# ID: svediakorp-per547
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,896
# sentences: 1,680
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
,.
-.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-- ......
.
.
I, Redaktor a. ansvarig iitgifvaic: I.
.
: I; ', I.
.
.
, ' .. a,,, C_ ....
. "
kred: tion,:.
i mli ~l,,&amp;si&lt;o~tor?
E L L-N K L E MA.
N,.
.
.
.
Mistersamuelsgaf~n ' 51; en tr. Mottagnidisvd: ' '.
'.
:.
?
-; ';: kl. 11-12.;.
.
.
.
.
.
.
.
m '.
,.
.
,.
.
.
.
I I Prenumerationspris:.
Redaktion:, % ar.
kr.
' &amp; M lit Pr.
kr.
2; 50 Mastersail !uelsgatan 51, en tr. li 25.
' / 4:,, '.
-,, 3: 50 lk Telefoner: Losnummer 10 ore.
:.
.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85..
Prenumeration sker &amp; val i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller Ilok-: Utgilningstid hvarje torsdag.
handel.
': -- --- ....
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
r -,.
,.
.
.
.
.
.
.
# ost- ixh tciegrafaiIr,ess i.
Sthlm 1912; b.
- hglund ?.
kohtr.
' J:, PAC.Vv, Stock@hn.
..;.
-, - ....
-.
I.
.
.
.
, - p * ---- .-. ----.
.
1.
.
,, i '.
. '
Annonspris:, 15 ore per mm.
spaltbredd.
50 mm.
- ~.
: Enkel ~ ~ under g texten 15 i -.
m w s, hojd .per .gang.
10:.
Ribatt: 5 ger 5 010, 10 ggr 1O0 / o1.
.
20 ggr.
20;.
' 10, 50 W - 2 5 O10.
.
Annons bor vara inlamnad .. ser1ast; mAndag f. m.
--- -.
.
.
.
.
-.
Emma Wretliria * -: - 6oa&amp;r ...
.
,.
.
.
.
.
.
.
e -.
.
.
.
.
.
S extio ar.
fyllde den- 28 maj fr; Emma ~ r ~ t l i n d ' viii:, som ' iihg biiiatt.
i ~ o t e b b i b ~ bcG ' blef dar i till- sedan tio ar orclf6rijnde i foreningen Hvita falle att ~l16i-a b&amp; pavirkas ' af frbkin Biiirice Dick-.
.
.
.
son, som vid ' den tiden bigYntt.
att.
&amp; fentligt ' .tala for Balidet.
.. teologie ' doktor ' C; J. de.
' absolutisti~ka ' pihciperna ' och ' sarskildt betonade.
.
.
.
Dotter.
.till.
kyrkiherden Lenstiom och ' nimPa anka efter lararen doktor, Wret- d e s stora uppgift just.
.
kvinnorna hade att fylla pa.
.
.
.
detta i omrade.
Fru ~ i e t l i n c l har gjo ' rt samma asikt.
.
till sin, egen, siiskildt - ansek:: hon .det- ' soin en bjudan-.
.
de plikt ' ' foi ' cle bildade och eko~iomiskt battre lottade kvinnoina ' att ' d med i kampen " fok nykterhet.
F,&amp; nikterhet o ~ h f&amp; sedlighet!
T$ sa, ar.
vita ~ a i i d i t s Prograin, &amp; t ' for egen del sjalf af&amp; % fran alla.
berusande &amp; - ycke?
som.
njumingsmedel och att " efter.
.sta formaga verka.
for nykteihet .- och.
.sedighet ' ', sa- - som q-en lyda i det ' lofte hyinfia&amp;incle m e d l e k m -.
.
.
i Hvita ~ a ~ d fa e t aflagga.
'.
.
.
.
.
....
.
~ o r e ~ i n ~ - k &gt;.
!b&amp;@ ns forhagill har redan visat sig .... n A la.&amp;jt ',.
och ' ' ?lit tyder pa att den skall.
strackas.
.
.
.
.
,., allt.
.
,.
vidaic.
i.
~ ' ~ a l s i ' ~ n e l s e ~ i n ~ verksamhet.
ande Denna.
verksamfiet ar dels u: p g l ' y. s 4 n d e, och verkar som.
- - sadaii., ' genom.
foredrag, kurser, bibliotek q. d., dels, ett p r a k t i s k t.
.
f o.
r e b y g g a i d.
e o ' c h u p p - For att ' nanina nagra ' grenar f o s t r a n 1 e arbete.
- daraf, paminna *, vi om.
Hvita Bandets nykterhetsrestau-.
.
.
.
.
lind, samt mor till atta barn, har fru Wretlind tydligt sailter,.
dess uppta&amp;i ' ngshem for unga kvinnor, dess visat huru val en god,: in,telligent och .energisk.kvin- skolkoksliur&amp;t ' f0.r.
fabriksarbeferskor,: o. n u,; senast.
.
.
.
' bffeservering.
for, ' arbetare.-.
na kan verka .. bade.
i.
sitt.
h. och.
utanfor detsamma.
.
dess amhl~toi-islia ~ t onEl&amp; k .&amp;., ' tjo ..; ar ha, statt.
s@ ' .ordforande ' i spet- Nykterhetsroreken.
- .f&amp; - hvars ' framjande hon lan- Hon $ek ' ?&amp;rn.
s6m ' " ~vita Bandet ar ge nitiskt.
arbetat; - vackte - tidigt hennes iitre *.
.., - en - $a- verksain ' '.
: r f@-e~ing,!
.
.
.
,.
.- .. ..............
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ....
.
.
.
.
.
.
v,.
.
.
......:.
, --, &lt;:.
.
.
.
.
.
/ ': ' a:, ', ' i S, ', e ' ' ', ', .-.,-a.
.
.
t.
- * d 1.
0 e - -.
:: ' ' ' 1 I I, l.
.
.
a ' " " 4 ~
Det vill till ett lefvande sannerligen ingen sinekur.
inti-esse o c h en stor karlek for att pa den platsen ar- beta utan att fortrottas.
Fru Wretlind kan rakna med dessa bada hjalpare och har dessutom, sager hon sjalf, funnit ut de tidiga morgontimmarnas for- trafflighet da det galler att medhinna ett drygt arbete.
da stater med medelsiffran for hela Unionen och ficitier, att ' &gt;krogarnas antal ar i alla stater, som infort rostratt for kvinnor, utom Utah, betydligt storre i forhallande till den vuxna manliga befolkningen an hvad fallet as i Uni- onen ofverhufvud ".
Nigon bestamd slutsats drager lian visserligen ej af dessa siffror, men lasaren f&amp;- dock det intrycket, att forf.
anser, att det ar samre stalldt med nyk; terheten i de stater,.
som genomfort kvinnorostriitt, i n i de ofriga.
Att en sadan tanke skulle vacka hapnad, ja loje, i Amerika kan man taga for gifvet.
Den som kai~ner, hvilken framtradande del de amerikanska kvinnorna tagit.
.
och alltjamt taga i allt nykterhetsarbete, den som vet, Med anledning af bifvrdirektor Widells dredning i kvinnorost- att " spetsarna " af kvinnororelsen aro i regel hangifna raffsfrdgaait meddelar redaktor 0.
H. von Koch i en artikel hvilken nykterhetsvanner, och den som nagot har fatt erfara den publicerats i Landsforenningens for / (vinnans Politiska Rostratt ny- skrack, som rusdrycksintressenterna hysa for blotta tan- ligen utkomna arsberaltelser foljande upplysningar, hvilka fram- halla det ' nagot egendomtiga i hr Wideis slutledningar.
.
ken pa kvinnlig rostratt, maste fraga sig, om vci ' kligcn ni3gon statistik gifves, som talar ett sadant sprak som tt nykterhetssaken vasentligt skulle framjas, om iorf.
antyder.
kvinnorna erhollle politisk rhtratt, har hittills ansetts SA Vid narmare granskning visar sig ocksa bevismate- godt som sjalfklart.
Man.
.. har haft liksom.
pa kann, att rialet vara foga vagande.
Statistiken galler for a r 1900. kvinnorna, som i regel fil vidkannas de .varsta.
foljderna Vid denna tid hade dock allenast 4 af d e 7 stater, forf.
af mannens alkoholbruk, skulle med gladje anvanda sin anger, medgifvit kvinnorna rostratt, och af dessa 4 hade rostratt for att medverka till inskrankning af rusdrycks- ' endast en stat under nagon langre tid tillampat densam- trafiken, ja, kanske rent af rikta ett dodande hugg mot ma.
Det maste salunda redan pa grund haraf vara obr- densamma.
Alkohol a ena sidan, hemlif och uppiyllda rattigadt att draga nAgra slutsatser af statistiken i fraga.
forsorjningsplikter a den andra aro nu en gang.
oforen- Vidare ar att marka, att forf.
ej jamfort " rosfrattsstatcs- liga motsatser; och da kvinnan ar.
den framsta ba~aren na med dessas grannstater, hvilka lefva under i12rmasi af h,emmets ide, ar det tamligen klart, att hon i regel liknande forhallanden, utan har tagit ett medeltal af samt- skall vara att rakna .bland vannerna till sadana atgarder liga unionens stater och jamfort denna siffra me6 " rost som afse att inskranka eller utrota alkoholbruket.
rattsstaternas ".
Denna jamforelse ar dock foga i-attvwls.
Visserligen hor man d2 och d2 alkoholens lof upp- Som hvar man vet, ar skillnaden hogst vasentligt olika stammas fran kvinnolappar, och det gjorde pai under- i afseende pa rusdryckslagstiftning i staterna; somliga till- tecknad ett beklammande intryck, nar ' under den stora lampa forbudssystem och ha foljaktligen officiellt iiigi \ fosbudsomrostningen en del kvinnor nedlato sig till att krogare, andra ha mycket hoga forsaljrringsrattsafgifter bli alkoholens ifriga forsvarare.
Men - behofver jag for rusdrycker, hvarfor antalet krogare ar jamfordsevis saga, att dessa kvinnor horde till en ofverklassklick, litet 0. s. v. En jamforelse af detta slag kan darfor ej som alls icke kan ' sagas vara representativ .for de sven- tillmitas nAgot varde.
ska kvinnorna?
Fraga den stora massan af dem om de- Man fragar sig emellertid, hvarfor forf.
blott: i~ivaridt ras stallning till alkoholfragan, och deras dom skall va- sig af 1900 ars siffror och ej gjort sig moda11 att fiir- ra forkrossande.
skaffa siidana friin senare ar.
Man far namligen ett helt Under sadana omstandigheter maste det vacka ofver- annat resultat, om man s i gor.
Jag skall har meddela raskning, att 6fverdirektor Widell i sin nyligen publicerade ut- nagra siffror frin 1910 och medtager endast c k statcr, redning, nar det galler kvinnorostrattens verkningar i som i statistiken hanforas till " Western Division ".
