# ID: svediakorp-per554
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,009
# sentences: 933
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 18 Januari 1812 .. N r r 3.
Prenumerationspris:.
.
.
.
111 Ar.
kr.
4: 50 119 ar.
kr.
2: 50 311,, -,, 3: 501 % !,.
,, 1: 25 Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- Iiandel.
I I I Redaktion:.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: Mastersamuelsgatan 51, en tr. E L L E N KLEMAN.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
- - Mottagningstid: kl. 11-12.
I Sthlm 1912.
F y g l u n d s Boktr.
I Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, stoekhoim.
I Annonspris:, 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten l 5 mm: s hojd per gang 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Olu, 20 ggr 20,.0 / 0, 50 ggr- 25 Olo.
~ n n o n s bor vara iniamnad.
senast mandag f. m.
K u n g l i g proposition om rostratt f o r kvinnor.
id de ' t offentliga mote pa Runan, som Laridsfor- v e n ingen for kvinnans politiska rostratt a.nordnat den 10 dennes i samband med sitt da i Stockholm hillna arsmote, tillkani-kgaf direktor Ernst ~eckman att han sasom ordforande i niannens kviniiorostratts- Forening tillsammans.
me.d L.
K.
P.
R: s verkstallande utskott vandt sig till statsministern med en forfragan om regeringen nu amnade fora fram kvinnornas rost- En kunglig proposition betyder ju i och for sig ett vida starkare framforande af et1 fraga an hvad vackta motioner i riksdagen gora det.
Betyder den f ~ oss r nu en losning af var rostrattsfraga?
Tyvars ej, efter allt att doma.
Att Andra kam- marens hallning i denna sak forblir oforandrad kun- na vi naturligtvis lita pa, men den erforderliga majo- riteten fattas, s5 vidt man kan se, aniiu i .Forsta karn- rattsfrAga.
Sva.ret blef, att regeringen forbereder maren.
Minst 12 roster ur hogergruppen i denna forslag i amnet att framlaggas vid inneva- karkrwe skulle, for att fragan kunde ga igenom, lag- gas till vanstergruppernas o d e l a d t eniga rostande rande ars riksdag.
Efter ett nara tioarigt arbete for politisk rostratt for saken.
Sasom forhallandena sta, lara vi nappeligen sta kvinnorna saledes nu infor utsikten af att deras kunria rakna pa dessa 12 roster.
H u r u eller o in vi sak framlagges-.
for riksdagen i en kunglig proposi- .kunnat gora dem till vira ar ej godt att saga.
Som tion.
Manga enskilda och flera samlingsrnotioner ha det ar, torde vi forst efter de verkstallda successiva under arens 10.p~.
frainkommit afseende rostratt for omvalen t il1 Forsta kammaren under den innevaran- kvinnor.
Vi veta hvad ode de fatt, slutligt afslag, de riksdagsperioden mojligen kunna rakna p A majori- men afven att Andra kammaren t v e n n e ganger, tet for var fraga.
En omedelbart forestaende seger ha vi ej att hop- 1909 och 191 1, stannat i beslut om politisk rostratt pas pa.
och valbarhet for kvinnor:
Signal till framryckning.
aktion, dock varit ett framryckningens Ar.
Ingen vigar forneka att icke stora andliga krafter ar3 losgjorda.
Vi ha den kraft, hvilken for de okunniga ter sig som oklok Efter en artikel i arets forsta nummer af T h e V o t e. ofverilning, d m som bokstafligen sager: " Jag betyder in- an man saga att denna signal ljudit?
Somliga, kan-.
genting i mig sjalf.
Ma jag lefva, mA jag do, ina det ske manga, som se tillbaka pa det oroliga ar, hvilket g2 mig sjalf hur som helst, blott den.
Sak jag alskar fo- r n. han i det forflutna, skola saga, att om an res framit, blott jag kan gora Manskligheten nagon nytta. ' '
nyss.
u signalen gifvits, har den.
ej motts af anklang.
Det finns Det ar den kraften, som verkar i var tid.
Ur leden ju tvenne slag af rorelse, en framat, en tillbaka.
Rord- pA den har, som kampar f6r rattfardigheten, ha stigit se har det varit ar 1911.
Varlden har icke sofvit, men man cch kvinnor, beredda att falla for sin sak, och dar har denna riirelse icke fort varlden bakat snarare an en sadan anda rader, dar ar det framryckning langs 3e-s framit?
la linjen.
En annan kraft, yttrande sig pA annat satt Om man endast ser till ytan, Sckes detta an- men till inneborden lika, sporrar till handiing.
Vi for- tagande vara berattigadt.
Utofver jordens har re&amp; lora oss sjalfva for att finna oss sjalfva.
1 den enskildes tionm bredt sig.
Krigsmoln ha urladdat dar man beredvillighet att gifva ligger, dunkelt annu, men utan minst vantade det, och krigen ha atreljb af okanda tvifvel amnadt att vaxa i omfattning och sty~-la, efteriik- att vidga si- nandet af den store ande, i hvilken sasom de gamle sa .. under senaste tiders krigforingar, na omraden.
En modig o&amp; stark nation, som endast de " vi lefva och roras och hafva vAr varelse ".
I alila nu- for kort tid sedan afkastade fortryckets ok, befinner sig tidens stora rorelser, - kvinnororelsen, kampea mot nu i greppet af den m a t aukokratiska regering i Europa.
barnarbetet, religionernas fikening, rasernas sammanforan .. Persien russificeras och Stor-Britamien, som fo,rdom var de -- finna vi denna beredvillighet att gifva som e; drif- frihetens vakt, haller sig undan och predikar klokhet och vande makt, sAsom; signal till framryckning.
eftergifvenihet.
Ett annat fritt land, det tappra Finland, Andra krafter aro i rorelse bland oss - kunskapsspri- belagges ater med knappast lossade fjattrar.
Stater, hvil- dandet, den oslackliga torsten efter rattfardighet) det storre ka annu till namnet ha fred, rusta och riista i det &amp; hd- och djupare medlidandet, det eldiga begaret efter rattvisa iiga till strid o c i slunga genom sina representanter ut- och efter mojligheten af ett manniskovardigt lif At alla.
manande ord mot hvarandra.
Ja, mera an en gang un- Alla dessa aro i vaxande och gora sig mirkbara.
Vi der detta gAngna k ha h m oss sjalfva krigets blodhun- kunna sluta dartill till och med af tonen hos de raktho- dar varit nara att slappas lcsa.
nara och hos dem, som inbilla sig att saker och h g Ett maktigt rike osterut tyckes under en stor och god kunna forbli siidana som de aro.
Det ar latt att i deras mans ledning vilja frigora.
sig frAn despotismens valde protester upptacka ett biljud af farhaga.
Hur sk211 det v 2 och bereda sig till ett adlare lif, ehuru ingen kan yttra g&amp;, saga de, om kvinnorna fh rostratt, om arbetarnas nagot betamdt om det hemlighetsfulla Kina.
ogon oppnas, om kyrkan mister sin makt ofver samhiillet?
Sa star det till ute i varlden, och hemma hos oss Och SA bygga de liksom barn sandvallar till vart; mot sjalfva rader idel oro.
Inom riket strida partierna, och det instrammande tidvattnet.
Men fafanga aro deras a a.
partiernla aro ej alltid eniga inom sig.
Arbetarepartid, strangningar.
Tidvattnet ar som utvecklingen, det har il !- som skulle kunna symboliseras af den blinde Simsons gen braciska, men det kan ej hejdas.
Det gar ej t i I l b a- maktiga - gesialt, medvetet oin sin makt men ej annu h %- k a, utan frainat.
Floden kommer, trots sandvallarna.
nadt att begagna den, bryter pa alla hall ut i oppw Te- SA ar det med aret som gatt och dess skenbara reak- volt, och Kapitalet, som upptackt att endast sammanslut- tioil.
Den har tilldragit s; .g uppmiirksamheten hos deni, ning kan radda det, har samlat sin styrka och tikat sitt soni vilja harnma utvecklingen.
Men de kurina det ?j, rnotstA.nd mot arbetarna.
Och kvinnorna, som om och den har sin gang framat.
Det ar en foreteelse i Mveti omigen svikits och undanhallits sina rattigheter.
aro be- ocean.
redda p2 ytterligare och an mera modosamma strider.
Och darfor forkunna vi med gladje under detta det Allt detta skada vi vid en tillbakablick.
Hur foirhaller nya arets forsta dagar, att signal till framryckning tonar, det sig dA med signalen till framryckning?
Jo, om vi och vi mana dem, solm aro vakna och beredda, &amp; t utac vilja fatta det skona - hcs ett konstverk, en fulltonig fruktan gA framit.
symfoni, ett stort tal - mAste vi fatta den inre meningen Ellen Westev.
af dessa ting.
Ty det ar dari och endast diiri de ha sin Och sa ar det med nationernas lif verkliga betydelse.
under hvarje tidpunkt.
