# ID: svediakorp-per546
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,646
# sentences: 942
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


5: e Arg.
E3tockholm den 23 M a j 1812.
N: r 21..
Prenumerationspris: ahar .. kr.4: 50 ' h a r.
.
k r.
2 5 0 $14,,: -,, 3: 5O1 ' 14 .,.
,, 1: 25.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm .a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersainuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm .. 63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: l.
I E L L E N KLEMAN.
I Mottagningstid: kl., Il-12.
- Utrrifninnstid hvarie torsdan.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. I I -. '
Sthlm 1912, F. Enelunds Boki: r.
I I Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonspris: 15 ore per mm. '
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 100 / 0, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 Ola.
Annons bor bara inlamnad senast mandag f. m.
I - P - Var rostrattsfraga i rbdagen.
L ordagen den 18 maj var i ar dagen for den nu- mera hvarje var regelbundet aterkommande de- batten i riksforsa~nlingen angaende afven kvinnors ratt till politiskt medborgarskap.
For den tysta aho- raren pa laktaren, hvilken saken narmast galler, kvin- nan, verkar motstandet allt mera gengangaraktigt.
Nar hon lyssnar ner till den grupp af man, som i de bada kamrarnas plenisalar med sina notta ar- gument aterigen - ty a ' nnu ar denna grupp stor nog dartill - skjuter undan losningen af en fraga, som utvecklingen med oundviklig konsekvens sjalf bringat till mognad,, da.
kanner hon, starkare an na- gonsin, ratten for henne att fa vara med - och f orpli k t el sen, den dessa man ocksa formena henne, att vara det.
Debatten inleddes i Forsta kammaren af hr Thy- ren ..
Det var med en nagot egendomlig kansla man sag hederskommitteraden for den Internationella Rost- rattskongressen forliden sommar stiga upp i talarsto- len for att rikta det forsta forkr0ssand.e slaget moj den kungliga propositionen om rostratt for kvinnor.
Ty att talet skulle bli e m o t, det hade bekantgjorts, an- nars hade man ju ej kunnat veta hvad som skulle blifva af.
Ty ho kan, af sig sjalf, m.ed sakerhet rakna ut om hr T h y r h .langre ar motstandare eller anhangare af en sak.
Hr Thyren utvecklade sin rattfardighetsteori: hvad som ar samhallsnyttigt behofver inga rattfardighets-, skal, for hvad som ar skadligt hjalpa ater inga ratt- fardighetsskal. '
Saledes, med andra ord, rattfardighe- ten suspenderades helt enkelt.
Begreppet ar ju - ock- sa mycket gammalmodigt pa vissa hall ' och laran icke ny.
For ofrigt drabbade hr Thyrens stora herkules- klubba, for att anvanda hr Hellbergs senare beteck- ning af hans oration, med hela sin tyngd det ofor- standiga krafvet pa politisk jamstalldhet mellan man och kvinnor, saval.
som krafvet pa ofrig jamlikhet, och han menade att mannens, lagstiftarnas, verksamhet borde inriktas pa att tillbakatranga den farliga sjukdom, som heter- kvinnoemancipation, att bota det fel och den - darskap som begicks da kvinnorna slapptes in i industrien, det forsta vadliga steget, som dragit sa mycket annat med sig.
Af utskyldsstrecket gjorde han till sist ett stort och farligt nummer ifall kvinnorna fingo rostratt; de gifta kvinnorna skulle genom att begagna sig af boskillnaden.
kunna framfor sina man (om dessa ej betalt sina utskylder) fa nyttja sin rostratt, och kon- sekvensen af detta blefve att utskyldsstrecket inom kort maste falla, en sak angaende hvilken han se- nare intei-pellerade statsministern, som ganska enkelt affardade interpellanten med en lugnande forsakran om sin ringa tro pa boskillnadens verkningar i den riktning hr Thyren angifvit.
Hrr Kjellen, Clason, Gezelius, och Berger sokte
242 D A C N Y hvar i sin man att komma krafvet pa politiska rat- tigheter for kvinnorna till lik, utan att kunna kom- ma med nagra nya skal eller synpunkter.
F o r var sak talade hr Mauritz Hellberg med sin alltid varma och .brinnande ofvertygelse om det berattigade och det rattfardiga i detta kraf, med skarpa gen- drifvande hr Thyren pa skilda punkter, icke minst genom att citera ett hans anforande pa ett valmote i Lund 1908, da han talade f o r kvinnans politiska rostratt.
Justitieministern, hr Ernst Beckman och, t111 sist, statsministern talade vidare for rostriittspro- positionen.
Statsministerns storstilade anforande, hvari han allvarligt hafdade sin uppfattning om att den kvinnliga rostrattsfragan ei var ett politiskt mod for dagen utan en fraga, som gripit sa djupt, att den ej kan afforas forr an den blir lost, satte sin oforglom- liga pragel pa denna debatt i Forsta Kammaren ar 191 2.
Utgangen var emellertid pa forhand gifven.
Med 86 roster mot 58, forkastades&gt;&gt;, sasom vote- ring&amp;opositionens term lydde, regeringens forslag om politisk rostratt och valbarhet for kvinnor pa sam- ma villkor som for man.
Darmed var var fraga fallen innan annu Andra kammaren hunnit slutbehandla den, och ehuru, som man visste, denna kammare skulle gifva propositio- nen sitt bifall.
Det var ej forran ganska sent pa middagen, som Andra kammaren hann fram till var fraga, och de- batten maste af denna grund fortsattas vid aftonens plenum.
Motstandarnas forsta kampe var i denna kammare hr Nystrom, som helt omotiveradt sokte anvanda de finska landtdagskvinnornas upptagande af mera speciella kvinnofragor i landtdagen som ett skal emot rostratt for kvinnor.
Nagon oformlig of- versvarnning af sadana fragor har dock ej vid finska landtdagen forekommit; a t t kvinnorna onska rost- ratt - och bora ha den - just for att bevaka si- dana kvinnofragor, som icke af mannen beaktas, ar val ocksa ett af de starkaste skalen f o r och icke e m o t.
For ofrigt var hr Nystrom radd for kvin- nornas eventuella besattande af alla representantpos- terna i riksdagen; lyckligtvis - for honom - sag han en raddning darifran i det proportionella valsattet.
Hr Lundstrom var radd for att, det kvinnligt veka i manskosinn, skulle komma in i riksdagen, hr Lindman ansig det .ej nyttigt att strida mot naturens lagara, hr Hildebrand hoppades att kvin- norna u t a n f o r den politiska rostratten skulle i en- skilda sammanslutningar bevaka sina sarintressen, och hr Peterson i Lidingon, som apostroferats for sitt bekanta yttrande till statsradsprotokollet 1907 anga- ende den kvinnliga rostrattens oafvislighet och be- rattigande, sokte forklara att detta utlitande icke var fullt sa menadt som det formulerats.
(En, som man skulle tycka, for f. d. statsradet ganska obehaglig for- klaring.)
Hrr Persson i Tallberg, Larsson i Vasteras, Lil- jedahl, Lindhagen, Petterson i Sodertelje, Sandler, Petren och Branting (socialdemokraterna darvid for hr Brantings reservation) talade alla for kvinnornas rostratt) liksom justitie- och finansministrarna samt statsministern, som iterupptog sitt yttrande i forsta kammaren.
Regeringens proposition bifolls i voteringeii med P40 roster mot 66.
Det ar pa sin plats att i denna redogorelse for var rostrattsfragas behandling i riksdagen pipeka det redan bekanta faktum, men hvilket Dagny p5 grund af tidningens utgifningsdag ej varit i tillfalle att tidigare tillkannage, att konstitutionsutskottet med 1 I. roster mot 9 hade bifallit den kungliga propositionen.
Och sa har var rostrattsfraga annu en gang Ilat -- lit i riksdagen.
Forslaget hade i &amp; - for forsta gringen framlagts af landets regering, hvilken ocksa kraftigt forsvarade sitt forslag.
Forsta kammarens hoger- majoritet bringade det p i fall.
Alla veta att frigari kommer upp igen, att den kommer igen anda tills d e n g a r i g e n o m.
Ar det klokt, ar det r a t t att forlanga striden?
Men detta ar en fafang friga.
Rattfardighetsmomentet har ju suspenderats af pro- fessor Thyrbn.
Reformkraf i aktenskaps- lagstiftningen.
Niigot af hvad man vill i Norge.
: A ktenskapslagstiftningens reformering ar en af de mBn.
ga fragor som p2 det narmaste berora kvinnorna.
Ocksa se vi kvinnorna i olika lander frarniora sina syr,- punkter och onskemal i denna viktiga fraga.
I Norge har Nor- ska Kvinnornas Nationalforbund under en foljd af ar arbetat ' pa att fa fram reformer sarskildt med afseende pil att det egendomsrattsliga forhallandet makarna ernellar, mii en- ligt lag pa annat satt, an som nu ar fallet, ordnas, al- vensom att ur rashygienisk synpunkt en del stadgancicn ma goras.
Forbundet har tillsatt en kommitte, hvilhcii arbetar med dessa fragor och som bland sina inedlertirnar upptar flera lakare och jurister.
Ett sporsrniil, M k c t man emellertid i Norge skjuter fore alla ck aiidra och anser fullt fardigt att f5 sin losning, ar krafvet pA 1 a g- s t a d g a d t i n t y g for aktenskap.
Fortjansten af att ha vackt denna fraga bland kvjn- norna tillkommer kvinnosaksforeningen i Stavanger.
Rc- dan 1908 insinde foreningen, pa initiativ af dr Alarttia Pedersen, Dorothea Vik och Wilhelmine Oppen, ett fik- slag till Norska Kvinnornas Nationalforbund, hvilket bl.
a. inneholl foljande punkt: att fore vigseln skall af bagge .parterna framlaggas likare- attest for att sa vidt mojligt ar konstatera att icke sidaria brister forefinnas som medfora fara for den andra makens eller barnens halsa.
