# ID: svediakorp-per535
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,225
# sentences: 761
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR &amp; SVENSKA&amp; UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF F ~ R E N I N G E N DAGNY.
Stockholm den 1 4 M a r s 1812.
N: r.
I I.
I 8 / 4 l Prenumerationspris: VS Pr.
kr.
2: 50 -, I ' 14,, .. l # l: 25 111 k .. kr.
: i.
Losnummer 10 ore.
Prenumeration sker saval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
1 1 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifnhgstid hvarje torsdag.
1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E MA N, - Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1912, P. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 511 en tr. ' I Post- och telegrafadress: DAONY, Stortrhoh.
5: e 1 I arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten ' 15 mm: s hojd per gPng 10: Rabatt: 5 gqr 5 010, 10 ggr 10 O / o, 20 ggr 20 010 50 ggr 25 010.
Annons bor kara inlimnad senast mandag f. m..
-.
Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvaret.
I anledning af en passus i yrkesfarekommitt6ns betankande.
D en tid ar for lange sedan forbi, da en naringsidka- reda sig p i eget ansvar i lifvets olika forhiillanden.
Men re pahvilade nagot ansvar for att anstandighet och fabrikerna noja sig ej med de vuxna utan stracka ocksii goda seder vor0 radande bland hans underordnade.
I sina armar efter de rninder2riga.
Enligt gallande lag stallet for att i flydda tider en p a t e r f a m i l i a s stod i kunna barn antagas redan vid fyllda 12 ar och raknas spetsen for ett industriellt foretag, ha vi nu, i bolagsval- .sedan som minderariga intill 18 ars.
alder.
dets tidsalder, en representant for det opersonliga kapi- Tank nu efter hvad detta vill saga!
talet, en representant, hvars existens ytterst beror p2 att Det betyder inte bara, att gossar och flickor f2 till- delagarna aro nojda med utdelningen.
Under sadana for- falle att gora nytta och fortjana en slant, hvilket i och hallanden blir det.
ekonomiska intresset gifvetvis det be- for sig ar lofligt och ofta nodvandigt, utan det betyder stammande.
Hur arbetet inverkar pa personalens halsa tillika att dessa outvecklade barn foras in i en lifsatmos- och lifslangd ar en fraga af sekundar betydelse, af l h g t far, hvars sedliga halt kontrolleras af ingen och f o r mindre vikt, t. o. m., an fragan om de dyra maskiner- ' h v i l k e n i n g e n b a r a n s v a r.
nas ratta vard.
Den saken ar klar nog, ty den utarbe- Utan att vilja vara svartmilare har man ratt att an- tade manskliga kraften ersattes utan omkostnader, icke sa taga, det denna atmosfar i allmanhet ej lampar sig for den utslitna maskinen.
Men nar manniskovarelsers lif den omogna ungdomens standpunkt och svarlige.n, sh vidai ' och halsa for det opersonliga kapitalet visat sig .vara af ej god motvikt i hemmet finnes, kan undga att verka ned- sa ringa betydelse att stranga skyddslagar maste till for brytande.
I alla handelser beror det pA tillfalliga om- att varna de forra mot de, senares ofvergrepp - da kan standigheter, om den omgifning barnet kommer in i ar man knappast undra pa att forhallanden, hvilka berora relativt god eller om det dar skall mottaga det intryck anstandighet och goda seder pa arbetsplatsen, fa lamnas for lifvet, att svordomar, ria och ohofviska talesatt utgo-, utan allt afseende.
ra modersmZilets oumbarligaste delar.
Och om det stannade vid ord!
Vore det nu sa, att industrien endast sysselsatte vux- na personer, vore ett sadant asidosattande lattare att for- Hvad som forsiggar inom fabrikernas, fran yttervarl- klara, ty af sadana bor man kunna fordra, att de forma, den afsparrade murar blir val i mycket en hemlighet.
,
I-Ivarje forestanderska vid barnkrubba i ett fabriksdistrikt,: hvarje ledare- ' afett arbete bland dess ungdom far dock.
.
.k %,.
och.
annat, som visar att mycket sker bakom erfara dessa - murar,.
hvilket.
just icke .ar agnadt att verka hojan- - de ' sedebegreppen.
Och det ar icke blott fraga om da-.
fran kamraters sida.
Arbetsstallen finnas, ligt -.
exempel ' diii-,.
s i: underligt det kan.
lata, den unga flickan utsattes.
-.
: for nargangenhet afven fran deras sida, hvilka borde ' vara.
hennes,: skydd - formannens.
Och dessa ha, nar de.
vilja bruka sin makt, verksamma medel for att tvinga den ' gektrafviga att foga sig, alltifrh den orattvisa for- delningen af arbetet anda till sadana mesyrer, som, om ilklagare funnes, skulle beifras af strafflagen.
.
Om aklagare fuilnes!
skulle vaga klaga?
Fruktan att forlora arbetet binder flickans tunga.
Och i ofrigt - till hvem skulle hon klaga?
