# ID: svediakorp-per548
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,617
# sentences: 1,321
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


atockholm d e n 8 duni 1 8 1 2.
N: r 23.
~renumer~tions~ris:.
,, ..,, 3: 5011 / c .... I Redaktion: ' b. kr.
4: 50 lh pr.
.
kr.
2: 50 ' ~astersaniuelsgatan 51, en tr. 81.,, l: 25. lo ore * Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm A nirmaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
.
.
.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- j22 85.
.Utgifningstid hvarje torsdag.
.
.
.
.
.
.
I Redaktor o. ansvarig ~it ' ~ifvare: l 5: e ' dh-y.
.
I Expkdition.
- Annonsprii: och Annonskontor:.
15Ore per mm ...
E L L EN K L E MA N, Enkel spaltbredd 50 mm:.
.
Mastersamuelsgatan 5 1.
c n k.
Marginalannons under texten 15 Mottagningstid:.
.
.
mm: s hojd.
per g h g 10: kl. 11-12..
Rabatt: 5 gKr 5 010, 10 ggr 10 Ola, 20 ggr ' 20ol0, 50 gr " 25 Ola.
Post- och !elegrafad !ess:.
Annons bor Sthlm 1912.
F.gI~dds Boktr.1 DAGNY, Stockhotm.
senast m h d a g f. m.
-.
I.
.
.
.
Den nyaste rattsmoralen.
.
.
.
.. d P.
r o f e s s o r T h y r e 11 (i debatten om kvinnorost- dem.
Ar i krvarande &amp; nd d- manliga.
uppfatinin: ratten efter att h a hallit en ' granskning af (Ide gen af svensk ratt sadan - och professor ~ h ~ r e ar n lamplighetsskal och de rattfardighet~skal~~, som tala for ju en orubblig auktoritet,!
- hvad ha val ' ~veriges kvinnans befogenhet att erhalla rostratt): - llFor sam- innebyggare i gemen: att vanta sig for framtiden, ' sporde hallet ar samhallsnyttan det enda bestammande.
Kan de sig helt upprorda .och undersamma till mods.
man daremot ej bestamdt tala om vare ' sig nytta eller Till all lycka kom justitieministerns s t ~ k a b e t o n i n.
~ skada, sa k a n ' man lata rattfardighetsskalen galla .. af hvarthan en.
dylik askadning leder fa dagar .dar- (sic!)
.
efter vid behandlingen af en annan.
fraga.
Och kvin- J u st i t i e m i n i s t e r n (i debatten om Akarps-I norna kunna ater and.as!
Ty det ar val ' dock sannolikt lagen): - (~Man.
satter lamplighetssynpunkten - -- - att huad som galler i en fraga afven far galla i deras.
i forsta rummet, rattfardighetssynpunkten i det andra.
Eller star kanske svenska kvinnan sasom annu icke i och med att vi lamna rattfardighetsskalen, d a.
politiskt likstalld med mannen som en samhallets paria a r o v i p a e n u t f o r.
s v a g.
s o m l e d e r t i l l.
utanfor lag och ratt?
Ar det endast nar det ar lamp- v a r t u p p h o r a n d e s o m rattsstat.ll ligt och nyttigt for mannen, som han med ofverlagsen beskyddarmin vinkar henne till sin hjalp?
Nar det ar (Ur tidningsreferaten; kursiveringen af forf.).
Hvad som, nast den opakallade kvinnliga (!
) *) app- olampligt kan.
' hon jagas bort, tills det nasta gang laden fran ahorarelaktaren vid debatten om kvinno- blir lagligt att ta hennes tjanst i ansprak.
Det har i dessa ' dagar gjort ett m~ldast sagdtegen- rostratten, maste vacka bitter uppmarksamhet aro de synpunkter som.
en professor i juridik,.
och dartill en domligt intryck att i en hogertidning, som vecka efter af de mest framstaende, gjort sig till talsman for anno vecka, tidtals dagligen, innehallit varningar .till val- 1912.
Nar svenska kvinnor laste dessa ord om hur mannen vid forestaende landstingsmannaval for den man k a n lata rattfirdighetsskalen galla, nar eller sa- omstortande samhallsolycka som skulle folja med kvin- vida det passar, och att nyttighetssynpunkten bor galla norostrattens inforande, att i man som valet nalkades framst,.
blef det fortvifladt medeltidsmorkt omkring orten i samma tidning se den forargelsevackande var- ningen forsvinna.
och platsen intagas af fetstilta manin- *) Den m kvinnliga^ appliden har visat sig harrora fran skola gar ' till k v i.n n o r och mawl att utofva sin rostratt.
vi saga den kvinnovanliga dr Tretow.
Har passade det, det var synbarligen opportunt att R e d.: s a n m. '
r en
!
Fredrika.Bremer-Forbun- dets verksamhet under a r 1911. med kvinnor forstarka valmanskiren, ergo v a r d e t r a t t och lyckligt att ocksa kvinnor hade rostratt Det ar B blott nar det galler p O i i t i S k a val, som det ar oratt.
Som om icke politiken i vart partitidehvarf spelade in vid alla .val och i allra hogsta matto vid landstings- Men detta ar ge nan rostratt, nar det passar o s s, neka kvinnan den, nar det~passar h e n n e.
,!
- l har Fredrika-Bremer-Forbundd utszii&amp; siil redogordse for 1911 ars verksamhet, Forbundets angelagenheter sta urider lediiing dcls af de argument, ar ifran ar dra- forbundsstyrelsen dels af specialstyrelser och kommittier.
gas fram vid riksdagsdebatterna om kvinnorostratten, ha 6 till antalet, och dessutom Forbundskretsarna forlorat sin hallbarhet och ierka nu enbart lojevackande.
forbundet 34 ombud, som pa skilda platser i lalidet ar- Det, ar det Om nyttighetssynpunkten beta for dess intressen.
Forbundsbyran har liksom framfor rattfardighetssynpunkten,som vacker indignation.
ut utgjort det for forbundets mangsidiga och sorg, emedan det - som vi sett - visar att vi arbetseedrum.
befinna oss pa det sluttande plan, lisom leder till vart Vid arets riksdag forekommande kvinnofragor ha af- upphorande som rattsstatli.
ven under det forflutna aret foljts med storsta intresse.
Besia tvi citerade yttranden fran Sveriges riksdag Med anledning af vackt motion om,, unde,soktliilg al den l8 och 22 maj korsa h v a r ~ d r a likt tvi sjukc~~terskors och sjukskoterskeelevers och ofrig 2 sjuk- dragna Det dem framtidens husen i riket eller i privatvard anstalld personals arbets- strid kommer att sta.
forhallanden " ingick forbundet till det riksdagens utskott, nyttighetssynpunkten i stat som hade att behandla motionen, med en hemstaflan att och samhalle eller skall rattfardighetsprincipen fortfa- att de genom sitt tillstyrkande ville bidraga rande hafdas?
Stalles en sadan fraga till kvinnan, re- i motionen gjorda yrkandena matte vinna gil- ser sig hennes inneboende med lande.
Skrifvelsen atfoljdes af uttalanden af ett ' Prang * Det k a n l~ck !igtvis icke hennes ' lpo- for Sophiahemnlet, Roda Korset, Diakonissanstaltcn, w- litiskt oskolade.
forstand gifvas ett sadant alternativ.
ra Sjukskoterskehem, Svensk sjukskoterskefOse- Ett ' - 5amha11et pa star pa ning och Fredrika-Bremer-Forbundets sjukvards kom mitt^, vacklande lerfotter.
Ratt och rattfardighet, det ar halle- Samtliga dessa institutioner, hvilka, sasom speciellt sak- berget, den enda sakra grunden.
kunniga, af forbundet anmodats att yttra sig i frligan, Ja# a d ar ratt?
Och h v e m hade anslutit sig till de i motionen yrkandena.
har ratt?
P i det forra svarar tider soni gatt och tider Den utredningen blef sedermera af som komma.
sluten.
Pi det ' senare har en stamma i Europa helt nyli- Fragan om yrkesskolor har aterigen varit aktuell i det Iigen gifvit svaret: makt har ratt!
O m sa ar, skall att Stockholms stadsfullmaktige haft att besluta om det droja innan kvinnan far ratt, men n a r hon fatt folkskolofverstyresens forslag om inrattandet af s. den, skall hon aldrig ' upphora att som nu protestera k. endagsskolor af Munchen-typen.
Forslagck om- Il ' lot denna den nyaste rattsmoralen.
Detta ar en af fattade afven en endagsskola i somnadsyrket; * di ' ' I dagarna l de samhallsvadliga, kvinnligt veka l?)
insatser hon kom- mer alt gora i samhalispolitiken.
S-d.
.
...
~l-n.
.
De gifta kvinnorna i statens tjanst.
Civilministern har, till svar ' a hr Lindhagens interpellation angiende statens kvinnliga befattningshafvares ratt att kvarsta i tjanst af-.
ven i handelse af giftermals ingaende, forklarat sig for sin del vara betankt att under den narmaste framti- den fa till stand en utredning angaende denna fraga, hvarefter det skulle blifva tillfalle att fatta en bestamdare position till denna sak an hvad nu syntes honom nodigt.
l Annonsera i D A G N da detta forslag tycktes vara den enda losningen for varande af den segslitna kvinnliga yrkesskolefr5gaii nisig sig forbundet bora gora hvad i dess makt stod att frini- ja utgingen, ehuru forslaget var lingt ifran att motsvara hvad forbundet afsag med sin varen 1910 utarbetade 11lm till yrkesskola for kvinnor.
For att stodja friigan under debatten i Stockholms stadsfullmaktige, igangsattes af f i i ~ bundet en utredning rorande de yrken, som arets l&amp; nickor amnade genom prasterskapets tillmotes- flit- gAende erhollos svar rorande ej mindre kor.
Rorande stadsfullmaktiges i fragan fattadc beslut ilar i Dagny pa sin tid utforligt redogjorts.
Med anledning af de bada internationella kvinnoniii- ten, som ullder aret agt rum, pa " aren 6: te virltlskoii- gressen for kvinnans politiska rostratt och pa hosten Iii- ternationella kvinnoforbundets exekutivmote, har forbitiids- styrelsen pa engelska Ititit utarbeta en ofversikt af sven- ska kvinnans rattsliga stallning.
Vid tiden for de kommunala valen lami~ades 2 fiis- bundets byra upplysningar om tid och plats for valet ni.
m. samt tillhandahollos de olika partiernas - - - - valsedlar.
- Ft ' or -- - .- -.
-.
.
-.
Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
.e44eee * ee4e44eeeeee4eeeeeeeeeeeeee4eeeeeee4ee44eeee44eee4e~.
: i D A V I D A N D E R S E N QL Comp.
: Arbeta for Dagny i b
att soka.
forma de gifta kvinnorna att mera allmant full- gora sina kommuiiala skyldigheter har forbundet tillsam, mans med F. K.
