# ID: svediakorp-per549
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,471
# sentences: 1,011
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N t r 24.
Stockholm d e n 18 Prenumer~tionspris: ' / I k.
kr.
4- 50 ' lp t.
.kr.
l: 50 v 4.
#,.
-,, 31.
,, l.
50111~ #, 1: 25 .I (Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. -.
AIIIIL.
~renu&amp;ration sker d v a l i landsorten som i Stockholm narmaste postanstalt eller bok- handel.
V J JJ.
b ' uni I Redaktor o. ansvarig utg, ifvare: arr Utgifnlngstid hvarje torsdag.
I.
Mottagningstid:: kl. 11-12.
- Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
-- S - m.
*.
Expedition I, a i ' Annonspris: .. ' -.
e l - - p I 1.
:; rk - 60 ar.
* * e..
.
.
e.
.
.
.
.
.
.
e.
.
Den 3 juni 1912 var en markesdag for Eva Upmark och for alla dem, som med intima.
personliga band aro fa- stade vid henne, och for dem, som pa grund af ge- mensamma.
intressen kommit att samarbeta med henne.
Fru upmark kunde, da hon firade sin ' sextioirsdag,.
.
1 5 ore per .mm.
Annonskontor: '.
hke el spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr., Margiiialannons .under texten 15 ' mm: s hojd per gang 10: .Rabatt: 5 ggr 5 ' 010, 10 ggra 10 O h,; 20 ggr 20.; / 0, 50 ggr 25 O / o * Och telegrafadress:, Annons bor vara inliini.pd ... senast ' mandag f. m.
~) A (~NY Stockholm.
, OCII.
.................... .... - ', E L L EN K L.E MA N * 35..
m - l e - i \ ina- 5: e.
.
A r g.
1812..
, L i.
.
, omgifven af moder, .barn och .barnbarn, anfarvandter arbete och vanner, se tillbaka pa ar af gladje och for hem och samhalle.
# Mitt lif har - varit sa.
fylldt.
af lycka och gladje, att jag har sa mycket: daraf, .att jag kan dela med at, andra., yttrade- fru Upmark for .n&amp;- got ar sedan under e t t.
samtal.
De orden .aro karak- taristiska for fru Upmark, och.
de ge forklaringen till hennes inflytande ofver .andra.
Lyckligt har Eva Up- marks, lif varit, .afven.
om hon, som.
hvar och- en .af oss, ej .Iiar kunnat undg8 att mota sorgen.
.
.
Dotter - till apotekare .. Kindstrand, innehafvare af Stockholms fornamsta apotek, instruktionsapoteket Nord- stjarnan, erholl fru Upmark en synnerligen omsorgs- full och vardad uppfostran, - hvarvid musikalisk utbild- ning och husliga sysslor utgjorde - en lycklig motvikt mot de bokliga kunskaperna.
och bidrog0 till den har- moniska utbildning, - s o m utmarker fru Upmark.
Vid 22 ars alder gifte sig Eva Kiudstrand med fil., doktor Gustaf - Upmark, sedermera inbendent vid.
' Nationalmu- seum.
Fru Upmarks: verksamtiet blef hemmets vgrld.
Den estetiska begafning, - som Ca starkt.
framtrader hos fru Upmark, kom under hennes aktenskap att ulveck- las.
Det Upmarksk hetnmet var .en medelpunkt for kulturhistoriska och .. koristnarliga intressen: Musik, konst och litteratur hade dar sitt hemvist och att fa vara med om en 1.aseafton i det Upmarkska hemmet var nagot mycket - efterstrafvadt.
Eva Upmarks-.
.
praktiska *
begafning och hennes skonhetssinne gjorde detta hem till en fin och vacker liten varld for sig.
Intendenten Upmarks dod ar 1900 kastade en djup skugga ofver fru Upmarks lif.
Hemmet blef sa tomt, dottern hade lamnat det och gift sig med ingenjor C.
R.
Lamm, nuvarande agare till Nasby slott, sonerna, den ene of- ficer, den andre intendent vid Nordiska museet, bil- dade egna hein.
Men en kvinna med fru Upmarks begafning och formaga att gifva af sig sjalf at andra och samla manskor.
ikring sig .kunde i langden ej sitta overksam och skild fran varlden.
Sa kom fru Upmark ut ' i det sociala arbetetf i foreningsarbete.
For detsamma stod hon- dock ej frammande.
Redan: tidigare hade hennes intresse for svensk konstslojd iedt henne till att del- taga vid startandet af Handarbetets Vanner, i hvars ut- veckling hon under flera Ar tog verksam del.
Da fru Up- mark, tradde in i det sociaki arbetet, var det som se- kreterare i Roda Korsets kvinnoforening.
Under flere ar utforde hon en sekreterares nodvandiga och nyttiga, men nagot trakiga varf att uppsatta skrifvelser och protokoll samt skrifva arsberattelser m. m.
Ar 1909 fick hon en stor och svar uppgift sigfore- lagd.
Ordforanden i Svenska Kvinnornas Nationalfor- bund, fru A. nierta-~ktzius, .tillkann.agaf varen 1909 att hon ej langre onskade kvarsta som ordforande, och trots alla boner kunde hon ej formas att kvarstanna.
Till hennes eftertradare utsags fru Upmark, hvilken sa- som ombud for Svenska Kvinnoforeningen for fo- sterlandets forsvar var medlem af Nationalforbundets styrelse.
Da fru Upmark valdes till ordforande, stod ~ationalforbundet infor en viktig uppgift.
Vid den kongress, som i juni 1909 af det Internationella Kvin- noforbundet holls i Kanada,.
' skulle en inbjudan fram- foras: att nasta exekutivmote matte ' komma att hallas i Stockholm.
Denna inbjudan .antogs, och inotet be- stamdes till 1911.
Det gallde n u for den nya ordfo- randen att ' farbereda motet.
Det visade sig- att fru Up- mark agde alla de egenskaper, som behofdes for att ordna ett internati@nellt mote, dar det gallde att visa svensk kultur och svetiSka ' kvinnors ' insats i arbetet for sam- hallet.
Fru Upmarks stora praktiska begafning var den slagruta, som gjorde att.
hon standigt fann det ratta sattet och de ratta medlen.
Aldrig gjordes en onyttig utgift, aldrig en olamplig ' anordning.
Hennes organi- sationsform$ga fick fullt tillfalle till utveckling; visser- ligen funnos flera kommitteer med sardeles skickliga medlemmar, men ytterst hade fru Upmark tradarna i sin hand.
Hennes ljusa syn p ' a lifvet och hennes hoppfulla sinne gjorde arbetsbordan latt.
Det ar s % svart att tro, att nagot ' ar tungt .for Eva Upmark.
.S&amp; latt och forhoppningsfullt tar hon allt, ett drag, som skarpt skiljer henne f r h - manga af oss andra, barn af landet med de stora skogarna och ' vidderna, som gora oss till enstoringar och grubblare.
.
Internationella Kvinnoforbundets mote i Stock- holm 6- 12 sept.
191 l a-ble ' f en stor framging, ofver det lag en pragel af fest och skonhet.
Det svenska nationalforbundets ordforande fru Upmark vann fram- ' ' ' lingarnas hjartan och allas beundran for sitt alsk- varda och vardiga satt att representera Sverige.
13-u Upmark hade sokt att - trots att motet var internalio- nellt - gifva det en svensk pragel.
Darom vitt- nar sarskildt afskedsfesten pa Hotel Royal, fru Up- mark framforde afskedstalet till framlingarna Zfvcn p i svenska, endast svensk musik fanns p5 konsert-.
programmet.
Karleken till fosterlandet ar kallsprin- get, hvarifrh Eva Upmarks arbete for samhallet flodar.
Som medlem i styrelsen for Sveriska Kvinnofore- ningen for fosterlandets forsvar har fru Upniark va- rit lifligt intresserad, och fa ha val varmare kant for vart lands forsvar an fru Upmark.
Det arbete hon i vintras nedlade vid anordnandet af kvinnorrias forsvarsfester var stort.
Pa fru Upmarks sextioarsdag uppvaktades hon af det Svenska Nationalforbundets centralkommitte och med.
lemmar af dess styrelse.
En svensk flagga och en kristnll- vas fylld med roda rosor ofverlamnades till henne och ett tack framfordes af froken Maria Cederschiold till fru Upmark for det utmarkta satt, hvarpa hon re- presenterat Svenska Kvinnornas Nationalfijrbund.
Fru Upmark har visat att den gifta kvinnan, se- dan hon fyllt sin uppgift som maka och modcr, har formaga och krafter till uppgifter utom hemmet, att afven samhallet kan ha gagn af den gifta kvinnans arbete och att de olika egenskaper, som ittvecltlats inom hemmet och tagits i ansprak dar, i vidga&amp; mitt kunna komma samhallet till nytta.
Vi hoppaspatt den fosterlandskarlek, som bar fru Upmark, att hennes organisationsforrnfiga och hennes talang att represeri- tera pa en gang vinnande och vardigt matte lange forunnas att blifva till gagn for vart fosterland.
Afexandra Skoglrrntl.
Anna Struve Lindhagens stipendiefond.
Den insain- ling for bildande af ofvanniimlida ' stipendiefond, hvxtill inbjudning forra varen utfardades, har i dagania afslii- tats och inbringat 4,000 kr., som ofverlirniiats till Frrd- rika-Bremer-Forbundet att forvaltas af dess stipendicitisti- ttrtion.
Rantan a kapitalet skall irligen utdelas som sti- pendium, turvis till elev vid Statens hogre larari~incsemi- narium, Statens normalskola for flickor och I~ceum for flickor i Stockholm.
For att mojliggora en utdclriing fran fonden redan i ar har af onamnd person iifverliirn- nats ett belopp af 400 kr., som kommitterade i enlighttt nied gifvarens bestammelser tilldelat froken Hildiir J.uritl- bergh for fortsatta biblioteksstudier.