, Detta forslag vacktei stort uppseende, framkallade stark kritik men gjorde att saken blef ingaende dryftad.
Stavangers lakareforening: sande Nationalforbundet en hemstallan om att icke upptaga aenna punkt i forslaget, da den icke vore val genomtankt och ej praktiskt utfor- bar.
Stavangerlakarnas uppfattning blef aterigen starkt kria tiserad af en del andra lakare, bland hvilka d r Dedichen sarskildt uttalade sig mot den obefogade oron for att kvin- nans blygsamhet skulle taga skada om lakareundersok-, ning till detta andamal lagstadgades.
Dr Alfred Mjoen, som redan forut ur rashygienisk synpunkt forordat laka- reattest for aktenskaps ingaende, framlade efter ett fore- drag i Lakareforeningen 1908 ett forslag om att fran bagge parterna borde foreligga forklaringar, ej aldre an sex manader, om att de icke lida af nagon sjukdom eller svaghet, som kan vara till hindei- for aktenskaps ingaen- de eller till skada for den ena partens eller barnens hal- sa.
Forklaringen skulle vara utfardad af af staten auk- toriserad .och aflonad lakare.
Denne lakare skulle ej ha ratt att mottaga honorar af nagon af parterna.
Af den diskussion, som senare uppstod bland de norska lakarna, framgar att flertalet vor0.
emot obligato- risk lakareundersokning men m h g a uttalade sig for en forklaring, pa heder och samvete aflamnad af kontrahenter- na sjalfva.
M o t denna senare form har ingen auktori- tet af rang uttalat sig.
Flertalet af de norska kvinnorna krafva ocksa nu re- formen pa denna basis och sa s n a r t s o m m o j l i g t genomf ord.
Fragan om lakareatfest for aktenskaps ingaende har ju afven hos oss varit uppe och torde val ocksa forr eller senare Aterupptagas i en ' eller annan form.
Riksdagen.
Regeringens forslag om ett forsoksanslag af 25,000 kr.
till de sjukkassor som utdela moderskapsunderstod har tillstyrkts af forsta sarskilda utskottet.
H r Hugo Hamil-.
toii har emellertid reserverat sig for afslag ' och med ho- nom instamma hrr Fabian De Geer, Antonsson, von Bahr och Andersson i Knappinge.
Hr Hamilton anser att regeringens forslag inte utgor ens en provisorisk los- ning af fragan om hjalp at de industriens arbeterskor, som genom arbetarskyddslagen fa sina arbetstiufallen in- ' skrinkta vid barnsbord.
Forslaget, menar reservanten, lamnar ingen garanti for att just dessa kvinnor skola bli delaktiga af statsanslaget, det vore till odh med foga sannolikt att sa skall ske, och forslagets antagande skul- le darfor endast ge skenet af att ' en viktig reform blif- vit genomford.
Annonsera i Z) &amp; G N Y!
.
Fran varldens rostrattsfalt.
rn blott stralkastarna varit tillrackligt kraftiga, - om blott officerarna .icke forbisett erhalha varningar, skulle mahanda den grasliga olyckan med T i t a n i c al- drig intraffat. "
Sa talar nagon om den fruktansvarda, fullkomligt ovantade katastrofen, den som mycket fa jour- nalister, man och kvinnor, underlatit att omtala med ry- sande smarta och beklagaiden.
Det finns i Paris en journalist, M.
C 16 m e n t V a u- t e l, hvilken i ett speciellt afseende framkallat diskussion om olyckan uti ett af sina kaserier: " P r o p o s d ' u n p a r i s i e n W s o r n han hvarje morgoni, L e M a t i n wn- derhiller.
allmanheten med.
Han anses formodligen sar- deles spirituell, och ar det mahanda ocksa, ehuru icke jag1 for min del och, som jag hoppas, icke nagon kvinna kan satta varde pa hans asikter om kvinnan.
Sa har skref han den 25 april 1912 till redaktoren af La Fran- caise, M: me Jane Misme: " En fullkomlig kvinna, det vill saga v a c k e r *, intelligent och duglig, utofvar pa mannen ett inflytande, som en vacker, intelligent och dug- lig man icke kan utofva p2 kvinnorna.
- - - - - Och det ar ' n a t u r l i g t *, att en gammal och ful kvinna skall!
behandlas som en paria.
Det ar en af nattirens lagar, kvinnan har knappast annat an fysiskt varde. ' '
M: me Misme hedrar verkligen hans bref, hvaraf ofvanstAende ut-, gor ett kort men betydelsefullt utdrag, med ett langt be- motande i L a F r a n $ a i s e, och man skulle .knappash kunna forsta det, om ej M. Clement Va4el hade uttalat sina maskulina asikter till henne som feminist.
M. Vautel, hade forut i ett af sina kaserier i L e M a t i n onskat lara kanna, &gt;,hvad de apostlar, som for- kunna kvinnans likstallighet med mannen, mena om nian- nen p i T i t a n i c, som gingo i ' doden for att radda kvinnorna forst.
Ar icke ridderlighet for mer an lik- stallighet?
Och hur kunna de kvinnor, for hvilka dylika offer bringas, vaga att gora ansprak pa politisk rost- ratt? "
Det forefaller visserligen mig som en tankevolt af mera an vanlig akrobatisk art att fran mannens ridderlig- het pA T i t a n i c springa till krafvet om K.
P.
R.
Men ' det finnes formodligen nagot ockult sammanhang mellan dessa bada saker, emedan ridderligheten antages vara • ’ or lianden p i alla punkter af mannens forhallande till hin-!
nan.
Men likaledes antages fullkomligt skola utslockna, Det ar salunda ingen m.edfodd da K.
P.
R. infores.
manlig egenskap, hvilket jag alltid trott, utan en nigot ojamnt ve.rkande kompensation for en undanha.llen rat- tighet.
M: me Misme anser gifvetvis, att krafvet pil K.
P.
R. i det borgerliga sarnhallslifvet icke kan tillbakavisas pa grund af mannens obestridliga hjaltemod vid T i t a h i c-kataa Strofen.
Hon.
sager icke, att detta ej har nagot vidare med hvartannat att skaffa, men hon uppehaller sig en l a n g r e stund vid w. Vautels oforlatliga yttrande om de gamla och fula kvinnorna.
Ett dylikt slarfvigt, tanklost yttrande borde icke ha behoft tillbakavisas Ar 1912, t y " O.
d e b b o r d e a l d r i g ha kunnat framstallas.
: M: me Misme papekar emellertid, " att naturen icke har behof af skonhet for att oka slaktets bestand -.
och att alderdomen ar en naturlag liksom fortplantningen.
Atan ryser vid tanken ", fortfar.
hon, ' " att M. Vautel mahanda har mor, systrar, hustru, som drabbats a i alderdomens naturlag och hvilka han darfor anser nodigt att behand- la som parias.
.
.
Innan M. Vautels fragor gjordes hade O d e.t t e B u s s a r d redan afhandlat amnet i La ~ r a n ~ a i s e och, hennes ord synas mig varda att aterges mera utforligt, emedan de ge en piykisk forklaring af det gallande och af de adlare och mera besinningsfulla manliga elementen till och med m o t k v i n n a n s v i l j a obetingadt at- lydda moralbudet att vid d o d s f a r a orsakad af f o r c e m a j e u r e radda " kvinnorna .forst ".
Lady Aberdeen lar hafva framhallit samma synpunkter som odette Bus- sard, men jag har en last hvad hon skrifvit.
' Det ar en ' gammal uppfattning ", sager Odette Bus- sard, " ty allt som ror marinen ar gammalt, - denna: barnen och kvinnorna forst!
Men latom oss analysera orsakerna till denna uppfattning, som ror oss alla, marr: och kvinnor, emedan den kommer kanslan af ridderlighet att vibrera, och som man tagit sasom ett heligt arf fria foregaende slakten.
.
Bakom denna rorande hafvets lag star ' forst protesten mot ' den starkares ratt, och det ar godt att det ar den starkaste, som framstallt denna protest och som uppehal- ler den m a n u m i l i t a r i.
Men dessutom, och fram- for allt annat star s l a k t e t s ofverlagsna ratt grundad pa axiomet: h v a r j e k v i n n a s l i f a n s e s k u n n a v a r a v a r d t l i k a m e d t v e n n e a n d r a, vissticke i realiteten, ty i det fallet iiro ' alla ' manniskolif .lika, men i m a t e m a t i s k t varde.
-- Med ett ord, det forhal- landet, att kvinnorna f o r s t skola raddas da ett fartyg sjunker, ar ett exempel, kanske det storsta i kulturlifvet, darpa.
ah s j a l f b e v a r e l s e i n s t i n k t e n frivilligtvi- ker filr det hogre underforstadda intresset af s l a k t e t s fortb&amp;tand. "
Odette Bussard namner ' ej ett ord om K.
P.
R., hon faster sig blott vid den etiska inneborden af sjolagen, men de engelska kvinnorna daremot stalla de bada omstandigheterna i starkt samband med hvarandra.
Dock pa ett rakt motsatt satt.
De utga ' fran den punkt i forhoret efterat, da en af fartygets officerare pa fragan, om raddningsatgarderna vor0 otillrackliga, svarade: " Ja, nien den brittiska regeringen fordrar ej mera ".
Ty kvin- norna mena, att T i t a n i c - olyckan verkligen ytterst be- ror pa att regeringsatgarderna a r o otillrackliga.
" Kvin- norna foda mannen till varlden.
De veta hvad ett man- niskolif ar vardt, och da de fa roster med i lagstiftnin- gen, skola de sorja for tillrackliga forsiktighetsmatt och sakerhetsatgarder.
Ombord pa T i t a n i c hade ej e t t e n d a l i f behoft gA forloradt! "
Det hjalper dock ej, att Mrs Chapman Catt i sitt sista bref fran Egypten uttalar forvissningen om att m u h a m- m e d a n s k a delegerade skola narvara vid nasta Iiiter- nationella Rostrattskongress i Budapest.