P.
R. i Stockholm medels annonsering riktat en uppmaning till gift kvinna, att deklarera, och dessutom har a forbundsbyran tillhandahallits fcimular for gift kvinnas deklaration.
Den afdelning af forbundets verksamhet, som afsei .. att med studie- och forlagslan .understodja arbetande kvin- nor, har som vanligt anlitats, och ha, 10 nya lan ii till- saminans kr.
5,800 beviljats.
A aldre lan ha inbetalts kr.
4,271: 67.
Summan af fran forbundets fonder for namn- da andamal utelopande lan utgjorde vid Arets slut.
kr.
21,412: 74 mot kr.
19,884: 41 vid folrra arets slut.
.
Till forbundsbyran har irigatt talrika fragor angaende kvinnororelsen i in- och utlandet.
Upplysningar ha bl.
a. lamnats rorande gift kvinnas deklaration, kvinnors kom- ' inunala rattigheter, upprattandet af aktenskapsforord och testamenten, pensions- och sjukkassor, p1atsanskaffniiigs ' - och upplysningsbyraer i utlandet, litteratur i kvinnofragan och andra sociala.
fragor.
s ess utom har byran i stor ~itstrackniiig besvarat muntliga och skriftliga forfrag- gar om arbetsomraden for kvinnor samt om laro- och utbildningskurser m. m.
Da k. m: t i dec.
1909 uppdrog at lagberedningen att omarbeta giltermalsbalken och de delar af arfdabalken, som kunde behandlas i samband clarmed, ansag F r e d- rika-Bremer-Forbund.ets kommitte ' for l a g f r.a g o r att densaniina ' skulle soka, i hvad man den kunde och SA langt dess tillgingar medgAfvo, upp- lysa kvinnorna om den iiu gallande aktenskapslagstiftnin- gen.
PA uppdrag af kommitten affattade froken M. Stael von Holstein en broschyr, " NAgra onskemal och syn- punkter rorande .var aktenskapslagstiftning ", som under ar 1911 har spridts i skilda trakter af Sverige.
I januari 191 1 borjade kommittens sekreterare doktor Alexandra Skoglund pa uppdrag af kommitten halla foredrag ofver den gifta kvinnans rattsliga stallning forr och nu.
Det forsta af dessa foredrag holls i Stockholm vid F. K.
P.
R: s centralstyrelsemote.
uhder varens lopp holls sedan foredrag i samma amne a ett offentligt mote .i .Stockholm, anordna ' dt pa initiativ af Fredrika-Bremer-Forbundet och utlyst af ett flertal kvinnoforeningar, samt vid ett .sam- mantrade i kvintloklubben och vid Svenska Skolkokslara- rinnornas arsmote.
Dessutom har doktor Skoglund lika- ledes pa uppdrag af kornmittin hallit ofvannamnda fore- drag pa.
16 olika platser i landsorten.
PA de flesta or- ter ha resolutioner fattats, hvari framstallts ett bestamdt yrkande pa att vid den pagaende lagrevisionen lagbe- stammelserna sa affattas att ma.lsmanskapet afskaffas och den gifta kvinnan beredes full likstallighet med mannen1 saval gent emot barnen som i formogenhetsrattsligt af- seende.
Fredrika-Bremer-Forbundets landt- h u s h a 1 l n i n g s s k o l a vid Rimforsa, som nu afslu- tat sitt fjarde arbetsar, har darunder inflyttat i sina nya lokaler.
Invigningen af den nya byggnaden skedde med stor hogtidlighet den 13 september.
Verkningarna af den brand.
som hariade skolan i _ _ ' L, V Som OU^ barligt toalettmedel i - mars 1910, har striickt sig in ofver ' sa ' godt som hela det- ta arbetsar,.
men.
trots.
alla svarigheter har.
dock skolan just under detta ar nAft fram ' till genomforandet af ' - den.
organisation, som varit ett mal anda sedan afshtriingeni af dess forsta kurs; utbildningstiden ar nu ' 2-arig, half- va.
antalet.
elever antwes arligen, bvarigeiom erhalles en aldre och ' en yngre kurs, aldre kursens elever specialisera sigl under ' andra Aret; i. det att de ansluta sig till nagon af de tre kurserna: skolkoks-, laiidthusli~llnings- och trad- gardsslojdlararinnekursen.
Kurserna aro fullt skilda.
i arbetet, sa.
att man har riiojlighet ' att g e at hvar och en just det, som man an- ser for det ' framtida arbetet bast .behofligt.
.
' Harvid ha aldre kursens elever anvandts a t t under laiarinna ' ns of- verinseende och med pafoljande kritik instruera och leda den yngre kursens elever saval inom den husliga ekono- - miens omrade som i smabruk och tradgard.
De nya lokalerna, tillrackligt manga;.
rymliga och an- damalsenliga, ha helt naturligt mojliggjort ett strangare systematiskt arbete an.
forr, och den bekvamlighet,.
som ar en nodvandig foljd.
af de battre lokalerna, har sin motvikt i. smabruket, dar allt ar ordnadt efter, .monster af ett verkligt hem pa landet ' med sma tillgangar.
' Den karlek eleverna hysa for detta hem och det intreye, livar- med de arbeta dar, vittna om att skolans nya " lokaler ej gora dem pretentiosa och forvanda.
.
- Af de afgaende eleverna ha 4 erhallit platser vid skol- kok och 3 som tradgards- eller slojdlararinnor; 1. har erhallit plats att foresta och skota ' tradgard,.
s&amp;idjur och mjolkhushallningen vid ett mindre.
smabruk.
.
.-Forsta ars- kursens och ofvergangskyrsens, .alla elever inneha platser.
I likhet med foregaende ar har tidningen Hemjr.efnad utgifvits af forbundet, och tidningen har ' alltjamt stiafvat att, mot en .lag prenumerationsafgift (kr.
l ': ~), bjbda at svenska hem en god, upplysande och underhallande lasning.
FrAn forbundets, s t i p e n d i e f o n d e r har under aret utbetalts stipendier till 24 personer med tillsamman-.
.
.
.
.
.
.
lagdt 7,422 kronor., Vid redr rika- rem er-forbundets s j u k - s k o t e r s k e b y r a. '
i Stockholm h a r.
under aret hogsta antalet pA en gAng inskrifna sjukskoterskor, varit 232,.dar: af 87 .privatskoterskor och 145 med fast anstallning.
An- talet sjukbud har varit 1,132 (mot 1,128 foregaende ar); Anstallning har formedlats i 634 fall (mot 648 forega- ende ar), hvaraf 42 fasta platser, for hvilka sammanlag-, da lonebeloppet uppgar till 24,150 kr.
(mot 29 platser med ett sammanlagdt lonebelopp af 15,900 kr.
oregaen- de ar).
Antalet arbetsdagar har varit 20,335 (mot 21,350 foregaende Ar).
.
.
Den for tillfalliga sjukbesok disponibla sjukskoter- \ skan har under aret gjort 119 sjukbesok ' (mot 301 - fore-.
gaende ar), tjanstgjort 89 dagar (mot 48 foregaende ar).
samt vakat 55 natter (mot 35 foregaende.
ar).
.
Samkvam for sjukskoterskorna ha agt rum i byrlins lokaler andra onsdagen under manadeina januari-inaj.
.
.
.
.
och oktober-december.
Vid F r e d r i k.
a - B r e m e r - F o r b u n d e t s s j u k - s k o t e r s k e b y r a i Goteborg ' har under aret hogsta S, c,. '
raknas Salubrin af alla, som genom ratt anvandning Iirt kanna dess upp- friskande och valgorande verkningar, men varderas dock hogst af dem, som vid irakad hud- och harsjukdom eller tandvark erfarit dess formaga att intranga till sjukdomsharden och hafva det onda ...
Partilager hos a G e i j e r Bc C: o, Stockholm.
,
.aritalet- pa- en gang.
inskrifna ' sju ' kskoterskor varit 179 mot - 184 foregaende Ar, Haraf.
fast.
anstallda 61, i privat sjuk- .vArd 118; Under aret afgangna aro .5, daraf 3 for in- .gaende af aktenskap.
Ofverflyttade till Fr.-Br.-Forb.
: s sjuk-.
.skoterskebyra i Stockholm 4; Formedling af fasta platser 14 mot 15 foregaende ar.
Privatskoterskornas arbetsda-, gar ha.
varit 22,864 mot 20,181, och poliklinikskoterskans .besok 1,276 mot 1,496.
De bada genom frivilliga gaf- - vor i s t a l l d a Caritas-skoterskorna ha gjort 6,153 fria sjukbesok i medellosa hem mot 5,866 ar 1910.
-. '
Samkvam ha som vanligt anordnats 3 Sjukskoterske- .hemmet 2: dra onsdagen i hvarje manad, hvarvid samtli-.
g a foredragen ined intresse Ahorts.
.
Fredrika-Bremer-Forbundets sjuk- k a s s a hade vid 191 1 ars slut 307 medlemmar.
Under Aret har utdelats sjukhjalp till 77 personer for tillsam- mans 3,118 sjukdagar, ett sammanlagdt belopp af 4,925 kr.
- Rorande forbundskretsarnas verksamhet ma foljan- .da anfikas: Malmokretsen har hufvudsakligen inriktat sin verks; tm- h d p 4 anordnandet af forelasningar och ' diskussioner ro- kande fragor af allmant och socialt intresse.
Efter en fo- relasning cin " Eget hem ' for sjalfforsorjande bildade kvin- nor " tillsattes en kommitte for att undersCrka mojligheten och eventuellt vidtaga forberedande atgarder for upprat- tandet af ett dylikt kooperativt foretag (centralkokshus) i al mo: Inom forbundskretsen i f und har afven ett fler- tal forelasningar och diskussioner rorande olika samhalls- frligor agt riini.
Dessutom har kretsen anordnat en fo- relasningsserie i praktiska amnen, i .framsta - rummet af- sedd for folksiolebarnens modrar.
~ e l s i n ~ h o r ~ s k r e t s e verksamhet ns har under aret in- riktats pA tvenne samaritkurser, forelasningar for med- lemmarna och forelasningar for arbetarehustrur.
-.
Linkopingskretsen har afven i Ar koncentrerat sin verksamhet pA kretsens ungdomsklubb.
Under Aret har aiitalet delagare i klubben varit sa stort att det pa hos- ten blef nodvandigt uppdela densamma i en aldre och en yngre afdelning.
Rorande ~tran~iiaskretsens verksamhet.
ma namnas en af kretsen under aret anii-dnad skolkokskurs.
PA inbju- dan af kretsen holls forbundets arsmote i Strangnas den 18 och 19 april.
Inom Arvikakretsen har en del foredrag hallits, men kretsens verksamhet har foitfarande hufvudsakligen.
inriktat sig pa uppehallandet af en barnkrubba.