Annonsera i D A G N Y!
Arbeta for Dagny.
i genom att gynna dess annons6rer i ---- * -- ---- J uvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N QI Comp.
Hofjavelerare.
4 Fredsgatan.
*.
e.
* -.
.
i.
i 4.
* e e e e.
e e.
.
e.
e e e.
e.
e e.
.
e.
e.
e.
.
.
e.
e.
.
.
.
-.
e e *.
+.
.
+ e.
.
e.
.
.
.
.
.
.
e.
---- -- - -- - --.
*.
.
.
.
.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
*.
.
.
Reformer och ' ' Skenrefor- nagra af de ' foreslagna atgarderna.
L i motsattning till .hvad utredningen ' gifvit vid ' handen.
-.
skulle .komma att utgora endast skenreformer af det .gamla reglementerings- systemet, ja till och med- i ' vissa punkter ' skulle .konirna att g5 langre an detta, i det att kommitten yrkat pA formlig kriminalisering af den .kvinnliga partens del.
i prostit~~tionsforeteelsen, d: v. s. i en.
for man och kvin- .na gemensam handling.
Det olycksbringande Askadnings- sattet, att det gifves: en olika moral for de bada konen, skulle saledes alltfort komma att .paverka-.
lagstiftningen.
.
.
.
Afven i Atskilliga andra fall.
skulle en .lika,.
i vissa fall en a n d i storre forvridning af rattsbegreppen &amp; $adkom- mas an genom nuvaranda .reglementeringssystey.
Upp- delningen.
i yrkes- och helyrkesprostituerade skulle.
forani leda.
en.
sorglu&amp;ig begreppsomvandling i.
yrkesmoralen hos " sedlighetspolisen och de, prostituerade.
.
Mycket .odesdigra och sorgliga praktiska konsekvenser a ' f detta.
forslag fram- laggas emellertid, och federationssty~elserr.
uttalar .. den me- ning, att om statsmakterna antaga detsamma,.
" kastar stad ten sjalf in prostitutionen som k~n~kurrensfaktor p3 den kvirinliga arbetsmarknaden ".
.
-.
.
.
Vi kvinnor komma ej a t t ha sate eller, stamma vid det slutliga afgorandet af reglernenteringsfragan.
Den, som sa, manga andra vart .kons IifsfrAgor, anses af var riksdag 9,0valdigt99 och 9 ' fordomsfritt: 9 kunna afgoras oss forutan.
.Vi maste s h d e s forsoka gora vara kraf pa ratt- fardighet gallande pa den vanliga .gamla tidsodande.
agi- tationens, uppvaktningarnas och.
petitionernas vag, eller snarare omvag, hvilken hittills varit den enda pa.
hvilken vi sjalfva kunnat erna nagra fri och rattigheter.
Denna g h g blir det dock icke, for erhallandet .af nagon, utv.idg- ning i dessa, utan for att soka forekommae .. en ' skymflig undanta&amp;lagstiftniag for vart .kon.
.
-.
.
..
Ehuru vi knappast gentemot vara manliga rkpresen- tanter skuile vilja bega en oforratt genom att t r O.
att de skola komma att ga med pa en sadan .forgripelse mot den svagare halft ' af manniskoslaktet, hvilkens ode .de aro sa angelagna att ensamma .hAll$- i .sina hander, sa kunna vi dock.
icke helt varja oss for fruktan, att.de man,.
som komma att krafva det starkare konets likstal- lighet.
med.
det.
svagare, infor straffratten, kanske icke kom- ...
.
...
ma i majoritet.
.
Och det saknas icke helt och hallet skal for dessa farhagor.
Makteg af ett hafdvunnet system ar alltid stor, och det pastas ju, att institutioner, som stalla ratten pa maktens sida, lara aga en sarskildt stor lifskraft, och, ut- hallighet.
Fran var rostrattskamp se vi ju att vara mdstinda- re, sedan de uppgifvit den ena forskansningen efter .den andra af rattssk ' al, nu hardnackadt forskansat ' sig bakom statsnyttans synpunkt.
.
.
Och det ar icke langre sedan an senaste kvinnorost- rattsdebatt, som det i var.
riksdag framstallts en sa ol~oljdt cynisk sats som denna:.
" For hvad som a r sam- hallsnyttigt behofs inga rattfardighetsskal,, for hvad som ar samhallsskadligt hjalper inga rattfardighetsskal.
: En-.
dast om.
hvarken skada eller nytta uppstar, kan * det: bli,, tal om att lata rattfardighetsskal, bli afgorande?
.
Visser- ' (Ett uttalande med anledning af reglementerings- kommittens b e t a h a n d e af den Svenska Federationsaf- delningens Styrelse.
Nya Tryckeriaktiebolaget,) S.
A, bolitionismen hade i sin begynnelse en ofvervagande idealistisk riktning samt utgjorde narmast en pro- test mot det under 1860-talet i England inforda regle- rnente&amp;&amp;systemet, hvilkkt ansag; kranka rattvisan och strida mot allman lag, som tillforsakrar alla medborgare lika rattigheter.
Smaningom utvecklade den sig till ett internationellt forbund,- meit bekant under benamningen " Federatioiien ".
Denna ronte ett hardnackadt motstand.
af lakarna, hvilka i reglernenteringss) stemet sago det en- da effektiva medlet att bekampa piostitutionen och ' de smittosamma konssjukdomarna och stallde sig skaligen likgiltiga for systemets etiska betankligheter.
Federationen cS siii sida visade ringa intresse for ' dess sanitara bety- delse.
Smaningom uppkommo dock Ahkilliga abolitio- nistiska grupper, hvilka jamsides med de mera ideella krafren pa sitt program - sasom en samhallsfraga af liogsla betydelse - upptogo strafvaridet att motarbeta de sinittosa~ma konssjukdomarna.
Och fraga torde vara om det icke varit i detta den ' paktiska klokhetens tecken snaa rare an i.
rattfardighetens, som.
federationen andtligen lyc- kades vinna nagon framgang i sina strafvanden.
Det har emellertid varit ett drygt och svirarbetadt arbetsfalt, som .ligger emellan den svenska federationsafdelningens uppa komst 1878 och den slutliga framgang, hvarmed deras modor 1903 krontes genom tillsattandet af en kungl.
kommitte: for utredningen af reglementeringssystemet fran dess olika sidor.
Sedan januari 1911 foreligger som bekant en utred- ning af fragan.
Denna i sin ordning representerar ett de kon~mitterades omfattande och fortjanstfulla arbete, hvarat federationsstyrelsen i den ofvan namnda lilla broschyren.
ocksa ger sitt lifliga erkannande och om hvilket den af?
.ger det .omdome, att den " uti mangsidighet, fordomsfri- het.
.och: styrka uti dokumentationen, jamford.
med hvad .som astadkommits af motsvarande kommitteer i andra lander, hittills.
torde sakna motstycke, ett ' vitsord, som fran alla hall tyckes ha kommit, betankandet till del.
Del fran federationens synpunkt mest vasentliga i utgangen af kommittens arbete ligger daruti, att den, vid sina un- dersokningar om reglementeringssystemets verksamhet och nytta, kommit till den ' bestamda slutsatsen, att dess juri- diska, moraliska och soc ' iala nackdelar pa intet vis kunna uppvagas af det ringa sanitara varde, som systemel m 6.j l i g e n ager, samt uti att kommitten pa dessa grun- der forordar dess afskaffande.
Federationsafdelningei~g styrelse ger afvenledes sitt erkannande At de komrnitteral des.
manga goda reformforslag, sarskildt betraffande sjuk- vird och profylax.
Nagra synnerligen betankliga brister i kommittens for: slag till lag hafva emellertid, sasom af titeln framgar, foranledt den lilla broschyren.
Det.
pavisas huruledes ' ' I '.
,,, '
ligen blef denna sats fran sina hall skarpt bemott.
Det hvilka forsvara den iisikt jag bekanner.
Det a r fiirgif- sakforhallande star dock fast, att den i, var Forsta kam- ves jag sager, att de, som forfakta den laran, att mkl- mare och i nadens a r 1912 har kunnat uttalas och kun- nen hafva rattighet att befalla och att hustrurna iiro .nat uttalas af en professor i - s t r a f f r a t t. skyldiga att lyda, eller att mannen aro skickliga att styra.
Vi ha ocksa att notera nagot, som icke ar agnadt in- och kvinnorna oskickliga, har aro den karande partend .gifva stora forvantningar om en sadan myndighet, som och att de maste gifva positiva skal for sina pastierxde~i medicinalstyrelsens etiska uppfattning af arendet, da det eller fa dein underkanda.
Det ar lika forgafves jag sa- kommer att galla systemets afgorande i sin helhet.
I sitt ger, att de, som forneka kvinnan nagon frihet eller rat- nyligen afgifna yttrande ofver Stockholms stadsfullmakti- tighet, som lagligen tillkommer mannen, hafva den dubb4 ges hemstallan om sadan andring i instruktionen ior po- la betankligheten emot sig, att de bekampa friheteil och lismastaren, att den stadgade skyldigheten .att lata forrat4 fororda partiskhet, att de darfor maste tillhallas att p i ta besiktning a prostituerade kvinnor matte ur instrtik- det strangaste bevisa sin sak, och att om de icke kuriria tionen utga, forklarar namligen medicinalstyrelsen sasom gora det med en framgang, som utesluter allt tvifvel, sin mening, att stadsfullmaktiges hemstallan bor profvas bor dornen falla emot dem.
- - - Citaten iiro, sisom forst i sammanhang med slutprofningen af reglemente- ett flertal lasare torde igenkanna, brottstycken ur inled- .ringskommittens .forslag i amnet, samt erinrar att den af ningskapitlet till Stuart Milis " K v i n n a n s u ri d e r- prostitutionskommittEn lamnade Mredningen visar, att reg- o r d n a d e s t a l l n i n g ".