Det hjalper ej, att en grupp k i n e s i s k a.
kvinnor deltogo i rostratts- D processionen i New York den 4 maj, eller att mcra a11 1,000 man ocksa marscherade med i denna procession, med den stimulerande inskriften pa sina baner: " J.itom.
oss n5 Kiria! "
Det hjalper ej, att de k i n e s i s it 2 kvinnorna under Sun-Yat-Sens ledareskap forundrans-: vardt fort synas ha natt malet.
Allt detta kabbel och kif om en lagreform, som enligt de klokaste ar n o d v 2 rr- d i g, enligt de nast klokaste e n t i d s f r 2 g a blott och cry ligt de andra d e s s v a r r e o u n d g a n g l i g, ver- kar oandligt trottande och onodigt.
For att starka n o d och talamod behofs det att halla fast och stodja sig vid sa visa ord som de efterfoljande, utsagda af den ngligcrt aflidna, for det allmanna goda hela lifvet igenom arbe.4 tande Clara Barton: ' Jag har ej kopt min frihet for penningar ", sigci hon, " jag foddes fri - - - Och da man sedermera sa- de mig, att jag miste b e d j a om en fri miinniskas rat-t tighet, politisk rostratt; kande jag mig underiig och for- virrad.
Hvem skulle jag bedja?
- - Mannen?
H v e m h a - r g i f v i t r a t t i g h e t e n a t t b e v i l j a m i n b o n 2; honom? -- Var det en regering?
- - Och eriioli den gifvan af Gud?
Ack nej, da skulle regeringarna ha varit battre, renare, mera rattvisa och foljdriktiga?
Var det kroppsstyrkan - kriget?
I Ivern skaffar krigania till varlden?
- - - klvem sander dem astad, grater oi ' vcr deras motgangar, vardar dem som sarade och sfirjer dcm da de stupat?
Var det arbetet?
Kvinnor hafva som regel alltid arbetat strangare an man.
Var det kapitalet?
Kvinnan har dragit sitt strii NI stacken.
- - - Hvem har d2 rattighet att bevilja eller afsla h c i l l i ~ begaran, och pa hvad grund?
- - - Det finns en och annan gang en monark, som sjalf satter kronan pa sitt hufvud.
Jag undrar, om det ickc ar just det kvinnaii gor iiu for tiden.
Egentligen +; !get finiis det i n g e n, som har r a t t att ge henne rattm att skritva lagar fos sig sjalf, eftersom mannen styi-ir sig sjalfva genom sjalfgjorda och af dem sjiiliva gilliidr laiidslagar.
Och forr eller senare, p i den en2 vagw 4- ler den andra, kommer kvinnan darlian.
Och det;!
!ifal tankaiide och rattsinnade man, som d ii skola siit:;: sig daremot, blir mycket miridre an vi tro, och t i ii 1- d c t b l i r ett f u l l b o r d a d t faktum, skola alla l i k s o m j a g uriclra h v i l k a i n v a r i t i r i i t i g a r s o m n i i g o n s i n k u n n a t F r a m s t a l l a s iisr- e ni o t. "
Elb~i!
Wcstcr.
Prenumeration a D A G N Y &amp; er saval i landsorten som f StocHholm a narmaste postanstalt eller bobhandel.
D A G N Y - 245 Sedan detta skrefs har foreningens ekonomi mycket Foreningen Handarbetets- ' forbattrats, dock icke tillrackligt att befordra tidsenliga framsteg.
Vanner.
Om foreningens medlemmar och .den intresserade, allt Dess konstnhrliga verksamhet.
F oreriingen Handarbetets Vanner, som i dagarna hal- lit sitt arsmote, har utsandt sin styrelseberattetse.
fcr a r 191 1.
Dari redogores .bl .. a. for de extra utstiill- ningstillfallen for foreningen, som aret medforde genom sommarens bada internationella kvinnokongresser.
Vid riistrattskongre~sen~ afskedsmiddag a Saltsjobaden den l 7 juni vor0 som bekant bada stora, salar deko- rerade med olikartade textilalster;.
detsamma var forhal- landet, med.
Jarnkontorets festvaning vid Internationella.
kvinnoforbundets mote i september .. Annu en utstallning, vid hvilken sarskildt manga ut- Iiinningar Qingo tillfalle att lara kanna var textilkonst, var den som med ~orcliska Museet till lokal pagick un- der sjalfva turistsa~ongen, juli-augusti. '
En dylik kom- mer att i. samma lokal anordnas afven i .ar. '
Angaende foreningeiis konstnarliga verksamliet ' anfora.
vi har nedan styrelsens egna uttalandeii.
-.
.
' Hvarfor ar foreningens omsattning icke, storre?
Hvar- fi3r kan man icke, i flera - .nya.
uppslag visa hvarthan maii siktar?
For korthetens skull .sammanfatta vi alla orsaker.
i .d&amp;a ' ord: V i sakna utrymme.
.
Lat oss for nagra ogonblick droja, vid hvad ' Hand- ai ' betets Vannet egentligen vill med sin verksamhet.
For- ' eningen v i l l svensk textil ' konst, fotfiste for denna, ut- veckling for den, framtid for den.
Sa lange detta.
ar vart medvetna mal, maste andra foretag folja oss, ' for konkurrensens skull, om ej af annan anledning.
Och: sa lange de andra gora detta, bygga vi tillsammans med dem upp en Sverige egen textil konst.
Detta a r.
ju jcke.
, alldeles utan varde.
Sadant var och ar malet.
Hvilka aro nu foreningens medel att na det?
De ideella aro de personliga krafter Handarbetets Vinner ager i sin styrelse, personal och ' ar- beterskor.
De pekuniara medlen, utan hvilka de idedla malen forblifva drommar, aro ett statsanslag af 6,000 kr: och affarsrorelsen.
Harmed skola vi fora det hela fram- ' at och framst, sasom andra fordra det af oss och vi ' fordra det af oss sjalfva.
D. v. s. vi skola ansvaranfor ' att utgifterna sta i ratt forhallande .till inkqmsterna, ' vi skola till.
det yttersta tillmotesga allmanhetens onskningar om basta arbete pa kortaste tid och till lagsta pris, allt detta sasom affar.
Samtidigt skola vi framfora nya ide- er, hvilka under sitt utvecklingsskede val ' kosta, men ei rendera mynt.
Det ar svart att tjana tv2 herrar.
Med hvad skall det.
nu betalas, som icke genast betalar sig sjalf?
Med var afsattningsrorelse.
Mycket kunde fas ge ' nom den, ma- handa en gang allt.
Men icke under nuvarande forhal- landen.
Vi kunna icke komma mycket hogre i afsatt- ningssiffror, an de sista aren uppvisat, da alla forenin- gens tillgangar aro bundna i lagret och foreningen allt- sa icke har nagra medel att fritt forfoga ofver.
Detta: " medel att fritt forfoga ' ' ar den roda onske- trad, som genomgar foreningens historia fran dess be- gynnelse.
Foljande aterfinnes t. ex. i 1881 ars berattel- se - skrefs saledes for 30 a r sedan - " Foreningens on- skemal ar detsamma, som ofta i foregaende arsberattelser omnamrits: Ett eget rorelsekapital. "
- " Under hopp att foreningen sa smaningom skall lyckas erhalla denna for hennes framtida bestand oumbarliga fordel, skall styrel * sen fortfarande i man af sin formaga arbeta for forenin- gens vackra mal. ' '
s '.
l ' J ' ' ' manheten med dem komme .ihag att Handarbetets Van-, ner ar allman svensk egendom, att vinsten af .att forenin- gen arbetar med franigang blir Sveriges, liksom forlusteii som uppstar genom att den arbetar under.
tryckta villkoi- eller kanske en gang upphor att arbeta ocksa blir Sve- riges, skulle da icke denna verkligen fosterlandska verk?
samhet lika.
val som sa manga andra institutioner vid donatio- ner o. ' d. kunna komma i atanke?
Som ideellt foreag med ar: bete utan ersattning, men som dock skall ersattas till den som utfor ' det, ' behofver ' foreningen fonder.
Foreningend affarsverksamhet ar underkastad.
samma lag som hvarje annan.
Med ett visst.
kapital till sitt forfogande kan: en affar icke ost ' raffadt utvidgas ofver en viss grans pch den: na grans synes forenjngen med sina nuvarande tillgangar liafva uppriatt.
.
Bedrefves foreningen uteslutande som af: far, skulle den kunna smaningom.
oka sitt kapital; ' men ' atgar till: all vinst och mera dartill - statsaiislaget den konstnarliga verksamheten och till den., undervisning.
.
.
.. foreningen meddelar.
Ofvari .namndes, att foreningen -.
af utrymmesskal hin- drats utfora flera af sina nya ideer.
Vi vilja.
sty,rka detta pistaende med ett exempel.
- Om.
vi ' rakna nya.
.kcjmposi- tioiier bland dessa id6er, s5 ar det .ju latt forsfa,) att dy- lika uhder arbetets gang oupphorligen maste ofvg~vakas.
Sarskildt for vafnader blir den oundgangliga tiJlsynen emellertid nu nara nog omojlig, da vafverskorna bo hvar som helst, utom i narheten af 5, Birgerjarlsgatan, i langst bort pa Sode,r, pa Kungsholmen, ' Sundbyberg, Lidingon.
Foreningen har darfor varit tvungen s a mycket som moj- ligt inskranka de, nya kompositionerna - till sadana, som goras, p2 bestallning.
Dessa fa i tur och ordning na- gon gang utforas, men vanligtvis blott profvafvas: i den lilla atelier, vi forfoga ofver i samma hus, dar byran fin- nes.
Det later, SA.
har i tryck, kanske icke vidare besvar- ligt undvara en arbetslokal f6r modellvafverskor och bro- doser, men i verkligheten har det lika manga och.
langa foljder, som det i sagan om Katten pa rattan upprakna- de.
