# ID: svediakorp-per551
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,520
# sentences: 869
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


atockholm den 27 Juni 1912.
Ntr 26..
5: e Arg.
-- A Prenumerationspris: ar.
kr.
4: 50 lh ar: .kr.
2: 50 %,, .-,, 3: 5011 / 4,, ..,, 1: 25 111.
.
L.osnammer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I, Redaktion: Mastersainuelsgatan 51, en tr. Telefoiicr: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: (- - E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
Expedition och Aiinonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
~ o s t - och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
, I Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s h6jd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 %, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 .. Olo 50 ggra.25.01~.
.
Annons bor bara inlamnad senast mandag f. m.
Sammanhang i a l l t.
- Det myckna diskuterandet under varen a hog ' er- hall mot; kvinnorostratten.
verkade ungefarligen som ras fran en fallfardig ruin.
Man fornam da.
och da ett opatankt eller vantadt, buller och kande det en smula oangenamt bland ramlet och dammet.
Men ratt som det var klarnade luften igen.
Man urskil- de stokre stenar, de som borde ha krossat, men som icke traffat.
Antipatien mot sjalfva saken kan uppfattas under manga synvinklar och ar ju for langesen betraktad ur alla mojliga.
Ett satt att forsta den tror jag i. alla fall ar for litet betonadt.
Foljes svenska rostrattshistoriens linjer i riksda- gen, markas vid somliga namn, som knutits till den libera !a sidan af denna historia, - afven kvinnliga.
i ljusskrift: Det: ar inte s a sakert, att Fredrik Borg 1884 kommit med sitt forslag om andring af tj 14 Riksdagsordningen, om hans hustru icke varit den andligt fullmyndiga kvinna hon ar.
Hennes person- lighet ar mer an en gang tecknad,.
och det ar har tillrackligt att endest .paminna om de silfrade langa lockarna for att alla, c ' om en gang sett fru Borg, skola erinra sig denna kraftverkerska i hemmets och det allmannas tjanst.
- Att A. O. Wallenberg, som afvepi, begynnelsen hojde rosten for kvinnans ' med- borgarr ' dt, i .siin hustru hhft en inspirerande kraft har blifvit framhallet; vid fru W: s franfalle.
Kanske -.
.
ar det ofverflodigt att draga fram flera ' kvinnonamn i. forbund med liberala riksdagsmans.
Utanfor riksdagsrayonen ha vi helt nyligen sett professor.
S. Henschen kraftigt returnera det grofva kastvapen, som sir Almroth Wright .i niigra Times- artiklar.
riktat mot kvi.nnorostratten.
Kort fore rost- rattsdebatten i riksdagen utnyttjades denne - sir Alm- roth med hanforelse af var hogerpress.
~rtikelns argumentering var: denna: kvinnan ar nervos ' anda till mental rubbning; hon saknar sjalsstyrka; hon ar fullkomligt inkompetent att bedoma politiska fragor; kamratligt.
samarbete mellan man och, kvinnor ' kan blott leda till *.
trassligheter; kvinnans w imm ' oralitet &gt;) slutligen ar sadan.
att.
.
.
etc. etc. Prof. H., som ock ar en europeisk medicinsk auktoritet, nastan drar pa mun at sir Almroths egen nervositet .och gendrifver skarpt och sakligt dessa pastaenden punkt for punkt (Se Nya Dagl.
Alle- handa.
~ a t i o n a l u ~ ~ l a N: o ~ a n.
115.)
Borde vi inte taga vara pa detta dokument?
Efter det annu b l a d oss ar nodvandigt att stodjas af ' auktoriteter ' for att fa manskligt sundt forstand erkandt.
.Man kunde ju annars.
tycka, att erfarenheten numera bort lart alla, att kvinnor som man aro stopta i mera an en form.
~ H v a d kvinnans immoralitet betraffar, sa un- dras mig.
- sager prof. H.
- r o m sir A. kan ha ratt, nar man erinrar sig.
att det ar mannen, som,
'.
.
hangifver sig langt mer an kvinnan at superi, valds- dad och utsvafningar af alla slag, i synnerhet a det sexuella omradet - ett kapitel sa stort, att det ej har kan afhandlas, och ett faktum s i sorgligt, att en stor del man borde forlora sin rostratt genom sitt daliga forhallande a dessa omraden B. Saval prof. H: s anslutning till mannens F. K.
P.
R. som hans hag att dessemellan bryta en lans till kvinnans forsvar, synes mig alldeles gifvet innebara ett hedrande af hans aflidna hustrus minne.
Vi som haft lyckan kanna den bortgangna, som sett upp till hennes af vidsynt intelligens och sjalisk nobless prag- lade personlighet, vi alska att tanka att vingslag af hennes ande omsusa den larde, da han trader i braschen for kvinnan.
Det ar i alla handelser alls icke enastaende att lakare) som ha tillfalle att, pa narmare hall an alla universitetsprofessorer for ofrigt, iakttaga manskligt lif och lidande, visa ganska.
bestamda sympatier for kvinnorna, t. ex. for arbetarhustrur, hvilkas man de stundom •âhuta at., Jag erinrar mig sarskildt en fin och blid herr doktor, af hvilken man inte precis vantade nigra fysiska kraftprof.
Upprord ofver det manliga ofor- standet vid ett tragiskt tillfalle grep han den akta mannen om nacken och hifvade honom utfor en trappa med hisnande fart.
Man ser ock stundom andra man, som lart af lifvet och ej blott matats med doktriner, ha klarare .blick for de verkliga myttighetssynpunkterna, an de spekulativt ofverlagsna.
Man skulle nog - om viljan lag at det hallet - kunna konstatera att, dar den konservative riks- dagsmannen berommer sig af sitt genomtankta mot- stand mot kvinnans framryckning till likstalldhet in- for lag, dar har han bakom sig slakter, hvilkas fe- minina halfparter ideellt sedt varit mer smavuxna an ranka.
Innan kvinnorostratten blef partisak, gyn- nades eller motarbetades den individuellt utan alla hansyn till partifrander.
Den sa att saga stolt kon- servative hade med tamlig sakerhet vuxit upp vid sidan.
af nagon obetydlig mondan hennes nad, na- gon af den apostoliska bokstafven kufvad blek liten mamma, eller nagon husligt fortralad, absolut an- sprakslos mor.
Med ' ett ord, vants att betrakta kvin- nokraft blott som ett vaxelmynt) nodvandigt for sma- affarer.
Och vid sitt val af lifsledsagarinna har den konservative mannen icke gatt utanfor de ratt in- skrankta ramarken, inom hvilka den forn; familje- flickan, ganska ansvarsfri i alla afseenden, lugnt vegeterade.
I den konservativa familjen fostrades f o r r kon- servativa barn.
N u naremot hor man ofta nog, att barnen ur starkkonservativa hem helt kategoriskt forklara for foraldrarna, att det nya ar det nodvan- diga och att det ar bast sa.
Men den generation kvinnor, som nu star midt i lifvet, representerar i allt for hog grad en blandning af) &gt;restforeteelser&gt;&gt;, ofverghgsfolk och futurister, for att kunna bli en segrande.
Lyssnom en minut till kvinnliga stammor, som horas genom det allmanna bullret!
Sta stilla dar du ar, allting ar sa fortraffligt -.
ropar en, en som pa basta satt ftatt allting lagt till ratta for sig personligen.
T i g och arbeta - manar en annan, utan att fraga sig, hvad kvinnorna fingo d 2 de tego och arbetade.
Synda inte mot den helige ande - formanar en tredje, som i sin sista pingstpredikan s2 forlorat kontakten med verklighetsmanniskorna, att beundrarin- nor mildt sokt iterfora henne till normala begrepp.
Fosterlandets val, m2 det sedan ga med rost- ratten hur som helst - sorlar en stor hop, den hop, som sammankopplat forsvarsovilja och atitiroja- lisrn med kvinnorostratt till e t t begrepp.
Och fik hvars uppjagade fantasi det narmaste perspektivet visar socialistkvinnornas vandaliska horder myllrande in ofver politikens genom hogerintresseri helgade mark.
De myas kvinnorna maste i alla handelser med tiden bli flera och flera, det ligger i utvecklingens lag.
De anya, modrarna maste da ock bli talrikare alltjamt.
Men for de nya modrarnas barn skal!
dcn lika medborgarratten falla lika naturlig som det ge -- mensamma behofvet af foda och husrum for bada konen.
Da milste den ratten ocksi bli en verklig- het Ty sammanhanget mellan tanken och hsndling- en ar oundgangligt.
Utom vid, mentala rubbningar.
for att tala med sir Almroth.
For sadana olycksfall gir tyvarr inte ens d m maskulina sidan fri enligt statistiken.
Glom ei o att i tid fornya prenumerationen.
vid statens samskolor petition till Kungl.
Maj: t.
For nagon vecka sedan syntes i de dagliga tidningarna en liten, ndis, som med nigra ord ohtalade att statens samskolors handarbetslararinnor inlamnat (den l l: te Juni 1912) en, petition till Kungl.
Maj: t om forbattrande af.
.
deras stalln.ing i skolan.
Den, som ej haft tillfalle till nagon inblick, i denna.
sak, .kan .nog ej fnllt fatta hur behjartansvard denna an- sokan ar.
Det ar med ifver jag begagnar mig af Dagnys redaktions vanliga anmodan att saga nagra ord i detta amne.