Beklagligtvis torde namnda lementeringen i alla handelser maste anses verka nagot arbete dock langt ifran af alla vara kandt, enar boken i godt, afven om man ej bestamdt kan angifva huru stort svensk ofversattning ar att betrakta som en sallsynthd - inflytande den - kan ha.
Att kommitten forordar regle- och de exemplar man genom bokhandeln annu kan lyc- menteringens afskaffande beror pa juridiska, sociala och kas uppfanga aro af 1869.
(Ett forhallande som borde moraliska betankligheter.
Ett slaende exempel pa tillspet-l vara ett memento for ledningen af rostrattsrorelsen.)
sad ' yrkesensidighet!
Vi vilja ur namnda arbete anfora an ytterligare ett citat, riktadt mot ett.
af den manliga ofverlioghetens star- Stuart Mill sager nagonstades: " Vi bora ej tro, att kaste balverk: att kviniians underordnade stallning betin- .det barbari manniskorna langst bibehallit maste vara min- dre barbariskt .an det, som de tidigt afskuddat sig. "
Och gas af naturen sjalf.
" Nar fanns val nagonsiri ett valde, vi fraga: huru skulle man t. ex. numera betrakta ett for- som icke syntes dem naturligt, hvilka innehade det?
Det var ' slag om aterinforandet af en - fran samhallshygienisk en tid, da manniskoslaktets sondring i tvenne klasscr, el1 fh- synpunkt sakerligen sa utmirkt rationell och verksam - talig af herrar och en talrik af slafvar, afven for de Atgard som vara forfaders bruk att undanroja sjuka och hogst bildade andar syntes vara ett naturligt sakernas svaga nyfodda barn?
Skulle man anse att arendet pa tillstand, ja, det enda naturliga for manniskosliiktef. "
grund af sin barbariska natur ens kunde goras till fo- Harefter pavisas hurusom denna mening stoddes pa sam- remal for.
diskussion?
Manne vara efterkommande en ma skal, pa hvilka man grundar pastaendet om man- gAng skola komma att betrakta det tjugonde seklets sam- nens herravalde ofver kvinnan,.
namligen, att olika iiatu- hallshygieniska reglementeringssporsmal stort annorlunda rer finnas bland manniskorna, " fria naturer och slafim an vi betrakta nyss namnda vara forfaders samhallshy- turer ".
- gieniska Atgard?
Och manne de inte rent af skola kom- Det vill tyckas, som om kvinnorna infor regIemente.
ma att i detsamma ?se ett af de mest i ogonen fallande ringssystemets brannande sociala sporsmal nappeligen iro raa exemplen pa " huru vanor och ' inrattningar, hvilka sa inne i hvad saken galler och sa rustade som behof- aldrig haft nagon annan grund an den starkares ratt, ligt vore.
Af vart lands rostrattssokande kvinnor b o n k aga bestand anda in i tider, da det allmanna tankesattet dock fragans fundamentala natur icke kunna uricterkaii- aldrig skulle tillatit deras inforande "?
nas.
Ty medan kvinnorna strafva bramat p2 sin modo- " De som foretaga sig att anfalla en nastan allman samma vag till fulla m e d b o r g e r l i g a r a t t i g l1 c.- mening maste vara sardeles lyckliga och ovanligt begaf- t e r, bora de vara pa sin vakt, att det.
icke tillfogas dctii vade, - om de ens skola lyckas att gora sig horda.
De en for deras m a n n i s k, o v a r d e sa krankande oratt- Iiafva storre svarighet att f5 sin sak undersokt an an- fardighet, som att samhallets ensidiga inskridande mot den dra rattssokande och att fa den afdomd efter sin fordel.
kvinnliga parten i prostitutionsforeteelsen fran att ha va- Om de .lyckas vinna gehor, fordrar man al dem ojam- rit endast ett gangse administrativt ofvergrepp, for fram- forligt strangare logiska bevis an af nagon annan.
I al- tiden skulle blifva l e g a l i s e r a d t.
Och detta kommer la andra fall anses skyldigheten att bevisa tillhora dem att ske, om kommittens forslag till lag oforandradt skullt: som pasta nagot.
- .- - - Afvensa anser man i prak- antagas.
De bada reservanterna ha dock fullt beaktat tiska fragor, att skyldigheten att bevisa tillhor dem, som denna omstandighet, och den svenska federatioiisstyrelst~~i, aro emot friheten, som.
yrka pa nagon inskrankning eller har uttalat sin anslutning till de kommitteractcs forslag, nigot forbud, vare sig en inskrankning i den fria siidant det blifvit gcnom de modifikationer och tillagg, manskliga.
ratten i allmanhet eller en inskrankning eller som af reservanterna blifvit gjorda.
olikhet i rattigheter for en person eller en klass af per- Federationens styrelse sokte befordra en allmailnare soner i jamforelse med .andra.
- - - Men ingen af des- kannedom i saken genom att forra varen under titelii sa bevisningsregler vill man .lata.
komma dem till godo, I r e g l e - m - e n t e r i n g s f r a g a - n --.
i.
.
- - tryck utgifva h g - - - ' j * Allm.
Pensionsforsakringsbolaget, Stockholm, I ' meddelar till sardeles billiga premier: Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt Barnffirsakringar Liberala invaiiditetsbestammeiser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
191 1 for en lifforsakringssumma af 89 J650J951 kronor.
I 1 .- -.
-.
-.
- - .-.
.
-.
.
000000000000004000044 * 000400000000000040 Sprid D A G N Y!
0044000000000000000~00000000000000004040
forslaget jamte reservationen.
Tyvarr fick boken knappast.
en sa stor spridning, som onskligt varit.
Genom den n u utgifna prisbilliga.
lilla broschyren R e f o r m e r o c hi s k e n r e f o r m e r, som ar affattad i en synnerligen of- verskadlig, klar och kortfattad form, bor enhvar med latt- het kunna satta sig - in i fragan.
Elsa Ek.
Stockholms F. K.
P.
R: s 10- arsfest den 4 juni 1912..
Firandet a j 20-irsdagen aj Stocnholms rostrattsforenings bil- @ ande utgjorde ayven ett hogtidl&amp;hdllarzde af den dag, da den svenska rostrattsrorelsen organiserades, ty ur Stockfzolmsforeningen har som bekant den fasta och starka satnmanslutning som bar aarnnet Lands foreningen for kvinnans politiska rostratt vuxit fram, Utvecklingsgdngen daraf torde for Dagnys lasare vara v d kknd; af festdagen i Stockholm meddela vi har en skildring.
.
.
L S Laden var jamngri af regn da farjan lade .ut fran Nybrohamn p$ torsdagseftermiddagen och detta ha- de nog.
skramt manga fran att deltaga i dagens.
fest: det var endast ett femtiotal .deltagare som vagat sig ut, bland dem naturligtvis framst styrelsemedlemmar i foreningen ' och .a.ndra, som .under de tio aren .gjort en storre in- sats.
i rostrattsarbetet.
Djurgardsbrunnsvikens.
och kana: lem vatblanka Iofstrander gledo forbi .liksom bakom.
en ljusgrh gardin, .men da vi tagade upp fran Lidingobro bqygga follo de sista regndropparna och ' viftande hvita rostrattsflaggor.
lyste fran vardshusets veranda som sol- r blink i diset.
.
.
Vanliga.
vardinnor halsade festdeltagarna valkomna, hvarpa friiken Anna Lindhagen piminde om de tio arens tragna arbete, tydligt bevisadt genom de hoga siffrorna pA moten 0th sammantraden som darunder ' hallits; hoii sphdde oss lika mycket arbete for den tid vi ha kvar till var seger, arbete pa var - lugna .och stillsamma sven- ska metod med petitioner, moten, resolutioner.
Froken Anna Lindhagen redogjorde darefter for det arbete, som under dessa tio Ar utforts, och hennes fo- redrag hade .ett intressant askadningsrnateria1 i ' den mangd petitioner, resolutioner, skrifvelser af allehanda slag, bro- schyrer m. m., ' som jamte affischer, upprop, tidningsur-.
klipp och dylikt var utstalldt till paseende.
Doktor Lydia ~ a h l s t r o m, som varit med i den kom- mitte, hvilken utlyste det konstituerande motet den 4 juni 1902, och som under tiden - 1906-1909 var forenin- gens ordforande, holl darefter ett innehallsrikt anforan * de, hvari hon pilpekade huru kvinnororelsen kommit in i en ny .epok, rostrattens, med ofvergangen till 1900-ta- let, samtidigt med att dess kamp ofvergatt fran att en- dast galla individens ratt till att afven och fornamligast afse statens nytta.
Vid det nya " Uppsala mote " hade va- ra motstandare gjort fortviflade anstrangningar for att blasa lif i alla gamla ihjalslagna skal mot kvinnorostrat- ten; doktor Wahlstrom drog trostande fram en paralell med Uppenbarelsebokens ord, att fore det fusenariga ri- '.
ket skall djafvulen vasnas som allra varst, " vetande att han icke mycken tid hafver ", och uttalade den glada for- vissningen att foreningen ej skulle behofva fira en 20- arsfest.
Sedan telegram fran en del personer upplasts, fore- kom sang af froken G. Frizell, hvarpa doktor Alma Sundquist berattade om Tidernas morgon, det vill saga, huru Stockholmsforeningen bildadk.
Darpa foljde supe: och samkvam, hvarvid fru Greta Holmgren bl.
annat af- ven foredrog en splitter ny rostrattsvisa, som forfattats a6 fru Hilda Sachs och doktor A. Sundquist, hvars slutra- der med dess ' fortrostan p8 var saks seger: .Det blir nog sa bra, precis som vi vill ha - - - - utgjorde liksom festens slutfanfar, hvari alla med bAde hjarta och mun instamde.
.
A.
H. '
L.
K.
P.
R: s sommarmote i Skane.
