# ID: svediakorp-per538
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,743
# sentences: 904
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 4 A p r i l 1 8 1 2.
Ntr 1 4.
Prenumerationspris: Redaktion: ' 1 k .. kr.
4: 50 11s Ar.
.
kr.
2: 50 Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' / r,,.
-,, 3 5Ollk,, ..,, 1: 25 L ' snummer lo ore ' Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm H narmaste postanstalt eller bok- handel.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- l22 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: E L L E N KLEMAN.
l I Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
l Anna M a r i a Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
5: e I arg.
Annonspris:.
15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texbn 15 mm: s hojd per gAng 10: - Rabatt: 5 gqr 5 010, 10 ggr 10; lo, 20 ggr 20 010 50 gr 25 010.
Annons bor kra5nlamnad senast mandag f. .m.
.. Roos O h e r en rik och skiftande alstring kan hon skada tillbaka, den svenska diktarinna som instundan- de 9 april fyller 50 ar - Anna Maria Roos.
Den omfattar ett stort antal verk, ror sig pa sa manga omraden, framter sa manga kansloskiftningar, att den sammanhilllande individuella enheten kanske icke latt skonjes af ytliga lasare.
Dock bar allt forf.
skrifvit den ensartade, ej svarigen kannliga sarpragel, som haror fran en individualitet hvilken, i alla skiftningar likval ar e n, densamma i hogtidlig forkunnelse som i kkande skamt.
Sistnarniida drag utniarker framst Anna M. Roos ' forfattarskap for barn, hvilket ju ar sarskildt kandt och uppskattadt.
For mangen a r hon kanske framfor allt barnens diktarinna.
Nutidens barn aro ocksa val fortrogna med hennes sagor och visor samt de se- nares vackra, af fod.
komponerade melodier.
Fraga en skara ungar oin de hort visan om " Fyra sma gli- sar ", sakert Far man ett muntert ja till svar!
Och hur tjusande verkar icke p2 barn sagornas luftiga varld af alfvor och feer, om hvilka forf.
hopdiktat en hel mytologi!
Anna M. Roos ' stora anseende som barnboksforfattarinna synes .. bast daraf, att utgifvama af " Lasebocker for Sveriges barndomsskolor " anmo-.
158 DAGNY- dat heiine att skrifva en dylik for skolornas mindre barn.
Den kommer att inga i samma serie, dit forut hora Selma Ihgerlofs " Nils Holgersson ", Heiden- stams " Svenskarna och deras hofdingar ", Sven He- dins " Fran pol till pol ", och den vantas utkomma i sommar.
Men det vore att gora forf.
orattvisa att ej forsta, det dessa sma visor och skalmska eller stamnings- fulla sagor endast aro hennes diktnings lekverk.
Sitt livsverk som forfattare har hon nedlagt i tyngre vagande arbeten.
Afven i dem moter samma mangskiftande och dock helgjutna personlighet.
Redan hennes for- sta diktsamling, - " I gryningen ", - fran 1894 - ett foga uppmarksammadt och nagot ojamnt debutarbete, innehaller samlade alla drag, som utmarka hennes forfattarskap: skamt och ironi, drom och vemod, hi- storisk och fornnordisk dikt samt i flera redan fram- staende, ja statliga dikter ett starkt etiskt och .reli- giost patos.
Den foljande ar utgifna novellsamlingen " Tysta djup9 ' ger ater det mest samlade.
och finaste uttryck-pa god utlandska: k v i n t e s s e n s e n - at ett annat vasentligt drag, en af drom och fantasi och djupaste sjalsvarme vafd erotik.
De dromfagra berat- telserna gora darfor en sallsynt enhetlig verkan, ehu- ru amnena hamtats an fran medeltidens Sverige, an fran antikens lander, an fran det forntida Osterland, dit hennes fjarrstrofvande fantasi vandrat afven i Barnsagorna.
Lik den forsta aro tvenne foljande no- vellsa~nlingar, af h.vilka den sista, " Syster Dione ".
(1907), nar hogst ' i klassisk stilrenhet och margFull kraft.
Men den musik, som ljuder likt ur fjarran i no- vellerna,.
framklingar i fulltoniga melodier i " Aderton ar ", sjalfbiktens bok om " gackad langtan och fafang glod ".
Da den utkoni - 1902 - var man mindre an nu van vid diktares sjalfbekannelser, och somliga kun- de ej smalta att den harrorde fran en kvinna, sa att dess mottagande pa sina hall paminde om det ode, som drabbar perlor kastade for vissa fyrfotingar.
Mangas blick har varit skum for att boken, trots ojamnheter och upprepningar, ar rik pa dikter af ren, musikalisk klang och oforliknelig lyrisk skonhet.
Och all dess glodande kansla och bittra svarmod klarnar och stildnar mot slutet af en vidgad lifssyn, som lyfter ofver det egna odet och riktar sinnet mot ett storre: mansklighetens gemensamma nod och bi- dande slutmal.
Tanken p5 att gora en insats till medmanniskors basta ar nog afven upphofvet till Anna M. Roos ' fornamsta arbete, " Fariseism i vara dagar " (1902).
Mest af arbete, tankekraft, hanforelse och af sitt inner- sta personlighetslif har hon nedlagt i denna bok.
Den utgor, som nog a r bekant, en skarp kritik af dogmtro och asketism i var tid, men ger vida mer.
Sakkunniga ha - om ' an ej utan invandningar - vitsordat det gedigna vetande och den sjalfstandiga uppfattning forf.
visar i sina framstallningar, t. ex. af vissa den antika filosofiens ideer och deras inver- _ ' ' - p.
- - Hudens vard, -- -- -.
- - A kan pa utvecklingen af den kyrkliga kriskidomii.
Men man behofver ej vara sakkunnig for aLt gripas af forf: s vida syn pa sitt amne, hennes djupa allvar och brinnande hanforelse.
De finnas, som i dema bok funnit det forlosande ordet i grubbel och tvilvd, medan den helt naturligt af andra r ~ n t skarp mots % gelse.
Afven i ett senare verk, " Framtidens religim och framtidens kvirina9 ' (1908), behandlar Arma M. Roos religiosa och psykologiska sporsmal.
Har ar forf: s standpunkt nagot forandrad, narmar sig en s, k. spiritualistisk uppfattning.
Mindre genomarhet~cl och stort anlagd an " Fariseismen " ar dock aEvrri denna bok rik pa originella och adla tankar.
Sar- skildt intresse for Dagiiys lasekrets torde nog den se- nare delens skarpsinniga litterarhistoriska irppsutsc om gangna tiders diktarinnor aga.
Det skulle fora ' for lan@ att har namna alla Anm M. Roos ' arbeten, men jag vill ogarna forbigii ett.
par, for hvilka jag personligen ar ratt svag.
Det ar tvenne episka dikter med fornnordiska amnen, " Va- lands saga " (1903) och " Svipdags saga " (1906).
Ee- ras val traffade tidsfarg, starka sagostamning och klangfulla versifikation stalla dem pa ett hogt plan, och deii ej ohjalpligt blaserade kall val intresseras af- ven af amnet i dess uraldriga storslagenhet.
. --.
Trots den starka subjektiviteten i Anna M. Roos ' forfattarskap spela i detsamma in, liksom kos alla, minnen af olika yttre upplefvelser, intryck friii ni %- och fjarran.
Hennes manga och langa resor h2 as- satt spar bl.
a. i de skildringar fran frammande i k - der, som forekoinma i en hennes roman " Pa s2E; sain- ma vagar " (1908), medan var hufvudstad, dar ko:; bott storre delen af sitt lif, ar urbilden tili de e x - nerier af fortjusande naturtrohet, som tecknas b5ue i denna och en annan berattelse, " Elsie von Tarow9 ' (1909).
S i gifva afven dessa bada vardefulla bidriig till var litteraturs Stockholmsskildring.
- Har har talats om forfattarinnan Anna M. Sooos, men foga om manniskan.
Det senare ar modigt for den soin last hennes bocker, i dem trader hou er.].
lifslefvaiide till motes.
Och for den, som forst % (ler *,, kan det vara nog att ha last dem for att ocksi ii! ..
ska henne sjalf.
Meii om ock mera kunde sagas 3x1 Anna M. Roos, bor dock ej forblifva outtaladt ett varmt tack for hvad hon gifvit i sitt rika lifsvcrk samt en h jartlig valgangsonskan for kommande da- gar.
A ivva U17 / ~st~fitiz.
.
-- - - - 0000980000000~00000000000000000000000000 -- Annonsera i DAONY!
00~~00~0~~~~000~0~00~000000044444044 - - - -.
- - --- - Pa grund af sin uppfriskande Inverkan a hudsystemet vinner S&amp;ibriii en stadse okad anvandning vid hudens vird.
Sarskildt har frottering af kroppen med ett af Salubrin fuktadt tygstycke befunnits verksam till forekoni- mande af forkylning efter svettning och till motverkande af omhet och vark efter ofveranstrangning.
Partilager hos Creijer 8r Cm, Stnrkhnliii.
DAGN-Y T59 Politisk rostratt for kvinnor.
.
.
.
Statistisk utredning af Ludvig Widell *.
- II.
v id den sannolikhetsberakning, som forf.
anstaller om huru de svenska valen till Andra kammaren ' 1911 skulle ha utfallit, om kvinnlig rostiatt da varit inford, utgar forf.
fran forutsattningen, att denna rostratt agt samma utstrackning, som Liberala samlingspartiets motion 1 9 1 1 f oreslagit.
