# ID: svediakorp-per555
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,055
# sentences: 798
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 1 Augusti.
l 8 1 2 N: r 3 1.
Prenumerationspris: kr.
4: 50 ' le gr. kr.
2: 50.
,, 3: 5o1114,,.
,, i: 25.
al4,,.
111 ar.
.
.
Losnummer 10 ore. '
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm H narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Redaktor o. ansvarig utgifvare: Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid:.
kl. 11-12. l och Annonskontor: ' I Utnifningstid livarje.
torsdag.
Expedition ELLEN KLEMAN.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
I Mistersatpelsjgatan 51, .. 4 t;.
Post- och telegrafadress:.
DAGNY, Stockholm. '
15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g .lo: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 010 50 gr 25 010.
Annons bor bara %lamnad senast mhdag f i m.: ' -.
Ett nytt verk af Sigrid Blomberg.
I I fjor, i rostrattens och kvinnokon- gressens tecken hade afven ' vara kvinnliga konstnarer dragit ut i tata led till inte mindre an tva utstallningar, representativa for hvad vi agt och aga af kvinnlig konst.
; i ar far man soka dem som fatalet bland de manga, och det ar i.
allmanhet inte mycket.
nytt de ha att bjuda pa.
Konstnarsforbun- dets utstallning ar lika kemiskt ren fran kvinnliga element som manssidan i.
en bondkyrka och af den till nara femhundra nummer uppgaende kata- logen for Konstnarernas.
forenings ut- stallning kommer inte mer an omkring ett sextital p i kvinnornas lott.
Att en kvantitativt s i ofverlagsen mans- styrka afven kvalitativt i sin helhet miste bli den - segerviiinande ar gif- vet, det skulle vara ett.
bra .lagt be- tyg annars p i manlig konst,.
men relativt, med hansyn till det ringa an- talet konstverk af kvinnliga exponen- ter, ' ar afven denna utstallning ett nytt gladjande bevis p i huru val vira- ' konstnarinnor forsta att forsvara '.
sin plats vid sidan af sina.
manliga * kol- leger.
.
Det ar.
visserligen.
sant att: man, kommen in i forsta salen, stannar ' som trollbunden framfor e n bild och vill ofver hufvud knappast.
g3 vidare, jag menar - Georg von Rosens under- bart sjaliska portratt af.
p on tus Wikner, men det ar ett verk hors de concours och man kanner sig blott tacksam for att utstallningens: halft retrospektiva karaktar gett en.
tillfal- le att aterse det.
Sil ar for ofrigt fallet med manga kanda och erkan- da verk,.
som.
i brokiga- blandning mota blicken.
Med beklagande ' tan- ker ' man pa det kors ', som sa nyli- gen ' satts vid Lotten Ronquists namn, med gladje pa att vi ' annu aga i behall.
mogna krafter, af sa akta, kansligt konstnarstemperament.
som exempelvis ~ u t h Milles, Marta Ty- nell och Eva Beve eller unga be- gafningar.
af.
sadan valor som man ' ' l a,
: bland andra lar kanna i Ragnhild Nordensten.
Men som sagdt, nyheterna aro falaliga och det ar darfor med dubbelt intresse man- i en af de inre salarna stann- .infor den * hvita gestalt, som representerar ett gladjande undantagsfall: ett nytt arbete af var fram- Staende skulptris sigrid Blom berg ..
Den: .. som ville doma Sigrid ~ l o m ' b e r verksamhet ~s efter hvad hon exponerat skulle sakerligen.
falla en orattbis dom ofver miiS ' forhallandd mellan .. och - f&amp;mifga, en .full komlig.
villfarelse, ty Sigrid Blomberg hot tvartom till vira allra flitigaste och.
mest anli- ' tade konstnarinnor.
Men ' hon arbetar ' pa beistalle- !ning, behofver inte exponera, hinner kanske knap.
past med det en gang, och jag forstar det a; val - .frestelsen att halla, sina sjalsbarn borta fran konstens marknadsplatser ligger i sa fall nara till ' hands, men det ar dock en smula hardt mot dem, som inte ha rad att bestalla konstverk eller resa till platser dar de blifvit uppstallda, ja, som kanske till och med ej .utan uppoffring ge ut sin krona eller i basta fall sin femtio- oring for att folja konstens utveckling i vart land och fa kannedom om dess formagor.
For deras skull vore det gladjande, om man oftare an hittills finge det nojet att lasa Sigrid Blombergs namn i en utstallningskatalog.
Men hvarfor inte ge oss till freds just nu, da hon gifvit oss anledning dartill?
Det ar ofta e t t standard work som liksom till eti- kett fastes vid en konstnars namn, och SA har Sigrid Blomberg blifvit popular ofver hela vart land genom sitt sallsyn t inspirerade verk fiBebfidelsenm.
som for- varfvadt af Nationalmuseum kommit allmanheten till godo och dessutom genom otaliga reproduktioner ' blif- vit kandt fran Ystad till Haparanda, prydande svenska hem i minst lika stor utstrickning som Carl Larssons familjelif.
Det fintis tvA slags popularitet.
: slagdangan re- presenterar en, Mozart en annan, den ena ar finkel, den andra adelt vin i sjalens tomma skalar.
Allt som maktar fylla en brist blir i ordets basta bemarkelse populart - och Sigrid Blomberg fyller som ingen an- nan en sadan brist, en brist som vi - om afven omed- vetet - lida af, jag menar bristen pa fromhet i kons- ten.
Var tid ar icke religios, och vi bygga kyrkor ef- ter tiden, men allra innerst inom individens brost lef- ver fromheten kvar i undermedveten, oviss Iangtan, och det ar denna langtan som Sigrid Blomberg med sin konst forstar att ge uttryck At, jag menar ej ge- nom hennes val af religiosa motiv, det saknar hon ej konkurrenter i, men genom den intensitet i tolkandet af religios kansla, som ar henne egen.
Det nya verk, som hon gifvit namnet " Bonenll och som gjorts pa bestallning for Edelweissforbundets rak- ning, framstaller Kristi gestalt - bebadelsens fullbordan - staende uppratt, forsjunken i bonens andakt.
Det ar inte Getsemanekampens Kristus, som i angest visar kalken ifran sig, inte heller lidandets Kristus, med sitt dodsskri: Eli, Eli, lama sabaktani.
Det ar Kristus pa, vag f r h Getsemane till Golgata, ernotfagandets Kristus, som med hardt knappta hander i bonens innerliga ge- menskap med fadern mottar sitt varf och gar att fylla det.
Det ar en ytterst enkelt framstalld bild, ej i minsta afseende nagot modernt anstrangdt forsok till en ny- tankt Kristustyp.
Den hafdvunna I&lt;ristusgestaltcn mcd adla men ej idealiserade drag star uppratt utan ring- aste pose, men sarskildt handerna fangslas blicken af, i dem tyckes bonens hela Iif koncentreradt.
Den i ovanligt vacker marmor .sailsynt val huggna statyn har utforts i Florens, dit ' konstnarinnan i viras reste for att fullborda den.
Da statyn ar afsedd for Edelweissforburidets kom- mande tempel i Stockholm, f A vi den gladjen att bc- halla detta konstverk af den begafvade konstnarinnan inom var hufvudstad, hvilket val ej tor hiridra att s i manga som mojligt begagna sig af detta undantags- tillfalle att fA se Sigrid Blombergs framstaende kcnsb narskap representeradt p2 en utstallning S.
E -- - d- ' ' Fran varldens rostralftsfalt.
" D et underliga slingrande satt, hvarpa framifskridandet gar sin betanksamma vag genom varlden visar sig till exempel daruti, att i Ziirich for icke langesedan stnamats den forsta kvinnliga fabriksinspektoren i Schweizfl side e: engelsk tidning.
i varas och tillade: 01 vart Sand h2 vi haft fabriksinspektorer sedan i borjan af nittiotalet.
i V k daremot .gar Schweiz fore p i ett annat satt darigenorr:, att en kvinna for nagon tid sedan blef fingelsedirektor.
D e t ar en viktig reform som vantar p i sitt genomforande Storbrittannien ".
Och just nu har denna sista fraga blihit akltuefr, e t m.
dan direktorsposten i Holloway-fangelset ar vakark .ess forre direktor Dr Scott, har afgatt, emedan h m furmil c k i svart att genomfora Mr Mc Kennas order om tv5ngs- matning af de fAngna suffragetterna, och det piipekas redan fran kvinnornas sida, att direktorsbefattningen i fangelsct for kvinnor borde besattas med en kvinna.
M.en det tortic vara osakert, hur det gar med den saken.
Man gor sakert ej oratt, om man pastar, aiC e: t for- bittradt och hogst obehagligt konskrig nu rasar i Engfand.
Atminstone ar det svart att forsta, hur mar, kan kalla afvogheten inom ledande kretsar ch kos ledande man mot kvinnornas iittalade och kraftigt uiiderstr~kna bc, " w - i l i l om medborgerliga rattigheter for n&amp;ot annat, och cm v a n lig manniska kan icke fatta att icke nagot gores for att skapa frid.
- Det ar foga uppbyggligt att omtala, a !+ e11 kvinna kastats utfor trappan p i en tillstallning - inom den hogre societeten, men eftersom hon.
ar den forsta m2 det relateras.
- Vid Lady Glencomers mottagning en af dc sista junidagarna stallde en suffragist bland gasterna cr: fraga om K.
P.
R. till Mr: Asquith, hvarpa hon a r n ~ d c?
.
