# ID: svediakorp-per552
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,484
# sentences: 1,128
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING T O R &amp; SVENSKAL KVINNOR !ORELSEN P- N: r 27-28.
Prenumerationspris: =h&amp; .. kr.4: 50 l l ~ a r.
.
kr.2: 50,,.
-,.
3: 50 1 1 '.
, l - - - - &amp; e A r g.
Stockholm d e n 4 duli 1912.-.
.
,, 1: 25 Ltisnnmmer 10 ore.
I Redaktion: Mastersamiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85., Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
Ut~lfningstid hvarje torsdag.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: I ELLEN KLEMAN.
fiottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912.
PLEndunds I3oktr.-l Expedition.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress.
: DAGNY.
Stockholm.
I Annonspris: 15 ore.per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons .under texten 15 mm: s hojd per gang 10.: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10.ggr 10$oo, 20 ggr 20 010 50 ?gr 25 010.
.Annons bor) vara inlimnad senast mandae f. m.
Till Sigrid Leijonhuftruds femtiohrsdag.
-.
3 1862.
Foraldrarna vor0 sedermera ofversten ba- ron Axel Hjalmar Leijonhufvud och grefvinnan Ebba Sparre.
Hennes barndom tillbringades i hufvudstaden och under privatlasning, pa somrarna.
afbruten af vis- telsen pa morfaderns, riksmarskalken grefve G.
A. Sparres egendom Skondal vid Drefviken.
I hans rik- haltiga bibliotek plockade hon med forkarlek at sig svensk klassisk ' poesi och ' Fredrika Bremers romaner, och hans genealogiska forskning och djupa bildnings- intresse i allmanhet paverkade henne starkt.
Det var ocksa morfadern, som understodde hennes onskan att taga det * pa den tiden och sarskildt inom en konser- vativ, hogadlig familj sakerligen mycket radikala ste- get att taga studentexamen och studera i Uppsala.
Hen- nes skoltid inskrankte sig till tva ar p a gymnasium i ~ ~ c e u for m flickor, afslutade med studentexamen 1883.
Efter ett par.
ars lararinnetid i Stockholm kom hon 1885 till Uppsala, dar hon tog fil.
kand.-examen 1888, och var sedan Ater lararinna, forst vid Anna Sandstroms skola och sedan vid .Ahlinska skolan under manga ar, 1891-1909, daraf hon storre delen af tiden un- dervisade i latin pa gymnasium.
Det kom detta arbete aval till pass att hon 1898 fick ett par manaders studievistelse i Italien; hennes rika kultur- och konsthistoriska vetande kunde ge
.
.
vikliga torrhet och ingaf pa samma gang larjungarna en halsosam aktning for lararinnans kunskaper.
Sig- rid Leijonhufvud har en alltfor ingrodd blyghet for- att kunna bli talare, och som hon, tog med sig denna blyghet afven till lektionerna, drojde det ofta, innan hennes elever riktigt upptackte henne.
De mera be- gafvade gjorde det dock snart, och for manga af dem blef det ett minne for lifvet att ha last latin for henne, som har renassansmannens oga for den romerska retorikens statlighet och nagot af romarens egen kansla for virtus, romarandan, dygden i detta- ords allra man- ligaste bemarkelse.
Inte minst larde man kanna fidyg- deny i form af arbetsflit, ty froken Leijonhufvud ford- rade mycket och beromde sallan, hvilket gjorde ett berom fran henne desto mera effektivt.
Men inte bara for hennes larjungar utan ocksa for henne sjalf har hennes larargarning varit af betydelse.
Afven om den hvarken varit den enda eller den vasent- ligaste af hennes vidstrackta verksamhet, har den dock haft inflytande pa andra omr-en daraf, icke minst pa hennes skriftstallarskap.
Att ha undervisat inverkar alltid formanligt pa stilens popularitet, och Sigrid Leijon- hufvuds stil har i det afseendet foretett en stark ut- veckling: som en god profbit harvidlag kan namnas hennes lilla uppsats om Anna Maria Lenngren (i ~ e i m d a l s folkskrifter 1905).
Efter att tidigt ha sysslat med bibliografi och re- dan 1893 tillsammans med Sigrid Brithelli ha utgifvit en dylik, " Kvinnan inom svenska litteraturen^ ', ofvertog Sigrid Leijonhufvud 1901 den befattning hon annu innehar, bibliotekarietjansten vid Vitter- hets-, Historie- och Antikvitetsakademien.
Hennes am- betslokaler aro belagna i Nationalmuseum, och sysslan ger anledning till samarbete med dess tjansteman, framst riksantikvarien, och har gifvit henne en vid- strackt kannedom om arkeologi och rneddtidsforsk- ning.
Den som skrifver detta kan for ofrigt bast in- tyga hur nitiskt hon staller sitt rika historiska vetande till andra forskares tjanst, drifven af den akta sjalf- forsakande arkivarie-anda, som inte fragar efter om hon sjalf eller andra far fullfolja och bearbeta de veten- skapliga upptackter hon ensam gjort.
Forsta gangen Sigrid Leijonhufvud fick agna sig at forskningsarbete var da hon 1896 tillsammans med sin faster Sophie Adlersparre (Esselde), den svenska kvinnororelsens forsta erkanda ledare, utgaf den stora Fredrika Bremer-biografien,.
hvarvid brors- dottern ensam fick lagga sista hand.
Ur fasterns litterara kvarlatenskap har hon sedermera (1910) ock- sa utgifvit * " Ernst Ahlgren och Esselde.
En brefvax- ling ", som i vissa punkter kompletterar den da nyli- gen utkomna andra upplagan af Ernst Ahlgrens bref och anteckningar.
Hennes forsta fullt.
sjalfstandiga arbete var daremot essay-samlingen: ' ' Ur svenska herr- gardsarkiv ", (.1902) studier.
ur 1600- och 1700-talens person historia, dar sarskildt teckningen.
af den.
lands- flyktige katoliken Nils Bjelke, som slutade som ro- mersk senator, men ensam och olycklig, rojde bade ', Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten .. D A V I D A N D E R S E N Q1 Comp.
Hoauvelerare.
U Fredsgatan 4. berattarformaga och psykologisk blick, d. v. s. just de egenskaper som i forening med vederhaftig forsk- ning bilda den framstaende personhistorikcrn.
131 historielarare kan for ofrigt intyga hur begarligt bidc dessa skisser och deras bilagor mottagas pA gym.
nasialstadiet som extralasning, nar man har tid att ha roligt o c h " lasa Breves historia ", som en skol-.
pojke en gang uttryckte sig.
Trots de dub5la befattningarna af latinlarare och bibliotekarie, som upptogo Sigrid Leijonliufvuds alla formiddagar fran 8 till 4 under nara atta ar, hann hon anda 1908 med en ny publikation, ' Ag~ietn Horns lefverne ", som hon forsett med inledning, af- slutning och anmarkningar pa grundvalen af vidlyftig forskning.
Manuskriptet till denna originells och utomordentligt roande sjalfbiografi af Axel Oxeii- stjernas dotterdotter och Gustaf Horns dotter var ett arf fran Ellen Fries, som upptackt det pa Uppsala universitetsbibliotek redan p5 80-talet, men under da.
tidens absoluta okunnighet om memoarers varde som bokhandelsspekulation inte lyckats fa forlaggare dar- till.
Behofvet af en andra upplaga af Agneta Horn redan 1910 vittnar lyckligt om andra tider och biittre forstand hos bade forlaggare och allmanhet.
Och om ett sallsynt erkannande fran fackmans sida vitt- nade (1908) kallelsen till Kungl.
Samfundet for ut- gifvande af handskrifter till Skandinaviens historia, dar fore henne Ellen Fries varit den enda kvir.r.lig2 ledarn oten.
Nar sa Sigrid Leijonhufvud andtligen P909 %tt sina mornar fria fran lektioner och sina kvallar frin skrifbocker, kastade hon sin outtrottliga arbetsifver och forskarintresse in pa det som hittills ar hennes standard work, .Erik Sparre och Stina iillie.
Skil- dringar ur bref fran karolinska tiden .. Boken utkom till julen 1911, o h de enbart lofordande anm %.
ningarna ha vi val annu i farskt minne, liksom me:: an en af oss sakerligen efter slutad lasning kande liksom vid skilsmassan f r h en gammal van.
3 r 1 - dertecknad har bade har och pa annat hall ur andra synpunkter.
yttrat sig om arbetet; har vill jag en- dast tillagga, att det ar det forsta af Sigrid Leijori- hufvud utgifna arbete, dar man verkligen skyrritar nagot af hennes innersta jag och finner hvad tieniies vanner redan for lange sedan med stolthet och tack- samhet - vetat: att det afven ur konstnarssynprri~lct lindrigt taladt ar en connaisiance i faire.
Den som, likt Sigrid Leijonhufvud, rakat fa en skalds alla egen- skaper utan den formaga att bega indiskretioner som nastan tillhor skaldeyrket, kan mojligen i dennn existensform undandraga sig alt i sitt forfattarskap .betala med sin egen person ..
Men i sin historie- skrifning kan hon anda aldrig helt slippa imdan att i skildringen af andra personligheter afsloja sig som skald, och jag forutser, att hon i nagon kommande reinkarnation blir straffad med att nodgas ~itgifvs D bikter .. I alla handelser har var fattiga svenska person- e i I i Arbeta for Dagny i t genom att gynna dess annonsorer i ~ e ~~eo~eeeeeeeeooeeeeeeeeoe~e~o~-eoeeeoeeoeeeoee~eeeeeeeeee~
historia att ytterligare af henne vanta sig skatter, bade dem hon nedlagger i sitt forfattarskap och dem hennes biografer en g a n g rikligen skola fa samla ur hennes eget lif, som ansprakslosh~t och aristo- kratisk reservation annu beslojar.
Sa mycket veta dock d e som sta henne nara, att hennes sjalslif utgor # e n sallsynt ogrumlad enhet af langtan efter skonhet o c h sanning.
Lydia Wahlstrom.
tafla om att bli nominerade till pesidentkandidater.
Af dem har ingen uttalat sig for K.
P.
R., och Mr Wood- row Wilsan, som nu ar guvernor i.
New Jersey, har be- stamdt forklarat sig daremot.
Socialdemokraterna ha re- dan afhallit sitt konvent och nornineiat Eugen V. Debbs, som hela Sitt lif hallit pa Y.
P.
R., men hans parti ar ej starkt nog att vinna majoritet i nagon enda af.
de ' 48.
.
.
.
staterna.
.
.
Kvinnoina viya gora allt for att forma saval det re- publikanska som det demokratiska ' konventet att upptaga fragan o h K.
P.
' R.
pa deras program, ehuru det ar tvifve~akti~t om nilgot af de dominerande partierna paverkas haraf.
~ ~ inser, n ' att afven om kvinnor kunna hjalpa eller skada i ' sex stater, aro de dock maktlosa i fyrtiotva,.
.
och rattar sig darefter.
En handelse belyser dock den: oerhorda forandring, som skett inom de politiska organisationerna, menar Mrs Harper o&amp; berattar: .De demokratiska klubbarnas for- ening i staten New York, hvars medlemmar utgoras af tu- sentals franistaende man, har sandt ett officiellt bref till ordforanden i Forenta Staternas L.
K.
P. '
R. Anna Shaw for att inbjuda de suffragister fran New ork, som aniiia sig till det demokratiska konventet i Baltimore, att begag: na sig af konventets 1iufvudbyrA och erbjuder dem alla de formaner som Atfolja tilltradet hartill.
Miss Shaw hade gifvetvis blott ett att gora, och det var att genom L.
K; l).
R: s generalsekreterare, Mrs Dennet, skicka ett lacksa-.
.
gelsebref, dari hon uttalade sin sfora erkansla for ' till m&amp;- tesgaendet, men sade att suffragisterna vor0 nodsakade att Iialla sig fria fran politiskt medarbetarskap (affiliation) .~~.
Ett kortare, men sa gladf och entusiastiskt meddelande fran ~ o h m e n fortjanar ocksa att &amp; dagrant aterges.
.Vid fyllnadsvalet till ~andtdagen i konungiriket Bokmen for staderna.
Mlada Boleslav (jung ~ u n z l a u) och: Nym burk erholl den kvinnliga kandidaten for de forenade nitionalis- ternas parti forfatt&amp;-innap fru ~ o z e n a Khovi-Kuneticki 850 roster, och sociald&amp;okr~ternas kvinnliga kandidat froken: Karia Machova, r e d i ~ t o r for Kvinnnornas tidning, 4 15 ' roster, hvaremot kandidaten for .. Mladi ' Boleslav ' s 764 stadsfullmaktige, stadens b&amp;&amp;na&amp;re, blott erhol1 ....
