# ID: svediakorp-per553
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,198
# sentences: 2,104
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N r r.
29-30.
-- Prenumerationspris:.
.
a I.
i i.
-., 3: 5011k,, ...
1 ' 1 h '.
h.
4: 50 ' h Ar.
kr.
2: 50 L: Y Losnummer 10 ore.
.
Prenumeration ' sker saval i landsorten som i Stockholm il narmaste postanstalt eller bok- handel.
n.
5: e Arg.
Stockholm den, l8 Juli 1S312.
, Redaktion: ~astersamnels~a %m 51. en tr. ' Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifnlngstid livarje torsdag.
. --. -- i.p Redaktor o. ansvarig otgifvare: E L L EN K L E MAN .. Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1012.
F y g l u n d s Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuels@an 51, en tr- l: Post- och telegrafadress:. '
DAGNY.
Stockhoh.
Annonspiis:.
.. 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g5ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 O10, ' lOggr 10010, 20 g s 20 %1 $O ggr-25 OI0 * .Annons bor vara inlamnad ' senast &amp; i d a g f. m. '
-.
M a t h i l d e Fibiger.
.
.
En af de forsta.
I.
E t lille forpint Ansigt " viste sig i eii Kon- " ' torrude ".
Med dessa ord tecknar Fredrik Bajer den 37-ariga Mathilde Fibigers portratt, sa som han sag.
henne forsta gangen da han 1867 uppsokte henne pa telegrafstationen i Helsing- or, dar hon da.
redan i fyra ar tjanstgjort som.
telegrafist.
Bilden ar gri- pande, det ar hvad lifvet gjort af henne, som gaf sin forsta stralande ung- dom for iden, som ville fri- heten for sig och sina syst- rar, kvinnorna, som utan ' klokhet eller berakning blottade sig sjalf i den forsta heta forpostfaktnin- gen i Danmark om kvin- nans ratt att raknas som manska.
Sjutton langa ar lago mellan detta h red rik Ba- jers besok hos Mathilde Fibiger, foranledt af hans vackta starka intresse for kvinnornas sak, och ' h en n es forsta framtradande.
.
' Han.
kom fran sin brollopsresa i Sverige, under hvilken han.
genom ~ s s e l d e mot- tagit nya impulser till att satta in sina krafter i kvin- nororelsens tjanst.
En hel vagnslast haften # Tidskrift f6r hemmets hade han fatt med sig i Helsingborg och dem skulle han nu sanda ut ofver hela Dan- mark.
Esseldes tanke, till hvars realiserande han ville vara behjalplig, var att hen- nes tidskrift skulle lasas af, alla.
Nordens kvinnor B, for hvilkas sak den kampade och hvilka den afven var tillag.nad. '
' ' '
- Den han forst.
af alla vande sig till for .att fa med i arbetet, nar han ater befann sig pil dansk bot- ten, ' var Mathilde Fibiger.
Det ansikte, som motte hans blick i den lilla glasrutan pa Helsingors tele- graf.station,j .gaf honom svar: Mathilde Fibiger hade annu att kampa sin e,gen kamp, dar holl hon mo- digt u t ' tills hon stupade.
Men darutofver strackte sig ej hennes kraft.
Hon var en bruten kvinna.
.
..
Hennes historia har allt det for tidigt och for hastigt spirandes tragik.
Hon var for tidigt fardig, hennes ' mod var allt for fkiskt och ungt, hennes vil- ja allt for stridsfardig, darfor slogs hon ned.
Lang- sammare, m !itffullare, mera beraknande klok i sitt framtradande) hade hon inte motts af ett motstand sa hatskt, ratt och tillintetgorande.
.
.
.
Men - da hade inte heller den strid flam- mat upp omkring henne, hvilken blef till den stora svedjeeld, ur hvars aska de forsta skordarna en gang skulle bargas in at kvinnorna.
Fodd den 13 december 1830 i Kopenhamn, fa- dern var dansk officer, var det i den stora natio- nella vackelsens tid for Danmark, som Mathilde Fibigers ungdom infoll.
Det forsta dansk-tyska kri- get,: oroligheterna 1848, striderna kring Femte-Juni- Grundlovens, allt samverkande till eller yttringar af.
folkets frihetsrorelse och nationella samling, satte sitt djupa marke pa hennes utveckling.
Sa starkt som fosterlandskarleken flammade inom henne, lika gri- pen var hon af kanslan af individernas ratt till sjalf- standighet och frihet.
Sjalf stotte hon, sasom kvinna, genom sed och existerande forhallanden mot stang- sel ofverallt.
Da slog hon i ungdomens forsta styr- ka och tillitsfulla mod sitt slag.
Det var Clara R a p h a e l s Tolv Breve, som skickades ut i varl- den.
Nar Mathilde Fibiger under namn af Clara Ra- phael skref dessa bref, var hon nitton ar gammal.
Hennes barndom och uppvaxt hade icke varit bland de gladaste.
Foraldrarnas aktenskap upplostes genom officiell skillsmassa, nar Mathilde var tretton ar.
Alltfor stor olikhet i lynnena samt tryckande ekono- miska forhallanden hade efterhand graft en oofver- stiglig klyfta mellan de bada makarna.
Skillsmassan, som gjordes upp i godo, kom som en smartsam ofverraskning for barnen, hvilka vor0 varmt fastade vid bada foraldrarna.
Af de nio barnen stannade somliga hos fadern, andra hos modern; detta senare: blef forhallandet med Mathilde.
Lange fick hon dock ej vara hos den alskade modern, denna afled redan aret efter skillsmassan.
Vi finna Mathilde darefter under nigot ar hos en gift broder och 1846 ater i faderns hus.
Ofverstlojt- nant Fibiger hade da ingatt ett nytt aktenskap Mathilde fororsakade detta eno valdsam sorg.
I ett bref skrifver hennes aldsta syster, Ilia, harom till en af broderna foljande, hvilket ger en bild af Mathil- des redan da starkt utpraglade vasen: •âHun var - ganske ude av sig selv derover.
og er overhovedet 4 et av de vanskeligste V a n t y at - 0pdragc; thi IILIYI er melankolsk ' och Overordentlig indeslottet, dertil den underligste blandning av Ligegyldighcd och Li- denskablighed s.
- Lange stannade ej Mathilde i faderns hus; pi hosten i 849 tilltiader.
- hon en plats som lararitina hos en familj pa landet ' pa Lolland.
Hon tog den en- da utkomst, som den tiden erbjods eri ung flicka -.
om hon inte ville forsoka svalta sig ' fram p i fOr- tjanst af somnad.
Det ar nu har, s o m Mathilde Fibiger, nitton ar gammal, lefver sitt seneste Ungdomsaarr, som hon sjalf i en senare tid vemodigt kallat det.
Det ' hade ej mycket att bjuda af en vanlig undorns nojen, men hennes sjal vaxte stark och fri under det aret, hon tankte, dromde, hoppades - och vZntacie.
I ett bref till en van hade hon en gang skrifvif: ales st elsker jeg den Tid, som skal komme., Under- .hen- nes •âenda ungdomsar)) var det nog afven den kanslan, som gjorde henne lycklig, s i litet forenlig man annars finner den med ungdomens lyckokansla, som gar upp i nugt.
For Mathilde var det sinings- tiden, hon lade ned fron, som hon vantade skulle vaxa upp till lycka for henne och for andra, och lycklig i aning och hopp lefde hon dentia tid.
Mo- digt och fortrostansfullt bankade hon p5 framtidens dorr, som hon tankte skulle oppna sig ut till frihet for henne och for manga med henne.
Flon ckref Tolv Breve.
Hennes dagbok ger oss en inblick a ' hennes sj&amp;- lif detta ar, da hon gick bland manskor, med hvilka hon inte hade nagot gemensamt.
•âJeg mangler Liv; jeg higer derefter saa jeg un- der tiden er n21 ved at kvaeles.
Blanidt de mange Mennesker, man ser, hvor mange lever?
Pm hvvr mange kan man mzrke, at de ere udodelige V z s ner, skabte i Guds Billede?
- - - d i e r er ikke en som forstaar mig: hun cr af- fektert, hun er original, hun har vist en Skrue los, kan jeg hore Folk sige - - - &gt;: Men frin sig sjalf vander hon tanken p; sitt land, och den tar henne med all sin makt: och oro: •âMen om nu Sommeren, den lyse S o m c r, bringer Sorg over det som er mig kmest, bringer mit cls- kede Land Ulykker - og jeg skal vzre i dcnnc Grav, skal se Aviserne to Gange om Ugen, skal lade som ingenting, vare venlig og munter, nartr jeg n a t e n er kvalt af Sorg og Angest - det er min Skrzk.•â Pa ett annat stalle i dagboken skrifver Iioti, att forst nar hon riktigt fatt se alla de band, som for- domar och konvenans lagga p i manskorna, har hon fullt forstitt hvad frihet ar.
Hon bryter ut: ~ J e g vi1 vaere fri!
fri i Aand, Sind, Tankc og Ord.
I Frihed vi1 jeg leve, elske och virke, frivillig vi1 jeg forsage.
•â Har har hon talat ur sitt vasens innersta.
Men annu vet hon inte sjalf hvad det ar som.
.
Hofjnvelerare.
i F r e.
d s g a t a n 4,.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
e e e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I i genom att gynna dess annonsorer i .i
jaser:, inom .herm % .. ehuru hon .kanner att en brytnings- tid, ar.; inne.
: .B Har du nogen Sinde varet.
saa gennem- trzngt af Foraaret som i Aar ?~, skrifver hon till en af .sina.
sy5t~ar.
D Jeg.
.aldrig.
, Det forekqmker .mig som.
om .et: lignende Foraar var i min.
Sjzl.
Jeg f61e.r.
hvad .det .er:, at leve, .at kzmpe o g sejre, kgmpe ~ivets ' aliodlige Kamp.
- -.
Sig mig,.
: savner du aldrig.
Frihed.
?, -.
-.
.
:.
.
Detta ar pa .varen,: fram p2 sommaren har hon redan klart, for., sig, hvad hon vill,: ar .redan .uppe i * det med .d&amp; !bok,.
som skulle komma att.
yacka e@&amp; o e r h w t uppseende och bringa.,hennes namn pa, allas - lappar.
Hennes bref loch dagboken fran denna t.id vittna.
.om de jankar, som sysselsatta henne.
rYil: man: virke fqr .sig +elv og Andre,, skehrer hon till en vaninna, Asas maa .man .virke for Sandhedens Ugbydelv; ' foy Oplysniigen och mod.
or ner the den og Lfignqh.
Saa kan man sige at man gjort naget.
Men, k,du .. .bar .l !Ret, der .horer Mod til.
Det er en gang ~errernes.
Sag.
Qe have Privilegium paa: at fordre.
deres.
,.
.
.
, Aarhundrides Fordomme i Skranken, de kunne sige: Vi ere Herrer i Aandens Rige.
Vi have til gengzld den E r e at besorge deres Hus,.
lave deres Mad og stoppe aeres gamle Toj.
Manden kan kampe for at vedligeholde Landets grznser udvendig fra og for at nedbryde denindre Indskrznkning - vi, Gud, vi maa ikke klage - vi kunne jo strikke Sokker.
.
3il.
Soldaterne !~.
.
- Man.
hor .att det ar Clara Raphael•â, som talar.
.
~6nharferier-i tillbringar hon i, t&lt;openham~ till- samm ' ans.
.med- sin slakt.
Frin ' denna tid har man Ett '; uttalande af hennes syster Amalia, som staller Mathilde lefvande., infor oss: ~Mathilde har varet her i.
.
.
i!
~ e s o ~ ' .sommer.
, j Hun er nu nitten Aar gammel, sod, elskvzrdig, ualmindelig smuk og ganske ual- mindelig begavet.
Hun er overmaade afholdt av den Familie, hun er hos ?.
. '
.
Det.
sista .kommer nastan ofverraskande, nar man sammanstaller det med Mathildes egna uttalanden om sin omgifning.
.
Det later sig dock tankas, att vacker,.
.
alskvard, begafvad som hon var, ho.n intog siri omgifning utan att fil - nggot tillbaka af varde For sig, sjalf. '
I augusti vander hon iter till Lolland, och nu skrifver hon %Tolv Breve,.
I november kan hon tala om for sin syster att hon skickat manuskriptet till J.
L. Heiberg.
Det ar nu Clara Raphael, som trader fram i stallet for.
Mathilde Fibiger.
Under det namnet gaf hon ut sin bok, och det ar om detta antagna namn som den.,hetsiga strid knyter sig, hvilken flammade upp hted anledning af boken.
Till att borja med visste ingen hvem Clara Raphael var, Heiberg sjalf tviflde " starkt pa den kvinnliga forfattarens identitet, nar hon forst skickade honom maniiskriptet utan att lamna nigra narmare upplysningar .om sig sjalt.
En tillfallighet kom honom emellertid till .hjalp och gjorde att han fann ut hvem hon var och hennes I a, ' 4hJi.
: l t. '
.
e,, ' ' ' a forhallanden,.
nagot som icke minskade det, intresse manuskriptet redan ingirvit honom, f@ forfattaren.
Det.
' ar ocksa ett - i.
hogsta grad uppmantrande och smickrande bref, han skrifver till henne till svar pa hennes hanvandelse .till ' honorh sa,$om litterar rad- gifvare .. HUG lycklig detta gjqi.de,: Mathilde .Fibiger kan man f@-sta.
En ' ' auktoritet pa ' littefiturens om- rade ofverhopar henne .med erkannande, uttalar sin stora gladje ofver att hon yandt sig jill ' honom och erbjuder.
sig att sj-f introducera hinnes ' bok ' hos den 1asand.e allmanheten genom ett foretal.