Manne till yrkesin- spektoren, hvilken kanske forst.
aratal darefter och vid chefens '.
sida ' gor sin rond genom arbetssalarna. '
vem, En revision af fabrikslagen ar forestaende.
De kom- mitterade ha for lange.
sedan afgifvit sitt betankande jam-.
te forslag till ny lag: Och denna lag afser inte bara angpannor och.
maskiner utan afven, och foretradesvis, den lefvande arbetskraften.
Det ar verkligen om manni- skor, manniskor sasom hogstarade och undertecknad lag- forslaget handlar.
En ny skyddslag for de manga, man, kvinnor och barn, hvilka under dagliga faror for halsa, lif och lemmar sysselsattas med att tillbereda alla vara lifsfornodenheter - en sa viktig nyhet borde val vara ag- nad att i nagon man vacka den stora allmanhetens delta- gande eller atminstone uppmarksamhet.
Men inga- tecken tyda pA nAgot allmannare intresse i denna sak.
Inte en gang den samhallsrnoderliga instinkten hos kvinnorna synes ha blifvit vackt till insikt om att har galler det bland annat afven barns och minderarigas mest vitala intressen.
Det ar fraga om 12-arsstreckets hojande, om arbetstidens langd, om skyddsatgarder mot olycksfall och ' ohalsa, om tillfalle att deltaga i fortsatt undervisning, om sl&lt;yldighet att tillse, att arbetet .ej medfor vada i sedligt afseende, m. m.
Allt detta.
af allra storsta betydelse for ungdomens utveckling och fostran.
Hvad ger lagforsla- get i det ena eller andra afseendet, och ger det nog?
Ror icke det allmanna intresset understryka hvad som ar vardt att foras igenom, och darmed stodja lagstiftningens arbete?
Och kanske lagga ' nagot till.
I detta sammanhang ar det endast fraga om den pas- sus, hvari arbetsgifvare alaggas att tillse det arbetet ej medfor vada i sedligt afseende, ett yrkande, som sakerli- ' gen kommer att stota pa motstand fran arbetsgifvarehall.
I det foregaende har jag i allmanna drag gifvit en an- tydning om de forhallanden i sedligt afseende, i hvilka den minderariga, som det nu ar stalldt, utan ansvar p i nigot hall kan komma att inforas.
~ i l l ~ mig t nu, att med nagra exempel, hamtade fran ' min egen mingariga beroring med fabriksungdomen, visa hvart dessa forhal- landen under den riuvarande liknojdheten och ansvars- I~sheten leda, ' ' I en mindre fabriksstad i vart land, dir industrien sysselsatter omkr. 500 arbeterskor, fann jag en syn~ierli- gen lattsinnig och ohyfsad ton radande bland fabriksung- domen.
Att vacka intresse for nagot battre ag utelif och dansnojen hade for flera an mig visat sig omojligt.
He- sultatet af detta lattsinniga lif visade sig ocksa i ett re- lativt stort antal oakta barn.
Om vi rakna ifran 15 gifta arbeterskor, sa blir antalet af de ofriga, ogifta, omkr. 425.
Nu visade kyrkboken, att under ett gifvet ar for icke sa .lange sedan fanns bland stsidens ogifta arbeterskor icke mindre an 70, som vorc modrar till b a r n u n d e r t i o a r.
Det sammanlagda antalet barn var 113.
Nagot mer an halften hade ett barn; men si- dana funnos, som hade tva, tre, fyra, ja, en hade t. o. m. f e m, och denna kvinna var endast 115 a t - - sjalf ett barn - nar hon gaf lifvet at det forsta.
Om forhallandena i en annan mindre stad, dar in- dustrien sysselsatter omkr. 200 arbeterskor, kunna vi ho- ra en dom, hvilkeii synes h&amp;rd, men ar vard uppmark- samhet sasom kommande fran arbetarnas eget lager.
En af deras fortroendeman utgot sig for mig p&amp; foljande.
+tt: ', Det svaraste for oss har i staden ar, att vara kvinnor ' aro sa djupt sjunkna.
De ha inte sinne for iii- got som helst allvarligt.
De vill ingenting lara och g i aldrig pa forelasningar.
I fabrikerna bli de fordarfva- de.
De aldre lara de yngre.
DA arbetet ar slut, tarika de bara p2 att roa sig - men en gang om aret satta de ett barn till varlden.
Gifta de sig, bli de odugliga hustrur. "
- H en tredje, likaledes mindie stad med 5ortA.t 5SS industriarbeterskor, fanns, forutom ett par arbetsstallen, dar de sedliga forhallandena maste betraktas sasom gan- ska goda, afven ett, som var sa illa beiyktadf, att inge11 flicka, man om sitt anseende, ville taga anstzlinkg dir, och def fast lonen var relativt hog.
Om detta, ett myc- ket stort industriellt foretag, sade en af stadsfullmaktige i min narvaro: " D e t a r e n p e s t h a l a f o r h e l a V a r S t a d. "
P ?asc I en i narheten befintlig barnkrubba hade jag sbl tillfalle att taga i betraktande det manniskomaterial, som fran en sadan pesthala kastas ut p i samhiliet.