- Intresset for bariikrubban, isynnerhet for dess bygg- nadsfraga, har gliidjande nog varit i stigande, hvilket for- anledt styrelsen, att satta alla krafter i rorelse for att at barnkrubban skaffa ett eget hem.
Nar darfor nu pA htisten en lamplig liten fastighet utbjods till salu, inkop- t&amp;.
den af ordforanden, froken Alida - Indebetou, person- ligen, for alt senare ofverlitas pA barnkrubban, som an- nu ej har- ratt att sasom- korporation besitta fastighet.
Medel till detta kop har erhallits dels genom insamling, dels genom forsaljning af barnens julflagga och ' en af konstnaren Gust.
Fjaestxi,.
skankt tafla, men annu ' Ater- S. ' L.
.
star ' en ratt stor skuld i bemalda.
fastighet. '
Inbjudan till de svenska kvinnornas andra a&amp; manna rostrattsmote.
e svenska kvinnornas andra allm.
rostrattsmote skall D aga rum i ar den I 6 .juni i Nackarps dal Sk&amp; ne.
Det ar pa en viktig tidpunkt for hela var rorelsc, i som detta mote kommer att hallas.
Forsta kammaren har med 28 rosters majoritet afslagit den kungl.
propositio- nen om politisk rostratt for sveiisk kvinna pA sanirna villkor som for svensk man,.
och det blir nodvandigt att L.
K.
P.
R. under de narmaste Aren nedlagger ett ki- nu mera intensivt arbete an forut pA att for var fraga vinna den forstaelse ute bland folket, som ensam kan bringa den till seger.
Som ett led.
i detta arbete maste sommarens mote bc- .traktas.
Nackarps dal.
a r ett stalle dar den skanska bc- folkningen ar van att samlas for att lyssna till manande ord frin deras politiska ledare; har vilja vi nu gifva denna befolkning i sa stora skaror som mojligt iillfalle att hora va ' r sak framlagd och tolkad af talare ur vara egna led.
Men det ar ej nog att de beramade talarna in- finna sig: lika viktigt ar att om dem sluter sig en stor skara af L.
K.
P.
R: s egna medlemmar; allmaiihetcri bor fA se, att bakom talarna stor en stor och allvarlig kvinnoopinion, som ar beredd att arbeta och offra tills vart kraf blifvit genomfordt.
Skaneforbundet af L.
K.
P.
R. riktar harmed en en- tragen inbjudan saval till sina egna medlenmar som till de ofriga lokalforeningarnas medlemmar ut ofver hela landet att for sakens skull sa talrikt som mojligt infinliu sig i Nackarps dal den 16 juni och afven forma vanner och bekanta att folja med.
Motets program iterfinnes h&amp; nedan, afvensom anvisningar m. a. p. inkvartering i Lund och annat som for motesdeltagare kan vara af iii- tresse att veta.
* Det ' vore en stor gladje for Skaneforbundet, om alla, som kunna det, ville komma till detta mote.
Det blir borjan till, som vi hoppas, den sista stora anstrktgnin- gen, och mycket hanger p5 att ' borjan blir god.
Lund, Pingstdagen 1912.
For Skineforbundet Anna Wirkseil.
ordf. Louise af Ekens~am.
Eklen Wester.
sekr. - Upplysningar om ~ o t e t.
Tagforbindelser oc / z itzkiwfc ring.
Tigforbindelserna med Nackarps dal, Rostinga sta- tion, Eslof-Klippans jarnvag, aro sa beskaffade, att skin- ska deltagare i f r i l u f t s m o t e t d e n 1 6 j u n i kiiri- na komma dit direkt fran sina resp. hemorter siindag f. m. och tillbaka sondag kvall.
Icke-skaningar diirernot go- ra klokast i att fara till Lund lordag kvall.
Genom ari- malaii till fil.
mag. Clara Lundh, Solvesgatan 3, I.uiid, i n ni a n d e n 1 0 j u 11 i, kan rum bestallas aiitixige~i i privata pensionat, pris inberaknadt frukost hogst 2 kr.
pr dag, eller i hotellen, pris pr rum pa Grand I iotrll fran kr.
2 5 0, pa Jarnvagshotellet frAn 2 kr.
pr (tag.
Ifall tva onska dela rum, bedes detta uppgifvas.
Ankomsten till Nackarp sker sondag f. m. rnttllriri kl. 11 och 12, och motet tager sin borjan kl. l2 med mtr- sik af Skanska Trangens musikkar. ")
Obs.!
Programmet infores i nasta veckas nuri: mrr.
Sodra Sversges SjukskO• ’ e~Skeh " ern~ 1911.. '
Ur bref.
fran Mrs Chapman Catf ' Cill.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ..,.
Rev.
_.
.
~.
_. n n a Shaw.
- oreningen Sodra Sveriges.
Sjukskoterskehem holl lor-.
.
.
.
.
.
dagen .. - den.
l. juni sitt arsmote ......
.
.
.
.
.
.
' (Efter Woman ' s Journal.)
.
.
Af den nyss utkomna arsberattelsen frarngar, hur!
foi.
.
retayet .under 191 1 fortgatt efter samma plan ' som forti-, Som ickant ' oefiriner sig Mrs ~ h a p m o n c a t t pd e0 rem gaende ar, " i " det savil teoretisk som praktisk undervis- rundt jorden, och ' hennes bref fran de O flkgsnu trakter hon for nar- ning meddelats.
Elevantalet har under Aret varit 30, dir- vhrnizde ' tiesoker iiro sakerligen a f intresse.
for D a g v s lasare, af - 17 .forsta.
och.
13 .andra ara elever.
.
Forestandarinna / L varfore vi.
har meddela .ett utdrng ur elt a f dem.
for Sodra Sveriges Sjukskoterskehem a r.
alltjamt froken.
.
Thomasine Reuterskiold.
,.
Madan, Sumatra.
Under 191 1 ha till sjukskoterskor i S.
S.
S:; tjanst h a.
vi vistats har, icke .langt fran ndernagra veckor antagits ' - 13 elever; hvaraf 3.
genast erliollo plats vid sjuk- .liten fortjusande stad, i lundar ekvatorn uti en hus ...
Fasta platser .ha vid,are under arets .lopp erhallits af.
1.2 skoterskor, hvajamte 13. stycken, skoterskor haft af.
kokospalmer och gummitrad, omvaxlande med ba- vikasiat sasom ofver- och afdelningsskoterskor, vid., Atskil- nan- och.
brodfrukttrad, och ofvervaxt af underbara, vack- liga, sjukhus.
Pa grund af hollandskt ra, blommande slitigervaxter.
De inom Hemmet boende skoterskorna hafva genom ordningssinne far dock icke ens .ett grasstra.
.vaxa.
vildt.
p,rivalsjukvard och .. vikariat ' vid sjukhus tillfort Hemmet en, Jag alskar .Madan fran sex p i aftonen .till nio pa mor- inkomst af kr.
1,996: 56 mot eii .under samma.
tid.
.frAn Htmunet .uppburen, afloning af.
kr.
.
1,416.: 68..
.
.
gonen.
.
Fran tolf p2 middagen till fem eftermiddagen) Skoterskorna tjanstgo.
i privatvArd, for, 3 kr.
pr a r o.
gator och torg.
tomma och ofvergifna,, - och man kan.
dygn, och som vikarigr vid sjukhuc ' for 50 kr.
ps ma-.
ej gora annat an transpirera,.
flirnta.
efter .. luft, och flak- nad.
ta sig.
Klockan fem krypa.
manniskorna, svarta,.
bruna,.
Den 1 april.
- 1911: funnas dels 15: elever,.
hvaraf 3 s. gula och hvitaj.
ater fram fran .sina morka gomstallen.
; k-: landst.ingselever, hvilka borjat sin kurs i /, 191.0,, .af dessa har 1 afbrutit kursen, dels 17 .elever, hvaraf afven~ klockan sex vimla gatorna .af vagnar, och.
i alla.
de vack- ledes .3 .land$ingselever, .+vilka.
alltagits att borja.
.
kurse11.
ra fo~tradgardarna, drickes- .eftermiddagste ..
Man ater mid-.
- samma dag ...
d,ag klockan nio,.
och emedan, natterna .aro.
svala nog for I regel, anfagas ' nagra elever ofv ' er det faststallda an- att ' tilllita.
en att.
sofva, maste allt .arbete utrattas - for.e talet 12 till- .hvarje kUrs, da visat, att och ' annan.
afbrvter - kursen.
.
.
.
.
klockan nio p i morgonen.
eller, p5 aftnarna.,.
.
.
.
.
.
&amp;.
Den l, dec.
.l911 vor0 64 vid.
Somdra Sveriges Sjuk- 1 gar afton hade vi.
.ett stort rost-rattsmote;.
ett tran- skoterskehem: utbildade.
sjuhkoterskor i tjanstgoring dels; spirations-mote med tva, angande.
talarinnor.
pet.
ty,ngsta, vid sjukhus dels i ' privatvar+,.
.
arbetet.
kom.
.
naturligtvis.
pa doktorns (Dr, Aletta Ja-.
har imder aret Hemmets.
platsanskaffningsbyra formedlat ett. '
stort antal ' platser.
.
Sammanlagda ' Cider!
cobs).
lott, eftersom detta i r hennes land ..
Hon.
har fatt af den sjuk " ard - som lamnats af s !jval dem,.
hvilka.
g e till stand ' en .lokalfOoning med 60 medlemmar;, i mor- %h senare.
i Padang, nom.
~ e m m e t erhallit - fast.
plats, som.
af ~ G r n e t s egna gon .skola vi ha mote sjukskoterskor a r ej.
mindre .,an 11,638 .dygn, hvilket i ge- ratt under &amp; vatorn, Och ratt snart bege vi oss till Ja-.
nomsnitt utgor 32 skoterskor i standig tjanstgoring, va, dar G.
skola ha, flera transpirations-moten; '.
\ jara or: Ett af de stipendier, som ar 1911 utdelades genom ganisationer stracka.
.
sig nu bokstafligen fran.
polcirkeln ...... Nationalforeningens mot tuberkulos.
styrelse, har tilldelats.
en .. af .Hemmets skoterskor for.
deltagande.
i utbildnings- tifl ekvatorn *.
.....
Det var ratt underligt hora, ' att kvinnorna is Rangopi, kursen.
af.
dispeiisarskoterskor for bndsbygden.
De anslag 2 750 kr.
f r h hvardera,, som &amp; ~ d ~ f ~ ~ l l m a Birmas k: hufvudstad, under aratal haft kommunal rostratt.
- P!
?- fige i Malmo och Lund for a r 1911 beviljade.
.
Hemm-et, ser, hinduiska, muhammedanska, kinesiska buddhis: ha ' afven foi- 1912 tilldelats detsamma.
.
.
tiska kvinnor.
forekomma bland de rostberattigade.
