# ID: svediakorp-per540
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,656
# sentences: 866
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
o.
Stockholm den 1 8 ' ~ ~ r 1912. i l N: r 1 6.
Prenumerationspris:.
Redaktion: ' lik .. kr.4: 50 %ar.
: k r.
2 5 0, Masters&amp;nuelsgatan 51, en tr.,, -.
,, 3: 501 lk,,.
,, I: 25 ' Telefoner: Losnummer 10 ore.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Prenumeration sker siival i.
landsorten som i Stockholm ii narmaste postanstalt eller bok- handel.
~tgifming&amp;d hvarje torsdag.
.
.
.
- Redaktor o. ansvarig, utgifvare: ELLEN KLEMAN.
~otta~nin~stid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
.
.
.
' Expedition.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och tele&amp;afadress:, DAGNY, Stockholm.
.
5: e.
.
&amp; g.,, I ' Annonspris: 15.Ore per mm; - Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd ~jer giing 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 1 0 ' p 10010, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25 Olo.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m. '
' -. '
Serninartebetankandet.
I, d.essa dagar lases och kon~menteras ifrigt i intressera- de kretsar .Folkundervisningskommitteiis forsta betan- kande, om folkskoleseminarie~a.
Dessa Iaroanstalter ha s$ lange .varit statens styfbarn, att det maste vara med.
storsta gladje, som man nu ser de oppnade utsikterna, och.
sakert ga vid studiet af betankandet manga tacksam- ma tankar till dem, som i sa manga a r nedlagt sina krafter pa detta arbete.
Kommitten har.
lyckats i sitt att att &gt; ' onodigtvis bryta det historiska sammanhanget och for- spilla det goda, som en gang vunnits9 ', men likval ge " uppslag till framtida utvecklingy9.
Dess arbete hvilar pa en noggrarin kannedom om seminarierna och pil aktning for det iitvecklingsarbete, som sarskildt under !de senaste.
Aren pagatt inom dessa och.
hvars forsok och resultat kommitten.
erkanner ha tjanat den till stod och vagled- ning.
Betankandet bjuder darfor inte sa mycket pa of- ' sverraskningar, men gar till motes oiiskemal, som man hyst, och behof, som gjort.
sig gallande inom seminari- eriia.
.
Nog kali det tyckas, som om med afseeride pa.ulider- visningsplanen t. ex. stora forandringar foreslas.
Men den nu gallande foraldrade uiidervisiii~igsplaiieil foljes sa- kerligen numera icke vid nagot seminarium, och vid at- skilliga torde de faktiska kurserna i de humanistiska am- nena ganska nara ofverensstamma med de nu foreslagna.
Hvad.
.
-.
daremot.
.
.
.
-.
.
.
.
de - haturvetenskapliga amnena betraffar, ' I.
har nog inte ens den mest energiska larare hittills kun- nat ge eleverna den utrustning de behofva for sitt kom- mande arbete, detta pa grund af bristande tid samt brist- falliga, lokaler och undervisningsmateriel.
Kommitten har darfor strafvat att ge de naturvetenskapliga amnena en stallning.
som bittre motsvarar deras nutida betydel- se i den allmanna bildningen.
Darvid har komkitten ock- sa sarskildt tagit hansyn till de ansprak, som under se- nare tid framstallts i pressen och.
.riksdagen rorande folk- undervisningen, att den matte bringas i narmare bero- ring med de praktiska yrkenas intresse.
Detta kraf har kommitten afven tillgo ' dosett genom att .foresla ett nytt amne pa seminariernas undervisningsplan^ ekonomilara.
Det ar bara fragan om, om inte kommit- ten alltfor mycket tillmotesgatt.
de s. k. praktiska.
krafven.
Ekonomilaran i den omfattning och sa planlagd, som den nu foreligger, torde vara en af de svagaste punkter- na i betinkandets undervisningsplan.
Ocksa reservera sig kommittens bada pedagoger, rektor H. Dahlgren och se- niinarieadjunkten Hedwig Sidner, mot den utstrackning ekonomil~rans kurs fatt.
.
.Afveii ett par andra nya amneii foreslas, namligen frammande sprak, med ratt for eleverna att valja tyska eller engelska, och huslig ekonomi; Hur helt annorlunda naturligt ha inte dessa vuxit fram!
SA .starkt har behof- vet af kunskap.
i frammande sprak gjort sig &amp; llande hos seminariernas elever, att vid manga seminarier foranstal- '
tats frivilliga kurser i tyska .eller engelska, af hvilka ele- verna tacksamt och med godt resultat begagnat sig, un- der det att vid andra seminarier manga elever offrat af sina knappa medel och sin annu knappare tid till pri- vatlektioner.
Huslig ekonomi har redan vunnit utrymme p i de flesta lararinneseminariers laroplan.
Betydelsen dar- af - icke minst for landsbygdslararinnornas halsa - lig- ger ju i oppen dag.
Reformstrafvandena inom seminarierna ha sarskildt gatt ut pa inforande af ett arbetssatt, som motsvarar de vuxna elevernas standpunkt, i riktning mot storre sjalf- standighet och mera sjalfverksamhet.
Kommitten upptar och for vidare dessa tendenser, bl.
a .. genom att hafda, att seminarielararen -.
" bor .aga villighet att uppfostra tillj oberoende ' ' och ' att kunskapen sa vidt mojligt skall vin- nas genom och under produktivt arbete, t. ex. genom laborationer och studieutflykter.
For att ' ett sadant sjalf- standigt arbetssatt skall bli mojligt, anser kommitten det nodviindigt, att seminarierna utrustas med valforsedda bib- liotek och lamplig arbetsmateriel.
De individuella studie- intressena soker kommitten tillgodose, i enlighet med hvad som ager rum vid flera seminarier, genom studieuppgif- ter, som eleverna fa utfora pA egen hand.
Hur mycket an betankandet behjartar vikten af att manglaseriet,,, de nutida skolornas svaraste lyte ", inskrankes, kan den nam- ligen pa grund af seminariernas mal endast .foresla val- frihet i ytterligt inskrankt grad.
I ett afseende arbetas emellertid.
seminarierna under lyckligare forhallanden an de hogre allmanna laroverken - afgangsexamen fran seminariet ar icke en examen ri- gorosum, som pa nagot satt menligt inverkar pa arbe- tet.
Kommitten har icke fallit for frestelsen att offra de pedagogisks fordelarna haraf for andra intressen och har darmed adagalagt ett fortroende for seminarierna, som man maste vara tacksam for.
Afven den frihet, som for narvarande rader med afseende pa kursplanen, visar sig kommitten angelagen att bevara.
Betankandet haller inte heller pa likformighet mellan alla seminarier utan foreslar en ny typ, for att man pil basta satt skall kunna utnyttja pa andra hall vunna kun- skaper.
Da sarskildt de kvinnliga seminarierna rekryte- ras fran sa olika laroanstalter, framkommer kommitten med forslag om en ny typ af lararinneseminarier med en tre- a r i g kurs for smaskollararinnor och en tvaarig for dem som fore intradet vid seminariet, vid sklassig flickskola eller pa annat satt, forvarfvat ett sadant matt af allman- bildning, att de pa tva ar bora kunna na fram till se- minariets mal.
Den som sett hvilka anstrangningar och forsakelser bildningsstrafvande medlemmar af smaskollararinnekaren visat sig maktiga ser med gladje, .att kommitten har gatt till motes ett gammalt onskemal hos denna kar.
Mera tveksam torde man komma att stalla sig, nar det galler den andra kategorien.
Erfarenheten har visat, att elever fran 8-klassiga flickskolor mangen gang natt fram till folkskolla~areexamen p2 fyra ar ganska anstrangda.
Ofta torde det emellertid bero snarare pa bristande mognad vid intradet an pa bristande kunskaper och kanske i an, hogre grad pa att det forsta seminariearet blifvit illa ut- iiyttjadt.
Hur ofta ha inte just elever, som statt vaserit- ligt ofver klassens niva med afseende pa allmanbildning, under det forsta seminariearet gatt tillbaka i sttidieintrts- se just darfor, att de sa foga haft anledning att spanna sina krafter.
Forslaget innebar ju icke nigon genvag utan ges endast ett tillfalle at dem, som ha forutsattni~i- gar darfor, att genom studier utanfor seminariet gora sig kompetenta att genomga detsamma pa tva Ar.
Kom- mitten sager uttryckligen, att inga examensbetyg af n&amp;- gon sort skulle utan vidare medfora ratt till intrade i denna kurs.
Utan tvekan torde man alltsa kunna vaga atminstone ett forsok af denna art. Betankandet foreslar, att dessa olika kategorier af elever vid de trdriga semi- narierna sa 1Ggt som mojligt skulle sammanforas till gemensamt arbete - ett godt grepp: den mangsidigare bildningen a ena sidan och den storre lifserfarenheten % den andra skulle sakert gora kamratlifvet rikt och frnkt- barande.
Den viktiga satsen, att ett seminarium ar vardt jamt sa mycket som dess ofningsskola, visar betankandet sig behjarta.
Den hafdar kraftigt vikten af att denna utveck- las sa, att den ej for mycket tynges af sem.inarieelever- nas undervisningsforsok.
Med afseende pA ordnandet af dessa presterar kommitten for ofrigt ett miisterstyckc af organisationsformaga, till hvilken grad forstar endast den, som varit med om olika experiment for att undvika nu- varande svarigheter.
Hvad seminariernas styrelse betraffar, frmh&amp;llcr honi- mitten sin afsikt att i ett senare betankande framlagga forslag om en ofverstyrelse for vart foakundervisri~gsi~2~.
sen, under hvilken seminarierna bora inordnas.
