# ID: svediakorp-per539
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,833
# sentences: 760
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


g I.
.
I.
- P - Stockholm den 11 April 1812.
Prenumerationspris: 4: 50 ar.
kr.
2: 50,, 3: 5 0 1 1 ~ i l,.
.
,, 1: 25.
h.
-- u m m N GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FORENINGEN D A G ~ N: r 1 5.
111 kr.
a / 411.- g - +.
Losflummer 10 Ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mktersarnuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
I Redaktor o. ansvarig utgifvare: (- - Mottagningstid: kl. 11-12..
Utgifningstid hvarjf torsdag.
--.
--.
.
- I Expedition och ~nnonskontor: MzsfersamueIsgatan 511 en tr- E L L E N KLEMAN.
Boktr.
1 ' Post- och telegrafadress: DAGNY.
Stockholm.
I Annonspris: ' 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons tinder texten 15 mm: s hojd per ging 10: Rabatt: 5 gqr 5 010, 10 ggr 10010, 20 ' ggr 20 .. 0 / 0, 50 ggr " 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m..
-.
.
- - p - I Kunglig proposition om politisk rostratt och valbarhet for kvinnor.
T isdiz~y den 2 april ofverlamnades till riksda- bicla kamrar den vantade k. propositio- nen ' om rostratt for kvini~or.
Det ar den stora Ilan- delsen, som man med forvissning blickat fram emot sedan det liberala partiet, som satt beviljandet af po- litiska rattigheter i t kvinnorna pa sitt program, kom- mit till makten och .sedan konungen i sitt trontal vid riksdagens oppnande forklarat, att " hansyn saval till rattvisa som till statens valforstitdda nyttap9 krafver be- viljandei af medborgerliga rattigheter at kvinnorna samt att det darfor vore hans afsikt att for riksdagen framkomma med forslag till sadana andringar i riks- clagsorclningen, att kvinna inatte erhalla valratt och ' valbarhet till riksdagen p i samma villkor som man.
Detta ar ocksa inriehillet af propositionen, med sarskilda bestammelser i vissa fall, af hvilka den an- miirkniiigsvardaste torde vara stadgandet om ratt for akta m a h r att g e n o in.
f u l l m a k t utofva rostr2tt den ena for den andra.
.
De paragrafer, af ri kdagsordningen, som beroras af den foreslagna andringen, aro 55 9, 16, 19 och 21.
Vi aterge pa annat stalle i dagens nummer den ly- delse de darigenom skulle komma att fa.
I den sakliga motivering, som atfoljer andrings-, forslaget, beror justitieministern till att borja med riksdagsskrifvelsen af ar 1906, hvari begardes utred- ning af kvinnornas rostrattsfraga - och genom hvilken skrifvelse riksdagen gaf sitt principiella godkannande.
it kvinnornas kraf .pa politisk medborgarratt, Vidare paminner han om att Andra kammaren 1909 och 1911 bejakat detta kraf - liksom konstitutionsutskot- tet gjorde detta genom sitt tillstyrkande 1909.
" Att Forsta kammaren vid 1911 Ars riksdag intagit en mera reserverad hallning till sjalfva ' principen om kvii~ilans politiska.
rostratt an som synes ofverens- stamma med uttalandet i 1906 Ars riksdagsskrifvelse " finner han ej rubba styrkan af de forut papekade sakforhallanclena.
Krafvet pa politisk medborgarratt i t kvinnorna uppbares af en stark folkmening, som vunnit anslutning inom skilda politiska partier.
' I 1907 Ars rostrattsmotion hade ocksa oforbehallsanit erkants det berattigade i detta kraf.
Justitieministerri redogor darpa for hrr Reuter- skiolds och Wiclells iitredningar, och kommer sedan in p i de allmanna skal, som tala for att kvinnorna bora erhalla politiska rattigheter.
Huru utvecklingen skjutit kvinnorna fram i helt nya forhallanden, gjort ' dem till yrkesutofvare, stallt dem vid sidan af man-
nen i arbetet, huru de saval harigenom som genonr I sa11: haiicl med forslaget oix att gifta makar siciilk sitt frivilliga deltagande i det sociala arbetet vunnit ha ratt att rosta nie8 fiillmakt de11 ena fiir cleir a: -.
erfarenhet och insikter, som bora tagas i ansprak for dra, stiller justitiemiriistern i utsikt, att forslag- skdi de allmanna arendena.
Han papekar vidare att kvin- framkomma om att sjoman och vissa ari&amp;.x p - s o i x.
, nans skolunderbyggnad i stort sedt ar densamma som kunna vara forhindrade att personligen rosta, som mannens, att hon numera pa de flesta arbetsom- skulle Ea deltaga i valen geiiom fullmakt, efi ii-aga,.
raden anses aga kompetens for utofvandet af viktiga som sknlle slutligt afgoras i samband =ed det s enskildas kvindiga rostrattsforslaget.
funktioner, saval till det ~ l l n ~ a n n a som tjanst, och att hon saledes ocksa maste anses aga er- forderlig kunskap och mognad for att tillerkannas po- litisk rostratt.
Hon har ju afven redan lange ansetts mogen for den kommunala rostratten; riksdagsarende-.
ila aro i manga fall de kommunala narbeslaktade, det intresse och den insikt hon visat i det ena fallet bor ocksa racka i det andra.
Srlikningsbillen ar dod, den aflifvades &amp; .-i 2 3 sist- Pekande pa de olika foreningar, som ha kvin- lidne mars, och Englands kvinnor fori: eka 3iig2- nans rostratt pa sitt program: Fredrika-Bremer-For- lunda, att dess clod var ett tungt slag for dem.
?ileii bundet, Hvita Bandet, de socialclernokratiska kvinno- som grafskrift darofver skrifves icke: " I-Iviia i kittif ', klubbarna - och framst af alla Landsforeningen for kvinnans politiska rostratt, tillsammans ofver 35,000 eller " UppstandeZse!
: ', dar skrifves Brownings ord:, Vi falla for att resa oss igen, kvinnor, framhaller han att kvinnorna pa ett starkt vi svikas for att kainpa biittre.
:, och vardigt satt manifesterat sin egen onskan om er- Det var p i i4 roster, som billen foll, och oafsedt rid h5llandet af medborgerliga rattigheter.
Till bemotande af den ofta framkastade asikten, sarskildt ogynnsamma forhalfandet, att 13 af arbetarepar.
tiets maii plotsligt bortkallats af kollstrejken, Serodde T I C.
att det vore afventyrligt att sa kort efter den stora ut- derlaget p i irlandarnas ofverghrig.
Redmoad, p r i k t s le-.
vidgning af rostberattigade, som inforandet af allman rostrait for man medforde, gifva afven kvinnorna rost- dare, har sjalf aldrig varit suffragist, men forrn aret: .h- tade dock 2 G =edlemmar af partiet f o r bi %a, rnedz !z ratt, papekas, att saval professor Reuterskiold som &amp; f verdirektor Widell i sina utredningar ej funnit att den nu 4 1 stycken rostade e m o t, och de 5 i: - l2:: dska!
d c - kvinnliga rostr-Mens inforande orsakat nagra storre moterna af forfikiiingskonirnitten lade ned sim roster.
Man kan ej annat an instamma med 3 v c: n i ti g partiforskjutningar eller pa nagot afsevardt satt rub- S t a n d a r d s uttalande om Underhuset, son; fcrrz ilx-et bat jamviktslaget.
Vidare paminnes om att den Wi- dellska utredningen ger vid handen att kvinnorna tyc- med 1 6 ' i rosters majoritet a n t o g den bill det n: I T i k - kas begagnat sitt politiska inflytande - detta i sta- kastar med l 4 rosters majoritet.
E v e n i n g S t a t1 d a r d sager: " Arets for2ndi.ing 2: ter med en jamforelsevis ny kultur - till skydd for en lugn samhallsutveckling gentemot oroliga folkelement.
slaende och tyckes visa att vara maskulina lagstiftare sct ?i kar betraktade aro synnerligen ombytliga.
Xvi; inotiia Hvad betraffar nativitets-.
och dodlighetssiffrorna I&lt;uii: ~a icke ha andrat natur p i tolf manader, och om de sival soin aktenskapsfrekvens&lt;n och antalet skilsmas- enligt det; ofvervagaride meningen i Undei-husd kr;.
(X: sor i larider med kvinnlig rostratt framhaller justitie- voro k o m p e t e n t a att utofva politisk rostantt c!
x, ministern att de gjorda utredningarna naturligt nog kuiinu de nappeligen vara i n k o m p e t e n t a is iOii3.
ej k u n ii a t ' pavisa nagot direkt samband haremel- Och om Underhuset ii 11 fattar sin bestair.me %sc d i g: w=- lan och inforandet af rostratt.
for kvihnor.
Sada- tenskapens, fornuftets och logikens lagar, miste tizt @ na forhallanden som att aktenskapsfrekvens och nati- ett egendomligt satt haha brustit i dessa fall i f j o r. "
vitetsofverskott under kvinnorostrattens tid succesivt Ellm W t s t ~.