.
roster.
Det radikala partiet rostade afieR for k-vinnorna men gaf at sina medlemmar frihet att sjalfva ' Alja hvil- kendera.
.
.
Om en vecka blir fornyadt valj emedan ingen af kan-.
didaterna erholl erforderlig majoritet af alla afgifna roster.
Vid detta val amna socialdemokraterna rosta pa de For- enade nationalisternas ' kvinnliga kandidat.
De bada kvinnliga kandidaternas valmoten vor0 sarde- es intressanta och lifliga och besokta af e ' tt stort antal sAval man som kvinnor.
Borgmastaren i Mlada ~ o l e s l a v holl intet valmote i sin egen stad och talade endast ' i Nyniburk till 122 inbjudna valjare, hvaraf 120 vor0 inan och endast 2 kvinnor.
L.
K.
P.
R. i Prag skickade sina basta talarinnor denna valkampanj, och de kvinnliga.
., " ' r.
till.
.
agitatorerna$ ' entus ?asm var stor.
-.
Prag 4 ' juni 1 ' 912. '
' F. Plaminkova M. Tumova.ll Ellen Wester.
, ', ' ' I, Fran varldens rostratt.sfalt.
.
.
D et har forefallit mig som o k det.-for Dagnys lasare kunde vara af intresse att delvis in extenso fa ho- ra Mrs Ida Husted Harpers bref till Jus Suffragii af den 1 5 innevarande juni.
((Jag undiar1;,.
" skrifver hon, " om alla * abonnenter pa Jus Suffragii laiigta lika mycket dar- efter och lasa den med lika mycket intresse soni vi gora har i Forenla Slaterna.
Den bringar oss alla de under- rattelser vi ha om rostrattsro~elsen i Europa, utom fran Erigland, som vi fa direkt af de: engelska rostrattstidning- arna., och den kommer oss att kanna oss i innerlig for- ening ' med de kara kvinnor rundt omkring i varlden, som arbeta for saknia stora mal.
Da jag i inajniimret laste on1 gafvan af.
klubban till var kara vice-ordforande An- nie Furuhjelni, tyckte jag mig nastan, vara Iios henne i Helsingfors, d a.
hon for ett par ar sedan gjorde mitt be- sok sa angenanit genom sin vidstrackta bekantskapskrets och framstaende sociala stallning.
- Och berattelsen oni mo- tet i stockholm den 2 april upplihade minnet af mitt besok dar 1908 och alskvardheten hos Anna Wliitlock, Gert- r u d Adelborg, Signe Bergman, den begafvade dr Sande- lin, som nu ar borta, &amp; h manga andra.
Sa komma hvarje manad brefven frin Danniark, ~ederliind.erna och andia ' lander med namnen p3 de delegerade v i i kongresserna och fornya kari hagkorkster och gora var internationella tidning af oberakneligt varde.
Vi aro djupt intresserade if de polska kvinnornas ut- stallning i och onska ati det led ' mot nasta ars som- mar istallet for mot denna, ty vi.
tala redan om vart be- sok i Budapest.
Och de af oss, soni ha goda minnen af Frau Marie Stritt som ordforande for den tyska afdel- ningen vid Kvinnornas Internationella Rads kongress i Berlin 1904, gladja oss at att hon nu agnar sin tid och sina ' krafter At i&lt;.
P.
R., och vi lyckonska de ungerska kvinnorna till att ha henne med sig: vidare talar Mrs Harper om det stundande president- valet och omtalar, att af de trenne republikanska kandida- terna ar guvernor La Follette den ende som beslamdt ut- talat .sig for * l&lt; .. P.
R., men- att han dess varre ingen ut- sikt har att bli nominerad som presidentkandidat vid det rephblikanska konventet, soin sammantradde i Chicago den 18 juii (nar detta offentliggores i Dagny, ar resulta- tet.
redan kandt).
Det demokratiska konventet satnman- tradde i Baltimore den 25 juni med fyra soni ' ' ' ' ', ' ' ' ' ' ' '. '
* S taandig a kunder -, O O O O O O O O O O O O ~ O O ~ O O O O O O O ~ O ' ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ o ~ ~ ~ ~ o o o o o o o o o ~ o ~ ~ ~ o o ~ ~ ~ Hvar och en, som forsokt .~alubrin och.
enligt bruksanvisningen abvand t det till hafvande ab vark; svullnad o ~ h blodstockningar i foljd af yttre skador, ar en kund; Som icke: ui-I1 vara i saknad daraf och i sin ordning rekommenderar) idetc fGr sina vanner O '. '
: Sj!
; /; " i;, $g i - o~moooo~~~oooooooooooooooooooo~~~oooooooo~~~~o~ooooo~oooooooooooooooooooooo~~~o~oo~~o~Ooo~o~~~Oo - - - --- -- p
D A C N Y 316 - - - - p Ostgotaslojd pa Nordiska Museet.
Litteratur.
M ed verklig tillfredsstallelse erfor man pa varvintern at ' t utom, den planerade hemslojdsmarknaden p i Skan- sen en mera omfattande utstallning under Olympiska spe- len skulle anordnas pa Nordiska Museet af Ostergotlands lans hemslojdsforening.
- Utstallningen ar nu en verk- lighet och har redan vackt berattigad uppmarksamhet.
Den ar ocksa agnad att sarskildt for utlanningarna gifva ett ' helhets- intryck fran en af vara aldsta kulturbygder af s3val enkel husbehofsslojd som konstnarlig hemslojd och verklig konst- slojd.
- Hvad de gamla Vadstenaspetsarna betraffar, s3 aro de val representerade.
Spetskonsten har som be- kant gamla anor i dessa bygder, och sarskildt vor0 klost- ren i Vadstena och Skeninge samt trakten daromkring de ur- sprungliga.
stamhemmen for denna textilkonst, som under Arhundraden blomstrade och utvecklade sig.
Under smakens osh konstens allmanna forfall hade dock afven denna slojdart gatt tillbaka och till stor del fallit i glom- ska.
Under senare ' tider ha emellertid framsynta och konstforfarna kvinnor Ater framdragit i ljuset dessa textil- skatter.
Bland utstallare, som mera verksamt arbetat for ater- upplifvande af olika textilkonst fran dessa bygder, ma namnas froken Selma Giobel och fru Maja Alvin, hvilka bland annit utstalla de vackra filetspetsarna, de s. k. klos- terspetsarna.
t ria rna Charlotte Randels och Mathilda Sjo- strands samt froken Hanna Larssons energiska arbete for spetskonstens aterupptagande visar sig ock ha burit rika frukter.
- Froken Giobels Wattervagor ' t tilldrager sig bland manga andra konstnarliga vafnadsalster berattigad uppmarksamhet, - Hvad hemslojdsforeningens egna alster betraffar, sa visa de stor ortstrohet saval i monster som fargsattning.
Man traffar bland dem de redan af Ostgo- taskildraren Brockman omtalade ylledrallarna i varma och och lifliga fargsattningar samt ostgotakvinnornas beromda halmmattor, som skimra i vax och guld.
Det handspunna linet finna vi anvandt fran enklaste husbehofsalster, s. k. skaktfallsvaf, till finaste spetsar.
Det har legat ledarinnan, froken Gerda Bjork, om hjar- tat att vacka ortsbefolkningens intresse for bygdetrogna monster.
Hennes stora kunskaper och rika erfarenhet p8 textilslojdens omrade samt hennes varma intesse for saken komma forvisso att blifva den unga, kraftigt framatstraf- vande foreningen till stort framtida gagn.
Femmes 6crivains d ' aujourd ' hui.
En fransk bok om svenska forfattarinnor!
Det ar.
M: me Louise Cruppi, bekant for manga bland oss frAn Int.
kvinnoforbundets mote i Stockholm sistlidne septem- ber, som borjar en serie om nutida kvinnliga forfattare med vara svenska T darvid tagande tidsbestamningen sa vidt, att Fredrika Bremer, friherrinnan Knorriny, Emilie Flygare-Carlen, saval som Anne-Charlotte Leffler och Ernst Ahlgren, fatt plats bland de nu lefvande.
Det torde val for en utomstaende i de flesta fall vara fullt af vanskligheter att gora sig till tolk af fore- teelser i en frammande nations intellektuella och kultii- rella lif.
Sa mycket mera sa, da rasskillnad gor fram- lingsskapet annu storre ' och da felande kunskap i det aii- dra folkets sprak kommer den enda verkligt bdydeiseful- la forbindelseleden att saknas.
Det ar ocksa detta som gor att M: me Cruppi, med all den smidiga intelligens hori besitter, inte lyckats undga felaktigheter och missuppfatt- ningar., Inte ens verkligt djupgaende studier hade ju helt kunnat forebygga det.
Att boken p&amp; en fransk lasekrets kan verka sisom sjalfstandigt, vederhaftigt arbete uteslit- tes icke af foregaende omdome, elegant skrifven som den ar och innehallande en hel del val hopsamlade fakta.
Sa f&amp; vi afven rakna med att - quand meme.
.
denna bok bringar vara forfattarinnors namn till franska tasa- re och kanske, gor att " la Suede " for dem icke langre blir det oandligt aflagsna, hyperboreiska land, om hvil- ket man forestaller sig att folk dar ga kladda i djur- hudar och att bjornarna spatsera pa gatorna.
Sjalf har M: me Cruppi sasom redan namnts gastat vart land, under en eller.
annan manad om jag ej miss minner mig, och att hennes personliga intryck af det-.
samma ar af sympatisk art laser man fram ur hcnnes bok, afven om parisiskan och katoliken i naivt oforstieride och nagot grotesk missuppfattning understimdam talar en smula kyligt om sina svenska systrar shom " ces su- stiires lutheriennes ".
Ofver hufvud taget skattar 11011 lutherdomens makt ofver sinnena har i landet allt fiir hogt, liksom kon missuppfattar dess innebord: nippcli- gen torde man val kunna skylla Luther for att ha varit barare af asketidealet.
Innan M: me Cruppi ofvergir till de svenska fhriatta- rinnor, som hon behandlar i sin bok, gor hon i en in- ledning en hastig ofversikt af den svenska kvinnan och hennes sociala stallning samt kvinnororelsens trtveckling ' i vart land.
Det ar icke utan att man darvid motes af ofverraskningai.
O s s har det namligen totalt undgatt, att Voltaire gastat det svenska hofvet.
{var det mamc samtidigt med hans vistelse i Sans Souci?)
och att hans besok fororsakat s9 godt som en hel revolution i den svenska kvinnans forhallanden.
Men n u fA vi veta, att de p i sina landtegendomar forut residerande, sjalfstandi- ga och mycket myndiga svenska, kvinnorna - ', Major- ' ' s.
R.
.Annonsera i DAGNY!
- - - - - - -.
Allm.
Pensionsforsakrings meddelp tiii siirdeles billip premier: Lif-, Blandade Lit- &amp; Kapital- samt BarrifBrsakringar.
Lioeraiu invaLtditefs~estammelser.
- Bolaget ansvarade den 31 dec.
1911 fOr.en lifforsakringssumma af 89,650,981 kronor.
f. Suiide.
Af LouLie Cruppi.
Artheme Fayard, Paris.
-.
.
- - - -.
.
- - - - -.
- -.
.
.
.
- -.
- - -.
.
-.
.- - - -.
.
P.
p 0000000009000000000000 I l Sprid DAGNY!
OOOOO~OOOOOOOOO * OOOOOOOOOOOOOOOOOOO~O; ~~~~~
317 DAC NY.
- skorna ", som M: me Cruppi garna namner dem.
med taii- ken fast p i Majorskan p i Ekeby, hvilken hon anser ty- pisk for en aldre tids kvinnor - efter Voltaires besok forlorade smaken for landtlifvet,, att .de myllrade in till ' och foredrogo sol- staderna, kladde sig " en marqui~es ' ~ fjaberi, framfor slandaii.
Och ati de dirmed f ~ r l o r a d i sin.
sjalfitandiga stillning - " les piivres Valkyries ", som forf: afven kallar de^.
Och sa ' passade manqen pA och borjade tyrannisera.
dem, ' med en ' brutalitel naturlig for e ' ' (land, &gt;&gt;dar ar foga kandtj '.
Dock a i hon rattvis nog .att litet langre fram fritaga vbltairefran hela: skulden ' af kvinnornas forandrade villkor.
Den vaxande.
.
industrialismens inverkan pa forut ' r a d a d e patriarkaliska; ferhallahden vid&amp;es samt huru detta verkat pA kvinnoi- nas ekonomiska och sociala stallning.
Emellertid bere- des oss en ytterligare ofverraskning; nar vi f2 veta huru oandligt latt och fort det p5 senare tider gatt for oss i ' vara kvinnosaksstrafvanden.