Kommit- ten tanker sig emellertid ej, att seminarierna sktille orne- delbart lyda under ofverstyrelsen sasom laroverken un- der laroverksofverstyrelsen utan foreslar upprzttandet af en lokalstyrelse for hvarje seminarium, en nyhet, som emellertid forefaller foga motiverad och till sina verknin- gar tSmligen oberaknelig.
Seminarierna ha af alder styrts ganska patriarkaliskt.
Just den omstandigheten, att dessa laroanstalter varit s i sma, har gjort, att rektor dominerat sa, att de ofriga la- rarna inte fatt tillrackligt utrymme, en omstandighet, som sakert ofta verkat hammande saval pa deras arbctsglidjc som pa deras initiativformaga.
Kommitten vill nu, att seminarierna skola styras mer kollegialt.
Den yttrar har- om: " Erfarenheten har till fullo bestyrkt, att lararens verhszmhet, om den med framgang skall ofvas, krafvcr verksamhet, om den med framgang skall utofvas, kriiiver ett ej ailt for ringa mitt af frihet och att d t verkligt fruktbringande utvecklingsarbete inom en laroanstalt icke kommer till stand utan en sjalfstandig medverka11 af alla dess krafter.
Att gifva den enskilde lararen del i arisva- ret for det hela ar icke blott att gifva horiom cn ratt, som bor tillkomma honom, utan det ar att gifva horioni okadt intresse for sin uppgift och darmed ock okad for- mAga att fylla densamma. "
-- Anna Sorensen.
Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret.
For at belyse nytten og nodvandigheten av, at man om sommelighet o g har bestemmelser i fa ' briktil~~nsloven gode saeder, skal jeg naevne en del tilfaelder hvor jeg har -.
grebet ind.
I anledning af .en passus i yrkesfare-.
Ved et bjergvaerk, hvor der var ansat en stor del kvinder som malmvaskere, var det ' ikke sorget for avtrae- Sedan fru Anholms artikel angaende den i ofvan- for de mandlige arbeidere.
.
staende rubrib angif a frdgan varit in ford i, Dagny, har delsesrum.
.
den kungliga propositionen om f o d a g till arbetarskydd Ugeneret gik begge kjon til samme rum.
At et slikt kommit och den omtalade passusen iyrkesfarekommittins betankande kvarstar dar oforandrad.
Vi kunna daifor forhold nedbrod de ung ' e, maends og kvinders s~cleli~hets- instamma i fru Betzy Kjelsbergs har nedan uttalade begreb er rimelig.
Her gav jeg paalieg om opforelse av forhoppning att densamma kommer ' att antagas afvetz egne avtraedelsesrum for de kvindelige arbeidere.
Rumme- .. af riksdagen.
ne skulde ligge godt avskildt fra de mandliges.
Paalaeget blev straks utfort.
Ingen hadde taenkt paa at det var galt, men saasnart direktoren for bruket av mig blev gjort opmaerksom paa forholdet, indrommede han, at det T ~ Redaktionen I af f i ~ a ~ n ~ f l. '
var en forkastelig ordning.
E r e d e redaktor.
Ved et andet bjaergvaerk delte de kvindelige kokke - s o v e r u m med de mandlige arbeidere.
Der var en e har onsket en udtalelse av mig i anledning Fru Maria Anholm ' s artikel i " Dagny " om " Det oper- kvinde i hvert rum sammen med 12, 10, 6 mamd alt efter rummenes storrelse.
son1,iga kapitalet och det sedliga ansvaret ".
En artikel som er foranlediget ved ' den svenske yr- Kokken, maatte udfore alt husarbeide for arbeiderne kesfareslovs revision iaar.
- og var henvist til at vaske og stelle sig i samme rum.
Fru Anholm udtaler, .at hun er angstlig for, at den Der var natarbeide ved bedriften og saaledes dobbelt i forslaget indtagne 5 13 angaaende arbeidsgiveres pli@ saet arbeidere.
Sengene blev benyttet vekselvis av de for-.
at paase " a t t a r b e t e t e j m e d f o r v a d a i s e d.
skjellige .kuld, idet hver seng var beregnet paa to per-.
l i g t a f s e e n d e " for den mindreaarige arbeider soner.
- Kvinden hadde sin egen seng.
Det var ikke skal utgaa.
ved behandlingen i riksdagen.
Fru An- ofte anledning til at vaere alene.
At slike forhold avfo- Iiolm oplyser, at sagkyndige " har udtalt sig pm for- der megen usaedelighet er indlysende.
Procentantalet av slaget " og at disse forsoker at " nedsable " sedlighetspara- uregte barn var ogsaa stort i bygden.
grafen under foregivenge av, at den ikke vedkommer fa- Ved dette a n k g benyttede jeg ' mig af bestemmelserne briktilsynet og derhos vi1 bli umulig at kontrollere.
i 5 30 og forlangte, at der skulde indfedes ' egne sove- I denne betragtningsmaade kan jeg for mit vedkom- rum for de kvindelige kokke.
mende ikke vaere enig.
Man, bor gjore hvad man kan for ~irektionen imodekom kravet s t r a k det blev reist; In- at beholde bestemmelsen, men helst soke at faa den for- gen havde paatalt det for.
Mit paalaeg medforte her.
.
.
andret derhen, at den, omfatter alle arbeidere, ikke bare store utgifter for anlaeget paa grund a;, - at der var knapt de mindreaarige (personer under 18 aar).
om husrum.
Forholdene e i nu som det skal vare.
~ f t e r Vor norske fabriktilsynslov af 10 sept.
1909 5 30 be- mit forslag biev der ved samme anlaeg ansat en dygtig ' stemmer, at det paaligger saavel a r b e i d s g i v e r som laererinde i husstel, der avholder kurser for de unge ar- a r ' b e i d e r at vaike over, at der he&amp;ker sommelighet beidersker, holder hygieniske foredrag for dem og utfo- og gode seder paa arbeidsstederne.
Her skilles ikke mel- rer paa mange maader et oplysningsarbeide blandt dem.
lemevoksne eller mindreaarige arbeidere, hvilket ogsaa er Et andet sted paatraf jeg mindreaarige guttkr o g pi-.
det eneste rette.
ker indlogeret i samme etage i en barakke uten tilsyn.
Det er selvfolgelig av vigtighed for alle arbeidere, at Gutterne besokte pikerne til langt.
.
paa nat, her blev spil- der hersker gode sader.
og sommelighet paa arbeidsste-.
lert kort, drukket o. s. v. - Her forlangte jeg at pikerne det.
skulde flyttes vzek enten til gifte faniilier eller i et eget Jeg er enig med Vera Hjelt naar hun udtaler at ordet hus med en bestyrerinde til at ta sig av dem.
Socialt in- " arbete " i forslagets 5 13 bor forandres til " arbetsfor- teresserede kvinder i naerliggende by blev underrettet om hallandena ", idet det ikke kan siges at vaere arbeidets art, at der burde optages et arbeide blandt ungdornmen paa som befordrer usaedelighet, usommelig.
tale, raae hand- vedkommende ' sted.
Nu er der oprettet flere afholdslag der ligesom et linger, mrgaaende tilnaermelser mellem de forskjellige vandrebibliothek er kommet istand.
Gode vandrebiblio- kjon, m e n a r b e i d s f o r h o l d e n e.
Personlig har jeg i min praksis havt god bruk for theker i eller i naerheden av fabrikerne er meget at an- vor szedelighetsparagraf og har git mange paalaeg i hen- befale.
- Som et sidste eksempel vi1 jeg n k n e at jeg hold til den.
- I min instruks staar bl.
a., at jag skal ved inspektion av et av vore glasvaerk paatraf en flerhet.
delte.
ha min saxlige opmaerksomhed henvendt paa de ' kvinde- av mindreaarige gutter anbragt i soverum, Evor de lige arbeideres sanitaere og s ae d e l i g e forhold,, og hvis seng sammen.
Gutterne intoges uten forutgaaende laege- der i bedriften arbeider unge mznd - under 18 aar - iindersogelse, at der da let kunde finde smitteoverfo- ring sted er klart.
Saedelige utskeiElSer var.
heller ikke skal ogsaa disse sortere under min inspektion.
D ' ' - ' ', ' '
184.
D A G N Y - - udelukket.
.
Her gaf jeg paalaeg om at gutterne skulde have hver sin seng og adgang til regelmaessige bad.
Der bor vaere gode vaskerum ved enhver fabrik og ved storre anlaeg bad.
- Det norske arbeidsraad har netop approberet nye sundhetsregler for fabriker, hvor det for- langes.
at asbeiderne skal ha anledning til at vaske sig for de spiser og for de gaar hjem.
Let adgang til varmt og koldt bad, gode vaskerum, kurser i svomning, hvor forholdene tillader det, oplae- relse i idraet vi1 bidrage til at haeve arbeidernes saedelige niveau.
Lyse, rene arbeidslokaler, praktiske og rene arbeids- klzr, hyggelige spiserum, tidsmaessige toiletrum er hvad der - maa arbeides paa at faa.
Her maa tilsynet ikke vaere for beskeden i sine krav.
Det vi1 vaere til lige stort gagn for arbeidsgiverne som arbeiderne idet arbeidsydel-.
sen vi1 bli storre, naar arbeidet kan udfores i gode lo- kaler og under tilftedsstillende arbeidsforhold.
I den nye fabriktilsynslovs Ej 50 og 51 har vi straffe- bestemmelser for baade arbeidsgivere og arbeidere dei ikke vaager over iagttagelse av gode saeder og sommelig- het paa arbeidsstederne.
