# ID: svediakorp-per550
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,072
# sentences: 854
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING T O R &amp; SVENSKA4 KVIMVORORELSEN UTGIWEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF F ~ R E N I N O E N D ~ N Y., Stockholm d e n 20 Juni 1012.
Ntr 25.
Prenumerationspris: 111at .. kr.
4: 50 ' h ar,.
kr.
2: 50 81.,,.
-,, + M (~ I,, ...
,, I: 25.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sivat i landsorten som i Stockholm A narmaste pbstanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: I Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912.
F L a u n d s ' Boktr.
I Expedition och Annonskontor: MastersamueIsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
8: e I arg.
Annonsnris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20 .. 0 / 0 50 ggr-25 010.
Annons bor hara inlamnad senast mindag f. m.
-.
Redrika-~riemer- orb bundets arsmote.
Det 27: de hret af dess verk.sarnhet.
u nder ett sakta silande regn, som bredde en sloja ofver den eljest sa hanforande taflan af Sundet och Kronborg midt i den danska strandens varljusa bokskogar, samlades man den 14 juni uppe pa Terrassens lokaler vid foten af den minnesrika gamla Karnan till Fredrika- Bremer-Forbundets sedvanliga ars- och kretsmote.
Helsingborgskretsens ordforande fru Ruth Schur er von Waldheim halsade i ett kort anforande gasterna valkomna, i. det hon uttalade sin stora gladje ofver att se forbundstyrelsen och dess representanter fran olika orter i Helsingborg.
Vid tanken pa det trefvande satt, p3 hvilket har arbetades och de obetydliga resultat som uppnaddes, skulle hon kanna det alltfor ansvarsfullt att ha lockat s2 langvaga gaster hit, om inte denna kansla alldeles ofvervag.des af hoppet om allt hvad man skulle fa inhtimta af detta mote.
Det ar inte annat an ' personliga intryck, som gifvit impulsen.
till kretsarnas bildande, men det behofves sa val uppmuntran till fortsatt arbete, och intet ar sa vac- kande och varmande som beroringen med dem, som langre och battre an man sjalf arbetat for samma sak.
Det var darfor med de basta forhoppningar om ett godt resultat af denna samvaro, som hon nu forklarade motet oppnadt.
Till motets ordforande valdes professorskan A. Mon- telius och fru R. Schurer von Waldheim, och till sekre- terare utsagos, froknarna S. Ulrich, S. Rosentvist och L.
~esha~es.
Forsta dagen leddes forhandlingarna af fru Schiirer von Waldheim.
Forst upplastes af froken Ulrich den vid- lyftiga arsredogorelsen for F.-B.-F-s ierksamhet pa olika omraden.
Da ett ganiii ' iitforli&amp; utdrag darur finnes infordt i.
Dagny sa nyligen som den 6 juni behofver ut- rymmet hai- icke anyo upptagas darmed.
Endast en gren af Forbundets rika verksamhet synes dar ha blifvit forbi- sedd, namligen de.
forelasningar .i praktiska amnen,.
som under vintern * varit anordnade i Stockholm en gang i ma- naden for folkskolebarns foraldrar, fyra ganger i kyrko- salen vid Hjorthagen och sex ganger i skolhuset vid Ring-.
vagen.
De ha omfattat sadana amnen som: Uppfostran i hemmet af fru A .. Hojer, Barnavard af.
dokto; I. Laurell, Hemmets halsovard af froken E..
Cederblom, Var foda af fru A. b ann ert, Val af lefnadsbana af froken G. Adelborg, Bostadshygien af froken .K.
Hesselgren och Arbetets k r d e for individen och samhallet af froken C. Wahlstrom.
De ha varit mycket besokta och synas ha omfattats med stort intresse.
.
Af revisionsberattelsen framgick att Forbundets.
till- gangar och skulder balanserar pa kr.
166,060: 79; DA man med denna.
relitivt blygsamma.
summa for ogonen betanker den oerhordt, krafvande, vidtomfattande och allmannyttiga .verksamhet Forbundet utofvar, forstar man mer an val # .d?
lilla hjartesuck om behofvet af okad ekonomisk barkraft,.
hvarmed * arsredogorelscn afslut&amp; Och; t., '
290 DACNY -.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
... -.
.
.
.-.
man kan ej annat an instamma i diss onskan stf s k i l l i d tjanstefolk.
Tjanarinnan:.
kanne sig ringaktad; blir dess medlemsantal som dess fonder arligen matte okas ofta hansynsl6st bemott af barnen i huset och tiy~kei.
af genom gafvor och testamenten.
sin strangt beroende stallning.
.
H o n har ' ingen.
: - dktning Efter denna lilla afvikelse, foranledd af revisionsbe- for sitt arbete och darfor ingen gladje af - d&amp; i.; V ' i, &amp; ste om rattelsen, atervanda vi till forhandlingarna, som nu fort- gora henne mera tillkreds.
med, sin s t a ~ l n i n ~ = ~ &amp; att arbets- och fritid.
battre reglera hennes behofver gingo med foredragning af de olika kretsarnas arsredo- gorelser.
Narvarande representanter voro: for a al mo, storre yrkesskicklighet.
Afven tjanarinnorna.
ha borjat in- kretsens.
ordforande, fru A. Soderstrom, for Lund, * fru s e att.
sarskilda yrkes sko lo^ fbr hemsysslor behofias, sa ti~ka Lewenhagen och froken M. Collin samt for Norrkoping mycket mer som de unga h k n o d r a r n a s ~ ~ ~ ~ a k kun- en sadan froken Pihl.
DarpA skreds till val af styrelseledamoter.
skaper lamna mycket .ofrigt att Onska.
.
De fyra afgaende ledamoterna: froken G.
Adelborg, dok- skola skall icke blott ge ' henne kunskaper utan afven .ut- tor Lydia Wahlstrom, froken M. Silow och.
froken L. veckla hennes omdomesformaga och hoja.
hennes aktning Engstrom Atervaldes enhalligt, likasa de afgaende supple- for j,ust detta slag af arbete.
Den ' bor ej: vara ett privat anterna: fru H. Kantzow, dr K. Beckman och froken A: ' foretag, da den ar en allman angelagenhet af storsta be- Arwedson samt nyvaldes i stallet for statskomrnisarien C.
L. Tenow, som undanbedt sig aterval, auditor Juh- lin-Dannfelt.
Revisorer och revisorssuppleanter omvaldes afvensa (och deras ordningsfoljd afgjordes genom lott- ning).
Till medlemmar af kretsnamnden omvaldes frok- narna S. Laurell och ' S.
Ulrich.
l ar on o en ' TERRASSHVALPVEN.
Enligt froken Ulrichs forslag beslots att nasta arsmo- tydelse.
Det vore lampligt, om skolan afven besoktes, af te skulle hallas i Stockholm pa tid som, framdeles skulle dottrarna i de hem som behofva tjanarnes hjalp.
Efter en bestammas.
redogorelse for de olika slag af enskilda yrkesskolor i Halsningstelegram ingingo under motets lopp fran hemsysslor som finnas i Stockholm och deras arbetssatt froknarna L. Engstrom, A. Arwedson, A. Torstensson, gak en ofverblick af utlandets skolor af samma art, hvar- af framgick att Schweiz med 153 kvinnliga yrkesskolar, M. Silow och fran Strangnaskretsen.
Efter en paus, hvarunder t6 intogs, foljde sa ett be- understodda af stat och kommun, ar foregangslandet.
lysande, val framfordt foredrag af froken G. Schager: Fragan om kommunala kvinnliga .yrkesskolor i Stock- ~iOm behofvet af utbidningsanstalter for tjanarinnor•‹.
Ef- holm vacktes redan 1900, men forslagen darom ha tills ter en kort historik ofver tjanarnes stallning forr och nu dato icke hunnit langre an till papperet.
och det forut radande patriarkaliska forhallandet mellan dem.
En sadan skolas mal skulle framfor allt vara att ar- och husbondefolket berordes de forandrade arbetsforhal- beta bort bitterheten och misstron mellan de samhalls- landen, som i borjan af 1800-talet sasom en foljd af industri-, klasser som icke kunna undvara hvarandra.
Vi fa icke alismen, intradde och hvilka forst i var tid visa sig i he- lata forhallandena i hemlandet drifva vara tjansteflickor la sin rackvidd.
De unga flickorna soka sig hellre till till Amerika, dar de kanna sig ha en langt mera aktad fabrikerna, dar de fortjana mera i reda penningar och fa och oberoende stallning.
-.
helt rada ofver sin fritid.
Husets dottrar finna afven ar- Foredraget med dess pa .en gang ideella och praktiska bete utom hemmet, hvarfor husmodern star ensam om att syn pa amnet mottogs med applader.
Pa grund af den handleda tjanarinnan.
Hon trottnar pa att oupphorligen langt framskridna tiden blef diskussionen denna d a i helt lara upp en ny tjansteflicka, som ofta flyttar inom arets kort: Da den pafoljande dag Hterupptogs framkommo utgang, och man undrar ej pa att hon vill ha nagon ga- visserligen en del olika synpunkter, dock fattades ' ingen ranti for motsvarande kunskaper, da hon ofta tvingas att resolution i fragan.
.
.
.
.
ge hog afloning.
Det ' blir allt svirare att fa verkligt dug-.
.
Till folje af det ihallande regnet kunde efter formid- Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N gL Comp.
............................................................ i i Arbeta for Dagny i b '.
dagsforhandlingarnas slut hvarken stadens sevardheter fo- - re&amp;&amp; eller nagon utflykt i dess omganingar foretagas.
Man skingrades darfor for att ater motas till aftonens of- fentliga foredrag pa Hotell Continental.
