# ID: svediakorp-per558
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,742
# sentences: 1,137
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
TIDNING ' FOR &amp; SVENSKA4.
KMNNOROREISEN atockholm d e n 2 ' 3 ~ u ~ u s 1912 t i, Prenumerationspris: % h.
.
kr.
4: 50 %Hr .. kr.
2: 50 ' / i II -,, P 501 ' 1,,.
,, 1: 25.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker &amp; val l landsorten som i Stockholm ii narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktor o. ansvarig etgifvare: Redaktion: Mastersamuelsgatan 5 1 9 en E L L EN Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Annonspris: Expedition IS Ore per och Annonskontor: Enkel spaltbred %~ ' mm.
Mastersamuelsetan 511 en tro.
Marginalannons under .texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr 20 %, 50. ggr- 25 Ola- Post- och telegrafadress:.
.
Annons bor vara inlamnad CDAGNY.
!&amp;kholm.
.
.
senast mandag f. m.
K L E M A N.
-.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1912, P.glunds Bre Arg.
Boktr.
I Feflexioner.
D et tyckes mig vara en olycklig skarpsynthet, den som i hvarje sak icke upptacker nagot annat an dess morkaste sida ", yttrade en gang Tegner i ett riksdags- anforande.
Otaliga, ganger kommer en dylik tanke en i sinnet da man gar igenom serier af tidsframstall- ningar eller kraf ' fran rostrattskampar.
Och om man ocksa da och da brister i skratt at den (galg-) humor, som ger atskilligt i sig sjalft trivialt fart och esprit, sa gommer lojet i alla fall en suck.
' Det blir ett behof att ' dromma om en .annan varldsalder, da skonare flammor kunna stiga mot skyn.
nar- varande galler det for hvarje rostraitskvinna at?
bygga p5 sin medtiorgarratts tempelvaggar med murslefven i ena - handen och, forsvarsvapen i .den.
andra.
i ur ' garna kastade hon inte vapnen och murade pa med dubbel kraft, god och glad!
Men glad blir knappast nagon annan i n den, som i sin arliga moda mots af forstaende och sympati, enskildt eller all- en smula.
.
mant.
Vi h3 p3 det yttersta i dessa dagar fatt med af.
dessa gafvor.
I lagberedningar kallar man in b i n - nor som sakkunniga.
Forr har det fran statens sida fallit sig rattvist och naturligt att blott den e n a par- ten skulle tillsporjas om sina onskemal i aktenskaps- fragan.
Och nar ' man nu hor att veteraner i sjuk- " arden fa rattsligt formulera sin langa erfarenhet i bestamda punkter - ja, da i n s e man, att den stats- l ' f en for ' liga och offentliga moralen haller pa att bli mansk- lig och inte endast manlig; I hvad som ror det motsatta konets ratt har man- nen behoit askiidiiingsundervisning, ' liksom ett barn.
Teoretiskt har han i vissa fall varit oatkomlig.
Det.
ar denna nodvandiga askadningsedukation, som den moderna - ' af farre fordomar hindrade - ' kvinnan ' aalltjamt meddelar honom.
Men annu har ju ' t.
, ex. en M: ine, Curie in&amp; lyckats ta ifran, konservatisme~s staiidaktigaste " d@as trefliga ofvertygelse; att lidas Weib, ' infolge unentwickelter Windungen d e r Stirn- und Schlafenlappen seines Hirns nur zur thierischen.
Aus- ubung der Mutterpflichten da sein ..
Det ar omojligt att inte instamma med en glad tyska: " vore jag man, vilja dela lifvet med skulle jag inte for allt i varlden.
.
en sadan sjallos kanin.
', rubri- Af Balsacs arbeten lara ' 65 bind ceras " Den manskliga komedien9,.
.
~vinnofri~orelsens historia kommer, da den en gang blir slutford, att lanma harliga bidrag till den allmanna manskliga ko- medien, men blir i aMa handelser ett ohyggligt bibliotek.
Gertrud Almqvist har nyligen framstallt denna ' ' undran: " Hvad har.
den svenska kvinnan ' forbrutit for att i s6 hog grad, som sker, betraktas af mannen som en skadlig och fientlig makt, den dar bor be- kampas " - och sjalf svarat med den formodan, att det matte bero Garpa ' att den svenska ' kvinnan annu ' ' '
- - 38; 2.
- - - -.
.
S - -.
-.
.
.
-.
-.
-.
-.
-.
.
-.
D A O G N Y - - -.
.
: inte offentligt som martyr gjort sig fortjant om det.
allmanna basta i la Charlotte Corday 6. a.
Svenska forhiillanden ha.
.
i d e kraft .dm sortens martyrer ..
Vi ha ju lyckligtvis aldrig haft en Marat.
Men vi ha haft en Kristian Tyrann.
Och hade vi inte % d a en Kristina Gvllenstierna.
hvars mod att vilia fral- iai sitt land mast; ha i i h a j Cordays, da ' sch&amp;oien i var badas sannolika perspektiv.
Men om vara forhal- landen inte kraft kvinnliga politiska martyrer, sa har.
: ett kvinnligt martyrskap darfor inte uteblifvit.
Och aY.
kvinnliga martyrer alltid blifvit ' forbised&amp; och strax; glomda,.
det ar efter mitt begrepp en $amhallsskuld, som en ny tids kvinnor soka .pavisa och vilja ha gal- .dad.
Sel tillbaka- ett ogonblick p2 h2xprocesserna.
.
vara stackars trollpackor hade ju visst; - inte, ' gjort sig.
.
fortjanta om det allmanna ' basta ".
M e n att de blef- bo?
' martyrer9 ' far d&amp;n %venska manliga ' intelligensens .,otillsacklighet, darom.
kan * inte rada mer an en me- Men hvem kommer nagonsin ihag Anna Mans-.
ning.
.
dotter, den forsta " haxa " som fick .slappa till ' lifvet i Stockholm ?.
Hvem agnar nagonsin en suck at min- net.
af: .Lisbet.
Carlsdotte, Agnes ' Eskilsdotter eller.
, ' den 22-ariga - Maria ~ i h d s t er, t hvilka for ' Yrolldom " torterades - fran ' lifvet?
.
Vifl, sista.
haxprocessionen i. Sverige (S757), ' da icke mindre .an tolf tortqade hax- or p3 en gang skulle expedieras ur tillvaron, tradde emellertid en k v i n n a fram och fordrade mera for- nuft af domstolsledamoterna.
Och vi veta- ju att den- na modiga Katarina Charlotta de la - Gardie tack vare sin sociala, stallning lyckades hindra .den forblindade domarkaren att draga afven denna blodsskuld ofver $5.
Men huru forsvinnande.
' fa &amp; - o. icke ofvan namnda martyrer i jamforelse hed de, som genom ett annat pinbanksvasen, normens tyranni, mast: andligen for- tvina, som burit inom sig ett fro till fornyelsemojlig- heter, ek fro, som; aldrig fick ljus och luft nog for,.
.
.
, .attkunnagro. '
.
.
- Och ' allaa dessa kvinnor; som i senare - d ' tillkam- -: pat sig uttrycksmedel och som burit fram sin egenar- tade syn pa det bestaende och sitt egenartade hopp for framtiden,.
hvad ha de virit anpat .an martyrer, om ock hvarken schavott eller statsfangelser vantat ' dem.
D e ha, gjort sig fortjanta om det allmanna.
Af sin samtid ha de varit forhanade.
.
Och ar det inte sa annu i dag att vi, som i den allra obetydli-.
gaste grad ge uttryck at en personlig ofvertygelse,.
skild fran konservatismens, bli foremal - fran ma- - joritetens sida - for ett visst.
beklagande eller en viss.: ovilja?
Detta innebar nu visserligen f o r oss blott obe- hag, intet martyrskap.
~a moderna europeiska all- - .manna forhallanden - med undantag for Rysslands I peka emot utveekling u.t a n blodigt martyrskap, sa.
- J@ oss hoppas, att .afven vi ma undga - att forfalla till mavon som.
.
helst valdets taktik,.
sadan.
som de engel-, .ske.
syffragettqma bedrifva &amp; h .. fplr, bilken de gora sig ol1 verkliga in&amp;yrer.
Det finns ingen enda af oss, som ej allrahelst v i l l e vara skarpsynt i fraga * -.
. '
' ' ' a _ t ' * L.
.
-- - .- -.
. -- - -- om det goda och glada och vackra i varlderi orii sitt bidrag at sadant hall!
Meth Qreger.
.- - - - p Den finska, landtdagen 1912. u r landtdagsarbetet detta Ar i Finland torde det kun- na vara af intresse att for Dagnys lasare fram- draga de fragor, som mera direkt berort de finska kvinnorna och deras stallning.
Vi se oss i stintt att liar gora detta med ledning af en artikel i den finska tidskriften N u t i d.
Ett af de forsta arenden af denna art, som fiire- kom, var fragan om kvinnas befogenhet att p2 samma villkor som de for man stadgade upptrada som rattegangsombud.
Forslaget hade redan under foregaende landtdag varit under behandling i lagut- skottet och hade nu darifrin remitterak till landtdagen.
Det hade emellertid sammankopplats med ett forslag om andring af annan lagparagraf, hvilket afsag att gora rattighekn att fungera som rattegangsombiid friare an hvad den for narvarande ar P Fixiland.
I denna sista motion hade ordet p e r s o n i stallet fi&gt;r m a n inforts - icke lagfaren person skulle ha raft att fora sak vid ofverratt.
Genom denna formi~leritig skulle man och kvinna i dylikt fall vara likstallda.
Nagon utsikt till att detta senare forslag i sin helhet gar igenom finns ej, da det ej star i ofverensstann- melse med den linje rattegangsvasendet i Fi~4anai slagit in pa9 men det ar dock af intresse att annotera, att dari preciserats kvinnors rattighet att oforhindrade af sitt kon upptrada som rattegangsombud.