Berakningen.
af antalet kvinnor, som skulle varit no- minellt rostberattigade, d. v. s. upptagna i rostlangderna, sker med ledning af folkrakningsuppgifterna.
Antalet i rostlangderna upptagna personer skulle i enlighet har- med ha okats med 113 %.
Starkast skulle okningen blif- vit i staderna (133 Z), mindre stark.
pa landsbygden (106 X).
Antalefi v e r k l i g e n rostberattigade framkommer Forst efter frandragning af de pa en eller annan grund diskvalificerade.
I den min tillgangliga uppgifter .gor (i det mojligt, undersoker foi-f. med ledning af procenttalet diskvalificerade man (och med hansyn till de gifta kvin- nornas beroende af sina mans diskvalifikation), l y r dis- kvalifika~ionsbestammelserna skulle verkat pa kvinnorna.
Betraffande understodsstrecket skulle detta drabba de icke gifta kvinnorna (ogifta, ankor och franskilda) i betydligt hogre grad an mannen, sarskildt pa landsbygden, dar antalet kvinnliga understodstagare ar sardeles stort.
Ut- skyldsstrecket daremot skulle mindre drabba, kvinnorna an.
mannen, emedan kvinnorna vida ordentligare betala sina utskylder.
Forfattarens slutresultat angaende antalet effektivt rost: berattigade blir foljande: " For de bada konen skulle de effektivt rostberattigade hafva utgjoi-t i prccent af antalet personer af minst 24 ars alder: pa landsbygden for man- nen 84,O och for kvinnorna 82,3, i staderna for mannen 63,4 och for kvinnorna 65,7 samt i hela riket for man- nen 79,O och for kvinnorna 77,6.
~is !walifikationsbestam- melserna skulle salunda i hela riket och pa landsbygden medfora en starkare reduktion af kvinnornas an af man- nens antal, en foljd af det stora antalet kvinnliga un- derstodstagare pA landsbygden; i staderna skulle forhal- landet blifva omvandt, emedan de kvinnliga understodsta- garnas storre antal har mer an uppvages af kvinnornas ordentligare skattebetalning.
Da emellertid skillnaden mel- lan de bada konen i fraga om diskvalifikationsbestam- mdsernas verkningar ar ganska obetydlig, blir, proportio- nen mellan manliga och kvinnliga rostberattigade unge- far densamma som mellan man och k&amp;nor i rostberat- tigad alder. "
I Sverige skulle da for hela riket komma ett antal af 1,107 kvinnor pa 1,000 man (pa landsbygden skulle mannen vara i majoritet i Jamtlands, Vasterbot- * Till rattande af en passus i den i foregaende veckas n u m - mer inforda forsta afdelningen af denna artikel aftryckes har ratta ordalydelsen af den mening, som dar borjar p i 2: dra sidans 2: dra spalt, rad 7. '
ll / ngenstades i denna raknar han forran i samband niedsan- nolikhtsberakningen for Sverige ned det enkla facit,,, etc..
tens, Norrbottens, Vastmanlands och Gafleborgs lan), en siffra,.
som kommer synnerligen nara den motsvarandk ' i Finland: 1,098 kvinnor p i 1,000 man, och i Norge for de p&amp; allman rostratt grundade kommunalvalen:.
afkn- ledes 1,098 kvinnor pa 1,000 man.
:.
.
. '
' t terst tar en beraknihg af hur manga kvinnor, som skulle * begagnat sin rostratt, samt slutligen, h u. r de i partipolitiskt hanseende skulle begagnat den: Grpiden ar har osakrare.
Den forra berakningen bygger forf.
pa me- deltalet for landsbygdens och stadernas siffror (medelta-.
let af procenttalen for deltagande kvinnor) vid landt-.
.
dagsvalen i Finland samt stortings- och, kynmunglval@ i Norge, nagot afjamnadt nedat, med hansyn. '
till att " - i Norge, dar forhallandena mera likna.
Sveriges an Fin- ...
land, siffran for landsbygden ligger vasentligtA~under~detta, medeltal.
Forf.
afrundar for ofrigt.
nedat -.
: alven: siffran.
.
.
:.
.
.
for staderna, dock obetydligt. '
'. *.
.w.
, O.!
,.
: '.
.
.
, .-s, ..,.:.
Enligt denna berakning skulle mannen.
bli d i: talri- ...
_.
skille kom&amp;; ' .. 753 kaste bland valjarni.
I hela landet ' = .. .. -.
.
* kvinnliga p i 1,000 hanliga.
viljare.
: pa ' landsbrygd&amp; ' skdlb ' mannen vara i &amp; - k ' majorit&amp;:.
_.
1,000 - _.
._.
&amp; t .. -.
r622 .... _.
kvinnor, i staderna ater skulle - kvinnorna.
komma, i- ma-.
- .. ...... ..... t.
-: .3.
joritet: 1,239 mct 1,000 man.
.
.. ....
.. --.
.
............, ...
.
: -.
Da det icke i nagot fall kunnat &amp; &amp; s, ' att kviRn&amp;-:.
... .. ' .. nas roster fordelat sig ur parti$qx.mkt pa annat * satt an nlannens,, antar forf., att sa ej, heller {kille .skett.
...
' ' i.
Sverig.e.
Slutresultatet af hans berakningar blir,-.a#, un-.
der det i Lerkligheten vid: valen 1911 ' af ' de ' f&amp; ' d i.
tik hufvudpartierna afgifna rosterna.
3l,3 % voro:.
moderata, 40,2 % liberala och 28,5 % socialdemokratiska, skullf;, ifii1 kvinno; agt rostratt, dessa tal andrats tili re !spektive 31; 4;.
.
.
39,3 och 29,3 %.
1 senare afdelningen af sin utredning.
har dir. Wi: del1 under benamningen " Kvinnorostratten ur social .syn- punkt " sammanfort en del uppgifter, hufvudsakligen ro- rande b e f o l k n i n g s f o r h a l l a n d e n a i de ' st&amp;r, som infort kvinnlig rostratt, men .darjamte, i nagra fall om skilsmassor, nykterhetsforhallahden samt antalet sjalf- forsorjande kvinnor.
Forf.
.
pavisar i borjan af denna afdelning, hurusom de af Amerikas Forenta Stater, som redan infort kvinn- lig rostratt: Wyoming, Colorado, Utah, dah ho, Wqshing- ton, Kalifornien och Oregon (han raknar med .de .bada sistnamnda, ehuru han ej har kannedom om resultatet af folkomrostningen i Kalifornien och saken i Oregon ijnn,u ej afgjor ts), i r o typiska nybyggarlander: att de, starkt tillvaxa i invanareantal genom inflyttning, alt befolknin- gen till stot del.
bestar af f r ii m m a n d e e ' l e m en;, dels hvita i n v a n d r a r e, dels f a r g a d b.e.folk- n i n g, samt vidare, att k v i n n o r n a har, trot&amp;n !gradF vis utjamning, iiro mycket undertaliga, i ~ ~ b m i &amp;.
;: f o ~ a mer an halften s5 nianga som mannen.
En - foljd - .., .... - .haraf ':.
d .. l.
1 C.- r ' '
ar, att procenten gifta af samtliga kvinhor ar stor, pro- Stater (i brist p i statistik ofver fodelserna dar kunna de portionen gifta man af samtliga liten.
endast indirekt och approximativt beraknas efter fo!
!dk- Kanske det mest anmarkningsvarda profvet pa hvad iiingsuppgifter) framhaller forf.
sjalf, att de i de stater vi forut kallade den teoretiska slutledningsformAgans bero- med kvinnlig rostratt, dar de aro laga: Colorado, Wa- .ende af andra an teoretiska orsaker visar aktstyckets for- shington, Kalifornien, Oregon, ej kunna direkt bero af iattare, da han i s l u t e t af sin redogorelse for Ameri- denna, da siffrorna rora perioden 1890-1900 och endast kas Forenta Stater, dar han meddelar en tabla ofver an- Colorado fore denna periods slut (1893) infort den.
Dar- talet " bartenders " (krogare) i respektive stater, synes SA emot finner han i den sjunkande nativiteten " symton~ af iullstandigt ha glomt de nyss anforda upplysningar om en kvinnoemancipation, som rakat betankligt p i afviigar ".
dessa stater, som utgjorde b o r j a n af hans redogorelse.
I Wyoming ar fodelsetalet medelhogt, i Idaho och Forf.
meddelar en tabla ofver antalet bartenders per.
Utah mycket stort.
10,000 man ofver 15 ar, som utvisar, att denna siffra Australiens folkokning ar ganska stark, lika stor som " i staterna med kvinnorostratt ", med undantag af mor- Tysklands.
Nativiteten i r emellertid i sjunltaride, och monstaten Utah, var hogre an i Forenta Staterna i ge- forf.
finner deii otillfredsstallaride.
Han tillskrifver naiivi- nomsnitt, i Wyoming 53, i Colorado 44 o. s. v. emot i tetens sjunkande samma orsaker som i Forelita Staternr; Forenta Staterna i sin helhet 34.
" Sarskildt anmark- och finner ej anledning att i detta sammanhang mini il: ^, ningsvird ar9 ', yttrar forf, " den hogre siffran for Wyo- att af Europas stater Frankrike och Irland, som ej g2r- ming, da - kvinnorostratten dar haft tillfalle att verka lang- na kunna anses vara foregAngslander i fraga o n kvi: ir.o- re an i nagon annan stat. "
emancipation, ha den lagsta nativiteten.
