# ID: svediakorp-per536
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,789
# sentences: 935
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 21.
M a r s 1912.
N: r.
I S.
- Prenumerationspris: ' h ar .. kr.
4: 50 =h &amp; r..
kr.
2: 50 ' 1,,, -,, 3: Mllk,, ..,, l: 25 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr..
Telefoner: Alm.
63 53.
Riks- 122 25.
LBsnummer lo ore * Prenumeration sker s h a l i landsorten som i Stockholm ii narmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: .ELLEN KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12. '
Utglfnin,gstid hvarje torsdag.
Sthlm 1912, F. Englunds Boktr.
Expedition bch Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, l O ggr l 0 010, 20 ggr 20.Pl0 50 ggr 25 Ola.
Annons bor bara inlamnad senast mandag f ' m.
-.
.Staten och kvinnans arbete inom F or hvar och ' en som foljer med utvecklingen af de fragor, som rora kvinnans arbete.
i * landthushal- len och sarskildt.
i sr$brukarehemmen, ar det gladjande att se, att intresset for dessa omriden ar i stigande.
Ett starkt bevis harfor ar det ' satt, hvarpa arets statsverks- proposition sysselsatter sig med dessa fragor.
Sa .skrif- ves t. ex.: " Vid det medelstora och mindre jordbruket ar det i, kanske hogre grad an pa nagot annat verksamhets- omrade mannens och.
hustruns gemensamma arbete, ', som skapar det egna hemmet och tryggar dess ekonomiska barkraft.
I strafvandena att oka detta jordbruks afkast- ningsforrnaga och fora detsamma framat maste sAlunda uppmarksamheten vara riktad pa att hoja och starka ba- das yrkesskicklighet och, gora dem bada vuxna de upp- gifter, som aligga dem.
Vid vissa jordbruk ar det hus-.
djurens.
skotsel och tillgodogorandet af ladugardens pro- dukter, som till vasentlig del faller pa husmoderns lott; vid andra har hon att varda tradgarden och gora den- samma till en god inkomstkalla, ofverallt a r det hon, som skall leda hemmets inre ekonomi och med de enkla me- del, som i regel sta henne till buds, sprida trefnad inom .d&amp;amma.
Hvarje dylikt hem ager fordelen att f d n egen g a r d, kunna hamta storsta delen af hvad, - miljen .beho- vet for ' sift uppehalle; men for .. &amp; t denna.
fordel pli .ba- ' sta satt skall kunna utnyttjas, krafves ofta grundligare in- sikter saval i fodoamnenas tillredning som i tillvaratagan-.
.
det pa det mest ekonomiska satt af hvad jorden produ- .cer&amp;.
Dartill kommer an vidare, att kvinnans blick be- hofver skarpas for betydelsen J en god halso- och bar- navard, i samband hvarrned kunskap maste bibringas henne om huru en forbattring skall p i lampligaste .satt aga rum i de mindre tillfredsstallande forhallanden, som i detta hanseende mangenstades annu rada a landsbyg- ' den. "
.
De senare arens utveckling p2 la~dthushallsornra- det.
har i de flesta fall gatt i anslutning till det kommit- tebetankande som afgafs ar 1908 angaende andamalsen- ligt anordnande af den lagre landtbruksundervisningen.
Kommittebetankandet foreslog .att vid .s.
k. s m a b r u- k a r e k u r s e r skulle minst en dag, afses.
for kvinnliga deltagare, darvid framst skdie upptagas sadana arenden, som tillhora, kvinnans arbetsfalt.
I detta fall, .komma nu- mera ibland kvinnliga forelasare till anvandning vid den s.
.k.
" kvinnornas dag) ' .. Ett ytterligare forslag gallde ordnande af .h y s &amp;, o r s-.
k u r s e r sasom bidrag till hojandet af, jordbruket.
Sa- dana kurser.
gifvas numera pa manga stallen i " art land.
Gifta &amp; h ogifta kvinnor, aldre och yngre, mer eller.
.
min- '
dre kunniga eller okunniga komma de for.
att lara.
Af- ven om kurserna aro korta, alltfor korta oftast, nas dock det malet, att dessa husmodrar, som i de flesta fall for- ut ha vana och erfarenhet vid goromalen, fa blicken opp- nad for tidsbesparande arbetsmetoder, fa lara en mera omvaxlande, men darfor ej mer dyrbar, matordning, fa nagon insikt i matvarornas naringsvarde m. m.
De numera inom flera lan ordnade s. k. s t u d i e- k u r s e r n a for kvinnor, d. v. s. att en grupp kvinnor under ledning af erfaren person reser till olika platser, dar Atskilligt kan vara att lara i tradgards- eller hons- skotsel, mjolkhandtering, vafnad.
eller dylikt, hora afven till den nutida utvecklingen.
Numera anvandas ibland kvihnliga ledare, och den som en gang sett en ' sidan kurs - samvetsgrann och vetgirig, troget folja sin leda- re - forstar betydelsen af att dessa kvinnor, hvilka kan- ske aldrig sett annan ordning an den som tillampats i narmaste trakter, fa insupa nya ideer, fa lara att stalla hogre fordringar pa sig sjalfva och pa sitt arbete.
Samtliga de forslag, som nu framhallits, ha vunnit understod af riksdagen och bidraga sakerligen i sin man till en forbattrad landthushallning, men for dem alla gal- ler, att de aro att betrakta mera sasom vackande an sa- som egentliga larokurser, och annat kunna de ej heller vara, da de framst aro afsedda for husmodrar, som re- dan hafva sina hem och hushall att skota och som dar- igenom hindras att deltaga i en mera skolmassigt ordnad undervisning.
Det ar forst nu, i ar, som forslag framkommit till riksdagen om ordnande af l a n d t h u s h a l l s- s k o l o r.
(afven om detta ingatt i det forut omnamnda kommitteforslaget af ar 1908), och darmed har ett vik- tigt steg tagits for att meddela landsbygdens kvinnliga ungdom.
sadana fackkunskaper, som aro erforderliga for ett ratt skotande af ett landthushall.
De foreslagna sko- lorna aro sarskildt afsedda for den kvinnliga ungdomen, som dar skall forvarfva den utbildning, som krafves foi ett framgangsrikt arbete i smabrukets tjanst.
Anordnandet af dessa hushallsskolor skall enligt stats- verkspropositionen ske i anslutning till kommittebetankan- dets forslag.
Vid skolorna ordnas kurser, hvilka paga minst 12 veckor och omfatta ofning och undervisning i foljande amnen: I.
Praktisk undervisning (ofningar och demonstratio- ner): a) matlagning, bakning, tillvaratagande af slakt; b) konservering; c) tvatt och stadning; d) .mjolkhushZillning; e) tradgardsskotsel, fjaderfa och smadjursskotsel, svin och notboskapsskotsel samt mjolkning, med de- monstrationer i tradgard, honshus, ladugard och svin- hus, afvensom praktiska ofningar, dar sa lampligen kan.
ske.
II.
Teoretisk undervisning (programmet upptager har de amnen, som sammanhora med den praktiska undervis- ningen, och dartill enkel bokforing och berakning af hus- hallsutgifter, lampade efter olika inkomstbelopp). '
Hvad landthush~llsskolornas ekonomi angir ioresias: att for hvarje vid skolan hallen kurs (afven om.
ivii ejkr flera gifvas under aret) .skall af statsmedel utga ett belopp af hogst 1,800 kronor, daraf 1,000.
kronor skall anses sasom grundanslag, och under villkor att inom ortc2 tillskjutes minst lika stort belopp, elevafgifterna iilberak- nade, som det hvarmed statsbidraget ofverstiger grundan- slaget, 1,000 kronor.
For hvarje kurs a tre minader skulle salunda kuqna paraknas 2,600 kr.
Till understod for landthushallsskolor begares af riks- dagen ett forslagsanslag af 36,000 kronor.
Uti den utgiftsstat, som forslagsvis ar upgjord, iii elevafgift upptagen till 30 kr.
for tre manader.
Anrn2r.
kas bor emellertid, att hartill kommer for devm rtgift for kost, i forslaget beraknadt till c: a 1 krona Ior dag, och da det beraknas att obemedlade eller mindre bemed, lade icke sjalfva aga tillgangar att bekosta siff uppehiille vid skolan eller kunna parakna bidrag hartill kar, hm- met, foreslas att af statsmedel ett understod skall kunne liinnas sadana elever med respektive 25 och 15 krcror for manad.
Det ar med stor gladje man finner att Bandthushalls- skolefragan nu kommer infor riksdagen, och det ar att hoppas, att den dar skall vinna det mottagande dertna for den svenska kvinnan viktiga fraga fortjanar.
Den kungliga propositionen upptager ocksa frigan c m anslag till Rimforsa och Brogard, de bada amtalter, sosn afse att utbilda lararinnor sarskildt for landlhiashallnixi- gens omraden, och man ser huru dessa skolor, !or haril- ka ideen forst framlades af Fredrika-Bremer-Forbundet 1906, nu redan utgora fasta kuggar i det maskineri, som skall hoja utvecklingen pa respektive omraden.
Styrelsen for Rimforsa skola, grundad 1907 - - elev- antal 29 -, hade hos k. m: t begart, att det statsanslag9 som skolan de senare aren atnjutit, skulle hojas fran 6,000 till 9,000 kronor och sasom motivering framhMit, att for denna skola galler enligt villkoren for statsadag att arsafgift for lararinneelev icke far ofverstigz G00 kr., (undervisning, kost, logis, m.
m.)
ett villkor, sotn icke galler for andra motsvarande skolor.