~ bart knuffades utfor trappan af trenne gentlemen, ocksi bland gasterna, darvid hennes ena kladningsarm afdet!
;
D b A; 34y N, v och en juvelbrosch rycktes loss.
: E n.
af ' Mr A q u i t S Fran Italien kunna vi # annoterao ' och paminna oss, att.
.
tappra och chevalereska forsvararei ' iick under utfosningen signora ~er ' es ' a.
~ a b r i o l i nu lagligt bemyndigats att upp-, en skrama pa sin hand, mojligen af den losryckta broschens .. ' trada .. soni ad,itokat, sa att kvinnorna dar liksom i Frank- nal, och ogonblickligen utspreds det i pressen " att den rike och Forenta Staterna bli berattigade att praktiskt till- suffragett som upptradde pa Lady Glencomers mottagning goddgora sig tagni juridiska examina, en rattighet, ' som valdsamt bet '.
Sir Alexander.
Lawrence i handen, ' d4 han i flertalet andra lander ar dem formenad, och i .. Australikn; drog henne bort ' fran Mr Asquith.
Den kanda Mrs Char- i Melbourni var det visst, har Miss Nancy Isaacs utsetts &amp; for den 4 juli till juridiskt bitrade Cit sin: far, en af ledamoterna i Hogsta.
les Hancock, demepterar detta i ~ a i News och berattar, att hon skrifvit till sir Alexander for att fraga Domstolen.
, om historiens sanning, och att denne svarat, att skraman Tyskland har fatt sin forsta anti-rostrattsforening i Ber- pa handen .var lakt och, antagligen ' icke var nagot bett, lin med den icke just sa alldeles korta benamningen:.
Mrs Hancock tillagger: ett gammalt ordstaf.
sager att 11Tysklands federation for bekampande af kvinnornas eman ' lognen rinner varlden rundt, under det att sanningen tar.
cipationll.
' Det skulle val egentligen heta kvinnornas fri- ' pa sina skor ", och det ar nodvandigt att icke sanningslost gorelse, men ordet emancipation har en sa hafdvunnen baktalande far oka vapnens antal i den langaaoch grymma klang af nagot som bor bekampas; att det gifvetvis ' maste striden mellan.
man och kvinnor om de senares politiska anvandas harvidlag.
Men Tyskland har ocksa .fatt sin rattigheter; forsta kvinnliga skolrektor med rektors titel uti Fraulein Det ar ledsamt att tara om detta liksom egentligen om Reuter i Munster ' i Westfalen, och Tyskland har fatt sin allt som ' ror suffragetterna, deras upptradande eller deras forsta kvinnliga.
professor, i praktisk filosofi vid universi~ behandling, och har liksom vid alla rebelliska, och revolu- tetet i Leipzig.
Fraulein Gertrud Wocker fran Bern har tion ' ara aktioner n~aiste ' man ' fraga sig: ar delta nodvandigt, kallats dit af tyska regeringen.
Hon ar den yngsta ordi- kunde ' ej de.tsamm&amp;.
uppniis .genom ett stillsammare till- narie professorn vid Tysklands samtliga universitet och den viigagabnde.?
' Jag .. tror knappast att nagon med tanke pa enda kvinna, som: natt fram till en professorsstol.
Som varldens.
hktoria: tors ' ataga sig att ge ett ' kategoriskt svar mina lasare kanske erinra sig kall ' ades en kvinna i fjor till.
p i ' fragan; det ar i. alla.
handelser vanskligt, och kanske extra ordinarie professor af medicinska fakulteten i ' Bonn, nodsakas man halla med.
den.
tyske filosof, som had ' e till * grefvinnan Elise Linden, men Preussens hogre- underyis- val sprak:.
es mag duhingesZ ' ell1 werden!
ningsrnyndigheter vagrade att stadfasta utnamninngen.
Bet I alla, handelser ga manga af Englands kvinnor fram ar saledes Leipzig, som blil foregangsuniver$itet &amp; h .en pa vageri.
att genom, arbete + ' sarnhiillets ' tjanst gora kyinnan icke in&amp;dd.
tyska,, som nu trader in i ledet blknddg tyska nyttig fok samhiillet afviri * i annat - an r &amp; $ numerart afse- professorerna.
.
ingenting har namnts ' om, huruvida.
' de ende.
Bland utdimningar som visa detta den af Miss tyska vetenskapskvinnorna aro suffragi~ter eller ickei ' nien Winijed Hunter t ili: &amp; incipal ' for Lincoln Traiy ing Col1,ege det sages.
uttryckligen, att tack vare " suffragisternas an- efter domprosten Rowe .som afgar efter att 20 ar lia fore- strangtiingar11 ha trenne kvinnor valts till medlemmar af statt namnda befattning oeh .Mrs.
Pinsent, l e d a m o a f det stora skolradet i ud ap est.
Det- ar naturligtvis sa, att endast ett fatal gjorda, ht- Birmirghahs stadsfullmaktige .till .re.presentas$ .vid Sta- namningar har atergifvas, och langt mindre ar .det mojligt dernas.
korporationers arsmote.
.
Det ar endast fyra ar, som kvinnorna ofverhufvudtaget kunnat bli medlemmar af att gora ' ' reda, .for ' eller fotja.
foreteelserna pa.
@ &amp; ' .minga stademas rad .. och.
salunda ha utsikter att bli valda till re- olika ' arbetsfalt i Foren,ta Staterna, dar kuinn&amp; go-: sig presentanter vid motet i fraga.
Mrs Pinsent .ar ocksa med- gallande med eller utan politisk likstallighet k e d de min-.
lem af Kungl.
kommitteen for svagsintas vird, och vid liga medborgarna .. Till och med i Maryland, en af de gam- arsmotet framstallde hon nodvandigheten af att kommittbens malkonservativa ostra staterna., blev en kvinna av president afgifna betankande beaktades.
Motet beslot ocksa att gora ~ i f t utsedd till en forut speciellt manlig befattning.
M&amp; " ett uttalande till regeringen om onskvardheten af snar lag- Louise Lester har blifvit en af de tre personer, som skola of vervaka forstorandet af utslitet pappersmynt.
Miss Louise stiftning i detta fall.
: Ma vi Onska, att .damen s i m kastades utfor trappan p i Lester skall jamte sina bada kolleger tillse, att ' de milloner Lady Glencomers mottagning rna bli den sista liksom den dollars i utnotta sedlar som sandas till skattkammaren till.
forsta i sitt slag, det ar en alltfor omklig tilldragelse for inlosen ordentligt tillintetgoras.
Miss Grace Shenvood ar att bora upprepas;.
ma vi ocksil onska, att de arbetsom- den ' enda kvinnan i e n af Forenta Staternas harnast blif- raden, dar kvinnor forsta gangen intrada, ma bli allt farre vande rostrattsstater, Ohio, som ar medlem af handelskain- och farre, och ma vi framfor allt onska, att de hittills maren i Ashtabula, och Miss Jane Addams, amerikanska gjorda utnamningarna, sa pa det praktiska som det teore- kvinnornas stolthet, den praktiga, riidiga banbryterskan i tiska, verksamhetsfaltet ma flerfaldigas, .afven om de da ej b ull House Chicago, var den som holl inledningstalet vid komma att omnamnas i.
Dagny i den arliga ofversikten af sommarterminens borjan vid Bryn Mawr-universitetet.
Miss ' hvad kvinnor@ forsta gangen ' blifvit under aret.
Det ar Jane Addarns ar den enda kvinna, kom hedrats m e d upp- onskligt ati listan blir allt kortare och kortare, allteftersom draget att halla festtalet i Bryn Mawr.
kvinnor ' fa ' tilltrade till de olika forvarfs-gebit, ' dit indivi- Ellen Wester.
duella anlag och fatdigheter hanvisa dem och gora dem kompetenta. '
' a '.
. '
, af, ', ' M o t hosta $ fororsakad.
af forkylning, halskatarr m. m. anvan- des Fil.
D: r P. Hakanssons Salubrin fordelaktigast tili inandning medelst inandningsapparater enligt sar- skild beskrifning.
Partilager hos Geijer 8r C: o, Stockholm. '
3 48,.
.
.
.
.-.
-.
.
.
.
-.
.
.
.
D A C N Y -.
.
-.
- m:.
Ett besok vid Benninge.
u.
skulle fara till Strangnas och bese Benninge hem-; kola, manade mig har om dagen en van.
a s var, Strangnas,.
vikt ville jag fara till ~ t r a ~ ~ n det gammal ' langtan, som med ens.
grep min hag med oemot- .. standlig makt.
Strangnas, mihnenas stad, dar Gustaf Vasa valdes till konung, dar de gamla bisparna med sitt stolta slott som forpost hollo till, dar Karl, den nionde hvilar vid, sidan af s i n alskade Maria, om hvilken han skref att ~ !han,,ville; hafva en furstinna, att med henne lefva .i frida och dar Carl Carlsson Gyllenhjelm knabojer pa sin mar- morsarkofag framfor de bojor, som han bar sa lange att han nastan kande det tomt att mista dem, &amp; st ville jag till Strangnas, den grona smaragden i Malarens strand- kedja, men Benninge hemskola, hvad var det for ett nytt namn.
bland alla de gamla?
- Hvad hade det for en historia, ty allt som galler Strangnas ar historiskt, maste vara, det.
# Jo, Benninge ar pen nya tidens historia, ett blad, dar Klio ' me.d sin griffel skrifver ned ett nytt bevis pa den malmedvetna.
strafvan hvahed nutidskvinnan soker att hafda s i n s.t811ning p2 alla omriden., dar hennes formaga, D &gt; rak en 6 Sack bland Hemskolans elever.
och kraft tages i ansprak.