Vid Amerika och Australien, anvandt en del uttryck och siff- uppdelningen af dessa stater kan man lampligen skilja ror, som kunna tolkas sa, att kvinnorostratten ckulld mellan siidana, soni fore 1910 agde kvinnlig rostratt, sa- komma att blifva menlig for nykterhetssaken eller i hvarje dana som efter 1910 erhallit rostratt eller dar forslag fii- fall icke gora densamma nagra tjanster.
Antingen skulle religger om rostrattens genomforande, samt slutligeii s5- man saledes fullstandigt ha misstagit sig p i kvinnornas dana stater, das veterligen annu forslag.
ej frainkomriiit i intresse for nykterheten, eller ock skulle detta.
intresse ha fragan.
slagit om till sin motsats, i och med att kvinnorna er- Jag borjar d5 med en jimforeke angaende antalet h2llit rostratt.
m i n u t h a n d l a r e a f r u s d r y c k e r pr XO,oUO tir Dt.t finns emellertid en tredje mojlighet: att f6r: fs befolkningen.
sliitsats ar oriktig.
Jag skall har soka utreda, Iiur ra- 1.
R o s t r a t t s s t a t e r: keii staller sig for A m e r i k a s vidkommande.
Idaho .. ................................ y ... 3 Forf.
anser, " att en viss ledning for bedomande af Wyoming ................................. 40 nykterhetens standpunkt i stater med kvinnorostratt kan Colorado ................. 1 .. ............. 34 Utah ....................................... - 29.
man erhalkd genom folkrakningens uppgifter om antalet ' bartenders " (krogare) ".
Han jamfor siffrorna for namn- Medeltal for gruppen 33,5 Nykterhet och kvinno- rostratt.
A ' J uvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
.............................................................
i Arbeta for Dagny i DAVID A N D E R S E N cQ Comp.
: 41 HofJuvelerare, Fredsgatan 41. i e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
.
.
.
.
: r ............. ..........................
i genom att gynna dess annonsorer i
D A C N Y - 25 ' 3 2.
~ ~ b l i f n r o a s t r a t t s s t a t e r:.
Washington ............................... 34 Oregon ................................. ..:.
33.
.
California ................................. 73 Medeltal for gruppen 46.7 3. s t a t - e r s o m e j i n f o r t [&lt;v.
r o s t r a t t: ' Montana.:.
.................... .., ....... 67.
N. Mexico ......
.:.
...................... 31 Arizona ................................. 45.
Nevada .. .................................. 190 Medeltal for gruppen .83.2 nykterhetskampen i dessa, stater, visas emellertid af de se- nare Arens lagstiftning.
Ar 1907 genomfordes i Colora- do det lokala vetot,, som vunnit ' en sa stor tillampning, att numer ofver halften ' af befolkningen lefver inom " tcrr-f lagdty ' omrade.
I idaho h a r man sedan 1909 genomfort lansvetoprincipen, hvarigenom 15 af statens 23 lan (coun- .. ties) blifvit " torrlagda ' ?.
I Utah antog parlamentets ba- da kamrar ar 1909 likaledes en lag, som gaf lanet be- fogenhet att medelst folkomrostning bef.ria sig fran rus- dryckshandtering,.
' men lagen inhiberades, emellertid ge- nom guvern&amp;-ens ' veto.
i ~ y o m i n ' i beslot parianientet ar Medeltalet for grupp 1 ar salunda mycket lagre aii 1909 att afskaffa alla Erogar,, som - aro belagna utanfor ' for dk bada ofriga .&amp;h synnerligen ' oto~del- stader och kopingar, hvarigenom med ett slag 90 % af aktigt.
stalla sig siffrorna fran de ' stater, som ej medgif- statens ytomrade blef " torrligdtp9.
Det ar sannt, att man vit kvinnorna rostratt.
Afven om man fran grupp 3 un- ej heller under de sista aren i dessa afseenden statt stilla dantager Nevada, blir hedelsiffran fot ' gruppen hogre an i andra delar af Unionen.
Men det forefinnes - for visso ' for de bada ofriga. "
' intet skal att lieteckna just kvinnorostrattsstaterna sasom Samma fordelaktiga resultat i nykterhelsafseende for efterblifna.
i fraga om nykterhetens ' landvinningar i Ame- kvinnorostrattsstaterna erhaller man geiiom att berakna rika.
, hur stor del .af befolkningen, som ar boende inom om- Med ofvanstaende tror ' jag mig ha tillrackligt klar- raden, dar l o k a l t f o r b u d ar radande.
En sadan gjort den foreliggande uti-edningens otillforlitlighet hvad undersokning, som ar verkstalld af " American Anti- betraffar dess formAga att bevisa nykterhetsarbetets.
lage saloon Liague9&gt;, och vid hvilken hansyn ej tagit$ f61 fra- i de amerikanska kvinnorostrattsstaterna.
Men- forfattaren gan om kvinn6rostrattens verknirigai, ger foljande " sesul- har ju i inledningen.
till ' sitt arbete medgifvit svarigheten.
'.
.
ht. '
att med statistikens tillhjalp alls fastsla nagra sociala % af befolkning, som af kvinnorostratten, ' saledes afven hvid njk- - verkningar lefver inom forbuds- 1.
R o s t r a t t s s t a t e r: omriden.
.
terheten angar, och har darmed sjalf till deras ratta var-.
.
Colorado ..................................... 54.5.
' de reducerat de slutledningar, som han da och da: uii-.
.
Wyoming ...............................
l.
.
.. 32.9 der utredningen icke forty latit undfalla sig.
Idaho .. .................................... 78.3 G., H. von Koch.
Utah .................... ..: ................... 33.5.
. '
Medeltal 49.8.
.
.
.
2.
N y b l i f n ' a r o s t r a t t s s t a t e r:.
.
California ' ...; .S .. ................. .. -.
........... l.
Riksdagen.
Oregon ....................................... 42.3.
.
~ a s h i n ~ t o ................................. n 38.9 d et af riksdagens forsta sarskilda utskott tillstyrkta.
Medeltal 30.7 regeringsforslaget om ett forslagsanslag af 25,000. kr.
till 3.
S t a t e r s o m e j i n f o r t kv.
r o s t r a t t: understodjande af de sjukkassor, som meddela moder-.
; Montana ......................................... 3.9.
skapsunderstod, har utan votering bifallits af Andra kam-.
N. Mexico ...................................... 7.6 Arizona ....................................... 22.0 maren.
I Forsta kammaren talade hr Hugo Hamilton,.
Nevada ........................................ ' 9.7.
som reserverat sig * mot forslaget, mot detsamma, hvilket ede el tal 10.8.
dock medl ' 75 roster mot 56 bifolls .af kammaren.
H r, Lindhagens motion om sadana andringar i la- Med ofvanstaelide siffi-or for.
ogonen torde man knap- gen om kvinnors nattarbete att den icke verkar till skada past vaga det djarfva @ staendet, alt nykterhet&amp;akeil e j ' for kvinnor p g arbetsmarknaden ' - har i ofverensstammelse.
alls har vunnit nagot genom den kvinnliga rostratteiis geiiomforande.
Jag .ar ofvertygad om att - * hade ofverdi- med forsta sarskilda utskottets hemstallan af bada kam-, rektor Widell haft kaniiedom om dessa siffror, han ej rarna afslagits.
.
Med hanvisning till att fragan for narvarande ar UD: skulle funnit: anledning till de uttalanden han!
nu gjort.
Mojligen skulle han kant sig manad att fraga, hvarfor der utredning ' ha riksdagens bada kamrar afslagit.
hr.
Ry- ej rostrattsstaterna genomfort allmant rusdrycksforbud; den; ' ' motion &amp; sadan forandring i arfslagstiftnin&amp;.
att arfva fader - och men han .hade !nog kunnat hanvisa till sin egen utred- att s;.
k. oakta barn fa.
ratt.
fademe-.
ning for att tillfredsstallande kunna forklara detta;.
I frander.
.
.
namnda utredning belyses namligen fortraffligt .de un+ ' ' ' ' I ' '. '
' i ' ' ' ". "
u. v ' et ", ', ' p I.
8.
dantagsforhallanden, som rada i dessa stater - dessas karaktar af nybyggarstater med atfoljande ' standiga tillflo- de af nya, annu.
icke amerikaniserade befolkningselement, kvinnornas enorma undertalighet i jamforelse med man- nen o. s. v. Att maii trots detta dock .,ej star stilla: i.
.
.
.
.
.. D
En .hterbli ' ck pa, .gamla, t&amp; morkblatt, klarblatt, violett, gult, ' &amp; i t samt hviit, ' ucli dar- till 5 blandfarger, allt i purpurfarger: Pa Teodosius dcti stores tid funnos 2 stora purpuifargerier, det ena i T y.
.
.
...
.
.
ros, det andra i Konstantinopel.
Det forsta forstorde sa.
~ o ~ e d P a haiiet g vid ~orenin&amp;h ~ a ~ d &amp; b.
e t e - VBnners t.
s racenerna, det senare forstorde turkarna, och darmed gick - arsmate $r 19li.
.
.
.
.
hemligheteii af purpurfargningen forlorad.
Den fratisko i som lefva i en tid, da svarigheten i afseende pa farg.
vetenskapsmannen Reaumur lar kafva sokt iterfinila ning hufvudsak1ig.a bestar.
uti att.
traffa.
ett lyckligb val bland .den forvirrande mangfald a f farger, som star konsten att farga med purpur men ej lyckats.
Forst i vi- ra dagar har .den blifvit aterupptackt, men purpurr ' iirgcri, 8ss till.
buds, hafva ej latt att tanka oss in i en tid da motsvarade aIls icke de forestallningar man gjordc sig f a r g - i den mening vi fatta ordet, namligen ' s h o m om dess skonhet och anda mindre om dess Ijusakfhet.
.
fargande amne - knappast ' fanns.
Det torde emellertid Den har numera endast ett historiskt varde.
.
vara.
sa, att f a r g a r, ett tamligsn sent forvarf i den Plinius den aldre talar om att det fargades i Indi- manskliga kulturens.
utveckling.
.
.
.
.
en, och daraf kunna vi antaga, att Indien redan vid ricn- Nar.
manniskorn ' a for&amp;.
borjade begagna farg, veta na tid stod i hogt anseende for sin vackra och goda vi icke, men ett af de aldsta ' .omnamnanden.
af fargadt gods torde vara da det berattas, att patriarken.
Jakob farg - ett anseende som vi veta att det behallit htil1 gaf siii son Josef en firgad kjortel .- i ' svensk bibelof- vara dagar.