Rostrattsrnotet den 16 och 1 7 juni kommer att ordnas efter foljande pro-.
.
.
.
gram:.
.
Ankomsten till ~ i c k a sker r ~ sondag f. h. den 16. mellan kl. .l1 och 12,.
da motet tar sin borjan med mu- sik af Skanska Trangens musikkar.
Sedan ordforanderi, fru A n n a W i c k s e l l, oppnat motet halles foredrag af froken A n n a W h i t l o c k: Personlighet och rostratt, fru C a r o l i n e B - e.
n e: d i c k s - B t u c e: Debora, en biblisk kvinnosakskvinna, di ' G h f l i P e t r i n i: Mot; stlndarnas argument, samt af froken S i g r i d K r u s e ofver annu.
ej angifvet amne.
Musikkaren spelar, mellan de olika.
toredragen.
.
Kl. 3,30 intages middag a Rostinga, gastgifvaregard,: hvarvid medlemmar af F. K.
P.
R. utanfor Skane afven- som samtliga talare aro.
Slianeforbundets gaster.
Mandagen den 17.
juni kl. 10 f. m. halles ialfen: skildt mote a Grand Hotel i ' Lund, till hvilket alla med- lemmar ' af F. K.
P.
R. aga tilltrade.
Diskussjonsamnena vid detta mote blifva: H v a d kan g o r a s f o r a t t v i s a a t t Sveri- ges kvinnor onska rostratt?
Opinions- y t t r i n g t i l l 1 9 1 4 Ars r i k s d a g och H v a d kan goras for att annu mera an hittills utbreda intresset for ' kvinnorostratten bland landsbygdens kvinno ' r?
Efter diskussionsmotet ar det frukostmiddag A Grand Hotel.
Eftermiddagen blir upptagen af diverse kommitte- sammantraden.
Kl. 7,15 stalles farden af sa rnanga del- tagare, som kunna stanna ofver mandag kvall, till Bjer- red, dar afskedssamkvam med supe halles pa restauran- gen.
Anmalningar stallas till fil.
mag. Clara Lundh, 3 Solvesgatan,, Lund.
.
u.
, ' ' ' ', S p r i d DAGNY!
G N Y - -.
-- - -- .p.
- P-.- Anna Whitlock.
och hennes lifagarning ar af Dag- A nna nys Whitlock lasare sedan lange kand och hogt skattad.
I personlig beroring med henne ha manga af dem kommit, och nar hon i borjan af ar 1909 lamnade sin post som L.
K.
P.
R: s ordforande, hvilket - gladjande nog for foreningen - blott blef nagra ars frist, hade vi tillfalle att i en langre artikel lamna konturteckningen af hennes verksamma lif: hennes arbete i skolans tjanst, hennes initiativstarka sociala intressen och hennes insats i rostrattsrorelsen.
Nar nu froken Whitlock natt markesdagen af fyllda 60 lefnadsar, ar det darfor icke nodigt att har re- kapitulera de kanda fakta, som gora henne till en af vara fornamsta foregangskvinnor.
Hennes bild ar ocksa af alla kand, vi atergifva ej nu hennes drag.
Men ett tack for hvad hon verkat och annu verkar ar hvad vi vilja uttala pa hennes 60-arsdag, vissa om att denna .dag blott ar trappsteget till ar af nya kraftiga garningar, initiativtagande och framsynt straf- vande for barnens, kvinnornas, m a n s k 1 i g h e t e n s basta.
.
E. K-n.
Ceres ' dottrar.
jag haromdagen, tidigt en morgon, tack vare den alltid lika alskvardt tillmofesg~ende svenska le-, gationen, mottog ett intradeskort till G u i l d o f t h e d a u g h t e r s o f C e r e s, a t h o m e, blef jag lika glad som ofverraskad.
For mig var det ju fullkomligt obe- kant, att ett sadant Guild ens existrrade.
Men som en af ' vara engelska.
vanner lofvat forevisa oss K e w G a r- d e n s alla harligheter och C e r ' e s d Q t t r a r n a s " at home " var kl. 2, gallde det att mata ' Londons distanser sa raskt som mojligt.
Och " t u b e " - systemet, denna for- battring och - bokstafligt - fordjupning af Londons gamla bekanta " undergrounds ", mojliggor ju detta i hog grad.
Den korrespondent, som i en Stockholmstid- ning helt nyligen forklarade detta nyare system sa in- veckladt, att ej ens en van Londonbo kan klara det, matte allt varit bra ofvad i fortalets konst.
Personalens alltid ' klara besked, de manga tydliga vagvisarna och de upplysta och upplysande kartorna inne i vagnarna lata en snart kanna sig som fodd och uppvuxen i underjor- den.
Till skillnad fran de tatt under gatornas yta lopande " undergrounds ", dit man helt stilla spatserar ned, for- passas man med hissar till de langt djupare belagna " tu- berna ".
Dessa rusa ocksa fram i standigt morker, men inge i stallet en kansla af.
lugn trygghet, da nigon sam- manstotning har nere pA djupen ar omojlig.
De jamsi- des lopande banorna motas namligen ej i ' samma tuiinel, utan aro skilda at af tjocka mellanvaggar, hissar och passager.
Namnet .har detta myllrande.
underjordiska b?
ar.
- p -.
-- .- - - -.
.
- -.
-.
.
- .-.
- - jarnvagsnat af tunnlarnas runda form, " undergro~nds " aro som bekant kvadratiskt byggda.
Alltnog, medelst dessa tva system - det ena ricktc ej till det tamligen aflagsna Kew -, lyckades det bade at?
f i en uppfattning af Europas kanske vackraste botailisks tradgard och att - i behorig formiddagsdrakt - omd-a ganglig i Londons pa nagot satt medvarande varla - vara klar for the Guilds at home vid 2-tiden.
Sedan eri galonerad betjant vid Knightsbridge Palace Hotel, Westend, erkant vart legitimerade intrade, var vagen fri till hoteiIets synnerligen vackra f. d. balsal, dar Ceresdottrarna togo mot ' sina gaster.
Sjalfva kandes de latt igen pa den lilla vack- ra emaljerade bild af P e r s e p h o n e (Ceres ' dotter), som de valt och buro som emblem.
Deras " reception " inleddes med ett foredrag af ord- foranden, miss - nej doktor L i l l i a s H a m i l t o n.
Ej nog kunde hon betona kooperationens betydelse och fororda dess utstrackta anvandning for the Guilds xned- lemmar, just i egenskap af banbrytare pa ett jamforelse- vis nytt kvinnligt arbetsfalt.
En " lady-gardener " - riam- net har jag verkligen glomt - exempelvis, som nara Southhampton arbetade pA en areal af 8 acres, kundeej tillfredsstalla sin alltjamt stigande kundkrets ' behcf af frukt och gronsaker.
Forst oppnade hon en forsaljnings- lokal, sa annu en.
Hennes 8 acres ge ypperlig afkast- ning, med 100 punds vinst per acre - men de ricka cj till.
Hon maste darfor kopa fran andra odlare.
Som hennes varor nu - natufligen efter en tids konkurrens - anses vara bland de allra yppersta, som levereras i Londons omgifning, star hon i dagarna i begrepp af!
oppna annu tva forsaljningslokaler.
Om mindre odlare 1 stallet for att direkt forsalja koopererade med henne, skulle den kvinnliga energin och formagan snart komma att beharska en mycket viktig del af marknaden.
Men endast pa ett villkor kunde kooperationen komma till stand; att alla fdjde den princip miss N. gjort till sin: " endast det allra basta duger ".
Stormande appliider mot- togo detta anforande - och med ratta.
Doktor Ilamilton ar dessutom, ehuru ej fackman ph omradet, forestiiidare for den moderskola for kvinnlig hortikultur, som i S t u d l e y (Reading) grundlagts af lady Wanvick.
liar- ifran harstammar ock flertalet af Persephones systrar.
Ty ehuru detta Guild 1900 grundlades just som ett svm- manhaillande band endast for dem, som utgatt fran Stud- ley, utvidgades det 1909 sa, att andra intresserade, afven utlandska, kunna bli medlemmar.
Grundlaggaren vai.
dess nuvarande v. ' ordf. miss E d i t h R r a d l e y, h a r s \ i- sitkort bar adresserna G r e e n w a y, C o u r i- I I o l- l i n g b o u r n e, K e n t, och L y c e u m C l u b.
llon ar afven utgifvare af tidskriften " N e w s a b o U t t h e G u i l d ", som utkommer fyra ganger om Aret.
Liksou the Guild sjalf for den det vackra mottot " ' fwo art: better than one " (Tva battre an en).
Jag undrar verkligen hur den graduerade kviiuiliga personlighet hemma i sverig6 skulle fa det, som beslot att dar gora sin doktorstitel och sina kunskaper gallan- de i s i praktiskt syfte.
Inte alltfor trefligt, ar jag ra&amp; - atminstone att borja med!
Ty alla de mariga acrnc-
kratiska drakter,.
som hemma - visserligen af olika snitt - forfardigas, '.
draperas.
och utlanas,: reserveras ju.
for.
politiska tililstallningar.
mest Manne det inte skulle kunnx.
gofa.
sig afven vid andra tillfallen?
Men dar regerar den intelligensetiketten ofta med sadan stjika, ?tt den fqrmligen blandar med sin glans - for att ej saga gor o s s sa blinda, att vi nastan stoltsera ofver praktiska.
oformagor.
Och den standpunkten har anda en af lif- v,ets allra basta och finaste kulturformer redan for Ian- ge sedan ofvergifvit med oerhord vinst.
Numera a r ju t i l l a m p a d k o n s t t. o. m. en ytterst distingerad rekommendation.
till ara och anseende.
Hur lange skall det droja till vetenskapen obegransadt kan vaga tillampas pa alla omraden?
Sannerligen, var tid fortjanar ej det fornama namnet nyrenassans forr an dess manniskor visa sig battre forsta och tillgodogora sig renassansens lifgif- varide anda.