Sillan har jag sett varre vanskotta barn.
Undernarda, raksska, betackta med svara sarnader, ghfvo de en hjajartebek !am mande anblick.
Forestandarinnan sade, att mariga af dr modrar, som lamnade in sina barn dar, saknade dc mest elementara begrepp om renlighet och barnavird, och d2 hon ville lara dem, fick hon endast rAa ord och svor- domar till tack.
Tre af dessa stackars hade samma mor, men okanda fader.
En af dem satt nedh~kad i e11 vril med ett uttryck som om all varldens skuld och ve hvilade pa det oskyldiga barnahufvudet - en syn jag sent skall glomma.
Sa gjorde hon alltid, sade forest~tt- derskan, ville aldrig leka med de andra.
- Det har ingalunda varit min mening att uppstalla dessa exempel som t y p i s k a for forhallandena blarid fabriksungdomen, men, osminkadt sannfirdiga som de aro, bora de dock betraktas som varningssigrialer.
De visa, hvarthan det k a n leda afven med ett folk som vart
genom bristande omtanke.
om de sedliga vardena och urgerandet af de ekonomiska framfor alla andra.
Och hvad som med skarpa maste framhallas sasom otillbor- ligt, ja, samvetslos, det ar, att pa sadana arbetsstallen, dar de sedliga forhallandena aro erkandt ruskiga, mot- tagas utan betankande afven minderariga.
I den ofvan namnda pesthaden funnos godt om sadana, och det an- da fran 13 i 14 ars Aldern.
Hvem pahvilar det sedliga ansvaret for dessa?
Un- der nuvarande forhallanden i n g e n, ty foraldrar och malsman ha intet att saga ofver forhallandena pa arbets- platsen.
* * &amp; u ledning.
Dar de aro utpragladt daliga, ater, skall det.
snart visa sig, att den ofversta ledningen uteslutande be-.
traktar sin personal fran synpunkte-n af arbetskraft, hvar- ' for forman och liknande utan svarighet kunna taga sig: de friheter mot arbeterskorna de ha lust ' till.
Men.
dar- Det kan ga sa med a r.
" tonen " gifvetsvis anslagen.
langt, att for en ung kvinna, som ej vill gifva sig .sjalf.
till pris, intet annat val finnes an att nedlagga arbetet ' och darmed mista sitt lefvebrod.
En aktningsvard arbetareanka blef af denna anledning tvungen att taga sin ' 20-Ariga dotter, en skicklig arbeter- ska med god fortjanst, bort fran ett sadant arbetsstalle,.
och det fastan icke tillfalle till annan fortjanst fanns att f2 p2 platsen.
" Men forr ska vi bagge svalta ihjal ", sade hon till ' mig, " an jag slapper flickan dit igen. "
~rbetsstallen finnas salunda, dar v u x n a .kvinnor stallas i valet.
att mista sitt arbete och darmed utsattas for nod eller att ga moraliskt under.
Hur kan man da vanta, att obefastade mindeririga skola kunna komma helskinnade genom skarselden?
Kan det forsvaras, att, sasom nu sker, lata dem ' reda sig sjalfva bast de .kun- na?
Borde icke ansvaret for afveii de sedliga forhallan- dena genom lag pahvila arbetsgifvaren,.
och borde icke de minderarigas sedlighet ligga la&amp;tif&amp;ingen lika varmt om hjartat, som deras kroppsliga halsa? '
a En iakttagelse man ej kan undgil att gora, nar man narmare satt sig in i forhallandena, ar den, att den sed- liga tonen ar mycket olika p i olika arbetsstallen, och det t. o. m. inom samma samhalle.
Tatt invid en illa ut- skriken fabrik kan ligga en annan, dar ofvervagande hyggliga arbeterskor forekomma och dar tonen foljaktli- sadana motsatser finnas, gen ar hyfsad och god.
synes det vara ett svalg befast mellan arbeterskorna pa det ena och det andra stallet.
De hyfsade vilja ej ha nagot att gora med de andra, och dessa senare undvika helst de forra.
Har ar en verklig rangskillnad, grundad pa uppforande och hyfsning, for hinden.
Soker man sedan att utreda orsakerna till att forhal- landena kunna gestalta sig sa olika t. o. m. inom sam- ma, kanske ej mycket stora samhalle, stoter man ovill- korligen.
pa foljande omstandigheter.
1) Y r k e t s b e s k a f f e n h e t.
Ett smutsigt, veder-$ vardigt arbete eller ett sadant, soin erbjuder relativt hog risk for halsan, synes agnadt att forraa tonen.
Ett arbe- te, dar stark hetta undergrafver nervsystemet, synes ock- ' sa verka forslappande pa sedebegreppen.
2) 0 s j a l f s t a n d i g.
h e t e n hos arbeter- s k o r n a, som gor att den nykomna sa latt absorberas af den pa arbetsplatsen radande tonen.
