# ID: svediakorp-per545
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,205
# sentences: 840
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm Ntr 20.
Prenumerationspris: = / I a,4.
.
.... I ' Redaktion: h. kr.
4: 50 lb i r.
kr.
2: 50.
MastersamuelsgatPn 51. en tr. .,.-,, 3: 5011k,,,: Z L ' snummer Prenumeration sker silval i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok: handel.
Telefoner: Alm.
63 53.
Riks- 12i 85.
Utgifningstid hvarje torsdag. '
I Redakt6r.o: ansvarig utgifvari: (E L LEN., K L E MA N. Mottagningstid:.
.
-.
.
kl..
11-12..
.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsptan 51, en tr. I.
Post- och .telegrafadress: DAGNY; Stoekhol ... '
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm .. Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt.
: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Olo, 20.ggr 20. %, 50 ggr, 25 O / o *.
Annons bor vara inlamnad.
senast mandag f. m: -.
.
Sthlm 1912, F: Englunds ~ o k t r.
.
5: e Arg.
din l € W ~ a j 1912;.
.
. '
Ina, Tenow hor till .de lyckliga kvinnor, hvilkas, lif~luft.
.ar arbete - och hvilkas spanstighet och.
energi okas i samma man, som deras ande underlag-.
ger sig nya.
verksamhetsf2lt:.
Det.
ar ocksa- ett ovanligt.
omfattande och malmed- vetet .arbeteL hon nu pa sin nyligen firade 50-arsdag kunnat skada tillbaka ofver.
Och.
detta arbete .ar af sadan art, att, det.
framfor allt i ett organ for kvin- nornas intressen.
: och .vid.
ett.
tillfalle som detta ar fortjant af- att upp.marksan~mas, om an utrymmet ej tillater.
mer an en ofverbliclc i konturteckningens form.
Redaii vid ganska tidiga ar rojde sig hennes hag for sjalfstandig verksamhet.
Bordig fran Dalarna, dar hennes far - var postmastaren p oh an Fredrik Ros i Leksand, genomgick, hon.
Vasteras hogre elementarla- roverk for .. flickor,.
hvarefter hon vid endast 16 ars alder borjade .agna sig at lararinnekallet .. Sporradeaf sin.
terst efter.
mer kunskaper, studerade hon sedan under.
nagop tid sprak.
och musik i Stockholm, och begat sig .efter ytterligare- nagra ars lararinneverksam- het.
till,.
Kopenhamn, dar.
hon sysselsatte sig dels med litterara.
och.
filosofiska studier, dels med journalis- tiskt arbete.
Och har var det ocksa, som hon skref sin, forsta och.
hittills enda rent skonlitterara bok, en novellsamling " Brokigt?, -.
dar man redan kunde spa- ra.
hennes -- v&amp;na intresse for.
kvinnofragan - speci- ellt: &amp; &amp; r. den, horer: samman med aktenskapet - samt hennes!
begafning.
s.om.
stilist.
Den.
be8; ' afningen odla- ' ',
D A C N Y 230 -.
des ocksa genom studeraildet af de basta danska for- fattarna - for att nu inte tala om Viktor Rydberg - samt genom atskilliga ofversattningar till svenskan af Paul ~ o u r g e t s arbeten.
Det var val ocksa under dessa Kopenhamnsar, som forsta grunden lades till Elna Tenows insikter i nationalekonomi och lagkunskap.
Hon var vid denna: tidpunkt forlofvad, och hennes fastman - numera statskommissarien Chr.
Tenow i Stockholm - bedref samtidigt sina juridiska och nationalekonomiska stu- dier i Lund.
Huru .dessa hans studier afven delades af henne har hon sjalf omtalat i ett bref, dar hon skrifver: - - - " Han for under dessa ar flitigt fram och ater ofver Sundet med fickorna fulla af examens- bocker och hade den trefliga vanan att plugga hogt och att tycka sardeles om da jag satt bredvid med mitt arbete och kommenterade hans plugg.
Eller ock- sa taflade vi om hvem som fortast kunde sla para- graferna i sig. "
- - - Detta samarbete har val ock- sa nagon del i den logiska klarhet och den skarpa i framstallningen, som sedermera blifvit ett sa utrnar- kande drag hos Elna Tenow bade som talarinna och skriftstallarinna.
.
Efter sitt giftermal 1887 bosatte sig Elna Tenow i Sto~kholm,~dar hennes man da var amanuens i ci- vildepartementet; och har var det afven, som hennes manga intressen under de kommande aren kommo att ta allt bestamdare former och att skapa henne ' verk- samhetsfalt, dar hon snart intog en ledande stallning och dar hennes ofta .nog oppositionellt ljudande rost aldrig ' forklingade obeaktad - om an stundoni hord m e d misshag.
Hvad hon harunder i tal och skrift verkat inom djurskyddsrorelsen i vart land och i sam- band harmed hennes redaktorskap af Nordiska Sam- fundets tidskrift djurens ratt.
bor val vara sa allmant kandt att det har ej behofver mer an omnamnas.
-.
Mindre bekant utanfor intresserade kretsar ar kan- ske hennes forsta offentliga framtradande som kvinno- sakens forkampe.
Detta skedde i borjan af 90-talet, nar hon i ett oppet bref i broschyrform till Strind- berg besvarade hans uttalanden om kvinnans under- ordnade stallning och underlagsenhet under mannen.
Den lilla skriften, som klart, sakligt och lugnt gen- drifver hans pastaenden punkt for punkt, ar dessut- om intressant ' nog som inledningsprogram for allt hvad Elna Tenow sedermera kommer att uttala i am- net.
Har aterfinner man namligen hufvuddragen af det, som vi i utarbetad form last i hennes " Solidar " - bocker, detia anmarkningsvarda arbete, som mer an ehuru under Elsa Tornes namn - gifvit nagot annat Elna Tenow popularitet och hvilket kompletterades med den for ett par ar sedan utkomna boken " Kar- lek och Lycka ".
Vare sig det nu galler de manga sociala reform- erna, hemmets och familjelifvets lycka, hvarom dessa bocker handla, eller djurskyddet - si marker man alltid att krafvet pa rattvisa ar drifkraften och den ba- rande tanken i all hennes verksamhet.
Att detta kraf - .-.
.
- framfores utaii skymt af sentimentalitet och stkfcc iii fardigt att med tydliga fakta, bevis och - nar sa be- hofves - afven med siffror ge stod at sitt berattigan- de ' har inte minst bidragit till att hennes ord inte en- dast .blifvit baktade utan ocksa redan i nigon miii burit frukt.
Sarskildt galler detta de manga nya upp- slag hon gifvit till forenkling af hemmets skotsel.
i syfte att underlatta kvinnans arbete dar, oppiiande nya vidder ' for henne.
Jamsides med detta kan man 3- ven lagga marke till hennes skarpsynthet for de eko- nomiska vardena.
- Och det oradda mod, hvarmed hon blottar - inte endast invand orattfardighet utaii manga af de svaga och sjuka punkter, som skada samhallet - har atminstone verkat oroande - nigori- ting som k a n vara inledning till ett uppvak~iaride.
Och manga - jag sager darfor inte alla - af Elna Tenows forslag i nationalekonomisk riktning aro verkligen sa genomtankta och verkligt fosterlandska, att de ej b o r d e ha uttalats ohorda.
Till hvad hon gjort i denna anda kan ocksa med allt skal raknas hennes arbete under de senaste aren pa ytterligare ett omrade, dar hon soker verka for en forbattrad djur- ~ 3 r d i samband med rationellt jordbruk.
For detta andamal har Elna Tenow och hci~iles man inkopt Sveta gard i Dalarna, och harifr511 ar det, som hon soker att ined exemplets makt verka upplysande rundt om i bygderna, hvarvid hon si: .- skildt betonar vikten af kvinnornas insats i laricitltem- mens bade inre och yttre arbete.
Intresset utifrh for detta foretag har ocksa okats for hvart ar, cch Sveta gard kan nu ' anties som centrum for traktens: ar,dt- hushallningsin tressen.
Det ar endast sa utomordentligt markligt, att er1 enda kvinnas tid och krafter kan racka till s i mycket och mangahanda - helst d i allt detta tycks tillhora sa skilda omraden.
For Elna Tenow hor det dock samman som lankarna i en kedja.
Och det ar afven den gemensamma grundvalen och de for hcniic jam- sides lopande intressena, som mojliggora ett dylikt kraftprof.
Nu skulle det ju kunna tyckas som om ni k v i ~ i - na, sa allt i f r h ungdomen sysslande med offrtitligt arbete och sa standigt i elden som Elna Tenow.
af- ven skulle vara i besittning af de yttre kanneteckeii som man tanker sig samman med en standigt aktiv och stridbar kampe.
Men, huru intensivt tonfallet 211 ar, och huru besjaladt af deii mest brinna~ide eiitil- siasm, vet jag dock knappast nagon sa stillsamt vcr- kande och sa fri fran alla ofverord och ithafvor so111 hoii, vare sig hon nu framtrader som Elsa Torne eller som Elna Tenow.
Detta naturligt lugna, nastan tillbakadragna vascii skanker .ocksa ytterligare vederhaftighet at hennes framtradande.
Men pa samma gang anar maii likval?
att under den stilla ytan finnes en fond af milmed- veten, seg energi, som i varsta fall talmoctigt k m vanta sin tid.
Vi skulle behofva tusen och iter tuserl af detra
slags kvinnor - just i en tid som var.
- .Och d a r de finnas, ar det att.
betrakta som en g o d gafva, nar de i likhet med Elna Tenow aga ungdomlig span- stighet och arbetslust n o g for att vid .fyllda 59 a r kunna se frain mot nya uppgifter, nya kraftprof.
Det a r de, s o m aga den ratta arbetsgladjen och som dar- for begynna si11 arbetsdag tidigt och .sluta den forst n a r oljan i lampan tar slut.