, Frokeh ~ e r t r u d Adelborg skildrade pA ett lifligt och $skadligt satt ll~vinnororelsen.
och Fredrika Bremer-For- bundets insats darifl.
Hon fann det lyckligt att fa gora ett direkt uttalande om kvinnofragan som sadan, emedan den for narvarande blifvit alltfor undanskymd af den do- minerande rostrattsfragan.
Man kan.
icke vara rostrattsvan utan att erkanna kvinnofragans betydelse, icke heller kan man som motstandare till rostratten pa sarhma gang stalla sig .som motstandare till kvinnofragan, ty det finns nu- mera icke manga kvinnor s o m i c k e h v a r j e d a g pa nagot satt " draga fordel af denna.
Forutsattningen for hela kvinnororelsen ar industrialismen, soin berofvar kvin- norna en mangd arbete inom hemmen, men hur den ut- vecklar sig beror af folkkaraktaren och af rorelsens ledare.
Betydelsen af att sadana kvinnor som Fredrika Bremer och Sophie ' Adlersparre gifvit ' impulsen at var tids kvinno- rorelse kan aldrig nog starkt betonas.
Framtidens dom ofver denna rorelse kommer icke sa mycket att galla de praktiska resultaten.
Fragan kommer att stallas sa: h u r ha Sveriges kvinnor begagnat de.
manga rattigheter de fingo i slutet af 1800-. och borjan af l goo-talet?
Gingo kvinnorna som ' manniskor frhiat, p p A t - det ar den inattstock som kommer att galla: ' For, detta mal kampa- de Fredrika, Bremer, och i denna anda stiftades Forbun- det 1884 af fru Adlersparre.
(Det var ansvarskarislan in- for den sociala utvecklingen som dref henne, och inan kan saga, att kvinnororelsen i stort sedt icke ar nagot annat.
a n kvinnornas onskan att taga sin gifna del i den s&amp;iala utvecklingen.)
Forbundets inflytande har till stor del berott pa dess moderata upptradande.
Ehuru srbe- tande p3 grundval af vordnad for sedlighet och religion, har det ofta kallats radikalt, emedan det varit langt fo- re sin tid i atskilliga fragor.
Dess arbete har varit helt och hallet ideellt utan tanke pa egen vinst eller berom- melse.
Alla organisationer som startats af Forbundet ar- beta sjalfstandigt.
Mar berorde tal.
en efter.
en alla de foretag, hvars tradar utlipa fran Forbundet.
Framst har det dock alltid pa sitt program haft hemmets intressen och kvinnans uppfostran for hemmets plikter.
Men des- sa intressen maste som alla andra bevakas vid riksda- gen.
Kvinnans franvaro dar ar en lika underlig fore- teelse som det vore om representanter for handel och sjo- fart, skulle saknas i riksdagen.
Rostratt for kvinnor ar nodvandig for att f2 fram den syn p2 fragorna som ar d e r a s, icke mannens.
Vi behofva mera verkligt sam- arbete mellan man och kvinnor i arbetet for kvinnofrh- gan.
Men rostratten ar blott medlet att na det vasent- liga malet, som ar kvinnornas deltagande under fullt an- svar i. var tids utveckling.
kfter det intressanta foredragets slut var ett enkelt samkvam anordnadt, hvarvid fru Schurer von Waldheim med ett kort tal vande sig till gasterna.
Professorskan ' Montelius besgarade skalen pa sitt alskvarda, vinnande satt.
Senare pa aftonen bjods p&amp; dramatisk upplasning, ' b af nagra af H. C. Andersens sagor afabfil.
kand Rho- din.
Andra dagens forhandlingar leddes af p-ofessorskih Montelius.
Froken Ulrich redogjorde for den uppslagsbok ofver kvinnliga yrken, som ar under utarbetning till kvin- nornas ledning ' vid val af lefnadsbana.
Dess forsta kor- rekturark cirkulerade bland motesdeltagarna under det en langre stunds diskussion utspann sig angaende densammas redigering. '
Veckotidningen Hemtrefnads ode lades darefter ph de narvarandes hjartan.
Den lilla nyttiga, sarskildt ' pa lands-1 bygden mycket omtyckta tidningen vore dodsdomd om icke prenumerantantalet okades detta ar, hvarfor hvar och en entraget uppmanades att soka sprida den genom att under sin sommarvistelse pa landet vid afresa ' n skanka den som en slags tack at den eller de familjer man kom- mit i beroring med.
Efter frukostrasten vidtog en langre stunds diskussion om en af arbetskvinnor till Forbundet uttalad onskan, att Forbundet vid i host forestaende kongress for arbetare- skydd i Zurich genom en mojligen nu pa arsmotet fat- tad resolution ville uttala sig mot eventuella nya arbets- forbud, da deras stallning genom nattarbetsforbudslagen ' redan vore i hog grad forsvarad.
Motet uttalade sig for att Forbundet affattar och aigifver en resolution.
innehil- lande dessa onskemal.
Foljde sa fru M. Anholms foredrag om " Moder- skapsfOrsakring7 '.
Det innehallsrika, om stor.
sakkanne- dom vittnande anforandet stallde vid en jamforelse med frilgans lage i andra lander Sverige i en hog&amp; ofordel- aktig dager, och det klargjordes med all.
onskvard tyd- lighet att nagot miste goras .. och goras ' snart .for att har infora battre forhallanden.
.Det borde vara de kvinn- liga foreningarnas uppgift att taga initiativet hartill.
I den korta diskussionen som darefter utspann sig gjorde doktor Anna-Klara Romanus fran Norrkoping ett langre inlagg, grundadt pa hennes erfarenhet som la- kare nlod flerarig praktik bland fabriksarbeterskor, om de okade svarigheter som den nyligen vidtagna andringen af lagen for barnsbordskvinnors skydd medfor for dem.
Sedan froken Adelborg ' och fru Anholm afven haft or- det, uttalade motet sin onskan att Fr.-Br.-Forbundet mat- te med sarskild uppmarksamhet folja denna fraga och om mojligt vidtaga atgarder for att minska de vador som dessa nya bestammelser medforde for de af sitt yrke be- roende kvinnorna.
Efter formiddagsmotets slut gjorde nhgra af gaster- na, trotsande regn och blast, en automobilfard ut till So- fiero och Kulla Gunnarstorp.
Aftonens offentliga mote pa Hotel Continental, det sista pa programmet, var till folje den .nu orkanartade stormen tyvarr ej s % talrikt besokt som det djuptgaende amnet fortjanade.
Det var fru Anna Hojer, som holl ett det mest varmhjartade, medryckande foredrag, rikt pa vackande och elektricerande tankar om: " Hemmens upp- gift i var tid ".
Utgaende fran Geijers ord: Hvad beror ej vid tra- dets vaxt pa roten, framholl talarinnan, ' att var tid som
i mangt och mycket vakar sa upplosande pa hemmen, samtidigt ropar ofverljudt pa h e m.
Hela samhallets val hvilar pA hemmen.
I en tid sa full af omstortningar pa flera hall ar det svarare an forr att anpassa sig efter forhallandena, darfor behofva barnen en helt annan upp- fostran an forr.
Man maste tidigt ingjuta kraft hos ung- domen till att bara samhallets bordor och att sta emot frestelsen att anvanda sin tid uteslutande till nojen och forstroelser af allehanda slag, som numera sa rikligt bju- des i .vara stader.
Uppfostran i hemmet skall vara en reflexrorelse af reformrorelserna i samhallet.
Det ar en stor och betydelsefull, i sannaste mening demokratiseran- de insats a l l a hem, saval de rika som de fattiga, har- vidlag kunna.
gora i lifvet.
Hemmets angelagenheter aro sa ytterst viktiga och likval talas sa foga darom.
Hvad ha icke hemmen forsyndat sig mot de tiotusental af for- komna individer, som existera i varlden.
Hade familje- hemmen i tid genom sitt goda inflytande raddat sina barn at lifvet, si hade icke frammande manniskor seder- mera behoft bygga alla dessa nu nodvandiga hem for alkoholister och andra i lifvet vilsekomna.
Hela denna for samhallet betungande valgorenhetsapparat ' for att rad- da spillrorna af hvad som kunnat vara.
dugligt inanni- skomaterial hade aldrig behofts.
Vid bildandet af ett nytt.
hem skulle fran borjan vikt laggas vid att aktenskapet ar den allra storsta samhallsuppgift, och att det ar ett hogt och betydelsefullt mal att uppfostra barn, vida mer, vardt an nagot socialt arbete i varlden.
Barnen f3 icke vaxa upp som familjeegoister, de skola lara sig ta han- syn till andras kanslor, afven tjanarnes, och sjalfva hjal- pa till med alla slags hemsysslor.
Man bor liksom opp- na ett langt framtidsperspektiv for de unga ut i lifvet och visa dem att malet for dem ar att blifva nyttiga samhallsmedlemmar.
Stor vikt maste laggas vid sjalfbe- harskning och sjalftukt.
Ungdomen har i allmanhet godte gry i sig, men den saknar ledning.
Man skall forsoka forsta den och pa ett forsynt satt leda den med all dess omogenhet i, ratt riktning.
Afven tjanarne bor husmo- dern forsoka leda och for att ratt undervisa dem kraf- ' och sansadt resonnera med de unga.
En husmoder skuiie egentligen v a r a f u l l k o m l i g!
- Tiden ar sa upprord, det finns ute i samhallslifvet sa mariga hetsiga partistri- der, men hon skall veta att .i hemmet skapa lugn och samlad ro At man och barn for att f&amp; bort nervositeten, som icke f a r finnas.
Vart svenska folk ar ett bland de mest be- gafvade, men det tillvaratar illa hvad det har.