~ ~ stigit- i: en stat som Nya Zeeland samtidigt med att -- - den sjunkit i en del andra lander, dar kvinnorna ej aga rostratt) kunna emellertid, betonar han, peka pa att om speciellt intresse agnas at effektiva lagbestammel- FadersCaapsbeuEsnSngen.
Med hinsyn till ticn fons15- ser om moderskapsskydd och barnavird - nagot som ende angiiende rattsf8rhhllandet m e l h for- ligger for kvinnorna - nativitetsofverskottet dirige- aldrar lagstiftningen och barn mbi$alldes mediciiiaXstyrelseri p2 siri tid ilom gynnsamt paverkas, da daremot genom bristan- att afgifva yttrande till Iagbereclninge~ aiigiende vissa fr-&amp;- de atgarder i berorda afseenden detsamma formin: gor rora~ide Paderska~sbevisninger~.
Sedar, professoreriia skas.
Med kunskap om de svenska kvinnornas stora A. Key-Aberg, M, Salilin och E. Westermark afgifvit ytt- och verksamma intresse for dithorande sociala fra- rande i heifvudsaltlig ofvcrensstammelse med en al prof. gor anser justitieniinistern valgrundad anledning fo- Key-ASerg fikfattad tryckt skrift " Om den b e r a h d e langden af det rnaiiskIiga hafvarideskapet och dcntla r &amp; religga, att dessa afven i sin politiska verksamhet gas betydelse for faderskapsbevisningen in f01-0 ' ~~ har st) .. - skulle soka beframja folkets fortbestand och utveckling.
ielsen nu afgiivit det begarda utlataridet och darvid iibe.
O ropat livad de~egeiacle yttrat.
Q .-.
- - -.
--.
.
- - - -- - - -.
.
- -- - -.
.
- - - - -.
.- - - -.
-.
- Qrkikningsbillens hi- storia.
p Q - .-p- - --.
.- nsfbrsa kringsbolaget, Stockholm, meddelar till sardeles billiga premier: LIC.
Blandade Llf- d K i p i t i l - sanit B a r n f l r s k i n g i r.
Liberala invaliditetsbestammeZser.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
191 1 for en liff orsakringssumma af 39y658y951 kronor. '
-.
-.
.
.
.
-.
.
~000608c3~00000000000000~00000000000 (. --- _ _ AGNY!
Olika synpunkter.
E Ilen Key holl 1903 ett foredrag:) ' Man, kvinnor och barii ", dar det blef frainhiillet, att kvinnan af " sin egen skapelse, hemmet ') icke gjort hvad som kunnat go- ras.
Den sliggererande valtaligheten sokte icke pa samma gang bevisa, att kvinnan, fordom sa omgardad af fordo- inar, sa begransad till subjektiva omraden, sa beroende af maskulin uppfattning, endast - just pa grund af dessa forhallanden - undantagsvis kun~lat hoja sig till en sjalfstandig syn pa tingen och gifva impulser till fromma for framtidsstaten.
Tvartom afslojade Ellen Key .kvinnans hemdaning som en sekundaprestation for att kunna fast- sla, att kvinnans insats i det offentliga.
lifvet skulle bli undermalig.
Hon hade pa sitt eget omrade visat pre- cis hvad hon formatt.
Den allmanna meningen har annars tidigare varit den, att hemmen, at hvilka kvinnorna uteslutande agnade sig, i det stora hela vor0 ungefar hvad de borde vara.
Begreppet hem, ratt ofta inskrankt till nagonting i yttre matto valskott, ett urverk, som af husmodern drogs upp och holls i stadig gang.
Om hemmet pa samma gang var godt - utvecklande och stodjande - for a l l a dess medlemmar.
sattes .icke under debatt.
Nagot offentligt klander af hemmen hors fran denna.
tid icke af.
Det ar forst kvinnors hanvandelse till verksamhet utan- for hemmet och mot objektiv bakgrund, som framkallat en forr okand fruktan for hemmets degeneration och upp- losning, hvaraf nagot hittills okandt ondt - exempelvis den nationella frihetens forlust - antages skola uppkom- ma.
Denna fran konservativt hall i umgange och dags- press ofta framhallna fara - hemmens dekadans - mas- te gifvetvis vacka forestallningar om en de forna hem- mens idealitet och halla vid makt den lattkopta ofver- tygelsen att den moderna kvinnans ofverskott i kultur och vaken medborgaranda pa intet vis kan ersatta den for- lust, som genom utvecklingens omvandlande makt drab- bar nutidsheinmen.
En dylik uppfattning drifver till betraktande af hem- men for ett helt eller halft sekel tillbaka.
Och med stor- re vakenhet an hvad annars blefve fallet.
.
.
En florerande memoarlitteratur slar upp dorrarna till manga hem om icke p i vid gafvel, si dock tillrackligt for inblickar.
Och hvad ser man?
, 0111 bade aristokratiska och borgerliga hem blir man frestad att allra forst ut- ropa: styfmodrar, styffader och vimlande barnkullar!
H&amp; pass fint gehor far man ha for att af sa manga olikar- tade stammor vanta en sammansmaltande harmoni?
Man lar mycket af memoarlasning.
Framfor allt att icke tillmata sin egen uppfattning en slutgiltig betydelse.
Men till tron att de hemmen stodo ofantligt myc- ket hogre an hemmen i var tid, till ofvertygelsen om ett " paradise lost " kommer i detta fall ingen uppmarksam iakttagare.
Ha hemmen ej utmarkts af storre valstand och dar- med forenad gastfrihet eller alstrat en statsman, en lard, ett geni, far man knappast syn p i dei11.
Som bekant, finns det och har alltid.
funnits goda hem, oberoende af skaldskap, rikedom o. d.
Men sadana hem forbli, liksom deras .skaparinnor, i regel obemarkta.
Man maste alltsa syssla med fornamligare hem.
Uppfostringsvasendet ar icke af en halt som blandar synen.
Sedan flickan af familj lart tala sprak af " bonne " eller) ' rnadame&gt;), lart rita, spela och dansa, ar hennes uppfostran fullbordad.
Ungdomstiden ar en langdans af nojen fran herrgard till herrgiird, fran stadshem till stadshem.
En romzinlitteratur, genompyrd af senti-.
ment, far fylla fantasien, kurtis och giftermalsplane- ringar skola ge utlopp at ett uppskrufvadt kanslolif.
Om allvarligt arbete hor man icke talas en gang.
Soner: na, ofta redan som barn inskrifna vid akademi eller med officersfullmakt pa fickan, lara nodtorftigt yrket att inham- ta sallskapsmaner.
Fadernas namn och stallning besorja karriaren.
Friheten i erotisk vag ar obegransad.
Och som bekant fros Venus utan Bacchus.
Efter en med ka ' m- ratligt b i f a l l genomlupen skala af liaisoner, foralskel- ser och forlofningar, kommer giftermal till stand med pa- traffad lamplig dam, om hvars formogenhetsvillkor fria- ren sallan underlater att gora sig underrattad i forvag.
Den tidens aktenskap likna ofta ett hardt och alltfor man- ga ganger Icvistadt trad, hvars krona sallan far tillfalle att utveckla nagon prakt.
Var tids, som man sager, .forvillade ungdom har i sjalfva verket hogre vyer i fraga om aktenskapets helgd an forfadren.
Att barnen i de forna hemmen i allnianhet lardes re- spektera allas manniskovarde, ser man icke mycket af.
Kristendomen med dess karleksbud bekandes pa den ti- den allmant; att buden efterlefdes tyckes sallsynt, ty om t. ex. nagon stor jordagare har omsorger om sitt folk, vacker detta sensation.
Nej, det fattades nog ratt mycket i manga af de gam- la praktiga hemmen, liksom i de nya af alla sorter.
Men det som ofverallt i de senare kommit till heders ar ar- betet i stallet for lattjan; grundlig undervisning i stallet for ytlig; mal, vunna genoni egna strafvanden, ej genom tillfalliga fore ' Lraclesrattighe ' .er; hansynstagande till de sva- ' ga i samhallet, i stallet for en for oss ofattligt likgil- tighet.
Man kan lasa memoarer i tva digra volymer utan att finna mera iin tva rader sohl vittna om tanke pa broder och systrar pa lifvets skuggsida.
Man kan gA igenom tre och fyra delar " Minnen " utan att omsorger om t. ex. tjanare eller underhafvade inkrakta sarnmanlagdt en sida. '
s ar emot kan man fa hora dessa uthalliga tjanare forloj- ligas for dumhet, lynnen o. s. v. Forst i n o d e n s tid gar det stlindom upp ett ljus for harskarna: den trogne tjanaren ar ovarderlig. '
Hur otroligt mycket arbete dessa tjanare utforde!
Allt skulle ju besorjas hemma i husen och herrskapen skulle bestandigt roa sig.
Dansen rickte ofta till kl. 5 i 8 p i morgnania, och dagen efter skulle allting anyo vara i ordning for nya festligheter.