Emellertid har detta lagforslag genom en passiis i motiveringen blifvit en fara for den kvimliga juris- ten.
Harom skriver Jenny af Forselles i Edu '; i d: H betankandet polemiseras mot en Asikt uttalad i mo- tionen rorande kvinnans fullmaktigskap, att uttrycket " man " i den gallande lagen, dar det heter, att som t ' iill- maktig ma nyttjas " valfrejdad, redbar och till sidan w k - samhet skicklig man ' 9, shom pa flere andra stallen vore liktydigt med " person ".
Utskottet uttalar som sin rlpp- fattning att sa icke kan vara fallet, da 1734 ingen kiindr tanka sig en kvinna sasom rattegAngsombud.
Iion stod ju hela lifvet igenom under formynderskap, etc. Skalcti emot denna bevisforing aro lika ofta upprepudc som lie- visforingen sjalf: hade man da, 1734, kunnat tiiika sig att underkanna som fullmaktig infor ratta en person, soiii icke star under nagot som halst formynderskap, soni ager aktiv och passiv valratt och slilunda kan med fullmakt; if nagra tusen medborgare handlagga statens viktigaste an- gelagenheter, som har den frihet att handla och vandla, som nu gallande lag, enkannerligen naringslagen tillerka~i- ner kvinnan, da man beviljade t. o. m. personer stiiendc under legohjonsstadgan denna ratt?
1 sjalfva verket Iiaf- va ju kvinnor af en del lagfarna och forstandiga miiii hittills utan vidare godkants som rattegangsombud.
- - - -- - -- - - -- - - - ---. --- -- - - -- ... - - p- Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N Q1 Comp.
-- - - - p eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee4eeeeeee+eee4eeeeeeee i Arbeta for Dagny f:
D A G N.Y; 3 g 3:: ': P.
Nu forefinnes foga utsikt att denna motion - mer an vore familjens hufvudforsorjare.
Landtdagen sankte e andra - skall blifva lag; men detta principiella uttalande visserligen lonesatserna men beholl principen om lika af lagutskottet och landtdagen angaende tolkning af gal; lon for familjefo&amp;orjare, oberoende af kon.
Denna lande lag kan med ratta ilberopas till kvinnans nackdel.
bestammelse blef afven i lagen stadfast.
Skolofversty- - Vi ha visserligen dispensvageii, men oberoende af reken har emellerticl behagat endast efterlefva en del hvad man kan hafva att saga om att den af lagens af dessa stadgandenh.
i det att .den bevilj * deg,: hQgre, haridhafvare nagonsin uppgicks, att man foredrog att ska- lonen i t kvinna endast * i de .fall, da mannen.
bevis: pa undaiitagsforh5llanden framfor att gripa sig an med ligen varit oformogen att forsorja.
sin familj, Landt-: lagandring dar skal och .fog forefaiiiis - den vageii blir dagen forkastade nu uttryckhgt; flenna tolkning, i d ~ t dag allt svarare och tyngre att ga.
dock for livarje man framholl, ait ' k v k y och man i detta- afseende ar.0.
::.
.
fullkomligt likstallda och.
att.
hvardera endast har *!
a.
En fraga, som foranledde en.
lang och haftig strid sival i landtdagen som i pressen, var den foreslagna med enahandajntyg .bevisa,: att han eller hon ar fa-,:,:.
.
l .., andringen af stadgandena om straff for ' barnamord.
I rniljeiis hufvud@rsorj&amp;e: N u t i d bekittar, att.
i iiledning af landtcla~ens~ .. Finland, liksom hos oss och sa gott som ofverallt i de moderna kultursamhallena, har man fatt Ogonen beslut i denna sak har.
Finlands forre t. f.
prqkur!:.
,.
upp for de orimligt stringa och framfor allt eilsidiga tor, dr A. Charp~ntier, i ' en tidningsartikel uppm-t straffbestammelserna angaende en forbrytelse, som of- alla de- folkskollararinn~r, hvjlka ' tidigare fatt, sina,.
,.
att ifall de an.nu.
- afslagna, tast ar framgangen ur de mest upprorande sociala, ansokningar i .. clefta.
" Syfie befinna sig i detta lage anyo, inkomma med fr&amp;-,,,.
missforhallanden.
Sankning af straffet beslots afven af.
.
landtdagen, for uppsatligt barnamord bestamdes hogst stallning till skolof~rstyr ' elsen,, som nu inte .,bor atta ars tukthus.
och lagst fangelse under ej mindre kunna undg2 att ratta.
sig efter landtdagens.
anvisning.
Afven om den finska landtdagen ej pa annat satt.
an tre manader.
Detta sista var en sankning af lag- 511 genom dettaiiistnamnda beslut under den tillanda: utskottets forslag, som bestamde lagsta straffet till lupna sessionen,,; tillgodosett kvinnornas I, intressen, sex manaders fangelse.
.
,: man - dock.
saga a i den gifvit ett g,odt och kraf?
maste I samband med denna lagreform hade fragan om straff for fosterfordrifning upptagits.
Frin socialde- tigt handtag.
at kviniioma.
gecom att i detia.
hanse-.
, mokratiskt hall hade namligen ett yrkande pa straff- ende hafda deras ratt.
: .-.
Men.
sa - sitter det ocksa. '.
khnnor.
.
.
i.
.
landtdag!
loshet for denna sak framkommit i en reservation till.
.
-.
.
.
.
lagutskottets betankande.
.
I debatten harom i landt-.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.,. \.
.
dagen upptradde bl.
a. yrkesinspektor Vera Hjelt med ett.
.
.
* ..,.
...,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
langre anforande mot reservationen, hvilken med stort.
.
.
.
....
.
.
.
erkannande mottogs af de ' borgerliga grupperna.
Re-.
.
servanterna hade endast ett litet antal anhangare af.
.
.
.
.
sitt forslag; straffet for fosterfordrifning blef emeller- tid nagot sankt.
Till .Dagnys i&amp;sekreZs.
_ .. 5 landschten.].
i Utom aktenskapet fodda barns rattsliga stallniiig ' ...
Som Dagny; dnskdr vara ett enande band.
, m&amp;an hade upptagits i en motion, byggd pa lagberednin- gens forslag till lag harom.
Lagutskottet, ' som agnade Sveriges.
kvinnor samt har till sitt mdl &amp; tt tillva-, nastan hela sista tiden af landtdagen at denna mo- rataga allas intressen.
pi skilda plitser, f4 vi Mr- tions behandling, hann icke afsluta arendet, hvarfore med uppma- &amp; -; lasarinnor i landsorten att de det kommer.
upp till - afgorande under nasta landt- fdlr att underlatta: denna vdr uppgift, ville till tid- dagssession.
En motion om arbetares olycksfallsforsakring, na- ningens redaktion: h ~ s a n d a stdana notiser, som got som ju nara beror, en stor mangd kvinnor, var ut bfver l o k d n tresse t innehdlia saker a f vikt fbr afven bland dem, som vid denna landfdag frambars.
kvinnoriirelsen i dess helhet.
Vidare motionerades om 120,000 mark till understod at hushAllsicolor; En fraga, som pa ett sardeles.
gladjande satt af- gjordes till - kvinnornas forman, genom att deras ratt fastslogs och hafdades, var villkoren for utbetalandet af gift och ogift folkskollarareS- och lararinnas grund- lon.
Ar 1907 hade i till landtdagen inlamnad propo- sition foreslagits, sasom pa sin tid redogjordes for i Dagny, att statsbidraget .skulle utga med 1000 mark som grundlon for ogift larare eller lararinna och for gift larare med 1500 mark, hvilket belopp a f v e n- l e d e s s k u l l e u t g a t i l l l a r a r i n n a, som vore anka eller hade barn eller hvilken, ehuru gift, ',, y, i ' % I (inlands I I .a i I I i I ' 1.
I, a. '
i i,.
s 1 '.
.I t ', I ' Sprid Dagny!, %
Sigrid Car1heim: Gyilenskold och Stockholms.
.
Mugikinstitut.
-.
.
.
E n allmannare och for ett flertal latt ' harom.
Skolan har nu natt en utveckling,.
tillganglig, god musikundervisning som nodvandiggjort upprattande af filk- hor till det jam for el se vi^ nya i vart land.
ler pa olika hall i ~tockholm; forutom '.
Vart musikkonservatorium kan af natur- hufvudinstitutkt, som ar beliiget ' Brahe-.
liga skal endast bereda ett fatal och gatan 7 B., upprattas i host afdelningar ett utvaldt sad.ant - utbildning i musi- pa Soder, Kungsholmen och Lidingon.
kens konst; for dem, som af det ena eller Afven utvidgas sjalfva undervisningen.
andra skalet ej dar kunde fa utbilda sina Forutom pianoklassen, hvflken " star utlder musikaliska anlag fanns lange ingen an- froken Carl heim-Gyllenskolds egen hogsta nan utvag an att begagna sig af enskild ledning, och harmoniklassen, som sedan undervisning, nigot, som foll sig utom- flera ar tfHbaka forestas af.
direktor ' Otto ' ordentligt dyrt, ifall det var verkligt god Olsson, kommer afven en violinklass att sadan, och i annat fall for det mesta var upprattas, hvars ledare blir den framsta- af mycket underhaltigt slag.
Den forsta ende violinisten Julius Ruthstrom.
Vidare: enskilda m u s i k s k o l a, dar fullgod, och kommer en serie musikhistoriska forelas- dock ej alltfor kostsam utbildning kunde ningar att hallas af hr Olallo Morales.
I meddelas, da samtidigt ett flertal elever sin helhet raknar lararekaren tolf med- begagnade sig af undervisningen, var A. Sigrid Carlheinl-~yllenck~ld.
lemmar.
Anda fran institutets opptiande ' F. Lindblads mycket eftersokta skola i har froken Carlheim-Gyllenskold haft en Stockholm.