En omstandighet, som vackt forf: s uppmarksamhet, Detta ar den kommentar forf.
bestar tablan, utom att han tillagger, att det verkliga antalet utskankningsinnehaf- ar, att barnadodligheten i de australiska staterna fralt och vare ofver hela linjen ar betydligt storre, da " saloon- med 1904 visat en utomordentligt stor minskniiig, 3 det den detta ar i ett slag sjonk med ofver en fjardedel, ri: i- keepers " ej aro inraknade.
Det kan icke falla mig in att ett ogonblick ens i der det de foljande aren visat lika gynnsamma och t. o. mina tankar kalla forf: s nyss citerade kommentar om m. annu gynnsammare siffror.
Att frin ort och stiifle Woyming eller glomska af den karaktaristik han tidigare inforskaffa narmare upplysningar har tiden ej medgifvit sjalf gett af befolkningsforhillandena i nybyggarlanderna: forf., men han framhaller mojligheten, att itvinnornas befolkningens rorlighet, folkblandningen och ' de fargade rostratt kunnat medverka till astadkommandet af socialp.
raselementen, mannens stora ofvertalighet ofver kvinnor- litiska atgarder, som medfort den storartade mizslmingcz na och den ytterligt hoga procenten ogifta man, framfor af barnadodligheten.
allt i Wyoming - det kan icke falla mig in att kalla Att de australiska kvinnorna sjalfva rakna atgarder denna ' kommentar och denna uraktlatenhet ' perfid.
Den till " Protection of Infant Life " bland sina framta f r a m ar sakerligen ingenting annat an en oregelbundenhet i gangar, ar for deltagarna i rostrattskongresserna bekant.
den logiska apparatens funktioner, som mot forf: s afsikt Det torde vara skal att med anledning af den forUiggan- och vilja forrader i hvad riktning hans privata sympa- de " utredningen " inhamta detaljer darcm.
tiei- och antipatier gA.
Giftermalsfrekvenren i Nya Zeeland, dar kvinnor %ngst Med afseende p&amp; sjalfvi tablan aro vidare tvii om- af Australiens stater haft rostratt, eller sedan 189 ' 9, var J a m f o r e l s e s i f f r o r a r a vid slutet af 1880-talet betydligt lagre an i forb~r,ds; - e standigheter att marka.
i c k e u p p t a g n a for de o f r i g a s t a t e r n a h v a r publiken, Commonwealth.
Med ingangen af 18904aie!
f o r s i g, utan siffrorna for " staterna med kvinnorost- steg den i borjan langsamt, sedaii allt hastigare, SA att ratt " jamforas med g e n o m s n i t t s s i f f r a n for For- den redan aren 1890-1900 var hogre an i Comnocsi- enta Staterna i sin helhet.
Nu aro en hel del af dem wealth och Aren 1906-1909 icke blolt var mer ar.
12 r e n a f o r b u d s s t a t e r, och deras medraknande mas- hogre an dar utan dessutom hogre an deii nAgoi~sii!
te naturligtvis sanka genomsnittssiffran for samtliga.
Det varit i Nya Zeeland sedan 1860-talet.
Okningeri syncs hade salunda varit vida korrektare och gifvit ett rattvi- forf.
vara for stor och for konstant for att icunna fCr- sare resultat, om siffrorna ior " staterna med kvinnorost- klaras ensamt genoin ekonomiskt uppsving.
Allojligt ar, ratt " i stallet jamforts med o f r i g a i c k e - f o r b u d s- " att det djarfva och genomgripande sociala i-eformarbe- stater.
te, som sedan 1890-talet pagatt i Australien ock sarskildt En annan omstandighet, som vacker uppmarksamhet i i Nya Zeeland, har utofvat inflytande ".
Rusdryc1; skonsumtionen i Australien har eniigt forf.
fo1f: s ofvessikt, ar att han utgatt fran antalet " barten- okats efter inforandet af kvinnorostratten och detta sir- ders ',, hvarmed forstas ej blott en krogare, som ' sjalf skildt i Nya Zeeland.
Antalet for fylleri sakfallda prrsc- star vid disken, utan afven kypare, medan daremot " sa- loon-keeper " ar det vanliga namnet for utskankningsinne- ner har i Nya Zeeland okats.
Fort.
lamnar darhan, om hafvare och " saloon " for utskankningsstalle, atminstone detta beror pa eftertryckligare beifrande - nigot, som viil i de ostra staterna.
Af forf: s tabla kan man saledes alls ar starkt sannolikt, da forf.
sjalf omtalat, att nian i Nya ej bilda sig nagon verklig forestallning om ifragavaran- Zeeland vid kvinnorostrattens inforande afsag att vima " en kraftigare hjalp i arbetet for nykterheteris befrimjan- de forhallanden i respektive stater.
AngAende nativitetssiffrorna for Amerikas Forenta de ".
Vidare meddelar forf., att fran 1900 har man upp- I ii.
M.
Drottningens HoiieventSr J F, H O l t z Brunkebergstorg 5 St. Nygat.
35 Sturegat.
8 - - - - - - S t o c ~ h o l m s specialaffar m for GARNERINGSARTIKLAR Standigt nyhetex *
Rostrattspropositionen.
gifter om de sakfalldas fordelning ' pa kon, och att en- ligt dessa frekvensen okats for mannen men minskats for kvinnorna.
Detia forefaller forf.
misstankt, och han an- fter hvad man vet ' har, n a r detta lases, den he- tyder, att detta torde bero pa " okad mildhet vid lagens badade kungl.
propositionen om politisk rostratt ti1,lampning gent emot kvinnorna7 '.
for kvinnor framlagts for riksdagens bada kainrar.
Forf.
slutar med att pavisa, att e11 jamforelse mellan Det ar deii stora liandelsen i den svenska-.
fostrattsro- antalet fylleriforseelser i Australien och Sverige pa grund relsens historia - landets r e g e r i n g krafver for af de ytterst olika forhallandena och bestammelserna ej forsta gangen politiska rattigheter for kvinnorna, pa kan ge nagon ledning for bedomandet af nykterheten i samma villkor som for man.
det ena och andra landet.
Emellertid ar procenttalet Det finnes efter allt att doma ingen utsikt for en sakfallda kvinnor for Nya Zeeland ogynnsammare, d. v. lycklig losning af fragan vid arets riksdag.
Men - s. storre an for s; erige (i det forra 9,6, i Sverige 3,3 % fragan maste komma, och k o m m e r, igen.
Och af mannens), och forf.
underlater ej att erinra om, att den skall g5 sin slutliga gang fram till seger.
- titan ' 7rusdrycksmissbruli bland kvinnorna ar en ur flera syn- allt for lang tidsutdrakt vaga vi hoppas.
punkter betydligt farligare foreteelse an ett sadant miss- Pa den ofver hela landet anordnade " ros ' trattsda- bruk bland inanneil: '.
gen ", som val sa godt som ofver allt kommer att fi- Anledningen till att forf.
inskrankt sin undersokning ras sondagen efter pask, fa vi kvinnor tillfalle ' bara af nykterhetsforhallaridena i ' &gt;stater med kvinnoro~tratt~~ fram var gladje ofver att var sak kommit till den till Australien och Amerika, men dareinot undantagit langt .framskjutna punkt, som betecknas af hvad s o m vara grannlander Finland och Norge fran en sadan un- nu skett - franilaggandet af en kunglig proposition dersokning namner han icke.
Sasom forf.
i slutet af om politisk rostratt for kvinnor.
den forsta, politiska afdelningen anmarkt, aro ju forhal- landena i de senare ofantligt mycket mera lika vara.
Sina berakningar angaende det sannolika antalet i valen 1911 i Sverige deltagande kvinnor grundade han darfor endast pa jamforelse med Norge och Finland, ej med Austrglien.
Men betriiffande nykterhetsforhallandena haller han sig Lagstiftande forsamlingen i O h i o har nu, torsdagen uteslutande till de lander, dar forhallandena aro sa vidt skilda fran vara som mojligt.
Brist pa tillgangligt ma- den 7 mars, afgjort- motionen om hanskjutande af fragan.
terial kan nappeligen vara orsaken.
Den omstandighe- om K.
P.
R. till valjarna.
Referendum beviljades med 7 6 j a mot 3 4 n e j. ten, att den kvinnliga rostratten i Finland och Norge Rostrattsutskottet tillstyrkte motionen med 20 roster innu ar sa helt ung - en i och for sig plausibel an- mot 1 och fragan.
skall understallas valjarna kanske i ledning -, kan omojligt ha varit anledningen, da samme forf.
forut finnit skal att inga p3 79sociala forhallanden ", j u l i, troligtvis i a u g u s t ' i, hvarfor tre manaders kam- aktenskapsfrekvens och nativitet afven i sadana stater i panj forestar, med mojlighet for kvinnorna i Ohio .att f&amp; Amerika, dar kvinnlig rostratt dels a n n u ' - i d e n n a deltaga i presidentvalet till hosten.
Senaten i K e n t u c k y har med 2 4 roster mot 1 1 s t u n d i c k e a r, dels och framfor allt a n n u i c k e v a r inford vid den tid statistiken giller.
I och for gifvit kvinnorna rostratt i skolfragor, sedan underhuset jamforelse aro Finland och Norge sakerligen mera in- forut med stor majoritet afgjort saken till deras forman.
Det var, som vi minnas, i Kentucky man ar 1838 struktiva an Australien i fraga om nykterhetslagstiftning och fylleriforseelser.