Alltsedan handarbetets inforande uti hogre flickskolor och samskolor ha bade sjalfva amnet och dess utofvarin- nor.
haft en egendomlig sarsta \ lning, icke, som man skulle kinnna vanta, till det battre, utan .tvartom en undantags- stallning till det samre.
Af atredningen i den inlamnade handlingen franlgar,, att det ar inte bara .en lonereglering det galler utan lika mycket handarbetslararinnornas rattsliga stallning.
For att fa full klarhet i detta bor man folja den.
gianskning af- handarbetslararinnornas stallning, som upp- gjorts, a ena sidan och den jamforelse med,ofriga ofnings- an~neslarares stall ?ing a andra sidan, som har blifvit framlagd.
.Forst.
och framst .ar handarbetslararinnan vid statens samskolor icke fast anstalld.
Pa, rektors .fikslag antager samskolestyrelsen en timlararinrza .i ' handarbete med fast- st&amp;lldt arvode af 1, 50a kr.
i timmen.
Handarbetslararin- nans anstallande och entledigande beror ocksa helt och h31 et pa samskolesiyrelsen.
Som exempel pa hur namnda afloning staller sig har ' uppgifvits foljande: Arsionen blir, ' om lasaret otnfattar 39 veckor och timlonen ar 1150 kr., i fall af 8 timmars vecko- tjanstgoring, 468 kr.
A ~ d e r s t i i l a finnes ~ ~ icke for hand- arbetslararinnorna.
Som jamforelse namnes, att teckningslararna vid statens samskolor atnjuta for 8 timmars undervisning i veckan: i forsta Ionegraden 700 kr., i andra 800 kr.
och i tredje 900 kr.
.Musiklararna erlialla for 6 .timmars veckounder- visning i forsta lonegraden 550 kr., i andra 650 kr.
och i tredje 750 kr.
For.
hvarje ofverskjutande veckotimme erhalla saval tecknings- soni musiklarare arligen 80 kr.
i forsta, 95 kr.
i andra och 110 kr.
i tredje Ionegraden.
Handarbetslararinnorna vid statsunderstodda enskilda la,rouet ' k Atnjuta afloning .till minst foljande, belopp: 50 .kr.
i - forsta, Ionegraden, 60 kr.
i andra och 70 kr.
i tredje per ar och veckotimme, eller med en .tjanstgoring af 8, timmar i, veckan: 400 kr., 480 .kr.
och, 560 kr.
Af detta aframgar ju tydligt .hur mycket samre handar- betslararinnans stallning .vid statens samskolor ar af ven emot de enskilda statsunderstodda skolornas.
En sak, som ocksa vasentligt bidrager till skillnaden mellan afloningen i de hogre flickskolorna och statens samskolor ar, att tjanst- goringen i de forra kan blifva af storre utstrackni&amp;, da ' s a daremot de senares lararinnor icke kunna f2 mera arbete vid sjalfva skolan pa grund af amnets ringa timantal, och ej heller pa annat hall, emedan flickskola i allmanhet sak- nas pa de orter, dar statens samskolor aro inrattade.
Allra mest framtradande ar dock det forhallande, som galler pensioneringen.
Som forut namndes, ar handarbets- lararinnan vid statens samskolor endast timlararinna och atnjuter alltsa af staten ingen som helst pension.
Uti stats- understodda, enskilda laroverk ha handarbetslararinnor med minst 10 timmars veckotjanstgoring i klasser ofver sma- skoIan skyldighet att ga in .i fl Lararinnornas pensionsanstal~i och aga som delagare i denna anstalt ratt till lagstadgadt pensionsbidrag af stat och kommun.
.Handarbetslararin- norna vid statens samskolor kunna icke ' komma i atnju- tande af motsvarande formaner.
Nar: man nu fatt reda pa allt detta, sa .fragar man sig med ratta: hvad kan orsaken vara till denna, minst sagdt egendomliga, olikhet i stallning for dessa Igrarinnor mot ofrigas?
Da det ej ar nagot slags bestraffningsatgarder, sa ar det val glomska eller likgiltighet .for amnet, eller snarare ar det val den brist pa verklig sakkunnighet, som sedan gammalt i detta amne radt, som har gjort sig gal- lande.
De handarbetslararinnor, som underskrifvit pkti- tionen, tro orsaken till denna, som de kalla den ~styfmo- derliga behandling ", vara den, att inga bestamda kompe- tensvillkor for innehaflande af afvannamnda platser aro faststallda och ajvensa den stallning, sam handarbetet intar i samskolans undervisningsplan.
.
Det ar nog fullt riktigt detta, att bestammelser med af- seende pa kompetens vid platstills2ttande saknas.
Och det ar nog det inte minst kannbara missforhAllande, som fore- finnes i fraga oin handarbetslararinnornas stallning, inte bara for ' dessa,.
som det nu, narmast galler, utan for alla.
Uti en langre, utforlig framstallning i Stockholms Dag- blad den 17 april, nu denna var, har jag just klargjort samma sak.
M,$a ord i namnda fraga besannas, sorgligt nog, af derina samskolelararinriornas petition.
Har behof- ves .noggranna bestammelser, sa att ej hvem det vara ma, om hon h y - nagon foresprakare, kan fil en ledig utan istallet den, som styrkt sig aga de kunskaper, som aro erforderliga for undervisningen i handarbete; id Skolan fraga.
Hvad handarbetets stallning i samskolans undervisnings- plan betraffar, sa .forhaller det sig visserligen sa, att, lika- val som uti teckning, musik och gymnastik, elev ' kan, efter malsmans skriftliga anhallan hos rektor, frikallasfran deltagande uti handarbetsundervisningen.
Att rektor pa grund af lakares intyg eller af andra giltiga skal ocksa begagnar sig af denna ratt, forhindrar dock ej att lararna uti de tre ofriga nyssnamnda amnena aro fast ' anstallda.
befrielse fran Af samskolornas kataloger framgar afven, att.
kvinnligt handarbete ar ytterst sallsynt.
.
pa y u n d af hvad som anforts anhalles uti den till Kungl.
Maj: t inlamnade handlingen om Kungl.
Maj: ts na- diga medgifvande af foljande, soni man val kan tycka, mycket hofsamma begaran: (' Att lararinneplatserna i .kvinn- ligt - handarbete matte bli af ordinarie natur-; att samma ' kompetens, som for narvarande berattigar handarbets-. '
.
lararinna vid statsunderstodd, enskild laroanstalt till lone- tursberakning, matte berattiga till innehafvandet af ordi- narie lararinneplats i kvinnligt handarbete vid statens samskolor; att for ordinarie handarbetslararinna foljande loneformaner matte faststallas: for en tjanstgoring af 8 timmar i .veckan 500 kr.
med .tvenne alderstillagg efter fem och tio Ar med respektive 100 och 200 kr.
; for hvarje ofverskjutande veckotimme till ett - antal af hogst 16: 60 kr.
i forsta, 75 kr.
i andra och 90 kr.
i tredje lonegraden.
Vidare utbedja sig de, som- nu tjanstgora vid statens samskolor, att de for uppflyttning i hogre lonegrad matte fa rakna sig tillgodo de ar, de redan tjanstgjort vid sam- ma skolor, och att de matte fa atnjuta pension till ett be- lopp, som star i rattvis proportion till andra lararinnors vid statens samskolor pension .. Sa slutar den af 17 siim- skolelararinnor undertecknade petitionen.
Man kan - ej annat an pa det lifligaste onska, att denna samskolelararinnornas petition matte af Kungl.
Maj: t i na- der beviljas och deras stallning darigenom blifva for- battrad.
Icke endast for de petitionerandes egen skull, utan lika mycket for starkandet af detta for den kvinnliga upp- fostran sa viktiga amne.
Andrea Eneroth .. - -- Kvinnornas 2: a.
allmanna rOstratt~mOte.
Halfenskildt mote i Lund den 17 juni.
Detta mote, som anslot sig ' till det stora Nackarpsmo- fet, hade samlat ett 90-tal deltagare fran skilda delar af landet alltifran Umea i norr till Trelleborg i soder med tillfloden fran Falun, Goteborg, Trollhattan Huskvarna, Karlskrona och Karlshamn jamte manga andra stallen for- utom representanter fran Skanes olika rostrattsforeningar.
Tillsammans vor0 25 lokalforeningar foretradda.
Motet oppnades af froken Anna Whitlock, som afven utsags att leda forhandlingarna och forst upplaste anlan- da telegram: fran fruarna Hanna Sjoberg, Boras, Ella Billing, Ezaline Boheman och Ebba Palmstierna, Stock- holm, samt for Skaraborgs lansforbund af de af tvang fl anvarande " fruarna Andriette Floren, Jenny Lindberg och Jenny Velander.
Halsning och lyckonskan fran Man- nens forbund for K.
P.
R. framfordes af fru Louise Woods- Beckman, hvarefter ordforanden ombad fru Beckman fram- fora inotets hjartliga tack och halsning till ordforanden i namnda forbund, herr Ernst Beckman.
Dagens diskuskussionsamnen.
vor0 som bekant: l: a.
Hvad kan goras for att visa att Sveriges kvin- nor onska rostratt?
Opinionsyttring till 19 14 ars riksdag.
2: a.