Balmusiken klingar och dansen gar afven under sada- na tider, da tusenden af landets fattiga ynglingar fordarf- ',.
.
.
vas af kold och svalt for vart forsvar, da massor ' af utmarglade, nakna unga inan plockas ur hemkomna fartyg som lik och vrakas i hogar pa karror for att for- slas undan, utan att deras inodrar nagonsin fa sa myc- ket som en afskedslialsning till trost.
Nojets kallcr sina icke nar oar och missvaxt i vissa delar af landet orsaka bittraste nod.
Nutidens medborgerligt vakna och arbetande kvinna har ingen s k l d i det medvetna hat, de konflikter, det re- vanchebegiir, som nu gor tillvaron full af oro.
Vagar nagon neka, att familjegoismen i det forflutnas statliga eller nariga hem satt ut en dryg del af hvad vi skorda?
Hvad ar det som gor alt sa manga beundrare af ti- den - rattare beundrarinnor - fullkomligt fortrollas af charmen ofver salongsaftnar kring de gamla lamporna?
Afstandet, som later mangen endast uppfatta ljuskretsen?
Memoarforfattares olika synpunkter bli for lasaren oemotsagligt af uppfostrande varde.
Hur framstaende tyckes ej t. ex. Marianne Pollet, se- dermera fru Ehrenstrom vara, sadan hennes egna anteck- ningar och minnen gifva heiines bild, alltifran det Stral- sundshem, dar hon af den gode pastor Barkow lar sig att alska Gud ofver allting och sin nasta som sig sjalf och under alskade foraldrars ledning i naturens mangfal- diga valgarningar lar kanna skaparens ofversvinneliga godhet.
Hennes uppfostran fullkoninas genom sprak-, sarig-, dans- och deklamationslarare.
Sa kommer hon till svenska hofvet, och man far det intrycket, att hon af alla mottages med vanskap och beundran.
Hon blir stjarna vid hoffester.
Man far hora kronprinsen Carl Johan for- klara for Marianne, att lian redan i Paris hort omtalas hennes vackra karaktar, behag och talanger.
Hur beun- drad Marianne synes ha varit i hufviidstaden, blir hon det i annu hogre grad i Goteborg dar hennes man blir kommendant.
Efter vaxlaiide oden bor hon ensam i Stockholm, men forblir till sin dod foremal for en alltid lika stor " godhet " fran utmarkta personers, afven kung- ligas, och furstligas, sida.
Gor man sa behntskap med samma Marianne genom t. ex. Malla .Montgomerys memoarer, sa sl %r en stark vag af antipati for denna Marianne emot en.
Hon blir mycket osympatisk i allt sitt gorande ocn latande, och da Malla en gang lingt fram i tiden af nyfikenhet later for- leda sig att besoka fru Ehrenstrom, efterfoljes detta af ett last beslut att det aldrig skulle fornyas.
Excellensen A. F. ~kjoldebrand, hvars manga band memoarer lamna bilden af en man, oandligt anvand i rikets tjanst och d i r nodvilldig, oindligt insiktsfull och dartill sallsynt mangsidig - hur obarmhartigt aifardas icke hans formiiga af bl.
a. Trolle-Wachtmeister, som for- sakrar, att Skjoldebrand nied sin fullkokliga brist pa ambetsmannatakt gor mer skada an nytta i statsradet.
Och Arnalia von Helvig, mer skolad konstnar an de beun- drande svenskarna, ser ned p i Skjoldebrands dramatik Det elegiska och musik etc. som p i reii dilettantism.
drag, som efter Pella Hopkens dod gor Skjoldebrand in- tressant, gar alldeIes forlorad nar man genom aiidra kronikorer blir fortrogeri med eii rad af lians passioner, ' ' t. ex. for Aurora de Geer och Mdla Montgomery, cch nar man noterar forlofningen med Betty Ednz !i, giftx- malet med Charlotte Emes och tillvaron af h t imiilj han pa annat hall hade skyldighet att uiideriiallz.
Hvilken nojets och alskvardhetens oforfalskrde gians ligger ej ofver Agnes Geijers skildringar af det hiriigu sallskaps- och musiklifvet p i slottet hos vol: Krsrnttrs och i andra den tidens Uppsala-hem.
Sveper izrte iniil- net af den berusande ungdomsgladjens, vanskapens, spi- ritualitetens, de manga geniernas stralande epok forbi er, med en flakt af vemod: sa alskvard blir varkkr; vissi aldrig mer!
Nagon vander ininnesmedaljeri.
He2 lmister- nerad tittar man p i deii glade N.
I).
Odmari.
Mect hu- morns glitter i ogonen talar afveil har1 om de allra styyf- vriste musikaftiiar hos Kraeriiers och andra 85rnaniliga Uppsala-bor.
Visserligen berattar Odmari om c:!
tid, smi ligger n4got liingre fram mot var egen, men sa inyckei sak- rare k m man vara, att hvad 1850-tdets sallskap.4irld 1 Uppsa !a kunde t i M s sig vis-his inbjudna tttsokta stsi-.
detsangare, det kunde 1840-talets koinma sig Ior mtid i annu mera ogenerad form.
sager Ou- Det lilla rum dar siiigarria skockat sig mall - var under aftonens lopp frhi vardfo ' ikets s y - p n k t att betrakta som en forradsl&lt;amrnare, disr m m bloii badc att hamta en, tva eller flere individer e k allrsatn [rians, allt efter.
musikbeliofvet for tilifailet.
For ch!
hi- bjudna af " societen " var det liela en hariilr; si;,!
?sl;: ipsai ' - ton.
De akademiska sangartia kunde eiter hva: - je 1i: ixtirilt: Iiora af det tilltagande glada sorlet darute i de y %x riin:.
meii, att sangeri alltid gjort god effekt.
Att c k sj3fi~: z hade " roligt ", vill Odman daremot inte p5st; i.
05 r.Zr supen var ofver - en varditina tyckte en ging att s: ilzgnr- Iia sjo~igo alldeles for fa wmmer, " fastan de fliqp sxrn- ma mat som de andra gasterna " --- s5 gingo aiia Gessa den harliga so-ngens riddarvakter sin vag " utar, att 3a vaxlat ett enda ord med en enda maniiiska utznf ' or derfis egen krets ".
Exemplen kunde mangfaldigas.
Mm hvem v d ej ett synpunkterna bestamma uppfattningen. '
Andringarna af Riksdags- ordningen.
tider iiberopande af statsrAdsprotokollet fe?
: c ?tlr: ?O mars forelagges k. m: t till ril&lt;sdagei: s y l f!
ii112 foljande forslag till andring af tj 5 (4, i6, 1)::: ch 21 Riksdagsordni~igen.
Par.
O. Till ledamcier i Forsta kaiiiiiia ren kunria ~ t i t i i i ~; v2i j; i s man och kvinnx, soiii uppnatt - - -- - - si11 bciattniug.
Par.
16.
\ # ' al ratt tillkoniiiier enhvar viilfrejdad svensk iiicd11oi.g.a i ~ saval man som kvinna, frin och nizi kalenderaret: zii&gt;t: +kr det hvarunder han uppnitt tjugofyra ars Alder,: iucJ&lt; ej a) den soni sfir iiiidcr fi; riiiyiidc.rskaj: ellz- ii?
i ~.
c: i i h i i i t; tillstind;,
J. att Ii v a d d e s s a f o r h a l l a n d e n angar det gamla systemet, som man ju brukar kalla det patriarkaliska, j u s t i l a g e n s s k y d d hade en stor fordel framfor.
det nuvarande.
Var gamla hederliga nariiigslag, naringsfrihetsforord- ningen af 1864, gjorde sig salunda annu till foresprak: irq for de sedliga intressena, i det den foreskrifver, att na-!
ringsidkare faderligt skall vaka ofver att hans tjanstebitrad den och arbetare, sarskildt de minderariga, hallas till goda sed.er.
Denna synpunkt bortfoll beklagligt nog i var rninderarighetslag, hvilken 17 okt.
1900 fick sin slut- liga affattning, men.
onskas nu ater upptagen af de sak- kunnige, som haft lagens revision om hand.
Det var f6r att stodja denna princip om arbetsgifvarens sedliga m - svar, i forsta hand for sina minderariga arbetare, iiiin.
artikel var skrifven, ty, sasom forhallandena hos oss f. n. gestalta sig, sta de sedliga forhallandena p2 storindu- striens arbetsplatser utom lagens kontroll.
.
Visserligen kan lagen ensam icke omgestalta dessa for- Par.
19..
hallanden, men lagens: d u s k a l l maste till for att Till.
ledamolter i Andra kaniinaren kunna endast utses man vacka ansvarskiinslan och utgor tillika den nodvandiga och kvinnor, som aga valratt inom valkretsen eller, dar fra- forutsiittningen for inforandet af tillsyn och kontroll.
Det!
ga ar on1 stad, be; tAeiide af f1e-m valkretsar, inom nagon af iir icke foi de " valordnade fabrikerna7 ' lagskyddet be- dessa.
hofves.
Sidana finnas ocksa hos oss, och jag har iiiga- Par.
21. lunda ~iraktlatit att ' framhalla betydelsen af en god ted- Riksdagsman - - - - - - - - - tre lagtiiiia riksdagar.
ning, i det jag papekat, huru en sadan formar uppvaga Kvinna ar berattigad att afsaga sig riksdagsmannaupp- alla nedbrytande faktorer tillsammantagna.
Men - sa drag, afven on1 icke nigot af ' nu nimda skY1 ar for handen.
lange sadan ledning icke ar regel, utan undantag, kan Afsagelse - - - - kmungens befallningshafvande.
lagskyddet, liksom skyddslagstiftningen ofverhufvud, icke undvaras.
Hellerup den 6 april 1912. b) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad och hvilkens nian.
ar i I&lt;onkurstillstand; c) den som haftar for understod, hvilket under lopande eller sistforflufna kalenderaret af fattigvi~rdssanihalle tilldelats den haftande sjalf elter dennes hustru eller minderariga barn; d) gift kvinna, hvilkens inan haftar for understod, som under lopande eller sistforflutna kalenderar af fattigvardssani- h#lle tilldelats henne eller makarnas niindeririga barn; e) den som icke erlagt de hononi piforda utskylder till stat och komniun, hvilka forfallit till betalning under de tre sistfolrfltitna kalenderaren; f) gift kvinna, som ej utin nit, boskillnad och hvilkens nian icke erlagt de honom pafolrda utskylder till stat och komniun, hvilka forfallit till betalning under de tre sistfor- flutna kalenderaren; g) varnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgangen af sist~orflutna kalenderaret aliggande varnpliktsof-l ningar.
Till efterrattelse vid val skall finnas rostliingd, ' och skall, pa satt i vallagen finnes narniare bestamdt, valratten gruii- das pa forhallandena vid tiden for rostlangdens: tillkomst, anda att forandringar fore valet intraffar.
0 Det opersonliga kapitdet och det sedliga ansvaret.
Insand litteratur, I anledning af en passus i yrkesfarekommit-.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Forlagsexpe- tens betiinkande.
d i t i o n, Stockhc) lm: Praktisk utlaggiiing af Psaltaren.
Af teol. Till Dagnys redaktion !.
Dagny for 28 mars ar intaget ett uttalande af den finska yrkesinspektrisen, froken Vera Hjelt, ofver niin artikel ined ofvanstaende rubrik, som aterfinnes i samma veckotidning for den 14 mars.
DA detta uttalande ar gjordt efter " en forsta hastig genomlasning " af artikeln i fraga, ar det kanske, ej att forvanas ofver det uttalaiidet blifvit sa pass rnissvisclnc ' e, som det verkligen ar.
Gallde det blott forhallanden,, som ju kunna vara olika i olika lander, eller synpunkter, som kunna vaxla efter olika upp- fattning, vore darom mindre att saga; men da missuppfatt- ningen galler sjalfva karnpunkten af min framstallning, inaste jag for sakens skull utbedja mig plats for digra beriktigande ord.
Det har for ingen del varit min mening att uppstilla det " personliga " krpitalet som princip emot det " oper- sonliga ".
Icke heller har jag velat hafda, det ett aktis- bolags administration icke lika val som en enskild arbets- gifvare skulle vara a g n a d att ansvara for det anstiin- dighet 0th goda seder vore radande p i arbetsplatsen.
Jag har helt enkelt ' velat konstatera ett faktum, namligen I dr.
Emil Taube.
Autoriserad Of \ ~ersattnirig fran originalets fjarde Haft 12 o. 13 - Passionsbe- fjarde upplaga af Frans joha~tsso~l.
traktelser.
Efter C.
O Kosenius.
Minnen fran Betlehemskyrkan i Stockholm passionstiden 1861 och 1862.
Andra upplagan.
- For tron och Iifvet.
Vittnesbord ur ordet och errarenheteii.
I Af An- ders, sberg.
- Genom Eder forbon, eller Varld&gt;rnissionen foremal for regelbunden bon.
Af Joh.
Rinman.
- Prosten Olof W. Tbu- lin.
Ett langt och rikt dagsarbete i Herrens tjiinst .. _ Ur minnet och efterlamnade papper af Thulh.
- Den nye tlanaren.
En bild ur det slov~kiska folk !ifvet.
Af Kristina Roy.
Ofversattning.
- Det afgiiradlde valet.
-- Ett litet ord till de unga huru man finner Kristus.
Af C / zristian C / zristcnserz.
Beni.
ofversiittning fran danskan af B.
H.
- Ett vanligt ord.
Af.
C. O. Rosenius.
- As- kvarnastugurna.
Berattelse ur verkligheten.
A f Anna Carlsdotter.
- Missionskrifter, utgiftla af Evangtliska Fosterlandsst~ftelsen.
38.
Hinduerna.
En hjord utan herde.
Missioilsforedrag af Enok Hedberg.
Bokf o r l a g e t Pu ri tas, Stockholni.
Vanskap, trolofling, ak- tenskap.
Af teol. d: r F. B. Meyer.
med.
11:.
Mary Wood-Allen, teo !.
tl: r Sylvanus Stall, teol. d: r T. de Witt Tchnge, med.
d: r J.
A. Conwell.
Spetsar.
I foregaende veckas nuni mer paborjades en serie artiklar af fru Ellen Nordenstreng.
Artikeln n: o 2, som skulle influtit i detta nummer af Dagny, har emel- lertid pa grund af hopadt arbete pa tryckeriet mast fa ligga ofver till nasta nummer, nagot som vi vilja med- dela vara lassre, som mojligen undra ofver att seriefolj- ' den blifvit bruten.
.
Aachen-Aix la Chapelle.
u gamla Izejsarstad med tusenarig saga.
Vardsligt hvilorummet.
Ofta hander det, att en halfvuxen flicka sedt betyder du foga mot nutidens storstader, rikets for- rymmer fran sitt hem och forblir sparlost forsvunnen.
sta stad ar du nu blott i alfabetisk synpunkt, men kyr- Forst nar hon blifvit myndig kanske familjen far ett.kort kan har alltjamt ett af sina sakraste fasten i dig.
An i meddelande fran ett kloster, att hoil frivilligt ' tagit doket: dag gar strAkvageii mellan Allemannien och frankernas Om flykten dit ocksa ej varit lika frivillig erkanner in- land ofver Karl den stores stad, men turisterna stanna .gen numera.
Och mangen ohergilven moder.
hr stolt.
ej dar, ty sevardheterna tranga sig inte pa en.
Allisedai-ir ofver den nad, soin vederfarits hennes barn .. romarnas dagar vallfarda tusenden af lidande till de un- I handel och vand$ markes alltjamt, att Aachen ar dergorande varma kallorna, och anii~i flera troende draga ett af katolicismens hogkvarter.
Flera af professorerna till det arevordiga templet pa de stora helgdagarna.
vid de modernt utrustade Iiroanstalterna folja med i de Just kontrasten mellan mondan kurort dch medeltida vall- manga processionerna med ljus i handerna, och deras f artsort verkar har sa starkt.
smattingar strala af stolthet att fa vara med i barntaget,.
.
.
Radliuset.
Domen, Kejsar Karl den stores kroningsstol.
Den nya staden vaxer ut at alla hall, nar t. de gainla klostren, men dar hejdas den glupska stadspla- nen, gatorna fa vackert kroka om klostermuren, som ba- Fran var balkong ra bygges pa ett stycke i hojden.
kunna vi dock se in i tradgarden till ett af de strangaste nunneklostren, dar ' de bleka systrarna vandra stillsamt omkring som i ett fangelse.
Samtala fa de ej, och al- drig se de en framling.
Nar en handtverkare maste in for nagon reparation, far han bara om halsen en liten bjallra, sa att systrarna hinna radda sig in i cellens skydd utan att besudlas af en mans blick.
Endast bikt- fadern har tilltriide.
Ofta vackas vi af den lilla galla tornklockan, som manar nunnorna till midnattsmassan, ty under bon och lasning gAr deras lif, som for oss sy- nes sa meningslost.
Inga sjukbesok, ingen beroring med; de lidande, ingen valgorenhet.
Men de fromma saga: " de gora lika mycket godt anda, ty de bedja for oss alla och for dem, som sjalfva icke bedja. "
I hvita kis- tor sofva de mellan bon och vaka, dar blir deras sjuk- lager, tills slutligen klosterporten oppnas och vantande broder fa ta emot dem for att bara dem ' till det.
sista kladda soin.
anglar.
med vingar och silfverkrans i haret.
Loidagarna bestimmer kyrkan efter sina helger.
Trots (e11 moderna utvecklingen star ett litet parti af den gam- la staden tamligen orordt, dar radhuset och munstern dominera.
d tt alldeles nytt annex till radhuset, forvalt-.
ningsbygganden, al- beundransvirdt val irifogad,.
och t. o. m. det ultramoderna varuhuset Tietz midt emot har forsokt anpassa sig efter omgifningen.
Uppsmetad pa.
radhusets gafvel finna vi den typiska gammaltyska vin- stugan, hiis for sin originella form ' kallad " postvagnen ".
Annu mera an den rikt, dekorerade rad husfasaden locka de relativt nya jattevaggmalningarna af Rethel i kejsar- salen.
.
Motiven aro ur Aachen5 och Karl den stores hi- storia, fran upptackten af en halsokalla till oppnandet af kejsarens kraf i domen, dar han fanns sittande uppratt i sin kroningsstol med krona och spira.
Masterliga aro de i sin enkla, klara realism, men de sista, som fullbor- dats efter Rethels dod af larjungar, verka grofva och pralande mot hans varma och dock diskreta farger.
.
Hur olika ar ej denna allvarliga, kraftiga, germantyp mot fransmannens smal-ta ljuslockiga Charlemagne ...
, Q
175 D A G N Y hvari Johannes Doparens hufvud sveptes.
I stum extas eller mumlande boner blickar mangden upp mot helge- domen, och de nyktra ' nordtyskarna tafla med soderns naiva barn i blind tro.
Kring gatorna taga praktfulla processioner, och folket kastar sig ned i gatsmutsen.
Det ar imponerande och stamningsfullt och anda be- klammande.
Vi langta ut till frisk luft och skynda ut ur De heligaste relikerna forevisas fran donigalleriet.
staden, langt ut.
Men dar mota vi oupphorligt grupper af unga flickor pa vag till.
bikten, langt ifran komma de Munstern i Aachen, sa forbisedd vid sidan af den till den heliga festen och tumma ifrigt sina radband.
Vi maktiga domen i Koln, star sig godt vid jamforelsen bli stiiende och se efter dem, och se, gang pa gang van- med manga statligare och rikare tempel.
Maktigast verv da de sina sma bara hufvuden och gladt nickande folja kar det aldsta partiet i all sin enkelhet, Karl den stores de oss med spelande glada ogon, tills vagen kroker.
oktogon, kanske annu mera fore den nyligen utforda.
re- Men ej ett ogonblick slappa de radbandets kulor och staureringen.
De valdiga monolitpelarna follo Napoleon lapparna mumla oafbrutet de frommaste boner .. Naima Salzlbotn.
sa i smaken, att han lat fora nagra till Paris, men de Atererofrades lyckligtvis af preussarna.
Skattkammaren ar fylld af dyrbara kyrkokarl, hvilkas fornamsta varde inte tycks ligga i det adla materialet eller det ut- sokta arbetet, utan i de benskarfvor och andra.
helgonreliker, som aro konstrikt infattade dari.
En ung prast, som forevisar relikerna, betraktar oss Odemarkens ansikten.
Af Walter Hiilphers.
Ahlen forskande, men ifven kattarens.
penning ar anvandbar, och &amp; Akerlunds forlag, Goteborg.
sa rabblar han upp laxan ' med orubbligt allvar, antin- Det ar alltid med glad .forvantan jag oppnar en gen vi hora pa eller ej.
" Forgylld silfvermonstrans, i ny bok med norrlandsskildringar af denne forfattare, rnidteii en bit af korset, en del af inskriften pa korset, halst som de numera komma med ratt langa mellanrum.
den heliga jungfruns har.
D: o med ben af de 12 abost- Man har afven en viss ritt att i det stycket.
van- larna.
Ett kors af bergkristall, skankt af konung Karl ta sig nagonting fran detta hall.
' Ty, under de tio, tolf d.
15: de af Sverige, innehiller ett refben af den helige ar Walter Hiilphers sysslat med ett ganska mangskiftande Eligius.
Relikskrin i form af ett kapell, innehaller en forfattarskap, har han skrifvit nagra af .de basta histori- spik fran korset, en del af torneltronan, ett larben och er vi aga fran det nordliga Sverige.
Och, huru an hans tre tander af Karl d. store, m. m. Annu ett relikkapell, intresse kan flamma upp for olika amnen, ar det dock innehallande Johannes Doparens har, fralsarens svette- frainior allt i skildringar af detta hans hemland och dess duk, rorkappen, som vid tornekroniiigen gafs honom folk, som man skonjer hans storsta styrka.
som spira. "
Svampen, som racktes den korsfaste, repet, Om ocksa hans senaste bok, " Odemarkens ansikten ", 1ivarmed han bands vid gisselpelaren, Marias linnegor- - soin han sjalf benamner " studier " - inte sasom hel- del och sloja, ingenting fattas, men pa ett skeptiskt sin- het kan raknas till hans basta arbeten - dartill ar den n e verkar det allt som trasor, foga passande till den for ojamn - finnes har likval atskilligt, dar han visar kostbara infattningen.
Alldeles forbryllad af den massa prof pa sina basta egenskaper som diktare.
Och en af obekanta helgon, hvilkas namn sedan snurra forbi mitt de fem berattelserna, " Oga for oga och tand for tand ", ora, och tamligen oberord af deras ganska enformiga ar nigot bland det yppersta, som han skrifvit.
Det ar kvarlefvor, studsar jag till vid en byst af den hel.
Bir- historien om en likfard i fjallmarken, dar en gammal " Ach, das ist ja unsere Heilige, Birgitta von1 lapp.
af sonen och grannarna dras p&amp; en flakslade ned gitta.
Schweden ", kunde jag ej aterhalla.
Men en forintande till kyrkan - en flera dygns lang fard ofver asar och blick .traffar mig fran ' patern.
" Ach die, die wurde ja Frusna myrar.
Och i denna teckning af ett lapplandskt nicht gemartert! "
Generad.
pa egen och helgonets vag- vinterlandskap och vidare af rof- och jaktinstinktens allt: nar vagar jag ej mera oppna munnen.
Men annu ater- betvingande makt ofve; vildniarksfolket, som, nar de se star den storsta tempelskatten, forvarad i en gyllene ki- varg- och algspar lamna bade begrafningstankar och lik- sta.
Vida beromd bland de rittrogna ofvertraffas den blott sliden lingt bakom sig, d i r ' har Walter Hulphers natt ' af Kristi roda kjortel i Trier.
Men endast hvart sjunde hogt i skildringskonst.
I) ' Odemarkens Angest ", ater: Gr oppnas kistan, och de fyra allra heligaste relikerna igen har han i motet mellan en lapp och en halfblods- visas for folket.
Nar planen utanfor ar fylld till trang- lapp p2 ett fortraffligt satt fatt fram rashatet och har pa sel af knabojande troende, trada prasterna ut pa de har- samma gang gifvit ett par akta typer, med sakert teckna- liga gallerierna i guldprydda kapor, lysande i purpur de drag, hvilka sta an mera lefvande och verkliga, dar- och violett.
De fornamsta forevisa nu fran fonstren de for att de sa forunderligt val smalta samman med den heliga foremalen, som for katterska ogon te sig somfyg- omgifvande naturen.
bylten.
~ e h alla.
troende veta, att de innehalla: Jesu Bokens langsta berattelse, " Magda ", ar ocksa skrifven lindor och landduk, Guds moders kjortel och duken, med mycken kraft och haller intresset vaket fran borjan Litteratur. '
,.
.
.
till slut.
Men den ager dock inte samma ofvertygande makt, som de forut namnda.
Och om ocksa denna Mag- da med sin valdsamt saregna naturell kan vara fullt be- rattigad som material i en litterast psykologisk kvinnostu- die, forefaller det dock som om hon har ej riktigt hor- de ihop med miljon.
I alla fall kan man ej undga att betrakta en norrlandsbygdens kvinna af en sa utomor- dentligt hysterisk laggning som en sjuklig foreteelse och soni sadan ju af intresse for psykiatern, men ' sasom typ verkar hon konstruerad eller atminstone ofverdrifven.
Daremot ar den manliga hufvudfiguren, drangen Jo- han, allt igenom akta och trovardigt karaktaristisk.
Och hans forhiillande till Magda ar skildradt med anmark- ningsvard nyanseringskonst.
Han as en sund och ganska vanlig natur, under det att hennes kanslor, tankar ock handlingar ovillkorligen vacka den reflexionen, att knap- past nhgonting annat an storstadsluft, societets ' if eler en degenerad slakt kan framkalla en liknande produkt.
De bada ofriga " studierna " utgora bokens svagaste sidor.
- " Latet " saknar visserligen inte spanning och ar pil sina stallen fait i stilen, men det ar en historia, som har bra nog mycken smak af vanlig spokhistoria och passar bast i tidningsspalterna.
Och den forsta i boken " Varghjartat7&gt; hor till dessa subjektivt hallna sjalsanaly- ser, som aro till ' halften stamning, till halften sjalfrann- sakelse och som man skulle vilja rakna till tidens skon- litterara barnsjukdomssymptom.
- Walter Hulphers har dock visat prof pa sa mycken frisk styrka och utveckling - en utveckling, som bort lamna bakom sig lusteii att infor obehoriga forrada till- varon af dylika betraktelser.
M. R-M.
Yrkesutbildning for tjanarinnor.
K rafvet pa verklig yrkesutbildning inom olika arbets- grenar gor sig allt mera gallande.
En sadan fra- ga, som tid efter annan varit upp, ar lamplig utbildning af tjanarinnor.
Sedan yrkesskolefrigan kommit i sitt nu- varande lage, kommer ocksa som en naturlig tanke det riktiga i att kommunala yrkesskolor i husligt arbete an- ordnades.
Vid ett mote, som Stockholms tjanarinnefor- ening for nagon tid sedan anordnade, redogjorde afven froken Kerstin Hesselgren for de goda resultat, som vun- nits i de utlandska stader, exempefvis Zurich och Basel, dar sadana skolor finnas.
Motet, som var talrikt besokt, enade sig efter en lif- lig diskussion om att anta foljande resolution: Tjanarinnor i Stockholm, sanilade till talrikt besokt mote, uttala som sin samfallda mening att yrkesutbildnin- gen ar en af tjanarinnornas lifsfragor.
De missforhallan- den som f. n. rada inom var kar i r o i hog grad bero- ende af att de allra flesta icke erhallit lamplig utbildning for sitt varf.
Det ar saledes en af de viktigaste forut- sattningprna for en lycklig losning af tjanarinnefragan att kommunerna, icke blott i Stockholm utan ofver allt i lan- det, taga i ofvesvagande mojligheterna for upprattandet af, afgiftsfria hushallsskolorj dar obemedlade flickor, som skola agna sig at husligt arbete, kunna erhalla nodig ut- bildning harfor.
.De skola da blifva icke blott lampliga for sitt yrke, utan afven pa den aktning for sig sjalfva och sitt arbete som hvarje upplyst maniiiska numera for- drar och afven erhaller, da forutsattningarna darfor fin- nas.
Vi tjanarinnor aro samst stallda i detta afseende.
Vi hoppas darfor, nar nu yrkesskolefriigan loses, att ve- derborande skola forhjalpa afven var kar till mojligheten af en ordentlig yrkesutbildning. '
Notiser .. .Lindring af barnamordsstraff.
Proposition on!
mildare straff for barnamord har nu framlagts for riksdagen.
Det 11u gallande straffet for barnamord ar straffarbete frhn och med ett till och med sex ar med forhojning till straffarbete i tio a r vid synnerligen forsvarande om- stindigheter.
Enligt det nu foreliggande forslaget kan straffet nedsattas till straffarbete i fyra ar eller, dii em- standigheterna aro synnerligen mildrande, till straffarbete i tva ar.
Redan detta innebar ju en verkligen afsevard lindring i straffet for barnamord.
Annu betydelsefullare ar kan- ske dock att lagens tillampningsomrade utstrackes.
Hit; tills ha .. de speciella bariiamordsbestammelserna .endast kunnat tillarnpas i sadana fall da kvinna, som blifvit mo- der utom ' aktenskapet) begatt brottet under den narmaste tiden efter barnets fodelse.
Om endera af dessa forutsatt.
ningar saknas, straffas brottet som vanligt mord, d. v. s. med lifstids straffarbete.
Det ar emellertid klart - er- farenheten har ofta visat detta - .att de vanliga motiveri for.
barnamord, kvinnans onskan att hemlighalla barnets fodelse samt de11 nodstallda belagenhet, hvari hon rakat, kunna gora sig gallande och paverka hennes handlande i lika eller annu hogre grad, sedan nagon tid efter bar- nets fodelse forflutit.
.Det ar darfor tydligt att mildare straffbestariimelses bora tillarnpas for vissa fall, i hvilka med den nuvarande tidgransen det vanliga barnamords-.
straffet icke kan utdcmas.
Som ett oeftergifligt villkor for de mildare straffbe- stammelsernas tilliimpning fordras dels att modern skall, vara ogift, dels att hennes nodlage skall vara en foljd af barnets fodelse.
De kunna alitsa icke tillampas i hvarje fall, da.
en nioder kommit i nodstalld eller ofvergifven belagenhet och under intryck daraf tagit sitt barn af da- ga.
Men a andra sidan fordras icke att moderns ofver- gifna och nodstallda belagenhet fortfarit anda fran h r - nets fodelse, u !.aii strafflindringen skall intrada afven om hon forst senare kommit i en dylik belagenhet -.
iiiider forutsattning, ' s c m ofvan namnts, att f~deisen ar orsak till hennes ' betrycida stallning.
Anrnarkningsvardt ar vi- dare ztt moderns belagenhet ej behofver vara nodstalld, objektivt sedt.
Det nya stadgandet ar afsedt att vinna tilllmpning, da hon har den kansla af att vara isolerad och utan hjalp och stod, som i nya lagtextens ord ut- tryckes med " ocvergifven be: agenh e t ".
Som konsekvens af ofvannamnda straffnedsattning in- nehaller det k. forslaget af ' ven bestammelser cm nedsatt- ning af straff for forsok till dodande af barn samt ut- sattande af barn i rnder samma omstandigheter som gilla for tillarnpnin&amp;eii rf det nu foreslagna barnamordstraffet.
, Moderskapsforsakringsforslaget diskuteras i Goteborg.
For att.
ge Goteborgs kvinnor tillfalle att taga del af och yttra sig o q lagforslaget om mode~skapsforsakring hade kvinnliga diskus; ionsklubben darstades utfardat inbjudning till ' ett offeilt,igt kvinncmote lordagen den 30 mars i
177 D A G N Y ten for kvinnoriia att aga medlet rostratt for att - fa.
sina onskemal genomforda, gjorde klubben foljande uttalande: Nar barninorskekarens billiga kraf behandlats i riks- dagen, har det visat sig att maniien agt ringa forstael- se for denna for sin plikttrohet kanda kar, hvars yrkes-; skicklighet ar af sa utomordentligt stor.
betydelse.
for.
kvinnorna och hvars sociala stallning och bildningsgrad ar beroende af de loneformaner och den yrkesutbildning de ' erhalla.
Daraf framgir, att det ar svart for man-nen.
att ensamma riktigt och rattvist lagstifta i yrken, som cn- bart berora kviimorna.
Motet uttalar darfor en kraftig vadjan till riksdagen att snarast mojligt ge kvinnornaA de-.
gamla liogskolans samlingssal.
Motet raknade omkring 300 deltagare ur alla samhallsklasser.
Efter en stunds of- verlaggning beslot motet enhalligt antaga foljande resolu: ' tion: ~ " i?
n o r i Goteborg, samlade for att, diskutera fragan om moderskapsforsakring, ena sig om att uttala: Moder- skapsforsakrisig ar sardeles onskvard och behoflig, inen.
bor omfatta afven andra kategorier af kvinnor an fabriks- arbeterskor.
Fragans losning synes helst bora ske i sam- band med blifvande obligatorisk sjukforsakring, hvarfor det nu foreliggande lagforslaget icke bor antagas. '
, retiskt som praktiskt arbete, besok vid institutioner af olika slag, diskussioner och foredrag i sociala amnen m. m.
Den afser att utbilda for platser vid bostadsincgek- tion, fosterbarnsinspektion, vicevardskap i arbetar- bostadshus m. m .. Saval manliga som kvinnliga elever mottagas;.
intradesfordringar aro kunskaper motsvarande realskoleexamen och.
en minimialder af 21 ar.
Foretrade lamnas at dem, soin aga prak- tisk utbildning af nagot slag eller foregaende erfaren-.
het om social verksamhet.
Kursen borjas den 1 okt.
och afslutas omkring 1 juli.
Ansokan om deltagande insin-.
des till C.
S.
A: s byra, Lastmakargatan 6, Stockholm, dar prospekt rekvireras och muntliga upplysningar med- ' delas kl. 1-3 e. m. gens bokstaf i.
detta fall lydkr, att afgorandet rorande brottsligheten ofverlamnas ' at for medborgerlig dygd kali- da p e r s o n e r.
Ordet) ' m a n " stod saledes ej har hin- drande i vagen - och man var fordomsfri nog att ej konstruera upp digra hinder. '
' Rostrattsrorelsen.
Ett lansforbund for Jamtlands och Harjedalen af Foreningen for.
kvinsians politiska rostratt.
har ' bildats i Ostersund.
Forsta forbundsniotet kommer att hallas i augusti.
,. '
Demonstrationsmotet i Stockholm med tinledning af r8strattspropositionen.
Stockholms F. K.
P.
R. anordnar i likhet med rostrattsforeningarna landet rundt med an- ledning ' af den I&lt;ungl.
propositionen om rostratt for kvin- nor ett demoi~strationsniote, som kommer att hallas son- dagen den 14 dennes i ~enix~alatset, Adolf Fredriks kyr- kogata 10, Stockholm.
Vid detsamma kommer anfornn- den - att hallas af froken Anna Whitlock; fru Agda Monte-, lius, fru Agda Ostlund och doktor Gulli Petrini.
Vi hanvisa for ofrigt till innonsen i dagens nummer.
Barnmorskornas stallning.
Vid sammantrade af Kvin- nornas Diskussionsklubb i Stockholm rnindagen den 1 dennes holl froken Anna Haggbom, f. d. ordforande i Stockholms barnmorskesallskap, ett med lifligt bifall mot.
taget foredrag ofver " Lagstiftare och barnmorskeambetet '); ' ' Talarinnan berorde de ogynnsamma och sorgliga forhiil- landen, under hvilka barnmorskorna oftast maste utofva sitt ansvarsfulla arbete samt framholl darpa sasom on- skemal: ciridervisningstidens utstrackning till 2 Ar, minsk- ning af elevantalet, minimilonens faststallande till atmiil- stone 500 kr.
samt statsbidrag till kommunerna och dess- utom statsbidrag till enskildt praktiserande barnmorskor, \ som vilja inga i riksforsakringsanstaltens, pensionsfond.
Efter en stunds diskussion, hvarunder sarskildt .fram- holl.~ vikten af kvinnornas solidaritet samt nodvandighei Annonsera i DAGNY! '
af marinbla Cheviot och engelsk Homespun Sidenfodrad Kr.
59.
NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
r. l ((Fragor oc Hvar kan man prenumerera p l Dagmy?
1 landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
soker privat plats nu genast.
Fina ~ e t y g och rekommeiidationer fin- nas.
Svar till ~Cienast., Uppsala, onskar plats i viir.
' !acItsani for p. r. svar till maj:, Vannas, p. r. Sommarguvernant.
Den, som samlar niinst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man forfara far denna grovfsions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alia bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) EUer: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Bildad flicka, i .I bildad flicka Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: ~x~IE: ~n ?racm, onskar som fsmiljemedlem oc !i mot fritt vivre plats i biittre Tanrilj,; om genomgatt husmodersskola dar jungfru finnes, for att deltaga bnskar till varen plats att vara hus- i husliga gormll.
(ieiloingitt praktisk skola ochi vari vid hind- arbete och somnad.
Svar till.
- 20 grofsyssla, helst i ett stok-e hushali.
ar,, Bofors.
- Svar till ~Familjemedlemu, Jems- Plats som soker battre flicka plats, kunnig i ett hems skotande.
Svar till, Var- p. r. dinna, varen 1 9 1 2 ~ Karlstad ~ DAGNYS I Lararinna onskar plats i familj.
Ar villig och barnkar.
Svar till &amp; ini an- sprak~, Smalands Annonsbyra, Jon- koping.
Kvinnlig leg. Sjuk- gymnast Onskar nti i var plats i Stocl&lt;holm eller dess narhet som barnfroken.
Har genomgatt 8- klassigt laroverk och kurser i barnavard och sjuk- vard.
Goda rekommendationer och referenser finnas.
Loneansprak 25 kr.
pr man.
och halfva resan fri.
Svar till S.
A. Paryd p. r. via Kal- mar .. U n g flicka onskar till sommaren plats li bad- ort eller i familj.
Svar till: Gym- oiiskar pl.
som skrifbi trade.
Svar nastikdirektor, p. r.
Stockholm.
markt: &gt;God handstil&gt;, Delsbo p. r. Etam.
kvfnnl.
sjukgymnast nied tvairig sjiikskoterskepraktik onskar sysselsattning.
Villig med- folja a resa eller till badort.
Svar till &gt;Signe 20 ar^, Sv.
Dagbladets hufviidkontor, Stockliolrii.
Enkel, b %ttre, nitton-; om genomgatt Cronius hushalls-; kola onskar plats i battre familj dar jungfru finnes att vara husmo- dern behjalplig med hemmets sko- bande.
Betyg fran forut innehafda platser finnes.
Svar till ~Familje- Iiiishills \ ~an, kunnig i matiagmiiig, medlem:), Ek.
bakn., inlaggn.
och somnad, soker, lamplig plats.
Har p2 cgcn hand i hushall p&amp; lanuet.
Goda i Under tiden omkr. i juni-31 aug.
forestatt betyg.
Svar till:.
Pli ktlciinsla.
:, Kal- i Snskas plats mot fritt vivre.
Van mar, p. r. att handhafva barn i alder 4-12 ar.
Genomgatt kurser i handarb., T111 1: sta juni soker itilg flicka slojd och kindergarten.
Svar till Girls,, Nya tidningskont., Uppsala.
plats a brukskoiitor soin skrifhi- trade e!
!er anrian likii.
s) rsselsitt- ning.
Ar afven villix deltzga i Bildad 18 Brs flicka husliga sysslor.
SVGT markt Ri-iiks- el.
Stationssamhiilka, Allm.
Tid- som genomgatt husmodersskola ningskontoret, Stock11oI: n. omkar till 1 maj mot fritt vivre plats i, finare familj helst i sodra dl.
mellersta Sverige.
Svar till norrl land ska^, Jemshogsby.
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
fPlatssoka~zde fa sinn annonser infrdn i Dngny for hnlfva priset eller 711~ ore pr mm.)
Ung, bildad, husn halllsvan flicka Lararinna onskar mot fiitt vivre [indervisa ett par tim. om dagen brig flicka B realskolans stadium.
Svar till DS.
onskar plats @ herrgArd i cllcr i B.D, S. Gumzelii Annonsbyra, Go- Familj, for att vara iitrsrnodcrn be- beborg.
h jalplig med Iiiish~lsgorotlilil.
soni- nad och handar1) cte.
Goda rek.
Finnes.
Svar mottages 1;: ck~; iltit till R.
R.
H. Gustafsson, X I z j orqfatxn 9 A, Stockholm.
flicka Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltUI gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bsklddsr?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l /,, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
II SinnessjuksBo t er ska onskar plats tilI f8rsta inaj som hiisforestandarinna eller att foresta brtikshush~ll, innehar de basta re- kommendationer.
Svar till maj an, Falun, p. r..
:.
z.
T?
.
.
: x - - - - - jon1 geiiorngatt Hushalls- och Slojd- skola onskar plats i battre familj 3tt hjalpa till med forekommande goromal.
Svar till 9Huslig2, Hvet- landa, p. r. och som njalp i hiisklillet iinskas af ansprHl&lt;slos 21 hrs flicka.
611- nomgatt pra !ctisk h.lishillsslcoia.
Kunnig i somnad.
Svar till.
- Var !i.i- landskan, P.
R. Kristi~: tthsxn, Ung, frisk Smalandsliicka Fullt kompetent flicka onskar mot fritt vivre medfolja till badort som hjalp och sallskap, Rek.
finnas.
Svar vantas tacksam1 under adress: Fru Pastor Hakan som tinder ett ars tid gc; ian@itl Kristinehamns ikiktiskc Skola Sjogren, Kassjo.
(handarbetsafdchiiqp) sCkcr plnt: i tapisseriaffar.
Itinehzit plats som handarbetslararin~a.
Svar t; Il I ' l !rr- gick.
), Svenska Telegratrihyrh, 0 r c bro.
bildad och af god faiiiilj, som ge.
nonigatt Hrskurs vid en af vari lands fornamsta slojd- och vafnads.
skolor, aflagt lararinneexainen vic Andrea Eneroths Iarariiinesemina~ rium, onskar plats i hem ellei onskar plats S ~ S O I ~ Iiji !ll&gt;: ocli sall- skola.
Vid lon fastes mindre af.
skap for att medfolj:, till hadoil seende.
Svar till:: Hemslojd.
:, Ciu eller landet.
S w inim 8 dagat nizlii Annonsbyril, Malnio.
till - R.
V .., Uppsula, p.
T. Slojdlararinna, Ung flicka
D A C N Y Battre flicka, Vid Oskarshamns Elementar- En bildad, helst tysktalande, LEDIGA PL A TSERs riktigt ordentlig, siiill och gIad 25 ars flicka, som vill vara mo- laroverk for flickor der 30 behjalplig att skota och fostra frisk, enkel och ansprakslos, niec lugnt och ' vanligt satt, erhalier plat 1 juni i Iakarefamilj i Norrkopinj ett sniillt litet gossebarn samt till- att skota barnet (en 1 ars gosse lika vara sallskap at henne, far sa- och for ofrigt deltaga i hvarjehand, dan befattning i godt och vaiiligt i hemniet.
Sokanden bor var ' hem mot lon efter ofverenskom- verkligt barnkar och .kunnig i som melse.
Svar till (~Rekoinrneiidatio- nad.
Svar med rekonimendatione ner nodvdndigall, Dagens Nyheter, och loneansprak till nLakarefamilja Annonskontoret Svea, Norrkoping Gustaf Adolfs torg.
.
?t Vid Malmkopings hogre folkskola e. o. lararinnebefattning ledig fr. o. m. h. t.
1912.
Tj.
gor.
helst i 4 af iimnena: engelska, modersm., tyska, geografi och historia.
Lon 1,700 per Ar i ett for allt.
Ansok- ningstiden utgar 1 maj.
Kurserna i skolans 4: de klass motsvara ungef.
fordringarna for realskoleexamen.
STYRELSEN.
