# ID: svediakorp-per543
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,934
# sentences: 1,119
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Prenumerationspris: a l l t.
.
kr.4: 50 ' lear .. k r.
2 5 0 ' 1,.
.
.
.
.
.
l 3.
5 0 l ?k.
.
.
.
.
.
I 1: 25 Losnummer 10 ore.
~renumer&amp;ion sker &amp; val ' i landsorten som i Stockholm H narmaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
.
ed aktion: hastersamuelsgatan 51.
.en tr.,.
.
.
.
Telefon&amp;: ' ' I Redaktor o. ansvarig Utgifvaie: / l L L E+J K L E MA N.
I e.
-.
.
I ' ' ....
.
.
O .a.
. '
.
- 0,.
.
1912, P.
~ n d u n d s Boktr.
. '
.
:.
.
.
.
.
.kl.
11212..
.
4 Utgifninitld hvuje.
.
.
I ' 1 Mastersamuelsgatan 51; en tr. .Allm .. 63 53.
Riks- 122.83 .., Expedition och l n n o ~ s k o n t o r:.
Post- och telegrafadress:.
DAGNY, Stockholm.
.
,.
I.
(' l Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under t u t e n IS miks hojd per-gang .lo: ~iba " tt: aggr S. 010, io &amp; r 10 010, 20.g.
: 2 0 3 p 5 0 ggr 25 OIo * Annons bor vara inUriinda.
, senast mandag f. m.,.
&lt;.
.
.
..... ...
Norges.
' forsta ', ' kvinnliga, .professor.
:.
.r.
- .. i 3.
.
.
.
...
., .U tingb t ... opfin&amp; ' ..:.
-.
k.
.
.,.
l;,: .v;;.:;:,.
, l:.
.
.,.
S.
; *::,.
: ...
.:.
- stateis aibetefi~ for l ', kvifi&amp;ha - 0 ' ' O. '
-.
.
.
.
O ~ 6 t t med undantag af ' ~tatsraa~b&amp;attniri~ar~~~ ....... ae p&amp;sierliga, diplomatisk^, ' konsilafa,:: mili&amp;kia:;: 6&amp;:::: ei- O ...... * o.
.
" O.
viimilj&amp; % - ambt ?ena.
For ofrigt - gj ' oide$ ' ' iriga &amp; strik- O,.
in&amp; ~ a r &amp; i l d ~ ~?
~ ~; ~ a ~ .&amp;&amp;i f t t, c: kviikai: hiin- norna skulle4 kunna anstallas, stipulerades.
0c.h nu har., Norge redan sin forsta kvinnliga professor, konserva- .O torn vid Kristiania universitets zootomiska institut, fil.
dr kristinp.
Bonnwie; - .bekantr ' for oss svenskor fran.
O.
O rostrattskongressen.
forra sommaren, i hvilken hon O., O ' deltag- som den norska.
regeringens.
officiella - represen- .O O tant.
.
Uhamniegen har af- formella: skal -.
fordro *, O O.
men .ar att vanta nar .som.
helst.
Redan .. den ... 27 s o 8 O - mars fattades i.
stoytinget beslutet om att uppratta-&amp;n O.
: professur i zoologi, som dr.
Bonnevie skall.
beklada,.
O Dr .Bonnevie har .en lang studietid af sjalfstandigt O ' O arbete bakom sig.
Ar 1892 tog hon sin - studentexa- O O men,.
1893 filosofie kandidaten.
# Nu .borjade: hon stu- O O " dera ': zoologi vid universitetets zootomiska laboratori- .O O um, studier som hon ifrigt bedref afven .under som- O.
O marferierna, med hjalp af universitetets stipendier.
O.
O Hon.
- berattar.
sjalf.
fran,.
denna tid huru.
hon .lag .ute.
.O ' O i skargarden bland fiskarna;: dar hon - inrattade,: sitt O O laboratorium, ...... och hvarifran .hon foretog farder langs O ' O kusterna,, och ' ut pa djupare ' vatten for " att ' ' skrapa.
O.
.
. '
' * hd&amp;ottnen.
Hela, formiddagarna lig hon %te p&amp; 000000000000000000000000000000.0.000.0.00~~0 ... .. s: *.
.
.
.O .O O: O O.
* o O, ' e e.
.
.
.
9, t t ' e,, ':,,
- - sjon med en eller tva fiskare till hjalp, eftermiddagar- na anvandes till att studera och konservera det mate- rial hon erhallit vid skrapningen.
Ar ' 1898 erholl hon sitt forsta utlandska resesti- pendium, som hon anvande till ett halft ars studie- uppehll i Zurich.
1900-1901 uppeholl hon sig, li- kaledes som stipendiat, ett ar i Wurzburg, med afbrott af tre veckors studier vid Zoologiska stationen i Nea- pel under varferien.
Afven Amerika har hon besokt for studieandamil.
Emellertid hade hon utnamnts till konservator vid Kristiania universitets zootomiska institut, en post, som hon tilltradde 1903.
Ar 1906 tog hon sin dok- torsgrad; 191 1 blef hon invald i Videnskapernes Sel-: skap i Kristiania.
I en rad afhandlingar, utgorande delar af Nord- havs-expeditionens videnskaplige berelninger ", Bergens museums arsbok och atskilliga tyska tidskrifter, har - dr Bonnevie nedlagt resultaten af sina vetenskapliga arbeten.
Sarskildt har hon sysslat med embryologien.
fl.
Det ar med storsta tillfredsstallelse man halsar en &amp; framstaende person som dr Bonnevie pa en plats - som denna, hittills undanhallen kvinnorna, da man vet att hon pa densamma icke endast skall vinna er: kannande for sina personliga fortjanster, utan att hon - just genom desamma - skall hafda afven andra kvinnors kompetens och ratt till ambeten oberoende.
af .deras kon.
For oss har hemma, dar fragan om p&amp; hyilka grunder kvinnor skola aga tilltrade till statens ambeten annu hvilar oafgjord, ar denna professorsut- namning af sarskildt stort intresse och amne till gladje.
Vi onska af allt hjarta professor Kristine Bonne- vie tillfredsstallelse och framgang i hennes arbete.
Ellen: Neman.
n.
.
Riksdagen.
-.
M.
. '
otion har vackts af hr Carl Lindhagen om att val- ratt till Andra kammaren ' skall tillkomma,, en.
hvar valfrejdad svensk medborgare, slival man som k v i n n a, som fore det kalendedr, hvarunder val ager rum, uppnatt 21 Ars Alder; dock ej den,.
som star un- der formynderskap eller fattigvlirdsstyrelses malsmans-.
.
ratt ", samt att " till ledamot i Andra kammaren, kan en- dast utses man eller k v i n n a, som uppnatt 25.
Ars Al- der samt ager valratt inom riket ' '; vidare att " till ledamot af Forsta kammaren kan en- dast valjas man eller k v i n n a, som ar rostberattigad inom sin kommun samt Uppnatt .3O Ars.
alder. "
,.
.
Statsutskottet har tillstyrkt k. m: ts proposition anga- ende uppforande fran och med dr 1913 af 18 kvinnliga ikrifbitrad * i postsparbankens afloningsstat.
Nar rostr&amp;ttsfiagan ar verkligt aktuell.
I pataglig grad aktuell har var rostrattsfraga Iangc va- rit, men att den nu uppnatt hogsta graden af aktii-.
alitet darom vittna tvenne ting: den kunglig.2 rbtrgtts- propositionen och att kvinnor stiga fram och saga ifrttn att rostratt for kvinnor ar " obehoflig ", sasom nyligen skett i Uppsala.
Utan jamforelse for ofrigt, men det var forst nar friheten verkligen bjods dem, som er del af de amerikanska sydstaternas negrer jamrade sig och bon- f611 om att slippa den.
Hos oss finns det tydligen kvinnor, som borja bli angsliga ofver den frihet och dc rattigheter som i politiskt hanseende aro pa vag att bc- viljas dem.
Ja, p v a g aro dessa rattigheter, och Iara val ej heller kunna afvarjas, afven om det skulle finnas flera kvinnor an fruarna Soderblom, Ribbing och Quensel, fr6knarna Eneroth och Norrby i Uppsala, som trada fram och tala emot den kvinnliga rostratten.
Utveckling- en vrides icke tillbaka, Nar kvinnorna nu en @ ng iiro med ute i lifvet, i forvarfsarbetet, i det sociala arbetet, 1 iiitelligensarbetet - och icke endast u t e i lifvet utan dar- med ocksa d j u p t i lifvet, nagot som fril Anna Soder- blom tyckes anse att endast hemmens kvinnor komma till -- gar det helt enkelt icke i langden att draga ett god- tyckligt streck och saga: allt det andra, blott icke detta.
Kvinnorna hallas icke stilla af kritstrecket, som gor att honan icke vagar rora p i hufvudet, - och mannen fro ocksa for kloka att forsoka.
en konst, som ingen kraft har 6fver tankande och fornuftiga manniskor.
De;; kvinnliga rostratten ar dock blott en tidsfraga.
Fran den standpunkten sedt fortjanar antirostrattsmo- tet i Uppsala intet ingaende omnamnande eller kraftigare bemotande.
Det senare sorjde for ofrigt dr Lydia Wahl.- strom for gA ort och stalle, under lifliga apglAder &amp; 2 ~ - talet narvarande, shval som fru Louise Woods-Bechialrm, hvilken godt kunde upptrada sasom " sakkunnig " gexit: emot fru Anna Soderblom i fraga om kvinnans uppgif- ter i hemlifvet och med afseende pa barnen.
Men vi vilja dock taga upp nagra af de yttranden, som vid dct- ta tillfalle framfordes af motsthdarna mot kvinnorosi- ratten, de namligen, som professorskan Anna Soderblom fallde om de sjalfforsorjande kvinnorna.
Hur ar det mojligt att.
det kan lefva kvinnor, i viis tid, sli blinda for realiteterna, sa oforstaende for i-ivatl saken innerst galler som fru soderblom visade sig vara nar hon talade om de utanfor hemmet arbetande livin- norna.