Men liksom tillampad konst ar ett importeradt uttryck, klinde val - for att ta ett exempel - tillampad biologi eller botanik bli det?
SA 1angt och vida langre har mari kbkmit har i England.
Det visade till fullo den samling ekganta och bildade (jag valjer med vilja ej uttryc- ket kunskapsrika) kvinnor, som i gar holl ett af sina fyra Arliga stora moten och dar teori shval Som praktik inspirerade bade de foredrag som liollos ocb dkn.
utitallning som anordnats.
Sa vackert dekoierade mid- dagsbord t r o r jag att man t. o. m. i s to ck ho lm far leta efter, trots den modelyx, som dar ofta bestammer festan- ordningdrna.
Laga skalar, fyllda med rosbr O ' &amp; vallmo, hiarken dolde ens vis-his eller medforde nAgon som Iielst risk vid beroring.
Och blomstergirlander och gro- na slingor letade sig.
fram mellan fast placerade cylindrii ska glas utan att stalla till " det minsta trassel.
* Ej: min-; die.
for Ogat tilltalande var den samlihg konseker.
och mejerialster, som.
utstallts.
Jag skulle.
verkligen onskat att h - t ~x~e&amp;nentalfalt, som sa kraftigt - forordar &gt; ' vacker in-.
laggning ",.
genom miss.
Bradleys utstallning af o s t och konserver fran Greenway Court hade kunnat ofvertyga sig om, hur detta uttryck kan kvinnligt tillampas i.
' oanad.
vidd.
Men i ett land, dar arkitektur afven ingar som i n - dervisni,ngsamne vid de kvinnliga tradgardsskolorna, mas- te ju det estetiska momentet gifvetvis insmyga sig och fatta faste .afven i den minsta detalj, ett faktum af oerhord betydelse just i var tid.
Mellan teori och praktik bygger ju den estetiska.
verksamheten en harlig forbindelseled.
och den vagen ar det ocksa vi hemma ha att ga.
Och hvem kan val battre an kvinnan dar ga i spetsen?
Skul-.
le nu nlgon vetenskapskvinna - slakten ar ju alltid varst --.
vilja stampla detta.
hafdande af estetiken som syndig och varldslig hadelse mot vetenskapens heliga ande, sa tar jag det med ro.
Ty battre hemulsman for sin upp- fattning torde de - med all lardom - svarligen kunna aberopa an teoretesteternas teoretiker, den gamle konigsber-; garen Immanuel Kant.
Och han hade - trots lAngt af- stand fran kvinnofragan - andi nagra sma spekulatio- ner i den riktningen.
Emellertid; just som man stod och beundrade alla dessa bevis pa kvinnlig arbetskraft och intresse, hcljdes, G de .i plotsligt morker.
- Pa - skioptikonduken framstodo.
i stallet en mangd kemiska formler, om hvilkas betydelse for agrikultur.
och hodikultur, doktor Arthur Crossley gat en instruktiv .utredning.
i sitt foredrag ofver: " Gronings- amnen ur luften ".
Det foredraget b0rd.e hallits i. Sverige, dubbelt larogifvande som det var.
Forst pavisade det kraftigt de kemiska amnenas nytta i hortikulturens tjanst; Och harom aro ju annu svenska.
lfackrnan - trots Wagner-Wulffs praktiga bok - sorgligt okunniga.
Se- dan gaf det en direkt uppmaning att ej lata Norge ta ensamratten att genom fotografier och skioptikon rekla- mera ' for forsoksanstalter och kemiska fabriker.
- Sa folj- de te - det trefliga engelska afternoon-teet - med mu- sik och samsprak samt annu ett kort foredrag i syfte att an mer starka och styrka den kvinnliga medvetenhets- kanslaii, the Guilds motto.
Ordf. tillkannagaf.
namligen; med icke oberattigad stolthet, att en af the Guilds med- lemmar, miss H l i g h e s T o n e s, T h a t c h a m, vid den pagAende varldshortikulturutstallningen.
tilldelats ut- stallningens stora pris, " the gold medal "., for sin utsokta samling gronsaker, sarskildt blomkal.
Den hade af ju- rymannen betecknats som utstallningens basta,.
och hvatl detta betyder bredvid de hollandska utstallarnas pakt: produkter kan endast den forsta, som nastan statt ha- pen infor ~ d l a n d s gionsakers kraft, finhet och skonhet.
- Na, att denna stora kvinnliga triumf skulle af the Guild tacksamt och stolt erkannas genom en lyckonsk- ningsadress, hvars forfattande beslots under kraftiga app- lader, ar klart nog.
Till .sadant resultat kommer man emellertid ej latt:.
Det fordras arbete, m o d a och uthallighet.
Och den anda, ' som genohgar - Studley College, for afven dit: - Det kan ju.
- darfor handa, att man i dess utmarkta ledning kan spara nAgot af det engelska drag, som i: ett af, d e mondanaste land.:, ibland.
vet att .halla reda pa bAde snitt och seder.
studiey ar ock modernt, med modernt ansvar och for- pliktelser.
Darifran har nu afven the Guilds hittillsva.
rande sekreterare Miss M a y C r o o k e utgatt och tagit initiativ till den kvinnliga tradgardsskola, som nu alltmer tilldrar sig de estetiska unga 1ady; gardeners intresss.
Ty tradgardsskolan i I v y- b r i d g nara Plymouth star redan i stort anseende, ej minst darigenom, att den forestas af ' en af Englands skickligaste kvinnliga fackman pA omrar det - nagot som ju ej ar fallet vid Studley.
.
Nar dar -- till Ivybridge med ett gammalt engelskt gods ' alla in- tressevarden forenar ett modernt hus ' alla behag och dar- till genomstrommas af f ullkomligt nya, friska flaktar ar det.
ej underligt, att det ar platsen for manga sialfst ' an: diga unga kviniiors drommar.
Nar darfor dess forestandarinna, kort efter det hon just i egenskap daraf of.verlamnade sekretariatet i the Guild at miss L a M o t h e, under haranger, som tyckas vara un- dantagslost nationella, med tillmotesgaende alskvardhet.
erJ: bjod mig att bese Ivybridge, tyckte jag, att jag rakat ovanligt val ut.
Och nar hon, innan jag hann svara, med vinnande humor tillade: " och sa ha de sa fortjusan- de badrum och en lika fortjusande kock, sa ni behofver ej komma ensam, herrar aro sa ~alkomna ' ~, insag jag, e '
Litteratur.
att ryktet talat sant om Ivybridge och dess forestanda * rinna, Och efter en tids vistelse i London forstar man verk- Efter tredje barnet.
Roman af Helene von Muhlair.
ligen att en fortjusande, d. v. s. fransk, kock.
maste upp- Hugo Gebers forlag, Stockholm, 191 2. fattas som ytterligare lockelse, men en lockelse, som f i kunna besta sig.
Ty t. o. m. i ett vanligt privat hus Med detta arbete, som i vardad ofversattning riyligeu uppskattar han sina fortjanster till minst 100 pund om utkommit pa svenska, har den tyska, kanda forfattarin- aret - och ' p i Ivybridge di?
nan Helene von Miihlau anyo i skarp belysning framstallt Den forbindlighet och sympatiska humor, som atfol- den sa ofta forgafves debatterade frigan: produktionsrnoj- de denna dubbla inbjudning, lat mig bast af allt kanna ligheternas missforhallande till nativitetsprocenten.
Denna hur oandligt rantebarande intelligensen blir, da den insatd fraga star i for skarp konflikt till djupt nedarfda sede- tes i det praktiskt-estetiska lifvets tjanst.
begrepp a den ena sidan och praktiskt samhallsbcvaran- Och hvilka mojligheter ha vi ej hemma hos oss?
de a den andra for att kunna affardas vare sig med ett Att fru Sigrid Stjernsward pa Widtskofle haft blicken o p ~ p i fastslagen moral grundadt nej eller ett f ansvarslost pen och med framgang redan utnyttjat en af dem, har lattsinne utslungadt ja.
Helene von Miihlau gor icke hd- Dagny forut framhallit.
Men hvad som fattas ar den all- ler niigot forsok att kategoriskt losa det stora samhatls- manna uppryckningen - uthuggningen for vidgade vy- problemet, hon har blott med djupaste allvar framlagt er, m. a. o.: den skolade svenska " lady-gardener ' 9.
det till ny debatt, och hon har forstatt att gora det med Men kanske finns hon redan!
Kanske star hon efter en s i framstaende gestaltningsform5ga och i en sa skarp 3 ars ' studier vid Studley och andra engelska hortikultur- verklighetsbelysiiing att man ovillkorligt vid genornIisai- skolor och efter aflagd examen infor det varldsberomda det kanner: detta ar var tid och var tids manniskor, ~ ' o y a l H o r t i c u l t u r a l S o c i e t y snart fardig att och att arbetet ar som Feodor Zobeltitz sager: " de tusen visa, att afven som Linnes arftagare kan svens.
aktenskapens bok ".
k h n a taga lika med broder.
~ n n u fattas ' henne mi- Detta galler visserligen i annu hogre grad om ' ' das handa ellarenheten och den sista retuschen fran just Ivy- grosse Vaterland " an om forhallandena hos oss.
En bridge.
Att denna ej beror ytan, utan grundligt lodar smula tysk lokalfarg har forfattarinnan naturligtvis ej kun- djupen, ' darom hoppas jag att snart sj.
i nagon man nat undga att begagna sig af.
Hjalten ar gifvctvis of- f&amp; ofvertyga saval mig som Dagnys .lasare.
Ty frin den ficer - hvad kan en tysk romanhjalte annat vara?
-- kvinnliga arbetsplats, dar herrar ej aro portforbjudna - och de lojligt uppstyltade fordringarna pa att Iefva ' Man- later detta i alla fall ej ganska trefligt?
