# ID: svediakorp-per542
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,097
# sentences: 946
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 18.
Stockholm den 2 Maj 1 8 1 2.
Prenumerationspris: 111 b. kr.
4: 50 ' / u ar.
.
kr.
2: 50, l. l, i: 25 81, l, -,, 3: 501.
.
.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok-.
handel.
Redaktion: MSstersarnuelsgatan 51, en tr. ed aktor o. ansvarig utgifvare: E L L EN K L E MA N.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12..
Utgiiningstid huarje torsdag.
l -- Expedition och ~ n n o k k o n t o: r Mastersamuelsgatan I en tr..
.
Englunds BoMr.
Sthlm 1912.
F. - l ' Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15.
mm: s hojd per girig.
10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 %, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010..
Annons bor kara inlamnad -.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
senast mindag f. m., Aktenskap e l l e r arbetsfortjanst.
arnnxmstallningen eller - rattare sagdt - det i rub- riken har ofvan gjorda motsatsforhAllandet torde for den, som ej foljt med en del faser nutilldags i stri- den om kvinnans stallning,, forefalla hogst egendomligt.
En ej initierad, och fordomslos, lasare bor .helt enkelt finna det absurdt.
Och dock ar .det den enkla samman- fattningen af en konflikt, i hvilken staten anser sig kun- na forsitta i dess tjanst arbetande kvinnor.
En kvinnlig kontorsskrifvare vid statens jarnvigar i Stockholm har i dagarna fatt afslag p i sin ansokan om att fa kvarsta i tjansten efter ett - med en kamrat vid jarnvagen - in- ganget giftermal.
Pa ansokiiingen hade endast tecknats beslutet: ' ~ ~ f s l ~ s jamte ", underskrift.
S Denna handelse satter ater under debatt den fraga, hade innan hon inlamnade sin ansokan till jarn- vagsstyrelsen hort sig for hos sin narmaste forman lik- som hos vederborande foredragande i styrelsen samt fatt ett uttalande om att de togo for gifvet, att det begarda tillstandet skulle komma att lamnas.
Inom hela verket cii~sags detta ocksa allmant som sjalfklart.
Lysning ut- togs &amp; en af de bada kontrahenterna utan att svaret ' pa ansokningen invantats.
Sedan det lyst forsta gangen kom - afslaget.
Som den kvinnliga ' partens inkomster aro fullt ut lika oumbarliga for de tva personerna i fraga efter aktenskapets ingaende, som de - varit for henne en- sam fore detsamma, har nu lysningen mast installas.
Om giftermalet alls kan komma till " stand beror pa om ' egen- det klagomal, som hos k. m: t af den kvinnliga kontors- domliga stallning myndigheter - staten - ta gentemot de forsorjningsarbetande kvinnorna sasom gifta.
A Aktenskaps- frekvensens sjukande framhalles 4 ena sidan som icke blott - beklaglig utan farlig for nationen, .och man drar sig ej for att klandrande soka pafora k v i n n o r n a skulden for i deHa afseende ofordelaktiga siffror, a an- dra sidan stipuleras, eller vidhalles, bestammelser, som.
icke blott kunna gora kvinnorna obenagna till aktenskap utan rent af i ' atskilliga fall for dem omojliggora akten- skaps ingaende.
Det ofvan namnda fallet staller i bjai-t relief dessa in- konsekvenser, hvilka man atminstone icke kan anse befor- dra statens pistiidda eget itttresse med afseende p i akten- skapsfrekvensen.
Den kvinnliga kontorsskrifvare, om .ahvilken det ar skrifvaren nu anforts mot jarnvagsstyrelsens beslut, kom- mer att till hennes fordel afgoras.
Enligt jarnvagsstyrelsens instruktion ar det,, ' om kvinii- lig ordinarie tjinsteinnehafvare trader i gifte, styrelsen obetaget att bibehalla h,enne i e x t r a tjanst, da sadant anses lampligt; Den o r d i n a r ' i e tjansten blir hon for- rustig, afven den e x t r a kan, sasom har gjorts, berof- vas iienne.
Hur saken kommer att utveckla sig ' vet m a n, annu ej.
Stipulerandet, som berofvar henne den ordinarie och k a n.
berofva henne den extra tjansten, kvarstar.
Konse- kvensen har i detta ' direkta fall blifvit akten ' skapets omoj- liggorande.
Huru rimmar detta med statens intresse af stigande och ej sjunkande aktenskapsfrekvens?
.
*
206 h,.
:.
:.
:,.
:.
::: D A C N Y -.
.
.
.
_ _ -- *.
_.- -- -. -- - ~ ~ d l i ~ med e n anledning.
af ofvan rel&amp;&amp;de fall ' har.
borgmastare Carl Lindhagen, hvilken ju forut.
i riksda- gen upptagit fragan om de kvinnliga bitradenas i statens tjanst ratt att kvarsta i tjansten efter inganget ' aktenskap, i Andra kammaren framstallt en interpeiation: till civil- ministern af foljande lydelse: att denna argumentering resulterat i tre lonephi: 1) fijr manlig familjeforsorjare, 2) for ogift man, 3) fOr kviritia.
1 motiveringen siges vidare: " Skillnaden mellan lo- nerna i skalorna 1 och 2 bor vara stor men mellan 16- nerna i skalorna 2 och, 3 obetydlig. "
Men hur 1 ' llirn- pas detta?
Jo, den forra skillnaden ar 800 kr.
i lagsta " Kan det rnoi ' ses att nu gallande fkieskrift skyld&amp;- och 1,000 kr.
i hogsta loiiegraden; den senare 600 i lag- h d for kviiwlig befattningshafvare vid jarnvagarna, post och.
' &amp; och 900 kr.
i hogsta lonegradell, d. v. s. gift lara- telegraf alt i handelse af gifkrnl81 frantrada sin befattning, res forsorjning~plikt tillgodoses med 800 a 1,000 hr., afvensoni deii godtyckliga tillampningen af densamma skall -.
inom deii narmaste tiden utbytas mot ett tidsenligt stadgi&amp;.
der det man anser att ogift man " behofver " O- i 900 de garantier for en &amp; he !lig rattvis praxis i kr.
mer an ogift kvinna.
Till den sista stora differensen den iiiaii en viss profningsratt.
foitfarande medgilves veder-, kommer man genom att tilldela ogift manlig larare ett boraride styrelse?
),.
.
.
...
. '
alderstillagg mera an lararinna.
Haremot har komrnit- Kammaren bordlade interpellationen.
tens kvinnliga medlem, froken Sidner, inlagt reservation.
.
.
..
Hvarigenom ar ogift larare i behof af ett ilcierstilliigg.
.
.
.
mera an lararinna?
Det har sin stora betydelse darige- 54!)
nom, att det medfor sa vasentligt hogre pension -.
kr.
Ogift larare skulle saledes som pensionerad " behob VA,, 540 kr.
mera an pensionerad lararinna! '
' I n Seminariernas Ionefraga.
I foregaende numnier af Dagny har froken A. Soren- sen i ett par artiklar redogjort for seminariekommitd tens betankande och, framhallit de forbattringar forslageb.
innehaller i pedagogiskt och organisatoriskt hanseende.
Kommittens omsorg att " tillforsakra seminarierna de ba- sta krafterna " har vid behandling af ionefragan.
i dessa ar- tiklar fatt framsta som det vasentligaste, och detta har.
.
fatt undanskymma rattvisans synpiiiikter.
- Vid tillampningen af den s. k. behofsprincipen har man i de egentliga.
loneskalorna saval for seminarierna som for ofningsskolan utelamnat kvinnlig familjeforsorjal re.
Anka med forsorjningsplikt mot minderariga barn ar val i annu hogre grad an manlig familjeforsorjare i " .be- liof " af hogre lon for att blifva " lika formanligt stalld " som denne.
Hon har utom sitt yrkesarbete afven upp- .giften att ensam uppfostra sina barn (blifvande statsmed- lemmar lika val som den manlige familjeforsorjarensj samt att som husmor skota sitt hem.
Pa henne ' hvilar saledes dubbel uppgift och dubbel arbetsborda, och det ar med underliga kanslor man erfar, att man anser sig gjort nog for henne genom att tillerkanna henne 900 kr.
for denna forsorjningsplikt, d. v. s. att hon i hog- sta lonegraden kan komma upp till samma lonebelopp som ogift manlig larare.
Som argument for detta ' for- slag anfor kommitten, att endast i " fataliga fall kan .kvinna i statens tjanst komma att.
anses " som familje- forsorjare.
Sa mycket lattare hade det varit .att har lata mansklig rattvisa rada.
Nej, sake~i ar den,, att det tar tid innan gamla askadningar bortfalla.
Man har blifvit van vid, att kvinnorna inom alla arbetsomraden sta p5 ett sarskildt lagre loneplan, alla utan undhtag, och det tar tid, innan man vill andra sin askadning harutinnan.
" Behofsprincipen " passar emellertid att anvanda for I sin motiverinej att fa inannens loneforma~ier okade.
till loneforslaget framlagger kommitten alla skal, som.
ta- la for en hogre loneskala for familjeforsorjare och en lagre for ogift larare, mall eller kvinna; pa ett synner- ligt valtaligt satt.
Efter lasningen af denna pa rattvisa grundade motivering an det en ofverraskning att finna,.
* &gt;, Deiina stora skillnad i lon for manlig och kviiiiilig adjunkt med samma kompetens, samma arbete och 1.111- der samma lefnadsvillkor - bida ogifta - stodes pa fol- jande fyra skal: l) minnens storre fysiologiska narings- behof, 2) afgiften till anke- och pupillkassaii, 3) varri- plikten samt 4) hogre pensions2lder.