Man kan fa hora svenska herrar, gaf rostratt i skolfragor at ankor med barn i skolaldern.
som tycka om sin lilla sup och sitt goda glas vin till - En reaktionar lagstiftande forsamling borttog for en maten, klaga.
ofver de trakasserier och drakoniska bestam- del ar sedan denna sedermera nagot ' utvidgade rattighet.
melser de numera stota pa vid resor i Norge.
Den, som - Och nu ar den ater gifven at kvinnorna i mycket ut- skrifver detta, kanner ej niirmare till saken men formo- vidgad form, sa att rostratt ar meddelad at a l l a kvin- dar, att det liog kommer att heta pa en gAng, att onyk- nor; hvilka inneha samma kvalifikationer, som fordras af tuheten blir storre genom kvinnornas politiska inflytan- man, och kunna lasa och skrifva.
de och att detta inflytande ar skuld till nykterhetsfanatismen.
Dir. Widell har emellertid med afseende pa Sverige, Norge och Finland icke tagit i betraktande andra " socia- la forhallanden ' 7 an aktenskapsfrekvens och nativitet.
Be- Forlikningsbillen fallen.
haedlingen ar sun~~narisk.
I Finland ar nativiteten hog.
ed 222 roster mot 208 har engelska underhuset Har satter dir. Widell punkt for sin undersokning.
sistliden fredag afslagit det foreliggande forslaget Anmalaren- gor detsamma.
Kommentarer lara vi fa nog om rostratt for.
kvinnor, den s. k. forlikningsbillen.
Pre- af,.
nar regefingspropositionen om kvinnlig rostratt skall behandlas i riksdagen.
Har har det varit nog att dels miarministern och kolonialministern rostade m o t, finans!
Vi.
ater- refe~era, dels kritiskt framhalla ' vissa egendomligheter i ministern och utrikesminist&amp; f o r forslaget.
.
.
.
komma i ett foljande.
nummer till saken.
bevisforingen, dar forf.
inlatit sig pa en sadan, och,.
.
.. -.
.
dito egendomliga uraktlat&amp;den i iakttagelse.
HiZrnn Borelius.
E Landvinningar ...
M
Dansk Kvindesamfund 40 hr.
" Svenska, M odern kvinnororelse har att som en af sim vackra-.
ste sidor uppvisa det oaflatliga arbete i det tysta?
.fira, 20-arsminnet af den dag, da de sloto sig som fastast och snabbast blifvit till en stodjande styrka tillsammans i organiseradt arbete for sin egen sak - da for dess anhangare- Sida vid sida ha kvinnorna h k D a n s k K v i n d, e s a r n f u n d bildades.
Och det var slutit sig intill hvarandra till gemensam gladje, gagn och den forsta kvinilosaksforeningen i Norden.
varn.
Var tid ser sinnen lifvas, krafter enas, fron lag- Redari i borjan af 1871 begynte tanken pa en sam- gas till grodd och vaxt.
Anmarkningsvard ar har snabb- manslutning att taga fast form.
En af det nutida Dan- heten i tanke och handling, ett vittne om ztt rorelscn marks mest kanda man, Fr.
Bajer, var med om ideen, sker i den ratta stunden.
och en dag i februari 1871 samlades i hans och hans Dci-l vackande och enande kraften bland vara konst- hustrus hus en krets af man och kvinnor och en kvin- narinnor ar Ida von Schulzenheim.
Varm anhangare a P i nosaksforening bildades, en afdelning af det i Geniive bil- kvinnoriias sak, sallsynt begiifvad, i besittning al en ge- dade internationella kvinnoforbundet.
I december samma nial administrativ formaga, agde hon ofverflodei af vas- Ar blef denna forening ombildad till en sjalfstandig dansk me och kraft, som blef det enande verkets grundval och forening, som fick namnet D a n s k K v i n d e s a m- byggnad.
Lange patankt, grundades foreningen " Svenska f u n d och hvars forsta ordforande blef froken Caroline konstriarinnor " varen 1910.
Dess forsta uppvisning va: Testman.
Ehuru bildad saledes redan 1871 i december ar biedt och omfattande anlagd; ett genialt grepp var att det emellertid i ar foreningen firat sitt 40-arsjubileum, ordna deii retrospektivt, att .da forsta gangen kvinnligzl dels for att forberedelserna till detsamma ej medgafvo att ' konstnarer upptradde lata dem trada fram i d o ~ i ~ e r a n d c festligheterna k o m o tidigare, dels val ocksa darfor att skara, i samlad grupp.
utstallningen blef ocksi beaktad foreningens verksamhet egentligen kan sagas ha tagit sin och besokt i en grad, som visade ett lifligt uppsltattaride borjan med 1872. af dess egenart, dess omfattning 3ch hoga korstrilit-liga Vi medhinna ej nu att inga i nigon historik ofver halt.
Dansk Kviiidesamfuilds utveckling och arbete, ej heller; Endast ett ar efter detta forsta och stora siag iii; (i::.
att narmare berora det for oss sardeles intressanta fak- eningen anyo fardig: med en andra uppvisning, denau tum, att Esseldes " Tidskrift f,or hemmet ' ' beredt jordma- ging i Lund.
Till sin hufvudpart bjuder denna p2 syz nen for detsamma; vi aterkomma dartill i en langre ar- verk; ett och annat representativt arbete af 80- och %I; - tikel, da vi ocksa fa tillfalle att behandla den intressanta talskoiist har dock medtagits, tillrackligt for att man; festskriften, som utgafs i samband med 40-arsjubileet: dess vasentliga drag kan aflisa utvecklingeni under: !r.
D a n s k ' K v i n d e s a m f u n d s H i s t o r i e gen- senaste decennierna.
n e m 4 0 A a r af Gyrithe Lemche.
Det tidigaste inflytande man har spirar.
ar franskt I Kopenhamn hugfastes minnet af foreningens bil- Fontainebleau-skolan, hvars konstnarer upptackte ock 3 dande genom en statlig fest den 24 febr.
i Tivolibaza- hela dess vidd iitergafvo skonheten i Paris ' nara OK- reiis stora festsal.
Bland de mera anmarkningsvarda gas- gifningar, liksom Walter Leistikow senare upptackte Ben- terna namnas konseljpresidenten och kultusministern, D. lim, miste ofva ett starkt inflytande pa unga ttmsti: a19i, K: s stiftare, representanter for olika kvinnoforeningar.
och det ar med nigra af boljande lofmassor och siif- Tal hollos af D.
K: s ordforande fru Riising-Rasmussen,.
rad luft fyllda landskap, som Julia Beck och kledvig af Gyrithe Lemche, Jutta Bojsen-Moller m. fl ..
Under Strandberg annu fangsla.
Ofriga samtida verk - af Eliri supen yttrade sig konseljpresidenten i ordalag, som vi- Molin och Emnia Toll - besitta i hog grad Eorfiiliirrg sade hvilken varm van han ar af kvinnornas sak.
Hvad och charm.
- Nagra Ar senare rakna vi landskapisier j. som viickie stor uppmarksamhet var hans uttalande om Fatal, d i daremot figurmalningen blifvit det ofvervaigancic att haii ansag en grundlagsandring, som icke medfor intresset.
En afglans af franskt inflytande ar skonjbart politisk rostratt at kvinnorna, for en omojlighet.
afven har, och Carolus Durand ar mastaren, hos hvil- P5 forslag af D.
K: s Kopenhamnkrets hade till ju- ken en del konstnarinnor gAtt i skola.
Stilen ar ~iobrl, bileumsfesten forfardigats ett baner, som nu blir Dansk fargbehandlingen smaltande i mjuka toner.
I olika riht- Kvindesamfunds eget.
Det framfordes af fyra hvitkladda ningar utvecklade, men typiska och charmfyllda poi-tratt- unga flickor och restes vid talarstolen.
Den sardeles bilder frhn denna franska period aro Mina Carlsons sjalf- vackra fanan hade komponerats.
af konstnarinnorna Ida portratt och Hildegard Thorells vackra bild af en ulig Hansen och Anna Munck.
fransk flicka.
En namnlista pa portrattister fran tienna Elpis.
tid skulle for ofrigt upptaga i det narmaste alla diiida svenska konstnarinnor.
Men landskapet - och denna gang ett aktsvenskt - - Rostrattsrorelsen.
Fem nya lokalforeningar for kvin- Far anyo sina tolkare.
I en rad dukar ha Charlotte nans politiska rostratt ha bildats: i Hybo, i- Landa och Wahlstrom och Marta Tynell - de bast representerade i Kilafors efter foredrag af froken Elin.
P a h a n, i Axvall efter foredrag af fru Jenny Velander och i R h n u m efter utstallningeti - gifvit oss kust- och vattenbilder, dar den fuktig2 luften, molnens drifvande massor och tunga av&amp; foredrag af froken Signe Wollter.
D e.
danska kvinnorna ha i ar haft ett jubileum att '
.
.
.
dersstunder gifvit .stamningar af varde och skonhet, Af @ ma datum, me?
e n annan skola - det moderia mil- leriets - aro verken af ~ d i t h Granstrom-von, ~ n a f f l, Editii.
Fischerstrom m .. fl;,.
i fargklarhet.
och bred ' teknik af stor dekorativ- verkan.
$om under ett, tidigare skede ofvervagei,.
afven nu portj-att: .och.
figurmalerig.
Bredt.
mal ?de i karf realism,.
.
.frappera rit ta ~llstr&amp;ys briljanta ~ ' M$rknadsmusikantern.
Fargstamningen ar fin och yp- perlig i Martha Rudbecks sjalfportratt och en stor del ofriga portrattbilder - vi namna bl.
a. Gerda Tirens, Anna Odmans, Elisabeth Barnekows, Martha Rydell- ' Lindstroms - sjalfulla och vackra.