Vi skola i tid ta vara pa vara barns anlag och forskaffa dem ge- digna kunskaper, men icke blott till deras egen vinst, utan afven till samhallets tjanst.
De skola sattas i till- falle att pa hvad plats de ha i lifvet utveckla sig till dugande, viljande, kunniga manniskor.
Men detta kan endast ske i goda hem inom aktenskapets hagn.
Det delvis humoristiska, delvis kansliga foredraget, som synbarligen gjorde ett djupt intryck pa Ahorarna, mottogs med lifliga applader.
Sedan professorskan Montelius tackat talarinnan fram- bar hon i nagra hjartliga ord till fielsingborgskretse11 si- na och de ofriga gasternas varma tack for dct vanliga.
emottagande de ront och onskade att .s5 matljia: -; om mojligt harifran matte mota vid nasta arsmote i Stock.
holm.
Harmed var motet afslutadt, och vardarna tago litet hvar med verklig saknad afsked af sina alskviirria gaster.
Nar motets deltagare om aftonen vandrade hem, modo- samt strafvande i motvind eller jagade som fjun iitht ga- torna af den valdsamma stormvinderi, och n2r de dcn natten lyssnade till orkanens valdiga orgelbrus, igenom hvilket de tyckte sig hora en kor af klagande, ropiirid•á roster - var det val nagon af dem som tankte p i att den vind, som nu med suveran makt regerade darute, var samma lena sommarflakt, som for ett par dagat,.
sedan hade smekt deras kind?
De hade under dessa dagar Pitt sa manga nya in- tryck af olika slag, men intrycket af att det dock annu fanns sa mycket i viirlden som) skulle rattas var kanske det forharskande.
Trots alla de vackra resultat, som de hort omtalas, kan det nog handa att mer an en af dem i missmod hade bojt sitt hufvud i kanslan af sin ytter- liga vanmakt.
De vor0 ju blott svaga kvinnor, hv; id kunde all deras strafvan hjalpa?
Men kvinnan ar icke blott som den milda, ljufva vas- tanflakten, hvilken afven den for visso har s i n sarskrl- da uppgift, hon k a n ock blifva den friska, okuflig;; stormvind, som satter storre krafter an hon s-iiial har i valsignelsebringande rorelse.
Sa har den milda I ' redrika Bremer gjort.
- Och Fredrika-Bremer-Forbu~det arr som en sten, slungad i vattnet, de daraf bildade ringzmvid., ga sig mera och mera.
S.
P.
- - T.
- att i tid fornya halfars prenumerationen.
0e0000000000000000000000000000000000000e
293 DACNY.
Att, Hulda Lundins.
slojdseminarium icke stelnat i slentrianmassig somnighet utan .alltjamt ar stadt i utveck- ling och alltjamt kan uppstallas ' som ett monster for ett val skott modernt slojdseminarium, det ar hvad man far ordagen den 8 dennes firade Hulda Lundins Slojd- klart for sig genom en blick tillbaka och genom att s e seminarium sitt 30-arsjubileum genom en utstallning ' denna utstillning.
af elevernas arbeten i samband med terminsafslutningen.
Hela eftermiddagen var det en jamn strom af beso- Det ar ett intensivt och malmedvetet arbete, som ligger.
kande, bland hvilka.
marktes flere framstaende pedagoger bakom denna utmarkt vackra utstallning, och man tan- och intresserade personer frin regeringskretsar.
ker tillbaka pa hur seminariet under dessa 30 ar utvecklats Fran froken Agnes Branting ingick foljande telegram: ' och vaxt; hur af det lilla fro, som froken Lundin sadde " Froken Fanny Blomberg.
Hindrad personligen nar- for 30 ar sedan, ' nu blifvit ett stort trad, s o 4 n ~ sina d vara vid afslutningen af Hulda Lundins slojdseminariums ~ grenar ofverskuggar hela landet, ty elever ~ O I I - I ~ fran trettionde arskurs, som i mer an ett afseende ar ett ju- alla delar af riket, ' fran Ystad anda upp till Haparanda, bileum for svensk handaslojd, beder jag till forestandad och ga sedan ater till sina hemorter for att dar.
sprida rinnorna fa frambara mina varmaste lyckonskningar och kannedom om den kvinnliga slojdens alla grenar till alla till eleverna hjartliga halsningar och onskningar om att samhailsklasser.
nu grundlagda studier ma bara .rika skordar till gag11 Nya amnen for i ar ha varit forelasningarna i konst- for fosterlandet. "
Nild Sjoberg.
historia och textillara, som hallits af froken Branting, samt i materiallara af.
professor Sellergren.
Mot slutet af terminen ha eleverna tenterat i dessa amnen.
Dess- utom har fackteckning ofvertagits af en utmarkt skicklig facklararinna, som i flera a r studerat i utlandet och skott detta amne vid amerikanskt universitet.
Utlandet.
Se vi p i sjalfva utstallningen, marker man genast pa dess omfang hur energiskt arbetet bedrifvits detta arbetsi ar.
Froken Blomberg visade pa en liten bit af ett bofl M a n n e n s f o r e n i n g f o r k v i n n a n s r a t - i det stora hastskobordets midt, detta var borjan.
Det t i g h e ' t e r har startat sitt eget organ veckotidningen h e E Y e O P e n e r ".
Ur tidnillgens Program ar ~tockholms folkskolors modellserie, och icke ens den ser ut .som den gjorde for 30 ar sedan.
Alla dessa sma- framhaller T h e V o t e foljande: " Vi vilja arbeta for rittvisa @ kvinnorna och de fattiga.
Vi amna afsloja saker i glada farger - kan man se dem utan att .bli Iivad som annars behandigt doljes eller lampligen igno- hjarteglad ofver att vara folkskolebarn fa gora sa vackra reras.
Och vi vadja till alla, som aga intelligens.
till saker; for att inte tala om hur utmarkta dessa sma ' mo- alla som bibehallit nagot spar af hjaaa eller sanivete.,, deller aro i pedagogiskt och metodiskt afseende.
-- Hvad som genast faller i ogonen- aro alla de vackra Efter upprepade atr ryckningar har Mr Mac Kenna infor Underhuset tillkannagifvit, att Mrs Pankhurst, Mr enkla klanningarna med deras !makfulla b ~ ~ d e r i e r Ni * Pethick Lawrence ofverflyttats till o r s t a di- kan har fa en fortjusande klanning for 9950; racker icke visionen i stallet for att fa kvarstanna i a n d r a, hvartill Er kassa till denna, finns trefliga bla bomullsklanningar Lord.
Coleridge domde dem.
Genom denna ofverflyttning hafva de uppnatt att an- till 3,75.
Se dar en sida af den kvinnliga slojdens eko.
klanning, som kostar 3,75, da Ses Som P 0 l i t i s k a f a n g a r och blifva- delaktiga af norniska betydelse.
samka.
.
alla de- liittnader som i civiliserade stater plaga meddelas du syr den sjalf, kostar minst 20 kronor sydd af som- i t dylika.
merska.
.
.
Myndigheternas beslut synes hafva berott pa de man- Vid konstsomnaden, som, enligt prospektet, " foljer ga memorial och protester, som tillstallts dem af olika gamla svenska traditioner " och som sarskildt utmarkte korporationer, foreningar och framstaende personer inom En internationell protest har till- ' sig for sina vackra genombrutna hvita broderier - de och utom England.
sandts Mr Asquith, Sir Edward Grey och Mr Mac Ken- flesta komponerade af eleverna sjalfva - tankte man ovill- na for att tillstyrka ofvanstaende forandring.
Bland nam- korligen pa Olaus Magni berom af den svenska kvinnans ilen p2 dem, som uttalat sig for en rattvis och rimlig " sprangning ".
behandling af de trenne domda ledarna af W. S.
P.
U., Sarskildt roligt ar froken Blombergs inforande af den finnas, af svenskar, Selma Lagerlofs, Ellen Keys, Hjal- mar Brantings, Carl Lindhagens, och af ' utlandska, af oss s. k. extramodellen.
Eleverna fa namligen sjalfva kompo- i Sverige mera kanda personer framhalles Emil Van- nera en extra modell, som de sedan fa forsvara i peda- derfelde, Gust.
Krapotkin, professor Kovaleffsky, M: me gogiskt, metodiskt, praktiskt och estetiskt afseende.
Da Curie, Oiive Schreimer, Maurice Mzterlinck, Georg Bran- man betanker .den korta tid eleverna haft att inhamta allt des, Johan Castberg, Upton Sinclair jamte manga, rninga detta nya, ar det forvanansvardt livad en del af dem kun- flera.
.
riat skapa fram, modeller som en gammal lararinna med Efter haktning, frigifning mot borgen, rannsakning gladje infodifvar med sifl ~odellserie- Modellerna till- och dom pa lifstids-deportation till Sibirien har dutre- falla seminariet, som pa sh satt skaffar sig en mera ror- sultatet blifvit, att M i s s K a t e M a l e c k a f r i e i f 2 v i t s,) ' benad&amp; af tsaren ", som den legala termen @ er.
lig modellserie.
Hulda Lundins.
Slojdsemi- narium.
I L ' v * ' f,
' L. K.
P.
R: s sommar.mote.
pa Pifvet.
Kvinnorna i forna tider aro att forlikria vid skott, som borja med att vaxa och rota sig under skydd ack ar^ 16 juni 1912. af ett glas, detta ar godt under en tid, da skottet ar ed forvantansfull gladje ha alla F. K.
P.
R. i Ska- svagt, men far det sta kvar, da fortvinar det, ty da det ne lange sett framat till den dag, da de i den sko- vuxit sig starkare, behofver det luft.