' Tider af nationellt valstand aro icke alltid framstegstider.
Och ofta kunna blott sorge- och profvotiders stingande smartor ge klarhet och ny vidd At ett forduyikladt synsinne.
For dem, som kunna blicka under ytan, som kunna uppfatta hjartanas slag, som kunna skonja hoppets glans ens i sorgsna ogon;.
som kunna dunkelt am lifvets mening, for dem kan det markas, att 1911, trots all skenbar re- K.
En ny prenumerant skaffad af hvar och en af tidningens f6rdubblar med upplagan.
m Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten a ------ -- - eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeee e i Arbeta for Dagnr D A V I D A N D E R S E N 4D Camp.
i i O
L -- DAGNY 27 - P Centralstyrelsens for L.
K.
P.
R.
9: de hmmote.
et refrat af de enskilda motesforhandlingarna, som har med- D delas, ar det af centralstyrelsens presskommitte utslappta, for de dagliga Stockholmstidningarna gemensamma, tid Dagny Forlagsverksamheten hade varit om1 mo#@ storre an fiirlidef ar, i det 35 broschyrer och flygblad i m upp+ laga af 70,000 exemplar ultsandts.
denna gdng ej tilldtits att Iamria en egen redopWrelse for de enskilda Centralstyrelsen bif % fru Augusta Widebecks f&amp;slag motena.
att pa svenska utagifva ett utdrag ur den internationella Red.
rostrattskongressens rapport.
Tisdagens enskilda mote.
Frolken Anna Whitlock redogjorde foi de Bergman- Oskrbergska samha !llskurserna.
T111 ledare af dessa kw- Centralstyrelsens for kvinnans politiska rostratt 9: de Ars- ser &amp; Ags froken Gerda Planting-Gyllenbaga; som i Jon- mote tog sin borjan tisdagen den 9: de jan.
i K. F. U.
K: s kolpings Ian under vArterminen borjar den fokta kursen.
lilla.
sal.
Foreningens vice ordforande, froken Signie berg^ Organisationskommitteens forslag att for hvar och m1 af man, oIppnade moitet med en kort ofversikt af L.
K.
P. rikets tre hufvuddelar tillsatta en tremannako~mmitte bi- R: s historia sedan.
d m dag for nara 10 Ar sedan d8 ar- fiills.
For Norrland valdes fru Klara Lindh, Gefl % fro- betet borjades och de framsteg som rostrattssaken gjort.
ken Elin Wahlquist, Sundsvall; och froken Anna Gron- Darpa foljde upprop af narvarande cenltralstyrelseledamo- feldt, UmeA, f6r Slvealand fr0ken Valborg Olander, Fa- ter och suppleanter, hvarvid det visade sig att olmkring lun, fru Gerda Hellberg, Karlstad, och fru Maja, Strand- 80 centralstyrelsemedlemmar infunnit sig.
berg, Vasteras, samt for Gotaland fru Anna Wicksell, Titl sekreterare for motet valdes fruarna Waern-Bugge, Lund, froiken Cigrid Kruse, Karlskrona, och frorken!
Sig- Ester Brisman, froknarna G. Stahre, E.
A n d h och N. ne dik kr, Trollhattan.
Kohnberger.
DA dr Lydia Wahlstrom af halsoskal afsagt sig ord- Onsdagens enskilda mote.
forandeskapet hade detta under senaste halfgret skotts af Innan onsdagens f6rhanld11ingar vid L.
K.
P.
R: s cen- vice ordforanden, froken S,igne Bergman.
Nu skreds till val af ordforande, hvarvid enhalligt valdes centralstyrelsens tralstyrelsemote b6rj ad ' e, agnlades vice ' ordforanden, ' fro- standiga medlem frolken Anna Whitlock.
Till vice ord- ken Signe Bergman; en vacker och varmhjartad hyllning.
fih-ande Atervaldes frakm Signe Bergman.
Sedan arfvoden Fru Frigga Carlberg ofverlamnade med ett tack fos frol- fa~tstallts for sekreterare o&amp; ska.ttmastare.
uhags till press- ken Bergmans 1Anlpariga och uppoffrande rostrattsarbete en vacker gAiva, en statyett af Ruth Milles, och fru Au- kmmitt6 for mlctet ds G. Petrini och fruarna G.
H 1.
- gusta Toaning ofvemackte blommor.
Laadsforenlingens .berg och Klara Lindh.
Till representanter for L.
K.
P.
R. i Centralforbun- sekreterare, fru Ezaline .Boheman, fick ocksA mottaga en.
det for socialt .arbete valdes frolken Anna Whitlock, fro- vacker bukett.
Till belhanahg ford,ag fomt L: K.
P.
R. och pre- ken Signe Bergman-, froken V. Olander, fru Kristina Borg) och fru L. OdencranQz.
Cenitralstyrelsemotena skulle ha- sen.
Landsforeningen folniyade med tacksamhet.
sitt upp- ut- clanefter hallas i Stockhoim, men enligt beslut vid fore-.
drag at fr6kenl Nini Kohnberger att vara fo~mli~ngms gaende mote skulle ett allmant sammaritrade hallas, och landska korrespmdent samt mottog med applider fru det beslots att detta skuille hallas i Skane under junima- Klara Lindhs redogomlse for L.
K.
P.
R: s artilkelserie nad.
DarpA upplaste sekreteraren en redogorelse for som- ulnlder det gangna aliiet.
De abonnerande tidningarna aro marens initernatioa#a rostrattskongress och dbroljde vid 37 med en sammanla,gid ' upplaga af 245,000 exemplar.
En kornrnittk tillsattes for att tillvarata folreningens in- hur kongressen afspeglats i denl svenska och utlandska.
tressent i pressen.
pressen.
Ofver 200 ' svenska tidningar hade i langre ' eliier Ett frAn mAnga olika hall inkommet forslag om ut- kortare artiklar, ofta illustrerade, uppmarksammat k m.
gressen, och s&amp; langt.
man visste nara 300 utlandska.
gifvande af en egen tidniang for L.
K.
P.
R. antogs.
At Vice ordforanden i finanskon~mitteen~, frolken Anna Aberg- verk~tallan~de utskottet uppdrogs att ordm foretaget.
Tid- son, redogjorde for kongressens finanser, och daraf.
fram- niinlgkms namn blir Rostratt for kvinnor.
En del framlagda forslag till andrinmg af.
landsfor- gick att dessa varit val skotta och gifvit ett vackert re- sultat, da endast en obetydlig del af den af landsforenin- eningens stadgar afslogs, mm cenltralsty relsenl uttalade garna sammanskjutna garaniifonden behoit anlitas.
Dar- sig for onskvardheten~ af att dess medlemmar skullle i efter beslots att Aterstoden skulle ofverlamnas till1 lands- htigre grad an ' som hit till !^ skett meddela sig med sina styreke ?.
och f6reningar om de frAgor som vid central-.
f oreningen.
Det sista arendet fore frukostrasten var sekreterarens styrelsemotena skolla behandlas.
Motet beslot till sist att afsanda ett telegram till dr redogoiselse for Arets verksamhet.
Daraf inha.mtades att samarbetet med landsor tsf oreningarna och ledningen i Lydia Wahlstrom, Landsforeningens afga,ngna ordfilrande, Stockholm varit lifligt.
En ifrig verksamhet har utveck- for att uttrycka foreningens tacksamhet for hennes arbe- te.
Darefter forklarade ordforanden motet upplost och lats, sarskild4 iiinder vals om maren^, i det 217 foredrag h&amp; uttalade sin gladje ofver den stimning sog " rAdt under dessutom anordnats ett lits i samband med valen och foirhandllir~garnla.
Docenten Hilma Borelius tackade verk-.
stort antal aghtationsresor.
. '
' '
stallande utskottet och f m A. Floren fran Mariestad fram- forde i ett varmt anforande centralstyrelsens tack till Lands- foreningens ordforande, froken A. Whitlock, hvilken .alla med gladje alersago pa hennes gamla plats, hvilket par- ti det an gallde, sasom fru1 Floren uttryckte sig.
Onsdagens offentliga mote.
P2 annat stalle i dagens tidning har oniiniimn6,s den stora handelsen vid det offentliga mote, som var a-iord- nadt i Runans stora sal, namligen tillkannagf~fvandct af att en regeringsp~zposition om rostratt far kvinnor skul- le komma att framlaggas vid Arets riksdag.
Det v x di- Tisdagens halfenskilda mote.
rektor Ernst Beckman, ordforanden i Mannens forenkg for kvinnans politiska rostratt, som hade bemyndigats att lpa- P5 tisdagens afton var halfenskildt mote anordnadt i ra fram nyheten, och det var ocksa direktor Beckmzr?, K. F. U.
K: s stora sal, som smakfullt smyckats med som var aftonens forsta talare, darvid, efter en ofver- svenska flaggor och rostrattsflaggor.