QurmAleriet, knappt representeradt, lamnar nilgra prof pa Ida von Schulzen- heirns fargfina - och gedigna konst.
.- Inom grafik och akvarellmaleri mota nya.
och goda namn: Eva Beve, Elsa Bjorkman, Louise Stjernstedt - samtligas verk farglagda teckningar - Samt frAn ett tidigare skede Jeanna Bauck och Ellen Jolin.
Ottilia Adelborgs och Elsa Beskows teckningar tillhora har det basta; Fanny Hjelm besitter.
en rangplats som miniatyrist.
- Vara kvinnliga bildhug- gare aro annu ett fatal; Agnes Frumerie har nagra be- tagande graciosa grupper, Ruth Milles och Ida Thore- sen god och solid konst.
Sedan den tidigaste perioden af svenskt mAleri - 1600- talet - ha kvinnor varit verksamma, men sallan under gynnsamma forhallanden.
Det ar .den rika utvecklingen af ' hvars och ens egenart, en strafvan, icke under tryck- ta villkor utan i gladje och med framgang; som sam- manslutningen af konstasitlnor afse att avagabringa.
Observator ...
- -.
- - - - -.
- - Insand litteratur.
C.
E. Fritzes Bokforlags-A.-B., Stockholm: Predik- ningar.
Hallna i Stockholms Slottskapell af Clemens Ahfeldt, pastor i I (ungl.
hofforsandingen.
P.
A. Norstedt &amp; Soners forlag, Stockholm: Valda bref af Esaias Tegner.
Utgifna af: Otto Sylwnn.
W a h l s t r o m &amp; k W i d s tran d, Stockholm: Morgondagens ak- tenskap.
Komedi i fyra akter.
Af Jane Gernandt-Claine.
Aktiebolaget Hiertas bokforlag, Stockholm: Trasket.
Stockholmsskildringar af J.
L. Sto~kenstrand.~ Framtidens B o k f o r l a g, M a l m o: Mitt inlagg mot Prof ' Bengt Lidforss ' Kristendomen forr och nu.
~f Paul Rosenius.
.
.
.S.ind ' s Rosen, nun sie.
werden bluh ...
Goethe.
J. '
. '
rots .. allt och manga gar, rattfardighetskrafvet.
; som.
: en ljus trad genom utvecklingen.
Stilla men malmedvetet.
bi-.
dar det sin stund for godtgorelse a f.
tiders och genera2 tioners - kanske for lapge, lange %dan gjorda skuldin- satser.
Sagans och mytens forsonande gestalter aro ej tonima forestallningsbilder.
.Det.
ar lifvets fakta, som i dem lanat diktens lattare och fattbarare.
- form.
Finare.
.
och vackrare har val denna i all skonhet och a,ndan~alsenlighet inneboende forsoningskansla knappt kommit till kulturellt, uttryck an genom den hi- storia som omfattas af och ligger emellan r e n a s s a n- s e n s s p e t s a r och s p e t s.
a r n a s r e n a s s a n s.
Och i spetsarvas - ma uttrycket tillatas mig - vafnad, trots skor och bracklig, aga vi tidsdokument, ofta starka- re och mer talande an pergamenters prant och bockers tryck.
Ty guldets, silkets och linets fina traidar ha i spet- sarnas rytmiska linjer upptecknat tiders anda och gang, estetiskt, politiskt och icke minst socialt.
Glod och farg uppsog0 spetsarna ' u r ' Orientens jord, dar de hade sina kraftiga och narande rotter ..
Men Eu- ropa var det, som forst gaf dem den utveckling och full- andning, .som gjorde dem till spetsar i egentlig mening.
Ty genom renassansens renande inflytande nadde de har en koncentration och konstnarlig hojd samt darmed en maktstallning, som val kommit fa konstalster till del.
Hvilka harliga spetsar utgingo ej under 15- och 1600- talen fran klostren!
Hur stilla men kraftigt vederlagga ej dessa teorien o m.
kvinnans bristande konstnarliga skapar- kraft och stodja i stallet Goethes ord: " Es bildet ein Ta- lent sich in der Stille. "
Men kunde det val ock finnas ett adlare, jag skulle nastan vilja saga kyskare material for omsattning af en utaf kontemplationen nard och af klostercellen stangslad skonhetstrangtan!
Dock, det - ar ej blott den skonhetsmattade kontemplativa inspirationen som aflases .i spetsarnas harmoniskt vaxlande rytmer.
Allt vi- T ', dare omraden lade spetskonsten under sin.
spira, !are sig denna representerades af ni1 eller knyppelpinnar.
Till alla samhallsklasser fann den v i g, till Slott som koja, Kvinnlig djurskyddskonsulent.
De svenska djurskydds- foreniiigarnas centralforbund har upprattat en standig be- f~ttniiig soni djurskyddskonsulent och till dess forsta in- nehafvare har utsetts fru A n n a C h r i s t e l l, som Lm- der en foljd af Ar framgangsrikt verkat inom Helsing- borgs djtmkyddsforening.
Konsulentens uppgift skall vara.
att bist5 foreningar och enskilda i djurskydssarbetet, lam, na rid och upplysningar, verkstalla utredningar, verka for en saklig och vederhaftig behandling i pressen af djuisiqddsfrigor, intressera riksdagsman och i allmanhet ledande personer for djurskyddssaken, inskrida (efter an- malan, af djurskyddsforeningar).
vid djurpl3geritillfallen, dir. de lokala .foreningartia icke kunna inskrida, o. s. v. och formadde som kanske ingeii annan konstart att of- verallt utlosa den sa ofta af tidsforhallanden fjattrade!
konstnarliga instinkten: en formaga, hvarigenom den.kan-.
ske mest af allt - rojer sig som stormakt i konstens varld.
Men berusande blef ock SA smaningom dess skonhets niakt?
De &amp; s, som agandet af den tidens spetsar betin- gade, kunde till slut knappt uppdrifvas ens af det ' mest slosande hoflif.
Karleken till spetsar hade stegrats till kult, en kult, fordrande och hansynslos, med oberakneli- ga foljder, politiskt, finansiellt, socialt.
Nog hade ~ o l i k r i .. skal for sitt bekanta yttrande om spetsk-na:, ' Les grandi .. vendent leurs terres, les dames en vendent l&gt;e~prit.&gt;~ Men hur stora summor, som lyxbegaret och- prakt-.
lystnaden an kunde uppdnfva, s3 kunde de ' dock aldrig, 5.
.
godtgora de oerhorda forliister, som forfardigandet af dessa alltmer forfinade slojdalster kraft: ogonens ljus, lifsmod och kraft ofta vid knappt trettio ar; ' forhallanden som vor0 blott alltfor sorgligt vanliga.
kungliga pabud och massornas nivelleringsforsok.
Men var det val mojligt, att den konstart, som af kultur- och konsthistoriens fornamsta kannare ater och &amp; ter kallats " renassansens blomma och dess anaes lur- namsta uttryck ", med sin undergang skulle fa umgalla hvad obeharskadt lyxbegar och manskliga ofverdrifter for- vallat?
.
Man skulle vara frestad att sa tro, da man laser den text, hvarmed fru Ebba Salwen inleder sitt nyligen ut- komna vackra och sardeles val utstyrda arbete om ryska spetsar. '
Har sager forf.
bl.
a. pa tal om rysk halsoms-, broderi- och spetsslojd: " Med de enkla medel, som statt till buds, har detta skonhetsalskande folk (det ryska) forstatt att skapa at sig en hemslojd, som under arhun- dradena blomstrat och blifvit allt frodigare, medan sam- ma hemslojd vasterut af helt naturliga orsaker nastan ty- nat bort. "
Och denna nagot originella asikt krones med foljande profetia: " I osterlandet, dar hemslojdens vagga statt, dar kommer den afven att bevara sig langst. "
Men utvecklingens lagbundenhet ar rattvisare an sa.
Sociala krafter var det, som en gang vallade spetssloj- dens nedatgaende, sociala makter blef det ock gifvet att ater kalla dem till lif.
Och an mer, att kalla dem till lif under foimer agnade ej mindre att galda gamla oEor- ratter an att a nya omraden skapa bestaende lifsvarden.
Liksom de stora politiskt-filosofiska tidsuppfattningarna kommit till slaende uttryck i spetsarnas fina och skiftan- de former, sa har ock spetsarnas historia i stort sedt sammanfallit med de sociala kigornas.
Med deras steg- rade betydelse och maktstallning - har den spetsarnas ny- renassans skapats, genom hvars tillvaro i nastan alla Eu- ropas lander forsoningsbegreppet likt en ny eldstod re-.
ser sig pa konstens och kulturens omrade.
Om fru Salwens citerade yttrande, profetian inbegri- pen, endast gallt fargade och metalliska spetsar, sa hade man skankt det oinskrankt tilltro.
Men da de fallts om all hemslojd, kan man lyckligtvis inlagga en optimistisk ' gensaga.
For det forsta ar det ingalunda endast i Ori- enten, som hemslojdens vagga statt.
Den har sannerligen haft vaggor ofver hela varlden.
Och vidare, afses 1 ytt- randet afven den egentliga akta spetsslojden, hvilket maste vara fallet da fru Salwen sager, att den osterut blifvit allt - frodigare men vasterut nastan " tyn&amp; b o k 9, sa kan dess ' bestand inte garna sattas i samband med ett ur- sprung,.
som den aldrig haft.