Vi har her i Norge stedlige fabriktilsyn - ved siden af.
fabriksinspektorerne - de vzlges av kommunen og bestaar av fire meqemmer, hvoraf altid en laege og en kvinde.
.
I henhold.
til instruks for disse tilsyn skal det kvindelige medlem bl.
andet fore indseende med, at der hersker gode saeder og sommdighet paa arbeidsstederne.0.
Den kvindelige fabriksinspektor skal holdes underrettet om de .. paalaeg; .som gis angaaende forhold vedrorende kvindelige arbeidere.
Forekommer der tilfaelder, hvor narrnere underso- gelse er paakmvet, foretager jeg enten selv eller ved .min assistent inspektion bringer i forslag eller gir p a a l q om .fora.ndringer i forholdene ...
- En stor hjaelp vi1 det vaere om der var flere kvin- delige: fornaend - salsmestere - ved fabrikerne Det er ofte pinlig att maatte konferere med de mandlige for- maend om overholdelse af barselpausen og mange andre intime forhold.
Grunden til at der ansaettes saa faa kvin- delige formaend maa sokes i manglende fagutdannelse, Her rnaa der fra kvindernes side kraeves at der gjores mere for - at oprette gode fagskoler for kvinder, som vi1 utdanne sig paa fo~skjellige industrielle omraader.
.
Ved store anlaeg burde der ansaettes, hvad man i England kalder " social helpers ", kvinder der tar sig av de unge, som er ansat ved fabriken, ordner kurser af forskjellig art for dem, som kogekurser, sykurser, laese- cirkler, sangkor m. m.
Der blir gjort for lidet for den kvindelige arbeiderstand, derfor blir de u s e l v s t z n d i- g.e og initiativlose.
Organisation rnaa der til.
Gjen- nem sine gode foreninger har de mandlige arbeidere op- naaet forbedringer baade i lon, arbeidstid och arbeids- forhold.
Der er ikke vanskelig at maerke at der er stor forskel.
mellem de mandlige og kvindelige arbeider hvad selvhaevdelse angaar.
.Samfundet har sorget bedre for fagutdannelse for maend end kvinder, derfor er ogsaa disse mere oplyste.
.
- - - ' - og O .-.
L -.
Hvad man maa kraeve nu ved behandlingen af yrkes- fareloven i riksdagen er at ikke 5 13 utgaar.
Den bor helst omredigeres og bringes i overensstemmelse med deil norske €j 30 eller den tyske €j 120 b. '
Bestemrnerlserrzc inaa gjalde alle arbeidere, ikke bare de mindreaarige.
Tilsynsmyndigheten - baade de mandlige och kviiide- lige inspektorer maa ha ret til at anmelde baade arbei .. der og arbeidsgiver for overtraedelse kif ilovbestemnielsen.
Kvindelige inspektorer med assistenter samt kvinder i dc kommunale tilsyn bor kraeves.
Til slut vi1 jeg sige at jeg i realiteten er enig med Fru Ankolm i de av hende fremkoldte anskuelser.
Med megen intresse har jeg gjennemlast det fren.
satte forslag til ny yrkesfarelag for Sverige.
Det er efter all: at domme et udmaerket arbeide.
Forhaabentlig Mirden vedtat af riksdagen med de forandringer, sorr, er niid.
vendige for at beskytte specielt de unge arbeidere: mt farer av forskjellig art. -.
&amp; .hy udsbetg.
.
- - - - -.
-- - '.
.. " Rostrattsdagen " i Stockholm.
R edan pA E.
K.
P.
R: s centralstyrelsemote i januarj beslots, att nar den kungliga propositioneri om l-ost- ratt for kvinnor aflamnats skulle rostrattsf6reizingar11tf hela landet rundt, helst pa en gemensam dag, Era dcnna stora handelse i den svenska kvinnorostrattsrorelst~~s hi- storia med festliga moten, hvarvid det skulle blifva ii!; ..
falle att uttrycka en samfalld gladje ofver att ha nitt fram dit, dar vi nu sta, och i resolutioner rittala dc forhoppningar, som kvinnorna knyta till regeririgsfor- slaget.
Fasthallandet vid en gemensam dag visade sig m&amp; ' I.
lertid praktiskt outforbart; som vi langre ned skoia r d o - gora for har redan ett stort antal foreningar i forliden vecka firat sin " rostriittsdag ", har i Stockholm skfritie det i sondags, den 14 april.
Det hade varit - rusning efter biljetter til rnotct, och pa utsatt klockslag, 1,30 pA middagen, var Ickaleri, t e - nixpalatsets stora sal, fylld till sista plats.
PS den smak- fullt dekorerade estraden, dar talarstolen placerats, syn- tes bland praktfulla bladvaxter tvi stora rostrattsflaggor, gula ock hvita, och det hvita, guldstickade internatio- nella standaret hade rests framst vid estraden med vakt af tva unga hvitkladda studentskor.
Bland pubiiken marktes framfor andra hans excellens statsministern, stats -- * raden Berg, Bergstrom, Larsson, Petren och Steristroni samt ett stort antal riksdagsman.
Sedan en blandad kor afsjungit Stenhamrnars " Svc- rige ", oppnades motet af Stockholms F. K.
P.
R: s ord- forande, froken Anna Lindhagen, som i ett kort arifo- rande riktade ett tack till de medlemmar af regeriilgen och riksdagen, som hedrade motet med sin narvaro.
Af dagens fyra talare var froken Anna Whitlock deii forsta som besteg talarstolen.
I korta drag itergaf h01i Se fru Anholrns artikel.
.
DAGNY.
.
justitieministerns motivering af rostrattspropositionen, ut4 talande kvinnornas gladje ofver.
att ha kommit ofver ge- nomgangsstadieriia och ofver att sta dar de genom den nu framlagda propositionen sta.
Hon framholl sin for-: vissning om, att afven om ej malet omedelbart vinnes, kan krafvet pa kvinnans politiska frigorelse ej lange undanskjutas, det m a s t e snart bli en verklighet, och da, efter endast en helt.
kort tid, skola alla finna det som en helt naturlig sak och man skall knappast langre kunna forsta, att det statt sa hard strid darom.
Hon slutade med att tala om den hunger och torst efter ratt- visa, som ar den enskildes adelsdiplom men som afven ar tecknet pa en stats kulturgrad och som hon sa visst hoppades skulle gora sig gallande i Sveriges riksdag, som har makten att afgora ofver kvinnornas ratt.
Fru Agda Montelius, som var nasta talare, gaf en ofversikt ofver kvinnofrigorelsens historia i vart land, huru forh&amp;llandeiia forandrat sig allt fran den tid, da lagen - annu sa sent som till ar 1734 - betecknade hustrun som mannens t i l l h o r i g h e t, och fram till var tid, d i stora reformer af kvinnans ' stallning ge- nomforts.
Hon betonade att m a n ii e n i. vart land tagit flera af dessa reformer om hand, innan kvinnorna sjalfva rort p2 sig.
Efter en hastig skissering af hvad kvin- norna sjalfva gjort i arbetet for sin sociala och ekono: miska frigorelse slutade hon med att uttala sin mening om att kvinnan, nar hon blifvit politiskt likstalld med mannen, skall vara fuilt och helt kvinna tillika med helt och fullt medborgarinna.
Fru Agda Ostlund, arbeterskornas representant; tala- de om den misstrostan dessa maste kanna infor re- geringsforslaget.
De streck, sarskildt penningstrecket, hvarpa sa minga man stupa, skall komma att stanga ute manga af de gifta kvinnorna, och att dessa skola forlora sin rostratt, dirfor att deras man icke fartjana tillrackligt for att t. ex. vid sjukdomsfall kunna reda sig utan understod af stad eller kommun, .framholl hon sasom hogst orattvist.
Hon ville med detta dock ej saga, att man ej skulle taga emot hvad som gafs genom det foreliggande lagforslaget, mer1 hon ville skarpt beto- na att har, liksom vid flera andra tillfallen, vore det arbeterskorna, som fingo bli offren for en lagstiftning, som ej k a n bli rattvis for alla.
Dock vore det ju att hoppas, att detta streck langre f.rarn skulle falla och gora det rattvisare for saval arbetarna som arbetarkvin- norna.
Dr Gulli Pertrini var motets sista talare, och med sin vanliga veive gjorde hon e n ' vidrakning med saval hr Lindmails nyligen gjorda uttalanden om den kvinnliga rostratten som i allmanhet hogerns hall- ning till denna fraga.
Hon slutade dock med att uttala sin forhoppning om att det afven bland hoger; och bland hogermajoriteten i Forsta kammaren fanns man, som icke ville undanhalla kvinnorna deras politiska rat- tigheter, och att rattfardighetskanslan skulle komma alla man att vara med om att afblasa en strid, som icke bor f orlangas.
Med starka applader hade samtliga anforanden hal- 185 sats.
Mellan och efter talen hade koreg sjungit " Vart land ", " Medborgarsang ", " Kvinnornas losen " och " Du gamla, du fria ".
Vid afsjungandet af denna sista, var vackra nationalhymn, reste sig publiken.
Till sist forelades motet af ordforanden den.
resolu- tion, som i dagarna antages landet rundt pa de anord- nade opinionsmotena och som hade foljande lydelse: Tisdagen den 2 april 1912 blef en markesdag i den svenska kvinnorostrattsrorelsens historia.
DA framlades.
nam- ligen for forsta gangen infor Sveriges riksdag en k. pro- position on1 rostratt och valbarhet for svensk kvinna pa samma villkor som for svensk man.