Hvad kan goras for att annu mera an hittills utbreda intresset for kvinnorostratten bland landsbygdens kvinnor? '
Det arbete, som ar forbundet med en opinionsyttring sadan som berores i punkt 1, kommer gifvetvic att krif,, va betydande: ekonomisks uppoffringar af rostrattsforeningar- nas alla medlemmar, hvarfor ordforanden for att gora en bor-.
jan foreslog de narvarande frivillig insamling.
Denna igangsattes ocksa pa stallet med det synnerligen vackra och for svenska forhallanden storartade resultatet, att 1000 kronor, dels i kontanter, dels i skriftliga forbindelser, insam-.
lades pa " tio minuter.
.
Angaende programmets andra punkt ingick hehand- ligen af densamma till sa stor del i diskussionen om punkt 1, att, da tiden var langt framskriden, det ansags oniid- vandigt att ytterligare tala darom, och motet atskildes.
Efter de langa forhandlingarnas slut intogs gemensam frustkostmiddag p$ Grand Hotel, och pa aftonen afslutades den trots det oblida junivadret angenama samvaron nied en utflykt till Rjerred, Lunds lilla hafsbad.
Dar glam- mades och sprgkades, en god supe afAts vid festligt dti.
kade bord i hotellets stora, ogonfagnande matsal, och c11 3-stamniig damkor afsjiing med unga, klara rostcr singer, som klingade ypperligt under det hoga loftet.
Under supen talade docenten Elilma Borelius klokt och behjartadt for L.
K.
P.
R: s afhallna ordforande, frii- ken Anna Whitlock, sirskildt nied anledning af hennes nyligen varande 60-arsdag, och froken Whitlock tackade med den henne egna formagan att sammansmalta frisk, fin humor med allvarlig, vidsynt uppfattning af dc stora mal, hvaremot var alltmera vaxande skara str ' f a .var.
Andra ofliga tal hollos, och sarskildt in3 namnas, hur af hjartat varmt fru Anna Bugge-Wicksell talade ffir &amp; l: till allas gladfe narvarande fru Agda Montelius.
Aftonens sista handelse var upplasandet af et: bref frin Ellen Key, hvarmed hon ville bortforklara all mot K.
1 '.
R. afvog mening uti Iduns omdebatterade artikel.
Brefvet torde inflyta in extenso i Rostratt for kvinnor.
Naktergalen sjong, luften var klar, och myllans doft lofvade rika skordar, nar vi efter slutad fest g i n ~ ~ till o Bjerreds station.
Elleit Wester.
-.
- - -.
-.
-.
.
.
-.
.
.
agnys lasekpets i landsorten.
- - SOPIP Dagny binskap vapa ett enande band mellan $vedges k v h n o ~ samt bar till sitt rna att tillva- ratapa ilas intressen pi?
skilda platser, f4 vi har- med uppmana vdra lasarinnor i landsorten att de far a f f underlatta denna vdr uppgift * ville till tid- ningens ed akt ha insiinda sildana notiser * som EUtOfvep bokalinfresset innehm Bv8 " nggorBPelsen I dess.
.
D A G N Y 305 Kvinnornas ' stallning infor de olika nationernas lagar.
.
.
,.
Ett, intressant arbete utgifvet.
af Isternationella Kvinnoforbundet.
v.
id det femarsmote, som det Internationelh Kvinnofor- bundet (I.
C. W.) holl i Toronto i juni 1909 beslots att samla och utgifva redogorelser gallande de lagar i till I.
C. W. anslutna lander, hvarigenom kvinnorna komnia i en mer ogynnsam stallning an mannen inom familjer,, hemniet, kommunen och staten.
Dessa redogorelser foreligga nu fardiga i en volym med den tredubbla titeln: liWomen ' s Position in the Laws of the Nations ", " Position des Femmes dans les Lois des Nations ", " Die Stellung der Frau .im Recht der Kultur- staaten ".
Det ar det Intern.
Kvinnoforbundets permanenta fikom- mitt6 for lagar rorande.
kvinnans rattsliga stalhingli, som haft utarbetandet af redogorelserna 0111 hand, och atskilliga af dessa aro skrifna af de respektive .landernas represen- tanter inom kommitten, sa rapporten fran Sverige af fil.
doktor Alexandra Skoglund.
Det ar fran 21 Iander redo- gorelser lamnats, namligen: Amerikas Forenta Stater, Tysk- land, Sverige, Storbritannien och Irland, Danmark, Neder- landerna, Nya Syd-Wales, Tasmanien, Victoria, Queensland, Nya Zealand, Italien, Frankrike, Argentina, Schweiz, Oster- rike, Ungern, Norge, Grekland, Bulgarien samt Ryssland.
De olika rappor !erna aro skrifna antingen pa engelska, franska eller tyska.
Det iir inte blott i afseende pa sprak, som de forete olikheter, utan afven i afseende pa langd, uppstallning, amnets behandling.
Somliga aterge endast de olika lagparagraferna utan vidare utlaggning och reflek- tioner, andra aro mer resonerande, och somliga inga afven pa de onskningsmal, som af vederborande nationalforbund uppstallts i afseeride pa reformer i den eller den lagstift- ningsfragan.
Boken har ett .forord af I.
C.
W: .s ordforande, lady Aberdeen, dar .hon forklarar, att I.
C. W. med utgifvan- det af detta arbete haft tva syften.
Det ena att satta den stora mangden af kvinnor i olika lander i tillfiille att stu- dera sitt eget lands lagar och jamfora dem med andra landers.
Det andra: att skaffa en klar redogorelse, Iamp- lig att spridas i manga Iander for att darigenom visa, att gal- laride lagar aro ogynnsamma och orattvisa mot kvinnor och icke langre kunna anses sta i harmoni med den hogre grad.
af upplysning, storre bildning och starkare uppfatt- ning af allmanna plikter och ansvar, karakteristiska for nutidens kvinnor inom alla varldens storre nationer.
.
Af stort intresse ar hvad i sanma forord yttras om fragan om kvinnans rostratt.
D.et var 1904 det h t.
kvin- noforbundet enhalligt beslot att upptaga denna fraga.
pa sitt program.
Och harom sager lady Aberdeen: " Detta beslut var ett erkannande af den allmanna principen att forhallandena i vissa stater aro sidana, att de fordra kvin- nornas storre deltagande i kommunens och statens styrelse.
Erfarenheten visar, att hvar och nar helst kvinnorna be- finnas af ekonomiska orsaker inslungade midt i den in- dustriella och kommersiella striden for sin dagliga utkomst uppstar ovillkorligen fordran pa fullstandig medborgarratt \ fcr ' kvinnor.
Fragan om kvinnors rostratt ar nu stalld in- for varlden; och det ar tydligen en fraga, som ar mycket ' svar att ordna afven i lander, dar .folkets sinne vaknat och delvis ar forberedt.11 Dessa rapporter aro emellertid - anser lady Aberdeen - mycket upplysande i afseende pa ett af skalen for att kvinnor skola hafva direkt inflytaide p5 sitt lands lagstift-.
ning.
Ty hvar och en af dem lamnar exempel pa lagar, som orattvist behandla kvinnorna i jamforelse med man- nen, och det i lifvets mest intima forhallanden, i deras hem, i deras stallning till deras egna barn, icke mindre an i deras egendoiiisforhalIanden och deras stallning som medborgare.
Det pastas ofta af motstandarna till kvinnans.
rostratt) att kvinnor ha manga satt att gora sina o~skningar kanda for de styrande mannen och kunna erhalla hvilka fornuftiga forandringar de onska i lagarna utan att darfor behofva rostratt.
Men en granskning af dessa sidor skola ofvertyga rattankande man och kvinnor om motsatsen och forena bagge i strafvanden att f5 till stand ett annat sa-.
kernas tillstand, hvilket icke endast skulle befria kvinnorna fran de svarigheter, hvarunder de nu arbeta, utan afven i konens forhallanden alstra en betydligt hogre grad af.
ornsesidig aktning och kamr ' itskap an hvad som nu rader.
Siudium af boken ger lady Aberdeen ratt i hennes pasta- ende.
Man traffar, som hon sager, i hvar enda en af de 21 rapporterna lagparagrafer, hvarigenom kvinnorna blifva betydligt mer ogynnsamt stallda an mannen i lilifvets mest intima forhallandenlf ..
Det finnes icke ett enda lands lag- stiftning, som ej har forsyndelser i den vagen, vare sig landet har republikansk och demokratisk styrelse sasom Frankrike, Forenta Staterna och Schweiz, eller mer eller mindre oinskrankt monarkisk.
Att lamna en fullstandig.
redogorelse for de olika landernas lagstiftning rorande kvinnor skulle bli alltfor vidlyftigt for Dagnys begransade utrymme.
Utan vi maste noja oss med en liten axplock- ning af nagra af de manga belysande exemplen.
Lagens orattvisor drabba som bekant hardast de gifta kvinnorna.
Den gamla regeln: hustrun skall vara mannen underdanig, har lamnat spar efter sig i mangen lagstift- ning.
Som ett talande exempel kan namnas den skottska lagen, enligt hvilken mannen har full beslamn~elseriitt ofver hushallets anordnande och bestamnier om hustrun far skota det eller ej.
Hans myndighet gar s2 langt, att han har ratt att forbjuda hustrun att taga emot besok.
Ja, afven i hustruns rent personliga angelagenheter har han ratt att ingripa; sa far hon icke underga operation utan m hans samtycke.
.
I afseende p i hustruns egendornsrattsliga stallning (hen- nes ratt att aga och forvalta egendom) rader en mangfald af lagar.