Men den, som sa ofverlagset karl kalla Fredrika Bremer den " valmentay ' Fredrika, som icke forstir hur orattvisorna mot kvinnan brande i Fredrika Bremers sjiil, hur hela hennes vasen flammade i medkansla for de fri11 kunskap, sjalfstandighet, l i f utestangda kvinnorna, maste vara i saknad af forsta forutsattningen for att bedoma al sak: v i l j a n till att forsta.
V i l l man inte se, v i l l man inte fatta, v i l l man sa helt lita sig beharskas af en kansla, en forestallning, som gripit en, ja - JP kan ju ' hvad s6m helst blifva sagdt och pastadt.
-- - -- - -- - - - - d Alm.
Pensionsf br sakrinflsbolaget, - Stockholm, I meddelar tiii shdeles &amp; illim premier: Lif-, Blandade Lif- 6 Kapital- samt Barnf (lrs&amp;krlngar Liberala inva~idifetsbestamrnetser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
1911 for en lifforsakringssumma af 89,650,951 kronor.
I (0000000000000000000000000000000000000000 Sprid DAGNY!
000000000000000000000000000o00000o000o00
Fru S. talade - om de.
.
" trottkonia, nervosa smA - .&amp;tenskapslagstiftningens reformering * kvinnovarelserna, som myllra, ut fran de stora affarseta- Fyra kvinnor som sakkunniga.
blissementen och fabrikerna9 ' (hon tankte tydligen inte pa agberedningen, som hos k. m: t anhallit om bemyn- att kanske flertalet var arbetare h u s t r u r, som just ar- digande att.
under arbetet med .forslaget .tilie ny ak-.
betade for hemmet och barnen), hon talade om den " fi- tenskapslagstiftning fA tillkalla tolf sakkunniga, har, se- na ofverklasskvinnan " med den hogt betalda bankplatsen, rnen dan den gjorda begaran villfarits, utfardat kallelsebref till.
%ars drag blifvit strangare och skarpare, hvars fing- de utsedda, af.
hvilka f y r a aro kvinnor: fruarna.
Agda rar fatt ett hardare grepp, hvars gestalt vissnat och Montelius, Emilia Bromee och Elin Engstrom, Stockholm,, bojts " under arens lopp (det ar som om fru S. menade samt professorskan Anna Soderblom, Uppsala .. Af dessa att sadant icke intraffade med den gifta kvinnan), och .torde man fil anse fru Elin e ng strom sasom ' aibetar- ' hon fragade: hvart ga de, hvar fa de hugnad och stod, kvinnornas speciella.
representant.
...
.
ii.ai de aro sjuka och sorgsna?
Och hon svarade sjalf: Forsta sammantradet med de tillkallade.
sakkunniga de gamla mamsellerna hade det ofta trangt och tungt i lar komma att .hallas i borjan af juni.
:.
broders och systrars hem, men de togo ej heller sa stort utrymme, och de hade ett hem liksom " gammal- stintorna " i smastugorna pa landsbygden.
Sa ser fru Anna Soderblom p&amp; sin tid och pil de Den kvinnliga ofverl&amp;rareJFrhgan *:.
.
arbetande kvinnorna,, beklagande dem och menande att.
.
de skulle vara lyckligare om de vande.
tillbaka till " bro- ragan om kvinnas ratt att soka .och inneha ofver- ders och systiars hem?
Mantro de skulle blifva val- lararebefattning vid folkskola har som bekant gjorts komna?
- Inte genom forsvara ' familjefor- aktuell i Stockholm genom att ansokan om plats som sorjarnas lott, menar hon.
Far familjeforsorjaren de4 ofverlarare vid Stockholms folkskolor for nagot Ar ' sedan lattare .om han utom hustru och barn skall.
underhalla inlamnats!
af lararinnor.
FalkskoleofverstyreIsen afslog afven ogifta kvinnliga slaktingar?
Men fru Soderblom, ansokningarna pa grund af att i n g a l o n e r f o r kommer till sist med patentmedicinen: flera och tidigare k v i n n l i g a 6 f v e r l a r a r e v o r e b e s t ' a m d.
a.
aktenskap, " k v i n n a n s k a l l m e d t r o f a s t h e 4 Hr Aug.
Ljunggren forde frigan vidare genom att forli- a g n a s i g a t h u s t r u n s o c h m o d e r n s knall ".
den var i Stockholms stadsfullmaktige vacka motion om Det finns nagot som heter ' mormonism, forst fa vi.
att ful&amp;aktige ville vidtaga sadana bestammelser att val da hylla oss till den for att detta medel ' skall ' bli kvinnor kunde inneha ofverlararebefattningar med samma till fyllest for att fA bort de ogifta sjalfforsorjande &amp; innor-, stallning i ' lonevag som manliga ofverlarare.
Eventuellb- na.
SA far det val ocksa lamnas ur rakningen att en skulle stadsfullmaktige inga till k. m.t angaende nodiga.
.
.
kvima mojligen inte vill gifta sig med hvilken man som andringar i vederborlig stadga.
helst, att det endiist- ar en henne vasensbeslaktad man, Med anledning af denna motion inkom i. slutet ' af icke m a n n e n, hon vill gifva sig at, och att kanske forlidet ar till stadsf~llmaktige fran folkskoleofverstyrel- just denne ene man ' ej kan binda sitt lif vid hennes.
sen ett forslag i samma riktning .. Som l&amp; foresla; sty- Och sa till sist, kanske det " kall " fru S. forordar inte relsen att samrfia arvode och alderstillagg, som tillkom- ar det ratta for alla kvinnor?
Ja, jag vagar verkligenj ma den manliga ofverlararen, skola laggas till den or- med Rosa Mayreder, saga, att pastaiendet att kvinnans dinarie lararinnelonen.
Lararinnans slutlon skulle sale- kallelse ar ait blifva mor ar en for grof ' generalisa- des bli 4,900, d. v. s. 1,100 kronor mindre an den man-, tion, da i kallelsen ovillkorligt inga individualistiska ele~ liga ofverlararens, hvilket utgor den nuvarande skillna-.
men.
Utan tvifvel finnes det ' kvinnor, hvars " kall " den i lon mellan ordinarie larare och lararinna.
.
.
i c k e ar aktenskapet.
Men lat dem dA fa folja s i n.
Beredningsutskottet har nu yttrat sig i fragan och.
.
.
kallelse!
fastslAr till att borja med, att det icke ar.
stadsfullmak; Till sist en anmarkning.
Att fru S. i sitt tal mot tiges sak.
att afgora fragan om kvinnor skola aga ratt- rostratten sokte pladera for att de utom hemmet ' arbe- inneha ofverlararebefattningar, nagot som for ofrigt minst tande kvinnorna skulle aterga till den beroende stallning af allt.
bor ses som en befordringsfraga.
Men f o r d e n.
och det arbele i hemmen, som bjods d e ogifta kvinnor- h a n d e l s e kvinnor bli antagna till ofverlarare vill.
ut:.
na i vara mormodrars tid, vak ju fullt konsekverit.
Da skottet for sin del foresla de for sadant fall nodiga.
an- bortfolle ju de n u existerande forhallandeh, hvilka arq dringarna i Ionereglementet och stallei sig darvid pa - nagra af de mest talande skalen f o r den politiska rost- folkskoleofverstyrelsens standpunkt i lonefragan.
.
rattens beviljande at kvinnorna.
Men genom att anbe- Detta uttalande ar ju af gladjande art, vi fa hoppas falla en sa orimlig utvag visar sig ju bast det orimliga att det efterfoljes snart nog af vederborande myndighe- i fru Soderbloms standpunkt.
ters fastslaende af kvinnas ratt att inneha of~erlarakb- sidant som detta sages och anbefalles nar den kvinnliga fattning.
.
.
...
rostrattsfragan ar verkligt aktuell!
Elpis.
- l L n F ' ':, J D
bsiEn-intellektuell affarsunion mellan ' Nordens kvinnor.
Ett forslag af dr Vera, Hjelt.
et var i Helsingfors, vid tiden for Selma Lagerlofs.
D be~6k dar i februari.
Eliten af kieisingfors ' kvin- novarld var samlad hos froken Annie Furuhjelm for att formaga i likhet med mannen af samma kategori utfora underordnade arbeten.
Men jag ville att kvinnan, vid si- dan af detta underordnade.
skulle s; ltas i till- fira den svenska.
gasten.
Da var det en af festdeltagar- falle att gora en storre insats inom det hogre affarslif- na, dr Vera Hjelt, som steg upp och talade for en ide, vet.
Hon avancerar ej inom verken sasom forhallaidena som.
brann iqom henne - tanken p i att kunna samla kvinnorna i de fyra skandinaviska landerna i en art af nu aro, och hon miste ha en jamforelsevis mycket hog intellektuell affarsunion, dar kvinnornas varmaste intres;.
begifning for att observeras ens for en nagot battre sea pA gang som ekonomiska, Hand de ufiderordnade platserna inom verked.
P&amp; grund nistrativa, arbetsintressen o. s. v. ", som hon skrifver ' i ett privat bref, skulle kunna tillgodoses.
Med entusiasm daraf att hon icke avancerar inom verken, kommer hon sig icke till intRSse for det hogre ekonomiska lifvet.
Pi och utvecklade hon sin ide.
h&amp; hon sitt tal till Dagnys redaktion, i tanke att iden pa nagot grund af bristande hogre affarskunskap har hon icke satt genom oss kmde foras vidare.
Vi finna oss befor- heller kommit in sasom administrator annat an p i ko- dra den p5 basta sattet genom att i Dagny infora talet penskapens omrade, dar hon stundom varit i tillfille ati i dess helhet.
och ursprungliga form, med strykningar en: dast af digra mera personliga hanvandelser till hedersgasten, taga saken i egna hander genom att hon vuxit upp med sin affar.
for aftonen, dr Selma Lagerlof.
Med gladje bereda vi plats afven i Dagnys spalter DA kvinnan salunda icke lamnas tillfalle att zvancera for eventuella forslag pA basis af den har framkastade i de hogre finansiella verken, synes det som om hon for iden.
att att piskynda en snabbare utveckling i detta afseeildo.
Och sa lamna vi ordet at dr Vera Hjelt.
skulle mista taga ocksa denna sak i nagon man i egna ...
Mina damer!
hander.
Sammanslutningstanken vore nu den, att de nordiska landernas kvinnor skulle forena sig i en i n t e l l e k t u- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - e l l a f f a r s u n i o n.
