# ID: svediakorp-per537
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,135
# sentences: 904
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~ t o c k l i o l m don.
28 ' Ntr 1 3.
e Preriumerationspris: kr.
4: 50 11s ar.
kr.
2: 50,, 3: 5 0 l l k,,;.
., L: 25.
.
111 ar.
81~,,; - Losnummer 10 ore.
.
Prenumeration sker &amp; val l landsoiten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85: uteifningstid hvark torsdan.
ers.
1~12.
.
.
, 5: e ' &amp; rq.
.. ...
Annonspris:.
I I Redaktor o. ansvarig utgifvare: I Exped ' ition ' '.
och Annonskontor:.
l 5 Ore per mm.
.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. ' Marginalannons under texten 15 Mottagningstid: mm: s hojd per gang 10: r. kl. 11-12.
Rabatt: 5 ggr 5 010, .l0 ggr .10 ' %, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010..
Post- och telegrafadress: Annons bor k r a inlimnad Sthlm 19i2.
F. ~ n ~ l u n ~ &amp; o k t r.
senast mandan f. m..
DAGNY.
stockhoim. '
E L L E N KLEMAN.
.
.
- Politisk rostratt for kvinn ' or ..
Statistisk utredning af Ludvig Widell. '
E n kvinna med utomordentligt mangsidig kannedom och rik erfarenhet ' af olika folks psykologi, miss Ruth Rouse,.
Kristliga Studentvarldsforbundets sekreterare, fall- de en gang om oss svenskar ett omdome, som jag sedan ofta har erinrat mig: " You are curiously.
theoretical ".
Det sades hvarken som klander .eller berom, endast som en iakttagelse.
Som orsak eller i alla handelser starkt bi- .dragande oms ' tandighet antyddes af den skarpsynta engel- skan var egenskap af en liten nation, som kan taga sig tid att fundera i en 1angt utstracktare man an en stor nation ined en mangfald uppgifter framfor sig, som det utan uppskof m a: s t e. tagas .itu med, omedelbart.
BAde iakttagelsen och dess foreslagna forklaring gjorde.
ett starkt intryckj just emedan de hos personen ifraga vor0 kemiskt rena fran hvarje skymt af nationellt ofvermod.
For alla tankbara fragor tillsattas kommitteer e.
l ut- redningsman.
Endast genom berg af papper, genom mil- tal af, trycksvarta kan man har i Sverige komma till att pa allvar ifragasatta, an saga besluta nagot nytt i lag- stiftningsvag; Grundlighet och samvetsgrannhet aro ju i och for sig all ara .varda.
Skada blott, att man genien- ligen, nar pappersluntorna foreligga fardiga; anda inte undgar risken af ett initiativ - om man namligen vill foretaga nagot -, eftersom resultaten sallan anses oom- '.
.
.
.
.
.. tvistliga;.
Den sakrare utvagen anses, da af forshtiga medborgare vara att forblifva vid status quo, och dar- med ar.
man pa samma punkt, som da undersokningen borjade, med pappersluntan som.
.bevis pa sin goda vilja.
I.
I midten af innevarande manad har den andra ' delen af den af k. m: t 1909 anbefallda " utredningen " rorande politisk rostratt for kvinnor utkommit .af trycket.
.
Forra .delen, den af prof. C.
A.
- Reuterskiold utarbetade fram- stallningen af tillampningen af kvinnans politiska rost- ratt i utlandet, blef som bekant synlig redan forliden var.
Den nu utkomna ' andra delen a f.
utredningen ar utarbe- tad af chefen for statistiska centralbyran, ofiierdirektor Ludvig Widell: Forfattaren har uppdelat sitt amne p3 tva afdelnin- gar.
Den forra behandlar " Kvinnorostratten ur pditisk synpunkt ".
Den senare afdelningen har forfattaren be-.
namnt: tr kvinnorost ratten ur social synpunkt ".
I forra afdelningen undersoker forfattaren s a ' godt sig gora later med hjalp af det .material, som statt ho- nom till buds, den kvinnliga rostrattens politiska.
inverk- ningar, m. a. o. verkan p i partistallningen i- de lander, dar den redan inforts, samt verkstaller en sannolikhets- berakning angaende riksdagsmannavalen i - Syerige .l91 1, ' '.
-.
146.
: DACNY ganska narliggande och sannolika slutsatser.
Ahes i 111.1 foreliggande aktstycke saknar salunda psykologen ej till- falle att ge akt p i den teoretiska slutledningsverksamIr !e- tens beroende a1 andra an teoretiska forutsattningar.
Forf.
har ej brytt sig om att sammanfora resultatm af undersokningens forra.
del.
Ingenstades E denna r2k.
nar han med det enkla facit: en partiforskjutning som foljd af kvinnans rostratt har ej kunnat konstateras i ni- got af de lander, dar denna ar inford.
Soni en egendomlighet bemarker man, att da forf.
- fullt riktigt och sakligt - betraffande valresultaten i Norge framhaller, att de ej bevisa resultaten af allman kvinnlig rostratt, emedan kvinnorna i Norge vid de po- litiska valen endast haft inskrankt rostratt, han i detta sammanhang ej tillater sig den utvikliingen att h a i- pa- minna om, att i F i n l a n d den fullt a 1 f m ii n n c, kvinnliga rostratten ej mindre an den inskrankta i Norge af allt att doma lamnat partifordelningen oforkrankt.
Forfattaren ofverlamnar at lasaren att sammanfora de intressanta uppgifter.
han p&amp; olika stallen lamriar om o k-a n i n g e n af kvinnornas deltagande i de val, till hvilka.
.
gan.
de fatt berattigande.
I Finland visade sig - tydligen p i Tabeller och uppgifter om rostetalens fordelning pli grund af den politiska situationen - vid de politiska va- olika partier finnas i utredningen endast for Finland och len 1910 en tillbakagang i kvinnornas deltagande, en till- Norge.
Eftersom valstatistiken ofver de olika partiernas bakagang, som dock ej var storre an A mannens sida; rostetal.
icke skiljer p&amp; manliga och kvinnliga valjare, har minskningen var densamma, i procent raknadt.
I Austra- forfattaren mast anvanda indirekta metoder.
lieri ater har kvinnornas deltagande i valen till forbunds- Angaende Finland ville en konservativ svensk politi- parlamentet stigit fran val till val.
Norges kvinncr ha ker och statsvetenskaplig fackman for nagra Ar sedan annu blott ett stortingsval bakom sig, men de kornrnoa- genom ett fran fackmannahall lindrigt sagdt forvanande nala valen visa en stark okning af kvinnornas ddtagan- fillvagagAngssatt demonstrera den kvinnliga rostrattens de: fran 9,5 %.
af rostberattigade 1901 till 19J % Ar omedelbara och otvetydiga resulterande i framgang for 1907 och 26,2 % 1910.
Okningen fran 1907 till 1910 ar socialismen.
Detta for konservatismen sa kilkomna ar- sa mycket mer anmarkningsvard, som rostratten 1910 ut-.
gument- mot inforandet af kvinnlig rostratt erhaller intet strackts till allman och de kvinnliga valjarnas antal dar- stod af direktor Widells jamforande utredning.
Skillna- igenom okats med mer an tre fjardedelar.
derna i partifordelning de olika valkretsarna emellan aro Den enda allmannare formodan, som forf.
Pillitit sig for stora for att kunna forklaras genom det i forhallan- med anledning af kvinnornas lifligare deltagande i valen, de till.
mannen storre eller mindre antal kvinnor, som faller han pa tal om valen till det australiska.
forbunds- deltagit i.
valen.
For ofrigt visar det sig, att under det parlamentet.
Forf.
finner angaende dessa, att ju lifligarc t. ex. .i Tavastehus ' lans sodra och Viborgs lans vastra deltagandet i valen i allmanhet ar, ju mindre ar skillna- valkrets det relativa antalet kvinnliga valjare ar ungefar den mellan mannens och kvinnornas deltagande och h. l i k a.
s t o r t, ar procenttalet socialdemokratiska roster gar hartill foljande anmarkning: " Di ett starkt ddtagzn- hogst vasentligt ' o l i k a, namligen i den forra 60 %, i de i valen maste som regel fosegis af en intensiv val- den senare endast 40 %.
Vid jamforelsen mellan olika agitation, torde nyss berorda forhallande antyda, att val i samma.
valkrets visar det sig enligt tabellerna, " att kvinnorna erbjuda ett tacksammare falt for sidan agita- i allmanhet i de valkretsar, dar kvinnornas relativa antal tion an mannen. "
P sammanhanget finnes intet, som an, bland de i valen deltagande minskats, har samtidigt so- tyder, att denna psykologiska reflexion - ett af de stil- cialdeniokraternas andel i de afgifna rosterna okats.
Man len, dar for: s egen idiosynkrasi med afseende p i sitt skulle haraf vara bojd att sluta till att de kvinnliga val- unde@3kningsobjekt framskymtar - skulle inskranka sig jarna mera an de manliga rostat med de borgerliga par- till forhallandena i det heta klimatet.
Emellertid har forf.
tierna.
Emellertid aro forandringarna sa sma, att de utan psykologiska kommentarer vid behandlingen a• ’ Nor mycket val kunna bero pa en partiforandring inom val- ge och Finland meddelat, att lifligheten i kvinnornas del- jarkaren- ofver liufvud ".
tagande icke alltid statt i proportion till lifligheteri af I ' det hela har forfattaren hallit sig till en objektivt mannens deltagande inom samma valkrets.
Hvad fin-.
undersokande kommentar till sina uppgifter.