Orsaken dartill ar val dels det enformiga, mekaniska arbetet, som ej ar agnadt att utveckla sjalfstandighetskiinslan, dels det omog- ' na, outvecklade tillstandet hos de minderanga, hvilka ofta diiekt fran skolbanken.
gora sitt intrade i fabriksvarlden och f o r h v i l k a s f o r t g a e n d e a u t v e c k l i n g i i n g e n t i n g g o r e s.
Hvad forstiiid, omdome och intressen betraffar, fa de stanna af i vaxten, under det att orngifningen ostord far tillfora dem intryck fran om- raden, dar det outvecklade barnet alls intet har att gora.
3) S a m m a n b l a n d n i n g e n af manliga o c h k v i n n l i g a a r b e t a r e.
En erfarenhet man pil manga stallen, afven i utlandet, gjort ar den, att ' pa sa- dana arbet~~lzttser, dar konen h U a s atskilda, ar inforan- det af en hyfsad ton langt lattare an dar arbetare af olika kon.
aro sammanblandade.
4 ~ e d n i n ' ~.
e i n n s t r e s s e f o r f r a g a n.
D&amp; ta kan gora mer an alla de ofriga omstandigheterna till- sammantagna.
Finner man ett arbetsstalle, dar de sedli- ga forhallandena aro relativt goda, kan man vara saker p&amp; att ofver det hela stgr en human, insiktifull och stark v ar * *.
-.
.
.
.
* ' ' ' O De kommitterade, som haft.
att framlagga forslag till ny fabrikslag, ha gladjande nog ej lamnat denna viktiga I 13, som handlar om fraga alldeles obeaktad.
skyddsstadganden betraffande de minderariga, finnes .ock- sa foljande bestammelse: " Arbetsgifvare vare ' pliktig, till- se, att arbetet ej - - - medfor viYda.
i sedligt afseende. "
Sa forsiktigt som denna bestammel&amp;- .an a; affattad och ehuru den ej yrkar pa straffansvar.
for ofvertradelse, har den dock ej ulidgatt anmarkningar fran sadant hall, som haft att utta1a " sig ofver betankandet.
Man, har velat nedsabla .den med pastaendet att en sadan .fraga lage ut- om omradet for.
skyddslagstiftningens uppgifter samt .att den tillika vore omojlig att genomfora.
I.
lander med mera framskriden skyddslagstiftning.
an var har man dock icke funnit sadana bestammelser obe- horiga- utan ' genom lag fastslagit arbetsgifvarens ansvar.
I flera lander har ' det sedliga skyddet ocksa utstrackts till att omfatta vuxna kvinnor.
I den tyska G e .w e r b e- o r d n u n g t. ex. (•˜ 120 b) forpliktas arbetsgifvaren att sorja for det anstandighet och goda seder iakttagas pa arbetsplatsen, och, sasom sarskildt .viktig bestammelse for att ' na detta, forordnar lagen, att manliga och kvinnliga arbetare skola, sa vidt mojligt, hallas atskilda.
Betraffan- de sarskildt de rninderariga alagges arbetsgifvaren i sam- ma lagrum, att saval vid inrattandet af arbetsrummet som vid anordningen af arbetet taga i ' lika man hansyn till den minderarigas sedlighet som.
t,ill hans halsa.
Enligt vara erkanda monster pa skyddslagstiftningens omrade kan fragan saledes icke sagas ligga utom denna lagstiftnings kompetens, och foljaktligen bortfaller den an-, dra anmarkningen, att sadan sak skulle vara omojlig att ' ' ' ' '.
genomfora, ty hvad som ar nodvandigt maste ocksa vara Bertha Wellin, som fick ofverta tidningen, och hon ar mojligt.
Erfarenheterna fran de goda arbetsstallen vi ha.
nu dess ansvariga utgifiare.
visa, hvad en god ledning betyder ocksa for denna Sedan 1909 ar hon afven ledamot af styrelsen for fraga.
Allmanna forsorjningsinrattningen.
De ekonomiska intressena visa i var t i d, en tendens Genom sitt samvetsgranna, dugliga och energiska ar- att intaga en allt-dominerande stallning, men da vart bete pA skilda omraden har Bertha * Wellin dokumenterat lands framtid icke uteslutande bor byggas pa e k o n o- sig.
pa ett satt som ' borgar for att kvinnorna i henne m i s k utveckling, maste vi kunna ' vanta, att lagen, i f&amp; en fullgod representant inom St.ockholms stadsfullmak- striden mellan denna och de socialt-etiska intressena, med tige.
kraft hafdar den ideella standpunkten.
,: q; i Ett regeiingsforslag, byggdt p$ berorda betankande, ar.
.
- 3.
Riksdagen, efter forljudande snart att emotse.
Det ar att hoppas, .- det sedlighetssyn,punkten dari funnit ett a t m i n s t o n e l i k a s t o r t beaktande som omsorgen om de minderari- ordagen var de kklesiastika arendenas dag i riksfor- gas lif och lemmar, hvilket den iiigalu~ida har fatt i kom- samlingen., Anslagsfragorna rorande Hogre lararinne- mittebetankandet.
seminariet och statens samskolor afgjordes da bland an- M. Anholm.
dra; likasa hrr Soderberghs och Lundells motioner om anslag .till undervisning i huslig ekonomi vid de enskil-, da laroverken.