.
och.
.
.
af:.
ge verkligen.
sina rostet.
.
Kvinnornas ledarinna- .ar en if-.
.
.
.
.
.
.
rig och - ortodox, buddhist, som .agnar hela sitt.
lic +h.
.
.-.
.
.
.
.
sin fohogenhet at socialt arbete och som, rostat et!
kyqrts ~te ' drika ' Brenitirforbundets arsmote.
Fi-edrika.
Bi-emer- ' sekel.
.
.
.
.
Hvad sager ni om det, rostrat (s1osa ' amerikanskor?
-.
Forbundet).
hiller sitt irsmote ' den 14-15 juni.
5 .Teilras- Vi ahna o l Filippinerna nagot, &amp; n hiru l !n- sen i, Malsingborg.
.Motet oppnas den 14 juni kl ...
' / 2 11.
, f: m., !,d+,.
Arstedogorelser framlaggas; d a ~ p a vidtaga mo- ge " i. stanna di;,, beror g A situationen.
i K ' ina.
.Blir.
det tesforhandlingarna.
Kl. 2 e. m. haller skolkokslararinnan; ej egodomligt om den orientaliska skoldpaddan, vinner froken Ingehorg Schager foredrag ofver, amnet: Behofvet oker den amerikanska rostrattsharen? '
(~ M&amp; i Catt skof af utbildningsanstdter for tjanarinnor, ' hvar~a foljer.
dis- ej afgjord som nu.
till.
.
.
kussion.
Pa aftonen.
kl. % 8 hallesa offentligt mote 2 iio- detta, var utgangen af lopningen skoldpaddans fordel.)
.
.
- te1.
Continental, hvarvid froken Gertrud Adelborg talar.
Nu .miste jag g2 till lunchen oih- c e d h till.
sangs.
.
un-.
ofuer .amnet:.
Kvinnoror&amp;en och Fredrika-Bremer-Forbun- dcts - insats .dar.i.
.
.
.
.
der d; heta ' timmar&amp;.
.
-.
Andra: dagens mote inledes kl. sil ' f. m. med dis- Ma all god lycka, ftjljg ' ~ och.
r.
smale mot ben sakvi.
.
.
.
kussion ' angaende " forbundsangelagenheter.
Kl. j4 2 e. m. bada aro hangifna!, ".
.
.
.
, ahordnas.
.diskussion om Moderskapsforsakring med fru M.
.-Anholm som.
inledarinna.
.. Pa aftonens offentliga mo- te, hvilket, likasom foregaende.
dags, ager rum i, Hotel Conlinental, haller fru A. Hojer foredrag o~fver amnet:.
Hemmens uppgift i var tid.
... A.
F.
* ' ',, g ' l.
,, r s ' ' O,,, ' ', ' ' ', '
pris taga del af det basta i in- och utlandsk litteratur.
: Fran en mera ansprakslos borjan .har Stockholms La- ' et var nog inte alltid sa sesalong under aren alltmer utvidgats, och dess.
boksam- roligt att lefva och vara ling uppgar for narvarande till narmare 40,000 volymer,.
kvinna pa vara mormodrars hvartill kommer en betydande mangd tidskrifter, kalend-.
tid som det tycks oss, da vi rar och uppslagsverk.
Da tillgang ' ju bestammes af ef- genomlasa dessa fortjusande terfragan, utgores den ofvervagande delen af bockerna na- memoarer och brefsamlingar, turligt nog af skonlitteratur; af denna .ar den tyska, en- hvilka nu tidt och tatt (lupp- gelska och franska sardeles valftirsedd pa respektiva ori-.
, tackas11 och offentliggoras.
ginalspra ken; For memoarforfattarinnorna Mellan 20- och 23,000 personer besoka .. arligen salon- och * brefskrifverskorna gick det gen, och ofver 30,000 band.
ga hvarje ar ut som hem- val an, de stodo ju vanligtvis i lan, hvilka siffror tydligt visa, att Lasesalongen alltjamt kontakt med sin tids stora fyller ett stort behof, om den an pa sista Aren kunnat och betydande personligheter marka verkningarna af konkurrensen med forsamlingsbib- - ~ r o k e n MARIA von BELOW.
och fingo luft under vingar- lioteken, hvarest ju som bekant, tack vare stadsanslagen, na.
Men, alla de andra, de bocker utlinas till laga priser.
Lasesalongen har som lefde i lugnvatten, i kretsar kanske, dar forvarfvet alltid mast lita till allmanhetens lasl lust ' - som ytterst be-.
var det enda intresset, - de som sjalfva ej fatt ordets stammer foretagets framgang - och till enskildas intres- '.
gafva, som, gatt bort i tystnad liksom de lefvat och hvars se och bidrag.
Forst ar 1909 beviljades den af .stads- lif och ' tankar och kanslor vi blott kunna gissa oss tilt fullmaktige ett ' rligt anslag af 2,000 kronor;, - .-.
och ana.
- ah, hurudant var ej deras !if!
' Deras, som Stockholms Lasesalong har varit .nog lycklig att in; langtade efter att vaxa, men.
ej fingo!
om sin styrelse rakna manga personer, som varit varmt.
1- vara dagar, d&amp; de offentliga ' bibliotekens antal okas.
intresserade for dess mission och framgangen.
daraf.
.och och allt fle~a billighetsupplagor af bocker gora sadana at- som lagt ned ett duktigt arbete pa att framja dess syf- komliga for alla, a r det svart att riktigt tanka sig in i ten.
Bland dessa kan sarskildt namnas.
doktor Valfrid.
att det for alls ej.
sa lange sedan var forenadt tned svarig- Palmgren, som under ett par a r.
verkade inom .,styrelsen.
heter att, fa sin laslust tillf~ ' edsstalld.
Ordforande ar for narvarande.
f n i Ezaline Boheman,.
och vice ordforande marinintendenten G..
Ulff.
.
Eller.
att riktigt forsta de kanslor, hvarmed den.
ti-.
.
.
.
.
.
Lasesalongen var vid sitt oppnande inrymd i n r 8 dens kvinnor halsade oppnandet af " Lasesalong, for da- n, denna.
forsta, mycket ' lilla och an.
mer " i.
Stockholm.
Men det matte val ha kants som na- ~ r o t t n i n ~ ~ a t a men sprakslosa lokal visade sig snart otillracklig.
Efter ett got nastan for stort for att vara .verklighet .. n, Det var ar 1866, saledes for snart ett halft. '
arhun- par flyttningar har den nu, forlagts till ~ a m n ~ a t a 18, drade sedan, som lasesalongen oppnades.
, Dess grunda- dar den tva trappor upp disponerar e n treflii vaning ...
.
.
rinnor, hvilka afven bildade dess forsta styrelse, vor0 da- p i sju rum och kok.
.
.
.
varande froken Sophie Leijonhufvud - den kanda Essel- Gor ett besok dar, gor .det.
snart!
vill jag saga.
till de, redan sedan, manga ar utgif-vare af Tidskrift for hem- alla, som hittills forsummat ' detta.
Ty har man bara met - fru Wilhgmina Hierta, fru Fredrika Limnell, fru varit.
dar en gang, drages man noldvandigt I dit.
.om.
.och.
.
Anna Wallenberg, froken C. Norstedt och davarande fro- om igen.
Bade.
af bockerna och af salongens forestanda-.
ken Anna Hierta, sedermera professorskan Retzius.
Af.
rinna, froken Maria von, Below.
Ty hvem vill.
val.
, afst&amp;.
.
dessa var det.
Sophie ~eijonhufvud, som fran borjan upp- frin gladjen att traffa en manniska, som lefver och an-.
Sto~kholms lasesalong.
D. '
' '.
,, t ' gjorde planen till foretaget, och .i en artikel.
i Tidskrift das och talar och verkar bloht for sin uppgift, som al- for Hemmet foljande ar framlagger hon den ingaende motiveringen till detsamma.
.
.
.
Fran borjan afsedd till lasesalong endast for damer, blef den dock snart tillganglig afven for herrar.
Natur- ligtvis.
gick det till en borjan ej an att de.
bada konen samtidigt besokte lokalen, utan .ordnades det med hansyn till.
det passande sa, att salongen holls oppen for da- merna under dagen och for herrarna.
morgnar och aft- nar.
Alla parters missbelatenhet med detta arrangemang, hvarigenom man ej sjalf fick bestamma ofver sin tid, framtvingade det djarfva tilltaget att halla.
salongen op-.
.
pen for damer och herrar samtidigt .. Lasesalongens syfte var och ar alltjamt dels att a for- hyrd lokal ge tillfalle till lasning af tidningar, tidskrifter och bocker, dels att genom hemlan bereda mojlighet for litterart intresserade personer att for ett relativt billigt skar sitt arbete och, som skankt sitt lif At detsamma.
Att ha verkat .pa sin post ' i 28 Ar, bara detta nakna faktum talar ju ett iiog tydligt sprak for den .som oron .haher till, att hora.
Froken von Below daremot talar ej garna om sig.
sjalf, men sa mycket hellre.
om sin kara Lase-.
salong, om all hjalp hon haft med dess skotande, sar- skildt af froken A. Wensjoe, som i 35 ar arbetat 4 .och for densamiila och till ar 1906, da hon afgick.
med pen- sion, stod vid froken von Belows sida som.
bitradande.
.
forestandarinna; - och hon talar garna o.m de forfatta-.
regenerationer, som hvar och en under sitt- tidsskede., be-.
sokt lasesaloiigen, 80-talets, 90-talets ' och nu vart arhun- drades unga litteratorer.
- Froken von Below kan al- drig bli gammal - det ar omojligt for en som star i forbindelse.
med .och tillagnar sig det basta.
af .hvarje.
.
tids diktning.
, - B, v '
DACNY Vidsynta, varinhjai-tade kvinnor - oppnade for snart.
femtio ar sedan Stockholms.
Lasesalong for sina bokfatti- ga och lastorstiga medsystrar.
Entusiastiska, uppoffrande.
kvinnor; af ' hvilka vi har namnt blott nagra fa, ha burit Stockholms Lasesalong fram genom ett- halft sekel, - skankande tid och krafter utan en tanke pa egen nytta.
.
eller vinst!
Det galler tyvarr ej .alltid detsamma om ' ett verk som om en man, att han ' ar stark da det ' star kvinnor bakom ' honom.
Men i fraga om Stockholms Lasesalong tror jag man kan vaga saga, att det a r just detta for- hallande, som visat sig.
valsignelsebringande.
.
.
.
.
A: H-n. '
' ' ' ' 27i.
Detta torde.
.
vara.
: syftet med.
Cha-no-yu, den ' japanska teceremonien.
Det genornestetiserade ofolket i d e n fjar-.
r a n Ostern har af tedrickaridet skapat en kult med djup estetisk, etisk och filosofisk.
syinbolik, med e n ritual s.5 detaljerad och preciserad, att en stackars vasterlanning+ star stum af vordnadsfull undran.