Undervisningen dar gick efter Logiers p i god och ovarderlig hjalp vid undervisniiigen af sina.
.
.
sin tid mycket uppburna metod; hufvudmomentet i tva systrar Valborg och Cecilia.
Elevantalet har under tie senare aren halli ' t ' sig pa ' denna var flera elevers samspelning af samma stycke, hvarigenom taktfasthet vanns och en till ihardigt arbete omkring 140. sporrande taflingsif ver utvecklades.
Undervisning i har- Sigrid ~ a r l h e i i - ~ ~ l l e n s k o bordig l d ~ r fran ' vaxio, monilara meddelades afven.
a et var vid Lindblads mu- dotter till framlidne ofverstelojtnanten A.
H.
~ a r l.
-.
: ' sikskola, som Ludvig Norman bl.
a. utbildades.
Pa heini-Gyllenskold och hans maka fodd Sjostedt,: o~h ' ar senare ar ofvertogs skolan af Ivar Hallstrom, som fort- den yngsta af sex systrar.
Anda fran.
sina s$dask ' ar satte med den till 1872, da den upphorde.
visade hon bestamda musikaliska anlag, och hennes Nigon musikskola i verkligmening har darefter ej storsta noje var att fa stanna ensam hemma, nar de.
forekommit forr an in i halften af 1880-talet, da, Richard aiidra gingo bort pa bjudning, och spela " stora ' sy- Andersson, hemkommen fran en langvarig vistelse i stramas notoy9 '.
Hennes forsta lararinna \; ar den da Berlin, upprattade sitt ', nu s % beromda musikinstitut helt unga systern Valborg, s ' enare ' fick hon under ett * ' i hufvudstaden.
Tre ar senare oppnades S t o c k- par vintrar studera for Richard Andersson och Her- h o l m s M u s i k i n s t i t u t af Sigrid Carlheim-Gyl- inan Berens.
' vid sexton ars alder " kom hon in s o m lenskold.
Med dessa tva musikskolor, och annu en elev vid musikkbnservatoriet, i den davarande s. k. annan, som samtidigt upprattades, Fredrik Petersons forberedande pianoklassen.
Hosten darpa blef hon A l l m a n n a m u sti k a 1 i s k a fo r s k o l a, hade nu uppflyttad i artistklassen, dar hon kom under Hilda.
mojlighet beredts ungdomen att fa del af en gedigen Thegerstroms ledning och namndes som * en ' af-hennes l.
harmoni hade hon Conrad och verkligt god utbildning utan att beliofva offra skickligaste ' elever.
stora summor pa enskilda lektioner.
Nordqvist till ' larare.
Nar hon julen 1884 itgick fran Det ar for oss en gladje att kunna papeka, att det konservatoriet ' erholl hon.
den stora beloningsje- var en kvinnlig pianovirtuos, kand och uppskatdad in- tongen; redan forut hade hon erhallit ' Maz6rska: je- om var musikvarld, som hade foretagsamhet och ener- tongen for harmonilara.
gi nog att pa musikskolans tidiga stadium satta i Hosten 1885 upptradde froken Carlheim-G yllen- gang med den stora apparat, som ett verkligt godt skold for forsta gangen offentligt, da hon gaf e n musikinstitut krafver.
Men froken Carlheim-Gyllen- koilsert i Vetenskapsakademiens horsal i Stockholm; skold hade icke endast foretagsamheten och energien, Hennes om hog ' konstfardighet vittnande spel, den hon hade sjalf den gedigna utbildningen och skicklig- mjuka touchen, forenadt med ett kraftigt och bredt heten, som framst aro nodvandiga for lamnandet af anslag, tillforsakrade lientie etf ' allmant och .stort.
er- god undervisning.
Att sa var fallet visas af den, sto- kannande.
ra frekvens skolan under alla dessa ar haft att fram- '.
Efter att ha foretagit, ' en konserthirne i.
sodra visa, och de arligen aterkommande musikuppvisnin- Sverige tillsamrnaiis med froken ' Augusta ' Ohrstrom, gama med eleverna bara ocksa fullgodt vittnesbord.
begaf sig froken Carlliih-Gyllenskold .. till,: Dresden, - ' ' n ' ' a ' ', ' ' ' 0 ' ' ',
dar hon studerade for den framstaende pianisten Mary Krebs.
Genom den beromda violinisten professor Joh.
L,auterbach infordes hon i Dresdens fornamsta musikkretsar, dar hon ofta upptradde och spelade,.
dels solo, dels ackompagnerande professor Lauterbach.
Musikstaden vid Elbe kunde emellertid inte halla henne fangen.
Wien hade sedan lange varit hennes langtans mal.
Dit begaf hon sig ocksa och.
fullbor- dade dar sin musikaliska utbildning under den vitt- beromda professor Theodor Leschetizkys - ledning, " der geriiale Meister ", som bland sina elever raknade.
.
en Essipoff, en Paderewski.
Till sin stora ofverrask- ning och gladje blef hon efter en helt kort profning antagen.
som hans elev, de flesta sokande ' maste annars under nagon tid sasom forberedelse studera for.
nagori.
af hans mera framstaende elever.
Under tre ars tid uppeholl hon sig i den glada Donau-staden och drog nytta af den beromde masta-.
rens undervisning.
Ett par ganger upptradde hon under denna tid pa valgorenhetskonserter, mottagen med stort bifall.
Sommaren innan hon slog sig ned i Wien hade hon tillsainmans med froken Ohrstrom foretagit annu en konsertturne i hemlandet, denna .gang vid en del badorter, och vid ett besok hemma hosten 1888 upp- tradde hon pa en af Kungl.
Operans symfonikonser- ter, da hon.
spelade Saint-Saens C-mollkonsert.
Hon gaf afven vid detta tillfalle en egen konsert i Musika- liska Akademien, mottagen med stort bifall.
Det var i september 1889, soni hon oppnade sitt musikinstitut i Stockholm; Detta stod da i forbindelse med Goteborgs Musikinstitut, grundadt af froken Ro- bertine Berseq, hvilket senare dock snart upplostes, da froken Bersen gifte sig.
Annu en konsertturne foretog Sigrid Carlheim- Gyllenskold tillsanimans med Augusta Ohrstrom, hos- ten 1890.
En tid darefter erholl froken Gyllenskold- ett erbjudande af.
konsertengagemang i Amerika.
Det var froken Ohrstrorns davarande impressario, hennes nuvarande man, monsieur Renard, som sokte locka froken Gyllenskold bort fran hemlandet, men fastad som hon var vid sitt rnusikinstitut afslog hon det mycket fordelaktiga anbudet.
Hangifvenhet at .arbetet, fullgod utdaning for det- samma betinga i och for sig framghng.
De bada be- tingelserna finnas i rikt matt hos Sigrid Carlheim- Gyllensko~ld, framgangen har ocksa hittills foljt hen- nes arbete.
Det ar blott foljdriktigt att uttala en ofvertygelse om att hennes musikinstitut i sitt nya, utvidgade skick gar en framgangsrik tid till motes.
.
.
E. K-n.
, ' ' ' prenumerera pa D A G N Y!
Mannen,, kvinnan och dyg- derna. '
" H v a i j ~ tidsalder har sitt dygdeideal.
Och i spetsen!
star ej lgngre modet ", sager en ledande artikel i Times och fortsatter: " Kunde en engelsman fran sexton- de eller sjuttonde arhundradet ater besoka sina forna hemplatser, skulle han med all sakerhet saga, att hans ef- terkohkhde blifvit forkvinnligade i tankar, ord.
och Ya- nor: " ~ e s &amp; tvenne piistaenden.
aro ju.
' fulla.
af motsagelser.
For .det - forsta h a r mod dltid statt framst och m a s t e alltid sta frimst bland alla dygder, ty endast-genom mod existera de andra, och utan mod skall en nations mora- liska kraft och darmed dess moraliska standard forsva- gas.
o c h for det andra ar det att forkvinnligas icke att bli mindre modig, och pastaendet i Times, att d y g d e r- n a .kunna klassificeras som, manliga eller kvinnliga, lig- ger ' .till grund for hela antilostrattsstandpunkten.
.Vi erin- ra oss harvid en gamma!, biskop, som i ett konfirma- tionstal uppmanade gossarna.
att, vara dygdiga och.
flic- korna modiga.
Nagon fragade honom efterat,.
om han ej omedvetet forblandat de bada egenskaperna.
.
" Nej ", svarade biskopen, " jag har aldrig ansett,; att kvinnan skulle ha monopol pA dygden och mannen pA modet. "
Forhallandet ar ocksa, att naturen haller med bisko- pen.
Felaktig .uppfostran rubbar ibland, jamvikten.
och al- strar fysisk radsla hos flickor och.
moralisk - feghet hos gossar.
Men af naturen.
a r.
det personliga .modet ej olika fordeladt.
mellan konen.
Och att det finnes hos kvinnor ar ej forvanande, ty i civiliserade samhallen och sarskildt under fredstider aro; tillfallen att visa personligt mod f a r r e bland man an bland kvinnor.
Det vore kanske mera ratt att saga, att det moderna lifvet mera.
tenderar.
till yttringar .af personligt mod hos kvinnor, an att pasta, att modet har aftagit, darfor att lihet icke meafor sa myc- ken fara for man som det gjorde for ett par arllundraden sedan.
Lifvet ar alltid farligt for kvinnan - isynnerhet nar hon skall frambringa ett nytt lif.
Men Ti- mes anser sakert icke denna slutsats foljdriktig, ty i sam- ma ledande artikel sages det: " Det mest betecknande for: vissa ~amhallsk1asse.r ar barnets forsvinnande - knahun- den har tagit dess ' platst '.
Den som skrifvit detta brister i tvenne afseen ' &amp; n.
Forst synes han antaga, att knahunden ar en uppfinning af tjugonde seklet.