Dock har land betraffar, var t. ex. " mannens deltagande mycket da- han har och dar i denna kommentar framkommit med ligt i Vasa lans sodra valkrets, som i fraga om kvin-s tamligen starkt fargade subjektiva formodanden, medan nornas deltagande stod nast hogst i hela landet ".
han ii andra sidan i andra fall med tystnad forbigatt I [Finland finner forf., att kvinnorna lifligast deltagit darest kvinnlig rostratt enligt Liberala samlingspartiets progra@ varit inford.
Forf.
kommer i hvarje sarskildt fall: till det.
resultat., att den kvinnliga rostratten i c k e .v.e '; k.at n a g o n f o r s k j.
u.
t n i n g af.
p.
.
a r t i s t a l 1 -.
.
n i n g, e n.
.. ' ~ n ~ a i n me d ~ rikas Forenta Stater .&amp;dervagar f&amp;.
icke detta " omdome.
Han: meddelar blott nagra .f&amp; siffror om,.deltagandet i valen, som han formodar vara oriktiga af ' den grund att " en officiell valstatistik synes icke exi- stera i ' d e ifragavarande staterna ".
En viss uppmarksam- het vacker det, .att forf.
sis6m,, en uppgift som.
.
.
e j kuh ' a!
: k o n t r o l l e r as " .omtalar .. att kvinnlig rost- ratt ' * &gt;skali;.
.
hafva inforts afven.
i Kalifornien ".
Likval hanfor han ' till staterna med kvinnorostratt icke blott Ka- lifornien, .. dar,.
som Dagnys lasare torde erinra sig, kvin- norna redan haft tillfalle att rosta - i slutet af forlidet Ar.
- och begagnat sig daraf i en utstrackning, som till och med ofvertraffat rostrittsvannernas forhoppningar, utan afven Oregon, dar fragan under 19 12 skall afgoras ge- nom fkkomrostning.
Daremot omnamnas icke Kansas och ' Wisconsin, om hvilka detsamma galler som om Ore- '. '
' '. '
.. D A G NY .. i de valkretsar, dar de varit talrikast i forhallande till mannen: " ju storre makt vid valen kvinnorna genom sin numeriska ofvervikt agt i forhallande till mannen, desto mera hafva de ocksa utnyttjat den genom ett lif- ligt deltagande ".
Pa denna intressanta.
punkt haller forf.
inne med .slutsatser.
.
Ocksa nodgas han fjorton sidor langre fram gora den villsamma iakttagelsen, att i Nor- ge i motsats mot Finland " i allmanhet de trakter af landet, dar kvinnorna vor0 mest ofvertaliga bland de rost- berattigade, visa det minsta antalet kvinnor bland valjar- na och tvartom.
Ju talrikare kvinnorna vor0 i valmans- karen, i desto mindre utstrackning begagnade de sin rostratt och omvandt ".
Egendomliga sa val.
genom uteblifna papekningar som genom befintliga forklaringar aro forf: s redogorelser och kommentarer angaende val af kvinnliga representanter i Finland och Norge.
.
Angaende Finland meddelar forf.
tv&amp; tabeller, den ena uppstalld efter .valkretsar, den andra efter partier.
Af 2W representanter vor0 1907 19 kvinnor, 1908: 25, 1909: 21 och.
1910: 17.
Forfattaren finner haraf anledning an- marka:.
" Denna ansenliga minskning synes knappast kun- na tydas p2 annat satt an sasom ett tecken till att de kvinnliga representanternas deltagande i landtdagen an- setts gifva.
mindre tillfredsstallande resultat. "
Det har icke fallit forfattaren in, att variationen, da partisplittrin- gen ar sa stor och det inom hvarje parti galler sa ytterst sm&amp;.
tal som har, kan bero p&amp;.
tillfalligheter, - ett .ganska egendomligt forbiseende hos en fackman.
Ej heller har han funnit det modan vardt att i detta sammanhang un- dersoka och kommentera, hur det .staller sig inom de olika partierna i fraga om " denna ansenliga minskning ".
Han pivisar visserligen, att det ar inom det gammalfin- ska partiet, som den anmarkningsvarda sankningen i an- talet kvinnliga representanter fran 6 1907 och 1908 till 4 1909 och 1 1910 agt rum.
.Daremot finner han ej skal att i detta sammanhang minnas hvad han pa fore- gaende sida talat om .och som .afven tabellen utvisar: att det gammalfennomanska partiet i det hela gatt oaf- brutet och starkt tillbaka.
: .. Jamfor man emellertid i detalj, efter parti, antalet) kvinnliga representanter 1910. och 1908, (hittills hogsta siffran: 25), sa befinnes.
det, att u n g f i n. s k a p a r t i- e t sa val som s v e n s k a f o l k p a r t i e t, hilkas stall- ning varit ungefar densamma vid de olika valen (liksom de varit ungefar jamnstarka med hvarandra), valt s a m- m a antal kvinnliga representanter ar 1908 som 1910, namligen ungfinska partiet 2 och svenska folkpartiet 3.
Minskningen i antalet kvinnliga representanter kommer pa gammalfennomanerna (5, fran 6 1908 till 1 .1910), pa socialdemokraterna (2, fran .l3 1908 till 11 1910), samt landtmannaforbundet, som 1908 hade en kvinnlig repre- sentant, 191 ' 0 ingen.
For en rent objektiv betraktelse synes denna jamfo- relse " knappast kunna tydas " som plausibelt bevis f,or " att de kvinnliga representanternas deltagande i landtda- -.
.
gifva.
mindre tillfredsstallande resultat ": gen ansetts Ett parti, som gatt starkt ' framat, ar landtmannapar- 147 tiet: fran 9 representanter 1907 till 17 1910.
Detta parti har endast 1907 och 1908, daremot ej 1909 och 1910 haft en kvinnlig representant.
Fransedt.
detta parti tyckes det, som om kvinnornas utsikter att bli valda stode i ett visst forhallande till partiets relativa styrka vid respektive val.
Atminstone lig, ger det nara till hands.
att tillskrifva nedgingen i anta- let kvinnliga representanter for gammalfinska partiet den atergang - med atfoljande modloshet och, brist ' pa ini-.
tiativ - som gjort sig gallande for partiet i det hela.
Att marka ar vidare det ingalunda ofverraskande utan tvartom helt forklarliga forhallandet, att .det ar det nume- rart starkaste partiet, socialdemokraternas, som .har.
afven det relativt storsta antalet kvinnliga.
representanter, och att det e n d a parti, som innu ingen gang.- haft- nig&amp; &amp; dan, ar det till antalet svagaste (kristliga ' arbetarforbun- det, som haft 2 representanter, manliga, 1907 och 1908, och 1 1909 och 1910).
Det darnast svagaste partiet ar .landtmannaforbundet, som blott tva ganger haft en kvinn-.
.
lig representant.
I Norge tillhor som bekant annu.
endast.
e n kvinna s t o r t i n g e t: ': froken Rogstad.
Dir. Widell omtalar hennes val till suppleant, men ej, da hon faktiskt intradt.
En tabli ofver kvinnliga representanter .och s,upplean-.
ter valda vid k o m u n a l a val visar fran.
1901. till 1910 en betydande okning: fran inalle!
98 repreentan-.
ter och 160 suppleanter 1901 till 210. represe&amp;&amp;r och 380 suppleanter 1910.
Utredningens forf.
finner det egen- domligt, att antalet icke blifvit storre.
" Det forefaller, som om de kvinnliga valjarna i Norge icke skulle hysa allt for stort fortroende for sina &amp; e d ~ ~ s t r a r ~ f.
o r m att &amp; ~a.
.
.. tillfredsstallande skota.
offentliga uppdrag ".
Hilrnq Borelius.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
' I.
,.
.
...
..
De kvinnliga telegpfistema hos civilministern.
, D&amp; kvinnliga telegrafpersonalens.
forening har uppvaktat ci- vilniiriistern med, en skrifvelse, hvari anhalles, att telegraf- styrelseils f@-slag till stater ' for telegrafverket ' i de punkter; som berora namnda personal, utan forandring matte framlaggas till riksdagens profning.
De.
sakkunniga ha i sitt forslag gjort en del besparingar i den af styrelsen uppgjorda staten.
Deputationen framholl for civilminis- ' ' tern, att genom besparingsatgarden skulle den .omtalade likformigheten ej upprias,.
- enar ' telegrafisterna dari: genom fa samre .afloningsformaner an med dem ' jamn- stallda kvinnliga postexpeditorer. '
, Glom ej att fornya, kvartals-: ...
1 4.8 DACNY.
- -- - - -.
.
Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret.
I ankdqing af en passus i yrkesfarekommit-.
.
t6ns betankande.
Som red.
finner det vara af storsta itztresse att f&amp; den fraga som under ofvanstaende rubrik af fru Anholm upptagits i Dagny ur skilda synpunkter belyst, ha vi vandt oss till pa detta omrade speciellt sakkunniga, de kvinnliga yrkesinspektorerna i Finland, Norge och Danmark, froken Vera ii ' jelt, fru Betzy Kjelsberg och froken Annette Wedel, med anhallan ont ett uttalande i sahen.
Froken Hjelt har haft godheten att omedelbart villfara var bega- ran, hvarfore vi i dag aro i stand alt kunna meddela hennes varde- fulla inlagg.
Ehuru till dels af af vikande uppfattning fran.
fru AIZ- holm skaller sig froken Hjelt direkt gillande gentemot as~kten om; att lagst@ningen afven bor berora forhallandena i sedlrgt ufseende nom arbetsomradena.
Till veckotidningen Dagnys arade redaktion!
Midt uppe i pagaende landtdagsarbete hinner jag icke E. n. agna det mig tillhandakomna uttalandet af fru Maria Anholm nagon som helst ingaende uppmarksamhet.