M h g a kvinrior i na Nackarpsdalen skulle f2 emottaga sina gaster fran vara dagar lefva under sadaiia tranga glas och 5e- uppland, som Skaningarna lakoniskt kalla det ofriga hofva luft.
Det finns kvinnor annu i dag, so^ kfva om- Sverige.
Men p8 sista dagarna har denna vantan varit gifna af stora glas i skyddande vaxthus, och dc saga: vi blandad med oro och bekymmer.
Dagarna fore den 16 hafva det bra, som vi ha det, men det ar svaga p h - dennes har har namligen rasat ett ovader, hvartill man tor, som trifvas under sadana forhallanden, Ce starkare sallan sett maken; storm och stortregn bestods oss hela vilja vidare rymd .. Miinnens rostrattsfraga blef lost dtcr girdagen, men da vi i dag vaknade hade regnet Atmin- SA lang vantan att nar de andtligen vunno den, c ?k vc- stone upphort och himmelen hade borjat ljusna.
Vid ro de SH trotta att de kande sig besvikna pk hvad dc 10-tiden borjade solen glimta fram, men detta var ju val vunnit.
Hvad vi onska, det ar att det ej ni gZ pk sent i ett afseende, da manga, som tankt resa med tidid samma satt med oss, att vi ej m2 fa kampa sil Iarige att ga morgontag, hade blifvit afskrackta af de hotandemol- vara sinnen forbittras, och darfor onska vi rcstriitt s2 neil.
Vid 12-tiden, da motet skulle borja, strommade fort som mojligt och vi vadja till er att hjiilp ccs at!
: dock folk fran alla kanter till samlingsplatsen, som na detta mal till gagn for fosterlandet.
tedde sig dubbelt fager i de vaxlande dagrar och skug- F r u B e n e d i c k s - B r u c e talade dareftei- .-or De- gor, som framkallades vid de framglimtande solstrAlarna.
b o r a h, e n k v i n n o s a k s k v i n n a.
Debarah lefde Nackarpsdalen ar en trang dal med hoga parallella, bok- for 3,200 Ar sedan; de egenskaper, som vor0 forharskan- bekladda asar, som stracka sig i n. v. och s.
.v .. och som de hos henne, vor0 tillvaratagandet af det spwiellt kvinii- gora densamma alldeles sarskildt fortrafflig i akustiskt liga vardet utan hansyn till minnen.
Deborahs stalliiing I dag vajade bland de svenska flaggorna i det judiska samhallet var profetissans och domarinnans.
hanseende.
rostrattskvinnornas gula och hvita.
Sedan musiken in- Hon hade afven insikt i militara fragor, ty hon gaf Ba- ledt festen, bestegs talarstolen af ordf. for S k a n d o r b ~ n ~ rak foreskrifter angaende.
antalet soldater, som deiirie det fru A. Wicksell, som onskade alla valkomna, fram- skulle medtaga for att vinna slaget ofver Israels Iielider.
forallt dem,.
som kommit lhgvaga i f r h for att gifva Att hon var domarinna kan mojligen jamforas med plat- stod %t vara tankar, vara - kanslor och var solidaritet, men sen i var Hogsta Domstol.
Deborah var a. gift kvin- afven till dem; som annu sta frammande for oss och var na.
De ord, som berattiga Deborah ati as ez strafvan.
kvinnosakskvinna, aro de som innehallas i det svar Darefter upplastes telegram fran fru A.
M. Holmgre ' n hon gaf Barak, da denne fordrade att hon skulle folja samt fraii Frisinnade ungdomsmotet i Jonkoping, pa hvil- med i striden.
Deborah svarade: Ja, men da ma du ket senare svar omedelbart afsandes.
veta, att aran for segern ma tillkomma mig, m2 starina Darefter lamnades ordet at L.
K.
P.
R: s ordf., fr. i en kvinnas hand (se Dom.-boken).
Hon ?astorl dar- A. Whitlock.
Amna var: P e r s o n l i g h e t o c h. med att om en kvinna har begiifning, har hon ratt a2 r o s 4 r a t t. rora sig inom den sfar dar denna begafning !GE.
g&amp;.
Forsta kammaren har Ater afvisat oss, borjade talarin- sig gallande.
Inom hennes talt kommo Israels fdlt at: nan, vi ha - lidit ett nederlag, men det ar skillnad p2 ne- finna rad och domslut efter den ingifvelse som hon fatt derlag och nederlag.
Nar den folkvalda kammaren har och som Israels folk bojde sig for.
Oaktadt det stora uttalat sig for en ' sak med stor majoritet, da bor neder- anseende hon atnjot, forsummade hon ej sina moders- laget se i sigsegerns fro.
I samma man som personlighets- plikter, men oaktadt desamma foljde hon den inre rna- principen i vart svenska samhalle arbetat sig fram, ar se- ningen och stod upp till nytta for sitt folk, hon bl&amp; eii gein for oss gifven, afven om den svenske Herkules a ' l- moder for sitt folk darigenom att hon foljde Guds rost drig s2 mycket svanger sin klubba.
Var rostratt skall i sitt inre.
Ingenstades i Bibeln namnes nagot om del vaxa fram ur den naturliga utvecklingens lag lika natur- olampliga af Deborahs hoga uppgift, ingenstades att eri ligt som blommor och blad vaxa fram i denna vackra kvinna med stor begafning skall vika for e2 mur1 med dal vid midsommartid.
Talaren framstallde darpa skalen mindre begafning.
Detta tillampade tal.
pA nutida forhiil- hvarfore vi vilja ha rostratt: darfore framforallt att det landen, sarskildt med hansyn till orattvisan i becloman- skall blifva till gagn for landet, da man och kvinnor ge- det af mans och kvinnors lamplighet vid besattaiidct af nom det gemensamma arbetet afven i det allmanna skola platser etc., och lika lon for lika arbete, tillfalle till sjuls- komma att lamna battre resultat an nu, da det ar blott lig utveckling i lika man for man och kvinna.
- 1.~1.
ci- den ena parten, som arbetar p i dei &amp; lmanna.
Tal.
gaf terade slutligen bibelspraket Apostlagarningarna k.
5. v. 9: darpa pa e t t utmarkt satt en framstallning af mans och,, Men ar det af ' Gud, sa kunnen I icke gora det om in- kvinnors formaga att syssla med politik, sarskildt sa som tet " etc. den ter sig i riksdagen.
Nasta talare var dr Gulli Petrini och amiiet: M o t- Det ar darfor att sa mariga kvinnor kommit ut i lifs- s t a n d a r n a s a r g u m e n t.
jaktet, som de allmanna intressena kommit hemmen in En sak, borjade dr Petrini, larde oss den: S maj: M D ' '
namligen .. att fragan.
om K.
P.
R. blifvit en partifraga i allra hogsta grad.
Annu i januari i ar raknade vi pa nagra roster i hogerpartiet, vi trodde att vi hade att gora med sjalfstandiga, tankande hogerman, men efter hvad vi kunnat rakna ut fanns ej den 18 maj en enda hogerrost for var sak.
69 roster hade vi for oss i For- Det sta kammaren 1907, och alla dessa aro ej borta.
ar icke mycket noje att bemota en motstandare, som man tror ej ar vedersakare af .ofvertygelse, utan endast ar en aktor, som upptrader pa bestallning.
Det yttrades for icke lange sedan i riksdagen som argument mot rostrat-.
ten " att mannen skulle f2 sitta hemma och vagga bar- ned9; detta argument verkar dock sympatiskt mot dem, som i ' Ar anforts af hr Thyren.
Dr. Petrini gaf efter denna borjan.
en ingaende.
kritik .af hrr Thyrens och Lindmans anforanden i rostrattsde- batten och af hr Nystroms yttrande angaende kvinnor- nas ' farliga ofvervikt i antalet gentemot mannen.
Afven h,r s il de brak ds yttrande fick sin del af kritiken.
Talarinnan skildrade dar@ huru kvinnorna arbetat sig frani till ratt och forvarfsmojlighet och kunskaper, huru Fredrika-Bremer-Forbundet ?rbetat for kvinnornas, framatskridande p2 alla omraden, berorde Hvita Bandets, Vaksamhets verksamhet etc., och huru en massa karer af kvinnor dessutom ha sammanslutit s i g for att tillvarataga %ina intressen.
Slutligen ingick hon pa L.
K.
P.
R: s ar- bete och uttalade sin mening om att kvinnorna i fast &amp; ighet skulle kunna nedbryta motstandet., hvilket i sjalf4 va verket nu ej vore SA stort.
.
. '
'.
.
.
Sista.
talare " ai " frolien Sigrid Kruse, som betonade.
var ej nog med att fa vara med om att.
det ' att d ' i s k u t e r a, lagarna utan a t t kvinnorna af * ven boia fa vara med om att a n t a g a dem.
Hon *.
framdrog belysande exempel,.
.
.
harpa samt skillnaden mellan forhallandena.
for f Orna generationers kvin- nor och vara, men ' ocksa likheten mellan ' dem b ~ d a, det speciellt, kvinnliga, s q m gor att kvinnorna o i ska hjalpa dem.
som lida.
Det ar dock just d$ ' de ej iiunna, ty de fa ej vara .med om det.
fornamsta: lagstif- iandet som kan forekomma lidandet.
Hon slutade sitt .anforande med att fraga huru lange en kortsynt politik,, '.
* skall hindra staten ' att kraft, som tillbjudes den.
mottaga det stora tillskott .af ' Litteratur.
En dans pa rosor.
Af W. L. George.
Bemyndi- gad ofversattning * fran engelskan af Ebba Nordenadler.
Hugo Gebers forlag, Stockholm.
Det ar hufvudsakligen genom sitt socialpolitiska skrift-.
stalleri, som den engelske forfattaren George gjort sig ett namn.