Detta till .trats maste man .af hjartat beklaga, for ~ a t h i l d e Fibigers egen skull, att det var, till J.
L. Heiberg hon vande sig och att han ' med ett sa ifrigt upp- skattande omdome kom henne till motes.
Just hans formaga att bedoma hennes, boks fortjanster ur rent.
litterar synpunkt blef till hennes eg&amp; nackdel: Han ofverraskas af B den djyxinniga och pikanta reflektio- n-en s, af)) den d j ' upa varldserfarenhet?, som tyckes ligga bakom, af den •âenergiska karaktar, .. som kom- mer fram hos brefskrifverskans.
Allt detta besticker honom till den grad, att han ej far klart for sig det ver k.1 i g t betydelsefulla med ' denna bok.
Nar han gor nagra invandningar mot Claras uppfattning i ett eller annat fall, ar det nagot som Stoter.,honom ur estetisk synpunkt, och nar han varnar henne, for att ~raa,.
kritiske Bladskrivere ville uden Tvivl komme med nzrgaaende Invectiver, som ere krankende, for ' den .unge Forfatterindes, ar.
detta dock mera i forbi- gaende.
och utan att han fattat den egentliga bety- delsen af hennes bok och huru den skulle komma att verka p2 allmanheten.
, Man maste beklaga.
att Heiberg inte forstod mera hvad det gallde.
Om han det gjort, hade han val inte lyft ~ a t h i l d e .Fibige.r till den svindlande hojd af ljusa forhoppningar, som han nu genom sitt omdome gjorde, for att.
sedan, svika henne, nar hon behofde hans hjalp och stod som bast.
Och framfor allt - hade han forstatt hvilket blodigt allvar det hela .var for Mathilde Fibi- ger, att det for henne gallde inte en blott och bar litterar succ&amp;s, utan att fa tala.
ut sitt ord, sin per-.
sonliga uppfattning om en kvinnornas frigorelse, en ide, som hon ville agna sitt lif, da hade han val inte tillatit.
henne att skicka ut .en bok med sa svaga och farliga punkter, hvilka hon i sin unga naivitet icke sjalf forstod men som .af hennes motstandare skulle .vandas mot henne sjalf, med forgiftade vapens alla grymma verkningar.
" Tolv Breve " af Clara Raphael ar, .sasom titeln anger, en brefsamling, fran .Clara till hennes vaninna Mathilde.
Med undantag af det elfte brefvet, som under Claras sjukdom a r skrifvet af hennes da nar- varande vaninna Anna r *.
till Mathilde.
Man skall inte tro att det ar nagot, kvinnosaks- program, som har framlagges, med fordringar p h t t kvinnor och man i praktiken skola vara likstallda.
Clara Raphaels laggning.
ar hartill alltfor.
.abstrakt, och sjalf ar hon annu sa: mycket barn af .sin tid, att, ', ',.
hon ur rent estetisk synpunkt uttalar sin fasa ofver att vara " nagot pa ett kontor " och forsakrar sin van- inna, att hon aldrig skall fa se * henne " med pipan i munnen, fordjupad i larda funderingar i en ned- dammad studerkammare ".
- For oss, som med Fred- rik Bajer skymtat det lilla forgramda ansiktet bakom telegramluckans ruta, ha dessa uttalanden sin egen- domliga odestragik.
Hur skulle inte lifvet fora Mat- hilde Fibiger fran en abstrakt ides stralande och df- versvinnliga hojd ned till verklighetens tunga arbetsvag.
Dock - hon ' blef afven dar den modigt stridande.
For Clara Raphael star allt annu i ett lockan- de och skimrande ljus.
Hon vill friheten, hon vill kampa till sin dod " for Sandhed og Oplysning, for Menneskenes Lyksalighed og lEre ": Hon sager: " hvc, der vi1 leve for Himlen her paa Jorden, maa for- mzle sit innerste Vzsen med Ideen - - " Detta ar ocksa ledtraden i Tolv Breve.
Den unga brefskrif- verskan viger sitt lif at iden, hon vill offra hela sin jordiska oeh personliga lycka darfor.
Den unga Clara, hvilken hafdar sin ratt till sjalfstandighet gent- emot den gamla tanten, som visserligen materiellt sorjer for henne men inte fontar nagot af hennes andliga lif, hvilken kackt uttalar sin mening om do- pelsens ringa vikt for det lilla barnet, obekymrad om hon darmed stoter praster och dogmtroende, hvilken obarmhartigt anfaller smaaktighet, likgiltighet och feghet och utan att bekymra sig om att hon stoter de s. k. skapelsens herrar genom att slunga ut sa djarfva ord som att hon snarare skulle kunna foralska sig i en sot ung flicka an i en man, ty " der er saa meget uskont ved Herrerne, der generer mig ", foljer, utan att blicka i t sidan, idens stralande ledfana.
I boken loses konflikten med lifvet genom den skaligen naiva utvagen att Clara ingar ett skenaktenskap med den man hon alskar, men afven om man finner denna upplosning barnslig - en icke nittonarig forfattarinna hade sakerligen icke ' tillgripit den - ar det dock detta, som visar hela den jublande entusiasmen for ' en hog ide, hvaraf Mathilde Fibiger var gripen.
Dock, det var detta, som skulle vacka det forbittrade motstandet.
Redan Heiberg, som annars ar for- dragsam nog med hennes abstrakta idealisin, stoter sig pa att Mathilde skjuter undan den sida af den kvinnliga naturen, som han for sin del benam- ner den jordiska, den " hvormed Kvinden opfylder sin saakaldte jordiske Bestemmelse ' '.
Claras sken- aktenskap med baronen, hvarigenom Mathilde Fibiger vill pointera att kvinnan kan ha ett annat mal och en annan uppgift j lifvet an att, som den gamla ter- men lyder, fylla sin bestammelse som maka och moder, blir ocksa bokens angripbara punkt.
Detta ar det oerhorda, som icke skulle forlatas henne.
Nar dartill kommer, att hon sager sadana saker som att kvin- nans stallning i samhallet ar sorglig och fragar med hvad ratt mannen undertrycker henne - i forstand stode dock kvinnan ej tillbaka fcr mannen och hon vore mannen ofverlagsen i entusiasm och kraft att forsaka, - d l kan man forsta, att stormen skulle brista los 8fver hennes hufvud.
Men innan ovadret kom, nar hon hade Heibergs erkannande och berommande bref om hennes arbete, da var hon fullt lycklig i sitt enda korta ungdoms- ar.
Da skrifver hon till systern: nAmalie sagde en Gang, at hon troede, at enhver ung Piye havde oplevet eller vilde opleve en Tid, da hun var fuldkommen lykkelig; denne Tid er nu kommen for mig.
Jeg synes,.
Solen skinner ganske anderledes end ellers, thi den spejler sig i mit Hjer- tes Solskin, at Luften er ganske anderledes frisk og klar, Rugen, der nu spirer paa Markerne, da alt an- det er visnet og dodt, ganske anderledes flojelsgron och fin, end den plejer et voere; det synes mig, at Guds Godhed gennenstraaler alt hvad der omgiver mig.
Og med alt det, at Livet er blevet mig saa kaert, har jeg dog bestandig den vemodig-glade Fo-.
lelse: Nu kan jeg do, thi jeg har levet.^ Insand litteratur.
A l b e r t Bon n i e r s f o r laq, Stockholm: Flnt folk och inte fint folk.
Noveller af Anna Wnhlenberg.
- Bonniers manads- Raftem.
Juli.
- Studentforeningen Verdandis Smilskrifter.
" 18.
Tusen aaltterr OGBP en natt.
Af David W:.
/ Myhman.
-.
184.
Hedvig Charlotta Nordenflycht.
Af fitgwe Osfey~ers.
- i 8 5 Dc viktigaste knutarna.
En handledning for sjofolk, fiskare, scouter, och praktiskt folk i alinianhet.
Af Hjalmar Ohrvall.
- 139 satt att tillaga jordgubbar, smultron, blabar och lingon.
AfJohn Hund! '.
-- l18 satt att tillaga kalla ratter for smiirgkbordet.
Samman- stallda af D. F. -.
P16 s8t-t att tillaga sommarefterrarter.
Sum- manstallda af D. F..
W a h l s t r o m 8r Widstrands forlag, Stockholm: V i och vara blommor, En bok om prydnadsvaxterna inne och tik.
Bi C.
A.
M. Lindman.
Haft 7.
- Bilder ur den Heliga Skrift ined dartill Iiorande text.
Utgifna under ofverinseende af J. Norrby.
Haft 9 - 10.
Aliien &amp; A kerlunds f orlag, Gi~teborg: En svensk flickas dag- bok under krigsfingenskap i RyssIatid I808 -- 1809, iarnte inIediiiti2: af Cecilia Rd&amp;h Holmberg.
-- Ulla Grip.
En berattelse fr211 forra arhundradet.
Af Wilrta Lindhe.
- Tolf flickor.
Sm5historic.r om ungt folk.
Af August Bruttius.
- I biskopens ekipage.
Af Mirinrn Mrchelson.
Ofversattning af Ebba Afterbom.
P - Prenumeration a DHGNY sller saval i landsorten som i StocllhoIm a narmaste postanstalt eller bollhandel.
Lanens hemslojdsutstall- ning p&amp; Skansen.
.
.
, ', ' ' ' e et w s venska hemslojden har alltsedan frihetstiden haft mariga svarigheter att bekampa.
Fabriker borjade .da anlag- gas.
15ess.i utforde arbetet fortare och billigare an hvad som kunde astadkommas for hand; att varan samtidigt blef samre och fulare tog man .ej med i rakningen.
All- .mogen fick ingen afsattning for sitt arbete, och sa kom hemslojden allt mer o c h mer ur bruk.
Pa sina stallen har den dock segt och envist,.
trots alla motigheter, fort- .lefvat anda in i vara dagar.
Pa 1870-talet kom man, emellertid underfund ined, att allmogens hemslojd var .nagot att taga vara pa, innan den helt och hallet forsvann.
Men att denna hemslojd skulle bevaras at allmogen - icke blott at nigra fa yrkesman- niskor - det ar en senare tanke som forst framfordes af froken Lilli Zickerrnan.
.Detta froken Zickermans nya .uppslag, som .till en borjan ' mottes med ' ett skeptiskt: Det lonar sig icke, fabrikerna kunna gora det sa mycket billi- gare ", har nu efter ett 10-tal ar borjat mogna och bara frukt ..
Man har kommit under fund med, icke blott den stora betydelse hemslojden har bade for samhal ' let och in- dividen, utan ocksa det forvanande faktum, att .det lonar sig ".
Smaken har namligen under dessa .ar betydligt ut- .vecklats.
Vi tycka icke langre om fabriksvaror, duscin- och godtkopsgrannlat.
Vi vilja ha det ' som ar litet.
qigi- nelN, litet.
artistiskt, och framfor allt alska " i det, bakom.
hv.ilket ' star en manniska.
0.ch sa kopa vi hellre hand- gjorda saker, om de ocksa kosta litet mera; de, halla; ju sa oandligt mycket Iangi-e och blifva.
icke: fula med aren, -.
.
.
utan tvart om. '
.
.
Numera finnas .he,msl.ojdsforkni,ng~ .i: d&lt;j ' fiesta af Sve- riges lan, vanligen tillkomna pa knskildt!
: i.njtiativ, ofta un- derstodda af hushallningssallskapen, som, till .. ful1.o inseit hemsloj ' dens stora nytta vid t. ex. missvaxtar.
Dessi hemsl~jdsfoienin~ar mottaga.
och forsalja allmo- ' gens slojdalster.
D e tillvarataga afv&amp; ' monster ' och tekniker, som af allmogen fir kopieras.
Papekas k r ock- sa, att utofvarna af h&amp;nslojden mestadels aro gamla, som svarligen p i annat satt .orka _ .. fortjana.
.
- sitt uppehalle .. Af ' betydelse ar ju, att de unga ' lara sig nagnn.,art - af hem-.
.. slojd, men detta stoter ofta pa.
svilrigheter.
:.
.
ar g e n k doktor Salix stora, sa liga t i l l ~ i i o t e s ~ a ~ ~ d e, som en del af S&amp;riges he&amp;slojdsfoieningay - omfittiinde 9 lan kunnat anordna &amp; I utstallning - h W-saljning.
.
.ar .. att se,.
hur mycket de+a.
skarken -.
i sommar.
Roligt mret$qpr h u h i t utratta, ?ch det ar sannerligen icke litet, hdst om man tar i betraktande, att de flesta, af dem icke ' existelat ' mer an: titt par tie Ar .. Roligt .ar ocksa att jam- - fora ' de dika landikapens olika ' slojdarter.
.
.
', alla an ds lan representeras naturligtvis foist och framst ' af.
.
s i n bindslojd. '
D&amp; ' mjuka farglada.
trojor, .vantar.
och - lufvor, ' hck&amp; icke am dem.
.
.
.
.
hveq .. Kri: ticnsta+ lan har rodlakan.
och ylleschatterso ' m,.
for at!
ickq tala: om .de * vackra skanska spetsarna.
:.
.
.
.
An&amp;-nianlaibs.
.
... h&amp;nslojdsforeni~~ ...
,.
*.
fortjanar ' sarskilt er- S ' kannande for det arbete den nedlagt pa att aterupplifva Att forsoket utfallit med ' utmarkt godt result&amp; det visar de fina; mjuka, glansande linnetygen, som har utstallas.
I ~ a h n o h u s lan aterfinna vi ' n.urligtvis samma tek- miker som i Kristianstads.
Sarskildt vill jag dock namna flera utmarkt vackra bonader i flamsk vafnad, samt den for Skane karakteristiska treflatningen.
.