Exemplen kunna mangfaldigas .men vi inskranka, oss till detta enda.
Daremot ar det en annan angelagenhet vi garna vilja omnanina i samband med vara.
onskemal.
for foreningm.
En, vanlig bostadsvaning, och nagot annat .bjudes icke, kan val for pengar erbjuda golfyta nog, men dess dagerforhallanden motsvara.
.
icke ens de rimligaste an- sprak for en konstanstalt med farg som sitt programs hufvudpunkt.
I regeln ligga halften af antalet rum mot garden, och intet har dagsljus nog .for nagon del af en slidan verksamhet som foreningens.
Iivad bostadsidealet betraffar ar det kanske for tidigt ens namna det, men a andra sidan ar ju egnahems- tanken dagens aktuellaste.
Sa ma det da vara sagdt, att vara onskningar i berorda hanseende aro fullt up to date.
Nar denna onskan realiserats finns det fonster for lagret, dar allt material skall mottagas och bedomas.
Det finns ocksa ljus i rum dar arbeterskorna aflamna sina vafnader och.
somnader, liksom i utstallningslokalen, utan!
att det, som skall visas, maste baras fram, sasom nu, till salens enda fonster.
Dar finns ocksa nagot annat: en liten atelier med tillhorande verkstad for nagra f2 arbe- terskor for hvar af foreningens mest fortjanta artister.
Det finns ock en stor verkstad, dar afven reproduk-.
tioner kunna ofvervakas.
I.
.
Till arsmotets forhandlingar aterkomma vi i nasta vec-.
kas nummer.
S ' ' ' ' '
Spetsknypplerskor.
i Briiggg. '
...
.
Sonz et / srcpplemeitt till fru EIle !z .yordqzstrerzgs irztiqsanta artikelserie Spets nr se vi oss i. ti1Ifiilie att itkr publicera en lifen skildring a f Briiggcs spetskny / ~ / ~lerskor.
,, pa, gande orsaker, hofiade att helt do ut, ' sa att, som fallet i, midten af - forra.
arhundradet var.
i staden Brugg-e, blott nagra gamla giumrnor agde ' kvar forna tid&amp; sa hogt uppdrifna skicklighet.
i knypplingens konst.
Som ofta i d e katolska landerna ar det klost- ren man har att tacka for den nya uppblomstringen af denna vackra.
hemslojd.
I Bfugge .t; ex. ' erhalla nu arligen ett par hundratal unga flick?
undervisnihg i as knyppling i ' ~ ~ o s t o l i n s ~ s t r a r.
n kloster.
, .vill man narmare studera metskonsten i B. '
r u m bor man .. uppsoka stadens mera ' aflagsna.
kvarter.
In- - - - - - - - - - - - - - - - - -.
- - - - - - - - E3Q.
L,.
:.
.
.- Det pastas ofta, att ' Getstillverkningen ar ett yt- terst halsofarligt arbete till .foljd af den ' standigt ned-.
bojda stallning knypplerskan.
maste intaga, samt.
: den ofveranstrangning hennes.
ogon utsattas for.
A m i n - stone i .Brugge tyckas dock qetsarbeterskorna allde- les jafva .detta - pistaende.
In i. sena alderdomen ar- beta de med .oforminskad energi och skicklighet i .det yrke som sysselsatt dem sedan: tidiga barnaar.
Och a r o.
de.
inte i .sjalfva verket betydligt lyckligare lotta- de - an tusentals af deras medsystrar; som i fortid sli- tas ut af ' det febrila arbetet bland maskinernas rass- lande larm eller forgiftas i.
fabrikernas - osunda luft?
Knypplerskan far forratta.
arbetet i sitt hem, dar allt inaste hallas rent och snyggt, sa att de omtaliga spet- sariia.
ej blifva .nedsolade;.
Sa ofta vadret tillater det, sitter hon ute i det fria nied sitt arbete.
Visserligen ar det blott pa ' gatan, hon da haller till, men som husen i allmanhet aro helt laga, finns dock riklig tillgang p2 luft och ljus.
.
Afven for den aldriga knypplerskan kommer dock till sist en dag, da hon ej langre orkai- arbeta ..
De styfnade fingrarna forma inte flytta pinnarna med tillracklig snabbhet, och monstret flyter samman.
for de skumma,.
trotta ogonen, Hvart skall hon nu taga sin tillflykt3 Af sina fattiga anhoriga kan hon .ej parakna stor ' flera .af ~ e l g i i n s stad$ h a r spitstillveikningeh 1 tid Ppyo biifvit en myc&amp;t betydande liems1oj.d.
Den ar iiu forbi, da denna,: &amp; id af flera bidra-,.
a s.s I.
a m Ung spetsknypplerska.
Le pont de Beguinage och Beguinhuset.
.
.
ga praktfulla .kyrkor och palats, inga aldriga minnes- marken vittna har om gangna ' seklers makt och glans .. Laga, na ' stah fallfardiga hus kanta de tranga, sling- rande gatorna, dar ograset frodas mellan stenarna.
Kommer man en vacker sommardag in pa nagon af dessa gator moter ogat en egendomlig anblick.
Hvil- ket brokigt virnniel af manniskor!
Utanfor ingangen till hvarje hus sitta familjens alla kvinnliga medlem- mar forsamlade: mor, dottrar, far- och mormodrar.
H a r ses helt unga fjorton- ja tolfars flickor vid si- dan af gamla sjuttioarsgummor, alla flitigt arbetande ute i det fria.
.Snabbt leka fingrarna med de manga pinnarna, tradarna kastas.
om hvarandra i ilande fart och slingras om de manga knappnalarna; som has- tigt flyttas vidare i monstret.
' Si framtrollas under dessa flitiga hander de harliga spetsar, som sedan un- for betydande syn- der namn af brusselspetsar ', - saljas:.
-.
.
.
.
mor.
.
.
.
.
hjalp.
Knypplerskorna fa ej se mycket af de stora penningsummor, som satts i omlopp genom de dyr- Bara spetsar som ' en gang utgatt ur deras hander!
Mycket har i Brugge blifvit gjordt for valgoren- hetens ordnande,.
och staden soker pa allt &amp; tt i.
na- gon man gotltgora de begangna orattvisorna mot si-.
na arbeterskor.
Sa finns har ett stort vackert sjuk- ' hem, afsedt for obotligt sjuka aldre kvinnor.
I nar- heten claraf, ar det egendomliga Beguinhuset belaget.
I olika delar af staden ligga s. k.
" Godshuis ", Guds- hus, afsedda till hem for gamla.
Fordom var Beguinhuset ett kloster, tillhorandes beguinerna eller bla nunnorna, som de afven kalla- des.
.
Dessa aflade liksom andra nunnor.
loften - om.
.
lydnad, fattigdom och kyskhet, men dessa loften.
vorQ, ej bindande for, lifvet.
Beguinerna fingo i vissa .. fall fi.ltt.
forfoga ofver sin egendom och, ' uttraida - ' ur sin orden for att inga giftermal.
.
De: utofvarie-.
..
mycket.,.
.
.
. '
' ' -,
godt, besokte sjuka ' och fattiga sanit ' sysslade ' med handarbeten, som sedan ' saldes ' till forman for hjalp- behofvande.
Pa 1400-talet funnos ' dylika beguinklos- ter pa manga hall i Europa, men numera finnas blott ett femtoiital kvar, alla belagna i Belgien.
De aro i vara dagar att betrakta som ett.
slags forsorjningsin- ' rattningar for orkeslosa kvinnor.
Beguinhuset i. rugge upptager " e~ s t o d omrade, inhagnadt af hoga murar.
Genom en ' port af myc- ket: alderdomlig pragel trader.
man in pa en valdig ' gard, ' prydd med stora grasmattor och andra. '
plante- ringar.
.
vid den ena sidan ligger klosterkyrkan, byggd ' i borjan af 1600-talet.
En af portarna ar en lamning af den.
aldre kyrkan, som uppfordes redan pa .1200-talet.
Pa de ofriga sidorna omgifves garden ' af sma pittoreska hus, fatt invid ' livarandra.
Det ar beguinernas bostader.
Djup frid och harmoni har- skar.
i detta stilla kvarter under de lumniiga, flere ar- hundraden gamla almar, som ofverskugga.
garden.
Da och da smyger er ' nunna i sin svarta drakt, med an- siktet inramadt i det hvita doket, tyst och h ' ogtidligt ofver planen och ' forsvinner i den.
aldriga kyrkan.
.
.
I denna- stamningsmattade, fridfyllda vra af Brug- ge finna m5nga af de gamla kny ' ppferskorna sin sista tillflykt.
De s. k. Gudshusen paminna.
till det yijre myc- ket om Beguinliuset.
Afven har fiiines en stor gard ' med ' vackra planteringar; ' och rundt ' oni denna .ligga rader af sma, laga hus.
Dessa ' innehalla blott.
ett el- ler ' tv5 rum, hvart och ett med sin - egen ingang fran.
.
garden.
Lat oss Stiga in ' i ett af dessa sma Gudshus!
En ' flakt .af hemtrefnad slar oss till inotes.
' vid ' vart intra-.
de i det enkla, lilla rummet.
Vid .fonstret, dar nagra.
vaxter .frodas, sitter en ' liten gumma, hvilketis skrynk-.
liga ansikte under den hvita mossan upplyses af ' ett vanligt leende.
Vi ' miste sitta ned och hora henne.
beratta om hur lugnt och godt hon liar det.
Annu.
har ' hon sitt ' eget- lilla .hushall for sig, far sjalf laga sin mat sa.
lange hon vill och orkar att gora det, och kanner sig.
oberoende och fri fran alla bekym- mer.
Sa frarrilefva dessa gamla i Gudshusen.
sina sista dagar utan att lida trycket af niigot slags inrattnings- tvang och att nodgas bo tillsammans med andra gamla, som kanske, ej alls skidle komma ofverens med dem utan blott ge anledning till osamja och brak.