- Med " En dans pa rosor " har han tagit ett af kvinnofrigans problem till behandling; och om han ocksa ej maktar losa problemet, &amp; ger han dock har en genomford och tydligen pa noggranna studier grundad bild af de samhallsforhAllanden han vill skildra - oefter- rattlighetsforliallanden, som under .kampen .for tillvaron drifva kvinnorna ned i ett slafveri, dar de aro domda att gA under bade fysiskt och moraliskt och hvarur de un- dantagsvis kunna radda sig, endast genom hansynslost an- ' vandande af de mest motbjudande vapen.
Den unga kvinna, som han gjort till romanens huf- vudfigur, Victoria Fulton, har nyss blifvit anka efter en i Indien tjanstgorande engelsk officer, som efter tre ars demo- raliserande garnisondif .. slutligen supit ihjal sig.
Det ar under hemfarden till England, som vi .forst fa gora hen- nes bekantskap Och denna med de vas&amp;tligaite af de traditionellt kvinnliga egenskaperna utrustade kvinna ar en ganska angenani bekantskap; ty, ehuru fullstandigt re- nons pa.
inflytelserika slaktingar och vanner liksom pa pengar, tycks hon vara i besittning af den ungdomliga spanstighet och det klart lugna forstand, som inger for- troende.
Och det a r ' med en forkansla af manga ofver- raskande och intressanta moment, som man foljer hen- kamp for brod och sjalfstandighet.
nes ' ' Under alla dessa fortviflade forsok att erhalla ett ar- bete, nagorlunda vardigt hennes sociala stallning, later. '
Sedan gemensam animerad middag ' intagits i det nar- belagna rymliga Gastgifvaregarden, afreste manga af de narvarande till sina respektive hemorter och de ofriga med kvallstaget till Lund, dar pa mandagen enskildt mote anordnats.
Om detsammas forhandlingar lamnas notis i nasta nummer.
S.
L.
Under senare delen af froken Kruses anforande bor- oss forfattaren med skicklig hand fil en inblick i deman- jade ledsamt nog ett ihallande ' regn att falla, men som taiarestolen befann sig.
i skogsbrynet behofde tal.
blott anmoda ' den framfor staende ahorarskaran att draga sig in i den djupa bokskogen bakom talarestolen, hvarefter tal.
gjorde helt om och hade den tillfredsstallelsen att fa tala till slut ' for ett oforminskadt auditorium, so&amp; inten- sivt lyssnade.
till det varmhjartade - anforandet.
Till ' siit framladg ordf. for Skaneforbundet forslag till resolution: Man .och kvinnor, samlade i Nackarpsdalen den 16 juni, uttala sin anslutning till krafvet p i politisk rost- ' ... .. ratt f o r kvinnor och ' &amp; dra diss genomforande under in- nevarande fiksdag&amp;ribd.
.
.
.
.
.. Resdu tiorlen .antogs.
mihalligt.
...
.
.
.
ga bedrofliga forhallanden, soin mota inom den kvinnli- ga arbetsmarknaden och dar ett hopplost perspektiv upp- rullas: svaltfodda kvinnor och barn, sedesloshet och for- fall.
Och ofver och genom allting mannens och samhal- lets utsugningssystem pA alla omraden, dar kvinnoarbetet vill soka sig terrang.
Victoria Fulton hor inte till de angsliga.
Hon tar hvad som kan fas och lar sig att anvanda armbagen, dar s2 behofs.
Att ' onodigtvis belasta sig med samvets- betankligheter vanjer hon sig afve.n af med -: sch lyc- kas salunda under nagra ar forskaffa sig en fattig och gladjelos tillvaro, hvarunder kropp och sjal sa smaning- om fa sina marken.
Medan denna fruktlosa .strid pagar lir hon dock atskilligt - inte minst genom bekantskapen ' ': ' ' N
med en begafvad man, hvars brinnande intresse for de sociala fragorna inriktar hennes blick och kommer henne att inse huru hemskt hopplost det hela annu ter sig.
Nar hon slutligen inte langre orkar arbeta - ar hon af- ven fardig med sin lifsaskadning.
Vid lasandet af den- na kvinnotragedi far man ej glomma, att forfattaren strangt haller sig inom ett begransadt omrade och att konflikten galler endast ett par speciella kvinnoklasser: den fattiga, obildade och den fattiga .medelklasskviiinan, hvars uppfostran endast satter henne i stand att - i lik- het med Victoria Fulton - under mannens beskydd full- gora vardinneplikterna i hemmet.
Blifven ensam star .hon p i samma plan inom arbetsmarknaden som den till kroppsarbete fodda, utan examen och utan betyg som hon ar - endast annu mycket samre rustad genom sin ovana vid arbete.
Samtalet mellan Victoria och hennes van, mr Far- well, da hon star vid skiljovagen och valet galler hun- gersdoden eller lifvet som maitresse, ger en klar ofver- blick af hennes stallning.
" Ni har ratt ", sager hon,j91if- vet ar en strid, och jag amnar segra, ty mina ogon ha oppnats.
En .man kan fordra aktning sasom lontagare; en kvinna kan inte fordra annat an hvad hon kan lura sig till af mannens sinnen " - - - " Och hvad amnar ni gora? "
fragade Farwell.
" Lefva tillsammans med denne man ", svarade Victoria kallt.
" Jag hvarken alskar eller afskyr honom.
Jag amnar exploatera honom ".
- - - - " Kom ihag ", sade Farwell - " ge ingen pardon i stri- den, ty ingen kommer att ges At er. "
Victoria ryste, men raseriets ande hade gripit henne.
- " Var inte radd.
- Jag skall inte skona nigon.
De ha gifvit mig smak pa att anvanda piskan.
- - - Jag ser malet tydligt framfor mig, och darfor skall jag n i det. -- - I det foljande se vi ocksa att - och pa hvilket satt - hon nar sin afsikt.
Med kallt hufvud och hjarta be- gagnar hon sig af de enda chanser, som aterstodo for henne, och vinner genom ett klokt och systematiskt till- vagagaende den betryggade ekonomiska och sociala stall- ning, som hon foresatt sig att uppna.
De ar, som denna kurtisan i stor stil anvander for att skapa sin framtid, aro en enda val genomford hamndakt mot mannen och samhallet.
Och man kan knappast neka henne sin sympati.
Men - och har lig- ger bokens svaghet - Victoria Fulton kan inte strangt taget uppstallas som typ.
Snarare hor hon till undanta- gen, da de egenskaper, som forhjalpa henne fram till se- ger, sakerligen endast mer sallan patraffas hos en kvin- na.
- Och det ar val ocksa knappast pa denna vag, som kvinnorna skola ofvervinna varlden.
Men det som forfattaren innerst afser med denna bok: att arligt och klart utslunga ett: " jag anklagar!
", det har han uppngtt.
Ty mer tydligt kunna val knappast de vidriga forhallanden framstallas, hvarunder kvinnorna si ofta tvingas att kam- pa for lifvets uppehalle.
- Att det ar en man, som pavisar dem, ar nhgonting som an ytterligare ger stod harvidlag, da tanken pa all partiskhet maste uteslutas.
Dessa kapitel ur den for lif- vet kampande kvinnans tillvaro och ur de9 " undrc vari- dens " dunkla regioiier ar ett gripande rnanskligi d~kuiiiciii, skrifvet af en m a n n i s k a.
1 % - &amp; / K.
- - - -.
.
-.
.
-.
-.
.
- O m sproglig Forstaaelse.
, XIII.
E fter i sit Foredrag paa det Nordiske Skolemc-] dc at have omtalt den ny Mellemskole som indrettedes i Dan- mark ' for 7-8 Aar siden og hvis Formaal er at forbcrede Elever fra Folkeskolen for Optagelse i Gymnasiet, berorcr ovennsevnte Auktoritet det uheldige i at denne Mellem- skole, for at kunne naa sit Maal, er nodt til kmve ct hojst omfattende Sprogstudie 2-3 til 4 Spro, 0 af den samme Ungdom der har vzret hindret at forud begynde med dette Arbejde eftersom Folkeskolen ikke har freminede Sprog, og efter at have paapeget, at det mindre cr pzda- gogiske som helt praktiske, for ikke at sige demokrntiske Grunde, der her har vaxet de bestemmende, belyses m r - mere det Sporgsmaal, der er begyndt at dukke ficm: Ror da ikke ogsaa i den almindelige Folkeskole lases frem- mede Sprog?
og videre: Bor ikke Folkeskole-Semi~iasierne give saadan Undervisning?
" Kravet herom er i Danmark blevet saa stzrkt, at det sikkert ikke ret Iznge katt tilbage- vises og det vi1 med al Sandsynlighed ogsaa rnocie op L: de andre nordiske Lande. "
Sporgsrnaalets Modstandere har vildet hzevde at Folkeskolen, der faktisk har udviklet sig rigt og kraftigt uden fremmede Sprog, bor afvisc disse som overflodige, ikkemindjt af Rngstelse for at de kunne indvirke menligt paa Skolens nationale Pra~g, men Frk, Falbe-Hansen svarer: " Nej, de er ikke overflodigc,.
Vi smaa Folk kan ikke g6re noget taabeligere end at tro, v i er os s&amp; mk.
Vore Forhold er smaa og derfor liggrr den Fare saa nser: at vi selv blive smaaskaarne, og m e - versynede.
Men det staar os frit at udvide vort Rlik, gorc vor aandelige Synskreds storre, det sker gennem at tilegne os de store Landes Kultur.
Det er ErkendeIsrn hei-af, der har bragt vore lzrde Skoler til i langt hfijcre Grad end for at tage de moderne Sprog og deres Ki~ltiirnni- raade med i sin Fagkreds.