- M. R-M.
Kvinnor och minderariga.
infor riksdagen;.
D.
et forslag till ny skyddslag for arbetare, som ar frarnlagdt infor riksdagen, afser att berora.
s a.
vida kretsar af samhallet, att det: kan blifva liiodvandigt icke blott for de socialt intresserade utan f o r litet hvar att gora sig fortrogen darmed.
L a g o m a r b e t a r - s k y d d handlar icke blott om personer, anstallda i. fa- briksrorelse eller darmed jamforlig handtering, sasom ' de lagar den ar afsedd att ersatta utan om arbetare i all- manhet, ordet taget i ' sin vidaste betydelse.
Som arbeta- re enligt denna lag anses hvar och en, som anvandes till arbete for arbetsgifvares.
rakning, och lagens i; tillamp- ningsomrade ar, p2 nagra f5 undantag nar, hvarje- ro- relse, dar arbetare sysselsattas - saledes nastan obegran- sadt, strackande sig ofver industri, handel, bankrorelse, telefon m. m.
Antagligen innefattas dari.
afven det hus- liga arbetet, for sa vidt detta drifves .som rorelse, sasom i t. ex. pensionater, .hushallsskolor.
.
.
Den gamla yrkesfarelagen har med ratta blifvit klan- drad for sin alltfor snafva ram, hvilken endast omfattade ' den fabriksmassiga industrien; och dess utvidgning har.
lange varit en bjudande nodvandighet, Det kan dock sattas i fraga, huruvida den nu foreslagna icke vid till- lampningen skall visa sig alltfor vid.
Att redan fattningen af bestammelser gemensamma for sa manga olika slag af ro- relse ront stora svarigheter, faller genast i ogonen.
Man har i regeln mast begransa slg till att gora lagbuden sa allmangiltiga som mojligt och att ' hanvisa de mera spe- ciella bestammelser, som kunna vara nodvandiga, t i l l) r e g e r i n g e n s omsorg (5 7).
En sadan anordning lattar gifvetvis lagstiftningens borda; a andra sidan stal- ler den stora fordringar pa den regerings vakenhet och vidsynthet, som pa eget ansvar skall ordna dessa for- hallanden.
Lagforslaget innehaller flera underafdelningar: L a- gens tillampningsomrade, Foreskrifter!
t i l l f o r e k o m m a n d e af o l y c k s f a l l o c h ohalsa i arbete, s a r s k i l d a foreskrifter r o r a n d e m i n d e r a r i g a s a n v a n d a n d e i ar= bete, Sarskilda foreskrifter.
rorande kvinn.ors a n v a i ~ d a n d e i arbete, O m till- s y n a l a g e n s efte ' rlefnad, Ansvarsbestam- m e l s ' i r och slutligen A l l m a n n a b ' e s t a m ' m e h S e r. '
I. detta sammanhang skall i korthet redogoras for de s a r- s k il d a foreskrifter, som berora kvinnor och minder- ariga.
Men forst nagra ord om de allmanna hygieniska bestammelser, hvilka komma dessa till godo i samma man som de manliga arbetarna.
En af de viktigaste ar: den, som bestammer om okad luftmangd.
Enligt nu gallande lag ar 7 kub.-m.
fast- stalld som minimum pir arbetare inom sluten arbetslo- kal.
Detta foreslas nu hojdt till 10 kub.-m.
i enlighet .med i andra industrilander gallande foreskrifter.
For.ar- betare, som sysselsattas i sarskildt halsovAdligt yrke, be- stammes, att arbetstiden skall tillborligen inskrankas.
Den- na princip, som hos oss hittills endast tillampats pa de for halsan niest vadliga sysslorna inom tacksticksindustri- en, behofver sakerligen utstrackas att omfatta vissa goro- mal inom .en hel del yrken.
En foreskrift om ytterligare okad luftmangd i lokaler, dar sadana arbeten utforas, hade icke bort.
saknas i denna lag.
En tredje hygienisk be- stammdse, som maste halsas med .gladje, forbinder ar- betsgifvaren att anskaffa nodigt antal spottkarl af Iamp- lig beskaffenhet.
Sarskildt inom textilindustrien bor eri; sadan anordning bli af vikt for tuberkulosens bekampan- de.
Fraga ar likval, om icke denna foreskrift ' bor kom- pletteras med ett pabud till arbetarna om att ocksa be- gagna dem.
Huru lagens strafvan efter allmangiltighet kan komma att inkrakta pa en lamplig bestamdhet i af- fattningen af en foreskrift ses af mom f. i •˜ 5, hvilken handlar oni de hygieniska fordringarna.
Till den viktiga bestammelsen att dainnispridande sopning skall undvikas i arbetdokal, dar arbekt pagar, ar salunda fogadt det inskrankande ullagget S a v i d t m o j l i g t. Dammspri- dande sopning bor a l l t i d undgas under arbetstiden och kan ocksa med ett enkelt medel undvikas.
Da dam- mets varsta fiende ar vatten, torde bestammelsen lampli- gen ' kunnat ga ut pa att forbjuda t o r r s p n i n g, sa lange arbetet varar.
- sarskilda foreskrifter rorande minderarigas anvandan- de i arbete ' innehallas i tj 8-17, hvilka, utom en del af den gamla minderarighetslagens bestammelser, erbjuda atskilligt nytt.
Den undre minderarighetsgransen uppflyt4 tas f r h 12 till 13 ar, tillika skall folkskolan vara slu- tad.
Arbetstiden under det forsta aret far ej ofverstiga 8 tim., for andra minderariga ej 10 tim. Minderarig skall lamnas erforderlig ledighet for deltagande i sadan undervisning, i som helt eller d.elvis bekostas af staten eller af kommun,.
och far den sammanlagda ai-bets- och undervisningstiden ej ofverskrida ofvan namnda timmar.
(Den sista bestammelsen afser dock hufvudsakligen den fabriksmassiga industrien.)
Som man ser ar detta alltige- nom fortraffliga foreskrifter, agnade att oka tillfallena till ett battre ' tillgodogorande af skolundervisningen och be- framjandet af mera sund andlig och fysisk utveckling an den, som under nuvarande forhallanden kommer de obe- medlades barn till godo.
Den viktiga $j 10 (motsvarande kommittens $j 13) har redan forut varit h bane i Dagny.
Den har nu fatt fol- jande lydelse: " Arbetsgifvare ma icke anvanda minderarig pa sadant satt att den minderarigas anvandande skaligen ' ' ' ' 01.
' DACNY 232.
kan anses medfora fara for olycksfall eller for - ofveran- strangning eller annan menlig inverkan pa den minder- ariges halsa eller kroppsutveckling.
eller for den minder- arige innebara vada i sedligt afseende?
Nagot motsva- rande bestammelser traffas i den gamla minderarighetsla- gen.
Fragan om det sedliga ansvaret, ar dock en, nyhet.
Det ar gladjande, att den passus, som handlar har- om, icke, sasom man kunnat befara, blifvit slopad.
A an- dra sidan maste man beklaga, att den- ej blifvit skarpt, icke en gang blifvit underkastad .straffpafoljd.
PA sin hojd kan ett asidosattande af denna saval som af hela 1O: de paragrafen I mom. medfora en tillampning af 5 17, hvilken oppnar tillfalle for k. m: t, - att vid pivisadt missbruk foreskrifva vissa villkor for minderhjgs an van^ dande eller helt uteslutande fran arbetet i fraga.
Med annu betankligare ar, att denna passus om den sedliga vadan icke, sasom det af paragrafens motivering fram- gar, - och hvilket man dock af- lagens generella karaktar i ofrigt kunde vanta - far anvandas med hansyn till d0 vanliga sedliga vador, som mota de unga p3 arbetsplat- sen utan skall gifvas en i hogsta grad snaf tolkning.
" Med anledning af de anmarkningar!
', sages det i mo- tiveringen, " som framstallts mot forevarande bestammel- se i afseende a den sedliga vadan, ma papekas,.
att har naturligtvis ej ar fraga om sadana faror af moralisk art, som man ej kan undga att mota i det ' dagliga lifvet, utan om sedliga faror af storre styrka och frekvens.
Exempel pa en del dylika faror lamna en del utlandska skydds- forfattningar, som forbjuda bl.
a. minderarigas anvandan- de till forfardigande af preventiva medel, till framstal; lande af.
sadana tryckalster m. m.,.
hvilkas forsaljning si- som stridande mot goda seder forbjudas af strafflagarna eller hvilka ' eljest kunna sara de minderarigas moral, eller till arbete p&amp; utskanknings- eller forlustelsestallen. "
Det vore i sanning olyckligt, om den uppfattning, som hari gor sig gallande, skulle komma att f&amp; lagens sanktion.
Gifvetvis,, bora minderariga uteslutas fran sa- dana yrken, som har namnas, dar a r b e t e t i s i g s j a l f t ar agnadt att medfora sedlig vada.
Men detta kan dock endast betecknas som undantagsfall, hvilka lat?
teligen kunde regleras shsom foreskrifves i 17.
Sasom jag i min artikel i Dagny for 14 mars sokt visa, ar det j u s t s a d r n a n a f a r o r s o m m o t a d e n u n g a " i d e t d a g l i g a l i f v e t ", vid intradet i forvarfsarbetetji som lagen borde afse att undanrodja genom att pilagga arbetsgifvaren ansvar for att anstandighet och goda se- der rada pa arbetsplatsen.
Dessa faror ato und&amp;- nu- varande forhallanden af langt storre " styrka och fre- kvens ' ' an de vador, som kunna uppsta enligt arbetets egen natur, hvilka dock ingalunda bora underskattas.
Mot en sa snaf tolkning maste hvar och.
en, som ommar icke blott for ungdomens intellektuella och fysiska utan af- ven for dess sedliga utvqkling, inlagga en den kraftiga- ste protest.