Ty de akta spetsar, som ' onekligen finnas i (den narmre) orienten, ha aila upp- statt genom inflytande fran vasterlandet, som darmed tji1 fullo galdat den rika och befruktande gafva, det er, gCng sjalf mottagit.
Ty i vasterlandet var det, som den ii k t a Saval i Italien, som Belgien och Frankrike, dar den- na slojd under olika tider stod hogst, blef namligcc f o r m e n, tillsammans med m a t e r i a l e t, som betingar den, spetsens fornamsta princip.
Det var denna renassan.
sens plastiska insats, som sedermera alltjamt bld bcstarn.
mande for den a k t a spetsen.
Fran och med reticdlans individuella symetri, genom barockens organiskt sa-!
I i man- fattande dekorativa former, exempelvis i den fran nnidter.
af 16-1700-talet ledande (sydda) venetianska spetseii o51 Point de France, rokokons forfinade grace och oberak~e liga frihet, sadana de framtrada i Point och Dentelle de Bruxelles har detta drag t. o. m. genom spetscrnas s. k. upplosningstidehvarf bevarat sig lifskraftigt och konstbe-, stammande in i var tids spetsrenassans med dess citz; x- turalistiskt-stiliserande formbildning.
.
Men den spetsslojd, som tog afstand friii deuna p k - stiska fordran och pa egen grund gick egna vigar, ck;: forlorade darmed den ii k t a spetsens utpragkde tirng.
Och sa var just fallet med den spetsslojd, s o x krafiigt fortlefde ej blott i Orienten utan afven i i~arstaende e t i r w peiska granstrakter.
Har undergingo de fargade speisar- na dels en utveckling under paverkan af de akta, dds kvarblefvo de pa den standpunkt, dar de en gaag; gjcjo * s i n stora kulturella insats och formedlat ofvergaaigez ~ e 3.
lan broderiet och den akta spetsen.
Om dencs dc %r- gade spetsarnas textil-estetiska bragd tala manga p-&amp;fttigc.
skatter, forvarade i South Kensington-musee '; j.
T .crtA!
c. och Osterreichisches Museum i Wien. '
Afven om dessa folks konstslojd ej svara r m t ~eiG:; - sansens stranga kraf, ar den dock sa uts6kk tiack:: .., 2ri.
den gamla latinska smakregeln verkligen om de: ?.
bo&amp; fa galla.
Halst ju denna teoretiskt - hvarfor d2 c: 2f-; .n!
praktiskt - verkligen stammer med just rer,assmxmi o k.
tingade individualism.
Man behofver blot: drafrc?
sil '; till minnes de s. k.
" Point d ' E~pagne ' ~, Pivilkas gufrf- x ?.
silfverstruktur sa omslingrats af brokigt sillte, att d: a sin skimrande prakt paminna om lazurbrodetie ?.
D2 ioi.
star man en sadan konstgrens varde.
Kanskc \ x; ck: ock en dylik uppfattning, som for nagra i r sedar!
:: isp: - rerade Felix Aubert till hans djarfva forsok att %iver: uppta fargen i den spetsslojd, som h m mc: 1 hiii!?
: ?f nagra gamla, gamla gummor frin spetsarnas kfrzirg$cgzV anyo kallade till lif i sitt hemland, Norrnandic.
Och i Osterrike har A m a l i e S z e p s j&amp; pii dc!? ?.
textilkonstens forfinade omrade forenat oster- o&amp; casfcr- kvinnoarbeten, samlade och utgifna af Ebba Salwknl landsk konstuppfattning.
Saval i &gt; ' irish croche: ", SCm Sil; ti * l Sthml: 191 1, A.-B.
, Ljus.
11 textsidor, 38 planscher.
Pris 1250.
- rian virkning, hvilken i Osterrike natt ranger, qc~g~t, LIFRANTO fordelaktigast for damer hos V I C T O R I A ZU B E R L I N Kon f inen f ens stors f a Zr ' fforsakringsbolag.
eeeeoeeeeeeoeeeeeeoe~vee~~eeeee~eeeeoee~eeeeeeeee~eeeeeeeeee e e i e Arbeta for Dagny: genom att gynna dess annonsorer i e i
1.6.5: - ... ' D ' AG N Y - har hon inflatat Muranoparlor * med ett lika effektfullt som lyckligt resultat.
Di darfor Ebba Salwkn i " Ryska kvinnoarbeten ') for- ordar afven de fargade och m$alliska spetsariias uppta- gande i var hemslojd, ar detta visade fargintresse inga- lunda ett okonstnarli@ och tillfalligt hugskott.
, Ehu.ru i strid med den klassiskt akta spetsens princip och utveck- ling ar det ett lika vaket som kanske psykologiskt svar p i var tids och vara sinnens behof af farggladje - ett begrepp som i vart solfattiga land nastan blifvit den till- limpade konstens losen.
Men gor.
man denna eftergift, maste inaii ocksi vara klar p i konsekvensen: f o r l u s- t e n af d e n a k t a s p e t s e n s r a s m a r k e.
Men huruvida nu de i " Ryska kvinnoarbeten " syniier- ligeii val reproducerade brokiga spetsarna estetiskt sluta sig till ofvan anforda viickra konstalster och tillfredstalla var forfinade fargkansla, det a r ater en ' sak, Som den enskilda smaken far afgora.
- Kanske ocksa den allman- na kannedomen om ryssarnas beryktade fargsinne bor fa ett ord med i laget, vidt skildt soii det ar fran fullblods- orientalernas sakra och!
(ansliga blick for fargverkan.
Ellen Nordenstreng.
s ' &gt; ':.
3 vmket (gardesgarden):)) Der er tre Hons dode af dyk- i kerlig Kaerliglied til en Hane; de have plukket- alle .Ej; - (rene af sig; det er en fail Historie, jeg vi1 ikke beholde:.
: den, lad gaa videre! "
Og &amp; a gaar- den ogsaa videre ':.
r indtil Historien slutter med, Forsikringen om.
at: En-.
.. lille Fjer kan iiok blive tiI fem Hons.
.
.
n.
~ l m a F @ ~ ~ ~ ~ - D &amp;.
..
O.
$,.
,.
.
.
l ' ',: b.
S,.
.
.
. '
.
.
I m:.
..,, I.
. '
i.
.
.i ' t t Arbetet for R6da korset.
Roda korsets kvi * nnofor.4ning 1 ' onskar genom pressen vadja till Sveriges kvinnor att un-.
derstodja foreningens foslerlandska syfte - forfardigande:, ' i af sjukvardspersedlar for den frivilliga sjukvarden i krig, ' - genom giifvor eller genom ' att sasom medlem ' inga:.
; i foreningen.
Medlem kan vara dels passiv, som genom:.
- siii arsafgift stoder foreningen; dels .aktiv da, utom ars- i .. .afgiften, afven personligt deltagande i arbetet for sjukvard:: g i krig limnas, antingen pa foreningens lokal ' i Stock-.
holm, dar rnedlmnmarna gruppvis samlas tvA dagar un- ': i der host och var for ' utforande af arbetet, eller genom.
: att i hemmet forfardiga e n del .lattsydda plagg for sam- y!
ma andamal.
Arsafgift for sava1 aktiv som passiv ined-, (c lem ar 2 kr.
Standig medlem erlagger 25. kr.
en.
gang,,; i.
For alla.
Roda korsets kvinnoforenings lokal i.
Stock-;,: i holm ar Karlavagen 4, n. b..
.
', a Om sproglig Forstaaelse.
F or nogle Aar siden udkom paa et svensk Forlag en Oversaettelse af en dansk Bog, dens Titel og ovrige Data er det jo her ikke ' nodvandigt at meddele, da det blot er Meningen, at forklare iojnefaldende Exerripler.
paa Misforstaaelse og en morsom saadan forekom i det Arbejde, hvorom her tales.
.
Der stod paa et af Bladene den interressante Oplys- ning om en af Personerne i Bogen, at han horte at " tup- parna dropo i kallaren ".
Hiad v a r det mon de gjor- de?
tmkte man uvilkaarligt og saa fik man fat i den Bog, som det var hentet fra, og d e r stod paa dansk " lian horte Manerne dryppe i Kalderen ".
Nu betyder Ordet " Hane " visserligen paa svensk en " tupp " meq det kan paa dansk o g s a a betyde " e n k r a n " og det var ') kranarna som vor0 otata och dropo ') - og det var dette, som hortes op fra Kaelderen.
- Der, hvor svensk Sprogbrug har Benzviielsen " gaskran " siger en Daiisk Gashane - og for Ordet " vattenledningskran " - Vandhane.
- Skal Ollet tappes af Tonden sporges der efter I l a n e n som det skal tapes med.
" Glem ikke, at dreje Hanen riktigt om, for du gaar, at ikke Ollet skal gaa tilspilde ", siger Husmoderen til Pi-.
gen.
(At dreje Hanen = vrida pa kranen.)
Ord.
med Dobbelbetydning er jo i et hvilketsomheist Sprog - Faldgruber for Oversaetteren, og paa sam- me Gang ogsaa Provestenen afor hans Ordkunst.
Men nu maa en levende Ii a n e figurere tilsidst: H. C. An- dersens Hane i historien " Det ar ganske vist! "
Vaagn.
op!
vaagn op! "
galede Hanen og floj op paa Planke- ' t Promenad- kostym " o af marinblil Cheviot och engelsk Homespun Sidenfodrad Kr.
59., * Ulster .. .af Homespun Kr.
34..
.
...
AKTIXBOLAGET NORDISKA KOMPANIET, 3 ' * Venetianska glasparlor fran on ~ u r a n o.
.
.
STUREPLAN.
.
.
q.
.
.
.
.
.. .. ' ...
Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pi4 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklklor kan nian bestalla huju mariga ex. som helst.
Skall ' man .alltid prenumerera B dessa stlllen?
Ja, ifall nian oriskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
H v a d kostar Dagny I postanstalter och bokli3dwP Dagnys postpreniimeratioiis- och bokladspris ar kr.
4: 50 for ' / I, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
H vilka VII / kor .erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den som sanilar minst 5 preniinieranter, erhaller en pro-.
.
vision af kr.
1: - for hvarje helllrs-, 50 ore for livarje Iialfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumeraiit.
Huru skall man forfara hdllande?
for denna provisions er- Sedan man samlat minst 5 pretimneranter, gar man tillvaga pH ett af foljande satt: 1) Antingen: Genoni irisaiidandet af pretiumeratioiisafgiften med afdrag af provisiotien bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, nieii alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens.
adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi orngileiide pr postanvis- .ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
- ' Hvar, och t i l l hvilket pris kan man nummervis losa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skritvelser ratande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDUTBON, STOCKHOLM.
(Platss6kande.
f6 sina annonser @ rda Dagny for hnlfvn priset eller i l /?
6re pr mm.)
Lararinna Vardinneplats onskas till sommaren eller hosten af en iinkefru kompetent att med omtanke och sparsamhet skota ett battre hem, helst dar barn finnes.
Nagon lon fordras ej om i stallet en dotter i skolaldern far med- tagas.
Svar till barnk kar^ under adress S. Gurncelii Annonsbyra, Stockholm f. v. b.
28-irig bildad, musikalisk, husligt intresserad flicka onskar nu i var plats i Stockholm eller dess narhet som barnfroken.
Har genomgatt 8-kiassigt laroverk och kurser i barnavard och sjuk- vard.
Goda rekommendationer och referenser finnas.
Loneansprak 25 kr.
pr man.
och halfva resan fri.
Svar till S.
A. PSiryd p.-r: via Kal- Smaskollararinna, 21 ar, frisk och glad och med go- mar.
Ja betyg, onskar under sommar-: erien plats i familj.
Ar villig under- U n g flicka risa barn samt deltaga i husliga jysslor.
Svar till ~Larar innaa, denna onskar pl.
som skrifbitrade.
Svar markt: god handstil)), Delsbo p. r. Idiiings expedition.
5nskar plats i fa.milj.
Ar villig 3ch barnkar.
: Svar till sma an- jprak~, Smilands Annonsbyra, Jon-: oping.
.
Exam.
kvinnl.
sjukgymnast Hurtig Varmlandska ned tvaarig sjukskoterskepraktik pskar sysselsattning.
Villig med- .olja a resa eller till badort.
Svar: il1, Signe 20 ar^, Sv.
Dagbladets nufvudkontor, Stockholm.
onskar plats till forsta maj som husforestandarinna eller att foresta brukshushall, innehar de basta re- kommendationer.
Svar till maja^, Falun, p. r.
#, ---.
-- .- Folks kollir ar edo t t er onskar plats i familj att u n ~ l hiis- c~ (genomgatt hush~llsskola) soker moders ledning deltaga i liitsliillet.
nu reel plats soin .- husmoderns Ar van vid alla inom ett hcrn f; \ - verkliga hjalpreda.
Onskas anses rekoiiiniande goroiria ' !.
Svar till som familjemedlem och paraknas D 19 ar;), Skepsas.
ett vialigt bemotande.
Svar ~ S m a pretentioners, Falkoping, p. r.
3 1 - 4rig Norrlandska onskar onskar plats vid skola, pensionat eller dyl. Genomgatt fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala.
Kunnig i handarbeten.
TacksamF for svar till •â Undervisningsvan - Solleftea p. r.
1, Slojdlararinna bildad och af god familj, som ge- nomgatt arskurs vid en af vart lands fornamsta slojd- och vafnads- skolor, aflagt examen vid Andrea Eneroths lararinneseminarium, on- skar plats i hem eller skola.
Vid lon fastes mindre afseende.
Svar till a hemslojd^, Giimaelii Annons- byra, Malmo.
ildad, ung flicka som genomgatt husmodersskola onskar till varen plats att vara hus- moder beh jalplig med alla inom ett hem forefallande goroinil, ej grofsyssla, helst i ett storre hushall.
Svar till familjemedlem 2, Jeiiis- Ung flicka plats som siilskap ocli hjalp i familj (l~elst tjansteiiiariiia- familj) omkring d.
1 Maj.
Har ge- nomgitt hushallsskola, kunnig i handarbeten, vafnad s; mt cagd somnad.
Svar eiiiotses tacksamt inom 8 dagar till ~; Far~iiljerncdle~ii, Vasterlosa.
Till l: sta juni soker ting flicka plats 2 brukskontor soin skrifhi- trade e!
!er annan likri.
syssrlsitt- ning.
Ar 2fvcn villig deltaga i husliga sysslor.
Svar inarlit .~lk.~~ks- el.
Stationssarnhii !.leT, A.111n.
M- ningskontoret, Stockholn:.
Ung, Bildad flicka 5nskar som farniljeiiiedlem och mot fritt vivre plats i biittre faiiiilj, iar jungfru finnes, fiir att deltaga i husliga goron~al.
Oenotng2tt praktisk skola och; van vid hand- arbete och soniiiad.
Svar tili -.
?O ars, Bofors.
Plats som soker bittre flicka plats, kunnig i ett hems skotande.
Svar till var- dinna, varen 1912~) Karlstad p. r, Bildad Smalandska Tva flickor, (Norrlandska, sniil~ntiskil, 73: 22 ar) vana i hemgoromil, oiislca pa sensommaren plats i herrgard cllrr storre landtgird for att dekag; i i forekommande arbeten.
1 stallet for lon onskas nagon iedighci dag- ligtn.
Svar till:, Kerstin, Sigric Unnaryd.
barnfroken som genomgatt Hushalls- och Slojd- skola onskar plats i battre familj att hjalpa till med forekommande goromal.
Svar till ~i-iusiig~, Hvet- landa, p. r.
Ung, frisk SmalandsBicka och som njalp I i~iisTilillet ii11sk: is af ansprikslos 21 ars flick; ^.
k- nonigatt praktisk huskidlsskol: ~.
Kunnig i somnsd.
Syar till.
!Varin- Iandska~, P.
R. KristirieIiartisi.
Fullt kompetent flicka onskar mot fritt vivre medfolja till badort som hjalp och sallskap.
Rek.
finnas.
Svar vantas tacksamt under adress: Frtt Pastor Hakan; om under ett lirs rid gi.iionig8tt Kristinehamns 13rah !iskn Skola sjogren, Nassjo.
: handarbetsafdeiningul) soker plats tapisseriaffar.
Innelinft plats sorri laiidarbetslarariiina.
Siar till; Encr- $skr&gt;, Svenska TelegruivI&gt;yrin, Orc-) ro.
bildad och af god familj, som nomgltt arskurs vid en af v % lands fornamsta slojd- och vafnads-; kolor, aflagt lararinneexainen vid 4ndrea Eneroths Iararinnesemina- rium, onskar plats i hem eller h k a r plats sisorii Iijalp och sall-; ko !a.
Vid lon fiistes mindre af-; kap for att medfiilia till h; idort; eende.
Svar till hemslojds, Gu- ?Iler landet.
Svar iiioili 8 dagar maelii Annonsbyra, Malmo.
Uppsala, p. t '.
il1 DR. V.•â, Slojdlararinna, Ung flicka
LEDIGA PL A T8ERd Vid Oskarshamns lem en tar laroverk for flickor aro foljande platser lediga att till trada vid nastkommande hostter mins borjan: En lararinnebefattning med iii1 Vid dervisningsskyldigliet i svensk: franska och historia.
En lararinnebetattning med un dervisningsskyldighet foretradesvi aro for nasla lasar tva amneslara i matematik och fysik pa det hogr rinnebefattningar,.
foretradesvis pi stadiet.
Denna befattning tillsatte hogsta stadiet,.
lediga; en i tyskt p2 ett ar.
(hufvudiimne, studier i Tysklant Hogre kompetens erfordras.
Lc erforderliga) och svenska och en nen enligt lag.
nzatematik, fysik (hufvudamnen) Ansokningar, stallda till Styrelse kemi och l~alsolara.
Hogre kom For Oskarshanins Elenientarlarover petens erforderlig.
Lagstadgad lon For flickor, iiisaiidas fore den 1 extra pensionsbidrag.
Ansokiiinga april till skolans forestandarinn jamte lakarebetyg insandas till sty Froken I. Stjernberg.
reken fore den 12 april.
Skara hogre flickskol; Vid Ronneby Samskola (under omorganisation till korninu.
nal mellanskola med forb.
afd.
: aro tvenne lararinnebefattningar le- diga f r h och med hostterminer 1912: den ena med undervisnings skyldighet forelradesvis i forb.
afd (amnen och kurser enl. folkskolan!
normalplan), kompetens: hogre lararinneseminariuni el.
folkskole.
seminarium: lon 1,200 kr.
; der andra med undervisningsskyldighei hufvudsakligen i modersmalet och tyska (ungefar 15 t.
' i mellanskolar och 10 t. i forb.
afd.
), kompetens ' hogre lararinneserninariuni ellei motsv., lon 1,400 kr.