- skall jag sam- desgemass ", som en tysk officer maste ' underkasta sig,.
la och sanda nagra direkta intryck, ' kanske med inneslu- kanna vi lyckligtvis icke till, men fransedt denm mera ten uppmuntran for en och annan W1 intrade i Ceres ' tyska an allmanmanskliga miljo ar fragan brannande i vackra och lifstarkande tjanst.
hvarje land och hvarje samhalle, fragan om ofverproduk- Det ar.
tion i forhallande.
till krafter och tillgangar.
Loqdon, 1 juni 1912.
Eika sannt att njutningslystnaden och lyxbegaret darvidlag spe- la en stor och beklaglig roll, men dock icke kaarfvudr3S- len, ty de fall dar basta vilja och alla krafter tillsiittas och spillas i kampen for existensmojligheterna och, defC fanga forsoken att fylla ett allt for krafvande foraldraan- svar hora tyvarr ej till undantagsfallen.
Det behofs ej Utlandet.
bokens manliga egoisttyp - val forekommande, men l b &amp; ifran regel - for att drifva en alltfor betungad mor till Som i telegram tillkannagifvits har nu dom fallit i den sorgliga atgard som den stackars Rose gor sigskyl- kronans mal mot M r s P a n k h u r s t samt MJr och dig till.
Losningen af detta problem, itminstone dar det Mrs P e t h i c k L a w r e n c e.
galler den ekonomiska fragan, borde val om nigot ligga Som bekant vor0 alla tre jamte Christabel Pankhurst, statens styresman om hjartat, ty en blomstrande folk- som forsvunnit, anklagade for forsok till uppvigling.
Juryn fann alla de trenne anklagade skyldiga, men mangd ar ju ett lands rikedom och statens imderhiifl; tillade i sin hanvandelse till domaren: " Vi uttala enhal- ningsskyldighet af - lit oss saga det fjarde barnet - .och ligt det hoppet, att, med.
betraktande af de otvifvelaktigt darefter, i trangande fall, kunde val ocksa bli en kom- rena motiv som ligga under den agitation, hvilken ledt mande riksdagsfraga vard att finna ett svar pa.
till rattegangen, Ni matte afkunna den lindrigaste och- I hvarje fall ar det en bok som icke skrifvits blott mildaste dom som ar mojlig. "
Domaren, Mr Coleridge, domde hvar och en af sva- " til Lyst ", en bok som i lifligaste grad vacker begirci att randena till 9 minaders fangelse i andra afdelningen samt finna ett verkligt botande serum for en samhallskrafta, alade Mr Pethick Lawrence och Mrs Pankhurst att gal- som lange nog bekandlats endast som en knappasi pa da rattegingskostnaderna.
verkligt allvar upptagen diskussionsfriga.
MA den losas af manga!
Sigrid Ehblad. '
orden st ren^.
.
Om sproglig Forstaaelse.
XII.
F ' rk Falbe Hansens ov.erordentlig traeffende og bely- &amp; ende Bemiorkninger af hvilke Pladsen kun (= en- dast) tillader at medtage nogle Citat, forene sig derefter til det Sporgsmaal: " Vi1 nu det udbredte Kundskab til et saa nzrbesliogtet Sprog indeholde en national Fare?
Vi1 ikke netop det niorbediogtede virke saa stzrkt at de nationale Forskelligheder forsviride, saa ' a t de enkelte Sprog efterhaanden (= smaningom) smelte sammen i et?
- Idet Artikelforfatteren paa det bestemteste tager Af- stand fra alt hvad som ' kunde medfore en saadan Mu- lighed, siger hun: " Jeg tror ikke, at en saadan Fare lig- ger naer.
Tvertimod.
En stzrk Indflytelse af en fjsern- staaende Nationalitet kan virke kuende (kufvande) ja, underkuende, men med en nzrstaaende er Faren over- maade ringe.
Hvorfor det er saa, blir ve1 her ikke Tid at undersoge; jeg vi1 blot henvise til Historiens Vidnes-1 byrd. "
Forfatterens Ord leder her uvilkaarligt.
Tanken hen paa, i hvor ' hoj en Grad det danske Sprog i s i a Tid kuedes under Indflydelsen af - det tyske ligesom det svenske Sprog har havt at k m p e med at befrie sig for Paavirkning af det franske efter Gustaf .III, medens det derimod, i Modszetriing hertil, aldrig har kundet spores, at de to nzerbeslaegtede Sprog: Svensk-Dansk nogensin- de har forvoldet hverandre den ' Art Vanskeligheder, - tvertimod - tiltrods for Slaegtskab - tiltrods for, at den geografiske Afstand mod Syd ikke er storre end at de to Folk daglig kunnne se over til hinanden, saaledes som sket er gennem Aarhundreder, og tiltrods for mo- derne .Kommunikationer, der snart ikke kende til Afstande, saa.
er vi jo aliievel vedblevne at viore saa fremmende for hinandens Sprog at det nzstenb har udartet til en ' smule ' ' Bibelsforvirring ".
Just i d&amp; Naerbeslaegtede sy- nes i dette Tilfaelde Sprogenes bedste Vaern ' at ligge - e t V z r n som foroget Kendskab gerisidig (= omsesi- digt) .blot y d e r l i g e r e vi1 befeste.- ' Alma ~ o r s b e r ~ - ~ a l h i &amp; ' Foreningen Vaksamhet.
For arbetet under ar 191 1 redogor Foreniiigen Vaksamhet i sin liu ' utkomna arsbe- rattelse.
Som forut har foreiiingeris arbete hufvudsakli- gen varit af f o r e b y g g a n d e art, ett kraftigt upplys- ningsarbete har salunda bedrifvits.
Af de undersokningar, som under aret foretagits, ha 80 varit af mera ingaende natur och ha till nedaristaen- de antal gallt foljande lander: England, l o; Skottland 1; Irland 3; Tyskland 29; Finland 8; Amerika 2; Frank- rike 2; Holland 1; Egypten 1.
Af de erbjudna anstall- ningarna ha 13 icke kunnat rekommenderas.
Rorande i.
Sverige erbjudna platser ha af 12 - utan att det kunnat vara tal om hvit slafhandel - 5 varit sadana, att man atisett sig bora afrada deras antagande.
.
Den korrespondens, som fyan b y r h ager rum, framst for de namnda undersokniligarna, ar i standigt stigande.
Sekreteraren har haft att under aret expediera 546 skrif- velser (mot 461 ar 1910).
Till byran ha ingatt 393 skrif- ' velser - mot 367 foregaende ar.
Antalet fran byran ut- sanda och dit inkomna skrifvelser utgor 939 mot 828 fo- regaende ar; skriftvaxlingen har alltsa okats med tillsam- mans 11 l skrifvelser.
Hemmet har alltjamt varit forlagdt till Mosebacke torg 6.
Under aret har den forandring intraffat, 2ft fro- ken Sigrid Thyselius, som alltsedan Hemmets oppnande i december 1908 innehaft ledningen at detsamma, efter framstalld onskan blifvit entledigad fran sin befattning.
Froken Ellen Wiberg uppehaller tillsvidare den lediga fo- restandarinnebefattningen. '
' ' Stockholms musikinstitut.
Froken Sigrid Carlheirn-Gyl- lenskold, som under en lang foljd af ar i Stockholm up- pehallit ett eget musikinstitut under ofvanstaende namn, kommer att till hosten ansenligt utvidga detsamma.
Fi- lialer skola upprattas pa .Soder; Kungsholmen och Li- dingon och nya laroamnen skola tillkomma.
Forutom pianoklasserna och harmoniklassen, hvilken alltjamt fore- st&amp; af dir. Otto Olsson, skall.
upprattas en violinklass, till hvars ledare forvarfvats den bekante violinisten Juli- us Ruthstrom.
Darjamte kommer en serie musikhistori- ska forelasningar att hallas i i~lstitutet af hr Olallo Mo- rales, som hamed upphar att medverka vid K. F. U.
M: s i Stockholm musikaliska aftgar. '
' I Insand litteratur.
H u g o G e ber s f o rlag, Stockholni: Gamla Stockholm.
An- teckningar ur tryckta och otryckta kallor, framletade, samlade och utgifna af Claes Lrmdin och A !gust Strindberg.
Tredje ofor- aiidrade upplagan.
Andra haftet.
. '
Till Dagnys lasekrefs i landsorten.
, Som Dagny onskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tillva- rafaga allas intressen pii .skilda platser, fil vi har- med uppmana vdra I~sarinnor i landsorten att de f o r.
a f t underlatta denna viir uppgift, ville till tld- ningens redaktion insanda slidana notiser, som ut if ver lokalintresset innehiilla saker a f vikt for kvinnororelsen i dess helhet.
F r a m t i d e n s b o k f o r1 a g, Malmo.
Naturvetenskapllga kaserier.
Aridra samlingen.
Af Bengt Lidforss.
Under tiden 7-26 juni halles Dagnys expedition oppen kl. 11 f. m.-2 e. m.
I
286: D ' AGNY Ung, bildad, ragor och svar.
Nvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklildor kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man allfid Prenumerera B dessa sf&amp;llen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for 1 ', och 1: 25 for 1 ', ar.
H vilka villkor erhdlla rrrenurneran fsamlare d Dapny?
Den, som samlar minst 5 erhilller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfirs- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man fiirfara for denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 preniimeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: l) Antingen: insandandet af prenumkrationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid mind 5) direkt friln Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgilende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis losa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
eno om Allo skrlfvelser rorande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITEON, STOCKHOLM.
Uppsalas tuden t ska fPlatss~kandc fd sina annonser inforda i Dagnyjor halfia priset eller 7 % ore pr mm.)
onskar plats for sommaren.
Sv; till, T. E.D, Nya Tidningskontore Uppsala.
En ung flicka, som genomgatt 7 klasser, soke plats i ett hem for att lara sig hu!
hallsgoromil.
