# ID: svediakorp-per557
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,271
# sentences: 966
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D K I N G TOR &amp; SVENSKAA K ' VlNNORoRELSEN UTGINEN GENOM 5: e Stockholm den 1 5 Augusti 1 8 1 2 N: r 33 Prenumerationspris: %ar .. kr.4: 50 I l s i r.
.
kr.2: 50 81.
- J: 501~1.
,, i: 25,,.
,, FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN DAGNY,, .. Losnummer 10 ore.
.
Prenumeration sker saval i landsorten som 1 Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Rdaktion: Master$aniuels@tan 51, en tr. Telefoner: - Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o. ansvarig - iitgifvare: (- E L L EN K L E MA N, I I UtgifiiingAid liva&amp; torsdag.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
Expedition ' och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
I Arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g %ng 10: Rabatt: 5 g q 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 .. 0 / 0 50 ggr 25 010.
Annons bor bara inlamnad senast mandag f. m.
-.
I Separatlagstiftningen for kvinnliga industriarbetare. "
Fredriks-Bremer-Forbundet uttalar sig.
S eparat lagstiftning for kvinnliga industriarbetare ar inte en fraga fran i g k.
Bernkonventionen af 1906 om ett i samtliga industrilander genomwrdt forbud for kvinnors anvandande nattetid i vissa in-, dustriella yrken gjorde saken aktuell, och i de skil- da landerna blossade striden harom upp med fragan om bitradandet af konventionen.
Stridens forlopp hos oss ligger sa nara, att det torde vara ofverflodigt att i detalj gora en rekapitulering af dess handelser, Att kvinnorna sokte gora sin ratt hord och fram- hollo s i n synpunkt pa det for arbeterskan ytterligt ofordelaktiga att i dylikt hanseende goras till fore- mal for en sarskild s. k. skyddslag erinra sig.sakert alla Dagnys lasare.
Afvensa att detta bidrog till att man hos oss ej med det forsta lyckades fa det internationella lag- forslaget bitradt - ty sakerligen kan man pasta att just kvinnornas hallning i fragan harvidlag gjorde sitt till.
Fredrika-Bremer-Forbundet gjorde ett kraf- tigt inlagg genom sin skrifvelse af 1907 till Kungl.
Yrkesfarekommitten, i hvilken nackdelarna for arbe- terskorna af ett dylikt separatforbud klart precisera- des.
1909 ha vi emellertid lagen antagen.
Genom motioner om vissa undantag frin ' lagen, hvarvid sar- skildt hr Lindhagen framtrader, samt dispensansok- ningar ' fran en del industriella foretag sokte mot- standarne af forbudet att neutralisera de alltfor di- rekt ofordelaktiga verkningarna saval hvad kvinnorna som de respektive industrigrenarna betraffar, men kunde icke mycket utratta hamed.
Ett forsok att g2 vidare pa skyddslagstiftningens vag och samtidigt utjamna det for kvinnorna ofordelaktiga i nattarbets- forbudet pa ett verkligt effektivt satt har gjorts ge- nom att framfora fragan om.
nattarbetsforbud afven for man inom vissa industriomraden.
Motion harom framlades af hr Lindhagen vid arets riksdag.
P2 arbetarnas egna kongresser har afven detta kraf skju- tits fram, och vid 1910 ars internationella kongress betonades, att arbetareskyddslagstiftningen bor galla .allaarbetare u t a n s k i l l n a d.
t i l l k o n.
1911 ars svenska arbetarekongress upptog ocksi denna punkt pa sitt program.
Af stor vikt ar det afven att vid innevarande tidpunkt precisera det riktiga i att skyddslagstift- ningen galler alla arbetare, utan skillnad till kon, da de internationella arbetareskyddsstrafvandena tendera till en ytterligare utveckling af separatlagstiftningens princip.
Vid den arbetareskyddskonferens af regerings- ombud och delegerade for de internationella arbetare- skyddsforeningarna, som 1910 holls i Lugano, beslots nam-
!
1:.
:!
-: S ' ligen att nasta sjora fraga skulle blifva faststallandet af en.
normalarbetsdag e n b a r t for kvinnliga indush-iar- betare och att man skulle arbeta pa att astadkom- ma en ny konvention harom.
Vid den internationella arbetareskyddskonferens, som skall aga rum nu i september manad i Zurich, kommer ocksi efter all sannolikhet denna fraga upp till behandling.
Fruktan for en utvidgning af separatlagstiftning- en for den kvinnliga industriarbetaren och onskan att vid konferensen framhalla, att undantagsbestam-.
melser i nattarbetsforbudet for kvinnor aro i hog grad af behofvet pikallade dar forbudet sarskildt ' ekonomiskt ofordelaktigt drabba dessa, har nu for- anledt Fredrika-Bremer-Forbundet att gora ett utta- lande.
P i forbundets arsmote i juni i Helsingborg beslots att tillstalla Sveriges ombud vid konferensen foljande resolution: i Stockholm ' denna var Stockholms industriarbeterskor i en resolution uttalade sig mot det ensidiga natt- arbetsforbudet, som blott omfattar kvinnorna, samt uttryckte samma onskningar som Fr.-Br.-forbundet nu uttalat med afseende pa att undantagsbestam melser fran forbudet bora goras, dar detta resulterar i en direkt forsamring af arbetsmarknaden for kvin- norna.
Kvinnans politiska rostratt i Italien.
v i tillata oss att har atergifva en artikel ur den .finska tidningen N u t i d, ett bref fran Rom, skrifvet i v %.
Da forbudet mot nattarbete for kvinnor redan.
visat sig i vart land verka till forfang for kvinnor anstallda in- ras, da fragan politisk rostratt for kvinnor.
debatterades i om en del yrken, vill motet uttala en allvarlig maning, italienska deputeradekammaren.
Det ar af intresse att bc- att Sverige icke ma bitrada eventuellt framkommande for- marka huru de principiella skal mot beviljandet af poli-.
slag till lagar, som skulle ytterligare inskranka kvinnornas tiska rattigheter At kvinnorna, bakom hvilka man soker ratt till arbete och darigenom gora deras stallning pit forskansa sig for att sa lange som mojligt komma i f r h arbetsmarknaden annu mera ogynnsam an hvad fallet re- saken, anda till sjalfva formuleringen till stor dej aro de- samma som de vi arligen har hora upprepas.
Att de dan ar.
Vidare vill motet som sin mening uttala, att da un- nationella forhallandena sedan framkalla ett i speciella d- dantag fran bestammelserna i nattarbetsforbudslagen, en- seenden sarskildt motstand i Italien ar naturligt.
Af in- ligt dess •˜ 4, medgifvas betraffande foretag, Ilsom afse tresse ar dock afven att taga del af detta, da det satter i. forarbetande af varor, hvilka aro underkastade hastig for- relief med detsamma jamforliga, om vi s2 f3 uttrycka oss, samringa, sa borde sadana undantag jamval kunna med- rent nationella motskal, som ho; oss framforts.
Slutrests: - gifvas, da det kan styrkas, att kvinnornas stallning inom tatet af jamforelsen blir emellertid, att pa bada hall ar, respektive yrken forsamras pa grund af forbudet.
Genom och tyckes det ocksa bli, o p p o r t u n i t e t s p o l i t i l &lt; e n, arbetstidens ovilkorliga begransning enligi lagens foreskrift, som faller utslaget.
Ty afven om de finnas, som uppta blir arbeterskans ekonomiska utbyte af arbetet vasent- rattfardighetssynpunkten, blir fragans losning sakerligekt.
ligt minskadt och hennes forflyttning till nigon annan ytterst dock beroende af om de som makten hafva anse gren af yrket, med ofordelaktigare vilkor, en vanlig foljd.
sig vinna nagot pa saken.
Ty lat oss gora klart for oss: Ej sallan se sig ock arbeterskorna tvungna att soka sig an- att beviljandet af politiska rattigheter At kvinnorna ar en stallning inom mindre industriella foretag, som icke falla m a k t f r a g a; dar en helt oegennyttig uppfattning efter under.
nattarbetsforbudslagen, men dar saval arbetsforhal- all sannolikhet aldrig kommer att fa gora sig gallande, landena som de hygieniska anordningarna m. m. vanligen Midt under det allas sinnen aro upptagncr af aro afsevardt samre.
Det synes darfor som om en ut- kriget, som visar tendens att srniningom komma in strackning af undantagsbestammelserna att galla ej blott i ett mera dramatiskt stadium, haller italienska par- varorna utan under vissa bestamda forhallanden afven de lamentet pa att diskutera Giolittis lagforslag on: ut -- anstallda arbeterskorna vore i hog grad af behofvet pa- vidgning af den politiska rostratten.
Den viktigaste kallad, da en s. k. skyddslag icke bor for kvinnorna hittillsvarande inskrankningen har varit att endast alltfor mycket forsvara tillvaron.
Iaskunniga haft rostratt.
Giolittis forslag gir ut p3 Gladjande som det ar att ett uttalande som detta att utstracka den till alla icke Iaskunniga som fyllt vid detta tillfalle gores fran representativt kvinnohiill 30 ar.