- Rorande kvinnors anvandande i arbete innehallas i tj 18-22 sarskilda foreskrifterj hvilka .dock endast af- se det industriella arbetet.
Den lagstadgade barnsangs-, hvilan utstrackes, .i enlighet med det .. samtidigt utarbetade '.
-.
-. -- .- forslaget till moderskapsforsakring, till s e x veckor, livar- af fyra under alla omstandigheter skola raknas e f t c r nedkomsten.
Det medgifvande, hvilket i nu gallantie lag ar gifvet kvinna, som med intyg kan styrka, att hon utan men for halsan kan upptaga arbetet tidigare, bortfalteri salunda.
Lagforslaget om moderskapsforsakring har mcl- lertid, sasom vi veta, blifvit afstyrkt af lagradet och an- tages icke komma att framlaggas for riksdagen.
Un- der sadana forhallanden sltulle en utstrackning af barn- sangshvilan, huru behjartansvard den i sig sjalf ar, blott blifva till forfhg for den obemedlade modern och dir- igenom ocksa till skada for barnet.
Det ar att hoppas, att bestammelsen kan bevaras och att samtidigt en ersatt- ning for de kvinnor, hvilka genom lagbud forhindras arbeta, provisoriskt kan anordnas tills lag om moder- skapsforsakring definitivt blif vit genomford.
Vidare stadgas att ledighet frin arbetet icke m % for- vagras den kvinna, som med intyg kan visa, att hon med sannolikhet kan vanta sin nedkomst inom tva veckor samt att kvinna, hvilken sjalf ammar sitt barn ej ma f&amp;- vagras erforderlig ledighet darior.
Ehuru bestammelsen om lagstadgad barnsangshvila endast gallei den fabriks- massiga industrien forutses dock genom •˜ 21 dess moj- liga utstrackande till andra yrken, dar en sadan hvila kan vara lika behoflig.
Slutligen ofverlamnas i t .k.
m: t att for siidan syssel- sattning, som kan medfora synnerlig fara for o1ycksf; ill eller kan anses halsovAdlig eller for kvinna rnedfiira syn- nerlig vada i sedligt afseende, foreskrifva vissa villkor, eventuellt helt forbud mot att dari anvanda Itvima.
N %.
gon motivering af denna bestammelse forekommer ej, hvarfor den sedliga vada, som har forutses, antagligen 10 ber0rda.
har samma begransning som den i Mellerup den 11 maj 1912.
M. Anholm Den af statsutskottet tillstyrkta regeringspropositio- nen om uppforande af 18 kvinnliga skrifbitradcn 5 postsparbankens afloningsstat har af bada kainrarria bi- fallits.
Hrr Kobbs och Perssoris i Tallberg af statsutskottet afstyrkta motioner om forhojning af den till kvinnliga kontorsskrifvare vid statsbanorna utgaende bostads- och, bransleersattningen ha af bada kamrarna afslagits.
I en motion i Forsta kammaren forliden.
fredag fii- reslir hr Berglund, att riksdagen med afslag i regerings- forslaget om anslag till sjukkassor, som meddela modei- skapsunderstod, matte besluta hos k. m: t anhalla om lit- redning och eventuellt forslag till sadan andring: if la- gen om sjukkassor den 4 jiili 1910, att registrerade sjirk- kassor ma Alaggas att utbetala understod vid banisbord for den tid, for hvilken lagstiftningen om arbetareskydd kan komma att foreskrifva obligatorisk arbetshvila.
In Memoriam.
iss Clara Bartoii, Amerikas " slagfalt s angel ", fodd ar.
1821, dog af lunginflammation den 12 sistlidne april.
- Med henne har en arbetsam kvinna och en ckvinna, som hela lifvet igenom arbetat for andra, gatt bort ifrad M OSS.
Hon borjade som sa manga med att undervisa barn, kvinnans egnaste omrade, det storsta och det basta, men icke det mest inbringande och icke det e n d a, dar kvin: nans krafter kunna och bora gora sig gallande.
Moderligheten hos Clara Barton framtradde varmt och helt under det stora amerikanska inbordeskriget.
Hon var i Washington, nar det forsta blodet flot; de soldater som forst dodades och sirades vor0 fran hennes egen sta.t, hon tog hand om dem pa sin egen bekostnad och ut- vidgade och okade sedermera sin verksamhet sa att hon omsider organiserade ett fullkomligt sjukvardssystem och ett system for befordrande af sandningar till soldaterna i tjanst.
Clara Barton var rik, och ehuru intendenturen till.
att borja med icke stallde sig fullt valvillig till hennes strahanden, erholl hon ratt snart rattighet att i den man hon onskade fortskaffa proviant och sjukvardsartiklar till armeen i falt.
Ar J869 reste hon till .Europa och bevistade den - konvention i Bern, som ledde till bildandet af Roda Kor- sds: forening for sjukvard i falt.
Under ' det hon var i ~ u r o ~ utbrot a ocksa iransk-tyska kriget, och hon tjanst- gjorde vid sj~ikvhrdsarbetet liksom hemma i me rika.
Hon arbetade i Strassburg efter.
belagringen och skicka- des sedan till Paris, dar hon hade ofverinseendet of.vee nodhjalpsarbetet bland de efter belagringen utblottade.
Kejsaren af Tyskland forlanade henne korset af orden.
Pour la Mbrite, storhertigen och storhertiginnan gafvo at Clara Barton statliga och dyrbara minnesmarken af ' hen- nes.
arbete och fortjanster.
.
Ar 1877 utsags hon af, presidenten Garfield till ordfo- rande for den nybildade amerikanska grenen af Roda Korset, hvars verksamhet pa hennes lorslag vidgades till att afven bereda hjalp i handelse af andra nationella olyckor an krigens.
Sa organiserade Miss Barton 1893 en undsattningskar, som skickades till Ryssland for att bringa hjalp under hungeraret.
Ar 1898 forestod hon sjalf en annan kar, som ' sandes till Armenien efter mas- sakrerna dar.
Under spansk-amerikanska kriget for Miss Barton, fastan hon da var nara 80 ar gammal, till Kuba och di- rigerade sjalf sjukvardsarbetet dar.
Forst ar 1904 drog -.
h o n sig tillbaka fran sin ordforandeplats.
Charles Summer skref om henne: " Hon har en stats; mans snille, en generals formaga att kommendera och en h i n n a s hand och hjarta. "
E. W..
.
.
. '
' S 1 Annonsera .i D ' H G N Y!
cke ens de mest sangviniska bland kvinnorna i M i- c h i g a n hade hoppats och trott att utgangen i dess ~ a ~ s t i f t a n d F e o r s y l i n g skulle bli sadan som den blef i ar.
Med en maioritet af 23 roster mot i Senaten och 75 m6t 19 i Underhuset har ~ a ~ s t i f t a n d forsamlingen e for sin del antagit ett tillagg om politisk rostratt for kvinnor till statens konstitution och utstallt det till folk- omrostning nasta november.
O r e g o n, W i s c o n s i n, K a n s a s, O h i o, Mi- c h i a n och antagligen N e v a d a hafva nu .fatt sin fraga s i lang-t, att den inom kortare eller langre tid gar till folkomrostning.
1 g S&amp;llskapet Barnavard.
Barnavard i Stockholm kunde for redan ett S allskapet halft ar sedan se tillbaka pa en tioarig verksamhet.
.
Det stiftades efter ett par diskussioner angaende barna- vard, som .varen 1899 anardnats i hufvudstaden och som leddes af lararinnan froken Maria Aspman och.
doktor Vilhelm Scharp.
Sallskapet stalldes redan fran borjan under hertigin- n.ans af Vastergotland beskyddarskap och dess forsta sty- relse utgjordes af den kommitte, som .iitarbetat dess stad- gar: froken Maria, Aspman, fruarna Anna .Flensburg, Elsa Furstenberg och Anna Tamm, samt doktor V. Scharp,, samt dessutom fru Gerda Medin,, friherrinnan Ebba Tamm, v. haradshofding E. Bredberg och professor J.
.W~rn.
.
..
Tack vare det iiitresse ftiretaget vackte, disponerade sallskapet vid 1900 ars slut ett kapital pa mer an 13,000 kr.
och kunde ' redan foljande Ar oppna sin, forsta utbild- ningsanstalt for barnavardarinnor.
Denna som var for- lagd till Folkungagatan 93 oppnades den 15 november.
1901 och till dess forestandarinna hade.
utsetts f. d. so- phiasystern froken Anna Tornqvist.
- Denna forsta lo- ' kal, till.
hvars inredn.ing Sallskapet Barnavard af styrelsen for " Lars.
Hiertas minne " erhallit 1,500 kronor, visade sig snart allt for liten.
Afven nasta forhyrda lokal, nr 88 Brannkyrkagatan, kunde blott for en tid racka till, och den nuvarande bostaden, nr 50 Hornsgatan, har sedan.
den ar 1906 forhyrdes flera ganger tillokats, sa att sall- skapets lokaler numera omfatta husets alla vaningar 2.
och 3 trappor upp, tillsammans 28 rum och 7 kok.
Har finnes plats for nAgot ofver 30 barn, hvilka jamte de cirka 30 personer: forestAndarinna, skoterska, elever m.
fl., som ha barnens vard ' o m hand, ha sin bostad dar.
Anstaltens forestandarinna ar sedan 1906 sjukskoter- skan fru Alette Been, och doktor Artur Furstenberg har.
nu i maj under 10 Ar handhaft lakarebefattningen vid ' densamma.
Da Sallskapet Barnavards verksamhet ar i hog giad gagnelig, dels genom varden af de sma, som omhander- tagas, dels och mest genom spridandet af kunskap om barnavard, borde den omfattas med intresse af alla.
Sar- skildt vore det lyckligt om intresset alltmer vacktes hos dem, som kunna ekokiomiskt stodja foretaget, da detsam- mas .fortgang ' och tillvaxt daraf skulle betryggas och pa- skyndas.