Jag maste inskriinka mig till att i nagra korta losryckta sat- ser berora de narmaste,.
intrycken af en forsta hastig ge- nomlasning af forenamnda uppsats.
.
Det s. k.
9 ' o p e r s o n l i g a k a p i t a l e t ' ' omhan- derhafves ju dock.
af ' rorelsens administration, i spetsen for hvilken oftast star en tekniskt bildad person, som sa- lunda merendels har forutsattningar for att icke blott va- ra.
en bra affarsledare utan ocksa ager allmanbildning nog for att kunna folja med tidens humanitara strafvan- den och tillampa dem i sin verksamhet.
Han.
bor Glun- da likaval som den enskilda arbetsgifvaren vara agnad att kunna ansvara for att " anstandighet och goda seder aro radande bland hans under.ordnade9 '.
Det " operson-.
tiga kapitalets ' ' omhanderhafvare har jag funnit oftare ' n~otsvara berattigade ansprak pa human ledning af fa- briksforhallandena, .an da i spetsen for rorelsen statt den enskilde arbetsgifvaren, som ofta anda in i det minsta ' %oker sitt ": Man.
skulle snarare kunna saga ju storre " op.ers.onligt!
kapital ' ' (aktiebolag) desto storre, finare och mera hygieniska fabriker, desto battre ordnade och liberalare arbetsforhallanden, desto battre tillsyn af flera och mera framstaende tillsyningsman.
.
Felet betraffande de ofverklagade fabriksforhallandena bor enligt min mening icke sokas i.
industriens ofver- gang fran den enskilda arbetsgifvaren, som ofta " i de g o d a tiderna " var en nog s2 stor despot och ut- pressare af den manskliga arbetskraften, till " bolagsvalJ @ e$ ' .+. '
Sn,ara~e; torde man kunna soka bristerna i a f- s a k n a d e n a f k. '
v i n n l i g a s. k. s a l m a s t a r e i fabriker, s o m t i l l s t o r r e a n t a l sysselsat- ' t a k v i n n o r o c. h b.a r n.
I .stora fabriker med man- lig och kvirinlig iiersodal ligger det ' nara till hands att tanka.
sig saval.
manlig som kvinnlig salmastare medr olika!
b$ogenbeter.
Anstallandet vid fabrikerna af bil- dade khnnliga- ' s.
k. fabriksassistenter vore redan af ut- omordentlig betydelse.
En salmastare vid de storre fa-. '
- biikuna a r en bildad person, en betydande funktionar, ' -.
.
.
.
.
.
--.
och den som bor kunna alaggas ansvaret for allt som sker inom hans eller hennes omrade under arbetstiden.
Anstallandet af kvinnliga salmastare skulle, kunna helt och hallet omskapa fabrikslifvets fysionomi.
(Arbetsgifvarc hos oss skulle1 icke sallan onskat anstalla kvinnliga salmastare i resp. iabriker, pappersbruk, textilfabriker m.
fl., mer, ha vi tillsvidare icke inom storindustriens olika arbetsbran- scher haft for andamalet tekniskt utbildade sadana funk- tionarer.
Ett vidstrackt arbetsfalt att upptagas af tekniskt och humanitart intresserade kvinnor!)
Undertecknad kan icke heller forena sig om den Asik- ten, att ansvaret for de minderariga arbetarnas sedliga Forhallandeni i fabrikerna f. n. hvilar " p 2 i n g e 3 ".
Ehuru annu mycket ar ofrigt att onska, maste dock nar- mast fabriksadministrationen redan enligt strafflagen och naringslagen vara ansvarig harfor.
Hartill kommer di- striktsinspektorerna (hvilkas adresser for skriftliga anmal- ningar torde hanga p2 hvarje fabriksvagg) och hos oss sarskildt de kvinnliga inspektorerna, hvilkas instriiktioq speciellt alagger dem ett dylikt ansvar.
Foraldrar och malsman, likasom ocksa arbetarna sjalfva aro stanciigt i tillfalle att, antingen muntligen vid inspektionsbesoken ' eller daremellan skriftligen, hos de kvinnliga yrkesinspek- torerna anmala om dylika forhallanden.
Afven diis s&amp;.
dan anmalan blifvit gjord - anonymt dler blott antyd- ningsvis - har forhallandet ofordrojligen undersokts och beifrats, u t a n a n g i f v a n d e t a f k a l l a i i h v a s i -.
f r a n a n m a l a n u-t g a t t. Arbetsgifvaren har airvid icke fritagits frhn ansvar.
Sa har han varit nodsakad att forafskeda eller bestraffa den skyldige saaf att for framtiden sakerstalla forhallandena, savidt detta kucna3 Forutses.
Af brottets art maste naturligtvis infor dornstoi.
bero, huruvida arbetsgifvaren sjalf kan stallas t i l ?ag2 ansvar for medverkan eller medveten forsum8ighecl Setriif- fande foreliggande fraga.
Orsakerna till forriandet af tonen bland persorialen i en fabrik kunna enligt min mening icke sokas i a r- b e t e t s b e s k a f f e n k e t ", om detta ar " smutsigt, ve- dervardigt, riskabelt for halsan ' ' o. s. v. Likzsi ett Lir- bete " dar stark hetta undergriifver nervsystemet " synes mig icke gifva vid handen att detta skulle " verka for-.
slappande p3 sedebegreppen ".
Hvilket lofligt ch nyttigt arbete som helst maste j11 betraktas sasom absolut Iicder- vardt.
Detsamma utgor lankar i samhallsutvecklingen och ar salunda nodvandigt.
Om valet af arbete vore fritt och oberoende af samhallsforhallandenas, fordomarnas, sedvanjornas och traditionens tving, sa skulk rnaii rna- handa finna att principiellt manga bland de adlaste man- niskor icke ville draga sig undan ifran det obehagligil O) Med undantag af slakterierna, savida nu detta geschaft kan hanforas till fabriksarbete.
Barn och ungdom sysselsattas dar i ingen handelse.
149 D A G N Y och vedervardiga arbetet och det skulle forvisso framga, kvinnor i arbetet maste inverka darhan, att arbetsgifvare att de af detta arbete sasom sadant icke pa nagot satt allt mindre vilja sysselsatta kvinnor i sina .resp.
verk.
skulle kunna besmittas.
Det vore i sanning olycksbring- Den vackra tanke som ligier ii11 grund for skyddslag- ande om den tendensen skulle borja gora sig .gallande,.
stiftningen.
haller p&amp; att helt och hallet forfelas i det att att kvinnorna ville draga sig undan de obehagligare ar- icke alla fullvuxna man och kvinnor underlyda gemen- betena under den forutsattningen att vissa arbetsarter aro samma skyddslagar.
Genom sarlagstiftningen for kvinnor mera an andra agnade - att verka forslappande pa sedlig- drifvas dessa ovillkorligen bort fran d e, battre arbetsrnoj- ' ' hetsbegreppen.
Enligt min uppfattning synes det i n g a- ligheterna till sorg och elande pa redan ofverbefolkade l u n d a v a r a a r b e t s b r a n s c h e n, u t a n f a s t - arbetsbanor.
Den enda berattigade sarlagstiftning for m e r d e a l l m a n n a a r b e t s f o r h a l l a n d e n a pa ' kvinnor synes mig vara den, som galler skydd vid mo- platsen samt det att samre och besvarligare arbeten for- derskap med motsvarande sjukforsakring (moderskapsfor- bises af dem, som ha battre utsikter pa annat hall, o c h sakring).
S k y d d s l a g s t i, f t n i n g e n b o r.
d e o r d - a t t s a l u n d a v a n l i g t v i s i n o m d e s s a a r - n a s i c k e e f t e r k o n ut ' a-n i o l i k a l a.
g a r f o r b e t s b r a n s c h e r s k o c k a s i g m i n.
d r e utveck- o1ik.a i n d u s.
t r i e r o c h y r k e n e l l e r y r k e s - l a d e, u t f a t t i g a o c h i a l l m a n h e t p e r s o n e r g r u p p.e r.
Da skulle ocksa all .hansyn kunna tagas till u t a r i a n d r a r e s u r s e r o c h m e d s a m r e.
i o r - olika mojligheter inom sarskilda yrken och yrkesgrenar, s namnas lumparbeter- t. o. m. bestammelser kunna inrymmas betraffande arbe- u t s a t t n i n g a r.
~ x e m ~ e l v i ma skorna, hvilka aro sysselsatta i e11 bland de, minst af- tet vid, specialmaskiner m. m..
.
.
.
undsvarda arbetsbranscherna.
Man har ingalunda for- * *.
.. markt att sarskildt bland dem ' en frivol ton vore radande.
.
*.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Bageriarbeterskorna, baderskorna vid t. ex. vara bador-.
.
.
Fabriksledningens. '
intresse for fragan om de sedliga ter och storre hadinrattningar, sockerbruksarbeterskorna, forhalltind ' en ' asi forbattrande och uppratthallandet af en arbeterskorna vid torkerier m. fl.
synas mig ingalunda vardig .anda ' inom fabrikslifvet synes mig i likhet med ar- ge stod for den ' ppfattningen, att den ' pphettade luf- (Ett tikelfodattarinnan- bora agnas storre ten vid deras arbete skulle forslappat sedlighetsbegreppen oppet bref;.
en valmotiverad vackelseskrift fran socialt in- bland dem.
tresserade ' kvinnor och man borde affattas och tillstallas * O * fabriksadn-iinistrationerna.)
* * Osjalfstandigheten hos arbeterskorna ar ' ett hogst be- klagligt faktum.
Det ar i sanning alltfor.
litet som fran 13 uti det svenska kommitteforslaget till ' ny fa- I samhallets sida gores for den fortgaende &amp; vecklingen * brikslag har.
intagits bestammelsen betraffande minderari- bland dem.
gas yrkesarbete, ' att " A r.b e t s g i.f v a r e v a r e p l i k-.