Han namner sarskildt en ' bla fiirg, !ivilkcri versattning star " en ' b r o k i g kjortel ", men i den en- hail kallar " color iridicus " eller " ilidicum ", och soxn vi gelska, hvilken allmant anses komma gruijdtexteri.
nar- annu i dag kanna under namnet i ii d i g o och soin fort- mast, star " en f a r g a d kjortel ': - hvarmed synes an- farande ar oofvertraffad och oersattlig i fargeriet.
Det gifvet att drakten i.
allmanhet var ofargad.
Och da vi ar mojligt att just Plinius gaf fargen detta namn, ty pc.r- se hvilken uppmarksamhet.
denna drakt Adrog sig, kun-.
tugiserna, hvilka vor0 det bland de europeiska fclkrn, na vi ju forsta, att den var.
i n stor, sallsynthet.
Denna som hade mesta handeln p&amp; Indien, kallade saval fiiqen fargade kjortel hade ocksi ett stort inflytande pa fanil- som de vaxter, af hvilka den bereddes, med det oriibi- jens oden, den forde patriarken Jakobs soner 011 det lan- ska ordet for blatt, " anil ".
Gifvetvis stod fargekoiistcil det Gosen, dar ' det enkla herdefolket, .bland mAnga an- mycket hogt i Indien, da folket kunnat ti1lgodogor; i sig dra handaslojder, inhamtade under den langa.
\; istelsen ett fargamne, hvilket fordrar si manga invecklade proce.
hos de mangkunniga egyptierna, afven larde sig en farg- durer som indigon.
Fargamnet finnes i en hci tiei vax- ning,.
hvilken omfattade atminstone ' 3 farger.
Detta kun- ter, inhemska i de ' flesta lander med tropiskt i d i ~ 1 3 t.
Af- na vi veta ' daraf; att bland foreskrifterna for det talt, i ven i vart Land hafva v i en indigo-haltig - vaxt, nasxtiges hvilket lagens taflor forvarades under vandringen i ' ok- Isatis tinctoria, hvilken vaxer vild kring Ostersjons tcrrs- nen, ingar, att den irire bekladnaden skulle utgoras af ter och i aldre tider varit foremal for odling, nicri dcss linnedukar " firgade i blatt, purpur och skarlakan " - fargamne ar icke rikt och ej heller sardeles prakthllt.
saledes 3 farger.
Men vi fa ej tro att dessa farger vor0 Indigohalten och darmed fargamnets skonhet ~iixlade allt- desamma, som vi 111.1 beteckna med dessa .namn, .ty be- efter klimat och jordman, och i handeha, da: ir; Cigo &amp; eppen, som fastad&amp; vid olika.
fargenakn, haka vaxlat snart blef en vara af betydelse, skildes mellan asiatis?, af-.
ofta och mycket under tidernas gang - ' vi behofva en: rikansk och amerikansk indigo, hvarje g r ~ p p med ctt dast erinra om att negrerna i vara gamla nordiska sa- stort antal underafdelningar, dar det fordrades sarskildt filim kannedom om varan for att bestamma dess kvalitet och gor kallades for 9 ' blA-man "!
harkomst.
Ursprungligen ans8gs den finaste i~idigoi~ va- Ofverraskande ar att vid skildringen af prakten vid kung Salomos hof val namnes guld, stenar och dyrbara ra den fran Bengalet], hvilken bland annat igerika: idcs p8 traslag, och mycken annan lyx, men sa foga om farger.
den kopparskimrande glans, som bast kunde iakttags vid Och da.
man vet hvilken framstaende roll fargen i se- polering med ett hardare foremal.
Af de afrikaiiska sortrr- nare tider spelar vid fester och hogtider, sa kommer na ansags den egyptiska vara bast och liknade i: ljlciet man till att antaga, att fargerna.
annu ej uppnatt den den bengaliska.
En syniierligen fin och dyrbar iiidigo glans och prakt, att de med heder kunde gora sig gal- tillverkades i Senegal, men den kom nastan aldrig i han- lande.
Vid redogorelse for kung Salo~mos hofhallnicg deln.
Af de amerikanska indigosorteriia var deii fi-; " iii Guatemala nara jamngod med den bengaliska, mcri Imdc namnes, att han bland andra saker frAn.
~ g ~ p t e aiven n ej den namnda s. k.
" kopparglansen ".
hamtade l i n n e - g a r n mojligen fargadt - och om En annan uraldrig indisk farg ar det amiic, som at egyptiernas fargskala veta vi ju att d e n var sober och kandt under riamnet " lac ", " gummi-lacca ", " lac-tipcV-cllcr diskret och for ' var uppfattning nAgot torr och katt.
De flesta hafva sakerligen hort sagnen att purpilrfar- " stock-lac ".
Lac ar ett harts-artadt amne, hvilket bildas gen upptacktes darigenom, att en hund rakade bita son- darigenom att en iiisekt, hvilken Iefver p&amp; de spada shot- der en hafsmussla och sedan stryka af sin nos mot pal- ten af vissa ficus- och dracaena-arter, genoin sitia hdt Denna saft stelrisr i sen af ett far.
Detta hande i Fenicien, och dar qip- kommer vaxtsaften att sippra ut.
blomstrade en, .omfattande tillverkning.
af purpurfarger, luften, och i haligheterna af detta harts lefvcr insektai hamtade fran flera d i k a arter af hakhusslor.
De gamle med sina larver.
Hartset antager darunder smariirigom clip Liknade 9 hufvudfarger, och bland dessa svart, gratt, svartrcd farg ' och har da stai-: it fargande forrnaga.
Fiirg- - dem fargning. '
' v " ' ' ' - '
amnet utloses latt af kokande vatten och ger med alun ett starkt och glansfullt eldrodt till ett matt rodbrunt - en djuprod, med dkalier e11 violit och ' h e d tennklorid mycket beroende pa jordman, argang samt i all synner- en eldrod farg,.
alla af stort varde sasom ljus- och tvatt- het pa rotens alder och behandling.
Krapproten och de ur denna framstallda extrakten biliehollo ocksa d e n fram- akta.
.
sta platsen i fraga.
om rodfargning.
anda till dess att den I sodra Frankrike hade man.
lyckats forskaffa sig en konstgjorda .alizarinen .ar 1869. blef upptackt, men.
denna rod farg, som mycket liknade lac-dye saval till utseende tipptackt gjorde sa.
hastigt slut pil krappodlingen,.
att det ' som till akthet.
Den kallades.
kermess, och utgjordes .af.
knappt .ar mojligt; att erhalla: verkligt god ki-app.
numera gallapplen pa en sorts sma ekar,.
saledes utvaxter,.
orsa- Vi a r o ' nu.
inne.
: - pa ' d e kemiska ' upptackternas arhun- kade alf insektsbett.
.
Men bada dessa afortraffliga farger stalldes snart.
i ' skuggan af d t nytt rodt fargamne, hvilket val drade; och dessa.
upptackter hafva inom ' fargeriet utfort en ej i akthet kunde.
mata sig med dessa, men som i glans verklig rev01ution:: ~i~edan.
vid midten af 18btalet: * pp- och latthandterlighet vida ofvertraffade.
dem: Det varB det tacktes de * fdrsta ' .s.
.k: anilinfargerna, pa 1880-talet den fargamnej Zhvilket.
spanjorerna.
vid.
sin.
landstigning .i Mexi- konstgjorda indigon '; hvilken * for narvarande segerrikt tafd Arfigen hforas.
nya, .&amp;h allt ko .funna '.
lzindetss urinnevanare.
aga kannedom.
om, och lar med den niiturliga.
som namndes ~ ' coccionella~ '.
: Det bestod af de torkade battre farger; till stor .del framstallda af produktei-.ham- bladlossen .fran-.
en: del.
dar inhemska vaxter, och man lade ur stenkol&amp;ja~ari.
Hade lagstiftningin hu,.
sasom for- skilde snart.
mellan.
tvenne arteq.
den s ... k.
.Woccionella dom, kontrollerat yrkena, sa skulle ej en del mindre go- mesteques ", .el.ler vilda consionellen, som var nagot.
min- da.
kemiska farger.
* ' k u n ~ a t ofversvamma marknaden och dre,,.
som.
lamnade en ej .. sa liflig men, .mera.
tvatt-:: och .bringa '.
de nya upptackterna i: iranrykk S&amp; .. som .nu skett.
ljusakta .f %rg; samt.
den odlade.
" Coccionella.
sylvestre " Att annu en hel - del naturliga- faganinen begagnas1.)
a r hviJken, - var ' storre,.
; mera gifvande, och hvars fargamne ' i obestridligt,.
, &amp; en dekas betydelse ar.
i aftagande, * .de haf- va spelat ut sin roll o&amp; ' det vore ett amissta ' g .att soka glans langt ofvertraffade allt hvad man forut uppnatt.
.
Ofverford., till Europa blef Consionellens,~eller .. Cochenille ater tvinga fram dem, i all synnerhet som de basta re- som .den .. vanligen ' kallas; anvandning snartasa allman,.
att sultaten fordra odlingsforhallanden, hvilka numera ej kun-.
knappast nagra andra i an venetianerna fastholl0 vid.
an- na iistadkommas.
vandningen af den * aldre fargen: - hvarfor afven detta, Fargamnena hafva i forn,a tider indelats mycket olika, nagot mattare roda, lange, .kallades f6r " venetianskt rodt ". '
' a och vegetabiliska, dels efter sitt u r ~ p r u i g " i.
~ &amp; &amp; iali &amp; Begaret efter farger hade nu spridt sig till al ' la klasser, dels efter sitt forhallande till fibern i substantiva och ad.
nya: fargamnen-, infordes alltsomoftast fran de utom-.ko- jektiva; numera indelas de efter sina kemiska.
egenskaper.
frari # di % nyupptackta peiska.
kolt$ier * i;, i all. '
Fragan " om fargainnenas giftighet, har mycket latit ta!
.
Amkrika; som.
bef ' a@p " .vara rikt p4, traslag. '
.
innehallande la- om, sig.
p2 senare.
tiden, men; ifter h&amp;a .i.i alla tid&amp;.
.
, ...
.
dels ' - akta,.
.dels.
.&amp;akta.
.
.: fikgamned.
.
.
.
.
.
' si % anvihdts.
i grgrniet; och.
den aldre lagstiftningen, skravasendet borjade; .&amp;tagli&amp;n .~nder~ ' l300-tal&amp;: taga itrang i frigan om fargins a k t h ' .e tj lade .intet.
som helst ...
hand om haridt~eik~n;, stiten ingrep ordnande kenom lag- hinder i vagen for anvandande af arsenik,: kvicksilfver, stiftningen och bgtamd&lt; hvilka fargijmn * s8m diull ' e an- spanskgrona o&amp; andra dylika amnen, hvilka rikligen.