Det galler mojligheterna for Naval, min framstallning afser att torsoka f3 till stand g r u n d a n d e t a f e t t n o r d i s k t a k t i e b o l a g en ny - union!
Det ar de skandinaviska landernas ' m e d s y f t e a t t u t g i f v a e n d a g l i g t i d n i n g kvinnor jag ville forena i ett enda stort solidariskt fore- f r A n e g e t t r y c k e r i.
Organisationen skulle base~aa tag o c h ' ville nu vid detta tillfalle SA garna kunna fa i forsta rummet pi?
kvinnlig arbetskraft och waecivir !mi, eder alla med mig i optimism och entusiasm, utan hvil- men ingalunda utesluta mojligheterna att pa de omrideni ka kanslor knappast nigonting verkligt stort kommer till inom verket, dar kompetent kvinnlig arbetskraft saknas, sand har i varlden.
vinna for andamalet samarbete med man.
Jag ser p3 kvinnororelsen sasom en realiteternas Tidningens innehall skulle framtrida p i de m r manniska - och vill darfor att vi i allvarlig lifsgarning diska skriftspraken - svenska samt norska och danska, be * skola omsatta dessa ideer pa alla omraden af mansklig roende af forfattarens modersmal, som ju hela nordens verksamhet.
.
folk kanner.
Det vore icke fraga om en kvinnosakstid+ Kvinnans kapacitet har blifvit erkand pa manga verk- ning, utan om ett vanligt socialt och politiskt organ, i samhetsomriden.
Men man fragar alltf or ofta, hvarf or hvilket handelser och forhallanden skulle framtrada be- hon inte b l i r s t o r p2 det ena eller andra arbetsom- traktade med kvinnoogon.
Finland gor naturligtvis icke ansprak pa att bli ut-.
radet, som dock redan lange legat oppet for henne och gifningsorten.
Men formagor kunna ju friin alla de for- dar hoii.
fritt kunnat tafla med mannen i utvecklingsmoj- 1Gheter; '.
Vi ' kanna ' de allmanna orsakerna.
Jag behofver bundna landerna inkallas till olika befattningar inom \; er4 ejY denna forsamling narmare utlagga dem.
Men det ket.
Sverige, slsom centralast belaget, kunde sakat lamp- finnes faktiskt oegentligheter pa vissa sarskilda arbetsba- ligast bli utgAngspunkteri - harden, darifrin denna eld nor.
Oegentligheter, dem kvinnorna icke annu uppbjudit.
skulle kunna sprida sin varme, kringkasta sina gnistor och utdela sina brannsar At alla hall, dar sival det ena aQa ' Sina krafter for att f&amp; korrigerade.
.
.
.
P5 det hogre affarslifvet ager kvinnan i allmanhet som det andra tydligen kan behofvas.
Med t e l ~ r a f e i ~, ailheles for ringa inflytande.
Man patraffar henne sal- telefonen och de numera i snabba kommunikati~ae~nas lan ibland.
de stora finansiarerna eller sasom ledare af hjalp bor ett dagligt samarbete mellan de nordiska 12n- banker &amp; h, andra penningeinstitut, forsakringsforetag!
derna icke mota oofverstigliga hinder.
Det ar icke en nyfunnen tanke, att en daglig tidning, storre.
&amp; dustribolag o. d.
Hon saknar icke penningar, Den fragan joidagods-eller ' andra agodelar.
Men for sina- millioner, ledd, af kvinnor, borde komma till stand.
nar hon ager dem, koper hon merendels aktier i foretag har hos ' oss liksom annorstades icke sallan dryftats.
Men administrerade - uteslutande af man, dar kvinnorna pi?
sin man .har icke sividt jag vet byggt denna tanke och upp-.
-.
- -.
- - -- - v; oa daglonade arbeterskor, handtlangerskor elleg gjod kalkylerna pA den breda ekonomiska bas, som in- hojd kontorsbitraden.
Och jag sager.
intet annat an godt om nebar ett eget stort tidnings- och boktryckeri, afvensom!
att - ett samarbete ager rum, och att kvinnor. %ed mi.nQn.
omfattande forlaggareverksamhet m. m.
Si IIangc tam '.
e ', ' tankt sig att hvarje land skulle arbeta sarskildt for sig, har man icke heller kunnat rakna pa en tillrackligt stor lasarekrets for att vaga foretaget.
Men d a.
det nu skulle galla att b o r j a alla tillsamman, synes sammanbringan- det af ett tillrackligt stort aktiekapital icke vara, alltfor svart, efter det att noggranna rentabilitetskalkyler kunna frainlaggas och en fortroendeingifvande ledning for fo- retaget kunde pasiknas.
Om salunda borjan Atrninstone vore gemensam, ar det tankbart att, sedan foretaget sena- re vuxit sig stort och starkt, en fordelning i lokala for- greningar i filialverksamhet inom respektive lander skulle komma att anses nodigt.
Men vi maste ha en utgAngspunkt for denna intel- Denna utgangspunkt vore detta lektuella affarsunion.
N o r d e n s D a g b l a d jag syftar pa.
Detta vore sa att- saga ett intellektuellt hjarta, hvarifran dagligen i tusende, Adror det elektriserande blodet skulle kunna valla fram.
Detta blod livarmed kvinnorna ville, och alltid i nagon man kunde, p i sitt satt forriya och omdana tankesatten i den nordiska samhallskroppen. '
__-____ -- _-_-__-_ --.
.22 1 D A G N Y Mina damer, gif edert stod, edert intresse och eder medverkan till detta foretag, som skulle kunna bli.
, n bland de storsta sammanslutningar for ekonomiska och intellektuella strafvanden i norden.
Lat oss bara denna tanke vidare till nordens kvinnor och visa dem, att om ocksa politiken icke varit maktig att satnmanhalla drott- ning Margaretas ' snillrika tanke ' af en nordisk union, bor- de kvinnorna i nordlanden dock kunna gora sig andli- gen solidariska till e t t folk inom de olika politiska gran- ' serna.
En &amp; dan sauimaiislutning vore ocksa ett; agande be- vis pa kvinnornas lifskraft, mod och oskattbara solida- ritet infor varlden.
Insand litteratur.
A l b e r t B o n ri i e r s f o r lag, Stockholm: Vi Bookar, Krokar och Rothar.
Ur en stadskronika.
Af Hjal~nar Bevgllznn.
- Gene- zaret.
Af Bengt Berg.
- KavaUersparoller.
Dikter af Bengt E. Nystrom.
- Atalanta i Kalydon.
Af Aigernon Charles Swinburne.
Ofversatt af K.
G. Ossian-Nilsson.
Hug o Gebers f orlag, Stockholm.
: Efter tredje barnet.
Ur en officersfrus dagbok.
Af Helene von Miihlau.
Bemyndigad ofversattning af Mavit Rteck-M !iller.
.
A.-B.
Framtidens Bokforlag, Malmo: Tio bud.
Af Her- man Wadkn.
Om sproglig.
Forstaaelse.
.
VII.
N ogle Dage efter udkorn Bogen og Erik Bogh fik sig tilsendt et Exenqdar af den, for at anrnelde den for et af de storre Hovedstadsblade.
Det viste sig.
nu, at Arbeidet aldeles svarede til den foregaaende Prove, ja overgik de vzrste Forudanelser, samt hvad der var end- nu vaerre (samre) truede (hotade) med; at dersom Oversaettelsen fandt ' " nogen venlig Modtagelse " skulde Runebergs ovrige Digte blive fordanskede paa samme Maa- de (samma satt).
Men dertil kunde rik Bogh ikke tie (=tiga) og skrev nu en af aedel Harme flammende Protest imod al denne, Sprogforiyndelse, beviste med, som han selv siger " en Syndflod af Citater " at I-Jr N.
N.
1) ikke forstod Svensk 2) ikke kunde skrive Dansk og.
3) hverken havde Begreb om Rim eller Metrum.
Hvad " en flakt " (et Vindpust) er, har han ingen Aiielse om, derimod har han tilfaeldigvis hort at ven flack " betyder " en Plet " paa Dansk og naar der ' siges om Molnets broder: " han foddes lik en flakt pa heden ", saa oversaetter han det med han fodtes lig en Plet paa Heden.
Om " roter ", de militaere Afdelninger, der .skal stilld en Soldat og yde (besta) !am Fattighjaelp, naar han bli- ver aflzgs (orkeslos) har han Intet.
hort, derimod ved han: at Rotterne - isaer (i synnerhet) Kirkens - er be- kendte for deres Fattigdom, og naar der fortaelles om " Veteranen ": " rotfattig var han annars pa sina gamla da ' r " saa gengiver han det paa Dansk med " forresten som e n R o t t e han fattig var och arm ".
Allervxrst var dog den stakkels Oversaetter faren, naar Digteren brugte (anvande) et.
figurligt Udtryk.
- - for Ex. naar han lader Lojtnant ' Reiher sige ved Gil- det i Franzila: " Adlercreutz det var och Hertzen, som slog knut uppa var nesa.
Faltmarskalken var som vanligt re ' n for fan i vald pa resa " for - livorledes oversaefte denne Udtalelse, af hvilkeii han klin troede at genkende Ordet " nesa " der lignede det danske " Nkse "?
L i g i i e d e - ja!
Han gik ogsaa i Fzlden, som det skal.
vises. '
Till Dagnys lisekrets i landsorten.
Prenumeration a D ' AGNY.
.
sker saval i landsorten som i Stoclholm a..
narmaste.
postanstalt eller bolhandel.
.
. '
.
Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt bar till sitf mdl a f f fillva- rataga allas infressen pi!
skilda platser, fd vi har- med uppmana vdra lasarinnor i landsorfen a f f de, fifr att under / &amp; tta denna vi !r uppgift, viffe till tid- n-ns redakfion insanda sddana no fiser, som utbfver lokalinfresset innebdlla saker a f vikf fifr kvinnororelsen i dess be / hef.
Emilie Rathou.
Att vacka kvinnorna till att vidga sin tankesfar, ati.
tillvarataga sina intressen, att konsol.idera.
sin stallning i.
50 &amp; r..
.
, samhallet har alltid.
varit en af hufvudp~itikterna i.