Mot det forsta skalet vill jag iiivanda -- dtt fysiolc-.
@ ska nariiigsbehofvet ar ' individuellt.
Det ar bBgst iii- sentligt olika saval bland man som kvinrior och ar ci alltid beroende af kroppsvolymen.
Skulle lcincsystern upp- goras pa en sa varierande grund, sa torde det bcfi5fua.s en mangfald loneskalor.
Asikten om mannens storre fy- siologiska naritigsbehof tillampas numera ej inom det praktiska lifvet har i Stockholm.
W de storre pensiona- ten gores ingen skillnad i manadsafgift for man och kvinnor, och ingenstades a restauranger finnas liigre pris eller mindre portioner for kvinnliga kunder.
Det ar mer an underligt, att mannen begiira godtgii- rclse for afgiften till anke- och pupiilkassari.
I ' ix c11 jamfbrelsevis lag afgift tillforsakrar den manlige l (ilitiig; i- re, kvarom har ar fraga, sin efterlefvande familj tall be- tydlig inkomst.
Det ar eit slags lifforsakring, hvari sta- ten hjalper honom med premierna.
Vi ogifta kviiiiior hii ofta anhoriga, foraldrar och syskon, hvilkas framtida ut- komst vi soka trygga genom att vi - deras familjefor- sci-jare - taga lifforsakring, inen det ar helt andra pre- i,i; er vi f3 vidkannas.
De larare, som forbli ogifta, ha visserligeri ej nagon personlig fordel af namnda kassa czli f2 det oaktadt alltjamt betala afgiften tiil densamma.
I-Ivarfor ej forutsatta samma karintresse hos lararinncnia cch Alagga- dem xiarnnds afgift utan att gora skiilnad i lon?
Eller Atminstoiie ej gora skillnaden storre ii11 tlei~- n?
afgift betingar.
Genom varnplikten forlorar lararen atminsto~ie t j nicr an mojligen ett ars lonetursberakning ock tcrde bli viil ersatt liarfor genom att fa Alder~lillaggen ett Ar tidigare an lararinna.
Att tillskapa stora loneformaner p i denria grund ar orimligt.
Pa hvad satt skola ofriga miin fii ersattning for denna allmaiina medborgarplikt, soni lan-
dets forsvar krafver?
Och de till krigstjanst odugliga fil enligt forslaget samma formaner som de offlga.
.
.
Kommitten foreslar att pensionsaldm - for kvinnlig) adjunkt hojes till 60 ar, under det den for manlig ad- junkt fortfarande ar 65 ar.
Detta skall utgora en del .. af motiveringen for den hogre lonen for d&amp;: senare,.
I praktiken ar det nog sil, att saval kvinnor som, man, som natt pensionsaldern, garna vilja behalla sitt.
arbete sa lange som mojligt.
Det ar blott i yngre - a r som af- skedstagandet hagrar som nagot efterstrafvansvardt.
U r ekonomisk synpunkt ar det val en fordel att fa behalla arbetet och lonen framfor att draga sig fram pa en knapp pension.
Da det var fraga om prasternas ansags detta vara ' en uppoffring af de aldres intressen; Det ar ocksa besynnerligt, ' att, da .man beraknar den !f- ' fektiva lonen under arbetsaren, man glommer medtaga.
fordelen af en hogre pension.
Som kompetens for kvinnlig adjunkttjanst har i kom- mittens forslag upptagits saval filosofisk ambetsexame?
som afgangsbetyg fran hogre lararinneseminariets fort * sittningskurs.
For denna pa olika satt forskaffade kom- petens har man ej gjort nagon skillnad ' i lon; slledes fa de betraktas som likvardiga.
Men ar kursen fran hogre seminariet likvardig med akademisk examen, aflagd- af kvinnlig adjunkt, sa ar den val ocksa likvardig med sam- ma examen, aflagd af manlig adjunkt.
(De, som aro lika med ek och samma, aro sins emellan lika.)
Nagon or- sak till den stora skillnaden i lon mellan manlig och kvinnlig adjunkt kan siledes ej dessa bada arter af kom- petens rimligtvis vara.
- For den skillnad.
i lon -; 300 kr.
- som,.
' forslaget gor mellan ofningsskolans lararekar - ogift manlig la- rare samt lararinna - bortfalla de sista af de ofvan- namnda skalen.
Har ar kompetensen (folkskollarareexa- '.
.
men) samt pensionsiildein lika.
.
.
Da ' 9behof ' sprincipen ' ~ ' tillampas sa som skett i det f o - religgande forslaget, ar det langt i f r h nagon fordel for ' kvinnorna.
Vid de nuvarande lonesys ' temen med tva lo- ' neskalor - en for man och en for kvinnor - ar de gifta mannens familjeforsorjarljli kt den underforsfildda or- saken till skillnaden i lon.
Men - genom .den foreslagna olikheten mellan ersattningen for.
ogifta mans ' och .kvin- nors l i k a arbete, vill ' man.
fastsla, att egenska~en ' att vara man berattigai ' till hogre loneformaner.
Och sale-: des skulle kvinnorna finna sig nedflyttade i manniskovar-, de, om en sidan tregradig skala skulle bli lag.
Maria Jonsson.
. '
&lt;.
.
Riksdagen.
.
Andra kammaren har hr Akerman vackt motion om I i .syfte tillagg till k. m: ts forslag till lag om arbelareskydd att barnsangskvinnor, som aro anstallda inom dem fabriksmassiga industrien,, tillforsakras moderskapshjalp af1 statsmedel med ' 2 kr.
pr sockendag under tiden for at- njuten barnsangshvila, dock hogst under sex veckor.
Lagutskottet hade tillstyrkt k. m: ts forslag till andrii- gar i. '
strafflagen, afseende lindrigare straff for barna- mord, som icke forofvats omedelbart efter barnets fo- delse .. Lifstids straffarbete har, som bekant, stadgandet.
varit, hvilket i .regeringens forslag nedsatts till fyra ars straffarbete och under sarskildt formildrande omstandig4 heter till tre ars straffarbete.
Forutsattningen ar att den!
brottsliga. '
modern begatt handlingen under inflytande af sin nodstallda eller ofvergifna belagenhet, Bada kamrarna ha nu utan votering gifvit sitt bifall till regeringsforslaget. '
.., a.
Spetsar.
.
En social-estetisk studie.
IV.
.
.
u aterstar endast a k kasta en ofverblick pa spets- makter af andra rangen.
Ty ej blott i de lander, dar spetsslojden lefvit sitt rikaste och mest gifvande lif, visar den sin inneboende styrka.
Afven andra trakter af ' Europa, dit den likt en hammad men ohejdbar kraft brot sig - vag och dar den sprang i dagen, ge .rikt bevisma- terial.
Ehuru spetsiojden i S c h w e i z och T j s k l a n d, F i n 1: ' a n d och S v e r i g e -.
liksom i England - in- galunda ager den ursprunglighet som i de lander, hvilkal statt renassansen.
narmast, utan hufvudsakligen ditforts pa '.
emigrationens vag, har den likval dar fatt.
ett.
godt och sakert faste.
For det storsta ' af dessa kulturland, T y s k l a n d, ' ar det ' p r e.
u s s i s k a S c h l e s i e n i detta af-!
seende.
e n, ypperlig exponent.
.
.
T y lika fast och: formsaker som elegant och gracios ar den spetskonst, som i .ny anda inen med trogen anslutning till Schle- siens gamla ~riisselertraditioner utvecklas i spetsskolorn~ i H i r s c h b e r g. '
, Redan for nagra ar sedan uppratta- des dessa.
af konstniirinnorna M a r g a r e t e .l3 a r d l och H e d w i - g v o n D o b e n e c k.
Men sedan ha de.
.
.
--.
.
.
.
.
.
administrativt och ekonomiskt ofvertagits af f u r s t i n-!
.
n ' a n v o n P l e s s, under det att grundlaggarna kvar-.
.
s&amp; som - konstnarliga och tekniska ledare.
Harpa beror o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ~ ~ ocksa ~~~~ vasentligt ~ ~ ~ ~ den harmoni mellan forebilder och tek-.
.
.
-.
.
.
niskt atergifvande som i sa hog grad utmarker " Schle-.
.
sische - Spitzenschulen ' ~ '.
I e.
S t u t t g a r t (Wurttemberg) har L a u r a E b e r -.
.
.
.
h a r d t Mde originellt och fortjanstfullt tillgodogjort sig.
.
.
.
.
.
.
den irhka - crochet-tekniken, en teknik, som i forbigaendfj.
.
.
.
sagdt - - &amp; mer.
vinner erkannande som konstnarlig produk- Q * * ~ ~ ~ ~ ~ ~ Q * ~?
~ o?
~ ~ ~ ~ tion ~ och?
~ -?
trots.
~ fordomar ~ O?
- O t.
~ - haller ~ ~ ~ Q .. ~ m ~ hos ~ oss pa?
~ ' ' ', S p r i d D.AGsNY !.- a Af storsta vikt ar det att mot niagplagor snarast soka Iijalp och anvanda an- daniilsenlig behandling.
Vid uraktlatenhet hiiraf kan en borjande rnagakornma for- orsaka ett s \ art och Ihgvarigt lidande.
Behandling niot magplagor Zifvensoiii mot hamorrojder och trog afforing p2 satt, soni i bruksanvisningen om anviindaiide af Fil.
D: r P. Hakanssons Salubrin anfores, har i manga fall medfort lindring och gjort god nytta, hvilket dock icke bor foranleda nagon att droja med anlitandet af lakare for erhallande af fullstindig led- ning angaende sjukdomens behandling.