Det var en ' tid, i mormors och ~ormorsmors digar da kvinnan klamdes in i snorlif och romantik, da hon knypplade och broderade, spelade harpa och sjong sentimentala visor utan tanke pa hvarken hogre eller lagre uppgifter, det var en annan tid, vara modrars, ' da mera prosaiska uppgifter stodo pa dagord- ningen, det var.
kvinnan i chinjong och krinolin, som laste foljetongslektyr och tog till sin mission att omhulda och utveckla vallefnadsmfin, hvilka hela sitt lif dromde om .gumman morsa goda mat, nar den inte langre stod dem till buds; Men SA kom genombrottet, varfloden som sprangde alla.
dammar, kom brusade fram ofver vida falt utan tanke pit det som lag bakom, blott langre och langre mot nya mil, i .kanslan af ' rik, alltfor lange Ater- hallen kraft, kvinnokraft, missbrukad genom ett ensidigt och inskrankt verksamhetsomrAde.
Ah, hur denna var- flod af stark obrukad kvinnokraft brusat fram till det ena ' 1.
.
.
.
. '
.
.
.
-.
.
y - .-.
.
malet efter det.
andra - fran den hvita .. mossan .till ka- tedern, fran, tvang och beroende p!
alla hall till frihet och .oberoende.
riska, klartankta, med sporthardade lem- mar och tranad intelligens ha - var tids unga kvinnor gatt- fram i slutna led mot de mal, som deras vilja - utstakat och hindren ha ramlat, ibland,, med, mera brak,: ibland,ofor-.
markt och af sig.
sjalft, som.
gamla murkna gardsgardar; vidare och vidare har vagen gatt,.
- men - ja, ett ar det som understundom lamnats langt bakom daryid, nagot; som endast hagrat vid en aterblick som nagqntjng i dim- ma konturlost forsvinnande, och detta nagot ar hemmet.
Fordringarna .under skoltiden okas - allt jqrnt, den, lilla pluggflickan, hvem skulle kunna begara mer an att hon verkligen nagot sa nar hinner med de dryga hemlaxorna och dessemellan.
skidar och sportar e n smula.
sa .att de roda blodkropparna ej helt och liallet skola forintas.
Och nar s a skolan tar slut bljr det nagot nytt, fortsatt-, ningskurser, studentexamensplugg eller.
nagon kurs for det eller det malet - alltid i grunden det samma: mojlig- heten att i den stora kampen for tillvaron erhalla-en oberoen- de och sjalfstandig stallning.
- Men, det hander att, ' den unga studentskan sin nyforvarfvade lardom till trots forlorar sitt mindre larda hjarta till, Iiit oss saga en ung landtbrukare.
,, ' I koket.
Han kan erbjuda henne ett hem, som kan bl (sorgfritt om ' det ledes af ep husmor, som lart sig att ' skota et!
hem, men det har den lilla studentskan inte haft tid att tanka pii, och erfarenheten blir kanske dyrkopt ' nog om hon skall ' taga spiran i detta hem utan nagot annat stod an, ' flickdrommar och latinska glosor.
Din lilla fli&amp;an fran " teknis ", hon som gAr omkring nied nediikt krage, stora sjalffabricerade koppardrifna smycken och ' underligt artist- kammadt har, henne ar det nog inte lattare stalldt for.
Hon kan satta ihop ett litet fortjusande konstnarshem med varma farger och ogonfagnande ' detaljer nastan for '; akt ingenting,.
det ar alldeles sakert att hon far tag i nagra.
i nigon- bedarande gamla tallrikar, men om hon faretag.
ting atbart att servera pa dem ar inte lika tvarsakert.
" sten ar s i snall, bara han far filbunke, sa ' ar han.nojdfl, horde jag en gArig en ung fru yttra, " och jag forstod verkiigen att Sten var snall.
' Men dar Sten vill ha ' nagot annat till ' ' ';: .L
-. -- D A C N Y lifs ibland qch dar Stens inkomster inte racka till att be- kosta en liten artistkammad hustrus alla tragikomiska laro- spin och brist 13 % metod i galenskapen, dar staller sig fra- gan annorlunda, dar kan den midt i var frigjorda tid bli till, en verklig stridsfraga, bli till ett af de dar manliga klubbslagen: " Kvinnan skall halla sig inom sin naturliga grans: ' kok, sybord, barnkammare och skafferi.
Hon kan inte dela sig.11 Jo, bevars, det kan hon visst, men allt skall ha sin tid.
Om den lilla studentskan och den lilla teknisflickan endast ge sig ro att ga igenom en itta ma- naders kurs i Benninge hemskola under den upplysta och insiktsfulla ledning, som dar gor sig gallande och om de kanske dartill besluta sig for att till forsta tjanarinna ta en af deras kurskamrater, en enkel bondflicka mojligen, men som haft tillrackligt bondforstand att inse att det ar en fordel att forsta .hemsysslor, da man tar plats i ett hem, ja da undvikes ' genom denna enda kurs ' manga profvande tala- modskurser i det nya.
hemmet.
" Det ar markvardigt ", sade mig froken Sack, hemskolans forestandarinna, flsa manga kommissionei jag har varit med i, men &amp; igot manligt intresse ' for hemskolans ide, har jag inte lyckats vacka till 1if.n Ja, det.
ar verkligen markvardigt, ty har om nagonsin galler det val ett tillvaratagande af manliga intressen, soni borde vacka manlig entusiasm till lif.
Eller strandar denna pa den naiva tron ' att en kvinna lika in- stinktivt skall forsta konsten att skota ett hem, som en farhund att halla ordning pa en farskock.
Tro de verk- ligen, skapelsens herrar, att bakom de latinska glosorna i den lilla studentskms hjarna .de ' husliga insikterna sta upp- radade, som kastrullock pa en spisilhtif, att den.
lilla tek- nisflickan som bara blandat farg, inte alls skall vai-a bort- blandad, nar det galler alt blanda till- en s k, bara darfor att hon ar fodd kvinna, att den enkla flickan fran landet, som, m6jligen kokat grot och slan&amp; nigra potatisar, i en gryta sk ' all ha den blekaste .aning om grunderna i koks-.
.
kemi, att hon skall k1; nt-k konsten att duka ett bord, .ser- vera, lagga - upp, och laga _ sadan.
.
mat som ' en fordrande inackorderings-, restaurang- eller mammas hem-herre blifvit van vid.
Det ser verkligen ut som om de skulle tycka detta, ty Benninge hemskola, som redan under fem ar fortgatt, monstergillt skott, flitigt tagen i ansprak och nied aldrig svikande nit och energi ' halleh vid lif har ef- ter hvad jag till min stora forvaning erfor annu ej er- hallit det ringaste understod hvarken af landstinget, hus- hallningssallskapet, eller h g o n annan af de fonder, som bruka sta allmanhyttiga f6retag till.
buds.
.
Och dock, ar det en verklig och en kannbar brist, som Benninge hemskola tagit till sin uppgift att afhjalpa.
Hemskola, det ar en tilltalande klang.
endast i sjalfva nam- net och intrycket daraf forstarkes ju narmare man kommer den vackra garden, dar dess brutna tak och rod- malade gaflar skymta fram i barrgronskan uppe pa den fagra skogsasen bakom domkyrka ".
Ja, ett hem gor den intryck af, denna trefna plats, v e d sin bedarande vackra utsikt ofver den vida ~alarfjarden, sina inbjodande, glada rum och sitt stora, prydiiga kok med dalaskap och vagg- bonader, minnande om en statlig dagligstuga i ett val- bargadt bondehem fran gamla, flydda tider.
Ett hem dar C. '
' 349 - - e= -- allt ar ordnadt.
med.
den insikt; ordning, praktiska forstand och det behag, som blott kan komma till stand dar en klok, god, for henimet och dess medlemmar onimande hiismor for spiran.
Tala inte om mig, tala.
endast om .Benninge!
bad fro- .ken Sack, da jag till henne.
yttrade min onskan att fa skrifva om hemskolan.
Men.
jag tror ej jag kan uppfylla hennes bon,, ty personlighetens inflytande ar af allt for ba- rande betydelse vid ett verk sadant som hennes for att man skulle kunna skjuta hennes gestalt .at sidan och en- dast saga: Se, Benninge!
Nej, se froken Eva Sack sjalf!
Se hennes blaa ogon strala da hon visar sin tradgard, sina elevers arbeten i vafnad, deras ru ' m med de rosiga kistorna och de hvita sangom- hangena, hor henne tala med sin ljusa entusiasm om sin strafvan och den gladje hon kanner .ofver att pa detta satt kunna sammanfora de mest skilda samhallskretsar till enigt och villigt arbete.
Det ' ar tjugo flickor som sam- tidigt mottagas helst till en kurs p i atta manader och helst i aldern mellan sexton och tjugofyra ar, och villko- ren aro blott som det star i prospektet att vara " en frisk, bra, svensk flicka, som vill med allvar arbeta pa att lara hemmets, sysslor.ll Och sa samlas da alla dessa,friska unga viljor, och torparflickan och baronessan skura golf ihop och byka tvatt, stada och stryka, vafva, koka, baka och sy linnesom.
- Det finns inte en &amp; da tjanare i detta idoga hen?, ingen ar hog, ingen.
ringa,.
alla arbeta och alla aro glada i arbetet och om kvallarna skjutas bord och stolar At sidan och man dansar - af hjartans lust, sa som man dansar i ungdomens var, afven om det galler nagot .sa, vid- underligt oestetiskt, som det allra modernaste i .dansvag: One $ep.