.hen-.
lies arbetsprogram.
et ' brinner, det brin- Ett medel bartill sag hon i.
en kvinnornas egen nyk-.
ner!
Och, lugnt, sof- terhetsforenitig och.
utsande.
darfor ar 1900. ett upprop .va mannen, sofva kvin- till Sveriges kvinnor att bilda foreningar anslutna .. till det norna.
o c h darinne lig- internationella Hvita Bandet., En omedelbar foljd blef ga barnen!
Vakna da, att hon fick till stand Ostermalmsforeningen, hvars ini- men vakna da!
tiativkraftiga och malmedvetna ordforande hon sedan dess Emilie Rathous lif har,, varit.
Sedan hon bildat Centralstyrelsen och forenat dd ind der de senare 30 aren, spridda foreningarna, har hon fran 1903 varit dess sek- i det offentliga lifvet, i reterare.
och darunder haft dagligt tillfalle att forma ab.etet det privata, varit ett en- till fasthet och lata sin rediga hjarna, sin organisatoi-i- cia kraftigt: " men vakna ska formaga och sin vakna kritik komma i.
foreningsar- cia! "
.
Med sin intensiva bete villiga, men ovana .kvinnor till hjalp.
langtan efter skonhet i Nar 191 1 den kgl.
nykterhetskommitten tillsattes, blef; lifsforrnerna har hon med hon dar en kvinnornas representant.
hela kraften af sin starka Emilie Rathous lif har icke varit genomsnittskvin- EMILIE RATHOU.
sjal reagerat mot allt lagt, nans - det har varit .banbryterskans.
De ideer .hon un- allt osundt, allt snedvri~ der ett kvartssekel kampat for, de - bryta sig sa.
smaning- det och forkrympt, och hogt har hon ropat ut sin for- om igenom, men annu.
a r.
det l %ngt igen, annu hotar dran pa rattvisa, sitt kraf p2 reformer lidande medman-.
elden att harja hem, och hard, innu sofva .man, sofva niskor till godo.
kvinnor.
Och dar inne ligga barnen!
Men vakna da!
Att nykterhetsiden med dess altruism, dess protest Tack, vaktare!
mot mansklig ' fornedring, dess vida arbetsomrade skulle A. W. med entusiasm omfattas af den unga kvinnan synes oss n u blott naturligt, och redan a r 1884 intradde hon af- ven i den har i Sverige da endast nagra .ar gamla ~ ' m d - templarorden samt borjade 1886 gora kortare eller lan- gre foredragsresor.
Ja, nu synes hari intet underligt; icke sa pa den tiden.
Att.
en ung, seminariebildad kvin- Lucrezia.
Af Brita von Horn.
Drama * fran renassan- na reser iran stad till stad, fran by till by s&amp; godt som ofver hela vart land och fran talarstolen.
med .glodande sens dagar.
Albert Bonniers forlag, Stockholm, 191 2..
" Lucrezia " ar ett debutarbete som lampar sig val att ifver soker vacka sina ahorare att taga afsfand fran gang- lasa medan sangerna Om var och majsol tona ofver- se iinigangesseder, fran dryckeiiskap och osedlighet, det var nagot sa oerhordt, sa stridande mot ' tidens ideal af allt.
Det ar nagot af stark, sjudande varsaf i detta " sann kvinnlighet ", att det kom allt kalii0orgerligt sma- verk, som ger lofte om vaxtkraft; det ar mycket af fan- sinne att frassa i forakt, i hat, i han; i personlig forfol- tasi, mycket af ung, saftig begafning dari, men ocksa e11 del ungdomsbrister, felande mognad, felande koncentra- j else.
Dock icke ofverallt.
I Jamtland t. ex. oppnades icke tion och ett allt for stort sloseri med poetiskt material.
Men ett for mycket ar ju langt mera loftesgifvande hos mindre an 5 statskyrkor for henne.
Hade Emilie Rathou p2 80-90-talet med sentimentala en ung begafning an motsatsen.
Man maste ' ovillkbrli- fraser sokt tina upp sina ahorares hjartan att hjalpa den gen beundra.
denna ' rikedom pa .poesifylld patos, som eller den stackars alkoholiserade individen, m.
' a.
' o.
kon-, strommar ut ofver 135 trycksidor i en ungdomlig inspi- centrerat sig ' pa raddningsarbetet.
inom nykterhetsarbetet, ration, som ej unnar sig en sekunds hvila.
- men hvila hade hon troligen moti mer forstaelse, men redan pa hade dock ej skadat, ty lasaren kanner sig af detta of- sjalf den tiden var.
hon; i motsats till.
flertalet andra, vid- vermtitt gifvet trottare an den unga forfattarinnan.
.
synt nog att inse, att nykterhetsidins .a och o ar af f&amp; blifvit.
Jag sager med flit lasaren, ty som scenisk produkt rebyggande art, ar upplysning och ater upplysning med ar detta stycke knappast tankbart.
Det innehaller myc- restriktiva lagar som stodjande faktor .. Med harm och vemod sag hon: hur landets lagar ket af verklig poesi men foga af dramatik.
skadespelet men ' gaf %t endast fatalet rattigheter, mtiste nu en gang for alla vara byggdt pa handling, en-.
krafde.
skyldigheter, och alltjamt med nykterhetstanken som sin roda &amp; tid dast skontaleri ar f o r litet, till ' rampbelysning.
Att for- ka,staae hon sig in i 80- och 90-talets rostrattsstrider.
fattarinnan ltitit paverka sig af Oscar Wildes stilbildning Det ar naturligt Den l maj 1891 talade hon fran en af tribunerna a ar knappast att betrakta som ett fel.
Ludugardsgardet om k v i n n a n s p o l i t i s k a r o s t -.
att hans bildstarka, fargmattade.
sprak skall tilltala en,&amp; rik fantasibegtifning som froken " von Horn: ' ' Pa sina ratt!
stallen har emellertid den moderne mastaren sa suggere- I 1893 ars folkriksdag satt hon som enda kvinna.
D.
S ' ', ' '. '
.
.
. '
.
.
a z=.
... I.
rat henne att.
man nastan tycker.
sig Iisa ett komplement, till Salome.
Wilde sager; " hennes fotter som .. sma hvita dufvor rora sig till d.ans ".
Brita von Horn: " dina sma fotter som likna vingar af virfjarlar ".
.
.
.
.
O c h skulle man ej kunna fortsatta Wildes ord: " Hon ar som skuggan af e n.
snohvit blomma ofver en silfverklar spegel ') med Brita von Horns: " Ja, .madan- na, en liten blomma, som vaxer pa gyllene rotter upp ur den.
svarta mullen och bar kronblad, sa hvita som vore d e s viifda af silfver en klar natt, nar tiymane; lag- ger en smal tilja ofver ett morkt vatten. "
Och da Sa- lome utbrister: " Det gor godt att se p2 manen, den ar sval och kysk som en silfverhvit blomma, den a r.
som en skar och fager jungfru, som forblifvit ren ", synes Lucrezia genmala: " Sa mild dagern blir mot aftonen, det ar som o m.
rymdens ljus blefvo tunga af fin, ma- len farg, som doftar. "
Detta vare sagdt .utan att vilja beskylla froken von Horn for uppsatlig imitation, hon har nog snarare omedvetet gatt upp i en form .som sa val lampat sig for hennes temperament, att hon ovill- korligt gjort den till sin egen; och hon har gjort det med afgjord framgang.
I fargrikedom och poesifylld ex- tas star hot1 knappast efter forebilden, hade hon natt ho- nom afven i.
dramatisk formaga skulle.
hon med detta forstlingsarbete sakert ha kunnat rakna pa en succes, nu torde det narmare vara att betrakta som ett hoppgifvan- de men dock ej fullt lyckadt experiment.
En och annan, liknelse forefaller val djarf, ') det roda bruset fran brin-a nande syner " utgor en tankelapsus, afven om det later) bra, och att tala om " klingande strangar .pa varldscel- lori " ett drygt halfsekel innan nagon cello fanns till ar .val framsynt.
Foga troligt synes det.
mig ocksa att Bor- gia, da planen till domen forevisades honom, skulle ha foreslagit att.
lagga, " altaret rakt mot norr ", det a r lat- tare att begli hundra giftmord an att trotsa haidvunnen.
tradition och de gamla kristna basilikornas princip ett forlagga altaret mot oster, fortlefvande anda till ' var tid, .maste nog till och med en - ~ o r ~ halla i a i ara.
Men som sagdt, Lucrezia ar ett forstlingsarbete, af en ung Iorfattarinna, och som &amp; dant kan man ej an- nat an gratulera henne till en debut, som ger ett sa rikt framiidslofk, Efter varflqden.
vaxer blom och.
gron- ska upp dar deii gatt fram.
, Bernarr MacFadden, hans principer ' f6r ' fastekuren och hans bikter ' roran-.
, de gymnastik for kvlnhor;. '
.
.
.
4.
B land forkamparna for d e.
moderna ideerna om sjuk- domars .botande medelst fastande och.
vegetabilisk diet i forening med ett rationellt naturenligt lefnadssatt i t a r .den amerikanske gymnasten och sanatorielakaren Ber- narr MacFadden i framsta ledet.
.
Hail har - pa, kort .tid skapat sig namn och ryktbarhet, och hans halsohem i New York och Chesham (invid London) aro.
mycket be- sokta.
Om kuren och behandlingen vid ' det senare.
af dessa har jag talat i n: o 2 for i ar af: Dagny;.
, aterstar nu att namna nagot om principerna for fastekursen samt om de erfarenhetsron, som doktor Mat Fadden: sjialf ' gjort.
Hall har ilyligen utgifvit sitt stora: arbete " E n c y c 1 o- p e d i a o f P h y s i c a l C u l t u r e?, och jag tillater mig att dirur anfora nagot litet af det mest anmark- ningsvarda.
Forst berattar han om sig sjalf, att han som barn och yngling standigt var klen och svag och att han al- drig trodde att haii skulle blifva en kraftig man.
Han forsokte den ena medicinkuren.
efter den andra,.
men allt forgafves.