Visserligen.
lar riksdagen 1906, m e d e n d a s t 4 r o s t e r s m a j o r i t e t, afsla- git begaran om politisk rostratt for kvinnor, (nagot som dock nu med det allra forsta kommer att beviljas oss!
), men i ofrigt har det i inget land i varlden gatt sat has- tigt, .och latt for kvinnorna att vinna likstallighet meds mannen; i sjalfva verket var det ju blott en atergang till der&amp; tidigare, sjalfstandiga stallning!
I stort taget kan man anse att M: me Cruppi lyckas battre, nar hon haller sig till det direkta omnamnandet af hvad var litteratur har att framvisa af kvinnliga for- fattare, an nar hon forsoker sig pa folkpsykologi ch att atergifva dragen af den svenska.
kvinnans historia.
Dock a r.
det patagligt, att de litterara kallor forf.
begagnat sig af flodat:, ganska ojamnt, daraf det icke alltid val afvag- d a s n i behandlingen af .mer.
och mindre betydande litterar Anne-Char-;, produktion.
Att t. ex; Fredrika Bremer.
o lotte i Leffler tilldelats ungefar samma sidantal, och den senare med SA mycket storre sympati ach intresse be- handlqts, kan troligen forklaras.
af att hertiginnan di Ca- janello-, fick kemortsratt och blifvit kand i ett land, hvars sprak M: me Cruppi sakerligen forstar.
Och man vagar val tro, att.
o m l ~ o n kant mera til.1 Fredrika Bre- mers skri ' ft~tallarska~ - delvis borde hon ju genom.
de frapska ofversattningarna kunnat komma dartill - hon ej hade afgifvit ett sa kategoriskt underkannande omdome qm henne som forfattarinna, ej heller gjort sig skyldig till direkta faktiska misstag.
, Hvar finns val denna rad af forfarliga fader, som skulle g2 igen i alla Fredrika Brerners bocker, dessa " tyrans sans pitie ", " bourreaux de leur.
famille "!
Man torde val fA leta efter sadana idealfa- der som hon.
skildrar i exempelvis " Hemmet " och " Fa- miljen H ".
Icke ens .Herthas far passar in under benan.
ningarna.
For ofrigt ar man litet ledsen for M: me C r u p pis egen skull, att hon p2 sin hojd finner tvahundra si- dor i " Grannarna " lasbara och yidare endast sartager &gt; ' Hertha9 ' ur det annars onjutbara och lingtrakiga, som Fredrika Bremer skrifvit.
For att kunna falla ett sadant omdome forsthr man att hon inte kanner mycket till Fredrika Bremer.
" Hemmen i den nya varlden ", " Lifvet i gamla vadden ':, Fredrika Bremers fortjusande bref om, ' ', a ' inte annat skutle.
val ha kommit henne att yttra sig i eii helt annan riktning.
.
For ~ofrigt hade friherrinnan Adlersparres och S i g- r i d Leijonhufvuds biografi ofver Fredrika Bremer kun- eller skall man nat ge .. M: me Cruppi exakta uppgifter tillvita dessa.
tv&amp; Fredrika-Branerkannare att ha * blame- rat sig genom att undanhalla allmanheten vetskap ' om ' Fredrika Brerners a n d i- a Amerikaresa!
Efte ' r en i hufvudsak god framstallning af .Ernst Ahl- ' gren ' och hennes forfattarskap lamnar M: me Cruppi en langre essay ofver Eller Key, ur hvilken man framlaser forf: s personliga beundran och vinskap for .foremHet; Atsiilligt skulle ' kunna saga$ om den r6s&amp;e, s o m har gores af deii strid som statt om Ellen Key och ' hennes '.
.
f&gt;rfattarskap, saval som angaende forf: s. uppgiftei- ori~ Ellen Key och " feministerna ", den mystiska " 1 ' Armee du salut feminin "; ' som enligt M: me Cruppi drifvit sina la- ror rent i det absurda.
Men det ' b skulle fresta for langt ' vill ' inskranka mig till att p i ~ a ~ f i .utrymme.
~ s ' namna, att M: me Cruppi genom sitt totalomdome.
' om ' ~ l l e n Key gifvit * bevis pa - hvad vi for .ofri@ visste forut - at?
Ellen Key ar last och hogt uppskattad utom ' vart lands granser och &amp; att hon.
' darute annu har sin tid.
Af dem: som fatt ett kapitel for .sig, finna vi vidare med full .ratt Hilma Angered Strandberg.
Under .rubri- ken " ~crivains de gauche9 ' ha vidare sqmmanforts Alf- hild Agrell, Harold Gote, Anna Branting och Marika Stjernstedt samt under " ~crivains de droitP9 och,) ~ c r i - vains sans parti " Mathilda Roos, Annie ' Akerhielm, Anna-.
Maria Roos, Anna Wahlenberg och Jane Gernandt-Claine.
Honni soit qui mal y pense!
Som de tva .yngsta,.
" les deux Benjamines ",.
presenteras Elin Wagner och Anna Lenah Elgstrom.
Och sa kommer Selma Lagerlof som den stora sluteffekten: I ett bihang meddelas ett mera omfattande .register of- ver.
svenska forfattarinn&amp;.
Det kunde varit fullstandigare: saval hvad personalforteckningen som uppgiften pa arbe- teii angar.
Hvad det senare betraffar $r det dock d el- v i s fullgodt.
...
Det man afgjordt icke, forstar ar hvarfor vAra.med m,emoarlitteratur och historieforskning sysslande forIatta4 rinnor hvarken pa det ena eller andra sattet ' medtagits,.
Man saknar namnen Lotten Dahlgren, Sigrid Leijonhuf- vud, Lydia Wahlstrom.
Det.
intresse boken visar for vart land och kvinnosa: ken ar for oss dess stora fortjanst.
Den flytande stilen och eleganta formen.skanker den ett behag, som troligen, tryggar - dess succ~s i hemlandet, E. K-n.
' - ' ' n ' Jag ' ', G Y N .N A D A G .N Y S ANNONSOR * ER!
; '.
-.
t.
-.
- -
Fran George Eliots lefnadsvag.
For Dagny af Sigrid Platen.
N amnet George Eliot, hvilket numera aterfinnes pa hvarje lista ofver kanda engelska Ilmen of letters ", forbryllade lange varlden innan dess inkognito blef rojdt.
Alldeles samma var forhallandet med det ett par tiotal ar tidigare uppdykande market George Sand.
Kritiken be- domde och lofprisade bada dessa halft narljudande pseu- donyrners alster sasom manli,ga, hvilket ur manlig syn- punkt maste anses som det hogsta berom.
Som expo- nenter far hvad eminent kvinnlig begafning i forening med aktkvinnlig kansla formar sta dessa bada beromda marken sida vid sida i varldslitteraturens historia.
Badas litterara kvarlatenskap ar saval till kvantitet som kvalitet ovanligt betydlig och har, trots tidsafstandet, delvis icke forlorat sin formaga att fangsla en modern lasare.
Ehuru dessa bada forfattarinnors diktning icke kan sagas vara beslaktad h a de det gemensamt, att de icke blott inom sitt hemland utan for alla tider ha lyft det kvinnliga for- fattareskapet fran en natt och jamt tolererad stallning med dess blotta succes d ' estirne till en dessforinnan oanad hojd.
Icke utan beroringspunkter, vor0 emellertid begge des- sa rikt utrustade personligheter hvar for sig hogst egen- artade.
Om George Eliot agde den anglosachsiska rasens spekulaiiva laggning, storre grundlighet och lardom, sa hade George Sand i .gengald den galliskas storre rorlig- het och flodande - esprit.
Hennes geni var ett lyckans skotebarn, .som producerade med en rentaf hapnadsvac- kande latthet.
George, Eliots snille Ater var for henne det anfortrodda pundet, som tyngde oftare an det lyfte och som gjorde forfattandet for henne till en lika angestfull procedur som det for George Sand var en den lyckliga ingifvelsens fest.
Att George Eliot, den yngre af dem, trots dessa olik- heter kant sig sta i djup inre kontakt .med George Sand lyser fratn ur ett sadant yttrande om henne som detta: llRedan det ar ett tillrackligt skal for mig att i evig tack- samhet boja mig infor ' that great power of God mani- fested in her ', att jag icke kan lasa ' sex sidor hos henne utan att kanna att at henne ar gifvet att skildra mansk- lig lidelse och dess foljder jamte nagra af de moraliska instinkterna och deras utveckling med sadan sanning, sa skarp karaktaristik, sa tragisk styrka och pa samma gang med sa karleksfull, mild humor att man, ofverlamnad at sin egen troga uppfattning, kunde lefva ett helt arhundra- de utan ajt veta sa mycket som dessa sex sidor forma bibringa en.
{(Hon, som har sa generost prisar en annan och darvid, sin vana trogen, staller sig sjalf i skuggan, skulle likval en dag fa ord om sig att sta framst af sin tids forfatta- rinnor i sitt hemland.
Hon skulle en gang namnas - en modern kvinnlig Shakespeare.
Och dock har med all sakerhet ingen af nutidens dussinskribenter gripit pennan med storre brist pa sjalffortroende an George Eliot.
Vid ett tillfalle uppmanad att skrifva en sjalfbiografi, svarade hon: - " det enda jag i sa fall skulle bry .mig om att droja vid (i afseende pa hennes genombrottstid) vore den absoluta misstro jag da hyste att nagonsin bli i stand att astadkomma nagot.
Ingen kan nagonsin ha kant en djupare fortviflan, och vetskapen harom kunde ju tjana till hjalp for nagon annan kampande sjal.
Menta, slot leende, - lla andra sidan kunde det afven Iccla till.
hon en okning af den daliga litteraturen !ll Frammande ljuder val namnet George Eliot nrirriera fiir den yngre generationen, men afven for de aldre, som i sin ungdom gjorde hennes bekantskap i hennes romaner, kan det kanske vara af intresse att hora litet om den alldag- liga vag hon hade att vandra .innan hon nadde fram till masterskapet.
Fodd i faderns andra aktenskap ar 1 ' 819 pa Arbury Farm i Warvickshire, vaxte den lilla Marian Evans tipp i en ganska enformig landtlig omgifning uncicr yster lek med en tre ar aldre broder.
Hennes karlek till naturen och hennes vakna blick for den kuperade slattbygdens stora linjer, skuggor och dagrar datera sig frin dessa barndomsar, da hon, faderns favorit, raknade det som sitt storsta noje att fa aka ut med honom.
Denna hadc lik- som hennes farfar borjat sin bana som byggnadssnickare.
Nu var han en sjalfbildad smabrukare, hvilken p i grund af sina insikter och sin uppskattade erfarenhet for hcia grannskapet tycks ha spelat samma roll som ez mtidn jordbrukskonsulent.
Redan vid fem ars alder skickatles den lilla flickan med sin aldre syster till den narbelagna skolan.
Vid denna tid beskrifves hon som flett allvarligt, bradmoget barn med nagot kantiga rorelser, mycket Ile- gifven p i att sitta tyst i ett horn och ge akt p i ck ak ?re.
!f I hennes skolarbete rojdes till en borjan inga giansaride framsteg, men redan vid nio ars alder gjorde sig hcnnes lefvande laslust och ovanliga begafning markbar.
Vid trtt- ton ar forflyttades hon till en pension i grmnskapet, hvarest hon erholl en fortrafflig undervisning, sarski !tlt i sprak och musik.
Nar Marian redan efter tre Ar Enmadc denna skola, var det for att med systerns hjalp varda den sedan flera ar sjukliga modern i hennes sista sjukdom Efter dennas dod och systerns pifoljande ar intraffadc gif- termal, foll det nu pa den sjuttonarigas lott rttt ensam skota det stora landthushallet for fadern.
Och hon gjorde det pa ett monstergillt satt.
Men medan hon med egna hander karnade smor, hc- redde ost eller kokade marmelad och dagligen lyssnade till de hederliga bondernas foga upplyftande samtal med hennes far om hastar, ungnot och svin, forsummade hon icke sin sjalfuppfostran.
I grannstaden tog hon lektioner i franska, tyska och italienska, ortens kyrkoherde bibragte henne kunskaper i latin och grekiska, och p i egen hand forvarfvade hon sig nagon insikt i hebraiska.
Samtidigt fann hon tid till lasning af allehanda slag.
Shakespeare, Milton, Cowper, Wordsworth, Hacor, vore alla hennes vinner.
Walter Scotts arbetcn laste hon med c
fortjusning hogt for fadern pa sitt kanda, beimdransvarda satt.
Rousseau gjorde ett icke mindre djupt intryck pa henne an George Sand, hvilken senare stjarna just nu var i uppgaende.