Jag a l t och tankte da ' jag lyssnade til!
froken Sacks beskrifning p i eleverna: Hvilken aldrig svikande takt, hvilken g.odh,jartad finkanslighet fordras det ej for att med framgang utfora ett sidant husmodq-svgrf som froken- Eva Sacks.
.
Noblesse oblige heter det ju och man skall kanske forena ett urgammalt adelsskaps forf inade, urngangesvani med verklig sjalsaristokrati, som fallet ar med Benning- i land med en es sympatiska forestandarinna, for att.
sadan uppgift sa som hon har gjort.
Det ar att - hoppas att hennes krafter ej ma sattas pa for hardt prof genom sa- dan brist pa uppmuntran som uteblifvandet af anslag hit- tills varit.
Elevernas intresse och beundran utgora en beloning, men att i langden med alla krafter pa helspann ensam - arbeta for att undanroja svarigheterna i kampen for en ide ar nagot .som den varmaste vilja och.
den ri- kaste kraft kan trottna pa.
Jag hoppas att detta ej ma bli fallet med froken va ' Sack och hennes varma straf- van att i var expansiva tid med dess utatliggande ma!
soka samla unga krafter kring det intresse som dock maste ligga oss kvinnor nara om hjartat: hemvard och heni- karlek.
Det ar ej min afsikt att med dessa Benningeintryck framlagga nagra detaljerade upplysningar om hemmets Ia- rarkrafter, kurser, afgifter och sa vidare.
Det ar ju nagot som bast framgir af ett prospekt.
Priset.
ar dock forva- nansvardt billigt och bar vittnesbord om stora personliga: ', ga,.
offer fran froken Sacks sida.
.
Det ' ar blott nied e n.
makt man nar sadana resultat: karlek, trogen allt - offrande kar- lek for den sak man gjort till sin egen.
Och vi kvinnor, vi ma tacka henne, ty hon gorernar- ken fastare under vara fotter, lattare att vandra framat pa; - granserna ha strackts lit, horisonten har blifvit vidare, men ett fa vi inte glomma, vi kvi.nnor, vi ha ratt.
att se u t fran hemmet men aldrig b o r t ifran det.
Det har jag aldrig kant klarare an efter rttrsokcf viti den fagra hemskolan i Benninge och bekantskapen nied dess sa inalmedvetet ofverlygande, med intelligenseris och hjartats basta egenskaper sa helt vinnande forestindarinria, froken Eva Sack.
Sigrid EImblad M a t h i l.
d e Fibiger.
En af de forsta.
II.
Striden om Clara Raphael flammade upp med ens.
Boken kom ut strax fore jul 1850, och ome- delbart efter borja de stora tidningarna att tala .om den, det forsta omnamnandet.
kom redan den 21 de- cember i s Berlingske Tidendes.
Att den lilla boken sa genast tilldrog sig upp- marksamhet berodde val mest pa att J.
L.
.Hejberg stod som utgifvare pa titelbladet och att han skrifvit foretalet.
Att den vackte strid och fick sa manga roster - afven sadana som annars ej talade hogt och offentligt - att flra sig, berodde pa dens eget innehall.
Tidnings-, tidskriftsartiklar och broschyrer, som behandlade Clara Raphael, foljde slag i slag.
D Peter Vandal B, den pseudonym * under.
hvilken Fred- rik Dreier, en af hennes bittraste \ motstandare, upp- tradde, talar om •âden vaeldige raphaelske .Literatur, - for hvilken i disse Dage aabnes eget Folio pa Kongens Bibliotek; gamle Molbech, som dog skriver med.
begge.
Haender paa e n Gang, sidder og transpi- rerer deroppe fra Morgen til Aften, og kan alligevel n q p e faa de ny Sager i den Retning protokollerede, med saa voldsom en Hastighed folge de i uover- skuelig Strom paa hverandre~.
De satiriska orden; hvilka i sin ofverdrift aro.
amnade vara bitande kvicka, ge dock en god bild af i hvilken grad Clara Raphael var den stora handelsen inom det datida Danmarks lasande och skrifvande varld.
- For att icke tala om hvad boken var det inom de sladdrande och forta- lande sallskapskretsarna, dar f o r f a t t ar i n n a n annu mera personligt och skoningslost angreps an hvad till och med fallet var i pressen.
For att fullt forsta det- uppseende Clara Raphael vackte ar det ej tillrackligt att fasth %la, att det var starkt revolutionerande tankar, som .af henne.
fram- kastades.
Man maste afven gora klart for sig, att kvinnofragan i .. sjalfva verket redan var uppe i tiden och hade natt ' en viss grad af aktualitet; motstandet var.
darfor vackt och redan slagfardigt.
- De frihetsrorelser, som kommo till utbrott 1848 pa skilda hall.
i.
var varldsdel, upptogo afven- i sig iden om kvinnornas frigorelse.
I flera lander formar den sig strax fore eller omkring halfsekelskiftet till direkta uttalanden 1 och forsok till reformer af kvinnans sta1Enin.g S2 hade fallet varit hos .oss i Sverige, dar riksdagarna 1850-1851 markera verksamma strafvanden till for -- battrande af kvinnornas forhallanden; likas2 pa Island och i Norge vid 1849 och 1851 Altings- och Stor- tingsforsamlingar.
I Berlin, Leipzig och Paris hallas stora moten och hogljudda.
tal for kvinnornas sak.
d England skrifver John Stuart Mill vid denna tid si11 uppseendevackande bok ~Subjection of women;).
Kvinnofragan borjade just da bli nagot, som inte k u n d e skjutas at sidan, den tranger sig fram ofvcr- allt.
Sa mycket mera gallde det for de reaktioiiiira att genasi s12 ned pa hvarje borjande ~evolt fraii kvinnornas e g e n sida.
•âClara-Raphaelfejdens fick harigenom sin s21sKiidi hetsiga pragel.
- Huru skonjer man ej i de flesta in-.
lagg som gjordes, afven i dem, dar man jamforelse- vis opartiskt granskade Clara Raphaels ideer, en Iiart nar obeharskad radsla for hvarthan sa farliga 5cikter skulle kunna leda.
Och bland kvinnorna sjaEfva finiaa v.; de - icke minst skramda.
afven om matu: ~3ni-akn~r .En Rost fra Danmarks unge Kvindem, den signa- fur, hvarmed en dikt till Clara Raphael underskrifvits i ~Berlingske Tidende, af den 2 1 januari, samt) +cm Breve till Clara Raphael fra en ung hustru^, hvilkri bada hade allt for starkt manliga biljud for att kurina tagas sasom verkliga uttalanden fran kvinnohill, kvar- sta dock sadana praktblomster af kvinnlig forfarar: som ~Hjeronymus ' ~ - alias Ataiia Schwartz, den kanda danska forfattarinnan - artiklar E nord og Syd s.
Hennes upptradande i striden, hvilket dock ej direkt framkallades af Clara Raphael utan af)) Sy- billas., Fanny de Bretteville, och M. Goldschrnidts omsesidiga polemik med anledning af •âTolv Hreve •â, kannetecknas af ett angsligt forsvar af den stackars hjalplose och forfordelade mannen, for h v i l k e ~ hoii har.
den mest ommande omsorg.
For oss, nutida kvinnor hemma i Sverige, har det emellertid sitt sarskilda intresse att lasa hennes upprorda definitb ner pil huru svart det ar, at vaere Mand~, denna stackars varelse, som kvinnorna leka och huttla med efter behag.
Hennes uttalanden verka egendorniig-t
bekanta, ha vi inte sjalfva: en.
kand: forfattaripna; som nastan till punkt och pricka delar •â Hjeronym.usl•â forskrackelse ofver.
hur svart den stackars mannen har att reda sig mot kvinnorna.
•âRiktiga manni- skors2 forfattarinna ' forefaller i sjalfva verket som ett sent - att hon ej sjalf .kan.ner det a l l t f o r sent och nu, mera an nagonsin, omojligt - plagiat af.
.
B H jerony mus) &gt;!
Det torde vara ofverflodigt att Efter detta ' -!
$ I m ' are karaktarisera d e t inlagget i Clara-Raphaelstriden: Fran M.
~oldschmidt, vid denna tid utgifvare af %Nord og Syd) &gt;, utgick ett af hufvudangreppen pa Clara Raphael.
Till att borja med upptrader han ganska hofsamt och framhaller.
som det direkt angripbara, att Clara Raphael ' begitt ett m,isstag i att sla ett ' slag ensamt for kvinnornas .. frigorelse, da han menar att frigorelse krafves for ba d e, man och kvinna.
Samhallet hindrade kvinnan just lika sa mycket - eller lika sa litet - som mannen a t t ut- veckla sig efter sin egen lag.
Sedan emellertid nagra artiklar.
till forsvar af Clara Raphael framkommit i ett par tidningar, finner han det vara pa tid att Iata kora fram med mera verksamt artilleri, och s i borjar han Iata hela sin mordande och ' skoningslosa kvick- het spela mot den unga forfattarinnan for ' .att fa i lar ra Raphaels ~manci~ationsidk en Gang for - alle ophzngt blandt de Urimeligheder, som iden frem- bringers.
&lt;.
Om Goldschrnidt tankt sig att med korselden af sin skarpa kvickhet forskaffa malet ur varlden, sa, - .. tmisstog han sig.
.