" Slutligen ", sager han, " larde jag kanna na- turens stora hemlighet, och jag blef sa smaningom frisk och fri frin allt elande, g l o r i o i s l y f r e e ".
forde en langre tid ett fullstandigt naturlif och fastade ofta (vanligen eii vecka i strack), och det var detta lef- naclssitt, som lian ansag sig ha att tacka for sin ater- vuiiiia halsa.
!
Nu blef hans strafvan att.
forsoka fora afven andra sjuklingar till samma mal, och i denna afsikt lat han uppfora sitt stora Iialsohem i New York och sedermera sin filial i England, vid hvilka han tillampar sina egna.
.
erfarenhetsron.
.
P r i n c i p e r n a f o r f a s t e k u r s e n .innefattarhanj i foljande .kortfattade mening:) ' Starve the man and you starve the disease.) '
(Svalt ut manskan, och du svalter ut sjukdomen.)
.
.
Narmare detaljeradt sager han: " Den grundsats, hvarefter .. fastekursen handlar, ar en hvarom alla .fysiolo- ger aro ense och en som ar latt att forsta.
Vi veta, M naturens lag ar, att .det ofruktsamma, det utnotta,, det minst lifgifvande forst maste foras bort.
Detta se vi pik - vara naglar, var Iiud, vart har, pa ormen, som afkas- tar det gamla skinnet.
Nar vi nu svalta ut oss, forsiggar, denna bortforings- process p i ett mycket hastigare satt .an annars, och den kraft som forslosas pa att smalta fodan anvandes n.u for att fran organismen bortfora de skadliga amnen, som den kan innehalla.
- - - -.
Fastande personer marka van- ligen att de tva Qorsta dagarna aro de varsta.
En kan- sla af matthet installer sig och okas .allt mer och mer, men efter denna tid har fastan borjat att aflagsna.
alla slags affektioner, och det angenama resultatet daraf ar e n kansla af befrielse lik den en konvalescent erfar efter et?
feberanfall .. !. '
.
Kurens verkningar bero ofta pa dess langd .. - .- ...
.
(i all&amp;a&amp;t fran tva till * ' $u.
dagar).
.
an, Sommarens stora riistrattsm6te.
Det p4 L.
K.
P.
R: s cen- tralstyrelsernote beslutade andra, allmanna kvinnorostrattsmo- .tet kommer, pa inbjudan af Skaneforbiindet, att aga rum son- dagen den 16 och mandagen den 17 juni.
Pa sondagen halles stort offentligt friluftsmote i Nackarpsdalen, man- dagen agnas at motesforhandlingar i Lund: I artikeln S p e t s a r i - regilende veckas nummer 5th- pa sida 208, 2: dra spalten, 13: de raden uppifran h iirjad e, skall vara h a r ja; pa sidan 209, ' 1: sta spalten, 12: te raden J.
~ u r d i c k a y .skall vara J.
- H rdlicka.
.
.
.
S. '
-
D A G N Y 224 - Vid min vistelse pa " Orchard Leigh " (namnet pa halsohemmet vid Chesham) sag jag emellertid patienter, .som fastade.
langt mer an en vecka i strack.
Dar fanns t. ex. en dam, som fastat i 21 dagar.
- Detta var ett af de intressantaste fallen jag sag.
- Hon hade under denna tid legat till sangs i en lufthydda, ehuru ' det varit en svar snostorm.
Hon hade lange varit.
sjuk och hade standigt mast baras fran soffan till.
sangen och fran sangen till soffan - sasom hennes skoterska berattade for mig.
- Efter de 21 dagarna borjade hon erhalla mjolkdiet, och efter omkring ytterligare 14 dagar fann jag henne sa stark, att hon kunde taga sig en prome- nad kring villan.
" Ah, ar det n?
', utbrast jag, " ar ni verkligen sa kry nu? "
Jag .hade namligen aldrig sett henne.
annat an i sin sjukstol och blef alldeles hapen, nar jag i den hurtiga damen med den spanstiga gan- gen igenkande invaliden fran lufthyddani " Ja, jag bor- jar att ' kunna taga sma ' promenader nu ", svarade hon gladt.
Och efter ytterligare nAgra dagar var hon med oss under gymnastikofningarna, och inom ett par veckor reste hon darifran med de glada orden: " Ja, nu komnier mina vinner inte att kanna igen mig, d e.
kan inte tro, att det ar jag. "
En annan fastande patient forefoll mig afven nastan underbar, sa fullkomligt oberord tycktes hon vara af sin nio dagars fasta.
Hon skotte sin massage dagen lang som vanligt och sag fullkomligt lika kry och rund och rodblommig ut den sista dagen som: den forsta.
Ingen manniska, som ej kande till forhallandet, skulle kunna haft en aning om att hon foretagit ' nAgori.
fasta.
Orsaken, hvarfor hon gjort det, var nagon tillfallig indiges- tion, och det syntes henne " som den naturligaste sak i varlden att ingenting fortara annat an kokt vatten, nar.
.. magen var p i nagot satt i olag.
For de flesta sjukdomar forordar dr Mac Fadden, om icke hel fasta sa Atminstone under nagon ' tid den sa kallade ?&gt;ene meal ' s-dieten9 ?.
D. v. s., att endast ata ett mal om dageil och detta vegetabiliskt: Han bevisar huru den fattige p i detta satt kan f a tillracklig foda for 2 shillings i veckan, och i Amerika har redan.
en klubb bildats, som praktiserar denna metod.
Den, bestar af grofsmeder, och de ha forklarat, att de aldrig kant sig.
s8 kaftiga som nu.
vad betraffar doktor Mac Faddens asikt om den kvinnliga gymnastiken skiljer den sig atskilligt fran var.
Var svenska gymnastik anser han l vara for militarisk,.
" You are like stiff mariikins, you Swedes, with your rnilitary exercises9 ', sade var 2 ' director ' 9 till oss den for- sta dagen for vara gymnastikofningar.
Det dar kan passa for soldater, inen ej for kvinnor med deras mjuka vagliniga kroppsbyggnad, menade han.
.
Emellertid fingo vi borja med sadana rorelser, som vor0 gemensamma for bade herrar och damer, djupa, andhamtningsrorelser, svangningar ' me ' d armar och ben - sa lange att vara ' lemmar nastan svaiigde af sig: sjalfva som perpendiklar och till sist en ' del .fot- och benro- relser i sittande stallning.
Darefter borjade de, for damerna sarskildt afsedda of- ' ' - - ningarna.
Man fick lara sig att sta och ga med hogbu- ret hufvud och elastisk gang, att intaga vissa klassiska stallningar, hvarvid uppmarksamheten maste riktas pA ni- got bestaindt foremal t. ex. en aflagsen tradtopp eller ett moln, som man fick utpeka under det man lyfte ar-.
.
.men o. s. v. " Om ni viste, hur fortjusande iii tar .er ut ", .kunde direktoren saga, " nar ni salunda lyfter armarna mot himlen p2 en gang och p2 detta satt tagar fram ofver grasmattan. "
En sport som ocksa idkades dagligen var bollspel, men icke med en vanlig liten boll utan.
med de stora .fotbollarna, som slungades hars och tvars,.
ofver och under eh, till hoger och ' vanster.
Det gallde att passa pa och se upp i hvart ogonblick .. .Till omvaxling foretogo, vi oss att lara engelskorna vara.
svenska fri- luftslekar, af hvilka sirskildt " vafva vadmal ".
slog lifligt an.
Lek och friluftsgymnastik ar det slags gymnastik d r Mac Fadden mest forordar.
.
.
For ofrigt talar den stora siffra.
af botade patienter vid hans " Healthhomes " for riktigheten af hans asikter.
A. Fallstedt.
, ' Medicinalstyrelsen och reglementerings- fragan i Stockholm.
om bekant beslot stadsfullmaktige i Stockholm vid sam- mantrade i december forlidet ar pa forslag af dr Ivani Bratt att inga till k. m: t med begaran om att den bestammelse.
i instruktionen till polismastaren af den 20 maj 1868, hvar-.
pA reglementeringen i stockholm hvilar, skulle upphaf- vas.
Forslaget gjordes sedan ofverstathallaren, med an- ledning af hrr Laurents, Bratts och Buhres motion om indragning af det anslag, som af stadsfullmaktige arligen beviljas prostitutionspolisen, erini-at om att da ofvan namnda bestammelse i instruktionen till polismastaren fo- refanns masfe anslaget utga.
Medicinalstyrelsen, som nu haft att yttra sig om den- na Stockholms stadsfitillmaktiges hemstallan om &amp; .dan andring i instruktionen for polismastaren att den stadga- de skyldigheten att lata forratta besiktning a prostituera- de kvinnor matte ur instruktionen ' utg %, har i dagarna afgifvit ett afstyrkande utlatande.
i detta.
arende.
Enligt styrelsens - mening bor stadsfullmaktiges hemstallan prof- vas ' forst i sammanhang " med slutprofningen af reglemen- teringskommittens forslag i * amnet.
Ofverstathailareambetet hade vid, ofverlamnandet,.
af den gjorda hemstallan uttalat.
att goda skal kunna anfo- ras bade for och emot.
Ambetet .anser afgorandet bora be- r o pa den hogsta sakkunniga myndighetens stallning till frigan, och medicinalstyrelseti anser sig darfor hufvudsak- ligen ha att bedoma huruvida besiktningstvangets upphaf- vande redan nu, utan att det ersattes med andra fore- skrifter, kan ur halsovardssynpunkt anses tillradligt dler ej.
Medicinalstyrelsen erinrar o m att .. .den af prostitutions- kommitten lamnade utredningen visar,.
att ' reglementerh- gen i alla handelser maste anses verka.
nagot godt, afven; S c
' om man ej bestamdt kan angifva huru stort inflytande Eriksson for kurs vid Rimforsa landthushaillningsskola (Ore- den kan ha.
Att kommitten forordar reglementeringens bro lans.
stipendium); 400 kr.
till Ebba Julin for kurs i sjukvard vid Roda korsets sjukskoterskehem (Stockholms afskaffande beror pa juridiska, sociala och moraliska be- stads stipendium); 325 kr.
till Eva Alde for kurs i sma- tankligheter.
bruk och.
dess binaringar vid Rimforsa; 200 kr.
till.