Men da sporger man uvil- kaarligt: Trmger ikke de hredere Lag i alle Maadei- lige saa meget, ja mere til at skzrrnes for Snaversynets Farer?
Kan der vzre Tvivl om Sagen?
Men skal der lsrcs ct fremmed Sprog i Folkeskolen, da kan der ve1 ikke + m e mere end en Mening om, hviIket det bor vaere: det fr og- saa her Nabosprogene der maa soges til.
Tanken oiii h- ren for Paavirkning til Skade for Nationalsprqget afviser hun, som brkendt, logiskt og klart som aldeles rrgrr~nrict.
Alma Forsberg-DalfiofJ:
Englands parla!
Bournemouth!
Solljus, idel solljus, glittrande, dan- sande pa den azurbla hafsytan och lysande blandande hvit pa de hoga kalkklipportia som resa sig ur hafvet.
det var blott att folja deras exempel.
Senare pa efter- middagen saval som under de foljande paskdagarna gjorde jag manga utflykter i trakten, men ingen kunde jamforas med denna forsta morgonvandring, De mest sevarda platserna i stadens omgifning ut- goras af de pittoreska klyftorna mellan klipporna.
Dessa Jag reste ned till Bournemouth frin London for att kallas " chinev och den mest besokta ar ~~Branksome fira pasken dar vid llthe Seaside ".
Som badorten endast Chine ".
Har rader en tropisk vaxtlighet.
Hoga i-hodo- ligger tva och en half timmes vag fran hufvudstaden, dendronbuskar bilda en hel liten skog, i hvars mjdt den tankte jag aldrig pa att dar skulle vara nagon storre skill-.
lilla friska backen slingrar sig ned mot hafvet, pa vagen nad i klimatet.
Vintern hade varit ovanligt lang i Lon- bildande en liten vacker skogssjo omgifven af vilda don, och ehuru det borjade att varas, gick man dock strander.
Staden ar byggd pa tvi klippor, east-Clifflc och kladd i vinterdrakt, Sa utrustad for jag ocksa ned till Bournernouth, och som jag kom dit sent pa ' kvallen och llWest-Clifffu, hvaremellan g i r en dalgang, dar en rad for-.
kande mig ruskig efter resan bad jag om en brasa i mitt tjusande tradgardar aro anlagda i engelsk stil med.
ide- rum.
Jag var van vid de kalla engelska sofrummen och granar och lagertrad och murgrona, som klanger ofver var radd att forkyla mig.
Man sag pa mig med stora alla murar.
Allt ar dar sa stilla,.
s i idylliskt leende, att man foga ogon, men slutligen fick jag nagra kol, som lago och pyrde pa eldstaden en stund.
Jag krop till kojs, somnade anar det man har den stora majestatiska oceanen pa blott och vaknade vid full sommar.
Musik och glada roster ett par stegs afstand.
Som vid alla de engelska badorterna hordes frin tradgarden.
Jag rullade upp gardinen.
En rader i Bournemouth stor lyx och elegans, och ingenstades mangd unga flickor, hvitkladda och barhufvade,.
spelade gora sig de spetsprydda parasollerna och de stora blomprydda tennis dar nere.
Solen sken och det var varmt som i juni.
hattarna battre an har mot den klara genomskinliga luften, Jag skyndade ut, sag alla manniskor i latta, luftiga sommardrak-.
ingenstades ta de sig battre ut an har, dar agarinnorna ter och kande mig ganska enkel i min tunga, varma vinter- kunna skryta af den mest blandande skara och hvita hy.
- drakt och dito filthatt.
Emellertid, jag var ju framling, Bournemouth ar for sitt harliga lage och sin friska, halso- ingen kande mig och toaletten betydde silqdes foga.
Jag samma luft mycket besokt af kurgaster, och det ar med var nyfiken.
att bese den for sin skonhet beromda bad- en viss stolthet man som en egendomlighet brukar visa orten och skyndade forst ned mot hafvet.
Som jag endast sag framlingen en by, Ildar aldrig nagon sjukdom forekom- en ' rak gata framfor mig och ej kande minsta tillstym- ' mer [l. Ada Fallstedt.
rnelse till blast, formodade jag att hafvet maste vara tam- ligen langt aflagset.
Emellertid hann jag ej manga steg, forran gatan vidgade sig, och med ens.
utbredde sig for mina blickar ett panorama, hvars like jag aldrig sett.
Det Notiser.
kom s&amp; oformodadt, anblicken daraf var sa ofvervaldigande, Fr6ken Anna Whitlock hyllas pa sin 60-arsdag.
Lands- mig, och foreningen att jag ej kunde Hterhalla tararna.
Man sag for kvinnans politiska rostratt ofverlamnade ge- jag skyndade att vanda mig bort.
Hvad forstodo va1 nom sitt verkstallande Utskott till Anna Whitlock pa 60- dessa llinfodingarll, som standigt sago det storartade ska- Arsdagen den 13 juni Carl Milles ' monumentala skulptur; despelet framfor sig, af en framlings kanslor.
Hafvet, verk " Lekande elefanter ".
Gafvan, till hvilken bidrag lam: som jag aldrig forr sett annat an gratt och stormigt, lag nats af lokalforeningarna landet rundt, atfoljdes af en af froken Eivor Hedvall konstnarligt textad adress af foljan- dar nedanfor mig, lugnt och spegelklart som en insjo.
de innehall: Den klarbla luften.
ofvergick i fjarran till ett graaktigt Gafvan, minne fran stolta dagar, tocken, hvarur de hvita konturerna af .on Wight fram- Redan kar dig ju vorden, Bringar fran tusende kvinnor i Norden.
skymtade likt ett sagoslott.
Till hoger narmast mig sag Halsning och tack pa din sextiarsdag.
jag eq fortjusande liten talldunge, som betackte bergets Ledare, hell!
Ma du segra en dag!
kron, och hela taflan inramades af de branta kalkklipporna, som har tyckas stiga lodratt upp ur hafvet.
- Hur skulle Fru Baath-Holmbergs programaftnar i Finland.
Sv.
jag va1 kunna krangla mig ned till stranden?
Det, var ju riksforbundits for sedlig kultur " foradlande folknojen ' ' lika brant ~fverallt.
SH smaningom upptackte jag en liten (de s. k. programaftnarna) ha slagit lifligf an i Fin- stig, som i sicksack.
mellan de gula heather1l-buskarna land.
Den.
ofver hela landet vidt forgrenade Marthafor- eningen, som genom sina hundratals filialer utofvar en forde ned till den hvita fina sandstranden.
Har var bad- betydelsefull, i basta mening praktisk och vackande verk- lifvet redan i ful1 gang.
Barnen sprungo dar barfota och samhet, har upptagit iden.
Efter fru Baath-Holmbergs uppskortade, och de Sma roddbatarna skotos ut under lek skrift " Foradlande folknojen, 11 8 program for underhall- och glam mellan dyningarna.
Pa stranden lag en massa ningsaftnar pa land och i stad " utarbetas f. n. genom en folk och solade sig.
Jag gjorde som de, jag valde ut at af foreningens ledande.
personligheter, froken Dagmar Neovius, pa landets bada sprak en for finska forhallan- mig en varm plats i sanden och - somnade.
Vid.
mitt den afpassad programsamling, som jamte den.
genomfor- uppvaknande stod solen hogt p3 himmelen, det var folk- da iden afven upptager en stor del af det ursprungliga tomt omkring mig, alla hade gatt hem till lhc %en, och innehallet.
.
Ung flicka, P7ragor och svar.
: lev af ~ichard Anderssons musik- skola, van musiklarari~ina onskar komma i familj pi % landet under sommaren for att undervisa en el- ler flera elever, nyborjare eller nagot forsigkomna.
Fritt vivre samt nagon ersattning onskvard.
Svar till e musikalisk^, Ronninge p. r.
- - p Nvar kan man prenumerera pll Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stiillen?
.
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alEd gora det.
Nvad kostar Dagny i postansfalter och bokllldor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /:, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, Ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare d .Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man fdrfara for denna lorovisions er-.
.
m iisi kalisk flicka fran 32-arig9 godt hem, som ge- nomgatt &amp; klassi@ laroverk och Jng, bildad, musikalisk s k h a k a tunnig i maskinskrifning och an ira kontorsgoroniloll onskar plak inder sommaren.
Deltager garn; Iiusliga sysslor.
N3goil lijn on-; kas.
Helst i mellersta Svc.ri [, re Dalarna.
Svar till: ~Faniil jeniedleni;, 3.
T.
Lund.
Fiicka,; om genomgitt Iiandelsskola ocl ir kunnig i maskir,skrifriing, iiriskai plats pd kontor, eller ock i fainil dsom husnioderc h jiilp.
.. Svar til p E.
B. n, Speceriaffaren: Oh-ct Ma lorsgatan 3, Goteborg.
hushallsskola och som tanker soka till Lararinnekursen for huslig eko- nomi vid Fackskolan, onskar for vinnande af praktik under sommar- manaderna plats att ga frun till- handa i bildad Familj i Uppsala.
Ar villig deltaga i alla forefallande 25-grig skiknska goromtl.
Nigon lon onskvard.
5nskar under Jcli och Alis.
platt Dock fastes darvid ej s i stort af- pa landet i battre familj.
Ar villit seende.
Svar till ~Familjernedlemn, leltaga i alla inom ctt hem fiire- Poste Restante, Trollhattan- kommande goroinil.
Svar till .. S P b. P.D p.
P.
Viker.;.
Spriikku nnig Lararinna vid komm.
mellanskola onskrir Bildad flickat mot fritt vivre o. resor sommar- plats.
Nagot musik.