Djupt, kanner han sin; underlagsenhet pa detta omrade, afven om .han .ar kel miskt fri frAn denna okritiska Japan-beundran, som.
.for nagra.
a r sedan.
var epedemisk och val annu raknar tal- fika fall: Men ' lika visst som vi bora akta oss for att ofverskatta japanerna, lika visst bora vi tacksamt emotta-.
ga och tillgodogora.
oss alla ' de vardefu1.lti lardomar \ ii fran dem kunna fa - och- de aro manga, sakskildt p 5 det estetiska omradet.
.
Men det ar sa godt att genast medge det: a f Cha- no-yu, denna japanska nationalinstitution, begripa vi.
vas: terlanningar sa litet, att man hastan kunde saga: ingenting.
Och det a r.
inte underligt; Man maste ha trangt djupt in i en kultur, i sjalen hos det folk,.
som uppbar den, for att kunna fatta ett af dess mest .egen- artade uttryck.
Och da nu ett sadant uttryck for en ' siii- egen kultur framstalles for oss losryckt ur sitt samman- hang, maste det bli obegripligt for oss, afven ' om skil- dringen ar aldrig ' sa askadlig och detaljerad.
Ty fru Trotzigs framstallning af keremonin - a r lika noggrann som ingaende och vittnar om en synnerligen.
skarp iakttagelseformaga.
DA daitill kommer, att fodatta- rinnan vistats hela tjugu ' ar i Japan och enligt egen ut-.
sago deltagit i ett stort antal hogtidliga teceremonier, har.
hon ju ypperliga forutsattningar att kunna ge en tillfor- litlig och rikhaltig redogorelse for forloppet vid desa.
Men det ar icke nog harmed.
Hon har afven haft till- ging till en hemlig .litteratur, handskrifven och affattad pa ett slags chiffersprak, dar orden ha en annan bety- delse an i dagligt tal.
En infodd japanska,.
kunnig i detta chiffersprak och grundligt hemmastadd i tevetenska-s pen, har tolkat for henne denna esoteriska litteratur i amnet, tack vare det fortroende de bada damerna trots rasolikheten fattat .for hvarandra.
Denna rikt gifvande kalla har ingen annan europe varit i tillfalle ' att o s a.
ur.
SAlunda har fru Trotzigs .bok blifvit den rikhaltigaste i.
. '
' '. '
' ' Cha-no-yu.
J a p a n e r n a i c t e c e r e m o n i Af Ida ~rokk.
Med forord af doktor Sven Hedin.
Stock holm 19 1 I. Cederquists grafiska aktiebolag (i kommission 120 s; Kr.
3: 50. meine Bruder, gut essen und trinken konnen, das ist furwahr keine eitle Kunst. "
Salunda talade Zarathustra.
Och ho ar sa .. favitsk att neka till den dju- pa sanningen i profetens ord?
or visso hofves det oss att i en s5 ytterst viktig ' handling som Upptagandet i var fysiska personlighet af de ' amnen, ' som uppehalla och stegra iifvet, ?bijuta skonhet och stamning.
svinet star med %amfotteria i trgget och slafsar i sig afskriidet, och ulfven.
glupar ofver ateln; men redan ' vilden forstar att gora maltiden till en fest; vare sig han frAssar pa r&amp; nens - eller antilopens kott eller suger margen ur den krossade larpipan pil fiendestammens hofding och dricj ker den slagnes blod ur hans hufvudskal.
Skulle vi kul- turmanniskor da tanklost och slott svalja kronartskockor, gaslefver och champagne?
Bort det!
Atandet ar entverk- samhet, hvars betydelse knappast ' kan ofverikattas, och klokt utofvad forenar iden nytta .och noje pk ett nastan idea- aliskt satt - nastan, ty det ar sant, som det gamla svenska ' vis- domsordet sager: maten ar h a l f v a fodan.
Och inan far icke vara sa ensidig, att man till den andra halften rakna?
endast de s. k. fisdryckerna.
Tvartom, man maste ju rattvisligen medge de alkoholfria dryckernas existensratt.
Honnor for tket, kaffet och ' chokoladen, ja afven for mjolken i dess olika former ' .samt.
t. o. m. for det gam: la hederliga.
bondvattnet!
Ma.
vi alltid komma ihag att hedra den mat ' och dryck, som inom .kort skall vara en del .af oss sjalfva!
Handen pa hjartatm - ' brisfa vi icke sorgligt ofta harutinrian?
Men vi Icunna ju i ingen han- delse, alltid kanna oss genomtrangda och lyfta af ' den stamning.
ingjutandet af ny kraft skanker.
I regeln blir det ju blott ett .mildt valbehag, stundom t. '
o. m. tvart- om ett mer eller mindre starkt obehag, tyvarr.
Sa myc- ket mera skal att d i och da lyfta kroppens vidmakthal- lande och sinnenas eggande hogt ofver hvarclaglighetens plan.
" O '. '
sitt slag p&amp; nagot europeiskt tungomal.
Och darmed ar .den ocksa af stort och varaktigt varde for vetenskapen .. Cha-no-yu stracker enligt fru Trotzig sina rotter langt tillbaka i tiden och utanfor orikets granser, .ej blott till Kina, utan anda till.
Indien.
.
Ursprungligen.
torde .t&amp; drickandet ha varit ett medel att halla somnen .borta, som nyttjats af den buddhistiska zen-sektens praster under natt-, liga ' gudstjanster.
Till Japan synes seden att dricka.
t6 under religiosa betraktelser ha kommit pa.
1200-talet.
Ett Arhundrade senare hade den icke blott slagit djupa rot- ter i landet utan afven slagit ut i. en sagolikt.
praktfull blomstring.
Ytterligare ett arhundrade forgick, och.
.den- na ofverdadiga tekult fann sin .reformator, som gaf den bade .. mera stil ' och mera djup pA samma - gang han bed tydligt forenklade den.
Det var en buddhistisk munk vid1 namn Shuko; som p i s grund af sina.
fortjanster pa detta omride af shogunen Ashikaga Yoshimasa utnimndes till ' ' ' '.
larare - i. tevetenskapen och.
teceremonin.
(Nar fa vi pro- fessurer i ' middagslara och.
vinologi i Uppsala ocb Lund?).
Men den estetiskt forfinade shogunen lat med ti- den infora en del forandringar ' i ceremonin i syfte att lata dyrbara konstalster komma till anvandning;.
och an i dag spela konstnarliga karl och ' redskap en ytterst vik- tig roll.
i denna ceremoni .. I sitt nuvarande skick ar Cha-no-yu emellertid en skapelse ' fran femtonhundratalet, och Sen-No-Rikkiu ar namriet ' pa den- munk, som fast- stallde reglerna darfor.
Grundliga forskningar i ' amnet ledde .. honom till en ny, forenklad men fullandad ' form for teceremonin, enligt fru Trotzig " latf tillganglig och i sina enklaste former eller grader begriplig for medlem- mar af alla samhallsklasser ".
Rikkius ' system hat likval se4 mera gifvit: upphof till flere.
olika, af hvilka S e n k e - O m o t e-systemet, det.
.
renaste och mest aristokratiska, ligger till grund for fru .Trotzigs .arbete.
deltagare i en teceremoni och som hon val sjalf mitte ha kant manga ganger.
Man lasei-, man undrar och man tanker: h u r kan detta stereotypa bugande och pli- kiiakrypande, detta tittande ' p i konstforemal ' och underso;; kande af deras fabriksmarken samt detta vaxlande af ' ritu- ella fraser ha nigon annan ' verkan an att trika ut ' och i s t - e fin- reta till fortviflan samtliga deltagare?
Det m!
nas en forklaring, - det m a s ' t e ' finnas magot; som gor detta skenbart trakiga till nagot fangslande och tjtisandc - men hvilket ar detta magot?
Hvarfor fa vi inte veta det?
Har forfattarinnan aldrig sjalf kant nagot vid del- tagandet i teceremonin?
Det ' ser nastan sa ut, fastan det forefaller otroligt.
Eller ar hon af tystnadslofte biinden att icke yppa nagot om ceremonins djupare mening?
Mojligt; men da borde hon i klara ord ha sagt det.
Eller saknar hon formaga att meddela det psykiska jtif, som gar parellellt med detta i vara ogon meningsliba ut- ha-no-yu bestar icke blott ' af tedrickning.
Det ' ar en forande af sallsamma handlingar?
Det ar just en flakt etisk-estetisk-filosofisk-religios ckr&amp;oni i flere ' afdelningar.
af den japanska andan, som man skulle ha varit tack-.
Ingen detalj i orngifningen ' ar ovasentlig och betydelselos, sam for att ha .fatt kanna.
Jag inser till .fullo, att det ej lieiler nigon detalj i d e ' medverkande person&amp;nai bpp- ' icke kan vara latt att ofversatta - ma.
det.
uttrycket till- tradande.
Allt ' skall sakveika till vackandet af den kon- latas mig - japanskt sjalslif till svenskt.
Men oloslig -.
' trad,.
blommor, bor uppgiften likval icke vara.
Och p&amp; en person med templativa stamning, som ar ' dess.
sifte, brynn, vattencisteri, lampa och gangstenar.
.
.
i tradgardin.
fru Trotzigs kunskaper och erfarenhet har man ratt att.
.
.
kring ' t~iaviljon~en, vant; ummets och ceremonirunkets stalla stora kraf.
.
E t t forstar man likval - att.
det markliga ijfolkct .i iniedning och kult-attiraljen.
Symbolismen ar genomga- Ostern har en skarp uppfattning af f o r m e n s varde, ende; men .att h&amp; referera de manga enskildh&amp;r,.
.
som skarpare an vi.
Men forutsattningar for en forfinad forni- uppiadis i fr!
Trotzigs.
.
bok, vore meningslost.
Pa ' la ' - kultur ha ocksa vi, och t .. o: m; en, ratt al~tningsvard sai-en " &amp; kar det.
utequtande: obegripligt och enformigt .. tar fof ' .gifvet, att sj&amp;a ceremonin i c k e .a r lojlig, borjan tid en .sadan.
.
Japan hvarken kunna dlcr bora vi - an den verkar Sa, htan tvartom uppliftande och stam- efterapa; men vardefullt vore det anda att lara kanna for- ningsfull, &amp; isom fru ' ~ r o t z i uppger.
~ Skuldin kan sa- mens betydelse for dess folk, om.
ock.
vi ha egna tradi- lunda inte vara japanernas; ' och inte ar den heller var, tioner.
och kraf att halla oss till, mera ofverensstam- ty det vore irimligt att begara, att vi af en detaljtrogen niande med vart raskynne.
Formen ar icke nagoi ova- skildring.
af.