Ebba ' Den har.
ju ocksa, som bekant, ej .velat fororda af- Mannerberg for kurs vid Tekniska skolan i ma to ck ho lm (Os- skaffandet utan att vissa Atgarder i allmant profylaktiskt, teretlands stipendiuni) samt, 200 kr.
till lararinnan Valborg.
syfte inforas i stallet och foreslir i " vissa.
fall.
sjukhus- Carlstroni fiir kurs.
vid Hijlgre.
privata seminariet i Stock- holm (Alfsborgs lans stipndium).
tvang.
Fria stipendier ha tilldelats fil.
dr Kerstin Hard af Se- FrAn sanitar synpunkt, heter det vidare, synes det dir-.
gerstad for ho; gre ' spr ' a.kvetenskap1ig studier med 70 ' 0 kr.
for medicinalstyrelsen synnerligen olampligt om ' endast och froken Helfrid Olson f ~ fortsatta r studier i. talteknik med 250 kr .. den negativa del&amp; af kommittens- program skulle, genmii- FrBn donationsfonderna ha utdelats: Johanna Kempes sti- foras utan beaktaride af den an viktigare posii.iv: i.
Ej pendier: resestipendium pa 1,500. kr.
till med.
lic. Gerda heller synes besparingeri genom den ifragasaita indrag- Kjellberg Roinanus och 400 kr.
till med.
kand., Agda ' Hofven- ningen af alislaget bli SA sarskildt stor.
* dal, for medicinska studier; Evelina Fahnehjelms resestipen- Medicinalstyrelsen anfor, till slut, alt annu icke pa dium pa ' 500 kr.
till lararinnan vid Wallinska skolan froken l h g t nar alla infordrade yttranden fran myndig!
irtcr ill- Karin D~irling for idkande af sprakstudier.
F8r kvinnans politiska rostratt.
Pa inbjudap af Flens.
kommit.
Sarskildt saknas annu Svenska lakaresallskapets yttrande, och da man annu icke kan veta i hvad rikt-, frisinnade ungdomsforening hade i sondags anordnats of- ning detta kommer att ga, anser * styrelsen det annu mera ' fentlig diskussion om kvinnans politiska rostratt.
Inled- ningsanforandet frAn frisinnadt hall holls af fru Elisa- betankligt att redan nu i en ' viktig detalj foregripa ett beth Waern-Bugge frAn Stockholm.
Fran hogern upptrad- lugnt och fordomsfritt afgorande af arendet ' i dess hel- de Allmanna valmansforbui~dets Stockholmsdistrikts om-!
budsinan, lojtnant J. Folcker.
Efter ' 3 timmars debatt an- het.
Till detta maste vi for var del foga var mening, att togs foljande resolution:.
Man och kvinnor ur alla.
politiska partier, pa inbjudan af ett 9 ' fordomsfritt afgorande af arendet i dess helhet " .tor- Flens frisinnade ungdomsforening sanilade till diskussion om de i detta fall mera an nagonsin annars vara svart att kvinnans polifiska rostratt, uffala den bestamda ftirhoppnin- fA till stand afven med basta vilja i varlden, dA blott gen att riksdagens bilda kamrar matte i ar sasom hvilande d e n e n a af de tv&amp; i saken intresserade parterna - anta regeringens fiiirslag ' om politisk rostratt for kvinnor och darmed ge verklighet At trontalets ord att ' hansyn saval till mannen - har att bestamma i denna omtaliga fraga.
rattvisa som till statens valforstadda nytta krafver en rattel- * Obs.!
Anmiirkningen synes egendomlig.
Det torde nappeli- se af det missforhallandet att kvinnan i det vasentliga sak- '.
. "
' ', ' ': '.
, P- gen varit tanken p % b e s p a r i n g a r som foranledde stadsfullmak- tiges beslut.
nar den f6rnamsta af alla medborgerliga rattigheter.
- - p Skolkoksinspektrisbefattningen vid Stockholms folksko- lor.
Folkskoleofverstyrelsen har anhallit om stadsfullmak- tiges medgifvande att till innehafvare af den nya befatt- ningen sasom skolkoksinspektris vid Stockholms folkskolor antaga froken Kerstin Hes ' selgren.
Fredrika Bremer-Forbundets stipendier.
Frin Fredrika- Bremer-Forbundets allmanna stipendiefond ha ' foljande stipendier utdelats: 325 kr.
till Ragnhild Hederstroni for kurs vid fackskola.
i huslig ekonomi (Norrbottens stipendium); 260 kr.
till Anna Alidersson fur utbildning till slojdlararinna (Vasterbottens stipe~dium); 200 kr.
till seminarieeleven Vivia Holmer (Jamtlands stipendium); 200 kr.
till Maria Johansson for kurs vid Sa- mariterhemmet i Uppsala (Varmlands stipendium); 200 kr.
till seminarieeleven Alma Backstrom (Vaster norr lands stipendium); 225 h. till Lisa Koickeritz for kurs i tradgardsskotsel (Vast- manlands stipendium); 250 kr.
till eleven vid Kjellbergska stiftelsens seminarium Ester Norrman samt 250 kr.
till ele- ven vid skoEk6ksseminariet i Gbteborg Maria Bildt (Gliite- borgs och Bohus stipendium); 410, kr.
till Judit Tolrnqvist for kurs i sinnessjukvilrd (Skaraborgs stipendium) #; 300 kr.
' till seminarieeleven Signe Asplund (Sodermanlands stipendi4 um); 225 kr, till seminarieeleven Elsa Jacobson (Gotlands stipendium); 225 kr.
till kurs vid skolkoksseniinariurn Bertha Wigstrand (Blekinge stipendium); 200 kr.
till fil.
kand. Hulda Lundh for universitetsstudier (Kristianstads stipendium); 5 0 kr.
.till ' seminarieeleven Karen Hjorth (Malmohus stipendium); 300 kr.
till tradgilrdseleveri: vid Alnarp Alice Ahlcrona (Malmuhus stipendium); 260 kr.
till eleven vid Tekniska sko- lan i S.tockholm Signe Lidbeck (Kopparbergs lans stipen- dium); 200 kr.
till seminarieeleven Gerda Gustafsson (Upp- - la lans stipendium); 200 kr. '
till Brita BostrtBii for .barn- vArdskurs ' (Jthkopings stipendium); 400 kr.
' till Elisabethi.
Promenad- kostym, o af marinbla Cheviot och engelsk Homespun Sidenfodrad Kr.
59.
Ulster af Homespun Kr.
34..
AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN. '
,
II Fragor och svar.
II Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stlVlen?
Ja, ifall man Onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagng i postanstalter och boklildar?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, Ar.
H vilka villkor erhdlla arenumerantsamlare ri Dazny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helirs-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara fbir denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af ' prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man .det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men ailtid ' minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar!
l narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idisa Dagny?
- I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelsea rarande expedliltionnen ideesseras: (1 I I II o DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
En 19-arig ansprilkslos flicka som tagit realskoleexamen, o1 skar medfolja nhgot herrskap ti fPZatssbkande fd sina nnnonser infrda i landet for att vara husmoder DagnyfGr hnlfva priset eller 7119 ore pr mm.)
behjalplig med barnen, ar kul nig i somnad och handarbete Svar tiII " 19 hr " p. r., Katrinc En 25-arig lararinna holm.
onskar plats hos snallt herrskap, helst i prastgard, fran den 15 Musikvanner.
juni till 1 sept.
Ar villig att deltaga i alla i huset forekom- Ung dam, som sjunger och s p mande goromal.
Inga lonean- lar val, onskar fritt vivre ft sprak.
Svar mottagas m,J tack- sommaren hos familj p&amp; landc samhet markt) ' A.
R.
)), Bjur- mot undervisning och musikui derhallning.
R$erense r finna!
holm.
Svar till ') B.
B., Stockholm Ung skansk Iararinna poste restante.
onskar plats i battre familj i norra Sverige under tiden 2010 Infodd tyska, - 20 / 8.
Onskar helst lasa med anka efter svensk ambetsman, si nyborjare eller ha tillsyn ofver barn.
PA lon fastes mindre af- ker plats vid skola, kontor elle Sokande beharskat a seende.
Tacksam for svar till tidning.
svenska, och har flera i!
') Skansk Lararinna ", Gumeelii ven tjanstgjort som Iararinna vi Annonsbyra, Malmo.
skolor.
Bs !yg och referenser f redrika-Bremer-Forb., Sthlm.
Lararinna, onskar under sommarmanaderna Musikalisk battre flicka plats i god faniili.
att ga frun till handa.
Ar villig att under- som genomgatt Sklassigt Iarc visa barn.
Friit vivre.
Svar verk, ' onskar plats som hjal till p familjemedlem ", ^ Anaset, och saiiskap it familj.
Sva Stensa ter.
markt.
') l9 W '.
Strangnas, p.
I I Under sommarferierna onskar en skolkokslararinna sys selsattning i ett hem i Motali eller trakten daromkring, antin gen som husmoders hjalp elle] i huanoders stalle.
Svar till " E E-n ", Motala Verkstad, p. r. Violinis t (dam) onsk.
juli o. aug.
komma i bild, musik.
hem p&amp; landteg.
el.
dyl i o. for violinunderv.
Ref. orr sa onsk.
Svar till " Violinisi 1912 ".
Tidwkont., TegnQg.
18 Stockholm.
Ung musikalisk bjldad flicka onskar, mot frit!
vivre, plats ofver sommaren I finare famili.
Lamnai iindcrvis- ning i n ?usik samt ar villig att deltaga i fii-rekommande g6ro- mal.
Svar till " Familjeinedleni T.
J.
) ', adr.
Gumeelii Anrions- byra, Malmo.
e Handarbetslararinna som genomg4 tt I Iandarbetets van- ners konsts~mnadski~rs, Andrea Eneroths lararinnekurs, Johanna Brunssons praktiska konstvaf- nadskurs samt praktiserat soni vi- karie, soker plats som handar- betslararinna.
Svar till " S.
S.
", Tidningsk., Karlavagen 6, Stock- holm.
En 23-arig, bildad, glad flicka onskar mot fritt vivre och fria resor under sin semester (c: a kunnig i somnad och alla hus 1 man.)
medfolja aldre dam el- liga sysslor onskar plats i fa.
ler familj pa resa iitomlairds.
milj dar jungfru finnes.
Svar till Koiiipetent i tyska spraket.