' f&amp; De ' ses akta - och fa begagnas tili finare och: ' dyrbarare.
vaf- rgkomma i de, gairila fargeriernas inventarie-listor.
nader ellei hvilka som blott fingo, .anvandas till ringare koktgjorda ' textilfargerna, som d&amp; komma.
fran de.
stora vara.
' Och sa stranga vor0 bestammelserna harvidlag, att fargfabrikerna, aro val numera utan ' undantag arsenikfria,, ett .fargeri, ' som " innehade pnvi.legier &amp; i .akta far&amp;iig, i &amp; h om arsenik anda.
forefinnes i en.
fargad k i k a r a, sina lokaler ej ens fick forvara nagot af de amnen, som forskrifver den sig i allmanhet ' fran utfargningen eller.
ej var i dess privilegium upptaget.
Motsvarande bestam- ap p e t hr en; melser gallde for andra: fargerier, .och af staten tillsatta jaksides @ ed.
d&amp; ?a yrkesfargning har sedan- hrhun- ' tillsyningsman reste arligen omkring, da mojligen pa- draden gatt en annan fargnhgskonst, hvilken man kunde traffad.
oloflig vara utan vidare togs i beslag.
Denna kalla husbehofs- eller hemfargning: Dens har varit i bruk stringhet ehafva .vi emellertid nu - akt tacka for att sa man- saval hos de hogre klasserna som i allmogehemmen, och ga dyrbara vafnader annu finnas i behall - bland an- vi aga en myckenhet vackra arbeten, hvilka hafva denna dra de stora .tapeterna fran franska statens vafv.erier, L.es - fargning.
att.
tacka for sin tillkomst.
En del af sina kraf- tigaste farger har denna hemfargning alltid mast lana.
.
.
.
.
Gobelins.
.
Ett fargamne, ' alltfor viktigt for att icke sarskildt-om- fran yrkesfargningen, men den har darjamte pa ett for-.
namnas, ar det .fran Orienten.
harstammande roda amnet tjanstfullt .satt vetat.
att tillgodogora sig det egna landets k r a p p; dess ursprung var lange en- hemlighet for: eu- och den.
egna.
heniortens resurser.
- Har i Sverige har ropk-na, ' men ' sedan en pilgrim lyckats atkomma och i man fargat med &amp; t otal inhemska plantor, och framsta- ' en ' halighet i.
sin pilgrimsstaf hemfora ett stycke krapp- ende svenska man.
hafva hoppats att vi skulle kunna gora rot, blef odlingen af krapp snart en s t o r industri.
i Eu- oss oberoende af utlandska fargamnen, dels genom att ropa, och.
sarskildt.
den hollandska ansags mycket god.
inom landet.
odla d e oundgangliga utlandska fargvaxter- Krapproten innehaller flera - .olika fargamnen, af hvilka na, dels genom att uppsoka och mojligen.
foradla de - in- alizarin - och purpurin aro: de .fornamsta.
Krappens.
akt- hemska. '
Linne har i sina reseberattelser.
sysselsatt sig.
lifs .. harmed, och lifmedikus Westring har agnat- ett 1Angt het ar oofvertraffad och dess fargskala varierar.
mellan. '
# o ' ' ' l innerh het. '
Z ' ' a ' ' ' '.
.
lediga.
stunder at att.
visa, .hurusom vi ur.
.
vara lafyar kunna.
hamta snart sagdt hvilken farg soni helst, ' - ska- da * blott .. att.
detta af.
: piaktiska. '
skal ej liter .sig gora i tillrack~igt, stor skala ' !.for att: ' lona.
sig !.
Sardeles vackra och afven: hallbara farger i: glilt; gratt,.
brurit och: deras skiftningar.
fas af en mangd inhemska.
vaxtamnen. '
sasom appelbarkj.
albark, grankottar, lafvar o: d.,.
men den sven- ska floran saknar alldeles: kraftigaje.
, roda och.
blaa.
farg.
amnen, hvilka.
darfor alltid.
mast tagas,, utifran.
, Da .dessa farger.
numera tillverkas kemiskt och de.
p,otsvarande.
.na- turliga produkterna.
g$; tillbaka i godhet, bor naturligtvis en klok hemslojd folja med tidens utveckling och taga de b a s t a.
af den nya tidens produkter, ty darom aro val alla vanner af.
textil konst ense;, att.
f a r g e.n, dess skonhet och akth.,, ar.
.nast efter .eller kanske jarns.ib.es med materialets -?
t t g, r, u n d v i l l k, o r.
f o r a l l.
.
textil.
konst .. For att i nagoii man gifva ett begrepp om fargnin- gens omfattning och betydelse i .. var tid ma.
namnas.
att enligt komnierskollegii uppgifter funnos i.
Sverige ar 1905 ej mindre an 154 fargerier, sysselsattande 2,800 arbet ' &amp; och med en .i omsattning af 5,300,000 kronor: M. L-d. '
l - I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1:.
.
#.
1 ' Insilnd.
litteratur.
. '
1..
.
.
,.
.
.
.
.
.
...
.
i.
.
.
.
enny.
eller ' Mimi Pinson ha ' blifvit: de .identiskas nam- nen for den lilla parisiskan som pigg, liflig oeh ene; - gisk beger sig till sitt arbete.
i.
arla .. morgonstunden, iklladd.
en, svart yllekladning,.
garna.
utan .hatt med dpt svarta blanka hiret.
val friseradt, det.
morka.
: ansiktet latt hvitpudradt: och kring halsen.
nagon liten spets eller bandknut, ' .som.
lyser.
u p p det hela - .. I Klackan tolf .., vi- sar han sig ' iter ute pa gatan+ nu i kamraters.
flock,; for att: i forsta .gathoril skaffa.
sig .. for nagra ~ s d u s: stekta ka- stanjer eller potatis till sitt.
brod.
och.
en slurk.
vin .vid narmaste disk.
.
Med hog och.
.hes: rQst berattar.
hon i kretsen af, ahdloia.
lyssnande hur .. andra.
Ehefen anmalt henrie for.
" la patronne ' ?,.
for att.
hon, nar hon for tion- de.
gangen fick taga in den tjocka baronessan de la Bre- sches snorlif med en- millimeter, utropat:.
.
Ah, .la barbe!
liktydigt med.
- gud, sa odragligt!
Plotsligt afbryter hon.
ernellertid sin berattelse och skriker: - Nej, jag maste ha inig en bukett.
violer - och springer skrattande sin.
' vag fore att icke skymta forr an p&lt; kvallen .nar .kindona blek- nat under.
pudret och h0.n.
mjukt.
och stillsamt- sticker sin arm i. Georges; hennes vans; som vantat- utanfor .porten sedan fem minuter fore sju.
Han ar mekaniker, och tro- ligen i gifta de sig nar drufvorna mogna ..::.
:.
.
.
.
.
Meno.var; lenny eller Mimi.
star, kanske ocksao och stryp- k ' er innanfoi * det breda fonstret pa nedre botten, d a r ba- J l- I ' ' m t:: H i g o.
G e b e r s forlagi Stockholrn:.: .Gatan.
kvinnan: En uppgorelse,,, af, Kuthes Scnirmacher., Bem.
ofvers.
fran tyskan af E.
T, - .,Gamia ' Stockholm .. ' Anteckningar ur tryckta och otryckta Rall ' or, fr (im1etade; iamlade och.
utgifna ': af Claes lundiri.
och .Au&amp; gust Strindberg.
Tredje: oforandrade upplagan.
-.
Traldomens bus,, Af W. R: Ktuflfman.
Bemyndigad o#versattning fran 13: de.
,.
upplagan af Ebba Nordknadle~.
.
W a.
h l s t r o m &amp; W i d s t y a q d, ~tockhilm: Vildjnarks- och kiirleksvisor.
Af Erik " ' A d ' Kaflfeldt.
5Ae upplagan. '
.- Filosofien och .lifvet.
.Fyra foredrag af Henri Bergson.
Till sven- ska af Algot Rqhe.
- .Vi.
.och, vara blommor.
En bok om pryd- nadsvaxterna inne och ' ute. "
Af C. '
A. Lindman.
Haft.
6.
- Bilder.
ur den.
Heliga Skrift, med dartill horande text.
Utgifna under ofverinseende af J.,.Norrby.
.Haft.
7 och 8.
P.
A. '
N o r s t e d t &amp; Soners ' forlag, Stockholm: Minnen.
Amerikanska Af Fritz von DardeL Andra delen 4863-,1865. samhallsproblem.
Af E. F. Thornberg.
.
utdelningen af ' .fron oc ' h plant6r ' kl S-int ~ e d a r h: '.
F r a m t i d e n s b o k f o r l a g, Malmo.
~ a g e och lyra .. Afo- '.
.
.
.
.
rismer af Vilhelm Eklund.
A l b e,r t .B o n i e r s. f or, !ag, Stockholm: John Claudtus ' i f - tistbllisar och vajande spetsunderkjolar tjiina .som gardi-; entyr.
En rapsodi.
Af Hennrng Berger.
- Studentrum.
Baga- teller.
Af Karl As~lund.
.
- En fiol och en kvinna och andra ner, eller hon tar emot arbete.
per styck at en viistfa- historier.
Af / (nr2 Ostman.
brik, eller hon.
knapar och gor, blommor i dussinvis, ro-. '
I - a 1 Till Dagnys lasekrets i landsorten.
.
Som Dagny onskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt .har till sitt mdl att tillva- rataga allas Intressen pd skilda platser, fd vi hara med uppmana vdra ISsarinnor I landsorten att de fdr att ' underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insanda - sddana notiser, som utdf ver " lokalintresset hnehdlla saker.
af vikt ' fdr.
.
Kri / nnor6relsen i dess helhet. '
.
.
.
.....
.
.
.
.
. '
U sor, prastkragar och bellis.
Hon kan ' icke.
lamna.
hem- met, ty hennes mor ar lam,.
och Iion har ett, barn att passa, systerns, hon, som slukats af " le, moulin " (kvar- nen).
Sjalf fa vi da endast se henne om sondagen, eller hvarannan sondag, natt och fin g5 in i Luxembourg- tradgirden med de sonderstuckna handerna i rena hvita handskar.
Oftare kan hon inte lamna det lilla vindsrum- met.
Dar trifs hon for resten sa bra.
Forutom snalla grannar, stopperskan och ortkramhandlarens, bor dar efi utlandsk student; som ar fattig.
och blyg.
men har .sa vackra ogon; och i hennes fonstersmyg.
hoppar gron- siskan muntert.
och.
forgatmigejei-na ..
blomma. '
:.
.
.
...
.. Dock 4fve.n den .. lilla lyxen af ett d lom st ers alls kap un- der: arbetet, kostar pengar och blir icke.
alltid: af att skaf- l
DACNY fa sig i slitet, och da finnes intet som.
ofveiskyler rum- mets fattigdom.
- En forening har darfor bildats, som kallar sig Jennys tradgard, och som arligen.
utdelar tio tuseri plantor fron och skott till arbeterskor.