Hvilken skillnad mellan dessa sma hem for Brug- ges fattiga kvinnor och fattighusen i vart kara foster-.
land!
D. y-z.
u ' ' ' ' ' ' '.
Annonsera .i.
DAGNY!
-.
Hem ma.
.
Af H i h a Angered-Strandberg.
Bonnier.
Stockholm, 19 12..
.
Albert Nar Hilma Sti-andberg i slutit pa 80-talet debuterade me ' d novellsamlingen flVasterutu tankte.
.
.
nog hiangen att har fanns gAfvok till n&amp;ot starkare och mer sj8lfsta; digt an mycket annat, " som det tiotalet ' gif loften om.
l.
Men tiden iidi ' - hela ' el&amp; ar!
Da kom hon; .soh ifm ma.
~n~ered-strandberg, ' med tre bocker tatt efter hvarandra - ~merikaskiidrin~ar, hvilka med ' sin fullodighet och sar- egna stirka obetingadt gaf ' henne plats bland vara.
allra basta.
-.
Men dessa mellanliggande arbets- ' och mognadsar, hvirs .innehall kan kan gissa.
sig till i. den af hknnes bocker, som val bor anses som den hhtills mest anmarks- ' ningsvarda - .Den nya varldenN - de inte b10tt ' ~afvo mog- nad och formaga till andliga kraftprof utan.
torde nog af- ven ha nott pa de kroppsli&amp;a ' krafteina.
0 i h dit blef ater lang vantetid, tills nasta bok kom.
.. -.
Det var .Lydia Vik ({.
Och efter.
denna i905 ' - en.
sadling skildrin:.
gar fran Italien - .Under soderns ' sol .. ' sedan blef det at&amp; tyst; Och mangen af dem, som Hilma ~nkered: ~tratidbei~s forfattareskap skankt hogtidsstund&amp;, liar kap- ske med oro begynt frukta att dit ej skulle 6j; das dem.
flera.
.
....
Dti kom just ' i dessa dagar annU en bok - en stor.
.
.
roman, liHemmafi, - den mest omfangsi-ika; ' af.
.
och.
en.
de mest ' gripande bocker hon skrifvit.
delser er ni i denna bredt anlagda roman .. aro ' allt.
.
for vidlyftiga och manga for att har kunna af&amp;ges ' annat an.
.
i korta hufvuddrag.
-- Hufvudpersonen, den f r a i ~ m e r i k a aterkomma Magnus Groth, ' har; sedan han lyckats sla sig igenom darute, sokt upp hembygd och barndomsvann ' er och ' finner det alltsarnm ' ans till '.
- en borjan ratt ofor ' andradt;.
.
.
srnAtt och trangt ' frarhfbr allt.
Han ar ' en gancka sympa- och foga skarpsynt ung ti&amp;, ehuru annu o~jalfstandi~ ' min, som trots de manga erfarenheterna ffAn indra sidan Atlanten tycks sakna den lyhordhet for lifvets akta och.
falska toner, som fran ' borjan skulle ha stallt forhallandena.
&lt;. '
, ' - ' " ' ' har hemma i ratt belysning.
Det ar en brokig skara ' manniskor fran ladsbygd Bland dem ar prosten Loving, Magms gamle larare, - en typ for den varlds- ligt kannande, gudligt ta.lande fariseiska landsortsprelaten - den, som fTan forsta stunden och ' kraftigast lagger hin- der for hans ' till - en borjan ratt vaga forsok till frigorelse.
Denne pr2st ar for ofrigt den mest konstnarligt utforda af bokens manga ypperliga figurer.
Och det vedervar- diga och rent manskliga hos honom ar sa val afvagdt, att man ' ej med bada bilja ka ' n tanka sig nagon formildrande retusch af hans grofva drag.
Vid sidan af denna materiens malsman i prastkappa star hans halfbror som det djupt sjalsligas representant.
Det ar ocksa genom denne Torsten, Hellman - en san- ningssokare och sjalsaristokrat af renaste slag - som Mag- och stad, som moter fram har.
I Och, nar den sent forvarfvade vannens slut nalkas, star han fardig att fortsatta.
hans garning, hans strid, pa samma gang som han tar som sin uppgift att lara hembygdens folk huru den egna torfvan i det egna landet ar m e r vard an allt annat.
Under det att hufvudintresset samlar sig kring dessa tre, skymta och utvecklas en mangd andra manniskooden rundt omkring, likt det fargrika inslaget i en konstvafnad.
Och, hur foga en del af dem an kunna tyckas h a att.
gora med sjalfva intrigen, sa vill man dock ej undvara en enda af dessa an med en 6fverdadig humor, an med bi- tande satir och an med akta lyriskt tonfall gjorda skil- dringar.
Det enda, som man harvidlag skulle vilja an- marka, vore att dessa representanter for samma slags laster, fel och: dygder inom olika manniskoklasser ge nagonting schematiskt i t det hela.
Och manga af de .skarpt utmejs- lade bifigurerna tranga stundom, det vasentligare i bak- grunden.
Sa sker nog emellanat med till och med bo-.
kens " hjaltel1 Magnus Groth, som val borde vara den, som framfor andra agde forfattarinnans intresse.
Den som hon kanske sjalf kanner varmast for ar dock utan tvifve1 Hellman, denna diktare och framling har pa jorden.
Och det satt, hvarpii hon skil- drat honom, ar sa starkt subjektivt, att man tycker sig erfara en nastan smartsam fornimmelse af nagonting upp- lefvadt.
.Men, huru andligen fornam denna reflexbild an ar och hur den an star som fullkomningen af en sjals stigande mot skonhet, sa framstar den dock - just p2 grund af sin subjektivitet delvis oklar och svar att halla pa ratt afstind.
Huru mycket tydligare star da inte Erik Larson, som pli satt och vis ar en Torsten Hellman i bondtroja och om hvilken ett par af bokens allra vack- raste kapitel ror sig!
Skall man forresten borja tala om enskildheterna i denna.
bok, sa ar det mycket som borde namnas; och hvad som da inte alls far forbigas med tystnad ar den lilla historien om Dort, toffelmakaren.
Ty de sidor, dar det berattas on1 hans samtal med prosten och Torsten Hellman, ar nagonting af det psykologiskt finaste och sam- tidigt det vackraste man kan lasa.
Nagonting som ocksa hor till de mest konstnarligt gjorda fiinslagenll ar Magnus Groths karlekshistoria med Frida Mark.
Men - den liksom hela boken bor inte be- rattas i andra hand!
Den bor lasas!
Ty den hor till dessa lefvande bocker, som inte endast baras af en stor begafning utan darjamte uppfyllas af ett stegradt sjalslif, hvars toner och mellantoner ej kunna atergifvas och aro af sadan intensitet, att de undanskymma svagheter sadana som de.
har forut antydda.
Till dem kunde ju ocksa rak- nas den med den impressionistiska stilen sammanhorande dialogformen, med sin val mycket forcerade replikbehand- ling, som pa sina stallen tvingar till omlasning for att klar- gora h v e m som talar.
- Nagonting, som ju strangt taget inte kan landa lasaren till skada, nar sasoin har det mesta som sages ager innebord och lif.
M.
?+M.
t orsten.
- Tradgardsvaxternas naring.
Af Paul Wagner.
Forsvenskad af Thorild Wulff., Hugo Gebers forlag, Stock- holm 19 12.
Billighetsupplaga.
Pris 1 krona.
Fa tidsforeteelser innesluta i sig sa .mycket nytt och gammalt godt soin egnahemsrorelsen.
Och t. o. m. pa den lilla korta strackan Stockholm-Uppsala ser man hur denna rorelse vaxer.
Mellan de langa utlopare, som det mer moderna Stockholm utsander i form af villa- och egnahems- kolonier och det samhallsbevarande Uppsala f orsoksvis upp- repar, uppstar den ena sammanbindande kolonilankcn ef- ter den andra.
Sa smaningom forvandlas denna liksom.
sa manga andra svenska jarnvagsstrackor till tradgards- stadernas forelopare och begynnelse.
Darmed ar mycket vunnet: natur och kultur i forening, hvilket ater.
betyder okad fysisk och psykisk halsa for hela vart folk.
Men i den man vi narma oss tradgardsstaden forlorar dock tradgarden den hjalp, som landtbruket fordomdqp gaf at hemmet pa landet.
Det godselbehof, som fcrdi-as, kan ej stall och ladugardar i langd fylla.
Och afven om de det kunde, vore det dock ej tillfyllest pa den stand- punkt hortikulturen nu natt.
Den animala godningen ar ej tillracklig for vaxternas fortkomst och naring.
Man behofver blott analysera en vaxt och se hvilka kemiska bestandsdelar, som inga i dess byggnad, for att ofvertyga sig harom.
Ej heller inga de i alla jordarter.
Men just dessa viilbehofliga amnen ar det, som de s. k. moderna = artificiella godningsamnena innehalla; daraf deras stora betydelse for modern hortikultur.
T r a d g 5 r d s v a x t e r n a s n a r i n g har senap 1909, da den forsta gangen utkom, sokt ofvertyga der;.
blomsteralskande och odlande allmanheten harom.
Och det skulle kanske lyckats anda battre, om ej pi rniinga hall fackman - ja, just fackman!
- forhallit sig sa for-.
undransvardt strama gent emot dessa helt naturliga hjilp- medel.
Allmanheten ar emellertid mer mottaglig f&amp;- fakta och bevis, nigot som onekligen stodes daraf, att en b i l- l i g h e t s u p p l a g a af samma i hog grad nyttiga och valbehofliga bok just i dagarna utkommit.
Med den forra Ofverensstammer den helt och hallet saval med afscende pa sidantal som text och illustrationer.
Endas!
priset bar forandrats: fran 2.75 till 1 krona.
Professor W a g n e r i Darmstadt ar forf.
3s- T 22 e- r i l d \ V u l f f ej blott ofversattare utan ock insiktsfnll bc- arbetare af fakta och ron efter svenska forhiillande ?.