Vi, man och kvinnor, till ett antal af 800, samlade till opinionsmote .i Stockholm, tittala den bestamda forhoppningen att riksdagens bada kamrar matte i Ar sasom hvilandeantaga detta regeringsforslag och darmed.
gifva.
verklighet At tron- talets ord att hansyn saval till rattvisa som till statens val- forstadda nytta krafver en rattelse af det missf6rhAllandet att kvinnan i det vasentliga saknar den .fornamsta af alla med- borgerliga rattigheter.
.
Resol~itionen antogs enhalligt.
Opinionsmotena ute i landet.
rundt ha foreningarna for kvin~ians * politiska L a n d iostriitt, et rnanga.
pa Annandag Pask, andra pa na- gon af de strax darpa foljande dagarna, anordnat opi- nionsmoten.
Fran norr och soder, oster och.
.vaster ha underrattelser kommit om entusiasmfyllda tal, ' om enhal- ligt antagna resolutioner.
I Lulea, Umea, Hernosand, Soderhamn, Uppsala, Goteborg, Trollhattan, Vanersborg, Oxnered, Koping, Hjo, Marstrand, Oskarshamn, Jonko- ping, Skee, Eskilstuna, Ulricehamn, Fargelanda, Tida- holm, Alfvesta, Hvetlanda, Vaxio, Karlskrona, Karlshamn, Helsingborg, Lund, Landskrona, Visby - och troligen pa .annu manga flera orter nar detta lases - ha kvin- nornas opinionsmoten.
i den stora fragan r o s t r a t t f o r k v i n n o r visat hvad kvinnorna sjalfva v i l j a och1 f o r d r a. Ofverallt ha samma resolution som den i Stockholm antagna antagits.
, Litteratur.
J ohan Gabriel Oxenstjerna.
En gustaviansk natmsvarrnares lif och dikt.
Af Martin Lamm.
Hugo.
.
Gebers forlag, Stockholm, 191 1.
Nar man forst ser en ny bok om " skordarnas skald ", tanker man kanske pa Wirsens lefiiadsteckning i Svenska akademiens.
handlingar pa - 80-talet, och undrar om den blide skaldens historia verkligen inte varit ged nompejlad tillrackligt.
Inte ens en historiker med gusta-, vianska tidehvarfvet till specialitet kanner sig alltid s&amp; intresserad af Oxenstjerna.
Hans omkliga roll som ett slags dekorativ utrikesminister for den pa dekorationeri mest begifna af alla kungar ingifver inte den politiske historikern storre intresse an hans abstrakta alexandriner ingifva en vanlig lasare, som fatt sin uppfattning af poesi fran Karlfeldt och Froding.
Och jag ma garna sa godt forst som sist bekanna, att i sistnamnda afseende har af- ven Lamms l ' ofprisningar lamnat mig kall.
En sedan skolaren ingrodd antipati mot alexandriner och allegor.
186 u A C riska figurer jamte en naturlig motvilja mot naturskildrin- g a r ' i bocker ha har sammansvurit sig.
Min.
hemtrakt hade inte Vingakersbygdens natur, och jag hoppade, af misstro mot sadana tvifvelaktiga saker som backar och berg, regelbundet ofver dylika " trakiga " ' beskrifningar, som aldrig kunde det minsta berora min fantasi.
Och till och med sedan jag nu pa grund af egen ' askadning tror pa tillvaron af backar och berg, kan dock aldrig en beskrifning komma mig att se dem for niin inre syn, allraminst en beskrifning fran rokokotiden.
Bellmans ut; gora harvidlag det enda undantaget.
- Men sedan jag ' nu salunda kants vid " min svaghet all ", maste jag erkanna, att Lamms bok besegrat min fordom.
mot amnet och lyckats intressera mig, om inte precis .for Oxenstjernas diktning, sa dock for naturskil- dringens historia och for de utlandska forebildernas in- verkan 1ja vara svenska naturskildrare.
Darvidlag ar bo- ken for ofrigt tamligen enastaende i var litteraturhistoria och ansluter sig i litterar spanarformaga vardigt till den iiktning inom vir nyare litteraturhistoria, som genom en nastan detektivartad belasenhet soker fa fram,, wissen- schaftliche Belege " till Tegners forodmjukande sats: •âAll bildning star pa ofri grund till slutet; blott barbarit var en girig fosterlandsktn.
Forf.
har redan skoningslost plockat af Dalin de lan- ta fjadrarna och fortsatter har lika ofortrutet med Oxen- stjerna.
Det for en vanlig lasare intressantaste i boken ar dock icke det rent litteraturhistoriska utan det personhi: storiska.
Och har har forf.
andra nyheter an sin rika belasenhet i rokokotidens utlandska naturdiktning att komma med: har har han ost ur .diverse arkiv, dit Wir- sens sparsinne inte natt, och pa detta satt har forf.
fatt fram en skildring, sakerligen s a.
uttommande, att nagot vasentligt nytt inte mera torde vara att finna.
Som en alskvard drommarnatur har Oxenstjerna alltid blifvit skild- rad, och den.
teckningen bekraftas ocksa af hans por- tratt, men har kommer ett rokoko-drag fram, som hit- tills foga uppmarksammats, det erotiska momentet i skal- dens lif; Och totalintrycket af m a n n i s k a n blir har nara nog detsamma som det vi fa af d i k t a r e n: en alskvard, om ocksa inte fullt sa f oskuldsfull " ^ dillettant:.
Mans erotik skrymmer mera i hans dagbocker an den egentligen fangslar oss, eftersom den likaval som diktnin- gen.
ar sa full af litterara reminiscenser, sa foga omedel- bar - nagot som till och med galler om hans forsta karlek.
Oxenstjerna var ingen utsvafvande hofman af Clas Julius Ekeblads andefattiga och fordarfvade sort; for skal- den var erotiken visserligen som for hela hans ' tid " nojet9 ', " tidsfordrifvet " par priference, och afven han kunde nog " njuta konet ", som tidens naivt osminkade ut- tryck lyder.
Men det grofre blef aldrig hufvudsak, dar- till var han for litet robust och for mycket Rous- seau-kannaie.
A andra sidan saknade han djup nog att hoja det erotiska till dess hogsta plan.
Karaktaristisk for tiden ar for ofrigt det " ~ k s e i t s von Gut und 13ose9 ',, N Y. '
som.
' utmarker hans tidigare karleksforhallanden, bade hans forsta foralskelse i 15-arsaldern och hans en ' .langre tid utstrackta karleksforhallande i Wien betydligt senare.
, In- gendera hiskorien skillle kunnat legitimeras; det ena fore- malet .var genom en forloiiiing och det andra genom ak- ' tenskap egentligen att betrakta som forbjuden frukt.
Men detta har icke vid nagondera tillfallet.
generat den unge skalden, som i stallet har som eljes i lifvet, likt det lillgamla barn han .alltid var, tycks ha redan fran borjan ' raknat med " upplefvelsen " som nagonting att barga in i minnets lador, for alderdomen att se tillbaka pa.
Ovill- korligen tanker man: " jag ville, att du vore antingen kall eller varm ", men a andra sidan vore det en ana- kronism att har tillampa var tids sedliga mattstock.
Ro- kokotiden syndar, trots sin forkonstling, likasa oberordt af alla sedlighetsteorier.
som de mest primitiva tidehvarf, och ' Oxenstjerna, som annars visar sig ha bade samvete och religiosa intressen, har har varit sin tids barn, dock sa- kerligen battre an de flesta.
Forf.
har vid skildringen af Oxenstjernas forsok att paverka Gustaf 111: s politik vid tiden for Anjalaforbun- det upptagit till bemotande en passus i min doktorsaf- handling, dar jag sager, att skaldens brefvaxling med hertig Karl i september 1788 ar af " en emot konungen tamligen.
forradisk karaktarv.
Mitt yttrande galler emel-n lerod icke forslaget om familjefordrag melhn Svertge, Ryssland och Danmark, som langt forut var framkastadt forst af Katarina II och sedan af svenske .ministern i Kopenhamn, dYAlbedyhll, utan asyftar endast Oxenstjer.
nas rad till hertigen att icke verkstalla konungens befall- ningar.
Liksom forf.
ar jag dock afven harvidlag fullt ofvertygad om att Oxenstjerna handlade i storsta valme- ning.
; Pa det hela taget forvanas man nastan ofver att to- talintrycket af Johan Gabriel Oxenstjernas lefnad kan bfi sa ljust och harmoniskt, i trots af hans aldrig afhjalpta ekonomiska elande och hans hapnadsvackande opraktisk- het, hvilka bada i forening skaffade honom den ' ena for&amp; odmjukelsen efter den andra.
Forklaringen ligger nog dari att han trots allt i sin lefnad vistades i .poesiens varld och var skald .i sin fantasi vida mera omedelbart ' och ostordt an i sin dikt, modosamt hopfilad som denna var af reminiscenser fran alla horn af klassisk litteratur. '
Lydia Walzlstrorn, Riksdagen.
1 en forliden torsdag aflamnad proposition foreslar re- geringen att pa postsparbankens afloningsstat skola uppforas 18 kvinnliga skrifbitraden med 700 kr.
lon och 550 kr.
i tjanstgoringspengar.
Gift kvinna skall till bi- tradestjanst befordras endast efter f6r hvarje sarskildt fall af k. m.t lamnadt medgifvande.
Om daremot kvinnligt bitrade ingar aktenskap skall hon icke vara skyldig att afgA fran tjansten savida detta icke af vederborandernyn- dighet befinnes nodvandigt.