L.
a tig ' tillse, a t t a r b e t e t eja- - - - - medfor * v a d a i s e d l i g t a f s e e n d e ".
Da jag absolut ar af den asikten att intet f a b r i k s a r b .e t e i och, for sig, Sammanblandningen af manliga och kvinnliga arbeta- kan medfora vada i sedligt afseende, anser jag att ordet re inom samma fabriker och arbeten synes mig ingalun- a r b e t e t borde utbytas emot arbetsforhallandena, om da i och for sig utgora nagot hinder for att en hyfsad denna bestammelse skall ha nagon tillampning i prakti- ton inom fabrikslifvet skall vara radande.
Detta ar sna- ken.
Afvensa borde bestammelsen utstrackas icke blott till rare en fraga om fabriksdiscipliiieii.
I de allra, flesta de minderariga .arbetarna utan till hela fabrikspersonalen.
v 8 1 o r d n a d e fabriker tillatas icke arbetarna, att aflags- Dar arbetsforhallandena aro agnade att ' sanka den sed- ila sig fran sin maskin eller arbetsplats for att samspra- liga nivail inom fabrikslifvet, maste fragan ligga inom ka med kamraterna.
Under rasterria bora man och kvin- lagstiftningens kompetens att savidt mojligt forhindra en.
nor ovillkorligen ha sarskilda matsalar och komma sa- sidan samhallsolycka.
Daremot har jag icke samma upp- lunda icke heller da i beroring med hvarandra.
Genom fattning som artikelforfattarinnan, " att, hvad som a r nod- dessa och liknande anordningar har fragan mangenstades vandigt ocksa maste vara mojligt ".
Det vore nodvandigt kunnat losas pa ett tillfredsstallande satt, utan att erfor- att kunna fa ' halla sig till e n bestamd person, arbits- dra ett sarskiljande af de maiiliga och kvinnliga arbetar- gifvaren, betraffande allt som.
sker i fabriken.
Men han na, hvilket i betanklig grad forsvarar fabriksdriften, och i. kan alaggas straffpafoljder endast for b e v i s 1. i g for- synnerhet i mindre.
industrilander skulle komma att for sunimelse och uraktlatenhet fran hans egen sida i ifraga- kvinnorna i hog grad minska tillgangen till arbete.
varande afseende.
Men det ar icke mojligt att han skall Ett lagstadgande om att manliga och kvinnliga arbe- kunna stallas till laga ' ansvar for forhallanden, hviika in- tare skola " savidt mojligt hallas Atskilda ", synes mig sa: om ett vidlyftigt, foretag icke kunna vara af honom kan- lunda komma att medfora en ytterligare ofverbefolkning da och af hohorn eller.
hans uppmarksamhet och anord- pa vissa arbetsomraden - hemindustrin, bekladaadsindu- ningar beroende.
strin, - dar kvinnorna redan nu mera an tillborligt .un- Vera Hjelt.
derbjuda hvara ' ndra pa arbetsmarknadeq: De alltfor man- ga svarigheterna och .olagenheterna for bibehallandet af ' '! '
' 1.
h 0 - '.
,
Sifverstolpes resejournal.
hterblick p&amp; hennes memoarer.
II.
Komna in i Tyskland, blefvo vira resenarers stam- ning betydligt lattare.
(Atterbom och Schroder hade kvar- T. o. m. Geijer, som ej vidare lamnats i Danmark.)
tycks bemodat sig om att aflasa sina reskamraters lyn- nesbarometer och hvilken hos den 24-ariga, nagot oberak- neliga musiker-ynglingen ej annu erkande den sjalsfrand- skap, som en gang sa nara skulle forena dessa tva ge- nier, anmarker, att " L.
(Lindblad), som var melankolisk i konungariket Danmark, har blifvit munter pa tysk bot- ten ".
Afven Malla har stunder, d&amp; hon glommer sina be- kymmer och omsorger for Adolf och kan njuta bllt af reselifvets ljusa poanger.
Resvagnen rullar genom det tyska landet.
Forbi dem i vaxlande taflor skymta bonin- gar, byar och stader, folk och landskap, kyrkor och slott.
Kolnerdomen, s % imponerande i sin ofardighet, Heidel- bergs murgronskladda slottsruin, dar enligt Geijer " for- gangelsens fotspar drypa af fetma ", Dresden med sin ododliga madonna, hvilken Geijer agnar e n hanford lof- sang i sin resebok, sagande sig vara " lycksalig att ha sett denna bild ", tillaggande: " jag vill bara den i mitt hjarta, om en sidan boning ar den vard ".
Och den skona aftonen, d5 det lilla ressallskapet i en enkom forhyrd bat sakta glider nedfor Rhen, en fard af Geijer salunda beskrifven: " Aftonen var lugn och sval.
Vi fingo ostorda njuta af de vaxlande, hogst pittoreska utsikterna.
Snart skymde det pa.
L. framtog sin flojt och blaste gamla svenska visor.
Det a r en egen hemlighetsfuil kraft i dessa gamla melodier.
~ 5 bat r flot sakta fram.
Hela naturen var tyst.
Jag hor blott tonerna, som upprepades af ber- gens eko, och med det stilla plaskandet af Rhens vagor tycktes mig det aflagsna susandet af de hemfodda sven- ska skogarna blanda sig och hviska mig minnen af allt som ar mig Ijuft och kart. "
Malla ar ocksil gripen af situationens stamning och skildrar den pil sitt enkla, osmyckade satt.
Hon lyssnar lycklig till Adolfs flojt, och de gamla svenska folkmelodi- erna " klingade s i vackert i den lugna kvallen, och ber- gens eko svarade ibland9 '.
Hon.
ser Geijer sitta " lutad ner i biten " och ha det " godt och roligt ".
" Oforgat- ligt!
", utbrister hon.
Man skulle onska sig i form och farg kunna aterge bilden.
Baten, den latt krusade floden, Lindblad med ett inspireradt uttryck ofver sina unga manliga drag, det vackra lockiga hufvudet bakatlutadt, inedan hans lappar ur flojten locka de Ijufva hemlandstonerna; Geijer sit- taiide med nedbojdt hufvud, forsjunken i tankar, och s % lyssnerskan i b %tens bakstaf, lycklig, hanford, i 1820-ta- lets med romantikens svarmeri sa harmokrande drakt, dartill den skymmande kvallens vemodiga halfdager och sist Rhenflodens karaktaristiska bakgrund, ruinen af en riddarborg, tronande pa kronet af en klippa, mork,: rzp- tisk, imponerande.
.
.
Oforgatliga vor0 utan tvifvel ej mindre de stund~r: som den ' lilla nordiska karavanen agnade at besok hos nagra af Tysklands storman.
- Den storsta af dem ko^ tyvarr icke i deras vag, hur frestande d e f i n syntes Geijer " att taga vagen 5t Weimar for att se S c e t h c i lifvet ".
Han tillagger: " Jag har afstatt darifrin ock vill forvara hans sjals bild sasom den hos mig i evig ungdom sig intryckt. "
Men i Bonn gastas E r n s t M o r i t z A r n d t, DU.
trioten-skalden, " af hjartat ", intygar Malla, ' &gt;en svensklir .. nes van ".
" Med Geijer talade han om Varmland och Ransater och hans gamla hederliga far "; med Malla om hennes far och narmaste anforvanter och den gard, som i hennes hjarta intog samma plats som det gamla Varni- landshemmet i Geijers: det kara Edsberg.
Stallen odi personer, som Arndt vid sina resor i Sverige last k2n .. na och annu bevarade i trogen hagkomst.
J e a n P a u l R i c h t e r, en gammal man, stapplari- de p i grafvens bradd, underlater man ej heller att upp- vakta i Bayreuth, hans sista boningsplats pa jorden.
Dc!
ar om detta besok Geijer intygar, att Mallas fortriiffligz minne kom val till pass for att stamma deras vard till dc resande svenskarnas forman.
" Det tycktes smickra Ilo- nom (Jean Paul) att hora ett svenskt fruntimmer sk hemmastadd i hans skrifter, att finna det dessas nox- skenslika glans i sjalfva verket ocksa stracker sig ofver norden. ' '
Till gengald kunde den kvinnliga reskamrate: lanka den gamle skaldens uppmarksamhet och intresse pi Geijer genom att, pa Jean Pauls fraga hvem som arisigs vara Sveriges fornamste skald, omtala, att det ickr va;.
den af Geijer namnde Tegner, utan att Mallz splf iiijrr Tegner saga, " att ' Vikingen ' vore det forniinsta so !v annu vore skrifvet pa svenska ".
Mera for Geijers skull a11 for det Ofriga r e s s ~ i ~ s k p ~: ~ gjordes en afstickare till Karlsbad for att traffa S c h l i n g.
Men Malla Angrade ej den lilla krokviigei~.
Viil fann hon den beromde filosofen i borjan " icke si: Ek: c kommande och spi-aksam som de andra tyskarna ".
i.liii; han tinade upp, blef artig och forekommande, @ d w i i svenska resande damen sin arm under prometiarlet: i brunnsparken; en artighet som mera besvarade 22 c k i l a - merade dess foremil.
" Jag forsokte ", intygar hlalla, "; it!
med lika fotter fdja Schelling, men det var omojiigl Jag resignerade och trippade med sa godt jag kunde for att ej alltfor mycket profva filosofens talamod. "
Att f i lyssna till samtalen mellan Schelling och (icijci- uppviiger fullt alla resans sma besvarligheter.
Dc taladc om poesi och poeter: " Schelling talar myckct val och djupt, ofta ofver .min fattning, det markte jag nog, mr; forsokte folja med och hade ofantligt roligt.