Dessut- om har han till dessa sjalf bifogat en mang6 belysaiidc resultat, som erhallits vid forsok pa svensk jord.
Till yttermera bekraftande af denna moderna ~ ~ i e t o d s berattigande, inledes boken af en lika intressant som in- struktiv framstallning af vaxternas byggnad, f~.~ ',; tionia~ och kraf.
Sarskildt for tradgardsodlande kvinnor bora de nya gotis -- lingsmetoder, som boken - naturligen ej med vteslutande af de animala - forordar, bli en utmarkt iljap.
Ty konstgodningar aro en god ersattning for de ytterst sviir- handterliga naturliga, hvilka darigenom ofta kunna betyd- ligt reduceras, om ock ej nigonsin alldeles undvaras.
hvarom ock boken upplyser.
Nar dartill kommer att en
hel del gronsaker - exempelvis kal - betydligt vinner i smak genom0 artificiell naring, torde konstgodningsam- nena isynkrhet i vara rnangavillasamh~llen ha framtiden for sig.
De behofva ej heller stalla sig dyra, vare sig.
de in- kopas- i parti eller i smarre doser, sadana som Konstgods- selafiareh P l a n t a g e n *) ocksa for.
i handeln.
Af de sammansatta godningsamnena ar n a r i g s s a 1 t (sid. 69) och t y a d g.; r d s g o, d ' s 1 (sid. 9 1).
~;?
~ ~ k lampliga ildt n, att for ' d&amp; mindte ' tradgarden och j n ~ m h u ' s o d l i ~ ~ e for.
.
.
.
.
den effekt sonl; bl.
a. astadkomrne~.~&amp;om g r 2 s- ej talaom m a t t s g o d s e l (&amp; d.
93): Se pa stockholrys grasmattor, dar den just i ar i stor utstrackning .kommit till ' anvand-.
.
ning!
.
.
boken ej namner, ' men som erfa ' renheh gifvit vid handen, ar, att dessa godningar dock, maste anvandas med stor forsiktighet vid alla ofmbunks&amp;-tade vaxter, - som darfor aro riskabelt kansliga.
De fortydligande .och vackia il lust~ation.er, hvaimed boken prydas och afslutas, tala mer an nagot annat, helst de alla uppvisa.
experiment och resultat, vid hvilka veten- skapsmannens och fackmannk kontroll medverkat.
Och.
d e till efterfoljd --- just nu, da arbetet for mm- nog mana marens fagring och hostens skordar ' b&amp;jat.o~h som bast pagar.
fglgelig Sag, at Skolen, og det ikke blot den lzerde, nu-.
maa trzede ti1.U Under.
de fuilgende Aar blev - det for ' relte Vedkom- ' mende mere og mere klart hvad den nordiske Kultur Iab Fare for at miste, dersom man ikke greb Sagen an for Al- vor.
- Man fik ' omsider @ jet op for, hvad den moderne ' Sprogforskning saalamge havde paavist, att d e nordiske Sprog i ' deres Udvikling ' n w e og mere fjernede sig ' fra hverandre: og at det nu gaeldte om at gjensidig holde Skridt med Udviklingen og at gare det grundig, thi.
nu drejede det sig, om enten langhom Hensygnen og gradvis Tilintetgcarelse - eller om mzgtigt sejrende Landvinding for, nordisk Aandsliv for - Nordens Kultur ...
Alma Forsberg- DalhofJ.
n vad ' a Den fjarde svaranden.
En liten historia berattas fran ~ n ~ l a n som d ' bevis p2 hur ifrigt polisen fortfarande so- ker Miss Christabel Pankhurst, den forsvunna ledaren af W. S.
P.
U: s politik.
For nagra dagar sedan skrefs foljande brefkort:.
' Jag fru-ktar att jag maste gora .mig af med Christa- bel Pankhurst; hennes lynne ar sa besvarligt.
.Det be- ror val formodligen p&amp; att hon ar instangd sa mycket. "
Afsandarinnan liar meddelat, skrifves i Votes for .Wo- men, .att hon erholl besok af trenne detektiver, som an- stallde husvisitation hos henne och funno - e n liten hund, som uppkallats efter Christabel Fankliurst.
. ")
Stockholm, Norrlandsgatan ' 20.
.
,.
.
~ l, k n or.
de ni tre ng.
.
.
.
Insand litteratur. '
A l b e.r t B o n n i e r s f o r lag, Stockliplm: John Claudius2- af- ventyr.
En rapsodi.
Af Henning Berger.
-- Studentrum.
Baga- teller.
Af / (ar1 As@und.
- En tiol och en kvinna och andra ' historier.
Af Karl Ostman.
-.
.
sproglig Forstaaelse.
IX.
.
.
. ' '
af marinbla, Cheviot.
och engelsk .Homespun Sidenfodrad Kr.
59..
S on1 man af de nzevnte Eksempler vi1 se, havde Sorg Akademis Rekfor Ret i den Paastand (= pastaende) som han, adskillige Aar efter, gennem Pressen lod komme tilorde under Kampen for at faa den lovbefalede Under- visning med tilharende Eksamen i Svensk, indfart i dan- ske skoter.
Rektor Hoff siger: ' " Nej, det er en for den nordiske Tanke fordawelig Fordom, att der ikke behoves Undervisning i Svensk.
Natu; ligvis har Folketingsmand Hamrnerich Ret i, at k a n kan laxe sig det se !v - ja - man ' kan ogsaa laere sig- selv andre Sprog - men det skeer bnre ikke og Hovedgrunden er da vist den skzeb- nesvangre (= odeidigra) Tro, i t vi egentlig ere fadte med Kundskab i Svensk, medens vi ikke tro os fgdte med Kundskab ' i Tysk eller ', Engelsk.
: ~ e n n e Tro.
rnaa udi-yd- des (=.
; trotas) naar det er- ' sk&amp;,; il ' det vzre en selv- Promenad- kostym AKTIEBOLAGET NORDISKA, KOMPANIET STUREPLAN.
v ' 0000000~00000000000000,0000000004000V000
P ' raaor och svar.
Nvar kan mats prenumerera pll Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Ska??
man alltid menumerera d dessa stiitlen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aUia gora det.
Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklitdor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / 1, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, Ar.
Hvilka villkor erhlllla prenumerantsamlare ll Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man forfara far denna ~rovdsions e * hd Ilande?
Sedan man sanilat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a h bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
.2) Eller: Man prenumererar i narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervls lasa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionai-er i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
I Alla skrihelser rarande expeditionen adresseras: Tvenne systrar, 20 och 18 ar, onska i slutet Aug.
plats i samma familj pa lax det soni Iararinna och husmodel verkliga hjalp.
Svar till Gystrarl Sormark, p. r.
Jurister!
Ung flicka som varit anstall som skrifbitrade a domarekansl onskar liknande plats hos juris helst i Stockholm.
Svar till 112 arii, p. r., Spanga.
Medelilders sympatisk och redba Flicka, folkskolliLrarlnna onskar vikariat for tiden 25 juni- 15 augusti.
Svar till 921 arr energ., hurtig, onskar sommarpl.
Vrena, p. r. pA landet att undervisa och till- sammans med husmodern skota hushZillet och ofriga forefallande goromAl. '
Lon onskas Sv.
till 1115 Junill, Box 46, Katrineholm.
Plats i familj sokes af en ung flicka, som genom- gatt folkhogskola, h,ushallsskola jamte konserveringskurs, handar- betskurs m. m.
Svar till DA.
M.
S.9, Jonaker.
Snskar plats hos ungherre elle inkeman, garna dar barn finne5 Fullt kompetent i ett hems sko: ande.
Genomgatt l-Mg hushalls; kola.
Svar till DL.
M.
18879, An ionskont.
Svea, Norrkoping.
Bildad, glad 27 ars flicka Plats i familj 3nskar plats i familj att hjalpa till ned forekomiuande goromal.
N9-; on lon onskvard samt anses soni .amiljemedlem.
Svar till 1ll.ntictt- irukaredotterll, Lund, p. r. iokes af en ung flicka, som genom gatt folkhogskola, hush~llskol; amte konserveringskurs, handar ?etskurs m. m.
Svar till X.
M.
S. onaker.
Ung, musikalisk flicka, runnig i allt, som forekommer !tt val ordnadt hem, linskar itt foresta hemmet at battre ierre.
Goda betyg finnas.
il1 fiM~sikali~kfi, Linkoping, plati ung Sva p. r 20-arig flicka, Engelskt talande svenska jnskar plats som sallskap, under; ommarmhaderna, i familj, lirlst 13 landet.
Att undervisa i I: tigelsk conversation och finarc hsntlartic- en.
Svar torde godhetsfullt iii- 5ndas inom 8 dagar, under sign. ~Surnmer Homen, KarIstad p. r. attre flicka onskar mot nagon mindre hem sokes nu eller lang e fram af dartill kompetent me- lelalders bildad flicka.
Mangarig, ana att med ordning och spar.
amhet skota ett hem.
Jungfri) or finnas.
Svar till 111.
B.
([, Bo.
as, p. r.
B afloning samt att anses som amiljemedlem komma i familj ielst dar ungdom finnes for att di husmors hjalp; ej som jungfru.
joda bet.
kunna fbretes.
Svar till Sommargladjen, Norrtalje p. r '.
Sommarkondi tion fPlafss6kande fd sina annonser injorda r Dagny fSr halfva p r k t eller 711~ ore pr mm.)
onskar sommarvikariat vid f011 skola, hufvudsakligen for att lar kanna folkskolans arbetsmetode: Ar afven villig att mot fritt vivr bitrada ordinarie larare, som onskz hjalp.
Undervisar garna i tysk; En lararinna fran Norrland onskar plats i en fa- Svar fore den 15 maj till DA.-AB Svensk Lararetidnings exp., Sthln milj under manaderna juli-augusti.
Ar villig att deltaga i ett hem fo- rekommande sysslor.
Svar till .K.
Y.,, p. r. UmeA.