Styrelsm framhull i sin skrifvelse fordelen af att det funnes en skolla, dar elevafgift kunde hallas sa lag.
Statsverksproposiiim fc- reslar emellertid fortfarande ett anslag af 6,001: k.
' 0 !10T.
For fackskolan for huslig ekonomi i Uppsaka for iif- bildning af lararinnor i landthushallning a skolans landt- gard Brogard, - elevantal 14, grundad 1910 -, ha:!
: af styrelsen begarts ett statsunderstod af 4,000 kroncr., h i?
- ken begaran ingar i statsverkspropositionen.
Rada skolorna erhalla goda vitsord, och dea.
sbora betydelsen af deras verksamhet framhalles.
Qertrud Adelborgo renurnerera pa DAG N Y! '
DACNY, 1.3 5 - Ocksa e t t blad ur kvinno- rorelsens historia.
.
S teget ar,: som bekant, inte alltid sa langt mellan det ' sublima och det lojliga.
Man har en ratt stark for- nimmelse af detta, nar man i professor Johannes Paul- sons nyutkomna essaysamling.
" Fran antiken och fran se- nare tider ', laser en liten elegant skrifven bit om " Cato och fruarna ".
Tragikens skugga och lojets skimmer falla omsevis ofver den myndige konsuln och de omyndiga damerna.
Och det ar icke utan, att man onskar det den catonska valtaligheten.
och kvinnornas frihetskamp haft vardigare foremal i n ratten for de senare att " i smycken bara mer an ett halft uns guld ", " klada sig i mang- fargadt tyg " och " fardas i tvaspand vagn ".
Den betydelsefulla fragans forhistorip ar denna: Nar romerska staten efter de fruktansvarda nederlagen i bor- jan af det andra puniska kriget maste fordra offret af all enskild egendom, Stiftades bl.
a. en lag, som skulle hindra ' kvinnorna att utveckla nagon lyx i kladedrakt och upptradande.
Men sedan kriget slutat och statens val ater tryggats,.
vaknade oppositionen mot lagens drakoniska bestammelser.
Till att .borja med .underlat man helt en- kelt att stalla sig dem till efterrattelse.
Men da myndighe- terna begynte visa sig obenagna att se genom, fingrarna harmed, satte man sig till oppet motvarn och.
fordrade lagens upphafvande.
Fragan drogs infor folkforsamlin- gen.
.
.I saknad af medbestammandpatt borjade damerna en valdsam agitation bland mannen.
I skaror drogo de genom gatorna, sparrade vagarna till forum och ofver- follo mannen .med boner om aterfaendet af sina rattighe- ter.
Och denna kvinnofraga blef for nagon tid medel- punkten i Roms politiska lif.
* Hojdpunkten af kampen betecknar Catos upptradande med hela tyngden af konsu- larisk vardighet och gammalromersk valtalighet mot kvin- hornas fordringar.
Lyxen i .och for sig intresserar ho- nom for tillfallet mindre.
Det hela ar en maktfraga: skola mannen ensamma vara herrar i hemmet och sta- ten, som i alla tider forut, eller skall deras sjalfbestam- ningsratt g3 dem ur handerna?
I eggande ord vadjar han till de .manliga maktkanslorna och hanvisar kvinnor- na hvar, och en till sin man och hans goda vilja att ta sig an saken eller annii hellre till att ej blanda sig i offentliga angelagenheter.
" Om eljes kansla for anstan- dighet hade hallit er inom granserna for hvad som ar ratt, hade det i sjalfva verket v a ~ i t mest passande, att ni icke ens i hemmen hade lagt er i hvilka lagar har an- tagas eller aflysas. "
Och lian fortsatter: " vara forfader stadgade, att kvinnan icke fick foretaga sig nagot icke ens &amp; dant, som blott rorde henne sjalf, annat an med en formyndares utkyckliga gillande.
Hon var helt och hallet i faders eller .broders eller mans vald.
Nu ar det andra tider.
Darest icke gudarna afvarja en sadan olyc- ka, tyckas vi utan knot finna oss i att kvinnorna till och med gripa efter delaktighet i statsstyrelsen och deltaga i valmoten och folkriksdagar.
- Hvad de astunda ar en obegransad frihet eller - for att saga sanningen oholjd '.
.
- en ohammad tygelloshet.
Segra de i denna strid, skol3 de ' f a mod att vaga sig Pa allt.
Latom oss g&amp; ige- nom alla lagbestammelser, som for kvinnornas skull an- tagits af vara forfader, for att de genom dem skulle fa bukt med deras tygelloshet och tvinga dem att vara man- nen underdaniga!
I skolen da finna, att, anskont dessa bestammelser lagga band pa dem, I hafven all moda att.
halla dem i styr.
Huru skall det da ga, om I tillaten dem plocka sonder dessa bestammelser, den ena efter den andra, och, sedan de vridit detta vapen er ur handerna, till sist blifva likstallda med mannen?
Tron I, .att I sko- len kunna harda ut med dem?
Sannerligen, i samma ogonblick de blifva edra likar, aro de edra herrar. "
Det ar osakert hvilken verkan detta praktfulla prof pa konservativ valtalighet skulle haft, om inte tva om- standigheter intraffat.
Forst och framst gjorde en af folktrib~nerna sig tio kvinnornas forsvarare, erinrande om deras offervillighet i kritiska tider och vadjade till man- nens noblare kanslor infor den svagare parten.
For det andra satte kvinnorna sjalfva makt bakom ordet, anstall- de en formlig belagring af de hus, som beboddes af de tva folktribunerna, pa hvilkas votum utgangen skulle bero, och aflagsnade sig icke forran tribunerna gifvit med sig.
Honni.
soit, qui mal y pense!
.S.
Sbd.
.
Den af hrr Larsson i Klagstorp m. fl.
vackta motio- nen angaende statsbidrag till inom kommun anstalld barnmorskas afloning behandlades sistlidna lordag af kamrarna.
Statsutskottet hade afstyrkt motionen, hvaremot reservation anforts af hr Hellberg i Lycksele.
Forsta kammaren bifoll - efter - en kort debatt, hvarunder hrr M.
.Hellberg och Wavrinsky beklagade utskottets snafva be- handling af motionen, papekande att den kommunala sparsamhet som harvidlag tillampades vore af betanklig art - utskottets hemstallan I Andra kammaren afgjordes fragan genom votering, sedan hrr Hellberg i Lycksele m.
fl. '
forsvarat motionen,.
hvilken afven af kammaren bifolls med 103 roster .mot 91, som afgafvos for utskottets forslag.
Som emellertid Forsta kammaren utan votering antagit utskottets hemstal- lan, har fragan forfallit.
Den statistiska utredningen rorande kvinnans ' politiska rlistratt.
Den sa langevantade statistiskautredningen angaende kvinnorostratten har i dagarna slutforts af ofverdirektor Widell, hvilken som bekant fatt i uppdrag att utfora ar- betet.
Sistliden torsdag ofverlamnades den 130 trycksi- dor digra utredningen till regeringen.
Vi aro annu ej i tillfalle att mera ingaende yttra oss om densamma, dar- med f2 vi aterkomma i ett foliande nummer.
Vi vilja.
enlellertid uttrycka den forhoppningen, att den korta ' e- sume af arbetet, som redan.
varit synlig i hufvudstadstid- ningarna, icke utgor en korrekt redogorelse for de slut- satser, som i sy- - framkommit.
sa.
.
nes desamma vara.
.
.
, '.
. '
.
Stockholm.
.
.
il1 tredje kretsens .val af en kvinnlig stadsfullmaktig, syster Bertha Wellin; hvilket vi hade gladjen med- dela i foregaende veckas nummer, kunna vi nu ytterliga; re foga, meddelande o m framgangarna for de kvinnliga kandidaterna i Fjarde och femte kretsarna.
1. fjarde kretsen stod sociald,emokraternas kvinnliga re- p r &amp; e n t a c i n o m stadsfullmaktige, froken Gertrud Mans- son, som bekant .tinder omval och blef ocksa, sasom van- tadt var, vald.
Det ar ' saledes nu det tredje ' aret som froken Mansson sitter sasom stadens fullmaktige.
allmannas basta. '
Som medlem ' af styrelsen, i safiskapet for foradlande ungdomsn ' ojen har hon ytterligare: tagit verksam del i arbetet, for ungdomens sunda och goda ut- veckling.
Det vore kanske ej oriktigt att ' formoda, att Froken Quint inom Stockholms stadsfullmaktige skall firi- tia tillfalle att sarskildt arbeta vidare pa ett omrade, som sa starkt tagit hennes intresse i ansprak.
Utgangen af valen hvad de kvinnliga, kandidaterna be- traffar i d e, Aterstaetide kretsarna ar, nar detta .skriks, annu icke kandt.
Till dato ha arets stadsfullmaktigeval i stockholm haft till resultat en omvald och tre nyvalda.
kvinnliga representanter i Stockholms stadsfullmaktige.
.
.
.
.
Till Forlikningsbillens, historia.
.
.
.
.
M r Agg-Gardner, den parlamentsmedlem s o m a a g i t sig att vacka motion om Forlikningsbillen och for- dra den andra lasningen daraf den 22 mars; har nu ut- talat sig om sin och billens stallning till suffragetternas fonsterkrossning: I ett tal till sina valjare den 5 mars sade han, att KAROLINA.
.
WIDERSTROM.