Det syax:
151 D A C N Y pa Geijer att han fann sig kunna lara nagot af denne man ".
Malla hade ej sett oratt; djupt var det intryck Geijer hamtat af samtalen med deii tyske tankaren, Mest impo- nerade kanske pa honoom Schellings oppna erkannande, att " det fanns fragor horande till tidens viktigaste ange- lagenheter, i hvilka han annu ej bestamt sin tanke ".
Wvad gaf det mig ej att fundera pa sedan vi skilde!
", utbrister Geijer.
" Det var langa tankar, som jag ej tankt iit. ".
Att i Dresden T i e C k och hans varldsberomda te- och upplasning~aftnar ej forsummas, faller af Sig sjalf.
Men Erlangen, dar den evigt .saknade vannen hvila- de, ar mer an nagon af de lefvande stormannens stad den dit Mallas langtan gar.
Och nar hon val ar dar, hvilken ljuf smarta att fa grata ut pa Kernells graf, att fa bo i de rum pa vardshuset " Der Walfisch ", dar han utandats Sin sista Suck, att fa Samtala Om honom statt honom bi i hans med de vanner, som sista kamp.
" Vi ha ", skrifver Geijer, " uppsokt de goda manniskor, som har behandlat den tidigt bortryckte, frammande ynglingen som en slakting, en bror och som nu omfattade oss med samma valvilja. "
Det ar om en af dessa Kernells vanner, llat~rfilOSOfen professor S C h U- b e r t, Geijer, Aterkallande i minnet aftonpromenaden i Erlangen under .intressant samtal, i det klaraste mansken, sager de vackra order: " Schubert ar en man att tala med under stjarnhimlen. "
.
Under vaxlande stamningar, vemodiga, glada, njut- iiingsrika men ack!
afven andligen och kroppsligen " for-.
skakade ", som Mallas resterminologi lyder, na vara van- ner den forsta dagen i september Dresden.
Har vantar dem ett betydelsefullt mote, det med Amalia von Helvig, " den skyddsangel ", sager Geijer, " som under.
var hela r e a Osynlig beredt OSS Ilastan Ofverallt det angenalllaste mottagande ".
Sammanvaron rackte endast en dag, men hvilken dag!
" Att vid hennes hand fa trada in i Dresdens varldsbe- kanta malningsgalleri!
Det var ", sager Geijer, " med en egen kansla midt elTlellaIl hora Och Se.
Ty ' jag bekanner, att jag sa garna lyssnade till hennes rost och de skona tankar, som med dess ljud liksom svafvade mellan mig och dessa taflor, att 1 % nastan blott sag hvad jag horde. "
- Malla uttalar Sig tamligen faordigt Om detta forsta sammantraffande med fru Helvig.
Forklarligt nog.
De skulle inom kort .ater rakas i Berlin, dar under den kommande villtern de hade att motse en daglig Salilvaro.
I Berlin skildes Geijer fran sina svenska reskamrater.
for att ensam atervanda till hemlandet.
Darforinnan fick han dock tillbringa nagra oforgatliga dagar med Amalia.
Den 20 september skrifver Malla: " Afsked fran Gei- jer Som afreste.
Det gjorde mig granSlOSt ondt Om Arnalia, som val aldrig Aterser denna kara vannen.
Hon holl god Illin, foretog Sig genast nagon angelagenhet. "
Som de djupaste intryck han medfor fran vistel~en i Berlin har Geijer antecknat: &gt; ' En formiddags enslig las- d A l t e r t h u ' m af Goethe - och i K n s t,, ' mitt afsked ur Helvigska huset - A m a l i a aterser jag troligen aldrig mer. "
4.
I fulla nio manader varade Mallas vistelse i Berlin.
lyck- Markliga, innehallsrika manader!
&gt; &gt; ~ ~ c k ~ och t ligt har jag har atnjutit, blandadt med mycket svart och slitande,,, sa.
summerar hon vid afresan sina intryck af ' Preussens hyfvudstad, Val hade ' hellnes Adolf, som all- tid, sin dryga del i dessa blandade stamningar, men af- ven de andra vannerna, forna.
och nyforvarfvade, bidro- g~ dartill, Det var nu en gang stackars Mallas ode att aldrig med hel njutning kunna hange sig at ett vanskaps- forhallallde.
kommit sallsynt hade hon i fraga om ~ stod Berlins ~ l hogsta i intelligens- ~ " 81 till.
~~~k vare ~ o c h det vill ej saga litet i en tid societet henne da de tongifvande darinom vore en fru von ~ ~ l; en i ~ Bet-.
, tina von ~~~i~ och forst och framst en Rahel von Varn- hagen!
Med dessa borna furstinnor i intelligensens rike ko, fru silfv~rstolpe i personlig beroring.
Men med: den for henne speciella egenskapen att taga manni- skorna ratt och slatt som de " oro, hur hogt de an man- de sta den andliga ofverlagsenhetens skala, lat hon sig icke imponeras af de larda, vittra och tankeskarpa damer, som dominerade det datida berlinska sallskapslifvet, eller af de nianga genialiska man de visste samla omkring sig.
D,,, attframma svenskan kande och &amp; kande val sin inferio- ritet, men hon hade anda mod och sjalfstandighet, att vara den hon var, en art af andlig fornamhet, som nog ej kunde undga att sla an pa denna intellektuellt krasna krets.
Efter en aftons sammanvaro med de larda damerna silla f o r s t a n- kan hon erkanna: 9, trotta ~ ~ mig, besok hos varnhagens, dar, tro- d i g.h e t e r,,.
J ~ ett ligt, lifiigt mellan Rahel, Amalia och en del andra celebriteter, kommenterar hon salunda: " De naturliga enkla begreppen hafva de sa raffineradt att mig tyckes de sjalfva ej ratt kanna igen dem!
lag kan ej tala i deras invecklade metafysiska amnen, - jag erkan- ner mig dum och kanner ej nagon skyldighet att tala.&gt;&gt; Att Malla skulle blifva sarskildt mystifierad af en de nyvunna den lilla nobeskrifliga varel- se,, m, hette Bettina von Arnim, fodd Brentano, ar ej att undra ofver.
Hon finner henne underlig, " sardeles " med sina paradoxer och hugskott och excentriska maner,,, - h de [ar.
' pen riktig anstrangning att folja med hennes vibt omfattande ideer&gt;&gt;.
Anda utofvar ~ ~ t en t i viss ~ ~, tjuskraft ' pa den enkla Malla; hon lyssnar rord och be- tagel1 nar denna, sin originella vana trogen, sitt&amp;de uppkrupen med fotterna under, sig.
bal&lt;langes i soffan,,, galerar sin ahocrinna med sina &gt;&gt;Liebesbegegnissen&gt;: d, Goethe, tagande i sin naivitet dessa nagot apokry- fiska sjalsbikter god tro.
Men afven hos Amalia, den under alla gessa ar sa lifligt saknade vaninnan, ar det nagot Som gor, &gt;patt de anda ej ratt kunna forsta hvarandraP&gt;.
Enligt uppgorelse hu&amp;,, ehuru intog Malla sina miltider i. det He!
" !gSka hon med Adolf och kammarjungfrun ' delade en liten for-
hyrd lagenhet i grannskapet.
Slitningarna i Amalias fa- milj gora henne smarta: ett oharmoniskt aktenskap, rnanga stridiga element; " Amalias oformaga att begagna v a - n a n som medel till trefnad ", hennes benagenhet " att doma allt efter en mangsidigare, allmannare ofversikt ", utan att " forsta sig pa den ensliga bergshojd, hvarifran jag tycker mig ofverskada det hela, sa langt min narsynta blick kan skonja "; allt anledningar, som trots de manga manadernas intima sammanvaro, snarare fjarmat an nar- mat vaninnorna.
Nar darfor Malla ar trygg for Adolf, som hon sett vara pa god vag med sina musikaliska studier under fa- miljen Mendelssohns hagn, lamnar hon Berlin utan sak- nad for att atervanda till Sverige, " det land ", dar hon funnit, att " man.
bast kan fa behalla sina illusioner, dar man langst kan bibehalla sinnets oskuld, ostord ' af f o r- bildning ".
O Det ar med forkarlek man drojer vid den har skis- serade episoden i Malla Silfverstolpes lefnad.
Dels innehal- ler hennes resejournal i och for sig sjalf sa mycket ro- ande och intressant, dels aterger den en trogen spegelbild af tecknarinnan sjalf, Malla hel och hallen, med hennes veka, kanslofulla sjal, hennes sunda forstand, klara om- dome och hjarta af guld.
Efter aterkomsten till Sverige hade hon annu manga, manga a r kvar af sitt lif - ' hon hade ju knappt hunnit langre an till medelalderns grans och det var forst som 79-Aring hon fick lagga sitt hufvud till ro.
MAnga Ar, vaxlande mellan tillfredsstallelse och gladje, missrakningan och sorger, aterstodo.
Och hon skulle ej varit den hon var om ej de senare fyllt den ojamforligt storsta platsen i hennes 4illvarq.
Med sitt Uppsalahem som medelpunkt fortfor hon att magnetiskt till sig draga sin tids mark- liga man och kvinnor, liksom hon drogs till dem.
Manga guldkorn af personalhistorisk och tidstypisk halt fin- ner man.
fortfarande instrodda bland sjalsutgjutelserna och sjalfbekannelserna pa hennes dagboksblad, ehuru af en del skal dessas meddelanden ar fran ar blifvit allt knappare.
En af Malla Silfverstolpes manga missrakningar i lif: vet, och sakert ej den minsta, var, att bland sina samti- da finna sa foga forstaende for hennes dag for dag out- trottligt genom aren forda dagboksanteckningar.