J w t hans bitande ' kvicka inlagg, som dock mera var agnadt att blanda ' genom val turnerade ' spydigheder an verka genom slaende argumentering, framkallade andra till svar; bland dessa kommo tva f r k kvinnligt hall.
u t a n att kunna inga pa stridens alla skiftningar och detaljer, maste har endast namnas dessa tva kvinnors namn.
Den enas har nyss ofvan nedskrifvits, Fanny de Bretteville, en ung 23-arig flicka, harstam- mande f r h en fransk etnigrantslakt, som under namn af •âSybilla•â med stor tankeskarpa och ofverlagsen sprakbehandling polemiserade mot Goldschmidt.
Den andra var Pauline Worrn, ett af de forsta nam ' nen: i den senare organiserade danska kvinnororelsens ' his.
ria.
Utan att direkt upptrada till~forsvar af lar ra Raphael, hvars opraktiska idealism ej af dem, gilla- des, framholl0 bada dessa kvinnor, delvis rakt i strid med Clara Raphaels s a t t att se saken men dock i g r u n d e n ense ' med henne, klart, praktiskt och kon- cist nodvandigheten af en kvinriomas frigorelse.
Sar- skildt Pauline Worm skiljer .sig vasentligt ifran Clara Raphael i sin fordran pa yttre samh,alleliga refornier hvad kvinnornas stallning angir; den senare lade som bekant hela vikten pa en i n i f r a n h ' os kvinnorna Sjalfva skeende frigorelse.
s ed for och emot tanjer striden ut sig ofver vintern och.
varen 1851.
Ett af de sista inlaggen kommer fran N. F. S. Grundtvig, som kallar Clara ' '.
lar ra-~a~hael-shors- ' ', Raphaels bref f o r ' iden lille lykkelige Bog;.
Han tar for.
sin del icke upp sjalfva kvinnofragan, me ' n ar hanford ofver att det ar en ung dansk flicka, som ' v2garenkanipfor r a a n d e l i g oc ' h ' h j z r t e l i g Sandhed •â,.
samt uttalar den forhoppningen rat: huri ikke ved ' al den, Bysladder hun maa ' doje, tabef Modet;.
men vel ' at hun ogsaa.
deraf maa .lzre at L z s e v.e r d e n e n ' ikke er den Skueplads, hvordet egent- lige Slag skaf staa o g den vitkelige: Sejr kan vindes.
men .er kun.
den Udkigshoj, hvor Bavnen maatte tzndes; som.
den nu virkelig ved •âClara Raphael, '.
.
er tkndt - - D. Grundtvig och hans hustru blefvo for ofrigt senare ' ett ' par af Mathilda .Fibigers basta och trognaste vanner.
.,.
.
.
.
.
Rvad Clara-Raphaelstriden betraffar slog.
det ar- liga: diskuterandet allt mera ofver.
i ett hetsigt an- gripande, och Mathilde Fibiger,.
hvars inkognito re- dan, 1. ".
ett tidigt stadium maste uppgifvas, sparades darvid ej heller personligen.
Man ' forhanar henne och skrifver nidvisor om henne, som sjungas p a gatorna.
Harom sages vid en senare tidpunkt, (1854) i. en litteraturartikel .i kopenhamnstidningen.
•âDag- bladets: -)), Saa fik man daa hurtig Forfatterinden opsnust, o g nu gik det ud over hendes Person.
.Der blev sagt Vittigheder, som man ved saadanne Lejlig- heder - faar ' for godt Kob, og alle Cpidsborgerne ' ' og Spidsborgerind ' erne lo af fuld Hals - det.
var over- maade ' morsomt.
Saa havde den Enes Kcereste, soni var.
det meget omtalte ' Noget paa et KontorJ, *) set hende paa Ostergade med kort Kjole og Mamelukker - det var ganske vist!
- og saa havde en Aildens Kzreste, der .var teojogisk Kandidat, set hende i Vim- melskaftet -.
ved ' Gud!
med rigtige Herrestovle paa!
Medens Salonherrerre ansfrcengte deres tomme H,o- ved for at presse et .lille., Bonmot ud af det, tilsud- lede Pobeldigterne hende; saa godt de formaaede, i deres Smzdeviser, til.
stor Opbyggelse for den vel- klzdte .Pobel *.
.
Dar stod.
den unga,, ' nittonariga ~ a t h i l d e Fibiger,.
.den stora idens entusiastiska vapendragate, ett mal for.
han ' och spott.
Den som ledt henne in ' pa tor- .nestigen, .da skimrande for henne som vagen till sjalfva lycksaligheten, Heiberg, hade fegt ' svikit henne aHvad ' det.
skulle betydt for henne att nu ha .haft .hans uppmuntran och stod kan man forsta.
Men han icke endast teg infor offentligheten, skramd som han val var af den.
storm han; sig sjalf ovetande, varit: med om att frambesvarja, utan afven i sitt rent privata forhallande till henne.
, handlade han p,a det mest.
fega kalkborgerliga satt.
Hans hustru, den stora - skadespelerskan Johanne Luise Heiberg, visar sig ej heller har fran nagon stor sida.
.
En: lojlig, helt obefogad svartsjuka tyckes till dels varit drif- fjadern, till hennes uppforande.
Nog af, Heiberg ' af- bryter ' alla forbindelser med Mathilde Fibiger, och hon upphor alldeles att synas i det Hdbergska hem-, ', ' ' ' *) EU viss ' t i p .af unga man, som under denna benamning ganska skarpt karaktariserats af Clara Raphael.
met, dar hon under ett.
besok i Kopenhamn, strax efter att hennes bok utkommit, blifvit en kar .och ofta sedd gast.
Pa Mathildes enskilda forhallanden i ofrigt kom utgifvandet af boken att verka odesdigert.
De ~101- landske Sladdersostrerne~, som Mathildes fader skrifver i ett bref till en af sina soner, hade haft sitt ord med i laget, och sedan man.
fatt det till att Mathilde i sin bok ' pa ett mindre smickrande satt portratterat verkliga personer bland sitt umgange pa Lolland, blef det nodvandigt for henne att lamna sin ' plats dar som lararinna.
Ofverstlojtnant Fibigers bref an- gaende denna sak ar for ofrigt sa karaktariserande af huru saken nu stod for Mathilde, att det kan vara af intresse att har Xterge nggot mera af detsamma.
, Du har naturligvis ' horts, skrifver han, som den mere kuriose end gzdelige Begivenhed med Mathilde, som har forgabet sig i Kvindens Emancipation, og derfor har troet at kunne handle paa egen Haand, idet hun uden att sporge eller underrette sin Fader derom, fra hvem hun ve1 har anset sig emanciperet, har alene med den hende aldeles fremmende Etats- raad Heibergs Hjzlp utgivet en ' Piece, som er langt fra at have i. alle Henseender mit Bifald, omenskont den paa en Maade, takket vzre en af H. tilfojet Indledning, har gjort Furore och forvandlet det stac- kers Pigebarn till en kobenhavnsk Lovinde.
Wer hatte.
das gedacht!, - Vidare, efter att ha om- namndt de lollandska skvallersystrarna, skrifver han: •âMan formente at kunne udkgge et og andet som ondskabsfulde Portrzter af aerede lollandske Personligheder.
Der rejste sig da et Uvejr imod hende, og jeg nodsagedes til at tage min selv-eman- ciperede Datter bort fra Lolland og betale for hende hos min Broder Scavenius, for at hun.
i Kobenhavn kan arbejde paa sin videre Uddanelse i Fransk og Engelsk, ligeledes paa min Bekostning.
Men dersom dervid kunde bidrages till hendes Fremtids ' Lykke och virkelige Selvstaindighed, saa skal det dog ikke fortryde mig.
Lznge kan denne, mine Finanser saa trykkende Stilling, naturligvis ikke vedligeholdesa.
Det ar den af sin ide entusiasmerade, sjalfstan- diga, h a n d l a n d e Mathilde Fibiger, som den uppre- tade fadern, hennes laglige formyndare, har disponerar ofver, allt under det han forargas ofver de penninge- utgifter hon fororsakar honom!
Mathilde sjalf hade under tiden gjort ett forsok att for sin del klara upp sin stallning genom att gora nggra mera konkreta och genomtankta utta- landen i fraga om de sporsmal, som rorts upp ge- nom Clara-Raphaelstriden.
Hon ger ut ett par sma- saker: ~ H v a d er emancipation ?^, signerad Sophie At, och .Et Besog,.
Men den lasande publiken har icke langre samma intresse af fragan.
Just for att striden flammat sa het, intradde en reaktion och intresset slappnade af; hennes nya arbeten forma inte att i samma grad draga uppmarksamheten at sig.
Det ar verkligt ' goda saker, som sages i Sophie A ?s lilla bok, ett betonande af att tidens uppgift var att viicka kvinnorna sjalfva till insikt om att de for sin del maste krafva frihet.
Men denna bok var mindre glansandc skrifven an ~Tolv-Breves, Heiberg slog ej pa trumman ' for den unga forfattarinnan och - det for saken varsta af allt - den lasande publiken hade, som sagdt, trottnat.
Om Mathil.de skrifver hennes syster Ilia vid denna tid, sensommaren 1851: ~Mathilde bekymrer mig; hendes sidste Bog har misshaget mig inderlig, og saa slider hun sig aandelig op, thi hun lever icke sine Renter men af Kapitalen.
Alligevel er hun hjertensgod Pige.
Men till Profet duer hun ikkcn.