VW Ung, huslig, musik.
flicka onskar plats genast ofver soilimaren.
Ar ifven vati vid skrifgoromal.
Svar till ~~Elsiell under adress S. CJurnxlii Annons- byra, Stockholm, f. v. b. onskar plats som vardilina, vaii vid att skota om e t t h e m.
Svar till ~lElse 1912 ", undcr adrcss S. Gli- maelii Annonsbyri, Stockholm, f. v. b.
STOCKHOLM.
I onskar plats i familj eller hos eii sam dam som sellskap cch hjlilp Kunnig i massage och sji1kv5-c1 Rek.
finnes.
Svar niiirkt 111 Juiiill, under adress S. Oumaelii annons- byra, Stockholm, f. v. b. van och duglig i ett hems skol sel, afven somnad, soker husforf; tanderskeplats hos ankling, jarn vags- eller annan ljinsteman, stad eller vid station (garna da At till tre barn finnes).
Svar til rlHusmoderl~, Linkoping, p. r. DAONYS EXPEDITION, En privat- 24-Arig flicka) a landet onskar iitig, zii~dervis- nskas af huslig, glad varmlandska iingsvan lararinna.
os ungherre eller ankeman.
AI Svar till fritt vivre&gt;, Kio~lic.11 Agot musikalisk.
Svar till ~Viirm- arntorget, Goteborg .. indskan, Kristinehamn p. r.
Studentska isk, stark och hurtig, onskar ar- ete under sommaren.
Giirna i ingfrus stalle.
Barnkar och glad- rnt.
Svar till ~Lifsmod, 22D, Sv.
) agbl.
Hufvudkontor, Sthlm.
LEDIGA PL A T8ERJ Extra folkskollararinna bildad 30-arig fransk- rdinarie nskas for Karlholms folkskolas igre afdelning i Vcsslands for- amling, Uppsala 1511.
Hor1 otill- talande tyska tider genast.
Lon och fiirmancr nskar snarast plats som guvernant ler sallskapsdam.
Eventuellt att iedfolja pa resor, sjiilf mycket res- in.
Goda referenser kunna gifvas.
var till Herberte Heimig, Selma- rasse 14 II Essen arn / Ruhr: nligt lag.
SkulIe sidan Iararinna: ke anmala sig, antages en esa- iitierad smaskol1ararinn: i med goda - etyg.
Ansokningar insindas ofor- rojligen till skolridet, adr.
Vesc- md (Uppsala Ian).
I
D A C N Y Y id Boras folksko101 lro sex extra ordinarie folkskole lararinnetjanster lediga at t t il1 trad; instundande hosttermin.
.
Arsior 1,400 kr.
Ansokningshandlings jamte .lakareintyg om god hals; torde insandas senast den 12 nas ta juni.
.
.
.
Boras den 13 maj 1912.
C. NORDENDAHL.
Till hos ten.
Plats att foresta ett litet, battri hem hos respektabel herre onska!
af ankefru.
Sokanden ar.
duglig frisk, med vanligt och godt sat och mangarig vana att me,d ord, ning och sparsamhet skota ett hkr samt ej obemedlad.
Lonepretentio.
3rdinarie larare- eller la, ner sma, blott en god och aktac stallning erhilles.
Basta referenser rarinnetjansten Svar till aVerksarnheb, under adr sid fasta folkskolan (litt E) i San S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- iamad, Traheryds forsamling, Kro iobergs Ian, sokes hos skolradet holm, f. v, b. adress Traryd, senast 60: e daga rfter forsta kungorandet (den l (april 1912).
Nytt, tidsenligt skolhus.
Fortsatt med goda rekommendationer, ung ?ingsskola.
Lon enligt lag sam och gladlynt, onskar plats den l .or undervisning i goss-slojd om * juni.
Svar till nHusforestandarin.
tring 180 kronor och i flickslojc iian, Box 46, Katrineholm.
30 kr.
arligen.
Traheryd den 1: ipril 1912.
Skolriidets Ordforande. '
For bildad, Kvinnlig sjukgymnast frisk, enkel, ordentlig, stadgad flicka i en alder af 25-35 ar med formaga att p i egen hand skota ett enkelt hem och dar sprida tref- nad finnes plats som husforestan- darinna hos barnlos ankling, am- betsman, i god ekonomisk stallning med litet trefligt hem i landsorts- stad i senare halften af augusti.
Svar med .uppgift om ilder, lef- nadsforhallanden, referenser och loneansprak, med betygsafskrifter Ung, och fotografi, som atersandes, in- an vid bokforing, samt vid L sandes till lugnt hem,, Svenska, ontor forefallande goromal, er- Dagbladets annonskontor, f. v. b. ialler nu genast plats.
Svar, mark1 Kontorsplatsn - jamte referenser .Ider och loneansprak sandes til.
; venska Dagbladets Annonskontor, garna Skolkokslararinna kan f&amp; har- Clara Sodra Kyrkogata 6. lig sommarvistelse motatt hjalpa till nagra timmar dagligen med arbe- i skick].
undervisningsv.
lararin.
tet i husmoderskurs.
Svar till nHus- 9 nor med hem i Sthlm erhalla moderkursenfl, Stora Ror.
ilats i element.-skola i host.
Svar .iarkt duglig lararinna ", under dress S. Gumcelii Annonsbyra,: rhaller genast anstlllning son Issistent a Institut i mellerst: ryskland.
Svar omg.
med foto.
(rafi som atersandes, egenhandig msokan, betygsafskrifter och refe, - enser under market kvinnlig: jukgymnast B, Sv.
Telegram byran!
bmonsafd., Stockholm, f. v. b. kvinnlig kontorist, Hushalls~unnig flicka Intelligent battre flicka unnig i maskinskrifning kan f i rbete nagra timmar dagligen un- er sommarmariaderna.
Utsikt till 1st anstallning senare.
Egen han- igt skrifvet svar med uppgift om lder, skolunderbyggnad och Ione- x-dringar under adress +krifbitra- el1, Stockholm I, p. r.
.f en handelse finnes plats sasom barnfroken - dig att tilltradas nu genast.
Lon 3 A 35 kr.
Svar till PM.
K.,, v. Dagbl.
annonskontor Sthlm.
vid fa$a smAskolan vid Kdsva i M a l m a forsamling i Vastmanlands lan, att tilltradas den 26 nastkommande augusti, ar till ansokan ledig att sokas adress hos skol,rAdet i Malma, A s b y, fore den 1 nasta juni.
Lon: grundltinen ar 550 kronor for Ar, fri vedbrand, fri bostad af 1 ruin och kok.
For slojd- ~indervisninp, som hittills fun- nits och for narvarande finnes att fA, lamnas i lon 90 kronor i6r ar.
Malma den 26 aprid 1912.
J. V. Ahlgren.
Skolradets ordforande.
bruk folkskolor.
En ordinarie lararinnebefattning vid Jolnkopings folkskolor kun- gores harmed till ansokan le- dig.
Arliga lonen utgor 1,400 kr., i hvilket belopp ingAr jam- val ersattning for i lag stadga- de naturaformaner samt for of- verlasning.
Till lonen.
komma 3 alderstillagg, det forsta a 100 kr.
och de tvenne foljande hvartdera A 200 kr., och utga Alderstillaggen efter resp., 5, 10 och 15 ars tjanstg6ring som or- dinarie vid Joiikopings folksko- lor.
Arliga undervisningstiden ar 38 veckor.
Ansekningar b6ra jamte lakarens intyg om sokan- des halsolillst&amp;nd inom i lag f&amp; reskrifven tid insandas till J&amp;- kopings folkskolors expedition.
Jonkoping i april 1912.
En daglig, ansprakslos flick; van och intresserad af matlagning och ' ofriga husliga goromal, fa] plats 3 i 4 inanader utider som.
maren ifraii medio af juni manad att bitrada husets dottrar (ej unga: med sysslorna i .ett storre hem mot fritt vivre.
Afven lattare ar.
beten i tradgard forekonitner.
Snal o. duglig ' jungfru finnes.
Adress Froknarna Hjertstrom, Grenna.
, A Barnkar, battre flicka erhaller plats.
1 juni, att tillsam- mans nied hiismodern skota 3 min- derariga barn och for ofrigt hjalpa till nied hvad som forekommer i ett hem.
Jungfru finnes.
Svar med loneansprak, referenser och foto- grafi till # (Hem i Dzlarnall, Falun n. r. '
Folkskolestyrelsens vagnar: Fritz Wetterholm.
Robert Johansson.
afven kunnig i tyska och franska, erhiller plats under sommaren i och for undervisning i ryska.
Svar till ' Herregard i Sodermanlandll un- der adress S. Gumzlii Annonsby- ra, ' Stockolm, f. v. b.
Ung bildad ryska, Skicklig maskinskrifvers ka erhaller genast anstallniiig.
Kun- skaper i stenografi och frammande sprak ej erforderliga.
Skriftliga ansokningar jamte be- tygsakkrifter och uppgift om 1o- neansprak torde insandas till Elektriska Profningsanstalten Malinskillnadsgatan 54, Stockholm.
Ordinarie folkskol- lararinnetjansten vid Sorby fasta .. folkskola litt.
E i Edsbergs forsamling i Orebro Ian sokes inom GO dagar efter Forsta tillkannagifvandet ' i Post- och Inrikes tidningar eller se- nast den 10 nasta juni.
Lon lag samt bostad om 2 (23 B 25 Brs) Battre enligt rum och kok.
Edsberg den 11 april 1912. flicka, Skolriidsordforanden; d i g att skota 1 ars frisk flicka, 3or vara kunnig i enkl.
somnad x h ngt handarbete, far plats p i 3rust, nu genast.
Svar med lone- insprak till ~Fainiljernedlernn, Wa- vid fasta sm3skolan i Bergaby af: ekil.
Fellingsaro forsamling, Orebro lan, sokes hos skolradet under adress Fellingsbro fore den 15 juni 1912.
Lon enligt lag.