Ansokningar stallda till Styrelser insandas fore deii 15 april till sko- ans forestandare, Ronneby.
, folkhogskola finnes instundai !de plats for sonimarkiirs Lararinna kompetent att undervisa uti konst- vafnad och finare handarbeten samt; venska spraket med foretrade for ien, som iifveii kan leda satig.
Vi- rlare meddelar: rektor H. Od hner, idr.
Lunnevad, Sjogesta.
Sprid Dagny!
Vid Kristianstads elemen tarlaroverk for flickor.
.
Befattningen som Fores t andarinna ar ledig vid Eskilstuna Elementar laroverk for flickor at t til It rada med ingangen af nastkommand lasar.
Under \ ~isiiingsskyldighet (fol slagsv ' is) i engelska ocn histori: Hogre ko111 petens erforderlig.
Al Ioningsformaner de i lag stadgad jamte bidrag till pensionsafgiftei Ansokningshandlingar, itfoljda a vederborliga betyg (afven flan la kare), insandas till laroverkets s ty relse fore den 10 april.
Gymnastikdirektor, helst centralist, erhaller assiste) t plats 25 april i utlandet.
Sprak kunnig har foretrade.
Vidare genon E.
L., 6 Grefmagnigat.
4 tr. vanstei Riks T.
3998, mellan kl. 11,30 -- 1 Duglig kvinnlig kontorist, Husforestindarinna.
4 i 6 st. stadgade ungherra (tjansteman) som amna bilda ge mensamt hushall, soka vardinn sorii kan bidraga att moblera 2 c 3 runi af vaningen samt stalla koks iiiateriel till forfogande.
Reflekte rande torde sriarast for narmar1 upplysningar .hanvanda sig til nTjansteman~, p: r. Ludvika. '
Gy mas tiklararinna.
Vid v id kopings Elementarlaro verk for flickor iir fran och Ilie (hostterminen 1912 plats ledig fo en examinerad.
gymnast,iklararinna Lon 500 kr.
Ansokningshandliiiga: insandas till skolans styrelse forc den 10 april.
. '
Energisk dam med hag och fallenhet for anskaf fande af forsakringar bland kvinnoi erbjudes harmed formanlig fas vid storre lifforsakringsbolag: iro foljande platser lediga att till med vana att sjalfstatidigt fora ocl plats generalagentut iiied delvis tjanst: rada vid instund.
hiktermins bor afsluta bocker, erhaller god aiistall goring 5 generalagenturens kontor ning i storre landsortsstad.
Foto jan.
Narmare genom iinderhandling mec grafi och iiodiga ' upplysniiigar fo Ett iimiieslararinnebefattninj aI&lt;viniilig ackvisitor^, denn: med undervisningjskyldighet i. nia platsens tillsattaiide emotses mark sign..
.
.
: ematik och naturkunnighet, fore nDiiglig kontoristn iinder adres!
tidii.
kontor.
: radesvis pa .. det hogre stadiet S. Gulnaelii Annonsbyrii, Stockholn Hogre koinljetens erforderlig.
Loi f. v. b.
A i g t lag samt bidrag till peiision ifgif ter.
Lararinnebefnttningen i husli~ ~konomi med tjanstgoring tv2 ar for ett litet husliall saiiit brtradc van vid arbete pa egenn-hand, per ~etsdagar i veckaii.
Lon 400 kr.
i svensk o. tysk handelskorres.
Ansokningar stallda till Styre1 och sallskap at en gainnial frii ons, Fekt stenografi, o. maskinskrif:; en for Kristianstads elenieiitarla kas ni1 genast ett medelalders frun poridens, erhaller plats genast.
Ans - overk for flickor, insandas forc timmer,.
helst med nagon vana vic [iing, med iippgift .ii lon, Lilder o. ref len 10 april till laroverkets fore sjiikvard.
Svar, iiiarkt nG.n, mec: il1 nI (ontorist-n,.
Ludvika, p. r. nppgift om loneansprak, referensei; fandarinna, froken L.
Loven.
samt tid da platsen event.
kan till.
*.
tradas, insandas till Norrk.
Tidn kontor, Norrkoping. '
s.
Som hus for est andarinna Kvinnlig Kontorist, Enkel,.
battre flicka,, Vid Hogre elementarskolan i Lund for flickor Vid Ebba Lundbergs h. laroverk f, flickor.
cunnig i kartritning * ' och rakning; anit nied en god handstil, erhaller genast anstallning,.
om.
betyg, re- Malsingborg, finns till .liostterminen tommendationer och uppgift.
om dats for lararinna.
'; Amneii mate- oneansprik etc. insandes till di: r till nasta hostteriniii en lararin- natik, fysik och kemi p5 hogre itriktslandtmatare H. Nyman, Visby.
; tadiet och som bianine svenska i ieplats ledig.
agre klass.
Hogre kompetens ford- Amnen: tyska p i olika stadier, .as.
Lon for fil.
kand. el.
fil.
niag.
orenadt med handledning af of- ned profarskurs 1,500 kr.
eljes lon ingsundervisning; geografi som ilil.
lag.
Ansokningar insandas fore ien 20 april till forestandarinnan.
liamne.
Lon enligt lag, jamte sarskild er- ittniiig far ofniiigsiiiidervisning.
Hogre kompetens samt stiidier i, an att behandla n&amp;vsjuka, ej un- ' yskland.
Ansokan siiides fo.re den 10 april ler.
25 ar, Onskas till den 1 ' april- ivar iiied lonepretentioner till Ama.
11 foresthdarinnan.
ia Sjoberg, Kafe Tomten, Oster- und.
Sprid Veckotidningen; YNNA ALLTID DAGNYS D A GNY!
ASTRID A H L S T R ~ M &amp; C: o. Deposition.
Kapi tairakning MODEAFFAR 18 ~malands~atan 18, Stockholm.
BremermFor bun dets (Vid Norrmalmstorg) Sparkasse- rakning.
- Prenumerera Rekommenderas B. Stwemagasinet A. KOPMANNABANKEN, 15 Stureplan 15.
Platsfbrmed!
9 % DAGNYI specialaffar for Mattor, Gardiner,; angutstyrslar, Hemslojdsvafnader, hktyger, Handdu kar, och Hvita vid ifnader m. m. m. m. allt till myc- Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan: et laga priser.
~mfattar 3 ettariga afdelningar.
De 15 Stnreplan 15.: va senare aren agnas at special- huset bredvid ~ i t e k e t Svanen.
; tudier.
Afgangsbetyg fran semina- iet medfor flhogre Ilrarinnekorn- Wirens ofverfeta LANOLINTV&amp; fina varldens favoriival!
3etensu.
For intrade i afdelning I ford- Erhalles i hvarje viilforsedd parfymhandel samt direkt fran ?L.
G. Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Hoflev.
: as fullstandigt afglngsbetyg fran J-klassig f Iickskola.
21 Lilla Vattugatan .Z!
Stockho1,m.
Afsokningar atfoljda af betygs- afskrifter, frejde- och lakarebetyg: orde fore den 8 juni insandas till .Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54. seminariets forestandarinna, Sodra Vagen 23, Goteborg.
Prospekt pH A h.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byr % oppen 1 1-4. begaran.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjokskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Goteborg i Februari.
: Nord.
A.-B.
51706) S@rebsn.
A h.
tel. 82 1 1..
Rikstel.
68 98.
Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 82, .- - STOCKHOLM.
Hogre Lararinneseminariet - - - w. 2iks Allrn.
tel. 48 16. te).
2; ' 0 %.
a Fredrika Brerncr -- Forbundet Finnas anmalda lektioiisgifvars, in- ch utlandska, hushillsbitradcn af olika slag, barnfroknar, kon torsbi-: raden, gymnaster m. ni.
Mottagningstid Id.
1 %.
4.
Aberopa all t id annonserna i DAGNY!
Andrea Enero t hs Handarbe tsseminarium.
lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnkliider m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
KAR1 N EG N ER, Stockholm.
iibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
Adr.
Drottninggritai~ 5: Gynna Dagnys annonsorer!
Af Kungl.
Ma - t godkand, hogre lararinnehrs.
Fullstan- digaste och grun ligaste handarbetslararinneutbildnil~g.
Anmal- ningar t111 ny kurs, som borjar i sept.
1912 mottagas.
Prospekt lamnas 1 /, 12-1 /, 1 och skriftligen, I; (a~duansrnakareg.atan 8 B, (K.
R.
4q3.
I fr. A h.
tel. Brunkeb.
45 36.
Stockholm.
J-.
--- - - - ---- T - .. - EVA E Q N ~ R, Malmii.
: ersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Kvinnliga: arbetsomraden.
+ O + Q i + i 2 i t i Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom: Fredrika-Bremer- + Forbundets Byra, r 6 O + 4 g O 2 4 + e 8 Q t e InnchPIIsf Orteckning.
Dagens nummer inmehAllera Anna Maria Roos --.
50 ar.
Af Aivva U p p s M i ~ Politisk rostratt for kvinnor.
Statistisk utredning al Lud!
i~ Widell.
81.
Af Hilrna Bomlius.
RostriPttsptopositionen.
Landvinningar.
Forlikningsbillen fallen.
Dansk Kvindesamfund - 40 ar.
Af E@is.
svenska konstnirinnor, D Af Observator.
Spetsar.
P.
Af Ellen Nordenstreng, Om sproglig - Fors t anelse.
Af A h a Forsbe~g~L) dhojj.
Inshd litteratur.
Notiser.
- - - - - - - - P Prenumeration- Damy sker ii narmaste postanstalt eiier bokhandel.
r