Mathilde sjalf skrifver ungefar vid samma tid till vaninna: •âFor Resten har jeg det godt, p i det m r, jeg bliver kort over hver - ~ i aandelig a ~ For- stand, thi jeg har livaktig den Fornemmelse, at hver Vogn, der korer forbi paa Gaden, niller tvars igen-.
nem min Pande och derved massakrerer de stakkeis Tanker, som have Logi derinde.
Jeg kan ikke vaere Eder taknemlig nok, fordi I.
har blevet ved att holde af mig, ogsaa efter at jeg har skrevet den Bog.
Jeg er ej mist~nksom af Natur, men al den Snak, jeg er Genstand for, har givet mig en saa .overdreven Frygt for at vzre paatrzngende eller genere Nogen med mit Bclccndt- skab, at jeg undertiden, saaledes med illadvigs, viste mig tilsyneladende ohoflig ved at blive derfra, skont de havde gjort mig Visit.
Da Qthilia kom igen ' for at se, om jeg var levende eller dod: sagde jeg hende det Hele, og hun var sod og velsign; k Hvis al den Snak bliver fornyet, hvis din I ' adcr ikke synes om, at I omgaas mig - den tid kan vzre nzr, skont jeg foler mig uskyldig deri - sza lov mig, sode Auguste, att sige det til mig rent ud.
Jeg bliver da borte, men vi ville alltid hoide ~i hinanden, og have I n u gode Tanker om mig, saa ville I alltid beholde dem.
- Bryd dig icke om miri melankolske Tone!
Ubehageligheder er der Eor- bundet med alt der vindes i Livet; her ere de smau, i Forhold til hvad jeg har opnaaet, og jeg skal aldrig fortryde, hvad jeg begynte paa i Yjor ?aa denne tid, thi nu er Vejen aabnet for mig til den virksomhed i livet, der altid var mine Onskers hiijeste Maal.
Skulde jeg nu give mig til at beregne, om den var for dyrt betalt ?•â Man ser att hon, trots sin forsakran i borjan af brefvet, inte &gt;&gt;har det godtu, men hennes mod; i- dock icke brutet och hon tror annu pa at: hon liar funnit s i n vag i lifvet, pa hvilken hon skall n5 fram till att verka det verk hon kande som sitt.
Mcn afven tron harpa skulle brytas ned hos henne, m- samheten och ofvergifvenheten svepa sig tatare om- kring henne, tornestigen blifva an brantare och tyngre.
Ellen, @ mw.
Om sproglig Forstaaelse.
.
XVI.
.
.
Notiser.
.
.
D et var Ordet (lett noje " i forrige Nummer med Lighed i Lyd i dansk Tale, hvorom nogle faa forklarende Sztninger, for ex.: Det kommer ikke saa n o j e an paa, hvilken " Farve, soni vzlges til denne Ubetydelighed.
- Se n o j e til at Doren er aflaaset naar du gaar hjemtnefra.
- Det er en Person, som er meget noje-regnende i Smaasager o. s. v. Begge Sprog har endvidere Ordet llLysningll.
I dansk Tale anvendt f. Ex. for at betegne at en hidtil overskyet Himmel begynder at, klare op, blive lysere, vise e n L ' y s - n i n g i Horizonten.
En gamme1 Vise synger, " Se det l y s n e r i Sky - hor det ringer fra Byt1 men atter her har Ordet .lysner.
en - for det uovede Ore - forvil- dende Lighed med det svenske fllyssnarll hvormed, som bekendt, menes noget ganske andet.
Begge Sprog har en og samme Betegnelse for et lille Saakorn (= ett fro-) dansk = et Fro - men hvor let vi1 ikke en Missopfattelse opstaa om blot et eneste Bogstav her forandres og der skrives: e n Fro hvilket Ord oversat til svensk betyder .en groda ".
Vi anvende i vort Talesprog meget ofte Ordet " uhyre (l, vi sige: det .er uhyre mors0m.t - det eller det.
Digteren H.
P. Holst har det i sit beromte Digt " Den lille Horn- biakrii i Marketenderiscenen afor Torsten er u h y r e - og kor saa Batteriet op - du prot~er - og vi fyrea.
Vi tale om en &amp; eldig - en uhyre stor Fodselsdags- kringle - ordet har lidt af Overdrive15e i sig, lidt af den humoristiske Klangfarve, som er saa ejendommelig for det " gemytlige danske Talesprog; vi bruge ofte Ordet " et Uhyrell for at betegne noget som er uformeligt stort = et Monstrum.
Men - er man ej sikker paa at blive for- staaet ret, bor man i Sverige anvende Ordet med Forsig- tighed, det har en saa uhyggelig Lighed i Lyd med Be- tegnelsen for d Insekt.
Om lignende Forvekslinger mere i nzste Nummer.
Alma Forsberg-Dalhofi Till Dagnys &amp; sekrets i landsorten.
Som Dagny ' 8nskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt m81 att tillva- rataga allas intressen pd skida platser, fd vi har- med uppmana v8ra IJsarinnor i landsorten att de f8r att underlatta denna vdr uppgift, ville till tld- n i m n s redaktion inshda iddana notiser, som uto fver lokalinh-esset innehHlla saker af vikt for k vinnorbrelsen i dess helhet *.
Kvinnlig stadsfallmaktig i uddevalla.
'.
Till - stadsfull- maktig i Uddevalla.
har.
pa de frisinnades lista valts fo- tografen, froken Maria Lundgren.
I Gifta kvinnor i statens tjanst.
K; M: t har, med andring af jarnvagsstyrelsens ofverklagade beslut, forklarat sig icke finna den omstandighet,.
att en kvinnlig kontorsskrifvare vid statens jarnvagar komme att inga aktenskap utgora hinder for heme att afven darefter kvarsta i extra, tjanst vid statens jarnvagar.
K.
M: t har tillika, under: erinran att allmanna grunder faststallts for kvinnliga befattningshafvares i. vissa verk och anstalter.
ratt att i handelse af giftermal bibehallas vid sin anstallning, men att for kommunikationsverken andra bestammelser vor0 gallande, anbefallt jarnvagsstyrel- sen, generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen att, efter verkstallda utredningar, afge utlatanden, huruvida och .i hvad man vid statens jarnvagar, postverket eller telegraf- verket anstalld kvinnlig befattningshafvare, som ingar ak- tenskap, ma bibehalla sin anstallning.
Efterprafning vid normalskolan for flickor.
K.
M: t har medgifvit, att larjunge, som genomgatt hogsta ' klassen af statens normalskola for flickor ma aga- ratt att under- ga efterprofning ' dels i amne, i hvilket hon antingen p i grund af bortval ej erhallit vitsord i sitt afgangsbetyg el- ler i afgangsbetyget erhallit, lagre vitsord an godkand, dels ock i obligatoriskt amne frAn hvilket hon erhallit befrielse med pafoljd.
att hon ej erhallit afgangsbetyg, hvarjamte stadgas att i sistnamnda fall efter godkand ef- terprofning afgangsbetyg rna utfardas och att efterprofning ma anstallas i.
samband. '
med intrades- och flyttningsprof- ning vid laroverket.
Hostkursen vid K. F. U.
K: s husmoders- och tjanarinne- skola.
.Sodra K. F. U.
K: s husmoders- och tjanarinnesko- la i Stockholm ger den 15 augusti-31 januzri en af sina sedvanliga praktiska och teoretiska undervisningskurse.r, ka pagatt tva ganger arligen de senaste fem aren.
For bedrif- vande af sin verksamhet har skolan for 19 12 erhallit ett kom- munalt anslag .pa 4 000 kr.
Den praktiska undervisningen omfattar - uppkop af matvaror, matlagning, konservering och syltning, bakning, dukning, servering, rengoring i dess.
olika former, strykning och somnad och den teoretiska fodo- amneslara, halsolara och enklare hushallsbokforing.
Af- giften - inberaknadt tva nialtider dagligen - ar 125 kr.
for hostterminen.
.Den praktiska undervisningen ledes af skolkokslararinnan froken I&lt;arin Johansson och den teo-.
retiska af samma lararinna jamte froken Alma Bauer.
Tidskrift for Hemmet.
K.
M: t har tilldelat fore- standarinnan vid fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala Ida Norrby for fortsatt utgifvande under Ar l912 af " Tid- skrift for hemmet&amp; ett understod af 750 kr.
d fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N - - - Kontinentens storsta Iifforsakringsbolag.
Kontor: Regerimgsgatan 61 Stoclholm.
Sprid Da.gny!
.
.
Annonsera i Dagny !.
,
35 4.- -.
D; A C ' N Y II Fr.agor och svar.
II I ' l l Hvar kan man pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru miinga ex. som helst.
Skall man a k i prenumenra i dessa stlllen?
.
Ja, ifall man onskar endast- .l, 2, 3 eller 4 ex. skall man aiitid gora det.
Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklidor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 ar.
for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for Hvllka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
erhiller en pro- Den, som samlar minst 5 vision af .kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man fdrfara far denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p&amp; ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men ' alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alZa bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
.
.
2) E&amp;: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hviIket pris kan man nummervis Ibisa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresserras: I z / D A O N Y S EXPEDPTBON, STOCKHOLMe Kindergartenlararinna.
(Platssbkande fd sina annonser itzforda i Dagny p r hzlfia priset elier 7112 bre pr mm.
Ung, bildad flicka, som genon gatt kiiidergartensseminarium, ol skar plats till hosten i skola el11 familj.
Svar ii11 ' ' 21 aru, post r1 stante, Goteborg 1.
Ung flicka, som genomg.
8-kl.
Iarov., undervisningsvan (afven i musik) onskar plats for barn a lagre och mellanstadiet.