Ar villig att sot som genomgatt hogre lararinnese- ersattning lasa med ett par niindt minarium, onskar under ferierna barn.
Svar till kaja^ Eksj som salIskap och hjalp medfolja (poste restante).
aldre dam pa resor eller till re- kreationsort.
Svar till DP.
ED, Tomelilla D. r.
Ung lararinna, Anspraksiiis, 17-arig liicki * Lararinna, utex.
fran 2-arigt sem.
(1.
komp.)
med goda betyg och rek.
och som underv.
dels i flick- dels i sam- skola onskar till hosten plats i skola.
Sv.
till DA.
E. O.,, Gafle, p. r. Guvernantsplats till hosten onskar ung flicka, som genomgatt S-klassigt laroverk.
Goda referenser.
Svar till DI.
L.D Var- berg, p. r. som i juni med goda vitsord afgE fran elementarskola med norma skolekompetens, onskar plats so1 guvernant.
Svar till DX.
Y.
X: p. r. Helsingborg.
294rig flicka af mycket god familj, bildad oc sprakkunnig, soker plats som sal skap at aldre dam eller herre.
Sv; till, Ebba 138 under adr.
S. Gi maejii Annonsbyra, Sthlm, f. v. 1 elev af Richard Anderssons musik- skola, van musiklarariiina onskar komma i familj pa landet under sommaren for att undervisa en el- ler flera elever, nyborjare eller nagot forsigkomna.
Fri tt vivre samt nagon ersattning onskvard.
Svar till ~Miisikalisk:), Ronninge P. r. musikalisk flicka fran hem, som ge- ~iomgatt 8-klassigt laroverk och hush5llsskola och som tanker soka till iararinnekursen for huslig eko- nomi vid Fackskolati, onskar for vinnande af praktik under sonimar- minaderna plats att ga frun till- handa i bildad familj i Uppsalaa Ar villig deltaga i alla forefallande goromal.
Nigon lon onskvard, Dock fastes darvid ej sa stort af- seende.
Svar till!
) Fainiljemedlemn, Poste Restante, Trollhattan.
32-arig9 godt musikalisk skanska kunnig i maskitiskrifriiii~ och art- dra kontorsgoroni21 onskar plats under som maren.
Deltager girtia i husliga sysslor.
Nigon liin on- skas.
Helst i mellersta Sv ' rige, Dalarna.
Svar till ~~Fan~iljeincdlein p. r.
Lund.
11, Flicka, som genorngit t haiid~lsskola och ar kunnig i maskiiisl&lt;riftiiiig, otiskar plats pa kontor, eller ock i fariiilj sasom husmoders hjalp.
Svar till DE.
B.
), Specerisffarcn, ofre Ma- jorsgatan 3, Goteborg.
25-Arig skanska onskar under Juli och Aug.
plats p i landet i battre familj.
; it villig deltaga i alla inom ett hcni fiirc- kommande goroniiil.
Svar till.
S.
C. P.D p. r.
Viken.
Spriikkunnig Lirarinna vid komm.
mellanskola onska Bildad flicka mot fritt vivre o. resor sommar- plats.
Nigot musik.
Stud. utom- onskar medf.
pa resa sasom siilisk.
lands.
Svar till DX.
Y. Z.D, Hvet- och hjalp, engclsktal.
rcsv.
fina ref. Svar till .21.i, Dag.
Xyli., landa.
Gust.
Ad.
torg, Sthlm.
Ansprakslos prastdotter, student- ska, fol kskollararinna, onskar plats ofver sommaren.
Afven hus- liga gororrial.
For lattare plats som genomgatt reminariurti, on- fritt vivre, fria resor.
Svar till skar plats, antingen att fiilja dam, sommar plats^, Tidn.-kont.
Soder- helst troende, till badort, eller ock- malmstorg, Sthlm.
sa handhafva barn.
NAgot van vid sjukvkd.
Svar till ~Anna 22 k r, Gefle p. r. Undervisningsvan, musikalisk lararinna soker plats for kommande lasar.
Goda betyg.
Svar till D barn av an^, Sv.
Telegram- byran, Sthlm f. v. b.
22 ars flicka, En ung, bildad flicka, Ung bildad sprakkunnig ankefru Aliskar foresti onskar mot fritt vivre under som- hemmet hos bild.
herre eller dam.
Allm.
Titin.
marminaderna eller eventuellt lang- Svar aM.
R.
SIL, re komma i god landtbrukarefa- kont., Gust.
Ad.
torg, Stockholm.
milj for att lara hushfill.
Svar till a M. "
, Norrkoping p. r. Undervisningsvan gymnasist i an- dra ringen onskar kondition under sommaren.
Smil pretentio- ner.
Svar till de ge^.
Sv.
Tele- grambyrh, Malmo, d i narmare upplysningar meddelas.
V if lararinna kunnig i viixtfargning, handarbete och ki,yppling, soker p l d s i skola eller hem nu eller till hostcn.
Svar till nundervisiiingsvan:., Littkiipitig, p. r. Lararinna, utex.
fran 2-ilrigt sem.
(1 komp.)
med goda betyg och rek., och som undervisat dels i flick- dels i sam- skola onskar till hosten plats i skola eller familj.
Svar till IIA.
E.
0.11, Gefle p. r.
LEDIGA PL A TSER.
Guvernantsplats Ledig tjaast vid Hogre Folkskola.
till hosten onskar ungmflicka, som E. o. larare- eller larariniletjiin- genomgatt 8-klassigt laroverk.
Go- da ref. Svar till 111.
L# {.
Varberg sten vid Yttcrldririi ?~ hogre f (dk- skola sokes hos ~ t y r c l s ~ stwas1 n den 15 juni.
Tilltrade vid liijst- 2 2 P r i g bildad flicka med vana i terniinens borjan omkr. 10 sept.
handarbete och husliga goro- Ariiga lastideli 30 veckor.
Lon mal, afven ex. sjukgymnast, onskar 1,500 kr.
pr lasir och tjanlig bo- plats for sommarmanaderna som stad med briinsle eller ersittning hjalparinna for aldre dam eller darfor.
Ansokningar iris,Zridas till jjiikt barn.
Svar till plikttrogen ", Skolstyrelsens ordf. Sixten Rhgren, Vastervik p. r. adr.
Bollstabruk.
Vid Osby Realskola Vid statsunderstodda " (Enskild niellanskold) ar fran och med nasta lasar en ordinarie - lararinneplats ledig med undervisningsskyldighet i biologi (hufvudsakligen), .kemi och geogra- fi.
i skolans tre ofversta klasser.
Skolan skall sa smilningom utvid- gas till realgymnasium, h. t.
1912 gores bor jan genom tillaggande af en andra ring.
Tjanstearsbe- rakning som vid statens laroverk.
Lon: 1,400 ocli 1,500 kr.
janite fri bostad, beroende pa kompetens.
Fil.
mag. eller Fil.
kand. har fore- trade.
Ansokningshandlingar stall- da till styrelsen torde med det snaraste insandas till Fil.
o. Teol. kand. L. O. Malnistrom.
Skolans forestandare.
Ordinarie ten vid Biicketorps fasta folkskola i LANNAS ar till.
ansokning ledig.
Lon enligt lag.
Gosslojd finnes for narvarande, arvode 125 kr.
Bostad 3 stora rum och kok.
Till- trade den 1 jaiiiiari 1913, men so- kanden forbinde sig att vikariera i ar iiiider hostterminen, som bor- jar den 15 september .. Ansokan fore 1 augusti till Skohiidets ordforande.
Adress LANNAS.
Guvernant, - iitmarkt skicklig, undervisningsvan och musjkalisk onskas till hosten for tva gossar i alder 8 och 6 ar.
Uppgift om kompetens, lonean- sprak jamte fotografi torde insan- das till fru Lilly Gumaliiis, adr.
Raiiishyttan, (Dalarne).
Lararinnepla t s i mateniatik, fysik,.
kemi och na- got svenska for nasta lasar ledig vid Mora Samskola.
Lon 1,400 kr.
Utredning om ev. ofver- gang till kommunal mellanskola frln 11. t.
1912 pigar.
Kommer ombildning till stand, bli lonerna i etiligliet nied kungl.
kungorelse.
Ansokningshandlingar fore den 20 juni till Styrelsen for Mora S a m - skola.
Fotografer!
P; grund af sjukdomsfall finnes plats ledig nu genast for duglig kvinnlig Kopist, kunnig i plattag- ning, .icke.
nyborjare.
Svar.
med betygsafskrifter; Foto., uppgift a alder och loneansprak till Fotograf Maria .ijallstrom, Sodertalge.
, ENKEL, battre flicka, val kunnig i enklare matlagning och bak- ning och inom hus forefallande goromal far plats att skota mindre hem dar jiingfrii finnes.
Svar med betygsafskrift och foto.
(som ater- vid Gefle stads fattigvardsinrattning sandes) till Ringparken SO, Saltsjo- sokes senast den 20 n~stinstundand ' e baden.
juni genom till fattigvardsstyrelsen i Gefle stalld ansokatt, atfoljd af alders- och frejdbetyg, lakarbetyg, intyg angaende forutvarande.
an- stallning och sokandens foto.
Plat- far genast anstallning hos Ingenior sen tillsattes med 3 manaders om- Ivax Rydeberg, sesidig uppsagning och skall.
till- Uppsala.
tradas den 1 augusti innevarande ar eller tidigare.
Lon efter kompetens och ofverenskommelse, dock minst 600 kr.
pr ar jamte allt fritt.
Skol- kokslararinna eller den som inne- haft likriande plats har foretrade.
fullt kompetent i matlagning och uppkop jamt6 inlaggningar samt FATTIGVARDSSTYRELSEN.
att handleda tjaiistepessonal, er- haller formanlig plats den 1 Jul!
ett storre pensionat i Stockholm.
Husmodersplats, Barn- a Svar markt IIA.