Vid Ronneby Samskola (under omorganisation till kommu- nal mellanskola med forb.
afd.)
aro tvenne lararinnebefattningar le- diga frAn och med hostterminen 1912: den ena med undervisnings- skyldighet foretradesvis i.forb.
afd, (amnen och kurser enl. folkskolan: normalplan), kompetens: hogre lararinneseminarium el.
folkskole- seminarium: lon 1,200 kr.
; den andra med undervisningsskyldighel hufvudsakligen i modersmalet och tyska (ungefar 15 t. i mellanskolan och 10 t. i forb.
afd.
), kompetens: hogre lararinneseminarium eller motsv., lon 1,400 kr.
Ansokningar stallda till Styrelsen insanda8 fore deu 15 april till sko- lans forestandare, Ronneby.
aro foljande platser lediga att till- trada vid nastkommande hostter- mins borjan: Ei; i lararinnebefattning med iiii- dervisningsskyldighet i svenska, franska och historia.
En lararinnebetattning med un- dervisningsskyldighet foretradesvis i matematik och fysik pa det hogre stadiet.
Denna befattning tillsattes pa ett ar.
Hogre kompetens erfordras.
Lo- nen enligt lag.
Ansokningar, stallda till Styrelsen for Oskarshamns Elementarlaroverk for flickor, insandas fore den 15 april till skolans forestandarinna froken I. Stjernberg.
Sprid Dagny!
En frisk, enkel battre flicka i alder 24-30 ar fran godl hem, van vid arbete och ordning, fullt kunnig i matlagning, bakning och andra inom ett hem forekommande goremal, far genast plats soni hus- mors verkliga hjalpreda i storre kopmanshem pa landet i Dalarne.
Svar med betygsafskr., foto o. lo- nepret., adresseras flHelst Musika- liskll, Svenska Dagbladets exp., Stockholm, f. v. b.
Vid Kristianstads Stenograf och elementarlaroverk Maskinskrifverska, for flickor fullt kompetent att felfritt utskrifva aro foljande platser lediga att till- bref m. m. efter diktamen, erhaller trada vid instund.
hostermins bor- omedelbart anstallning vid Kungl jan.
Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyra, En am~~eslararinnebefattning Arsenalsgatan 2 A. Ansokningar med undervisningsskyldighet i ma- stallda till ofveringenioren vid namn- tematik och naturkunnighet, fore- da byra, mottagas intill den 15 tradesvis p&amp; det hogre stadiet.
dennes.
Hogre kompetens erforderlig.
Lon Kungl.
Vattenzfallsstyrelsen.
enligt lag samt bidrag till pension- afgifter.
Lararinnebefattningen i huslig ekonomi med tjanstgoring tvil ar- betsdagar i veckan.
Lon 400 kr.
och maskinskrifverska med god Ansokningar stallda till Styrel- sprakkunskap erhaller plats som sen for Kristianstads elementarla- korrespondent a affarskontor.
Svar roverk for flickor, insandas fore med uppgift om lonevillkor, alder .den 10 april till laroverkets fore- samt foregaende verksamhet till standarinna, froken L.
Loven.
&gt;Energi 1912n, Allni.
Tidningskon- toret, Gustaf Adolfs torg.
Stenograf Vid Hogre elementarskolan Gymnastik- i Lund for flickor.
- lararinna Vid ~ i d k o b i n ~ Elementarlaro- s ar till nasta hosttermin en Iararin- verk for flickor ar fran och med hostterminen 1912 plats ledig for en examinerad gymnasti klararinna, Lon 500 kr.
Ansokningshandlingar insandas till skolans styrelse fore den 10 april.
- -- Gymnai t ikla rarinna .. Vid Lidkopings Elementarlaro vesk for flickor ar fran och rnec hostterminen 1912 plats ledig fo en examinerad gymnastiklararinna Lon 500 kr.
Ansokningshandliiiga insandas till skolans styrelse for1 den 10 april.
.
Fotografer!
Kvinnligt Bitrade, skickligt i plat retusch samt med god vana i plat tagning, erhaller stadigvarande plat den l ' maj eller nagot senare on betyg och arbetsprof samt eget fotc jamte lonepretentioner sandas u11 der d r e s s ~Palitlign, Vaster !s p. r Kvinnlig Kontorist van vid arbete p3 egen hand, per fekt i svensk o. tysk handelskorres ppndens, stenografi o. maskinskrif ning, erhaller plats genast.
Ans med uppgift A lon, Alder o. rei till nKontoristr, Ludvika, p. r., ' Enkel, Vid Ebba Lundbergs battre f l i c k a, h. laroverk f. flickor.
kunnig i kartritning och rakniiil Halsingborg, finns till .hostterminen plats for lararinna.
Anmeii mate- matik, fysik och kemi pa hogre stadiet och som biamne svenska i lagre klass.
Hogre kompetens ford- ras.
Lon for fil.
kand. el.
fil.
mag. med profarskurs 1,500 kr.
eljes lon neplats ledig.
Amnen: tyska pa olika stadier, enl. lag.
Ansokningar insandas fore den 20 april till forestandarinnan.
forenadt med handledning af of- ningsundervisning; geografi som Vanlig, ansprakslos, frisk flicka, biamne.
ej for ung, plikttrogen och med ord- Lon enligt lag, jamte sarskild er- ningssinne, fullt kunnig i matlagning sattning for ofningsundei-visning.
och husliga gorom&amp;, erh !iller stadig- Hogre kompetens samt studier i varande platsden 1 juni eller forr.
An- ses som familjemedleni.
Jungfru fin- Tyskland.
nes.
Den, som har nagon vana i mas- ~ n s o k a n sandes fore den 10 april sage har foretrade.
Svar nied foto, 1o- till forestandarinnan.
neaiisprak m. m. under adress: Fru Apotekare Hallenberg, Bollnbk.
samt med en god handstil, erhalle genast anstalliiing, om betyg, re kommendationer och uppgift on Ioneansprak etc. insandes till di striktslandtmatare H. Nyman, Visby GYNNA ALLTID DAGNY!
n ANNONSORER I, Sprid Veckotidningen AGNYI
Lektioner i Linnesomnad Deposition Kapitalrakning l Sparkasse-.
rakning KOPMANNABANKEN, ArsenaRsgaPan S, SGdermalmstorg 8, Sturegatan ' 32, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
18 Smalandsgatan 1 S, Stockholni.
(Vid Norrmalmstorg) Rekommenderas A.
B. Sturmagasinet 15 Stureplan 15.
Specialaffar for Mattor, s ar din er, Sangutstyrslar, Hemslojdsvafnader, Duktyger, Handdukar, och Hvita vafnader m. m. m. m. allt till myc- ket laga priser.
15 Stureplan 15.
@ fven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trkkling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
BrerneruFiir bundets KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EGNER, Malmo: Fersems vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Gynna Dagnys annonsorer!
huset bredvid Apoteket Svanen.
Platsforrnedliilg Adr.
Drottnirggatan 51, Alim.
tel. 48 16.
Riks te].
27 (i2.
A Fredrika Bremcr-Forbundet finnas anmalda lektionsgifvare, in- och utlandska, hushillsbitradeti af olika slag, barnfroknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. i11.
Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran, G. WirBns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kgl.
Hoflev.
21 Lilla Vattugatan Z!
Stockholm.
med - - - anledning af den kungl.
propositionen aiicrdilas af Farerniingen for Kvinnans Politiska Rostratt i Stockholm i I-knix- 3aIatsets stora sal, Adolf Fredriks Kyrkogata l C, sondagen den 14 april 1912 kl. 1: 30 e. m.
Ta !are: Froken Anna Whitlock, Fra Agda Mon telim, Fn&lt; 4gda Ostlrcid, Doktor Galli Petrini.
Sang utfores af en blandad kor under anforande.
af iirektor D. Ahlen.
Biljetter i 25 ore saijas i Nlin.
Tidnings- contoret, Gust.
Adolfs torg och i Folkets Hus ' kiosk, samt jfverblifita vid ingangen.
Dorrarna ' oppnas kl. Z c .. iii .. Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggataa 54.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Forbundets SjnkskoterskebyrB: Tunnelp.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Kvinnliga Juridiska B y r h, Wallingatan 12. mtorstid l /, 1 - - _ C - 10-4.
U t f b alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 ' 36.
ANNONSERA I DAG Andelsagare en Dagny ' dias %till ordinarie sammantriide mandagen 9 april kl. 7.3 e. mo .il Frcdrika-Bre- ner-for$u,nde %s lokal, Drottninggatan 54, 3tockholm.
STYRELSEN.
Kvinnliga 4 4 i + Q + Q + Q Q Q Q Q Q Kunglig proposition om politisk rostrat och valbarhet fik kvinnor.
i Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom 2 e, g TBBB F8slikamingsbilleris historia.
Af Elleit iK+stt ' r= e+ e Wika synpunkter.
Af Metta Oregcr.
Amdringarna af Riksdagsordningen.
Fredrika-Bremer- Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret.
/ \ f M. Anholm.
i Forbundets Byra,.
e g e Q 54 Drottninggatan.
O Notiser.
Prenumeration Dagny sker a, narmaste postanstalt eller bokhandel: I I I I I I I