.
I. ar forsiggick denna utdelning i sondags bakom den gamla kyrkan: Saint ' Medard i slutet ' af Aveniie des Go-.
_.
.
belins.
I..
Undeheckhad beslot sik for i$ ase denna utdelning; dels bor.
att f&amp; se Jenny i hundrade ' upplig ' or " med ifri- ga hander mottaga fron till sin fonstirtradga; d; dels for att besoka deti: beryktade kyrkah, som stammar fran ar femtonhundra och dar p5 sjuttonhundratalit jhsenistefi Nicoles undergorande giaf besokte ' s af stora pilgrimsska- ror, livilka dock.
vor0 sa valdsamma i sin extas att myndigheterna stangde densamma.
-.
.
Vadret var det - vackrast inojliga. '
' solen lyste pa blom- mande syrener, pa kastanjernas gronska och blomsterfor+ saljersltornas karfor, hvilka dignade af tulpaner och lack; viol.
Gatprna vor0 fulla af folk.
Och d e oppna .basa- r e m i belagrad&amp; af kopslaende.
Pa platsen utanfor den ilderdomliga gothiska ' gamla kyrkan med dess graa si- doskepp stodo, stora hoga skrindor, i hvilka sutto ungdomar af bagge kon&amp;; jag kande .igen nag; a foffattaie och ar- tister .och .kastade ut .ofver mangden.
sma paket ' .med fron, hvilka fladdrade som.
stora fjarilar i .den.
klara luf: teii, .samt arackte ner till.
de hundratals up.pstra~kta.
han- derna rosenskott,.
penseplantor.
och stelningar af alla slag ...
Det .. var en riktig .kamp kring vagnarna, och det for- drades att " le sergot " - polisen - leende maste afsty- ra att gafbotna.
blefvo fot.
.orattvist utdelade.
Men: hvar var Jeiiny ?.
Det var.
arma: utai-betade: hustruit,: tandlosa karringar, bleka.
.paj kviiskar ' och.
flickungar,, ' magra som grashop.por, som strackte - upp.
: sina.
smutsiga,, labbar, icke e t t ansikte, som .. kunde .sittas: under .rubriken.
; Jenny-Mi- nii.
.
Kaiiske.
.denna fopandlats till en mihinette,.
som en- dast betraktars vindskammaren s k o m ett vantrum, .dar det.
.
.
icke looar.
sig att sa.
.
.
.
For att.
komma .fran larmet.
styrde jag in i den gam- la kyrkan, dar fordom en gang .ett kvickhufvud skrifvit, i anledning.
af dess stangning.
for allmanheten; Par le roi, defense a.
Dieu de faire des miracles en .ce lieu.
(Har forbjuder konungen gud att gora underverk.)
En mild dager silade in i helgedomen, och uppe p3 predikstolen stod som for Arhundraden sedan - en abbe och predikade.
Han hade ett intelligent och mildt a n sikte, rosten var vek, af janseniternas gudsskrik hade han intet forstatt, inen den fattiga publiken harinne tycktes dock vederkvickt .af hans ord, och nar sangen stamde upp, alla vaxljusen ' brunno och schweizaren kom grave- tiskt tagande uppfor midtelgangen med sin guldsmyck ' ade staf i handen fram .mot hogaltaret, dar en biskop i rod stola knibojde.
med en liten uppnast rodharig: korgosse soin page,.
da gladdes man at den rikedom och prakt som katolska kyrkan alltid utvecklar och s o m ar allas egendom, afven de fattigas kring Saint-Medard-platsen, utanfor hvilken annu i.
timmar fron fran de .gronkladda vagnarna utkastades bland mangden.
: Trakten kring Les Gobelins.
taflar i fattigdom med I ' ' ' 259 hogkvarteret Saint .. Antoine, och: .man::: kunde; knappt .tro att de.
gronskande skotten.
skulle kurina.
- liomma.,:: att: slti imt bland all denna " smuts: och: elande: Af .. tusende:: fron koinma kanske dock ett, kanske .tio, att: fylla.
.
sitt.
ahda-: piAl, - .skjuta skott, gronska och 1ysa " upp: nagon liten.kam- nrare,.
i.: hvilken ~ailnu:.
en Mimi Pinson.
strafvar fram: sitt.
.
fiiynojsamma; lilla; lif.
:.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.A,,L-,n.
. '
, I.
.
.
.
.
..,.
.
.
.
.
,.
.
- -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
i..
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
,,.
.
.
.
l I z..
.
.
s L i ' ' l ' I a _.
u -.
.
forlag, till julen riktade bokmarknadep med.,.
, Lund+ den; ardefulla.
gafyan, af - li.Bleikw, Nils $Vi.lhelm fina ' .skildring fran dynerna,.
har nu kommit.
med tva var- noviteter af.
mycket.
.olika valor; Hanna P~ge1ow-s roman ~ r a k a r.
ar en 16ftesri ' k och om .talang ..: yjttnande in-s i var litteratur.
Det .. ar nagonting sanningsburet i.
- denna bok, sjalfva romanen synes om ej, up&amp;fvad s a dockdjupt kand och p a nara.
, .hall.
studerad o c h den.
griper.
.lasaren genom sin enkla fran, allt falskt kan~losval] a.
realism.
et a.r det gamla bittp,: ofta varierade temat - kvinnan?
helt.
.gifna hangifvenhet m$ erhilllande af - smulor, smulor a.
f.
svikande .. i stamning .. och .uppsvallande,,.
pa:: se.ry~alisni,.
byggd.
.
.
lidelse.
.
.
.
.
.
psyke;, f@ att- begigna: et !.
: &amp;, dernt.
.
.
uttryck,.
?ch.
kvi~nans hjarta, det Sa: ofta~-f@-~rsmpade.
Behrman,.
.
.
den 1qfva.nde:: begafnjngen,, km sI$q;, med - .. - att -,.
ingenting bli, en kand: typ; af s a kallad,st~mnipg~mann~ska, -.
o.
krakarii namner for-f$tarinnak:, .he!
!-, enkel !.-hgns, ge: likar.
.
.
-.
later.
ogonblic&amp;.
, leda ?ig,; .- ~ t ~ ~; - ~ ~ w a r.
s k ~ n och: syndar annu med, granadt, har, da .han.
i .en: +tund .,.af berusning tar en ung flickas .hela .. kansla, utan * .att seder.
mera veta hvad ' han skall gora af sin fangst, som forst $lir .honom .vardefull i det ogonblick,.
da.
hon, lamnar ho- nom, med ett hjarta, som hon andtligen lyckats .d: oda och. '
en klippfast tro, som andtligen blifvit brackt.
.
.
.
.
.
.
. '
Om Hanna Pegelow med detta debutarbete lagt grun- den till en kommande forfattarverksamhet far framtiden ulvisa.
Hennes bok verkar nastan som ett spontant behof att skrifva sin sjal fri fran nagot, som uppfyllt den, men skulle ur detta forfattarlusten framgi har man alla skal att onska henne god fortsattning pa den litterara banan, ty hon har afgjordt lagt i dagen de tva lifsbetingelserna ' for all skrift- stallarkonst.
: stil och begafning.
.
Detta kan man daremot omojligt saga o m det under- liga konglomerat som- Jenny Nordlund ger den ' konstlade.
.
benamningen, li Hetsil.
.Det ar svart att veta om en stammandevore valtalare ifaj1 han kunde styra sin tunga, och det ar lika s v a r t att veta om.
Jenny Nordlund skulle aga nagcin skildringsmakt, ifall hon kunde.
svenska spraket och forstod. '
att anvanda det, hvilket ingalunda.
ar fallet; eller, hvad sags .om sadana.
.
meningar.
.
.
.
.
som:.
.
.
.och.
hon slog armarna.
.
om sin s o n,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.detta ... ': Detta .- d ' e anne ens 1 '
enda barn med ursprung af hennes eget vasen, hon na- gonsin agtli, eller uhon nandes inte kasta bort den rostiga stalpennan, men smog in den forsiktigt i ena hornet af skrifbordslidan, att nagon annan som kom efter ma hitta och forgora den (#.
ttTre sma nycklar hon vet inte hvart ", a ' r verkligen en mening, som man inte kommer nagon hvart med, lika litet som med det tungrodda " den pa ett par dagar staden gastande Sven Vikt1, for att inte tala om danismer, provinsialismer och kanske nybildnin- gar af svenska spraket: " kant och klar~anning~, " luckande vat ", ~lblod farg {(, llslattriga handerlf, och sa vidare, gytt- rigt hoprordt med sokta liknelser och qcesser i svulstig- het.
Att bafvan med Ilpomp och brak ({,.
drar in i ett hjarta ar minst sagdt originellt; och tlcentrifugalbraftens raa, franka metallansikteui har det nog inte blifvit manga dodliga utom forfattarinnan unnadt att skada.
Kan man for ofrigt utan en kansla af utmattning lasa en fras sadan som denna: ' 11~5 lena luftvagor, skiiifvande under flaktarna fran den mot viksolen och vindarna oppenstallda f&amp;sterhalfvan, spred det ' sin andes budskap,.
sin ' doft anda fram till herine, som med oppna ogon, hvilka ej nandes sluta sig infor den blekskara skonhetssynen dar ofvan pianinots svartglindrande.
ytor, lag pa den mjuka chaislongen, ve-.
.
griljen af tunga tankarll.
.
.
Och sa en .vanlig anvisning. '
Substantiv med adjek- tivstam aro i. regel femininum.
Det fintis i n e n orsak i varlden att utropa: " du hoge, fasansfulle verklighet!
' l Trok denna fullkomliga vanforhet i sprakbehandlin- - gen ager forfattarinnan.
en viss askadlighetsforrnaga, som kanske i forening med stil och form kunnat verka fangs- linde.
~ e n n a fortjanst ' ar emellertid for ensamstaende foi att ge tlHets " berattigadt tryckvarde.
Ty bokens p i allt etiskt intresse fullkomligt blottade hjalte, en krass och njut- ningslysten egoist, har man nog af langt innan han tar sitt.
sista kallbad och later vattnet Wariga smartsamt in i nasan och sluta om hufvudet som en: stor, tung skon dromu, ' och man beklagar bara att det inte skett langt forut.
Ett torde man emellertid med visshet kunna forutspa: Nagon Hetsjakt efter den boken kommer det sakerl.igen inte att bli.
- S. E-d.
rent af underbart god, sa svar som denna bok ar att ofversatta.
En liten anmarkning dock.
Korrekturlasning af ci- tat maste framfor allt vara noggrann, och " det kanda, hogt skattade market K.
J. "
lar icke blifva nojd med att henries i " Efterskriften " citerade uttalande (hvilket for of- rigt just forekommer i Dagnyrecensionen) af att i Kathe Schirmachers bok ej finns rum for " menlosa ingredien- ser " forbytts till " m e n i n g s l o s a ingredienser ".