Statsutskottet hade tillstyrkt k. m: ts forslag till stat for Hogre lararinnecern ' inariet, kr.
76,350, men ej bifal- lit foreslagen hojning af rektors hyresersattning, ett be- slut som afvenledes af kamrarna stadfastes.
Till expenser vid Hogre lararinneseminariet hade k. m: t begart 2,000 kr., hvilket statsutskottet nedsatt till ' et resultat af stadsfull- maktigevalen, som vi i 1,000, ett beslut som af bagge kamrarna bifolls.
Angaende understodet till enskilda lararinnesemina- denna vecka aro i stand att rier stannade kamrarna i skiljaktiga beslut.
~ e ~ i r i n ~ e n i meddela, ar t r e d j e k r e t- hade begart hojning af statsunderstodet ' fran 20,000 kr.
s e n s inval af syster Ber- till 36,000 kr.
Utskottet hade ' nedprutat summan till tha Wellin.
Valet,.
som for- 34,200 kr., under det att fyra reservanter, hrr Lindblad,.
rattades fredagen den 8, ut- foll med afseende p2 den s hors son; Ryden och Lindberg, velat satta ' anslaget till af de moderata dar uppstall- 30,000 kr.
Andra kammaren bifoll nu reservationen, da.
.
da kvinnliga kandidaten sa- daremot Forsta kammaren antog utskottets hemstallan.
At lararinnepersonalen vid statens samskolor hade k. BERTHA WELLIN.
som vantadt var - syster ni: t foreslagit en tillfillig loneforbattring, 500 kr.
till or- Bertha.
Wellin gick jn p i dinarie forsta lararinnor.
Statsutskottet hade emellertid fjarde platsen.
tillstyrkt endast 50 kr.
for forsta lararinna i forsta lone- Bertha Wellin, fodd 1870 pa Oland, ar sjukskoterska graden, 350 kr.
for lararinna ' i forsta lonegraden och 50 och agnade sig redan vid unga ar at denna verksamhet.
kr.
for lararinna i andra lonegraden.
Bagge kamrarna Ar 1895 blef hon medlem af Sophiahemmet, dar hon bifollo utskottets forslag.
kvarstod till 1906.
Under denna tid tjanstgjorde hon I Forsta kammaren hade hr Soderbergh och i Andra dels som ofverskoterska vid lasarettet i Falun, dels som kammaren hr Lundell motionerat om ' anslag till en fort- operationsskoterska; vid Serafimerlasarettet i Stockholm sattningskurs i paktiska och husliga amnen vid de en- har hon tjanstgjort som ofverskoterska p i den manliga skilda flicklaroverkeri.
Motionerna, till hvilkas motivering., .. kirurgiska afdelningen.
Under sin verksamhet som ofver- anforts ungefar de syiipunkter prof. Lundell framkommit skoterska har hon vetat gora sig allmant omtyckt af saval med vid flickskolemotet i Falun forliden sommar och se- lakare som oatienter och kamrater.
nare vid ett Sammantrade af Kvinnornas diskussionsklubb Inom barnavarden och fattigvarden har ' syster Bertha i Stockholm, p2 sin tid omnamndt i Dagny, hade af- nedlagt ett ytterst erkannansvardt arbete.
SA t. ex. var styrkts .af statsutskottet, hvarvid dock utskottet uttalat sig hon den forsta foresthdarinnan for fattigvardsforbundets for onskvardheten af en utredning i frilgan.
Bada kam- barnavardsbyra, hvars arbete hon ordnade och med otro- rarna afslogo motionerna i enlighet med utskottets hem- lig energi skotte under de svaraste forhallanden.
PA stallan.
Aterstar nu att se huruvida en utredning forr denna post stod hon i tv2 Ar och ofvergick darpa till eller senare kommer till stand.
Vi ha da att motse ett F. V. 0: s registerbyra, hvars arbete hon en tid fran upptagande af de famosa argumenten m o t de unga flic- dess borjan ledde.
Dar slutade hon emellertid 1911, da kornas studentexamen, betonandet af den specifika " kvinn- hon kallades att hjalpa froken Estrid Rodhe med redige- liga " utbildning; som staten bor understodja m. m., m. m. ringen af den da nystartade Svensk sjukskotersketidning.
Fragan fortjanar att i annat sammanhang ' behandlas.
Nar froken Rodhe sedan dog i augusti 191 1, blef det ...
4 1 1.
,, ' 1,; ' L Stadsf~llmaktigeValen i Stockholm.
, ' D ' 1 O
125 D A G N Y Glimtar ur Kathe Schirmachers " Das Ratsel: Weib. "
, annen skapade varlden efter sitt belate, skar till den M Han efter sitt matt, inrattade den ' for sig.
uppenbarar sig helt i sina verk, och sedan varl-, dens begynnelse har han oforbehallsamt skildrat och ut- basunat sig, ty for det forsta var han betagen af sig sjalf och for det andra kunde han saga till och med det varsta om sig, det gjorde honorii ingenting.