.
. '
'
Alderdomshem for svenska lararinnor.
Ett upprop om p O Det ar alls inte var mening att bygga efi sts:; triiii2 m ni skulle hora till dem, som en gang gatt i en svensk flickskola, ar jag viss, att ni allt ibland bru- kasern iiine i staden, utan vi ha tankt oss, aIf vi s k d k kar dromma, att ni kommer for sent till skolan; lara- lagga vart hem utalifor staden.
i vacker natur.
Men inte rinnan sitter i katedern; kamraterna aro p i sina platser, alltfor langt fran Stockholm heller, for vi a;.
vzna vi6 forestandarinnan ar i tamburen, och hon ser er smyga stadslif och vid att ha tillfalle till umgange och till att er in, och ni blir sa radd, att ni vaknar.
kunna ga pa forelasningar och teatrar och folja me: ' 7r- A, Gud ske lof, sager ni da.
Det var bara en drom.
hvad som hander och sker, och vi vill inte alldelt-s t C Jag gar inte i skolan mer.
- torka.
Vi skulle ha lasrum och skrifrurn och bac !riini, Pa samma satt tanker ni nog, da ni ser det har och vara sma lagenheter skulle bli sa bekvima m: -.
xi2tt: i uppropet.
Har ar en " behjartansvard sak " nu igen, men ' och Sjrisa.
Men " hvar ska vi den angar inte mig.
Jag gar inte i skolan mer.
Seaan vi en girig borjat dromma, sa ar d,i ingcri Det vet vi, som varit era lararinnor, sa innerligt val ande pa vart ofornuft.
Vi sager, att det La~Sanda itit= ocksa.
Vi vet, att nar ni hade gatt ut attonde och sade skulle vara omojligt att vira elever - att nagra a!
&amp; I- farval till oss pa afslutningen, sa var ni alldeles saker sa?
som vi plagat och hallit som fangar p5 sitolb2nktrnF om att ni aldrig mer skulle behofva ha nagot med oss skulle ha lust att hjalpa till.
att gora.
Vi sager, att om ni, som nu har kommit at i E- Och inte ar det roligt heller att komma och gora sig vet och mahanda ar lararinnor som vi eller hu sr nod ra^ pimind hos er.
For vi ar ju era gamla plagoandar, eller affarskvinnor dler hvad ni an kan vara for riago!, som satte bockar i marginalen i era skrifbocker, som kanske anda nagon gang haft nytta af att era fingrar holl efter er, att ni skulle springa ner p % skolgarden un- blef bojda omkring pennskaftet och att era lappar tviti- der rasterna, som gaf er daliga betyg, som pluggade i gades att begagna frammande tungomal, sa kanske det er oregelbundna franska verb och tungrodda tyska kasus inte vore omojligt.
.
.
.
.
Ni har kanske glomt det niesta, som vi prantade i er, men ni kanske har haft nytta ng- och ofattbar geometri och algebra.
Vi vet, att det var vi, som tvang er att knoga med gon gang af att ni ' fick lara er ordning och punktlig- laxor, da det skulle ha varit sa mycket roligare att het och arbetsamhet.
Och ni har kanske markt nigon springa ute och ska kalke, vi som laxade upp er, for att giing, att ni kan ' njuta ett diktverk eller uppfatta ett e t -; ni inte kunde sitta stilla under lektionerna, vi, som inte terstycke litet battre an andra, darfor att en %Qrarin,ir, tillat er att hjalpa en kamrat med att hviska.
Det var har gett er de historiska forutsattningarna for det.
Eller om ni kanske nu, sedan lifvet gett er sina bor- vi med ett ord, som satte oss emot allt hvad ni tyckte dor att bara, har borjat tanka pa er skolgitng som cn vara angenamt och passande.
\ li vet, att vi for .er var allt det, som var klokt och fridens tid, da ingenting virre fordrades af er an hvitd~ snusfornuftigt och tr~kigt, och att ni aldrig kan tro oss ni kunde astadkomma, om ni kanske minns en och an- om att onska iiagot orimligt.
Inte skulle ni kynna tro nan timme, som forde er in i nya varldar, om ni minns det, att .vi ha fatt en vurm, den vurm, som ' alla andra nigra stolta ogonblick af arligt fortjant frarngiing, om har nu for tiden, att skaffa oss ett eget hem, att vi, era ni kommer ihiig det regelbundna arbetets trefnah, kaiiske gamla lararinnor, drommer om att bygga ett stort hus att ni da skulle vilja hjalpa till att gora v2r drom till for var alderdom, dar manga af oss, som nu sitter en- verklighet.
samma och har det trangt och fattigt, skulle fa ha det Era gamla lararimu:.
gmcx lugnt och.
kunna njuta en bekymmerfri alderdom.
Ni, Selma Lagerlof.
som alltid trodde, att vi var sa ofverlagset forstandiga, 8 Q ni kan val knappt ana hur litet vi under var krafts och halsas dagar gjorde for var framtid.
Ni visste naturligt- vis inte, att vi arbetade for en lon sa liten, att vi knappt Till de varmhjartade onskningar, At hilka Selma 1 -;, kunde lefva pil den, mycket mindre da lagga af nigot gerlof gifvit uttryck, vilja undertecknade fcgz Ennu ct: for vara gamla dar.
Eller att de af oss, som verkligen par synpunkter.
Den svenska flickskolan kan med gladje och beriitti- har en pension, inte har mer an en fem, sex hundra gad stolthet se tillbaka p i sin knappt mer an 40-Ariga kronor och att de anda aro bland de allra bast lottade.
tillvaro, ty den har under dessa ar gjort en insats i.
Ni forstar nog, att detta ar for litet att lefva p i och vart kulturlif, hvars betydelse knappast kan ofverskattas.
att det ar bekymmersamma tider, som stunda for oss, da Att dess lararinnor utfort ett i hog grad plikttroget ock hangifvet arbete, det veta vi alla.
Men det torde ej vi lamna var skola.
Men om vi hade ett hus, dar vi kunde bo billigt och vara lika allmant kandt, att detta arbete, pa grund: it: de enskilda laroverkens ekonomiska stallning, utforts mot inratta det praktiskt, sa skulle vi slippa ifran manga be- en afloning SA lag, att flertalet lararinnor ej sett sig i kymmer.
Det ar ingen sa orimlig och dum drom, stand att gora nagra namnvarda besparingar for kom- bin den bara inte hade det felet, att vi inte kan utfora den.
mande dagar.
Under de.
- senaste ai-en.
ha fran savalk: statens som kdmmunernas sida agardet Mdtagits for ak bereda de hogre flickskolornas och de enskilda skolornas lararinne4 kar en mera tryggad stallning, men det oaktadt aro man- ga lararinnor fortfarande sa ogynnsamt stallda, att de icke utan oro kunna se framtiden till motes.
Med anledning haraf har Flick- och samskoleforenin- gen tillsatt en kommitte, som fatt i uppdrag att arbeta for astadkommande af ett alderdomshem for ensamma och obemedlade lararinnor.
Undertecknade, som.
lifligt behjarta det onskemal, hvilket namnda kommitte soker for: verkliga, vilja.
harmed kraftigt framhalla onskvardheten af .att ett dylikt hem kommer till stand och hysa den for: hoppningen, att de aro manga, som .vilja vara med om att bygga pa detta hem och hjalpa till att gora det.lika ' ljust och varmt och vackert, som Selma Lagerlof sett det i sin framtidsdrom.
- - Bidrag till forman f o r Alderdomshemmet mottagas af kommittens .ordforande froken Augusta Lithner, Brum- merska skolan, Stockholm, .eller af dess sekreterare froken Gunhild Almen, Karlavagen 19, Stockholm.
For influtna .medel kommer att redovisas i pressen.
Elisabetfz von Bahr, f. Bostrom, Uppsala; Louise Beckman, f. Woods-Baker, Djursholm; O. Bergqvist, biskop, Lulei; B.
/: son Bergqvist, ofverdirektor, Stockholm; Natanael Beskoiv, pastor, Djursholm; G.
A. Bjorkman, borgmastare, Norrkoping; J.
A .. Ekman, iirkebiskop, Uppsala; Oskar Herrstrfim, byggmastare, Stock- holm; F. Holmquist, landshofding, Falun; Eva Kempe, f. Treffen- berg, Stockholm; Ludwig Lindroth, fil.
dr, Qvisberg, Vadstena; Herman Palmgren, regeringsrad, ordf. i Flick- &amp; samskoleforen.
Stockholm; Vendla Pettersson, f. von Essen, residenset, Jonkoping; E. PhragmeSt, professor, Djursholm; Marie Louise af Segerstrom, Stockholm; Agnes Strom, f. s ed lund, ' residenset, Harnosand; Ax G. Svedeli ' us, f. d. landshofding, Lidingo villastad; Ernst von Sy- dow, bankdirektor, Goteborg;.
Maria Tamm, f. Unonius, Stock- holm; Alice Tigersc / tioId, f. von Proschwitz, Stockholm; Gerda Unge, f. Petre, Gefle; Kerstin Wall, Djursholn~; L.
M. Wizrn, lektor, Stockholm; Sopfzie Whitlock, f. Forsgren, Stockholni. '
I ', Insand litteratur.
Fa h lcran t z &amp; c: o, Stockholm: Tystnadens makt.
En studie af.
det inre lifvets varden och ideal.
Bem.
ofvers.
af Hugo Hul- tenberg.
H u g o G e b e r s f orl.ag, Stockholm: Ett pansarfartygs strid Bilder fran Tsusimaslaget af Wladhir Shenoff.
Be- arbetning och efterskrift af S. Dehlgren.
P.
A.
N o r s t e d t 8r Soners Torlag, Stockholm: Svensk ' t111 dods.
Af Carl G. Laurm.