Vidare fortsatte hon pa egen hand sina studier i metafysik, entomologi, geometri och kemi utan att forsumma att folja med dagshandelserna.
Hon hade ett utomordentligt godt minne och med all denna lardom och denna rikedoni af ideer i hufvudet, val inbla ' ndade och kryddade med hushallets tusen sma fortretligheter och bekymmer, klagar hon, forklarligt nog, ofver att i sitt inre kanna sig alldejes flkaotiskll.
Vid denna tid hade Marian och hennes far flyttat fran hemmet pa landet till en mindre fabriksstad.
I den nya omgifningen stiftade hon nya bekantskaper och vann i makarna Bray ' vanner for lifvet.
Kort forut hade den tju- goettariga unga flickan fordjupat sig i en del nyutkoinni filosofiska arbeten, hvilka hon fick tillfalle att diskutera med dessa af samma amnen intresserade vanner.
Um- ganget med den som fritankare och skriftstallare kande.
Bray samt dennes svager - Hennel, afven han filosofisk for- fattare, satte djupa spar i Marian Evans utveckling.
I det Bray ' ska hemmet kom hon afven i beroring med ett fler- tal litterara personer, sadana som Froude, Trollope, .Mackay, den beromde Emerson m. fl.
I de djupsinniga samtalen mellan dessa man - deltog hon lifligt; icke blott s o m aho- rarinna, och ett vittne fran .denna tid berattar, ' att ett sam- tal med Miss Evans var sa rikt och gifvande att hvarje annat .forefoll platt och intetsagande bredvid hennes.
Nu foljde en svar tid .. for den unga flickan, .da hon, gripen af religiosa tvifvel och sporsmal, rakade ' i schism med fadern, ' efter att ha vagrat att langre ga i kyrkan.
Hon lamnade honom da for att som gast bo i det gamla hemmet pa landet, hvilket ofvertagits af hennes gifte bro- der; Men lange stod hon ej ut utan eget hem och.
- framfor allt utan den alskade fadern; Hon, som n ' agot senare forklarade att " lifvets storsta laxa ar toleransll, ater- vande snart nog.
hem, bojde sig for sin fars onskan och besokte ater kyrkan, ehuru hon hvarken nu eller framdeles kunde helt omfatta de hafdvunna dogmerna.
Denna utan tvifvel svara sjalfofvervinnelse var.
det offer hon bragte pa ' den dotterliga karlekens altare.
Mr.
Cross, hennes man i andra giftet, berattar om henne, att det alltifran barndomen mest betecknande draget hos henne var " hennes - absoluta behof af nagon enda, som kunde ' g i .. helt.
upp i henne och for hvilken hon fick vara allt i allai1.
Annu under sju a r agde hon i fadern denne Ilende ', och da han afled, efter.
att pa det onimaste ha vardats af dottern,.
utbrast hon fortviflad: Ilhur skall jag kumna lefva.
utan min far,, .med honom a.r halften af mitt.
jag borta! "
Tva af dessa sju ar hade hon agnat i t ofversattningen af Strauss ' just utkomna IlLeben Jesull.
Hon utforde detta uppdrag med stigande motvilja men med en grundlighet.
och klarhet, som.
forskaffade hennes .ofversattning det hogsta berom.
.Detta var hennes forsta storre litterara arbete, Loch hon forklarade sjalf, att det var ' af storsta be-.
tydelse for formandet af hennes stil.
Annu vid, faderns sjuklager sysslade hon, for att forstro sina sorgsna tankar, ' ' med en a.nnan ofversattning, denna gangen af Spinozas Etik.
Det var sannolikt den sorjande dotterns raddning, att hon strax efter faderns dod pa uppmaning af och i sall- s k a p med vannerna Bray fick tillfalle att foretaga Sinforsta utlandska resa.
Farden gick till Rivieran,.
norra Italien och Geneve.
Har skildes hon fran sitt ressallskap och stannade ensam kvar i atta manaders lange efterlangtadt lugn, lika valbehofligt for hennes halsa som for .hennes inre samling.
I den frammande omgifningen pa utlandsk botten hade hon kant.
sig s i fullkomligt lycklig, att det icke var med de gladaste kanslor hon, nu trettiarig, ater- vande till England, utan eget hem och utan positivt mal for sitt lif.
Under det kringflackande lif, hon till en borjan forde som gast an hos brodern, an hos Brays, har hon val mangen gang sjalf erfarit hvad hon langt senare gaf uttryck at genom en af sina romanfigurers mun: .Om ni forsoker aldrig sa mycket, ' skall ni likval icke tillnar- melsevis kunna.
ana hvad ' det vill saga att inom sig kanna en mans begafning och pa samma ging lida.
slafveriet att ' vara en kvinna (sliffer th ' e slayery of being a wo ma^) ^.
Nar hennes.
fortviflan under denna " most dismal.
period11 af hennes lif stod p5 sin hojdpunkt, nalkades emellertid.
' hjalpen i form af Mr: Chapman, agaren af.
weitminster ' Review.
Denne, som.
.
' kande till hennes Strauss-ofversattning och afven hade last smarre artiklar af henne, erbjod henne att bli medredaktor .i hans tid- skrift.
Allting var just nu for ' henne battre ' an overk- samhet, och, mer an garna flyttade hon till ~ondgn,.
dar hon slog sig ned i Chapmans ' hem under nagra ars traget, nastan uppslitande journalistarbete.
Det var i detta hem hon sammantraffade med .Fre- drika Bremer, llthe great little authoress ' ~, som omsider vann henne efter att i. borjan ha synts henne osympatisk.
Har.
kom hon ocksa i beroring med nagra af dagens mest bemarkta tankare ' och skriftstallare, bland hvilka Her- bert Spencer tidigt vann och till det sista bibeholl hennes vanskap.
Men den .som - i ' botjan mot hennes vilja - skulle komma att gora djupast intiyck pa henne.var den intel- ligente forfattaren George Henry Lewes.
Denne kom nastan dagligen till.
hennes arbetsrum och, trots hopade goromal, kunde hon icke trottna pa att lyssna tilI hans sjalfulla samtal.
Under det enformiga, ofta .-for sjal och hjarta torra arbetet i den morka londonska tidningslokalen blefvo dessa besok for henne, som var van vid ett rorligt, fritt och omvaxlande !if pa landet, verkliga Ijusglimtar i tillvaron.
Hon borjade med att vanta honom och slutade med att Iangta- efter hans steg.
Da hon upptackte att han lefde skild; fran.
sin hustru, som var honom otrogen, att han kort sagdt var olycklig och behofde henne, forstar man att Marian Evans .utan tvekan agnade honom all den innestangda) sedan lange .obrukade omhet och moderlighet, hvaraf hon var maktig.
Och nar han haftigt insjuknade, .val: hennes plats som, sjukskoterska vid hans sida - gifven.
Forhallandet hade utvecklats .darhan, att de efter tv5 ars b-ekantskap icke langre kunde.
undvara: hvarandra .. Och ehuru Lewes ' forsta aktenskap enligt da gallande lag icke ' ' ' O
kunde upplosas, besl8to de, trotsande alla onda tungor, att framgent tillhora hvarandra.
Denna forening, som for Mrs Lewes - som hon kort darpa borjade kalla sig - var adet allvarligaste i lifvetfl, skankte dem bada en lycka, som med aren mer och mer fordjupades, en lycka som i sjalfva verket icke skulle upphora forran vid Lewes ' dod.
Dessa tvi vor0 skapade for hvarandra.
Med den verk- liga lardom Mrs Lewes agde kunde hon med ett intresse och en sympati som ingen annan folja sin mans veten- skapliga arbeten.
A andra sidan hade hon med all sin begafning aldrig blifvit den hon blef .utan Lewes ' stod och dagliga uppmuntran.
Ty aldrig har nagon SH djupt dignat under forfattarskapets allvar eller, som hon uttryckte sig, varit sa hardt ansatt af ({Jatten Fortviflanll, hvarje gang hon satte pennan till papperet for att begynna ett nytt verk.
Och det kan tryggt sagas, att utan Lewes hade hennes lange narda ilobestamda drom att nagon g h g skrifva en novell " - aldrig blifvit en verklighet.
Sjalf kande hon detta sa lifligt, att hon i det foljande aldrig underlat att med nagra djupt karleksfulla ord till- agna honom hvarje nytt fullbordadt arbete.
Pa manu- skriptet till hennes beromda roman A d a m B e d e lyder denna tillagnan sa: At min alskade make, Oeorge Henry Lewes, agnar jag manuskriptet till denna bok, som aldrig hade blifvit skrifven, om jag icke agt den lycka, som hans karlek har spridt ofver mitt 1if.l ' Som ' en invigning af sitt samlif foretogo de en resa till kontinenten.
Detta blef forst och sist en studieresa.
~ i l en borjan vistades de i Weimar, dar Lewes gjorde for- arbeten till sin kanda Goethebiografi, och darifrh styrdes kosan till Berlin, hvarest man sammantraffade med flera af Tysklands betydande litterara personligheter.
Men vid hemkomsten gallde det for dem bada att fortjana sitt uppe- halle med pennan, sil mycket mer som Lewes hade barn i sitt forsta gifte att sorja for.
Mrs Lewes fortsatte nu sitt ofversattningsarbete och skref itskilliga bemarkta litteratur- granskningar i olika tidskrifter.
Hon var redan trettiosex ar, nar hon pil Lewes ' lifliga inradan begynte sin forsta, novellsamling ' Scenes from clerical Iifefl.
Detta debutarbete skulle rona en framgang sadan som den anonyme forfattaren aldrig dromt om.
Ti sitt n o m d e p l u m e hade hon lanat sin mans fornamn hvartill hon af en slump fogat namnet E l i o t, darfor att - ' det var ett godt, latt uttaladt, ' m o u t h f i I l i n g ' namnu, Och varlden lat sig lange duperas af denna manliga signa-.
tur.
Mrs Carlyle var bland dem som i hogsta tonart prisade den okande forfattarens fortjanster, och Dickens sade sig aldrig ha last nagot sa fortraffligt.
Han var for ofrigt den ende, som gissade att forfattaren var en kvinna, under det de flesta liksom Mrs Carlyle trodde honom vara en ung prast. '
Ryktet utpekade emellertid en viss afsigkommen skribent, hvilken icke endast lat sig all hyllning val smaka, utan afven var oforsynt nog att taga namnet George Eliot.
Men nar man efter A d a m ~ ' d e s utgifvande gjorde an- stalter om en insamling at den fortrafflige forfattaren, ansago saval den verkliga George Eliot sQm henriea for- laggare att det gick far vidt.
Forst nu gaf hon sig tillkanna for vannerna B r q, hvilka oaktadt sin mangariga intima bekantskap med ?.teii- ne aldrig dromt om att h o n kunde dolja sig bakom den mangbeprisade pseudonymen.
Med denna sin forsta omfattande romall steg Gecsge Eliot med ens upp i jambredd med sa farliga samtida medtaflare som Bulwer, Dickens, Charles Kingsley m. fl.
" Skall jag nagonsin mera skrifva en sa s a m bok si) xtl Adam Bede ", fragade hon sig sjalf.
Svaret gaf hon mctl den foljd af romaner, som nu med korta mellanrum ut- koinmo: Silas Marner, Middlemarch, Rom~la, Dariiel De- ronda - for att blott namna nagra af.
de mest kai~da.
Det har varit omtvistadt hvilken af dessa, som skall an- Ett ar visst, att med ses sasom hennes masterverk.
Adam Bede nidde.
hon masterskapet, och vore denna bok hennes enda skapelse, skulle likval h e n m ry !&amp; dinn-.
med vara betryggadt for all framtid.
Det skulle leda alltfor langt att har narmare analy- sera hennes diktnings tendenser och fortjanster.
Dock skulle val den tanke, som foresvafvade henne under allt hennes arbete, kunna kristalliseras ut i detta hennes ut- rop: " O, att kunna nagot litet bidraga till denna betun- gade, suckande skapelses piinyttfodelse! "
Sjalf har hon en @ ng klart formulerat sitt mal i des- sa ord: " Om konsten icke formh- vidga manniskans kans8ovarld (sympathies), ar den moraliskt i n g e n h g - - - - Den enda verkan jag innerligt langtal att l frambringa med mina bocker ar, att de som iasa deiri matte bli battre i s t h d att satta sig in i och sympati- sera med deras sorg och gladje, som aro dem oj ?.ika!
allting utom det enda, att de aro kampande, felande manskliga varelser som de. "
George Eliots bref, utgifna efter hennes dod af Mr Cross, fora lasaren i beroring med en pa samma gHng stark och djup, men afven anda till vekhet om natur.
De mest djupsinniga tankar ligga dar forvarade i en konstlos, i hast nedkastad, alltid frisk och askidlig forn.