Mans- moralen faller alltid ner pa fotterna, om den ocksa gor ett hopp fran kyrktornet.
Allt godt har han sagt qm.
sig, och ingenting daligt har han fortegat.
Mannen var m a n s.k a n kort och godt, mansko- vasendet, som det.
skall vara, normen; kvinnan ' var a n- n o r l u n d a, icke normen, icke det normalmanskan lika, bekanta och fortrogna ..
Kvinnan var annorlunda, alltsa forbluffande, sallsam, hemsk, framfor allt u n d e r- rna l i g, ty hon kunde, hon fick ju icke hvad mannen kunde och fick, han som var skapelsens norm och matt och ' krona.
Kvinnornas lif ar en enda vantan.
Ingenting ar mer angripande, ingenting gor nervosare an att - bestandigt vanta.
Men for detta kon gjordes vantan tiil lifsuppgift.
Karlekens stjarna.
En Iivardagstragedi.
De stodo vid fonstret ' i om omfamning, ett forlofvadt par.
Da lyste en klar stjarna pa firmamentet, och han hviskade: " Det ar karlekens stjarna. "
Aret darpa.
" Ser du karlekens stjarna?
", fragade h o n; da log han ofverseende och forstrodt.
.
Nagra ar efterat: &gt;) Du kallade den karlekens stjar- na ", sade hon.
" Prat, karlekens stjarna, ge mig att ata. "
Och den illegitima modern?
Hon finner sina domare i de illegitima fadernas slakte.
Det ma val kallas ett briljant infall.
Spraket kanner har bara .kvinnliga syndare och lagen bara manliga domare.
Om inrattandet af en hogtkultiverad, hygieniskt till- fredsstallande och fullkomligt korrekt prostitution ha her- rarna redan pa manga allvarsamma kongresser lika all- varsamt som uppriktigt underhallit oss.
Genom eget arbete fria, oberoende, rent af inflytelse- rika kvinnor - det a r sam11allso.rdniiigeris storsta revolu- tionarer; daraf det hat, med hvilket de forfoljas.
Och inte endast af mannen.
De lifegnas kor faller, I u c r a t i f),, sade min granne.
- " C e n ' e s t p a s l e m e t i e r, c ' e s t l ' h o m m e ".
K v i n n a n b o r ... k v i n n a n m a s t e ...
Det galler afven) ' damen9 '.
Hon ' tror det bara inte, ty hennes frisyrer hindra henne att tanka.
Kvinnan b o r.
.
.
kvinnan maste.
.
.
hela varlden gen- Ijuder daraf sedan artusenden pa alla sprak.
Ett sadant underofficersrytande, ett sadant virrvarr af kommandon, fordringar, onskningar - - - rekryterna drillas bra.
) ?3oldatmisshandlingar " forekomma afven har; lojligt lindriga aro straffen ifven har (annars skulle ju den aktamanliga officerskirens anseende ta skada).
Kasernblommor frambringas liar af de storsta man, och alla sma upprepa dem fortjusta.
Men kvinnan forblir lifvet igenom rekryt.
Ifall hon inte blir - regementets dotter.
Den kvinna, som kanner denna varld, kanner man- nen.
.
" Die Mannerwelt ", .&gt;&gt;the man made world ",.
" la loi de l ' homrne " - tre stiende ' beteckningar.
De aro i in- gen bemarkelse smickrande.
Hopplos underordiiing strider mot den manskligama- turen.
Gatans losning - det lir mycket ' enkelt.
Kvinnan a r en gata .bara for den som icke betraktar henne som minniska.
- - p -.
.
.
.
.
Kara Dagny!
Jag kan ej underlata att tacka redaktionen, som sa viilvilligt understodt mina forskningar efter en jordmece- ilat.
Anda f r i n Blekinges fagra kust kom det glada budskapet fran en forstaende sjal, som ommade for dal- stugans belagenhet och.
min jordlangtan .. Om jag ocksa af praktiska skal tyvarr niaste afsti fran det alskvarda erbjudandet, har jag fatt ett moraliskt stod for mitt for- sok att radda deil hotade stugan.
Jag tror ocksi, att Dagnys lasekrets ar den ratta mil- jon att i ett sadant fall finna resonnans.
Och min in- dividuella losning af problemet: %jalfforsorjande bildade kvinnors hvilohem ') har vackt genklang pa manga hall, att doma af sympatiyttringar jag fatt mottaga.
Nog fin- nes det bland svenska kvinnor manga jordagare och a andra sidan stugbyggare, som borde finna hvarandra.
For deras skull glader jag mig At, att min vadjan ej in: De rycka brodet ur munnen pA den kare!
- Arma forklingade ohord.
M5 de daraf hamta mod att realise- ra sina drommar.
lamm.
Att i var jaktande tid ge sig ro att lyssna till en Den gamla kvinnan borde maii helt enkelt sla ihjal.
siclan vadjan, att gora allvar af ogonblickets stamning, Moter jagaren en dylik varelse, sa ar det forbi med att orka visa sin sympati i handling ar ett ' sallsynt ex- hans jakt.
empel, som ocksa fortjariar efterfoljd, och darfor har jag Soker kulturmannen i alla kulturland ett skallsord velat behalla detta for mig sjalf.
ej a b i m o p e c t o r e, sa lyder det: karing.