Har han glomt sin Pope och dennes .uttryck om kvinhan? '
'.
Ej hogre rop om hjalp till himlen sandas nar maken dor, an nar den lilla hundens lifstid andas.
Och sedas anwder.
frasen " barnets forsvinnande ", att hvarje kvinna borde ha ett barn-, ett barn som aldrig vaxte upp och som upptog hvarje ijigonblfck af hennes tid och hvar- je smula af hennes intelligens och energi, som hennes man ej lade beslag pa.
Det lonar ej stort att resonera med manskor, hvilka s i att saga se lifvet genom en diflaska, men berattelsen onr mrs Alice Trigg i Hornsey, sadan den berattades i Standard for nagra veckor sedan, kan ge!
svar pA ett par saker.
.
Mrs Trigg hjalpte en poliskonstapel, som forsokte hakta en person i en stor, brakig folkskock.
Mrs Triggs sva- gerska forsokte forst att bista konstapeln, men blef ilia slagen och knuffad.
" Da r a c k t e m r s.
T r i g g s i a b a b y t i l l e n a s k a d a r e ", sager Standard, " och lyc- kades komma at att blasa i konstapelns hvisselpipa, till dess hjalp anlande. "
Under polisforhoret om handelsen sade rattens ordforande, " att han med blygsel nodgades erkanna, att det vid dylika tillfallen oftare ar kvinnorna an mannen som komma polisen till hjalp. "
Och da vi atergej, !denna anekdot, ar det ej for att erinra vara ordinarie lasare om att kvinnor aro modiga.
Vi vilja blott visa personer sadana som den, som skrifvit artikeln i fraga, att barnet icke helt och hallet forsvunnit, att det icke hindrar en kvinna att visa personligt mod och att, nar tillfalle dartill gifves eller tillfalle att utfora nagon annan plikt mot det allmanna, r a c k e r h o n b a b y n t i l l e n a s k &amp; d a r e o c h fullgor sin plikt.
Dock finns det manskor, som ej vilja inse detta.
Om och om igen upptrada de pa rostrattsmoten (eller i Times ' spalter) och saga: " Hvem skall skota barnen dal kvinnorna fa rostratt? "
(Ur V o t e s f o r W o m e n.)
Ellen W e s k.
Kvinnor i utredningsnamnd.
I den namnd, som k. m: t tillsatt for att utreda laroverks-, seminarielarare, folk- och smaskolekarernas m. fl.
lonefraga ha insatts tre kvinnliga m e d e m a r: seminarieadjunkten, froken, Anna Sorensen, folkskollararinnan, froken Mathilda Persson i Sonstorp och smaskollararinnan, froken Anna Olsson i Kolback.
C.
S.
A: s utbildningskurs for praktiskt socialt arbete Till elever vid C.
S.
A: s utbildningskurs, som borjar nastkommande.
l okt., aro foljande personer antagna: Froken Dagmar Ekelund, Aby; fru Ellen Facht, Orebro; froken Cissi A. Hahn, Orebro; froken Signe Kantzow, Strangnas; fru Vendela Kallstrom, Sundsvall; froken Ellg von Matern, Halsingborg; .froken Annie Mellander, Os- karshamn; froken Anna Nylinder, Goteborg; froken Alf- hild.
Rahlth, Stockholm och froke % Amy Svensson, Bo- fors.
Kursen meddelar sadana kunskaper, som behofvas in- om bostadsinspektionen, barnavardsarbete, - fosterbarnsin- spektionen samt ' vicevardskap i hus for mindre bemed- lade och socialt arbete vid fabriker.
Till kursen, som rac- ker fran 1 okt.
till 1 juli 1913, finnas annu nagra plat- ser lediga.
Undervisningen, som meddelas af inom sina fack framstaende personer, ar saval praktisk som teore- tisk.
Prospekt erhalles fran C.
S.
A: s byra; - 6 Lastrnaka- reyatan, dar anmalningar mottagas, helst sa snart som mojligt.
.
Prenumeration a D d G N Y sker shral i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bokhandel.
Litteratur.
Ulla Grip.
En berattelse fran forra arhundradet.
Af Wilma Linde.
Ahlen Br Akerlunds forlag, Goteborg.
Det ar ett langt, ett helt lif forfattarinnan skildrar.
Gammaldags romaner slutade med brollopet och de mo- derna borja dar, brukar ju sagas., Denna berattelse gor ' ingendera; den skulle bade hvad volym och innehall betraffar kunnat delas och blifva en gammaldags och en modern roman.
Ty i den forsta delen - Ungmon - finnes mycket af den romantik, de skira flickdrommar och den okun- nighet om lifvet, hvarmed romanerna i vara modrars ung- dom ovillkorligen maste utsmycka en karlekshistoria.
Det ar Ulla Grip, konfirmanden, med sinnet stamdt i ton med orgelmusiken fran kyrkan och durandet i tallarna om- kring hennes barndomsandakts grona 4empel och med tan- karna snuddande vid.
" deit varldsliga ", som hon blygs ofve~ att ej.
kunna glhrna.
Det ar Ulla pa sin forsta hal, blom- lik och blyg, tjusad af allt det nya men samtidigt bed- jande: " Herre, faran kring mig svafvar, svagt och varn- lost ar mitt hjarta - - - ", hennes forsta bal, dar hor1 ena stunden lofvar en barndomsvan att " vanta " p&amp; ho- nom men den nasta glommer allt och alla, da hon mo- tes af sitt ode, Erland Brandt, den oemotstandlige Don Juan, som i sin ordning fangslas af Ullas ungdom och ovetenhet.
Det ar Ulla, med Skrackblandad lyckokansla lyssnande till Erlands karleksf6rklaring och lidande ige- nom det motstand hennes foraldrar - forklarligt nog - - resa mot forbindelsen.
.Och det ar Ulla sasom brud, extatiskt lycklig, skjutande alla varningsord i t sidan med ett " karleken tal allt, lider allt! "
- fullkomligt oforstaen.
de gentemot moderns pinsamt angsliga, trefvande forsok att forbereda barnet pa hvad det hade att vanta i akten- skapet, - misslyckade forsok som sluta med ett resi.
; ne- radt: " karleken far bli din laromastare.
.
.
och i detta som allt annat, har hustrun att foga sig ".
- - I andra delen - Makan - gor Erland Brandt sitt basta for att sudla och forinta den ovetenhetens oskuld, som forut i hans ogon utgjort Ullas fornamsta tjuskraft.
Han skrattar at och berattar under ruset om sina vari- ners - 1if - an sa lange latsas kan att han sjalf " inte ar sa anlagd ".
Och da Ulla far.
se ett lefvande bevis p&amp; att han varit henne otrogen under sjalfva.
forlofningsti- den, forklarar han for henne att det just varit hans kar- lek till henne, som vallat .detta, och bemoter hennes forsok att vacka hans ansvarskansla gent emot den fattiga flic- ka han da forforde med pastaendet, att hon var et1 at ' dem, som aro predestinerade att falla.
Det ligger en granslos bitterhet i forfattarinnans skild- ring af detta aktenskap, en bitterhet, som tycks hopsarn- lad fran generationers tyst genomlefda tragedier.
Ahja, det as ' nog, om man undantar det blodiga slutet .pa mannens karleksafventyr, en fasligt vanlig, historia, denna som har beihttas, ed sadabi som ofta lefvats bakom ma- sken af lugn.
fo~ojsamhet, ty, som forfattarinnan sager, - ' &gt;det horde i&amp;e forna tidek kvinnor till att klaga eller * t:
ka pa skilsmassa.
Tiga, tala och lida .. i det fordolda, vantan pa den Messias, ' som Iisko lofvab dem skall kom:.
var deras losen. '
Och de fyllde mattet .. ' De Starka for att ma, lefva de sitt fattiga lif, under forhoppnin: g att alla vaxa sig storre.
De smasinta for att forbittras eller blifl deras vedermodor skola taga ett slut, nar .den ut1ofvgid.e va annu .mera slafviskt krypande och lagtankta. "
-, hjalparen andtligen narmat sig deras strand.
Modern - det ar bokens tredje del.
En ' man.
hade vid denna tid.
kommit farande fran,.
Det ligger eftermiddagsdager ofver.
denna.
del af, U1- fjallsidan till norska.: kusten.
Han var underlig .och., kun: las lif, trots att hon ar ung och - sa snar (hon ham- de ej ge nagot besked om.
sig sjalf.
Nigon hagdelse i tat sig efter den valdsamma skakning till kropp och sjal lyans foregaende " lif hade utplanat hvarje minne; och det mannens dod vallat - lifskraftig.
.Hon har, bdutit sig enda man txodde sig veta om honom ' var att ' hans namn for att hadanefter skall hon bli mor och ingenting an- var.
Vuole.
Af prasten dar vid kusten fick Vuole v * nat.
For gossens skull och med kansla af.
hur litet far * om '.
himmelriket och att om man sokte ga vagen, som dig for lifvet hon tradde in i aktenskapets allvar tar hon, ledde dit, skulle man bli lycklig.
Efter detta fick hans itu med sin uppfostran lika val som gossens.
- Om, ho- famlande tanke en fast punkt: han ville soka reda pa nom star striden envist ihardig mellan henne.
och sko- himlen, 0th vagen dit matte leda ' ofver fjallen.
Pil.
' detta terskan, Sara.
Annu vid berattelsens .slut, da Ulla.
.
ar.
fap satt.
kom han att atetvanda till .det land.
' han lamnat och nior, ar denna strid knappt afgjord -.
hos har .visserli- koni under sitt sokande fram till Nuonjas vatten, dar hans gen hans varma hangifvenhet och vordnadsfyllda omhet, tidigt en dimmig morgon.
vadade: i land och .visade sig men Sara har i gengald hans fortroende.
Det har ham-.
for de Messiasvantande krymplingarna och deras ledar * nat sig att hon i sin karlek till Erland och sin fortvif,- lik.