I nagra lander, sasom Ungern, Ryssland och Bulgarien, finnas i lagen inga bestamrnek&amp; om mannens malsmanskap, och hustrun bibehaller samma ratt till sin formogenhet, som da hon var ogift.
I ater andra, i Hol- land t. ex., kan icke hustrun forfoga ofver nagon del af,
306 D A G N Y.
-.
sin formogenhet utan tillatelse af mannen, huru an akten- skapskontraktet ar affattadt.
Mellan dessa bada ytterlighe- ter forekomma en mangd olika system ofta i samma land, sa erbjuder Forenta Staterna en brokig profkarta p i olika slag af aktenskapslagstiftning, I somliga stater ar egen- domsgemenskapen makarna emellan upphafd, i andra ater rader annu Code Nepoleon, om ocksi modifierad, i andra finner man spar af den gamla engelska lagen, som lika- ledes var mycket hard mot kvinnorna.
Hvad nu vart eget land betraffar, kan det just icke skryta af att gynnsamt behandla de gifta kvinnorna, da som bekant mannens malsmanskap och f orvalt ningsrat t ofver det gemensamma boet och delvis afven ofver hustruns enskilda egendom .kvarstar.
I de bagge grannlanderna Norge och Danmark ar ju malsmanskapet afskaffadt, men forvaltningsratten kvar- star i ganska vidstrackt omfang.
Pa ett annat viktigt omrade, forhallaiidet till barnen, ar den gifta kvinnan anda samre stalld, och i det afseen- det rader storre enhet i de olika landernas lagstiftning.
Nastan utan undantag ar d&amp; faderna, som aro barnens for- myndare * och aga att bestamma ofver bade dem och deras formogenhet, bestimma om deras uppfostran, religion, vistelseort etc.
Vanligtvis talas det i lagen alls inte om modern.
I 13 af Nordamerikas Forenta Stater tyckes dock foraldraratten vara lika for bada foraldrarna, och lagen sager uttryckligen, att far och mor skola vara sina omyn- diga barns ratta formyndare.
I den franska lagen heter det visserligen ocksa sa vackert, att barnet star under faderns och moderns For- mynderskap tills det blir myndigt.
Men sedan foljer en hel del sarskilda bestammelser, som alla aro ogynnsamma for modern och som gora den allmanna bestammelsen tamligen vardelos.
1 ett par andra landers lagar heter det ocksa, att bagge foraldrarna skola vara barnens forrnyn- dare - men med det viktiga tillagget, att da foraldrarna aro af olika meningar, ar det faderns som ar afgorande Efter faderns, dod blir ju i allmanhet modern barnens formyndare.
I flera lander (daribland England och afven atskilliga af de australiska kolonierna) har dock fadern ratt att i sitt testamente tillsatta en formyndare, som jamte mo- dern skall hafva varden om barnen efter faderns dod.
Svenska lagen foreskrifver som bekant att (ifader vare sina barns ratta formyndare ".
Efter hans dod har modern ratt att foresta sina barn och deras gods med riasta fadernes- franders eller formyndares rad.
Nagon dylik foreskrift om modernefranders rad forekommer ej, ifall modern ar dod.
I Ungern ar lagen (fran 1877) ytterst ogynnsam mot den gifta kvinnan som moder.
Den gamla ungerska lagen gaf modern betydligt storre rattigheter.
Den nu gallande lagen vet inte af nigon annan foraldraratt an faderns, och under hans lifstid har modern ingen som halst ratt ofver barnen.
Fadern ar bemyndigad att bestamma ofver bar- nets person och dess uppfostran utan att behofva radfraga modern.
T. o. m. dibarnet har han ratt att taga ifran modern och ackordera bort.
Fadern kan ocksa mot mo- derns vilja lata en frammande adoptera barnet.
Skall ett annu omyndigt barn trada i gifte, sa ar blott faderns sam- tycke behofligt.
Modern namnes icke ens i lagen.
T. o..
-.
.
.
.
- - m. efter sin dod kan fadern berofva modern ratten ofwr barnen.
Visserligen ar hon da barnens lagliga formyn- dare, men fadern kan genom sitt testamente utesiiita henne fran denna ratt och utnamna en annan formyndare.
En annan mork punkt ar det olika satt, hvarpa de flesta lagar behandla man och kvinna i fraga om aktenskaps- brott eller da det galler skikmassa.
Ar det kvinnan, som begatt aktenskapsbrott, a r de!
ett fullt tillrackligt skal till skilsmassa; ar det mannen, sa maste det vara forenadt med ofvergifvande eller missliand- ling af hustrun (sa ar bl.
a. forhallandet i England och de australiska kolonierna).
Afven i afseende p i hvcm af fora ' drarna, som efter skilsmassan skall behiilla barncsi, gynnar vanligen lagen fadern.
AtskiHigt mer kunde sagas om den gifta kvinnans stall- ning infor lagen, och afven om den ogiftas, riien det sagda m&amp; vara nog for att visa, att icke allt ar bra som det ar.
Dock kunna vi icke underlata att namna, att enligt oster- rikiska Iagen fa kvinnor icke fungera som vittnen och det i likhet med l~svagsinta, blinda, dofva och stumma ".
Af- ven i den tyska lagen aro kvinnorna uteslutna frari en de!
rattigheter i samma nagot egendomliga sallskap.
Det kan saledes verkligen finnas skal for kvinnorna att arbeta for att skaffa sig direkt inflytande pa lagstiftningen.
Ett yttrande i rapporten fran Nya Zealand, dar ju kviti- norna allt sedan 1893 haft politisk rostratt, ar ocksa ile- tecknande i det afseendet.
nastan hvarenda besiarnmelse i Nya Zealands lagbokli, yttras det, likvarigenom I; viniior~ns intressen tillgodoses, har tillkommit efter sedaii den; ro-, litiska rostratten tilldelades kvinnor.li I sin helhet bor siiledes det utkomna arbetet varz e:: godt handtag i t arbetet for den kvinnliga i ' oslritfen, cc '?
det rekommenderas ocksa till studium at bade vanner och motstandare till rorelsen, icke minst inom parlament och regeringar.
Maria Cederc / t iiild.
Ny tysk rostrattstidskrift.
Pi Ernst Reinhardts for- lag i Munchen utkommer sedan kort tid tillbaka tid- skriften Frauenstimmrecht, utgifven af Deutscher Verband fur Frauenstimmrecht.
Redaktoren ar d: r Anita Augspurg.
Priset pa tidskriften, som utkommer en $ng i manaden, ar en mark i kvartalet.
Losnummer 40 pf.
Det forsta numrets innehallsforteckning upptager bidrag af Rosika Schwirnmer, G t h e Schirmarcher, m. fl.
fran det interna- tionella rostrattsarbetet kanda namn.
Borgholm de sista majdagarna.
eller Anga i vag nagon gang en sista majdag.
den lilla ostad p&amp; var ostkust, dar drottning Victoria skapat sig en dromlikt harlig sollid for hvila!
Nar man nalkas on, stiger det hvita, harmoniska slot- tet fram ur skiftande, lummiga grona massor, likt en klar melodi ur orkesterbruset.
Detta ar det lefvande nuet.
Li- tet langre fram - och man motes af det forflutna.
Up- ope pA landborgen aftecknar sig mot horisonten det stor- slagna gamla slottet, gratt, inganget i den eviga hvilan.
I dag, i gar hvilka kontraster!
Nuet: latt, leende, till- gangligt.
Det flydda: kolossalt, allvarstungt, tillbommadt.
Lysten p5 allt gar man i land.
Luften ar fullkomlig, en luft att do i. Lattare att lefva i.
Solljus.
faller som gyllene liljor ned ofver hela on, tycker man, allting ly- ser - det nordiskt bla ofvan skyn, det ungt grona vid ens fotter, och periferien blixtrar.
For stunden kyssa och smeka de lysande vagorna varfager strand.
stanjetter aro med.
Variationerna aro andlosa, i dur och mol, och tempi vaxla sa bradt, sa bradt: allegro, alle- gretto, ritardando, diminuendo.
.
.
sa ett stormande pre- sto, prestissimo och sa - finis!
Hela hagen boljar vid dessa torneringar med naktergalsstrupar.
Paus tva sekun- der.
Ny repertoar.
Repetitioner brukas inte.
Naktergals- programmet ar hvar stund nytt.
Men du g&amp;r och gar och nu genom en oandlig gron alkov, dar skonheten sofver; och du gar sa sakta, en- sam och lycklig.
- Ekskogen stracker sig rundtom som ett makalost natverk af dunkla grenar med ljusa, half- utslagna bladknippen likt rosformiga dekorationer.
Eli .ortrollad skog, genomandad af forforiska dofter, hon- valjens, violens.
En nyss tystnad skald har vid ett tillfalle sjungit om " en blomkorg i hafvets vag ".
Jag tror inte att det var Oland han besjong.
Men om han ocksa.
ej sett mera af SOLLIDEN.
BORGHOLMS SLOTTSRUIN.
- ' ' Sa kan lyckans f6 lata ens hemliga vaga .rosen- drommar fortatas till verklighet i det.
logi man finner.
Tempeldjupa fonsternischer med en blomstergard i ~ o m hvar gardins sommarsky.
Luft och ljus som hustomtar i hvar vra.
Och sa tystnaden.
.
.
lundens tystnad en som- marmorgon i soluppgangen!
Sag, storstadsmanniska, on- Men det gifs mer.