F. C. Askerbergs f o r lag, Stockholm: Krakar .. Roman af Hanna G. Pegelow.
- Hets.
Roman af jcnrzy Nord / und.
sjalfpriitning.
Till Dagnys lasekrets 1 ' landsorten.
Som Dagny iinskar vara ett enande band mellan ~ve&amp;es kviqnor samt har tiii sitt mdl atttillva- rataga allas intressen pd skilda platser, f4 vi har- med ' uppmana ' vdra lasarinnor i landsorten att de, far a t t underlatta denna .vdr uppgift, ville iifl tid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som; ut8fyer lokalintresset innehtilla saker a f vikt far kvhnor8reIsen i dess helhet.
, ' Fodoam neslara.
Af Iageborg Valin, forestandarinna.
vid hogre lararinneseminariets hush3llsskola.
Andra uppl.
P.
A .. Norstedt 8r Soner, Sthlm.
191 1.
Pris 3 ' kr., 75 ore.
I var tid motas starka stromningar.
Och det under- liga ' ligger e j dari, att de korsa hvarann utan i de rika tillfloden, soni fran olika hall tillforas, uppblanda och rikta hufvudstrommarna.
Harpa ar F o d o a m n e s l a r a ett sardeles godt ex- empel.
For femtio ar sedan, innan den hogre undervis- ningen och fackutbildningen stod oppen for kvinnan, ha- de en sadan bok svarligen sett dagen.
Ej blott att in- gen kvinna hade kunnat skrifva den, den hade t. o. m. ansetts for en kvinna alldeles obehoflig att ens lasa.
Liksom man forr skulle lyda .och vara underdanig utan att fraga hvarfor, skulle man afven inrikta hela den hus- liga verksamheten efter traditions-, vane- och p~-kann-meto- der; afprofvade, gillade och nedarfda.
Och det gick pa en tid, ' da hvarken hygienen var sil fordrande, tidens rack- vidd sa begransad, arbetskraften sa dyr eller priset pil lifsfor- nodenheterna i sa standig stegring.
D. v. s. det gick ef- ter .den tidens fordringar.
Men de ha liksom allt annat utvecklats under det att penningvardet fallit.
Vara dagar staller darfor andra kraf.
Och den husfru, s o m n; en- dast besitter; praktisk fardighet men brister i teoretisk in- sikt, hat nog ofta ganska svart att fa hushallets debet och kredit att balansera, an mer att bringa dem i este- tisk, sanitar och ekonomisk harmoni.
Att det just ar var tid, som till F o d o a m n e s l a- r a inspirerat bide ' forfattare och forlaggare, borde trots alla sig varkunnande verop mer an mycket annat bevisa hvilken centraliserande makt, som hemmet alltmera blir; En sadan bok, forr lika omojlig som onodig, vittnar kraftigt om den hemmets renassans, i hvilken vi trots allt - nej forlat - trots manga nu lefva.
Men.
' for att halla dema renassans lifskraftig fordras ej blott arbete inifran.
Skulle hemmet, denna vart folks och vart lands stoltaste och finaste byggnad, endast konstrueras och 1 s das ihifran, skulle det snart forlora en af de forutsatt- ningar, som den akta byggnadskonsten satter som sin yppersta for bevarande af traditionellt-nationell stil: s a m- horighet med orngifningen i tid s o m r U m.
Kanske danor att just de, som utom hemmet * ' oegen- nyttigt, men starkt och ' malmedvetet vidga sina ' kunska- ' per och rikta sin erfare~het, samla och ditfora ' lika var- defullt material som de, som arbeta darinom.
Men ej.
heller ofvanstaende bok hade kommit till stand utan deti kamp mot fordomar och begransning, som ledt fram till de a r b e t s r a t. t.i g h. e t e r, for hvilkas berattigande denna bok ar blott ett bevis bland dinga.
.
.
Logiskt och inlysande, pa fullt vetenskapliga grunder, framstaller Ingeborg Valin har villkor och forutsattnin- gar for var kropps allsidiga naring och klargor fysiolo- ' *.
Hemmet har ratttroget faltadt = bostad for man, hustru och barn.
giskt dess kraf samt den dietiska behandling, hvarigenom de tippfyllas.
Efter denna mer kemiskt-fysiologiska inledning ofver- gar forf.
till en lika Askadlig som valbehoflig framstall- ning af de olika fodoamnenas naringsvarde.
Darunder loses sa tillfredsstallande som mojligt det omstridda spors- malet: animalisk eller vegetabilisk foda.
Genom vidfogade procentiska tabeller underlattas darjamte hushAllsbudgeteni betydligt.
Tyngdpunkten lagger forf.
dock pa noggranna och detaljerade beskrifningar pa de olika fodoamnena, ett mycket klokt forfarande.
Ty harigenom borde den konsumerande allmanheteiis blick bli betydligt uppspar- rad till kontroll ofver det vi dagligen forbruka utan att till fullo kanna.
Kanske skulle man ibland onskat, att beskrifningarna ej endast visat oss hur fodoamnena skola vara utan af- ven motsatsen, som ofta ar larorik nog.
Hur mangen husfru har ej - for att ta ett exempel - statt tamligen radvill infor sin kokerskas: " Manne f3gellevern skall se sa har gronaktig ut? "
1 allmanhet kunde forf.
garna vid papekandet af inalfvornas nytta afven agnat, litet me4 beaktande at deras utseende.
Afven n j u t n i n g s m e d l e n behandlas utforligt ' och val, pa samma gang det ger forf.
tillfalle att mot alkoholhaltiga.
drycker uttala sitt bestamda veto - det enda undantaget fran den eljes strangt objektiva fram- stallningsformen.
Den trefliga rubriken k r y d d o r aterfinner man med gladje.
: Jag skulle endast onskat att forf: s alltigenom moderna standpunkt .afven har .inte fornekat sig genom yttrandet pa sid. 230: " de numera nastan urmodiga kryddvaxterna ".
Ty liksom varq mor-mormodrars Asiktei halla afven de gamla kryddva$erna nu sitt aterintag i vara moderna, ofta h e d en liten tappa omgifna hem.
Dar ge de ej blott som forr i, varlden okad charm ge- nom den doft, som sedan letar sig fram till linneskap och forrad.
Mera tidsenliga, rent storartade varf ha de nu att fylla: kosmetiskt bland toalettens hemligheter, ku- linariskt i kokets viktiga varld, dit de fora atminstone en aning om den franska kokkonstens raffinerade tjusarkraft.
For sin vackande redogorelse for b r o d e t s betydel- se och stora naringsvarde fortjanar forf.
till sist ett sar- skildt tack fran de manga fattiga saval som rika svenska hemmen.
Pa grund af sin ledande ' uppstallning och instruktiva framstallning maste denna bok gladt och tacksamt halsas af hvarje husfru- eller matmor - jag vet verkligen inte, hvilket uttryck som bast bevarat anciennitetens patina: " Fodoamneslara~~ ar en sallsynt palitlig vagledning, som af en sjalfforsorjande kvinna tillagnats afven hennes sys- trar inom den ratta kallelsens sfar.
Ty det ar ej blott till dem, som djarft soka ut pa fridlysta omraden, som boken vander sig.
Afven till dem, som troget och pie- tetsfullt stannat .inom val inhagnade och lagstadgade om- riden, torde den ha mycket att: saga.
.
Ocksa pa denna helgade mark aro goda rad ofta dyra .. - -.
for att ej saga dyrkopta nog.
.
.
.
.
Ellen Nordensfreng.
.
.
O Om sproglig Forstaselse.
VIII.
et omtalte Vers, frit oversat, kom at se saaledes ud: Det var Adlercreutz og Hertzen.
s o m s l o g K n i p s r e t f o r v o r Naese.
Feharskallen som szedvanlig F j e n d e n v i 1 e t Styekke blaese.
Videre kunde Mishandlingen af ' den store Digters Vers ikke gaa, og Ingen kan foi-taenke mig i, at jeg i mir1 Anmeldelse af Bogen kaldte Oversaettelsen: En litteraer Skandale, om saa mere, som jeg med tilsvarende Eksem- pler kunde bevise, at Lojtnant N.
N. havde behandlet sit Modersmaal lige saa uskaansomt (= skoningslost) som det Sprog, hvorpaa " Fanrik Stals sagner " var digtet.
Den gyselige Oversaettelse blev, trods min Anmeldel- se, udsolgt i Boghandelen " - siger Erik Bogh tilsidst.
- Han var jo, som bekendt, en Mester i Visedigtning og som en Prove paa hans Verskunst vi1 et lille Digt maaske interessere " Dagnys " Laesere, i Saerdeleshed Erik Boghs egen Tolkning af Runebergs " Nummer 15 Stolt " hvor Tonen er saa ualmindelig smukt truffet.
Det be- u n d e r saaledes: Over Lappos Valplads gik Solen ned, i Aftenens blodrode Skjaer; (= aftonrodnaden): Dobeln sejrsael langs Raekkerne red gennern Firinernes stolte ' Haer.
O g Iaengre frem i. Digtet .hvor den fattige Svend D " Hvad Navn j % engang fra f,orst har forf det ' har jeg - ny nasten glemt, ' 9Faehund " er d e t, som jeg oftest har hort ' Saameget ved jeg bestemt. "
" Det Navn kan du kaste tilbage til dem der gav det, med dobbelt Vaegt, men - hvor er du fra?
Hvor har du dit Hjern?
og dine Fraender?
din Slaegt? "
O g Slutningsverserne hvor den unge Kriger over- vzldes af al den &amp; entede Lykke: Men - da et Solglimt for forste Gang nu Vej til hans.
Hjerte fandt saa smelttd Isen, og uden Tvang to Stromme af Taarer randt.
.
De Taarer lovede mer end Ord men de loved ej mer, end han holdt den tapreste Mand i det tapre Kor det blev Nummer Femten, Stolt.