Inne- hallet i Mallas " gra pasar ", forvaringsrummen for hen- nes autobiografiska dokument, togs val fram - ibland och forelastes infor en for tillfallet intresserad ahorarkrets, men forfattarinnan markte med smarta att den genklang pa hvilken hon raknat fattades.
Nu sent omsider har upprattelsen kommit.
Tiden har behoft mogna for att kunna uppskatta sjalfbiktens psykologiska och historiska varde.
Ja, det ar nastan med lystet intresse var tid bedrifver forskningen i forgangna generationers " gra pasar ".
Sa blef det forst en sen eftervarld forbehallet att med sympati och forstaelse folja berattelsen &gt;&gt;om en anderik och evighetstorstande kvinnas inre lifs frojder, sorger och sjalftuktans ' - for att citera utgifvarinnans forord - s i - dan denna berattelse utvecklas for oss i.
" Malla Moatgo- merySilfverstolpes memoarerY '.
Moderskapsforsakri~~gen &amp; ter under diskussion.
Svenska Fattigvardsforbundets Barnavirdsbyras V i d a r s m o t e i Stockholm sistliden fredag holl fru Agdn Montelius ett foredrag om moderskapsforsakrlng, hvilket - baseradt pa de asikter, som framkommit i Fr.-Br.-For- bundets skrifvelse till konungen angaende denna sak - formade sig till en ingaende kritik af de sakkunnigas f&amp;- slag.
Betonande, att som hufvudinvandning niok fossla- get maste framhallas att detsamma skrifvits af m a ii %r k v i n n o r och ingen kvinna fatt.
vara med om dess ut- arbetande, papekade fru Alontelius det nodvandiga i 2tt kvinnliga representanter finge deltaga i forslagets siirt- behandling.
Det vore ett tillmotesgiende, som ma: i krrn- de vanta af den nu sittande regeringen, hvilken upptagit kvinnorostratten pa sitt program.
Fru Montelius slutade med att betona, att de: vurc battre att uppskjuta hela saken an att losa der, eolligf act framkomna forslaget.
Dr Marcus forsvarade forslaget samt redogjorde %r de andringar, som gjorts i detsamma af Bagridet.
SA hade bl.
a. forsakringsAldern hojts till.
17 ar.
Efter annu nagra diskussionsinlagg antogs riedanstiien de resolution: Barnavardsbyrans arsmote, som annu icke i&lt;uninat fa- ga noggrannare kannedom om det till lagradet re~lttera.
de k. forslaget angaende moderskapsforsakring, far s m.
sin asikt uttala, att om detta lagforslag ej i viktigz principer skiljer sig fran det af sakkunniga i; tarb: tade forslaget, ett uppskof af moderskapsforsakringexs genom- forande ar att foredraga framfor att fragara nu Eses d oratt riktning.
i navnede i forrige Nummer Ordet " K r a f t e r " (Enkeltal: Kraft) som varende en af de oftes: nzis forstaaede Betegneker, hvilke derfor behover at forltIxes, lad os altsaa forst se paa dette Ord.
En Dansk, der for Exempel efter at have vzret syg, beklager sig over at fremdeles fole sig mat, ikke fole sig kraftig som for, ikke fole sig i Besiddelse af sin tidi- gere K r a f t, vi1 i daglig Tale udtrykke dette med OF dene " Jeg mangler Krafter ".
En svensk, som ikke har hort dette Udtryk, forbauses og leer - ja, det er ju ikke saa besynderligt, thi her e r jo faktisk en Lighed i Lyd, som streijfer det humoristiske, eftersom det svenske Ord " kraftor " betegner de smaa delikate Skaldyr hvilke svensk Sprogbrug umulig kan faa i nogen rimelig Forbindelse med Begrebet " att mangla ".
153 D A C N Y 1 Med det danske Udtryk: e n M a n g e l - menes; at Noget fattes, for Exempel " der m a n g l e r en Stol.
i Spisestuen, - der m a n g l e r saa og saa meget i en bestemt Sum - der m a n g l e r Sol over Landskabet, der m a n g l e r Salt paa Bordet; - videre - det er e n M a n g e l i hans Karakter, at han ikke er udholdende - hans Karakter m a n g l e r .Udholdenhed o. s. v. over- sat paa svensk er Meningen ncermest udtrykt saaledes: " Det ar en brist i hans karaktar att " o. s. v. Og af de ovrige Exempler vi1 Betegnelsen, efter svensk Sprog- brug lyde, " Det fattas en stol i matsalen - det fattas salt - " o. s. v. I Skuespillet " Svend Dyrings Hus " af Henrik Herz siger Svend Dyring: " N e j, n e j, Hr S t i g!
f o r s t e n Stund derefter - d a jeg fik G u l d b o r g o g v a r k o m m e n t i l K r ce f t e r ",, med disse Verslinier som Ramme om det misforstaaede Ord, vi1 dettes rette Betydning sikkert nu staa klart for k s e r e n.
Alma Forsberg-Dalhoff.
dantag af dr Inez Laurell, froken Symonds Ohlin och., dr Malin Wester-Hallberg, som afsagt sig; och i hvilkas st.alle froken Anna Akerberg, friherrinnan.
; Ebba, Palm- stierna och ' fru A. Horney utsagos.
Suppleantkr blefvo: froken G. af Klintberg, fru H. Sachs och doktorinnan, Lilly Laurent.
De.
forut-varande revisorerna ' omvaldes .och.
.
till suppleanter utsagos froken H. Wahlstrom och dr E..
Ramstedt.
Till medlemmar till den for insamling till en Fredri- ka Bremer-staty tillsatta kommitten valdes fru Hilda.
, Sachs, fru Ann-Margret Holmgren, f. Tersmeden, froken Stina Quint och froken Anna Frisell.
Under motet vacktes forslag om att foreningen skulle.
hos lagberedningen hemstalla att nagon kvinna matte till-.
kallas och horas da arendet om aktenskapslagstiftningen forekommer.
Forslaget godkandes och man uppdrog at styrelsen att ombesorja dess utforande.
.
.
Redogorelse lamnades af fru Wzrn-Bugge af ofverdi- rektor Widells utredning angaende kvinnans politisk^ rostratt, hvarvid talarinnan skarpt kritiserade dari fram- komna slutledningar samt delvis afven sattet hvarpa det statistiska materialet anvandts.
Till sist holls ett foredrag af froken Nini Kohn-.
berger om kvinnororelsen i Frankrike.
Stadsfullmaktigevalen i Stoekhola.
Till hvad vi i sista veckans af Dagny hade att lneddela Om kvinnliga stadsfullmaktige i Stockholm ha vi intet vida- w att foga, da - hvarken sjatte kretsens, ej heller andra kretsens kvinnliga kandidat gick in- Som det nu sig ha vi emellertid med forutvarande kvinnliga represen- tanter inom Stockholms stadsfullniaktige darsammastades sju kvinnliga sadana:.
froknarna Alma Hedin, Gertrud Minsson, Anna Lindhagen, fru Emilia Broome, syster Bertha Wellin, dr Karolina Widerstrom och froken Stina Quint.
~ r i ~ o s i t i o n om moderskapsforsakriagea.
Enligt for- ljudande lar regeringspropositionen om moderskapsforsak-.
ring vara att forvanta .pa kamrarnas bord omedelbart eft&amp; pask.
Ett tillfalligt - utskott far sedan taga hand om.
forslaget.
.
De dagliga stockholmstidningarna ha redan meddelat en kortare redogorelse af innehallet i propositionen.
Af densamma att doma skulle regeringsforslaget hogst obe- tydligt skilja sig fran det af de sakkunnige afgifna.
Med sakerhet kan inget omdome fallas forr an propositionen i sin helhet blir tillganglig.
Kvinnorna i posten.
Kvinnliga postforeningen.
hem-.
.
staller att k. m: t behagade stipulera sadant tillagg .till OfvergAngsbestammelserna ' i par.
3 af afloningsreglementet For postverkets tjaiisteman, att afven ordinarie postexpedi-.
.
tor, soin af generalpoststyrelsen.
antagits till e x t r a b i- t r a d e vid postverkets distrikts- och lokalforvaltningar^ fore antagandet till e. o. postexpeditor, rna ifraga om af- loningsforhojning och tjanstearsberakning fa rakna sig till godo sa stor del af tiden for tjanstgoring sasom extra bitrade som ofverskjuter fem ar.
F ~ ~ Helsingsborgskrets ~ hade ~ den 20 d: s anordnat el1 underhallningsafton for arbetar-.
hustrur med foredrag af fr. O. Malmstrom,, Om att koka i lada,,: nera olika slags koklador forevisades, fran de enklaste till mera gedigna sadana, och intresset stort, da ur, adorna framtogs.
den ena ratten efter.
de,., andra rykande varm och aptitligt doftande, afsmakades och befullnos Ett 40-ta1 ahorare hade sig.
: ',,, ' 0000000000000000000000000000000000000000, ' I Rostrattsrorelsen.
Tva nya lokalforeningar for kvinnans.
politiska rostratt, ha bildats .i Sveden och Landa, Gaf- leborgs lan, efter foredrag af froken Elin Palman.
Promenad- kostym af marinbla cheviot och engelsk Homespun - Sidenfodrad Kr.
59. '
Ulster af Homespun Kr.
34 .. AKTIEBOLAGET.
Fore.pingsmeddelandea- I Stockholms F. K.
P.
R. sammantradde onsdagen den 20 mars fi.11; Arsrnots i, K. F. U.
K: s lokal.
Ars- och ' ' revisionsberattelserna foredrogos och ansvarsfrihet bevilja- i i ". --- .-.
.
des Den afgaende styrelsen atervaldes med.
un-.
.
- - - styrelsen.
...
. '
NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN.