STINA QUINT, han, med.
fastad tanke pa nyss timade beklagliga liandel- ser, blifvit ombedd att taga motionen tillbaka.
o c h om 1 femte kretsen vor0 tva kvinnliga kandidater, dr han hade trott, att ett Atertagande kunde godtgora det Karolina Widerstrom och froken Stina Quint, uppstallda, skedda eller h i-n d r a d e s s u p p r e p a n d e, skulle Dr Widerstrom, Stalld pa forsta plats pa de frisinnades han garna ha foljt radet.
Men han ansag daremot, att lista, gick afven in Sa~oll ' l forsta narnrl, froken Stina Quint ett atertagande skulle bereda missrakning at - hundratusen- valdes som sjatte pA de moderatas.
' tals .laglydiga kvinnor, och darfor hade han beslutat att Karolina Widerstrom ar fodd 1856, aflade medicine lata saken ha sin gaiig: licentiatexamen i uppsala 1888, darvid tagande sin plats Lord Haldane, krigsministern, har uttalat sig i sam- som var forsta kvinnliga lakare.
Aren 1888-89 tjanst- ma syfte i Oxford .den 9,mars.
Lord Haldane sade, att gjorde dr Widerstrom sorxi ammanuens vid Sabbatsbergs han bestamdt tog afstand fran dem, s&amp; ansago att sjukhus samt vid Allmanna barnbordshuset i Stockholm.
man just nu.
i c k e borde stodja kvinnornas rostrattsro- Sedan ' 1889 har hon praktiserat SOIII kliare i hufvudsta- r&amp;e.
&gt;,Darfor .att ett fatal kvinnor&gt;&gt;, han, j9hanfo ?- den.
Hennes pa grund af en vidstrackt praktik sardeles da af en ofverdrifvei nitalskan visat mod och entusiasi krafvande lakareverksamhet har dock icke hindrat henne af samma slag som okendervisehernas, ar detta icke na- fran att satta in sina krafter i det allmannas tjanst, fram- got hysa en djup och bestamd ofver- for oss, for allt pa.
folkupplysningens och halsovardens omraden.
tygelse i saken, aft afsta fran &amp; uttala och genomfora Sedan nagra a r ar hon ' ledamot af folkskoleofverstyrelsen.
var ofvertygelse.
u t oss ikke bekymra.
oss.
om ' bn flyk- Ordforande i Akademiskt bildade kvinnors forening, i n - tig och ofvergaende foreteelse! "
Han tillade a t t han icke der ett ar ordforande i ~tockhoims F. K.
P.
R., sedan trodde, att nigon allvarligt tankande .. person skulle l&amp;a nyhet medlem af L.
K.
P.
R: s verkstallande ut~kott, inverka p i sig a f .det, som agt .rum, och att han sjalf finner dr Widerstrom - afven - .- ... tid for arbetet for kvinnor- skulle rosta for ~ &amp; - l i k ~ i ~ g &amp; i ehuru l l ~ ~, han.
icke nas speciella strafvanden och Onskemal.
Med sin sallsynt den demokratisk nog.
Men det var den klara och vakna blick, energifyllda vilja och praktiska s o k u. d e g e n o m f o r a s, hvilken lag hos parla- sinne kommer dr Widerstrom att blifval en ovarderlig mentet, och han ville, for principens skull, hellre ha den kraft- i stadsfullmaktige.
.
an ingen.
roken Stina Quint, Folkskolans Barntidnings redak- Ellen Wester.
.
tor, ekonomidirektor i Foreiiingen Dagny, sedan 9 Ar.
.
kassaforvaltare i ~tockholms F. K.
P.
R., maste ' vara Som ett bidrag till dagens historia kan-det, meddelas; val bekant f&amp; Dagnys lasare,, dA vi p2 hennes 50-Arsdag att mrs Pankhursts man, aflidne dr Pankhursi, var .. en i aprd 1909 hade tillfalle att meddela en .biografi ofver framstaende jurist, utmarkt for sin skicklighet.
och Sitt henne.
Den iipplysningsverksarnhet hon satt i gang ge-.
mod.
Han var mycket aldre an sin hustru och fororda- de K.
P: R. dA hon annu var ' i barnkammaren. '
.
Han nom sin Barntidning, samtidigt som hon darmed beredt stodde John stuart Mills forsta motion om K,.
, P. i laiidsbygdens barn tillfalle till god .. och billig nojeslas- parlamentet a r.
1869 o&amp; verkade .afvenoener@kt- for. '
la- - ning, kommer alltid att sta som en betydapdb insats-till d.et gen om gift kvinnas aganderatt,.
.
' .. ...
.
...
.:.
n ' ',.
-.
.
, ' ' ' '
137 D A G N Y - -- Ur Malla SiEverstolpes resejournal.
En bterblick p&amp; hennes memoarer.
M ed saknad ha vi nu ta.git afsked af M a l l a.
Med Malla menas naturligtvis ' litteraturens enda med det namnet: M a l l a M o n t g o m e r y - S i l f v e r s t o l p e.
Afskedet innebar, att ' sista delen af hennes memoarer sist- lidna jul utkommit och att man saledes ej langre i lik- het med de foregaende fyra aren har att motse ett nytt band af dessa intressanta papper, med karleksfull pietet for oss framlagda af arftagerskan till dem, memoarforfat- tarinnani namne, fru Malla t rand ii is on-~indblad.
Genom sin oholjda uppriktighet, sin sannikgstrohet, den inblick de lata oss fa forst och framst i en manni- skosjiil och ett manniskolif, men afven i en lang tidspe- riods sjal och lif, aro dessa memoarer en enastaende skatt.
Detta har ocksa enstammigt erkants af kritik och lasare, afven om meningarna varit delade rorande arbe- tets litteriira foretraden.
Nagon stilist ar ej Malla, i sin rattframma anspraksloshet gor hon ej ansprak pa att vara nagon sadan, meii hennes ytterst flardfria satsbygg- nad, hennes af inga forebilder paverkade sprakliga form- gifning ar till gengiild sa helt hennes egen, sa konse- kvent och sa urspknglig, att hennes stil val kan sagas Under lasningen vaxer aga originalitetens fortjanster.
inan emellertid in i stilen liksom man vaxer in i forsta- endet af och karleken till memoartecknarinnan sjalf, hvar- for det ar med nastan rordt hjarta man nu lyssnar till hennes sista ord, sasom de sista fran en varderad och afhallen van.
Ett afsked aterkallar dock osokt det forgangna i ens tankar.
Nar man vandt allra sista bladet af den sista ~ilfverstol~&amp;ka memoarvolymen, genomgar man ofrivilligt.
i ' minnet allt hvad verket i sin helhet skankt, och darur formar sig en.
fullfardig gestalt, ' visserligen ej na- gon idealbild, men en som star oss langt narmare: en manniska af kott och blod, med ett varmt klappande hjarta och en af mangfaldiga kanslostamningar vibreran- de sjal.
Pa sin tid har i Dagny fratiilagts nAgra korta drag af Malla Montgomery-Silfverstolpes historia sidan den presenterade sig i dess tvenne forsta delar.
Den fjarils- latta, intagande, omsvarmade 15-aringen sago vi forvand- las till den af hushallsplikter betungade akta makan, hvil- ken jamte bordan af sin egen oroliga sjal och snart sagdt orakneliga slaktingars och vanners husliga och ekonomiska bekymmer hade att dras med en kinkig, hypokondrisk, af allehanda besvarliga hugskott bekajad man, en man tagen i hogen bland den stora massan af giftermalsaspiranter, hon haft att valja mellan, och som just darfor ' inte var den basta eller den som den valjande helst velat ha.
Men lyckligt for v alla ' - och val ocksa for honom sjalf - lade ' sig hennes David efter ' nigra ar ned att do, efterlamnande en uppriktigt sorjande anka, hvilken i det omt omhuldade af den bortgangna fann lakedom.
.
.
minnet.
for sin sorg.
, ' ' Nu forst tar den egentliga h i s t o r i s k a delen af fru Mallas lefnadssaga vid.
Det ar nu hon intrader i den kanda rollen af.
harskarinna i Uppsalas och afven vart lands framsta vittra salong.
Hur liten affar gor likval ej Malla sjalf.
af ' denna sinl.
iiridantagsstallning!
Visste man ej af historia och .tradi- tion att hon tillerkants en verklig betydelse som medel- punkt i en snillekrets, skulle inan af hennes egna medde- landen ej fatt nagon forestallning darom.
Visserligen snubblar man vid hvarje sida i hennes dagbocker pa stora namn.
Geijer ar hennes iritimaste van, Atterbom, Borjesson, Bottiger, Almqvist m.
fl., m. fl.
hennes hvar- i r aldrig vid sina Uppsala- dagsgaster; ~ e ~ n underlater besok att gora ofverstinnan SilfveTStolpe sin.
uppva !-.
ning; af en egen odets skickelse rakade ' Wallin att utan- das sin sista suck i hennes sangkammare.
Till hoglas- ning och intressanta samtal samlas universitetsstadens, larda societet, bide den bofasta och den mer ambulatorii ska, i hennes salong; ej ett namn bland.
tidens mer be- tydande, ej en stjarna pa dess .vetenskapliga och litterara himmel, som ej p2 ett eller annat satt kommit i kontakt med fru Silfverstolpe, for savidt tids- och rumsforhallan:!
dena mojliggjorde sammantraffandet.
Hvilket rikt, afundsvardt lif tycka vi, nutidens hvar- dagsmanniskor, vi som endast fa stifta bekantskap med snillena genom vykorten i bodfonstren eller skymta dem nagon gang pa ett d0minerand.e afstand vid en jubile- umsfest!