Stud.iitom- onskar medf.
p2 resa &amp; om siillsl; lands.
Svar till &gt;X.
Y.
%.n, Hvet- och hjalp; engelsktal.
rcsv.
fin; ref. Svar till n21.
), Day;.
Nyli.
landa.
Glist.
Ad.
torg, Sililni.
Ansprakslos priistdotter, student- ska, folkskollararinna, onskar plats ofver sommaren.
Afven hus- liga goromal.
For lattare plats som genomgitt scminariiitii, on fritt vivre, fria resor.
Svar till skar plats, antingctn att t '; ilja dattt ~Sommarplatsu, Tidn.-kont.
Soder- helst troende, till badort, eller ock- malmstorg, Sthlm.
si handhafva barii.
Mgcit wnyic jjukvkd.
Svzr till.
?mnn 2 ' 2 Lir Gefle: p. r. Undervisningsvan, musikalisk lararinna soker plats for kommande lasar.
Goda betyg.
Svar till D barn av an^, Sv.
Telegram- byran, Sthlm f. v. b.
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta u n d r hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgjfter, tillstaller .oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
22 Ars flicka, Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla shrifvelseu rbrande expeditionen adresseras: DABNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
En nug, biliad flicka, ng bildad sprakkunnig ankefru iiiiskas forest5 onskar mot fritt vivre under som- hemmet hos bild.
herxc eller dalii.
Svar !#M.
R.
S.
", Allm: ' idr: - marmanaderna eller eventuellt lang- re komma i god landtbrukarefa- kont., CJiist.
Ad.
torp;, Stocltlwlrri milj for att Iara hushall.
Svar till onskar plats for sommaren.
Svar 1lM.11, Norrkoping p. r. till, T. E.,, Nya Tidningskontoret, ndervisningsvan gymnasist i an- Uppsala.
dra ringen Onskar konditior kunnig i viixtfargaing, lianhbetc siilter plats i skrila under sommaren.
Smg pretentio- och k~~yppling, ner.
Svar till ~Degea.
Sv.
Tele- eller hem nu eller till hostcil.
Svai grambyran, Malmo, da narmare till nUndervisiiingsian ...
I,; i~kiipiiig, p. r. som genomgatt 7 klasser, soker upplysningar meddelas.
plats i ett hem for att Iara sig hus- hillsgoromal.
Ar villig att som Lararinna, ersattning lasa med ett par mindre barn.
Svar till kaja^ Eksjo utex.
f r h 2-irigt sem.
(I komp.]
med goda betyg och rek., och som (poste restante).
undervisat dels i flick- dels i sam- skola onskar till hosten plats i.
skola eller familj.
Svar till IIA.
E, O.l1, Gefle p. r.
Vid Statens forskola fiir hli~ida som i juni med goda vitsord afgir i Vaxio ar en fran elementarskola med normal- skolekompetens, onskar plats som till hosten onskar u n i flicka, som guvernant.
Svar till DX.
Y. X.D, genomgz9tt &amp; klassi@ laroverk.
Go- p. r. Helsingborg.
da ref. Svar till 01.
L# (.
Varberg, Uppsalas t uden t ska (Platss6kande f&amp; sina annonser inflrak r Dagnyjor hnlfva priset eller 71Iu 6re pr mm.j u E n ung flicka, Ung lararinna, som genomgatt hogre Iararinnese- minarium, onskar under ferierna som sallskap och hjalp medfolja aldre dam pa resor eller till re- kreationsort.
Svar till.
BP. ED, Lararinna, utex.
fran 2-arigt sem.
(1.
komp.)
med goda betyg och rek.
och som iinderv.
dels i flick- dels i sam- skola onskar till hosten plats i skola.
Sv.
till DA.
E. O-n, Gafle, p. r. Kinderlartenbildad fiicka LEDIGA PL A TSERd O -.
Guvernantsalats 29-arig flicka af mycket god familj, bildad och onskar plats vid barntradgard eller cprikkunnig, soker plats som sall- skap at aldre dam eller herre.
Svar i familj.
Svar till " Barnkar ", Karlskoga till ebba 130 under adr.
S. Gu- madii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. p. r.
22-arig bildad flicka med vana i handarbete och husliga goro- mal, afven ex. sjukg mnast, onskar som plats for sommarm !naderna ~jalpannna for aldre dam elIer jukt barn.
Svar till llPlikttrogen 11, vastervik p. r. lararinnepla ts edig att tilltradas dc11 i iiiislkoitr- nande augusti.
Ansokniiig.
; liand- ingar, inkl. lakareletyg, stallda till ityrelsen, insandas till skolans rek-: or inom en manad cftcr nedm-; taende dag.
Vaxio den 5 jwli 191 2.
STYRELSEN.
-- D A C N Y Vid Oshy Realskola Vid statsunderstodda, (Enskild mellanskola) i r fran och med nasta lasar en xdinarie lararinneplats ledig med ~ndervisningsskyldighet i biologi, hufvudsakligen), kemi och geogra- Fi i skolans tre ofversta.
klasser.
Skolan skall sa smaningom utvid- gas till realgymnasium, h. t.
1912 gores borjan genom tillaggande sf en ' andra ring.
Tjanstearsbe- rakning som vid statens laroverk.
Lon: 1,400 och 1,500 kr.
jamte fri bostad, beroende p1 kompetens.
h l.
mag. eller Fil.
kand. har fore- trade.
Ans6kningshandlingar stall- da till styrelsen torde med ' .det snaraste insandas till Fil. '
o. Teol. kand. L. O. i alm st rom.
Skolans forestandare:, Ordinarie.
ten vid Backetorps fasta folkskola i LANNAS ar till ansokning ledig.
Lon enligt, lag. '
Gosslojd finnes for narvarande, arvode 125 kr.
Bostad 3 stora rum och kok.
Till- trade den 1 januari 1913, men so- kanden forbinde sig att vikariera i ar under hostterminen, som bor- jar den 15 september.
Ansokan fore 1. augusti till Skolrhdets ordforande.
Adress UNNAS.
.
Guvernant, utmarkt skicklig, undervisningsvan och musikalisk onskas till hosten for tva gossar i alder 8 och 6 ar.
Uppgift om kompetens, lonean- sprak jamte fotografi torde insan- das till fru Lill Gumaelius, adr Ramshyttan, (~ a L e).
vid fasta folkskolan i Kolaboda af Nysatra forsamling i Vasterbottens lan sokes hos skolradet senast den 14 juli 15) 12.
Den, som vlljes,; kall vara skyldig att efter piga- znde omorganisation eventuellt re- jan vid tilltradet ofvertaga annan ' olkskola inom d ' striktet.
Nysatra, adr.
Anaset, den 8 maj 1912.
SKOLRADET.
Fotografer!
Pa grund af sjukdomsfall finnes Aats ledig nu genast for duglig winnlig Kopist; kunnig i plattag- iing, icke nyborjare.
Svar med betygsafskrifter, foto., uppgift a Plder och loneansprak till Fotograf Maria.
Hallstrom, Sodertalge.
Kommunala mellanskolan i Tidaholm skola for nasta lasar tillsattas tre e. o. ' larare, manliga eller kvinnliga med full tjanstgoring.
Lon: manlig 1,800 kr., kvinnlig 1,600 kr., vartill, komma for dem, som besitta kom- petens till ordinarie Befattning, respektive 350 och 250 kr.
En manlig bland de antagna kommer att utses till vikarierande forestin- dare med sarskildt arfvode af 400 kr.
Af de.
antagna torde en komma att undervisa uti kristendom och modersmdlet samt andra amnen p i lagre stadiet enligt ofverenskom- melse; en uti historia, geografi och biologi: en uti matematik, fysik och kemi.
Afseende fastes afven vid formaga att handhafva ofnings amnen.
Samtliga dessa 3 platser jamte en fjarde komma att under aret, eller s&amp; snart skolans reglemente blifvit af k. m: t faststallt, anslis lediga for ordinarie tillsattning med tilltrade den 1 augusti 19i3.
Tjanst- goringen for ofvanstaende 3 e. o. befattningar borjar den 23 nasta augusti.
Till styrelsen stallda an- sokningar jamte vederborliga hand- lingar insandas till undertecknad, styrelsens ordforande, fore den 25 nasta juni.
Tidaholm den 17 maj 1912.
Victor Carling.
Vid Avesta.
kommunala mellanskola aro fran och med nlsta lasir le- diga: fyra ordinarie amneslarar- befattningar, manliga ell.
kvinnliga, dock att en manlig lar.
forordnas till rektor, namligen en befattning i hvar och en af foljande amnes- grupper: 1) kristendom, historia modersmil, 2) modersmal, geogra- fi (jamte ett annat amne), 3) tyska, engelska, 4) matematik samt fy- sik och kemi eller event.
biologi; samt en lararebefattning i teckning, manlig el.
kvinnlig, tillfiille till un- dervisning afven i Iaroam ilen.
Koni- petensvillkor, loneformaner, se kgl.
kung.
d.
8 Dec.
1911.
Vederbor- liga ansokningsliandlingar stallda till skolstyrelsens ordf. adr.
Avesta, skola vara inlamnade fore den 23 Juni 1912.
Styrelsen f. Avesta k. mellanskola.
Lararinna, musikalisk, kompetent att uridervisa tvenne flickor i 2: dra och 3: dje klass, sokes till hosten.
Svar med loneansprak jamte betyg och foto- grafi torde sandas till Ingenior Gustaf Lindstrom, Perstorp (Skane.)
Extra ordinarie 15raxinne- ENKEL, battre flicka, val kunnig befattningen vid Kolsva.
bruks folkskola (litt.