Vardinneplats.
., &amp; a&amp;,.
.
W vak ka.n p~6h~u.mererri pai Degny?
1 landets '.
' alla .postanstalter och boklador kan maii bestalla huru manga ex. som helst.
Skall .man, alltid, prenumerera d dessa stillen?
.
Ja, ifall man onskar end@ 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man.
alLtid gora det.
...
Hvad kostar Dagny i po&amp;anstalter och boklrldor?
.
.
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for.
' / I, 2: 50 for ' 1, och 1: 25 for ' 1, ar.
Hvilka .vil / kor erhillla prenumerantsamlare d Dagny?
Den,.
som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara far denna provisions er- h~llanae?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p8 ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur m %nga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
, 3 narmaste postkontor (e ' annor- 2) Eller: Man stades) for de samlade prenwneranterna, detta un er hvars och ens adress, begar kvitto 5 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilket pris kan m m nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 Ore pr nummer.
d onskas till sommaren eller hosten af en iinkefru kompetent att med omtanke och sparsamhet skota et1 battre hem, helst dar barn finnes.
Nagon lon fordras ej om i stallet en dotter i skolaldern far med- tagas.
Svar till barnk kar^ under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm f. v. b.
28-irig bildad, musikalisk, husligt intresserad flicka (genomgatt hushillsskola) soker nu reel plats soin husmoderns verkliga h jalpreda.
Onskas anses som familjemedlem och paraknas ett vanligt bemotande.
Svar sma pretentioner^, Falkoping, p. r.
3 1 marig Norrlandska onskar plats vid skola, pensionat eller dyl. Genomgatt fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala.
Kunnig i handarbeten.
Tacksam for svar till n Undervisningsvan n, Solleftea p. r. Slojdlararinna bildad och af god familj, som ge- nomgatt arskurs vid en af var1 lands fornamsta slojd- och vafnads- skolor, aflagt examen vid Andrea Eneroths lararinneseminarium, on- skar plats i hem eller skola.
Vid lon fastes mindre afseende.
Svar till D hemslojd^, Gumzlii Annons- byra, Malmo.
Alla skrlfvelser rarande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPIEDHTIION, STOCKHOLM.
m latsst7kande fd - sina annonser injorba i 2 ignyfor Anlfva priset eller 7 ' 18 ore pr mm.)
Ung f l i c k a mc ed goda betyg fran Handarbetets vi inner onskar plats i tapisseriaffar.
Fi i na rek.
finnas.
Svar markt, Hand- ar1 bete,, Allm.
Tidningskontoret, Gc ~fle, f. v. b.
- 2 1 ar, frisk och glad och med go- da betyg, onskar under sommar- fel .ien plats i familj.
Ar villig under- VIS; a barn samt deltaga i husliga ' sy!
jslor.
Svar till .Lararinna,, denna.
trd Inings expedition.
Handarbets- lararinna med hogre kompetens soker pla till hostenT ' (event.
vikariat) vid el (mentarskola, kommunal mellansko eller seminarium.
Tacksani f i svar till, M.
-, A.n, Svenska Tel gramb.
filial, Orebro.
Plats sasom Privatsekreterare eller annan lamplig anstallnin oi skas for de nirmaste 2-3 mfn.
ung dam med mangarig vana svensk, tysk och engelsk korrespo: dens, stenografi och maskinskri ning.
Svar emotses tacksamt mar, Exakt D, A h.
Tidningskontort Gust.
Adolfs .torg, Stockholm.
- Kontorsvan f licki E %kel battre flicka onskar plats.
Ager fardighet ku nnig i enkl.
matlagning, bakning - sa1 mt ofriga inom hemmet forefal- lar ide goromal onskar plats.
Svar till 1- ' 3 ' Viren 1 9 1 2 ~ Tranemo ~ p. r.
- maskinskrifning samt ar kunnig hvarjehanda kontorsgoromal.
Goc betyg finnas.
Svar till duglig Roke p. r.
Bildad, ung fiicka som genomgatt husmodersskola onskar tiI1 varen plats att vara hus- moder behjalplig med alla inom ett hem forefallande goromal, ej grofsyssla, helst i ett storre hushall.
Svar till uFamiljemedlems, Jems- hog.
Ung flicka Tvii flickor, (Norrlandska, smalandska, 23, 25 ar) vana i hemgoromal, onska pa sensommaren plats i herrgard eks storre landtgard for att deltaga i forekommande arbeten.
I stallet for lon onskas nagon ledighet dag- ligen.
Svar till &gt;Kerstic, Signe.
), Unnaryd.
Folkskollararedo t ter onskar plats i familj att under hiis- moders ledning deltaga i liushallet.
Ar van vid alla inom ett hem fo- rekoiiimande goromal.
Svar till a19 ars, Skepsas.
Ung flicka onskar plats som siillskap och hjalp i familj (helst tjanstemanna- familj) omkring d.
1.
Maj.
Har ge- nomgatt h~shallsskola, kunnig i handarbeten, vafnad sant nagot somnad.
Svar emotses tacksamt inom 8 dagar till ~Farniljernedlern:, Vasterlosa.
Hush.-, Vardinneplats onsk.
38-arig, battre, barnl., en- samst.
ankefru m. godt satt och uts., frisk, m. gladt hum.
Kun.
hems skots., stad eller land.
Sma pr.
Sv.
DA.
19122, p. i-.
Karls- krona.
&amp; ris flicka af god familj onskar snarast plats i ordentligt hem som husmoderns hjalp och sallskap, familjemedlem.
Genomgatt hushallsskola, kunnig i handarbete, nagot klad- och linne- somnad.
Lon onskvard.
Svar tili &gt;God hjalp, Hogsby.
p I; - = +.
.
ng, battre, musikalisk flicka onskar till varen plats som sal !skap fran godt hem onskar plats genast och hjalp med husliga goromil p i i familj, helst pa landet eller i herrgard el.
finare familj i stad, mindre stad att g2 frun tillhanda mot fritt vivre el.
nagon lon.
Kun- nom hushAllet.
Sokanden, som ge- nig i fin hand.
samt nagot somitad.
lomgatt tvenne kurser i hushalls- Stort intresse for barn.
Van att; kola samt innehaft plats, amnar bitrada i hushallet i heinrnct.
Svar x n tvi Ar utbilda sig till skolkoks- till # Varen 1912.&gt;, Borgs, p. r, lararinna och onskar dessforinnan iorvirfva praktiska kunskaper i alla Zrekommande hush %llsbestyr - ar stark och frisk, alder mellan 19 och 20 ar.
Svar utbedes till ~Arbetsarn wiinscht einen PIatzzur Gesellscliaft Z o n, Hufvudpostkontoret p. r., Go- und leichter Hilfe im Haushalt in teborg.
guter schwedischer Farnilie.
Ant- wort unter A.
R.; poste rrstiintc, Orebro.
Gebildete junge Deutsche Plats a Advokat- eller tjanstemannakontor Fransyska 5nskas af ung flicka med 4-arig vana 8 advokatbyra.
Ar van vid ~andhafvandet af kassa, bokforing onskar plats nu strax eller i april, 3ch andra forefallande goromal som sillskap at eiisain dam eller; amt nigot kunnig i stenografi och unga flickor.
Vidare meddelar Frii naskinskrifning.
Svar till;) U.
1912~) Brukspatron O. Norherg, Herno- Kristianstad, p. r.; and.
Riks 92.
D A C N Y .LEDIGA.
PLA.
, TSER.
.
...
Vid ' ~skarshau ' ns ' Elementar- '.
.
Vid L Skara hligre flickskola aro for nasta lasar tvii amneslara- rinnebefattningar, foretradesvis pf hogsta stadiet, lediga; en i tyskr; (hufvudamne, studier i Tysklanc erforderliga) och svenska och en matematik, fysik (hufvudamnen) kemi och halsolara.
Hogre kom.
petens erforderlig.
Lagstadgad lon extra pensionsbidrag.
Ansokningal jamte Iakarebetyg insandas till sty reken fore den 12 april.
Vi d Skofde Elementarlaroverk for flickor onskas fran och med hostterminer 1912 en med hogre kompetens ut.
rustad lararinna i engelska (VI- VIII),, tyska (IV-V !II), och svensk historia (VII, VIII).
Lon och pensionsbidrag enlig1 lag.
Ansokningshandlingar jamte la- karbetyg insandas fore den 1 Apri till STYRELSEN.
Vid Ostergotlands folkhogskola finnes instundande plats for sommarkurs Lararinna kompetent att undervisa uti konst- vafnad och finare handarbeten sam1 svenska spraket med foretrade for den, som afven kan leda sang .. Vi- dare meddelar rektor H. Odhner, adr.
Lunnevad, Sjogesta.
Platsen sasom *.
-.
:.
HUS^ ores t andarinna: Eskilstuna Elementar.
aro foljande platser lediga att till- ar ledig vid for flickor atti tilltradas trada vid.
nastkommande hostter- laroverk med ingangen af n,astkommande mins borjan: lasak.
Undervisningsskyldighet (for- En lararinnebefattning med un- slagsvis) i.
engelska ocn historia.
der.visningsskyldighet i svenska, Hogre koiupetens erforderlig.
Af- franska och historia.
de i lag stadgade En.
lararinnebetattning med un- loningsformaner bidrag till pensionsafgifter.
dervisningsskyldighet foretradesvi: janite at foljda af i matematik och fysik pa det hogre Ansokningshandlingar, betyg (afven fran la- stadiet.
Denna befattning tillsattes vederborliga kare), insandas till laroverkets.
sty- pa ett ar.
relse fore den 10 april.
Hogre kompetens erfordras.
Lo- nen enligt lag.