Strax utanfor dina fonster hanga appletraden som rosenmoln ofver staketen och sniidda vid hagtornbloinmens hvita drifvor.
Ur snaren litet lan- gre, bort strbmmar ett spel, ett kvintilerande, en tontaf- liiig med okanda instrument.
Kanske att flojter och ka- Olaiids ljusdruckna flora an jattegullvifvorna pa sina halfalnshoga stanglar och trampat bellisernas skara matta, sa borde han ha lagt en hyllningsdikt i nagon smor- blommas guldskal, dar den kunde hittats af eftervarlden.
Den skonhet som uppenbaras i solens morgon- och aftonhalsningar till denna hafvets blomkorg, till Allvars vidden, den har " Olands m51are9 ', Per Ekstrom, fastat pa duk.
Skada dock afven himmelens duk, brinn sjalf infor rosen- gloden, forsmalt i guldglansen!
Flyg, 5nga i vag till Borgholm - men en sista majdag!
.
.
G. R-tz.
Stina Quints stipendier utga detta Ar med 1,030 kr., hvaraf 730 kr.
anslagits till larare och lararinnor for be- vistande af sonimarkurse ' rna i Uppsala och 300 kr.
som understod at sjuka smaskolelararinnor.
Bland 85 sokande ha af det forstnamnda beloppet foljande erhallit: Sara Li- din, Jokkmokk, Klara Skar in, Lauker, Hilda StAhl, Juno- suancio, hvardera 60 kr.
J. Gunnarsson, Lule5 50 kr.
Hulda Backstrom, Umea, J. F. A. Flenstrom, Palgard, hvardera 45 kr., Linnea Andersson, Alfta, Per Broms, Runnviken, P.
J. Carlsson, Iggesund, Kerstin Eriksson, Sagmyra, hvar och en 35 kr., Hanna Bjurstrom, Asker- sund, Jenny Holmgren, Saltsjobaden, Frida Johansson, Borlange, Karl Lindberg, Svartsjo, Lisa Magnuoson, Ore- bro, Knut Nordin, Kilafors, J. Persson, Vanas, W. Sand- strom, Kungsholms villastad, och Lovisa Thoren, Flen, hvar uch en 30 kr.
Sjukhjalp har tillerkants Hildur Andersson, Kolsva, ~ n n a Fahlstrom, Guldsmedshyttan, Ida Flodmark, Marsjo, Ida Holmer, Vagnharad, Kerstin Jansson Degefors, Ebba Svensson.
Karlstad, hvar och en 50 kr. '
skar d u nier?
a
Litteratur.
Traldomens h us.
Af Reginnld Wright I (auflman.
Bemyndigad ofversattning fran 13: e upplagan af Ebba Nordenadler.
Hugo Gebers forlag, Stockholm.
, skaffat sig tilltrade till liden undre varldensll minga hem ska labyrinter.
Och har detta kunnat ske endast genom forkladnad och ett skickligt agerande i egenskap af intres- serad medarbetare i den stora ligan.
.
Darfor kan han ocksa saga som han gor i s1ute.i: af sitt forekl till traldo dornens hus ": - .Jag har rndzst upptecknat hvad jag sjalf sett och hort - - - l1 Detta sedda och horda ar emellertid af den u t, att nagon utsmyckning af fantasien ej vore onskvard.
Och jag tror knappast, att den frodigaste diktarcfxntasi ens skulle kunna oka verkan af det, soni h8r skildras.
Med ypperlig stilistisk formaga ger forfattarer, - v.tan onodig pointering af det i sig sjalf raa och vidriga -- en lefvande bild af det ode, son1 den hvita slafhandelns offer gir till motes.
Samtidigt skildrar han med samvctsgm: ~~ detaljeringskonst hela det bedrofliga och inbordes s m - verkande samhallsmaskineri, som drifvit forhallandcna dar han att prostitutionen blifvit ett qxditiskt materiaT (1,!
?viket ater bidragit att gora kvinnohandeln till den sv8ritkornIiga handtering, som den allt fortfarande ar.
Hurii krrnna f5.
maktagarens hjilp mot detta samhillsonda, d i den vedc sammaste valagitation forsiggir i bordellernas formak och med tillhjalp af deras agiirinnor och liandtlangare?
Den unga flicka, hvars infangande och fortvifladc fri- hetskamp ur det otuktsniiste, dit hon forts --- samt 1.iciai-e emot det samhiille, som skapat hennes ode, ar ?iisscrligCti berattelsens roda trad.
Men allt detta, soni likt c11 j3: tr.- organisation af osynliga onda makter spinner sitt nat kring okunniga, svaga och fattiga - kvinnor soni rnnn star dock for mig som tyngdpunkten i denna bok och skanker den framforallt det varde af auktoritet, som den redan ager * Vi sta har inte endast infor ett tragiskt kvinnoode, som vi veta att tusen och ater tusen i oofverskadligt tai dela med henne - utan vi ha har pa ett mer an vanligt kraf- tigt satt fatt vara ogon fastade pa ett kapitel i mansklig- hetens historia, till hvars nersudlade sidor generatioric ' r bara ansvar och for hvars rentvagande alla nu lefvandc och kommande generationer kallas att verka.
Den mest direkt och snabbast verksamma ~ y t t a, soi~i lacandet af 1lTraldomens hus (l kan medfora, ar inte en- dast den, att hvarje aktiv deltagare i rorelsen mot huitn slafhandeln har kan vinna den basta kunskap oni den organisation han satt som sitt mal att motarbeta.
Dct torde afven kunna bli ett af de mest ofvertygande inedel som gifvits att hiimma kvinnoernigrationen till back Amt- rika och storstaderna och bor i hvilket fall som hclsf bli ett skydd och ett gij akt mot alla dessa lurande farar, fik hvilka det tycks som om bade foraldrar och barn saknade.
syn och horsel - att doma af de ideligen ilterkorniiiaride tidningsnotiserna om kvinnorof och om unga flickor som forsvinna - till och med frin Familjer tillhorande de bildade klasserna.
M. R- -- M.
Med detta arbete, hvars forfattare ar journalist i Nord- amerikas Forenta Stater, har rotterna blottats till den mest fruktansvarda af samhallets och mansklighetens pestbolder: den hvita ' slafhandeln.
Och det ar ej en dag for tidigt, som den markliga boken, hvilken pa originalspraket vackt oerhordt uppseende, gjorts tillganglig for den stora all- manheten har i Sverige.
Visserligen skrifver Kauffman i sitt foretal, att " denna berattelse ar amnad for tre kiasser lasare och icke mer: den ar amnad for dem, som skola uppfostra barn, for dem, som skola uppfostra sig sjalfva, och for dem, som i handelse de ha i tankarna att forbattra de karaktarssvaga aro for egen del nog starka att borja sin uppgift med vetskap om sanningen1 (.
Jag skulle dock vilja gora det tilliigget, att den afven ar en bok just for den karaktarssvaga och tanklosa, fri som den ar fran allt, som kan egga sensationslystnaden.
Det ar ungefar ett ar sedan jag forsta gangen horde talas om Kauffman och hans bok, och detta i ett sammanhang som ager sitt in- tresse, da det kan tjana som illustration till de tragiska oden, som mota oss i IlTraldoniens hus ".
P i en resa i fjol somras samniantraffade jag med en ung norska, som nu efter sju ars sjukskoterskeverksamhet i Forenta Sta- terna atervandt hem.
Hon var af god familj, och ehuru valbargad hade hon begifvit sig ofver Atlanten utan storre kassa an hvad som behofdes till resan och den allra nar- maste tiden - d. v. s. tills hon trodde sig fil plats.
- Hon ville namligen visa att afven en kvinna kan, om hon riktigt vill, skapa sig en stallning endast genom eget ar- bete.
Bekantskaper darute hade hon inga.
Och hon lyc- kades afven - trots allt - sa tillvida att hon uppehallit sig utan hjalp i sju ar darute.
Men de erfarenheter hon dar- under gjort ha varit af den art, att hon knappast skulle ha mod att an en gang utsatta sig for dem.
Tre ganger har hon under sitt sokande efter arbete varit nara att fangas i hvita slafhandelns inom alla sam- hallslager vidt utgrenade fallor.
Och under sitt arbete som sjukskoterska, dels pa sjukhus, dels i privat sjukvird, kom hon oupphorligt i tillfalle att se huru denna afsky- .varda inkomstkalla begagnades af hog som lag och huru den.
hade sin oatkomligaste ader fiirborgad i den politiska och finansiella varlden.
Det var i samband ' med dessa hopplost svarta skugg- sidor, hvilka inte blott finnas i den nya varldens jatte- stader utan ofver allt, dar de stora samhallenas st&gt;ciala missforhallanden skapa arbetsloshet, njutningslystnad och allman depravation, som hon med entusiasm kom att om- namna Kauffman och hans bok samt det uppseende och " God heten sjalf och andra beriittelser.
Af GCS- afven forbittring den vackt i amerikanska kretsar, tillag- taf Ullman.
Albert Bonniers forlag, Stockholm, 19 12. gande, att det vore en lycka om den snart blefve ofver- Det ar alltid med.
forvantansfullt intresse jag oppnar satt.
till alla europeiska sprak.
Den modiga journalisten, som har oradd blottar hela det invecklade systemet, har Gustaf Ullmans bocker, ty om de ocksl inte alltid fylla - for att kunna sta for hvad han sager - jamte sin hustru de mest spanda forvantningar, sa lamna de dock aldrig
efter sig den, tomhet och fadda bismak, som sa manga andra.
Och detta aterigen beror val narmast p a att den som skrifver ' dem inte.
blott sitter inne med f6rmagan '.
att med konstnarlig mattfullhet.
skildra lifsforeteelserna utan att han afven stitdse kanner sig i kontakt med lif- vet ich kanner.
vordnad for hvarje diss r8relse.
I foreliggande berattelsesamling, dar Atskilliga ' af de smarre skisserna aro gamla bekanta fran dagspressens spalter, atei-firiner man Gustaf ullmans skicklighet.
som novellist &amp; h hans djipu, forstaendk medkansla utan atti dock ' kunna konstatera na ' gon stegring eller utveckling i.
.
hans forfattarskap.
Liksom fjolarets " Sagor om hjartat " innehaller den ett par ypperliga saker - och ingenting rent underhal.
tigt.
Afven ' i de mest bagatellartade bitarna ar det vi- sentliga understruket, och man far en blixtlik fornimmeli se af en karaktar, ett manniskoode.
.
Men pA samma gang skulle man sa garna vilja ha litet mer - darfor att man vet att forfattaren kan ge sa mycket mer.
Den mest betydande af berattelserna och den, efter hvilken ' boken.
erhallit.
sin titel, ar inledningsnovellen " Godheten sjalf ".
Har skildrar forfattaren pa ett o f v e r l a g s e t satt en af dessa fortjusande, bortskamda egoister i kvinnoskepelse, som forvanda ogonen pa folk sa till.
den grad.
att de med sina kal.la, hjartan kunna fa rykte af godhet och manniskovanlighet.
Den af mannen.
kringfladdrade Vera Henningsson ar en ypperlig typ - liksom for ofrigt alla medspelande i denna lilla lefvande karlekskomedi.
Och det satt, hvarpa hon slutligen genom den ' man, som hon alskar.
sa myc- ket, som hennes sja1fvisk.a lilla hjarta formar, far sirii laxa.
for lifvet, visar inte minst huru djupt forfattaren natt i sin kunskap om manniskohjartat.
Den operatioq han har med .en specialists skicklighet utfor vacker for ofrigt en sa varm medkansla, att man inte kan undga att kanna ledsnad ofver att inte skonja nagon underforstadd af- sikt: det foraktade men ack sa kara slutet pa en hjartehi-.
storia, nar de bada alskande efter alla vedervardigheter?
fa hvarandra och bli lyckliga och snalla och uppna hog Alderdom tillsammans.
I ett par af de smarre historierna - daribland i for- sta rummet " Katekesforhoret " - moter oss en oforfal- skad humor.
Har har Gustaf Ullman ocksa okat sitt bildergalleri i, prastkappa med ytterligare en typ, som, minsann inte ar en af de samsta.
For ofrigt ar som sagdt intet att forakta har.
Det ar bara detta, att, man vet, att denna forfattare skulle kunna komma med sa mycket mer utarbetade saker.
Och, nar.
man ligger ifran sig denna bok, far man samma in- tryck som af sa manga andra svenska novellbocker, skrif-.
na i denna rastlosa skrifvandets tid: - att det ar allt for illa stalldt, da vara basta, mest lofvande forfattare maste .skrifva, ett par bocker om aret for att inte ga un- - der i konkurrensen. '
, '.
, - ' Om sprogl ' ig Forstaaelse.
:;.
, " D ' XIV.
er var en Tid i Danmark, da bor Folkeskole var saa ringe ", saaledes fortsztter nzvnte Forfatter, " og de lavere Folkelag saa uudviklede, at der ikke kunde vzre Tale om.
noget saadant soni at lm-e et fremmed Sprog; kunde man tillfredsstille de allerforste Fornoden- heder, maatte man vzre glad til.
Men saadan er det ikke rnere; det danske Folk er gaaet urnaadeligt (=ofantligt) frern i det sidste Hundredaar, og det er de andre nordiske Folk ogsaa.
Er da ikke Tiden inde til at se ud over de s n z &amp; e Grznser?
Naar der siges: vi ' har ikke Tid til at Izre et fremmed Sprog, saa vi1 det synes som om denne Indvending maa blde, naar det gzlder - Nabosprogene - fordi det Arbejde, som det wdkrzver af lzre-dem, er saa overmaade ringe i Forhold til det rige Udbytte der indvindesll.
Vi1 nogen fremhzve, at et af (lverdensspro- geneu hellere burde velges, eftersom disses Kulturom- raade, som sagt, er langt storre.
end noget af de smaa nordiske Rigers, saa kommer Forfatteren atter o ' g atter til-.
bage til det uomstodelige Faktum: at intet andet Lands Kultur - den vzre nok saa rig og verdenserkendt - alligevel formaar at befrugte vor egen saaledes som den nzrbeslzgtede er i Stand til.
- For en 12- 14 Aar tilbage.
begyndte den danske Pige- skoleforening at i Praxis gennemfore lidt af ' den sprog- lige Forstaaelsesl~ B.egyndelsesgrunde ved at indfore Om- bytte af Lzrere med Lzrere fra ' Na.bolandene, helst for en Maanedstid ad Gangen, noget som Forfatteren haaber llskal fortszttes med fornyet Interesse og i stedse videre Omfang thi der er f a a Midler, der liar vist sig saa virksomme til at vzkke Bornenes Interesse for Sproget og ' Landet og spore deres Energi til at foretage det lille Arbejde so ' m ud- krzves.
Og Samtaler med en indfodt Lzrer giver jo den allerbedste Ovelse i at forstaa Sproget ..
Snart skal vi ve1 naa derhen.
Alma Forsberg- Dalhofl. '
Insand litteratur.
A l b e r t Bonriiers forlag, Stockholm: Hvad karlek ar och andra noveller.
Af Anna Wahlenberg.
- Ris.
207 recept for dess anvandning i hushallet.
Af Ellen Turner.
- Bonniers manads- haften.
.Haft 6.
Rattelse.
I artikeln llCeres9 dottrar1 i n: r 24 star " teo- retesteternas teoretiker11 ' om Immanuel Kant, skall vara: teoretikernas teoretikerll.
1 sam nia ar t i kel, sid. 283, 2: dra spalten, ' skall 23: dje raden nedifran lyda som foljer: ~~Studley a r modern, med moderns ansvar och forpliktelser.
Annonsera i DAGNY!
i a ', ' ' ', ' s ' ', I
Fragor svar.
.. ... Hvar kan inan prenumerera pd Dagny?
.- .. i- landets alia-postanstalter och boklador kan man bestalla hurw ' inanga ex. som helst.
Skall .man alltid prenumerera d dessa st&amp;IIen?
- -.
.
Ja, - ifall: man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man - " alUiil gora det.
vad kbstar Dapny i postanstalter och boklrldor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for 1 ', ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje.
halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fcSrfara f6r denna providons er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genoni insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm; som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) EUer: Man prenumererar, a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi orngilende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, o&amp; till hvllket pris kaa man nummervis 16sa ~ P 3 Y I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrffvelser rorande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITION, Elementarbildad 19 ars flicka, som genomgatt hus- hallsskola, onskar plats i fin familj, @ rna p8 landet dar Iiusmoder Finns, att deltaga i hushallsgoromal.
Tacksam for svar till Selma Tollens Platsbyra, Norrkoping.
Ri kst.
231.
32-arig musikalisk flicka fran godt hem, som ge- iiomgatt 8-klassigt Iaroverk och hushallsskola och som tanker soka till Lararinnekursen for huslig eko- nomi vid Fackskolan, onskar for vinnande af praktik under sommar- manaderna plats att ga frun till- handa i bildad Familj i Uppsala.
Ar villig deltaga i alla forefallande goromal.
Nagon lon onskvard.
Dock fastes darvid ej sa stort af- seende.
Svar till familjern ned lem D, Poste Restante, Trollliattan.
9 latssokande fd sina annonser infoida i Slojdlararinna (V ' afnad, somnad, knyppling m.
m.)
m1 ed basta betyg och rekoni.
samt fle trarig undervisningsvana onskar PI ' ats till hosten i skola eller familj.
Sc rar emotses tacksamt till, Hosten 19 1 1 2 ~ Stenstorp ~ p. r.
Ung flicka, SO m i ar med goda betyg genom- g# .tt 8-klassigt elementarlaroverk OC: h ar kunnig i pianospelning, so ~ker plats som guvernant e. d. u: ider sommaren event.
afven nasta la!
sar.
Svar till DO.
18 b, Skofde P. r.
- En 18 ars flicka, SO lm i var fatt afgangsbetyg fran et t attaklassigt larover k, onskar kc mma som sallskap och hjalp i en I familj.
Svar till s18 ar,, Karls- kr ' ona p. r.
- musikalisk sk&amp;nska cunnig i maskinskrifning och aii ira kontorsgoronial onskar plat: mder som maren.
Deltager girriz husliga sysslor.
Nigoii liin on-; kas.
Helst i mellersta Sverige 3alarna.
Svar till a Faniiljemtdleiii 3. r.
Lund.
J Flicka,; om genomgatt handelsskola ocf Cr kunnig i maskinskrifning, 6tiska plats p i kontor, eller ock i f m i l $som husmoders hjalp.
Svar til BE.
B.D, Speceriaffaren, Q ~ r e Ma jorsgatan 3, Goteborg.