B) i Malma forsamling i Viistmaql.
nds lan sokes hos skolradet i Malma, adress Asby, fore den 15 nasta juli.
Platsen tilltrades den 26 nasta au- gusti och tillsattes for ett kalender- ar i sander - nu for aterstaende delen af detta ar -- och kommer, sa vidt man nu kan se, att uppe- hallas p i det sattet under de nar- maste aren.
Lon for lasar 1,000 kronor, 120 kronor i hyresersatt- ning samt fritt l rum och ved- ' brand, 90 kronor for kvinnlig slojd- undervisning samt reseersattning 50 kronor.
3l /, manader atersta af innevarande lasar for hostterminen.
Malma den 3 juni 1912, J. V. AHLGREN, Skolradets ordforande.
Husmodersplats, Barn - morskeplais, Sju ksko- terskeplats, Kontors-, plats.
Till forstklassigt privat barnbords- hus och forlossningshem, som i forening med barnsjukhem skall startas i for andamalet inkopt fas- tighet i storre landsortsstad, sokas lampliga personer till ofvanstaende befattningar.
Som foretaget afven afser meddela undervisning i prak- tisk, rationell spadbarnsvard och i ofrigt sadana amnen som hvarje blifvande husmoder bor hafva grund- lig insikt uti, reflekteras endast of- ver valkvalificerade sokande.
Fore- trade lamnas dem som med kapi- tal kunna intressera sig i foreta- get.
Agaren intresserar sig sjalf med 20,000 kr.
och afser att moj- ligen med resp. funktionarer bilda konmaqiitbolag.
OBS!
Elever, som i hokt onska genomga nagon af foretagets specialkurser kunna redan nu anmala sig.
, Undervis.
ning meddelas afven och kontrol- leras af skickliga.
lakare (specialis- tet.)
Sokande till befattning behagade insanda ref. och fotografi samt alla nodiga upplysningar till sign. sj alf stan dig befattning^, under adress S. Gumzlius7 Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
Yngre pianolararinna kan under sommaren mot fritt viv- re f5 plats i familj, boende vid Askimsfjorden.
Familjemedlem.
Tillfalle tilI tysk.konversation.
Svar till " Salta badil, S. Gunialli An- nonsbvril, Goteborg.
i enklare matlagning och bak- ning och inom hus forefallandc goromal far plats att skota mindre hem dar jungfru finnes.
Svar med betygsafskrift och foto.
(som iter- sandes) till Ringparken 80, Saltsjo- baden.
Van Kartriterska far genast anstallning hos Ingenior Ivaz RyBeberg, Uppsala.
~ u s f o es r t andarinna, fullt kompetent i matlagning och uppkop jamte inlaggningar samt att handleda tjanstepersonal, er- haller formanlig plats den 1 Juli a ett storre pensionat i Stockholm.
Svar markt " A.
B. H.11 med upp- gift om alder.
och referenser torde inlamnas a Tidningskontoret, Kar- lavagen 6.
For med uppgift att jamte varden af Fattiga sjuka med rad och hjalp Finnes plats i Falun fran .den 1: a nastkommande juli.
Lonevillkoren iro tills vidare 1,000 kr.
pr ar.
An- sokningar stallda till Fattigvards- styrelsen i Falun och atfoljda ai Frejde- och aldersbetyg samt be- tyg frin forut innehafda platser in- sandas till Fattigvardssysslomai~ Lindgren.
Falun i maj 1912.
Flicka ansprakslos och palitlig, som a1 villig deltaga i mindre hem mec endast ett barn pa 11 /, ar far plats Jungfru finnes.
Svar med lonean- sprak, betyg och helst foto.
under adress flBarnkarli, p. r. Laholm.
- H OS aldre, barnlos, enkel famil finnes plats for en ung, frisk snall ansprakslos flicka med vanlig och godt satt att jamte en forut varande sadan bitrada vid alla ett litet hushall forefallande goro mal samt vid en mindre telefon vaxelstation.
Lon: fritt vivre sam 10 kr.
i manaden.
Svar till nTele fon stationen^, Svenljunga.
Kvinnlig Sjukgymnast Skicklig stenograf och maskinskrifverska kan i battre barnhem genast er- halla god plats pa enkel badort nara Brussel.
Godt tillfalle att la- ra franska.
Svar till Fru Walter Schulz, Goteborg.
erhaller tillfalligt arbete i sommai hos forfattare i harlig trakt i Da larne.
Narmare genom Arendskl Stenogra finstitutet, Odengatan 16 Kiks 32 32, Allm.
Vasa 73 32 Sprid veckotidningen DAGNY!
!
f Deposition 1 Kapitalra kning J Sparkasse- rakning 411 01 2 4 olo ' 0 K~PMANNABANKEN, Aberopa alltid i: +.
annonserna 1 i i Arsenalsgatan 9, Si5dermalmetorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
+ 4 + t 4 Aktiekapital 3,000,000 kr.
.
I Kuinnliga arbetsomraden.
+ +: + Utbildningskurser h. m.
$ + $ Muntliga och skriftliga + + + + + + upplysningar genom Fredrika-Bremer- i 4 + + + i O + + Wirens ofverfeta LBMOLINTVAL fina varldens favorittval!
A Erhalles I hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G).
Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
e l.
Boflev.
21 Lilla Vattugatan 2: Stockholm.
- - - Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
,) i + + + + 6 e++e++ * e++++++++++++++i++++++++ Fackskolan for Vasteras huslig ekonomi i f01 kskolor.
~ ~ P S M O D E ~ S S K O I L KA~VASTAD.
AN Den 16 Augusti borjar konse~eP.ingskursetz &amp; ar 1 vecka omfat- af bar, frukt och gronsaker.
Et t folkskollararinnevikariat: ande Den inlaggning Uppsala.
24 Augusti taga ofriga kurser sin borjan; irskrrrscti omf.
1 Lararinnekurs i rnatlngning och handarbete.
(2l /, ar) borjar 2 Sept.
Anmalan fore 1 Juli.
Lararinnekurs i matlagning och landthushall, med 2 term.
i Fack- skolan och 1 ar a Brogard, borjar 2 Se,: t. Anmalan fore 1 Juli.
Anmalan till den Lararinnekurs (endast for skolkok), som borjar i 1 Jan.
1913 insandes fore 1 Nov.
Husmoderskurs med under vis- ning i matlagning, somnad, halso- lara ot h barnavard, narmast afsedd f o r flickor med hogre skolbildning, borjar den 2 Sept.
Anmalan gores helst fore 1 Aug.
Specialkurs (hogre husmoders- kurs) i finare matlagning, kladsom- nad och barnavard borjar den 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
Prakt&amp;&amp; Yrkeskurs for utbildning af kokerskor och hushillerskor bor- jar 20 Aug.
Anmalan helst fore 1 Aug.
Landthushallsskolcs ii Kum lan, kurser pa 4 man.
och 8 man.
; bor- jar 15 Aug.
Ansokan fore 1 Juli.
Barnavdrd teoretiskt-praktiskt i Fackskolans barnhem 1 - 3 man.
Tr ckt program pa begaran gratis oci franko.
Program 19 och 20 galla.
Inspektor: Professor O. Ham- marsten.
Forestandarinna: Froken Ida Norrby. '
For hostterminen 1912, efter hvilken natlagning, bakning, konse~veritig, ilintre- och kladsom~rad, bariznvtird tid platsen besattes med ordinarie,: teoretisk och praktisk) in.
m. sokes senast den 1 juli hos Folk- 112 ars kursen omf.
maflagning, bakning och siFt~~nad m. m. skolestyrelsen i Vasterh.
6 veckors kursen omf.
matlagning och bakning.
Vasteras den 18 maj 1912.
Helinackordering erhalles inom skolan.
Tidsenliga lokalcr.
Vir- Folkskolestyrelsen i Vaster&amp;.
meledning, elektriskt ljus, badrum.
Nrrncy Enwall.
Prospekt pa begaran.
Tel. 8 12..
En extra ordinarie folk- skollararinnebefa t tning vid Kopparbergs kopings folkskola for hostterminen 1912 med en lon af 466 kr.
43 ore samt 50 kronor som ersattning for bostad och ved sokes hos Kopparbergs kopings skolrad fore den 1 juli 1912.
An- sokningarna siindas till underteck- nad.
Kopparberg den 6 juni 1912.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 1 1.
_ - - - i - ' -- v InnehPllsf orteckning.
Dagens nummer innehikllers Fredrika-Bremer-Forbundets arsmote.
Af S.
P. '
Hulda Loindins Slojdseminarium.
Af Hild !$ %bcrg.
vid nyinrattade smiskolan i .. Julsta if Hardemo forsamling, Orebro Ian, sokes fore 1 juli i ar hos skcl- ridet under adress Hardemo.
Lon enligt lag.
Hardemo den 3 juni 1912.
Skolradets ordforande.
W. E. George: En dans pil tosor.
Rec.
af Marh @ !ck- Mullep.
I I Om sproglig Fomtaaelse.
X1 I.
Af Alma Fursbcig-Ddhff.
Englands parla.
Af Ada Fallstedt.
1 Fredrika-Bremer-F6rbandets Sjakskoterskebyrii: Toeinelg.
25.
_ i Hudiksvall, - Lararinne- tjansten Allm.
tel. 48 16.
C upprattad 1897, borjar saval Seminariekursen for utbildande af lararinnor i huslig ekonomi som Slojdlararinne- och # iiismaders- kurs den 20 augusti.
Prospekt p2 begaran.
FILIP LINDERS, Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
* Rodenstamska Skolan Skolridets ordforande.
Fredrika-Bremer-FGrbondet: Drottninggatan 54.
- Notiser.
Prenumeration h Dagny sker h nihrmaste postanstalt d e r bokhandel.