Sv.
t.
Intresse- r a d ~ Norrkoping,, p. r. undervisningsvan och musikalis onskar till hosten plats som g1 vernant for tv3 eller flera elevc till och med fjarde klsssens ku: helst i narheten af Stockholm.
$vi till " I.
E.
", Afar4 p. r.
Ung flicka, Studentsha Lararinna med utmarkta betyg onskar ' god plats friin 1 september eller nagot med vana att undervisa i skolan senare.
Svar till " I.
L.
191lU, p. nen, sprak, musik, soker plats fi lasaret.
Goda betyg.
Svar " Ene r.
Mora.
gisk, barn kar ".
Svenska Telegran byran, Sthlm f. v. b.
Plats som lararinna onskas till hosten af 20-irig ele- mentarbildad flicka, som i .ar med goda betyg utexaminerats fran sma- skollararinneseminarium.
Svar med uppgift om fordringar och lone- forminer till liJamt !andska ", Sven- ska Dagbladet, Stockholm, f. v. b.
Tyska.
.
Stockholmslarari~na, som futlkon ligt beharskat tyska spraket, or skar plats pa landet nagra veckc eller aterstoden af sommaren.
Sv; till " X.
S.
", Karlskrona, p. r.
18-arig flicka, som aflagt realskolecxainer: il ed mycket goda betyg samt ager upp- marksammade anlag for teclming, soker harmed anstailning som bi- trade at kvinnlig eller gift iiianlig fotograf, kart-, rnonstcrritarc c. d. mot erhallande af " allting fritt " i principalens hem.
Svar markla " R.
B.
", afvaktas ullder adress Motala verkstad, p. r.
Bildad flicka, husligt intresserad, nagot musika lisk och med godt, jamnt satt ocl lynne, onskar plats som vardinna hem dar husmoder, saknas, elle som hjalp och sallskap i famil eller at klen, aldre eller ensam dan eller herre.
Basta rek.
och rel Svar till " Godt hem1 ', Ahus p. r i hem eller p i resa solcee plats hos ensam dam eller i mindre fa- milj af bildad, praktisk, arbetsam Ung Svenska, flicka, som genorngit '.
ekmcittar- med elementarbildning, som vistat och husmodersskola samt kurs vid: tt ar i Tyskland och flera ar lasarett.
Svar tacksamt iili " lir- Frankrike, kunnig och skicklig i all; betsam ", under adr.
S.
(iumzlii honi ett hem forekommande goro Annonsbyra, Stockholm E. v. h. mal, onskar plats som hjalp ocl jallskap at en dam eller for barn Utmarkta referenser.
Svar till " Uni; venskau, Gumzlii Annonsbyra som genomgatt hogre Iararinnc- seminariet, har goda betyg och Malmo.
nagra ars undervisningsvana, oriskar for nasta lasar undervisa c11 eller Bildad och barnkar Erarinna tv3 elever (helst en) i forberedandc ' or sinnessloa barn onskar plats klassernas eller Iagstu elenieiitnr- instalt eller i familj, att d i r under klasernas kurs.
Smil loncansprak $isa efterblifna och litet utveckladc mot rattighet att disponera 6fvc.r Darii, iifven norniala.
Svar till " Un tiden utom larotimmarna.
Svar till lervisningll, Rada p. r..
fiM.
R u, Dufed p. s.
For enklare sjukvard, sall- skap, bushallning jnskar plats i familj.
Goda rekom- nendationer fran foreg.
platser h a r till ~ l A n ~ p r a k ~ SV.
I o Dagbl ~~~, 4nnonskontor, Sthlm, f. v. b.
I Familj eller Kindergarten PL A TSSOKANDE.
, UNO FLICKA af god familj, som genomgatt t klassigt laroverk, onskar plats sot guvernant till Iiosten i bildad godt hem.
P % lon fastes daremc mindre afseende.
Elementarundei visning i musik kan afven medde las.
De basta ref. Svar till " Bad gast ", Strandbynas, Grohed.
inskar ung bild.
flicka plats.
Ge- iomgatt Kindergartensem.
Sval r20 gr, intresserad ", Vestervik, p. r, &amp; &amp; siash ria, utex.
f r h 2-3rigt sem.
(I komp.
; ned goda betyg och rek., och som indervisat dels i fiick- dels i sani-; kola iinskar till hosten plats i; kola eller familj.
Svar till ((A.
E.
3.11, Gefle p. r. eknlsk t bildad ing flicka, med jpdt afghg ' shetyg teknisk skola, onskar plats il 8 - M g realskoleexarninerad ' rati;; som riterska hos litograf eller p i flicka, ' itkontor.
Svar i biljett niiirkt .Ar-, om onskar utbilda sig i tyska) etsviliig~, torde inlailinas till Sv.
y-aket, onskar i Tyskland undei Ielegrambyrins filiaI, Malriiii.
iugusti manad, ev. Iangrc, mot mal 1. fritt vivre ga frun tillhanda med ria eftermiddagar eller mot billig nackot dering.
Svar till ~~Deutsc / z- a n d, Svenska Dagbladets kont.
; om med goda betyg tsgit rtai- lkoleexamen, Oiiskar phts soni la- ' arinna for yngre im.n i ett stillii Ung, undervisn ingsvan lararin- lem.
Undervisar i iilln svenska la, som genomgatt Anna Sand- .mnen, tyska och engelska.
Svar lroms Hogre lar.-scm., onskar till il1 " III, Tidaholm, p. r. iosten en eller flera elever.
Bosatt Stockholm.
Svar till 11Privatkurs intern 1912-13 ", Allm.
Tidnings- .ontoret, Stockholm.
) ch kassorska van att sjalfstiiiidigt kota och afsluta bocker, vaii vid: orrespondens och ofriga koniors-; oroniiil kunnig i engelska o. tyska, oker plats fr. o. m. l 5 Augusti mkar plats, garna till landet, helst il1 1 Oktober som Guvmzant, 22 il1 1 September.
Svar till (113ok- r gammal, af god familj.
Irene orerska Sw.
", unaer adr.
S. Gli= .owenheim, Liirwinna, Hohenprek- nzlii Annonsbyrii, Sloc !r; ' F.olm, f. enberg bl Wellheim (Bayern).
.
b.
En ung flicka Bokforerska Tysk lararinna
Landtbrukaredot ter Vid Uppsala lans landstings sma-.
skoleseminarium kommer att anstallas for lasare synnerligen huslig, kunnig i all " slags somnad och finare handar- m1912-19.13 ' en ' vikarierande, lara, bete, van att med omtanke hand- rinna med undervisiiingsskyldighe hafva hemrnet, onskar plats.
Goda liufvudsakligen i psykologi, peda.
och metodik samt kristen- rek.
Svar till I (.
", Norrkoping, g ' ogik dom.
Arfvode 1,700 kronor.
Til p. r. styrelsen for Uppsala lans smasko, leseniinarium stiillda ansokningai jarnte betyg, som styrka sokande!
koni petens, samt aldersbetyg in.
siindas fore fredagen den 15 au.
i battre hem, helst pa landet, dar gusti 1912 till undertecknad undei barn finnas, so ' kes till hosten af adress Kungsgat ' aii 34, Uppsala: hushallsvan flicka.
Svar till l~Hem- Uppsala den 6 juli 1912. karl#, Linkoping, p. r.
For Styrelsen for uppsala lans.
landstings sniaskoleseminarium: CARL BJORK: Plats sasom vardinna ' LEDIGA PL A TSERJ Vid Sunne hogre folkskola, som snarast kommer att ombildas till kommunal mellanskola (3 ordi- narie lararebefattningar aro nu in- rattade), aro tviinne ordinarie lara- replatser lediga for ansoktiing af kompetent Iarare (lararinnor) fore sextionde dagen efter forsta kungo- randet hiiraf i Post- och Inrikes tidningar.
Lasaret borjar tidigast den 15 ' september och omfattar minst 30 veckor.
Lon enligt lag.
Da namnda sysslor under ar 1912 icke hinna tillsattas.
med or- dinarier, forklaras harnied tva vi- kariat lediga under hostterminen 1912, sannolikt under hela lasaret.
Vikarierna atnjuta samma Ionefor- maner soni ordinarie larare.
Barn- intalet litet.
Skolstyrelsen tillmo-: esgaende, befolkningen vanlig.
Trakten mycket naturskon.
Ansokningar (till vikariaten fore len 10 augusti) stallas till hogre ' olkskolans styrelse, adress Sunne.
STYRELSEN.
Sjukvard.
Som vardarinna for aldre sjuk lam erhaller for sjukvard intres-; erad van person plats i stad i tiar- ieteii af Sthlni.
Svar till llPalit- ig 1 juli ", under adress S. Gumaelius ' kmpnsbyra, Stockholm, f. v. b.! '
Allvarlig lararinna med hag for hilslighet, far for las.
aret plats i enkelt hem pa landet att undervisa tva barii i aldern 11 och 10 ar.
Svar med lijnepret.
till ((Fru A.11, Holo p. r. Undervisningsvan, ansprakslos o. ' frisk lararhina far plats fran hosten att lasa och spela med 12-arig flicka.
Svar med betyg och foto .. till Fru: Laitra bHjersing, Stromnasbriik::.
fullt kunnig i .att undervisa i van liga skolamnen, sprak- och .musil sokes till ' landet for fyra barn alder 7-12 ar.