Vid sidan af malande ogonblicksbilder ur heriiies h a r - dagslif glansa de fram likt rikt facetterade adelster~w.
Men hvad som i dessa bref mest frapperar ar det ofta iterkommande temat om hennes misstrostan att forrn2 tala till varlden genom sin diktning dler att ofver huf- vud h a r a t t att gora det.
Detta upprepar sig sa ofta hon planera &amp; i.: lyii storre arbete.
Hon brukar da ga tillbaka i sina dagboc- ker for att hamta trost af att se hur hon for hvarjc gang haft alldeles samma kansla af att " ro emot strorn- men ", samma " olidliga tryck af misstro till egen forniii- ga ".
Egentligen ar det ingenting annat som hjalper hcw ne ofver detta an att - " Lewes sager att pfarien ar god " - " Lewes tycker obetirigadt att jag skall fortsiit- ta ' ' o. s. v. man kanner sig till sist formligen plig- samt berord af att ett sa erkandt snille skallpi- na sig pa detta satt, och man beklagar att hoii endast undantagsvis fick erfara den inspirationens rena gladje, som ar de storas privilegium.
Mycket har- af far utan tvifvel skrifvas pa hennes kroppsliga ohilsa.
I sitt hemland, hvars klimat hcn icke talde, var hon
egentligen aldrig riktigt frisk.
Under de icke sa fa ut- lindska .resor hon efter hand foretog, njot hon dareniot alltid af en forvanande saval kroppslig som andlig span- stighet.
Och manga af hennes mest inspirerade sidor ha sett dagen i nagon tillfallig bostad pa kontinenten.
.
W o n fann trost i hoppet.
och vissheten om en massans gradvisa hojande, ty enligt hennes - tanke maste hvarje in- divid finna.
sin hogsta lycka i att hjalpa andra.
Hon ansag det ofta klokast att icke stalla upp alltfor arelyst- .ila ideal for de.
unga.
Man borde i stallet lagga de me- For att i det egna hemmet uppna den ostordhet, som dehattigt begafvade pA, hjartat de ofantliga mojlighetefi.
de aga att gora en mindre familjekrets battre och ljusa- ar ett sa oundgangligt villkor for allt produktivt ' arbete, re.
Fa aro kallade att gora det stora arbetet i varlden, hade makarna Lewes begransat sin mottagning till hvarje.
sondagsafton.
Dessa aftnar, med Aren alltmer besokta, men alla aro fodda att gora detta.
Och for .de begaf- bl ' efvo for George Eliots vanner och bepndrare verkliga vade naturer, som forma mera, skall det stora arbetsfal-.
.
hogtidsstunder.
' Alltid hann hon ge enhvar icke blott ett tet oafbrutet vaxa. "
' George Eliot sag p i detta satt sin vag vidgas fran .flyktigt ord utan sitt lefvande intresse for det som for obonblicket sysselsatte hennes interlokutor.
Om sig sjalf de mindre till de storre uppgifterna utan att hon na- och sitt skriftstalleri talade hon sallan och ogarna med gonsin tankte hogt om sig sjalf.
Men varlden har.
tankt andra an sina intimaste vanner.
Hon var i sa matto in- hogt om henne, emedan den har forstatt att hon var en gen blandande sallskapsmanniska som hon, alltid allvar- a f.
d e fa u t k o r a d e.
sam och vardig, tycktes vaga sina ord p i guldvag, lika lifligt medveten om det talande som om det skrifna or- dets ansvar.
Det var ett hardt slag for henne, da Lewes efter tju- gufem ars trofast samlif afled.
En langre tid var hon sa djupt forkrossad, att det vackte saval uppseende som klander, nar hon icke fullt tva ar darefter ingick akten- skap med Mr Cross.
Denne hennes hangifne beundrare var s i afsevardt yngre an hon, att han mer an val kun- nat vara hennes son.
Han och hans fxnilj hade i elfva hr sasom narmaste grannar hort till hennes intimaste umgange.
Omsesidiga, nastan samtidiga familjesorger ha-.
de Ar fran ar narmat dem till hvarandra, och efter Lewes ' dod hade Cross varit hennes stod och outtrottlige, ' radgifvare i affarsangelagenheter.
Han forsokte darunder forstro hennes sorgsna tankar, och nar han 5 sin sida forlorade en alskad moder, blef det hennes tur att tros- ta.
Pa tal .om sitt giftermal med Cross drojer hon sjalf ett par ganger vid det forhallandet, att hon efter Lewes ' dod kant sig som i en oken, att hon varit pk vag att andligen foifrysa och bli en sjalfvisk, varelse samt att sympati blifvit henne ett verkligt lifsbehof.
.
Cross liar som vi redan sett gifvit alldeles samma nyckel till detta gatfulla aktenskap vid sextioett Ars alder. '
, Under de korta manader hon fick njuta af den sym- pati hon i sin of~ergifve~het langtat efter lefde hon ogon- skenligen upp igen.
Men da makarna Cross p&amp; hosten atervande till England efter sin brollopsresa i sodern, for-.
svagades George Eliots halsa nastan omedelbart, och den 22 december 1880 slocknade hennes lif stilla och omark- ligt, till hennes narmastes bestortning.
" Lifvet ar omatligt stoit!
Ingen under om det for oss alla kommer en tid, d2 vi upphora ' att ha det enda Ogonmarket: hur skall jag roa mig?, for att i stallet - som befunne vi oss i ett af svard, hunger och pest hemsokt land - endast tanka: hur skall jag hjalpa de sarade, finna utsade till nasta skord, huru ploja jorden och bereda en kort gladjetid at dem som fodas utan egen forskyllan? "
Sadan var grundtonen i George Eliots lif, och detta belyses ytterligare af detta eftermale af Mr Cross: -, Insand litteratur.
Art h $ m e Fayard; Paris: Femmes ecrivains d ' aujourd ' hui ' I. Suede.
Af Louise Cruppi.
.
.
Bernard O r a s s e t, Paris: Saimi Tervola.
Roman.
Af Hilmn Pylkkanen.
Herrborum.
Af Louise Stenbock f. Morner.
lk: Ahien o c h Akerlunds forlag, O o t e b o r g: ~ a t t i ~ f ~ .Af AnnaLenahElgstrom.
, P.
A.
N o i s t e d t &amp; S o n e r s forlag., ~ t o b k h o l &amp;: Jean Jacques Rousseau.
Af Jutes Lemaltre.
Ofvers.
fran franskan af Axel Bergstrom. '
Till Dagnys prenumeranter.
I likhet med foregaende ar har Dagnys sty- relse for att underlatta ordnandet af semesterfor- hallandena pa redaktionen beslutit att under juli manad utgifva tvenne 16-sidiga dubbelnurnmer med respektive 14 dagars uppehall efter hvarje.
Veckans nummer ar det forsta af dessa, det nasta utkommer deii 18 dennes.
Fran och med den 1 augusti kommer tidningen ater ut hvarje vecka med vanligt antal sidor.
&amp; daktionen. '
D A G N Y 322 -.
- --.
-.
-.
- -.
.
Ett forsok.
landet ett, tu, tre!
(Stackars landet!)
Sa har skulle du forstas kanna det da: da lokomotivet kilade ivag t x d roft, haglost och mekaniskt gjorde hon sig fin i sitt in- dig, skulle du tycka lika illa om det, som du tycker bra ackorderingsrum, Karin Asp.
Och nar hon atidtligeli om Stockholm.
Det ar som om du radde om hela sta ' n var fix och fardig,.
var ' den bild som motte henne i spe- med all sin trakighet, och alla stockholmare bkfvo i a f geln sa litet upplifvande, att on1 ho11 haft energi nog skedets stund dina karaste vanner.
Konungahw och van- sa.
skulle hon - ha gjort en grimas at sig sjalf.
Men det liga dodliga, chaufforer och fotgangare inberaknade.
Di- gitte hon inte nu.
Hvad skulle det tjana till, allting var na tarar skulle rinna stridare an Norrstrom, och ditt ju sa trakigt, hvarfor i all varlden skulle da hon vara sinne skulle vara svart som den svartaste tiinnel.
Men roligare?
Det var- ju alldeles naturligt att ett blekt an- sii ' nt gor intet behagligt intryck p i medpassagerarna, dii sikte och matta ogon skulle synas soni hufvudsak ofvei har en hansynsfull natur, sa du torkar.
dina Mrar cch .den vackra, moderna klanningen och den for ofrigt fran ser dig omkring utom och inom kupen.
Och kanske du frisyren till de sma hogklackade angsligt omsorgsfulla toa- kunde beratta nigot underbart om Sodertaljekringlaris letten.
Faktum var, att nu skulle froken Asp ut igen till makt att vara det: ' Sesam oppna dig! '
sona ger dig dessa evigt jamnstrukna sysselsattningar och tidsfordrif, nyckeln till dina medresandes olika oden.
Jag sager ba- som hon var skyldig sig sjalf att folja med pa - an- ra: profve hvar sig sjalf innan hon sticker handen i en tingen det var teatrar, forelasningar eller som nu s. k. framrackt kringelpase!
I alla fall sa med vara snabba kamratmote saken gallde.
Allt var lika ledsamt, och just kommunikationer kommer du fram, Bitet for tidigt, mir som froken Asp lamnade sitt rum sag hon sig tillbaka du heter Karin Asp och reser frin Stockholm till h i - och sade halfhogt: " kaos for husjungfrun att rota i ", det.
Du begriper inte ett dugg hur harligt det ar att f2 smallde igen dorren och var med sitt uttrakade jag snart Aka pa riktiga landet ' och att fa komma fram till ett framme i ett annat inackorderingsrum, dar forut fyra varmt upplyst, med lampor, ser du, upplyst hem.
Och unga damer vor0 forsamlade.
Dessa utgjorde " klicken " i se ' n att fa sofva i ett rum, dar allt ar sa tyst alt det den stora hopen af arbetskamrater inom kontoret, dessa hors.
Du somnar dar som en gris och vaknar forvi- trodde sig hafva intressen och sympati for hvarandras nansvardt uthvilad och den dar sorgsna vemoclsstamriin- .intresen, och se, darfor traffades de tamligen regelbundet gen efter Stockholm ar som bortblast.
Tank om du in- for att diskutera lifvets ledsamma sidor, alltets litenhet gen karaktar har!!
Jo da, det har du visst, ty du kan och, sig sjalf ovetande, sin egen ofornojsamma syn pa inte begripa hvad man skall se, nar man skall se sig tingen.
omkring pa landet.
Hvad skall man se h a r, och SA Nar Kariq Asp intradda och gaf sin tradta halsning till kastar du en hjgplos blick ofver park, tradgard och fordelning at de innevarandq lasts de just u r Anna Hamilton honshus.
Sicken en foreteelse en liten stockholmsgiis ar - Geetes bok: " I solnedgangen? '.
- - - " Den manskliga ut- bland landtliga hons!
Omsesidig presentation, orrisesi- vecklingen iitgor en foljd af skenbart godtyckliga men sa- dig forvaning, omsesidigt helt om marsch efter nigra fra kert af ovanskliga lagar bestamda kurvor, ett standigt sti- ser om ' de sota sma djuren '.
De sota sma d j ~ r e n ii gande och fallande vagsvall.
Hafvet, det eviga, ar alltid sin sida, det kan jag forsakra dig, fann b&amp;a@si&lt;apec detsamma - men ebb och flod vaxla, och hvem kan un- humoristisk, ty de ha lart sig humor af sin matmor.
Ds dra om man med mera gladje lyssnar till vagornas brus har ingen humor du, stackars liten, du tycker ztt allt ar vid hogvatten an ser ut ofver deii skenbart nakna och si trostlost trakigt.
Du kan naturligtvis inte komma dig liflosa sandyta, fran hvilken de for en tid dragit sig till- fore att arbeta i tradgarden framfor dig.
Dn rynkar na- ' baka? "
- - - turligtvis pa din lilla nasa at en sidan tanke, och s i " Nej, snalla ni ", afbrot froken Asp, " forskona oss fran samlar du ihop dina fina kjolar och traskar varsalut in hogstamda tankar.
Vi ga ju sii tydligt i lifvets ebb och i formaket och laser en roman - opponera dig inte, tidens vagsvall, men det vagsvallet skoljer minsann inte Karin, du varder forlaten, ty du begriper iiile battrc.
.bort allt trakigt, griitt och ledsamt, som jamt hanger Inte kan du veta hur harligt, harligt det ar att kratta och skyffla ogras i en tradgard, inte kan du ana Iivilken efter en. "
&gt; * Som man hanger efter, menar du val&gt;,, infoll en pigg sjungande frojd det ligger i att balansera i veg T I I C ~ ?ii rost, som tillhorde Viva Frisk, enda oppositionsledamo- skottkarra!