.
.
.
Spetsar.
sjalfva verket forskrifva sig fran langt senare tid och nog representera ett forfall till primitivare stadium.
Anteda ' En social-estetisk studie.
tering af spetsar ar emellertid ingalunda enbart rysk, utan forekommer litet hvarstans i Europa, om ock en sa ' fan- II.
tastisk antikvisering far sta for.
.ryssarnas rakning.
f manga komma sakerligen spetsarna i " R y s k a Med detta och ett par forut antydda- anmarkningar; k v i n n o a r b e t e n ".
att ' gladt halsas och tack- som jag strax aterkommer till, kvarstar arbetets obe- samt kopieras - sa har ju redan pa flera hall skett - stridda varde som ett vackert, askadligt och ' tillforlitligt llelst de atfoljas sival af en sardeles tydlig " Forkla- bidrag till textilkonstens historia.
Harfor borgar ocksa ring till planscherna " som af mycket iskadliga monster.
forf: s ingaende fackkannedom och mangariga studium i Och synnerligen vackra aro ocksa de s. k. ryska band- ett land och hos ett folk, .dar.
konstslojden bade har spetsarna, sarskildt de a pl.
6, 8 och 9.
1 sin lugna gamla anor och friska floden.
Ty det har den.
Men att linjeforing och dekorativa hallning framsta de ytterst loc- darfor komma till den slutsats, att spetsslojden i.
Ryss.
kande for saval spetsvannen soni - knypplaren .. Infor an- land pa nagot satt intager en for sin konstnarliga ut- dra typer staller man sig kanske mera tveksam.
Ty en veckling gynnsam undantagsstallning, skulle.
val anda vara del af dem aro onekligen mer eller mindre lyckade.
om?
val forhastadt.
bildningar pa rysk botten af frimmande landers spets- Forutsatt t. o. m., att hem-, speciellt spetsslojden.
.konst, exempelvis de a pl.
13, 14, 15, .23, men afven med verkligen hade tynat bort i andra lander.
och endast i afseende a dessa har smaken visat sig ga i sar.
Ryssland blifvit allt frodigare, sa vore det anda inte For Ryssland kannetecknar detta ett obestridt vakeb bevis pa detta lands konstnarsbenadade foretraden.
En och resultatrikt intresse.
Men for oss skulle den langa kulturforeteelses kraft far ej bedomas .blott efter resulta- omvagen ofver an efter vatten val ej vara sa sardeles tet: ett domslut efter endast yttre orsaker.
Det finnes gifvande.
Lat oss hellre, om och nar sa skulle behofvas, andra, fullt lika vagande.
I aflagsnare bygder och lan- hitintills som forut, fran frammande lander - saledes af- der halles en kulturform - slojd eller hvad det ma vara ven fran Ryssland - direkt uppta hvad som for landet - alltid lattare vid lif an i lander, dar den standigt ut- i fraga ar specifikt och godt, och sa efter v a r, men ej sattes for de stora tids- och modestromningarnas ofta efter r y s k egenart tillampa detta pa var egen spetsslojd.
alltfor drifvande vagsvall.
Harmed sammanhanger ock- Ty att denna konstgren som hvarje annan behofver ytt- si, att den mestadels bibehalles pa ett jamforelsevis pri- re naring och kroasering och ej kan fortlefva endast pa * mitivt stadium.
Och detta innebar redan i sig sjalfi en gamla morister, darom aro val alla, iifven de strangaste styrka, gent emot det stadium af stegrad och forfinad ut; kritici, ense.
veckling som ofta, om kroasering uteblir, forr eller se- Daremot torde nog eil och annan fran strang nare medfor forminskad motstandskraft.
.Kring spetsslojden ha tidens vagor gatt sallsynt ho- konstnarlig synpunkt anse, att miinga af de spetstyper, som ofvannamnda arbete framhafver, visa tillbaka p&amp; det ga.
Religionsstrider ha fordrifvit dess arbetare, revolus tidsskede, da den forenklande och annu ej fullt utveckla- tionen dess resultat och fabriksindustrin undergraft dess de knyppeltekniken medforde en formernas omdaning, som varden.
Och likval, allt detta till trots, har vasterlandets ofta gick ' till forvanskning.
Det raskare och billigare ar- spetsslojd som akta konstslojd inte blott inte " nastan ty- betssattet, som tillat tradarnas mer oafbrutna genomlo- nat bort ", utan likt en ny fagel Fenix rest sig ur de pande, lampade sig sirdeles val for langdspetsar.
Och i for den sa profvande sista och varsta krisiiren.
.
Med sammanhang.
dirmed uppstod, i synnerhet i Europas maktiga vingslag spanner den nu ofver nastan hela Eu- nordligare lander och Spanien, det for renassansens rena.
ropa:.
val ett det starkaste bevis, som kan gifvas pa och, beharskande formbildning sa frammande linjespel, denna slojds inneboende lifskraft och ouppslitliga rotter som sedari blifvit ett utmarkande drag i de slaviska fol- just vasterut.
.
.
Men det var ej de vasterlandska .maskinernas tyll och- kens spetsar.
Att de har liksom i Spanien, f6rstarkta af fargen, bibehallits intill vira dagar, sammanhanger med imitationer ensamt som braddade farornas matt.
Afven den relativt ' stora betydelse som den folkliga konsten in- osterifran - sa egendomlig ar ofta odets lek - kom fienden, i det indiska mussli.nets latta och bedarande ge- tagit i dessa mera kulturfjarmade lander.
Men hur man an estetiskt staller sig med hansyn till stalt.
Om 111.1 tyll och musslin alldeles fornekat spetsens, grund * .den praktiska tillampningen af " Ryska kvinnoarbeten ", i ett afseende miste man halsa det med obetingad och tack- ide, " det fastas upplosande ", en ide som ytterligare an- sam tillfredsstallelse.
Ty darmed har var pa detta omra- ges af namnen: m e r l o, d e n t e l ' l e, s p i t z e,, sa de ej allt for rika litteratur riktats med ett konsthisto- hade det kanske ej varit sa farligt.
Trots gjorda pasta- riskt dokument med lika vacker.
utstyrsel som tillforlit- enden var det dock icke alltid forhallandet.
Istallet hade ligt innehall.
Ehuru pastaendet att spetsslojden redan vid den i konsten inneboende langtan efter forandligande, kristendomens inforande tagit " storre fart " i Ryssland - som i denna spetsens ide blifvit pa ett sa sarskildt.satt ma- .for att forbiga dess.
pastadda tillvaro redan pa 400-talet terialigerad - uttrycket ma vara djarft - ofverflyttats i a- - val anda kan raknas till mera apokryfiska uppgifter.
nan dimension.
Det .var ej langre stoffets ytterkant utan De spetsar, som uppges vara af sa hog alder, torde.
i dess fasthet och tathet, som genom det nya modet.skulle A ' ' '
fortunnas och upplosas. '
Hela drakten - liksom tiden - Utlandet.
blef tunnare, lattare, skirare.
Och anda, t. ex. om man i Dul- wich Gallery statt infor den fortjusande taflan " MrsTich- Den forsta underrattelsen om att politiska befattnin- el1 and her sister Mrs Sheridan ", sa forlater man det gar numera kunna uppnas af K i n a s kvinnor kommer indiska musslinet manga dess synder och forstar bade tiden i ett privatbre1 fran dr Sun-Yat-Sen till Mr Pelletier, den och Gainsborough.
Men man gor mer an sa: med for- valkande frarsktt feministen (meddeladt i senaste numret starkt och glad uppfattning kanner man, hvilken enorm af D i e F r a u e n b e w e g u n g).
" Jag har den a r m styrka spets och spetsslojd innerst maste aga, da de underritta Er ", lyder budskapet, " att f y r a k v i n n o r kunnat besta i kampen mot dessa nya tiders och nya mo- aro valda till ordinarie medlemmar af Provinsforsamlin- ders latta och gratiosa bevapning.
gen i Canton.
Jag hoppas att nyheten skall vara af in- Dock, mot fabriksindustrins framryckande valde ha- tresse for Er.
Sun-Yat-Sen. "
de spetsslojdens kamp sakerligen blifvit odesdiger, om den ej med sig associerat en annan tidsforeteelse, mak- I kantonen V a u d (Schweiz) har en kvinna nylige11 tig och inflytelserik afven den och - af samma ur- utnamnts till direktor for cellfangelset i A i g 1 e.
Detta sprung.
Enligt den spiralformiga rorelse, som ar all ar ej ett farigelse for kvinnor, och M: me Jenny Porchet, verklig utvecklings form, framtradde namligen spetsslojden den nya direktoren, ar vald pil grund af egenskaper, nu pa ett hogre plan an forut: d e t s o c i a l a.
Och fran hvilka i allmanhet speciellt kallas maskulina - forrniga detta plan ar det, som spetsens nyrenassans i var tid att beialla och att tilltvinga sig lydnad.
For mariga 21, stracker sig ofver nastan hela Europa.
Men ar det med sen gifte sig M: me Porchet (som nu ar 41 ar gammal) sociala makters hjalp, som denna slojd ' under det senaste med den davarande direktoren for fangelset i Aigle, och halfseklet - sedan.
andra kejsardomets dagar och, hvad den vid sin mans dod ingaf hon ansokan om befattningen, folkliga spetsslojden vidkommer, sedan 1870-talet - pa nytf som hon faktiskt skott under hans fleririga sjukdom.
utvecklats i Europa, sa kan det * ej garna, som Ebba Sal- Men hennes fornamsta argument var hennes fysiska styr- wen antar, dar " blifva en lyx endast for ofverklassen ".
ka.