Ett for-.
argligt fel i den annars omsorgsfuilt ofversedda baken.
Nar denna.
bok nu i svensk ofversattning gAr ut hos oss till en storre lasekrets kan det vara af vikt att har, lik- som, ofversattaren gjort det i sin " Efterskrift ", aterupp- repa K.
J: s ord:.
" Den ar inte skapab att genomplojas med diskuterande profning af sats for sats och snusfor- nuftiga blyertsmarken i marginalen.
Lasaren bor aga nog intellektuell frihet och sjalsgehor for att forst och franst fatta den som, en diktcykel, en inspirerad storm af me- lodier och bilder. ".
P. y-n.
.
N Skansens.
varfest.
ej, hon hade inte ratt, hon som harom dagen sade till mig: " Skansen ar nAgot iysligt! "
Hon menade forstas Skansen ' sAsom zoologisk tradgard eller meingen eller hvad namn- man vill ge den sidan af foretaget, och dari liar hon ratt, ty att se djur i fangenskap 21- liilgot ohyggligt.
.
Men ' eljes - nej!
Skansen ar nagot harligt!
Ock h c man ej erfarit det, dA sommarvarmen star stilla dallrani .. de mellan skogsvaggarna kring Laxbrostugans roskvar- ter, da hosten lyser i lonnars och almars briniiande roda kronor eiler da snon gor luften hogtidsstilla ofvtr tysta, grona stigar, sa maste man se och hora och kanna Zct nu i pingstens tid dA solskenet dansar mellar?
Iofvet i Bjorkliden och da de sista gyllene lonnblomniei~s ho- nungsdoft och doften af haggarnas forsta sxfifall got- majluften full af farlighet.
Skansen ar ju inte landsbygd, ar ju inte rmprirng- lig, oforfalskad natur, men som surrogat fos denna iir det utomordentligt.
Och for att Aret om k u n n a ha detta surrogat till.
.
Gatan kvinnan.
En uppgorelse af Yathe Schirmgcher.
hands fiir dem som langta efter grona hvdf ofver liufv~t- Bern.
ofvers.
fran tyskan af E.
T.
- Hugo Gebers forlag, det och mjuka stigar att ga pa, offrar Skanscn rindw.
, Stockholm 1 9 1 2. nagra dagar nAgot af sin tystnad och sin ijuflighct och For ' knappast mera a n et halft Ar sedan utkom Utbe bjuder - i ' Ar for nittonde gangen - p3 ci; ~Arfcst.
Schirmachers aforismbok D a s R a t s e l: W e i b i Tysk- Tombolahjulen snurra dar och dansen gAr rirridt pa land, och nu ha vi den - redan har i svensk ofversatt- dansbanan och karusellen hvirflar kring.
Ett stort Spec- ning.
Det ar nugo Gebers forlag som varit SA snabbt i tacel uppfores pA teatern, pa Hoganloft berattar och sjirn- vandningania.
Nagon anmalan af den ' sallsamma lilla ger Delsbostintan for en glad publik, man liter spigrim- boken kan ej nu i Dagny ifragakomma, d3 K.
J. redan mor titta i kort och i hand efter kommande ocle~i, tnaii i ' nr 10 for i Ar i $,Kathe Schirmachks uppgoielsef9 med tranges om plats vid vaffelbruket och kanner Miten; il; ' den h&amp;ne i alldeles sarskild giad gifna ' gafvan att fin- punsch Bang vag.
Men Min denna brokighet pa ett begransadt omriiclc na fram ' och uttala det ' vasentliga i ' och bedomande for man sig sa smaningom ut till den stora, den verk- ett ' arbete och .dess forfattio itillt Kathe ' ~ c h i r ~ n a c h e drar ~ liga varfesten, den som firas rundt omkring i Skansens och hennes bok i blandande lilixtljusbely ' sning.
~ a vill i har endast konstatera.
att ofversattningen i stort taget ar nylofvade sluttningar, dar solnedgangen skimrar is rod i ' ' ', '
under aret ' fran filialer ofvergatt till sjalfstandiga foreliin- .. a gar.
Da emellertid - foreningarna i Gudmundra, Helgum,.
.
Kisa; Mora, Rattvik, Ursviken, Arnas, Gossater, Ofver- Selo, Kungsbacka, Kurigsor, Mariefred, eks and ' och Mjell-.
.
.
.
.
.
, by p2 grund af lokala .svarigheter dels nedlagt sin verk-.
.
.
.
.
.
.
sarnh ' et, dels .blifvit filialer till eller uppgatt i narliggande:.
- foreningar, har foreningarnas antal under 1911 minskats.
.
.
fran 1 ' 74 till 172. '
.
Centralstyrelsens 8: de arsmote agde rum i ~tockholrn ':: denb ' 9-10 januari, och i detsamma deltogo 74 centralsty- relsemedlemmar, representerande 50 foreningar.
Ett extra.
%tik blot: hvad det vi1 sige, at faa aabnet .Adgang til centralstyrelsemote holls i Stockholm den 20 juni, hvari et helt Folks iQdturverden - og det sker j o lang 47 centralstyrelsemedlemmar deltogo.
f ul ' ds t ae nd i g e r e ved et Nabosprog end ved et hvilket somt For den Internationella kvinnorostrattsalljansens 6: te;: helst andet fremmed ' sprop! '
yttrede den i,, Danmark, saa.
hojt.
ansete Paedagpg, mag.: artium, Ida Filbe-Hansen, i kongress, arets stora handelse, lamnar ' arsberattelsen en:.
.
,.
: noggrann.
redogorelse.
.
.
det ~6redt-ag * h m, som en af den dansk; Si&lt;oleve.rdens L.
K.
P.
R. har under sommaren 19i l nedlagt myc- epr resen tanter, holdt ved ll~&amp;diska Skolmotet ' i ~ t o c k h o l h ket arbete p2 organisationen af kvinnoriias deltagande i:.
: $.
for to Aar siden.
llVore Nabolandes Kulturll, siger hun, arets valrorelse.
P2 ej mindre an 217 moten ha kvin-.
.
.
.
iihar den store Fordel fremfor al den ovrige, at den er os nor upptradt for tillsammans omkring 90,000 ahorare.
.
'.
n ae r b e s l ae g t e t.
Vi f o r s t a a r den helt anderledes.
Af motena hade 160 anordnats af.
de frisinnade, 57 af 1: Vi kan dornye om den paa en anden og rigere Maade, socialdemokraterna, och pa 47 af motena talade kvinnoi4?
:: vi kan optage.
fra ' den, hvad vi kan hehove og forkaste hvad der ikke passer os.
Nabolandenes Kultur befrugter tillsamman med 7 af den nuvarande regeringens medlem- ..
!
:.
mar.
vor ' egen ganske anderledes end de fjernere Landets sprog.
L.
K.
P.
R: s artikelserie redigeras alltjamt af fruf och Kultur kan gore det.
Klara Lindh.
i Gefle.
Under 191 1 ha 37 tidningar med Og idet hun, i Lighed med alle tidligere.
' naevnte og sammanlagd upplaga af .omkring 230,000 ex. intagit de unaevnte Forkaempere for ~ndforelsen af lovbefalet Under- serien tillhorande artiklarna.
Landsforeningen har under;.
visriing i svensk ' i vore Skoler, yderligere hievder h od- ' Aret utgifvit 35 olika tryckalster i tillsammans cirka vendigheden heraf, udtaler hun.
: " Vi skal ikke saette ' ~s 70,000 exemplar.
det som Maal ' at kinne b e h e r s k e Sprogd, at kunne '.
.
udtrykke os i det - men at kunne.
gensidigt ' (= omse: sidigt) gore os fuldt forstaadige for hvk&amp;ndre .pk ' hver.
.
sit Modersmaal og opnaar vi, som jeg haaSei, at Nabo- sprogene lmes ' i- alle.
skoler, hojkre og lavere, sa; vi1 For- staaelsen lid1 $ter lidt folge af ~ i g.
~ s e l v Vi; skal ikke ' %pilde (= forlora) Tid och Krzfter paa at forsage at kunne ' t a l e Nabosprogene.
Fremmedsprogene laegger ja Hoved- i ~ (= till vaeiten herpaa - efter Nogles ~ e n &amp; endog och med) i for hoj Grad.
- l1 ' At anvende samme Me: thode paa Nabosprogene anser Frk Falbe-Hansen for att vzre " e t t uforsvarligt Kraftspildl1 og hun eriidrer i dette ' af marinblLL.
Cheviot Ojemed (= afseende) om en ~ i s t o r i e som H-olberg be- och engelsk Homespun retter, hvorom i nzste Nummer.
Alrna Forsberg-Dalhoff.
Sidenfodrad Kr.
59. d$ bla skymningsduiiklet mellan nygrona - snAr, dar fa- man vandrar gelleken hores ~ r i i sena kvallen och dar.
.
' ensam eller ' tva och tva - i tyshad - ' lyssnande till stillheten, som ar full af tusen sanger.
,,, s ' S. '
Om sproglig Forstaaelse.
l " ' T 8. '
',.
/ I.
I.
: ', ' ' ' P - - - - ' ' Promenad- kostym U Ulster C entralstyrelsens for Landsforeningen for Kvinnans Politiska Rostratt jamte samtliga lokalforeningars och lansforbunds arsberattelser ha nu utkommit och ut- gora en ' ganska apsenlig volym, innehallande redogorelse for det sallsynt myckna arbete, som under det gAngna.
.
aret af L.
K.
P.
R. utforts.
Tio nya lokalforeniiigar, hvaraf 2 filialer, ha under.
.
.
.
aret bildats, namligen i Jarpen; Bjorknas, Askersund; Is Sijivesborg, Ousby, Borlange, Skee, Mellerud,.
" Moskussel ' af Homespun Kr.
34.
AKTIEBOLAGET - NORDISKA KOMPANIET.
STUREPLAN.
.
.
.
- 1-veme systrar, 20 och 18 ar, onska i slutet af onskar plats i familj eller hos en- a j h ~ hjalp.
Aug.
plats i samma familj pa lan- sam dam som ~ a l l ~ k w det soni lararinna och husmoders Kunnig i massage och sjukv~rci.
verkliga hjalp.
Svar till (, Systrar (1, Rek.
finnes.
Svar markt 111 Jui~il~, under adress S. uumiclii annoris- Sormark, p. r. byra, Stockholm, f. v. b.
Hvar kan man prenumerera pr % Dagmy?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stH1emP Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aiitid gora det.
Jurister!
- 2: 50 for l / ~, l /, och 1: 25 for l /, ar.
klicka, Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
hdllmde? '
van och duglig i ett hems skot- sel, afven somnad, soker husfore- standerskeplats hos ankling, jarn- vags- eller annan tjdnsteman, i stad eller .vid station (garna dar ett till tre barn finnes).