Go- " Juni l9l2) ', Hunnebostrand.
da rek.
Svar till " Ltlandsk re- sa ", Kiosken Jarntorget, Ciote- burg.
Enkel ansprakslos flicka Ung flicka Ung musikalisk tyska, unskar plats nu i borjan af maj, som barnfroken eller husmoders hjalp.
Rek.
finnas.
Svar emot.
ses tacksamt under adr.
" 22 W, Katrineholm, p. r. nied prima betyg fullt forfaren i skotandet af ett hushall, onskar plats som husforestandarinna, helst pA landet.
Svar till) ' l&lt;.
M.
25) ' under adr.
S.
(itirnaelii Annonsbyra, Stockholm, r. v., h.
Referenser: Prof. E.
Kock, Lund.
onskar under sommarmAnaderna plats i familj.
Ar villig och van att deltaga i alla sysslor inom ztt hem, lasnin med mindre barn, somnad, s !rifgoromAl o a.
Svar till " Elsa 21))) Kalmar, p. r. af god familj onskar pfafc i innj till Prast- eller IIerrgArd, dar hon under husmoders ledning &amp; r delta a i allt hvad son1 hor ii11 ett fems skotande.
(Villig erlag a nigon betalning.)
Svar till ' baj9), Eskilstuna -.
.
: i E m k e 8 flIcR6en5: Kw.
sjukgymnast val hemmastadd utomlands, myc- ket resvan och sprikkunnig on-; kar medfolja familj eller ensam person utomlands.
Svar till " God hjalp ", under adr.
S. Gu- nzlii Annonsbyri, Stockholm f. r. b.
En ung finsk, nagot svenska talande bildad dam ioker ' plats frin den 1 juni, for itt gA frun tillhanda, eller som iallskap for barnen, eller nigon innan lamplig plats.
Svar till AnsprAkslos) ', Lieksa, Finland.
, Som barrnfr6keua eller husmoderns verkiiga hjf fp och sallskap onskar harnkir ba tt- re flicka plats i fatriilj dar jung- Fru finnes, helst i Siidernianland eller i dessa narhet.
Svar till " Smi lonepretentiorxcr ", t 1 ppsala, p. r. Landtbrukaredotter, Ung flicka ar, af god familj oliskar plats till den 15 maj eller 1 ju- ni som fruns verkliga hjaip och; allskap (dar jungfru finnes).
Har genomghtt hu~hallskirrs och i r van vid allt som forekommer i ett hem, sisom itlatlagning, kladsomnad, handarbete o. s. v. Tacksam for svzr till Tilitlig ", i Iiigelstrade p. r. inskar pIats i familj den 15: de naj eller l: sta juni.
Ar villig ieltaga i alla inom hus fore- toinmande goromal.
Har ge- iomgaitt hushillsskola, kunnig i landarbeten.
Har forut ej in- iehaft nagon plats.
onskar an- ies som familjemedlem.
Svar motses tacksamt till " 21 ar '), Ilesterlosa, p. r. m eller till hosten onskas af 24-arig flicka med G &amp; rs vana vid olika i kontos forekommaxi- le goromal.
Ohs.
!
Stenograf och maskinskrifverska.
Betyg och referenser pa begaran.
Svar till platso ombyte^^, Svenska Dagbla- - lets Annonskontor, Stcckliolrn.
17 Plats a kontor t Stockholm /
D A C N Y LEDIGX- PL A TSER,.
: j ...,.
.. " .., i '.
.
.
.
.
.
.. i ' '.
J ' 8.
.
.
. "
J2 Vid.
b * gV.&amp;b erg&amp; d ...
.
i.
.
!)
vid " Langbro, sjukhus, Alfsjo, Lon: A orolig afdelning 660 kr.
med 5 Alderstillagg a 120 kr., a lugn afd.
500 med 5 .al- derstillagg a 100 kr.
Ofversko.
ter skeelever antagas.
Ansokan, med b-etyg, Iakarebetyg, frejdebe- tyg och foto., insandes till Of- verlakaren.
kungoras harmed till ansokning le.
.
diga tva lararinnetjanster.
Arlig: 900.
kr.
jamte 3 Alderstill.
lorl .. ~ lagg a 100 kr.
efter resp. fem: tio, ' .och.
femton ars ofotvitlig tjanstgoring.
Dessutom anslas jamval tit ansokning lediga tv8 smAskda- iarinnetjanster p&amp; forordnandf endast for lasiret 191 2-1 91 3.
900,. kr.
, for lasar,.
- Samtliga tjanster tilltradas det;: ~eptimBer.
i912,.
och skola,an.
$it~nings~andlingar ingifvas till styrelsen " fore.
den 1 juni 1912.
Varberg: den 25 april 1912.,.
.
Folkskolestyrelsen. '
i: d.
, ...
Tillk5nnagif ' vande.
Till en nyinrattad befattning sasom skoterska vid Stockholms stads halsovardsnamnds nik a Sodermalm aga kompetenta.
sokande att senas1 mandagen den 13 maj 1912 in.
.hari ' kl.
12.
pA dagen A halso ~Ardsnamndens byra i huset n: r 4 vid Vasagatan ingifva sina till halsovar ' clsnamnden stallda an- siikningar.
Med befattningen ar forenad en kontant afloning af 1,000 kronor.
' - ' Stockholm den 12 april 1912.
HALSOVARDSNAMNDEN.
antagas vid Vanersborgs Hospi- tal och asyl.
Forutsattningar: Alder 20-30 ar, god folkskole- bildning, god halsa.
Sokande torde helst personligen installa si samt forete frejdebetyg, laka- refetyg och betyg ofver vandel och innehafda tjanster.
Afloaing 20 kr.
i man.
och fritt vivre; efter ett ars event.
anstallning som ordinarie med begynnelse- lon af 28 ' kr.
i man.
...
Ofverlakaren.
Hem.
~oirestandarinne~lats for ett (mindre) barnhem ledig.
Ansok- ningar sandas .under adr.
)) Hem '), Helsingborg p. r. t f$.
" di ' z Ung, glad flicka med icke allt for stora umgan- gesansprak far anstallning i barn- los disponentfamilj i storre landsortsstad sAsom hjalp och sallskap.
Intresse for hemmets vard samt nagon kunnighet i ~ o m ~ i a onskvard.
d J.ungfrur fin- nas.
Svar med upcgift A 1611, foto.
och ref. till) ' bod omvArd- nad ",.
A h.
TidnAont., Gefle.
.
.
.
,.
For folkskolor.
.
enkel, ansprakslos flicka, som.
pi egen hand kan skota ett hem, finnes plats ledig nu eller l ju- ni hos ensam herre, tjansteman, vid ' I ' Jonkopings folkskolor km- Svar - med uppgift och lonean- gotes harmed till ansokan le- till)) Stf.
)), Ingelstrade dig.
Arliga lonen utgor 1,400 sprak (Skalle).
kr., - i ' hvilket belopp ingar jam- val ersattning for.
il lag stadga- .de naturafo.rmaner .samt f6r of- Bokforerska och verlasnin Till lonen komma 3 alder$1liigg, det forsta a 100: Kassorska kr.
.
- ' och de tverine fdjande hvartdera - A 200 kr., och utga van vid goromAlen a l: a kl. ho- Alderstillaggen efter resp., 5, 10 tellkontor, erhaller genast plats.
och 15 ars, tjanstgoIring som or- Alder ej under 25 ar.
Uppgifl dinarie .. ' vid Jonkoipings folksko- a loilepreteiltioner och referenser lor.
rliga undervisningstiden a r emotses under marke: Talitlig 38 - veckor.
Ansokningar bolra bokforerska ", adr.
S. Gumzelii jamte lakarens intyg om sokan- Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. des halsotillstand inom i lag f&amp; reskrifven tid insandas till J&amp;- ko: pings folkskolors expedition.
.
JoinkGping i april 1912.
A Folkskolestyrelsens vagnar: vid Ekdsunds fasta folkskola i Husbysjutolfts forsamling, U p p Fritz Wetterholm.
sala lan, stikes inom 60 dagar efter forsta kungorandet i Post- Robert Johansson.
och Inrikes tidningar.
Skoltyp litt.
F. Lon enligt lag.
Bo- En.
extra ordinarie.
' stad Z rum och kok.
Dessutom lararinnetjanst 60 kr.
for Undervisning i flick- slojd.
Skolan belagen vid all- vid ' Prins Gustafs folkskola i man vag 1 / 4 mil fran jarnvags- Uppsala.
sokes hos ' Direktionen station: ' Husbysjutolft.
- adr.
Ekolsund, for namnda skola.
Ansanings- handlingar insandas till, under- den 22 april 1912.
Skolradet.
tecknad fore den 25 nastkom- mande maj.
Uppsala den 24 april 1912.
Ordinarie folkskol- Gustaf Sillen,.
.
lararin netjansten t. f. rektor.
vid Prins Gustafs.
.
folkskola.
vid S ~ r b y fasta folkskda litt.
E i Edcbergs forsamling i Orebro lan sokes inom 60 dagar efter i6rsta tillkannagifvandet i Post- och Inrikes tidningar eller se- den 10 nasta juni.
Lon onskas en enkel och anspraks- nast enligt lag.
samt bostad om 2 16s flicka, helst fran landet.
Bos rum och kok.
vara nAgot kunnig i handarb.
och somnad samt enklare mat- Edsberg den 11 april 1912,, lagning.
Svar.
till)) Landetp), jam- Skolriidsordforanden.
te betygsafskr.
och foto.
torde sandas till S. Gumzelii Annons- byra, Goteborg f. v. b..
. '
' Ordinarie lararinnetjanaten ' Folk-kindergar ten.
$om hjalp och sallskap En slojdlararinnebefatt- Forest2ndarinneplats ledig nasta ning vid Vaxjo stads host.
Ansokningar fore den 25 maj.
Narmare upplysningar af folkskolor Froken E. Trybom, Skara.
kungores harmed till ansolkan le- dig att sokas fore den 20 nast- kommande inaj.
Tjanstgorings- tid 37 % veckor om aret med hogst 30 timmar i veckan.