Sedan frocken Anna blick af den kvinnliga rostrattsfragans stallning och dess be- Whitlock ' sasom ordforande oppnat motet tog aftonens handling under de Ar som gatt, med varme och eniusi- fcrsta talare, frt5ken Elin Wahlquist, Sundsvall, till orda asm framhallande rattfardighe; smomentet i detta kraf, lik- ofver amnet " Hur astadkomma en starkare samhorigheis- som att kvinnan har b e h o f af medborgerliga rattig- kansla mellan L.
K.
P.
R: s olika 1o: kalafdelningar " och heter cch att staten har b e h o f af kvinnan silsom med- framholl att alla forbindelser, som kunde framja sam- borgare.
horighetskanslan de manga foreningarna emellan, fran Fru Anna Wicksell talade om vikten for kvinnorna att Ystad upp till Gellivare, skulle anlitas.
Sarskildt uppe- fa politisk rostratt for.
att kunna p i ett effektivt satt f2 holl hon sig vid rostrattstalarinnornas betydelse och ut- vara med om att arbeta pa att fa bort orattvisor i lag- talade som sin asikt att hufvudstaden, som forfogade of- stiftningen, sarskildt sadana som hArdt trycka kvifinorna.
ver sa mAnga o&amp; goda formagor, skulle dela med sig I-ion slutade med att uttrycka den kansla af gladje sorii at landsorten - richesse oblige.
hon erfor vid tanken pa att hon genom den pclitiska Nasta talarinna var jur. stud. froken Elisabeth Nils- rostrattens erhallande skulle blifva f u l l t m y n d i g och son, Kristianstad, och amnet " Ungdomen och rostratten ".
alt kvinnan genom dess inforande skulle anses IikvErdig Talarinnan gaf en historik ofver den manliga ungdomens med niannen.
uppvaknande intresse for de politiska dagsfragorna, fran Nasta talare var redaktor Karl Lindh, som i ett 129- tiden omkring 1866, da representationsreformen upptog gre feredrag berorde rostrattsfr2gans lage just nit, starkt sinnena, 1880-talets entusiastiska studenter och fram till betonande att, ehuru malet synes nara, det likvisst Itm studmituppvaktningarna for statsministern 1906 med anlled- ryckas undan for en tid och att situationen krafver stor ni.ng af det da framlagda forslaget om al.lman rostratt vaksamhet och en fast beslutsamhet att nyttja alla iojala f6r man.
Nilgot intresse for kvinnornas rostriittsfraga medel till sakens beframjande- hade den manliga ungdomen ej visat.
Hos de helt unga Slutorden uttryckte en varm forhoppning om att uen kvinnorna sjalfva tycktes, menade tal., intresset ' afven va- dag snart matte vara inne da f i l medborgarratt glfves ra ganska litet.
Detta, sasom ocksa af andra talarinnor kvinnorna i vara faders, vart eget cch vara barns ' lad.
under den pa foredraget foljande diskussionen framho !ls, Ti ' l sist talade fru Ellen Hagen cm de pcliitiska par- helt - naturligt, da de stodo i sa ringa kontakt med sam-, i.ernas stallning till kvinnornas sak under det fortskridande hallslifvet och darfor icke kande bristen af medborgerliga rcstrattsarbetet och kvinnornas stallning till lartierna.
rat !igheter.
Med ett betonande af att tiden nu ar kommen far riittfar- Froken Anna Gronfeldt, stadsfullmaktig i Umea, var dighetens moral uttryckte talarjnnan sin ferhoppning om eri af de tre talarinnorna i amn&amp; " Kvinnornas erfaren- att fragan snart matte st&amp; infi ' r sin lcsning.
heter sasom stadsfullmaktige ".
Hon omnamnde huru, V !d det festiiga samkvam, scm vidtog efter ftredra- som bekant, UmeA var d e n fcrsta svenika stad som in- yens slut, tcg dr Karolina Widerstrom till crdec och ut- valde en, kvinna i stadslullmaktige, namligen redan i apr1.1 tryckte som medlem af V. U. och Stxkholmsforeningen 1910 vid ett fyllnadsval.
Nu hade Umea tva kvinnliga sin gladje cilver att Stcckholm valts till platsen for cen- stadsfufl ' imaktige.
H.on sade sig ha halt en stark kansla tralstyrelsemotet.
Till direktor Beckman frambar hoa it af att med kvinnornas intrade pa dessa poster en flakt tack for samarbetet mellan Mannens kvinnliga rostratts- af en ny tid dragit fram och att man pa ett h.elt annat fcrening och var egen.
Hon slutade med att utbringa ctt satt nu an fcrr behjartade kvjnnornas onskningar och fyrfaldigt lefve fcJr cien liberala rqeringen.
kraf.
Efter supen utfcrdes en del vackra sangnunimer.
&amp; n andra stadsfullmaktige-talarinnan, som delgaf sina erfarenheter, var froken Anna Lindhagen, som betonade v !kten.
af att kvinnorna sarskildt upptoge sadana fragor, i hvilka de sutto inne med sakkunskap, och den tredje var dr Gulli Petrini, som framholl huru godt hon funnit samarbetet vara med de manliga stadsfu1; maktige.
F r u Ezaline Boheman larnnade en kortare redogorel- se for, de sista stadsfullmaktigevalen i december.
- - - - - -.
- - - -.
- - Annonsera i DAGNYI -.
.
.
- - p
Litteratu, Medan graset gror.
En bok om det vaxande.
II Af Emilia Fogelklou.
Albert Bonniers forl ' ag, Stockholm En liten bok pa omkring h~mdra glestryckta sidor, och dock, hur rik pa lefvande innehall!
En af de boc- ker, som mlan gor nya upptackter i och alskar mera for hvar gang man.
laser dem pa nytt.
Skada om den skul-.
le forbli olbemarkt i den ofverstrommaede litterahrfloden.
Svenskarna ha ej sinne fos psykologi, s a g a professor Sundbarg i synnerhet inte pg ' det religiosa omradet.
Vis- serligen sant.
Med sa mycket storre tillfredsstallelse mas- te man halsa ~ m i l i a Fogelklous bocker " om det vaxande ".
Samliga af deras lasare skola mahanda helst stanna vid den forsta, med dess mera pedagogiska.
och estetis- ka innehall.
Andra skola i likhet med undertecknad g l a d ja sig ofantligt mycket mer At den sista, med d s djupt personliga tonfall.
Religionspsykologiska studier skulle man vilja kalla den,.
m inte dess egen ulnderr~ibrik vore sa mycket me- ra ~ittrycksf~rll.
Ty spirande, vaxande lif ar dar ofver- allt.
I elfva sma uppatser, sainmanforda under den ge- mensamma rubriken " Fou-stiielsefo.rsOk " - en rad egen.
domligt skimrande parlor af obe,stridlig akthet - beroras, pa ett originellt satt var tids religiosa hufvudprobkmum der rubriker sadana som L o g i k o c h v a r d e v i s S - h e t, K r i s t e n f r o: m h e t o c h genialitet., Lif- v e t m o t icke-lif, H a n d l a n d e t s r i k a a r m o d.
De ha synbarligen1 v k i t fram ur omfattande och grund- liga studier: en lefvande tillagnelse af det basta i alla ti- ders andelif.
Ma.n moter namn.
sadana som Cokrates, Johannes, Paulus, Augustinus, Franciskus, Luther, Kir- kegaard, Ibsen, Bergson - och hans, den storstes, s m sallan namnes, men hvars ande alltid fornimmes narva- rande.
Men hvad de aro, ' dessa studier, det ar&amp; de dock forst !genom en1 djup personlig lifserfarenhet, vunnen!, u.tom ur individuella och allmanmanskliga, ocksa speciellt ur det moderna lifvets fo~ruMiattningar.
Och darfor ' aro- de forlosande fon den m o h a manniskan, som mott det onda framfor allt i " Bojgens " gestalt.
.
De lifssanningar som uttalas aro icke nya, och dock mota de oss har som nagot nytt.
Det finns i denna bok inga doda punlkter, intet blott eftersagande, inga l h i a fjadrar, ingenting banalt.
Hvarje.
bild, ja snart sagdt h a j e ord bar m egenartad personlighets stampel.
Och dock ar det annu iiigot a m t, som uitgor den fornamsta dragningskraften i denna underbara bok.
Det ar det i basta.
mening prasterliga sinnelaget: d&amp; allom- fattande, hagnande moderliga karleken till allt lefvande.
Den karlek,, som kan Wp&amp;acka ofodda sjalar ", saan kan " lyssna ut lif, dar lifvet annu ej vunnit personlig form, och som dock i odmjukhet mAste utropa: ' Ack, - vara sma knussliga lif; ack, vara fattiga - - - handlingar - hur h~pdsvackande fjarran aro de ej ifran detta,.
hur krala vi inte i stoftet O C ~ maste sla OSS for vart ' brast, w.
.
vi som anda tro, ztt vi, saga sant nar .vi pasta, att vi t r o pa Gud och att vi aro kristna ' ".
Och denna egenartade personlighet, denna eminent ande kvinna.
Det ar att lagga till, detta, Har ar verkligen en som ger drni kvinnliga psyken befriande uttryck.
Det ar icke for ti- digt.
" Den storsta, den enda fienden till kvinnans fri- golrelse ar kvinnan " - den opersonliga.
I boken fore- kommer ett samtal om manligit och kvinnligt.
En1 ung flicka saga; pa tal om Weininger: " Nar jag blir tillrack- ligi kunnig och klok, skall jag skrifva om Weininger.
Inte om hur h a n ar vorden osund till kropp och sjal, inte om allt som han ser snedt pa.
Utan gendrifva ho- nom genolm att verkligm~ forsta.
honom i det han.
hade af stort, fora det vidare och aldrig namna ett ord om att han utesluter kvinnan darifran. ' '
- En ofvermanskligt adel hamnd, kan man tycka, och dock hur utomordent- ligt betecknande for .denna sa ' alltigenom positiva natur.
Tag och las!
ar,.
R.
N. redr rika-~remeriorbundets Stipendieinstitution.
.
F6ljan de stipendier finnas till ansokan i n n a n 15 f e b r u. a r i hos forbundets stipendienamrid i Stockholm.
Fran J o l i a n a a K e m p e s f o n d: !1,500 kr:, re- sestipendium for medicine licentiat samt 500 och ' 400 kr., for medicine studerande.
FrAn A l l m a n n a s t i p e n d i e f o n d e n: 700 kr.
for idkande af hogre sprakvetenskapliga - studier; 250 kr.
far utbildning till lararinna i talets teknik; 400 kr., Tor.
kurs vid Rbda.
korsets sju-ksko.terskehem (Stockholms s t a d s stip.
); 325 kr.
for.
kurs i sm5bru: k och dess bi- naringar (Stockholms l a n s stip.
); 400 kr.
for kurs vid Rimiforsa landthushallningsskola (Orebro stip.
); 410 kr.
for utbildning i sinnessjukvard ' (Skaraborgs stip.
); 500 kr.
f6r fortsatt kurs vid I ' olkskolesem.
i Landskrona (Ma.lm %us stip.
); 300 kr.
for kurs i tradgad~kotsel (Malmohus stip.
); 300 kr.
for kurs vid Hogre larari,nne- sem.
i Stockholm (Sodermanlands stip.
); 325 kr.
Tor kurs vid Fackskolan i ' huslig ekonomi i Uppsala (Norrbottens stip.
); 260 kr.
f6r kml vid Tekniska skolan i Si~ckho~lin~ (Kopparbergs stip.
); 260 kr.
for utbildning till sl6jdla- rarinna (Vasterbottens stip.
); 250 kr.
for ' utbildning till skolkitkslararinna (Goteborgs och Bohus stip.);.
250 kr.
far kurs vid Kjellbergska stiftelsens Hogre lararinnesem: (Goteborgs och Bohus stip.
); 225 kr.
for kurs vid f d k - skolesem.
(Gottlands stip.);.
225 kr.
for.
kurs i tradgards- sk6tsel (Vastmanlands stip.
); 225 kr.
for utbildning till skolk6kslararin.nh (Blekinge stip.
); 200 kr.
f6r kuls '; id folkskdesem.
(Jamtlands stip.
); 200 kr.
for.
kurs vid Sa- marithemmet i Uppsala (Varmiands stip.)
; 200 kr.
for kurs vid Tekn. skolan i Stockholm (Varmlands siip.
); 200 kr.
f6r elev vid Smaskoleseni.
i Mern ' osand (Vikter- norrlands.
st@.
); 200 kr.
for fortsatt kurs vid Hogre konstindustr.-skolan i !3ockholm (Ostergotlands stip.
); 200 kr.
for utbildning till lararinna i " Kindergarten- " (; Jonk6pings stip.
); 200 kr.
for universitebstudier (Kris- tianstads stip.
); 200 kr.
f6r kurs vid.
H ' ogre lararinne- sem.
i Stockholm (Uppsala stip.
); 200 kr.
f6r fortsatt kurs vid H W e privata lararinnesem.
i Stockholm (Alfs borgs stip.). '
- Prenumerera - pa DAG NY !.
q.
.P.
.
Till Dagnys andelsagare och prenumeranter!
I l om Landsfor&amp;iltgen f or Kvtnnans politiska rostratt vid sitt nyl&amp;m Alillnn arsmote i Stocklzohn deslatit atgifva en tidning, agnad vte- slat ande at ost ratts f ragor, har Dagnys stallning i nagon man forandrats.
Nar Dagny for fyra &amp; r sedan omlades fran tidskrift till veckotidning, skeedde detta till e j ringa clel for att i egenskaf a f a oftare ntkomnzande pziblikation kzmna blz ' va ett verksamt s - k r o r f or rostrattsorganisationen.
Den beshtade nya rostrattstidningen, sorterande - som den skall gora - z~nder Landsfurenin- gens f or Kvinnans politwka rostratt verkstallande utskott, kommer nu att m a direkt blziia rorel- sens och ledning&amp; oficiella organ.
Med anled- ning hayaf vill Dagnys styrelse emellertid fram- halla, att Dagny icke mindre an f o m t kanner sin appgzj2 att naed akt ?ralitete~n af en hvarje vecka utkommande tid~zing focja den viktiga och n z ~ sa langt framskjz.ctna fragan om politisk ostrat tt for kvi9znor.
Mm det ar som organ for den svenska kvinnororelsen i dess helhet, med den daraf fo&amp;ande zcppffift att s-melsatta sig med de manga skilda hinno fragorna i deras skiftande faser, som Dagyl ger ost ratts f raga~z S En bok om den moderna da aro: Comment elles concoivent la femme; La qiaesifcn de l ' enfant; La question de l ' amour et la nature vue par la fernme.
Sin syntetiserande framstalhing gmcdr, = ?j Bertaut p i den stora, alltfor stora f r a n d s k a p mellan de La Litterature feminine dsaujord9hui.
Af Jules respektiva forfattarinnorna.
Hela deras Bitteriira alstring Bertaut.
(Paris, Librairie des Annales politiques et litte- ar som framgangen ut ur ett gemensamt temperament - raires, 3 fr.
50.)
den saknar verkligt skiftande diktarlynnen.
Bertaut sar- skiljer dock k i grupper.
Den ena kampar direkt 26: - .Bertaut5 bok ar ett intressant folsok till en objektiv kritisk vardesattning af det nuvarande Frankrikes forfat- kvinnosaken.
Dess fiirnamsta namn aro Oabride Rwd tarimor, deras fonngifning, barande typiska ideer och (Le Ruban de Vinus; Sevrimnes; Un Lyde de james Filles), Marcdle Tinayre (Helle; Avant I ' h o u r; La pmmlighetsideal.
Maison du Peche; La Rebelle), Colette Yva (Les Cer.
M&amp; an ett fyrtiotal kvinnliga romaniijrfattare, dikta- velines; Princesses de Science), Camille Perl re och essayister ha i solidaritetens och d m moderna Egal; Florigres) och Renee Tony d ' Ulm6s (Les Vierges livinnoku~turens tecken vunnit bide en glansande publik- framgang, " un succes foudroyant ", och verkliga konstnar- faibles).
Den andra gruppen star under endast medel- liga segrar.
Den franska forfattarinnan saknar icke anor.
bart femnistiskt inflytande.
Den karaktariseras arimst af Hon kan beromma sig af M: me de la Fayette, M: lle grefvinnan de Noailles, (La Domination; La noxvelle Es-, Scudery, George Sand, men de vom enstaka foreteelser perance; Le Visage herveille), Mirjam Harry (L ' ile de i sin tid.
Hvad det aktuella %rankrike bevittnar ar kvin- de Volupte; La Conquete de Jerusalem) och Janne Alar- nm6relsens litterara genombrott: en forsta inbargning ef- ni (Fiacres; Nouvelles.)
' Miljof6rhallandena ha i arit gynnsamma.
E Paris ter ett nytt ratibneillare odlingssatt.
HviJken - konstnarlig kvalitet besitter denna skord och hvad uppenbarar den finns alltjamt den litterara salongen.
En liten u ' uaid viirld s m den franska kvinnans tankande och kannande och vil- afgor modernitet och rylrtharhet.
" Inget Band 5;: p i dju- ' jeqallning.
.
till framtiden?
Bertad ' framiag * sin uppfatt: pet mer aristokratiskt an ~rankriki ' ~ och ej f2 af dr Mng i ed sede.
kapite1;: a.f hvilka de mesfamnar ' kninigsvar- franska farlatiannnorna tillh6ra de fornimsta soQal;,;.
...
.
\ '.
. "
.
.
.....
.
.
.,, franska forfattarinnan.
--- (~ez ' - p &lt; .l., ..
c.-
och konstnarliga kretsarn ?.
Kvinnorna utgbra dessutom den f vervagande belletristiska publiken och mAste fan@- las af en litteratur, i hvilken, med ett uttryck frAn Mauri- ce Barres, " elles se regardent vivre ", som ar fylld med kvinnooden, kanslostudier och passionerade konflikter, gif- na med ' ' en omedelbar, vibrerande stil, ej siillan af be- tagande glans och farg.
Strafvan efter konstnarlig s i l ar narniigen en solidarisk plikt hos denna falang, " qui marche d ' un sed elan i la victoire ').
" Vi vilja lara kanna oss sjalfva ' &gt; ar losensordet, och det gommer en stolt lycka att f A taga sig sjalf och tillva- ron i besittning.
" La litterature documenltaire " studeras ifrigt med hhseende till de ' kvinnliga typerna, och ilif- vet solker man aflyssna kvinnopsyken dess hemligaste ton- fall.
All verklig lifsframstallning ar agnad kvinnan.
De manliga typma sta, pa!
andra planet och aro i regel kon- ventionella.
gestaltningar.
Det fornamsta undantaget hari- fran utgor den utmarkta skildringen af Augustin de Chan- teprie i La Maison du Peche.
Hvad har denna karaktariseringskonst hittills ' lyckats nydana af sidt egentliga stoff: kvinnani?
Den ar rik pa detaljpsykologi med staende verklighetsiakttagelser och in- tima kanslostudier och analyser, men den, drnynnar med Ta undantag i en1 och samma gr ' mdtyp med en mang- fald variationer.
Kvinnan.
ser.
alltid innerst kvinnan p4 ett och samma satt, hvilken skepnad hon an m % bara: soci&amp;etsdamens, konstnarens, vetenskapsidlkarens.
Grund- typen bar det Rousseauska natursvarmeriets och roman- tikens drag; De unga hjaltinnorna uppfostras i st ' ridmed all konventionell formalism.
Den egna naturen skall i inhet vagleda: " Les esprits s0.d pareds aux plantes sauvages, qui cherchent .&amp;elle-memes l ' ombre et lesoleil qui leur convienty '.
I " Helle " har Marcelle Timyre ag- nat detta .uppfostringsideal ett helt kapitel.
Och Hell6 vaxer tipp med " 192me heureux et libre d ' un petit faun? '.
Verklighetsfd~restallningarna forsvagas, fantasi- och kans- lolifvet uivecklas till en flodande riklighet.
Men indivi- der af .denna art undgA icke att raka i konflikt med sam- hallet.
De uppgifva likval icke sig sjalfva, utan revoltera.
Subjektivisterna och " rebellerna " utgora tv8 revohdio- nara.
varianter.
De forra folja uian vidare moraliska be- tankligheter begaret efter sinnesrorelse och lycka.
Och lyckokrafvet ar icke lange n&amp;got instinktivt, utan: ett klart rattskraf.
Raffitlerad ofverkulltu~ utgor har det sjalsliga signalementet.
Grefvinnan de Noailles,.
naturdyrkans och lifsberusningkns eleganta lyriker, ar i sin brinnande s e a sibilitet den; f6rnamsta rqresenhnten for denna sjalfuipp- tagenhet.
" Rebellerna " foretrada en.
sundare och kraftigare strafvan for inre och yttre frigorelse.
De aro den bank brytande bhergangstypen, inom hvilken kvinnosakskvin- nan - i Frankrike af qm datum - utkampar, sin strid med ' " la grande amozireuse " med hanes traditionella franc ska karaktar.
" Rebellerna " hafva ocksa i.
blodet den unga Hklles exalterade- fantasi och den stegsar viljeener- gien nastan till lidelse.
Det.
ar en berusningens glans kring det nya.
intellektudla elifvet.
" Rebellerna " bara studiernas och .arbetets modor med en glodande entusi- ' ' asm.
Gabrielle Reval har i Sevriennes med underbar stamningsst,yrka gifvit studierummens atmosfar af1 arbets- gladje, intelligais, pliktkansla och stoicism.
Tankelifvet utvecklas pi ka&amp;ldifvets bekostnad, aregirigheten att be- haga viker for yrkesaregirigheten.
En af Coiette Yvers kvinnliga lakare sager: " Une femme-medecin.
n ' a pas ' de coeur, n ' a pas de Sens, une femme-medecin n ' est pas une femme '. '.
MAnga tanka icke langre pA karlek - rnanga, ja, men icke flertalet.
Det visar - sig snart, att den star- ka intel ' lektualismai latt blir till sjalstragik.
- Din franska forfattarinnan har f6ga formatt losa det for kvinnan svar- losta problemet: jamn.viakt mellan karlek och ' arbete.
I Colette Yvers roman Princesses de Science .upp@r den framstaende doktor Therese Herlinge efter lang sjalskamp sitt eget yrke och blir .sin mans assistent.
Hon anser att ett lyckligt aktenskap icke kan byggas p i grunk den af samma frihet och samma yrkesuitbfningi for bada makarma.
Dessa aro likval utvecklade och foirnama naturer.
Men mannen kan icke i arbetskamraten se kvinnan och skanka henne lparnour-passion.
I regel segrar likval kar- leken mycket snabbare, ja, med elementar makt.
Derina typ af inbillningsrik och lidellsefdl hjarnmamiska - " ellk ont la t6te enflarnde par cette dangereuse cuiitulrej le coeur brule par la passion de ces livres " - kan ic- ke aga den kold, som forfrysa.
det eroitiska kaaslolifvet.
Den stora slutbekannelsen blir ocksa: " qu ' ya-t-il d9autre que l ' amour ".
PA omvagar ofver den andliga k d t u m s mark sker Atervandandet till uitg %ngspun~ktm: romantikens kanslolif, dock med ett betydelsefullt modernt d ' rag. '
For George Sand var karleken en religids kult, s6m h6jde de invigda hogt 6fver samhallsmmalen~ ' och mannen och kvinnan, den senare beharskad af &amp; ens karlek, gjor- de gemimam sak mot den fientliga konvenilionalismen.
For den!
moderna kvinnan galler. '
striden icke individens utan sarskildt kvinnans ' ratt till karlek, och striden fores egentligen mot mannen \ som generellt &amp; It ar ideniisk ' med det forildrade samhallet.
Gifvandets lycka ar q heller lanp re det vasentliga ' utan sjalfanalysen och ' den forfinade ' och nyanserade njutningen af de genom karleken ' uklos; ta sen- ' sationema.
~arldserofrin~sdromrneriet~ i den erdiska " jagkulten " fyller for til~lfallet .. for starkt den franska forfattarinnan for att 1amn.a n&amp;gd sr0.n-e intrege ofrigt folr kvinnan som mor, for barnpsykologi och barnets ' stallning i samhallet.
Barn fore- komma blott sallan i. den f r a e a.
kvinqorom.anep - och in- gripa.
folrv5nansvardt .litet i lifsproblemen.
Niigra fa dik-.
tarinnor .ha.
i sin lyrik funnit starka och.
enkla uttryck for moderskarleken.
M: me ' Alphome Daudet har gifvit en del fortjusande.
barnskildringar.
Gyps och Jeanne kanda barkyper ano daremot endast karrika ' brk, med uppgift .att genom lillg.amla refle&amp;nq skarpa s a t e i dessa forfattarinnors samhallskritiserande romaner.
.
.
.
.. ... .Nature au coeur profond sur q@i les ciew i-&amp; ' osen$,.
.
.
... Nu1 n ' aura comme moi si chaudement aime La .lurni&amp;re: des jours et la: douceur .des choses, I r:,.
.
.
L ' eau, luisante, .et.
la.
: terre .oh.
la vie.
a germe.ll.
.
.
:.
.
.
. '
, ' ' ' ' - a I: i.
32 D A G N Y - ' Rahel Varnhagens, '.
' hvilkens sjalslif pulserade i standig takt med naturens9 '.
Ur naturdyykan, basbasjakid af ett modernti kanslolif, har framsprungit det konstnarligt betydelsdu !ll.a- ste i den aktuella franska kvinnoliiteraturen.
Dess natur- skildringskonst ager mycken egenartad bildrikedom och kdoristisk skonhet.
I kanslor och nervlifvet .bottnar f6r ofr@ hela den ' konstnarliga inspirationen.
' - ' Ses ' sens somt plus que de sens: ils representeni toute sa personne. "
Oaktadt alla hittills vunna frihetsforestallningar ar den litterara ' kvinnan allt- jamt for starkt beharskad af det irrationella och allmant- kvinnliga i sitt temperament.
Darfor saknar hennes konst- narliga fantasi tukt, hennes kompositionsfoirmiiga fasthet och henn.s intellektuella och psykologiska syn objektivi- tet.