Hon atog sig att brottas med och besegra den star- Tvartom!
I trakter, dar nod och social nedgang harjat, kaste gendarmen i kantonen.
Och fangelsedirektioneri " ut- ar det ju som denna slojd isynnerhet atervackts och upp- namnde henne utan att begara att hon skulk leda sit !.
blomstrat, just till befolkningens raddning.
Ar pasta- pastaende i bevis, da de sigo for sig d e n x rrtoii: ~i-.
endet da for djarft, att gangna tiders och generationers dentligt kraftiga, storvaxta kvinna ".
forhafvelser och maktsprak genom sadana social-estetiska insatser till fullo galdas?
En hastig blick p i Europas spetsslojdande stater vi- sar ocksa, att denna slojd har blifvit lika kar, omfattan- de och resultatrik som osterut.
Har som dar har den IV.
motts och lyfts af organiserande forstaelse och nyvackt intresse, mangenstades t. o. m. af statens stod och led- anske Skribenter har naturligvis havt lige saa store ning.
Sa har mojlighet till utveckling skapats for anlag Oversaettelses-forsyndelser paa deres Sanvittighsci.
och formagor, som visserligen aldrig tynat bort, men af Angaaende dette Faktum skriver Rektor Hoff i October yttre forhAllanden h a r sa hammats och bedofvats, att just 1899: " Uvidenheden i Svensk er stor, nu vistriok ski ', rre harigenom framstar och ytterligare hafves kraften och be- end for en Menneskealder siden.
Man Iaegge blot Mm -- tydelsen af spetsarnas renassans.
ke til den rzdsomme Udtale, hvormed svenske Sange fo- Ellen Mordenstreng.
redrages ved Moncerter.
- Der har wret enkelte Danske, som virkelig kunde Svensk.
Jeg naevner her afdade, Erik * Sadana praktpjaser som kejsarinnan Maria Theresias Bogh og henviser til den baade latterlige og sorgelip spetsrobe hora ju till undantagen.
Historie han fortaeller i sine " E r i n d r i n g e r " anden Del, Side 101: Der udkom en dansk Oversaettelse af " F a n r i k S t a P. Ethvert Sted, som kunde misfor- staaes, blev det ogsaa i Oversaettelsen og clette blev paa- vist i en Anmeldelse i " F re d r e l a n d e t " af Erik Bogli.
Ikke desto mindre blev den skandalose Oversaettelse id- Till Dagnys Iiisekpets i landsorten.
solgt til sidste Exemplar.
Hvorfor?
Jo!
de Al !erfleste Som Dagny 6nskar vara ett enande band mellan kunde ikke laese Originalen. "
Sveriges kvinnor samt har till sitt mPI att tillva- Sadedes omtrent stod altsaa Sagerne endcu paz det rataga allas intressen p&amp; skilda platsep., fd vi his- Tidspunkt, for snart 13 Aar tilbage, da Rektor I-ioff paa med uppmana vara lasarinnor i landsorten at % deP ny tog til Orde i Pressen for det - for nordisk Kiiltui * for att underliitta denna var uppgifts ville fill tid- saa allvarlige Sporgsmaal - om Indforseln i Skolernes ningens redaktion insiinda sadana notiser * som Undervisningsplan av baade statarisk og kursorisk C: i- utofver lokalinfresset innehdlla saker af vikf f&amp; dervisning i Svensk med tilhorende Examep.
Og ornsiricir kvinnordrelsen I dess helhet.
sejrede kan.
- Den Dag vi1 altsaa ikke mere vare paa D
.
.
~orenin~smeddelande.
fjern, da svenske Boger i Originalsproget ligge Side om Side med vore egne i Boghandlerens Vindu og laeses med samme ' Lethed som danske.
Da er de sproglige ~ i ~ f ~ r ~ t Tid ~ ~ &gt;,en ~ l saga s e ~ blott,, s og vanskeligt hvad ~ ~ fortz,ler ~ er hZn- ~ det da kunde det efl Svensk, som engang til Kobenhavn Og der ' begzrede, at Droschekudsken skulde kore hen h o r det var ' &gt;lite roligt ", og saa av den uforstandige Kudsk kores ud paa - K i r k e g a a r d e n - kvor det efter.
hans Mening var - roligt (= stille).
, ~eflebor~sforbundets af L.
K.
P; 4. arsmote.
Vid en.
skildt sammantrade i Gefle mellan representanter.
for olika li ' innliga rostrattsforeningar arbets- k d ~ ~ inom lanet ~ omvaldes ~ utskottet, bestaende, af fru Klara Lindh, ordforande, fro-.
] &lt;el1 Anna Sundbom, sekreterare, och froken Anna Lind- borg, kassaforvaltare, alla i Gefle, med froken Martha Schrewelius, Gefle, och fru A. Hallgren, Ljusdal, som sul: ~leanter.
Revisorer blefvo frokarna A. Egelin och H.
Lind- man.
Till fornyad diskussion upptogs fragan oG den unga Alma a ors berg-Dalhofl.
kvinnans praktiska fostran, och lamnades en rapport fran den kommitte, som haft i uppdrag att utreda fragan om anordnande ' t af skolkokskurser pa landsbygden for kvinn- liga konfirmander.
Ett forsok hade redan .i vinter gjorts i Ljusdal med understod af kommun och landsting och sligit synnerligen vii1 ut, hvarfor iden rekommenderades Insiind litteratur.
till utforande inom lanets ofriga foreningar pa landsbyg-.
.
den.
Kommitten fick i uppdrag att ytterligare verka for W a h l s t r o m ' &amp; W i d s t r a n d, Stockholm: Valda dikter.
Af fragans framforande och omvaldes dess tre ledamoter, C.
G. Santesson.
fruar Rodenstam, Hudiksvall, samt Hallgren och Ostling, A l b e r t B o n n i e r s f o r l a g, Stockholm: Hafsboken.
Af Anna Lenah Elgstrom.
- " Godheten sjalfd6 och andra berattelser.
Ljusdal:.
Vidare diskuterades arbetet inom lokalforeningarna Af Gustaf Ullman.
- Studentsynder.
En ungdon~sbok.
Af Artur Moller.
- Mareld.
Dikter fran hafvet.
Af Axel Ahlman.
samt uppgjordes riktlinjer for arbetet inom lansforb&amp;det.
- Bibeln oeh var tids forskning.
Studie.
I.
Gamla testamentet.
Forbundet raknar nu, l7 anslutna foreningar.
Af Maria Duriing.
- 107 satt att tillaga agg.
Sanimanstallda Niista arsmote kommer .att hallas i Bollnas vid pask- aF D. F. - Om Kuhnes diet- och badkur.
Nagra trostens .ordv till sjuka. '
Af Med.
doktor Hj.
Selldhz.
Andra upplagan.
- tiden 1913..
P i aftonen var mote anordnadt pa.
Strandhotellet, da Hela Stockholm.
Af Beyron Carlsson.
Haft.
14, 15.
P.
A.
N o r s t ed t 8r S o n er, ~tockholm: ~ v e r i g e och Dan- den aktuella fragan ' om moderskap~forsakring diskutera- mark.
Minnen och intryck.
Af Karl Nissen.
des.
Inledilingsforedraget holls af pastor A. Gronblad.
- F. C.
A s k e r b e r g s Bo,kforlagsaktiebolag, Stockliolni: Af diskussionen framgick, att sympatier ej forefunnos for Den tredje.
Humoresk ur konstnarslifvet.
Af Henryk Sienklewiez.
de sakkunniges forslag; motet gjorde emellertid intet ut- Fran polskan af J. Granlund.
- Karlekens skugga .. Af Marcelle Tinayre.
Bemyndigad ofversattiling fran det franska originalets talande. '
,,.
.
, trettionde upplaga af Hugo Hultenberg.
Promenad- kostym Notisere.
.
.
Forslaget om moderskapsforsakring kritiseras af i. dustriarbeterskor.
Vid ett i forliden vecka i .Norrkoping ' hallet mote, besokt af omkring 250 industriarbeterskor, diskuterades det foreliggande forslaget om moderskaps-, forsakring.
En ganska langvarig och liflig debatt ut- spann sig, hvarunder flera anmarkningar mot.
forslaget.
framstalldes.
Sarskildt arbetsgifvarens betalningsskyldighet,.
forslagets karaktar att omfatta endast industriarbe- terskor och det att lagen skulle komma att galla endast.
kvinnor; da ' mannen dock ha lika stort ansvar betraffan- de de forhallanden, som lagforslaget afser att, ' forbattra, gjordes till ' foremal for kritik.
Ingen af .de i diskussio- nen deltagande forordade lagforslagets antagande i dess nuvarande form.
Ytterligare.
ett mote i fragan kommer att.
anordnas.
.
: af marinbli Cheviot och engelsk Hornespun Sidenfodrad Kr.
59.,.
De frisinnade och var rostrattsfraga.
Vid Blekinge .lins frisinnade valkretsforbunds arsmote, som nyligen.
IiAllits i Karlshamn, fattades enhiilligt foljande resolution: Blekinge lans frisinnade valkretsforbund, samladt till Srsmote i Karlshamn, anhaller att fa uttala sina sympa- tier.
for det ' forslag till losning af kvinnornas rostratts- fraga, som nyligen, framlagts for riksdagen - - - -:.
Ulster.
..,.
af Hornespun Kr.
34..
AKTIEBOLAGET.
.
NORDISKA ' KOMPANIET '.
.