Svar med betygs afskr., '; lonepretentioner samt re kommendatiofler och fotografi san des tillW " Hostterminen 11912,1 ', Bjur aker.
t Verkligt skicklig, far den 1 sept.
eventuellt nagc senar6 en i ' matlagning kunnil flicka, ej lalltfoi- ung,.
och som p egen.
hand kan med .sparsamht och .omtanke foresta hushallet il ung affarsman (ett bitrade) pa lan det ej 1Hngt fran Hudiksvall.
Sva atfoljdt af betyg och fotografi, son returneras, samt uppgift .om alde och loneansprak torde .sandas tf1 " Oskar '!, Hudiksvalls Nyheter, Hu diksvall.
valmeriterad, stadgad lararinna, garna inusil&lt;alisk, onskas till hostaen att lasa tredje klassens kurs med Il-arig dofter samt att lasa laxor med tva aldre barn.
Ansokan med i Huslig ekonomi vid Hushallssko- Foto., rekom.
och loneansprak till lan i Visby sokes fore den 1 au- Rektor Yngve Melander, Folkhog- skolan, Onnestad.
gusti.
Lon 480 kr.
och allting fritt; I manaders i~ppsagiiing.
Ansokan, itfoljd af betyg, stalles till Bildad, Ordinarie Styrelsen for Hushallsskolan.
duktig 20 Ars flicka med godt tit- jeende och satt, ordningssinne samt intresse for hemmet, .far plats att vid Grangsbo fasta folkskoia (iitt Vid ' Ljusdals enskilda samskola skota hemmets alla inre goromal.
F) i Alfta forsamling, Gafleborg onskas 1) for lasaret 1912-13 en Kokerska finnes.
Svar med foto., lan, sokes hos skolradet inom 61 till familjern ned lem 1 9 1 2 ~ dagar ~ efter forsta kungorandet hara lararinna med undervisningsskyl- pret.
i Post- och ' Ini-ikes tidningar.
Loi Tyringe p. r. dighet i modersmalet och tyska i 81 enligt lag.
Om flickslojd elementarskolans tva lagsta klasser kronor pr ar.
Bostad 1 rum ocl samt i historia i klasserna I-IV, kok.
50 kronors ersattning fo Barnfroken lon 750 kr: jamte omkring 100 kr.
bristande rum.
Skolhuset beliige for extra lektioner; 2) en smaskol- $er Barnjungfru van vid spada c: a 2,s km.
fran jarnvagsstation lararinna, lon 550 kr.
samt omkring baks skotsel far god plats i familj naturskon, folkrik trakt.
Tilltradi 100 kr.
for extra lektioner.
An- med 2 barn.
Svar helst med foto.
den 1 januari 1913. sokningar till styre1sen.s ordforande, z~ch uppgift om - 3lder och Ione- grosshalidlaren Vikariat ansprik emotses till Ingenior Assar ARTHUR SIGNEUL, jus dal Svensson, Goteborg.
v i g samma skola for nasta host termin, som borjar, den 1 sept.
sokes hos skolradet i Alfta forr den 7 augusti 19.1 ' 2.
Vikariens l ' oi efter 900 kr.
pr ar utom husrun ung, kompetent i franska sprakets For undervisningsvan musikalisk och vedbrand.
.
talande och i musikundervisning ararinna finnes utmarkt plats i tyst AIFta,den 12 juni 1912: Skolrhdet.
onskas till 10 ars flicka i 3: e klass.
ich stilla hem pa herregard i So- Adr.
Alfta.
Svar med fotografi och betyger till jermanland.
Svar med foto och Fru Tamm, Eneby, Grillby.
3etygsafskrifter till " 59OU, poste: estante, Stockholm.
Befattning som lararinna + Lararinna En fullt kompetent kassorska, 5nskas en enkel, undervisningsvan lararinna att undervisa trenne (3) Flickor i andra och tredje ars kurs jarnte pianospelning.
Den sokande 3oi- vara van vid landet och villig att hjalpa till i hemmet.
Svar med fotografi och lonean-: prak till Fru Anna Appelqvist, " harJottenborg, Vafversunda.
Lar.ar inna kunnig att %ra och afsluta bockei och handhafva ka&amp; sokes till lands ortsstad genast.
Kunnig i tysk; alr rek., komp.
undervisa 2. flickor res.p.
.
' 5: te och 2: a klassernas kur-; er afvensoni i musik erhaller for- nanl.
anst.
i Disponentfaniilj i jormland.
.
@ tyg och fot., insan- les till TJADERS BYRA,,, Brunkebergstorg 12. landtrnannaprodsikter:.
Svar, til (Plikttrogen 1912 ' Xw under adr S. Oumadii Annonsbyra, Sthlm Vid kustsjukhuset a S tyrso En fransyska Till I September har foretrade.
Affaren drif.ves F. v. b. Husforestandarinna, Bildad, .ansprakslos, ' kunnig i all jam tillhor ett landthushalls sk6 tande och-van att handhafva tjanste.
folk, erhaller plats hos ensam me- ielalders svensk, i guvernementel.
Poltawa, Ryssland.
Tyska eller ' innes plats som elev i jiili.
3 ar stadigvararande plats pa * landet ' ranska onskvardt.
Vidare upp- nanaders kurs.
Pris 30 kr.
per or en 18 ars flicka, Svar till nLa- lysningar lamnas genom Svensk2 naiiad.
ielegrambyrans fllial, Malmo.
.
.
narinnan., Altiiiia, Vestmanland.
Sprid Veckotidningen.
D A G N Y!
.
.
.
. '
,:
D A C N Y Sparkasse.
.
.
rakning 4 01 be ropa alltid annonserna i.
O K~PIANNABANKEN, ~rsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, - Sturegatan 82, - STOCKHOLM.
.
~kiieka~itsl 3,000,000 kr.
- ANNONSERA I DAGNY, Den 16 Augusti borjar konseneringskursen, ' pigar en vecka, omfattdirde inlaggning af bar, frukt och gronsaker.
Den 24 Augusti taga ofriga kurser sin borjan.
I arskursen omf.
matlagning, bakn ng, konSe~eriIIg, linne- och kladsomnad, barnavard (teoretisk och praktis k m.
ni.)
l /, arskursen om !.
matlagning, bakning.
Wir61355 utsiikta P-R, eleganta damers fortjusning.
romnad m. m.
6 veckon kursen omf.
matlagning och bakning.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A. O. Wir6na Tval- oih parfymfabrik.
(Gruadnd 1860.)
&amp; l HL$&amp;V.
.
21 Lilla Vattogatan Z!
Stockholm.
- - Helinackordering erhalles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
varmeledning, elektriskt ljus, badrnm.
Prospekt p i begaran.
Tel. 8 12.
Nancy Enwall.
Fredrika-Bremer-Fiirbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tet.
48 16.
Fredrika-BremermF8rbnndets Sjukskoterskebyri: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
teL 82 1 1.
ANNONSORER!
Rodenstamska Skolan i Hudiksvall, I lararinneplats I sjukskoterskeplats vid h. folkhogskolan i Borgholm med undervisningsskyldighet i de naturvetenskapliga amnena p2 lagre stadiet sokes hos.
styrelsan inom 60 dagar fr. d.
29 Juli 1912. pa en af Sabbatsbergs .sjukhus9 medicinska afdelningar sokes fore den 10 aug.
d.
2. hos sjukhusets direktor, som lamnar vidare ' upp- lysningar.
upprattad i 897, borjar saval Semtnari ' eki~rsen for utbildande zf iikarinnor i huslig ekonomi som Prospek!
pa begaran.
I HusfPres tandarinna, / .bildad, huslig, frisk, glad och helst musikalisk, erhaller plats hos ogift tjansteman vid storre Bruks A.-Bol.
p i landet.
.
.
' Ansokningar jamte fotografi till herre eller dam, kunnig i svenska, &amp; L.
I. S.18, Svenska Dagbl.
Annons- engelska och tyska, maskinskrif- kontor, Stockholm, f. v. b. ning och eventuellt stenografi, fir plats hos forstklassig firma i kolo- nialvarubranschen.
Svar med upp- gift om alder, foregaende verksam- het, loneansprik, etc., emotses till marke ui / 8-191244 under adr.
S. Gnmaelii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Innehihllsf Orteckning.
pondent, I Tvat tforestandarinne- I befattningen, vid lanslasarettet i Norberg kun- gores harmed till ansokan ledig.
h i g lon 300 kr.
jamte bostad och fri kost m. m.
Platsen kan f2 tilltradas nar som helst men senast den 1 instundande November.
Ansokningar jamte betyg insan- das fore den 24 Aug.
till lasaretts- sysslomannen, hvilken ock lamnar narmare upplysningar.
lararinna onskas till hosten i priistgard i Uppland, nara Malaren, for att un- dervisa 3 barn, 11, 10, 8 ar i vanl.
skolamnen, tyska och musik.
Svar med betyg, fot.
och Ioneansprik till Kyrkoherde N. Andrae, Hjalsta- by * Slojdlararinne- och Husmoders- kurs den 20 augusti.
Dagena nummer inneh8ller a Bhen.
Ett nytt verk at Sigrid Blomberg.
Af S. E-d.
Fran varldens r8strattsfalt.
Af Ellen Wester.
Hemmet som skola.
Ett besok vid Benninge.
Af Sigrid Ehz- blad.
M ' qthilde Fibiger.
En af de forsta.
11.
Af EIIctz ~Zei~zurz.
Om ' sproglig Fowtaaelse.
XVI.
Af Alma Forsbe~~~-L) uIhof$ Notiserc Prenumeration i % Dagny sker i % narmanste postanstalt eller bokhanael.