Allvarlig konstnarlig sjalfuppfostran, sa slutar Ber- taut, ar krafvet for att kvinnor6relsens litterara genombrott skall blifva mer an en kris - en evolution.
Bertaut uppstaller ingen jamforelse med andra lan- ders aktuella kvinnolitteratur utan later pa akta franskt vis den franska litterara kvinnan syntetisera den mo- d e r n a l i t t e r a r a k v i n n a n s hittills visade forfat- tarf6rm5ga och sociala och etiska riktlinjer.
Icke heller pavisar han hvad den franska kvinnolitteraturen har ge- mensamt med franskt sjal~lif eller nyromantisk litteratur i allmanhet.
Bida ha ju starkt hyljat " la beautk et la pas- sion ".
Kvinnosaken ar i Frankrike af sen datum och " re- belIerna " koncentrera i sin ofvergangstyp i sjalfva verket den utveckling genom flera generationer,.
som.
kvinnosaken genomgatt i de germanska landerna: den forsta revdu- tionara kraftutlosningen genom romantiken, den faljande striden af rent intellektuell karaktar for samhallsrattigheter och den darpa foljande haftiga reaktionen mot den inarbeta- de k %nslo&amp;teriliteten.
.
Det har behofts utrymme och rorel- sefrihet for den mangsidiga kuitivering af personlighets- lifvet,.
till hvilken den moderna banbrytande kvinnan hm oss nu forst natt fram pa den skiftande vag, som karak- tariseras af frigjord kaaslomakt, ' torr rationalism och ex- centriskt biktande.
Bertha Hubner.
.
Fran vkrldens rostr&amp;ttsfilt.
Den kvinnliga r6strattens landvinningar ar 19 1 1.
Un- der ar 1911 har I s l a n d s Althing meddelat politisk rostratt ' At kvinnor.
(For att bli lag maste dock beslutet bekraftas af innevaran.de ars Althing.)
N o r g e har gjort kvinnor valbara till de flesta statstjanster.
Lwtiftande k&amp; rema i N e v a d a, O r e g o n, K a n s a s och W i s - c o n1 s i n ha med ansenliga majoriteter afgjort, att fragan om politisk rostratt at kvinnor skall understallas folkom- rostning.
I oktober 191 1 erholl0 K a l i f o r n i e n s kvinnor politisk rostratt.
O.
Friin Irland.
Den motion, som.
gor kvinnor val- bara till kommunalnamnder och stadsfulilmaktige i Irland har gatt igenom i engelska parlamentets saval Ofver- som Underhus.
Alltsedan 1898 ha Irlands kvinnor agt Lom- munal r o s t r t t t men icke v a l b a r h e t, hvilkenEng- lands kvinnor innehaft sedan 1907.
-- -- Films - med text och utan -.
1 %.
U nga h r d i har aldrig forr varit hos framlingar for att fortjana sitt brod.
Nu star hon for forsta gin- gen bakom en disk for att salja hvitvaror.
Hennes aflij- ning ar mindre an en husjungfrus, men hon far bo och ata hos principalerna - froknarna Thea och Thecla - och det ar detta som mamma tycker skall vara s i lugnt cch brc.
Dordi har kommit till staden kvallen forut, hal; tagit upp sina fa klamingar under natten, stigit upp k:.
5 p % morgonen, baddat upp sin sang, dammat sa1lskapsrus~ -- met och lart hvad som fordras for dukning af frukost- bordet, och nu fore kl. 8 star hon har i butiken och ser helt bekymrad ut.
Froken Thea forevisar och forklarar, piipekar och instruerar.
Hur skall Dordi kurma ninnas alla dessa namn, dessa prismarken och platser f6r all- ting?
De langtansfulla molrkblaa ogonen se trotta ut, de ha knappast slutits om natten.
Mamma, Putte-bror, syst- rarna, den lilla tradgarden hemma ha statt sa fefvande f6r henne, hon har rent af hort paronens fall mot mar- ken och seit gula plommon glansa i solskm.
Hirinnc j. butikens halhorker fryser hon bland hvita kartonger och hvita tygpackor - det ar ju en hel stelnad vinter.
Dordi vet inte, att hon sjalf star dar scm en pur- purros midt i snon, hvar gang en kund tar i dorrm.
Dessemellan farevisar och forklarar froken Thea.
Det ar tusen saker att lagga pa minnet, tycker DordP.
Vid middagstid g&amp;- hon upp i bostaden och aterstn middag, agonblicket efter Atervander hon till butiken och star kvar dar tills klockan slagit 8.
Nu stanger mat:.
Nu skall hon vara fri, tror hon.
Hon bedrar sig.
Nu dukar hon till kvaElsvard, nu tar hon bort fran %orde$ nu ordnar hon rummet.
Och nu ar det for sent att g&amp; ut ensam.
.
I matrummet har hon fatt sin sofplats och borjar ord- na sina smii tillhorigheter i en byrk som1 star i korri- doren strax utanfbr.
%a, nu stryker somnen, de ungas van, e11 droppe rosenolja ofver de trotta iigonlocken och f&amp; Dordi till ett vackert land, dar manmiskorna, hvilka med sina kao- kar tranga till jordens innand6men och med spektralap parater vandra pa.
stjarnorna, afven forstatt att at alla sina likar skaffa tillrackligt af lifvets natorft ocksa iluft och ljus.
Dordi hor rodgyllene lof susa ofver sitt huf- vud och ser en dromd van, han med det goda hjartat i blicken, vid sin sida.
Hon ar sa vacker nu med nagon- ting dromfint skart under de langa ogonfransarna och det lyckliga veka leendet kring oskyldiga lappar.
Pend ' ylen ofver matrumskanken slar 6 harda slag.
Upp h r d i!
Du ar icke langre hemma, du arbetar • ’ er braet, kom ihag din plikt, Dordi!
Och kammen flyger genom Dordis langa, blonda harlankar.
Visarm pi, kloc- kan flyger ocksa.
Och hvad det ar tjockt med damm i formaket denna morgon!
Hvarenda porslinsdocka har va- rit pa bal m natten, det ligger som strimmor af stoft i alla deras kjdveck.
O&amp; trist ser det tE4 g2 dm fram-
s.
Insand litteratur.
mande odsliga gatan darutanfor med husradernas alla fonsier kyligt afvisande som frammande ansikten!
Regnet droppar Akademiska bokhandel ' n, Helsingfors: Brahestad 1649- mot trottoaren.
Det droppar i oandlighet.
Husen synas 1899.
Af Alma Soderhjelm.
A.-B.
Sandbergs bokhandel, Stockholm (idistribution): Dordi graa, gatan gra och manniskorna med samma farg.
Aktenskaplig bottenskola.
Af A.
Aifman., pa hyn - de maste jul alltid un !dvara doofterna fran skog och ang och aldrig ha de tid att lata soten kyssa deras kiri.
der roda, tanker Dordi.
Och hon minns akerfalte11 med Notiser, sina gordlar af gula .kanvar, dem vinden ruskar hArdt ilog ibland; hon foljer spelande dagi ' ar iifver markerna Kopings foista kvinnliga stadsfullmaktige.
Vid stads- och nyckfulla moln ofver andlols oc ?aan.
.
.
" Mamma! "
fulllniaktigevalet i Koping den 7 dec.
blef fru Emelie Jo- ropar hon plotsligt, " mamma! "
hansson vald a kvinn.ornas egen lista.
Fru J. ar ifrig - nykterhetsvan, en af Hvita Bandets ombud i stadens all-.
Froken T,hekla sticker i.11 sitt ansikte - mest likt ett manna nykter !hetskommitte.
Hon ar likaledes varm rost- utspeldt klaver, dar melodier af omsorger ock f6rtret fru- rattsvan och m: edlem af F. I&lt;.
P.
R. sit fast - och fragar hvad som star pa.
Dordi rodnar och stammar.
Den ' statistiska utredningen af den kvinnliga rostratts- Sa blir af niorgon och afton den andra dagen.
Var fragan.
Den fran ofverdirektor Widell sa lange vantade statistiska utredningen bebadas nu sa.som blilvande far- skapelseveckan sa lang som denna, undrar Dordi.
dig under loppet af februari manad, da den lar skola Sondag.
Hvilken lattnad.
Men Dmdi har ju icke framlaggas pa regeringens bord.
Den, p i sin tid.
omta- eget ru.m.
Inle den minsta vrA.
Och det regnar, regnar.
lade tjanstledigheten, som skuille beredas otverdirektor P i eftermiddagen glimmar solen fram i ett leende, och Widell for fullbordan,det af utredningsarbetena, lar af re- Dordi far bradt - hon inlaste u9 och ta natwren i famn, geringen ha beviljats.
Nagot nytt eller for fragan bely- nigon1 annan bekant ager hon ej har.
Lilla.
Dordi sande torde utredningen ej komma att bringa.
Om den drar djupa andelag, letar sena blonister och - glommer emellertid, sasom f a r d i g ej kommer att tjana nagot klockan.
Den rysliga pendylen i matvran, slar den inte andarnhll, - hviket man; godt p&amp; forhand kunde tanka sig - fa vi dock a var sida erkanna att den framgangs- 6 harda slag, just d i horil tar i dorren.
Froknarna se rikt tjanat sitt an !damal under det den i c k e var fardig.
sotsura ut.
Dordi sktiille gjort kaffebrickan i ordning kl. Uppskofsplitiken blef ju genom den i nagon mini plau- 5.
Nasta sondag maste hon battre passa sina skyldigheter sibel.
Det ar manga skyldigheter att passa.
Dordi lagar hu.
L.
K.
P.
R tackar statsministern.
Fran centralstyrelsen sets li.nne, stoppar strumpor, broderar bestallda namn, i L.
K.
P.
R. har till statsministern afsandts foljande te- syr forkladen, jaboter, rosefter.
Si snart det icke ar n&amp;- legtam: Centralstyrelsen i L.
K.
P.
R., samllad till sitt nionde gon kund i butiken flyger Dordis nal som skytteln i en vaf Doadi har folrvarfvat " varvkannedom ".
Hon sager arsmolte i Stockhollm, ber att f i hembara tid eders excd- lens sin djupt kanda tacksamhet fo,r 1O.fiet om en k: pro- priset pa allting alldeles riktigt, hon forsakrar att hvarje position om rostratt for kvinmr vid innevarande ars vara ar af utmarkt kvalitet och rysligt billig.
Hon tar riksdag.
A n n a W h i t l a c k, ordforande.
fram och satter tillbaka 25 askar at .samma kund med Fran Portugal.
Portugal har genom " de portugisiska samma iIwgna valvilja.
Och hon har alldeles samma pas- kvinnornas F. K.
P.
R. ' '
begart att bli upptaget i In- sande salt mot .herrar som damer, och de manliga kua- ternationella Allians.
for K.
P.
R., hvars medlemsantal derna bcrja bli flera, och principalerna ar3 belaha.
dari.gen~om: uipptgilr till 26.
Men Dordi kan aldrig b - m a den otacka pendylen att Fru Emilie Hatt, f. Demant, blef under sitt portratt i hanga upp sig.
Dei~ slit sim obevekliga sex slag, just forra numret af Dagny af sattaren omdopt till H u l t.
Pa da hon drcmmer scm vackrkt.
Och prl-icipalerna aro samma gang vi be om ursakt for det ledsamma korrektur- sa intima med klockan, att de och hon alltid halla ihop felet ta vi oss haraf anledning att tillfoga den upplysnin- Hon sager dem pa sekunden nar Docdi bor vara far- gen, att fru Hatt genom sitt giftermal icke blott icke gatt forlorad for lappforskningen, utan tvartom styrkts i sitt digkladd, htla lang tid hon behofver att bena fisken vid intresse for denna: hennes man ar namligen etnograf till middagen och att klada af sig om kvallen.
Lampan be- facket.
hoher inte brinna i onCdanl hdler.
Host 42dh vinter., var och sommar ar elter ar passar unga h r d i ' sina skyldigheter pa slaget.
Nar har h.on Till Dagnys Issekrets i landsorten.
ledigt?
En smula roligt - nar far hon vara ung '!
Som Dagny onskar vara e t f enande band mellan I drommen.
Froiken Thekla har ingen makt ofver drommen.
Dar- Sveriges kvinnor samf har till sitt rndl att tillva- till ar h m en evighet for gammal.
Ja, Dordi dr~mmer.
rataga allas infressen pd skilda platser, fd vi har- Det rodgyllne lofvet susar ofver hennes hufvud och hon lyss- med upprifana ' vdra f a s h m o r i landsorten att de, nar till den dromde vannens hviskningar om trogen karlek.
for att underlatta denna var uppgift, ville, till tid- 1 butiken star inte langre nagon purpurros bland ningens ': redaktion insanda sAdana notiser,.
som hvita kartonger.
Dordi ar mest lik en blek " la francen.
utofver lokalintresset innehalla saker af vikt for kvinnorbrelsen i dess helhet.
M e t t a G reger.
.
.
:.
. '
.
.
.
. '
.
- ', a ' ' Fru Maria Callmens Dansundervisning, Riddaregatan 17,,] l tr., borjar for Skolungdom den 17, for kdre den 19 jan.
Anmal- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m.
Riks Ost.
27.
Allrn.
Ost.
2 86.
AdMe Caflmen, Lararinna i dans och plastik.
S p r i d DAGNY!
,.
,.
. '
~ ~ r a g och o r svar.
Hvar kan man Drenumerera DB Damzy?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stHllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstafter och boklddw?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris iir kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for 1 ', ar.
Hvma vlllkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenurnerant.
Huru skall man forfara far denha provisions er- hdllande?
sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) E&amp;: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begir kvitto A samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man.
nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION9 STOCKHOLM.
Folkskolans Barn tidning utgifven och ' redgerad a f STINA QUINT utkommer 1912 i sin.
tjugo forsta argang.
Ett rikt ilhtreradt nmmer harje vecka, 36 veckor under aret.
Basta och Iarnphgasste lasning for barn af alla samhallsklasser.
Prenumerera a narmaste postkonlor.
Prk for helt ar Kronor 1: 65, ha&amp; ar 90 6re.
ANNONSERA B DAGNX Dagny for irnlfvcr priset elkr 7119 ore pr mm.)
Ung, bildad flicka, onskas i godt hem, dar hiistric saknas.
MhgArig erfarenhet.
Utri ref., bildad och af god farnil Svar till musikalisk.
), Uddeval ' Postkontor p. r. som genomgatt sjukv&amp;-dskurs a lanslasarett samt sedan tjanstgjort som sjukskoterska, soker plats.
onskar plats, helst p$ landet, sor PH E.P, Svenska Telegrambyrh grivatsekreterare eller p2 konto Annonsafd.
f. v. b., Stockholm.
Ar kunnig i tyska och engelsk; stenografi och maskiiiskrifiiing.,., brist darpa som sallskap och lijal vid husliga sysslor; t aldrc dan fritt vivre och nigon Ior hjalp och sallskap onskar elemen- Mot Svar till n Retire., Kiosken, Parla tarbildad 21 - &amp; ring.
Kontorsvan gatan, Goteborg.
samt kunnig i handarbeten och enklare somnad.
Svar till, Nu ge- nast~, Smedby, p. r.
En ung frisk nicka Plats som skrifbitrade, I hvilket verkligt god och vanligt hem Ung flicka, som tanker agna sig &amp; t sjukvard, onskar plats som elev vid sjukhus eller hos lakare.
Svar torde sna- rast mojligt insandas under adr.
villig^, Eskilstuna p. r, -- kan ung varml~ndska bli till Iija1 och sallskap?
Van och intressera af husliga sysslor.
Kunnig i tianc arbeten.
Lon onskas.
Svar ti llFebruarill, Box 19, Molkoni.
p Vardinne- Enkel, bildad och ordentlig flicka Husforestandarinneplats, sokes af 30-arig bildad dam, i aktadt hem, i stad eller pa landet.
Frisk och verksam, synnerligen barnkar.
Re- onskar plats i gcdt sein som.
hjil ferenser finnas.
Svar till ~~Jantiari och sallskap.
Svar till a 2 5 3rl 191211, under adr.
S. Gumaelii An- Odensbacken.
nonsbyra, Stockholm, f. v. b.
For att lara En gladlynt, huslig, anspraks hushall onskar mot fritt vivre ung, elemen- tarbildad, musikalisk flicka plats i god familj, helst i narheten af Stockolm, ar kunnig i enklare som- nad och afven villig bitrada med skrifgoromal.
Familjemedlem.
Svar till llKarin, 19 Art1, Orebro p. r.
U n g flicka, bildad och barnkar, som genom- gatt hushallsskola och samaritkurs samt innehaft plats soni barnfro- ken i adlig familj, onskar snaras1 mojligt plats i verkligt fin familj, Svar till (Barnfroken eller sallskap) poste restante, Harnosand.
Plats, af god familj, onskar nu eiler ti.
varen plats som husforesChiarinn hos bildad herre.
Pa lon fiistc mindre afseende.
De basta bety: finnas.
Svar torde siindas fore de; 21 jan.
under adr.
.
Vinterny 191Z2, Vislanda, p. r.
204rig norrlandski onskar komma till bittre farnil- (helst i Stockholnii eller dess narhct for att under husmoders nppsik deltaga i alla inom heinmet fore kommande goromill.
Kunnig enklare matlagning, baltning, viif ning och handarbeten.
Svar iinski snarast mojligt til!
&lt;Fritt vivre.
Ostersund p. r.
Bildad tyska, som sallskap eller sekreterare i verk- ligt fint bildad familj eller hos for- nam aldre dam sokes af 30-arig flicka med studentexamen och 3- ariga stud. vid hogskola i Sthlm, Medfoljer garna utomlands.