25-Arig skanska onskar under Juli och Aug.
plat pa landet i biittre familj.
iir villii deltaga i alla inom ett heiii fiire kommande gorornal.
Svar till * L ' C. P.D p. r. Vikcn.
Sprakkunnig Lararinna vid komm.
mellanskola onska mot fritt vivre o. resor sommar- Bildad flicka, plats.
Nagot musik.
Stud. utom- onskar medf.
pa resa s8soni siil14 lands.
Svar till DX.
Y. Z.,, Hvet- och hjalp, engelsktal.
resv.
fin landa.
ref. Svar till n219, Dsc.
NyIi Gust.
Ad.
torg, Stliliii.
Ansprakslos prastdotter, student- ska, fol kskollararinna, onska1 plats ofver sommaren.
Afven hus- liga goromal.
For lattare plats fritt vivre, fria resor.
Svar till som genomgatt srtiii~iariiiiii, iin nSommarplatsn, Tidn.-kont.
Soder- skar plats, antingen att fii1j: i daii helst troende, till badort, eller ocF malmstorg, Sthlm.
sa handhafva bain.
Nigot van vi sjukvard.
Svar iii1: A l m 22 Hr- Undervisningsvan, Gefle p. r. musikalisk Iararinna soker plat5 for kommande lasar.
Goda betyg Svar till D barn av an^, Sv.
Telegram- byran, Sthlm f. v. b.
22 tirs flicka, STOCKHOLM.
- zgnyjor halfia priset eller T1 / r ore pr mm.)
Jng, bildad, En !ng, bildad flicika, Ung bildad sprakkunnig ankefru iiiiskar fiirest mot fritt vivre under som.
hemmet hos bild.
herre eller daii- marmanaderna eller eventuellt lang Svar IIM.
R.
S.11, Allm.
l ' idr- U n g Iararinna re komma i god landtbrukarefa- kont., Oust.
Ad.
torg, St~cktiol~ti onskar under sommaren plats i fa- milj for att lara hushall.
Svar till milj for att hjalpa tfll med fore- •‹M.II, Norrkoping p. r. kommande goremal.
Ar nigot kun- nig i somnad.
Svar till ~Sommzr- ndervisningsvan gymnasist i an.
dra ringen onskar konditior kunnig i viixtfZrgnin~, handlirbet lof 1 9 1 2 ~ Stromsbro ~ p. r. under sommaren.
Sma pretentio- och k~~yppling, soker plats i skol ner.
Svar till sDege~.
Sv.
Tele.
eller hem nu eller till hosten.
Sva Ung lararinna grambyran, Malmo, da narman till ~Undervisiiirrgsvan., I-inkopiiil onskar under ferien (omkr. 2 man.)
upplysningar meddelas.
p. r. plats i familj sasom sallskap och hjalp endast mot fritt vivre.
Svar emotses tacksamt under sign.
DH, Lararin na, ED., Hallstahammar p. r. utex.
fran 2-Arigt sem.
(l komp.
med goda betyg och rek., och son Plats sasom husforestandarinna undervisat dels i flick- dels i sam.
-.
-- eller sasom Gillskap och hjalp on- skola onskar till hosten plats skola eller familj.
Svar till (# A.
E skas.
Kunnig i allt som horer till ett hems skotande.
Nagon vana 0.11, Gefle p. r. vid sjukvard.
Svar till ~ T r e f n a d ~, Vid Statens forsltola iiir hlind Torskors D. r. i Vaxio ar en Skicklig masikl~sasinna, till hosten onskar ung flicka, son Onskar for sornmarniin+derna plats genomgatt 8-klassigt Iaroverk.
Go, i familj pa landet.
.Afven som da ref. Svar till NI.
Ett.
Varberg sallskap och lektris.
Utmarkta re- D. r. ledig att tilltradas den 1 iiiistkon ferenser.
Svar till DS.
S. v.~, Allm, mande augusti.
Ansokri ingshanc - arig bildad flicka med vana lingar, Tidningsk.
Gust.
Ad.
torg.
inkl. lakarebetyg, stallda ti handarbete och husliga gor0 styrelsen, insandas till skolans re ' l UNG, frisk, glad, musik.
bilttrc mal, afven ex. sjukgymnast, onska; tor inom cn m h a d cftcr iietiai tos onskar plats som hjalr plats for sommarmanaderna son staende dag.
och sallskap i godt hem nu elle1 hjalparinna for aldre .dani elle: Vaxio den 5 jiiiii 1913. senare.
Nagon lon.
Familjemedl, sjukt barn.
Svar till " Plikttrogen " Ref .. foto.
katsa, Jonkoping p. r, Vastervik p. r.
STYRELSEN.
Vaf lirarinna u LEDIGA PL A TSER, Guvernantsplats 22 lararinnepla ts
vid (Enskild Osby Realskola + jnellanskola).
ar.
f r h.
och med nasta lasar en ordisiarle lararinneplats ledig med undervisningsskyldighet i biologi (hufviidsakligen), kemi och geogra- fi ' i Skolans tre ofversta klasser.
Skolan skafl sa: smHningom iitvid- .gas till.
realgymnasium, h. t.
1912 gores bor jan genom tillaggande af en andra ring.
Tjanstearsbe- rakning som vid statens laroverk.
' Lon: 1,400 och 1,500 kr.
jamte fri bostad, beroende p5 kompetens.
Fil.
mag. eller Fil.
kand. har fore- trade.
Ansokningshandlingar stall- da till styrelsen torde med det snaraste insandas till Fil.
o. Teol. kand. L. O. Malmstrom.
Skolans forestandare.
Ordinarie Iarar= (inne) - tjans- ten vid Backetorps fasta folkskola i LANNAS ar till ansokning ledig.
Lon enligt lag.
Gosslojd finnes for narvarande, arvode 125 kr.
Bostad 3 stora rum och kok.
Till- trade den 1. januari 1913, men so- kanden " forbinde sig att vikariera i ar under hostterminen, Som bor- Lararinnepla t sen vid Hufvudski-irs mindre .folkskola kuiigores harmed ledig och .sokes inom, 60 dagar hos skolradets ord- forande,.
adr.
Orno.
Grundlon 600 kronor.
Lararinnetjansten vid Hedemora stads skolkok sokes fore ' den 10 nastinstundande juli hos Folkskolestyrelsen i Hede- mora.
Lonen utgar for narvarande med 720 kr.
jamte fri kost frCCn skolkoket under pagaende termin samt bostad a i rum och kok, lyse och ved.
Platsen tilltrades den 1 oktober.
.
.
Sju kskoters ka med iippgift.
att jamte, varden af fattiga sjuka med rad och hjalp finnes plats i Falun fran den 1: a nastkommande juli.
Lonevillkoren aro tills vidare 1,000 kr.
pr ar.
An- sokningar stallda till Fattigvards- styrelsen i .Falun och atfoljda .af frejde- och aldersbetyg samt be- tyg fran forut itmehafda platser in- sandas till Fattigvardssyssloman Lindgren '.
Falun i maj 1912. '
.FattigvArdsstyrelsen.
Ansokan fore 1 augusti: till ~kolrhdets ordforande.
Adress LANNAS.
Vid Mjolby for samlings fasta skolkok.
.
Guvernant, inom Mjol by MiinicipaIsanihalle finnes plats ledig att tilltrada den 1 nastk.
sept.
for en Iararinna i huslig ekonomi.
h i g lon 600 kr.
kontant, fri bostad och ved- brand jamte fri kost i skolkoket under den tid af aret kurserna pa- ga.
Ansokan insandes till under- tecknad under adr.
Mjolby fore Ordinarie den 15 nastk.
juli.
Mjolby den 14 juni 1912.
ADOLF JOHANSSON, Skolradets ordfijrande.
vid fasta folkskolan i Kolaboda al Nysatra forsamling .i Vasterbottens lan sokes hos skolradet senast den 14 juli 1912.
Den, som valjes, skall vara skyldig att efter pag&amp;- ende omorganisation eventuellt re- vid " Carlskrona Mjolkdroppe " kun- dan vid tilltradet ofi ertag;.
annao gores harnied ledig att tilltradas den 1 september d.
5. folkskola inom d ' striktet.
Narmare meddelar Doktor C. Nysatra, aor.
Anaset, den 8 nia, Danelius, Carlskrona.
1912. '
SKOLRADET.
' STYRELSEN.
utmarkt skicklig, undervisningsvan och musikalisk onskas till hosten For tva gossar i alder 8 och 6 ar, Uppgift om kompetens, lonean- sprak jamte - fotografi itorde insan- das till fru Lill Gumalius, adr, Ramshyttan, (~aiarne).
e ~ o r e tandarinnebefa s t tningen ' ' -- P - -. '
Fotografer!
.Pa grund af sjukdomsfall finnes plats ledig nu genast for duglig kvinnlig Kopist, kunnig i plattag- ning, icke nyborjare.
Svar med betygsafskrifter, foto., uppgift a aId6r och ' loneansprak till ' Fotograi.
Maria, Hallstrom, Sodertalge .. ' Lararin na, n~usikalisk, kompetent att utidervisa tvenne flickor i 2: dra och 3: dje klass, sokes till hosten.
Svar med loneansprak jamte betyg och foto- grafi torde sandas till Ingenior Glistaf Lindstrom, Perstorp. (Skane.)
Extra ordinarie lhrarinne- befattningen vid i (olsva bruks folkskola (litt.