.den hogtidliga handlingens mekaniska for- sentligt eller rent af fordarfligt, som man - ofta hor pi- lopp .ocksa skulle fa ' en f~r&amp;mnelse af dess andfiga in- stas.
Tvartom ett adelt innehall k r a f v e r en adel forn.
nehall.
Det ' skulle ha varit forfattarinnans sak att for- Form ar .kultur - stutidom.
ofverkultur visserligen; nen medla .detta.
till ' o s, sa mycket ' mera.
som.
hennes bok forinloshet ar okultur.
; j $3, sprak p i att vira p o p u ' l ' a r. anh handa en " Cha-no-yu " ar en af de forsta lankarna i en kedja ilf grundlig ' kadnare ', af ' ~ a ~ a kultur ni kan forsta det sjals- " Populara etnologiska skrifter " u ' tgifna under redaktion af lif, ' som pa.
ett for vinliga ' vasterlanningar ofaltbart satt professor C. V. Hartman i Stockholm.
Det ar den frejdade Men det ar i sa fall icke mecenaten, kommerseradet v o n R e t t i g i .Abo, h a r s he- uttryckes.
i denna ceremoni.
der det ar att ha mojliggjort denna serie af skrifter.
Kr- ...
utan beror pil hans forkunskaper.
fru Trotzigs fortjanst; Fru ~ r o t z i g sager ' oss, och jag vill ' sa garna tro hen- dan forut har han i garning visat, att han inses rike- ne, a ' t t Cha-nolyu har en underbar formaga att.
verka domens ' forpliktelser - bl.
a. ar Abo stads konstmuse- 1; ftande.
' och ' fotadlaniile, Qch a ' t t symboiiken a r i hogsta um hans skapelse, och med denna racka af populirvr_t grid dj~~sinn ' ik ' och fin.
Men h u r u kan allt detta en slidan tenskapliga.
arbeten har denne Nordens Carnegie Ariyci verkan astadkomma, och huru k a n n s denna verkan?
' Det gjort sig fortjant af hvarje kulturintresserad persons var- sporja vi fafangt.
Vi se det fysikaliska forloppet, vi ma tacksamhet.
Serien omfattar tills vidare aflidne pro: hora sagas, att- det ' har en mening, men detta ar allt.
fessor H j.
S t o l p e s intressanta lilla skrift om " Utveck- Det ar som horde man nagot.
upplasas pa .ett fram- lingsforeteelser i.
naturfolkens ornamentik ", Alfred Cort k n d e obegripligt i t u n g o d l och visste, att detta .ar Haddons " Etnoiogien, de % mal och uppgifter ", George samt.
med.
ofantligt tankedigert, men pa g i n i i af ' var okunnighet i Eduard Sellers " Arkeiogiens problem " Spraket vore ur Stand ' att uppfatta d g o t.
Skulle en i kand. G a s t o n B a c k m am s stort.
anlagda verk Denna senare bok sr litin okunnig japan ' Ase och ' ahora en katolsk gudstjanst " Manniskans forhistoria ": I visserligen allt annat an p o p ull a r t skrifven; eller en akademisk promotionsakt, skulle han val sta ' lika undrande ' och sporjande.
Fru Trotzig ' har icke meddelat men den ar underhallande, fastan ytterst tanke-9 lasaren rhgot af den stimning, ' som griper en forstaende krafvande, och rik pa fakta af allra storsta intresse. '
' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' fordelaktigast for damer hos ' V I C T O R I A ZU B E R L I N - - - Kon f inen f ens s forsfa Ziffoorsa kringsbolag.
Kontor: Regeringsgatan 61 StocHholm.
/ I Annonsera i Dagny!
For Dagnys publik bor sarskildt framhallas de manga vardefulla fakta rorande kvinnan i forhistorisk tid, som.
framdragas.
.En narrnare.
redogoielse for dem torde.
.
har.
dock fa ' vanta.
.
till: dess andra volymen af samma arbete utkommit.
Bland bebadade nya arbeten i serien markes.
saiskildt annu ett arbete af ' fru Trotzigs hand: J a p a n s k.
b l o s t e r e s t e t i k. Amn ' et ar ytterst lockande, Och man har.
val ratt att hoppas, att behandlingen daraf blir mer gifvande ah den af teceremonin.
.
. '
a.
m.
- '.
.
.
.
Rolf Nordenstreng.
.
.
.
.
.
Om sproglig Forstaaelse.
, XI.
H ' .m ' l: I.
.
:.
.
.
.
.
Under.
.
. '
.
Donlen i malet mot M i s s K a t e M a l e c k a har nu afkunnats, och utslaget afgjorde att hon var skyldig till konspiration mot regeringen och domdes till 4 a r s s t r a f f a r b e t e o c h s t a n d i g f o l r v i s n i n g till; Sibirien.
- I anklagelseakten kallas hon b r i t t i s k u n d e r s a- t e, och hufvudsakliga vittnesbordet mot henne var hem- liga polisens utsago.
Som hufvhdvittne har ocksa en viss Antonius Sukiennik intygat, att Miss Malecka i juli 1910 tillsammans med andra rebeller talat och vistats i Kra- k a ~.
Denne Antonius Sukiennik ar en i.
december 1910 dodsdomd person, som fatt nad emedan han i vidstrackt!
man upptradt som angifvare af ett stort antal pastadda revolutionarer och medlemmar af hemliga sallskap.
An4 tonius Sukiennik har bevisligen vittnat falskt mot Miss Malecka och allmanne aklagaren har medgifvit, att han, " begatt ett misstag ".
Den.
fallande domen beror sale- des uteslutande pa hemliga polisens utsago, och indigna- tionen i England ar stor darofver att en " b r i t t i s k u n d e r s A t e " kan och far behandlas sa.
" For nagra Ar sedan ", heter det, " intraffade ett lik- nande fall.
Davarande utrikesministern hotade att lataj mobilisera flottan om icke rittvisa skipades och en brit- tisk undersates- rittigheter respekterades.
Och hans begar rall beviljades, ty p i den tiden respekterades E n g l ' a n d af Europa. ' '
En petition till nuvarande utrikesministern att gora nagot at saken gar nu omkring bland parlamentets med- lemmar, men .tillsv.iclare foreligger intet resultat vare sig af indignationen eller af de mariga interpellationer som framstallts i Underhuset. '
.
, olberg fortzller nemlig, betrzeffende overflodige Sprog- itudier, om to af hans Landsmand, d i r anvendie flere.
Aar af deres Liv paa.
at ktmne tale Fransk som in- fodte Parisere " men saasorn Begge siden bleve Amt- mznd udi Island, kom det dem til liden Nytte ".
Saa fortsztter Frk al be- ansen at tidvikle de Synspunkter hvilke hun ansers for at vare de afgorende ved Undervis- ningen, forst og frernmest det: a t v z n n e B o r n e n e s.
O r, e til Klangen af det svenske Sprog.
' MenH siger- hun " jeg vilde meget beklage, om man spildte fornieget af ~ o r n e n k s kostbare ' Tid med at i n d o v e for Ex. Forskellen mellem uhog ton och lag ton.
thi det er nok endda, der skal lzres.
Undervisning alene kan ' jo ikke bibringe.
' Ovelse, selvfolgelig!
Men for at faa denne, ' behover v ikkk at .opholde os i Sverige i Izngere Tid; .vi - har et ler .tillgengeligt (= atkomligt) Lirerniddel: B o g e r n e. och danske: Boger .af de bedste Forfattere er jo i.
svenske.
de sidste ' Aar ' blevet saa billige, at man har den lettest mulige Adgang til att faa fortrinlig Lzsning, og dette an- ser jeg for det ' allervigtigsk Middel!
Faa de Unge -: og de Smaa da med, til at lase, Izse og atter Izse Svensk. '
Ked dem ikke (= trotta icke ut dem) ved at interpe 25 Sider (= ' knoga med att lara 25 .sidor), at overs~tte og udtale p e r f e k. t.
Nej, g i v dem.
Boger i amd de, som de faar lyst til at lzse, og de skal se hvor let og hvor hur- tigt det gaar.
Og for de Smaa som endnw ikke er saa lzsende vi1 jeg anbefale et .andet Middel: S a n g e n!
. '
Svensken har jo - en: Rigdom af herlige Sange - benyt disse og de skal se hvorledes Klangen glidar ind i Oret - og i Hjertet med hos de Smaa.
.
.
Alma Forsberg-Dalhoff.
, Utlandet.
.
tiden 7-26 juni ' hales.
Dagnys, expedition Oppen hl.
l1 f. m.-2 e. m.
- Stockholms F. K.
P.
R.
10 ar.
Foreningen for Kvin- nans Politiska Rostriilt i Stockholm kunde den 4 juni fira sin 10-arsfest.
Som bekant var denna rostrattsfor- etiiiig den forsta som.
bildades i vart land.
- Vi aterkom- ma i ilasta veckas iiummer med en kort historik ofver.
foreningens uppkoinst och verksamhet under de gangna aren samt med redogorelse ' fos festen, som agde rum tisdagen den 4 dennes kl. 1 / 2 8 e. m. a Lidingobro vards- hus.
,,.
.
.
Grenna F. K.
' P.
R. hade den 20 maj sitt, ordinarie arsmote, hvarvid ' Arsberattelsen uppliistes samt skattmas- tarens rapport och revisionsberattelsen foredrogos.
An- svarsfriliet beviljades darpA styrelsen., Foreningen beslot bidraga till insamlingen af medel for resandet i Stockholm af en staty af Fredrika Bre- mer.
Motet uttalade till sist sitt beklagande af det beslut riksdagen dannade vid i fraga om kvinnans politiska rattigheter.
Insand litteratur.
H u g o G e b e r s f o r l a g, Stockliolm.
Boken om egna hem.
Praktiska synpunkter i bostadsfragan.
Af C.
Axel Andersson.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Legender och be- rattelser.
Af Carl R. af Ugglns.
- Vattendroppen.
En historia om nykterhet och broderskap.
Af Martin Yoclt.
- Hela Stockholm.
Af Beyron Carlsson.
Haft.
16-19.
D A C N Y Ung, bildad, Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru m h g a ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera sl dessa stMen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alUid gora det.
Nvad kostar Dagny I postanstalter och boklddw?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' J, ar.
H vifka villkor erhdlla - prenumerantsamlare B Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man fcirfara far denna provisions er- hslllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g&amp;r man tillvaga p i ett af foljande satt: l) Antingen:.
Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander al&amp; bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilket pr ' ls kan man nummervis lasa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrlfveleer rasande expedidlonen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
.
PLA TSSOKAIVDE fPlafssbkande fd sina annonser injorda i Dagny for halfva priset eller 711s ore pr mm.)
elev af Richard Anderssons musik- skola, van musiklarariiina onskar komma i familj p i landet under sommaren for att undervisa en el- ler flera elever, nyborjare ellei nagot forsigkomna.
Fritt vivre samt nagon ersslttning onskvard Svar till!