Konstfliten i Goteborg representerar ju strangt taget 3 Ian, som hvart och ett koninier med sitt.
Dar ha vi .Bohus Ian med opphamta, ' rya och finnvaf, Alfsborgs lan rned sina enkla tvaskafts-kladningstyger, fina och mindre - vanliga i farg och .randning.
Hallandssommen haller pa att do ut; endast en enda gumma kan annu sjalf kompo- nera.
och sy sitt monster utan uppritning.
Hon utstaller har en.
samling dukar i lifliga monster och farger.
Bollnas, Vesterbottens och.
Norrbottens lan- utmarka " sig genom sin lappslojd.
Det ' ar knivar; tandstickshus, nalhaflare och skedar af renhorn, kasor af masur rned be- slag ' af ' renhorn och silfver, korgar flatade af bjorkrot m. m., allt vackert och sirligt arbetadt.
Ni kan ocksi fa sma natta vaskor i skarfsom med tennbroderi och renhorns- beslag.
Aterupplifvandet af den gamla nu sa godt som utdoda konsten att tillverka tenntrad gor en riktigt glad.
Det ar blott en enda gumma som annu kan den.
Pa uppmaning af hemslojdsforeningen har hon nu lart ut konsten till ' sina bada dottrar, men hon klagar bittert of- ver.
deras daliga tander.
Det ar namligen med tandernas ti.llhjalp som tenntraden gores.
Foreningen, ' som garna .ville hjalpa, skickade gumman ett par tanger, men dem forklarade h.on vara odugliga.
Sa ha vi heni~lojdsforenin~ens spetsskola i Stockholm.
.For att ofvertyga Dagnys lasarinnor att alla dessa spetsar, kragar, slag, manschetter, kladningar och blusar med in- sydda spetsar aro alldeles fortjusande, behofver jag blott.
namna mamman .Il.
dem: fru Hilda Liljenberg f. Stark.
,,: Utstallningen ar vard, att ses och framfor allt, forenin- garna .aro varda att uppmuntras .. Ga darfor till Skansen!
.Om ' er portmona ar latittare da Ni gar darifran sa ar det: icke iolptt de gamla pa landet som ha fordel daraf: - Ni i sjalf - .kommer att fil den allra sttirsta gladje- och nytta af.
.
.
:: Edra inkop.
.
.
.
Hiid sjobetg.
.
.
--: ', ', I 3 s.
.
.
t.
.
. '
.
.-.
linodiingen och linberedningen. '
'.
.
.
Tv&amp; danska diktare.
.
Chr.
Winther och B.
S. Ingemann.
.
.
n.
For Dagny af Maria Holmst~Om.
D anmark har alltid varit rikt pa lyriska diktare.
Det idyl liska lilla landet med sina susande bokskogar och glitt- rande sma sjoar samt den glada och gemytliga folkkarak- taren .syns vara liksom agnadt att skapa och fostra diktar- naturer med en ljus och blid lifssyn.
Och hvad de sjun- git om har alltid varit Danmarks skonhet och Danniarks minnen.
Slar man sig under en sommar ned pa skilda trakter i sjalland, sa kommer man nastin med nodvandighet att befinna sig pa.
platser.
som aro folket kara ' och betydelse- fulla genom de diktare som dar lefvat och sjungit sig in i ' deras landsmans hjartan.
Sa vid L j u ' n g b y, dar man far hora Chr.
Winthers historia och dar hans sanger ligga pi3 folkets lappar.
SA vid S o r o, dar Ingemann lefde och dog - till den grad foralskad i den tacka och fridfulla naturen, att han fann det ' vara ett oforsynt skorrande emot idyllen, da jarnvagen drogs fram till Soro.
Hans lyriska temperament foredrog illa verklighetens handgripligheter.
Def ar far dem som i barndomen fortrollats af (~Hjor- tens flugt " och som med okritisk fortjusning slukat Inge- manns historiska romaner fortjusande stamningsfullt att pil ort och stalle gora diktarnas narmare, sa att saga per- sonliga bekantskap - en bekantskap som ocksa borde in- tressera en och .annan af Dagnys lasare.
1.
Christian Winther.
Di man letat sig fram til Kongens Lyngby pa Sjal- land, sa kan man gladja sig At inte blott att ha tillgAng till en dansk landsbys bekvamligheter och kom- munikationer utan ocksA At en ovanligt .vacker och fro- dig trakt.
Den underbara park, som omger Sorgenfri slott, bebodt af kronprinsparet, begynner strax intill den lilla roda kyrkan med storkboet p i trappgafveln.
Och man har fritt och obehindradt tilltrade till parkens alla skuggande vagar och stigar, till alla dess tysta och hem- lighetsfulla platser under mAnghundraAriga ekar och bo- kar.
Intet gAr dock upp emot att i stilla sommaraflnar vandra utmed den narbelagna Furesjons strander, denna skogomkran~ade, idylliska lilla sjo, som annu alltid loc- kar naturalskande sjalar ut till Lyngby.
Det var har, som Danmarks lyriske sangare Christian Winther skref sin betagande dikt: " Flyv fugl!
Flyv over Furesoens vove!
", hvilken med Hartmans vemodsfdla, smaltande melodi an i dag ligger pA det danska folkets, sarskildt ungdomens lappar.
P&amp; Furesjons vanska sida, helt nara stranden, ligga ett gammalt hvitrappadt hus tamligen ensamt for sig.
Det ar det annu kvarstaende tradgardsmastarehuset, dar Chr.
Winther hade sina rum om somrarna, dA han som hus- larare- hos familjen Muffelmann i Kopenhamn vistades med dem p5 deras stora vackra egendom " Fuglttsang ".
PA den tiden gled ofta om kvallarna en roddbAt fram ofver Furajon, och medan den har och hvar lag stilla i vassen, sjong " kvartetten " sina vackra sanger till stor gladje for dem som bodde i narheten: e l l a promenerade vid sjostranden.
Kvartetten bestod af anferaren, Chr.
Winther, som sjting andra bas, en studentkamrat till honom och de bagge unga froknarna Muffelmann.
Af- ven tronfol jaren sedermera Christian VIII, njot att ho- ra de friska rosterna, och inte s$i sallan kom han oan- mald promenerande fr5n Sorgenfri, slog sig for ett par timmar till ro i Muffelmanns tradgard o&amp; drack te med familjen.
DA sjong kvartetten, och stundom forelaste Chr.
Winther pA prinsens anmodan en och annan dikt.
Jamte tre af sonerna ~uffelmann var dottern Alvilde frin sitt 15: e till 18: e ar den unge husl ' 5rarens elev.
Hon var en ovanligt vacker och rikt utrustad flicka, kvick och rolig, musikalisk, varmt intresserad af litteratur och glodande patriot.
I henne foralskade sig den eldfangde Chr.
Winther, och det ar henne han besjungit i siilgen " F l y fugl!
Flyv over Fureskns vove! "
Det ar Alvilde %an skildrar med orden: Gulbrune lokker de flagre i vinden, let er hun, rank som et ax; ojet er sort og roser har kinden, ak, du kan kjende hende strax!
Det pistas att hon var hans lik egentliga Karlek.
Karleken till henne foljde honom hans ungdomsar igenom, trots alla andra foralskelser, men han vann aldrig iner an hennes systerliga tillgifvenhet.
.
Christian - Winther foddes i Fensmarks priistgard, p&amp; Sjalland den 29 juli 1796.
Fadern dog da sonen var 12 Ar gammal och kan alltsa inte ha utofvat nagot synner- ligt inflytande pA honom.
Modern var en ' fin och be- haglig kvinna med ett utveckladt skonhetssinne, dartill god och uppoffrande.
Iion alskade poesi och den sjillandska naturen, och att hon forstod hvad bagge dessa faktorer kunde betyda afven for ett barnasinne visas af en liten episod, som aldrig gick ur Chr.
Winthers minne.
Drri dag han fyllde fem Ar vacktes han litet fore solens upp- gang af modem, som svepte en filt om honom och p i sina armar bar honom ut till en hojd i narheten af prastgarden, dar det stod fyra lindar och en ask och Pivarifran man hade en vid utsikt ofver trakten.
Har stod ett bord, dar familjen brukade dricka te om aftnarna, och pA detta satte hon honom.
Nu f6rst fick han upp de somniga agonen och borjade forsta, att modern vil-
le.
visa honom .nagot.
vackert.
Det stod en stjarna p2 himlen -, den stjarnan glonide ' han aldiig !.
- och sa begynte solen att ga upp.
Och det skadespel,.
som da visade.
sig for hans barnablick, blef som en.
invigning for: bela hans kommande dikfarlif .. I foljande strofer i ') Hj,or- tens.
.flugt9 ', som han skref pa sin alderdom, Aterspeglas annu: ett minne af ' denna sommarmorgon under barndoms- hemmets lindar:.
.
.
.
het och lustiga lif i skog och mark eller den ljumma sommarnattens dampade stillhet:.
I sommernattens stilhed den knejsende ra - hendanser over hojen s i let p8 sin ta.
Smifiiglene de hviske, - selv ved de ikke hvad, og dugdriben lister sig fra blad og til blad.
Men Chr.
~ i n t h e r besjunger ocksa sina foralskelser - och de voro legio.
Det berattas, att da han som stu- Den korte lyse majnat dent horde talas om att en ung vacker flicka forlofvat-sig, over skovens dunkle trzr sa kunde han komma alldeles i misshumor afven om, var draget hen sa sagte,.
.
han aldrig sett den skona.
Han ansagnamligenalla vack og i daemrende skjkr ra flickor som varande till for hans privata gladje och end tindred morgenstjernen,.
fornloljelse.
Redan som litet barn kunde han bli ' staende mens hojt i. luften hang.
den usynlige larke som fortrollad, nar haii hemma i Fensmark sag en .ung som en klokke og klang.
-- - bondflicka komma gaende och pa hufvudet bara sin mjolkspalnn med de blanka messingsbanden lysande i Ar 1815 blef Chr.
Winlther student och reste till Ko- solen - eller eljes da nagot i form eller farg til1Yalade penhamn for att efter foraldrarnas onskan studera teologi.
hans sktinhetssinne.
Modern hade som anka ingatt nytt aktenskap med pras- Hans hjarta forblef anda till dess han, natt upp.
.i ten, sedermera biskop, Rasmus Moller, hvilken blef en 50-talet, d&amp; han fann ro vid sin sista karlek, ') som.
et1 god fader for sin styfson.
Efter flera Ars plagsamma stu- dufslag, dar den ena flog ut och den andra flog in ".
- dier, under ' h.vilka Chr.
.Winth.er sade sig vara " satt pa Under allt detta fortsatte han med att skrifva lyriska dik- teologi; ', alldeles ' som en forbjtare ar satt pA vatten och ter, romanser och versifierade hvardagsberattelser.
Han brod, .tog han med nod sin examen.
Prast blef han blir en allt st6rre mastare i att skapa stamning, en allt dock aldrig.
Han blef ofver hufvud aldrig nagot, men storre harskare ofver rytmen.
Och alltid ligger samma han fick titeln .. professor, da, han ar 1841 blef sand till ljusa sommarstimning ofver hans sanger. '
~ n n; ha inte de Neu-Strelitz som larare i danska spraket for prinsessar.
djupaste strangarna i hans sjal bijrjat gifva klang, ty an- Mariane, hvilken .var forlofvad med kronprins Frederik, nu saknas i hans lif " den stora smartans " upplefvelse.
sedermera Frederik V I I. Chr.
' Winther bevarade lange sitt lifsglada, ungdom- liga sinne, och forst vid 44 ars alder antyder han i en Chr.
Winthers forsta dikthafte kom ut Ar 1828 och dikt, att han icke langre ar " student ".
Vid denna tid hade han mott den unga Julie Wer- folj&amp; snart af ett hytt, kalladt " Trasnitt ".
Bagge .dessa liin, gift med en teologie kandidat, som senare blef prast samlingar.
gjorde honom genast kand och omtyckt.
) ' Tra- snittyy .ar endast folkvisor eller kanske rattare visor om pa Jylland.
Hon blef efter nagra ar skild fran sin man folket; dar.
skildras allmogens satt att alska, le och sorja, och sedermera gift med Winther.
Han var da 52 Ar och sa som han frin.
barnaaren lart kanna det.
Latt och Julie ' 35.
Fran det ogonblick han forsta gangen sag denna kvin- lekande.
malar han de skalmska bondpigorna, hvilkas .blef hans karlek till henne det barande i hans lif, na koketteri stundom yttrar sig i att halla en spann vatten ofver benen pa sina friare,, samt de stora, forlagna man- och genom hela hans ' foljande diktning sparas inflytel- folken, .som ha .sa svart att rycka fram med .hvad de ha sen haraf.
Hans amnen vaxa i omfang, hans ton blir pA hjartat.
Hans .obegripliga .natursinne och sinne for ldjupare men forlorar intet af sin.
skarhet.
I karlekssang- erna j9Til Ed) skildrar han sina vakna drommar och sin stamningar tar sig redan i dessa diktsamlingar de vack- smartfyllda, skalfvande langtan.
Julie var da annu Wer- raste uttryck.
Sjalland och Sjallands natur var hans liins maka, och Chr.
Winther hade intet hopp att na- stora karlek, och under hela sitt langa diktarlif trottnade gonsin fa lefva sitt lif med henne.
Men hans suck och han aldrig pa ' att besjunga sin kara fodelseo.
Men han sjunger helst om sommar och solsken, doftande klofver tanke hora henne till: ' och drillande larkor.
Skuggsidorna och den morka kul-.
Som jeg selv er dit eje.
.
na vint- var inte hans ' sak - inte sa att han intekan- til mig doden fore vi1 dei sitt lands klimat fran alla sidor, men det var inte fra smertens thneleje; til i evighedens glans, h a n s sak.
att droja .vid detta; haii lamnade det at andra: l b ' ' i. dn,, '.