Alma Forsberg- Dalho ff. Hattnalsaffaren Mode de la Sugde i Stockholm har i dagarna utsandt i .marknaden en hattnal af alldeles iiy typ.
Den bestar af tvenne bojda nalar, och k- ganska kort.
Fordelarna haraf a r o att den faster hatten sardeles stadigt och att dess spetsar icke ga utanfor kullen.
Moj- ligen kan dess anvandande i borjan forefalla nigot ovant, men dess ' konstruktion a r sa verkligt praktisk och dess utstyrsel sa fin och - prydligj att den helt sakert .snart.
kommer att fa den stora spridning den fortjanar.
.
Vi - hanvisa, till annonsen i dagens niimmer.
.
.
.
Notiser.
.
.
Arbetareskyddslagstiftningen under debatt.
Ett offent- ligt mote i arbetare skydds lagstiftnings fraga^^ har forliden.
vecka hallits i Stockholm, utlyst af Socialdemokratiska kviiinokongressens arbetsutskott, Socialdemokratiska.
kvin- nornas samorganisation samt Typografiska kvinnoklubben.
Forbudet for kvinnornas anvandande i nattarbete behand-, lades darvid af hr Lindhagen, som kraftigt framholl huru ofordelaktigt dttta lagforbud stallde sig for kvinnorna.
Han betonade att nattarbetsfragan bor losas pa samma sait for man och ' kvinnor, men att innan man hinner dit bor ett provisorium skapas, som undanrodjer vador- na af den nu gallande lagen.
Foljande resolution i fragan, utarbetad af moteskom-.
mitterade, antogs: under stor tillslutning.
- Dess sekreterare, den kande tala- ren Reverend Claude Hinscliff predikade ofver amnet:: " Kallelsen till tjanst i det sociala arbetet. "
Han sade, att samhallenas ' problem vor0 sa manga, att alla krafter borde kallas till hjalp, och sa lange alla dessa krafter icke aro utnyttjade, gjorde icke samhallena sin plikt.
Det gagnade icke da att klaga ofver det ondas existens.
Sommarens rostrattsmiSte.
Talarinnor vid det beramade stora friluftsmotet i Nackarpsdalen i sommar bli froken Anna Wliitlock, fru Gerda Hellberg, froken Sigrid Kruse och antagligen froken Valborg Olander.
I En reglering snarast mojligt genom lag afven af man- nens nattarbete b&amp; genomforas, .dels emedan nattarbete for alla manniskor maste bora undvikas i storsta mojliga ut- strackning, dels emedan ett forbud ensidigt blott for kvinnor ej kan vara den ratta losningen af fragan om nattarbetets inskrankning.
Motet iittalar sig saledes for den motion, som vickts af socialdemwkratiska riksdagsgruppen och af hr Lindhagen) frani- burits angaende nattarbetsforbud afven for man.
Da ' nattarbetsfarbud for kvinnor liar, sasom befarades, verkat till forfang for kvinnorna inom en del yrken, da di- spens i vissa fall gifvits med stod af de iindantagsbestani- melser lagen niedgifver och d5 i dessa fall ittfardats vissa bestammelser for tillatet nattarbete for, kvinnor, sa uttalar mo- tet sasoni sin asikt att dessa eller snarlika bestaninielser med ratta borde tillampas afven i fall, dar det ej blott galler fok retag, som afse .fiirarbetande af varor, livilka aro underkas- tade hastig fijrsaiiiring, utan ock dar det galler forsaniring af arbetsmarknaden for kvinnor.
Motet uttalar sig darfor for den motion som i detta syf- te ar vackt af hr Lindhagen on1 andring af forbiid angaende kvinnors anvandande till arbete nattetid.
P&amp; forslag af froken I d a, Johansson antog motet af- ven foljande af henne utarbetade uttalande angaende den foreslagna kvinnliga yrkesinspektorsbefattningen: Med erkannande.
af det framsteg angaende yrkesinspektio- nen hvad denna ror kvinnorna, som ligger dari att en kvinn- lig yrkesinspektor enligt forslaget skall anstallas, far likval idtalas den &amp; sikten, att nier kvinnlig arbetskraft inom detta omrade borde fA anvandning.
Sarskildt papekas vikten af kvinnliga assistenter, tagna ur industriarbeterskornas.
egna led.
Jarnvagsstyrelsen och den kvinnliga kontorsskrifvarens giftermal.
I denna sak, som vi i ett foregaende nummer relaterat, har jarnvagsstyrelsen nu afgifvit forklaring med anledning af det hos k. m: t anforda klagomakt ofver af- slaget p3 deii kvinnliga kontorsskrifvarens ansokan om attl efter inganget giftermal fa kvarsta i jarnvagens tjanst.
Utan att i detta sarskilda fall inga pa de skal, som jarn- vagsstyrelsen anfor sasom goda och berattigande afslaget, vilja vi for var del annu en gang framhalla var asikt om p r i n c i p i e l l t oriktiga i att en kvinna pa grund .af.
forandrade, enskilda forhallanden skiljes fran sin ordinarie tjanst.
Sa lange hon till belatenhet sko- ter sin tjanst bor hon val i all rimlighets namn fa be- halla den.
Om hon, af den ena eller andra orsaken, i c k e skoter ' den, da forst, liksom nar det galler en manlig tjanstinnehafvare, bor hon afskedas.
ROstrattsg.udstjanst i en domkyrka.
Den 24 april holl Newcastles kyrkliga F K.
P.
R. gudstjanst i domkyrkan Ny rostrattsfo~ening.
I Vastra Stro socken, nara ~ s l o f, har efter dar hallet mote med bl.
a. foredrag af fru Elsa.
Alkman en filial till Eslofs F. K.
P.
R.
bildats., Visby F. K.
P.
R. hade den 22 april sitt ordinarie l~alfarssammantrade a Hushallsskolan.
Darvid forekommo forst de sedvanliga forhandlingarna, foredragning af ars- ' och revisionsberattelserna, m. m.
I arsberattelsen fram- holls sarskildt kongressdeltagarnas besok i staden i somras.
- Darefter upplaste froken C. Broander en tid- ningsartikel ur ett just ankommet nummer af Le Journal om de, svenska kvinnornas rostrattsrorelse, forfattad af.
L.-M.
Compain.
- Efterat var t6supe anordnad, hvarvid deklamation utfordes af froken I. Melin och sang af fro- ken I. Moller.
Promenad- kostym af marinbla Cheviot och engelsk Homespun Sidenfodrad Kr.
59. af Homespun Kr.
34.
AKTIEBOLAGET ' NORDISKA KOMPANIET.
STUREPLAN.
,
D A C N Y magor och svar.
Uvar kan man prenumerera H p Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera d dessa stiillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny?
postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhHlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara far denna ~rov ?s ?ons er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gAr man tillvaga pA ett af foljande satt: l) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander al&amp; bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
8 narmaste ' postkontor (e ' annor- 2) Eller: Man stades) for de samlade prenumeranterna, detta un er hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket ~ r / kan s man nummervis losa Daiqny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
d Under sommarferierna onskar en skolkokslararinna sys selsattning i ett hem i Mota12 eller trakten daromkring, antin, gen som husmoders hjalp ellei i husmoders stalle.
Svar till) ' E E-n)), Motala Verkstad, p. r. Handarbetslararinna Violinis t (dam) iinsk.
juli o. aug.
komma i bild, musik.
hem pa landteg.
el.
dyl i o. for violinunderv.
Ref. on sa onsk.
Svar till)) Violinist 1912)), Tidn.-kont., Tegnirg.
18: Stockholm.
Enkel ansprakslos flicka Ung flicka Engelskt taiande svenska onskar plats nu i borjan af maj, som barnfroken eller husmoders hjalp.
Rek.
finnas.
Svar emot.
ses tacksamt under adr.
) j23 ar)), Katrineholm, p. r. onskar plats som siillskap, unde sommarmanaderxi, i familj, hels pa landet.
Att rindervisa i I-: ng~ * ls1 konversation och finare handarbc- ten.
Svar torde godhetsfullt iii sandas inom 8 dagar, under sign d summer Home,), Kalistad p. r..
- .. B A G N Y S EXPEDITION, En privat- ' Platssbkande fd sina annonser injsrda, Dagny for halfva priset eller 7119 ore pr mm., onskar sommarvikariat vid foll skola, hufvudsakligen for att la1 rinna folkskolans arbetsmetode Ar Afven villig att mot fritt vivi bi trada ordinarie larare, som onski En lararinna ' ran Norrland onskar plats i en fa- hjalp.
Undervisar garna i tysk yilj under nianaderna juli-augusti, Svar fore den 15 maj till DA.-AE Ar villig att deltaga i ett hem fo- Svensk Lararetidnings exp., Sthlr rekommande sysslor.
Svar till .l&lt;, Y.D!
p. r. Umea.
Ung s k a n s k lararinna 5nslzar.
plats i battre familj i onskar vikariat for tiden 25 juni.
Iorra Sverige under tiden 2016 15 augusti.
Svar till D21 ar - 20 / 8.
Onskar helst lasa med Vrena, p. r.
1ybo; rjare eller ha tillsyn ofver 3arn.
Da lon fastes mindre af- seende.
Tacksam for svar till ') Skansk Lararinna ", Gumaelii ' Annonsbyra, Malmo.
Plats i familj; okes af en ung flicka, som genom- gatt folkhogskola, hushallsskola jamte konserveringskurs, handar- betskurs m. m.
Svar till DA.
M.
3.
D, Jonaker.
som genomg3 tt I Iandarhctets vaii ners konstsomnadsk~irs, Andre; Eneroths lararinnekurs, Johaiin; Brunssons praktiska konstviif.
nadskurs samt praktiserat som vi karie, soker plats sorti handar betslararinna.
Svar till " S.
S. "
Tidningsk., Karlavagen h, Stock.
holm.