Slojdarvode l00 kr.
pr ar: Platsen tilltrades den ' ullst.
hemmastadd yngre ogift dam 15.
' augusti, da hostterminen borjar.
: rhaller plats nu e. fr. 1 juni.
Bor Skolridets ordforande.
lafva vana sa att bockerna kunna ~pplaggas och afslutas utan annan ~ersons rad eller hjalp.
Anmalan ned foreteende af betyg onsdag, Fasta ordinarie larare- eller: orsdag kl. 12-2 o. 6-7, Handt- lararinnebefattniagarna serkareg.
11, uppg.
A, - 2 tr. J. sid Stocksbo och N. Veckebo folk- 31of Mark.
skolor i F M a sokas inom lag- Familj i StocRolm stadgad tid hos Farila skolrad.
Lon inskar 2 barnkara flickor, systrar] ch andra formaiier enligt lag.
Aler vanner, som mellan sig vilja Vanlig eller kvinulig slojd fore- lela husjungfruns och barnfrokeiis Itommer.
N.
.Veckebo skola skall; ysslor, men for ofrigt anses som iiybyggas till nasta ar.
Till bagge iiedlem af familjen.
Svar till ~~Urig dessa skolor, som ligga cirka l /, iusmorl1, Sv.
Dagbks kontor eller mil fran Farila kyrka, finnas goda Riks 94 07, sakrast 1-3. vagar. '
Lararinnetjansten.
I dubbel bokforing - --- Sprid Veckotidningen D A GNY!
- - -
Ordinarie Deposition 1 4 1 1 o (Kapitalrakning1 2 0 Sparkasse- rakning 4 vid Hubberiids folkskola sokes hos Fredsbergs skolrad inom 60 dagar fran den dag da platsen forsta gangen kungjordes ledig i allmanna tidningar.
Lon enligt lag.
iararinneplatsen vid Mossalidens smaskola sokes hos Fredsbergs skolrad inom 30 dagar fran dato.
Lon enligt lag.
Fredsberg den 29 april 1912.
G.
T. Lundblad, - Skolridets ordforande.
olo KOPMANNABANKEN, - Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
En srnaskollar ar inne tjans t Aktiekapital 3,000,000 kr.
(LEDIGA PLATSER) --.
Goteborgs folkskolor.
Larare och lararinnor, hvilka for iastkomniande lasar onska erhalla] lats sasom extra ordinarie eller !ikarierande folkskollarare eller ~olkskollararinnor vid Goteborgs ' olkskolor, torde fore den 12 nasta uni till Goteborgs allmanna folk- ikolestyreIse insanda ansokan dar-) m jamte afskrifter af nodiga betyg.
Enligt nu gallande lonestat ut- rar arfvode for extra ordinarie folk-; kollfrare med 1,500 kronor och ' or extra ordinarie folkskollararinna ned 1,350 kronor for Iiisar, for likarierande folkskollarare med 150 och for vikarierande f01 kskol- ararinna med 135 kronor i mana-.
ien.
Enligt aF Goteborgs allnianna olkskolestyrelse fattat besliit gifves ' oretrade Cit sadana sokande, som renom intyg af lakare styrka, att ie aga god halsa och god kropps- ronstitution.
Goteborg den 8 maj 1912.
Rurik Holm.
vid fasta smaskolan vid Kolsva bruk i ' Malma forsamling i Vast- manland~ lan, att tilltradas den 26 nastkommande augusti, ar till an- sokan ledig att sokas hos skolradet i Malma, adress Asby, fore den 1 nasta juni.
Lon: grundlonen a r 550 kronor for ar, fri vedbrand, fri bostad af 1 rum och kok.
For slojdundervisning, som hittills fun- nits och for narvarande finnes att fa, Iiimnas i lon 90 kronor for ar.
Malma den 26 april 1912.
J, V. ~hlgren, S kolradets ordforande.
Lararinnetjansten vid Skeppshults sinaskola i Unde- nas forsamling, Skaraborgs lan, sokes hos skolradet, adress Unde- nas, fore den 1 juli 1912.
Lon ef- ter lag.
Tilltradestid: nasta host- termins borjan.
Kvinnlig bibliotekarie.
Till en anstallning som andre bibliotekarie vid Adolf Fredriks for- samlingsbibliotek med tjanstgoring hvarannan sockendag kl. 6-9 mot arfvode af 600 kr.
kunna kompe- tenta sokande senast den 18 maj insanda sina ansokningar under rid Ramshytte fasta folskola i Nir- adress Adolf Fredriks forsamlings- res Kil, hvarmed smaskoleafdel- biblioteks.
Styrelse, Saltmatareg.
1. iing ar forenad, sokes fore den 7 iuli 1912.
Barnantalet ringa.
Ut- En ofverskoterska och ifver den lagstadgade Iontn utga 100 kr.
tills hogsta lonegraden blif- en afdelningsskoterska rit uppnidd, dessutom 50 kr.
for!
f plats a Gefle fattigvardsinratt- .4 dagars ofverlasning, 75 kr.
for ning.
Loneformaner for den forra; lojdundervisning.
Ansckan stalles 700 kr.
och for den senare 400 kr., il1 skolradet i Narkes Kil.
jamte allt fritt for bida.
Platserna tilltradas 1 juli innevarande ar eller Palitlig, frisk och arbetsam tidieare.
Ansokan, stalld till Fat- tigvardss tyrelsen; Gef le, skall vara Atfoljd af alders- och frejdbetyg, !rhaller plats som barnfroken och lakarbetyg, intyg angaende utbild- iusmoders hjalp i !akarefamilj i ning och forutvarande tjansfgoring 3ockholm.
Svar med betygsaf- samt sokandens fotografi.
Ansok- ikifter etc. fore 28 dennes till D: r ningstidens utgar den 25 dennes.
Gefle den 2 maj 1912.
Sainuelsson, Kungsgatan 49, Stock- FATTIGV ARDSSTYRELSEN.
iolm.
I: I u r For Konfirmander!
r Du och din framtid.
i NHgra vagledande ord till de unga vid uttradet i lifvet.
t1i11.
39 &amp; P, r r kart.
75 ore, klotb.
1 kr.
Denna vackra, med tva illustrationer forsedda lilla bok, som h2i.
rit r D forord af prins Bernadotte i anslutning till Jer.
29.
11, innelialirr dess- utom tolf sma stycken af olika forfattare och med olika innehall, allt afsedt for de unga, godt och vagledande.
Se har innehallsfortrckni~~gi ' ~~, r D som ju ar lockande: 1.
Din Gud och fralsare af froken Sigrid Netzel; 2.
Din bibel af rektor J. Rioman; 3.
Ditt bonelif af fr&amp;n Anna Roos; 4.
Ditt sedliga lit ' af fil.
kand. Oscar Mannstriim; 5.
I l i n I karaktar af lektor Enar Sablin; 6.
Din kallelse i lifvet af pastor S. Thysell: 7.
Ditt hem af pastor K.
J. Montelius: 8.
Ditt ffi %tcrl; ~id I af ofverste E. Melaader; 9.
Ditt missionsintresse af missiomdircktorii I J. Lindgren; 10.
Dina kamrater af pastor S. Westman: 1 i.
Dina kroppskrafter af tjanstemannen Sixten Andersson; 12.
Dinx priiiiiiig: ir af rnarinofverkommissarien J.
E. Dehlia.
" Du och din framtid inledes med nigra varmhjartsdr ord af p ' i i i s I Bernadotte och utfylles sedan med en samling lattlasta och pP sainiiia i gang tankevackande uppsatser, samtliga inriktade p$ utdanandet af ctt I sundt och af kristlig Iifsiskadning pragladt ungdomslif, Alla, som till ' denna bok lamnat bidrag, hafva gatt till sitt arbete med forstaelsc af att i t ungdomen endast det basta ar godt nog - och darfor ar afvrn I det lilla haftet en verklig guldgrufva for de kara unga ".
" Boken ar synnerligen lamplig att sattas i handerna p i konfirriran- derna ".
D I I r ':: Evang.
p Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition, Stockholm 3.
Den Svensha Hattnaien Mode de la S d d e.
Dagens mest brannande fri- ar problemet att sstsatta en hatt utan att sticka ut nzstans Ogon.
Ifter langre tids experiment hafva vi lost friigan och: onstruerat en hattnil, som ej g i r igenom hatten men anda faster den.
Grnom att anviinda t \ .enne bojda nalar erhiilles ett bestiimdt lage iih.ensom sta- lighet.
Denm anordning g&amp;, att nillarna ej vridn i s, d i man siitter dem i hatten.
Spetsarna placeras hattens kulle och gora dar ej nagot fortret.
Nalarna verka genom sin enkelhet konstnarligt, ch fint och levereras i olika modcller sival fiirgyllda om fiirsilfrade till pris af resp.
Kr.
1.25 och l.-.
kerforslljare hog rabatt.
Begir omg5ende prospekt och prof, som sandes imgiende mot Hattnalsaffa~en Mode de la Suede, IORSSGATAN 26. liks.
11591.
Allm.
31 23.
STOCKHOLP.
Telegramadr.
Autoswede. '
bildad flicka, Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskiiterskebyra: Tuunelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Dagens nummer Innehallero Var riistrattsfriga i riksdagen.
Reformkraf i aktenskapslagstiftningen.
Nfiaot ax ' hvnd man vill i Norge.
Fran varldens rostrattsf8lt.
Af EIIca Wesfei-.
Foreningen Handarbetets Vanner.
Riksdagen.
Spetsknypplerskor i Briigge.
Af D. K-z.
Hilma Angered-Strandberg: Hemma.
Rec.
af Muria (2irc.k- MiUer.
- Paul Wagner: Tradg~rcisvBxternas narhg.
Rec.
af Ellen Nordenstreng.
Om sprogfig Forstaaelss.
IX.
Af Alma Fo~slrerpBrrilrn f$ Insand litteratur.
Prenumeration ii Dagny sker $ narnilaste postanstalt eller bokhmdel.