Naima Sahlborn.
Inom sin egen sfar fann han ingenting af nojaktig smadelsestyrka.
Sjalffiirsorjande bildade kvinnors hvilohem.
For " Altweibertod. "
r~agon tid sedan utsande.
styrelsen .for S.
B.
K: s valsmakande, smartfritt, ofelbart.
Nyaste medel mot sega svarmodrar och andra onjut- hvilohem en liten broschyr med anmodan.
till mot- tagaren att teckna, bidrag till en foreningens " egna-.
bara kvinnspersoner.
het.
Redovisningslista finnes tillganglig hos froken, Wal- Fas i alla battre apotek.
borg Lagerwall, Birgerjarlsgatan 5, som fortfarande tack- (Pa det bor man kunna gora sig en formogenhet!)
samt mottager bidrag till egnahemsfonden.
Jag kommer ihag en bankett af sjalfforsorjande kvin-.
rior.
Manga buro smycken.
" L e m e t.i e r p a r a i t. '
-. '
Helene de Ron.
skrifver i en paborjad sjalfbiografi Helene de Ron om sitt barndomshem.
Helene de Ron var fodd den 18 juli 1840 och dotter till brukspatronen.
Jacob de Ron (agare af Svabens- verk) ' och hans maka, bergsmansdottern Eva Fahl- strom.
De forsta nio barndomsaren forflot0 pa Sva- bensverk.
I Stockholm vistades familjen sedermera till 1863, da foraldrarna, aldste sonen och dottern He- lene bosatte sig i Paris.
Fadern agnade sig dar at affarsverksamhet, och hans dotter var honom behjalp- lig pa.
.hans kontor.
Kom sa: det olyckdigra aret 1870 med .Paris ' be: lagring, " dess umbaranden och angest.
Helene kunde ej utan den storsta sinnesrorelse beratta om dessa minnesrika dagar, da brodransonen mattes ut for hvarje dag, da under ovanligt stark kyla branslet tog slut, sa attmanga familjer maste hugga sonder sina mobler for att elda med.
For hvarje dag nadde ty- skarnas bomber allt narmare kvarteret, dar de Rons bodde ..
Under tiden lag Helknes far illa sjuk, och man vantade blott att hvilken dag som helst tvingas att undan granatskarfvorna flytta honom ned till kal- laren - redan sa manga af deras vanners tillflykt.
Just da upphorde emellertid beskj ' utningen, och farnil- jen de Ron kunde stanna i sitt hem.
Men till foljd af alla forsakelser dukade den sjuke fadern.
under och afled den 12 febr.
1871.
Redan nagra ar forut hade sonen Gustaf de Ron etablerat en agentur i Paris for svensk tra- och jarn- export. '
Och da han efter.
krigets slut blef represen- tant i Frankrike for firman A. W. Frestadius, tog han Heline som medhjalpare i affaren, hvilken ge- nom de, bada syskonens, och icke minst Helenes, sto- ra arbetsformaga och skicklighet snart fick ett betyd- ligt uppsving.
Helene rack.te emellertid till ej blott for sitt trag- na kontorsarbete utan utofvade dessutom tillika med sin fina och alskvarda mor det behagligaste vardin- neskap i sitt hem.
De skandinaver, som under aren mellan 60- och slutet af 80-talet vistades i Paris, ' ha oforgatliga minnen af den gastfrihet, forfining och.
valvilja, som motte dem i det de Ronska hemmet.
Nar Helines bror.
hastigt afled ar 1882,.
intraffa- de emellertid en vandning i hennes lif.
~ e n n e s for- ut sjalfstandiga och medbestimmande stillning inom affaren blef med de forandrade forhallandena ' ej lang- re densamma.
.
.
Efter.
fa ar lamnade hon darfor sin befattning och uppaitade ett pensionat.
Kandt och aktadt som, det de Ronska namnet var, - blef pensionatet en after- sokt tillflykt for gaster.
af alla nationer, och Heline vann manga vanner for.
lifvet bland sina.
pensionarer.
Aldrig sparade hon nagon moda for att hjalpa dem ' ', HELENE F de RON.
or ett par veckor sedan afled i Stockholm den i vida kretsar saval inom som utom Sverige kanda och uppburna lararinnan i franska spraket Helene de Ron.
Med henne bortgick en i minga afseenden marklig kvinna, ovanligt kunskapsrik inom det kall, hvarat hon de senaste tjugu aren agnat.
sig, och en vordad " caput " for den gamla slakt hon tillhorde.
Lifvet hade behandlat henne hardhaiidt nog, men hennes mangskiftande oden &amp; h sallsyi~ta begafning hade af henne format en storstikid karaktar, en fascinerande och forfinad personlighet, oforgatlig for dem, med hvilka hon kom i beroring.
Helkne de Ron var fran de odsliga, norrlandska skogarna.