: STUREPLAN.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
DAGNY Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pi4 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ei.
som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa st- Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allfid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddar?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhHlla prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: ' - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore ' for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rninga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a h bestallda ex. Samlaren har d&amp; att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
Eller: Man prenumererar ' a narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto,.
da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket.pris kan man nummervis losa Damy I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- ' nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser rikande expeditionen adresserag:.
Sinnessjuksko terska soker privat plats nu genast.
Fina betyg och rekommendationer fin- nas.
Svar till genast)), Uppsala, onskar plats i var.
Tacksnni for p. r. svar till ma jr&gt;, Vanniis, p. r. Sommarguvernant.
som genomgatt Cronius hushalls- skola onskar plats i battre familj dar jungfru finnes att vara husmo- dern behjalplig med hemmets sko- tande.
Betyg fran forut innehafda platser finnes.
Svar till &gt;Familje- hushallsvan, kunnig i matlagniiig, medlem^, Ek.
bakn., inlaggn.
och somnad, soker lamplig plats.
Har pa egen hand forestatt hushall p2 landet.
Goda Under aden omkr. 1 juni-31 aug.
betyg.
Svar till a pliktkansla: ^, Kal- onskas plats mot fritt vivre.
Van mar, p. r. att handliafva barn i alder 4-12 Br.
Genomgatt kurser i handarb., slojd och kindergarten.
Svar till Battre svensk flieka Giris,,, Nya tidningskont., Uppsala.
22 ar, med hem i England, fiill- komlig kannedom i engelska sprz- Bildad 18 ars flicka ket, soker plats i battre familj, at deltaga i forekommande goro som genomgatt husmodersskola villig mal, kunnig i matlagning och siiin- onskar till 1 maj mot fritt vivre nad.
Onskar anses soin familje- plats i finare familj helst i sodra Liten lon onskv5rd.
Sval ell.
mellersta Sverige.
Svar till medlem.
p. r., CVestei-is till •‹H.
I. W. [#, norr land ska^, Jemshogsby.
f. v. b.
Bildad flicka, U ng, bildad f Ricka STOCKHOLM.
onskar till sommaren plats pa lan- det (helst dar ungd.
finnes) for att deltaga i hush.
och for ofrigt hjalpa till med forek.
gorom.
Har forut innehaft dylik plats.
Lon onskas.
Svar till familjemedlem^, p. r. Bergvik.
hos battre unghei-re eller ankeman onskas af ordningssam och palitlig ' PlafssJkande fd sina annonser injorda i person med full kompetens att Enkel, stadad, 30 ars flicka, 3agnyfor halfia priset eller 7 % 6re pr mm.)
skota ett hem eller i brist haraf van att skota och foresta battre hem som husmodershjalp for en tid.
dar husmoder saknas, onskar plats Fina betyg kunna foretes.
Svar till i sadant, pa land eller i stad.
Ledig, Varen 19120, under adress S. Gu- genom dodsfall.
Svar till ltHusmor ", inaelii Annonsbyra, Stockholiii, f. Gafle, p. r. Skolkokslararinna v. b. ned utm.
betyg o. rek.
samt prak- Ung battre flicka ik vid folkhogskola o. vanl.
skol- onskar plats i familj, dar jungfru I Stockholm rok, onskar snarast anstallning som; kolkokslar.
eller vardinneplats.
Svar eller narhet onskar 1 maj bildad, finnes, att hjalpa till med alla hus- il1 skolk oks lararinna 1912~, Sv.
enkel 25-arisg plats att under hus- liga sysslor, ar barnkar och kunnig i handarbete samt villig deltaga i lagbl.
annonskontor, f. v. b. mors ledning deltaga i matlagning somnad.
Svar till: Tamiljemedlem och andra husliga sysslor.
~ 0 m - 20 ar (l, Upsala, p. r. gaende~, p. r. Djursholm.
Kvinnlig leg. Sjuk- gymnast jnskar till sommaren plats a bad- x t eller i faniilj.
Svar till: Gym- lastikdirektor, p. r.
Stockholm.
U n g flicka god familj kunnig i somnad och natlagning onskar plats i familj.
h a r till ~Familjernedlemn, Hjalte- {ad p. r. tf Enkel, battre, nitton- Lararinna onskar mot fritt vivre undervisa ett par tim. om dagen hrig flicka H realskolans stadium.
Svar till DS.
B.,, S. Gumaelii Annonsbyra, Go- onskar plats p i herrgard cllcr i Familj, for att vara husmodern be- teborg.
hjalplig med hushallsgoromil, som- nad och handarbete.
Goda rek.
finnes.
Svar mottages tacksamt till R.
R.
H. Gustafsson, 1Majorsgatan 9 A, Stockholm.
battre flicka DAGNYS EXPEDITION, Hos for estandarinneplats Ung, bildad, hus.
&amp; Ilsvan flicka Vardinneplats i godt hem - helst i stad hos bildad, medelalders eller aldre nian, sokes nu till varen al treflig, syin- patisk dam, som ager fle?
: a ars vana att med omtanke och spar- samhet skota ett hem och gora del angenamt.
Svar tilI " Viren 191P1 Wiggbyholm, p. r.
23 brig flicka af god familj onskar plats i farnil, att foresta hushiillet eiler som hus.
moders hjalp.
Gencmgitt eleiilrn tarskola, hushallsskola sariit kurs linnesomnad.
Svar till IIV.
V.1 under adr.
S. Gurnalii Annoix byra, Stockholm, f. v. b.
Ung ansprakslos lararinna soker under ett par af soriirnarrnh plats som guvernant ellcr sallskar och hjalp i hemmet.
Goda rek U n g fii6ka Medelalders bildad flicka af god onskar plats i familj som husmor: Fritt vivre och fria resor onskas Svar innan 20 april till 11Henilostl familj soker plats som hjalp, deltager afven i skrifgoro- Sv.
Dagbladet, Stockholm.
mal.
Svar till ~~Familjemedlemn, HusforestAndarinna Vastervik p. r. i battre hem hos respektabel ung- Bildad, musikalisk 29- herre eller ankling.
Sok.
ar kun- Mot fritt vivre nig i allt som forekommer i ett val ars flicka ordnadt hem, sarskildt skicklig .. i onskar ung bildad flicka plats pd matlagning, afven vegetarisk.
Ar landtegendom som husmoders h j a l ~ van att handhafva barn samt kim ladlynt och barnkar.
Goda rek.
och sallskap.
Onskar blifva ansedc nig i husliga sysslorl oriskar sria Evar markt, Maj 1912 .. Nordiska sisom familjemedlem.
Svar til ' rast plats.
Svar till 1lBarnkar " Wiren 191211, Kioskbolaget, Malmo Tidningen Upsalas kontor, Upsala Annonsbyrh, Goteborg.
D A C N Y LEDIGA PLATSER.
Vid Malmkopings.
hogre folkskola e. o. larariiinebefattning ledig fr. o; m. h. t.
1912.
Tj.
gor.
helst i Q af amnena: engelska, modersm., tyska, geografi och historia.
Lon 1,700 per ar i ett for allt.
Ansok- ningstiden utgar 1 maj.
Kurserna i ' skolans 4: de klass motsvara ungef.
fordringarna for realskoleexamen.
STYRELSEN. '
s Befattningen som Forest&amp;ndarinna ar ledig vid Esklistuna Elernentar- laroverk for flickor att iilltradas med ingangen af nastkommande lasar.
Undervisningsskyldighet (for- slagsvis) i engelska och historia.
Hogre kompetens erforderlig.
Af- loningsformaner de i lag stadgade jamte bidrag till pensionsafgifter.
Ansokningshandlingar, atfoljda af vederborliga betyg (afven fran la- kare), insandas till laroverkets sty- relse fore den 15 maj.
Sjuk-.
: gymnast som tillika ar kunnig foresta hus- hallet for biittre ungherre erhaller formanlig plats i narheten af Stock- holm.
Finnas for nasta lasar foljande plat- Svar med betygsafs krifter, lone- ser lediga: ansprak, uppgift A alder och refe- En lararinnebefattnin (hogre renser markt ilMaj 1912 H.
((, Sv.
kompetens) i modersmket (huf- Dagbl.
exp., Stockholm, f. v. b.
vuds.
), historia och kristendom, Lon efter lag.
En lararebefattning, i matematik, !ysik och kemi.
Lon for kompe-: ent sokande 2,500 kr.
Till skolans styrelse stallda an- sokningar insandas fore 25 april.
ansprakslos, fullt frisk och stark, far plats i tjanstemannafamilj att Uid Hvetlanda 2-klassiga samskola a egen hand skota 3 barn, 7.-1 r, samt deltaga i husliga goromal ir en lararinnebefattning ledig till sasom stadning af barn- och sang- lasta lasar.
Sokande bor hafva kammare.
Bor vara kunnig i som- ninst genomgatt 8-klassig flick- nad.
Familjemedlem.
Platsen till-; kola och aflagt smaskollararinne- trades 1 maj.
Svar med fotografi txamen samt vara i stand att iin- och lonepretentioner till ilBruks- iervisa p i folkskolans hogsta sta- tjanstemanil, Bofors.
iium (afven i matematik och na- .urlara), enar skolan forbereder till ntrade vid kommunal mellanskola.
- on beroende af kompetens, dock ninst 900 kr.
pei- ar.
Ansokningar erhaller genast plats vid Morsils; tallas till samskolans styrelse och Sanatorium, Morsil.
Svar jarnte nsandas till rektor E.
J. Levin, betyg och rekommeildationer till Hvetlanda.
Kamrerarkontoret.
.