Jag vill inte tala om en skottkarra en gihg&amp; ty talar jag om den, vaknar hela min langtan till lan- ten i denna ledsamhetskommitte.
.
&gt;&gt;Asch, braka inte nu, Viva ',, bad froken Asp, &gt;&gt;ty det.
Du klagar ofver att det inte finns manniskor p; brakar du, sa onskar jag hallre att jag vore - - pa landet, ty inte kan det falla dig in att de gamle bylteti,, landet. "
som bor i stugorna omkring dig och som du kanske barock onskan, moter pa vagarna, kan vara manniskor, som dr!
%nar Samtliga brusto i skratt, ofver en .men Viva Frisk sade: &gt;&gt;Braka vill jag inte prmis, meii sig att tala vid.
Forsok blott en gang att se in i d c inte vill du hora, hogstamda tankar,, de hogstamda tan- ras Ogon, sa moter du er1 klokhet och en lifserfarcrihct, kams fa forsvara sig sjalfva, och inte vill du vara p i infor hvilken du far s12 ned din blick, forsok att tala landet, och talar gor du om landet i en ton, sa att man med dem, sa finner du snart att de dar gamla bojdr kan bli sjuk af att bara hora pa.
Akta dig, Karin, for arbetarna ha gjort en bra mycket storre och tyliflc iifs- eller jag kommer att gora.
dig - lyckans.
galoscher, tank om de skulle forflytta dig till insats an den du -- -- - - - - - - - --.
T ' ' P - - fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N - - - Kon f inen f ens stors fa ZifforsZkringsboZag.
Kontor: Regeringsgatan 61 Stocltholm.
.
.
.
.
.
.
Annonsera i Dagny!
begripa att en oreflekterad filosof ofta ar.
en god filosof.
Och finns det verkligen inga andra manniskor pa lan- det an du sjalf, sa ar det en nyttig sak att en gang, utan mojlighet att undfly det, stallas ansikte mot ansikte .med sitt eget griniga jag; Kontrasten ar for ryslig mel- lan frisk luft, fagelsang och solsken a den ena sidan och oss delvis bortskarnda, atminstone forvekligade sjalf- forsorjande kvinnor a den andra.
Men det var ju om dig, Karin, jag skulle tala.
Om du kunde komma dig for att resolut packa ned dina fina klader och stadsfaso- ner och iklada dig nagot forstandigt och knalla dig ut i tradgarden .och .lara dig skottkarrans magiska kraft att framtrolla godt humor och lefnadsmod, sa skulle du, sa skulle du minsann inte saga att jag brakar, nar jag tar min basta van i forsvar, inte skulle du da saga, att du onskade att du vore pa landet, i den ton du anvande nyss.
Och ni andra skulle minsann inte.
skratta at Ka- r i n ~ ' barocka onskan '.
Ni vet inte, ni!
- - - ".
.
" Men Viva, tycker du verkligen om landet? ' '
fragades i korus.
" Nej, jag tycker inte om det, jag alskar det ", sva- rade Viva, och hennes ogon stralade af lyckligt allvar.
- la en hvarfor.
ar du da i staden? "
" Genom omstandigheternas makt, o, i flickor sma! "
" Men du ar ju glad och belaten f a s t a 11 du ar i staden. "
" Ja, se ni, jag .har gjort mig till god van med om- standigheterna. "
Karin Asp glomde sin spleen och sparrade upp oga- nen och fragade rent af intresserad: " Hvad menar du? "
" Jag menar oftast hvad jag sager, men nu i synner- het menar jag, att jag tack vare er inrattat mig i staden ocksa efter min egen smak.
" Tack vare.
oss?? "
" Jo, ni tycker ju alla att ni har sa trakigt och att allt blir sa dyrt for er och att ni aldrig far era pengar att racka till.
Till ungefar samma resultat kom jag, da jag (iar inackorderad, och det fastan jag bodde hos de snal- laste manniskor i varlden, som skamde bort mig efter basta formaga.
Jag betalade 90 kr.
i manaden och hade da mat, rum, stadning - t. o. m. i byra- och brefla- da - af jungfrun; jag hade en viss moralisk skyldighet att vara sallskaplig da och da och dessutom en lang .tvattnota, som en gang i minaden gjorde mig lite ' led- sen.
Men jag vill inte.
vara ledsen eller tycka att lifvet ar trakigt - det ar det inte.
Man ska inte jamt hAlla sig till ' det ar ' utan ocksa ibland saga: ' jag '.
ar '.
Man ska inte langta hvarken efter sol eller.
stjarnor, nar man a r i staden, utan man skali till sin egen frojd gora det basta af .stunden. "
" Men hur i. all varlden gar det till? ' '
.
' ' For mig sa har - om det roar er att hora.
Jag fattade sa smaningom beslutet att bli sjalfstandig, och nar mina vanner fick hora det, sa borjade deras med- omkan att dugga lika tatt som deras p3 spe gifna men fasligt nyttiga sma hushallssaker.
BI.
a. slog sju 3tyc- ken sig ihop om en plattpanna och tillagnade mig den ved en vers for hvarje platt, dar de efter- basta -- forma&amp;- ' -- '.
.
rimmade pa frasa och jasa o: ' d.
Och en kvickus gaf mig sex langa kvastar, en annaii tolf viskor, en tredje en jattedammtrasa, och.
jag var glad och tog emot.
Hyrde.
ett soligt rum fyra trappor upp i en enkel stadsdel (man .. kan namligen bo afven pa andra hall an .Ostermalm); Sa plockade jag reda pa mina egna gamla mobler och- arbetade ' som en hjalpgumma och hade valdigt roligt, sa roligt ' att jag tankte: ' detta skall .hadanefter blifva min musik '.
Snart blef rummet iardigt, skinande hvitt och blankt, och nar jag forsta kvallen tog fram min fiol, sa sjong den som aldrig forr.
Det graa Stockholm for- svann, jag sag e n hog stjarnhimmel och ett perspektiv af trefliga .dagar.
Min .vanskap med omstandigheterna var sluten.
Det var klart: .att jag inte ville tillata nagon fram- !.
mande att stada mitt rum.
Den noten knackte jag ge- nqm att stiga upp en half timme tidigare an vanligt ..
Jag hinner pa den precis lagom att gora i ordning min enkla.
frukost ocksa, .och, stolt som eu kung smaller jag.
igen dor-ren om mitt fina rum och gar till mitt arbete.
', En gang i veckan gor jag storstadning och r stiger da upp en timme tidigare,.
och en .gang i veckan tvattar ' jag.
- - - " " Tvattar du?? "
.
" Ja, hvarfor inte, det .ar inte ett dugg s&amp; svart som man tror. ' '
" Nej, vet du, aldrig har jag tankt att man kunde tvatta klader sjalf ", sade froken Asp och fick till svar: " Forsok! "
.
Tanken pa ett sadant forsok vackte kamrater- nas ohejdade munterhet, men de fragade Viva intresse- ra&amp;: " Hvad gor du mera? "
.
.
" Svimmar ni inte om jag talar om det? "
" Vi ska ' verkligen stalsatta oss, det har ar ju niistan som en saga, som du, beskedliga lilla unge fran landet,.
.
.. berattar oss. "
" Naja - - jag har rattighet till vattenledningen ' i ko- ket, en half hylla i skafferiet och till automatgasen.
' Jag.
stryker naturligtvis.
min egen tvatt, jag (nu .kommer val det varsta) jag koper min egen gradde i min egen lilla emaljerade flaska ' .och - har att bara den bordan forbi tre hus och en och annan bekant, men jag forsakrar er, att flaskan ar lika latt for mig, som en konfektpise for er ..
Jag lagar mina trasiga kliider sjalf och besvarar sommerskan sa litet som mojligt, genom att vara radd om det jag har.
Jag koper aldrig nagot skrap, hur viicker yta det an har, men min fiol,, som a: sa snall emot mig, maste ibland f&amp;- nya noter och min bokhylla.
har jag sadan aktning for, att endast ett val valdt sallskap far motas dar.
Det sallskapet, sammansatt af \ manga gqw- la vackra namn, vet hur jag beundrar det och roar mig darfor med sina kvickaste infall och finaste tankar, nar jag annars hade att kallprata efter inackorderingsmidda- gen. "
.
" Men hvar ater du middag nu? "
" Ibland pa hushallsskolor, ibland pa automater, men oftast hemma hos mig. "
.
.
" Men kan d u.
laga mat da? "
: " Fragaren inbjudes till eget profvande.
Och ser ni., flickor, ni kan ej tro sa billigt allt blir.
Hyra och hu,+
hall - jag tror inte att jag talar om det, men jag har rad att ha trefligt for bra mycket, som gar till er in- ackordering, tvatt och drickspengar.
Det ar sa fortjusan- de att ingen frammande ' staderska ha, ingen som forstor ens klader, vanskoter ens lampa - ja, ni vet ju utmarkt val hvad som ar otrefligt.
Arbeta far man, det ar klart, men arbetet ar mingsidigt och gymnastiken far jag gra- tis, och flickor sma - trakigt - det har jag aldrig. "
.
" Har du aldrig t r a k i g t " Nej, ty da ni ha trakigt, ar jag SA trott att jag nju- ter af hvi ' an i mitt eget tysta, rara lilla rum, som mina vanner kalla oasen.
Och bra ofta gor de mig den glad-.
jen att hvila ut hos mig, ' som har det sa skont ', och da, kara Karin, leka vi lifvet pa landet och sitta ibland framfor brasan, ater plattar till kvallen och laser.
hogt eiler spelar ' fiol eller drager en handklaverstrall allt!
efter stamningen. "
Hvarfor har du infe taIat om det har forr for OSS? "
' Jag ville forst profva mig sjalf, forsoket och er ock- sil.
Jag ville se om ni hade det battre och hur langt i utvecklingen alla era intressen skulle fora er.
Du, Ka- rin, a r ju med pa allt.
Teatrar, konserter, forelasningar - och du ar s&amp; trott, att du ej orkar med dig sjalf, och d a r f o r har du trakigt.
Forlat en oskuld fran landet som fragar: hvad lar du ' dig? "
" Att gaspa.
.
. "
" Det far man val anda kalla mycket vasen for ingen- tiag.
Nej, Karin Asp, ruska upp dig, stryk ut fran ditt lifs program att vara med om allt och intet, skot om ditt rum och dig sjalf och ga langa promenader - den dagen du inte alls har sagt ordet ' trikigt ', skall du fa folja med mig utat landet.
Och l se ' n skall du fa folja med mig till mitt lilla hem och se pa lagenheten, och se ' n skdl d u begripa att det ar ' tjufven sa roligt A lef- va ' anda '. "
.
.
" Men Viva, tror du att det lonar sig att jag for- soker? "
" ja, Viva, hvad tror du oss ocksii, friigade de.
andra? "
" Jag trdr nog, att om ni forsoker att gora det tref- ligt for er, sa kommer ni att stota emot.
bade ' de tidiga morgnarna, tvattbaljan, sopborsten, graddflaskan och allt annat forresten.
Se ' n beror det ju pa om stoten traffar er energi och bedofvar den, di?
gar intet.
Men skulle stoten raka att knuffa till skalet, under hvilket er humor sitter, sa att d e n kcm fram, ja, da kan humor och energi ihop hjalpa er ofver och igenom bide tvattbalja och graddflaska och alla andra s. k. vedervardigheter.
Du, Karin, kan ju forsoka att nypa i den dar tillvaron med yttersta fingerspetsarna forst och rynka pa nasan och saga usch, sa mycket som halst, under tiden.
For- sok bara, ett, tu, tre tar du nog rediga tag och en vac- ker dag konstaterar du att klet var inte sa svart som du trodde '.
Dryga larpengar far du betala, men se ' n, nar du kan konsten att lefva forstandigt och t r e f l i g t, da borjar du spara pengar.
Och se ' n pa semestern reser du inte till sagot fsnigt - pensionat.
och hoa pA allas och?
' j ' dina egna mag-.
och nervanalyser, utan du reser till rik- tiga landet, och har riktigt trefligt och blir riktigt frisk. "
" Menar du att jag skall rensa ogras och skjuta skott- karra pa iniil semester? ' '
" Jag menar egentligen att vi alla inom oss ha stora ograsland, som vi behofva rensa,, och i vara hjarnor kirn- de det nog behofva plojas minga nya djupa faror, dar nigot af alla de tusen nya iritrycken kunde fa slii rot och vaxa i lugn och ro - nij, god natt med er, till mina landtliga vanor hor att sofva godt fran klockan rio e.
m. "
" Hvad drommer du om?
", fragades ater i korus.
" Om l i f s g l a d j e ", svarade Viva med ett muritert leende och forsvann.