.en soni.
kom giiende till: dem pa vattnet, storre och lan vid hans dod slappte taget .i det som var.
henne gif- .s) ona?
an nagm annan: Och de togo emot honom ?t till att alska och hoppas pa ' &amp; h gladjas at - barnet.
som .. den de i aratd vantat pa;.
Alla ' utpm en, Iiskos un-, Ett kvinnoode - fran ungdoms~rens dromlif med ' ga.
kvinna, ' # den.
enda kvinnan i.
fisklaget, och foremalet himmelshijfga forhoppningar, genom korta lyckomiryte~ for allas hemliga atra.
Hon .. ser.
: i. Vuole;: endast mannen, och h g a dagar af sorg, till den dag da, man ser pa ' Lifl den,.
.
som hon bland denna skara aldringar, och lytta vet, som.
pa nagot som ligger bakom en, och da man.
omedvetet langtat efter.
.
.
.
.
, ...
...
.
vet, att det vagstycke som annu ligger- framfor inaste man;.
Och fran den: stund da.
Marja.
och.
h b l e.
" foqst se ' vandra ensam - mer eller mindre ' ensam, kanske, - men hvarandra kcincentrerar: sig intresset kring dessa bada, och all.tid ensam.
hvad s o m handeri ' och .sker knyter sig samman med ut- A. H-n.
, vecklingen af deras historia - en historia om idriftlifvet al hos naturmanniskan och.
om .hur Vuole hos-, rkvinn-m !.
fann " det underbara- ljus; som var hans ' lifs.
: och s i n n e.
.
Genezaret af Bengt @ erg: ~tockholm, Albert Bon- lanitan ' '.
.A Att: himmelens.
lycksalighet n k pa ganska niers forlag.
joidiska vagai .- irite: minst af naturbarnet - .f5 vi dar- tid ' bevittna.
: Ma~undes~ Vanta: .de.
.fattiga stackarna, .. vi4 Nar for ett par ar sen Bengt Bergs debutarbete Nuotijas.
vatten foi.gafves ' ~ p i gudsundret.
O&amp;, .nar d e 9 ' Sjofallsboken " kom ut, forstod man att har hade: en sar: egen och stark begafning framtradt.
Och den frammande slutligen marLe.
att den frammande: mannen endast,: k o q vildmar ' ksbakgrund, mot hvilken denna nya ' diktarperson- mit.
.foc:.
: att taga ifran dem deras enda kvinna., i blir .. d@.
lighet aftecknade sig sa samhorig och likval sa ofverska- hkda i deras.
dunkla tankevarld.,.
.
Det blir hanarpas;: kamp 6m: honan.
Och nar: Iisko sjalf;, dukat under i den.
k3m&amp;q dande, bidrog inte minst till att fangsla intresset.
, Lite ' hvar af de norrlandsfodda .forfattarna .ha med och .ideras formente .Messias lamnar .dem, for;: .att: ppphjip mer eller mindre akta farger s o k skildra naturen och .na; ' Marja, ar.
det slut med deras $ro, gsh .de jogixJlagga .dade, liibel• ’ orkunnare med ett ' hednatgcken.
.
:,: - i.,, .. manniskorna dar uppe i det lappska fjall-landet.
Oftast sin.
,.
.
ytligt nog.
.
Ingen ' a i dem, inte ens Pelle Molin, har " .J Denna vildmarkshistoria,.
som till! '.
h ' alften ar.
psykolo-.
.
' rdmantisk * dikf, har m3.w dock.
trangt till.
djupet af tillvaron dar.
- fjallfolkets pri- iisk k; lturstudit$ ti.ll- " halften ' - k.
.
mitiva.
lifb i dess oupplosliga samband .med hela den lef- &amp; fangslande &amp; ag.
' !&amp;h ': haf finnsi) &amp; inga.
: iSid.or.i hf.
,.
.
.
.
.. t-.
;,,:; stor poetisk skonhet:?
.
, .I vande naturen.
Men s~som; ~helgjutet diktverk stii den: dock for; mig Detta ' har Bengt Berg gjort under sina skildringar i?
f i: an- Sjofallsboken af lappojkens och ' ungbjornens .lefnadssaga, som .b&amp;jidligta.
$ i n d ~ f l a ~ s e ~ i 9 S j ~ d l s b o k ~: Under.
: kwslo.
' d&amp;Okandet af ' ' ' d&amp;a naturmanniikoi-s:: piinitha Och i sitt senaste arbete Genezaret har han fortsatt,, sin forskningsfard i detta underliga land, bland hvilkets fjal?
och driftlif, ha !r det har j.och d&amp;-: smugit '; sig.
.; b.
en; .del &amp; ' h .. vattendrag.
m&amp;miskor lefva och oden formas, som .&amp;naturlighet&amp; i sjalfva faliflexingen, !&amp;h.
: huru::: hel.
, och stamnihgen i:: d&amp; I natur ': $ii ' ar+ dit i Ben@.
.
Becg.
me$ i@en darutanfor ratt kan fatta.
._.
&gt;.
' Handelserna i " Genezaret " - aro - undantagandes.
ii .. de den borne diktarea * makt.
f&amp; oss,: sh ar &amp; t,l &amp; ck:.
: gagan sga.
svart att &amp; &amp; dga&amp;!
tro; -.
!p&amp; *!
ilenk.
!
lappska.
Geneza- bada fljrsta kapitlen - forlagda till ett fiskarlapplager Har har ett slags religios @ samling1 iet och .d&amp;s underliga: &amp; trahdbot;: - Det hela; verkat.
:: yk- ~ u o n j a s vatten.
uppstatt; dar: den gamla Inkeris.
Iisko gjort sig till ordets.
82. hopkomponeradt: ' for ': ktt " +$isst: syfte: '.
Och?
hafv,udsaken.
' i forkunnare,: omgifven.
af en trogen skara lajungar, hvil- denna bok tyckes vara det rent psykologiska intresset .&amp;E ka alla aro andligen eller kroppsligen lytta.
.I.
' standig driftefnas.
: makt och varde - -.
hos den okultiverade manni- ' ' i.
B!
n. '
' '.
I ', 8 ' ' .b.
9.
.
I ' ' E I ' '.
.
.. m 1;
skan.
Darfor ger den afven till viss grad intryck af and- lig sterilitet eller torrhet, trots sina manga lefvande och klart stralande poanger: Om nu ocksa " Geriezaret " emellertid inte kan be- traktas ' som ett f u l l k o m l i g t diktverk, och inte heller.
ofvertraffar forfattarens forsta bok, sa ger den dock jam- te denna tillrackligt starka bevis pa en begafning sa egen- artad och rik, att man redan nu kan rakna Bengt Berg till dem af vara diktare, som vi kunna vanta det basta af.
M, R-M.
Vi Bookar, Krokar och Rothar.
Ur en stads- kronika.
Af Hjalmar Bergman.
Albert Bonniers forlag,.
Stockholm.
Hjalmar Bergman hor oviilkorligt till den alltjamt frodigt tillvaxande skara af unga framstaende forrniigor, som var litteratur.
for narvarande kan skryta med.
Hans mang- sidighet ' borjar emellertid f8 &amp; n orovackande anstrykning af eklekticism, Hjalmar Bergman arbetar icke inifran ut- At, han tar materialet utifrh och arbetar sig skickligt in i det, och till foljd haraf verkar han stundom i sitt forfattarskap me- ra fasor an diktare, den onekligen rikabegafningen till trots.
S i ar afven fallet med hans sista arbete, en sorts kroni- kebok, dar han pa ett verkligt virtuosmassigt satt hopfla- tar oden, afventyr och gestalteim till ett brokigt nat, men dessa gestalter ' ha e t t fel, man tror inte riktigt pa dem som manniskor, och Hjalmar Bergman gor det inte heller.
De ge honom tillfalle att osa ur kvickhetsbrunnar och att.
om hvartannat briljera med burleska, kanslosamma eller rent af motbjudande.
typer, men Iefvat, kannt och lidit med dem har han ej, och lasaren gor det inte heller.
Ett par af de mest lefvande och kanske just till foljd daraf mest tilltalande gestalterna a r den lille ingenjorn, Julius Krook, med sina flygande drommar och bristande for- maga att realisera dem, idealisten, som inte kan finna sig till ratta med verkligheten och som misslyckas i allt, till och med till sist i forsoket att ta lifvet af sig, och sa mamsell Mimmi, den gamla ungmon med sin amour och dess - bakom tackmanteln af granad respektabilitet - trofast bevarade minne.
Det ar nagonting allman- manskligt i den sorglustiga episoden om ett karleksafven- tyr, som slutar med en kaffebal, arligen forarad i julgafva af f.
d.
' alskaren, " af tacksamhet for hvad som hade varit, kanhanda ock for hvad som aldrig blef ".
I sin helhet ar detta nya stilprof af .Hjalmar Bergman som sadant i likhet med hans foregaende arbeten af fullgod valor, men efter alla dessa eskapader i renassans och ro- koko, Biedenieyer och nu senast en smula i Ludvig Nordstroms mustiga anda, nar f8 vi en gang den glad- jen att verkligen mota Hjalmar Bergman sjalf, hans in- nersta skaldevasen, det ar sannerligen p5 tiden?
For .ofrigt Ludvig Nordstrom som skola - det finns mycket som ar tankbart, men inte det begreppet.
Saker- ligen skulle han sjalf vara den forsta att betacka sig for aran.
S. E-d.
Frihetens tillvaxt.
K vinnornas van, journalisten och f. d. krigskorresponden- ten mr Henry W. Nevinson: har nyligen utgifvit en af- handling om " Frihetens tillvaxt ".
Mr Nevinsons namn ar forbundet med hvarje strid for frihet p i sista tiden, och samma skarpblick, som tillater honom att med sakkanne- dom skrifva om slafvarna i Vast-Afrika eller om undes- kufvade raser i Indien eller Albanien, satter honom ock- s&amp; i stand att se de engelska kvinnornas kamp for den politiska friheten i dess ratta proportioner ock i dess verkliga forhallande till samtidens historia.
Mr Nevinson har i betraktande af det n ' oreliggand~ amnets stora rackvidd begransat sig till en studie af deii p o l i t i s k a friheten, ehuru den, som han sager, icke utesluter annan frihet.
" Ty utan nationell frihet kan politisk frihet icke sxi- stera, och tankefrihet har i rnanga fal bidragit till sty- rel.sefrihet. "
Hufvudinnehallet i hans afhandling kan sagas besti at trenne visa ord, hvarpa det mera an en gang hansyftas.
Swifts: " All regering utan de regerades samtycke ar intet annat i n slafveri ", ar det forsta, och Justiniani: " Det som angar alla maste gillas af alla ", det aridra.
Det tredje ar kanske det mest karaktaristiska i Mr Ne- vinsons bok och vi Aterge det ', utforligare.
" Till och med i de fall, dar majoriteten afgjjorrdt giir at oratt hall, ar det battre for en nation at: leda sitt eget ' ode, att lara genom lidandet an att lyda e 11, Inair, hur vis han ma vara, eller e n klass, hur oegeraoyk- lig den ar.
' S j a l f styrelse ', sade sir Henry Campbeii Banneman, ' ar battre an en god styrelse. '
Och man rna ej forgata, att den politiska frihetens stora princip: forordas af alla dem, som vilja hjalpa vare sig sitt e@ folk eller ett kejsardomes underkufvade raser. ' '
Endast tva eller tre nationer ha kommit Jristiriialii ideal nara, anser forfattaren, sma nationer som Australi- en, Nya Zeeland och Norge.
" Och dessa ha en styrelse, icke sadan som Justinia- nus hoppades pa: gillad af alla, men gillad af en majo- ritet.
Styrelse af en majoritet kan ofta vara obehaglig, tryckande, till och med tyrannisk.
Men den kan aldrig vara odraglig som andra former af tyranni, emedan hvarje m e d l e m af m i n o r i t e t e n a l l t i d a g e r f r i h e t a t t p 2 v e r k a m a j o r i t e t e n ge- n o m a t t f o r m a d e n a t t a n d r a asikter. ' '
Pa samma satt forstar mr Nevinson alltid att fa fram den mening, som ligger bakom de stora historiska striderna for frihet.
Han tvekar ej att klart adagalaggii kvarfor Cromwell sa alldeles misslyckades att bilda sitt land efter forebilden af " Kristi rike ", men p i samma g2ng ser han klart, att orsaken till det parlamentariska styrelsesattets framgang i England innerst beror p; i " m- tioliens frihetsinstinkt ".
Samma instinkt.
som undermed- vetet besjalade Napoleon den forstes soldater, hvilka in- spirerade gingo fran seger till seger, barande bud om ett nytt evangelium - faktande for jamlikhet och aUmiii- manskliga rattigheter.
.
.
Mr Nevinson har som sagdt haft den fordelen att per- utlandet.
sonligen deltaga i mera an en af nutidens strider for - frihet, och darfor ' kan han, afven om kvinnornas strid Kvinnorna vid ' de tyska universitet.ei Vid de 21 uni- for politisk frihet, tala fran insidan och slippa att ge err versiteten i tyska riket har vintern 191 1-1912 ett antal af blott utifrh upifattad litterar studie.
2,795 kvinnor.
varit inskrifca som fullberattigade akademi-, Det ar e] ' forvanande, att en skriftstallare af hans art ska medborgare (antalet samtliga studerande har varit slutar med en sund stridsfanfar, vida skild fran veklig 57,415).
Af stort intresse.
ar att se huru studentskorna optimism.
fordela sig pa de olika studielinjerna enligt senaste upp- " I striden om frihet ", sager han,, " ar intet stille gifter.
Sa stiger antalet af kvinnliga studerande i filoso; stand varaktigt, och fred blir aldrig sluten, om ej kan-.
li, filologi och historia sedan 1908 fran 505 till 1,563; ske i den aflagsna framtid, d i man i fjarran ser daski- i matematik och naturvetenskap fran 175 till 504; antalet nande portarna till den himmelska staden, hvars bygg- medicinare- har ' stigit .fran 322. till .582.
Statsvetenskap stu- mastare och innehafvare Fridens Herre ar. "
deras nu af 67 kvinnor mot 40 for tre ar sedan, farmaci af 8 mot 3 och teologi af, 5 mot 3 .. Tillstromningen till den filosofiska .fakulteten ar.
som sin&amp; hogst: En till- bakagang i antalet kvinnliga studerande af tandlakareyr- ket a4 pataglig, men latt forklarlig, da studietiden .harfor Siffrorna tala.
genom forordning af 1909 blifvit .betydligt.
forlangd, na- nti-rostrattsforeningen i New-York har utgifvit en for- got som for ofrigts gjort att d (manliga studerandena af.
.
teckning pa 2 7 stroskrifter, hvilka tillsaminans kun- detta amne afven ' starkt.
minskats.
Fordelningen af student&amp;o.ra vid de .. olika ' uhiversitete@ na kopas for 50 cents.
Nationella rostrattsforeningen.
utger en 1 8 - s i d i gf ar en tredjedel af alla samtliga pa Berlin, d. v. s. 845, katalog, dari 2 1 1 nummer aro upptagna, och det skulle darefter kommer Bonn med 255, Gottingen med 224, kosta 4 1 d a l l a r s 9 1 cents att anskaffa dessa.
Minchen med 188, ~ e i d e l b e; ~ med 1.65, Freiburg och Munster med 149 hvardera, Breslau med 134, Leipzig med 103, Konigsberg med 98, ~ a r b u r g med 87, Greifs- wald med 74, med .. 69; Hal ' le med 62, Strassburg med 42, Tubingeii med 40, Kiel, med 32, Giessen med.
29, Erlangen med 27, wurzburg med 17. ogh Rostock.
med 6.,.
.
XVIII. '
; ' * A, ena Om sproglig Forstaaelse.
D er er endvidere ordet llordentligli hvor Betoningen i dansk Tale.
falder paa, forste Stavelse - oudentlig - medens svensk Sprogbfug fordrer midterste Stavelse fremhzvet " ordentlig ".
Dette blot om nogle af de nzr- mest liggende Exempler, hvis Talrighed er kendt af Alle, de belyse blot yderligere Sporgsmaalet om Nodvendig- heden af at vi nordiske Folk omsider for Alvor paabe- gynde det hidtil fors8mte - men store, vidtbzrende ' Kul- turarbejde at lzre os hverandres Sprog.
- Den Halvhed og Ukiarhed som indtil denne Dag har hvilet over vor gensidige Sprogforstaaelse har fjernet og sondret, hvad.
som bwrde have nzrmet og enet.
Og - maate vi forstaa det - vi behove hverandre, vi smaa nordiske Folk - vi Runne ikke leve hverandre, foruden - men, kunde vi kulturelt namne os hverandre helt - og Haand i Haand, hver med sit Szrprzg, modes som ~ n h e d ' paa Aandens evige Vidder - da gaar det mod ny Dag for os her i Norden.!
Alma Forsberg-Dalhofl.
Annonsera.
i DAGNY !.
, * -:.
-.
.
Notiser. '
.
.
.
- I ' Norsk kvinna som hoiesteretsadvokat.
Norge har nu en kvinnlig h 3 i e s ta e r e t s.a d v o k a t; efter aflagd prof- ning erholl froken.
E l i s e S e.m den: 23 juli detta ar auktorisation harpa.
.
Lagen om kviniiors ratt satt vara sakforare och ad- vokat tradde i kraft den 23 mars 1904.
Froken Sem oppnade da omedelbart en advokatbyra i Kristiania.
Af 1901 .hade, hon tagit juridisk examen med hogsta betyg och inriktat sitt arbete pa att, sa fort ' tillatelse gafs,, opp- na egen byra. '
Nu.
har hon gatt ' vidare pa den inslagna vagen och.
nitt sitt nya mal,.
' hon ar Norges farsta kvirin- liga hoiesteretsadvokat.,.
.
.
. '
Vetenskaplig pristagare.
Vid en pristaflan, som utlysts med anledning af universitetets i Gottingen nyligenl.
in- trarfade jubileumsfest, kunde.
pris endast tillclelas en af de ' inlamnade taflingsskrifterna, och .detta i det filosofiska prisamnet: U e b e r d i e erkennitnis-theoireti-.,.
s c h e n G r u a d i l a g e n d e s, P o s i t i v ~ i s.
m u s.
Det- ta arbete belonades med ' hela priset.
Vid.
namnsedelns oppnande visade .det sig att forfattarinnan var en froken H e d w i g M a r t i n s frin Rostock.
En smula genant ' for alla anhangarna af .teorien om.
kviniians afgjorda, underlagsenhet i fraga om vetenskaplig begifning och filosofiskt tankande! '
I Fraaor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och.
boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid ' prenumerera d dessa stffllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a W gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokliidor?
~ a ~ postprenumeration&amp; n ~ s och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / t, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka villkor erhiilla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, .50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna provisiona er- h &amp; Ilande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g %r man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rninga som helst, men aUid minst 5) direkt.
fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress - i ett och samma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
e 1 I Alla skrlfvelser rikande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, Frisk, intelligent, 1 8 i r i g flicka Battre, anspr&amp;kslos ung flicka, m.
8-klassigt hogre flicklaroverk 18 hr, kunnig f somnad och haiid- joker plats i battre familj, garna ~itoml., som sallskap och hjalp eller uiidervisa bain.
Kunnig i handarbeten o. nagot musik, samt deltagit i skrifgoromal och husliga jysslor.
Svar till sAf god familj^, Sv.
Dagbl.
exp., f. v. b. arbeten, onskar nti till Iiosteri pln ts i bittre familj att gi fri111 tilltiatida i Iiusliga goroniiil.
Svar iilarkt ~Fainiljemedlern torde dndas dan da^, p. r., iiiorn 8 ciagar.
Lararin na, onskar nu genast plats som d l - skap och hjalp St aldre hm-e eller dam, eller som hjalp: lt liitsrnotlcr.
Svar snarast till ~Faniiljcincdlclii F. E D, Svenska Dagbladets Ailnons- kontor, Goteborg.
Bildad f l i c k a som genomgatt Hogre Iarariiine- seminariet, har goda betyg och iiagra ars undervisningsvana, on- skar uiidervisa en elev i forbere- dande klassernas eller lagsta ele- mentarklassernas kurs.
Sma Ione- anspriik mot rattighet att dispo- nera ofver tiden utom Iarotim- inarna.
Svar till DM.
R.D, Dufed, onskar bildad, rncdeTiIders d m p. r. plats som sallskap, hjlilp, skrifbi- trade, hos ensam darii eller iiIilrC Slojdlararinna Familj.
Svar till sIfostcn 1912., denna tidnings annoiiskoittor, Go.
kunnig i all slags konstviifnad och teborg, f. v. b. damast onskar plats instundande host eller till varen.
Svar emotses med tacksam het under adr.
n26 h, Selsjon.
Battre, ordningsfull, duglig flicka, soker till hosten - okt.
dlcr nov.
- plats i trefligt hem som hiismoder: sokes.
Genomg.
S-kl.
liirov., un- hjalp och sallskap.
Kunnig i som.
dervisnings~.
o. musikal.
nlS93~, nad, matlagning, baktiirig och f. ii alla i ett biittre lieiii forekomn~; i~idt Norrkoping, p. r. goromil.
Foto.
sindes p5 bcgirati Ref. finnas.
Svar 211 - hmiljcmcd- lem,, Borfendal, F. r.
Ung flicka Mot fritt vivre med afg.-betyg fran 8-kl. laroverk onskar plats som lararinna i familj, Svar till DE.
B.D, Borgholm p. r. med 10-arigt betyg frin forut inne hafd plats, soker, tiilfolje andradc Ung, bildad, samvets- forh~llanden, platsombytc till 1: st; Svar till rQod mat; (iod grann och glad flicka nov.
humon, under a.&amp;.
S. Onmreli med smi ansprak, afgangsbetyg Annonsbyri, Sthini, f. v. h.
Flicka, fran elementarlaroverk och nigon som genorngatt ett ar vid folksko- undervisningsvana onskar plats att lesem., onskar plats som lararinna Iasa med barn.
Svar till DI (.
B.n, Husforestandarinneplats for mindre barn i finare familj.
p. r. Harnosand.
hos .respektabel unghcrrc.
(hels Afven kunnig i somnad o. bakning.
aldre) eller ankeman., sokes till Svar under adr.
DIS ar,, Poste nov.
event.
tidigare, af itng anke rest., Grythyttehed.
fru, dik.
en 4-irig dotter far nied folja.
Ar van vid storre lsriiltliiis ung flicka, som tanker agna sig hall samt att s !cota tjlriiarr.
(iod; $t lararinnekallet och erhtillit ut- rek.
finnas.
Vid.
lon fiistrs cj s: markt afgingsbetyg fran &amp; klassig1 stort afseende.
Tacksam fiir sva Iaroverk soker plats att iindervisa till 9293. p. r., Ahgata.
som aflagt realskolexamen med 1 eller 2 barn.
Svar emotses tack- goda betyg, onskar plats som gu- samt inom 14 dagar till Elisabeth vernant.
Svar till postfack 6 9 ~, Varenius, Tagaborg, Helsingborg, Plats i prastgard, herr- Bjarnurn.
STOCKHOLM.
fPlatss6kande fa sina annonser infirda i Damy for Ralfva priset elkr 7 % ore pr mm.
Omusikalisk U n g undervisningsvan, kvinnlig fil.
stud. onskar for nasta las- %r lararinneplats i skola eller fa- milj.
Undervisar garna i musik p i lagre stadiet.
Goda betyg och rek.
finnas.
Svar emotscs tacksamt af, Fil.
stud.^, Franinas, Odsmal, Ung flicka, Ung, bildad engelska - gard eller landthande battre villig flicka.
Kuii~ii~ Undervisningsvan lararinna onskar plats i familj som sallskay soker i bokforing samt rnatlagnirrg.
Sva, eller att taga hand om barn.
Vi.
tacksamt till aHosten 1912,., p. r ung, undervisningsvan, soker plats.
soker plats.
Svar markt D X ~ Jon- dare upplysningar rl.
Fredrika-Bre.
Gefle.
Genomgatt attaklassigt Iaroverk.
koping, p. r. mer-Forbundets Byr$ Stockholm Goda betyg.
DC.
C.,, Sommen, p. r.
Un j musikalisk flicka, som med goda betyg genomgatt fullstandig flickskola samt gymna- siets forsta ring onskar plats i fa- milj att undervisa mindre barn.
Svar till BE.
19 ar^, Eslof p. r.
19-Mg norrlandska friin godt hem, som genomgatt 8 kl. Iiiroverk onskar plats i battre faniilj att Iasa med barn och un- dervisa i musik.
Vill betraktas som medlem i familjen.
Vid lon fastes ej avseende.
Svar till a 19-arig norr- landska~, Norrb.
i (uriren, Lulea.
Bildad fransyska onskar under vintern bostad ock fritt vivre i familj i Stockholm mol undervisning at vuxna personer, Upplysningar a Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Stockholm.
Ung flicka, kunnig i sjukvard, afveii sinlies.
o.
forlossn., och alla i ctt lierii Si-.
rekommande goromal, o~iskiir st; digv.
ellcr tillfallig plats.
1 % Iii fastes intet afsecnde.
Yacl&lt;satii f E svar till ~ 7 5 B.&gt;, p. r. Sala.
D A C N Y Undervisningsvaii Ung bgttre fiicka onskar till.
hosten plats i. treflig familj for att deltaga i hvarje i ett hem forekommande goromal mot fyitt vivre eller nagon betalning.
Onskar anses sasom fainiljenied- lem.
Svar till ~~Figlarsjol~, Mar- back.
lararinna erhaller plats i familj pa landet den 1 sept.
for undervis- ning af tvanne flickor, 13 och 8 itr, i vanliga skolamnen, sprak och musik.
Betyg janite foto.
och lone- ansprak sandas under adr.
" I ", Granuni, Blekinge.
17-arig.
flicka Gun ernant.
*.
med realskolexamen onskar 1 sept.
plats i bildad familj som husmo- Energisk, frisk lararinna, helst ders hjalp .. Nagon lon onskvard.
Svar till barnka kar ", Maistrand p. r. undervisningsvan studentska, erhal- ler plats 1 sept.
for 2: ne flickor 4: de och 1: sta klasseils kurser.
Lon 175 A 200 kr.
Fri resa.
Foto., ~ i l d a ' d.
betyg och ref. insandas till forvaltar musikalisk flicka onskar ..; plats ' i Sven Wikstrom, Hoting.
Stockholm.
eller dess narhet som l~usmoderns hjalp och sallskap.
m Afven villig undervisa yngre barn Plats finnes i skolamnen.
Svar " 19 ar M.
E ", Allm.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
i liten familj pa landet for allvarlig flicka, kunnig i enkel matlagning torg, Sthlm.
samt villig att hjalpa aldre, nagot ofardig fru.
Jungfru finnes.
Betyg I och Ionepret.
omgaende till " Hosten 1912 ", Nykoping p. r.
- y I I En .f yr tioarig enkefru !.
(barnlos) af god familj, som kan moblera.
2 A 3 rum jamte?
koks- materiel,: .linne och silfver, onskar I att fran ' Okt.
foresta hiishall (iifven i i landsort) for.
en eller tva stadgade i ungherrar (tjaqsteman).
som ev. ' amna bilda.
lieni: Reflekt.
torde Isanda svar innan 17 aug.
till " Norrlandska okt.
1912 ", Allni.
Tidningskontoret, Gust.
Ad.
Torg, stoo ok hol ni.
.
.
musikalisk lararinna onskas i host pa landet att lasa 4 kl. kurs samt med en nyborjare.
Betyg och lone- pret.
saint foto.
till Fru Lowen- adler, Smalands Anneberg.
Plats som vardinna, I Nov.
Sprakkunnig dam, hos respektabel ungherre, eller som hiishallsfroken, ' i go.d familj, - mellersta Sverige, sokes af dartill kompetent, ansprakslos flicka.
Re- konimendationer finnas '.
Svar till: " Larardotter 27 ar ", Kristianstad, p. r. som har goda betyg fran hogre elem.
laroverk och som sedan stud, tyska o. .eng.
utomlands, kan fa iitm.
plats.
Svar med loneansprak till " LiXiorik plats ", Sv.
Telegrani- byrh, Malmo.
, I m LEDIGA.
PLATSER, En enkel Barnfroken.
En erfarel?, iing flicka van vid ocli iitbildad fil1 att handhafva baf n far plats i officersfaniilj i Umea til ' Iiosteii.
3 barn.
Allra basta rek fordras.
Svar till " A.
W ", Rad- huset.
Strengnas.
god familj, ej.
under 25 ar, er; ialler ' p,lats ' p i herrgard den 1 okt.,; om.
sallskap och h jalp at husmo- lern.
Denna en aldre dam ar ijuklig och i behof af ' karleksfull jal lp.
Sokande skall vara kunnig matlagning och handarbeten samt !an vid landthiishall.
Kompetent itt ofvervaka ' tjanarne och se till itt hemmet ar i god ordning.
Hus- nillet bestar i regel af 5 personer, iiiraf 2 tjanare.
Ingen.
gore sig besvar att soka platsen som ej ar kompetent skota densamma ocli beredd att deltaga i alla husliga sysslor samt att gladt och villigt iullgora sina plikter.
Svar med betyg, rek., foto., uppgift pa alder samt loneansprak till " L.
H.
", All- manna Tidningskontoret, Sthlm.
vid kvinriliga afdelningen af Gud- mundra h6gre folkskola (Anger.
nianland) med undervisningsskyl- dighet i skolkok, i kvinnlig slojc och gymnastik samt i naturlari sokes fore den 15 sept.
Lon 75 (kr.
och fria niiddagar i skolkoket Lasiret borjar i medio.
af okt Narmare upplysningar hos pastoi J. Vestin, adr.
~Frano.
Vid Svedala kommu- nala mellanskola ar plats ledig inst.
hosttermin fol vikarierande lararinna med ' under.
visningssk ldighet hufviidsakliger i biologi, eemi och.geografi.
An sokningshandlingar insandas, omg och senast den 21 dennes till .. Rektor THORE LJUNGQVIST, Svedala.
En bildad ansprakslos flicka ej under 20 ar, kunnig i somnad, villig att hand- leda barn i aldern 14-6 onskas till 1 sept.
Bostad i Djursholm.
Medelalders, fint bildad, sprak, Svar till doktorinnan E. Behm, kunnig, musikalisk dam med sinnc Akero, Leksand.
for familjelif, erhaller till hostex val aflonad anstallning i solid stock, holmsfamilj med 3 yngre dottra: En enkel, anspraksl6s och i skolaldern.
Svar fran endast kom, duglig flicka petenta stallas till X.
B.
19129 Svenska Telegrambyran, Stockholm ~f god familj far plats i liten, familj p i landet att tillsammans med hus- f. v. b. modern utfora alla husets sysslor.
Lon 200 kr.
pr ar, eget rum och Vid Fredrika Bremer-Forbundet!
anses som familjemedlem.
Svar 0 ~ ~ p. r. till ~ 2 0 Skurup, Guvernant.
bildad.,.
undervisningsvan samt helst musi- kalisk lararinna far plats instun- E dande lasar att lasa 2: dra forb.
kl. C kurs.
med tva flickor.
Svar till Fru Ellen Sahlin, Laxa.
-.
~ a t t r e flicka.
kunnig i somnad, ordentlig och palitlig med goda betyg fFr plats genast att skota 2 barn 5: och 4 ar .. Svar med betyg till D: r ' Soderberg, Helsingborg.
, for utbildande af lararinnor; Rim forsa, finnes plats ledig for bitradandc lararinna i huslig ekonomi.
Lone formaner: 800 kr.
och a1ltin.g fritt Platsen tilltrades den 1 oktober Till styrelsen for Fredrika Bremer Forbundets landthushallni ' ngsskol~ stallda ansokningar jamte prast- Iiikare- och kompetensbetyg insan das fore den ' l0 september unde adress Rimforsa.
Upplysningar on tjanstgoring m. m. lamnas af sko lans forestindarinna. '
och barnkar ' flich .-far plats at1 Lararinna, ' lasa med nyborjare.
Rek.
genas4 som genomgatt smaskol.
sem.
ellei till Fr-t S. Bratt, - Sjogeris, Seffle.
.
.
forut undervisat nyborjare, onska!
till 2 gossar pa 6 och 7 dr.
Sval till Fru G. Fritzell- - p t &amp; m ' i n a r i.
e ' m jamte, Nilson, lonepret.
Orboholms gard, Hilllsviken I En bildad ansprakslos flicka if Barnfroken.
l i Undervisning SY an, lararinnebef a t tningen .Plats .a .ambetsmannakontor i Stockhdm ' .erhaller bildad dam med " snabb uppfattning, vackel handstil, ordentlig, kunnig i maskin- skrifning, saker i additionsrakning, Lon 700 kr., soni okas till 1,OOC kr.
efter vunnen skicklighet.
1 m&amp; nads.
semester.
6 timmars dagl, tjanstgoring.
Svar med fotografi, a,lder.
' och referenser fore den 1 Sept.
d. a. till .Ambetsman,, poste restante, Stockholm.
Ung dam, med teoretisk underbyggnad ocl nigon praktisk ofiiing i. bokforing erhaller genast plats vid.
storr industriellt foretag i landsorten Norrland.
Villkor: snygg och .tyd lig handstil samt arbetsformggz Begynnelselon 75 kr.
pr.
mana1 jamte fritt mobl.
rum.
Lefnads oiiikostnader c: a 40 kr.
pr manac Tv&amp; Renskrifverskor, Biljett, markt " Bokforare ", enda: kunniga i niaskinskrifning onskr af dem, som veta sig kunna trifva plats i Stockholni omkr. 15 Sept i landsorteii.
sandes undei- adres Svar till nNorrlandska 19 ocl S. Gumzlii Annqn,sbyra, Stock liolm, f. v. b. nNorrlandska 2 *, Ljusdal, p. r.
Framtidsplats i Karlstad.
l ' .Kvinnlig kontorist, med god sti och kompetent.
att sjalfstandig gora bokslut, erhaller anstallning genast eller 1 oktober.
Alla no, diga.upplysningar tillika med foto.
grafi sandas till Karistads-Tidning ens kontor, Karlstad, under markt ~Framtidsplats i Karlstad,.
&lt; i Sprid Veckotidningen DAG / N Y!
.
.
.
.
,.
.
.
.
Deposition 1 ' ~ a p talrakningj i Sparkasse- rakning 411 2 01 4 01 0 Aberopa all t id O.
- annonserna 1.
K~PMANNABANKEN, Kvinnliga 4 i 6 Arsenalsgatan 9, Siidermalmstorg 8:. -- Stureaatan 82, STOCKHOLM.
.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
.
4 DAGNY!
4 4 O 4 i Fredrika-Bremer- Forbundets Byral i 4 S4 Drottninggatan.
WMns Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertriiffad.
I l I I Erhilles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direM frhr I 1 - - - '. '
...
.
4 Hoflv.
Rikstel.
27 62.
~orbundets ' byri oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
I.
.
.
(afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trkkling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
Slbylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
i 4 i 4 + Gynna Dagnys annonsorer.
EVA EONER, Malmo.
.
Fersens v8g 2.
Td.
44 90, ev. 4083.
(LEDIGA PLATSER) (~arnmorsketjansten i Norra Vi och Tidesrum kungo- res harmed ledig att tilltrada den l.
sept.
Lon: 300 kr.
jamte bostad och vedbrand.
Ansokan insandes den 24 Aug.
till Kommu- kontorsvan, kunnig i tysk och en- senast nalstammans ordforande, .Tides- gelsk korrespondens.
Lon 125 kro- rum.
Endast a forstklassig formaga % ?&amp;eras.
Svar till .Prima Krafir under adr.
S. Gu.m~i4ii Annons- - byra, Stockholm, f. v. b. helst.
musikalisk, kan fA vistas hos.
.
ingeniorsfamilj bosatt i mindre stad Battre,.
.
i en af mellersta Sveriges vackraste trakter mot det att hon ar villig barnkar flicka, omkring 25 a r on- @ la engelska med familjens med- skas snarast.
i sjokaptensfamilj i lemmar.
till ~Familjemed- Narvik sasom sallskap och hjalp.
lem H-ar, Svar Sv.
Dagbl., Stock- Jungfrii finnes.
Svar med .foto.
holm.
omgaende till Degerholm, Marie- stad.
E n bildad, frisk och duktig flicka onskas till hjHlp i huset at en klen husmoder.
.
Svar jamte rekom.
samt lonepret.
och barnkar b5ttre flicka finnes sandas snarast mojligt till ~Augus- plats ledig nu genast att sko$ 4- tin, Varing p. r. arig dotter samt vara behjalplig med uti hemmet forekommande goromal.
Svar med foto., rek.
och loneansprak till Box 5, Wara.
erhaller plats vid Pite; hospital och asyl.
Loneformanerna aro 400 kr., anstaltens kost jamte 125 kr.
stadgad och skicklig, kompetent i kostforbattringspengar, moblerad att undervisa vuxna elever far god bostad med lyse och bransle samt anstiiilning fran 26 augusti.
Svar tvatt.
Ansokningar med betygsafskrif- med betygsafskrifter till a hu sr no- derskolan under adress S. Gu-, ter insandas snarast till HOSPITALSKONTORET, m ~ l i i Annonsbyra, Stockholm, f. Pitea.
v. b.
I 4 4 ' KARIN E G N ~ R, Stockholm.
Allm.
tel. 82 1 1..
i.
1 Lektioner i Linnesomnad 54. redr rika- rem er-~orbkdetr Sjukskoterskebyra: Tunnek.
25.
Rikstel.
68 98. e.
.
redr rika- rem er-~6rbandet: Drottninggatan.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom e.
A.
(3.
Wirhns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad - 60.)
&amp; l..
21 Lllla Vattogatan 21.
Stockholm.
Utbildningskurser m. m.
Dagens nummer innehillera Engelska, For ansprakslos Reflexioner.
Af MeSfci Grngep.
Den finska Bandddagen 1 9 12.
Sigrid Carlheim-Gyllenskold och Stockholms Musikinstitut.
Af E. K-n.
Mannen, kvinnara och dygderna.
Af Ellen Wmfei.
1, Ba ' jer if ' nr Wilma EIwdhe: Ulla Grip.
En berattelse fran forra arli~intl- radet.
Rec.
af Anna Harpen.
- Bengt Berg: Genezaret.
Rec.
af Maria Rieck-Muller.
- Hjalmar Bergman: Vi Bookar, Krokar och Rothar.
Ur en stadskronika.
Rec.
af Sigrid Elmblad.
est ander ska Frihetens tillvaxt.
Om sproglig Forstaaelse.
XVIII.
Af Alma Forsberg-Dnl- / ro#.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt II I I I I