En 234rig, bildad, glad flickr onskar mot fritt vivre och fri; resor under sin semester (c:: 1 man.)
medfolja aldre daiii el- kunnig i somnad och alla hus- ler familj pa resa utomlands liga sysslor onskar plats i fa- Kompetent i tyska spraket.
Go milj dar jungfru finnes.
Svar till da rek.
Svar till " Utliindsk rc- a.
Kiosken Jiirntorget, - te- " Juni 1912 ", Hunnebostrand.
burg.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: STOCKHOLM.
Ung musikalisk bildad flicka onskar.
mot frit vivre, plats ofver Soinmaren finare familj.
Lamnar undcrvis ning i musik samt ar villig at deltaga i forekommande goro mal.
Svar till)) Familjenicdlcir T.
J.
)), adr.
Gtimixilii Annons byra, Malmo.
onskar under sommarmanaderna plats i familj.
Ar villig och van att deltaga i alla sysslor inom ?tt hem, lasning med mindre barn, siimnad, skrifgoromal o, i.
Svar tili) ' Elsa Z '), Kalmar, p. r..
-.
- 7 -.
attre flicka onskar mot nagor B afiiining samt att mscs son Familjemedlem komina i famil helst dar ungdom finnes for at bli husmors hjalp; ej som jungfru Goda bet.
kunna foretes.
Sva * til ~SomrnarglAd jeep Norrtiilje p. r.
- Hus for est andarinne plats Sommarkondi tion Studentska LEDIGA PLATSER.
hskas af huslig, glad varmlandska pa landet onskur ung: iindcrvis los ungherre eller ankeman.
Ar ningsvan lararinna.
~ a g o t musikalisk.
Svar till ~ V i r m - Svar till l fritt vivret&gt;, Kiosker Jarntorget, Goteborg.
andska!
), Kristinehamn p. r.
' risk, stark och hurtig, onskar ar- 3ete under sommaren.
G h a i iungfrus stalle.
Barnkar och glad- ynt.
Svar till ~Lifsmod, 228, Sv.
Dagbl.
Hufvudkontor, Sthlm.
Extra folkskolararinn; 5ildad 304irig fransk- ~rdinarie inskas for I (arlho1rns folk~liolar agre afdelning i Vcsslands for.
, amling, Uppsala 1 a ~ Ilon till- standarinna talande tyska rader genast.
Lon och fGri~iaiiei 5nskar plats hos ungherre elle inkeman, garna dar barn finne!
Fullt kompetent i ett hems skc: ande.
Genomgatt l-arig hushalls; kola.
Svar till DL.
M.
1887~, An nonskont.
Svea, Norrkoping.
mskar snarast plats som guvernant ller sallskapsdam.
Eventuellt att nedfol ja pa resor, sjalf mycket res- ' an.
Goda referenser kunna gifvas.
ivar till Herberte Heimig, Selma- trasse 14 II Essen am / Ruhr.
mligt lag.
Skullc sidan Iararinnz cke anmala sig, antages en exa.
ninerad smaskollararinna med goda letyg.
Ansokningar insiiiidas ofiir- Irojligen till skolr$dct!
adr, Vess- and (Uppsala lan).
D A C N Y P - .., Vid ' Varbergs smaskola Till his t en.
Plats att foresta ett litet, battre hem hos respektabel herre onskas af ankefru.
Sokanden ar - duglig, frisk, med vanligt och godt satt och mangirig vana att med ord- ning och sparsamhet skota ett hem samt ej obemedlad.
Lonepretentio- ner sma, blott en god och aktad stallning erhilles.
Basta referenser.
Svar ti !l ~Verksamhetn, under adr.
S. Gumclelii Annonsbyri, Stock- holm, f. v, b. kungoras harmed till ansokning le- diga tva lararinnetjanster.
Arlig lon 900 kr.
jamte 3 alderstill- lagg i 100 kr.
efter resp. fem, tio ' och femton ars of6rvitlig tjanstgoring.
Dessutom anslas jamval till ansokning lediga tva smAska11a- rarinnetjanster.
pa forordnande zndast for lasaret 1912-1913.
J00 kr.
for lasar.
Samtliga tjanster tilltradas den i september 1912, och skola an- sakningshandlingar iingifvas till styrelsen fore den l juni 1912. med goda rekommendationer, ung Varberg den 25 april 1912. och gladlynt, onskar plats den 1 Folkskolestyrelsen.
juni.
Svar till nHusforestandarin- nar, Box 46, Katrineholm.
Husforestandarinna Kvinnlig sjukgymnast zrhaller genast anstallning som issistent a Institut i mellersta Tyskland: Svar .orng.
med foto- zrafi som atersandes, egenhandig insokan, betygsafskrifter och refe- - enser iinder market &gt;Kvinnlig sjukgymnastn, Sv.
Telegrambyrh: Annonsafd., Stockholm, f. v. b.
Ung, kvinnlig kontorist, Jan vid bokforing, samt vid a {ontor forefallande goromal, er- ialler nu genast plats.
Svar, mark1: kontors plats^ jamte referenser, ilder och loneansprak sandes til: ivenska Dagbladets Annonskontor, Clara Sodra Kyrkogata 6.
En slojdlararinnebefatt- ning vid Vaxjo stads.
folkskolor.
&lt;iingores harmed till ansoikan le.
rfig att sokas fore den 20 nast.
(ommande maj.
Tjanstgijrings-: id 37 % veckor om aret med iogst 30 tinimar i veckan.
L 6 ieformaner: grundlon 800 kr, ianit 3 alderstillagg om 100 kr.
ivartdera att utga efter 5, 10 ?ch, 15 ars oforvitlig tjanstg6 sing.
Vederbioirliga ansokningshand- ingar, Atfoljda af lakarebetyg,; tyrkande att den sokande ej ar ~ehaftad med sjukdom ' eller &lt;roppsligt lyte, stallda till folk-; kolestyrelsen, insandas under dress: Folkskolans expedition, jaxjo.
Vaxjo den 15, april 1912.
C. O. Arcadius.
Folkskolestyrelsens ordf. a ' Snall och allvarlig flicka, Jonkopings rj under 25 ar, med nagon vana folkskolor.
vid sjukvard och hushall, far god plats hos ensam fru.
vid Jolnkopings folkskolor kun- gores harmed till ansokan le- dig.
Arliga lonen ' utgor 1; 400 kr., i hvilket belopp ingar jam- val ersattning for i. lag stadga- de naturaformaner samt for of- verlasning.
Till Itinen komma 3 Alderstillagg, det forsta a 100 kr.
och de tvenne fdjande hvartdera A 200 kr., och utgA alderstillaggen efter.
resp., 5, 10 och 15 ars tjanstgtiring som or- dinarie vid Joiikopings folksko- lor.
Arliga undervisningstiden ar 38 veckor.
Ansokningar bora jamte lakarens intyg om sokan- des halsotillstand inom i lag f&amp; reskrifven.
tid insandas till J&amp;- k8pings folkskolors expedition.
Jhkoping i april 1912., A FolkskolestyrelSens~ vagnar: Fritz Wetterholrn.
Robert Johansson. '
For bildad, frisk, enkel, ' ordentlig, stadgad flicka i en alder af 25-35 ar nied formaga att pa egen hand skota ett enkelt hem och dar sprida tref- nad finnes plats som husforestan- darinna hos barnlos ankling, am- betsman, i god ekonomisk stallning med litet trefligt hem i landsorts- stad i senare halften af .augusti.
Svar med uppgift om ilder, lef- nadsforhallanden, referenser och loneansprik, med betygsafskrifter och fotografi, som atersandes, in- sandes till Lugnt liemn, Svenska Dagbladets annonskontor, f. v. b.
Svar med En: ordinarie lararinnebefattning ' oto, referenser och .loneansprik En extra ordinarie lararinnetjanst iill ~Sallskap.~ och Antikvariat, Orebro.
11 jalpn, Orebro En duglig, ansprakslos flicka van och iniresserad af matlagning 3ch ofriga husliga goromil, far plats 3 A 4 manader under som- maren ifran medio af juni manad, itt bitrada husets dottrar (ej unga) med sysslorna i ett storre hem, mot fritt vivre.
Afven lattare ar- beten i tradgard forekommer.
Snall o. duglig jungfru finnes.
Adress: Froknarna Hjertstrom, Grenna.
Or dinar ie lar ar innetj ans t en vid Ekolsunds fasta folkskola i Husbysjutolfts forsamling, Upp- sala lan, solkes inom 60 dagar ifter folsta kungorandet i Post- och Inrikes tidningar.
Skoltyp litt.
F. Lon enligt lag.
Bo- stad 2 ruin .och kok.
Dessutom 60 kr.
for undervisning i flick- sI6jd.
Skolan belagen vid, all- man vag i /, mil fran jarnvags- station.
.
Husbysjutolft.
adr.
Ekolsund, den 22 april 1912.
Skolradet.
vid Prins ~ i i s t a f s folkskola i Uppsala sokes hos Direktionen for namnda skola.
Ansoknings- handlingar insandas till under- tecknad fore den 25 nastkom- mande maj '.
Ordinarie folkskol- Uppsala den 24 april 1912. lararinnetjansten Gustaf Sillen, vid ' Sorby fasta folkskoia litt.
E t. f. rektor vid Prins Gustafs i Edsbergs forsamling i Orebro folkskola.
Ian sokes inom 60 dagar efter forsta tillkannagifvandet i Post- Inrikes tidningar eller se- (23 ii 25 Ars) Battre och nast den 10 nasta juni.
Lon enligt lag samt bostad om 2 flicka, runi och kok.
Forestandarinneplats ledig nasta host.
Ansokningar fore den 25 villig att skota 1 ars frisk flicka, Edsberg den 11 april 1912, maj.
Narmare upplysningar af bor vara kimnig i enkl.
somnad Skolriidsordforanden.
och ngt handarbete, far plats p3 Froken E. trybom, Skara.