.
som alle laengsler stiller, er oplost den dissonans som her os grumt adskiller. '
i i $ 9 i.
.
.
.
.
.
.., I, - Sa gick d&amp; da en vinter, sa kom der en var, og ' engen star i blomster og bogfinken slar.
- -.
.
.
* ...
.
S.
.
Han,.
affardar alltid vintern .sa hastigt som mojligt.
# en huru kan han inte .ocksa tolka sommardagens skon- '.
.
Till sist kom da den dag, ' da han nadde sin langtans mal.
Hans sanger bli nu farre, emedan hans lycka ar sa maktig.
Men hvad han skrifver till sin hustru ar djupt och skont:.
.
.
.
.
.
.
.
_.
336 D A G N Y - Skulde.
der k0mm.e .den tid,.
.
.
da dine blonde lokker blev gr2 - - - da skulde du vide, hvad knap du tror, at jeg elsked i dig de evige yn ' der, hin evige skonhed, der hiildt sig forkynd~r i dette alt, som kuli staminer fra jord.
2 - .,e - .Den 29 dec.
1876 skref fru.
Winther frAn Paris till familjens van Carl Sn.oilsky: Min kare Snoilsky!
Du, som alskar min van och var sangare,, ma veta, att han ar sa.
sjuk af feber natt och dag, SA Gud hjalpe oss!
Lakare ha vi .nog af - de fornamsta i.
Paris - men trosten ar ringa - - Tack.
for .din trofasta.
vanskap!
Vid 59 ars alder utgaf Chr.
k n t.
h e.
r sitt h i f d v e r k, Din bok.
har Christian last och var- glad at ditt arbele.
det mest populara af alla hans: arbeten, .namligen ' - " Mjor- (S: s ofversattning af Goethes ballader.)
tenk f l ~ g t ' ~.
Det blef hani ' hufvudvirk.
darfor, .. At.
.
alla Den 30 dec.
kl. 4 pa morgonen slumrade den feber-.
spridda toner 4 hans foregaendk ' ' diktning har ' samman- sjuke in.
.Han var da 80 ar gammal.
Liket fordes en- klinga i en enda stor harmoni.
.Att han kunde liksom ligt i fosterlandet uttalad Onskan till Kopenhamn.
dar samla hela sin diktarpersonlighd i eii ' enda dikt ' har: del- det sanktes i e i graf vid.
Holmens kyrka.
En1 praktig vis sin grund i hans begransning.
Haris amnen vor0 na- lagerkrans fran Snoilsky tackte kistan pa vagen fran Pa- turen soch karleken och annat brydde han sig inte ' om.
ris.
Pa, grafven restes senare, en minnesvard af rod Ud- Underbart ar, att dikten ar sa frisk och * ' omedelbar - devallagranit, vid hvilken tvenne hangbokar sta och med dar finns intet uppkok pa gammalt, intet, Atertagande af sitt sakta sus bringa en halsning fran Sjallands ' skogar svunna stamningar.
till Sjallands sangare.
" Hjortens flugt " vackte afven utanfor.
Danmark stort.
.
.
uppstxnae och hos oss skref bl.
a. Orvar Odd i Afton- bladet en utforlig anmalan af den.
- lera af.
Sangerna,.
exempelvis Folmers afskedssang till drottningen, aro skal- dens ofikblommerade.
ord till hans hustru: - " Pigespejderne ' i pa Sanda.
, ' ...
Kald pa mig i din lykke,.
o, lad din sangers ord og toner glzden sniykke.
med sangens perlesnor.
- - Kald mig, nar verlden tr * der dig naer og gor dig ve,.
.
nar smertens tare vzeder kindens roser og sne - - D. et h a r kommit en forfragan fran upigespejdernesl (ut- tydt: de danska flicksaouternas) " generalll i Kopen- hamn till husfrun pa Sanda: Far jag komma med 20 spejdere och sla lager pa Sanda?
Vi ska upp till O.lym- piska Spelen.
- Och.
husfrun pa Sanda svarar ja, utan ett ogonblicks tvekan, som hennes vana ar nar det galler nagot, som snart sagdt alla andra skulle finna oerhordt svart och besvarligt.
.
- *.
.
Chr.
Winthers lif gled i det ytke stilla han; Han var inte den, som grep, in i sin samtids.~relser - det enL da.
" problem ", som reste sig f.or honom i hans lif, var karleken.
Han,, var af en nobel, finkanslig och tillbaka- dragen natur, och under hans senare lifsperiod OLades hans .anspraksloshet och fordjupades hans.
sjalslif: Hans aktenskapliga lif forde m h g a stotestenar i hans vag, men han fordrog allt med stort talamod.
.Det var hans styf- dotter,.
.
Ida Werliin, som gjorde hemmet sa, oroligt att umgangesvannerna drefvos pA flykten.
Hon var tydliglen sinnessjuk, men modern ville aldrig att deea $kulle ma.
kas, och inte .forran efter mannens dod .och da fru Win- ther sjalf lag sjuk, fordes dottern till en anstalt forsini nessjuka .. I diktningen och musiken sokte som alltid den gam- le skalden sin trost och tillflykt.
Chr.
Winther var ofant- ligt musikalisk och komponerade ofta melodier till sina sanger.
Lifvet igenom stod hans hustru for honom som det forkroppsligade idealet.
Julie Winther var ocksa en i flera afseenden behaglig kvinna, men manga ansago henne affekterad.
Afven klandrades hon for att mannens ro och trefnad uppoffrades f&amp; dotterns skull.
Sa maste han gAng pa gAng folja dem utomlands, ehuru ' han al- dn; trifdes annorstades an ' i Danmark.
H *,: som alska- de sitt land som fa och som ' skref o ' m ' dess skonhet sa lange han kunde fora pennan, han maste sluta sina ogon lang-t borta fran detta kara land.
,, ' e.
.
Och sa komma de tjugo spejderne, de aro till och med tjugoen, en " acker kval2 nar den mogna saden pa falten manger, in sin tunga doft med angsblommornas, nar aftonhimlen star.
ljus.
med solnedgangsskimret drojande bakom skogsrariden, nar de sjungande faglarna tystnat en kort stund f8r att brista ut i jubel igen, nar soluppghgen lyser till dar sol&amp;dga ' ngSskimr&amp; just bl$knat.
Vursten, en stor lofkladd skrinda och en bagagevagn ha gatt ned for att mota dem vid Vasby station.
Visst aro spejderne duktiga att marschera, som riktiga scoutflickor ska vara.
det, men pa Sanda vet man, att de lamnat Kopenhamn den morgonen kl. 5, och efter den mer a-n dagslanga.
,,,
jarnvagsresan kommer det nog att smaka att ej behofva vandra 4 kilometer med packning.
Dar komma de i vagkroken.
Forst en brun ung flicka pa velociped, en af.
ledarna, det ser man; sii vursten med ~lgeneralenll - och generaldirektoren, ty agaren af Sanda ar sjalf med och konvojerar - och sa skrindan med spejderne.
bet viftas och hurras -- pa svenska, det har man redan lart -, och ingen kan dromnia om att den skaran har en .trottande resa bakom sig.
Sist kom- mer trangen, en hel lastad vagn med talten och pack- ningen, och ofverst pa den en liten trangsoldat.
Den lilla ' gesialten har strackt ut sig, den bruna scouthatten har akt pa sidan, och kanske ar det ett spar .af trotthet i det lilla ansiktet.
Men ' sa sitter hon inte heller tillsammans med de hurrande kamraterna i den stora skrindan!
.
Riktigt lagerlif blir det inte af, ty husfrun pa Sanda har bredt frisk halm pa golfvet i ett par af rummen i den nya vackra statbyggnaden, och p i annu ett annat hall, och mjuka filtar ofver halmen, och gifvit spejderne ett eget kok att husera i, med langa bord, som de kunna banka sig omkring.
" Generalenll, den kacka unga danska flickan, froken Inger Dalhoff-Nielsen, gAr.
och ordnar och bestam- mer for sin trupp.
Men generalens befallningar och flic- kornai onskningar para sig godt, och snart sofver man med sin basta van till sidokamrat, lugnt som ungdomen endast kan gora det.
Froken Dalhoffs flicktrupp ar den storsta i Kopenhamn och omfattar sextiofem stycken spejdere.
Den ar ansluten u, och flickorna.
ofvas ef er till gossarnas ~~Spejderkorps simma regler som dessa.
De ' aro uppdelade i mindre patruller pii femton, tjugo stycken, hvar med sin ordnings- man.
Om sommaren idkas sa mycket utelif och lagerlif som mojligt.
Om vintern ar det ' egentligen sondagarna, som kunna anslas till scouting.
Men dem ' tar man vara pa.
De brunbranda; friska aniiktgna visa ocksa hvilket hardande li f detta ar.
Nar detta i %es aro de danska scoutflickorna ater i sitt land igen: Innan dess lyckades jag fangsla de flesta af dem i en bild ' for .Dagnys rakning, som har ses.
Och trefliga se de ju ut - fast de inte aro i ' ~lderes Parade- dragtll, som generalen urskuldande sade; Iite pa lands- bygden fa afven spejderne taga sig litet frihet med mun- deringen.
Elpis.
.
O.
.
.
.
Till Dagnys hfsekrets i. landsorten.
Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mil att tillve- rataga allas intressen pi skilda platser,, fd vi h&amp;- hed uppmana vira lasarinnor i landsorten att de Pdr att underlatta denna vir uppgift, ville till tid- nii&gt;gens redaktion Inshda sddansi notiser, som.
.. ut6fver lokalintresset innehdlla saker af vikt f&amp;r U vinnororelsen i dess helhet. '
Hilma Pylkkanen forfattarinna ooh lingvist.
motiv fran vara dagars Finland, har till forfattarinna fro- ken Hilma Pylkkanen, fodd i St. Mickel ', men sedan ett 10-tal ar bosatt i Paris.
Under.
dessa Ar har detta namn ofta varit synligt i franska tidningar och tidskrifter, sarskildt i " Femina ".
och den distinguerade " Revue des Revues ", mm boken har ar emellertid forf: s forsta storre arbete.
For bokens litterara varde borgar det ansedda forlaget jamte en enstammigt " bonne prrsse ", afvensom det for- hallandet att en andra upplaga omedelbart foljde den for- sta efter.
Det a; ej heller harom vi vilja tala, utan om det tam- ligen enastaende forhiillandet att forf.
direkt nedskrifvit sitt arbete pi ' franskt sprak.
Oss veterligt ar det for narvarande endast en forfattare af nordiskt origin, afven han finne, Adolf Paul, ' som - for-.
fattar pa frammande, har tyskt, sprak.
Som boken " ar tillganglig i svenska bokhandeln.
tillata.
vi oss anbefalla densamma hos alla franskforstaende, for finska forhallapden.
intresseqadc, landsman.
Blahd forf: s egna torde den ej blifva sa .allman, da en viss frisprakig- het betraffande politiska fochhallanden nog torde lata cen-.
suren fora den pii " Index ".
Boken - ' som borjar ' med ett nyss.
inganget aktenskap, maste foljaktlig&amp; sluta nied .en skilsniassa, men ' har en " divorce " sa olik alla " sadana efter franskt rec ' ept, att vi tro det en stor del af romanens franska framgang ar att soka har. '
.
Naturskildringarna aro charmanta, det ma galla en harlig sommarafton vid hafvet utanfor Helsingfors eller.
en bister.
' vinterdag uppe ' pii Savolax ' moar.
.
.
E.
S. '
I ' n
-.
P '.
. "
8 ".
.
.
s.
.
.
:.,.
.
--, -.
.
.
.
, '.
: e .. .-.
.
s.
.
.
,.
.
.
.
.
I I.
.
_.
.
.
_.
.
.
-.
.
.
.
1 ' B l i ' f nagot!
.
2 - -. '
,.
!
.
-.
.
.
.
ar).
.
, '.
.
(19 och 12 ' ar).
\ V!
I i ' De t " $ ildit?
d a m e i a sitta smapriitande med Sitt arbete vid ett.
bord i-bakgrunden De bkda systrarna i forgrunden, Caimen halfliggandea i ep.
bekv8m stol: med en tidning i handen; Dagny sitfer pa armst.odet af, liinstol, dinglande med sina - &lt;olbocker.
:.
.
.
.
i en rem.,.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
Dagny:: ' ~ s c h i dn ja, meii .dina kavdjerer och eviga .. balei.
Ald ' ri ' g goi - d i annat an star framfor spegeln och klar dig hela dagen.
(Harmar henne.)
Sitter mitt har bra?
klar denni bandeau?
hiilken kladning skall jag valja?
' - - - Cqrmen: ~ n det ~ dig, ~ syster r nasvis! '
Vanta bara ', tills din tur kommer.
~ a g t z ~ ~; e ' kommei- i al&amp;ig, skdl jag saga dig.
F O aldrig det ' ville jag; bytalmed dig.
Carmen: Ah, nar du blir vuxen koinmer ingen att friga ' om du vill.
Det hor till ens tippfostran, vet du val.
Dagny:, Nej da, om det gor det!
Inte min atmin-.
.
allt be att fil ta hand om d&amp; sjalf i sa stone.
Jag.
.
sk8 fall.
Inte amnar ' jag lata gora mig till modedocka, Inte.
Carmen: Saa, hvad tanker du da ta dig.
.
till?
Inte kan d u g a i flati och- ko&amp; kjolar hela ditt lif.
Dagny: Nar jag blir vuxen, ska ' jag ha annafbah ' gora an att ideligen * tanka pa ' baler och flirt.
~ a r m e i: Det late; ju storartadt.