Ansokningar, stallda till Styrelser for Oskarshamns Elementarlaroverk for flickor, insandas fore den 15 april till skolans forestandarinna helst centralist, erhiller assistent- froken I. Stjernberg.
plats 25 april i utlandet.
Sprak- kunnig har foretrade.
Vidare genom E.
L., 6 Grefmagnigat.
4 tr. vanster.
Riks T.
3998, mellan kl. 11,30 -- 1.
Gy.mnasti kdirektor,.
A Fabrikskontor.
Vid.
' Kristianstads elementarlaroverk for flickor Bro foljande platser lediga att till- trada vid instund.
hostermins bor- jan.
En 2miieslararinnebefattning med undervisningsskyldighet i ma- tematik och naturkunnighet, fore- tradesvis pa det hogre stadiet.
Hogre kompetens erforderlig.
Lon enligt lag samt bidrag till pension- afgif ter.
.
~ararinnebefattnin~en i huslig ekonomi med tjanstgoring tv2 ar- betsdagar i veckan.
Lon 400 kr.
Ansokningar stallda till Styrel- sen for Kristianstads elementarla- roverk.
for flickor, insandas fore den 10 april till laroverkets fore- standarinna, froken L.
Loven.
-: 4.
.
2 6.
it.
1 stadgade- ungherral (tjansteman) som amna bilda ge.
mensamt hushall, soka vardinnz soin kad ' bidrii&amp; att moblera 2 ' 0, 3 ' rum af vanirrge ' n samt stalla kokg.
materiel- till forfogande.
' Reflekte- rande torde snarast for narmar€ upplysningar^ hanvuda .. sig., til, ~Tjansteminb, p. '
r. Ludvika.
ung, ' fr@k,.
....
.
; ba~nk&amp;r: j .. b % %tre.
flicka.
.. .. .. --.
-,.
far filais - i ' apiif; i disponentfinii; att sk.ota tvanne barn 3, o. - 5 ar: Alder.
Nagot sykunnig har fore.
trade.
Ben.
svar itfoljdt af foto.
grafi, loneansprak, samt uppgift om alder och foru.t innehafda platsei emotses tacksamt, under magkt ~PAlitlign p. r. Nykoping ...
.
s ... L.-.
Duglig ' kvinnlig Bildad, frisk, kontorist, hurtig flicka, erhaller 16 2 18 ars flicka med bra handstil och nagon kunskap i bok- foring plats den 1 april.
Egenhan- dig ansokan med betygsafskrifter och fotografi samt uppgift om al- der till PPostbox 2749, Sthlm.
1. med van,a att sjalfstandigt fora och afsluta bocker, erhaller god aiistall- ning i storre landsortsstad.
FotO- grafi och nodiga upplysningar for platsens tillsattande emotses markt, Duglig kontorist, under adress S. Gumaelii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. fores tinderska for: linne forrade t o. tvatten Vid tillika sommerska Goteborgs Hogre ' ~ e i a t t ~ i n g som e~ ' hogst 25 ar, kunnig i somnad, vil- lig deltaga i hushallsgoromal och garna nagot tradgardsskotsel (som- marbostad skargarden), far plats j April.
3 personers hushall, j,ung fru finnes.
Svar med ' foto., rek., !oneansprak till ~Kontorschefn un- der - adress S. Gumzlii Annonsbyi.2,.
Stockholm, f. v. b..
Som hus for est andarinna for ett litet hushall samt bitrade och sallskap at en gammal fru ons- kas nu genast ett n~edelalders frun- timmer, helst med nagon vana vid sjukvird.
Svar, markt, G.,, med uppgift om loneansprak, referenser samt tid d2 platsen event: kan till- tradas, insandas till Norrk.
Tidn.
kontor, Norrkoping.
.
.
.
Ung Dam Samskola.
ir for nasta las2r ledig en lararin- nebefattning med undervisnings- skyldighet hufvudsakligen i geo- grafi, biologi och svenska.
An- jokriiilgar torde fore den 1 april insandas till rektor Sven Lonborg.
- saker i rakning och med god sti) erhaller anstiillning a travarukontoi i Norrland.
Svar med referensei och loneansprak etc. till, T.
- S:: Arbete,, under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b..
.
BILDAD FLICKA, kunnig i massage, far plats hos iildye fru som hjalp och sallskap For ' guvernant,; Svar med ref. och pret.
till n 1 Juni?, kompetent att undervisa 2: ne flickor Allm.
Tidn.-kont., Gustaf Adolf$ p a 9 och 6 ar i vanliga skolamnen torg, $tockholm.
och.
musik, finnes plats att genast tilltrada hos familj pa landet.
Be- tyg och lonepretentioner torde in- sandas till Brukspatron Bror Kjell- gren, Reijmyre.
.
m ar ledig vid lanslasarettet i Hudiks- vall att genast tilltradas.
Lon ' 300 kr.
pr ar och allt fritt.
Ansoknin- gar atfoljda af lakarebetyg, alders- bevis, betyg och fotografi insandas till lasarettsdirektionen fore den 10 nastk.
april.
.
Sjukskoterska van att behandla nervsjuka; ej i n - der 25 ar, onskas till den 1 april.
Svar med lonepretentioner till-Ama- lia Sjoberg, Kafe Toniten, Oster- sund.
: ' Sprid Veckotidningen D A G NY, !.
D A G N Y Nytt i bokhandeln!
l I 18 Smalandsgatan 18, Stockhc (Vid Norrmalmstorg) l - R e k o m men der^ 1 A.
B. Sturemagasin~ 1 PRAKTISK UTLAGGSINO AF PSALTAREN.
Till viickaride nf in- tresse for skriftstudium ooh framjande af skriftkunskap, l a r ~ r o oc0h for.jnm- ling tiilggned af Teol. D: r Emil Taube, generalsuperintendant i provirisen Westprrussen.
Autorisrmd ofversattmng fran originalets fjardr upplaga af Kyrkoherde Frans Johansson.
Haft.
6 kr., valekt banil 7 kr., klotb.
7 kr.
FOR TRON OCH LlFVET.
I. Vittnesbord u r ordot oc4i nrfar~ri- heten af Redaktor Anders Aberg.
Haft.
1: 75, kart 3 kr., klot1,and 2:; &gt;0.
PASSTOSSBETRAKTELSER efter C. O. Rosenius.
Miniion friiii Betlahemskyrkan i Stockholm.
Passionstiden 1861 och 18o2.
hii tl in uppl.
Inb.
i valskt band 1: 75, klotb.
3 kr.
DET AFG~~RASDE VALET.
Ett litet ord till Dc unga af Christlnn Christensson, rektor.
vid Johannesskolan i K6penliamn.
HLR 21 iire.
ETT YAN1,IGT ORD af C. O. Rosenius.
Iiart.
10 ore.
1 PROSTES OLOF W. THULIN.
Ett.
I h g t och rikt dsq.sarlwtc!
f Hrr.-.
rens t j b s t.
Af IQxkohcrde J. Thulin.
Haft.
1: 50, kart.
I: 75, klotb.
2 ki8.)
, P5 Stureplan 15.
Specialaffar for Mattor, Gard; angutstyrslar, Het~islojdsvaFn; hktyger, Handdukar, och Z rafnader in.
m. m. m. allt till I: et laga, priser.
15 Stureplan 15.
1 1 1 huset bredvid Apoteket Svanen.
1 I 1 HIXTDUERNA.
En hjord u h herde.
~Wssionsskrift n: o:: H. Xis- sionsforedrag af Pastor Enok Hedberg.
Haft.
15 ore.
DES XYE TJANAREN.
E n bild ur det slovakiska folklifvrt er Kri- stina Roy.
Haft.
50 ore, kart 75 ore, ASKVARXASTUGOHNA.
Berattelse ur verklighetou af Asna C a r h dotter.
Haft 25 ore.
1 i CR H J ~ R T A T S DJUP.
Andliga solo- och korsanger ni ' Theodor Hempel.
Pris 75 ore.
Evang.
Fosterlands-Stiftelsens Forlags-Expedition, Stockholm 3. l Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Forbundets byra oppen 11-4. tikstel.
27 62.
Allm.
ttil.
48 16.
=redrika-Bremer-FBabundets Sjuksk8terskebyrk Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 98.
Gynna Dagny: annonsorer!
Allm.
tel. 82 11. i u Utbildningskurs f6a Praktisk socialt arbete, O i skom bostadsinspektion, vice virdskap 1 arbetarebostadshus.
tosterbarnsiaspektlon och andra mera krafvande uppgifter, anordnas under lasaret 1 okt.
1912-1 juli 1913 rrf L] n n Centralforbundet for Socialt Arbete.
g Elevantalet begransadt.
Intradesalder minst 21 ar.
Teoritic !&lt; och praktisk utbildning.
Arsafgift 250 kronor.
n Fullstandigt prospekt erhalles genom C.
S.
A: s byra, LM- makaregatan 6, Stockholm, dar afven anmalningar mottaps intill den 15 juni.
0 8 Kvinnliga +: arbetsomraden.
i i 4 i 4 + + +: + Muntliga och skriftliga upplysningar genom i +: Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, $ Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret.
Vera Hjelt.
6 + + + 54 Drottninggatan, + + + + + ...............................
Prenumeration Dagens nummer inneh8llert Politisk r~stratt for kvinnor.
Statistisk utrcdninpl af Ludvig wiaeai.
1.
Af tiilma Borelim.
4 4 4 Inneh811sf orteckning.
Ur Ralla Silfverstolpes resejournal.
II.
Af Lotfetz Drzki-.
: + gm.
+ 4 O + + + Moderskapsforsikringen ater under diskussion.
Om sproglig Forstaaelse.
Af Alma Forsberg Dalhoff.
Notiser.
Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
mm Af I I I 1 I