Orust, nu genast.
Svar med lone- ansprak till rFamiljeniedlemn, Wa- rekil. '
' Folk-kindergar t en.
vid fasta smAskolan vid Kolsva bruk i M a l n?
a forsamling i Vastmanlands Ian, att tilltradas den 26 nastkommande augusti, a r till ansokan ledig stt &amp; kas OG skolradet i Malma, adress A s b y, fore den 1 nasja juni.
Loln: grundl6nen ar 550 kronor for Ar, fri vedbrand, fri bostad af 1 rum och kok.
For slojd- undervisning, som hittills fun- nits och f&amp; narvarande finnes att fa, lamnas i lon 90 kronor for ar.
Malma den 26 april 1912.
J. V. Ahlgren.
Skolradets ordforande.
, En ofverskoterska och en afdelningsskoterska En smaskollararinnebefa t tning f!
plats 3 Geile fattigvarsinratt- Loneformaiier for den for- vid Karlsham~s folkskola ning.
ra 700 kr.
och for den senare kungores harmed ledig att so- kas foire den 20 maj 1912.
Lo- neformaner: grundlo,n S00 kr.
samt 3.
alderstillagg om 100 kr.
hvartdera att utga efter 5, 10 och 15 ars ofbrvi4lig tjanstgo- ring., Vederborliga ansijknings- handlingar, atfoljda af lakarebe- tyg och stallda till Folkskolesty- relsen, Karlshanin, insandas till undertecknad.
Nils Kroon.
Ofverlarare, / (arkhamn.
jainte allt ' fritt f6r bi- da.
Platserna tilltradas l juli innevarande Ar .. eller tidigare.
Ansokan, stalld till Fattigvards- styrelsen, Gefle, skall vara at- foljd af Alders- och fredjbetyg, lakarebetyg, int g angaende ut- bildning och !kutvarade (janst- @ ring samt sokandens fotogra- fi.
Ansokningstiden utgar.
den 25 dennes.
Gefle den 2 maj 1912., 400 kr., ' Sprid Veckotidningen DAGNY1
1 4 11 Deposi tion Kapi talrakning1 Sparkasse- rakning 2 4 01 olo KOPMANNABANKEN,.
Amsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Fredrika-Bremer-Forbundets LandthushHllnings- skola f o r u t b i l d a n d e af lararinnor, R i m f o r s a.
vid Hubberuds folkskola sokes hos Fredsbergs skolrad inom 60 dagar fran den dag da platsen forsta gangen kungjordes ledig i allmanna tidningar.
Lon enligt lag.
- Lararinneplatsen vid Mossalidens sm3skola sokes hos Fredsbergs skolrad inom 30 dagar fran dato.
Lo~i enligt lag.
Fredsberg den 29 april 1912.
G.
T. Lundblad, Skolradets ordforande.
En smaskollararinne tjans t Ny lararinnekurs (2-arig) borjar den 1 okt.
1912.
Ansokan on ntrade stalles till Landthushalhingsskolans styrelse o. insiindes uiide, dress Rimforsa.
Den bor atfoljas af prgst- o. kunskapsbetyg, lakare.
letyg.
enl. af skolan tillhandahallet formular, samt Gfriga intyg son okande onskar aberopa.
Prospekt innehallande upplysningar om in radesfordringar, afgifter m. m. erhalles pa begaran Ansokan om iri rade skall vara inlamnad fore den 15 juni.
Wireras Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande oofvertraffad.
Erhilies i hvarje valfarsedd parfymhandel samt direkt fr8n i. O. Wk6m Tvil- och parfymfabrik.
(Gmndad 1860.)
&amp; Z.
21 Ettla Vattingatan 21 Stockholm.
- - - vid fasta smaskolan vid Kolsva Den Svenska ' ~attnalen bruk i.
Malma forsamling i Vast- M o d e de la SuBde.
manland~ lan, att tilltradas den 26 Dagens mest hrznnande f ~ i ar p problemet att in ' af Goteborgs och Bohus lans lands- nastkommande augusti, ar till an- istsatta en hatt utan att sticka ut nastans ogon.
ting aflonade iftar Iiingre tids experiment Iiafva vi lost frigan och ijukskoterskebefattningen sokan ledig att sokas hos skolradet onstruent e n hattniil.
som ej g i r igenom hatten Jorlanda distrikt ar till ansokan ledig.
i Malma, adress Asby, fore den 1 len iindi fister den.
Genom att anviinda tvenne n i h r erhilies ett bestamdt IIge ilvensoni sta- Sjukskoterskan, som antages pi % nasta juni.
Lon: grundlonen ar !jda igliet.
Denna anordning gor.
att nilarna ej vrida e manaders omsesidig uppsag- 550 kronor for ar, fri vedbrand, fri ig.
da man sitter dem i hatten.
Spetsarna placeras ng, skall.
aga god frejd, god bostad af 1 rum och kok.
For hattens kulle och gom dar ej ndgot fiirtret.
Xilarna verka genom sin enkelhet konstniirligt ilsa och tillrackliga kropps- slojdundervisning, som hittills fun- ch fint och leverens i olikn modeller sival fiirgyllda .after samt godkanda vitsord nits och for narvarande finnes att om forsilfrade till pris af resp.
Kr.
1.25 och l.-.
Aterfi&gt;rsaijare hog rabatt.
ver genomgangen sjukskoter- fa, llmnas i lon 90 kronor for ar.
Beg " omg$ende prospekt och prof, som siiidcs; ekurs vid nagot af sjukhusen: Malma den 26 april 1912. '
mgiiende mot postfGrskott.
Goteborg, Stockholm, Uppsala J. V. Ahlgren, Skolradets ordforande.
Hattnalsaffaren Mode de la Subde, ler Lund eller annan darmed STOCKHOLM.
IORNSGATAN 26. mforlig sjukvardsanstalt afven- Liks.
11591.
Allm.
34 23.
Telegramadr.
Aiitoswede.
, m fullgjort minst en manads.
L a r a r i n n e t j a n s t e n instgoring a nigot epidemi- ukhus, helst i Goteborg eller vid Skeppshults smk.kola i Unde- ockholm.
nas forsamling, Skaraborgs lan, lektioner I kinnestimnad Lonen, som bestammes af lands- sokes hos skolradet, adress Unde- iget, ar 750 kronor om Aret nas, fore den 1 juli 1912.
Lon ef- (afven blusar, barnkliider m.
m.)
ed 2: ne alderstillagg, hvardera ter lag.
Tilltradestid: nasta host- Praktisk metod, utan trickling.
50 kronor, hvartill kommer termins borjan.
ivarje elev disponerar en symaskin.
i vard a lanets sjukhus for KARIN EGNE$ Stockholm.
Jfallig sjukdom afvensom viss sattning for enskild vard af jibylleg.
36.
R.T.
35 30.
AT.
21004. ke smittosam sjuk.
EVA EGNER, Malmo.
Tjiinsten skall tilltradas den 22 Till en anstallning som andrc ini 1912.
Anstikningar, stallda bibliotekarie vid Adolf Fredriks for-: ersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
11 landstingets forvaltningsut- samlingsbibliotek med tjanstgoring tott och atfoljda af beh6rig- hvarannan sockendag kl. 6-9 mol etshandlingar, skola insandas till arfvode af 600 kr.
kunna kompe- ndstingets sekreterare, lansnw tenta sokande senast den 18 maj rien Thorin, adress Goteborg, insanda sina ansokningar undel ire d.
24 maj 1912. adress Adolf Fredriks forsamlings- Goteborg i maj 1912. biblioteks Styrelse, Saltmatareg.
1, Hoflafla ' (LEDIGA - PLATSER) a Kvinnlig bibliotekarie.
Gynna Dagnys annonsorer.
Goteborgs och Bohus lans Landstings Forvaltningsutskott.
EIemforsst&amp;ndarinnor En o f v e r s k o t e r s k a sch vid en a f d e l n i n g s s k o t e r s k a merdahls hemskola a Sabyholm.
fa plats a Gefle fattigvardsinratt- Under instundande sommar Imma att anstallas f y r a vi- irier under hemforestiindar ' in- xnas semester.
Hvarje vikari- kommer att omfatta 6 veckor.
.rhode efter 1,170 kr.
pr ar mte fritt vivre.
AnstYkningar ~rde stallas till Direktionen for ~nnerdahls Heniskolor pa lan- ?t.
Stockholm, och fore den 25 aj san ' as till undertecknad, lemskolans rektor, under adr.
iibyholm, Bro.
C.
L. Lohmander.
, ning.
Loneformaner for den forr2 700 kr.
och for den senare 400 kr.
jamte allt fritt for bada.
Platsernz tilltradas 1 juli innevarande ar ellei tidigare.
Ansokan, stalld till Fat.
tigvardsstyrelsen, Gefle, skall var; atfoljd af alders- och frejdbetyg lakarbetyg, intyg angaende utbild ning och forutvarande tjanstgoring samt sokandens fotografi.
Ansok, ningstidens utgir den 25 dennes Gefle den 2 maj 1912.
FATTIGVARDSSTYRELSEN.
Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggatan .54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Farbandets Sjukskoterskebyri: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Elna Tenow - 58 ar.
Af Maria Rieck-MrEller.
Kvinnor oek mioderariga i riksdagen.
Af M. Aizlzol,n.
Bw memsriam.
Af E.
K ' &amp; ksdagen.
En ny Bandvinning.
Sillskaget B~rnarArd.
hJerdlomshem f6r svenska lararinnor.
Ingeborg Valin: F6doamnesPrn.
&amp; c. af EIEeri NO&amp;S~!
?~&amp; O m sproglig Forstaaelse.
VIII.
Af Alma l %rsbe [q-Dallzofl Iwslnd litteratur.
Notiser.
Poreningsrneddelandem.
Prenumeration h Dagny sker $ n m a s t e postanstalt eiier bokhandel.
p