Partilager hos Geijer &amp; C: o, Stockholm.
?
.att bryta igenom.
Mei har liksom langs hela spetsslojds- linjen ar det utforandets och materialets finhet, som ho- jer slojden till konst.
Hvad slutligen S a c h s e.n angar, har jag endast att har uttala den onskan, att den.
innehallsrika och varde- fulla res&amp;erattelse ofver afven detta lands spetssliijd som af1 fru Starck-Lilienberg inlamnats till kommerskollegium, in- te dar matte laggas ad acta.
Ar det for mycket begardt, att om ej kommerskollegium later befordra den till tryck, forf.
Atminstone genom ett utforligare tryckt referat villq bringa till allmanhetens kannedom nigot af sina ingaen- de kunskaper, sarskildt fran detta, varldens mest industri- aliserade land?
Innan jag sa slutar denna lilla rundtur fran spetsar- nas Europa och atervander hem, vill jag garna an en gang med Ebba S a l w h rikta blicken osterut.
Men med tacksamt erkannande af det myckna vackra och originella, som i Ryssland fortlefver och forkofras, later jag dock ej blicken ga sa langt.
Ebba Salwens lokala fackstudier och M: me Davydoffs " La dentelle russe ", Leipzig 1895 * gor detta ofverflodigt.
Min blick soker ett tidigare faste, i det land, h a r s kultur och ofriga forhallanden med vart har gammal och verklig frandskap: F i n l a n d.
Har skju- ter den gamla spetsslojden i Raumo god och stark fart, isyn- nerhet sedan fru T.
F r a n k e n 11 z u s e r tagit ledningen, som ocksa har foljer den engelska kooperationsprincipen.
De finska spetsarna aro hos oss allt for litet bekanta, att doma af t. o. m. kannares omdome om dem sasom tata och tunga.
Om jag har kunde reproducera nagra prof pa Raumo vackra knyppelkonst, skulle det mahanda ' i.
stallet framga, att styrkan oftast ligger just i dessa spet- sars klarhet och finhet.
Sta vi slutligen ater p i egen mark, ar denna fast ch saker hvad galler spetsarnas renassans.
Man behtif- ver blott namna namnen H i l d a S t a r c k - L i l i e n- berg, Ingeborg Petrelli, Augustine E h r e n s v a r d och O t t i l i a A d e l b o r g for att s p e t s s l o j d e n s o m s v e n s k k o n s t och desstra- diti-onella representanter i Sverige, V a d s t e n a-, S k A n e- och D a l a s p e t s a r n a, skola springa fram for var inre syn.
Att har niirmare.
inga p2 den spetsslojdens rika blom-, string som sa godt som uteslutande ar forknippad med ofvanstaende namn vore - afven det - ofverilodigt.
Ty forutom de sallsynt vackra resultat, som svensk spetsslojd sjalf tippvisar, har fru Ellen Lundberg.
just i denna tid- nings spalter sa ingaende och forstaende tecknat den svenska spetsrenassansen, att mina ord endast skulle blif- va ett svagt eko.
* * Men hvad jag i detta sammanhang vill uttala ar - forutom det stora onskemalet, att staten har som i an- dra lander sjalf energiskt ingrepe - afven det, att vara gamla knyppelmonster med sina stolta anor kunde skyd- das for den forvanskning efter utlandskt recept, som sa ofta blir oforstaende sinnens verk, utnyttjadt i lukrativt syfte.
Hvad som vidare fordras vid skapandet af nya monster ar allmant och undantagslost fasthallande och Huruvida en senare upplaga utkommit ar mig obekant.
l * * Se Dagny arg.
I, nr.
25, 28 och 31!
tillarripande af den princip, som alltid foljes ai ~ p e k ~ r t - niissansens konstforfarna l e d a r e i vart tand: strang pic- tet mot traditioner i forening med oppen blick for deii nya tidens formkraf.
Ty med spetsintressets stora och allt storre spridning i alltjamt vidgade kretsar sankas of- ta de kvalitativa fordringarna betydligt till formari for snabbhetsprincipen.
Men hur foga ofverensstamrner drii- n3 med spetskonstens eleganta och mejslade rytmer!
I vArt forbudsalskande land borde sannerligerl kon- sten genom veto skyddas for det forflackande och fijr- grofvande, som SA ofta blir en foljd af missuppffatttiiiig:.
och missbruk af stiliseringens krafvande priricip.
Och sarskildt pa spetsslojdens omrade harjade sadaca villfard- ser svarliga.
Rakar man f&amp; en, del mode- och rnonstcr- tidningars uppslag i sina hander, hapnar man ofvcr c h d jarf het, som genom benamningen spets jamstaller sidar ra smakens yttringar med den textilkonst, hvars gruiic; id6.
var forandligande, hvars uttrycksmedel var forn: odi hvars konstmarke var rytm och lif.
I vara dagar har stiliseringens konstnirfigzr ~r-ietcd fran abstraherande af det vasentliga och typiska ofia ur- artat till schablonmassig stereotypering, fran princip till maner.
Men studera textilkonstens gamla tecknarc och rnistare!
De forstodo till fullo stiliseringens betydttlsrd Ty de insago, att naturalismen har foga berittigaiidc i den textilkonst, dar det plastiska momelitet - reriksati- sens stora insats - ar det bestammande.
Materialets br- skaffenhet, hvarigenom det skulpturella elementrt s i att saga forlagges i e t t plan, tvingade ju nastan till stifi- sering och dref den darfor ocksi till makaliis: ' cilio: ri- ning.
Med barocken och reliefens inforande pib0jades in omdaning, som med rokokons inbrott ledde saval till nytt motivval som till ny motivbehandling, darigetiarn titt iiaturalistiska figurer alltmer vinna insteg.
Ehuru ckit6 saledes ' ej ar i full ofverensstammelse med materialets kraf, forlates den dock just i rokokospetseii s i @ - ria, pa grund af den elegans och latthet som ar rokokoils !ik- som spetsens vasen.
Reaktionen mot denna och an mer senare tiders iia- turaliserande smakriktning ar det, som sa ofta slagif ut ' .. ver, att stilisering ej blott upphojts till d o p: ~taii hvad varre, ar, ofvergatt frin medel till mal.
- Och m2 ingai till stod for detta skematiserande maner med dess tungu, kantiga och liflosa linjer aberopa den klassiskt adla lirr jeforing, som var reticellans styrka!
Denna hade Iielt oli- ka ursprung och anledning: halsomstekniken.
Men Zx-id; l fornams ofta afven i dessa strangt geometriska sarnnianslirt- ningar naturens koncentrerade och organiska formbildriing; under det var tids urartade stilisering i stallet doljer och kvafver den.
Och harmed foljer understundom en tyngd och en tathet, som an ytterligare undertrycker spetscm forandligande och barande ide.
Alltfor manga af vhra s. k. moderna spetsmonster se ut som afsedda icke tiii- som eller knyppling i linets fina tradar, utau till iit- huggning eller klippning i ' jarnplat.
For ofrikfi r~iotsia- rar det foga spetsens fordran p2 akthet att uppbiirzis: if - lat vara skenbart - schablonerad grund, dir i alla fall ett tvart staccato alldeles omojliggor det mjuka och
organiska samband, som deil akta stiliseringens ornamen- tala linjer sa konstnarligt hafva.
Men ofvannamnda vandalisering af en gammal frej- dad konstprincip ar ingalunda, enbart svensk utan - ty- varr - gemensam for alla konstslojdande lander.
Och E m m a V o l c k s (Nurnberg) s. k. konstnarliga spet- sar i Peter Behrens anda ge htirpi ett skrammande exem- pel!
Men i de stora kulturlanderna balanceras och mot- arbetas den af det statens stod och intresse som dar kommit till uttryck i med spetsslojden paralella tecknings- skolor.
Sadana krafter som D e b s c h i t z - S c h u l e i Munchen, professor J.
H u r d l i c k a i Wien - darbred-.
vid C o u r t e i x och C e c i l e C o u r a n t iParissarnt.
F e l i x A u b e r t i Normandie sta i intimaste samband med spetsreiiassarisens kraft och lif.
red vid de forut namnda konstnarinnorna, Margarete Bardt och Hedwig von Dobeneck, erbjuder kanske likval A n n e t t a S i- m o n v o E c k h a r d t, Muiichen, for oss det mesta intresset.
Ty som fa har hon forstatt a !t med den nya tidens ornamentik befrukta och forstarka medeltidens, och renassansens spetsmonster utan att upphafva deras klas- siska karaktar.
Ej heller ha vi hos oss haft en Eng- lands banbrytande M o r r i s elleg b rank rikes F a l i c e.
Men vi aga likafullt konstnarliga krafter och energiska forma- gor, besittningar som ' staten gellom stipendiater borde ut.
vidga och sedan gora vinstgifvande i sarskildt for spets- slojden inrattade tecknipgsanstalter.
Dessa viktiga.
sporsinal 5ro emellertid ingalunda blott privatestetiska, langt mera nationelltekonomiska, hvilket ock framgar af der1 losning de i utlandet vunnit.
Och darfor - med deil standpunkt for ogonen, som ' spetsrenassansen i Sverige och Europas ofriga landet natt - hur skulle man kuiina se spetskonstens framtid ' mork?
Lat oss hellre - val icke sjalfva profetera - men gladt och tacksamt liksom D r e g e r * upprepa den pro- fetia, som spetsslojdens skyddshelgon F r a n o i-s Re: g i s 1640 uttalade till den bekymrade befolkningen i Au- vergne: " Ayez confiance en Dieu; la dentdle ne perira .pas. "
Ty mot den eventuella kikten, .att de krafter, som nu lyft spetsslojden till vigbergets kron, aro lika for- gangliga som de, Iivilka en g h g sankte den i djupet, kunna vi svara - ett behjartadt n e j.
Vira dagars spets- renassans ar ej nigon tillfallig krusning pa ytan, utan ett verk at tva maktiga tidsstromningar: lifvets forskonan- de och den sociala rorelsen.
Och dessa aro i sin ordiiing tidens forverkligande af den rorelse, som ar tillvarons yppersta: utvecklingens sakra om ock.
langsamma.
genoinbi-ott till styrka och ljus.
Ellen.
Norclerzstrq.
n c ' ' ~ntwickeliin~s~eschichte der!
.
Spitren, Wien 1910.
Prenumeration a DdGNY sker saval i landsorten som i StoclIholm a narmaste .,postanstalt eller bokhandel.
.
. '
A.
Om sproglig Forstaaelse.
VI.
E rik Bogh fortsaetter: " Jeg tog frem af mit Bog- skab Fru Lenngrens Digte, den illustrerede Udgave, 7: de Oplag ved Carlen, og slog op Side 144-145.
Beg- ge Sider tilsammen indeholdt kun det 30 Linier lange Digt " Kalaset ".
Saa begyndte Proven:.
Friin vill i dag sla pa stort samtlige gasterna bjudna pa k o r t oversat: Fruen vi1 i Dag slaa stort paa det Samtlige Gnster indbudne paa k o r t.
.
Varsel Forsta Fejl: " p3 kort " betyder Invitationskort, men Overszttereri tog det for en Tidsbetegnelse, folgelig blev hele, Billedet, han gav, falskt.
) ' Hor stekvandarn gnaller! ' '
Oversziteren: " Hor Stegevenderen.
.
.
nynner " Fejl N: o 2.
' " gnola '?
betyder " nynne " men " g n a l- l a " knirker.
" Herrar och fruar, matronor, mamseller trippa sa latt in i herrskapets port.
Varden ar trumpen - kontanter det galler) ' Oversztteren: Verden er trang -.
det koster Penge - " Fejl N: o 3 och 4.
Ordet " varden7 ' opfattet som be- tydende " varlden) ' og oversat i den Mening, medens der burde staaet Vairten ar gnaven ' '.
" Knarackan skaller ".
) ' De to Ord forstaar jeg ikke! "
erkender Ove ' rsietteren.
~ e j l N: o 5 och 6.
Han kunde ikke tolke dem saaledes som det eneste Rigtige havde vzret: '.
" Skodehunden bjzffer. "
" Frun ropar idligen ') ' Viilkommen "!
- V e t hut. "
Fejl, N:; 7.
- Ordet ' ' vet hut! "
kan De endnu mindre oversztte.
Det var alltsaa syv Gange, Deres sven- ske Sprogkundskab slog Klik i det forste Vers, og vi har to Vers tilbage.
Skal vi fortsktte?
- spurgte jeg.
- Nej, det er nok!
men saadant Svensk har jeg al- drig set for, sukkede den stakkels Oversetter, og jeg kun- de kun f&amp;oge hans Bedrovelse med den Forsikring: at det netop var klassisk Svensk fra &amp; n svenske Digtnings niest klassiske Tid.
Alma Forsberg- Dalhoff.
I Till Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny onskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt m41 att tillva- rataga allas ' intressen pil skilda platser, fa vi Mr- med uppmana vara Iisarinnor i landsorten att de, for att underlatta denna vdr uppgift, ville till tid- ningens redaktion insanda sddana notiser, som utcif ver lokalin fressef innehdlla saker a f vikt f6r kvinnoriirelsen i dess helhet.
Nagra minnesord vid Carin Scholanders bar.
B udet om professorskan Carin Scholanders bortgang kom visserligen inte ovantadt for den narmare kretsen af anhoriga och vanner, redan sedan ett par ar tillbaka var det band, som holl henne fastad vid det jor- diska, eii skor och sliten trad, men saknaden efter .en sjal som ii1 till sista ogonblicket beholl sin klara, starka makt ofver det bristande stoftet ar dock lika stor som minnet af hennes hogtstaende, begafvade och gifvande per- sonlighet ar rikt och ljust for alla dem, som kommit i narmare eller fjarmare beroring med densamma.
Vi lefva i personlighetskrafvets tidehvarf och begara som var ratt mojlighetsbetingelserna for utvecklingen till personlighet; dessa betingelser ha vi ju ocksa pa jamfo- relsevis kort tid vunnit i sa vidstrackt grad, att vi kun- ar senare, skulle han kanske kommit att sta pa kate- dern i var hogskola, ty en sallsynt skarp intelligens och en brii-inande laslust utmarkte henne redan fran ti- digaste ilder.
Men ps den tiden behofde en flicka inte lira sig nier an ett, hogst tva sprak, hufvudsakligast franska, kunde hon dartill spela piano, var hon fullard, men ansags nastan af ondo, det lag annu kvar i upp- fattningen nagot af Anna Maria Lenngrens falska loje ofver " en lard i stubb "; ville man detta till trots inham- ta vetande, gjorde man som hon, laste i smyg och teg blygsamt med hvad man kunde.
Sa var afven fallet med Carin Nystrom.
God van med en dotter till biblioteka- rien Arwidson fick hon fritt tilltrade till biblioteket och brukade, glomsk af hela varlden, sitta uppflugen pa bok- FRU CARIN SCHOLANDER.
na blicka tillbaka pa, vara mormodrars och modrars kringskurna varld, med samma undran som infor ett till beskidande utstalldt monstrum och med samma farisei- ska tacksagelse ofver att ej vara sasom en af dem.
Och dock?
- Ja, sock, nar vi blicka tillbaka pa denna kringskurna varld - vara modrars och mormod- rars - ar det just dar vi, mindre sallan an man vore frestad att tro, mota personligheter, rikare och klarare tecknade an i var allt nivellerande, rastlosa, jagande, orosfyllda tid, de lysa oss till motes sa som man ibland i kvafva laga stugfonster ser en storre rikedom af blom an dar forutsattningarna synas gifna, de lysa som en pro- test mot mojligheten att med yttre tvang kvafva det lif, som djupt och fast slagit rotter inat.
I det nittonde sek- lets borjan hade kvinnorna annu inte orden: frihet och jamlikhet pa sin ordlista, men ordet personlighet fanns, och med det satt, hvarpa de flerfaldiga ganger forstodo alt ge detta ord innebord, visade de sig som banbryter- skor for den vag, dar vi nu utan moda vandra fram bland fallande hinder.
Om.
Carin Nystrom, dotter till den framstaende arki- tekten, hofintendenten Axel Nystrom, blifvit fodd femtio stegarna dar, fordjupad i lasning.
Att det matt af kun- skaper, som.
hon genom sjalfstudier inhamtade, gick vi- da ofver clet p i den tiden vanliga ar visst.
Jag har hort- en af hennes variner fran yngre dagar tala om hur ro- ligt det var att hora henne lasa hogt, hur val hon hade reda pa de svaraste ord och hur klart hon visste betydel- sen af dem.
Men clet var ej Carin Nystroms lott att ga den lar- da vagen.
Vid tjugu ars alder forenades hon i akten- skap med sin kusin Fredrik Scholander, som redan da p i sin glansande bana hunnit fram till professor vid.
Fria konsternas akademi for att alltjamt stiga fran den ena klarheten till den andra af vardigheter, erkannande och beundran.
SA var det ej att undra pa om Carin Scho- lanclers egal rika personlighet gick - inte under, langt darifran - men dock upp i den omfattande uppgiften att folja sin inakes lif och i att draga upp den ena plantan efter deii andra, de frodades sa bra i solskenet pa den gamla akademigarden, och med aren sag man dar inte mindre an sju akta scholanderska ljushufvuden, med akta scholanderska klara roster, ljusa sinnen, friska viljor och slumrande begiining, de utvaldas arfvedel.
Jag mims fran denna tid " tant Carin7 ', som en lif- for att lyckonska Attioaringen; sa hyllas man ej ' for att lig, rastlost flitig kvinna, alltid var det nagot plagg som man fyller ar, sa hyllas man blott d2 man dokumente- klipptes till pa det stora sybordet, man begarde den ti- rat sig som en sallsynt personlighet, vordad, alskad och den att ei.1 kvinna skulle skota sitt hus, och det gar inte beundrad af alla.
af sig sjalft dar det finns sju barn att ta vard om.
En sidan personlighet var professorskan Carin Scho- Men det var dock inte " matters of fact ", som styrde lander.
detta hem.
Som blommor pa solsidan vaxte denna barn- Med.
alla sjaskrafter i behall till det sista sade hon .skaia upp, hirdad till kroppen, nard till sjalen.
Viga en stund fore sin dod: som ekorrar klattrade de i traden darute pa Lilla skug- - Jag behofver inte somnpulfver i kvall, jag som- gan, den forsta sparkstottingen i vart land tillhorde Scho- nar anda.
Och under stilla somn drog hon sitt sista landers, och mor Carins ogon foljde dem med orubbligt andedrag.
lugn i de till synes niest hotande situationer, kanske i Och dar hon hvilar i sin hvita teosofdrakt, " skon omedvetet begar att kunna gifva dem nagot af den fri- som en bild fran gotiken7 ', sade en nara staende, halla het, som hon fodts for tidigt till att sjalf fa mottaga.
tva ljusa inakter vakt: dodens frid och varens sol.
Sigrid Elinblad.
.
Fredrik Wilhelm Scholander, den genialiske konstna- ren, mannen med lyran, med lutan, med penseln, hem- mets sol, slocknade 1881.
Trettio ar hade Carin Scho- landers lif vandts kring denna sol, det blef morkt da den var borta, ifve11 en rikt begafvad son foljde hon.
nagra manader efter sin mans dod till grafven; sa vak-.
nade ' iiioni henne behofvet af en tydning pa den hop- trasslade iiieiiingslosa gata, som lifvet tyckes framlagga.
Morgondagens aktenskap.
Komedi i fyra akter for fafangt gissande manniskobarn.
Det var da, som hen- af Jane Gernandt-Claine.
Wahlstrom i3 Widstrand, nes sokande blick riktades mot den moderna teosofiens Stockholm, 19 12.
Lyrik och dramatik ' aro ' tva: .vackra falar pa diktens falt, det oinrade som hon sedermera anda till sin dod agnat sina krafter och en aldrig svikande ener; filt men lampa sig sallan till parhastar.
Det ar ej att da hon vid attioett och ett llalft ar gatt bort, forundra sig ofver om en ' sa utpragladt lyrisk begafning gi at.
har hon nastan lika lange varit: den teosofiska askadningens soin Jane Gernandt-Claine rakar - en smula vilse pa dra- framsta prastinna i vart land, som hon forut var huitru matikens omrade, och man kan blott pa det lifligaste On- mor, och llon har med samma ' plikttrohet fyllt det ' ska, att.
hon snart darifran vander ater till de lunder, sen&amp;e varivet som det forra.
var.
en af stiftarin- dar h.on ' redan skordat s2 vackra och sa valfortjanta norna till det Teosofiska samfun~iet~~, som bildades 1889, lagrar.
Det ar ' vanskligt att bedoma ett dramatiskt arbete blott i teosofiens tjanst har varit af den och hennes m e d att lasa det, men jag kan: knappast tanka mig att den mest omfattande art. utom en - otalig mangd mindre of- tunna, dartill i fyra akter utspadda handlingen af " Mor- versattningar af teosofiska arbeten har hon ofversatt ma- skall dame ~ l &gt;&gt;Den ~ hemliga ~ laran,7, ett ~ jatteverk ~ i fle- ~ gondagens k aktenskap " ~ ~ kunna intressera fran scenen, ett aldrig sa briljant replikskifte til trots som fru Ger- ra band.
H~~~~~~ syn, som de sista aren gick forlorad nandt-Claine framfor allt tycks afse.
Per Hallstroms Ero- till foljd af ofvei.anstrangning, kom henne ett par da hennes tikon tycks ha framkallat ett smittsamt begar efter nu- ganger att yttra en sallspord klagan.
tidsparodier, men det enstaka fallet var dock njutbart pil gamla tr " tjanarinna, stina, sade henne: - " kom ihag att ett helt annat satt an Erotikon som epidemi med sorg- pa teosofiens professorskan ilar offrat sina ligt aftagande kvickhetssymtom.
.
Stycket har naturligtvis vande hon sin blinda blick mot henne och svarade: &gt;&gt;det sina fortjanster, darfor borgar forfattarinnans namn.
Dia- fran det ogonblicket yttrade hon inte Iiar du ratt i,,, logen ar ledigt gjord och nagra af typerna ratt traffande, ett ord af klagan mer ofver sin blindhet.
men morgondagens aktenskap torde dock hora till de.
Professorskan Scholandei- var inte en kanslomanniska moderna forbindelser, som flyktigt knutna ej kunna rakna i ordets vanliga betydelse, hennes person verkade forst pa nagon storre.
hallbarhet for framtiden.
Och da man och frimst genom den tankeklarhet och intelligens, som som Jane Gernandt-Claine har sangens fagel i sin tjanst, hela hennes viisen utstrilade, men hur vekt och varmt ar det opraktisk tidspillan att sysselsatta sig med dag- hennes hjarta var for dem hon alskade bevisar bast hen- slandor.
nes rorande ord, da hon under sin son Svens sangar- S. id.
f i r d fore pask, da hon kande sig ovanligt svag, yttra- * e * de: " Nej, jag far inte ga bort innan Sven kommit hem, det skulle bli alldeles for dyrbart f o r honom. "
Hafsboken.
Af Anna Lenah Elgstrom Albert Bon- Det vackra, af koiistskatter fyllda hemmet vid.
Do- ' ~ far inte langre oppna niers forlag, Stockholm, 19 12. belnsgatan.
T " Hotell M ~ r m o r - sina portar till en fest lik den .di professo.rskan Scho- En forfattares a n d r a bok ar alltid en.
vansklig sak, Jander i en fullstandig lustgard af blommor mottog de detta sa mycket mera om den f o r.s t a betydligt hojt sig grat.ulanter, som i ' en ofver ' den vanligare debutnivaen.
Anna Lenah Elgstrom.
.
otalig folkvandring strommade till ' '. '
' ' 1 '
kom i sin forsta bok, som slapptes ut ungefar for ett ar sedan, med nagot sa afgjordt ofver den jamna .medelmattans och med nagot sa direkt sarpragladt, att de erkannande omdomena vor0 sa godt som alldeles en- halliga.
Nu har hennes a n d r a bok kommit.
Titeln ar stor.
Allt hvad valdigt och maktigt, af fam- nande och af dragande, af lycka och af skrack, af hvila och af oro som hafvet har att bjuda bor i den.
H a f s- b o k e n. Sjalfva ordet ar en dikt.
Anna Lenah Elgstrom ger oss ocksa i sin bok haf- vets valdighet, dess svallande evighetsodslighet, dess su- gande och dragande makt.
Men med Hafsboken vantade man pa hafsfolket, de starka, l e f v a n d e manniskorna.
Man vantade att de skulle taga sin plats vid sidan af de " gaster och framlingar9 ', som, i sjalfva sin - bortryckthet fran varlden sa lefvande i sin trosfyllda extas, gjorde va- ra hjartan brinnande i oss da vi togos med af deras oden i hennes forsta bok.
Men mannen - och i annu hogre grad kvinnorna, som mota oss i Hafsboken, komma oss icke mycket vid.
Erik Utbult, med en lifs- torst " som nastan var dodstorst, sokande slutet, gransen, ' grunden - sokande doden for att fa mata sig med den ", ar icke mycket af en lefvande manniska, hans vasen upp- loses i ett sokande och trefvande, som suger ' sig in i alltet.
Och Miriam, i ' den " Andra berattelsen ", en vilje- Pos predestinerad, som ensamhetsangesten icke hojer.
' Manniskorna aro besvikelsen i boken.
Detta kan kanske tyckas som ett hardt tal, nar just i dem forfattarinnan utan tvifvel ville gifva hvad som hos henne starkast tvingade sig fram till uttryck och form - den i det lilla,.
det forgangliga bundna manniskoandens angestfulla sokande efter det storre, efter det, som lig- ger utanfor tid och rum.
Uppfattningen om i hvad man hon harvidlag lyckats eller icke lyckats kan ju ocksa va- riera.
Harmed ma nu vara huru som helst, men ma det tillatas mig att uttala min mening om att intet ar for- loradt for en forfattarinna med Anna Lenah Elgstroms forutsattningar afven om hon i denna bok icke natt sa hogt som hennes intentioner syftat.
Hon har tillrackligt mycket att taga af, for att man icke lugnt kan se framat mot hvad hon kommer att gifva.
En forhogp- ning vill jag dock harvidlag uttala: att hennes diktning, vacker i sin extasfyllda entusiasm for det fran varlden bortrycktas storhet, inte matte blifva v i l s e n i l i f v e t.,,, ' '.
Statsradet Schotte om moderskapsforsakringen.
Med anledning af lagradets gjorda uttalande om att det fo- religgande forslaget till lag om moderskapsforsakring icke borde goras till foremal for proposition till riksdagen har civilministern, enligt en af de dagliga Stockholmstid- ningarna, pa forfragan yttrat, " att med hansyn till hvad forekommit, denna fraga sannolikt icke p i annat satt tor- de forelaggas den nu sammantradande riksdagen an ge- nem askande.
af anslag till de sjukkassor, som i samman- hang med sin sparkasseverksamhet afven meddela mo- derskapsf orsakring ".
-- - - __ - - - -.
- _____-.
.
- LIFRANTOR fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N Kon f inen f e m sforsfa Iifforsakrirzgsbolag.
Kontor: Regeringsgatan 61 - - - Stocitholm.
.
- _ _ Aktenskapslagstiftningen.
Inom lagberedningen Tordig-.
ger ett preliminart forslag till lagstiftning om irigiieiick och upplosning af aktenskap.
Beredningen har for rien slutliga behandlingen af detta forslag gjort franistillrrilig hos k. m: t om bemyndigande att ii11 ofverlaggiiirig inoiij beredningen tillkalla hogst tolf maii och kvimor.
K. m: t har lamnat det begarda bebnyndigandet och forortlriat or: 1 ersattning till de salunda inkallade.
Foreningens for Kvinnans Politiska Rostratt i Stockholm andra opinionsmote.
Narmast med anledning af att ivinga, som onskat deltaga i det opinionsmote s o n Stockholnis F. K.
P.
R. den 14 april holl a Fenixpalatsct i Stock- holm, hindrats dirifrlin p i grund af lokalens otillrick- lighet, hade foreningen anordnat ett nytt mote, hvilket agde rum den 29 april i Viktoriasalen.
Fru Frigga Carlberg, som skulle varit aftonens eiia talarinna?
hade blifvit sjuk, hvarfor i stallet fru Elisabeth Warn-Bugge upptradde och talade om kvirinor~ias rost- ratt och rostplikt sasom nodvandiga for samhillets be- stand och val.
Hon plipekade att s i Iange kampen for tillvaron var samhallets losen, sa Iange gick det att hal- la kvinnorna borta, men detta gar ej langre nu, da det galler kampen for andras tillvaro.
- Darefter talade fru Hilda Sachs ofver amnet " Mannens lagar och kvinriornas solidaritet ", och pavisade huru de manga orattvisorria i lagstiftningen, exempelvis forbudet for gift kvinna att hc- klada vissa poster, den olika undervisningen for gossar och flickor, de olika lonerna for man och kvinnor n ~.
m., borde komma alla kvinnor att kanna sig solidariska och arbeta for ett rattvisare forhallande.
Efter foredragets slut foljde upplasning och skng af ' fru Greta Holmgren.
Opinionsmoten far r4isrtrltten Iia vidare hiillits i Roll !~ %: Solleftea m. fl.
platser.
Ochsi ett r~strlttsm5te.
P3 initiativ af niigra C ' ?psala- damer med professorskan Anna Soderblom i spetsen har forliden vecka ett mote hallits i Uppsala i afsikt, som det synes, att opponera mot rostratt for kvinnor.
Dc!
inledande foredraget holls af fru Soderblom, som talade om " obehofligheten " af kvinnans rostratt samt fran ?.k.o: l hemes plats i hemmet.
Efter nagra inlagg i likfiande riktning tog dr Lydia Wahlstrom till ordet med et!
21: - forande, hvars goda skal broto udden af de gjorda lit- randena mot kvinnorostratte~i.
Afven fru Woo~ts-Rcck- man upptradde mot inledarinnan.
Vi torde Q: erkonirn: r till hvad som vid detta mote forekom.
Ryska regeringen och kvinnornas rostratt.
Frar; Pert-rs- burg meddelas att ministerradet har forklurat, att L ";: ni 40 dumamedlemmar vackt motion om valratt for.
li~iriiio:.
vid val till riksduman ar oantaglig.
- - Foreningen Dagny lioll sitt crdinarie sainriiuritriicic: ri: in- dagen den 29 april i Fredrika-Bremer-Forburic1cts ldial i Stockholm under ordforandeskap af fru Agda Skmte~ius.
Ars- och revisionsberattelserna foredrogos och decli: irge beviljades styrelsen.
Ordf. tillkannagaf att i ' redrika-Uri) - mer-Forbundet som sina representanter i Dagiiys stjrelse atervalt fru Agda ~hlonteliiis och dr Lydig \ Valilstr~m och som suppleant fil.
kand. Axialme Thorstcnsoii.
' IX redaktor hade forburidet atervalt froken Elleii Klemaii, hvilken i egenskap af redaktor ar sjalfskrifveii inedlcrn af - _ I?
_ .. - - A p.
.
- - -.
.
-- eee+oeeeeeeeeeeeeeoeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoe * eeeeeee
D A G N Y 4 medlemmar af styrelseri.
' Froken - Stina Quint, som alltsedan veckotidin- ' gen Dagny.
startades, varit foreningens ekonomidi.rektor.
ha&amp; p&amp; grund af bristande tid.afsagt sig detta uppdrag.
Ordf. uttalade i anledning haraf styrelsens och forenin- gens djupt kanda tacksamhet for froken Quints stora och.
' i ' ' '.
~ u ~ ~ ~ f f r a arbete i d e.
for ordnandet af tidningens ekonomi under - de.
ar .som, gatt.
Till ekonomidirektor valdes dar- p&amp; froken Bertha - Hubner.
Af ' forutvarande styrelsemed- --- - - lemmar hade froken - Signe Bergman- under aret afgatt och fru Alma Vik ii skrifvelse till styrelsen afsagt sig sitt och nu SA, att froken Stina ' uppdrag.
~dlet~ ' utfol1 ' .fru ' Ger ' trud T ' ornell Atervaldes och .fru Berta Nordenson - ' nyvaldes.
~ r u il ly ~ellstrom och froken Sigrid Leijon- hufvud .Atervaldes till suppleanter, Till revisorer valdes froknarna Anna.
Lewin och Anna Abergsson och .till deras suppleanter froknarna Clara Montelius och MathiIda .. Silow.
.
.
.
atervaldes till Vid darefter hallet &gt;styrels~ammanfrade ordforande fru Agda Montelius och till .v.
ordforande dr Lydia ' Wahlstram.
Till sekreterare valdes ' fru Gertrud Tornell.
.
Fredrika Bremer-Fofiundets sjukkassa hade forliden torsdag ~rsrnote i.
.
Stockholm.
Ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelsemedlem~mar atervaldes professor P.
G. Ro- sen, ordforande, dr Arnold Josefson, vice ordforande, -.
.. froken Theresa Gdjer, kassaforvaltare, froken Ada Si- dr Elin Beckman samt froknarna Ellen.
mon, Ulrich, ~ a t h i l d a Lundberg och Augusta Palmqvist.
De, forutvarande revisorerlla atervald9 afven.
Vid a~smotf&amp; behandlades och go ' dkandes det af styrelsen utarbetade forslaget till ' nya stadgar for sjukkassan i ofverensstam- melse med den nya sjukkasselagen.
Stadgarna skola till- ' lampas fran och med nasta ar.
.
.
.
.
..
&amp; yrelkei~. '
Motet valde ' darpa ilterskende ' r ' ' l. '
, &amp; drattsrorelsen.
Tva nya lokalforeningar for kvin- tians politiska rostratt ha bildats i Jarfso och Alfta efter foredrag af froken Elin PAlman.
Under detta J r ha 7 nya rostrattsforeningar bildats i Gefleborgs lan. '
. '
Utlandet.
: '.
...
.
' Mrs Olives H.
P. Belmont, ledaren af rostrattsrorelsen.
i nom Newyorks societet, amnar starta en daglig kvinna- tidning, emedan, som hon forklarar, &gt;&gt;Kvinnornas arbete ej, nog beaktas i * den existerande pressen9 '.
Tidningen kommer att skotas titeslutande af kvinnor,.
.
.,.
.
.
Fran den .nya republiken i Kina skrjfves att under- visningsministern utfardat ett pibud, hvarigenom det till- kannagifves att saval gossar som flickor under tio Ar hadanefter komma att fil fri sk61galig.
Hogre utbildnings- anstalter for man och kvinnor skola med det snaraste inraftas,.
intressant foredrag om Jeanne d9Arc, hvilket mottogs med.
Insilnd litteratur.
H u g o G e b e r s f o r la g,.
Stockholm: Den menlose Fader Brown.
Detektivhistorier af G.
K. Chesterton.
Bemyndigad ofver- ~atfging frfin enWlskan af n- Flygare.
- T~ladgdrds~artern~~ na- ring med sarskild hansyn till konstgodselils betydelse for trad- gardsbruket.
Af prof. dr paul Wagner.
~ ~ i ofversatt t t och for svenska forhallanden bearbetad af dr Thorild.
Wulff.
A d r a uup- lagan, billighetsupplaga.
Med 16 planscher.
P.
A.
N o r s t e d t &amp; S o n e r s f o r l a g, Stockholm: ~ a b l a e r och skadespel for privatscener.
Af M.
Asp.
Sidenfodrad Kr.
59.
Fredrika; Bi * emer-fest firades den 23 april af Kristian- stads F. K.
P.
R. med for tillfallet skrifven prolog, fo- redrag af froken A. Moller, ditig och pianomusik samt uppforande af ' " En enquite i Hades ".
Anslutningen var liflig och.
efterat foljde ett muntert och.
angenamt sam- kvarn.
-,.
redri rika-~iemerf~orbundskretsen Lund med omnejd hade mote, ' fredaden den 19 april 1912 3 Lunds Damklubb un- der ordforkdeskap af.
docenten Hilma ' Borelius.
FrAn ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 o F. B. F.-kretsen Malmo med, omnejd hade till Lunda- kretsen konimit en inbjudan till en for kretsarna gemen- sam utprd till Limhamn omkring midten af maj, hvil- ken inbjudan med tacksamhet antogs.
Ordf. papekade, atit till ombudsmotet i ~ e l s i n ~ b o r ~, ' som hallesden i4 " och 15 juni 1912, aga alla forbunds- medlemmar tilltrade, ' och uppmanades kretsmedlemmarna .. ' till talrikt besok.
PA forslag af ordf. beslot kretsen att till diskussions- amne vid niiinnda mote - foresla " Moderskapsforsakrings-t fragan ".
.
af marinbli Cheviot Efter motesforhandlingarna holl prof. A. Stille ett och engelsk ~ o m e s p u n. '
lifligt bifall af de talrika ahorarna.
Motet afslutades.
med samkvam.
.
.
Marstrands F. K.
P.
R. hade den 30 mars sitt Arssam- inantrade, hparvid revisions- och arsberattelserna upp- lastes.
Darefter forevisades: skioptikonbilder frAn rostratts- kongressen och forelastes en del artiklar ur Dagny och andra .saker rorande rostrattsfragan.
.. ' Omkring 20 nya medlemmar ha sedan arets borjan ingatt .i foreningen, och flera vantas.
.inom narmaste ti-: ' den skola oka antalet, e; 213 ', -.
.
i? .. i,.
- - &gt;.
f *, i AKTIEBOLAGET NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
0000000000000000000000000000000000000000
- 7 Som ~ ~ r a g och o r svar.
l!
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera d dessa stdllen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man 1 alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
l Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 l for ' 11, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Da&amp;y?
Den, soni samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man f6rfara fdr denna rrrovisions e p hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elhr: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis Idlsa Dagny?
1 Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
L I Alla skritvelser rllrande expeditionen adresseras: vardinna Ung, bildad dam onskar bildad, huslig dam ma vana att representera plats ul aktadt hem, mycket garna da: barn finnes.
De basta ref. Sva: till) ' Mille fleures 1912 ') unde: adress S. Gumaelii Annonsbyra Stockholm, f. v. b.
Vikariat under sommarmanaderna onska!
a bank eller kontor, helst Siockholm, af ung dam med ars bankpraklik och finfina be tyg och referenser.
Svar undei adress 25 ar, box 67, Sunds vall.
af god famili onskar plats i godt bildadt hem.
Agcr forma- ga att sketa ett hem och hand- leda barn.
Skicklig i handarb .. somnad och vafnad.
Svar nII) ' Duglig 25 Ar) ' under adress S. Gumaelii Annonsbyrh, Stockholm, f. v. b.
Ung flicka af god familj 6nskar plats den 15 .maj, som sallskap och hjalp at aldre dam, dar jungfrit fin- nes.
Svar tacksamt markt " Fa- miljemedlem)), Finspong, 11,. r.
Ung, bsttre bildad, musikalisk, frisk ock gladlynt flicka.
onskar snart kom ma i godt hem pa landet for at under husmoders lednin even tuellt mot erliggande ak&gt; nagor afgift, deltaga i. inom hemme forekommande goromal.
Till gang till piano onskvard.
R!
flekterande behagade svara t11 " Ansprakslos norrlandska ') un der adress S. Gumzlii Annons byra, Stockholm, f. v. b.
Flicka, som genomgatt husmodersskola och forsedd med goda rekom- mendationer, onskar plats som husforestandarinna.
Svar tifi ' yMusikalisk)), p. r., Lund.
Ung musfkaiisk tyska, Enkel, ba t tre flicka med prima bet,yg fullt forfaren i skotandet af ett hiishall, onskar plats som husforestilndarinna, helst pil landet.
Svar till " E.
M.
25 ') under adr.
S. Grirnzlii Annonsbyra, Stockholin, I. v., h.
Referenser: Prof. E.
Kock, Lund.
, soker pats i familj som hjall: och sa Iskap.
A r kunnig i hus.
Enkel flicka, l goromal.
Svar i !r) ', Kvarnsveden., till)) 2C sf god familj onskar plats imaj D A G N Y S EXPEDITION, till Prast- eller Herrgird, dar hon under husmoders ledning STOCKHOLM.
Far deltaga i allt hvad soin h6r till ett hems skotande.
(Villig a nAgon betalning.)
Svar xlag kunnig i sjukvard soker varda- kil1) &amp; aj) ', Eskilstuna p. r. rinneplats Ilos sjuk herre eller En 19-arig ansprakslos flicka dam.
Svar till) ' Majked), UPP som tagit realskoleexamen, on 1- sala, Poste Restante.
skar medfolja niigot herrskap lil dler husmoderns verkliga h jalp i landet for att vara husmoder: sallskap onskar barnkar batt- Kw.
sjukgymnast 3ch Dagnyjor hnlfva priset eller 7119 ore pr mm.1 l behjalplig med barnen, ar kun re flicka plats i familj dar jung- nig i somnad och handarbeter ral hemmastadd utomlands, myc- iru finnes, helst i Sodermariland Svar.
till ' j19 ar7) p. r., Katrine (et resvan och sprakkunnig on- ~ller i dessa narhet.
Svar till .En 25-arig lararinna holm.
; kar medfolja familj eller ensam ') SrnA loneprctentioner ", Upp.~riIa, lerson utomlands.
Svar till 9. r. onskar plats hos snallt herrskap, ' God hjalp '), under adr.
S. Gu- helct i prastgard, fran den 15 Musikvanner.
juni till 1 sept.
Ar villig att Ung dam, som sjunger och s p nalii Annonsbyra, Stockholm f. deltaga i alla i huset f ' jrekom- lar val, onskar frilt vivre fo r. b. Landtbrukaredotter, rnande goromal.
Inga ornean- sommaren hos familj pa lande t7 ar, af god familj onskar sprak.
Svar mottagas med tack- niot undervisning och musikun En ung finsk, niigot svenska Ilats till den 15 maj eller 1 ju- sainhet markt " A.
R.
'), Bjur- I derhallning.
Referenser finnas ii som fruns verkliga hjalp och talande bildad dam holni.
Svar till) ' B.
B.
", Stockholm C (dar jungfru finnes).
boker plats fran den 1 juni, for; allskap poste restante.
- 1ar genomgalt hush~llskurs och tt g&amp; frun tillhanda, eller som ir van vid allt som forekommer Laxarinna,; allskap for barnen, eller nagon ett hem, sasom niatlagning, Infodd tysiia, innan lamplig plats.
Svar till nigot kunnig i engelska spraket, cladsomnad, haridarbete o. s. v. onskar under sommarmanaderna anka efter svensk ambetsman, sa ' Ansprikslos) ', Lieksa, Finland.
racksam for svar till) ' Ddlitlig ", plats i England, helst hos svensk ker plats vid skola, kontor elle higelstrade p. r. lamilj.
Fritt vivre onskas., Svar 1 tidning.
Sokande beharskar af U n g flicka till) ' J.
A.
1912 ", Svenska Dag- ven svenska, och har flera plats i familj den 15: de tjanstgjort som lararinna vit inskar bladet, Stockholm.
Plats a kontor i Stockholm eller l: sta juni.
Ar villig skolor.
&amp; tyg och referenser i naj leltaga i alla inom hus fore- iu eller till hosten onskas af Fredrika-Breiner-Forb., Sthlm.
Lararinna: oinmaride goromal.
Har ge- !4-Arig flicka med 6 ars vana ionigaitt hushallsskola, kunnig i rid olika A kontor forekomman- onskar under sommarmanaderna Musikalisk biittre flicka Obs.
!
Stenograf landarketen.
Har forut ej in- ie goromal.
plats i god familj.
att ga frun till handa.
Ar villig att under- som genomgalt 8-klassigt laro iehaft nigon plats.
Onskar an- x h maskinskrifverska.
Betyg och Svar meferenser pa begaran.
Svar till visa barn.
Fritt vivre.
Svar verk, onskar plats som hjall, es som familjemedlem.
Sva: !motses tacksamt trll " 21 %r9 ', ' Platsombyte ", Svenska Dagbla- " Faniilje~nedlem ", ~ Anaset, och sa ' lskap 2 familj.
till lets Annonskontor, Stockholm.)
markt)) l9 ar ".
Strangnas, p. r lesterlosa, p. r. Stensa ter; l liga Plikttrogen flicka, l a
D A C N Y For LEDIGA PL A TSER, vid Langbro sjukhus, Alfsjo.
Lon: a orolig afdelning G60 kr.
med 5 alderstillagg h 120 kr., 4 lugn afd.
500 med 5 a1- derstillagg i 100 kr.
Ofversko- terskeelever antagas.
Ansolkan, nied betyg, Iakarebetyg, frejdebe- forklaras harmed till ansokan.
le- tyg och foto., insandes till Of- diga: verlakaren.
En lararinnebefattning med un- dervisningsskyldighet i svenska, tyska, historia och.
geografi.
3 a 4 sjukskoterskselever Honre komuetens.
Lon: kr.
antagas vid Vanersborgs Hospi- 1,500.
F6rutsattningar: En larahnebefattning med unl- tal och asyl.
alder 20-30 ar, god folkskole-, dervisningsskyldighet i engelska, god halsa.
Sokande franska, historia och geografi.
bildning, torde helst personligen installa.
Hiiigre kompetens., L6n 1,500 kr.
si sanit forete frejdebetyg, laka- Laroanstalten ar sex-klassig, st5r under Kungl.
Laroverksoif- re \ etyg o: h betyg ofver vandel verstvi-elsens insnektion.
o: h lam- och innehafda tjanster.
Afloning nar darmed rat [till tjanstearsbe- 20 kr.
i man.
och fritt vivre; efter ett ars event.
anstallning raknink.
Platserna tilltradas vid bhjan som ordinarie med begynnelse- af hostterminen 1912.
Till sty- lon af 28 kr.
i man.
Ofverlakaren.
relsen stallda ansokningar bora fore den 10 maj insandas till Fil.
Lic. S i g u r d N i l s - Hem.
s o n, under adress M a l m b e r- g e t. Foirestandarinneplats for ett (mindre) barnhem ledig.
Anskik- ningar sandas under adr.
" Hem ", TillkannagifPande.
Till en nyinrattad befattning Helsingborg p. r. sasom skoterska vid Stockholms stads halsovardsnamnds nik a Sodermalm aga kompetenta sokande att senast med icke allt for stora unigan- mandagen den.
13 maj 1912 in- gesansprak far anstallning i barn- nan kl. 12 pa dagen a halso- los disponentfaniilj i .storre vardsnamndens byra i huset n: r landsortsstact sasom hjalp och 4 vid Vasagatan ingifva sina till sallskap.
Intresse for hemmets halsovardsnamnden stallda an- vard samt nagon kunnighet i swkningar; somriad onskvard.
Jungfrur ' Fin- Med befattningen a; forenad en nas.
Sval med uppgift A lon, kontant afloning af 1,000 kronor.
foto.
och ref. till " God onivard- Stockholm - den 12 april 1912. nad ", Allni.
Tidn.-kont., Gefle.
HALSOVARDSNAMNDEN.
Vid Malmbergets Samskola ' ' Kvinnlig kemist vaii vid iiijolkundersokningar och darnied sammanhangande analy- ser finnes plats a laboratoriuni.
Svar nled uppgifter 5 forreg.
verksaiiihet.
till niarke " Bolag " under adr.
S. Gulnaelii Annons- byra, Stockholni, f. v. b. Sjukskoterskekurs.
enkel, ansprakslos flicka, som pa egen hand kan skota ett hem, finnes plats ledig nu eller l ju- ni hos ensam herre,.
tjansteman.
Svar iiied uppgift och lonean- s,prak till " Stf.
", Ingelstrade (Ska ne).
.
.
.
Bokforerska, .och Kassorska ' Vid Liinslasaretlet i Vanersborg borjar ny kurs for sjukskoter.
skeelever nasta l: sta ' okt.
For- dringar bland annat minst 21 Ars Alder och.
elenientarsko1.e- bildning.
Kursen, som ar 2- arig, omfattar saval teoretisk som praktisk utbildning. '
Narmare!
upplysningar lamnas af ofver- skoterskan darstades. '
vaii vid goromalen a l: a kl. ho.
tellkontor, erhaller genast plats.
Alder, ej under 25. ar ..
Uppgift a Ioiiepreleiitioner och referenser emotses under marke: J ' Palitlig bokforerska ", adr.
S. Gumcelii Annonsbyra, Stockliolm, f. v. b. Sjukskoterske- platsen vid Vantxsborgs forstirjningsin- till ansokan ledig.
och allting fritt, l 5 dagars semester.
Sokande bor tillhora eller vara meriterad att inga i Sv.
sj~~kskbterskornas .all- manna pensionsforening.
Ansok- ningshandlirigar (nied lakare- och piastbetyg) torde fore den 2 maj imandas till ' Stadslakaren, Va- nersborg.
ar Bildad kvinna, rattnitig Lon 500 kr.
koiitorsvan och med husnioders- egenskaper erhaller .varaktig.
an- stallning.
i Dalarne.
Kannedom om skotsel af battre pensionat., turisthotell eller dyl. onskvard men ej alldeles nodvandig.
Nar- mare nieddelar grosshandl.
Karl Jansson, Birger Jarlsgatan 6, Slockliolm, samt Syster Ingeborg Wallin, Lanslasare ' tet,.
Vaners- Underskoterskebefattningen borg.
vid Osthaiiiniars lasarett .blir le- dig den forsta inst.
maj.
.
Lon 250 kr.
pr ar, eget ruin, lyse, varnie och tvatt sanit, fri kost.
Ansokning torde snarast moj- stenograf samt kunnig i sprak, ligt insandas till lasarettslakaren.
erhaller genast plats i Maskin- affar i Stockholni.
Svar markt " Ferni " under adress S. Gu- For mcelii Annonsbyra, Stockholm, f. af Rich.
Andersson, som mol fritt vivre vill undervisa 2 ny- Ansprakslos flicka v. b. borjare i ' pianospelning, finnes kunnig i enkel sjukvard, villig anstallning inellan 1 judi .och.
15 deltaga i husliga goironial, far aug.
Fru M. Gri ' l, Godegard.
plats 1 maj.
Svar med fdo.
till " Anna ", BorAs p. r. onskas en enkel o: h anspraks- Plats f i n n e s lots flicka,.
helst fran landet.
Bor under sasongen (1 5 juni-l 5 vara nagot kunnig i handarb.
sepi.)
for: Exani.
MassGrska., Ba- och somnad sanit enklare mat- derska, helst massagekunnig, Ko- lagning.
Svar till ' " Landet ", jam- kerska, skicklig il enklare och ii, i Musik o. sang vid Landskro- te betygsafskr.
och foto.
torde nare samt vegetarisk niatlagn;, na seminarium onskas for nasta sandas till S. Guin~lii Annons- Uppasserska for niatsal samt lasar.
Ansokn.
snarast till Rek- byra, Goteborg f. v. b. Diskerska.
Prima rek.
fordras.
.
tor.
samt uppg.
om lonepret.
Svar till Minsta Brunns- och Badan- dalt, (Jamtland).
Postadr.
A 1- Till privatskok s t a. i Stockholnis narhet onskas vik.
fran bildad flicka, ansprakslos, fuilt 1 maj.
Sv.
' Snarast till " Tre frisk och stark, far plats i tjan- En bildad flicka klasser ", Postkont: Linneg;, Sthlm.
stemannafaniilj att pa egen hand skota 3 barn 7-1 ar samt del- med ordningssinne kan mot fritt taga i husliga gwromAl,.
sasom vivre fa vara pa landet i vac- stadning af barn- och sangkani- ker trakt i Gotebor s narhet for inare.
Bor vara kunnig i som- att skota hushallet &amp; r en dam.
Familjeniedlem.
Platsen som for sin halsas skull ' arbe- far nu genast.
eller 1 niaj arbe- nad.
le pa landtegendom under 1 tilltrades 1 maj.
Svar med fo- tar i tradgard, Tillfalle att tall manad till 6 veckors tid.
Edo lo.
och Ionepret.
till " Bniks- engelska.
Svar jamte foto.
till tjanstenian ", Bofors.
" Box 12 ", Vara.
pr Askersund. '
Ung, glad flicka Maskinskrifverska, ' Befattningen som.
~orest&amp;ndaririns ar ledig vid Eskilstuna Elementar- laroverk for flickor att tilltradas med ingangen af nastkommande lasar.
Undervisningsskyldighet (for- slagsvis) i engelska och historia.
Hogre kompetens erforderlig.
Af- loningsformaner de i lag stadgade jamte bidrag till pensionsafgifter.
Ansokningshandlingar, atfoljda af vederborhga betyg (afven fran la- kare), insandas till laroverkets sty- relse fore den 15 maj.
.
elev ' Som hjalp och sallskap, Vikarierande Lararinna Ett verkligt barnkar gymnast som tillika ar kunnig foresta hus- hallet for blttre un herre erhaller f6rminlig plats i narPieten af Stock- holm Svar med betygsafskrifter, lone- ansprak, uppgift a alder och refe- renser markt " Maj 1912 H.
", Sv.
Dagbl.
exp., Stockholm, f. v. b.
Van kvinnlig Sjukgymnast ' Sprid Veckotidningen D A GNY!
-- 216 D A G N Y t Deposition t 4 1 1. \ Kapi talrakning] Sparkasse- rakning 2 4 01 OBS.!
!
- P Fredrika - 0 BremermForbundets olo Platsformedling Adr.
Drottninggatan 54, K~PMANNABANKEN,.
Arsenaisgatan 9,.
Sodermalmstorg 8, Stureaatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Allm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
A Fredrika Bremer-Forbundet Finnas anmalda lektionsgifvare, in- x h utlandska, Ii ushallsbitraden.
af olika slag, barnfroknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. m.
" TRIUMF " Mottagningstid kl. 12 - 4.
Wirens China Pomada, valgorande for harvaxten.
ofverdadigt fin.
Erhilles i hvarje valforsedd parfymhandel simt direkt fran A. O. Wir6iie Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
e l.
Hoflvc 21 Lilla Vattugatan 2: Stockholm.
- - - Dessert- Fredrika-Bremer-Forbundets Landthushallnings- skola for utbildande af lararinnor, Rimforsa.
T Y L Y I an, ~ vanlig Ny lararinnekurs (2-arig) borjar den 1 okt.
1912.
Ansokan om ntrade stalles till Landthushallningsskolans styrelse o. insandes under u dress Rimforsa.
Den bor atfoljas af prlst- o. kunskapsbetyg, lakare-) etyg enl. af skolan tillhandahillet formular, samt ofriga intyg som, okande onskar aberopa.
Prospekt inneli3llande upplysningar om in- radesfordringar, afgifter m. m. erhalles pa begaran.
Ansokan om in- rade skall vara inlamiiad fore den 15 juni.
p r kaka: 25 ore.
GYNNA DAGNYS Prenumerera p i AGNY!
s om marg as ter Lektioner i Linnesomnad emottagas i enkelt landtbrukarhem vackert belaget vid Dalalfven, l /, (ifven blusar, barnklader m.
m.)
mil fran Borlange jarnvagsstation Praktisk metod, utan trackling.
Narmare upplysningar lamnas a Hvarje elev disponerar en symaskin.
Selnia Danielsson.
Adr.
Skonisar by, Torshg.
KARIN EONER, Stockholm.
Rikst.
N: o 9 a. Torsdng.
Sibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
EVA EGNER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Sprid Dagnyl Kurs i landthushall, Husdjursskotsel, Mjolkhushallning, Matlagning och Tvaot Fackskolans landtgard, Brogard, juni-aug.
Anmalan till Fackskolan f. huslig ekonomi, Uppsala.
- Program pa begaran gratis och franko.
o Fredrika-Bremer-F6rbrindet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets Sjakskaterskebyril: Taanelg.
25.
A l h.
tel. 82 1 1.
Rikstel.
68 98.
Prenumeration l Innehilllsf orteokning.
Dagens nummer innehiller I Aktenskap eller arbetsfartjanst.
Seminariernas lonefraga.
Af Marh Jonsson.
Riksdagen.
Spetsar.
IV.
Af Ellen Nordetstrerzg.
Nagra minnesord vid Carin Seholanders bir, Af Sigrid Eftnblad.
O m sproglig Forstaaelse.
VI.
Af A h a Forsberg-Dalfzoff.
Jane (iernandt-Claine: Morgondagens aktenskap.
&amp; c .. af Sig- rid ElmbLad.
- ~ " a a Lenah Elgstrom: Hafsboken.
Rec.
af Ellen K h a n.
Notiser.
Foreni ngsmeddelanden.
Imsand litteratur.
Dagny sker narmaste postanstalt - eller ksk2amdea.
2.
$ $ ..