Men for Malla, som raknar umganget med storheter till sitt dagliga brod, verka de ingalunda imponerande.
Hon kan nog beundra och se upp till dem, men den nimbus, hvaraf de omstralas, hindrar aldrig hennes sunda, klara kvinnobl ' ick att skonja flackarna i solen.
Det ar for ofrigt ej efter adelsdiplom, vare sig bordens eller s~iillets, hon vager manniskorna.
Ack, hur garna hade hon ej afstatt fran alla dessa skalder, larda och tankare, hela den vittra areopag, som ar efter Ar samlades kring det runda divansbordet framfor hennes grona formaks- soffa, for e n e n d a v a n!
En van, for hvilken hon var allt och som var allt for henne.
Hennes omhets- strafvande ande gick ' jamt p5 spaning efter den enda van- nen, och det tragiska i stackars Mallas ode ' var, att hon i vanskapsvag alltid strafvade efter det oupphinneliga.
Midt upp i ofverflodet slutsummerade hon ocksa ofta arskontot i sin minnesbok med de melankoliska orden: " Smarta var arets borjan och ar dess slut. "
- Obestridligen hade Malla en krasen smak i fraga om vanskap.
Foremalen darfor utvalde hon garna bland blomman af tidens snilleamnen.
Sa intar, den unge skal- den-filosofen P e r U l r i k K e r ri e l l en dominerande.
plats ' i hennes hjarta och dagbocker .. ' Men denna ideal-.
.
yngling, sa vard att alskas, si i behof af att omhuldas, gjorde sin beskyddarinna en stor sorg - han ' dog. '
' '
Hur Ijufva aro likval de tarar man gjuter ofver en bortgangen van mot dem en lefvande kunna kosta en!
Kernells eftertradare - i Mallas hjarta agde icke dennnes blida mottaglighet.
Adolf Lindblad var ett ungt lejon, som ej var latt att tamja.
Det unga lejonet, den vardan- de musikern, visade val sin moderliga vaninna en han- gifven tacksamhet, men han kunde daremellan visa klor- na och i ungdomligt.
berserkaraseri.
skaka fjattrarna om han fann dem for hardt atstramade.
D&amp; grat Malla och kande sig olycklig.
- I den bok, som heter Mallas hjarta och som nu lig- g: i ~ i p p h g ~ fOr n OSS, skall man finna manga namn tecknade, men p3 titelbladet_ detta enda: A d o l f L i n d- blad.
Redan under de forsta resestadierna utveciz5ade ' Yrr: Saga " de egenskaper, som nigot langre fram kox G e j r att for henne utfarda det gynnsairima betyget: z9110n ar en fortrafflig reskamrat, helt och hallet upphojd 3vcr sma obekvamligketer och raddhagor. "
Nej, vanliga sma resobehag generade ej Malin, dar- till var hon en alltfor van vagfarerska bade p i dc 1311g-.
liga svenska landsvagarna och pa lifvets fardestigar.
Den barometer, hvarefter hennes reslynne var stalld, irrverka- des ej af den yttre atmosfaren.
Vader och vix?, ciiiliga vagar, daligt nattkvarter - ja, intet nattkvarter dis son1 den gangen i Tysklalid, da i brist pa ett sid,:.
: " iatkn maste tillbringas i resvagnen, Geijer slumrxie i ena vagnshornet, Malla i det andra, under dr!
att Adolf fick O inratta sig sa gocit det sig gora lat pa kusksatet med slutet.
af del 111. af fru silfverstolpes memoarer sina l h g a ben dinglande utanfor i fria rymden, -- siria- na smasaker satte hon sig ofver.
Vardigades bara Geijer, samt borjan af del IV upptages af en resejournal.
resa, som dar omtalas, galler hade for bildlikt taladt, stiga ner fran sin kuskbock och vara litet ett tredubbelt andamal: att till Kernells konversabel, var Adolf snall och vid godt humor, strax installera A~~~~ pa hans musikaliska sken solen for Malla.
Men tyvarr, ofta stod res-tennome- graf i pa studiebana samt besoka vaninnan Amalia von Helvig i tern i det Berlin.
" Ack ", kan hon ocksa utbrista, " om Gcijer v x e Af allra hogsta intresse ar det att folja denna fard, mera meddelande och oppet vanlig, hvilken va1giirriiiig helst om man samtidigt siar upp en.
skildring af sam- vore det ej for Adolf och mig! "
- " Geijer ", skrifver ma resa, aflaten af en annan deltagare dari, Erik Gustaf hon en annan gang, " ar s2 k a r g att meddela sig. "
- Geijer.
' Men under det Geijer i stora drag delger oss " Geijer gar alltid for sig sjalf. "
- " Han tanker for liter sina reseintryck, utsiras Mallas med en rikedom af detal- p&amp; eller vet kanske ej af huru roligt och gagi~eligt da jer.
Geijer later oss fran askadarplatsen betrakta skade- ar for andra att fa hora honom uttala sina tanltar. "
- spelets vaxlande scenerier; Malla for oss bakom kulisser- Och kanske under intrycket af ett alltfor Kingvarigt stil- na och afslojar det hemliga maskineriet.
Med ett par latigande, faller hon rorande den om nagon forbrytelse he !f penselstreck malar Geijer p&amp; sitt enastaende liffulla och ' sakert omedvetne filosofen p&amp; kusk bocken det obiida yttran- kraftiga maner det forbiskymtande landskapet och fort gar det: " Han ar just icke en nyttig reskamrat far Adolf, det; hans ledsagarinna stannar ofta pil vagen, plockar ty han styrker och stadfaster honom i hans arfsyndei-, .dess blommor, men ack, raknar ocksa dess stenar och slarf och obetanksamhet; de aro just lika dari.99 --.
.
Det tornen.
De.
bada reseberattelserna komplettera emellertid skulle fru Anna Lisa fatt hora!
Alltid arlig och strangt sanningsenlig maste Malla hvarandra p&amp; det nojsammaste ' och bora njutas tillsam- dock intyga, att fastan Geijer ar nastan egoist, da frigan mans.
ar att gora nagot som ej roar honom, erkanna- han se- Det var ett illystert sallskap, som i slutet af juni 1825 i: fru Silfverstolpes resvagn kuskade genom Sverige p&amp; vag dan och godtgor sin " balourdise " med en siidafi ta ?p till Goethes och de stora andarnas fadernesland.
Ja, man riktighet, " att man ej kan tillrakna honom den ".
behofver verkligen det prosaiska meddelandet, att kam- Men aldrig, inte ens infor sin fortrogna, dagboken, marpigan Maja Lisa utgjorde en af resfoljet for att man later Malla framskymta, att hon i egenskap af valgora~in .. ej skall tro atta det bar direkt till de Elyseiska falten nan - hon bestod Geijers halfva, kindblads hela res .. med denna fora af beromdheter.
Geijer p % kuskbocken, hal- kostnad - hade rattmatiga ansprak pa att.
af sina iiiznii lande tommarna (Malla yttrar sig, troligen p&amp; goda grun- ga reskamrater bemotas hansynsfullt.
Med Z !rtc Iiviniilig der, nagot skeptiskt betraffande hans korskicklighet); pro- takt och finkanslighet, med rorande anspriitsEoshet begar fessor Schroder, " lilla Schroder ", det riksbekanta Uppsa- hon endast att fa skaffa vannerna en njutning och 2tt laoriginalet, vid hans sida; Atterbom bredvid Malla ini belonas med deras uppklarnade ansikten.
Som den &amp; iii- gen, da hon, de andra ovetande, i vardshusrummet, dat.
vagnen; pa baksatet Lindblad - och Maja Lisa.
" Jag forefaller mig ibland ", skrifver Malla, " som gamla ' Sa- de tagit in, latit inbara ett piano.
De mtsiktiSrstandc ga ', resande med den historiska skolan. "
herrarna blefvo vid asynen af denna sa lange saknade Sa bar det genom dag och natt, i regn och solsken, mobel utom sig af fortjusning.
Geijer aniioterade ocksii genom Ostergotland, dar Atterbom och Lindblad uppfi- denna glada handelse i sin resberattelse: skades, genom Smaland, enligt Geijer, " ett smaknottrigt " Hemkommen om kvallen traffade jag i mitt rum det land, ett sammandrag af en bergkulle, en sjo, en liten.
forsta fortepiano jag vidrort sedan i Uppsala.
Jag var gard, backig vag, getter och smalanningar ' ', i n - i det torstig efter musik, och jag blygs ej att saga, grat \ ?id feta, bokskogsrika Skane, till Lund, Tegners stad, forsta mina egna melodier. "
halten pA resan.
S i turade de om, Erik Gustaf och Adolf, hela afto- '
1.39 D A G N Y lien att regalera deras .at deil lyckade ofverrraskningen fortjusta vaninna med musik;.
Men hon.
utbrister:.
" Ack, den som,, alltid sa dar obemarkt och obetac- kad kunde bereda.
godt at ' andra! "
.
I Kopenhamn,.
det maste dock erkannas, sattes resernar- skalkinnans langmodighet pa ett val hardt prof.
Man forstar det af.
resejournalens.
lamentationer.
Herrarna synas har ha blifvit nAgot yra i mossan af festande och firande och uppvaktande, visiter och kontravisiter af skaldebro- der, larda och andra storgubbar: de glomde alldeles bort .. Malla.
Dar satt hon ensam.
pa vardshuset med den bang- styrige Adolf, som - langleddes.