B) i Malma forsamling i Vastmanl nds Ian sokes hos skolradet i Malina, adress, &amp; by, fore den 15 nasta juli.
Platsen tilltrades den 26 nasta au- p s t i och tillsattes for ett kalender- ar i sander- nu for aterstaende delen af detta ar -- och kommer, sa vidt man nu kan se, att uppe- hallas pa det sattet under de nar- maste Aren.
Lon for lasar 1,000 kronor, 120 kronor i hyresersatt- ning samt fritt I rum och ved- brand, 90 kronor for kvinnlig slojd- undervisning samt reseersattning 50 kronor.
3l /, manader atersta af innevarande lasar for hostterminen.
Malma den 3 juni 1912, J. V. AHLGREN, Skolr~dets ordforande.
.
.-.
Van Kartriterska 1 far genast .anskillning hos Ingenior Ivar Rydeberg, I Uppsala.
Husfores t andarinna, fullt kompetent i niatlagning och uppk0.p jamte inlaggningar samt att Iiandleda tjanstepersonal, er- haller formanlig plats den 1 Juli a ett storre pensionat i Stockholm.
Svar niarkt " A.
B.
H, (I med upp- gift om alder och refersnser torde inlamnas a Tidningskontoret, Kar?
Till forstklassigt privat barnbords- lavagen 6. hus och forlossningshem, som i Forening med barnsjukhem skall startas i for andamalet inkopt fas- tighet i storre landsortsstad, sokas lampliga persorier till ofvaiist5ende befattningar.
Som, foretaget afveti afser meddela underv.isning i prak- vid Epidemisjukhuset i Torshalla tisk, rationell spadbarnsvard och i ar att tilltrada deii 1 nasta juli.
ofrigt .sadana amne11 som hvarje 1,oiiefornianer: 450 kr.
pr Ar; fri blifvande husmoder bor hafva grund- bostad, vedbrand och lyse afven- lig insikt uti, reflekteras endast of- som sarskild ' ersattning enligt taxa, ver s val kvalificerade sokande.
Fore- da sjukhuset ar belagdt.
Ansok- trade lamnas dem soni med kapi- ningar insandas till Epidemisjuk- tal kunna intressera sig i foreta- husstyrelsen i Torshalla, som afven get.
Agaren intresserar sig sjalf Ianinar narmare upplysningar.
med 20,000 kr.
och afser att iiioj- Torshalla i maj 1912.
Iigeii med resp. funktionarer bilda For Epidemisjukhusstyrelseii: kommanditbolag.
.
OBS!
Elever, ALBIN EDSBERG.
.
.
som i host donska genomga nagon af foretagets specialkurser kunna redan nu anmala sig.
Undervis- ning meddelas afven och kontrol- leras af skickliga lakare.
(specialis- for tilltrade den 1 september 1912 tet.)
Sokande till befattning behagade kungores harmed t jansten som fore- insanda ref. och fotografi samt alla standarinna for skyddshemmet nodiga upplysningar till sign. Malmo stads skyddshem for flrckor sj alf stan dig befattnings, under belaget vid Skaralid i Riseberga adress S. Gumaelius ' Annonsbyra, socken i Kristianstads lan.
Sokan- de bor hafva aflagt folkskollarare- Stockholm.
f. v. b. examen.
Loneformanerna aro: mob- Yngre pianolararinna lerad bostad med lyse och varme, kost, tvatt och lakarevard samt kan under sommaren mot fritt viv- kontant lon af 1,200; - kr.
for ar.
re fa plats i familj, boende vid Tjansten ager delaktighet i folk- Familjenledlem.
Askimsfjorden.
pensionsinrattning och Tillfalle tilI tysk konversation.
Svar skollararnas tillsattes med fyra manaders omse- till salta badi1, S. Gumaelli An- sidigt forbehallen uppsilgelseratta nonsbvri, Goteborg.
Ansokningar, atfoljda .aF prast-.
och Iakarebetyg samt handlingar, som Kvinnlig Sjukgymnast styrka kompetensen, bora fore den kan i battre barnhem genast er- l augusti 1912 hafva inkomrni,, till halla god plats pa enkel badort Malmo stads skyddshenisstyrelse, nara Brussel.
Godt tillfalle att la- adress Malmo.
Malmo den 17 juni 1912. ra franska.
.
Svar till Fru Walter Malmo stads skydshemsstyrelsc.
Schulz, Goteborg.
Husmodersplats, Barn- morskeplats, Sjuksko- terskeplats, Kontors- plats.
Sprid Veckotidningen M Ansprakslos, undervisningsvan, musikafisk, frisk och glad Iararinna onskas att unl dervisa 1 eller mojligen 2 flickor i 4: de klass elementarkurs samt mu- sik.
Nagon hjalp i hemmet onsk- vard.
Betyg, ref., foto., samt upp- gift om Ioneaiisprak sandas till komm.
Nylander, Osmo, Riks.
So- runda 12.
Sjukskoterskebe- fattningen .Till ansokan ledig D AGNY!
Aberopa all tid.
.
annonserna i DAGNY!
Wirhns Eau de Cologne ROYAL ar fortferande oofvertralffad.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt f r h A. Q. '
~ i r e n Tval- s och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kg.
HofLv.
21 Lilla Vattugatan 21 i I.
I - - - Stockholm.
A h.
tel. 48 16. tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning af Hogo afilander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartontierad.
Pris 75 Ore.
En samling af Harald fistenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
,, Den hemlighetsfulla On.
0, O.
,, efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Hjalten bland hjaltar.
$; E; $; d:;; Charles G. Gordons lif och stordad, ise aagner, Berattelse for barn Nybyggarna i Kanada * och ungdom.
Rear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Fredrika-Bremer-F6rbundets Sjukskoterskebyra: Tnnnelg.
t 5.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 1 1.
Vasteras 1 acks skolan for huslig ekonomi i l folkskolor.
Uppsala, - Lararhnekurs i matlagning och handarbete.
(2l /, ar) borjar 2 Sept, Anmalan fore 1 Juli.
Lararinnekurs i matlagning och landthushall, med 2 term.
i Fack- skolan och 1 ar % Brogard, borjar 2 Se,~t.
Anmalan fore 1 Juli.
Anmalan till den Lararinnekurs (endast for skolkok), som borjar i Jan.
1913 insandes fore 1 Nov.
Husmoderskurs med under vis- 1 ning i matlagning, somnad, halso- lara och barnavard, narmast afsedd for.
flickor med hogre skolbildning, borjar den 2 Sept.
Anmalan gores .helst fore 1 Aug.
Speaalkurs (hogre husmoders- kurs) i finare matlagning, kladsom- nad och barnavard borjar den 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
P r a k t a Yrkeskurs for utbildning af kokerskor och hushalierskor bor- jar 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
LandthushalIsskola a Kum lan, kurser p8 4 man.
och 8 man.
; bor- jar ' l5 Aug.
Ansokan fore 1 Juli.
Barrtavard teoretiskt-praktiskt i Fackskolans barnhem 1-3 man.
Tryckt program pa begaran gratis och franko.
Program 19 och 20 galla.
Inspektor: Professor O. Ham- marsten.
c Forestandarinna: Froken Ma Norrby.
, Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens k ~ d r.
Fritt efter Jales Vernc af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 ore.
- Fredrika-Bremer-Fikbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra Oppen 11 - 4.
Sju praktiga afventyrsbocker for barn och ungdom.
och I Guldslottets Rosengardar.
Sagor berattelser af Harald ostenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quirit.)
Et t folkskollararinnerrikaria t for hostterminen 1912, efter hvilken tid platsen besattes med ordinarie, sokes senast den 1 juli hos Folk- skolestyrelsen i Vasteris.
Vasteras den 18 maj 1912.
Folkskolestyrelsen i Vaster %.
En extra ordinarie folk * s kollararinnebef a t tning vid Kopparbergs kopings folkskola for hostterminen 1912 med en lon af 466 kr.
43 ore samt 50 kronor som ersattning for bostad och ved sokes hos Kopparbergs kopings skolrad fore den 1 juli 1912.
An- sokningarna sandas till underteck- nad.
Kopparberg den 6 juni 1912.
FILIP LINDERS, Skolrildets ordforande.
Lararinne- tjansten vid nyinrattade smaskolan i. Julsta af Hardemo forsamling, Orebro Ian, sokes fore 1 juli r ar hos skd- ridet under adress Hardemo.
Lon enligt lag.
Hardemo den 3 juni 1912.
Skolradets ordf orande.
Inneh&amp;llsf Orteckning.
Dagenu nummer innehdllcr s Sammanhang i allt.
Af Metta Gregeu.
Handarbetslararinnornas vid statens samskolor petition till Kungl.
Maj: t.
Af Andrea Eneroth.
Kvinnornas 2: a allmanna rostrattsmote.
Af EIIen Wester.
Kvinnornas stillning infor de olika nationernas lagar.
Af Marig: Cedmchiofd.
Boagholm de sista majdagarna.
Af G. R-k.
Reginald Wright Kauffman: Traldomens has.
- Gustaf Ull- man: Godheten sjalf och andra berattelser.
Rec.
af Maria &amp;?
c k M - iiller.
Om sproglig Forstaaelse.
XIV.
Af Alma Forsberg-DaUzoff.
Insand litteratur.
Notiser.
Prenumeration a, Dagny sker ab narmaste postanstalt eller bokhandel.
i