B. H.11 med upp- om alder och referenser torde morskeplats, Sju.ksko- gift inlatiinas a Tidningskotitoret, Kar- terskeplats, Kontors- lavageii 6., Kommunala mellanskolan Husmoders- platsen i Tidaholm skola f8r nasta Iasar tillsattas trt e. o. larare, nianliga eller kvinnliga nied full tjanstgoring.
Lo ' n: manlig 1,800 kr., kvinnlig 1,600 kr., vartill, komma for dem, som besitta kom- petens till ordinarie befattning, respektive 350 och 250 kr.
En manlig bland de antagna kommer att utses till vikarierande forestan- dare med sarskildt arfvode af 400 kr.
Af de antagna torde er2 komma att undervisa uti kristendom och modersnzn " let samt andra amnen pa lagre stadiet enligt.
ofverenskom- melse; en uti fzistorin, geografl och biologi: en uti matematik, fysik och kemi.
Afseende fastes afven vid formaga att handhafva ofnings aninen.
Samtliga dessa 3 platser jamte en fjarde konima att under aret, eller sa snart skolans reglemente blifvit af k. m: t faststallt, anslas lediga for ordinarie tillsattning med tilltrade den 1 augusti 1913.
Tjanst- goringen ' for ofvanstaende 3 e. o. befattningar borjar den 23 nasta augusti.
Till styrelsen stallda an- sokningar jamte vederborliga hand- lingar insandas till undertecknad, styrelsens ordforande, fore den 25 iiasta juni.
Tidaholm den .l7 maj 1912.
Victor Carling.
Van Kartriterska Husfores t andarinna, plats.
Vid.
Aires ta kommunab.
; -.
Till forklassigt privat barnbords- hus och forlossningshem, som i Fofeiiiiig nied barnsjukhem skall startas i for andamalet inkopt fas- tighet i storre landsortsstad, sokas lampliga personer till ofvanstaende befattningar.
Som foretaget, afven afser meddela underqisning i prak- tisk, rationell spadbarnsvard och i ofrigt sadana amnen som ' hvarje blifvande husmoder bor hafva grund- lig insikt iiti, feflekteras endast of- ver valkvalificerade sokande.
Fore- trade 14ininas dem som med kapi- tal kunna intressera sig i foreta- get.
Agaren intresserar sig sjalf med 20,000 kr.
och afser att moj- ligen med resp., funktionarer bilda kommanditbolag.
OBS!
Elever, som i host onska genorng5 nagon af foretagets specialkurser kunna redan ' nu anmala sig.
Undervis- ning meddelas afven och kontrol- leras af skickliga lakare (specialis- tet.)
Sokande till befattning behagade ihsanda rtf.
och fotografi samt alla nodiga upplysningar till sign. rSjalfstandig befattningn, under adress S. Gumaelius ' Aiinonsbyra, Stockholm.
f. v. b..
mellanskola For Sjukskoterska med uppgift ' att jamte varden af fattiga sjuka med rad och hjalp finnes plats .i Falun fran den 1: a nastkonimande juli.
Lonevillkoren aro tills vidare .1,000 kr.
p r ar.
An- sokningar ' stallda till.
Fattigvards- styrelsen i Falun och atfoljda af frejde- och aldersbetyg samt be- tyg fran forut innehafda platser in- sandas till Fattigvardssyssloma~i Lindgren.
Falun i maj 1912.
Fattigvardsstyrelsen.
.
aro f&amp; och med nasta lasir le- diga: fyra ordinarie amneslarar- befattningar, manliga kli.
kvinnliga; dock att en inanlig lar: ' forordnas till rektor, namligen en, befattning ansprakslos och palitlig, som ' ar i hvar och en af foljande amnes- villig deltaga i mindre hem med grupper: 1) kristendom, historia endast ett barn pa I l /, ar far plats.
modersmal, 2) modersmal, geogra- Jungfru finnes.
Svar med Ionean- fi (jamte ett annat amne), 3) tyska, sprak, betyg och helst foto.
under engelska, 4) matematik samt fy- adress " Barnkar ", p. r. Laliolm.
sik och kemi eller event.
biologi; samt en lararebefattning i teckning, OS aldre, barnlos, enkel familj manlig el.
kvinnlig, tillfalle till un- finnes plats for en ung, frisk, dervisning afven i laroamnen.
Koni- snall ansprakslos flicka med vanligt petensvillkor, loneformaner, se kgl.
och godt satt att jamte en forut- kung.
d.
8 Dec.
191 1.
Vederbor- varande sadan bitrada vid alla i liga ansokningshandlingar stallda litet hushall forefallande goro- Yngre pianolararinna ett till skolstyrelsens ordf. adr.
Avesta, skola vara inlamnade fore den 23 kan, under sommaren iiiot fritt viv- mal samt vid en mindre telefon- vaxelstation.
Lon: fritt vi ' vre samt Juni 1912. re fa plats i familj, boende vid 10 kr.
i manaden.
Svar till, Tele- Familjen~edleni.
fonstationena, Svenljunga.
Styrelsen f. Avesta k. mellanskola.
Askimsfjorden.
Tillfalle tilI tysk konversation.
Svar id Nybro konimunala mellan- till salta badll, S. Guinalli An- skola anstalles for nastk.
Iiis.
nonsbvra.
Goteborg-.
Skicklig stenograf och ar en e. o.:) ararinna med under- maskinskrifverska Kvinnlig Sjukgymnast visningskyldighet hufvudsakligen i biologi, kemi ocli geografi.
Lon kan i battre barnhem ' genast er- erhaller tillfalligt arbete i sommar efter 1,600 kr.
for Iasar.
Till sty- halla god plats pa enkel badort Iios forfattare i 118rlig trakt i Da- relsen stallda ansokningar insandas nara Brussel.
Godt tillfaile att la- larne.
Narmare genom Arendska fore den 20 juni till skolans rektor.
ra franska.
Svar till Fru Walter Stenografinstitdet, Odengatan 16.
Allm.
Vasa 73 32.
Kiks 32 32, Schulz, Goteborg.
Styrelsen.
v H ' Sprid Vechotidningen DAGNY!
I; 8,
# (2 01 Spa~kasse- 4 01 rakning Deposition] Kapitalrakning1 Sommarkurser.
.
0 for larare och Iibarinnor vid folkskola anordnas inne ' O K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Stureaatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
, Kvinnligt ressallskap onskas till Ki: nekulle omkring den 25 juni, SV; till botanist^, Lovas, Vise.
(S.
T.
A.
29673E 1 ng elska.
sommarkursen (Oxford).
Finnas annu tva platser lediga o1 anmalan genast gores till Mr I Erskine Kidd (Torstensonsg.
1 Stockholm).
Riks 132 48.
A h.
l69 65.
Sanglekar fran Naas: text, musik, nodiga illustrationer xli fullstandigaste beskrifning i ~tforaiidet till 100 lekar och folk- ~isedanser), larobok vid lekkurserna k Nias, pris 2 kr.
; samt IITextbok ii11 sanglekar fran Naasti, pris 10 jre.
Utgifvare: Otto Hellgren; ' orlaggare: Abr.
Lundquists K. Hof- VIusikhandel, Stockholm.
Berattelse for barn och ungdom.
efter J U I ~ S, m * ifred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
t,, - - Kuinnliga: arbetsomriden.
: 2 Utbildningskurser m. m.
2 + Muntliga och skriftliga * + + + upplysningar genom i t + Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, + + + + 6 + 64 Drottninggatan.
Redeistamska Skolan Hum.
Par~i~al.
Sagogro t tan i Sagoskogen.
Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och O.
,, efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, .44 illustratio- ner af Brita Etlstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.Den hemlighetsfulla On.
H j ilten bland h j altar skildrade for barn och ungdom af Marie Lou- Charles G. Gordons lif och stordad, ise (ianner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
artonn ner ad.
- Pris 75 ore.
Berattelse for barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296. sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Sagor och berattelser af Harald Ostenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel.
eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Nybyggarna i Kanada.
I Guldslottets Rosengardar.
0 e e 4 + t + + + i Hudiksvall, upprattad i 897,, En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Ciyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fr8n A, 6.
Wirha Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; Z.
21 Lilla Vattagatan 21 Stockholm, Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12. varande sommar vid Lunds pris Kontorstid ' In 10-4.
Utfih alla stags juridiska uppdrag.
A.
' I '.
183 ' 36.
vata elementarskola.
Endas universitets- och gymnasielararr eller till gymnasielarare kom.
petenta larare meddela under.
visning.
Anmalan bor helsi ske fore den 16 juni.
Prospeki erhalles.
gehom i i + Rektor J .. STROMBERG, + + Lund.
Sju praktiga afventyrsbocker for barn och ungdom.
Tsarens kurir0 Wirens China Pomada, valgorande for hkvaxten: 3orjar saval Seminariekursen for utbildande af lararinnor I huslig ekonomi som Slojdlararinne- och Husmoders- kurs den 20 augusti.
Prospekt p i begaran. '
.
Innehallst orteckning. '
Dagens nummer inneh8llcr: Eva Upmark - 60 ar.
Af Alexairdra Skoglund, Reformer och skenreformer.
Af Elsa Ek.
Stockholms F. K.
.P.
R: s 10-arsfest.
Af A.
H.
L.
K.
P.
R: s sommarm2ite i Skine.
Anna Whitlock.
Af E. K-n.
Ceres ' dottrar.
Af Ellen Nordenstreng.
Utlandet.
Helene von hluhlau: Efter tredje barnet.
Kec.
af SkrZ.
Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byrP Oppen 11-4.
Allm.
tel. 4 f red rika-f rem er-f lir bandets Sjukskoterskebyrll: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
A h.
tel. 82 1 1.
Om sproglig Forstaaelse.
XII.
Af A l m Forsberg-D~zZillroff.
eningen Insand litteratur.
Prenumeration h Dagny sker $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