) Musikalisk•â, Ronninge p. r. musikalisk flicka frin 32-arig9 godt hem, som ge- iiomgatt 8-klassigt laroverk och hushallsskola och som tanker soka till iararinnekursen for husligeko- nomi vid Fackskolan, onskar for vinnande af praktik under sommar- manaderna plats att ga frun till- handa i bildad Familj i Uppsala, Ar villig deltaga i alla forefallande goromil.
Nagon lon onskvard.
Dock fastes darvid ej s i stort af- seende.
Svar till ~Farniljemedlem D, Poste Restante, Trollhattan.
musikalisk skanska kunnig i maskinskrifning och ari- dra kontorsgoromal oiiskar plats under som maren.
Deltager garna i husliga sysslor.
Nagon lon 611- skas.
Helst i mellersta Sverige, Dalarna.
Svar till:) Farniljemediem 5, p. r.
Lund.
Flicka, som genomgatt handelsskola och ar kunnig i maskinskrifning, onskar plats p i kontor, eller ock i faiitilj sasom husmoders hjalp.
Svar till BE.
B.D, Speceriaffaren, Ofrc Ma- jorsgatan 3, Goteborg.
25-Arig skanska onskar under Juli och Aug.
plats pa landet i battre familj.
Ar villig deltaga i alla inoirr ett hem forc- kommande goromal.
Svar till 5S, C. P.D p. r.
Viken.
Sprakkunnig tirarinna vid kornm.
mellanskola onsklii Bildad flicka, mot fritt vivre o. resor sonimar- plats.
Nggot musik.
Stud. utorn- onskar rnedf.
pa resa sasoni salisk, lands.
Svar till &gt;X.
Y. Z.•â, Hvet.
och hjalp, engelsktal.
resv.
fina ref. Svar till u 2 1!, Ilag.
Nyh., landa.
Gust.
Ad.
torg, Sthlm.
Ansprakslos yriistdotter, student- ska, fol kskollararinna, onskar plats ofver somiiiaren.
Afven hus- liga goromil.
For lattare plats som genomgatt seminarium, on- fritt vivre, fria resor.
Svar till skar plats, antingen att folja daiii aSommarplats2, Tidn.-kont.
Soder.
helst troende, till badort, eller ock- nialmstorg, Sthlm.
sa handhafva barn.
Nigot vari vici sjukv2rd.
Svar till \) Anna 23.: .r .. Undervisningsvan, Gefle p. r. musikalisk lararinna soker plats for kommande lasar.
Goda betyg.
Svar till D Barnavam, Sv.
Telegram- byran, Sthlm f. v. b.
22 ars flicka, Ung bildad sprakkunnig an kefrtr iinskar forest: hos bild.
Iierre eIIer dam familj, helst hos ensam.
fru eller hemmet Svar (IM.
R.
S ..; Allm.
Tidii, froken i Vastergotland.
Ar kunnig kont., Gust.
Ad.
torg, Stockholm, i alla i ett hem forekommande syss- lor.
Svar emotses tacksamt till onskar plats for sommaren.
Svar familjemedlem P, Tidavad, p. r. till DT.
E.D, Nya Tidningskontoret, Uppsala.
664tre flicka kunnig i vaxtfargning, handarbete och kilyppling, soker plats i skola onskar mot fritt vivre plats, helst eller hem nu eller till lifisteti.
Svar p8 storre egendom, for att grund- till ~Undervis~iingsvam, Linkopiiig, ligt Iara sig skota ett hem.
Svar p. r. som genomgatt 7 klasser, soker till juni 1912~.
Vadstena p. r. plats i ett hem for att Iara sig hus- hallsgoromAl.
.
Ar villig att som battre ficka ersattning la&amp; med ett par mindre barn.
Svar till kaja^ Eksjo onskar plats som vardinna nu eller 1 juli hos bildad ungherre eller (poste restante).
ilnkeman.
Har genomgatt fler;.
prdk- tiska slojd- och hushallsskolo: och ar kompetent att pa egen hund fo- resta ett hem.
Goda betyg ocn re- Ledig tjanst som i juni med goda vitsord afgar kommendationer finnas.
Sv.
r till ~ Allehandas fran elementarskola med normal- duglig 1 9 1 2 ~ Sala vid Hogre Folkskola.
skolekompetens, onskar plats som exp., Sala.
guvernant.
Svar till DX.
Y. X.D, E. o. larare- eller Iarai-iniietjZri- 4 7-arig ba t tre flicka p. r. Helsingborg.
sten vid Ytterlanniis hogre folk- Fran godt hem, som med goda vits- skola sokes hos styrelsen senast ord genomgatt en kurs i Barnavard den 15 juni.
Tilltriide vid Iiost- och amnar.
framdeles utbilda sig terminens borjan omkr. 10 sept.
till sjukskoterska, oiiskar plats som Arliga Iastiden 30 veckor.
I-iin af mycket god fatnilj, bildad och Familjemedlem i bildadt hem (dar 1,500 kr.
pr lasar och tjaiilig ho- s rakkunnig, soker plats som sall- jungfru finnes) for att varda 1 eller stad med bransle eller ersattning sRap at aldre dam eller herre.
Svar 2 smattingar.
Svar till oGod hjalp- darfor.
Ansokningar inslindas till till, Ebba 13, under adr.
S. Gu- reda~ 1912.
Adr.
Kiosken, Jarntor- Skolstyrelsens ordf. Sixten hlogrcn, adr.
Bollstabruk.
maelii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. get, Goteborg.
Uppsalas t uden t ska Vaf lararinna En ung flicka, Lararinna, praktisk, duglig och kunnig i hus- liga sysslor onskar under somma- ren (fr: 10 juni), praktisk verksam- het.
Ar villig ensam skota mindre hem hos herre eller dam.
Svar till ~Hemtrefnad 338, Sv.
Dagbl.
Exp.
Stockolm.
Lararinna, utex.
fran 2-arigt sem.
(l.
komp.)
med goda betyg och rek.
och som iinderv.
dels i flick- dels i sani- skola onskar till hosten plats i skola.
Sv.
till DA.
E. O.D, Gafle, p. r. Guvernantsplats till hosten onskar ung flicka, som genomgatt Sklassigt laroverk.
Goda referenser.
Svar till DI.
L.D Var- berg, p. r.
En LERIGA PL A TSER.
29-arig flicka
D A C N Y -- Vid .Boras folkskolor - aro sex extra ordinarie folkskole- IararinnetJ ' anster lediga att ti ' ltrada instundande hosttermin.
.
Arslon 1,400 kr.
Ansokningshandlingar jamte lakareintyg om god halsa torde insandas.
senast den 12 nas- ta juni.
: Boras den 13 maj 1912.
C. NORDENDAHL.
En lararinna, som ar van att lara barn innanlas- ning efter stafinetoden (ej ljuda), onskas for tiden 9 juni till 13 juli a en storre herrgard tvii timmars vag fran Stockholm for att lasa 3, timmar dagligen med en 9-arig gosse.
Allt fritt samt vanligt be- motande utlofvas.
Svar med upp- .gifna lonevillkor torde sandas (helst atfoljt af foto.)
till &gt;Kapten K.,, Stockholm p. r. Forestindarinna for nyinrattad barnkrubba onskas fran den 1 oktober 1912.
Lon 50 kr.
i manaden.
Fri bostad, kost och tvatt.
En manads sommar- ledighet, tio dagars julferier.
An- sokan bor vara inlanmad fore 15 juni till, Styrelsen ' for Foreningen for Husmoderskolor med barna- viird~, adress froken B. Hirsch, Regeringsgatan 123, Stockholm.
T I L L HOSTEN erhaller under- visningsvan, god lararinna plats ' hos familj pa landet att lasa med 2: ne flickor 11-13 ar.
Den so- kande skall kunna undervisa uti sang och musik.
Svar med lone- villkor, betyg och foto.
sandes till B, under adr.
~Ambetsmannafamilj S. Gummzelii Annonsbyra, Stock- holm f. v. b.
En battre flicka, som vill skota en lam flicka och lasa med barn erhaller plats den 1: sta nasta juni.
Torde an- - mala sig hos Baronessan May de Wenciel, Haga Kyrkogatan 14, Go- teborg.
(Riks 37 56.)
Kvinnlig t kontorsbitr ade, kunnigt i maskinskrifning och ste- nografi erhaller genast anstallning som vikarie utider sommarmilna- derna.
Personlig ansokan lordag endast kl. 9-10 f. m. hos Stock- holms Kopmannaforening, Bors- ' huset.
Vid ' statsunderstodda Kommunala mellanskolan i Tidaholm ENKEL, battre flicka, val kunnig i enklare matlagning och bak- ning och inom hus forefallande goromal far plats att skota mindre ar fr. o. m. hostterminen 1912 en hem dar jungfru finnes.
Svar med lararinneplats ledig med undervis- betygsafskrift och foto.
(som ater- ningsskyldighet hufvudsakligen i sandes) till Ringparken SO, Saltsjo- tyska och engelska.
baden. '
Lon 1,600 kr.
Undervisningstid 25 h 27 veckotimmar.
Antagningsbevis utfardas med 3 manaders omsesidig uppsagning fore lasarets slut.
Eventuellt kommer skolan att om- far genast anstallning hos Ingenior bildas till kommunal mellanskola.
Ivar Rydeberg, Ansokningar torde insandas kl. Uppsala.
fore 12 den 15 nasta juni .till sko- lans forestandare fil.
licentiat Gus- taf Lindborg, adress Trands, livil- ken afveii meddelar upplysningar.
Vid Avesta kommunala mellanskola Af en handelse finnes plats sasom - Vid Tranas 4-klassiga Hogre Folkskola.
skola for nasta lasar tillsattas tre 6 o. larare, manliga eller kvinnliga med full tjanstgoring.
Lon: manlig 1,800 kr., kvinnlig 1,600 kr., vartill, komma for dem, som besitta kom- petens till ordinarie befattning, respektive 350 och 250 kr.
En manlig bland de antagna kommer att utses till vikarierande forestan- dare med sarskildt arfvode af 400 kr.
Af de antagna torde en komma att undervisa uti kristendom och modersmalet samt andra amnen pa lagre stadiet enligt ofverenskom- melse; en uti fu ' storia, geogvnf och biologi: en uti matemat~k, fys~k och kemi.
Afseende fastes afven Husmodersplats, Barn- vid forniaga att Itandhafva ofnings.
morskeplats, Sjuksko- amnen.
Samtliga dessa 3. platser jamte terskeplats, Kontors- en fjarde komma att under aret, plats.
eller sa snart skolans reglemente blifvit af k. m: t faststallt, anslas Till forklassigt privat barnbords- lediga for ordinarie tillsattning med hus och forlossningshem, soni i tilltrade den 1 augusti 1913.