Hvad da, om jag.
.
.
far.
- fraga 2.
.
.
.
.. Ragny: -, Nej - ' $, du skall fa veta det.
Ser dii; jag har bestamt mig fok att bli Ctu ' dent till att borja med - - Carmen: N&amp; ' jag mg saga!
.
' student, kantanka!
Har kycklingen klackt ut det dar alldeles p i egen hand?
~ v i k i h a f kamraterna.
h a r satt det i diii hjarna?
.
.
Dagny: Sa,.
dume.,du- '; &amp; - .i.
.
1 n i e n ' k t det.
mer an jag.
sjalf och - mamma ...
.
. '
.
.
amma!
Na - hvad sige; hon ?.
.
.
.
.
D q y: Hvad skulle.
hon saga annat an: .- ja, vi fa s e.
- nar du kommer ' &amp; i langt.
, Carmen: Och hon har inte skrattat .ut dig?
Jo, det skulle varit i min skoltid!
Jag skulie ' kommit hed en ' sadan forflugen ide sa hade jag nog fatt veta annat af.
Studentskor!
Fy, sa opassande, hette det da.
De aro det.
otrefligaste slakte p i jorden.
Inte aro de utiga flickor och - inte aro de unga man - och har du nigonsin sett nagon flicka som studentmossan klar?
Ah, det ar afskyvardt att.
se deras karlavulna.
- upptradande pa.
gatorna.
.
.
.
.
.
Dagny: arp.allt, detta hvad mamm;!
skulle sagt eller.
.
.
.
ar det.
af ditt.
eget, om jag far be?
Carmen: Badadera.
Jag haller alldeles med henne i det fallet, vet du. '
' 1! ...
armen:!
.
.
.
.
.
.
Dugny: .Ja, men mamma tycker inte sa nu.
l ion sa ' inte ett andans ord till h&amp; om allt det dar.
Carmen: Da tankte8 hon det, sota du.
jag vet att hon afskyr studentskor.
Dagny: Hon kommer att gora ett undantag for mig, mig.
.
Jag ' ar fast besluten att ta for jag later inte rubba.
studentexamen.
Carmen: Hvad vill du med den?
Llag$: Joo - sen kan jag ju bli hvad som helst.
Carmen: Utom gift, .jaha!
Dagny: Hvem sager det?
Och for rester, ar du intc gift an, fast du inte ar student.
Cahnen: Men man har storre chanser i alla fall.
Man- nen tycka inte om larda fruntimmer.
Dagny: An sedan, jag tar risken.
Jag vill bli nagot allra forst: Att bara ga och fiska efter man, roar mig inte.
Carmen: Nasparla igen!
~ Dagnj: Du vet mycket val att bocker ar det basta jag har, och att jag inte alls tar mig ut n i societetetifl, som det heter.
Jag ar tafatt och tyst och plagad af alltihop.
Da ar det val battre att fran borjan valja det jag passar till utan att forhala tiden.
Puh!
hvad det beh0fs mycket prat for att gora sig forstadd.
Ajo med dig, nu ar det lyckligtvis skoltid.
(Gor en kni,x for damerna och sprin ger ut.)
, Carmen:.
Horde mamma hvad vi talade om?
Sk2 ' Dagny verkligen fa bli student?
- Frih.
A.: Sanningen att saga, ar jag mycket bekym- rad bor den sakens skull.
Jag hoppades i det langsta att dct bara var en flicknyck, men hon iterkommer nu si ofta till det, ach du kanner Dagny.
Hon ar envls; 3c3 du skall fa se att hon satter sin vilja igenom.
Carmen: Men.
mamma matte val kunna f2 pappa att forbjuda henne det?
Tant B.: Hvarfor forbjuda?
Inte vore det val ritlgon olycka om hon blefve student.
Jag far saga att jag har all aktning for lilla Dagnys beslut.
Hon komtrier att passa alldeles fortraffligt som doktor af ett eller annat slag.
Nej, jag finner verkligen ingenting alls komiskt dari!
Ni k m da inte neka till att flickan kar ett utpragladt godt lashufvud och att hon alltid skott sitt skolarbete tadellost?
Carmen: Men.
lilla rara tant da, Dagny i studerit- mossa?
Tant A.: Ah forskona mig for denna ytliga syn p9 saken.
Mossa eller icke - en flicka skall agna sig: it det hon har lust och fallenhet for, alldeles som hennes broder, det har jag alltid forfaktat.
1 FrCh.
A.: Enligt den teorin skulle du sjalf blifvit prast.
Det har jag alltid sagt att du skulle passat till!
Tant B.: (efter ett muntert skratt) Naja - men pli min tid brukades det inte, det gick inte an att " vilja bli nigotil da.
(Ater allvarsam) Men det sagcr jag dig, '. '
.
.
E t t sa mtal.
.
Friherfinnan A.
(m&amp;an 40-50 Tant.
B., hennes van (40 ar).
.
.
.
.. '
: -: i:); ant.
B;:.
.
; An ' all ' den bot; tdan~ad6 tiden.
d&amp;.?
.All; den, pa!
toaletter.
' och; ri~ojen ?~: spillda~~tid&amp;n?
z::: N.eji.
: hvad.
, rnagi; t ' ik:.
tigl grundligt lart blir: eq; .l.inst: .. for~~alla~~ tider, Qmi drjndan Skenbart- goriimes: -.
: iundan i.
ka$ask %pet: som ett.
idodti,kat.
pita],.
:.,.
.
- j,.
,.
I z;.,:,: j; ~: ~.
p ~ ~?
?
j p f;;; ~;!
Carmen: Ja,:: .. men:.
;.
m ~ g: att-:; !om: man.
: tgenasC,,,.ha,r Det hade kanske .jag ocksa en garig nar jag var ung, Skalan.
ar geno.mtr; osihd, skulle borja: .p&amp; attstude~a4ini varre, hinn&amp; man .ju aldrig road sig;.
o.ch det ar '; val %nd.a.
huf- Men.&gt; hvad.
har jag nu 3,: .i.!
!
.
.
!
;.
:.
vudsaken $ lange han ar ung.
Frih.
A.: Du har ju dina foreningar.
Tant B.: Som surrogat, ja, for det som ' battre hade.
" r .i.: Taht.
B;: Hort befihe!
Dar.
.h$: ' rvi; ' .. ' det .alld.es: .ofor- varit.
En aldre, ensamstaende dam utan fast sysselsatt- blommeradt, och.
$$.rakt; pi?
sak r $om Inawkan onska.
.sig.
!
.Hon tsdr., det.
heltc naivt, och ning, utan katt, knahund och kanariefagel, saknar egent- Hufvudsake# liri '; att.
' ro~ !.sig.
iion .delar.
denna: tro med: - sin tids - uhgdorn.
.
.Vi ha fatt beeatti8ande.
atf existefa .. .Afven.
om hon hla r l i g e 91 ?- dit:, ~::, .5; .=+t - -.
:.
, fikui, f oreningar.
oCb forargelie;, syr&amp;ten, ~amn&amp;traden lifvet.,blott och; bart: for ' att njhta, Iroa oss ' .- -.
- i ': Frih.
A.: Hon menar ju bara sa lang&amp; ufigd~rns- och stadsfullmaktigeval da och da, har hon i alla fall in- aren: vara.
De ' * ta: .fort:: slut, ocCh da kommer lifvets ' allvar te tillrackligt.
.
att lefva for.
.
.
..:.
.
: -.
.
.
.
.
:,, -.
. '
tid9 nog .. '.
~ i i h A.:.
j * " tyiker da .. ' &amp; i hai mer an tillrabkligt,.
, jagad ' som ' du ' ar ' fqan morgon till ' kvall.
Tant B.:.
LifGet~, allvar kommer.
i,, samny ' minut.
.
,;:.
.
som v i begynna ah&amp; ' att1 det .. h i s 411:.
Men man) - bedof- ~ a h B.: t ' ~c ', ' dar .. ha vi blyikan!
Jagad d; v. - s.
., ...
.
splittrad, aldrig samlad, ' aldrig ' diglig ' till nagota.helt.
j 0 f - var sig med nojen for att .sla bort tiitiken; ' darpiii.
Lilla vehupen i f ' alla, ' dagok.
att jig ingenting ar] ' si ' tter,.
.. dar ' l&amp; Daghy hat: redan anht det: och - ar.
betsnkt pa att ' iriratta diga att ' sa bekvamt ': ta tid, n ' ai inken annan ' vill ' - - - sig darefter.
Och du, Carmen, kan val inte~: p&amp;sta.att du.
ar omedveten; - darot ' ii, d % da; jul inte .ar .en: alldeles: tank- Carmen: '.
~ tant i.
ar.
' ocksa.
.
beskedlig, somd al:.
.
alltfor.
!.
:, ' '.
. '
::; '.
. '.
.
.
.
; los flicka?
drig sager nej.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
Tant B.
: ~ n sadin - som jag,.
lilla van, sager inte Carmen.
: Neej - men ' tant kan v a l inda: inte mena: att man aldrig.
skulle.
fa af ' det skalet; ' att jag ar.
en.
$ombiett ofikrfib- h a raligt ?.
:.
i. i:!
nej, Tant.
B:: ' Visst skall1 inan- ' det, ooh ': kdetl hjartans roli.gt.
dig manniska.
Och, en ofverflodig manniska ar skyldig sig .sjalf att ta hvaije tillfalle ' sop bjids i akt for.
+t anda.
- Men.
det ar: en: himmelsvid:.
skillnad: mellan .det ' och kanria; sig pumbarlig.
M&amp; det dar f6istar.
du inte i - att basera hela sitt lif pa nojen.
Nu vet: jag att du inom dig lei ett medlidsamt ' loje ofveg; mitti tantaktiga * M, och.
Fiih.
A:.
S i vet jag da, att d e h r ' bra lyeklkt,.
: nar, det finns, sadarG i jag kan saga mig sjalf att * det &amp; r- Ionl ' ost .att.
res~nnera l.
ofv,&amp;flodig~.
, manniskoy som " du!
...
.
.
Tant B.:.
Lyckligt?
- for a !la, andra kanske, men med ungt blod.
om1 lifvets mil soch o m den lifvets.
gcund- inte ' for vederborande,.
det kan jag forsikr&amp; A$ .detta val som aldrig kan laggas utoni:.
i: ungdomstiden.
Jag delade inti-esse,.
detta spring.
pa olika hAI1,.
@ l.
pa l .. e n ~ r - vet det alltfor .val, men jag veta ocksa, .att.
jag skulle skat- ven nier an nag&amp;- annat-.
.
Det a r &amp; kka klent bestalldt tat mig lycklig om nagon.
hnlig tant velat tala med mig, med lyckan orq morg~nen,.
?ar man vaknar och ' undnr darom, nar jag var ung.
Hon hade di %righom ' .. besparat hvarfor.
man: Jefve~, .och om aftonen, nar ryan, gir till mig ' mariga mnartsanima.
desi.1l.usioner och mycken; .onodig lifsvanda.
Jag hade da fran .. borjan vetat hvad.
jag.
.forst hvila,.
.
ljka otill,fredsstalld.
.
med.
den dagen.
som.
' med, (la efter arslinit, plagsamt famlande hunnit fram till - att .andra.
- - .- ..,.
.
.
jqg iotet.
hade att vantq,.a (1ifve.t) alt 1&amp;et daremot vantade,.
Carmen-: Men taont, k h d e, val annu, agna Sig:.
, i / f.
.
.
na- allt.
af,, ~ ~.
i I g,.
r, r,;.
: *.
.
....
.
.
.
,.
!
l.
:!
: ..:.
gon bestamd verksamhet?
Jo, h&amp;for,.
.
.inte!
...
.
Carmen: Ah, .men.
jag vantar mig sa.iofantligt mycket Ta@ 8.: Namp vig &amp; got enda, soty en; lam ' af af lifvet.
.
;:.
.
,.,.
z.
-.
.
.
..
.
' j:.
-.
.
min-.
.
.
typ och.uppfostran,.
.. utan utpraglad5 anlag.
for nagot j varlden s k V l l vid, ~,, &amp; ha; Hr, kunna.
framgipgrikt agna ..:.
TantiBi: Ja ' visst, det plagar ' ja vara ungdomens van- s.ig at?
Glom .icke itid i mina ar! ..
, Det.
finns.
en oater- liga utg3: n ' gsptinkt ..: Men .den- '.
ar felaktig; eftersom.
den ".
terkalleligei stangd port som heter: for sent.
Och det bereder1 .si %: stor.
besvikenhet.
senare.: i.
lifvet.
.
Redan hos ar darfor jag.
aldrig .trottnar pa att predika, som du beha- barnen borde,, man.
: inskarpa:: detta:.
: .minnsj att ' lifvet ger gar kalla det,.
min snalla van, for alla de unga flickor dig ingenting,: om .du .ej: sjalf; genom arbete, (kamp .och jag moter pa min okenstig: lar nagot gediget medan tid ' striifvan: erofrar det.
at dig., Ingenting, faller till !falligtvis.
.
ar, gor tidigt upp en bestamd plan for lifvet, blifnagot - pa var '.
lott - om vi bllott.
sitta stilla20ch.
, viirita !pa det.
Frih.
A.: (helt ' stillsamt) An.
karleken da?
.
::.
irztian ni gifter er!
: Tand B.::.
' Inte: ens d.en, om:: vi&lt; .im alltfor: passiya!
glommer.
bort att.
gifta- sig Frih.
A.:.
Men om de sa.
for allt hvad de ska bli, arbetande, studerande; iolitiie- Det finns .. undantagsfi~lI; men de bli allt sallsyntare:: Af- qen har.
gallef ilet att.
man nia ' ste gora sin: insats ' om man rande kvinnor - hur gar det da?