Vid Palmgrenska Sam- skolan, Stockholm, En verkligt barnkar bildad flicka II Sjukskoterskeelev En bildad, hels t tysk talande, Battre flicka, riktigt ordentlig, snall och gIad 25 i 30 ars flicka, som vill vara mo- der behjalplig att skota och fostra ett snallt litet gossebarn samt.
till- lika vara sallskap at henne, far sa- dan befattning i godt och, vanligt hem mot lon efter ofverenskom- melse.
Svar till llRekommendatio- ner nodvandigall, Dagens Nyheter, Gustaf Adolfs torg.
frisk, enkel och ansprakslos, mec lugnt och vanligt satt, erhalier plat: 1 juni i lakarefamilj i Norrkoping att skota barnet (en 1 ars gosse) och for ofrigt deltaga i hvarjehanda i hemmet.
Sokanden bor vara verkligt barnkar och kunnig i som.
nad.
Svar med rekommendationei och loneansprak till ~Lakarefarniljn, Annonskontoret Svea, Norrkoping, En frisk, enkel battre flicka i alder 24-30 ar frin god1 hem, van.
vid arbete och ordning, fullt kunnig i matlagning, bakning och andra inom ett hem forekommande gorernal, far genast plats som hus- mors verkliga hjiilpreda i storre kopmanshem pa landet i Dalarne.
Svar med betygsafskr., foto o. 1o- nepret., adresseras ' Helst Musi ka- liskll, Svenska Dagbladets exp., Stockholm, f. v. b. Stenograf och Maskinskrifverska, fullt kompetent att felfritt utskrifva bref m. m. efter diktamen, erhaller omedelbart anstallning vid Kungl Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrfi, Arsenalsgatan 2 A. Ansokningar stallda till ofveringenioren vid namn- da byra, mottagas intill den 15 dennes.
Kungl.
Vatten fallssty reken.
Stenograf och maskinskrifverska med god sprakkunskap erhaller plats som korrespondent a affarskqntor.
Svar med uppgift om lonevillkor, alder samt foregaende verksamhet till) Energi 1912n, Allm.
Tidningskon- toret, Gustaf Adolfs torg.
, Vid Tranas 4-klassiga Hogre Folkskola Forestandarinna ir fr. o. m. hostterminen 1912 tolf) en larare- eller lararinneplats edig med undervisningsskyldigh.et iufvudsakligen i Modersmalet, Ge- sokes for Angermaniands Hem- slojdsforenings permanenta utstall- ning i Solleftei.
Narmare g.
Fru Anna Fahlen, Solleftea.
) grafi och Biologi.
.
Biologien kan eventuellt utbytas not annat amne.
Lon 1,700: - kr.
Jndervisningstid 25 A 27 vecko- immar.
Eventuellt kommer skolan [tt ombildas till Kommunal mellan-, kola.
Antagningsbevis utfardas ned tre man.
omsesidig uppsag- iing fore lasars slut.
Ansokningar orde insandas fore 10 maj 1912 il1 .skolans Forestandare Fil.
licen- iat Gustaf Lindborg, adr.
Tranas, ivilken afven meddelar upplys- iingar.
STYRELSEN.
God plats pa kontor Elemen tarbildad omkr. 22-arig flicka fran finare hem, praktisk och duglig i husliga goromal, afven i somnad, kan fa plats i familj; skall villigt deltaga i alla sysslor samt vara husmodern tilL sallskap.
Rekom.
fran liknande jinstallning fordras.
Svar med foto.
och uppgift om loneansprik till Radman Charpentier, Lund.
Vanlig, ansp~fikslos, frisk flicka,.
i Stockholm under sommarmana-: j for ung, plikttrogen och med ord- derna, fr. 25 april, erhalles af ung ningssinne, fullt kunnig i matlagning Flicka, helst med nLigon vana i go- ch husliga goromal, erhaller stadig- romal som forekomma 8 tidnings varande platsden 1 juni eller forr.
An- innonskontor.
Platsen kan even- ses som familjemedlem.
Jungfru fin- luellt sedermera blifva fast.
Svar nes.
Den, som har nigon vana i mas- ned betygsafskrifter till ~~Samvets- sage har foretrade.
Svar med foto, lo-; ranni1, Svenska Dagbladets exg., leansprak m. m. under adress: Fru .. v. b.
4potekare Hallenberg, Bollnas.
Frisk, ordentlig, @ ansprakslos flicka, kun- nig i enkel matlagning, bakning villig utfora ' alla sysslor honi hem.
met utom skurning och tvatt, fa1 plats den 24 april.
Vattenledning och afloppsror finnes i koket.
Svar till Hallfreda Gard, Barlingbo; Gottland.
Fotografer!
Kvinnligt Bitrade, skickligt i plat- retusch samt med god vana i plat- tagning, erhaller stadigvarande plats den 1 maj eller nagot senare om betyg och arbetsprof samt eget fotc jarnte lonepretentioner sandas un- der &amp; dress ~Palitliga, Vasteras p. r,.
.
Till inst.
maj far ung flicka af fin familj,.i aldern 24-28 ar, plats som hialp och sallskap pa herrgard i Ostergot- land.
Sokanden bor vara skicklig i all slags fin handsomnad sam1 tala god engelska.
Svar p2 engel- 9ka med foto., Ioneansprak och ref, till (# A. R.ll, Drotttiingg.
15, Eskils- tuna.
Att medfolja p8 utlandsk resa onskas en frisk och valrekommenderad skoterska till ett litet friskt, snallt och Iatt- skott barn.
Bor vara skicklig som- merska samt helst aga kunskap i engelska spraket.
Svar med Foto.
till Rum 33, Voksenkollen Sanato- rium, Kristiania, Norge.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I, Sprid Vecho-tidningen DAGNY!
.
.
Deposition 1 Kapi talrakning1 Sparkasse-.
ralrnin J 4 11 01 2 4 olo A.
B. Sturemagasinet 0.
f5 Stureplan 15.
Kurs i landthushall, specialaffar for Mattor, Gardiner, iusdjursskiitsel, - Mj6lkhushallning, Matlagning och Tviitt R b ang utstyrslar, Hemslojdsvafnader, Fackskolans landtgard, Brogard, juni-aug.
hktyger, Handdukar, och Hvita Anmalan till Fackskolan f. huslig ekonomi, Uppsala.
rafnader m. m. m. m. allt till myc- Program pa begaran gratis och franko.
: et laga priser.
15 Stareplan 15..
KIPMANNABANKEN, Arsenalegatan 3, Sodermatmstorg 8, Sturegatan 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital- 3,000,800 kr.
huset bredvid Apoteket Svanen.
iektioner i Linnesomnad Sprid Dagny!
(afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
BremernFor bundets KARIN EGNER, Stockholm.
Wii.Bns utsokta PARFYMEX, eleganta damers iibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.T.
21004. fortjusning ~ r h &amp; l l &amp; i hvark valforsedd parfymhandel samt direkt fran.
G; WMns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kgl.
iiofkv.
21 Lilla Vattugatan 2!
- - Stockholm.
Fredrika-Bremer-F6rbandeb: Drottninggatan 64.
- Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11 - 4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbandets SjakskOterskebyrA: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98. vinnl liga ontorstid A h.
tel. 82 11.
Juridiska =yran, Wallingatan 12.
EVA EONER,.
Malmo.
.
: ersens vag 2.
Tel. 44 90, ev. 4083. kberopa alltid annonserna i DAGNY!
Adr.
Drottninggatan 54, Allm.
te].
48 16.
Riks teI.
Z7 02.
A Fredrika Bremer-Forbirnciet finnas anmalda lektionsgifvare, in- och utlandska, hushallsbitriiden at olika slag, barnfroknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - C Andrea Enero ths Handarbe tsseminarium.
AP Kungl.
Maj % pdkand, hogre Iararinn+urs.
FrrllstSn- 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336. rligaste och grundligaste handarbetslararinneutb~ldt~~ng.
Anmal.
vingar t111 ny kurs, som borjar i sept.
1912 mottagas.
I ' rospeki amnas l /, 12-l /, 1 och skriftligen, Karduansmakaregratan 8 B, I fr. A h.
te].
Brunkeb.
45 36.
Stockholm.
(K.
K. s9: i. l /, GYNNA DAGNYS - v - .-. --.
-, -- kallas till ordinarie sammantrade mandagen den 29 april kl. 7.30 e. m. a Fredrika-Bre- mer-Forbundets lokal, Drottninggatan 54 Stockholm.
- - 8TYREMEV.
_ _ -.
+ 4 + e, Kuinnliga +: arbetsomriden.
e O i 4 Q 4B e a + + + + Muntliga och skriftliga upplysningar genom Forbundets Byra,, 4 + + + i 54 Drottninggatan.
e, + Q + + + e + + + O +++++9+++++++++++ * 6+++4+Q+Q++++ i Prenumeration a, .. - _I.
Dagens nummer iaraehiillers Seminariebetankaindet.
I.
Af Anna Sorenser2.
Det opersonliga kapitalet sch det sedliga ansvaret.
Af &amp; tzy /; (jelsberg.
9 ' W8strlttsdagera " i Stockholm.
Ri ksdageaa.
h r t i n hmni: Johan CiabrIel Oxenstjern&amp; Rec.
%f i,lidi~z Wahlstrotn.
Spetsar.
II.
Af EIlett Novdenstreng.
Utlandet.
O n sproglig Forstaaelse.
IV.
Af Alma Forshcr~~-Bir / / zqt; f: Insand litteratur.
Notiser.
Fikeningsmeddelande.
Dagny sker a, narmaste postanstalt eller bokhmdel.
e