Svar, da vidare meddelas, till ~Tlats, va- ren 191211 under adress S Gumcie- lii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b, 25 ar, svensktalande, onskar plitt: som sallskapsdam eilcr barnfrokcr till 1 april 1912.
Svar till SE.
EV.
2.5~!, HerIi~r, S W. 19.
SKRIFARBETE Onskas af unj flicka, kunnig i bokforing oct andra kontorsgoromal.
Svar til ' Skrifarbeten, Tidningskont.
Drott.
ningg.
65, Stockholm.
kunnig uti matlagning, hakning enklare somnad och nigot niusik soker plats i Stockholm.
Svar til DM.
Februari lgl %), Langedrag, p. r Battre 29-arig fiicka
D A C N Y Plikttrogen flicka Una - elemenfar- o. fackskole- bildad flicka 3ker sjukvardsplats.
Basta rek.
innes.
Svar till sBG.
1912 % und.
dr. S. Ciumzelii Annonsbyra, Sthlm.
soker for nigra min.
plats son.
v. b. sallskap och husmoders hjllp i tref, lig familj.
Helst i Sthlm eller des!
narhet.
Svar till ~Lilljanta 19121 inom 8 dagar, Svenska Telegram.
byrans Annonsafdelning, Halsing.
&gt;om nyligen genomgatt andelsk ko- borg.
a, afven stenografi och i~iaskinskrif- iing, onskar plats p % kontor.
Tack- &gt;am for svar till n19 a r ~ p., r. dorrko~ine.
att fora och afsluta bockei Ung, forlofvad van soker plats genom Ung.
flicka, Sprakkunnig dam Kvinnligt skrifbitrade i Kungl.
Vag- och Vatten- byggnadsstyrelsen.
Begynnelselon 1,200 kronor.
Ef- ter 5 ar 1,400: -.
Efter 10 ar 1,600 kronor.
Pension.
6 timmars daglig tjanstgoring.
En manads semester.
Fordringar: alder ej ofver 30 ar.
Kunnighet i maskinskrifning och stenografi.
Ansokningar stall- da till Kungl.
Vag- och Vattenbygg- nadsstyrelsen skola vara ingifna f&amp; re den 10 februari 1912.
Kungl.
Vag- och Vattenbygg- nadsstyrelsen.
Tjaders Byrh, Brunkebergstorg 12. jnskar att tillsammans med hus- nodern lara sig allt, som hor till: tt hems skotande.
Vill blifva an-; edd som familjemedlem.
Ref. fin- las.
Liten lon onskas.
Svar till i ett hem dar husmor saknas.
Ming familjemedlem^, Oskarshamn.
arig erfarenhet att foresti storrc battre hem.
Ager pliktkansla ocl ') LATS genast eller i narmaste stort ordningssinne duglighe tid onskas i familj att tillsam- i allt som hor till ett samt val skott hem nans med husmodern skota hem- Skriftliga och muntliga ref. finna!
net.
Garna dar barn .. finns.
Har fran mangirig plats.
Svar till nord yenomgatt Elisabeth Ostmans hus- ningssinne noderskurs.
Tacksam for svar vore k6ping, p. r. och duglighet B, Norr- Viliga, Allm.
Tidn.-kont., Stock- - olm f. v. b.
Plats finnes nu genast for kvinnlig Stenogra: och Maskinskrifverska, van vic diktamen pa saval tyska som eng elska spraken.
Svar emotses en.
dast af dartill fullt kvalificerade til marke 6 e r m a n &amp; English., undei adr.
S; Gumcelius Annonsbyra Stocl~holrn, f. v. b., och torde des.
sa svar atfoljas af uppgift om 21. der, Ioneansprak och betygsafskrif.
ter.
.
.
.
Driftig och palitlig kassorska Pla ts.onskas af medelalders dam ' Hush&amp;lisvan flicka,, 7 ar onskar framdeles plats att kota aktad ungherres hem.
(Helst ios skogstjansteman, garna Norr- and.
), Goda bet.
o. rek.
Delt.
; arna med skrifgorom.
Svar till Samvetsgrann,, post€.
48, Lange- ro.
' lats som hushillsfroken ller dylikt onskas med forsta af .ng flicka fullt kunnig i finare och nklare matlagning, bakning m.
.m.
: ladningssomnad, handarb., kon- m- o. skrifgoromal.
Svar snart .l1 ~Constancer, Ido gard, Ando, Istergotland.
Ung, musikalisk flicka Sasom hjalp och sallskap kan bildad, ung flicka, kunnig i handarbete och somnad, erhalla plats i mindre, enkel tjanstemanna- Familj i Karlstad, sasom barnfroken.
Jungfru finnes.
Svar med uppgift Lararinnevikariat mg.
alder, loneansprak, fotografi, i engelska, tyska och franska .ledigt referenser till ~~Februarill, poste vid sailiskolan i Sala for, inst.
var- restante, Karlstad.
I termin.
Ansokan jamte betyg sna- rast mojligt till Rektorsambetet, Sala.
LEDIGA PLATSER.
vid samskolan i ~ r b o g a under var- terminen 1912 i amnena kristen- dom och historia samt (i klass 1) modersmalet och tyska sokes ome- delbart hos rektor-.
Kvinnlig nskar plats som hjalp o. sallskap Tandtekniker, t iildre d m, boendeJielst i Stock- olm.
Pa lon fiistesrrnindre afse- Fullt kunnig i kautschuksarbeten, nde, men onskas ett vsnligt bemo- For plats som bitrade hos Tand- inde och som familjemedlem.
lakare Gina Nilsson, SOLLEFTEA.
Jppgif om piano finnes.
Svar markt Hjalp o. sallskapa under adr.
S. iumaelii Annonsbyra, Stockholm v. b. GYNNA ALLTID DAGNYS Kuinnliga + ' Battre, ansprtlkslos flicka.
Jng bildad flicka, tir plats nu genast som husmoders 3m genomgatt kurs i barnavard, nskar plats som barnskoterska.
iar forut innehaft liknande plats.
Ina betyg.
Svar emotses tack- amt till ~Familjemedlemn, Strom- tad p. r. van vid hotellbokforing erhaller Bildad och - fordelaktig anstallning.
Svar till anepraketde " Hotellkassorska 191211 under adr.
onskas i god familj pa Stocksund S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm, f. Svar markt, Fritt vivre, Stocksunda v. b. hjaIp att skota barnen, 11, 9, 7 x h 1 i r och inomhus forefallande goromal.
Svar med betyg och fo- tografi torde sandas till llM.
Mil.
tidningen Uppsalas kontor, Upp- jala.
+ + $ +: Utbildningskurser m. m. i Muntliga och skriftliga + upplysningar genom Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Sprid Veckotidningen, DAGNY!
.. t.
i +.
r -- D A G N Y I Endast Nagra Dagar KOPMAN.NABANKEN, Arsenalsgatan 9, - Sodermalmstorg 8, Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
- - Sprid Dagny!
Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt friln A.
G. Wirens Tvil- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - - I r I El - - - runkebergstorg 5.
Stora Nygatan 85.
Prenumerera pa DAGNY!
Sturegatan 8.
Order fran landsorten expedieras omgaende.
Profver slndas Tsarens kurir * Parzival.
Sagogrottan P Sagoskogen.
pa begaran.
I - Atta praktiga afwentyrsbocker for barn o. ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelln.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo afliander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling M arianne Nordquist.
Phberedande Skola, Lekt ladei gai- Tr .affas sakrast 2-3 e. m.,, - Tel.
Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris Den hemlighetsfulla On.
Hvita Broderade Remsor, OLTZ S. Gumaelii knraoixbyz?, .-.
.. -.
Stor -- - e Berattelse for barn O.
,, Fritt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr6m.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
O, m - Hjalten bland hjaltar.
d,:; m; e;; z; h Charles G. Gordons lif och stordad, ise aagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn Nybyggarna i Kanada.
och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsso~.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
I Ouldslottets Rosengiirdar.
Sagor berattelser och K I unglig proposition om rostratt fbr kvinnor.
Si ignal till framryckning.
Af Ellen Wester.
Guldsokarna i Mexiko GI: ntralstyrelsens for L.
K.
P.
R.
9: de arsmote.
E i d i a Fogelklou: Nedan griset gror.
Rec.
af R.
N. af Harald htenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 ore Bearbetning af Harald Ostenson.
16O sidor.
21 illustrationer af David Ljungdaht.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr %n Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Ti il1 Dagnys andelsagare och prenumeranter!
EI n bok om den moderna franska forfattarinnan.
- O4 O O O O O O O O 04 O Gynna Dagnys annonsorer!
s e Bertha Hubner.
Frain viddens ~ostriittsfalt.
Films.
II.
Af Metta Gregeu.
Insand litteratur.
Notiser.
Prenumeration h Dagny s:: er $ narmaste postanstalt Af