.i brist p3 musik och val.
pcksa af gramelse att som en skolpojke fa.
sitta hemma med fruntimren, medan de aldre landsmannen lefde glada dagar med snillena i Kopgens By.
Det var for Malla cn misslyckad sejour, men varst missrakningen att ej ha fAtt se Oehlenschlager.
Den oturen, - som hon.
skyllde p.?
Geijer .- hade hon svart att smalta.
Lotten Dahlgren.
Om sproglig Forstaaelse.
v i nordiske Folke kjende, i saa uendelig Meget, icke hverandre, vi ane ikke hvor meget vi er istand til af gore hverandre rigere, udvikle hverandre, d e r ligge aan- delige Vaxdier - m~gtige Skatte og vente paa .at loftes bane - ' g L o t e s t a n g e n - Kraften der det er forst og fremmest: den gjensidige sproglige For- staaelse - denne som vi a l d r i g ret paa Alvor have forsogt at tilegne os - det har - indtil nu - faaet bli-.
ve ved den.
konturvise-overfladiske Forstaaelse.
- Indtil nu.
Men nu er en stor gjennemgribende Foran- dring til det Bedre indtraadt, idet at den danske Lov nu har ' paabudt, at Undervisning i svensk ' prog, e d t i l h o r e n d e E x a m e n, indfores i danske Skoler,.
saa at - ifolge Rektor Hoff ved Soro Akademis Meddelelse - " ethvert Barn, som faar en Undervisning udover Folke- skolens, ikke mere kan gaa udenom svensk, '.
Denne glzdelige Reform skyldes ikke mindst Rektor Hoffs ener- giske, mangeaarige Arbejde for denne nordiske Kultur- sag, hvilken han, som Medlem af Skolekomissionen, hav- de sat paa sit Program.
I svenske Skoler har mall med, stor Sympathi modta- get denne g ' man er beg~ndt, saa langt Tiden tillader det, at udvide Undervisningen i Forstaaelsen af dansk Talesprog.
' 9Dagnys ' 9 ~ e d a u i o n ' har med aabent Blik for den maegtige- Betydning, ' Om den gjensidige ' af vore Nabolands Sprog har for gordens Kultur, indrom- met.
Plads for en.
ugentlig kortfattet Forklaring over nog1e af de mest fremtraeaende s~roglige L i g h d.e F hvilke lettest misforstaas, exempelvis Ordet " K r E f t e i ",, svensk " k r a f t o r ", hvor Lydlighed saa ofte volder Mis- forstaaelse.
Nzm?
i n a t e Nummer.
f ':, - ' 1-.
.
, ...
I.
.
.
.
. '
.
-- Forsbe * 4Dazhoof / I.
.
.
Litteratur.
. '
.
En butiksflicka.
Af Maria ~ronstedt.
Hugo Ge- bers forlag, Stockholm.
Det ar visserligen ett nytt forfattarinnenamn, som mo- ter oss fran titelbladet till denna bok.
- " En butiksflic- ka " ar likval intet forstlingsarbete, ty redan for nagra ar sedan debuterade M a r i a C r o n s t e d t med en novell, " Froken pa Borgo9 ', hvilken inom kort ' foljdes af en till, " Under ytan ", ehuru hon dar dolde sig under pseu- donymen H a r r i e t W o i m e r.
Bagge ' dessa tidigare arbeten vittna om en ' god form- talang.
Och sarskildt " Froken pa Borgo ' " ager ett fangs- lande behag och nagot af idyllens poetiska, fagring, pa samma gang som denna bok tydligen visar ' att forfattar- innan ar i ' besittning af en ganska djup psykologisk blick, om hon ocksa har ' ej alltid finner det ratta uttryc- ket for sina iakttagelser lika latt som .da hon skildrar det yttre lifvet eller ger ord at en stamning.
.
Att hennes varmaste intresse ' tillhor dem, som genom forhallandena kommit i en skef stallning till manniskorna och lifvef och pa hvilkas del ' styfbarnslotten fallit, det - kan ' man redan.
har gissa- sig till, huru diskret det- an tar sig uttryck.
I den nu utkomna boken har detta in- .tiesse tagit en mer bestamd.
form.
Och man behoiver in- te lasa manga kapitel i,, En butiksflicka,, for att forsta, att Maria Cronstedt med denna bok.
lamnat den .malande poetiska idyllen at sitt ode f6r att helt fordjupa sig i tidens Sociala sporsml.
Den modernt lagda skildringen af fattig butiksflickas lifsode ar emellertid inte det, i denna bok, ar det forst sist det som inspirerat forfattarinnan.
Och oakta barnets hvad hon i denna fraga innerst vill saga med.
sin bok, dar Elsa - butiksflickan - ar en af dessa ensamma, sorglipa barndoms- och fodutit hos betalda fosterforaldrar, ar forst och sist ett bestam&amp; krif, och mot vill aga, borde ha att,, det barn, som inte och att aldrig behofva bli offer for ratt att aga sig en kopt och oakta foraldraratt,,.
.
.
.
Det, .. tt, hvarpa: Maria Cronstedt gor sig till de for- * ' ',, aldralosas foresprakerska, sker utan minsta hogljuddhet eller poserande och med en viss mattfull sans.
Men hon en innerlighet och " arne i tonfallet, hvilket allt sammanlagdt gor, att man garna lyssnar till hennes ord och far det intryck, att j; st s&amp;om denna Elsa fatt lefva sitt fattiga lif, med kansla af ' att pa alla hall vara en handelsvara, har oftast tillvaron varit ' for dem, som fran fodelsen blifvit stamplade.
som " oak- ' ta,,.
Den kan mangen gang till och med bli an harda- re, beroende p&amp; den orngifning, dit slumpen kastat dem, likaval som det ju ibland hander, att det utackorderade barnet hos fostenoraldrarne finner en mycket ommare om- vardnad och kommer till en sundare utveckling an hvad som skulle ha kommit pa dess lott hos den egna .mo-.
.
.
derna.
Just emedan denna lilla butiksflicka,.
med sin skon- hets- och lyckotorst, sina nedanda yttre.
rastecken.
och rin- ga kunskaper, ar: en af dem, - som tillhora .medelplanet,
formar hon afven ' vacka ett intresse, som inte upphor i sam- ma Ogonblick som hon p i bokens sista sida lamnar sitt framtida ode -- i de bada slumsystrarnas raddande hander.
Genom att med sin skildring ha iistadkommit en lef- vande typ, med formaga att vacka medkansla, har forfat- tarinnan val ocksa natt det h~tfvudsakliga syftet.
Blir det Aterigen fraga om hennes bok afven rent konstnarligt haller.
mattet, sa finner man, att den i likhet med de fle- sta, dar tendensen och de allvarliga fragorna framforas i roman- eller novellform, inte gar fri f r i n en del doda punkter, dar man marker svarigheterna att sammansmalta form och innehall.
Och den ager afven en annan svaghet gemensam med dem liksom med mestadelen af det, som skrifves om samhallsproblemen: deii visar bristerna och oefterrattlig- heterna men ager inga klara ord for sattet att afhjalpa dem.
Har forsta vi t. ex. tydligt nog, att forfattarinnan vill bortskaffa de faror for barnet som ligger i utackor- deringssystemet, och att dessa lifvets styfbarn atminstone skola f5 ratt att aga sig sjalfva.
Men hvad skall sam- hallet satta i stallet?
Huru skall enligt hennes tanke ratt- visa ske?
Darom ges ingen antydan.
Det finnes val knappast nagon svarare litterar uppgift - synnerligast for den annu ej fullfardiga stilisten - an att skrifva detta slags bocker.
Att Maria Cronstedt likval skilt sig fran denna uppgift med ett sa pass godt resultat har ej minst sin orsak i aft hon har ofta nog funnit det ratta uttrycket.
Och.
- om hon an emellanat kommer med en del ofverflodiga sidor eller longorer - sa begar hon inga af dessa forbrytelser mot god smak, som den soci- stora regentinnor, som styrt sina stater battre i n niiiigz af sina manliga foretradare.
Midt ala romanen ofta nog har att bjuda pa.
M. R-M.
Fredrik den store och kvinnofkagan.
I nagra romaner och komedier, spel och dans, sa ar dar .. med i allrnanhet den kvinnliga uppfostran fullandad. "
Och si beskrifver Fredrik hur en sa uppfostrad ung kvinna tillbringar sin dag.
Tva i tre timmar star hon fram- for spegeln, eftermiddagen tillbringar hon p i kafferep, kvallen pi3 teatern, pli supe eller under spel.
Nar har hon da tid att tranga in i sig sjalf?
Detta makliga och forvekligande lif ar agnadt att fora henne pa afvagar.
" Att sysselsatta manniskor ar att forhindra dem att bli lastbara. "
Sedan Fredrik salunda kritiserat de existerande forhiil- laiidena, framlagger han sina egna fordringar.
Och d s - sa lyda p i ingenting mer eller mindre an samma bild- ning for de bada konen.
De unga flickornas sjalskrafter skola utvecklas alldeles p5 samma satt som gossarnas, deras om- domesformaga skall uppofvas, deras forstand odlas ge .. iiom lasningen af goda forfattare och lust att handla Undervisningen i kvinnliga adelt ingjutas hos dem.
handarbeten, musik och dans ar enligt Fredriks mening endast till for nojes skull.
Hufvudsaken a r, att uppfostra eii kvinna sa, att hon sattes i stand att i lika hog grad som mannen fylla ett familjeofverhufvuds plikter.
Fredrik ar mycket val medveten om att han har upp- staller iiya principer.
Han kanner mycket val till deii iiivandningen, att kvinnan ar mindre begafvad an man- nen, inen han delar ej denna uppfattning.
" Hvar och cin af oss ", sager han, " kanner manga kvinnor, som aro jambordiga med mannen. "
Och han hanvisar tilI dr: under brinnande krig hade Fredrik mangen gang gjort narr af sina kvinnliga fiender, kejsarinnorna i Osterrike och Ryssland.
Har adagalagger han emellertid, hvilken vordnad han dock i grund och botten hyste for deras harskargafvor.
Men han gar annu langre och pro- klamerar en sats, som knappast nigonsin formuierats me2 samma skarpa: ' ?Genom en manligare, kraftigare UPP- fostran skulle kvinnokonet bli ofverlagset vart eget. "
Det ar ofverflodigt att papeka Iiur foga Fredrik den stores asikter i kvinnofrtigan lampade sig for hans egen tid.
Man far ga langt in p5 1800-talet for att finna 32 forsta forsoken att praktiskt realisera hans ideal.
S. Shdm allmanhet forestaller man sig val knappast, att Fred- rik den, store horde till kvinnoemancipationens for- kampar.
Det synes nastan strida mot den bild historien ger af hans harskarnatu;.
Inte heller hans egna husliga forhiillanden tyckas ge nagon lamplig bakgrund At upp- (Fritt efter:) Die Frauenbewegung.)).
skattningen af kvinnan.
Snarare ar det da i minnet af barndomshemmet, af mor och syster, af uppfostrarinna -.
.
-.
- och en moderlig vaninna, som man har att soka forkla- ringen till Fredriks uppfattning af kvinnans egenskaper och utvecklingsmojligheter.
Insand litteratur.
Det ar i skriften " Bref om uppfostran " konungen re- P.
A. Norstedt 8r Soners forlag, Stockholm: Svenska dogor for sina asikter harutinnan Han sager dar bl.
a. Fa~grardsf&amp;bundets &amp; rlfter.
8, fijalpire, RA^ och znirisning- foljande: ' &gt;Jag ar fullkomligt upprord ofver att man i ar for fattigvirdsintresserade.
Af Agda Montelius.
A. V. Carlsons Bokforlags-Aktiebolag, Stockholm: I Europa till den grad ringaktar den ena halften af man- IaistgArden.
En sagas sanning.
Af Ode Balten.
niskoslaktet, man gor sa oandligt litet for att utbilda dess forstand.
Den moderna uppfostran af flickorna ilsyftar fornamligast att gora deni behagliga.
Darfor lag- ger man hos.
dem.
nastan endast vikt pa det utvartes till- dragande, pa elegans i hallning och kladsel,.
Kommer.
dartill en smula undervisning i musik, kannedomen om.
. -- p Annonsera i DAGNY!
-.
\.
.e .. 1 ' -.
.
.
.
, D, A G N Y.
.. -.
.. n.
.
Notiser.
.
.
.
-.
.
straff ' for .barnamord.
Forlidet ' ars riksdag anholl,, som bekant, hos k. m: t om utredning i hvad ' man och pa hvad satt.
lindrigare straff kunde stadgas for barnamorderskor samt att k. m: t matte for riksdagen framlagga det forslag, som daraf kunde ' foranledas.
Forslag harom har nu upprattats.
inom justitiedepar- tementet.
Lagforslaget 1 % redan vara remitterat t# lagradet for yttrande.
Sedan detta yttrande afgifvits,.
lar k. proposition i amnet skyndsammast komma att ofver-.
.
lamnas till riksdagen.
, I forslaget foralas, att for afdagatagande .af barn, nagon tid sedan detta framfodts men da modern annu be- finner sig i nodstalld b.eIagenhet,.
straffet for ogift kvin- na ma kunna mildras till 4 ars straffarbete - ' gift kvin- na inbegripes icke i lagstiftningen.
: Vid synnerligen for- mildrande omstandigheter skulle dock tiden for straffar-.
bete kunna nedsattas till tva ar.
Som formildrande om- standighet * torde sarskildt bora betraktas att brottet for- ofvats helt kort: tid .efter fodseln eller.
att moderns bela-.
genhet varit i sarskildt hog grad bekymmersam.
-.
.
Sasom konsekvens af denna straffnedsattning innehal- ler forslaget afven bestammelser om nedsattning af skaf- fet for forsok till - dodande af barn, da brottet skett un- der de omstandigheter, som forut aro omnamnda.
Sa- som.
minimum for denna straffnedsattning har ansetts lampligen kunna stadgas straffarbete i sex manader.
I sammanhang harmed foreslas, under motsvarande forutsattning, straffnedsattning jamval bora medgifvas for utsattande af barn; ' ' '.
i %-i- __.
.
Schulzenheim .700 kr., H. Pauli 400 kr.
o., s. v: &amp; h torde bora namnas att redan de skankta vinsternas var-.
de ofverstiger 12,000 kr.
Hvarjamte inkop a utstallningen.
i Lund goras for ytterligare 3,000 kr.
och salunda kom- nier vardet af de utlottade konstverken att uppga till of- ' ver 15,000 kr, i stallet for de utlofvade 10,000; N y e - -.
nem detta lotteri mojlighet beredes allmanheten att for.
en obetydlig afgift erhalla ett vardefullt ' konstverk ' .och lotteriets andamal att understodja den unga, foreningen,-. '
.
som omfattar det stora flertalet af vara bildande konstna- .. rinnor, ar sardeles behjartansvar&amp;, torde man kunna an-, taga att forenifigen finner villiga kopare bland den konst-: alskande och konstintresserade allmanheten.
Lotter fin-:;.
iias att tillga hos de flesta bokhandlare i riket.
.
. '
'.
.
Lindrigare '. '
' I Y,.
.-.
.
' Den kvinnliga hemslojden i ~tockholms lan.
Central- kommitten - for hemslojdens framjande har funnit det syn- nerligen onskvardt att genom verkstallande af .lokala un-.
dersokningar soka vinna kannedom.
om den kvinnliga hemslojdens standpunkt inom Stockholms lan.
Undersok -- ningarna i fraga hafva uppdragits.
at fru S. Qvarnstrom, Stockholm.
.
,,,. '.
, ~vinnorostrattskon~ress i Osterrike.
Den 17 mars holls i Wien den forsta osterrikiska kvinnorostrattskongfessen.
E, resolution.
antogs, hvari krifdes rostratt for kvinnor, id val till parla,mentet. '
::.
.
.
-.
.
.
N0rdisk.a Artnonsbyrin, Goteborg, firar i - Ar sitt t b g ~ i - femars jubileum.
For Dagnys lasekrets torde det vara af.
Moderskapsf8rsakringen, deputation af.
sarskildt intresse hora, att byran sedan 2.1- 1908 iniiehas af en kvinna, froken Edith Rickberg, hvilken dessforin- inbjudan till det onsda- de organisationer, som.
gen den 6 dennes i ~~l~~~~ nus i ~~~~~~~l~ hallna opi- " an under en foljd af ar varit firmans * prokurist.
nionsrnotet i moderskapsforsakringsfragan, uppvaktade torsdagen.
den 7 m a r s civilministern och ofverlamnade till honom en.
skrifvelse i hufvudsaklig ~fvetensstarnmelse OOOoooooOOOooooooooooooooooooooooooooooo: ' med den.
vid motet fattade resolutionen.
Socialdemokra- ...
,.
tiska .kvinnokongresse.ns- arbetsutskott - foretraddes ' af fru- arna.
Agda ostlund.
ocli Elin Engstrom, Socialdemokra- tiska kvinnornas samorganisation af froken Anna Johans- son och fru Amanda Frosell samt Foreningen for kvin- noskydd och sexualhygien af.
dr Ada Nilsson och froken Anna- Lindhagen.
Civilministern meddelade, att arendet redan ofverlam- .. ilats tiil lagrhdet, men kunde icke d&amp; meddela hvilka for- andringar i det ursprungliga betankandet som redan fore- af ' marinbla Cheviot slagits.
och engelsk ~ o r n e s ~ u - 6.
.
.
Kvinnlig konstutstallning.
Foreningen Svenska konst- - Sidenfodrad Kr.
59. narinnor haf ' under.
innevarande maiiad anordnat en - ut- stallni.ng i Lund.
Ett 70-tal konstnarinnor deltaga i ut- stallningen,.
bland hvilka markas E: Barnekow, F. Brate, M.
' Carlson, A .. Cramer, B. Ellstrom, E. Hammar-Moesch-.
v.
.
lin, H.
.-Heyman, E. Jolin, G.
.Kallstenius, T. af af ~ o r n e s ~ u n ween, .M .. Rydell-Lindstrom, A. Nsesman-Nordstrom,.
A. Nordstedt-Munthe, M. Rudbeck, H. Skarstedt, H. Tegner, Kr.
- 24..
.
.
.
- H. Thorell, ' G. och S. Tiren, M. Tynell, Ch.
Wahlstrom, '.
.
.
M. Vigert-osterlund,j- landskap, portratt, interriorer; B..
.
.
.
.
Lagerberg, M. Leijonhufvud, S .. von Schultzenheim - ' AKTIEBOLAGET ...
,.
.
djurmalningar; L. '
Borjeson, A. Frumeri, I Matton, R. Milles, A. Nordin, G. Springchorn, I. Thoresen och A. Troili-Peterson - skulptur.
I simband med utstallningen har anordnats ett konst-.
.
lotteri, omfattande ' 5,000. lotter.
i 2 lir.
st .. Bland vinster-.
STUREPLAN.
na, minst 150 st., ma sarskildt namnas arbeten af Ch.
Wahlstrom.
varda 2,600 kr., H. Thorell 1,000 kr., Ida von. '
tre. '
.
, ' Promenad- kostym Ulster ' ' ' i '?
L 1 -.
NORDISKA KOMPANIET.
.
I
D A C N Y 142 Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man bestalla huru minga ex. som helst.
Skall man alltid Drenumerera B dessa stdillen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklidor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsam lare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man forfara f6r denna trrovisions er= Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an-.
talet ex; (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander d a bestallda ex. Samlaren har d % att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elkr: Man prenumererar A narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d i vi ornggende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till.hvllket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
eno om Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: D A O N Y S EXPEDBITHO.N, STOCKHOLM.
Handarbets- lararinna fPlatss6kande f6 sina annonser infirda i Dagny for halfia priset eller 7119 ore pr mm.)
U n g flicka med goda betyg fran Handarbetets Vanner onskar plats i tapisseriaffar.
Fina rek.
finnas.
Svar markt * Hand- irbetea, Allm.
Tidningskontoret, Gefle, f. v. b.
22 ars flicka, nagot van vid jjukvard, soker plats som hjalp ch sallskap at nagon sjuklig dam dler herre, eller ocksa att tillse och varda sma barn.
Betyg finnes.
Svar vantas med storsta tacksamhet snarast mojligt under adr.
, Sjuk- vard~, Motala Verkstad.
med hogre kompetens soker pla till hosten " (event.
vikariat) vid el mentarskola, kommunal mellansko eller seminarium.
.
Tacksani fc svar till, M.
.. A.,, Svenska Tel gramb.
filial, Orebro.
Plats s h o m Privatsekreterare, eller annan lamplig anstallning o, skas for de narmaste 2-3 man.
ung dam med manglrig vana svensk, tysk och engelsk korrespo, dens, stenografi och maskinskri ning.
Svar emotses tacksamt mar, Exakt D, Allm.
Tidningskontort Gust.
Adolfs torg, Stockholm.
Kontorsvan flick; Enkel battre flicka onskar plats.
Ager fardighet kunnig i enkl.
matlagning, bakning; amt ofriga inom hemmet forefal- lande goromal onskar plats.
Svar till rVaren 1 9 1 2 Tranemo ~~ p. r. maskinskrifning samt ar kunnig hvarjehanda kontorsgoromal.
Goc betyg finnas.
Svar till duglig Roke p. r.
A goung English lady Flicka staying in Sweden, would like to find a position in swedish family to talk English.
Stockholm pre- ferred.
Reply)) E. T.•â, Poste Re- stante, Karlstad.
med flera ars vana I sjukvirct, on- skar plats att skota sjuk herre eiler dam, goda betyg finnas.
Tacltsani for svar till &gt;Elleno, Linkoping, p. r.
22-arig landtbrukaredotter, Ung, bildad flicka, van vid i ett hem forekommande sysslor, afven nagot matlagning, kunnig i sjukvard, onskar privat onskar komma i bildad familj, sjukvardsplats.
Svar til?
Genast:), helst pa landet, som husmoders Kalmar, p. a. hjalp.
Svar till ~Villign, Fjugesta, p. r.
.J, En ung battre flicka Ung, bildad af god familj, onskar lamplig sys- selsattning i godt, bildadt hem (event.
vardinna eller dar husmo- der ar sjuklig) eller skola.
Skicklig (afven att undervisa) i alla slags handarb., linnesomnad, vafnad m. m.
Van att leda arbe- tet inom ett hem.
Ref. Svar till duglig, 25 ar,, Sv.
Dagbl., Stockholm.
Plats % Advokat- eller tjanstemannakontor onskar plats i god familj att g5 frun till handa samt deltaga i allt inom ett hus forekommande goro- mal.
Svar till postadr.
~P~litlig:., Angelholm.
En frisk flicka onskar plats.
Har forut innehaft anstallning i prasthus samt diireftcr genomgatt hush3llcl&lt;urs.
Svar inom 4 dag.
till familjern ned lem !91 %~, Halsingborg, p. r..
onsk.
3&amp;arig, battre, bxrnl., cxi- samst.
Ankefru m. godl siitt och uts., frisk, m. gladt hiim.
Kilii.
hems skots., stad eller land.
Srn; pr.
Sv.
DA.
1912.
), p. r. KarIs- krona.
onskas af ung flicka med 4-arig Hush&amp;llsvaa 22 vana a advokatbyra.
Ar van vid SFS flicka handhafvandet af kassa, bokforing och andra forefallande gorom21 af god familj onskar silarast plats samt nagot kunnig i stenografi och i ordentligt hem som husmoderns ~ maskinskrifning.
Svar till DU.
1 9 1 2 ~ hjalp och sallskap, familjeincdieni.
Kristianstad, p. r. Genomgatt hushallsskola, kunnig i handarbete, nagot klad- och linne- somnad.
Lon onskvard.
Svar tili god hjalp, Hogsby.
- soker plats som sallskap och hjalp i hemmet, helst pa landet.
Svar markt &gt;Tyskan, insandes till tid- ningskontoret, Karlavagen 6, Sthlm.
Ung bildad, infoid $ska.
.
.. s -- L.
=== - Ung, battre, musikalisk flicka Flicka!
onskar till varen plats som sillskap och hjalp med husliga goromal p2 van vid sjukvArd, onskar plats pri- herrgard el.
finare familj i stad, vat, helst p i landet.
Tacksam for mot fritt vivre el.
nrigon Xoii.
Kan- nig i fin hand.
samt nagot somnnd.
svar till aE.
R.T,, Boras, p. r.
Stort intresse.
for barri.
Vari att bitrada i hushallet i hemmet.
Svar till s varen 19122, Boris, p. r.
Ung flicka Ran godt hem onskar plats genas1 i familj, helst p i landet eller i mindre stad att g2 frun tillhanda inom hushilllet.
Sokanden, som ge- nomgitt tvenne kurser i hushalls- skola samt innehaft plats, amnar om tva ar utbilda sig till skolkoks- lararinna och onskar dessforinnan Forvarfva praktiska kunskaper i alla Iorekommande hushillsbestyr ar jtark och frisk, alder mellan 19 och 20 ar.
Svar utbedes till &gt;Arbetsam ~ O D, Huivudpostkontoret p. r., Go-: eborg.
- Gebildete junge Deutsche wunscht einen I ' latz zur (iesellschnft und leichter Hilfe im Haushalt in guter schwedischer FaiiiiIie.
Ant- wort unter A.
R., poste restante, Orebro.
Fransyska onskar plats nu strax elicr i april, som sallskap lit ensam dam ellcr unga flickor.
Vidare mcddelar Fril Brukspatron O. Norberg, Hcrno- sand.
.
Riks 92.
N., Y LEDIGA Vid Trollhattans PL A TSER# Vid Vanersborgs hogre laro- verk for kvinnlig ungdom blir frin och med nastkommande hosttermins borjan lararinneplats ledig med undervisningsskyldighet foretradesvis i fysik, kemi och ma- tematik a hogre stadiet .. Kompe- tens: den hogre.
Lon och pen- sionsbidrag enligt lag.
Ansoknings- handlingar torde jamte Iakarebetyg i insandas till Styrelsens ordforande fore den 1 april.
I STYRELSEN.
.
Vi d Kassorska.
befattningen vid Krisfinehamns Elemenfarlaro- for flickor ar till ansokan le- onskas fran och med hostterminen verk dig.
Lon 500 kr.
Ansokningar jiirnte 1912 en med hogre kompetens ut- Iakarebetyg insandas till Styrelsen rustad lararinna i engelska (VI- fore den 20 mars.
VIII), tyska (IV-VIII) och.
svensk historia (VII, VIII).
Lon och pensionsbidrag enligt !ag.
Ansokningshandlingar jamte 1a- karbetyg insandas fore den 1 April $11 STYRELSEN.
Vid Kristianstads elemen tar1 aroverk for flickor finnes instundande plats for u.
sommarkurs Lararinna, kompetent att undervisa uti konst- vafnad och finare.
handarbeten samt _ svenska spraket med foretrade .for - den, som afven kan leda sang.
Vi: i dare meddelar rektor H. Odhner, r adr.
Lunnevad, Sjogesta.
FORESTAF~DARINRA ar ledig vid; Eskilstuna Elementar- laroverk for flickor att1 tilltradas med ingangen af nastkommande lasar.
Undervisningsskyldighet (for- slagsvis) i engelska ocn historia.
Hogre kompetens erforderlig.
Af- Ioningsformaner.
de i lag Stadgade jamte bidra,g till pensionsafgifter.
Ansokningshandlingar,, Htfoljda af vederborliga betyg (afven fran 1a- kare), insandas.
till laroverkets s ty- relse fore den 10 april.
6-klassig, med realskoleexamensratt, bli till hosten foiestandarebefatt- ningen och tva lararinnebefattningar lediga.
Undervisning foretradesvis i historia, matematik och moders- malet.
Begynnelselon for .forestan- daren 3,000 kr., jamte bostad.
(3 rum och kok); for lararinna lon efter lag.
Ansoknings- och kom- petenshandlingar (inneh.
friskbetyg) med uppgift p i samtliga amnen (afven ofningsamnen), hvari sokan- den kan undervisa, insandas fore 10 april till samskolans styrelse under adress Pastor G.
A. Kallner, En palitlig och duglig 17-20 ars flicka med vacker .handstil far Trollhattan.
bra framtidsplats i manufakturaffar.