:,.
.
,.
.
i !.
:,.
.
.
,:.
Ta$ Bi:: ~ e, glommef i de aldiig, ' sa latig?
; arlden star.
vill vinna.
: nigot ...
Frifz .. A.: .1 Men!, min kara van; .-detta.
ar .. infe for unga Carmen: Och hvad ' ha .de da far nytta af all sin lardom och sina speciella yrken?
Ar det inte alldeles oron!
.Sitter; .du inte rent af.
och ' forordas ..
uppsiitlig.
; k ' oket-,.
.
.
.
.
.. -.
.. ...
.
.
.
.,.
.
.
.
,.
C.
) i,.
i.
,.
....
r,:,.
teri?
bortkastad tid.?
.. ...
, i; I -;, -, -. "
i i, .&amp;.
': l.
s.
: &gt; t.
, - 1.
, 1: s .. ' ' i.
I ' I e -, ' i I, a, % ' ..: ' -; ' ',, t e.
. '
, 3 .. ' ' I.
, t t-,.
.
.
Z.
i ' 1.
..., .,I.
t l b e I S ' l$$ {- \ .l as, S 8.
s
Tant.B.
: ' Du kanner .mig nag for att veta att denna behagsjukan3 jolmiga blomst ar mig forhatlig.
Nar jag n i detta fall talar om en personlig insats som maste goras, menar j % nagot vida djupare.
Ett inre tillniotesgaende, en sjalfuppgifvelse i tysthet, som kostar nagot, men.
som oc.ksa darfor har nagot af vinnande kraft.
, Carmen: (drommande): Jag skall lagga den lardomen pa minnet, for jag har nu en g4ng bestamt mig for att jag vill gifta mig.
.
.Tant B.: Niturligtvis vill du det, min flicka lilla, Aktenskapet anses ju allmant som kulmen ' af lifvets lycka.
.Men jag vill blott gora gallande att du inte skall ' betrakta det som.
en nodhaiiin.
Du maste p i samma ging skaffa dig andra resurser att hilla dig flytande ' ofvan djupen som alltid finnas - - - - Frih.
A.: (sakta for sig): Afven inom aktenskapet.
Tant B.: Och du far inte tro tt alla gifta ha mo- - nopol p i lyckan.
Den verkliga lyckan tror jag knappt existerar, utom i de sallsynta ogonblick, d i vi helt forgata oss sjalfva .for andra ...
.
.
.
Frih.
A.: Ack, min .van, predikar du sjalfforgatenhet for ungdomen!
- Tant ' B.
: et var narmast amnadt At mig sjalf!
- - Jasa, stackars lilla Carmen, har du fatt nog nu?
Skall pa ' - - ja, jag forlater dig, blott du nu faktklubben?
later lilla Dagny vara i fred.
Det var ju det vi gick ut ifran.
Hon drommer 0111 att " bli nagotfl, och du drom- .mer om att bli gift.
Lifvet far visa hvems uppvaknande som blir skonast!
Carmen: Dagny skall f A dromma i - .fred for mig, tant lilla, det lofvar jag .. Farval!
(Gar.)
F&amp;.
A.: Matte ingen af dem upphora att dromma.
Det ar ' forfarligt att vakna!
Tant - B.: Vore det battre att aldrig ha dromt?
.
Frih.
A.
:.
Ja - Ah nej, nej!
Minnet af drommen ar, dock vardt ett lif.
Tent B.: Och delta lefva vi p a.
- - - minnet af en drom?
: Frih.
A.: Vi?
Tant B.: Hvem har inte.
dromt?
- - -.
Men nog vore det vardt att af alla krafter forhjalpa det ' unga slak- ' tet till en solidare lifsgrund, som t41 vid alla de vindsto- tar och slagregn, lifvet har i beredskap at dem.
Frih.
A.: Visst vore det - - men min van, riz ' ' kedom - lardom - karlek - personlig lycka - 1 / 11 och med moderslycka - kan icke allt detta undermineras pa ett eller annat satt?
Finns det egentligen nagot enda som ar solidt nog att halla stand mot alla stotar; Tant ' B.
: Jo, det finns!
Ett hela var formaga och vart intresse fangslande arbete.
Det var ju en g h g, den skuldtyngda mansklighetens paradisvinst.
Men skola de unga framgangsrikt kunna taga upp denna sannskyldiga gudagafva, tillkommer det oss Bldre att ge dem all den uppmuntran och hjalp de behofva.
Sjalfva se de inte tillrackligt klart for att uppskatta dess varde, men var viss de skola tacka oss en gang.
(Reser sig afor att ga).
J o, ~ j a g.
d f e g ~ n u Styrelsen.
for ~Hemmas6mmerskors sommarhvila " har sammantrade i eftermiddag, och dess-. '
-,, - - forinnan skall jag inspektera ute pa aHernmet for ofver- anstrangda butiksbitraden.
och revidera rakenskaperna i flLararinnornas rekreationshemil.
Du far forlata - far- val, min van!
Friheminnan (gor en resignerad Atbord och foljer hen- ne till dorren.
Ensam med en suck): Minnet ' af en drom forslir inte att lefva pi, - -.
- hon har ratt!
.
Sten Grave.
P - O m sproglig Forstaaelse.
Blandt Ord, der lettest misforstaas paa Griind: !f ~igheden er Ordet ' Tilgiftu der jo lyder aldeles som det svenske " tillgift " men har en ganske anden Retydning.
Man vi1 exempelvis hore en Dansk tale om at Hageren giver ~Tilgift~l, dermed menes, at han giver flpiihrodl~ eller, vis ' a vis en anden Handelsmand, at han har givet noget llpH kopet .. I de ' storre Brodudsalg er det ikke sjeldent (= sallsynt) at man ser trykte Plakater (= an- slag) med Tilkendegivelsen ~Tilgift gives paa Hvedebrodu forudsat at der og saa nzvnes tillige, for hvor meget er kobt for den eller den Sum.
Et andet Udtryk, der - egentlig underligt nok - ofte misopfattes, isaerdeleshed i Talesproget, men mindre naar det l&amp;es, er Betegneken 11 Kuldec (= kyla) de?
udtales jo nemlig, som om det var bogstaveret med to ~ l (1 og f z ~ derved, for svenske Ore.
en vis Lighed med ordet .Kula .. En Dansk, der i Samtalens Lob naevnede, att han fros og anvendte den i dagligdags Tale almindelig forekom- mende Udtryksmaade: " Jeg foler saadan Kulde i Ryggen " afbrodes af den venlige svenske Tilhorer med et bekla- gende stackare: - har Ni en kula i ryggen?
Hvor vidt forskellige er i kke ogsaa Refydningen af Ordene [~Dreng " og iidi-anga skondt Udtalen er ganske den samme.
Vi taler om en lille flpojkfi medens en Svensk med Ordet.
adrangll betegner det, s9m vi nxr- mest vi1 kalde " Gaardskarl (l.
Det svenske Ord sett noje " mader et dansk ord med Lidhed.
i Lyd men ej i Begrebsbetegnelse, naar en Dansk taler om, at den eller den Sag kender han ikke til sa noje (= sa noga) hvorom nogle forklarende Exempler i nzste Nummer.
A l m FotsbetpDalho&amp;, -.
.
.
n S p r i d DAGNY!
.
.
.
.
.
- 1,Notiser. '
En ny.
~~~~~~~~ening J ~andelsmi~~siern, som Sckes stallt sig sardeles valvil- lig gentemot kongressen, har beviljat medlemmarna af den,.
.
~ostriltt&amp;relsen.
foi kvinnans .samma; prisned@tning pa - .statibanorn ?,, .3: djelklassbil@.
.
politiska.
rostratt har bildats i. Ronninge efter foredrag af berat * igar, till resa pa 2: dra klass, 2: b.-klassbiljett till 1: sta.
...
fru Elisabeth.
' Wzrn-Bugge, Stockholm och fru Maria Dehn, ofriga ungerska jarnvagG iamf '.
konima ifven ' Sodertaljp. '
' lpassagerarbitar- att lamna liknande medsattning i biljettpri-.
.
.
.
ser .. Till .i .kongressen deltagande journalister komma fri- .- ' ' .De gifta ' kvinnorna i: verken.
, horn iien narmaste fram- tiden amnar civilministern igilngsatta en ingaende utredning biljetter!
att lamnas.
.
Bud+pest, h g -.
bevjljat ett kongresSanslag a 5000 Kronen ...
betraffande fragan om mojligheten for kvinnliga- bitraden .. Vidare staller staden till kongresskommittens forfogande ett vid statens ' jarnvagar, posten och telegrafen att efter intra- illusteradt album ofver Ungern.
Exemplar af ddsamma.
de i aktenskap kvarsta i tjansten: Enligt hvad det uppgif-.
.
.
.
.
ves, lar en kommitt6 .af sakkunniga, bland dem flera kvin- kunna redan.
utskickas.
Den under ledning af gwfvinnan liona all er arbetan- nor, tillsattas med uppdrag att verkstalla ifrsgvarande.
.
' de finanskom mitten ' bar redan att gladja sig ' at stora tillskott.
utredning.
': Icke ' e-ndast i- .Budapest utan afven ', pa.
andra platser: ha.
~inderdrighetslagen.
I en till kommerskollegium ' inlam~ad stadsfullmaktige beviljat anslag till kongre,ssen.
.Handels- I-edogarelse ofver minderarigas och kvinnors arbete i.
.ini .ministern har personligen gifvit ett bidrag ' af 1500 Kronen, dustriellt yrke, framhaller yrkesinspektoxen C.
G. Forsberg .och landthushAllnin ' gsministern har afven lofvat.
att peku-.
.
.
i Goteborg att botesbeloppen for brott ' mot minderarighets- " niart understodja .kongressen.
-.
Fran Mrs Chapman, Catt har meddelande ingatt att dro- lagen for narvarande iiro alldeles for smil.
De, adomda straffen.
kunna icke i; erforderlig eller onskfig grad inskarpa Jigen komma tvi hinduiskor,.
en javanesiska och en ' egyp- hos vederborande, att lagen kan och: ' skall itlydas,fullt och 4ska att bevista kongressen.
Mannens forening for .K.
P.
R. i Ungern .iiar beslutat helt; I manga fall ha adomda ' - ' boter icke hindrat upprep- ' inbjuda mannens internationella forening for K.
P: .k.
som ning anda till fjirde och femte gAng.
.
, '.
d i skulle .hilla sin forsta generalforsamling samtidigt med.
.. ~ t t minnesmarke.
ofver ~ri-na Gyllenstierna.
Et?
ypp-, kongressen.
Den osterrikiska rostrattsforeningen har .beslutat ' att an- rop om, resandet af en staty ofver Kristina Gyllenstierna. '
ordna en internationell deinonstration i Wien fore oppnan- har utfardats undertecknadt af Anna Douglas f. Ehrensvard, Lizinka Qrssen f. af Ugglas; Calla Currnan f; Lundstrom, det af kongressen i Budapest.
.
Alma Hedin, Selma Lagerlof,: Olga Platen f. Wijk, - Elsa ~iswttsstriden i England.
Vid diskussionen om de " Wallenberg f. Lilliehook, Marta Adlerstrale f. von Oelreich, hungersfrejk som den, 19 juni skulle trada i kraft i de af Helfrid.
Edelsvard f. Boije, Sofie Hoglund f. Reuterskiold, Cecilia Milow, Ellen Terserus, Lilly Wicander f. von.
Red-.
Londons fangelser,, d a r suffragetter finnas, emedan myndig- licli, Einar Adlerstrahle, Rolf Cederstrom och F. W. Edel- heterna ej .annu tillatit dessa att ofverflyttas till forsta di- svard.
Meningen ar att genom penninginsamling kunna visionen, sade inrikesministern Mr McKenna den 20 juni: erhalla en flYristina-Gyllenstiemafond (l .stor nog att resa " Ma de vara ledare effer vanliga medlemmar, man skall statyn .. SAviil storre som sma bidrag.
kunna saedas.
till ' an fila tv6ngsmatande om de q ' .pd vanligt satt ' vilja intaga major El Adlerstrale, Sturegatan 58, .Stockholm, eller di-.
' sin joda ".
.
' Den 22 undergick Mrs Pethick-Lawrence den rekt till Stockholms, Handelsbanks Ostermalmskon~or,.
Sture- behandling, som niinga manniskor anse " motbjudande och gatan 24, Stockholm.
Bidrag kunna tecknas, a listor ut- fQrnedra.nde '.
'; hos.
Mrs Pankhurst .hade ej de nio lakare lagda a samtliga bankkontor samt- i ' Fritzes hofbokhandel, och skoterskor, som krafdes dartill, Onskad framging, och den 24 .juni losgafvos de bada kvinnliga ledarna.
Af de Stockholm.
.
.
.
.
a Teckningslistor fbr.
samlande af bidrag erhi&amp;&amp; hos, hr ofriga kvarvarande, ungefar 70 stycken;; hafva 22 Iosgif- .F.
.
W. Edelsvard, K. Jarnvag~styrelsen, Centralstationen, vits.
Da dessa underrattelser koinmo den 28 juni, kam- Stockholm.
Insamlingen afslutas 1. oktober innevarande pade Mr ' Pethick-Lawrence annu i Brixtonfangelset.
-.
.
.
.. ar, vid hvilken tid teckriingslistorna indragas.
Ofver influtna ' medel kommer redovisning att afgifvas De kvinnliga lararna i.
Ryssland ha nu genom.
en lag i. de dagliga Stockholmstidningarna.
fatt lika rittigheter med de manliga.
De erhalla, lika stor En utredning angaende den svenska hemsl6jden; " ~.
m: t lon, och vagen ' till hogskolo~na star ' nu oppent ' 2ifven for.