Tjanst- forening med barnsjukhem.
skall goringen for ofvanstaende 3 e. o. startas i for inkopt fas- befattningar borjar den 23 nasta tighet i storre andamalet landsortsstad, sokas augusti.
Till styrelsen stallda an- lampliga personer ' ofvanstaende sokningar jamte vederborliga hand- befattningar.
Som till foretaget afven lingar insandas till undertecknad, afser meddela iindervisning prak- styrelsens ordforande, fore den 25 tisk, rationell spadbarnsvard i och i nasta juni.
ofrigt sadana amiien som hvarje Tidaholm den 17 maj 1912. blifvande husmoder bor hafva grund- lig insikt uti, reflekteras endast of- Victor Carling.
ver val kvalificerade sokande.
Fore- trade lamnas dem som med kapi- tal k u p a intressera sig i foreta- get.
Agaren intresserar sig sjalf med 20,000 kr.
och afser att moj- ligen med resp. funktionarer bilda aro fran och med nasta lasar le- kommanditbolag.
OBS!
Elever, diga: fyra ordinarie amneslarar- som i host onska genomga nagon befattningar, manliga ell.
kvinniiga, af foretagets specialkurser .kunna dock att en manlig lar.
forordnas redan nu anmala sig.
Undervis- till rektor, nimligen en befattning ning meddelas afven och kontrol- i hvar och en af foljande amnes- leras af skickliga lakare (specialis- grupper: 1) kristendom, historia tet.)
Sokande till befattning behagade modersmal, 2) modersmal, geogra- fi (jamte ett annat amne), 3) tyska, insanda ref. och fotografi samt alla engelska, 4) matematik samt fy- nodiga upplysningar till sign. sik och kemi eller event.
biologi; ~Sjalfstandig befattning,, under samt en lararebefattning i teckning, adress S. Ciumaelius ' Annonsbyra, manlig el.
kvinnlig, tillfalle till un- Stockholn~, f. v. b. dervisning afven i laroamnen.
Koni- petensvillkor, loneformaner, se kgl.
Yngre pianolararinna kung.
d.
S Dec.
1911.
Vederbor- liga ansokningshandlingar stallda kan under sommaren mot fritt viv- till skolstyrelsens ordf. adr.
Avesta, re fa plats i familj, boende vid Familjemedlem.
skola vara inlamnade fore den 23 Askimsfjorden.
Tillfalle tilI tysk konversation.
Svar Juni.
1912. styrelsen f. Avesta k. mellanskola.
till ~Salta bad (#, S. Gumaelli An- nonsbyra, Goteborg. '
- Kvinnlig Sjukgymnast j kan i battre barnhem genast er- barnfroken halla god plats pa enkel badort ledig att tilltradas nu genast.
Lon nara Brussel.
Godt tillfalle att la- 30 A 35 kr.
Svar till DM.
I&lt;.,, ra franska.
Svar till Fru Walter Sv.
Dagbl.
annonskontor Sthlm.
Schulz, Goteborg.
Van Kartriterska Husfores t andarinna, fullt kompetent i matlagning och uppkop janitc inlaggningar samt att handleda tjiinstepersonal, er- haller fornianlig plats den 1 Juli a ett storre pensionat i Stockholm.
Svar markt # # A.
B. H.0 med upp- gift om alder och referenser torde inlamnas a Tidningskontoret, Kar- lavagen 6.
For Sjukskoterska med uppgift ' att jamte varden af fattiga sjuka med rad och hjalp finnes plats i Falun fran den 1: a nastkommande juli.
Lonevillkoren aro tills vidare 1,000 kr.
pr ar.
An- sokningar stallda till Fattigvards- styrelsen i Falun och atfoljda af frejde- och aldersbetyg samt be- tyg frin forut innehafda platser in- sandas till Fattigvardssyssloman Lindgren.
Falun i maj 1912.
Fattigvardsstyrelsen.
Flicka.
ansprakslos och palitlig, som ar villig deltaga i mindre hem med endast ett barn pa- Il /, ar far plats.
Jungfru finnes.
Svar .. nied lonean- sprak, betyg och helst foto.
under adress " Barnkar ", p. r. Laholin.
H O S aldre, barnlos, enkel familj finnes plats for en ung, frisk, snall ansprakslos flicka med vanligt och godt satt att jamte en forut- varande sadan bitrada vid alla i ett litet hushall Forefallande goro- nial samt vid en mindre telefon- vaxelstation.
Lon: fritt vivre samt 10 kr.
i manaden.
Svar till &gt;Tele- fonstationen,, Svenljunga.
Skicklig stenograf och maskinskrifverska erhaller tillfalligt arbete i sommar hos forfattare i harlig .trakt i Da- larne.
Narmare genom Arendska Stenografinstitutet, 16.
A h.
Vasa 73 32.
Kiks 32 32, Sp,rid veckotidningen D A GNY !.
1411 01 2 Sparkasse- 4 01 ~eposition ~afitalrakningj- -.
,.
e.
0.
.
rakning.
O KOPMANNABANKEN, Ayienalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan - 82, STOCKHOLM.
, ~ktieka~ital 3,000,000 kr.
(LEDIGA.
PLATSER) Goteborgs - folkskolor.
!
iarare och lararinnor, hvilka for nastkommande lasar onska erlialla plats sasom extra ordinarie eller vikarierande folkskollarare eller folkskollararinnor vid Goteborgs folkskolor, torde fore den 12 nasta juni till Goteborgs allmanna folk- skolestyrelse insanda ansokan dar- om jamte afskrifter af nodiga betyg.
Enligt nu gallande Ionestat ut- gar arfvode for extra ordinarie folk- skolliirare med 1,500 kronor och for extra ordinarie folkskollararinna med 1,350 kronor for lasar, for vikarierande folkskollarare med 150 och for vikarierande folkskol- lararinna med 135 kronor i mana- den.
.
- Kun gorelse.
.
.
Vikarieanstallning i las- och skrifamnen samt ofningsamnen vid Stockholms folkskolor.
.
Larare och lararinnor,: hvilka for nastkommande lasar onska erhalla anstallning sasom vikarierande la- rare i las- och skrifanmena samt i ofningsamnena kvinnlig slojd, teckning, &amp; ng, huslig ekonomi och gymnastik vid Stockholms folk- skolor, torde senast den 12 nast- kommande juni kl. 12 pa dagen till Ofverstyrelsen for Stockholms stads folksko~or, Fredsgatan 9, Stock- holm, ingifva ansokan darom jamte bldersbevis, lakarebetyg om god halsa samt afskrifter af nodiga be- tyg rorande utbildning och forega- ende tjanstgoring.
Enligt nu gallande Ionestat ut- gar arfvode for vikarierande larare i las- och skrifamnena for manlig larare med 1,800 kronor och for lararinna med 1,500 kronor, for vi- karie i kvinnlig slojd med 1,200 kronor, for vikarie i teckning eller sang med 1,300 .kronor, for vikarie i huslig ekonomi med 1,050 kro- nor och fri kost i skolkoket samt for vikarie i gymnastik med 1,200 kronor, allt for ar raknadt.
Af vi- karierna hafva i las- och skrifam- nena 6 manliga och 12 kvinnliga och i kvinnlig slojd l fastare an- stallning, sa att de likasom termins- vikarierna, atnjuta full afloiiing GYNNA DA ' GNYS ANNONSORER!
Stockho-lms M.usik-Institut, Brahegatan 7 B. Allm.
Tel. 11 5 96.
Hostterminen borjar den 16 September.
Undervisningsamnen: Piano, riolin, harmoniliiraoch musik- historia.
Nyanmalningar mottagas till den 15 Juni dagl.
kl. 12 -- 9..
Efter den 1 Sept.
a tider som senare meddelas.
Forste larare i violinklassen: Herr Julius Rutstrom.
Musikhistoriska forelasningar: Herr Olallo Morales.
Larare i harmoni: Direktor Otto Olsson.
Filialer oppnas i host pa Soder, Kungsholmen och Li- dingon.
Sigrid Carlheim-Gyllenskiild.
= I ANNONSERA Enligt a € Goteborgs allnianna uiider hela laseterminen, hvaremot folkskolestyrelse .fattat beslut gifves annan afloning utgar endast for de foretrade at sadana sokande, som dagar, da vikarien har forordnande, genom intyg af lakare styrka, att Stockholm den 10 maj 1912. de aga god halsa och god kropps- b ~ v e r s t ~ r e l s e for n Stockholms konstitution.
.
stads folkskolor.
Goteborg den 8 maj 1912.
Rurik Holm.
Larar innelie fattningen vid Ramshytte fasta folskola i N3r- kes Kil, hvarmed sm3skoleafdel- ning ar forenad,.
sokes fore den 7 Juli 1912.
Barnantalet ringa.
Ut- ofver den lagstadgade lonen utga 100 kr.
tills hogsta lonegradeii blif- vit uppnadd, dessutom 50 kr.
for 14 dagars ofverlasning, 75 kr.
for slojdundervisning.
Ansckan stalles till skolradet i Narkes Kil.
Slojdlai-arinna, kunnig i, grofre handarbeteii och slojd (ej Naas metod), erhaller an- stallning pa landet vid inst.
host- termin.
Lon 400 kr., allt fritt.
Tjanstledighet 8 veckor pr ar.
An- soknigshandlingar sandas under adress, Slojd 191 2, h. Telegram- byrans annonsafdeln&gt;ing, Stockholm, Husmoders- platsen i Gefle stads fattigvardsinrattning sokes senast den 20 nastinstundande juni genom till fattigvardsstyrelsen i Gefle stalld ansokan, atfoljd af alders- och frejdbetyg, lakarbetyg, intyg angaende forutvarande an- stallning och sokandens foto.
Plat- sen tillsattes med 3 manaders om- sesidig uppsagning och skall till- tradas den 1 augusti innevarande ar eller tidigare.
Lon efter kompetens eller ofverenskommelse, dock minst 600 kr.
pr ar jamte allt fritt.
Skol- kokslararinna eller den som inne- haft liknande plats har foret rade.
Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byr.
oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjukskoterskebyra: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Innehf llsf orteokning.
Dagens nummer innehiller r Den nyaste rattsmoralen, Af S-d H-n.
Fredrika-Bremer-Forbundets verksamhet under br 19 1 f.
Af S.
L.
Inbjudan till de svenska kvinnornas andra allmanna rost- rattsmote.
Sodra Sveriges sjukskoterskehem 19 1 1.
Ur bret fran Mrs Chapman Catt till Rev.
Anna Shaw.
Stockholms lasesalong.
Af A.
H-n.
Ida Trotzig: Cha-mo-yu.
J a p a n e r n a s t e c e r e m o n i.
W. af Rolf Nordenstreng.
Om sproglig Forstaaelse.
XI.
Af Alma Fo~sbcrg~-D (illlroff.
Utlandet.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
InsBnd litteratur.
Allm.
tel. 82 11.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