STYRELSEN.
Ansokan med uppgift om forega- ende plats m. m., samt loneansprak o. s. v. till BP. E. L.,, Annonsk., Storgatan 8, Stockholm.
Skofde Elementarlaroverk for flickor Vid Ostergotlands.
.
folkhogskola Befattningen som Hro foljande platser lediga att till- trada vid instund.
hostermins bor- jan.
En iimiieslararinnebefattning med undervisningsskyldighet i ma- tematik och naturkunnighet, fore- tradesvis pa det hogre stadiet.
Hogre kompetens erforderlig.
Lon enligt lag samt bidrag till pension- afgifter.
Lararinnebefattningen i huslig ekonomi med tjanstgoring tvi ar- betsdagar i veckan.
Lon 400 kr.
Ansokningar stallda till Styrel- sen for Kristianstads elemen tarla- roverk for flickor, insandas fore.
Ung dam, alder ej ofver 20 ar, frisk och sund samt med nijdig skolunderbyggnad, erhaller genast plats a storre har- varande kontor: Svar med betygs- afskrifter, fotografi .och uppgift om lonepretentioner till .Duglig och energisk, under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm., f. v. b.
I godt hem tjansten i, Morarps socken ledig att tilltradas ' den 1 maj 1912 Lon utgar med Kr.
550: -.
for ar bostad och bransle, med ' l alders- tillagg a: Kr.
50: --.
efte.~.
2 ar: tjanst.
Ansokningar ' till tjanster bora, atfoljda af kompetensinvg insandas fore mars manads utgang till Kommunalnamnden,,.
.
Morarp, Ung, frisk, barnkar battre flicka ......
. '
far plats 1 april i Disponentfatnil~ att.
skota tvanne barn 3 o. 5 ar: ilder.
Nigot sykunnig har fore- trade.
Ben.
svar Atfoljdt af foto- grafi, loneansprak, samt uppgift om alder och forut innehafda platser emotses tacksamt ' under marke palitlig^ p. r. Nykoping.
Bildad, fmsk, hurtig flicka, ' hogst 25 ar, kunnig i. somnad, vil- lig deltaga i hushallsgoromal och garna nagot trad@irdsskotsel (som- marbostad skargarden), far plats i April.
3 personers hushall, jung- fru finnes.
Svar med foto., rek., loneansprak till D Kontorschef, un- der adress S. Gumzlii Annonsbyra,.
Stockholm, f. v. b. i Smaland, dar jungfru finnes, er- haller bildad, barnkar, enkel, hus- hallsvan flicka plats som medlem af familjen for att vara husmoder till hjalp med hush~llsgoromal, somnad och skotsel af barn.
Fem saker i rakning och med god stil barn finnas i alder till 8 ar.
erhaller anstallning a travarukontor Svar med referenser, fotografi och i Norrland.
Svar med referenser uppgift om IoneansprAk ' torde san- och loneansprak etc. till, T.
S:!
das till marke, Palitlig,, under adr.
Arbete,, under adress S. Gumzlii S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- Annonsbyra; Stockholm, f. v. b. holm, f. v. b.
Ung Dam For guvernant,.
BILDAD FLICKA, kunnig 1 massage, far ' plats hos kompetent att undervisa 2: ne flickor aldre fru som hjalp och sallskap, pa9 och 6 ar i vanliga skolamnen Svar med ref. och pret.
till ~1 Juni,, den l0 april till laroverkets fore- och.
musik, finnes plats att genast Allm.
Tidn.-kont., Gustaf Adolfs standarinna, froken L.
Loven.
tilltrada hos familj pa landet.
Be- torg, Stockholm.
tyg och Ionepretentioner torde in- sandas till Brukspatron Bror Kjell- ar en amneslararinnebefattning i gren, Rei jmyre.
matematik, fysik och kemi ledig till Vid j ansokan senast den 1 april.
Utbild- I ning; hogre kompetens.
Lon och: pensionsbidrag enlig t lag.
Sokande, som ar intresserad for tecknings-: undervisning och villig att ataga kunnig i matlagning, bakning, sylt- ' sig nagon extra veckotimme i detta - amne (mot lagbestamd ersattning) ar for nasta lasar ledig en Iararin- ning o. a .., som forekommer i ett nebefattning med undervisnings- finare hem, far plats.
Svar med; har.
.foretrade.
Ansokningshand- skyldighet hufvudsakligen i geo- betygsafskrifter, alder och lon, markt lingar .insandas till undertecknad.
grafi, biologi och svenska.
An- * Y. Herregardn under adress S. Nora den 7 mars .1912 .. sokningar torde fore den 1 april Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, THURE BERGSTROM.
insandas till rektor Sven Lonborg.
f. v. b.
I ' Vid Nora Samskola.
~oteborgs Hogre Laridthush Allerska, GYNNA ALLT,D DAGNYS samskola I S.prid.
Veckotidpingen DAGNY!
D A G N Y Deposition 1 4 1 1 Kapitalrakning J 2 4 Sparkasse- rakning 01 Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Forbuiidels byra oppen 11-4.
Rikstel.
27 62.
0 Allm.
tel. 82 Ii.
Rikstel.
68 98. olo Hogre Lararinneseminariet vid Stiftelsen Kjeiibergska Flickskolan K~PMANNABANKEN, omfattar 3 ettariga afdelningar.
De tva senare aren agnas at special- studier.
Afgangsbetyg fran semina- riet medfor flhogre lirarinnekom- petens ".
For intrade i afdelning I ford- Aktiekapital- 3,000,000 kr.
ras fullstandigt afgangsbetyg fran, 8-klassig f lickskola.
Afsokningar atfoljda af betygs- Wirens China pomada, valgorande for harvaxten.
afskrifter, frejde- och lakarebetyg torde fore den 8 ' uni insandas till ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel sanit direkt f r h A.
G.
Wirha Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 2860.)
Kg.
H o f h.
seminariets forestindarinna, Sodra Vagen 23, Goteborg.
Prospekt pi 21 Lilla Vattugatan 2: Stockholm.
begaran.
Goteborg i Februari.
Styreken.
(Nord.
A.-B.
51706) ' Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, Sturegatan 52, STOCKHOLM.
Sprid Dagny!
- - - r G nyhit +or ~ a m p u ~ i i u I n xO / 13rdm / oFen- ' _ _ _ _ _ s _.
Komponerad af B. SODERLING och T. OSTER.
PRIS 1: 50.
L Efterfragan p i moderna monogram borjar blifva allt storre.
For att fylla detta behof har denna monogrambok utarbetats med moderna monogram for hvar och ens smak och lampade for olika teknik.
AKTIEBOLAGET LJUS.
Lektioner i Linnesomnad (afven blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EONER, Allm.
te].
45 10, Fredrika-Bremer-Farbundets SjukskGterskebyra: Tunnelgat.
25, annonsorer!
Malmo.
Fredrika - OBS.!
l BremermFor bundets Platsformedling Adr.
Drottninggatan 54, 411m.
te].
48 16.
Riks tel. 27 62.
A Fredrika Bremer-Forbundet innas anmalda lektionsgifvare, in-) ch utlandska, hushallsbitraden af) lika slag, barnfroknar, kontorsbi- i: raden, gymnaster m. n ?.
_ Mottagningstid kl. 12-4.
A.
B.
S turemagasinet 15 Stureplan 15. specialaffar for Mattor, .Gardiner, Sangutstyrslar, Hemslojdsvafnader, Duktyger, Handdukar, och Hvita vafnader m. m. m. m. allt till myc- ket laga priser.
15 Stureplan 15. huset bredvid Apoteket Svaneu.
Gynna Dagnys - DBS.!
ASTRID AHLSTROM Aberopa all tid annonserna i B C: o. MODEAFFA 18 Smalandsgatan 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg) Rekomawerncieras Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 40 83.
Enersths Handarbetsseminarium.
AP KULPPR~ Ma&amp;8 pdkBnd, hogre lararinnekurs.
F ullstan- digaste och grundligaste handarbetslararinneutbildning.
Anmal- ningair t111 ny kurs, som borjar i sept.
1912 mottagas.
Prospekt och skriftligen, Karduansmakaregatan 8 B, lamnas ' / * l2 - ' /, l 1 Allm.
te].
Brunkeb.
4536.
Stockholm.
(K.
R.
403.)
4 arbetsomride 4 4 Utbildningskursei m. m.
4 4 4 4 4 + 4 t 4 4 4 4 4 i Muntliga och skriftliga upplysningar genom.
Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
4 4 4 O 4 4 44+444+ * 44 * 4 * 44444 * * 44444444444 Q e O @ Dagens nummer InnehBllert g Staten och kvinnans arbete inom landthush&amp;llningen.
Af Gedrud Adelborg.
Oclrsa ett blad ur kvinnororelsens historia.
Af Sirsy Siv- verbrand.
~i ksdagen.
Stadsfullmaktigevalen i Stockholm.
Till Forlikningsbillens historia.
Af Ellen Wcster.
Ur hldla Silfverstolpes resejournal.
Af Lotten Bnhl ' eti.
Om sproglig Forstaaelse.
Af Alma Forsbeprg-Dalhofl.
Maria Cronstedb: En butiksflicka.
Rec.
af Maria Rieck- e 4 4 * 4 O 4 4 .o 4) $ 4 4 4 4 4 4 4 Majillep.
Fredrik den store och kvinnofrigan.
Af S. Sbd.
Insand litteratur.
Notiser.
~renumeration h Dagny sker $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