L&amp; neiorrnaner: grundlon 800 kr.
samt 3 Alderstillagg om 1 0 0 kr.
hvartdera att utga efter 5, 10 ?h 15 ars oforviilig tjanstgo.
ring.
vederbliga ansokningshand- lingar,.
atfoljda af lakarebetyg.
st.yrkande att den sokande ej ar behaftad med sjukdom i eller kroppsligt lyte, stallda till folk- skolestyrelsen, iiisandas under adress: Folkskolans expedition, Vaxjo; Vaxjo den 15. april 1912.
C.
0: Arcadius.
Folkskolestyrelsens ordf..
En smaskollar arinne tj ans t vid fasta sniAskolan vid Kdsva bruk i M a l n1 a forsamling i Vastrnanlands Ian, att tilltradas den 26 nastkommande augusti, iir till ansokan ledig iitt sokas hos skolradet i.
Malma, adress A s b y, fore den 1 nasta juni.
Len: grundltinen ar 550 kronor Por ar) fri vedbrand, fri bostad ii 1 rum och kok.
For slojd- undervisning, soin hittills fun- nits och for narvarande finnes att fa, lamnas i lon 90 kronor For Ar.
Malma den 2 ' 6 aprill 1912.
J. V. Ahlgren.
Skolradets ordforande. '
En ofverskoterska och afdelningsskoterska En smaskoli ' ararinnebefa t tning Fa en plats a Gelle fattigvarsinratt- Loneformaiier for den folr- vid Karlshamns folkskola ning.
ra 700 kr.
och for den senar.e kungores .harmed ledig ait so- 403 kr., jainte allt fritt for bi- kas fore den 20. maj 1912.
Lo- da.
Platserna tilltradas 11 juii neforinaner: grundlon 800 kr.
innevarande ar eller tidigare.
samt 3 alderstillagg om 100 kr.
Ansokan, stalld till Fattipards- hvartdera .att utgA efter 5, 10 styrelsen, Gefle, skall vara at- och.
15 ars ol~rvi~tlig tjanstgo- foljd af alders- och fredjbetyg, ring, Ve ' rlerborliga ansoknings- Iakarebetyg, ilit g angaende ut- handlingar; atfoljda af lakarebe- bildning och hrutvarande tjijnst- tyg och sfallda till Fo~lkskdesty- goring samt sokandens fotogra- relsen, Karlshamn, insandas till Fi.
Ansokningstiden utgar, den undertecknad.
25 dennes.
.
Gefle den 2 maj 1912.
Nils Kroon.
Ofverlarare, / (nrlsharnn.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
-- D A G N Y Deposition \ 411 ' Kapitalrakningj 2 4 01 Kungorelse.
skola for utbildande af lararinnor, Rimforsa.
Extra ' ordinarie-.
eller vikarieanstallning i 14s- och~skrifamncn samt Gfningsamnem vid Stockholms folkskolor.
- Ny lararinnekurs (2-arig) borjar den 1 okt.
1912.
Ansokan om intriide stalles till Landthush~llningsskolans styrelse o. .insandes under adress Rimforsa.
Den bor atfoljas af riist- o. kunskapsbetyg, lakare- betyg enl. af skolan tillhandahallet &amp; rmular, samt 6friga intyg som sokande Onskar Aberopa.
Prospekt innehallande upplysningar om in- tradesfordringar, afgifter m. m. erhalles p8 begaran.
Ansokan om in- trade skall vara inlamnad fore den 15 juni.
Larare och lararinnor, hvilka for nastkommande laslir mska erhalia anstallning slisom e x- t r a o r d i.
n a r i e e l l e r vi- k a r i e r a n d e l a r a r e i. l a s - och s k r i f a m n e n a sam1 i ofningsamnena k v i n n l i g Arsenalsaatan S, sliojd, teckning,, s a n g och h u s l i g e k o n o m i, af- SBdermalmstorg 8, vensom.
v i t k a r i e a a s t a l l - Stwegatan 82, n i n g i g y m n a s t i k vid.
.
.
.STOCKHOLM.
torde se- Stockholms folk.olor, Aktiekapital 3,000,000 kr.
: den 15 nastkommande 12 pa dagen till Ofverst for Stockholms stads skolor,.
Fredsgatan 9, stock- -, (LEDIGA PLATSER) holm, ingifva ansokan darom ~ e ' n .af Goteborgs och Bohus lans lands- jamte Aldersbevis, lakareintyg om ting aflonade god halsa samt afskrifter af no- Sjukskoterskebefattningen l Jorlanda ' diotrikt ar till ansokan ledig.
diga betyg rorande utbildning och foregilende tjanstgoring.
For Sjukskoterskan, som antages p&amp; sokande, som for narvarande haf- tre .manaders omsesidig uppsag- va anstallning vid Stockholms ning, skall aga god frejd, god folkskolor, aro namnda intyg och halsa och tillrackliga kropps- afskrifter ej erforderliga.
krafter samt godkanda vitsord Enligt nu gallande aflonin s- oiver genomgangen sjukskoter- bestammelser utgk arfvode &amp; r skekurs vid nagot af sjukhusen extra eller vikarierande rarare, i Goteborg, Stockholm, Uppsala resp lararinna for lasar och full eller Lund eller annan darmed tjanstgoring raknadt: jamforlig sjukvardsanstalt afven- i l a s - o c h s k r i f a m n e n a som fullgjort minst en manads for manlig larare med 1,800 tjanstgoring a nagot epidemi- kronor, for lararinna med 1,500 sjukhus, helst i Goteborg eller kronor; Stockholm.
i k v i n n l i g s l o j d for la- Lonen, som bestanimes af lands- ra~inna med 1,200 kronor; tinget, ar 750 kronor om Aret i t e c k n i n g o c h s a n g med 2: ne ilderdiragg, hvardera for bade manlig och kvinnlig la- h 50 kronor, hvartill kommer rare med 1,300 kronor; fri.
vArd a lanets sjukhus for i h u s l i g e k o n o m i forla- tillfallig sjukdom afvensom viss rarinna med 1,200 kronor, hvar- ersattning for enskild vard af vid dock 150 kronor beraknas icke smittosam sjuk.
utga i form af fri kost i skol- Tjansten skall tilltradas den 22 koket (frukost och middag) un- juni 1912.
Anstikningar, stallda der arbetsdagarna.
Erhaller SA- till landstingets forvaltningsut- dan lararinna fri bostad, skall skott och atfoljda af behiirig- af arfvodet afg5 ytterligare 150 hetshandlingar, skola insandas ti l1 krpnor; landstingets sekreterare, lansno- i g y m n a s t i k (for kvinn- tarien Thorin, adress Goteborg, lig vikarie) med 1,200 kronor.
fore d.
' 24 maj 1912.
Af vikarierna hafva 6 manliga Goteborg i maj 1912. och 12 kvinnliga i las- och Goteborgs och Bohus lans Landstings skrifamnena samt 1 vikarie i Forvaltningsutskott.
kvinnlig slbjd fastare anstallning, ~ernforestikndarinnor sa att de, liksom txminsvikari- erna, Atnjuta full afloning under vid Sunnerdahls hemskola i Sabyholm.
hela lasterminen, hvaremot an- under instundande sommar nan vikaries afloning utgar en- komma att anstallas f y r a vi- dast for de dagar, da han har karier under hemf6restAndaiin- forordnande.
nornas semester.
Hvarje vikari- Ofverstyrelsen vill tillika med.
dela, att ytterligare nagra be- at kommer att omfatta 6 veckor.
iattningar sasom vikarierande 1 % Arfvode efter 1,170 kr.
pr Ar rare och lararinnor i las- och amte fritt vivre.
Ansokningar orde stallas till Direktionen for skrifamnena med tjanstgiorings- skyldighet under nastkommande Sunnerdahls Hemskolor pa lan- lasar att vid slutet al det.
Stockholm, och fore den 25 denna komma termin kungoras lediga.
maj sandas till undertecknad, Stockholm den 23 april 1912.
Hemskolans rektor, under adr.
ofverstyrelsen for Sabyholm, Bro.
Stockholms Stads Foikskolor.
C.
L. Lohmander.
Sparkasse- rakning olo K~PMANNABANKEN, ' ' - - Prenumerera pa D A G N Y!
-.
(afven blusar, barnkliider m.
m.)
innehallande 2 rum kok, tam- Praktisk metod, utan trackling.
bur och veranda pd nedre bot- Hvarje elev disponerar en symaskin.
ten samt 1 rum, kok och haU ofvan@, hogt och sundt belagen KARIN EONER, Stockholm.
vid barrskog i Flens municipal- Sfbylteg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004. samhalle, uthyres for sommaren eller eventuellt langre tid.
EVA EGNER, Malmo.
Svar till lirarinnan Lovisa Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Thoren, F l e n. '
- Fredrika-Bremer-Fllrbandets Sjaksklltenikebyri: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Prenumeration Alm.
tel. 82 11.
$ Kurs i landthushall, Husdjurssklltsel, Mjolkhushallning, Matlagning och TvPtt Facks kolans landtgard, Brogard, juni -- .aug.
Anmllaaa bil!
Faastskolaaa f. huslig eksnonsh, Uppsala.
~ r c ~ r ~ p l A s n kgiiraii gratis och f r ~ ~ k ~ ~ i " Fredrika-Bremer-F6rbandet: Drottninggatan 54.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byri oppen 11-4.
Nybyggd Villa, Lektioner i Linnesomnad Norges forsta kvinnliga professor Af Elle12 Kit~zuri.
Riksdagen.
Nar r6strattsfragan ar verkligt aktuell.
Af Elps.
Aktenskapslagstifhiingens reformering.
Fyra kvinnor som sakkunniga.
Den kvt&amp;iga Gfverlararefriigaa.
.
En intellektuell affarsunion mellan Nordens kvinaor.
Ett f orslag af dr Vera Hjelt.
Emilie Rathou - 50 ar.
.
Af A.
V: Om sproglig Forstaaelse.
VII.
Af Almq Forsberg-DaIhog.
Brita von.
Horn:.
.
hcrezie.
Rec.
af Sgrid Elmblnd.
Insand: litteratur.
Bernarr MacFadden och fastekuren.
Af A. Fallstedt.
Medicinalstyrelsen och reglemente rings fraga^ i Stockholm.
Notiser. '
' * I ' Dagny sker A narmaste postansfalt eiier bokhandel.
:
