# ID: svediakorp-per541
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,907
# sentences: 1,175
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 25 April 1812.
N: r 17.
Prenumerationspris: 111 h. kr.
lh Pr.
kr.
2: 50 ' 14,, ..,, k 2 5 8 / 4,1.-,,.
$ g5 l.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
I I Redaktor o. ansvarig utgifvate: 1-.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ELLEN K L EMAN, Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Mottagningstid: kl. 11-12.
I ~xpedition '.
Annonbprisi 1 15 Ore per mm.
.
och Annonskontor: Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 511 en tr..
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per g h g 10: ' Rabatt: 5 ggr 5 010, ' 10 ggr 10010, 20 ggr 20 % 50 ggr- 25 010.
Post- och telegrafadress: Annohs .bor ' kara iniamnad.
mindag.
f. m .. senast DtGNY, Stockholm. '
Sthlm 1912, FEn ' glunds toktr.
Utgifningslid hvarje torsdag.
.
(' -. '
Fredrika-Bremer-Forbundet om den pagaende revisio- nen af aktenskapslagstiftningen.
Forbundet har i daqartza tiU Lagberednitzgen afldtit fogande skrifvelse i denna for kvitznorna sa " viktiga sak.
1734 ars lag, val afpassad ' for .sin tid, gfven i fraga o m aktenskapslagstiftningen, har hvid.
denna be- traffar sedan dess icke underkastats nagra afsevarda for- ed uppriktig tillfredsstallelse erfor Fredrika-Breer, andringar.
Sarskildt i hvad som.
ror den gifta kvinnaairs Ftdwndet att Kungl.
Maj: t at ~ a g b e r e d n i n ~ e n stallning kvarstai vi i allt vasentligt pa 1734 ars ' lags anfortrott uppdraget att omarbeta giftermalsbalken och.
i standpunkt, trots de medgifvanden Som .tillerkant hustrun samband darmed staende delar af arfdabalken, lagfragor, en viss grad ' af forialtningsratt ofver sin egendom.
De hvilka aga ett nara samband med kvinnans djupaste och stora ekonomiska .och sociala omhvalfningar, som samh.al- viktigaste intressen.
let under mer an ett ' och tre kvarts sekel bevittnat och Lange har det inom vidt skilda kretsar ' varit ett on- hvari kvinnan haft .sin betydande del, den forbattrade skemal att.
den nu gallande aktenskapslagstiftningen skulle kvinnobildniiigen, kvinnans fordjupade kunskaper och erhalla.
en efter tidsforhallandena lampad form.
storre eifarenhet.
inom lifvds Skilda .ohraden, .ingen af.
Redan den ar 1873 stiftade Foreningen fol- gift kvinnas dessa faktorer kan sagas ha blifvit tillrackligt beaktad in-.
, aganderatt - hvars verksamhet numera upptagits ' af Fredri-; om den nu gallande.
aktenskapslaga.
Om det otidsenliga och rattsvidriga i dessa lagbestam- ka-Bremer-Forbundets kommitte for lagfragor - arbetade under en lang foljd af a r kraftigt for astadkommande af melser kannbart beror alla hustruns egendornsomstandig- reformer p+ aktenskapslagstiftningens omrade.
Bland var heter, sa val nar det galler den arfda som den forvadda tids .kvinnor har krafvet p2 forandringar i har berorda egendomen, ar det i sistnamnda afseende missforhallande- riktning blifvit ' allt bestamdare och malmedvetnare.
Ett ila fA &amp; n skarpaste .belysning.
utan inskrankning tiller+ bevis for detta alltjamt ' stegrade intresse finner man bland kanner lagen den ogifta kvinnan ratt att sjalf fa rada of- annat i den lifliga uppmarksamhet hvarmed lagbered- ve; de medel hon genom det egna arbetet forvarfvar, Och dock har hennes ningens pagaende arbete foljes inom kvinnokretsar, och i men icke sa den gifta kvinnan.
de talrika moten saval i Stockholm som i landsorten, an- stallning ej mindre an - statens ofriga medlemmars ront in-.
ordnade.
af vara framsta kvinnoforeningar, dar kvinnans flytande af den kfverhandtagna - industrialismen.
I orakne- rattsliga stallning behandlats och hvarvid man i antagna liga fall nodgas hustrun att utanfor hemmet skaffa sig.
.
.
for-.
resolutioner gifvit uttryck At den forhoppni~igen att dessa ett.
aflonadt arbete, hvaraf ej mindre - an.
af ' mannens.
.
.
tjanst familjens existens ar beroende.
fragor matte f5 en tillfredsstallande losning.
.
. '
' M ' ' * ', ....
.. ', ' 2.
.
.
-.
.
.
.
.
-.
.
.
Det ar har.
den nuvarande lagstiftningens orattvisor falla bjartast i ogonen.
Val har hustrun ratt till den egna arbetsfor-.
tjansteg s$ lange den utgores af penningar, men samti- digt; edwerar lagen denna rattighet hogst vasentligt ge- nom: begransning af den, gifta kvinnans forvaltningsratt och handlingskapacitet.
~ l l e r med andra ord genom den f8raldradk fnstitution som .benamnes m a n n e n s m a l s- a ... n.
s k i.p.
.. 9EJaturligtvis ar lagstiftarens liksom sociologens och fi- ' -.
jantrop * p5. '
uppmarksamhet inriktad pA den genom otaliga ur lifvet bestyrkta sanningen om de olycksbrin- gande;, veikningar 1nAlsnianskapet mangenstades utofvat in- &amp; n.
:: fa&amp;jen.
.
.
s a m t p&amp; de ofvergrepp som af mannen i ~ a ~ e f i s.
~ p a m ~ ' ' k begas u n ~ a gentemot .-~ hustru och barn om h&amp;i ' $ifl~&amp;&amp;6ruka tjitt $ x ~ o r i m~lsmanskapet ~ honom till- $r.kanda '; hkbbridvaidi .. E j heller kan man vara blind for det ' .-@tum, att .genom bibehallande af det nuvarande sy- stemet den redan nu betankligt laga aktenskapssiffran " risk- att ' an.
' jrttertigare riedgA, i ty att den kroppsar- .betande kvinnan, hvilken lagen i detta afseende hardast drabbar).
pfta foredrar ' den fria forbindelsen framfor det lagbundna.
aktenskapet, j hvarmed foljer malsmanskapets alla.
nackdelar.
Emellertid vaga vi tro, att vara lagstif- t&amp;?
behiartat dessa mi$sforhA~anden, samt att det skall lyckas den juridiska skarpsinnigheten att ofvervinna de svArigheter, som lagga hinder i vagen for genomforande af en aktenskapslagstiftning, battre an den nu gallande lampad efter var tids uppfattning. '
, +: 2; ',::.
- Med tacksamhet ha kvinnorna erfarit, att Lagberednin- g@ .erkant .dess berattigade intressen genom att bereda .tillfalle.for kvinnlig erfarenhet och sakkunskap att fa yttra: sig i: foreliggande fraga.
.
.
; Med.
stod af ' ofvan gjorda uttalanden och under abe- ropande ' af de i .det foregaende omnamnda har bifoga- - de.
motesresolutioner " far Fredrika-Bremer-Forbundets sty- d s e: vordsamt hemstalla, 1 '.
- att.
Lagberedningen vid omrevideringen af aktenskaps- .Iigeii matte sa affatta sitt ' forslag, att kvinnornas kraf pk mAlsmanskapets upphafvande och den gifta kvinnans k r d a n d e af full likstallighet med manilen saval inom heinmet och.
gent emot barnen som i forrnogenhetsratts- ligt afseende matte vinna beaktande. '
'.
De skrifvelsen bifogade resolutionerna,^ 21 till antalet, hafva antagits vid moten i ' stockholm, Goteborg, Lund, Malmo, ~ a l s i r i ~ b o Strangnas, r~, Linkoping, Arvika, Falun, Ciefle, Kalmar, ' ~&lt;&amp;lskrona, Kristianstad, Norrkoping, Ockelbo, Sandviken, Vasteras1, Orebro.
Till dessa moten hafva a resp. .orter befintliga kvinno- foreningar inbjudit och foljande .foreningar anslutit sig till resolu- tion; .Fredrika-Bremer-Forbundet ochiforbundets samtliga kretsart Svenska Kvinnornas Nationalforbund, Landsforeningen for Kvinnans Politiska Rostratt, lokalafdelningar af F: K.
P.
R,!
Kristliga: .Fore- ningen af UdgaLKvinnor, Sodra Kristliga Foreningen; af Unga Kvinnor i Stockholm, Hvita Bandet, Stockholms Alimanria Kvinno- klubb. '
' och Socialdemokratiska kvinnokongressens verkstallande @ kgtt - sam t.
Svenska $kolkokslararinnornas forenings lokalforening i Stockholm.
.
... '
' 1.
Seminariebetankandet.
II.
Om rektoratet vid de kvinnliga seminarierna siiger be- tankandet: " Erfarenheten fran mAnga af vara storre flick- skolor, dar kvinnliga forestandare med utmirkelse hand haf- va biide den organisatoriska och den discipliniira ledniil- gen, visar, att denna befattning bor kunna anfortros i f - ven At kvinna. "
Vid sidana kvinnliga seminarier, dar rektorsbefattningen bestrides af man, bor enligt kommit- tens mening en af de kvinnliga adjunkterna sisoin hi- tradande forestandarinna vara rektors narmaste bitrade i varden och tillsynen af eleverna, ett onskemiil, som med energi framforts fran kvinnliga sminarielarare (se t. ex. Dagny 1906 h.
19 och 20).
Mvar och en maste ju ocksa inse, att den personliga omvardnaden af elever32 vid kvinnliga seminarier ar af s&amp; grannlaga natur, att dcti hellre bor utofvas af kvinnliga an af irma~iigzi Xarzrc.
Det kan likval ifragasattas, om man icke skulle vinna lika mycket i detta afseende genom att ge klassforestandzrh- norna okad befogenhet.
I sista hand beror jr; resultatet af den ena eller andra anordningen pa rektor.
h e r han vikten af att de unga kvinnornas uppfostran i va- sentlig man ledes af kvinnor, sa torde han lita klassffi- restaridarinnorna gora sig gallande just sisom uppfost- rare, inser han det inte, hvad kan d i en bitradande fii- iestandarinna utratta?
Det har ju gifvetvis varit ett af de sviraste missfoi-.- hallandena vid lararinneseminarierna, att undervisning ocb uppfostran afven dar till sa stor de8 legat i mans %r, .. der.
Nti gallande stadga foreskrifver endast, att det skz2 finnas minst en kvinnlig adjunkt vid de kvimliga semi- narierna.
Betankandet foreslar ett stadgande af foljande lydelse: " Vid lararseminarium skall minst halfva antalet af adjunktsbefattningarna bestridas ' af man och vid lara.
rinneseminarium minst halfva antalet bestridas af kviri- nor. "
Det kan vid forsta paseendet forefalla, so= o.
det vore ett blott abstrakt likstallighetsintresse, scm 81g ger till grund for oppnandet af mojligheten .att amta1l; i kvinnliga adjunkter vid manliga seminarier.
?tt verkligt .existensberattigande kan ett dylikt arrangemang dock tZu- kas ha for ofniiigsskolans skull.
Denna tanker sig nam- ligen kommitten som samskola, och da adjurikterna si-.
som ledare af elevernas undervisningsofninp- fri ratt mycket med ofningsskolan att gora, kan det mihiilda varii lampligt att en eller annan adjunkt vid afven de marili- ga seminarierna ar kvinna.
Detta forslag jamte utesltrtaii- det al foreskriften i gallande stadga 5 21, mon ?.
3: " I handelse larariiina med adjunkts tj3nstgo; riug triider i gifte, .m2 det ankomma pa konsistoriets beprofvatide, onr hon rna bibehallas vid tjansten; och ager konsistoriutii sedermera uppsaga henne.
darifran, dh laroverkets hasta finner sadant krafva ", ger kanslirildet H. Tigerschiold an- ledning till en reservation, som det skulle varz skadii att undanh2k denna tidnings lasare: " P nu gallande seminariestadga finnes e: 1 foreskrift, som afser att icke obetingadt medgifva kvinnlig adjurikf att efter inganget aktenskap kvarsta i tjansten; Nigoii
.
mots " .arandi.
' foreskr ' i: ft.
liar - kommitten icke - foreslagit, ' tili foljd hvaraf nagot hinder icke skulle.
mota for kvinnlig adjunkt att .. efter inganget aktenskap kvarstanna i.
tjany ' sten.
Detta kan - jag icke ' finna lampligt.
i synnerhet icke betraffande kvinnliga adjunkter vid: de manliga semin&amp;- erna, vid hvilka enligt kommitt&amp; forslag kvinnliga ad- junkter skulle fa anstallas till visst antal.
..
Man.
ma.
dock besinna, att ' eleverna aro unga man i.
en Alder af 17- 26: ar.
Fall har dessutom redan intraffat; - att kvinnlig adjunkt ' vid lararinnekninarium ingatt, aktenskai med la: rare vid samma seminarium. '
Sadana fall.
kunna.
tankas Oftare foreko&amp;na (!
), .om enligt kommittens forslag af " en v i i larat seminarierna.
kurha,.
anstallas - .kvinnliga.
adjunk- ter. ' '
.
kraftigt framhaller k6mmittbn.
vikten.
.
.
af att.
f&amp; semi- narierna, som ha den .betydelsefulla uppgiften att utbilda larare, tillforsakra sig goda lararekrafter genom.
forman- liga lonevillkor.
Vid faststallandet af dessa utgar kom- mitten fran.
den principen, att " de som utfora lika arbe- te val ickc alltid bora aflonas med lika lon~belopp men daremot alltid bora ' s2 vidt mojligt med hansyn till sina lefnadsvillkor blifva lika formanligt stalldap '.
Otvifvelak- tigt anger denna s. k. behofsprincip.
den vag.
man bor sla in p,?
for att fa rattvisare Ioneforhallanden; Kom-, mitten medger emellertid, att den endast tillampat den an- gifna loneprincipe~i " i den man de forhandenvarande for- hallandena.
medgifvit ".
Tre olika loneplan uppstaller kom- mitten, iiax$igeri 1).
manliga gifta, 2) manliga ogifta och 3) k&amp;nliga tjansteinnehafvare.
.Att en skillnad gores mellan .de tva sistnamnda grupperna motiverar komrnit- ten med att 9 ' sasom forhallandena och askadningarna in- o m.
samhallet nu en gang aro beskaffade lefnadskostna- derna i allmanhet blifva ratt visentligt storre for den ogifte mamen an for den ogifta kvinnan, hvilket helt visst ' till icke; - inga del beror darpa, att mannens na-.
ringsbehof rent fysiologiskt sedt ar i genomsnitt storre an kvinnans ".
Mannens varnplikt vallar dessutom en eko- nomisk forlust, som anses likvardig med minst .ett Ars forlust af lonetur.
For adjunkterna foreslar kommitten foljande - lone- skala: ' ', gift man.
- ogift man kvinna.
.
i ' forsta lonegraden 4,000 3,200 2,600 iandra,,. '
.
4,500 3,700 3,l O0 i tredje ',, 5,000.
4,200 3,600 i fjarde, 5,500 4,700 4,l O0 i femte n 6,000 5,000 Dessutoni foreslas hojning af de kvinnliga adjunkter- nas pensionsalder fran 55 t ' ill 60 ar.
Reservation har af- gifvits al froken Sidner, som anser., att det bort foreslas en femte lonegrad for de kvinnliga adjunkterna pil 4,400 kr.
Det torde val vara .de ' " forhandenvarande forhallan- dena ", som f6rorsakat den ratt afsevarda skillnaden mel- lan den kvinnliga och den ogifta manliga adjunktens 1o- ner, bland dessa kanske ickeminst den.
olika kompetensen, som betankandet inte namner i detta sammanhang men som likval torde ha influerat.
Kommitten foreslar nam- - ligen, att allt fortfarande behorighet for sokande af ad- ' z, jbfiktstj,tn&amp; isall.
k&amp;&amp; ' * eiho&amp;: k " alifi&amp;ra&amp; af.
&amp; ?ingsexame ' n fian hogie lararinneseminari; m, docli ' forst efter pimanigang d &amp; en.
.
a 2 ~ l f i i fort&amp;ttni&amp;~kurse~ i och med det uttryckliga stadgandet, att i ' .fil.os&amp;isk ambets- examen erhallet vitsord skall tillmatas hogre- - varde1 an motsvarande vitsord erhallet.
vid hogre laraii&amp; %emiha: rium.
Den som kanner seminariernas historia.im4ste.
ju instamme i betankandets ord:,, Det ' larer icke i kunna d kas, att seminarierna under de.
tider, som .gatt, .erlhllit manga af sina basta.
lararkrafter ' just pA den ' vag; som har ar i friiga.
Att d&amp; underkanna den ' utbildning, - Riilkei p i denna.
vag vinnes,.
sasom for seminariernas behof otilli ' afv6n ' ldi racklig, vore foga tilltalande.&gt;, ~ o m m i t t i n skulle- kunnat ' motivera detta f6rsl&amp; med det ringa: an&amp;&amp; so!
kande till d e kvinnliga: adjunkturerna .. (h o r n parentes .en fraga: hvarfor soka sa fa diademiskt bildade khnrioi dessa platser?
' .Det forefaller, iiom om bide ideelli * &amp; h.
ekonomiska synpunkter borde gora dem efterstrafvade; .och likviil ser man den ena gangen efter - ' den andra;.
.a ' tt .. en!
.
.
. "
dast e n sokande anmaler sig till dylika.
platser.)
.
.
.
I fr2g.a om de ofriga kategorierna a f sem ' inarielarare forefinnes ju icke nagon olika kbmpetensj ' men jfvenfda; motei man i kommittens forslag ' en storre eller inihdK,.
skillnad mella ' n manlig och kvinnlig icke-fzimiljefors6i-:.
.
.: ..
jae.
Pafaliande ar, olikliete11 mellan ' kommittens forslag till ' loner for ofningsskolans larare och centralstyrelsens i Sverige allmanna folkskollarareforening ' forslag ifil loner for folkskollarare.
(Se n: r 6 af denna tidning innevaran-.
de ar!)
' 1 det s i s k m n d a sattes lonen for kvinnor och ogifta man lika med det undantaget, att alderstillaggen intrada.
@ t ar.
tidigare for: dem, som aro underkastade.
.
varnplikt.
For ofningsskolans larare, - for hvilka pensions- ' aldern foreslas bli densamma, - 60. '
ar, foreslir kommitten.
' ...
.
foljande loneskala:.
.
.
.
gift ' man ogift man kvinna 2,700.
2,300 2,000.
.
i forsta lonegraden 2,400.
a 3,l O0 2,700 i andra i tredje 3,100.
.
.
2,800, n 3,500 3,500 3,200.
,, 3,900 i fjarde ', ' ', ' ' b ' '. '
d, ' Afven om man tar i betraktande, att ogift manlig la- rare har skyldighet att vara delagare i folkskollararrras anke- och.
pupillkassa, till hvilken arsafgiften skulle bli.
116: 67 kr., synes kommitten ' har ha ' tillmatt skillnaden i " det fysiologiska naringsbehofvet " en mahanda val stor betydelse.
Dock maste det ju fasthallas, att i ' seminariernas nu-: varande lage hufvudsynpunkten vid upprattandet af ett ' loneforslag icke kunnat vara att astadkomma et ' t ' teoretiskt ' oanfaktbart sadant utan att sa mycket - m mojligt inom.
ett uppnaeligt loneanslag ge seminarierna formaga att draga till sig de basta krafterna.
Ur den synpunkten maste de foreslagna lonerna anses vara val afvagda, dock '.
knappast, med afseende pA vissa grupper af ofningslara- re.
I fraga om dessa foreslar kommitten, att .,io$En ' bor ' beraknas efter en viss .konstant afloning for undervis- ningstimme,, 120 kronor for manlig.
gift,.
. '
.
100.
kronor.
.
, .- for.
manlig ogift och 90 kronor .for kvinnlig larare, .h \; ilket * '
torde kpmrna att fora representanterna,.
for de amnen, som ha det minsta antalet timmar, namligen teckning och; .tradgard~k&amp;el,.
.
.-.
.
sa nara existensminimum att dessa plat- ser iote - torde locka manga sokande.
.
Till .sist det allvarsammaste bekymret vid studiet ' af betankandet: skola inte de nya krafven komma att .gora ofveranstrangningen annu storre an den redan nu ar, at- Mnstone vid de kvinnliga seminarierna?
Kommitten har visst icke blundat for denna far?
utan sokt mota den genom forslag o m, hojande af Aldem .for kvinnliga in- tradessokande frAn 17 till 18 ar, gen0.m forslag om storre omvardnad om eleverna i fysiskt afseende, .forbattring af deras lefnadsforfi~ll,anden, battre lokaler, noggrannare la- kareuri Jtrsokning m. m.
(Kommitten foreslar, att dar vid val mellan olika lakare lampligheten i ofrigt kan an- ses lika kvinnlig lakare ma aga foretrade vid lararinne- seminarium.)
Kanske vigar, man - ocksa- hoppas, att lyck- ligare arbetsforhallanden skall skanka lararna .storre ar- betsgladje och darmed skapa en mindre tyngande at- mosfar an den, som nu ofta rader vid seminarierna.
&gt; ' Det torde knappast behofva erinras darom ", yttrar be- tankandet,,, att studiearbetets inflytande pa elevernas hal- sotillst~nd till en viss grad alltid kommer att blifva be- roende ' af den kanslostamning, som blir forharskande vid dess utf6rande.
Kunna eleverna gA till sitt arbete med frimodighet och tillforsikt, hvilket ingalunda behofver ute -- sluta redligt allvar och vaken- ansvarskansla, torde afven en jamforelsevis stor arbetsborda icke blifva dem.
for tung. "
Anna Sorensen.
Moderskapsforsakringen.
Lagradet, som nu yttrat sig ofver det foreliggande forslaget till lag om moderskaps- forsakring, har uttalat som sin asikt att detsamma icke bor goras till foremal for proposition till riksdagen.
Skalet harfor ar, att lagradet ej anser tiden annu vara inne att hos oss infora obligatorisk moderskapsforsakring, d&amp; obligatorisk sjukforsakring annu ej finnes.
Tillsvida- re torde darfor staten i fraga om moderskapsforsakrin- gen, anser lagradet, ej.
bora vidtaga annan atgard an att under ett kraftigt understodjande af den frivilliga sjuk- kasseverksamheten soka forma de.nna utveckla sig i sa- dan riktning, att en af kvinna tagen sjukforsakring utan vidare anses omfatta jamval moderskapsforsakring, och att ' under tiden for bada forsakringsgrenarna forbereda en ofvergang till det obligatoriska systemet.
Darest man ' emellertid anser den i gallande lagstiftning upptagna en- ligt ett for riksdagen nyligen framlagdt forslag till lag om arbetareskydd viisentligt utvidgade bestammelsen om barn- sangshvila for kvinna, som ar anstalld i industriellt ar- bete af viss omfattning, med.
nodvandighet redan nu kraf- va vidtagandet af Atgarder, som ekonomiskt sakerstalla ar- beterskan under den tid yrkesarbetet ar henne forbjudet, synes lagradet lampligaste utvagen vara att staten helt patager sig de utgifter, som aro forenade harmed.
Lagradets yttrande ar, fransedt en detaljanmarkning; enhalligt.
0000000000000000000000000000000000000000 Annonsera i D, H G N Y!
Fr$n v&amp;rldens r&amp;tr&amp;ttsf * lt H istorien upprepar sig, ar ju ett gammalt ord, och suffragisterna i Ohio, som jubla ofver rattigheten att snart fa sin fraga - hanskjuten till folkomrostning, gladja sig ocksa ofver det egendomliga sammantraffandet af om- standigheter ur rostrattsrorelsens historia med deras seger.
Utskottets tillstyrkande utlatande foredrogs af talmannen i Ohios " Constitutional Convention " kl. 2,45 e. m. pa Ars- dagen af Susan B. Anthonys fodelse, och precis piii sam- ma timma som uppropet till rostning skedde p i kon .. gressen i Washington, da for manga a r sen W y o. m i n g upptogs som sjalfstandig stat i statsforbundet, d m forsta, med K.
P.
R. i sin ursprungliga konstitution.
Mrs Harriet Taylor Upton sai-t da pa ahorarelaktarez i Washington tillsammans med Miss Anthony,, och M r s Harriet Taylor Upton satt nu pa ahorarelaktaren i Co- lumbus och horde utskottets yttrande foredragas, under.
tecknadt af, t j u g o af utskottets t j u g o e n ledamote:.
En enda hade reserverat, sig och afgifvit ett " minoritets- utlatande9&gt;, undertecknadt af honom sjalf.
Men historien foreter ocksa riitt underliga omhvalfningar, och en sadan berattas fran Amerika nastan i samma andetag som den forra episoden.
" Det ar oftast ganska latt att ha OFver- seende med anti-suffragisterna ", sager den som omtalar fallet, " flertalet af dem aro valmenande, fastan missledda individer.
Men harmen jaser ovillkorligen inom ex: vid ett tilltag som det af de k v i n n l i g a s t u d c n t e r. n a s r e k t o r vid universitetet i Rochester (stater, New York) da hon valde en af .dagarna omkring Miss A m thonys fodelsedag till att sammankalla de kvirrnliga stu- denterna och for dem halla ett foredrag med titel: " Hvarfor jag ar anti-suffragist ".
I Byrons tragedi &gt;Warino FalieriY9 f o r e k o h e r ju cr.
Doge af Venedig, som genom sin tapperhet flera gicger raddat republiken, men hvilken senare pa grund af per-.
sonlig harm stamplar daremot.
Han rojes, och i en stor scen talar hans hustru hans sak infor radet.
En af radsherrarna sager: nMot staten han forradiskt stamp lat^.
Hvarpa Angiolina svarar: DJa, ja, men utan hononi funnes ingen stat att radda c !lcr at?
forrada.
0, I som sitten har for att till doden doma den Er raddat, I skullen utan honom sucka sasom slafvar i hunnens grufvor eller under turkars ok^.
Om icke systrarila Anthony lefvat, skulle det mahiin da ej ha funnits nigra kvinnliga studenter i Rochester och ingen rektor for de kvinnliga studenterfia.
Det var Mary Anthony, som sjalf fyllde den summa som krafdes for att kvinnor skulle fa tilltrade till universitetet i Ro- chester, da det syntes alldeles omojligt att i tid fA surr !- man tillrackligt stor, och vi veta alla hvad Susan B. Anthony gjort for oss kvinnor.
De kvinnliga studenternas rektor (d e a n) i Roches- ter ar mojligen en beskedlig kvinna, men i si fall ha.
; hon otur.
Om icke denna handelse intraffat, skulle 501: efter doden ha sjunkit i oskadlig glomska som hmdr;.
h e r hqn att figurera i historien s o m en typ af trang- si ' nthet och - otacksamhet; genom denna.
obetankta och olampliga handling bevarad ' i evardeligt minne som en.
.
f ' l u g a i ' b a r n ' s t e n. "
Och en h i s t o r i s k evolution pagar for Ogonblic- ket rundt omkring i varlden - det har sagts forut och det upprepas, - och trots ogonskenliga tillfalliga mot- gangar .fa vi kvinnor aldrig trottna att upprepa och anyo papeka detta.
Den.
mycket beromde, forfattaren Rudyard Kipling har ju .diktat hanfullt, forsmadligt och som han val.
tyckte forkrossande om k,vinna.n uti sin T h e f e- m a l e o f t h e s p e c i e s, men han har manga, manga hall motts af motsiigelser, kritik och - ' forlojligan- de., Jag vill minnas, att jag omtalade detta i Dagny i hostas och betonade, hur storslaget och- vardigt han be- motts sarikildt.
af en annan - beromd forfattare, Hall Caine, men att denne till sist pointerade atf u t a n f o r mannens radslag star annu ', mannens modei- ' ". '
~ e i i alla fall piigar med k v i n n o f r ~ ~ a en n ' historisk ev.olution rundt om i varlden, och det ' ar mig en gladje att kunna stodja mitt pastaende med ord af auktoriteter och med faktiska ' bevis.
.
Vid ' en bankett i Wisconsin nyligen var ' P e r s i e n!
s hemforlofvade generalskattmastare Mr M o r g a n S h u- s Z e r Iiarvarande och talade om den stora del kvinnor tagit i rorelserna i P e r s i e n under de sist forflutna areri.
" Det ar i synnerhet beroende pa deras anstrang- ningar uiider de sista fem ' aren, som Persien kunnat af- ' ska.ka bordan af en femhundra ar gammal absolut mo- narki.
Det finns ett .kvinnoforbund, som synes vara alls- maktigt,.
ehuru jag aldrig sett ansiktena pa dess ordforan- de och funktionarer pa grund af de slojor deras rek- gion bjuder dem a t t bara.
o c h det ar underbart att folja ' framtkridandet hos de persiska kvinnorna trots det: instangda.
lif muhammedanska ' religionen alagger.
dem. "
Och nyheter komma fran olika hall och .kanter.
I R Q 4 har ett riksdagsutskott tillstyrkt en motion om att ge politisk rostratt i t alla kvinnor ofver 25 ar, hvilka aro i besittning af vissa lardoms- och egendomskvalifi- ' kationer.
Den l7 mars holls den forsta kvinnorostratts- kongressen i .W i e n under liflig tillslutning; de tschecki- ska kvinnorna i B o h m e n krifva iiterfhende och upp- ritthallande af kvinnornas gamla medborgerliga rattighe- ter; det polska forbundet for kvinnans rattigheter i G a l i z i e n har anordnat diskussionsmoten om K.
P.
R., och vid det forsta motet afgaf dr Wyrostek, depute- rad i arbetarepartiet, den viktiga forklaringen, att arbe- tarepartiet pa sitt ' program skall upptaga politisk likstal- lighet for kvinnor.
Fran P o r t u g a l skrifves, att dr Alexander Braga, medlem af riksdagen, har vackt mo- tion om kvinnors rattigheter.
" Och harvidlagu, sager: man, " och fastan icke denna motion vidror manga vik- tiga delar af kvinnans stallning infor lagen, ar det dock dess afsikt att undanroja atskilliga gamla brister ' i Por- -.
-.
Dr Bragas motion har annu ej be- tugals civillag.
.
Ocl ?,, tillagger den som skrifver detta helt handfats.
nh$iikbliskt, ' &gt;dit ' kan ' \ ral h k d a att den faller i glom- '::.
.
, .. b.
.
.
.
ska; det ar det gemensamma odet.
for manga riksdags- motioner, som ga stick. '
i. staf; .mot.
hafdvunna manliga prerogativ. "
Och till.
.
.
och med i. den litet.
.. tungsinta re-.
.
_.
_ _. '
.
.
.
.
.. flexionen kan man med en.
smula god vilja se ' ett tecken till historisk e.v o l u t i o n. Jeanne .d ' Arrneida Nougeira talar om den g l o m s k a, som kommer att drabba mo- tionen.
Hon synes ej frukta a r g u m e n t e r m o b- kvin- nans rattigheter, hon synes ej befara att.
alla gamla till marken fallda teorier skola aterupprepas i Portugal '; hon, satter, kanske utan att veta det, fingret ratt pa den om- ma punkten.
' Fragan om kvinnans lagliga likstalliglxt med mannen, som o u. n d v i k l i g t omsider leder.
till hennes politiska likstallighet, ar i grund och botten .fr&amp;- gan om en.
s j a l f t a g e n, eh.uru hafdvunnen makts.
.
forflyttning: O c h fran det gamla foryngrade K i n a kommer en, visserligeii annu obekraftad underrattelse, .ehuru fran en sa pass vederhaftig och for kvinnororelsen .. alls.
icke par- tisk auktoritet som T h e T i m.e.5.
Vi ' veta.
att de kine- siska kvinnorna vid resningen mot mandschuvaldet bil- dade ett amazongarde, hvilket, .bevapnadt och uriifor: me- radt, faktade ltillsammans med de reguliara truppeka.
Nu lases det i ett telegram fran N a n k i n .den 22 mars: " En trupp amazoner, missnojda med de ljumma uttryc-.
ken af gillande af principen om rostratt for.
kvinnor in- om nationalforsamlingen, stormade Nationalpalatset, kros- sade fonstern, forsatte vakten ur ' stridbart ' skick samt skra,n~de sjalfva medlemmarna af ' ~ationalforsamlin~en.
sj sa skickade visserligen efter.
soldater till att skydda.
sig, yen t v u n g o c a t t a t e r u p p t a g a.
f r .. a.
g a.
n o m r o s t r a t t for ' kvinnor.
', Man kan saga att d e .kinesiska kvinnorna icke alle- nast vidrort den omma punkten, ' utan genom radikal-be- handling aflagsnat omheten.
.
Afven Mrs Annie Besant i sitt harliga tal i Albert Hall den 28 mars namnde Kinas kvinnor som bevis pa kvinnors utveckling, men hon betonade ocksa det storsta och viktigaste af allt.
Icke mannen ensam ar nodvandig; ', man och kvinnor aro det lika mycket; man ock kvin- nor krifvas for att bygga upp en nation, m a n och kvin- Iior - tillsammans p2 alla ' omraden, det ar framti- dens kraf, som ingen kan hamma eller mycket for- ',, '.
droja. "
El@ Wester.
Ett museum for moderskydd. '
l Ungern, som tycks vara foiregangslandet- i fraga om.
atskilliga sociala refor- mer, har man i dagarna beslutit uppratta ett statens mu- seum for moderskydd som en underafdelning af det stora Tarsadalrnimuseet .eller Sociala museet i Budapest .. Muse- et kommer att innefatta afdelningar for kommunala och privata moderskyddssanordningar, for, moderskapsforsak- ring, den ogifta moderns sociala och rattsliga stallning, yrkesarbetets inflytande pa moderskapet, modeller af barn- bordshus - och hem for modrar, m. m.
Da hvarje, land kommer att ha sin sarskilda afdelning har man fra ' n det blifvande museets styrelse vandt sig till den svenska for- eningen for ' moderskydd och sexualreform- for att genom denna ' erhalla hvad som fran vart land kan vara af.
in- tresse.
Foreningen har naturligtvis skyndat att villfara: denna hemstallan. '
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
;.
.
.
.
Spetsar; ' En social-estetisk itudie.
.. ...
III .. - I.
.
.
.
.
...
.
.
.
-.
- en storartade, omfattande och.
resultatrika verksamhet, som pa spetsslojdens omrade .utvec&amp;lats, i. Osterrike genom K.
~ e n t r a l - ~ ~ i t ~ e n k u i r s, Wien, ' ' .ar for .val kand. for att bkhofva iflga~nde ' behandlas.
De * intar lik- ya1 en s8 marklig sarstallning.
inom Europas.
.spetsslbjd, att den ej kan affardas med endast nagra ord.
.
Den osterrikiska statens synnerligen kraftiga och.
om- handertagande intresse har emellertid i ej ringa man un- derlattats just daraf, att denna hemslojd i vissa af kron- linderna aldrig forlorat sin.
lifskraft.
Gammal spetsslojd kvarlefver dar flerstades vid sidan af ny teknik.
I andra delar af landet har den daremot inforts som ny for- varfskiilla.
och da ofta med for Osterrike frammande tek- nik.
- Sa.
forharskar sedan tva arhundraden tillbaka k n y p l i n.g e n i ~ohrnen och Krain, under det att i r i s h c r o c h e t funnit en ny och bordig jordman i Galizien.
I Dalmatien, dar kvinnorna dock ej visa sam- ma spetsanlag och fardighet som i andra landsandar, har man ater blifvit.
r e t i c e l l a n trogen.
Hvad som utmarker- de osterrikiska spetsarna ar den nya och moderna formbildning med hvilken den arbetar utan - att darfor siappa taget med gamla traditioner!
Grundprincipen ar visiedigen engelsk, men Osterrike ar det, som tillampat den p % spetsslojden.
Harigenom har.
denna konstgren i sig upptagit ett element, som i hog grad gjort.
den tids- okh motstandskraftig.
0; h spetsen1 har inforts i ett nytt skede, dar gamla och nya konst- principer sammangj utits till en forstarkt enhet i den kamp, for tillvaron, som trots allt ej ar utesluten fran nagon tid och nagot omrade.
Att detta var ett sardeles lyckligt grepp af ledarna visar den utomordentliga om- sattningen soni de osterrikiska spetsarna sedan dess fatt.
Dels pa ' grund af stigande efterfragan, dels och i synnerhet for att reglera priserna och ' afskaffa mellanhan- der, iintiadde staten ' sjalf som enda formedlare mellan producenter och konsumenter.
1907 etablerades namligen " K.
K. Zentral-Spitzenkurs " i Wien som affarsforetag med ' depaer i Berlin, Frankfurt, Paris, London och New- york.
Redan forsta aret uppgick totalomsattningen till 3 millioner osterrikiska kronor; * med " en arbetsstyrka af 32,000 kvinnor, siffror som alltjamt stiga.
Men hvad an mer bevisar: sjalfva arbetsintresset ar i standig stegring.
och.
sprider sig si raskt, att - enligt hvad " Spitzenk~rs ' ~-.
direktor, dr. Fritz Minkus, berattade mig - staten an- l y ej ens kap fylla bkhofvet af lararekrafter for de of- verfyllda spetsskolorna rundt om i kronlanderna.
Detta glansande resultat talar, mer an mangen social propagan- da om gagnet af sam&amp;kan mellan stat och folk i produk- tivt syfte.
Ett sidait; &amp; t statssocialisti~kt exempel fran.
bland ett af de m&amp; kbnservakva och socialt.
.
efterblha Eurbbas .kulturlander hafver i biart.
kontrast forhallande-.
.
* 1 K r m e = 75 ore.
D. '
' .I ' I na i lander, dar sociala fragor standigt sta - pi Siatsmak- terilas dagordning, men dar iikval hemslojdens ' storz framgangar vunnits uteslutande genom privat initiativ, pri- vat energi och privat kraft.
I I t a l i e n, spetsslojdens egentliga hemland, s i g dei.
daremot hopplost ut.
Men sa kom, nodhret 1873, under hvars hirda vinter lagunerna t-roso, fisket omojliggjor- des och hungersnod ra ' dde, Sarskildt pa.
den lilla on Ru- rano utanfor Venedig ' - dar, for.
v t !- i trehundra ar sr- dan den s. k. spetssanl [en ljudit som kanske ii~genstii, des.
Nu fornams daraf blott en svag efterklang, liks svag som kraften hos den gamla halfblinda och halfla- ma kvinna C e n c i a S c a r p a i u 0.1 a, hos hvilkeri nodhjalpskomrnitten dock grep efter raddning.
Dess i d a re, P a u 1 o ~ a r b n r i, korn namligen pA iden att ge- nom spetsslojdens aterupplifvande radda Burancs befolk- ning.
En spetskommitte - comitato dei merletti - till- sattes, med grefvinnan A d r i a n a M a r c e l l o och hi.
stinnan M a r i a G h i g i G i o v a n n e l l i som ledare och davarande ' kronprinsessan M a r g h e r i t a som be- skyddarinna.
Men den gamla 70-3riga Cencia Scarpairiola, hos hvilken ensamt spetstekniken lefde kvar, blef formed-.
lingslanken mellan forr och nu.
Hos henne aflarde den blifvande spetsskolans lararinna signora A n n a B e l l o- r i o d9E s t e de vaxlaiide arterna af den konst, som en gang gjort.
P o i n t d e V e n i s e sa ryktbar.
D2rhed.
fick Fambris sociala ide vidtgaende foljder. '
' Sedan spetsskolans grundande hojdes det alhiinna \ ~ a &amp; stindet i Burano.
Aktenskapsfrekvensen okades, och d2 oakta barnens procenttal sjonk fran 24 till 4, och detta darigenom, att Burano-spetsarna gingo ut ofver varlden.
1878 uppgick totalinkomsten af spetsslojden till 21 tiiscii lire, och redan 1906 till 154,000.
Men det ar ej klc?
P o i n t d e V e n i s e i r e l i e f och i Ba r o s e so % forfardigas, utan afven P o i n Q d e B u r a n o. sistnanitida, som ibland gar under det omtvistade nazine: A r g e 11 t e l l a, ar till sitt upphof en1 imitaticii af A; -- gentan- och Alengoii-spetsarne, men utara desszs uppfiiijiist " cordonet ".
Numera liar Point d e Burano znellertici uppnitt sa utsokt finhet, att den af manga k i n c m t. r,.
m. sattes framfor Brysselspetsen i sin egenskap x: alliigc- riom handgjord.
G i r maii vidare till den italienska spetsslojdws c h - terland F r a n k n i k e, moter oss en liltnande fiircteclsc, om ock ej med fullt s i vidtgiende foljder.
I det kel- tiska B r e t a gm e fick spetsslojden ett nytt faste, frain- drifven af 1903 ars dystra forhlillanden, da sfirdincrrin sveko och fabrikerna alltmer uppsloko natknytningen, sorri dittills varit en kar biinkomst for de bretagneska hemrricix Infor deiiiia nod var det som M: me H e n r i d c I, C- c l u s - T r e v o e d a l, harskarinna pa slottet I .oqueran vid Kap Finisterre, omgifven som hon var af det mon- dana lifvets alla kraf och fordomar, beslot att insatta hela sin energi - och, i den man det var mojligt, 2- ven andras - till den kringboende befolkningens hjalp.
~ e n n &amp; kvinnliga intuition visade henne vagen: att vidja till den keltiska rasens kvinnor, hvilkas arbetshag ar ett lika ut-
.
.
1, l.
*.
markake .drag # for denna ras * .som drommeri och syss- loloshet ' foi- dess man.
Att hon ' ej !og fel, visar den utv !ckl; ing q ~ n n a heq- &amp; &amp; ($: i, natt i f &amp; i.
ofkga,,, $f ~ r p a g n e s.
de&amp;y-t&amp;qier$,.
... tkk vare, &amp; .krgin,.
de&amp;.
$flyt&amp;irik&lt; kvinnor.
B&amp;- jan gjordes.
, med den redan da moderna i r is3 c r o -.
.
.
,.
: ..., ... ...
Bada.
.
dessa utga Ariigen i .&amp;ra massor.
: fraq.
.
.
.
, ~ r &amp; a &amp; k s k 11 e t, " id sidan af den brodkade.si k. dentelle britonhe.
" ateljeer ".
Men med den.
franska.
kv !nnanb ofvade h- itinkt, i kbdels makt har ~ i k e de '] lecl$s i sina stora arbitdcikai ' ef r&amp;d iiilhorande " atelier.
en plein ai?
.
.
afven - idfort teknik fran andra spetsarter, sadana.
,.
.
deiia .., utfor&amp; i ' ~ b r m a n d i e och ' Auvergne, i.
Italien och ~ e l ~ i e f i Ett.
finansiellt ' drag, som f6ga s t i h h e r med bretagnesk.
.
k&amp; raktar. '
- &gt;&gt;Min jag ar Inte heller ' nagon bretonska9 ', sager M: me de Leilus och fortsatter pa ' sitt,, kara~aristiska &amp; tt: " men miri drom ar att idlitya ' fiiri.
1kidsm&amp;,.
den ryktbare trubaduren B e t r a n d d e B o ' r n, i livars gamla slott i Dordogne jag ar fodd, och., f,or, mina kara.
,.
, rika van- brktonskor.
pa ett .hedeiligt satt blundra,, mina ner. "
bl tt lyckats, b&amp;&amp; n ~ o; AsA g pa den, storartade verksamhet som rundt hela Frankrike utfores af " l e T r a v.q i l a u F o y e r, ' och dvs ordforande M: l l e d e M a r m i e r.
Men att, denna kvinnliga iscen- af kvihiig &amp; bgtskraft vunnit .g&amp;kia&amp; ofver.
hela Frankrike har lika mycket sin grund i det v$iliga och vardihjarta ' de anforande, hvarmed M.
E n g e r r a n d, re- &amp; &amp; entant f&amp; .kalvados (~ o r n h n d i e) i deb&amp;e&amp;dekarnhk ten; bekampade oforetagsamhet okh ihktade f&amp;d~mak och for hemslojden lade en fast och palitlig grund.
Vill man se en riktigt folklig konst, bor man ej all- deles glomma af T e.11 e i i f f a s midt emellan broderi och Spets staende arbeten.
~eknikeh ar nagbt beslaktad med den som i Spanien anvandes for de s. k. sols pet sa rna med ursprung i reticellan.
Denna lilla utomeuropeiska af-; stickare kan ju ' vara af ett visst intresse nu, da Tenerif- fiiarbeten ju nyligen ' hos oss funnit en valfortjant upp- marksamhet .och afven god afsattning; Men v i itervaiida till Europa.
I det land, som med Italien taf1a.i om ' aran att vara ' knyppelspetsens hemland, sl2r j u nastan ' namnen ' P o ' i n f s d e B r u.x e l. l e s och d e.
M a l i ii ' e s emot oss!
Ty efter eii tids.
stillastaende vId " borjan af 1800-talet gar den.
b e l g i s k aspelsslojdens nu f k h i t med synnerligen ' stark ' fart.
Och v,a n O v e-r- 1. o o: p s ' under wtgifning vai-ande statliga publikation j2Dentelles anciennes des Musees royaux des ' .Arts de ' co- iatifs et iiidustriels i Bruxellesy ' 3; hog ej heller # .amnad endast som retrospektiv uppvisning af hvad .Belgien for- matt, utan afven.
.att.
med stod daraf, kalla till ' forstarkt i *, .. i nagot lif hvad - ilet foniiAr.
Och om s&amp; !tstriditionen land bevarats, sa ar det val har.
~ a exempelvis, en dag genom B r ii g g e s pittoreska gamla &amp; &amp; r!
Dar ar det just.-den fattiga och grimla kvinnaii, som foretradesvis ut- ofvar denna slojd, som sa ofta blifvit ett uttryck for fol- kets .sjal.
.och har sakerligen mangen ging ar ett af de basta medlen: att halla den lifskraftig och!
sund;.
.
.
0 2.
* ?i $i of; er,.
ka&amp;len.,.
-, - alli (a,:, $nd!)
, iyasil~gare till det .lind; d i r spitsslojde~&lt; utverkhg ' statt: i&amp; starkt) b ' II 1., n ' .., l ' ' S I l.
.
i ' 1 - l,:, ' ' - 1 i i m b g d med,,,).
- Bel&amp;~s,.
.$ss$; S; g .dess s o i d a karikltijr annan ' sida.
: Men k&amp;-, togo ' &amp; - &amp; ns och ' o 1 1,,.
%ter .. skineriias I.$.
:.
.
social ' a $ieriaskninga.r b (sin .ratt och undan- skymde f&amp; en tiq, d$rigi$ karlig he&amp;bdu&amp;ri.
.
Min ' nar d,, nya {i d s ~ i k t e r, % inpassqts .. i. lifvetq dagliga; G e i d,.
forandrade:.
gapg; $&amp;inno.
.
at@- ga&amp;l$- intressen till ' h&amp; diss, och daribland afven den for ' en ' tid Asidosatta spets- slojden.
Men hur mycket soni ' an harfor i E, n g l iii d ' gjorts af saval konkngahuset .som privatpersoner,.hade denna slojd ' dock aldrig har kimmit till &amp; n nuvarande, htveckling, i m skulle nas; ej befolkningen ijaif tagit; pp, rorelsen.
tan kunna saga, att det i ~ n ~ l a n ar d folket, som forst tagit.
ledningen och de makiag8nde .. som forstaende lys- ttat och lydt.
.
.
.
l.
.
.
.
Denna, samverkan har sedan ytterligare foktarkts ge- nom en akta.
engelsk.
social verksamhetsform: k o o p e- r a t i ' o n e n.
salunda ar, i N o r t h B u c k s * L a c e A s s o c i a t i o n spetsarbeterskorna praktiskt sedt aktiea- &amp; se och s&amp;-elsemedlerknar * a oaflonade agenter.
Den en- gelska spetsindusth - so&amp; ingalunda endast omfattad " ~&amp;iton " med des; omskidda framtidsutsikter - uppvi- sar afven i ofriga afseenden.
synnerligen intressanta achr likorika drig.
Sa ar ' likaledes forhillaidet med den Och till bada ate; korrker jag darfor i annat i r i s k sammanhang.
.
.
.
-.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ellen Nordenstretzg.
.;!
: en. !.
64- *, .S t ' s.
an ' ' a a. n.
...
* ~~ckii@~arnshi; - ~.
,.
.
.-.
.
.
.
samhallskurserna.
D ...
.
.
et var med en viss grad af undran.
ofver hvilka ' er- farenheter som skulle .. vinnas, som undert-knad borjade sitt arbete i de ~ergman-Osterbergska sam hall^ kursernas tjanst.
Verksamhetsfaltet var ju alldeles nytt .- det gallde att resa ut till landsbygdens kvinnor, och tala med dem om torra lagstiftningsfragor, om - kvinnornas rait till del i samhallsarbetet och de uppgifter,.
som.
dar.
finnas for dem.
Skulle talet om bristande intresse bland landsbygdens befolkning blifva bekraftadt?
Efter besok vid nio platser, dar forelasningskurser nu tiallits, kan jag med gliidje konstatera, att tillslutningen varit forvanande stor och att kvinnorna Adagalagt intres- se och vetgirighet, som kommit till synes p2 mangahan- da satt.
Kurserna ha ordnats med fyra foredrag i hvarje, i regel med en dags mellanrum, och har undervisningen omfattat fojande amnen: kommunalforvaltningen och i s a ~ i i b ~ i dai&amp;ed d,.
deb,: ?llmahn~ h&amp;ovirden, .fattigvardens.
.
.
organi&amp;tion, ba&amp;&amp;a~ds1agk-na, ' akten- om&amp;tning och.
. \ ...
.
.
,.
, sve ?sk; &amp;.
.
statsforfattning.
,.
...
.. ._, skapslagstiftnir$en, E hurti kursemy, .I.
?nonseras 1.
sasom .anofinade for.
kvinnor, .h mannen likkh tilltrade och h i obksa ofvir-:.
.
!
I I sik .... r .d&lt;iaf.
.
.
.
r i * ~ lr i.
.
t ... i ~ t h .I i i ~ s.
allt begagnat.
foredragen.
prlagty till dorre och mindre sinihallen, yid eller i ' " &amp; het&amp;.
if jarnvagsstationer, och har: ... ahorareantalet: ...: vaxlat mellan 30-200 personer.
30-talet har d l k endast.
forekommit-, I, .. L .n,B., ' ' i.a o
i ett par enstaka undantag, da regnvader och uppblotta vagar utgjort hinder for la ?gvaga kursdeltagare att in * finna sig.
Det forefaller nastan som om den relativt storsta tillslutningen vore tillfinnandes i de mindre sam- hallena, kanske beroende pa ' att ' man dar sallan har till- gAng pa foredrag och att deltagandet i en samhallskurs salunda erbjuder nyttig omvaxling i det hvardagliga lif- vets arbete.
land de ' platser, soin sarskildt torde bora framhallas, ar det lilla Gnosjo, som af manga raknas tillhora det s. k. morkaste Smaland.
Gnosjo samhalle har en befolk- ning af ' knappt 300 manniskor, och andock bevistades kursen darstades af omkr. 100 personer, efter hvarje fo- redrag vidtog diskussion, som ibland kunde racka ett par timmar.
Erkannas ma ju att det var mannen, som huf- vudsakligen uppehollo diskussionen '!
P i en annan plats, en bondby med utpragladt reli- giosa intressen, samlade kursen sa manga deltagare Good- templarsalen kunde rymma, dar vor0 alla Aldrar repre- senterade, fran skolbarnen till de gamla; ardiga bond- hustrurna, som i regel atfoljdes af sina man.
Och bade man och hustrur.
vor0 fullt pa det klara angaende det berattigade uti att kvinnorna erhalla medbestammanderatt i var lagstiftning, men framholls vikten af att kvinnorna mer an hittills fa ' tillfalle inhamta kunskap om vara sam- hallsforhallanden.
.
I. samband med foredragen tillhanda; halles billig litteratur i kursens amnen, och rona sarskildt handbockerna i kommunalkunskap och var nya rostratt god atgang.
De narmast planerade, kurserna skola hallas i An- gerdshestra och Mulseryd, tvenne kyrkbyar, belagna ett par mil .fran narmaste jarnvagsstation.
Skolraden ha dar uttryckt sitt intresse for saken genom att enhetligt bevilja skolhusens upplatande.
De lerfarenheter som hittills forvarfvats ha salunda va- rit.
sa godt som odeladt uppmuntrande for kursledarin- nan.
Det ger en fornimmelse af att vi lefva i uppvak- nandets tid, nar kvinnorna i de aflagsna bygderna bor- ja kanna dt afven de tillhora samhallet, att de ha insat- ser att gora, icke blott i hem utan afven i stat.
G. P-G.
Insand litteratur.
Albert B o n n i e r s f o r l a g, Stockholm: Hemma.
Roman i tre delar.
Af Hilma Angered Strandberg.
- Lucrezia.
Drama fran renassansens dagar i tre akter.
Af Brita, von Horn.
- Fagel Fenix.
En sagodikt.
Af K.
G. Ossian-Nilsson.
- Master- yerk ur varldslitteraturen.
15.
Werthers lidanden.
Af Goethe.
Ofversatt och forsedd med inledning af Allan Bergstrand.
- Svensk och Nordisk Utrikespolitik.
Af fintus Fahlbeck.
H u g o ~ e b e r s forlag, ~toekholm: dao os pa rosorw Roman .af W. L. George; Bemyndigad ofversattning fran engel- skan af Ebba Nordenadler.
sproglig Fors taaelse.
muligvis vi1 vaere af Interesse for Uagnys at hore lidt Nzrmere om den berygtede af " Fanrik Stal ", der kaldte Erik Bogh frem paa Arenan til Kamp imod al denne Sprogmishandling vi1 vi, i dette og de folgende Numre, meddele hvad han selv, paa sin humoristiske Maade, fortzuer herom.
Han siger: " En Dag fik jeg Besog af en ung Officer, der spurgte mig, om det var sandt, at jeg oversatte et svensk Teaterstykke for Kasino, da han i saa Fald vilde opgive Jeg beroligede sit Forsa3 (foresats) at oversrette det.
ham med den Forsikring, at jeg ikke tzenkte paa at oversztte det og tilfojede den Forklaring: at del ikkc var nogen Sandsynlighed for dets Antagelse.
1 Samta- lets Lob kom jeg til at gore ham det nrergaaende Sporgsmaal: om han forstod Svensk?
Hvad jeg mente med det?
Om han havde studeret den svenske Literatur -- om- gaaedes nieget med Svenskere - eller opholdt sig I.aer1- gere Tid i Sverig?
Nej, han kunde kun Svensk, som alle darmede Dan- ske.
- - Om han nogensinde havde provet at sversactte en svensk Bog?
- - Ja, han havde et oversat svensk Digtervzsf un- der Pressen og ventede det vilde udkomme en af Dagc- ne - svarede han frejdig.
- Et Digtervaerk?
-- gjentcg jeg forbauset.
- Ja.
-.
" Fanrik Stals sagner "!
- Det er da ve1 ikke Deres Alvor?
- - Jo, mit ramme Alvor - paa Hagerups Forlag.
Synes De ' det er saa forfardeligt?
- - Ganske forskraekkeligt!
De aner vist bkk, kvois svaert (svart) det er at oversatte fra Svensk till Dmsk - ism et Digtervzerk - forsikrede jeg.
Den lradzke ve^.
satter smilede (smalog).
Han fortalte: at hail hav&amp; ladet en af vore mest bekendte Anmeldere gennemsc Oversrettelsen, og at h a n ikke havde fundef noget FejZ (fel) i den - folgelig: at det dog ikke havde v m 3 m- gen overdreven farlig Sag, han havde indladt sig paz.
- Nuvel, Hr.
Lojtnant!
Saa er det maaske nig; der har vaxet amgstelig i Utide.
Nu vi1 jeg forelagge Dem et svensk Digt, og dersom De ikke begaar 10 Fcjl iii- den De har oversat to smaa Sider paa .Dansk, saa jril Seg erkende, at jeg ikke har havt Spor af Rct til at tvivle paa Deres Dygtighed.
- Ja, lad os prove!
- sagde Lojtnanten.
Det blev naturligvis ikke nogen af de letteste sven- ske Boger, jeg valgte.
Derom i naeste Nummer.
Alma Forsberg-Dalira$:.
S p r i d DAGNY!
.
.
i.
v -
.
.
Gift kvinnas, rattsliga stallning.
Vid: af Stock.holms allmanna kvinnoklubb nyligen anordnadt offentligt mote i Folkets- hus ' D-sal talade fil.
dr Alexandra Skoglund of- yer ofva.nstAende " ' amne: ' Efter foredragtt beslot motet en- halligt aritaga en r&amp;olution,.
: i hvilken med anledning .af den.
pggaende.
revisionen af aktenskapslagstiftningen be- stamdt yrkande framstalldes att lagstiftningen ' SA affattas att mAlsnianskapet iipphafves och.
den gifta ' kvinnan be- redes full likstallighet med mannen saval inom hemmet och gentemot barnen som i f8rmogenhetsrattsligt hanse- - ende.
Foredraget var .det som dr Skoglund pA ' uppdrag af Fredrika-Bremer-Forbundets.
3agk0,mmitte -.
.
under vi.ntern hallit pa en mangd olika.
platser .i landet.
. '
, terna doktorinnan .Nordenskiold, doktorinnan Sjogren, fru G.
Herlitz och doktorinnan A. Flensburg.
Till revi- sorer Atervaldes kapten G.
.
A. Oldberg och fru I..
Mon- telius.
.
.
- Svenska kvinnornas nationalforbund har forliden vecka sammantradt till - arsmote i Stockholm.
Sedan ars- och re- visionsberattelserna foredragits och decharge ' beviljats, holl froken Maria Cederschiold foredrag saval om den storar- tade och intressanta kongress, som Bund deutscher Frau- envereine anordnat i Berlin den 27 ' februari-2 ' mars; som om den i ' samband.
med kongressen hallna utstall- ningen Die Frau in Haus und Beref.
Foreningen sjalfiorsorjande bildade kvinnors hvilohem hade pa mandagen den 15 dennes Arsmote under ordfo- randeskap af froken Ellen Kleman.
Af styrelse- och re-.
Lunds kvinnliga studenter om moderskapsforsakringen.
visionsberattelserna ' framgick att rakenskaperna balansera Lunds kvinnliga-studentforening- har vid sammantqade, ef-.
med 31,600 kr., hvaraf kapitalbehallningen utgor 16,000 ter inledningsforedrag i amnet af froken Elisabeth Nilsson, kr.
och.
fonder 6,868 kr.
Egnahemsfonden uppgar till debatterat fragan om moderskapsforsakring och darvid an- 6,800 kr., i hvilken summa ingAr haradshofding C.
A. tagit ' foljande resolution: - Lunds kvinnliga studentfor- Weinbergs starbhus ' donation pa 3,000 kr.
Foreningens ening, samlad ' till diskussion oh^ moderskapsforsakring, medlemmsantal a r, 898., Arligt betalande och 172 standiga.
.
Efter forrattade.
val bestar styrelsen af froknarna Val- inlagger en enhallig protest mot det nu foreliggande lag- forslaget och uttalar som sin mening, att denna frAga en- borg Lagerwall, Ellen Kleman, Louise Palander, Greta dast kan ' losas genom en bide man och kvinna omfattan- Edelfelt, .Gerda Meyerson, Hanna von Hedenberg och de obligatorisk sjukforsakring.
Anna Josephson med suppleanterna froknarna Maria Le- win, Vava Petre och Maja Rosen.
Revisorer aro frok- F. K.
P.
R: s opinionsmoten.
Opinionsmotena med an- narna Marta Sparre och Marianne Bohlin.
ledning af den k. rostrattspropositionen pAga alltjamt.
Sa.
.
Pa styrelsens for$ag hojdes Arsafgiften till 3 kr., ha ytterligare moten hallits i Skara, Soderkoping, Nyko- hvilket beslut emellertid for att blifva giltigt mAste god- ping, Karlskoga, Stromstad, Strangnas, vasteras.
Reso-.
kannas afven af nasta Arsmote.
lutionen har ofverallt antagits.
Till sist forevisades en del skioptikonbilder fran ' for- Den frisinnade ungdomen och kvinnans politiska rost- eningens hviloliem Haknas.
ratt.
Vid sitt senaste sammantrade antog ' Stockholms frisinnade uilgdomsforening enhalligt foljande resolution: Stockholnis frisinnade iingdomsforening, samlad till ' mote den 18 april, 1912, uttalar den bestamda forhoppningen att riksdagens bida kamrar matte i .Ar sasom.
.hvilande antaga regeringens forslag om rostratt for kvin- nor och darmed ge verklighet At trontalets ord att han- syn saval till.
rattvisa som till statens valforstadda nytta krafver en rattelse af det.
missforhallandet att kvinnan i det vasentliga saknar den fornamsta af alla medborgerli- ga rattigheter. '
',, 8 ' Promenad- kostym af marinbla Cheviot och engelsk Homespun Sidenfodrad Kr.
59.
Moderata kvinnoforbundet hade mandagen den 15 d: ~ anordnat mote i Uppsala a K. F. U.
MS ' stora sal.
Foredrag om forbundets arbetsplan och- syften- hollos darvid af .dess ordforande, fru Ebba v. Eckermann, och dess sekreterare, froken Edit Kindvall.
Ett par hundra damer hade horsammat inbjudningen och eftei- foredra- gens slut antecknade sig 73 af de.
narvarande i och for anslutning till M.
K. F. Intresset tycktes vara ganska stort. '
-, Ulster af * Homespun Kr.
34. '
R6da korsets kvinnoforening hade pa fredagen arsmote i Roda korsets lokal under ordforandeskap af amiralin- nan L. Dyrssen!
Enligt styrelseberattelsen har forenin- gens verksamhet varit framgangsrik pa flera omraden.
Sa har exempelvis Roda-korsarbetet upptagits i icke mindre an 400 folk- och elementarskolor.
I Uppsala har stiftats en lokalafddning af foreningen.
De i tur afgAende sty- relsefii&amp;tionarerna:.
' atervaldes, namligen amiralinnan L. Dyrssen,.
gerleralskan H. Munthe;.
froken O. ' Tholander och fru A. von Sydow.
Likaledes atervaldes supplean-.
.
a s.
.
- J i AKTIEBOLAGET NORDIS.KA KOMPANIET STUREPLAN.
,
Som vardinna Ung, bildad dam onskar ' bildad, huslig dam med vana att representera p !ats uti aktadt hem, mycket garna dar barn finnes.
De basta ref. Svar till " Mille fleures 1912 " under adress S. Gumielii Annonsbyra, Stockholm, f..
v. b.
Hvar.
kan man prenumerera p H Dagny- ?.
- -.
- I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall m i n alltid prenumerera H dessa st~llen?
-.
.
Ja, ifall man- onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skaN man.
.
a M - g o r a det.
.
Hvad .kostar Dagny i postanstalter och boklHdor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / i, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 for l /, ar.
HvlPka - viIItor - erhdlla prenumerantsamlare.
H Dagny P - - Den; som - samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro-.
-.
- vision .af - kr.
- l: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- ' och, ?O ore for hvarje kvartalsprenumerant.
.
.
.
skall man fdrfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 .prenumeranter, gar man tilhaga.
p i ett- af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften.
med afdrag af provisioneil bestaller man det behofliga an-. '
.
.
.talet ex. (hur manga som helst, men aIItid minst 5) direkt.
' fran Dagnys- exp., Stockholm, som under samlarens adress.
.
i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for d e samlade prenumeranterna, detta under h a r s och ens adress, begar kvitto 8 ' samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da - vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa.
.
Dagny?
.
.
.
.
- I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.- Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: - - Vikariat.
under sommarminaderna unskas i bank eller kontor, helst i Stockholm, af ung dam.
med 6 Ars bankpraktik och finfina be- tyg och referenser.
Svar under adress 25 At, box 67, .Sunds- vall. "
bildad, musikalisk, frisk och, gladlynt flicka onskar snart kom- ma i godt hem pA landet for att under husmoders lednin even- tuellt mot erliggande a f nigon afgift, deltaga i inom hemmet Till- forekommande goromal.
ging till piano onskvard.
Re- flekterande behagade.
svara tili " AnsprAkslos norrlandska ' ' un- der adress S. Gumelii Annons- byrA, Stockholm, f. v. b. a U n g flicka ' af god familj kunnig i somnad och matlagning onskar plats i familj.
Svar till k familjemedlem^, Hjalte- vad p. r. som genomgatt husmodersskola och forsedd nied goda rekom- mendationer, onskar dats som husforestiindarinna.
kvar.
till " Musikalisk '), p. r., I .. und.
Battre svensk flieka Vardinneplats i godt hem - helst i stad hos bildad, medelalders eller aldre man, kunnig i sjukvArd soker vArda- sokes nu till varen af treflig, sym- rinneplats hos sjuk herre eiler patisk dam, som ager flera Srs dam.
Svar till " Majken ", U p p vana att med omtanke och spar- samhet skota ett hem och gora det sala, Poste Restante.
angenamt.
Svar till l~V %ren ', 912 ", hos battre ungherre eller ankemi ?n ' onskas af ordningssam och palitl ' g Enkel, stadad, 30 ars flicka, Wiggbyhclm, p. r. person med Full kompetens E ltt skota ett hem eller i brist har * af van att skota och foresta battre hem 23 hrig flicka som husmodershjalp for en ti d.
I dar husmoder saknas, onskar plats Fina betyg kunna foretes.
Svar t il1: i sadant, p i land eller i stad.
Ledig af god familj onskar plais i farriilj, Varen ' 1912a, under adress S: G, genom dodsfall.
Svar till " Idu~mor ' ~, att forest5 hushallet eller som hiis- incelii Annonsbyra, stock hol ii^,: Ii @ flel p. r. moders hjalp.
Genomgitt clemi~ii; v. b. tarskola, hushallsskoIa samt kixx I Ung battre flicka, linnesomnad.
Svar till W.
\ ' .l1 onskar plats i familj, dar jungfru under adr.
S. Gumalii Aniio~is- D Stockholm Finnes, att hjiilpa till med alla hus- byra, Stockholm, f. v. b. eller narhet onskar 1 maj bildad,: liga sysslor, ar barnkar och kunnig enkel 25-aring plats att under hus- i handarbete samt villig deltaga i mors ledning deltaga i matlagning I somnad.
Svar till: ~~Familjemedlem Ung ansprakslos lararinna och andra husliga sysslor.
aOm- 20 Upsala, p. r. soker under ett par af soininarrri5n, giendea, p. r. Djursholm.
plats som guvernant cllcr dllskap och hjalp i hemmet.
Godn rek, U n g flicka Medelalders bildad flicka af god onskar plats i familj som husmors Fritt vivre och fria resor ijnskas.
Svar innan 20 april till fli-ic~nlos~~!
familj soker plats som hjalp, deltager afven i skrifgoro- Sv.
Dagbladet, Stockholni.
mal.
Svar till " Fami1jemedleml4, Husforestandarinna Vastervik p. r. i battre hem hos respektabel ung- Bildad, musikalisk 29- herre eller ankling.
Sok.
ar kun- mot fritt vivre nig i allt som forekommer i ett val ars flicka ordnadt hem, sarskildt skicklig .. i onskar ung bildad flicka plats.
pa matlagning, afven vegetarisk.
Ar landtegendom som husmoders hjilp van att handhafva barn samt kiin- gladlynt och barnkar.
Goda rek.
och sallskap.
Onskar blifva ansedd nig i husliga sysslor, onskar ma- sasom familjemedlem.
Svar till rast plats.
Svar till 18 Uarnkat-ld, ~ Svar markt, Maj 1 9 1 2 ~ Nordiska Waren 19121, Kioskbolaget, Malma.
Tidningen Upsalas kontor, l ipsala.
Annonsbyran, Goteborg.
Plikttrogen flicka, HUS for est andar inne plats nagot kunnig i engelska spraket, onskar under sommarmAnaderna plats i England, helst hos svensk Familj.
Fritt vivre onskas., Svar till " J.
A.
1912&gt; ', Svenska Dag- bladet, St; o@holm.
Flicka, Enkel, ba t tre flicka STOCKHOLM.
med utm.
betyg o. rek.
samt prak- tik vid folkhogskola o. vanl.
skol- kok, onskar snarast anstallning som skolkokslar.
eller vardinneplats.
Svar till skolk oks la ra rinna 1912~, Sv.
Dagbl.
annotiskontor, f. v. b. af god familj onskar plats den 15 maj, som sallskap och hjalp At aldre dam, dar jungfru fin- nes.
Svar tacksamt inarkt T a - miljemedlem ' ', -.
Finspong, p. r.
22 ar, med hen1 I England, fiill- komlig kannedom i engelska spr2- ket, soker plats i battre familj, i r villig deltaga i forekomm; indc goro- mal, kunnig i matlagning och som- nad.
Onskar anses som kniijc- medlem.
Liten lon onskvard.
Svar soker plats i familj som hjalp till.
•‹H.
I. W.0, p ... H., Westerils, och sallskap.
Ar kunnig i hus- f. v. b., 1 Svar till &gt;j20 varnsveden,,.
D A O N.
Y S.
E X P E D I T I O N, Skolkokslararinna Ung flicka Ung, biittre: (Platssokande fd sina annonser injorda i Dagny flr halfia priset eller 71h ore pr mm.)
af god familj onskar plats i godt bildadt hem.
Ager forma- ga att skota ett hem och hatid- leda barn.
Skirklig.
i hsndarh.
s6mnad och vafnad.
Svar iiii " Duglig 25 Ar ' ' under adress S. Gumielii Annonsbyd, Stockholm, f. V. b..
q,
I LEDIGA PL A T$ER,,.
Vid ~ r a n h 4-klassiga s - Hogre- Folkskola For Kvinnlig ...
kemist.
Vid Malmbergets Samskola, ar fr. o. m; hostterminen 191:.
(tolf) en larare- eller lararinneplat!
kedig med undervisningsskyldighei hufvudsakligen i Modersmalet, Ge.
ografi och Biologi.
Biologien kan eventuellt utbyta!
mot ' annat amne.
Lon 1,700: - kr, Undervisningstid 25 i 27a vecko- timmar; Eventuellt kommer skolar: att ombildas till Kommunal mellan.
skola.
Antagningsbevis.
utfarda: med tre man.
omsesidig uppsag- ning fore ' lasirs sht.
Ansokningar torde insiindas fore 10 maj 1912 till .skolans Forestandare Fil.
licen- tiat Gustaf Lindborg, adr.
Tranas, hvilken afyn meddelar upplys- ningar.
.
.
STYRELSEN.
vin; id mj&amp;lkundersokr&amp;ar och darmed sammanhangande analy ser.
finnes .-plais A: labofatori.um, Svar med uppgifter d fores verksamhet ' ~tiall ' marke)) Bolaf under.
, adr.
, .S.
Gumaeli Annons.
byra,.
StockHolm, f. v. b..
forklaras harmed till ansokan ' le- diga: En lararinnebefattning med uh- l dervisningsskyldighet i svenska, 1 tyska, historia och, geografi.
Loq: kr.
Hogre kompetens.
1,500.
En Iararinnebefattning med um Vid ~anslaiarettet ' i Vanersborg iervisningsskyldighet i engelska, borjar ny ' kurs.
for sjukskoter- 1 iranska, historia .och.
geografi.
skeelever nasta., l: sta okt.
For- 1 Holgre kompetens., Lon.
1,500 kr.
dringar bland ' annat minst 21 Laroanstalten ar sex-klassig,: h-s Alder ' och element ars ko le^!
star.
under Kungl.
Laroverksoif- ildning.
Kursen, som ar 2- vestyrelsens inspektion och lam- Irig, omfattar.
saval teoretisk som 1 nar darmed ratt till tjanstearsbe- ?raktisk utbildning.
' Narmarel l rakning.
.~pplysningar lamnas ?f ofver- Platserna tilltradas vid borjan skoterskan .. darstades.
.
zf hostterminen 1912.
Till sty- 1 relsen stalldau ansokningar bora i fore den 10 maj insandas till Fil.
Lic. S i g u r d N i l s - c; o n, under.
adress M a l m b e r- ansprakslos, ' fullt frisk och stark, kontors~ak 6cti med ' husmoders- far plats.
i tjanstemannafamilj att: genskaper erhaller varaktig an- I g e t. pa egen hand skota 3 barn, 7.-1 stallning i Dalarne.
Kannedom.
ar, samt deltaga i husliga goromal xn skotsel af battre pensiona$ stadning af barn- och sang- turisthotell ellei- dyl. onskvard 1 lid Hvetlanda 2-klassiga samskola sisom kammare.
Bor vara kunnig i som- men ej alldeles nodvandig.
Nar- i ir en lararinnebefattning ledig till nad.
Familjemedlem.
Platsen till- inare .meddelar grosshandl.
Karl 1 lasta lasar.
Sokande bor hafva trades 1 maj.
Svar med fotografi Jansson, Birger Jarlsgatan 6, I ninst genomgatt 8-klassig flick- och lonepretentioner ti !l.
: (~Brukc- Stockholm, samt Syster Ingeborgi 5; kola och aflagt smaskollararinne- Wallin, Lanslasare ' tet, Vaners- examen samt vara - i stand att un: tjanstemanll, ' Bofors.
borg .. dervisa pa folkskolans hogsta sta- dium (afven i matematik och ' na- turlara), enar skolan forbereder till intrade vid kommunal mellanskola.
Lon beroende ' af kompetens, dock erhaller genast plats vid Morsik stenograf sam t kunnig i sprA k, minst 900 kr.
per ar.
Ansokningar Sanatorium, Morsil.
Svar jarnte erhAller genast.
plats i Maskin- ' stallas till samskolans styrelse och betyg och rekommendationer till afiar i Stockholm. '
Svar markt " Ferm " under adress S. Gub - insandas till- rektor E.
J. Levin, Karnrerarkootoret.
;.
maelii Annonsbyra, .Stockholm, f, Hvetlanda;.
.
.
.
v. b.
~efattningen som ' l 1 ' E n verkligt barnkar Bildad .. kvinna, bildad flicka l 1 ZMaskinskrifverska, - Till.
inst.
maj.
L,.
far; ng flicka af fin familj, i~alder 24-28 ar; plats.
som h ' jalp oc sallskap pa herrgard i Ostergol land.
Sokanden bor vara stickli: i h11 slags fin handsomriad ' sam tala god engelska.
Svar ' pa .. engel ska med foto., loneansprak och re.
till {(A. R.11, Drottningg .. l5,- Eskils tuna. '
.
f, pa utlandsk resa onskas ' en fris1 och valrekommenderad skoterski till ett .litet friskt, snallt och latt skott barn.
Bor vara skicklig son merska samt helst aga kunskap engelska spraket.
Svar med fotc till Rum 33, Vol&lt;senkollen Sanato .ium, Kristiania; Norge.
. '
i i \ ...
Sjukskotersk6-,.
;. '
- platsen.
,; ..,,. "
.-J vid vanersborgs forstirjh~ingbni rattning ' ar; till ansokan ledig# Lon 500 kr.
och allting fiitt, 15 dagars; semester.
.Sokande bori tillhora eller vara meriterad at ' irig8 i Sv.
sjuksko.terskornas all * manna pensionsforening.
Ansok ningshandhgar (med lakare- oc prastbetyg) torde fore den1 2 ma insandas till Stadslakaren, Va nersborg. '
' ' ' Underskoterskebefattningen vid Osthainmars lasarett blir le dig den forsta inst.
maj.
Loi 230 k r, pr Ar, eget rum, lyse varme och tvatt samt fri kos1 Ansokning torde .snarast m ' Gj Ligt insandas till lasarettslakaren,.
~orestkndarinna.
Elemen tar bildad sokes for Angermaniands Hem- ar ledig vid Eskiktuna Elementar- slojdsforenings permanenta ' utstall- Iaroverk for flickor att tilltradas med ning i Solleftea.
Narmare g.
Fru omkr. 22-arig flicka frin finare ingangen af nastkommande lasar.
Anna Fahlen, Solleftea.
hem, praktisk och duglig i husliga Undervisningsskyldighet (for- goromal, Lfven i somnad, kan ' fil - slarrsvis) i engelska och historia.
plats i familj; skall villigt deltaga ~ F g r e kompetens erforderlig.
Af-!
alla sysslor samt vara husmodern Ioningsformaner de i lag stadgade jamte bidrag till pensionsafgifter.
i Musik o. sang vid Landskro-: il1 sallskap. '
Rekom.
fran, likriandc Ansokningshandlingar, atfoljda af na seminarium onskas for nasta installning fordras.
Svar med foto.
) ch uppgift on1 loneansprak till vederborliga betyg (afven fran 1a- lasar.
.
kare), insandas till.
laroverkets sty- tor.
.
Ansokn.
snarast till Rek- Radman Charpentier, Lund.
relse fore den 15 maj.
Vikarierande Lararinna ' Sjuk- gymnast som tillika ar kunnig foresta hus-: hallet for biittre ungherre erhaller formanlig plats i narheten af Stock- holm.
Svar med betygsafskrifter, lone- ansprak, uppgitt a Alder och refe- renser markt 11Maj 1912 H.
", Sv.
Dagbl.
exp., Stockholm, f. v. ' - b.
Till privatskola Ett verkligt barnkar fdlt i Stockholms narhet onskas vik.
fran bildad flicka, aisFAkslos, 1 maj, Sv.
snarast.
till " Tre irisk och ' stark, far plats i tjan- klasser)), Postkont.
Linneg., Sthlm.
sternannafamilj att p&amp; egen hand skota 3 barn 7-1 &amp; r samt ' del- taga i husliga goromal, sasom stadning af barn- och sangkam-.
mare.
Bor vara .kunnig ' i som- far nu genast eller 1 niaj arbe- nad.
Familjemedlem.
Platsen ie pa landtegendoni ulnder l: ilitrades .l maj.
Svar.
med fo.
manad till 6 veckors tid.
Edo !o.
och lonepret.
till)) Bniks.
.
.
pr Askersund.
.
-.
!jansteman) ', Bofors.
Van - kvinnlig Sjukgymnast For elev af Rich.
Andersson, som mo fritt vivre vill undervisa 2 ny ' orjare i pianospelning, finne anstgning inellan 1 juli och l!
aug.
Fru M. Grill, Godegard.
Plats finnes under.
sasongen (15 juini-l t sept.)
for: Exani.
MasSolrska, Ba derska, helst massagekunnig, Ko kerska,.
skicklig i enklare ' och fi nare samt vegetar.isk matlagn.
Uppasserska for matsal sam Diskerska.
.
.
Prima rek.
fordra!
sanit uppg.
om loaepret.
.
Sva: till Mansta Brunns- och Badan dalt, (Jamtland).
Post ' adr.
A 1 s t a. '
En bildad flicka.
nied ordningssinne kap mot frit vivre fa vara pA landet i vac, ker trakt i. Goteborgs nar.het f61 att skota hushallet fol .. en dam som, .for sin hakas skdl arbe.
tar ' i tradgard.
Tillfalle att tab rngelska.
Svar jarnte.
foto.
til: ') Box 12 '), Vara.
Sprid Veckotidningen DAGNY!
Deposition 1 4 1 1 api it al rakning j 2 Sparkasse- rakning.
4 01 0 OBS.!
- Fredrika DBS.!
BremernFor bundets olo Platsformedling ' Adr.
Drottninggatan 54, K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S6dermalmstorg 8, - Stukegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3; 000,000 kr.
411111. tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
A Fredrika Bremer-Forbundet innas anmiilda lektionsgifvare, in-) ch utlandska, hushallsbitraden af) lika slag, barnfroknar, kontorsbi- raden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12-4.
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk e t o d, utan trickling.
Hvarje elev dispoyerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EGNER, Malmo.
Fersens vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
Aberopa all tid annonserna i ofverdadigt fin Dessert- Spis-chokolad DAGNY!
~~ pr 2 5 o an vanlig kaka: ' re.
Fredrika-Bremer-F8rbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-F6rbandets Sjaksk8terskebyrii: Tannelg.
25.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
68 98.
GYNNA DAGN,YS ANNONSO 1 ' DAGNY - are i F~seningen Dagny l kallas till ordinarie sammantrade mandagen den 29 april kl. 7.30 e. m.
H Fredrika-Bre- mer-Forbundets lokal, Drottninggatan 54, I 3 Stockholm.
STYRELSEN.
f -- - Kuinnliga.
Dagens nummer tnneh8iller 8 I 4 4 Utbildningskurser m. m. i - 4 4 + 4 ' 4 4 4.
Fredrika-Bremer-Forbundet om den giigdende revisionen af aktenskapsPagstiftningen.
O 2 6 Muntliga och skriftliga upplysningar genom 4 4 ' * * 4 Seminariebetankandet.
II.
4 4 Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Friin varldens rbstrattsfalt.
Af Ellen Wcstev.
e I I I.
Af Ellen Nordenstreng.
4 Spe tsar.
: De ~er~man-Osterbergska samhallskurserna.
AF G.
P - (i. i O O Q 54 Drottninggatan.
Af Anna Sorensen.
Insand litteratur.
e 4 4 4 4.
4 4 444444444444+44444++44444444444 Om sproglig Forstaaelse.
V. Af Alma Fol.sbtprg-Dullrq fJ: Notiser.
Fiireningsmeddelanden.
Prenumeration $ Dagny sker a, narmaste postanstalt eller bokhandel.
I- I I I m I