Harigenom skulle antalet valman med ens far man nu atminstone h o p p a s pa att Sveriges okas fran fem till atta millioner.
I princip har kam- ombud staller sig mer forstaende gent emot d e syn- maren rcdan godkant lagforslaget - da den med punkter, som dari framhallas, an hvad fallet var vid alla roster mot 6 beslot att ofverga till detaljgransk- konferensen i Lugano, da de svenska representanterna ning - en bekraftelse af den urgamla erfarenheten, pa intet satt protesterade mot en ytterligare in- att i krigstider alla aro goda demokrater.
skrankning af industriarbeterskans forvarfsmojlig- Under den darpi faljande detaljgranskningen har heter.
friigan om kvinnans rostratt ocksa kommit p i tape- I detta sammanhang m5 namnas, att vid ett mote ten.
Fragan ar icke sa ny som man kunde vanta
sig i ett land, dar kvinnan allt fortfarande halles i gick ut pa att rostratt skulle beviljas alla kvinnor ett ~m~ndighetstillst~nd, som for oss ' nordbor ter sig som bllt 30 ar och som tillhorde nagon af foljan- oblandadt lojligt.
I Lombardiet och Toscana hade de fyra kategorier: a) de som aflagt examen i hog- kvinnorna redan.
under ' det osterrikiska herr ' avaldet re laroverk eller i mellanskola; b) de som vor0 i kommunal rostratt, hvilken de, .&amp;arkligt nog, forlorade faders stalle eller lagliga formyndare; c) de som at- nar dessa provinser.
forenades med det unga italien- minstone sedan ett ar for egen eller for sina barns ' ska konungariket.
Hvarje gang rostrattens utstrack- rakning skott ett jordbruks-, industri- eller ' hand-els- ning under de senaste aren debatterats i parlamen- foretag; d) de som innehade befattning i statens,.
tet, har ocksa fragan om kvinnornas rostratt ' varit a provinsernas eller kommunernas administration.
bane, men utan att dock nagonsin pa allvar disku- Men det stora flertalet af kammarens ledamoter teras.
Ar 1907 tillsattes en kommitte for att under- stallde sig afgjordt emot forslaget, bland dem minis-.
soka mojligheterna att ' skanka at kvinnan kommunal.
terpresidenten Giolitti sjalf.
Gang pa gang tog han rostratt, men den kom efter ett par ars arbete till till ordet for at t gendrifva kvinnosaksvannernas argu- resultatet att fragan var for tidigt vackt.
ment.
Hans resonnemang gick ut ' pa att det var absurdt Under de allra sista.
Sren har dock den %fe- att skanka kvinnan politisk rostratt, innan hon i ci- ministiska %.
rorelsen tagit ett stort uppsving.
Medan vilrattsligt hanseende.
fatt en sjalfstandigare stallning.
{den forut hade en .. absolut aristokratisk karaktar, har Sedan detta skett, kunde man skanka henne kommul den nu borjat utbreda sig bland den arbetande klas- nal rostratt, och forst sedan hon skolats for det po- sens kvinnor.
Debatten i deputeradekammaren vi- litiska.
lifvet genom att deltaga i behandlingen af sade nu, att feminismens ideer ocksa bland mannen kommunala fragor, kunde hon sasom tecken pa full; borjat .varfva anhangare.
.
myndighet fa politisk ' rostratt.
Denna argumentering vann allmant bifall, och det var hufvudsakligen med.
Den som valtaligast talade till forman for kvin- d.enna som kammaren med 218. nej mot 4.7, stod af nans rostratt var socia: listledaren Turati.
Han visade lugnt och sakligt, att ' kvinnans stallning i vara da- ja afslog yrkandet om rostratt at kvinnan.
Fem de- ' gar icke ar densamma .. som forr.
Ma vara att hon puterade .afho110 sig fran.
omrostning, bland dem.
fordom var hvad man.
kallade r hemmets drottningr ' Chimienti.
For.
att.
dock visa, att man icke saknade och att hon annu i.
.manga fall ar det: det finnes forstAelse, for kvinnosaken, antog kammaren enhalligt.
dock nu ' mera kanske lika manga afsatta som rege- en dagordning, hvari regeringen uppmanades att fram- rande drottningar.
Minioner kvinnor fortjana sjalfva lagga lagforslag om forbattrandet af kvinnans juri- sitt brod i de mest olika yrken och befattningar; diska stallning.
de ha samma kamp for tillvaron att bestasom man- ~iolittis motivering lat ju helt plausibel ' och: det.
nen; hvarfor da neka: dem att dela mannens rattig- finnes i sjalfva verket mycket som talar for hans asikt, att: heter och skyldigheter.
som medborgare?
Kvinnan ' kvinnans hojande ur hennes civilrattsliga omyndig- kan visserligen icke: sasom mannen gora tjanst som.
hetstillstand bor forega beviljandet af kommunal och fosterlandsforsvarare, men hon fullgor i stallet mader- politisk rostratt.
Ett annat argument, som icke for- skapets oandligt micket adlare ' och for.
samhtillet felade d n verkan, var att utstrackandet af rostratten viktigare varnplikt.
Man talar om att den italienska till kvinnorna troligtvis komme att tillfora de kleri- kvinnan annu icke ar: mogen for det politiska lifvet, kala ett okadt %antal mandat.
Men.
jag tror dock, att men.
aro da de millioner analfabeter, at hvilka ' rost- jag ej misstager mig, om jag pistar, att sydlannin- ratt " nu skall skankas,.
mera mogna darfor?
Man gens.
inrotade forestallning om kvinnan sasom ett framhaller, sade talaren, att vara kvinnor icke bega-.
Ggre * .vasende, oformoget.
till nagon egen tanke, .en ra att fa deltaga i ' det politiska.
lifvet, att de ofver varelse utan.
moralisk ansvarskansla, som maste hallas ihufvud icke ha nagot intresse darfor.
Detta ar s2 innestangd innom hemmets murar, om man vilt %illvida sant som krafvet pa rostratt tills vidare en- hindra henne att bli sin man otrogen, att denna dast uppbares af ett fatal kvinnor.
Men hafva da de.
forestallning var det innersta motivet hos .det stora tre millionerna nya manliga valman begart.
att: flertalet af dem som rostade nej.
I sitt hjartas enfald: komma i atnjutande af denna forman?
Sakerligen i c k ~ yttyde en af dessa, deputeraden Colajanni, att.
han '.
och dock erkanna alla numera att denna utvidgning for $n del framfor att se sin hustru som valjare af valmanskaren ' icke blott forestafvas af rattvisan foredrog att se henne som hederlig kvinna (una.
utan ar en politisk nodvandighet.
.
.
mottogs donna onesta), och denna.
otroliga groda Bland de ofriga forkamparna for kvinnans rost- m ' ed ' bifall!
-.
ratt marktes deputeraden Sonnino, ledaren for den ER sadan.
tankegang ar for oss nordbor ofattbar,.
antiministeriella moderata grupp, hvars organ ar den vare,.
sig vi nu ' aro anhangare af eller motstandare vidt spridda nationalistiskt fargade ~Giornale dJ1taliar.
till ' kvinnans rostratt.
Men man behofver icke lange lef- Socialisterna och republikanerna vor0 delade for och va i '.
' Italien for att erfara, att den.
star.
i fullkomli,g emot, den radikala; .gruppen rostade mangrant emot, Ofverensstammelse med.
verkligheten, och det desto den klerikala likasa.
Nagra ville ga en medelvag.
mera ju langre soderut man kommer.
Ett exempel ack ansloto.
sig till Chimientis amendement, som.
ma askadliggora det: i Turin och Milano rora sig ' ' ',
kvinnorna pa gatan nastan lika fritt som man ser dem gora det lat oss saga i Paris.
I Rom kan .. ingen D hederlig# kvinna pa vissa tider och vissa gatot ro- ra sig ute ensam utan att fa en flack pa sitt s. k. rykte.
I sodra Italien hallas hustrurna och d e unga flickorna pa halft orientaliskt maner innestangda,.
Hartill maste dock tillaggas, att dessa seder och dessa askadningssatt aga tillamplighet hufvudsakligen pa ofver- och medelklassens kvinnor.
Den fattige mannen af folket har icke rad att halla sin hustru eller sina dottrar som lyxartiklar.
Det ar en iaktta- gelse som man kan gora i alla lander, att differen- tieringen mellan konen aftager ju langre ned man kommer pa samhallets trappstege.
En bondvardinna, en arbetarhustru ar sin mans arbetskamrat och kan- ner lika val som han till lifvets allvar.
Gif henne tillfalle att deltaga i allmanna fragor och hon skall i regeln icke reda sig samre an mannen.
Det ar harpa som anhangarna af kvinnans politiska rostratt i Italien rakna, och d e rakna antagligen icke oratt.
Emellertid skall det annu racka lange, innan den nedarfda forestallningen om kvinnan sisom familjens, och mannens slafvinna hinner utrotas.
Man kan inom alla samhallsklasser fa bevittna otroliga ting: den rike mannen haller sin hustru instangd som en fange i ordets egentliga bemarkelse, den fattige 1 % ter sin hustru arbeta for sig och bestjal henne pa hennes arbetsfortjanst for att underhalla sin alskarinna.
.
I sa- dana fall lamnar seden och lagen kvinnan fullkom- ligt utan skydd.
Det ar har d e italienska feminis-.
terna hafva sitt narmaste och tillsvidare viktigaste arbetsfalt.
Herman Guminerus.
Ida Matton ...
.
.
.
.
v i fa val skjuta skulden pa de olympiska spelen, att ingen enda svensk tidning: vetat att omformala det iedan- i slutet af maj,.
vid en ban- kett anordnad af 1 ' U.n i o n d e s .femmes .. p e i n t r.
e s e t s c u l p t e u r s i Paris, var landsmaninna Ida Matton ur den franska.
statschefens egna hander emottog dekora-.
tionen, som gjorde henne till .officier de l ' instruc- tion publique.
Cagny ' har inga ansprak pa att betraktas som en ny- hetstidning men det ar oss ett noje att kunna .konstatera att det ej allenast ar p3 ett S t a d i o n, som vi svenskar forsta att vinna lagrar!
Utmarkelsen i fraga ar ytterst sallsynt bland icke frans- man.
Den ar att betrakta som en sorts kommendorsgrad till L e s p a l m e s a c a d e m i q u e s, hvilket utmarkel- setecken froken Matton innehar allt sedan ar 1903.
Market till dekorationerna ar det samma, en krans af aro lager och palmer, men under det att " Les palme~ (~ utforda i silfver, ar llllInstruction~l i.
guld.
Bada baras i violett band, men till den senare hor ' den runda arosettenu Ida Matton, bordig fran .Gefle, men under en foljd af Ar bosatt i Paris, intar sedan lange en kand och er- kand rangplats bland svenska skulptorer.
P3 samma gang- hon a r en af de mest begafvade ar hon afven en af vara flitigaste.
Hon utstaller i regel hvarje ar a de tre stora ' parissalongerna, och i London, dar hon fore vistelsen i Paris varit bosatt, traffar man ofta hennes arbeten a R o y- a l a c a d e m y.
Under de tv&amp; sista aren a svenska Konstnfirinnors utstallningar i t to ck ho lm och Lund har hon visat sina landsman prof pa sin konst.
Hon besitter en landvinningar.
ovanlig mangsidighet.
Hennes Moliere-byst i Dramatiska Den forsta segern for kvinnans politiska rattigheter har ' teaterns foaje, hennes Lokegrupp, som ar foreslagen att nu vunnits i L o u i s i a n a, da ett tillagg till dess konsti- inkopas af franska staten, samt ett par grafmonument A tution, hvarigenom kvinnor erhallit rattighet att invaljas Gefle kyrkogHrd visa tre olika faser af hennes konst.
till medlemmar af skolrad och fattigvArdsstyrelser, passerat Utgangen fran Tekniska skolan i Stockholm erholl fr.o- Lagstiftande forsamlingens bada kamran I april manad detta ar forkastade Lagstiftande forsam: ken Matton ar 1887 tvenne stipendier, ett fran skolan, ett fran lingen i A r i z o n a en framlagd motion om P.
R. for kommerskollegium.
Sedan denna.
tid har hon nastan vis- kvinnor, och da kvinnorna horde att motionen fallit, arbe-.
tade de p i att f3 fragan upp igen pa den offentliga peti- tats oafbrutet utomlands, och bland ' henries larare, marka, tionens vag.
Vi ha nu erhallit uppgift om att petitionen vi mastare sadana som Chapu, Mercienoch Puech.
uppnatt erfoderligt antal underskrifter.
M i n s t 15 proc.
E.
S. af statens samtliga rostagare.
.
s Frari den nya portugisiska republiken forljudes att enligt den nya vallagen ett mindretal kvinnor i Portugal skulle erhalla politisk rostratt.
Lagen uppstaller ett skatte- streck for manliga ' valjare, men sa lagt att den allmana manliga rostratten praktiskt taget ar genomford.
Antalet af rostberatttigade kvinnor blir daremot jamforelsevis litet pa grund af alders- och uppfostringsstreck.
P - P - - - P oooooaoooooooooooooooooooooooooooooooooo Sprid D A G N Y!
- - D A G N Y - 373 na bollas fram och tillbaka, stota i hop, karambolera.
Men ur den spirituella, som det synes latta och lekande striden af ideer och .tankar vaxer nagot sta~kt och besta- ende, det, som M: me Cheliga vill med sina s o i r 6 e s ransyskans s a l o n g har icke anor fran i gar, som be- f e m i n i s t e s, ett allt mera sig spridande intresse for de kant, men nar M: me Marya Cheliga denna var bor- fragor, som rora kvinnorna, deras stallning och forhallan- jade ge sina s o i r e e s f e m i n i s t e s i Paris vorodecsa den.
en helt ny och modern afart af ett ~ o t e l Rambouillets, Hvem startar s a l o n g e n hos oss, dar man.
roande, en M: me Ricarniers eller Talliens .mottagningar.
sival: kvickt, spirituellt gor propaganda for var sak!
Eller lig- p r e c i e u s e r s som m e r v e i l l e u s e r s tid ar langst ger detta icke for oss?
Det vore skada.
M: me Cheligas forbi, och det ar ett nytt tidehvarfs manskor, som rora sig aftnar gora sakert fullt ut samma nytta - .och aro alldeles i den .framstaende parisiska feministens salong.
Littera- sakert dubbelt sa roande - som lika rnanga fortraffliga turen, musiken,.
dansen harska inte langre oinskrankt, de forelasningar om vara rattigheter och kraf.
.
stora.
sociala fragorna ha kommit med en djupare grund- Elpis.
ton i den latta och lekande sallskapssymfonien.
Men den tar inte bort hvarken nojet eller behaget af samvaron.
Latt och spirituellt, soin forr, fladdrar konversationen fran det senaste litterara evenemanget till den senaste lyckade eller misslyckade teaterpremiaren, den nyaste konstutstall- ningen, men darifran ocksa ofver till djupare liggande fra- XVII.
gor.
M: me Cheliga vet att till sina s o i r e e s f e m i- i vende tilbage til det, forrige Gang, citerede Ord n i s t e s samla alla, som ha intresse af den sak hon sjalf illyssnall, i dansk Overszettelse l y t t e ll.
Det er sa ifrigt arbetar for, och mellan tonerna af nigon storre f orklarligt, at dette Ord minder en svensk Lzser om et aria, sjungen af nAgon framstaende artist, eller niigon for- fattares upplasning ur sitt verk kommer plotsligt af en l ignende i hans eget Sprog, anvendt hvor Talen.
er om eller anledning diskussionen i ging om kvinnornas stora ilde lytte och vanfore11 og at en dansk Szetning som for Ex. denne ~lTolvslaget faldt - alle l y t t e i Salenn fraga.
kan, i forste Ojeblik, virke desorienterende for.
Den, der En ung turk borjar tala om sitt lands kvinnor.
Han som det store Flertal, er ukendt med Nabosproget.
soker borteliminera Islams bud och forklarar att muham- I vort Sprog findes, ligesom i det svenske, Ordet medanernas polygami numera endast ar en myt.
NAgon- llBrosta, hvormed i sidstnaevnte Sprog betegnes I&lt;ropsdelen.
stades borta ' i salongen har en egyptier oroligt rort pa firnenniskobrost f l samine o r d ' betegner derimod hos os no- sig under hans tal, nar turken hor upp ett ogonblick, get ulegemligt, = en Karakterfejl, en Ufuldkommenhed, stortar han upp.
Valtalig, fanatisk, tar han Islams lara i en Svaghed, vi tale om for Ex. tidens Brostfl, dens Ska- forsvar.
Det ar europeerna, som sta pa vildens standpunkt vanker o. s. v. og vi anvende Udtrykket llen brostfzldig, i fraga om kvinnorna, sager han.
Europeen lamnar de faldeimdig Mur ", medenstvi for Betegnelsen .mennisko- gamla ogifta kvinnorna At sitt ode, och a andra sidan ac- brost11 har samme Ord blot med et eneste Bogstav stavet cepterar seden aktenskapsbrytarens polygami.
.Islam ar ratt- anderledes, saaledes nemlig llBryst.a Begge Sprog har fardigare, den tillforsakrar alla kvinnor karlekens frojder Udtrykket .skrattande men betegnende forskjellige Be- och en mans beskydd.
greb, i vort Sprog anvendes det nzermest hvor man exem- Hela salongen ar ' nu i uppror.
M: lle Lydie Pissar-.
pelvis vil.
anskueliggore den ejendommelige haese Lyd lige- gcwsky, en statlig ung kvinna, uttalar sin indignation .of- som et advarende Raab llkrakanll og fiskatanli udstoder ver Islams laror.
Europa har tjanat civilisationen genomatt naar der er Fare paafzrde i en eller anden Retning - genomfora engiftets princip.
' Skulle muselmanskan vara det kaldes at Fuglen skratter eller man taler om att det lyckligare an europeiskan?
Sjalfmordsstatistiken ger svar torre visne Lov hvirvles rundt af Blzsten med en praslende, darpa.
Proportionen millan kvinnor, som sjalfva ge sig skrattende Lyd.
Ordene (lett lage.
og en Lzge forviksles doden, ar i jamforelse med antalet man, som begA sjalf- ikke sjeldent.
Med det sidste er som bekendt ment en " la- mord, 10 mot 1 i Orienten och Europa.
karel [, en medicine Doctor - men i Talesproget har Lyd- En alskvard perser begagnar sig af den allmanna upp- ligheden forvildet.
Talesproget har jo desuden yderligere hetsningen for att omtala att hans land sanktionerar till- den Vanskelighed for den Uovede, at alene forskjellig falliga forbindelser, att gifta man, under resor kunna inga B e t o n i ' n g og Udtale af et og samme Ord, med sam- sadana, men hela auditoriet upprores af denna forkladda me Betydning ' i begge Sprog, naesten umuliggor Forstaa- prostitution, och egyptiern, uppmuntrad af detta, ropar att elsen, man erindre blot Ordet ' ' Praedikenll der udtales paa han med all sakerhet skall lyckas att rehabilitera Islams svensk med szrlig Vaegt paa 2: den Stafvelse - Praediken lara.
- medens just denne Stavelse i dansk Tale falder om- Det hela har varit ett lifligt, intelligent, fangslande me- trent helt bort og ordet udtales l~Prae ' kenll.
ningsutbyte, brytningen mellan olika rasers uppfattningar Alma Forsbetg-Dalhofl.
och kultur.
Diskussionen fortfar.
Den ena sidan efter den andra af kvinnans stallning kommer under debatt.
Asikter- M: me Marya Cheligas sa- long *, F v '.
.
374 D A G N Y - t.
Ut, ut!
Men hvarthana ?-.
.
.
.
.
.
.
.
.
S ommarvindarna susa.
En mogen naturs fullkomnade behag .vinka oss med makt ut i det fria.
.
En eller annan midtlandsstadsbo star bnske villradig.
Hans fantasi sysslar ' langtande med Abiskos vida vyer eller med Tannforsens hv.itskummande fall.
Men de dar nord- 1andsfard.erna ta sa mycken tid .., For den har gangen At-.
minstone far.
han.
kanske noja sig med.
en bit Sverige pa narmare hall.
iivilket vackert stycke fosterland - det ar.
fragan.
t.
Embarras de richesse l.
.
Om vi nu skulle valja Ostergotland?
.
.
ytor som med ett guldpaljetteradt flor, prastkragen ger sin rena - ton At stora ' vidder och blaklockor ringa i tusen- tal till storms mot inkraktande ormbunke, som rycker an fran dikesrenar.
Ragen k h m e r i ar att vagga manshog.
Hafren star med breda band.
Klofvern skall racka slatter-: karlen till knaet.
Lifvets.
korta saga har varit vacker:. '
Grasen, som se lien lyftad, skalfva knappast.
Vid som- marvindexis sang ar det 4juft att diomma - e j om.
dod.
.
.- om nya " varar.
'.
.
Ulfasa, ' Tuna; ' Stegeborg - det dar ar ju namn fran red vid dessa och m h g a andra hvem historiens blad.
har ej hort talas om det stora * ~ j a r k a - ~ a b Det ~?
grandi- osa slottet, den engelskt fornama parkn, de .omfangsrika stallarna med fina rasdjur ho?
till sevardheter, som man behaller i minnet - kanske mest for den storstilade ro; som tycks breda sig ofver ' det hela.
Eller hvem har inte nagon gatig hort namnet ~ d d s i nas?
Var nuvarande finansministers fidiekomiss.
.
.
Den .sto- '.
ATVIDABERG.
~mposanta ' hojder, allvarsamma furor, morker och mystik; dalder, leende .lofskog, ljus och fagring; rikt va- jande ikordar och blAk.lint; smultron och gulaste gradde; ett allmant valstand; de ' tusen klara sjoars landskap och de otaliga herresatenas - se dar Ostergotland!
, Att, g ut i naturen ' tidiga julimorgnar blir som ett bad i springvatten bland friska rosor.
Yppig lummighet vakn.ar sakta till medvetande fran nattens drommar, bre- et glittrar der leende ' ut sin fullhet for solens famntag.
och stralar.
fran alla.
hall. '
.
strandvassen g&amp; illusion af ett kornfalt, ' - genor&amp;ladt af, ' ljus, och luften, mangd med j&amp;hindoft, ar latt som hoglandernas.
sallan lag val jor- den harligare skrudad an nu.
Nar, fyllde Iofmassorna landskapet mer siosande, nar skimrade oslagna angar ri- kare?
, Nqonblomman k-nger i skar glans hogt upp bland ekens allvarliga grona, smorblo.mstr~ tacker vida ' a.
.
.
.
.
ra tradgiirdsskolan dar ar j; bekant landet rundt, liksom det stora industrisamhallet Atvidaberg.
Da .en.
turist for nagra ar sedan passerade Bankekin,ds harad och stannade i nagon af de lummiga ' alleerna kring Adelsnas, fann han dar invid Bysjons strand en gammal hufvudbyggnad med sina flyglar och paviljonger ' sofvande bland.
gronskan.
Tystnaden rufvade ofver, det ofvergifna f. d. festernas hemvist.
A balkongen mot sjosidan.
klangde slingervaxter OfLer brustna ' balustrader, inomhus buktade trappor och golf under besokarnas steg.
Fratta sammets!
tapeter och notta forgyllni.ngar niotte ogat, ' ach nAgra speg- lar reflekterade den odslighet, som gapade ur hvar - dorr- oppning.
Men andil glomde turisten sig kvar en stund - bland unkenheten och moglet - for en vision af det forflkna.
Han tyckte sig hora den breda guldstrom, som med jamnt lopp, flit ur irufvorna kring Atiidaberg, han lyssnade efter festmusik och ' jagarhorn, ' han tyckte lakej&amp;.
...
och fyrspann ' vimlade nedom terrassen.
- - ...
Den gayla herrgarden ar nu jam ' nad med marken.
Np, varande fidiekommissarien bebor en villa invid Bysjon, hans.
... automobil susar forbi.
- - ~n gata af nya vaxthus forflyttar.
oss.
hastigt till !oT dern.
Skonare drufvor a n de som mogna har-.far maq.
...
soka soder -.
om Rhen.
.
, -.
.
...
...
a,.
I '.
Som fjuniga unga skonheter kokettera persikor fran spa- sma- tradgardsprydda gatorna med kanslan af att ha hun-.
nit nagot sa markvardigt som en grans.
, Har maste.
lifvet ljeer och ta lofven af aprikoser.
Sa e n.
blick pa det stora municipalsamhallet Atvidaberg!
stanna i sitt lopp, sta stilla.
Har ar utrattadt nog., Hi- I den forna grufarbetarens, stalle har industriarbetaren storiens gudinna har en .gang fort sin griffel och skrifvit: kommit.
Grufmannen har hade det ekonomiskt bra.
In- Birgitta.
dustrimannen ha det annu battre.
Just nyss ha dock mariga.
rl: af dem fyllt luften med sin obelatna franhet ..
Man be- traktar det palats, uppfordt for en.
kostnad af .hundratusen- Gor sa den lilla turen till Alvastra jarnvagsstation. '
tal kronor, dar deras barn fa gil i skola, man ser afunds: Bara ett litet stycke darifran nedanfor Omberg tittar Al- varda boplatser, och man forundrar sig.
vastra klosterruin fram mellan blankgrona asklof.
Med Men Bysjons leende strander.
forete samma lugna b e undantag af kormuren med en annu oraserad fonsterijppning hag som alltid.
.Vattnet speglar annu i, rosiga aftontim- atersta inga yttermurar.
En hvalfbage har och dar, niigra mar samma valdiga ekar och hogresta lindar, samma lilla kvadratiska socklar till langesen grusade pelare och nagra rendez-voustempel som fordom.
murrester kring forna celler ge begrepp om klostrets om-.
.
.
fang.
Dessa sma fyrkantiga celler tala sitt eget sprak.
8 .Hur manga.
tidehvarfs tankesatt ha, ej fallit tillsammans Nigra timmars resa och man kan stiga af taget i samtidigt med ' dessa: murar!
Endast naturen ar s i g lik.
Dar far.
man.
strax anblicken.
af det gamla Solen.
halsar med samma smeksamma varme som forr dessa nu vittrande pelarrester, Vattern skickar.
som fordam slo,ttet, badar sig i det kristalliska Vattervattner.
svala flaktar in i skumma ka1larvrar; det majestatiska .ber.- blir forsatr i Prinsessan Cecilia - det nattliga get skyddar alltjamt mot omilda vindar.
Det ar.
: harligt samspraket - stegen vid.
fonstret - hela hennes langa att hvila har.
Och att efter hvilan profva sina krafter p&amp; lifsvaf med ' dess forsta olycksvarslande inslag af fortalets en fard uppat berget.
En tur uppaj; ja, det var ju det morka tradar rullas upp for minnet.
Klosterkyrkan jamte -.
.
.
en och annan kk-lefva fran stadens biydeiseful~a skeden.
Vi Iangfade efter .. ...
fordjupa de historiska intrycken.
Man .. vindrar fram de G.
R-h.
.
.
.
.
.
.
a.
* och ' '.
- B.
.
.
,.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
s.
.
.
.. .... -.
.
T v a.
d.
a n s k a ' d ~.
k t a r ~. "
.
.
.
II.
B.
S.
I n g e m a n n.
- .For ~.
.
.
.
.
.
. '
.
.
.
, a af Maria ~ n Holmstrom ~.
.
'.
..!
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.....
-, D.
et gifs manga strangar.
pa den danska ' lyran: djupa, kansla, som dref ' honom att sjunga sa, ' som - han- gjo~de.
hoga, som ett kallsprang sorlande ell ' er smekande Darif kornmer ' dea hjartlighd ' och - uppriktigiiet p3 .samma h a n all sentiniint~litet, so.?
milda.
Dar klinga Chr.
Winthers flojttoner, Evalds starka g h g som, den &amp;; runglighet och maktiga toner och Grundtvigs, som paminna om ba- pragla d ' essi sanger, hvilka med Weyses musik blifGt af- sunen.
Dar gifs ocksa toner, som piminna om sommar- ven oss kar ". '
.
.
.
Sentimentalitet, och det sturidoh till ofverdiift, prag- vindens sus; da den i soln ' edgangeti krusar: sjons yta ' och satter.
bokarnas lof i dallring.
* Sadana vor0 tonerna pa lade daremot Ingemanns ungdomsdiktning.
- -.
.
.
Ingemanns strang da han spelade pa den i sina basta stun- ' Tiden alskade imellertid svarrneiri, och man .tog van- der.
; ligt emot den unga skaldens forsta diktsamljng, hvilken En stor del af Ingemanns sanger och romanser h8 fian gaf ut vid 22 ars alder.
.
, blifvit nationalsilnger i Danmark.
Diktcykeln ah as ve russ Vid.
dinha tid hade tre ' af Ingemanris broder.
dott i och kanske i annu hogre grad •âHolger Danske,) anses lungtuberkulos.
I samma.
sjukdom dukade ocksi modern.
.
.
for .parlor i den danska litteraturen: uhder - modern, som.
han alskade hogst afallt ' pi jorden.
Dock.
ar det som religios .diktare han fatt sin storsta Ingemann kande sig ofvertygad o m att ocksa han oar p8 betydelse., Hans: innerliga ({Morgon- och Aftonsanger l!
den forsatliga tiiberkulosen,.
som kraft Sa: manga offer.
iiii ha - blifvit en.
dyrbar: skatt for hela.
det ' danska ' folket, och om hans: familj.
Och det ar mycket troligt att - son?
dessa sanger .utgora det-oforgangliga.
i hans poetiska .alst- af en litteraturhistoriker antydts - detta dodsperspektiv.
.
spelat en stor.
roll for Ingemanns ungdomsdiktning, liksom ring.
Da Ingemann lat sin: religiosa kansla stiga pa psal- for hans sjalsriktning i det stora hela. '
: mens vingar, sa var.
.det inte sa att saga upa +imbetets Afven - sedan han .slagit sig pa dramatiken, dar hani vagnarll .. Som lekman var.
han inte skyldig.
att aflagga ra- produktivitet blef ofantligt stor, " ' holl Ingemann fast vid) kenskap for sin tro ', -: .det var hans egen, .Ildeles privata det sentimentala.
och ofverdrifvet fantastiska ..: Det ar emel- ' ' ',
376 s D A C N Y lertid belysande for tidens smak, att d i ett par af hans dramer uppfordes pa Kopenhamns Kungliga teater, de dar gjorde enorm lycka.
Men da brast stormen los.
Samtida forfattare, mindre svarmiskt anlagda, riktade de mest valdsamma angrepp mot Ingemanns diktning: ' -- Det mest kanda af dessa an- grepp var J.
L. Heibergs, hvilket uppkallade Grundtvig till Ingemanns forsvar.
Omsider ofvergaf Ingemann dramatiken och ofvergick till prosaberattelsen.
I a De underjordiske l, " Eventyr og fortellinger il m. fl.
bocker antyddes ocksi, att han torde ha en l h g t storre framtid som fantasifull berattare an som dramatiker.
Detta visade sig ocksa vara handelsen, d i de histo- riska romanerna kommo till - dessa romaner, som for- skaffade Ingemann den mest exempellosa popularitet.
Hvem af oss har inte i sin barndom fortrollats af In- gemanns historiska romaner?
Hvem minns inte annu med hvilken fortjusning man slukade Valdemar Sejr, Erik Men- veds barndom, Kung Erik och de fredlose och Prins Otto af Danmark jamte de andra?
Antingen nu mor vinter- tid laste dem hogt vid kvallsbrasan eller man som- martid lig framstupa i det nyslagna hoet och laste dem sjalf - lika hanford var man, och aldrig nagonsin har man glomt ' de hogtidsstunder som de skankte!
Bernhard Severin Ingemann foddes i Torkildstrups prastgard pa Falster d.
28 maj 1789.
- Efter modern arfde han sitt veka och svarmiska lynne.
Ingemann fann aldrig ord nog varma och innerliga, da han ville teckna sin moders bild.
- - - " Hon sag varlden antingen i solljus eller minglans, aldrig i nAgon natt utan stjarnor (1, sade han.
Lifvet i den idylliska prastgarden var friskt och okonst- ladt, och den lille Bernhard, som var yngst bland atta syskon, fick en glad barndom.
Han var i hog grad fanta- sirik och drogs med stark makt till det sallsamma och vidunderliga.
Den ofversinnliga varlden var alltid for ho- nom narvarande, med den var han fortrogen, och redan som ett litet barn fann han allt som sammanhangde med denna varld vara helt naturliga saker och ting.
Blommor och djur och allt i naturen dyrkade han.
En gang, da en af tjanarna gifvit honom en lefvande f i - gel, ' kande hans lycka inga granser.
Han dromde om sin skatt, och den forsta tanken da han vaknade pLE morgonen var den lycksaliga: Jag har min fagel!
Senare fann han aldrig nagot sannare och starkare uttryck for hvad han kande som sitt lifs hogsta lycka, antingen dA han vann sin ungdomsbrud eller nar en po- etisk ide foddes i hans sinne an detta barnsliga: Jag har min fagel!
Tidigt faderlos blef Ingeman utan den manliga inver- kan som kunnat harda hans karaktar och lagga band pA hans dromlif.
De aldre broderna voro redan ur hemmet, da den lille Bernhard borjade sin skolgang i Slagelse, dit modern flyttat.
---- .-.
Efter det han blifvit student, borjade han med slapp- het och olust studera juridik.
Han var klen till halsan, blek och mager, och alla trodde, liksom han sjalf, att har.
bar pa en smygande brostsjukdom.
Vid denna tid dog modern.
Ungefar samtidigt utkom hans tva forsta diktsamlingar.
Af dessa framgick tydligt, att hans sjal var fortrolig med dodstanken och med den andIiga varld, som syntes ho- nom som hans egentliga hem.
Vid 23 Ars Alder forlofvade ingemann sig med tucic Mandix, hans forsta och enda karlek.
- Med fastmons och hennes faders samtycke, men efter en svir kamp med sina narmaste slaktingar, ofvergaf han nu juridiken f o att uteslutande agna sig At diktarkallet.
Och det ar fast otro- ligt hvad allt han frambringar under de ar han skrifver sina dramatiska arbeten.
Som redan sagts: tiden var sentimental och Ingcmant!
skref i tidens smak.
Framforallt blef han kvinnornas skald.
Hela hofvet med drottningen i spetsen afgudade honom, och Kamma Rahbek satte honom t. o. m. fram- for sin svAger - Oehlenschlager.
Vid omkring 30 Ars Alder blef Ingemann utnamnd t?!
lektor i danskt sprak och litteratur vid S o r o akademi.
Sedermera blef han direktor for akademien.
Det var de unga adliga junkrarnas dyrbara och skad- liga utomlandsresor for att ernA en staindsmassig bildning, som gaf Christian IV iden till 11Soro ridderliga akademi.o Under minga Ar forde denna en blomstrandc tillvaro, men omsider minskades elevernas antal, och d i 181 3 den vackra rokokobyggnaden brann ner blef ingen husviJi, ty dar fanns bokstafligen inte en enda elev.
Tio Ar senare omandrades den ridderliga och adliga akademien till en lard skola, och da uppfordes den stela fast statliga byggnad, som annu star kvar.
De smi rokokoflyglarna voro emellertid raddade un- dan branden, och den vastra af dessa var det som inge-.
mann i r 1822 tog i besittning, da han dar instailercde sig som nygift lektor.
I ett af sina " Eventyrll karaktariserar H. C. Andersen Soro med dessa ord: ilDer er gravstille i Scro, og der gror $ r a p i torvet. "
Ja, sa var det pai den tiden, da Andersen satt p8 ett af Ingemanns smA vindsrum och fallbordade sin forsta och beromda roman: Improvisatorn.
Och sa ar det ungefar an i dag.
Eller ha inte alla vi, som under senare ar af en eller annan anledning besokt Soro, tyckt att dar iier gravstille "?
Men denna stillhet ha vi ocksa funnit passa sival till plat sen och till omgifningarna.
Den har gifvit den ratta stamningen redan dA vi stigit genom den hvalfda porten, kvarstaende fran klostrets ringmur.
Och annu mer dar- inne under det gamla Cistercienserklostrets hvalf med alla de historiska minnena rundt omkring oss.
Nar vi darpA gjort en vandring genom den stAtliga akademiparken, dar Holbergs staty fatt s i ~ plats pa en
377 D A C N Y - af de vackraste punkterna, och sedan slagit oss ner vid Han sager i 11Dikterliv i Soro: ll stranden af den tacka Soro sjo, sil ha vi tankt pa dikta- Her ' er fred til den stille, diktiiings id, her er ro til forsknings kjaerlige flid, ren, som lefvat har i tystnaden vicl skog och sjo fyrtio her jeg priste mit lod blandt skjalde.
langa ar af sitt lif.
Her sad jeg som fuglen pa gronne gren, Afven Ingeman och framforallt han - fann still- fast tyve sonlre mig svandt som en - heten i Soro liimpad till att lefva sig in i langesedan jeg sang i de vintre alle.
flydda tider, Men nu koniiner min egen vinter snart, Hela den kringliggande nejden - Ringsted, Fjennes- og jeg laenges nu efter havet svart, lev och Slaglille - var rik pa historiska minnen.
Och, hvor det bruskr med staerkere stromme - i Soro lefde han pa klostergrund, tatt intill murarna af fast veriden blev mig en fremnied o, Absalons kyrka, dar hans kista stod ' (och star!)
och dar og hjertet smelter ved stille sol mens sangen blev fortids-dromme.
sa mariga af den stolta Hvideslakten jamte de sista kung- arna af Valdemarsatten blifvit jordfastade.
~e stora minnena frin Danmarks lfromantiskafi tid gre- Begaret efter storre synkrets och lifligare impulser po honom s i starkt att - som han sade - " de torraste tycks emellertid ha varit ofvergaende, ty Ingemann stan- frokornen i annalerna fingo lefvande 1if.p nade kvar i Soro afven sedan akademien pa nytt nedlagts Och sa kommo Ingemanns historiskt-romantiska skild- och hans direktorskap upphort.
ringar till.
Hans sinne blef pa aldre dagar allt mera inatvandt, Ar 18-24 utkom den historiska dikten 11 Valdemar den och hans alderdoms diktning hade till sin karna .det lef- Store och hans mawl och tv4 ar senare romanen " Valde- vande hoppet, hvilket bredde en ljus och stilla gladje of- mar Sejro.
Denna gjorde langt storre lycka an den forsta.
ver hans inre varld.
- I en sadan stimning var det han Afven de tre foljande romanerna siival som den sista hi- storiska dikien " Drottning Margrethe " mottogos med den skref den skona pilgrimssangen: Dejlig er jorden, allra storsta hanforelse, dejlig er Guds himmel, Af kritiken stamplades dessa bocker som fulla af for- skjoii er sjaelenes pilgrimsgang?
syndelser mot all historisk anda och sanning - som rena Gjennem de fagre fantasifoster, hvilka endast skulle ge folkets breda lager riger pa jorden en oriktig forestallning om dansk historia, tankegang, se- g5 vi till paradis med sang!
---------- der och skick i medeltiden.
Den 28 maj 1859 var det stor fest i Soro.
Da fyllde Historiker sadana som Mol bech och Estrup svangde obarmhartigt gisslet ofver romanerna.
Men ingen brydde Ingemann.
70 ar.
Unga och gamla hedrade da den blide sig om hvad de larde hade att saga -- den offentliga aldringen, .och Danmarks kvinnor ofverrackte honom ett meningen talade ett annat sprak.
Och liksom Ingemann prlktigt guldhorn, prydt med figurer fran hans diktnipg.
Icnappa tre ar harefter - den 24 febr.
1862 - var forr varit det kanslosamma Kopenhamns alskling, da hans dramer gingo ofver scenen, sa var han nu pa en ging det ater fest i Soro - men nu sorgefest.
B .. S. Inge- hela nati0n.k Och nationens karlek fick han behalla mann lag pa bar, och hans stoft foi-des de fa stegen friin bostaden till grafven invid klosterkyrkans mur.
till sin dodsdag.
Da.
budskapet om Ingemanns dod nadde ut ofver Dan- Hvad var da - ma man val fraga - orsaken till att bockerna blefvo mottagna med sadant jubel och att mark, blef det verklig landssorg.
Och i ' .sorgen och saknaden deltog den stora del af de i den dag som ar ga ut i standigt nya upplagor?
En af Ingemanns biografer framhiiller, ait det inte Sveriges folk, som alskat och forstatt B.
S. Ingemann och enbart var romanernas raska stil, nationella ton och sall- hans diktargarning.
synta fantasi, utan att orsaken dessutom var den, att den tid och de hufvudpersoner, som Ingemann ski,ldrar, hade hi- storien sa foga att saga om.
Folket ville ueta niigot om Ett skandinaviskt rostrattsmote pa Skodsborg.
Ett i hast sin historia i medeltiden, och folket fick detta forst ge- improviseradt, men ' sardeles l yckadt skandinaviskt rostratts.
nom Ingemann.
Darfor blefvo hans bocker i allra vi- miite anordnades en dag i juli pa Skodsborgs sanatorium daste mening llfolkbockerll och han sjalf folkets afgud.
af darvarande for rostrattssaken intresserade kvinnor frAn Efter Oehlenschlagers dod stod han for allmanhetens med- de olika skandinaviska landerna.
Forslaget kom fran var egen Landsforenings v. ordforande, froken Signe Bergman, vetande som Danmarks storste diktare.
hvilken ocksa sedan fungerade som ordforande under motet.
Talar innor vor0 froken Astrid Paludan-Muller, Danmark, fru Verna Borg,.
Finland, fru Johanne Ottosen, Norge, och for Sverige fru Anna Wicksell.
Vidare reciterade skade- spelei-skah froken Elsa Collin (Sverige) en af henne for- For Ingemanns personliga utveckling var det afstangda fa ' ttad hogstamd dikt.
lifvet i Soro och i det barnlosa hemmet med den alskliga nien Efter motet, som var en verklig succes, diskuterades, barnsliga hustrun foga lampligt.
Stundom kande han det: skrifver K v i n d e n o g S a m f u n d e t, utsikterna for .ta sjalf och langtade efter en annan vistelseort med ett huru vallyckadt ett r i k t i g t s t o r t skandinaviskt rost- ' rattsmote skulle kunna blifva.
starkare och rorligare lif.
- ' @
Fragor och svar.
- p P Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid Drenumerera d dessa stgllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4 50 for l / i, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumeran tsamlare d Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdfrfara f6r denna provisions ep .. hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter) gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar % narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta und•á.
hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
.
Hvar.
och till bvilket Dris kan man nummervis ldsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag-.
nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr, nummer.
p -- som Hfven undervisat vid laroverk, soker plats vid smaskola eller mindre folkskola eller sasom guvernant i familj, helst i stad; ar i sistnamnda fall afven villig undervisa i piano- spelning.
Svar emotses tacksamt tinder adr.
oAgnesn, Sv.
Dagbl.
exp., Stockholm, f. v. b.
P O Alla skrifvelser rorande expeditlooeo adresseras: DAONYS EXPEDITlON, STOCKHOLM.
.
Ung, bildad, musikalisk flicka onskar plats som husmoders verk- liga hjalp och sallskap.
Svar till ~I-iosten 1 9 1 2 ~ Sunnansjo, ~ p. r. Sloj dlaIraririna, (konstvafnad, konstsomnad, knypp- ling m.
m.)
med basta betyg och rekommendationer samt fler3rig undervisningsvana, onskar plats till hostterminens borjan i skola eller hem.
Svar emotses tacksamt till ~HOsten 18128, Stenstorp, p. r.
20-irig battre flicka Kindergarten- Arbe tss t ug 23-arig ukiervisiiirigc.
' vaT1 ilic.
som genomgatt Mtaklassigt Iiiro \ .e sedermera 2 ' 1, ars kindergnrte- kurs i Berlin samt darefter inr haft 2 ars sjalfstandig \ ~crltsaml som Kindergartcn ' iararinna i S \ rige, onskar till i old, plats \ bruk, barnhem eller annan aristt Svar till DM.
S.:), under adrt S. Girmaelii Annorrsbyri, Stot holm, f. v. b.
Ung, bildad flicka onskar till hosten plats i ctt gls och trefligt hetii sasom hustnodi hjalp och sailskap mot fritt vi \ eller nagon betalning.
Vkgot kl nig i hush~llsgorom31.
Onskar 3 ses sasom- famiijemedlein.
Svar i villa sol backa^, hIarbick.
Ung landtbrukaredotte onskar lara matlaaning helst i prii!
gird eller herrgard.
Svar ti !i .. Septembero, Stigtomta, p. r. med elementarbildning (l1 /, ars praktik a landtmaterikontor) onskar Battre, plats i familj, som guvernant, skrif- hjalp eller dylikt.
Svar till:, H.
20~, ordningsfull, duglig flicka, siiE Stockholm 7. till hosten - okt.
ellcr rtov.
plats i trefligt hem soiii hiisiiiodc hjalp och sallskap.
Kuriiiig i, siii LtLrarinneplats nad, matlagning, bakni~lg och f. sokes.
Genomg.
8-kl.
larov., un- alla i ett biittre hem forekoiiimnii; dervisnings~.
o. musikal.
•â 18931, goron15l.
Foto.
sandes p5 heglira Ref. finnas.
Svar till k-niljciiie Norrkoping, p. r. lenio, Borfendal; p.
T.
1 klmg flicka med afg.-betyg fran 8-kl. laroverk nu genast piats i stad I onskar plats som Iararinna i familj.
onskar travariikolttor.
5-arig praktik, so Svar till DE.
B.D, Borgholm p. r. kassorska och bokforcrska, iU mina referenser.
Strar till L- Ung, bildad, samvets- Racka, E (oi~snas.
grann och glad fi&amp;a sokes af ansprakslos och .n3g undervisningsvan flicka, som mt fPlafss6kandc fti sina annonser inflrda i goda betyg genomgatt 8-kl. larover Dagny jlfr hnlfia priset eller 711s ore pr mm.
Svar till J 9 h, p. r.
Lund.
med sma ansprak, afgangsbetyg Fran elementarlaroverk och nagon undenrisningsvana onskar plats att lasa med barn.
Svar till DI&lt;.
B.,, p. r. Harnosand.
sokes av medelAIde %, bildad dar som ar kunnig och mir att int ordning .och nnitank;: skiit: i c hem.
Har god hrtiid ~iicli, bar Goda rek.
frin forttg.
dyl. ' plat Svar till ~Kocipeteiit Hiisfiircst3 darinnas, Suiirie, Vartniand.
, U n g undervisningsvan, kvinnlig fil.
stud. onskar for nasta las- Ir lararinneplats i skola eller fa- milj.
Undervisar garna i musik p4 lagre stadiet.
Goda betyg och rek.
Finnas.
Svar emotses tacksamt af, Fil.
stud.,, Framnas, Odsmal, Lararinneplats Ung, undervisnings- van lararinna, utexaminerad fran Hogre Lararinn seminarium, som talar tyska oc som innehaft plats i saval sko som familj, soker till hosten pa sande plats.
Svar till ~Intresseradn, p. r. Maln (Hufvudkontoret).
iokes af ung flicka, som med goda Undenisningsvan lararinna betyg genomgatt S kl. laroverk.
ker ilats.
Svar markt PXD, Lhdervisningsvan i vanliga skol- so Imnen, sprak- o. musik.
Svar, helst koping, p. r. med loneformaner, till RE.
AD, 19 arig norrlandska Vinninga, p. r. fran godt hem, som genorngatt 8 kl. laroverk onskar plats i battre familj att lasa med barn och un- Ung flicka dervisa i musik.
Vill betraktas som med afg.-betyg fran 8-kl. laroverk medlem i familjen.
Vid lon fastes onskar plats som lararinna i familj.
ej avseende.
Svar till D 19-arig norr- landska~, Norrb.
Kuriren, Lulea.
Svar till DE.
B .., Borgholm p. r. ung flicka, som tanker agna sig %t lararinnekallet och erhiillit ut- inarkt afgangsbetyg fran 8-klassigt laroverk soker plats att undervisa l eller 2 barn.
Svar emotses tack- samt inom 14 dagar till Elisabeth Varenius, Tagaborg, Helsingborga Ung, bildad engelska Plats s o m vardinna i battre hctii Iiclst p i iuridct, c1 barn finnas, s o!
~ till Iiiistcri hush %llsvan flicka.
Svar till Prn tisk 36•â, Linkoping, r;.
r.
J Som hjalp och sailska onskar elenlen tarbilriad flicka plo i battre liein.
Xigot v a n vid 1111 onskar plats i familj som sallskap liga sysslor =h somnad mmt k11 eller att taga hand om barn.
Vi- nig i handarbeten.
Svar ti !I 3: b, Goteborg II.
Bildad fransyska onskar iinder vintern bostad och fritt vivre i familj i Stockholm mot undervisning at wxna personer.
Upplysningar a Frednka-Bremer- Forbundets Byra, Stockholm.
Ung flicka, kunnig i sjukvlrd, flfven sinnrs o.
forlossn., .och alla i titt hem fr rekommande gOrom21, onskar st digv.
eller tillfaIlig plats.
.Pi Ii.
fastes intet afsecndc.
Tacksam fi svar till ~ 7 5 B.&gt;, p. r. Sala ..
Ung b8ttr.e flicka .. -.
.
skar till hoiten i treflig milj for att deltaga i hvarje i ett m forekommande goromal ' mot tt vivre eller: nagon " bgtalning.
skar anses sasom famil jemed- n.
Svar till ~F2glarsjol~, Mar- ck. '
17-arig.
flicka ',.
.
.
.
lararinna erhaller plats i familj pa landet den 1 sept.
for undervis- iiing af tvanne flickor, 13 och 8 Ir, i vanliga skolamnen, sprak och musik.
Bety jamte foto.
och lone- ansprak sanfas under adr.
" I ", Granum, Blekinge. '
: d realskolexainen onskar i sept.
its i bildad familj som husmo- Energisk, frisk Iararinna,, helst rs hjalp.
Nagoii lon onskvard.
.ar till " Barnkar ", Narstrand p. r. undervisningsvan studentska, erhal- l ...:.
.. ler.
.. plats l sept.
for 2: ne flickor 4: de och 1: sta klassens kurser.
Lon 175 i.
200 k r.
Fri resa.
Foto., Bildad ' betyg och ref. insandas till forvaltar lsikalisk flicka onskar plafs i Sven Wikstrom, Hoting.
xkholm eller dess narhrt som smoderns hjalp och sallskap.
ven villig undervisa yngre barn Plats finnes; kolamneri.
Svar " 19 ar M.
E ", lm: Tidningskontoret, Gust.
Ad.
i liten familj pa landet for &amp; m ' rlig flicka, kunnig i enkel matlagning - g, Sthlm.
.
saint villig att IijHlpa aldre, nagot ofardig fru.
Jungfru finnes.
Betyg och lonepret.
onig3endeatill " Hosten 1912 ", Nykoping p. r. ii-nlos) ' af god familj, som kan iblera 2 A 3 rum jamte koks- iteriel, linne och silfver, onskar fran Okt.
foresta hushall (afven andsort) for e-n, eller tva stadgade gheq-ar (tjansteman) som ' ev.
.ila ' bilda hem.
Reflelh .. torde ida svar innan 17 aug.
till ' orrian *.
.. okt.
1912 ",.
Allrn.
~nin~skontozet, GiuU.- Ad.
Torg, ~ckliolm.
ats som vardinna,.
I Nov.
.
.
.
r.: respektabel1 ungherre, - eller n hushallsfroken i god familj,: Ilersta Sverige,; sokes af: dartill npetent, ansprak$oq .. flicka.
Re- nmendationer finnas.
Svar till: %rardotter 27 ar ':, Kristianstad,; Lararinnebefa t tningen af god familj, ej under 25 ar, er- haller plats pa herrgard den 1 okt., som sallskap och hjalp at husmo- dern.
Denna en aldre dam ar sjuklig och i ' behof af karleksfull hjalp.
Sokande skall vara kunnig i matlagning och handarbeten samt van vid landthushall.
Kompetent att ofvervaka tjanarne och se till att hemmet ar i god ordning.
Hus- hallet bestar i regel af 5 personer, daraf 2 tjanare.
Ingen gore sig besvar att soka platsen som ej ar kompetent skota densamma.
och beredd att ' deltaga i alla husliga sysslor samt att gladt och villigt fullgora sina plikter.
Svar med betyg, rek.
; foto., uppgift pa alder sokas till hushallsskola.
Svar till samt loneansprak till " L.
H.
", All- lararinnan, Gumaelii Annonsb., manna Tidningskontoret, Sthlm.
.
Malmo, f. v. b: En bildad ansprakslos flicka ej under 20 ar, kunnig i somnad, vrllig att hand- leda barn i aldern ' 14-6 onskas till 1 sept.
Bostad i Djursholm.
.
.
.
.