Svar till (lHusmoder (l, Lin koping, p. r..
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., ' Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander d a bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) EUer: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
- Unb musikalisk flicka, I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rbrinde expediP1o~nenn adresseras:.
- D A G N Y S EXPEDBTBON, STOCKHOLM.
%lQkrig bgttre mcba.
.
.
.
.
Ung bildad onskar plats i juni i barnlos battre familj, helst hos ensam.
fru eller froken i Vastergotland.
Ar kunnig sprakkunnig anlwfrt!
onskar forest; i alla i ett hem forekommande syss- hemmet hos bild.
herrc e !ler dam.
Svar {IM.
W. •˜.II, ihi1r-z.
Tidn.
lor.
Svar emotses tacksamt till kont., Oust.
Ad.
: mg SO~ % ?ioirn.
familjern ned lem^, Tidavad, p. r. onskar plats for sommaren.
Sv; till, T. E.,, Nya Tidningskontore Uppsala.
B&amp;ttaoe flicka onskar mot fritt vivre plats, helst p i storre egendom, for att grund- kunnig: i vaxtfargning, handarbete ligt lara sig skota ett hem.
Svar och kl yspling, soker phts i skola eller hciii nu eller till hiisteii.
Svar till nJuni 1912u, Vadstena p. r. till ~Undei vis.iingsva.n .., Linkoping, p. r.
En ung flicka, ZiLrarinna, Ex.
Sjukgymnast, med goda referenser onskar ati- stallning Bfver sommaren.
Vidare kunnig i allt, som forekommer i upplysningar i Piedrika lircriicr- ett val ordnadt hem, onskar plats Forbundets Byra, Stockholm att forestii hemmet at battre ung- Riks 27 62.
A.
.ia.
48 16. herre.
Goda betyg finnas.
Svar.
-- - -.
-.
-.
: till f musikalisk^^, Linkoping) p. r. w praktisk, duglig och kunnig i hus- liga sysslor onskar under somma- ren (fr, 10 juni), praktisk verksam- het.
Ar villig ensam skota mindre hem hos herre eller dam.
Svar till ~Hemtrefnad 330, Sv.
Dagbl.
Exp.
Stockolm.
Bildad, glai 27 birs flicka Onskar plats som varditina, vaii vid att skota om ett hcitl.
Svar till el se 191211, under acircss S. tiu- mzlii Annonsbyra, Stoclrl~olrn, f. v. b. kvinnlig, onskar plats.
svar inck- sokes af en ung flicka, som genom- samt till Ex.
Sjukgymnast, Kiosken, gatt folkhogskola, husliilllskola Gust.
Adolfs torg, Malmo.
jamte konserveringskurs, handar- betskurs m. m.
Svar till A.
M.
S., Skicklig musik- Jonaker.
Dam-v?
(Platssokande fd sina annonser injorda i Dagny for halfia p r h t eller 7112 lire pr mm.)
Ung, huslig, Ung flicka som varit anstalld som skrifbitrade a domarekansli, musi k. flicka onskar plats getiast onskar liknande plats hos jurist, ofver soiiimaren.
Ar ifveii van helst i Stockholm.
Svar till 1123 vid skrifgoromal.
Svar till (~Elsiell under adress S. Giimxlii Animis- arll, p. r., Spanga.
byra, Stockholm, f. v. b. Medelilders sympatisk och redbar Hvad ' kostar Dagny i postanstalter och bokIddwP Dagnys postprenumerations- och boklidspris k kr.
4: 50 for 24-arig flicka som genomgatt 7 klasser, sokt plats i ett hem for att lara sig hu!
hallsgoromal.
Ar villig att sol ersattning lasa med ett par mindi barn.
Svar till &gt;Kaja•â Eksj (poste restante).
Eq b&amp;ttre ficka Onskar plats som vardinna nu el !er 1 juli hos bildad ungherre eller Bnkeman.
Har genomgatt fler:.
;: &amp; k- tiska slojd- och hushlllsskolc: och ar kompetent att pa egen h .x!
fo- rest % ett hem.
Goda betyg .. Y .i re- kommendationer finnas.
Sv r till duglig 1912~, Sala Allehmdas exp., Sala.
Ansprakslos, Il-arig h l r i som i juni nied goda vitsord afgi Ung, Bompet ent Pianolararinna, skolekompetens, Fran elementarskola med norma onskar plats sol energ., hurtig, onskar sommarpl.
guvernant.
Svar till DX.
Y.
X. pa landet att undervisa och till- sammans med husmodern skota p. r. Helsingborg.
hushallet och ofriga forefallande goromal.
Lon onskas.
Sv.
till (, l5 Juiii (l, Box 46, Katrineholm.
4 7-irig bat tn Leka fran godt hem, som med goda vits- ord genomgatt en kurs i Barnavard och amnar framdeles utbilda sig.
till sjiikskoterska, 6iiskar plats so; af mycket god familj, bildad och familjemedlem i bildadt hem (dar Lararinna, sprakkunnig, soker plats som sall- jungfru finnes) for att varda 1 eller fil.
kand., med profvar, onskar fe- skap at aldre dam eller herre.
Svar 2 smittingar.
Svar till s god hjalp- riearbete.
Svar till, Sprakkunnig till, Ebba 13. under adr.
S. Gu- mnlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. matematiker,, Goteborg 5.
I l n Ledig tjarllst vid nTogre Folkskola.
E. o. lararcl- ciler lariirinnet jan- sten vid Ytterlhniis hogre folk- skola sokes hos stjrrelsen m a s t den 15 juni.
Tilltrade vid host- terminens borjan omkr. 10 sept.
Arliga lastiden 30 veckor.
Lon 1,500 kr, pr lash och tjaiilig ho- stad med brlnslc eller ersattning darfor.
Ansokningar insandas till Skolstyrelsens ordf. Sixten Mo.gren, adr.
Bollstabri~k.
D A C N Y ' Vid.
Boras folkskolor iiro, sex extra ordinarie folkskole- lararinnetjanster lediga att ti ltrada instundande hostterniin.
Arsion 1,400 kr.
Ansokningshandlingar jamte lakareintyg om god halsa torde insandas senast den 12 nas- ta juni.
.
Boras den 13 maj 1912.
C. NORDENDAHL.
Ordinarie larare- eller la- rarinnetjansten vid fasta folkskolan (litt E) i San- namad, Traheryds forsamling, Kro- nobergs Ian, sokes hos skolradet, adress Tratyd, senast 60: e dagen efter forsta kungorandet (den 1t april 1912).
.
Nytt, tidsenligt sko1hus: Fortsatt ningsskola. '.
Lon enligt lag sam1 for undervisning i goss-slojd om- kring 180 kronor .och i flickslojd 80 kr.
arligen.
Traheryd den 13 april 191.2.
~ k o l r a d e t s Ordforande.
Forestandarinna for nyinrattad barnkrubba onska: fran den 1 oktober 1912.
Lon 50 kr; i manaden.
Fri, bostad, kos1 och tvatt.
En manads sommar- le ' dighet, tio dagars julferier.
An- sokan bor vara inlamnad fore 15 juni till nstyrelsen for Foreningen for Husmoderskolor med barna- .vardn, adress froken B. Hirsch, Regeringsgatan 123, Stockholm.
P Vid statsunderstodda Kommunala mellanskolan i Tidaholm skola for nasta lasar tillsattas tre e. o. larare, manliga eller kvinnliga med full tjanstgoring.
Lon: manli y 1,800 kr., kvinnlig 1,600 kr., vartill, komma for dem, som besitta kom- petens till ordinarie befattning, respektive 350 och 250 kr .. En manlig bland de antagna kommer att utses till vikarierande forestan- dare med sarskildt arfvode af 400 kr.
Af de antagna torde en komma att undervisa uti kristendom och modersmalet samt andra amnen p i liigre stadiet enligt ofverenskoni- melse; en uti historia, geografi och biologi: en uti matematik, fysik och kemi.
Afseende fastes afven vid formaga att handhafva ofnings.
amnen.
Samtliga dessa 3 platser jamte en fjarde komma att under aret, eller sa snart skolans reglemente blifvit af k. m: t faststallt, anslas lediga for ordinarie tillsattning med tilltrade den l augusti 1913.
Tjanst- goringen for ofvanstaende 3 e. o. befattningar borjar den 23 nasta augiisti.
Till styrelsen stallda an- sokningar jamte vederborliga hand- lingar insandas till undertecknad, styrelsens ordforande, fore den 25 nasta juni.
Tidaholm den 17 maj 1912.
Victor Carling.
Y id Aves t a kommunala ' mellanskola skickl.
undervisningsv.
lararin- nor med hem i Sthlm erhalla plats i element.-skola i host.
Svar aro fran och med nasta lasir le- markt 11Duglig lararinnall, under diga: fyra ordinarie amneslarar- adress S. Gumoelii Annonsbyr;, befattningar, manliga ell.
kvinniiga, dock att en manlig lar.
forordnas till rektor, namligen en befattning i hvar och en af foljande amnes- grupper: 1) kristendom, historia modersmal, 2) modersmal, geogra- fi (jamte ett annat amne), 3) tyska, engelska, 4) matematik samt fy- sik och kemi eller event.
biologi; kunnig i maskinskrifning kan f8 samt en lararebefattning i teckning, arbete nagra timmar dagligen un- manlig el.
kvinnlig, tillfalle till un- der sommarmanaderna.
Utsikt till dervisning afven i laroamnen.
Kom- fast anstallning senare.
Egenhan- petensvillkor, loneformaner, se kgl.
digt skrifvet svar med uppgift on1 kung.
d.
8 Dec.
1911.
Vederbor- alder, skolunderbyggnad och Ione- liga ansokningshandlingar stallda fordringar under adress +krifbitra- till skolstyrelsens ordf. adr.
Avesta, del1, Stockholm I, p. r. skola vara inlamnade fore den 23 Juni 1912.
Styrelsen.
f. Avesta k. mellanskola.
Intelligent battre flt, cka, Kvinnligt kontorsbitrade, kunnigt i maskinskrifning och ste- nografi erhaller genast anstallning som vikarie under sommarmfina- derna.
Personlig ansokan lordag endast kl. 9-10 f. m. hos Stock- holms Kopmannaforening, Bors- huset.
Vid Tranas 4-i~lassiga Van Kartriterska Hogre Folkskola far genast anstallning hos Ingenior ir fr. o. m. hostterminen 1912 en lararinneplats ledig med undervis- ningsskyldighet hufvudsakligen i fyska och engelska.
Lon 1,600 kr.
Undervisnings tid 25 A 27 veckotimmar.
Antagningsbevis utfardas med 3 manaders omsesidig uppsagning fore lasarets slut.