" Tank, om vi ocksa kunde dromma, Atminstorie drorn- ma om lifsgladje ", sade de kvarvarande.
" Ja, vet ni - lat oss forsoka - ", utropade froken Asp med for henne ovanlig energi.
Viola Bjork, -. -- Till Dagnys Issekrets i landsorten.
Som Bagny iinskar vara ett enande band mellan Sveriges kvIneasi~ sam$ b a d ~ i i l sitf m d I att Mlva- matapa aaBBas intressen p l sko " IdB~ ' plsntsczu, ffg 717 A; &amp; - med uppmana vira Msarhnsr P Bandsorten att de f&amp; att underlatta denna v&amp; uppgifi, ville till tid- ningetps redaktion Insanda sadana notiser, som u t 8 f v e ~ lokalin tresse f innehPlh saker af vlkf fbr.
.
kvBnas~6reRsen d dess &amp; selhe&amp; 1 Folkskolans Barn tidning utggven och redigerad af STINA QUINT utkommep I912 i sin tjugoforsta arg6ng.
Ett rikt illustreradt nummer harje vecka, 36 veckor under aret.
Basta och I a m p l w lasning for barn af alla samhalkklasser.
Prenumerera a nahaste po~tkontor.
Plis for helt cEr Yronor 1: 65, ha&amp; dr 90 ore.
Notiser.
.
.
Sjukskoterskornas.
arbetsforhallanden.
Med anledning af riksdGens skrifvelse har K.
M: t beslutit inom civildeparte- mentet lata foretaga en allsidig under- sokning af sjukskoterskors, sjukskoterske- elevers och sjukskoterskebitradens vid alla manna sjukvardsinrattningar och s. k..
distriktsskoterskors, afvensom vid privat- vard anstalld kvinnlig.
sjukvardspersonals arhetsforh5llanden, sasom deras anstall- ning, arbetstid, afloning, formaner af semester, understod vid.
sjukdoms- och olycksfall, pensioc m.
.m .. Till ' sakkunniga att verkstalla denna un- dersokning ha utsett ofverlakaren vid pro- visoriska sjukhuset i Stockholm docen- ten I. Jundell, f. d. Rodakorssystern.
Charlotte Cederstrom, ofverskoterskan So- phiasystern ErnmyLindhagen och ledamo- ten af riksdagens forsta kammare redak- tor C. Ekman, Eskilstuna.
At.
ofverlakaren Jundell har uppdra- gits att leda de sakkunnigas forhandlin- gar, och till sekreterare har utsetts sjuk- hemsforestanderskan,.
Rodakorssystern Ag- da Meyersson.
.
De tre kvinnliga medlemmarna i kom- mitten skola alla i utlandet studera sjuk-!
hus- och sjukskoterskeforhallanden.
Sa har froken Charlotte Cederstrom redan afrest till England, froken .Emmy Lind- hagen har rest till Berlin m. fl; tyska orter, och froken Agda Meyersson afre- ser inom kort till Danmark och Tysk- land.
Alla skola de bevista den stora internationella sjukskoterskekongressen i Koln i borjan af augusti.
D r.
Jundell befinner sig afven i utlandet. '
, t Kvinnorna och nattarbetslagen.
Den af kommerskdlegium.
verkstallda iirider- sokningen angaende nattarbetslagens in-, verkan pa arbeterskornas arbetsvillkor .lar ha gifvit till resultat, att ' vid 74 fa- briker lagen om forbud for kvinnors nattarbete vallat andrade arbetsvillkor i ett eller annat afseende.
for, 905 arbeter-.
skor.
488 af de af undersokningen be- rorda kvinnorna hade fore l nov.
l91 l uppsagts eller frivilligt lamnat sin an- stallning.
Endast for 26 arbeterskor medforde lagen den forandringeri, att de ofve ' rflyttades till annan yrkesspecialitet hos samma foretag.
Nagon bestamd tendens att icke vidare nyanstalla kvinnliga larlingar lar endast kunna sparas inom tramassefabriker. '
...
.
.Prenumeration a DAGNY slter saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bollhandel.
Norges kvinnor och forsvaret.
.
Ett upprop, under- tecknadt af ett par hundra norska kvinnor af alla poli- tiska partier, har offentliggjorts, hvari landets kvinnor; uppmanas att med penningbidrag forbattra landets for; svar.
Tills .vidare sker insamlingen pa listor och genom offentliga tillstallningar.
.Sedermera ar det meningen att arrangera en forsvarsdag, under hvilken ofver hela lm- det.
skulle saljas en miniatyrflagg i de norska fargerna.
* ~: r a och ~ o svar.
r Hvar kan man prenumerera pA Dagny?
I landets ' alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru rnanga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera B dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, ' 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklBdor?
Dagnys postprenumerations- o c h bokladspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
flvilka vlllkor erbillla prenumerantsamlare B Dapn-v?
Den, som samhr minst 5 erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
.
Huru skall man forfara fdr denna movisions er- ' p ' Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p % ett af foljande satt: - 1) Antingen: G e n ~ m insandandet af prenumerationsafgiften.
med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur - manga som - helst, men alltid &amp; st 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
'.
.2).
E l h: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for d e samlade prenumeranterna, detta under hvars.
och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d % vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket .pris kan man nummervis ldsa Dagny?
.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrlfvelser rarande expeditionen adresseras:.
.
DAGNYS EXPEDITION, ' Ptafsstikande fd sina annonser injsrda i Dagny fsr Irnlfio priset eller 71h ore pr mm.)
Sextonarig musikalisk, barnkar flicka Inskar under sommaren nigon sys-; elsattning mot fritt vivre i vacker: rakt p2 landet eller i skargarden: j Iangt fran Stockholm.
Svar till) L. L.,, denna tidnings exp.
Ung flicka,; om i ar med goda betygsgenom- # tt - 8-klassigt elementarlaroverk) ch ar .kunnig i pianospelning, soker plats som guvernant e. d. under sommaren event.
ifven nasta lisar.
Svar till DG.
18 a p, Skofde p. r.
En 18 ' ars flicka, som; i var fatt.
afgangsbetyg f r h ett ittaklassigt Iaroverk, - onskar komma som sallskap och hjalp i en familj.
Svar till D l 8 ara, Karls- krona p. r.
19 ars flicka, som genomgatt hus hallsskola, onskar plats i fin familj garna p2 landet dar husmode finns, att deltaga i hushallsgoromal Tacksam for svar till Selma Tollen Platsbyra, Norrkoping.
Rikst.
231 F i l, stud, Medelalders hushallerska onskar plats, helst hos jiirnvags, eller brukstjlnsteman, att p3 eget hand skota hushallet, elIer ock p!
storre landtegendom.
De fiilastc betyg om trogen och langvarig tjanst kunna foretes.
Svar till: JA.
U!)
Wartofta, poste restante.
Ung flicka, onskar guvernantplats under ferier na.
Svar till e undervisnings van, kunnig i husliga goromal och sotii.
Soder koping, Poste restante.
nad, onskar komma i familj diii husmoder finnes, for .,at.
Young English Lady duglig hjalpa till med allt i hemmet.
On- desires to speak English in gooc skar anses som familjemedlem.
Sval Swedish family llmot fritt vivred till ~ 2 0 a n, Bara.
in Stockholm or neighbourhood Has recommendations.
Miss de Rusette, adr.
: Lojtnan Uggla, Finn bryggan, yr Vaxholms bat.
kunnig, palitlig, sympatisk, onska plats i hem dar husmor saknas Har mangarig erfarenhet i allt son tillhor ett storre, battre hems sk&amp; tande.
Fina ref. fran 10-arig plats onskar till hosten plats i familj ellei Svar e duglig Husmor 10129, Norr.
skola (helst i Stockholms narhet koping, p. r. att undervisa i vanliga skolamner ~, och sprak.
Svar till ~ I r m a Ingaro Ung flicka p. r. af god familj, fran landet, onska1 U n g lararinna, plats att g2 frun tillhanda i fir undervisningsvan, med goda betyg familj, garna dar barn finnas.
: fran Iaroverk och smaskolelararin Stockholm eller dess niirhet.
i) ri.
neseminarinm samt fran foregaendc skar anses som familjemedlem platser, onskar plats till hosten Nagon lon.
Svar till T. Strantiell skola eller familj.
Ar afven villil Hornsgatan 52, adr.
Fru Soder- att deltaga i hushallet.
Svar til lund, Stockholm.
DS.
T.D, p. r., Norrkoping.
Husfores tandarinna, Ung lararinna Ung bildaad flacka, tt skota hushallet som genomgatt Fackskolans Hus- moderskurs i Uppsala, onskar fol vinnande af vidare praktik plats 3 herrgard eller bruksegendom som hjalp i hushallet.
Mgon lon onsk- vard.
Svar till &gt;Ung flickan, Upp- sala p. r. hos ensam person onskar en d&amp;till kompetent, ordningsvan och hurtig flicka plats nu genast helst i stad.
Kan bitrads med skrifgorom3l.
Svar till, ii.
A.D. Einkoniiw.
n. r. onskar under sommaren plats i fa milj for att hjalp?
tu1 med fore Yngre bildad dam kommande gorernil!
Ar nagot kun Inskar medfolja till badort eller pa nig i somnad.
Svar till ~Sommzr - esa sasom sallskap och hjalp.
Hus- lof 19129.
Stromsbra D. r. iallskunnig o. representativ.
Fin.
- ef.
Svar till jui ii 1 9 1 2 ~ Svenska ~ Ung Iara,rinna Dagbladets annonskont., Goteborg.
onskar under ferien (omkr. 2 man, plats i familj sasom sallskap oc ' Vardinneplats hjalp endast mot fritt vivre.
Sva inskar medelalders dam som har emotses tacksamt under sign. ~k nangarig vana att med ordning En .. Hallstahammar D. r.
) ch sparsamhet foresta battre hem.
a r rnarkt DNU eller i host^, under Plats sasom husfores tandarinna h dress S. Gumaelii Annonsbyra, eller sasom dllskap och hjalp on itockholm f. v. b. skas.
Kunnig i allt som horer til ett hems skotande.
Nagon van, vid sjukvard.
Svar till ~Trefnado Torskors D. r. ung flicka, med godt afgangsbetyg Skicklig masikl&amp;rarinna fran teknisk skola, onskar plats Onskar for sohmarmanaderna plai jasom riterska hos litograf eller pa i familj p i ' landet.
Afven so1 Svar i biljett rnarkt nAr- sallskap och lektris.
Utmarkta ri: itkontor.
lorde inlimnas till Sv, ferenser.
Svar till DS.
S. V.D, Alln betsvillig:), relegrambyrans filial, Malmo.
Tidninpsk.
Gust.
Ad.
torg.
Sprilkkunnig Lararinna U N G, frisk, ' glad, musik.
- battr vid komm.
mellanskola onska tos onskar plats som hjal fritt vivre o. resor sommar- och sallskap i godt hem nu elle mot ?lats.
Nagot musik.
Stud. utom- senare.
Nagon lon.
Familjemed lands.
Ref .. foto.
, Kats,, Jonkoping p.
I landa.
Svar till DX.
Y. Z.,, Hvet- utex.
fr %n 2-arigl sem.
(I komp.)
med goda betyg och rek., och som undervisat dels i flick- dels i sam- skola onskar till hosten plats i skola eller familj.
Svar till .X.
E.
0.
u.
Gefle D. r.
STOCKHOLM.
PL A TSSOKAIVDE.
Elementarbildad.
Ung lararinca Teknisk t bildad Sprid D A G NY!
Vid Statens forskola for blinda Vaxio ar en lararinnepla ts ledig att tilltradas den 1 nistko~ri- mande augusti.
Ansokningshanti- lingar, inkl. lakarebetyg, stallda till styrelsen, insandas till skolans rek- tor inom en manad efter nedlim stiende dag.
Vaxio den 5 juni 1912.
STYRELSEN.
D A C N Y Vid Osby Realskola b - (Enskild mellanskola) ar fran ' och med nasta lasar en ordinarie lararinneplats ledig med uqdervisningsskyldighet i biologi (hufvudsakligen), kemi och geogra- fi i skolans tre ofversta klasser.
Skolan skall sa sm2ningorn iitvid- gas till realgymnasium, h. t.
1912 gores borjan genom tillaggande af.
en andra ring.
Tjanstearsbe-.
rakning som vid statens laroverk.
4on: 1,400 och 1,500 kr.
jamte fri bostad, beroende p i kompetens.
Fil.
mag. eller Fil.
kand. liar fore- trade.
Anso~ningshandlingar stall- da till styrelsen torde med det snaraste insandas till Fil.
o. Teol. kand. L. O. Malmstrom.
.
Skolans forestandare.
.