.
scim genomgatt elementarlaroverk Svar till doktorinnan E. Behm, for flickor och sniaskoleseminarium Akero, Leksand.
eller kindergartenseminarium,, er- haller.
i .host plats hos Disponent- familj a bruk, i niellersta Sverige, for .undervisning af en 8 ars flicka, i Kalmar distrikt ar till ansokan samt som sallskap och hjalp i ledig att tilltradas den 1 okt.
1912. hemmet.
Sokanden bor vara mu- Lon 600 kr.
pr ar jamte 1 kronas sikalisk.
Svar, till sf (erstinn, under dagtraktamente vid tjanstgoring.
adress S.
.Gumzlii.
Annonsbyra, Ansokningar, Atfoljda af prast-, Stockholm, f. v. b. kunskapsbetyg och rek., insandas fore augusti manads slut till pro- vinsiallakaren; Kalmar.
vid kvinnliga afdelningen af Gud- mundra hogre folkskola (Anger- manland) med undervisningsskyl- dighet.
i skolkok, i kvinnlig slojd och gymnastik samt i naturlara sokes fore den 15 sept.
Lon 750 kr.
och fria middagar i skolkoket.
Lasaret borjar i medio af okt.
Narmare upplysningar hos pastor J. Vestin, adr.
Frdno.
Lararinna i huslig ' ekonomi l a r a r i i h i slojd I Guvernant, musikalisk Iararinna o; lsk; is i hos1 pa landet att lasa 4 kl. kurs samt ined ' en nyborjare.
Betyg och li ' rne- pret.
saint foto: till Fru Lowen- adler,.
' Sriialarids Anneberg .. ' Ung musikalisk guvernant villig undervisa tvenne flickor i aldern 7 o. 10 ar samt for ofrigt vara frun l.beh jalplig erhaller val af- lonad plats den ' 1: sta september a soiii ' har goCla betyg fran l i o g i ~ Pieljarps Gard, !pr Heljarp.
glem: laroverk och som sedan s ' ud.
tyska o. eiig.
iitomlands, kan.
f3 utm.
plats.
'.
Svar med loneansprak till " L&amp;-orik plats "; Sv.
Telegram- Pa Strangnas sjukstuga bli platser byfln, Malmo.
lediga den 1: a inst.
sept.
och den 1: a inst.
okt.
.Eleme.ntarskole- bildning.
Kursen 6 man.
Fri kost.
Ansokiiingar, atfoljda af bgtygs- Barnfroken.
afskrifter och lakarbetyg, till Ofver- En erfaren, ung flicka van vid och utbildad i i l l att liandhafva barn skoterskan.
far plats i officersfaniilj i Ume3 till I.ioste !i.
3 barn.
Allra basta rek.
fordras.
Svar till " A.
W ", Rad- L&amp;rari#iza.
huset.
Strengniis.
For villasamhalle, 15 min.
vag fran Stockholni, onskas till hosten en seminariebildad lararinna, som som genomgatt siiiaskol.
sem.
eller ar villig att uppsatta en smaskola Forut iindervisat nyborjare, onskas och event .. kindergarten.
Lararin- till 2 gossar pa 6 och.
7 9r.
Svar nan fars.
disponera fri bostad och jiinte Ifinepret.
till Fru G. Fritzell- ckollokal,, tillsanimans tre riim och Nilson, Orboholmsgard, Hallsviken.
kok, jamte vedbrand, hvarjanite skolinredning bestalles efter lararin- nans onskan och far fritt disponeras.
Betksafs krifter sanit rekommen- kunniga i inaskinskrifning onska dationer jamte ansokan torde in- plats i Stockholm omkr. 15 Sept.
candas till ' S.
D. "
under adress svar till .. norrl land ska 1 n och S. Gumzlii .. Annonsbyra, Stock- holm, f. v. b. norr land ska 2 *, Ljusdal, p. r. Sprakkunnig dam, ' En enkel I.
t barnkar flicka far plats att med nyborjare.
Rek.
genast Fru: S. Bratt, Sjogeras, Seffle.
i rare eller Lararinna i kompetens for undervisning i ikl.
samskola erhaller genast an- Ining i Sater.
Ansokningar at- da af betygsafskrifter torde in- das till ordforanden i. Samsko- yrelsen, Sater. '
' Uridervisningsv an, En bildad a.nsprakslos flicka Epidemisko terskepla tsen p r en i allmanna kontorsgoro- mal samt stenografi och rna- skinskrifning kunnig dam finnes anstallning a travaruaffar att till- tradas nu genast.
Skriftlig ansokan jamte referen- ser torde sandas till Joh.
Stalhand, Alkarret, Djurgarden.
Kvinnlig kontorsplats erhaller yngre dam kunnig i tyska, maskinskrifning och med nagon vana i bokforing.
Egenhandiga ansokningar jamte betygsafskrifter med uppgifvande af referenser och helst atfoljda af fotografi, som ater- sandes, emotses under marke, 4875~ adr.
Allm.
Tidningsk.
Gust.
Ad.
Intelligent maskin- skrifverska med ordningssinne, helst kunnig i stenografi och med vana vid rak- nemaskiner, erhaller fordelaktig an- stallning nu eller i host.
Svar med uppgift om alder, foregaende platser, referenser och Ionepreten- tioner sandes till marke ~Organi- sations under adr.
S. Gumaelii An- nonsbyra, Stockholm, f. v. b. Vechotidni: ng * en DAGNY!
.
-
Deposition / 4 1 1 Kapi talrakning1 2 ' 4 Sparkasse- rakning 01 0 Aberopa alltid olo.
.
annonserna 1 KOPMANNABANKEN, MAZETTlE delikat.
Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, - Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
DAGNY!
OGON-CA CA^ per hektopaket 46 a r e - brraftig - halsosam.
MAZETTIS SPIS-CHOKOLA DE med eller utan mjolk sardeles fina och udlsma kande.
Wirens China Pomada, &amp; lgorande for hfli vaxten.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h 8.
Q, Wirha Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
e l.
hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Fredrika-Bremer-F6rbondet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16 Allm.
tel. 82 1 l.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
- Barnmorsketjansten (LEDIGA PLATSER) Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
!ivarje elev disponerar eii symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Mbylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EONER, Malmo.
Fersews vig Tel. 4490, ev. 4083.
Gynna Dagnys annonsorer.
i Norra Vi och Tidesrum kungo- res harmed ledig att tilltrada den 1 sept.
Lon: 300 kr.
jamte bostad Kvinnlig Stenograf, och ved brand.
Ansokan insandes senast den 24 Aug.
till Komrnu- contorsvan, kunnig i tysk och en- nalstammans ordforande, Tides- gelsk korresl~ondens.
Loii 125 kro- rum.
ior.
Endast a forstklassig FormSga meflekteras.
Svar till prima Ki afi B inder adr.
S. Gumaelii Annons- ~yra, Stockholin, f. v. b. helst musikalisk, kan ffl vistas hos ingeniorsfamilj bosatt i mindre stad Battre, i en af mellersta Sveriges vackraste mot det att hon ar villig ~arnkar flicka, omkring 25 ar on- trakter tala engelska med familjens med-; kas snarast i sjokaptensfamilj i lemmar.
till ~Familjemed- Varvik sasom sallskap och hjalp.
lem H-ar, Svar Dagbl., Stock- Sv.
luiigfrii finnes.
Svar med foto.
holm.
mgaende till Degerholm, Marie- itad.
E n bildad, frisk och duktig flicka onskas till hjalp i huset i t en klen husmoder, Svar jamte rekom.
samt Ionepret,) ch barnkar battre flicka finnes sandas snarast mojligt till ~Augus- dats ledig nu genast.
att skota 4- t i ~ Varing, p. r. irig dotter samt vara behjalplig ned uti hemmct forekommande Undervisningsvan $iroriial.
Svar ined foto., rek.
och oneansprak till Box 5, Wara.
S p r i d DAGNY!
EngelMa, - For ansprakslba larare eller lararinna Skolkokslararinna; tadgad och skicklig kompetent tt undervisa vuxna elever far god installning fran 26 augusti.
Svar med betygsafskrifter till nHusmo- jersskola~ under adress S. Gu- a d i i Anno.isbyrfl, Stockholm, f. I. b. sokes for stundande lasar for en, ~ventuellt tvfl, 10-ars gossars un- dervisning i allmanna laroverkens Forsta klass kurs.
Betyg ofver kompetens, samt Blderuppgift, loneansprik och refe- renser torde omedelbart insindas till Ofveringenior Zachrisson, G uld- smedshyttan.
InnehPBBmf Orteckning.
Dageaa nummer InnehAllcrr Separatlagstiftningen for kvinnliga industriarbetare.
Fred- rika-Bremer-Forbundet uttalar sig.
Kvinnans politiska rostratt i Italien.
Nya.
landvinningar.
Ida Matton.
Af E.
S.
M: me Marya Cheligas salong.
Af Elpis.
Ut, ut!
Men hvarthan?
Af G. R-&amp;.
Tvii danska diktare, II.
B.
S. ingemann.
Af Marin Holm strom.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker iL narma~te postanstalt .. - .. .. --.
- a eller bokhandel.