.
har At en komm ' itte uppdragit att verkstalla utredning om dem.
De ' skola ocksa framslappas till alla akadi.miska he-.
den svenska hemslojdens i allmanhet nuvarande tillstitnd, dersambeten och till hedersposter vid universiteien.- ut.v-ecklingsmojligheter och behof inom de sarskilda orterna af vart land samt att afgifva betankande och forslag mg&amp;- ende de Atgarder, som frAn statens sida kunna vara af be- hofvet pakallade for dess understodjande och utveckling.
Till ordforande i denna kommittk ha6 k. m: t f&amp;ordnat.
landshofding C. F. Holmquist samt till ledamoter i kom- mitten f. d. auditoren A.
H. Fahlen, sekreteraren i Malmo- hus Ians hushAllningssallskap J.
C. Leufven, froken Lilli Zickerman och froken Gerda Bjork.
.
.
.
.
:.
o n ' ' '.
* # '.
. '
,,, n ' s S, ' ' a,,, ' ' ' " ' ' ' ' ' ' I ' ',.
Nasta sommars.
internationella rostrattskongress.
Fran kommitten for, den internationella rostrattskongressen i Ung- er.n nastkommande juni nar oss underrattelser, som visa att arbetet gar for .hogtrjrck och att man redan ordnat en hel del saker.
Kongressen kommer att.
hallas dagarna 15-20 juni, i Budapest.
Telegramadressen ar Su.agiurn Budapest; postadressen: ong gr ess bur eau, Budapest, VI, - &amp; iufn- Ut.6.7: ' Prenumerera pa: D A G N Y!
-
I i Fragor .och svar ~ UNG FLICKA.
.
18.-arig.
flicka, af god familj, som genomgatt 8 klassigt.
laroverk, onskar plats som,! ...
.
,.
.
m .. .. guvernant; till!
hosten.
i.
bildadt, hem.
P8 1,on pste?
d-remol ... -.
.
- .. I g@ mindre afseende.
Elementarunder- Hvar .ken man prevumerera p i Dagly?
.
:,.
.- visning i musik kan afven medde- las.
De basta ref. Svar till " Bad- I.
~landets lalla - postanstalter: och.
boklPdor.
kan map bestalla giist ", Strandbynas,.
Grohed.
-- huru manga ex. som helst.
.
...
, -.
....
... som aflagt -.
realskoleexamen me (mycket goda betyg samt aget.
upp marksammade ' anlag, ' for teckning soker harmed anstitllriing som bi trade at kvinnlig eller gift manlit fotograf, kart-, irriopsteriitare e. d mot erh@ande .rtf " allting fritt " Skall man.
a l m 9.renumccera 4 despa, stbl&amp;?
principalens,.
hem.
; Svar miirkb.
...
BiPdtsd nidta,. '
.
:.
- Ja,.
ifall man.
dnskar.
endast 1, Q, 3 eller 4 elr.
: .skall man " R.
' B.
", ahaktas under adres:,.
.
.
,, ptltid gor&amp; det.
.
...
.
.
.
.
.
: .., husligt intressera ' d, hagot m usi ka- Motala verkstad, p. r. lisk och med - godt, jamnt satt .och Hvad kostar Dagny I p&amp;tanstalte,r- o&amp; ipklildor?
lynne, onskar plats som ya@nna.i .. .. Dagnjis.
postprenumerations- .. och: bokladspris .. i r kr.
4: 50 hem dar husmoder saknas, eller.
.
.for lJ1, 2: 50 for, v, ch .l: 25 .for l /, &amp;.
+ koni hjaIp och ' salfskap i familj Hirilki viflkor erbil ffa preaymerantsa&amp;we i l D &amp; ~?
eller at klen, aldre eller ensam dam eller herre.
Basta rek.
och ref. kunnig i husliga goromil och som Den, som samlar minst 5 - erhaller .en pro- Svar.
ii11 " Godt: hemM, Ahus p.
.r.
nad, .onskar komma i.
familj da.,.!
.
vision.
af, kr.
.l:?
, for: hv.uje helars-, 50 ore for hvarje duglig husmoder finnes, fiir,, at.
halfars-, och 20 @ e for hvarje kvartalgprsnumerant.
hjalpa till med allt i, hemmet.
On.
H&amp; skall man farfira .i?
d&amp;na ' pko~isio&amp; &amp; efi.
skar anses som familjemedlem.
Sva .. till ~ 2 0 h, Bara; hillfande?
!i.
.
.
; '; 2.
!,.
.
.
.
med elementarbiidning, som.
vistats.
Sedan ' man - samlat minst .5, prenumeranter, (gar man tillvaga ett.
ar i Tyskland och flera .ar i p i ett af foijande satt:.
.
.
t '.
Fra ' nkribe, kunnig och skicklig i alla inom ett hem forekommande goro- - i) Antingen.
: insand-det .af prenumeratjonsofgiften mal, onskar plats - som hjiilp och.
, med afdragiaf prqvisionea .bestaller man $et khofliga an- siillskap At en dam eller for barn.
talet ex. (hur manga som helst, m-enn ' allti qinst 5) direlit ' " Utmarkta referenser.
Svar till " Ung i hem dier ' p5 risa siikes plat; fran ' Dagnys exp.
'; Stbckhohn, soni under samlaren6 adress i ett och samma paket sander alfa bestallda ex. S a m l a n harid % svenska1 ', Gumzlii Annonsbyra, hos!
ensam dam eller i mindre fa milj af bildad, praktisk, arbetsan -: - .att ombesorja utdelningen.
ti !l de samlade prenumeranterna.
Malmo.
flicka, som genomgatt elementar.
2) E h: Man prenumekw 8 .n&amp;made i p ~ g t k o n t ~ (r annor- U n g lararinna, och husmodersskola, samt kurs vic stades) for de samlade pren.uyeranterna, detta qn,&amp; hvpn., tacksani t till [' Ar och ens adress, begar kGtto ' a samtliga erlagda afgifter, undervisningsvan, med goda betyg lasarett. '
Syar under.
adr.
S. Giirnxli tillstaller oss detta kvitto,.
da vi orngilende pr postanvis- fran laroverk.
och .smaskolellrarin- betsam ",.
.
ning sanda samlaren den,.,stadgade provisi-q~en .. neseminarinm samt fran foregaende Annonsbyra, Stockholm f. v. b. platser, onskar ' plats till hosten i Hvar, och M f hvillket pris ' kan mqn nummervis f6sa skola eller familj.
.
Ar Ifven villig D.
.
.
a g n y?
:,:.
.
:.
.
..,.
..: -.
att deltaga.
i hushallet.
Svar till.,, af god familj, frin landet, finska I .Stockholms tichiniskohtof oeh cigar~affiWk * $amt hos-~$i ' -: D$ .. T.o, p.
.r., Norrkoping.
.
plats att, g!
.frun tillhanda i fir hys .. kommissionarer: i landsorten.
.
Pris c l0 ore pi nummev;.
Familj; ga-a dar barn finnas: u aiaaasa a ~ i c k q.
.
.
Stockholm A I I skritvelser ~ rorande expeditionen - id~es$eS %~: dess narhet.
On.
.
. '
'.
som genomgatt Fackskolans HUS- skar anses eller som familjemedlem.
.
.
; D A -.
O ...
.
N Y S ' E X P E D.
I ' T ~ O: N; * moderskurs i Uppsala, onskar for Nagon lon.
Svar till T. Strandell vinnande af.
vidare nraktik plats a Hornsgata4 52, adr.
.
Fru Soder-.
...
STOG&amp;HO&amp;M.
:.
: herrgard .eller br-ukSegendoh.
som lund, Stockholm.
h jiilp i hushallet.
N %gon lon on3k- vard.
Svar till ung flickao, Upp- - - sala p. r. LJSsaslnria, utex.
.
f r h 2-kigC seni.
(:, lcomp ..
Yngre bildad dam - med goda, betyg ock rek., och son ...
.
.
.
ung, bildad ' flicka, som genom- onskar medfolja till badort eller pa undervisat dels i flick- dels i sam- fPlafssbkande f&amp; sina annbhser injorda i ' gatt ikindergartensseminarium, on- resa sisom siillskap och hjalp.
HUS- skola onskar ' till hosten plats Dagny f6r ftalfva priset elkr 711s 6rc pr mm.
skar plats till hosten i skola eller hallskunnig o .. representativ.
Fin.
skola eller familj.
Svar till uA.
E familj.
Svar till " 21 ar ", post re- ref. Svar till jui ii 19128, Svenska O. ", Gefle p.
.r.
stante; Goteborg 1.
- Dagbladets annonskont., Goteborg.
.
...
, I.
.l S ' .J, $.
e -, ' For enkkre sjukrardi sallc eno om skap, hushallning ', I 1 - 2.
-- J.
% I ', l b. p k TSS~KA~NDE, ~ Kindergar tenlararinnam * ' + r. '
sexton&amp;ig rnus~aii~k, barnkar flicka ' 1 5nskar under sommaren nigorr; ysselsattning c mot fritt vivre i racker trakt p i landet eller i skar- &amp; - den, ej langt fran Stockholm.
h a r till " L.
L.
", denna tidnings IXP.
iindervisningsvan och musikalisk, onskar till hosten plats Som ' gu- vernant for tva eller flera elever till och med fjarde klsssens kurs helst i narheten af Stockholm.
Svar till " I.
E.
", Afard p. r. Studentsha Lararinna ned utmarkta.
betyg onskar god &gt;lats fran i september eller nagot med vana att undervisa i skolam-; enai.e.
Svar tlil " L ' L: W1 l ", p; nefi sprak, musik, soker ' plats ' for lasaret.
Goda betyg.
Svar " Ener- .. Mora.
gisk, barii kar ".
Svenska Telegram- byran, Sthlm f. v. b..
Plats .. som lararinna 5n5kaS. '
till ': hosten- af ?O.&amp;rig el62 nentarbildad fliicka, som i ar med goda betyg utexaminerats fran sma-; kollarannneseminarium.
Svar med ippgift om fordringar och lone- ormaner till " Jamt~ndska ", Sven-; ka * Dagbl ' idet, Stockholm, f. ' v. b. Sprid D A G N Y!
Vardinneplats Stockholmslararinna, som fullkom- ligt beharskar tyska spraket, on- skar plats p i landet nagra veckor eller aterstoden af sommaren.
Svar till.
" X.
S ", ' Raillskrona, p.
.r; onskar medelaldet-s dam som har mangarig vana att med ordning och sparsamhet ' foresta battre hem.
Svar markt DNU eller i hosto, under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm f. v. b.
LEDIGA PL A TSER,.
Tekniskt bildad Vid Statens forskola for blind; ung flicka, med godt afghgsbetyg i Vaxio ar en Fran tekpisk skola, onskar plats sasom riterska hos litograf eller pa ritkontor.
Svar i biljett Markt.
bar- betsvilligo, torde inlamnas till Sv.
ledig att tilltriidas den 1 niistkorn Telegrambyrans filial, Malmo.
mande augusti.
Ansokningsliand- lingar, inkl .. lakarebetyg, stallda til Sprhkkunnig Lararinna ityrelsen,.
insandas till skolans rek vid ' komm. '
mellanskola onskar: or inom en- manad efter nedan mot.
fritt vivre o. resor sommar-; taende - dag.
plats.
Nagot musik.
Stud. utom- Vaxio den 5 juni 1912. lands.
Svar till ?X.
Y.
.Z.D, Hvet: landa.
. '
STYRELSEN.
lararinnepla ts,
Ordinarie Iarar - (inne) - tjans-,. '
&lt; ' - * # &amp; p ..;.
Maskin- i. i *.
i * -- f (, #!
* &lt; .. L .V ' 4 E&amp;=ketor@ fiStii2 f+ksk6la 3, ANNAS ar till ansokning ledig ' 9, on enligt lag: Gossloj.&amp; fiiines: or narvarande, Arvoc$e " ' 2 ' 25 kr.
3ostad 3 stoia yltm o&amp; kok.
3i.E: rade den 1 januari 1913, men so- randen forbinde sig att vikariera ar under hostterminen, som bor- Allvarlig lararinna med hag for huslighet, far for las- aret plats i enkelt hem pa landet. '
.
. '
att undeyvjsa tva barn i Jldern 11 d till komina for nista la&amp;r,.sorh borja!
och l b.; &amp; -.:.
Svar m ~: 14ne6Jyet.
P:.
- Ben 28 augusti, att anstallas: kunni i Engelska, Tyska och Fran- .Fru &amp; i. ?Hklo, apstallning .vu genast un- ska i 1 &amp; o. f~lkskollat.are ...
?
.
.
.
.
.
.
dep3ider$.
" forig Oly npiska spelen.
?ch ' .t ' 8 -.
: Pesoner hm.- ' onskaiextra fort janst under semestertiden kunna afven ansprakslos o: frisk.
larafilina far i 1 smaskollararinna.
n anmala sig.
Lofien for e. o: - fol ' kskollarare ' j plats fran hosten att Iasa och spela Karlstad utgor 1,500 kronor i ' et1 12-arig flicka.
Svar med betyg med - - AD.
L, ZADIG.
F6r allt.
.
.
. '
t i l i ~ r u 1Laya.J4jersing1.
och fd~.,; Drottninggata0.
.
.
,.
47.
.. S,to&amp;holm.
.
.
.
Strom$s&amp;irk.
.,t.
; ': i;.
.. j y Lo,~: en.
for,smaskollararinna ut&amp; i- forsta lonegraden 1.,000 kronor, i ' andra lonegraden 1,100 kronorl l tredje lonegraden - 1; 250, kronor Verkligt skicklig, bch .i fjarde lonegraden 1; 400 ' kr.