, f ar ar- (inne) - tjans- ten vid Backetorps fasta .. folkskola i LWNNAS ar till ansokning ledig.
Lon enligt lag.
Gosslojd finnes for narvarande, arvode l25 kr.
Bostad 3 stora rum och kok.
Till- trade den 1 januari.
1913, men so- kanden forbifide sig att vikariera i ar under hostterminen, som bor- jar den 15 .september.
Ansokan .fore 1 augusti till Skolrhdets ordforande.
Adress LANNAS. '
Guvernant, utmarkt skicklig, undervisningsvan och musikalisk onskas till hosten for tva gossar i alder 8 och 6 ar.
Uppgift om kompetens, lonean- sprak .jamte fotografi torde insan- das till fru Lilly Gunizelius, adr.
Ramshyttan, (Dalarne).
. '
, Ordinarie vid fasta folkskolan i Kolaboda af Nysatra forsamling i Vasterbottens Ian sokes hos skolradet senast den 14 juli 1912.
Den, som valjes, skall vara skyldig ' att efter piga- ende omorganisation eventuellt re- dan vid tilltradet of r ertagn annan folkskola inom distriktet.
Nysatra, aar.
Anaset, den 8 maj 1912, SKOLRADET.
vid.
Hufvudskars mindre folkskola kuiigores harnied ledig och soked inom.
G0 dagar hos skolradets ord- forande, adr.
Urno.
Grundlon G00 kronor.
Lararinnetjansten vid Hedemora stads skolkok sokes fore den 10 nastinstundande juli.
hos Folkskolestyrelsen i Hede- mora.
Lonen utgar for narvarande med 720 kr.
janite fri kost fran skolkoket under pagaende termin samt bostad a 1 rum och kok, lyse och ved.
- Platsen tilltrades den 1 oktober, For Sjukskoterska Ordinarie, Lararinneplatsen med uppgift att janite varden af fattiga sjuka med rad och hjalp finnes plats i Falun fran den 1: a nastkonimande juli.
Lonevillkoren aro tills vidare 1,000 kr.
pr ar.
An- sokningar stallda till Fattigvards- styrelsen i Falun och atfoljda ai frejde- och aldersbetyg samt be- tyg fran forut innehafda platser in- sandas till Fattigvardssysslomaii Lindgren.
Falun i maj 1912. "
Fattigvardsstyrelsen.
Extra ordinarie 18rarinne- befattningen vid Kolsva bruks folkskola (litt.
B) i Malma forsamling i Vastniiiil nds Ian sokes hos skolradet i Malma, adress Asby, fore den 15 nasta juli.
Platsen tilltrades den 26 nasta au- gusti och tillsattes for ett kalender- ar i sander - nu for aterstaende delen af detta- ar -- och komnier, sa vidt man nu kan se, att uppe- hallas pa det: sattet under de nar.
maste aren.
.Lon for lasar 1,000 kronor, 120 kronor i ' hyresersatt- ning samt fritt 1 rum och .ved- brand, 90 kronor for kvinnlig slojd- undervisning samt reseersattning 511 kronor.
3l /, manader atersta af innevarande lasar for hostterminen.
Malma den 3 juni 1912, J.
V: AHLGREN, Skolradets ordforande.
undervisningsvan,.
musikalisk, frid och glad lararinna onskas att Una dervisa 1 eller mojligen 2 flickor 4: de klass elementarkurs ' samt mu, sik.
Nagon hjalp i. hemmet onsk, vard.
Betyg, ref,, foto., .samt upp.
gift om loneansprak.
sandas til komm.
Nylander, Osmo, Riks.
So- runda 12. s.
.
Som Husmoders hjalp i storre familj i Gotebor8 sokes en kristligt sinnad, ' bildad medelalders dam, fr.isk och glad fullt kunnig i alla inom ett.
hur forek.
goromal.
De basta rek.
er.
fordras.
Lon 30 kr.
pr manad Platsen att tilltriida genast ellei langre fram.
Svar under adres: fullstandigt beharskande tyska, er- llAktadt hemll, Nordiska Annons- haller nagra timmars dagligt arbete byran, Goteborg.
a Iiarvarande kontor.
Svar till a~ontorsarbete~ under adress S. Gumnlii Annonsbyra,.
Stockholm, f. v. b..
Ung dam, Sjukskoterskebe- fattningen Maskin-.
Vid Mjolby forsamlings fasta skolkok kunnig i Engelska, Tyska och Fran- ska far anstallning nu genast un- der tiden for Olympiska spelen.
inom Mjol by Miinicipalsamhaile Personer soin onska extra fort janst finnes plats ledig att tilltrada den under semestertiden kunna afven 1, nistk.
sept.
for en lararinna i anmala; sig.
huslig .ekonomi.
h i g lon 600 AD.
L. ZADlG.
.
kr.
kontant, fri bostad och ved- brand jamte fri kost i skolkoket Drottninggatan 47.
Stockholm.
imder den tid af aret kurserna pa- ga.
Ansokan insandes till under- tecknad under adr.
Mjolby fort den 15 nastk.
juli.
Mjolby den 14 juni 1912.
ADOLF JOHANSSON, En ' flicka med nagon vana vid Skolradets ordftirande: bokforing erhaller plats a landt- egendom dar afven tillfalle gifves deltaga i husgoromal.
Svar med betyg, rek., foto samt Ionepreten- vid " Carlskrona Mjolkdr8ppe1 ' kun- tioner insandas markt aKvinnlig gores harmed ledig att tilltradas Kontorist, under adress S. Gu- mzlii Annonsbyra, Stockholm, den 1 september d. a.
1 Narmare meddelar Doktor C. f. v. b. Danelius, Carlskrona.
STYRELSEN.
.
.
Kvinnlig kon t oris t. Fores tandarinnebefa t tningen, Konfirmerad, proper och ordentlig Flicka med folksko- lebildning och hem i Stockholiii, Soni vardarinna for aldre sjuk erhaller ' genast anstallning som tek- dam crhaller for sjukvard intres- nisk hjalpreda a apotek i Stock- a serad van person plats i stad i nar- holms narhet.
Begynnelselon 45 kr.
i man.
jamte fria resor.
Svar finnes plats som elev i juli.
3 heteii af Sthln~.
Svar till lpa al it- till, Erland,, Sv.
Telegrambyrans manaders kurs.
Pris 30 kr.
per lig 1 juliu, under adressS.
Gumaelius ' Annonsbyra, Stockholm, f. v; b. Annonsafdelning.
nianad.
-.
Vid kustsjukhuset Styrso.
vid Epidemisjukhuset i Torshalla ar att tilltrada den l nasta juli, Loneformher: 450 kr.
pr ar, fr: bostad, vedbrand och lyse afven- som sarskild ersattning enligt taxa da sjukhuset ar belagdt.
Ansok.
ningar insandas till Epidemisjuk- husstyrelsen i Torshalla, som afver lamnar narmare upplysningar.
Tyshalla i maj 1912.
For Epidemisjukhusstyrelseii: ALBIN EDSBERG.
.
...
.
.
' Till: ansokan ledig .. .. ' for tilltrade den 1 septem,ber .l911 kungores harmed tjansten som fore- standarinna for.
skyddshemmel Malmo stads skyddshem for flzcko~ belaget vid Skaralid i Riseberga socken i Kristianstads Ian.
Sokan- de bor hafva aflagt folkskollarare- examen.
Loneformanerna aro: mob- lerad bostad med lyse och varme, kost, tvatt och lakarevard sam1 kontant don af 1,200: - kr.
for ar, Tjansten ager delaktighet i folk- skollararnas pensionsinrattning ock tillsattes med fyra manaders omse- sidigt forbehallen uppsigelseratt ' Ansokningar, atfoljda af prast- '.
och Iakarebetyg samt handlingar, som styrka kompetensen, bora fore den 1 augusti 1912 hafva inkominit till Malmo stads skyddshemsstyrelse adress Malmo.
.
Malmo den 17 juni 1912.
Malmo stads skydshemsstyrelsc.
Sprid.
Vecko.tidn.ing.en D A G N.Y!, l '.
.
- --
GNY Deposition 1 Kapitairakningj.
Sparkasse- raknirig 411 4 2 01 O kberopa all tid olo annonserna 1 K~PMANNABANKEN, a Arsenalsgatan 91 S6dermalmstorg SI Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Wirens ofverfeta DAGNY!
LANOLIN TV^ ' ^^^^ varldens favorittval!
ErhHlles i hvarje valf8rsedd parfymhandel samt direkt f r h A .. G).
Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
@ l. Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.
Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byri oppen 11-4.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 48 16.
Allm.
tel. 82 11.
Fackskolan for Adjunk t eller kvinnlig sokes for huslig ekonomi i manlig Kalmar folkskoleseminarium for las- aret Undervisnings- Uppsala.
skyldighet: pedagogik och metodik (f !retradesvis), svenska spraket samt Sju praktiga afventyrsbocker for barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jales Vernr af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hago Gyltander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling sagor, t Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris Tsarens kurir.
Par~ival * Sagogrottan i Sagoskogen.
for barn Den hemlighetsfulla on.
Berattelse och, gdo,.
Fritt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 ' illustratio- ner af Brita EllstrBm.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
H j a1 ten bland h j Alt ar.
!
g:; +; /;: $:;; Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner.
304 sidor, 33 ~llustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berlttelse for barn O C ungdom.
~ Bear- betning efter Kanten Marryat af Anna Gastafsson.
296 sidor.
39 ill&amp;tr.-af ~ils-Larsson.
Rartonnerad.
Pris 75 Ore.
Nybyggarna i Kanada.
m- -- - -- I Guldslottets Rosenglirdar.
Sagor berattelser och af Harald &amp; htenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
191 % 1913.
Lararinndurs i matlagning oclz handarbete.
(2l /, ar) borjar 2 Sept.
Anmalan fore 1 Juli.
Lararinnekurs i matlagning och landthushall, med 2 term .. i Fack- skolan och 1 ar i Brogard, borjar 2 Se$.
Anmalan fore 1 Juli.
Anmalan till den Lararrirnekurs (endast for skolkok), som borjar i Jan.
1913 insandes fore 1 Nov.
Husmoderskurs m ed undervis- ning i matlagning, somnad, halso- lara och barnavard, narmast afsedd for flickor med hogre skolbildning, borjar den 2 Sept.
Anmalan gores helst fore 1 Aug.
Specialkurs (hogre husmoders- kurs) i finare matlagning, kladsom- nad och barnavard borjar den 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
Praktisk Yrkeskurs for utbildning af kokerskor och hushiillerskor bor- jar 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
Landthushdlkskola a Kum lan, kurser pa 4 man.
och 8 man.
; bor- jar 15 Aug.
Ansokan fore 1 Juli.
Barnavard teorkskt-paktiskt i Fackskolans barnhem 1-3 man.
Tr ckt program pil begaran gratis oci franko.
Program 19 och 20 galla.
Inspektor: Professor O. Ham- marsten.
Forestdndarinna: Froken Ida Norrby.
Rodenstamska Skolan i Hudiksvall, nagot litet historia och geografi.
Ansokningshandl.
sandas snarast upprattad 1897, och senast den 10 Juli till Rdtors- ambetet vid semieariet.
borjar sival Seminariekursen for utbildande af lararinnor Kalmar folkskoleseminarium den i huslig ekonomi som SloJdlararinne- och Husmoders- 25 Juni 1912.
Rektor.
kurs den 20 augusti.
Lararinna Prospekt pH begaran.
kompetent att undervisa i vanliga skolamnen, tyska, engelska och franska, jamte pianospelning, onskas till hosten for 2 flickor i 4: e och l: a klass.
Uppgift om kompetens, loneansprak jamte fotografi torde sandas till Doktorinnan Swensson, Ofver-Kalix.
I godt hem, omedelbar narhet af Sthlm, far dugl$, musikalisk, sprakkunnig lararmna formanlig plats for las- aret.
.. Hoga lonevillkor.
Vidare sna- rast Nya Inack-B ran, Jakobsbergsg.
34,!
tr. o. g., &amp; ockholm.
Dagens nummer inneh8lleta Till Sigrid Lei jonhufvuds fem tioarsdag.
sfrom.
Af L.
a Wtdil- ' Fran varldens r8strattsfalt.
Af Ellen Wester.
Ostgotas16jd pa Nordiska Musbet.
Af S R Louise Cruppi: Femmes ecrivalns - d ' aujoard ' hui.
I. SuGde.
&amp; !c.
af Ellen ylernatt.
Fran George Eliots lefnadsvag.
Af S k i d Plui ' en.
Gynna Dagnys annonsorer!
Ett forsok.
Af Vida Bjorck.
Insand Litteratur.
Notiser.
Prenumeration h Damy sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
.