Eventuellt kom mer skolan att ' om- bildas till kommunal mellaiiskola.
Ansokningar torde insandas kl. fore 12 den 15 nasta juni till sko- lans forestandare fil.
licentiat Gus- taf Lindborg, adress Tranas, hvil- ken afven meddelar upplysningar.
Styrelsen.
Husmodersplats, Barn- morskeplats, Sjuksko- terskeplats, Kontors- plats.
Till forklassigt privat barnbords- hus ' och forlossningshem, som i Forening med barnsjukhem skall startas i for andamalet inkopt fas- tighet i storre landsortsstad, sokas lampliga personer till ofvanstaende befattningar.
Som foretaget afven afser meddela undervisning i prak- tisk, rationell spadbarnsvird och i ofrigt sadana amnen som hvarje blifvande husmoder bor hafva grund- lig insikt uti, reflekteras endast of- ver valkvalificerade sokande.
Fore- trade lamnas dem som med kapi- tal kunna intressera sig i foreta- get.
Agaren intresserar sig sjalf med 20; 000 kr.
och afser att moj- ligen med resp. funktioniirer bilda kommanditbolag.
OBS!
Elever, som i host onska genomga nagon af foretagets specialkurser kunna redan nu anmala sig.
Undervis- ning meddelas afven och kontrol- leras af skickliga lakare (specialis- tet.)
Sokande till befattning behagade insanda ref. och fotografi samt alla nodiga upplysningar till sign. nsjalfstandig befattiiingn, under adress S. Gumzlius ' Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
Skicklig.
.
maskinskrifverska erhaller genast anstallning.
Kun- skaper i stenografi och frammande sprak ej erforderliga.
Af en hiindelse finnes plats sasom Skriftliga ansokningar jamte be- tygsafskrifter och uppgift om 1o- barnfroken neansprak torde insandas till Elektriska Profningsanstalten.
ledig att tilltradas nu genast.
Lon Malmskillnadsgatan 54, 30 A 35 .kr.
Svar till SM.
K.,, Stockholm.
Sv.
Dagbl.
annonskontor Sthlni.
.
I v b Rydeberg, Uppsala.
Husfores t andarinna, fullt kompetent i matlagning och uppkop jamte inlaggningar samt att handleda tjanstepersonal, er- haller formanlig plats den 1 Juli a ett storre pensionat i Stockholm.
Svar markt l1A.
B. H.11 med upp- gift om alder och referenser torde inlamnas a Tidningskontoret, Kar- lavagen 6.
Barnkar, battre flicka.
erhaller plats 1 juni, att tillsam- mans med hiismodern skota 3 min- derariga barn och for ofrigt hjalpa till med hvad som forekommer i ett hem.
Jungfru finnes.
Svar med loneansprak, referenser och foto- grafi till # [Hem i Dzlarnall, Falun p. r.
Ung bildad ryska, afven kunnig i tyska och franska, erhaller plats.
tinder sommaren i och for undervisning i ryska.
Svar till 11Herregard i Sodermanland11 un- der adress S. Gumaelii Annonsby- ra, Stockolm, f. v. b.
Flicka ansprakslos och pilitlig, som ar villig deltaga i mindre hem med endast ett barn pa 11 /, ar far plats, Jungfru finnes.
Svar med lonean- sprak, betyg och helst foto.
under adress " Barnkar ", p. r. Laholm.
vid fasta smaskolan i Bergaby al Fellingsbro forsamling, Orebro lan, sokes hos skolradet under adress Fellingsbro fore den 15 juni, 1912.
Lon enligt lag.
Slojdarvode 100 kr.
pr ar.
Platsen tilltrades den 15 augusti, da hostterminen borjar.
Skolradets ordforande.
Fasta ordinarie larare- eller - lararinnebefattningarna vid Stocksbo och N. Veckebo folk- skolor i Farila sokas inom lag- stadgad tid hos Farila skolrad.
Lon och andra fornianer enligt lag.
Manlig eller kvinnlig slojd fore- kommer.
N. Veckebo skola skall nybyggas till nasta ar.
Till bagge dessa skolor, som ligga cirka l /, mil fran Farila kyrka, finnas goda vagar.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
Kungorelse.
Sparkasse- rakning 4 01.
n G Y N N A ' D ' AG-NYS ~ikarieanstallnin~ i l b - och skrifamnen samt ofningsamnen vid Stockholms folkskolor.
O KOPM ANNABANKEN; Arsemdsgatan 9,.
.
' •˜.$dermalmstorg 8, -.
Sfuregatan 88,..
STOCKHOLM.
- '.
: Aktiekapital 3,000,000 kr.
I (LEDIGA PLATSER) 1 Gotebqrgs Larare ' och lararinnor, hvilka for nastkommande lasar onska erhalla anstallning sasom vikarierande la- rare i .las- och skrifamnena samt i.
ofningsamnena kvinnlig slojd, teckning, sing, huslig ekonomi och gymnastik.
vid Stockholms folk- skolor.
torde senast den 12 niist- kommande juni.
kl, 12 pa.
dagen till Ofverstvrelsen for Stockh ' olms stads folkskofor, Fredsgatan 9, Stock- holm, ingifva ansokan darom jamte ildersbevis, lakarebetyg om god halsa samt afskrifter af nodiga be- tyg rorande utbildning och forega- ende tjanstgoring.
Enligt nu giillande lonestat ut- gar arfvode for vikarierande larare i las- och skrifamnena for manlig larare med 1,800 kronor och for lararinna med 1,500 kronor, for.vi- karie i kvinnlig slojd iiied 1,200 kronor; for vikarie i teckning eller sang med 1,300 kronor, for vikarie i huslig ekonomi med 1,050 kro- nor och fri kost i skolkoket samt for vikarie i gymflastik med 1,200 kronor, allt for ar raknadt.
Af vi- karierna hafva i las- och skrifam- nena.
6 manliga och 12 kvinnliga och i kvinnlig slojd 1 fastare an- stallning, sa att de likasom termins- vikarierna, atnjuta full afloning under hela laseterminen, hvaremot annan afloning utgar endast for de dagar, da vikarien har forordnande, Stockholm den 10 maj 1912.
I ..., Larare och lararinnor, hvilka for nastkoinniande lasar onska erhalla plats sasom extra ordinarie eller vikarierande f01 kskollarare eller folkskollararinnor vid Goteborgs folkskolor, torde fore den 12 nasta juni till Goteborgs allmanna folk- skolestyrelse insanda ansokan dar- om j h t e afskrifter af nodiga betyg.
Enligt nu gallande Ionestat ut- g %r arfvode for extra ordinarie folk- skollarare med 1,500 kronor och for extra ordinarie folkskollararinna med 1,350. kronor for las&amp;-, for vikarierande folkskollarare med 150 och for vikarierande folkskol- lararinna med 135 kronor i mana- den.
Enligt: af Goteborgs allmanna folkskolestyrelse.
fattat beslut gifves foretrade at sadana sokande, som geiiom intyg af lakare styrka, att de.
aga god halsa och god kropps- Ofverstyrelsen for Stockholms konstitution.
stads folkskolor.
Goteborg den 8 maj 1912.
A-NNONSORER!
wirens ofverfeta EANOLINTBAL fina viiricicns favarittvcil!
Erhfilles 1 hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt friin A. a. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Orundrrd 1860.)
&amp; Z.
21 Lilk.
atta agat an 21 Stockholm.
- - Hoflev-.
Fredrika-Bremer-Forbundets ~ a n d t h u s h a l l n i n g s - s k o l a for u t b i l d a n d e at lararinnor, Rimforsa.
Ny lararinnekurs (2-arig) borjar den 1 OM.
1912.
Ansokan orri intriide stalles till LandthushHllningsskolans styrelse o. insandes undet adress Rimforsa.
Den bor atfoljas af priist- o. kunskapsbctyg, lakare betyg enl. af skolan ' tillhandahallet formular, samt 6frig.a intyg svni sokande onskar aberopa.
Prospekt innehallande upplysningar om iri tradesfordringar, afgifter m. m. erhalles pa begiiran.
Ansiikali 0111 in trade skall vara inlamnad fore den 15 juni.
ANNONSERA Rurik Holm.
vid Ramsh tte fasta folskola i Nar- kes Kil, ivar ined smaskoleafdel- ning ar forenad, sokes fore den 7 Juli 1912.
Barnantalet ringa.
Ut- ofver den lagstadgade lonen utga 100 kr.
tills ' hogsta lonegraden blif- vit uppnadd, dessutom 50 kr.
for 14 dagars ofverlasning, 75 kr.
for slojdundervisning.
Ansckan stalles till skolradet i Narkes Kil.
SMjdlararinna, kunnig i grofre handarbeteii och slojd (ej Naas metod), erhaller an- stallning pa landet vid inst.
host- termin.
Lon 400 kr., allt fritt.
Tjanstledighet 8 veckor pr ar.
An- soknigshandlingar sandas under adress ~SlOjd 1912~, Sv.
Telegram- byrans annonsafdelning, Stockholm, f. v. b.
I I Husmoders- platsen Dagens nummer inneh&amp;llcrs Emma Wretlind - 60 Ar.
Af H. '
i Gefle stads fattigvardsinrattning sokes senast den 20 nastinstundande juni genom till - fattigvardsstyrelsen i Gefle stalld ansokan, atfoljd af alders- och frejdbetyg, Iakarbetyg, intyg angaende forutvarande an- stallning och sokandens foto.
Plat- sen tillsattes med 3 manaders om- sesidig uppsagning och skall till- tradas den 1 augusti innevarande ar eller tidigare.
Lon efter kompetens eller ofverenskommelse, dock minst 600 kr.
pr ar jamte allt fritt.
Skol- kokslararinna eller den som inne- haft liknande plats har foretrade.
Nykterhet och kvinnorostratt.
Af Riksdagen.
.
En &amp; terblisk p i gamla tiders fargning.
Af M.
L -- d Jennys tradgard.
Af Anna Leved.k.
Hanna (8.
Pegelow: Krakar.
-- - Jenny Nordlund: Hets .. - Rec.
af S&amp;r.id ElnzbZad.
-- Kgthe S c h i m a c k: Gatan kvinman.
Fredrika-Bremer-Fiirbandet: Droatrairapgatm 54.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets SjaL&amp;BtehekebyrA: OunieUgo 25..
w?
Kbrh.
FATTIGVARDSSTYRELSEN.
-- Skansems vbirfest.
Af Lg O w sgroglig Forstaaelse.
X.
Af Alma ~ o ~ s b c ~ ~ - - B n i / z o ~ Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Rikstel.
68 98..
(i.
H. '
~5st~itds66reiiin~arnas irsberattelser.
IImsl~~d Mmutur.
Allm.
tel. 82 11.
Prenumeration h Dagny sker A narmaste postanstdt eiier bokhandel.