;: valmeriterad, stadgad lararinna, ' Ans6l&lt;.tiingar .-till .dessa tjansfet garna musikalisk, onskas till.
hosten skola sta,llas till Karlstads folksko- att lasa tredje klassens kurs med och senast den 31 .juli hjglp: i " sto ' rre, ' fainilj i Goteborg l l-aag .. dotter samt: att lasa laxor h lestyrele.
r a till undertecknad insanda; ach Johis en krigligt.
sinnad, bildad, med tva aldre barn.
Ansokan med b8ra agsokningarnarvara atfoljda al medelalders .. dam; frisk och glad, Foto., rekom. '
" OCH!, Ioneanspr !ik " till Frejdebetyg, bgtyg ofver, examina fullt i alla ' inom ' ett hus Rektqr Y ~ g v e, Meianderj: Folkhog- och: tjanstgoring samt " lakarebetyg,.
.
.
.
.
kunnig.
--- ....... skolan, Onnest ?d.,.
,;.
, I&lt;iylstad ' deii: 21 juni 1912. forek.
goromal.
De basta rek.
er- Bror.
A. Larsen:: ...... fordras.
Lon 30 kr.
pr manad: Folkskoleinspektor.
, platsen.
matt - ' !tilltfddii - genast eller Bildad, langre fram.
Svar under adrss.
Ordinarie duktig ' 20 ars flicka g e d godt ut- # # Aktadte ' hemll, Nordiska Annons- seeiide och ?satt, o-i-dningssinne sam t ~ &amp; ~ &amp; ~ ~ &amp; j by$ln, Got&amp;org .. &lt;,.
.
.
.
.
.
.
intfesse for, hemmet, fir plats .att .. o foikskola (litt, skota lieniniets alla inre goromal.
vid ~ k n ~ s b fasta Kokerska finnes.
Svar med foto., F) i Alfa forsamling, Gaflebor pret: till, Familjemedlem 1 9 1 2 ~ lan, ~ sokes hos skplradet inom dagar&amp;ft$r forsta kungerandet haril -.
.. Tyringe p.: r.; - ... ' i. '
.
.
.
.
.
o.
i &amp; stl.
ch: Inrikgs .tidningar.
Lori enligt lag.
Om flickslojd 8C for tilltrade den 1 september 1942 kronor pr ar.
Bostad 1 rum och Barnfroken hungores karm.
!jitnsten: s~.rri f6tb kok.
50 kronors ersattning fol standarinda.
.for.
* .sliyddslikrnrtiet; Malmo stads skyrldShem fOr$ !tcRor eller .Barnjungfru van vid spada bristande rum.
Skdhuset beligei belaget vid Skaralid i Riseberga barns skotsel far god plats i familj c: a 2,s km.
fran jarnvagsstation.
: socken i Kristianstads lp.
Sokan- med 2.
b a p.
.Svar helst med ' foto.
naturskon,, ' folkrik trakt.
Tilltrap.
: de bor.
hafva aflagt fo ' lkskollafare- och uppgift ': om.
6alde ' r och lone- den.
l januari 1913. examen.
Loneformanerna aroi: .hob- ansprak emotses till Ingenior Assar Vikariat.
.!
lerad bostad med lyse och v4rm.e; Svensson,; Goteborg.
vid samhi ' skola f&amp; nista k d.
kost, tvatt .. och lakarevard samt termin, som., borjar, den .l.,~ept.
kontant ' lon af 1,200: - kr.
for ar.
Elfsborgs: lans landstings sokes .hos ' .skolridet: .i.
Alfia for!
Tjansten aier delaktkliet i folk- den 7 augusti 1912.
Vikariens lor skollarariias p~~ionsini-attning och sjukskofersketjanst.
.
.
.
.
.
.
efter 900 ' kr.
.pr.
ar .. utom husrurr tillsattes med fyra manaders omse-.
sidigt forbehallen uppsiigelseratt.
med station, i Lilla Edet .ar ledig och vedbrand.
. '
Ansokningar, atfoljda af prast- och och sokes.
bos .undertecknad se- - Alfta den 12 .juni; 1912 ...
- lakarebetyg samt handlingar, som nast den 31 dennes.
h i g: lon 700,.
.
.
Skolrhdet.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
Adr.: ..
&amp; tta.
styrka kompetensen, bora fore den kr.
:: Vid.
vard: af epideniisk sjuk- l augy-i 1912 hafva inkommit till dom.
atjnuter:: skoterskan.
: endast .fri.
M a h o.
': .Staits: !Sk: yddshemsstyrelse, kost, vid vard * af.
annan .sjukdo&amp;.
.
N..
fult, kompFtri.
kas@rs~a,:.
adress Malmo.
dessutom - 50 ore r pr.dag.- Af fore- kifn&amp;.
att .fora.
pch .. fclut-~.b6ckd Malmo den 17 juni 1912. kommen.
sanledning .papekas, ' .att och: hand hafva kassa sokes.
till lands.
Malmo,.
?tads ... skydshemsstyrelsc.
skoterskan icke!
atnjuter fri bostad.
ortsstad .g.enast.
.
Kunnig, i.
.
tyskt Ansokningar, atfoljda: af .priist -- och har foretra ' de;.
' Affarep .. &amp; if,ves: lakarebetyg samt de.intyg,i hvarmed 1andtm.annaprodukt~r:.
S.$ar,.
; til sokande vill styrka: .siii kompetens, ' Plikttro&amp;q, 1912 ' Xn, - .under a ' dr kompetent att hdervisa t. ' o.
m.
3 kl. inlamnasl hos andertecknad; Platseil S.; ' .Gumaelii.
An~~onsby&amp;.,.
, Sthlm i elementarlaroverk sokes till, l sept.
ska41 tilltradas - sa fort s6m Mojligt f .. - V. b., ...
.
.
.
ochlsenast den 1 nasta september.
for ' 4 ' barn i ' tre laxlag.
Dara ' re-. '
.
.
Lilla Edet den l, .juli 1912. ist~i~~t~~~iii~; ia flekterande torde .med bif0gand.e af .. i.
.OSCAR LI.BERG;:.
.
j - .~ildad, ?nspraksjils,.
k,unnig,i.all betyg och vitsord ofver faregaende e. Provinsiallakare.
.
.
.
.
.
.
som.
tlllhor ett / .la.fidth&amp;ihafi sko, undervisning samt med uppgitt 4 tande och ?an att liapdhafti: tjaaste % 1onep~etent.ioner forutom ' fritt vivre folk, erhaller plats ' hos ' ensam: mei i enkelt hem anmala sig till uiider- delalders svensk, i guvernerneii t e tecknad fore l: a.ug .. d. a..
.
.
Poitawa - Ryss !gnd: .-.
.
~ysk ' a '.
ellei Hornefors bruk pr Hornea den far stadigvararande plats pa landel b n s k a. '
onskvardt:.
Vidare Upp.
.
.
4 juli 1912..
for ' en 38 ' ars flicka. '
Svar $11, La- Iysninga,r.
, lamnas genom .S.veqski RLAS SUNDELIN,.
Teleiigrambyfins.
flli~l, .. Malm,o.
rarinnan, Altuna, ~ e s h a n l a n d.
brukspredikant ...
.
I $ s. a Konfirmerad, prope:;, ch ordentlig Flicka med.
folksko: ebildning.
och hem i: Stockholrti,: rhaller genast anstallning som Zek- iisk hjalpqeda i. apotek i Stock- iolms narhet.
.Beg.ynn.elselon - 45 cr.
i nian.
jamte fria resor.
Svar il1 n Erlandn, Sv.
Telegrambyrans .,.
4nnonsafdelning.
,, I ' 8, ',.
r.
Wstandigt beharskande tyska, .er- haller nagra timmars dagligt arbete S harvarande kontor.
Svar.
till aKontorsar beten under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. V. b..
.
-.
.
.
l, '.
Kvinnlig $kon torist.
En flicka med nigon vana vid bokforing erhaller plats a landt- egendom dar afven tillfalle gifves deltaga i husgoromal.
Svar med betyg, rek., foto samt Ionepreten- tioner insandas markt kvinnlig Kontorists under adress S. Gu- ' m&amp; Annonsbyra, Stockholm, f. v. b., I .I I a. Till- ansokan-.
ledig ... 8:: I + v ' I ' '.
I.
; Vid kustsjukhuset a Styrso, finnes plats som elev i juli.
3 .manaders kurs. '
Pris, 30.
kr.
.per; manad. '
: ...; l ' Sjukvard;.
.
.
Som vardarinna for aldre sjuk dam erhaller for sjukvard intres- serad van person plats i stad i nar- heteii af Sthlm.
Svar till !Palit- lig 1 juli ", under adressS.
Gumzlius ' .Annonsbyra, .Stockholm,, f. v. b..
e * n ra; ' .... e ' -,.
'.
Deposition] 4 1 1 Kapitalrakning \ 2 Sparkasse rakning 4 01 0 be ropa all tid oli ANNONSERA annonserna 1 Arsenalsgatan 9, Siidermalmstorg 8, Sturegatan 89, STOCKHOLM.
.
DAGNY!
Den i6 Aogusti borjar konserveringskursen, p !igAr en vecka, ornfattandt nlaggning af bar, frukt och gronsaker.
Den 24 Augusti taga ofriga kurser Aktiekapital 3,000,000 kr.
; in borjan.
i arskursen omf.
matlagning, baknng, konsenering, linne- och klMSanin; rd, ~arnavird (teoretisk och praktisk m.
m.)
l), arskursen omf.
matlagning, bakning- iomnad m. m.
6 veckon konen omf.
matlagning och bakning.
Wir6ns utsokta PAR- eleganta damers fortjusning.
Helinackordering erhalles inom skolan.
Tidsenliga lokaler.
varmeledning, elektriskt ljus, badruni. '
- Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran Prospekt p % begaran.
A.
(3.
WMns Tval- och parfymfabrik.
(Gruadad.
l8bO.)
.&amp;l.
Hofia.
Nancy Enwall.
Tel. 8 12.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- ' Fredrika-Bremer-F6rbnndet: Drottninggatan 54.
GY ' NNA D A G N Y S ii den vid Prinsessan Eagenies barnhem a ~ridtorp i Vaster- hejde socken inrattade folkskolan upprattad 1 897, Till ansokan # ledig kungores hiirmed tjansten som I I (I aga hugade sokande att Freddka-Bremer-Fbrbnndets Sjnkskbterskebyrk Tnnnelg.
25.
Aiim.
tel. 82 1 l. Rikstel.
68 98.
~orjar sAval Serninariekursen for utbildande af Girariniior huslig ekonomi som Slojdlararin n e - och Husmoders- For tilltrade den 1 september 1912 kurs den 20 augusti.
Till den nu ledigblifna lararinnebefa t tnin pen Allm.
tel. 48 16.
Rodenstamska Skolan i Hudiksvall, l 1 Ledig tjanst.
(Rikstel.
2762.
Forbundets byra Oppen 11-4.
Prospekt pa begaran.
(i Cor skyddshemmet Malmo stads for flickor, belaget ' vid 11 skyddshem Skaralid i Riseberga socken i Kris- tianstads lan.
Sokande bor hafva 1) aflagt folkskollarareexamen.
Lone- €&amp;manerna aro moblerad bostad I i med 1 se och varme, kost; tvatl inom den ' och lalarevard samt kontant lon al ' 28 nastkommande juli ingifva sina 1,200 kr.
for ar.
Tjansten agei ansokningar, stallda till styrelsen for barnhemmet, under adress landskamreraren 0.
Melin i Visby.
For befattningen erfordras sam- ma kompetens och ansoknings- handlingar, som for ordinarie folk- skollararetjanst, och iiro med den- samma forenade enahanda lonefor- maner, som enligt gallande siad- ganden tiflkonima ordinarie folk- skolllrarinna, Ifvensom delaktighet i fol kskollararnas pensionsinratt- ning.
, Tillfiille finnes till billig inackor- .dering i barnhemmet, hvilket ar belaget i en vacker trakt, c: a 6 km.
fran Visby, dit jarnviigsforbindelse f. n. ar under anlaggning frin ett stalle i narheten af barnhemmet.
Tjansten far tilltradas genast efter det de inkomna.
ansokningarna hunnit profvas och fullmakt ut- fardas. '
Visby den 22 juni 1912.
STYRELSEN.
delaktighet i folkskollararnas pen- sionsinrattning och tillsattes ' med fyra manades omsesidigt forbe- hallen uppsagelseratt.
Ansokningar, itfoljda .af prast- och lakarebetyg sanit handlingar, som styrka kom.
petensen, - bora fore den l augusti 1912 hafva inkommit till M a h t stads skyddshemsstyrelSet adress Malmo.
.
Malmo den 17 juni 1912.
Malmo stads skyddshemsstyrelse Dagens nummer innehdllerr Mathilde Fibiger.
En af de forsta.
Af E.
&amp; kman.
.
.
Lanens hemsl6jdsutstallning p&amp; Skansen.
Af Hild SJ ' Obc~q.
Tva danska diktare.
I. Christian Winter.
Af Maria Holmstrom.
Pigespejderne Sanda.
Af Elpk.
Hilma Py.lkkanen.
Af E.
S. Blif niigot.
Ett samtal.
Af Sten Grave.
Om sproglig Forstaaeise.
XV.
Af Alma Forsbe@Mhoff.
onskas till hosten i prastgird Uppland, nara Malaren, for att uns dervisa 3 .barn, 11, 10, 8 %r i van1 skolImnen, tyska och musik.
Svai med betyg, fot.
och Ioneanspr %l till Kyrkoherde N. Andrae, Hjalsta&lt; by.
Prenumeration $ Insand litteratur.
Notiser, Dagny sker A nitmaste posta,nstalt eller bokhandel.