I Helsingland, i en del af Alfta sockens finnskog, som gransar till Dalarna och hvars omrade till stor del befinner.
sig inom de angransande.
dalasocknarna Rattvik och ~vardsj.6, ligg&amp; det gamla jarnbruket Svabensverk i en sanka p i en plata mellan 7 a 800 fot ofver hafvet, omgifvet af berg och dystra barr- skogar.
Forr anda mera an nu gjorde brukets bela- genhet samfardseln besvarlig ' at alla liall och pa de olandiga stigarna vor0 transportforhallandena af b h - kets produkter till sjohanin .tunga och besvarliga.
'.
' Sadan var orngifningen och den.
dystra, vilda na- tur, i hvilken min forsta bahdom: forflot Klimatet var hardt, sen var, tidig host; mycket kalla .vintrar med veckors lang kyla af 20 gr. och darofver ", sa ' '. '
D A C N Y.
till, ratta, och hennes utomordentligt ingaende kan- nedom om de franska forhallandena, hennes mang- sidiga bildning och tillmotesgaende valvilja gjorde henne till en intressant ledsagarinna bland varldssta- dens sevardheter och till en ovarderlig hjalp genom svarigheterna.
Att en ' dylik verksamhet ej i langden skulle bara sig for Hilene, inser emellertid hvar och en som kant henne och hennes frikostiga vasen.
Det blef ocksa endast ett par ar, som hon agnade sig at denna uppgift.
Ar 1891 i augusti flyttade Hilene med sin mor hem till Sverige.
~ e n n e s djupa insikter i franska spraket och hennes litterara bildning kommo nu val till pass.
Hon lyckades att - ehuru mer an 50- arig - bryta sig el1 ny bana och for framtiden ska- pa sig en varaktig verksamhet, i det hon, fran 1892 till 191 0, var anstalld som spraklararinna vid atskilliga flickskolor i Stockholm samt utofvade enskild under- visning i hemmet.
Manga aro de bland hennes ele- ver, som for henne bibehallit en vanskap, som rackte langt efter skoltiden, och deras varma tillgifvenhet tog sig ett vackert uttryck i den stora arislutningen till firandet af hennes 70 ar.
Att en person med sa lifligt temperament o c h sjalfstandig laggning som Helene de Ron skulle ha svart att folja metodiska lagar, forstar man latt.
Fa vor0 d heller de stotestenar, som motte henne under de forsta.
undervisningsaren, men hon var alltfor in- telligent att ej anpassa sig efter krafven, dock aldrig pa bekosinad, af sin personlighet.
Hon agde stor formaga att rycka larjungarna med sig, sarskildt in- tresserade hennes undervisning mer forsigkomna ele- ver, hvilka battre forstodo och uppskattade hennes all- manbildande och mycket lifliga lektioner.
Skolarbetet hindrade emellertid ej Helenes arbets- ifver och mangsidiga begafning att agna sig at ett intresse, som under de senare aren starkt sysselsatte henne,, namligen fortsattandet af de slaktforskningar hennes aflidne broder, doktor Martin de Ron, pabor- jat.
Efter mycken moda och med okuflig energi lyc- kades hon uppratta en fullstandig, anda till 1300-talet gaende stamtafla ofver sin intressanta och vidt utgre- nade slakt, J som var befryndad bl.
a. med slakterna von Imhoff och von Breda och hvars stamtrad har sina rotter i Tournay, pa gransen mellan Frankrike och Nederlanderna.
Hon yttrade ofta halft allvarligt, halft skamtsamt att detta verk var hennes testamente at slakten.
Innehallsrika vor0 Helene d e Rons oden, och ej mindre intressant var .hennes personlighet.
Fodd i den karga Helsinglandsnaturen hade hon i sin karak- tar drag, som ledde tanken till nordisk kraft och karfhet.
Sarskildt torde hennes barndom ha ront in- tryck af landskapets natur.
Hon berattade att fem veckor, fore hennes fodelse gick en harjande vattuflod ofver Svabensverk.
Hennes far var franvarande .vid detta tillfalle, men moderns radighet, sinnesnarvaro och mod raddade situationen.
.
.
.
Hon - organiserade.
.
-.
.
den 127 .forsta ' hjalpen, da alla andra forlorade hufvudet, och det ar nog ej omojligt att denna tilldragelse afven haft infl-ytande pa barnet; som vantades.
f ur annorlunda skulle ej soderns soliga land, Paris och lifuet dar inverka pa den unga, intelligenta flickans starka och mottagliga temperament.
Det var nog denna ' forening af nordiskt allvar och sydlansk ' eldj som gjorde henne till den saregna och fangslan- de personlighet hon var.
Ett $ort noje var att i den trangre kretsen hora henne " kasera ", en konst, som hon utofvade med akta gallisk esprit och som hon ju afven lart i kaseriets hemland.
Hennes iakttagelse- formaga var stor och skarp, hennes uppfattning klar och icke sa litet humoristisk.
I sin ungdom studera- de hon koniposition vid.
~usikaliska Akademien, och hennes omdomesformaga i fraga om konst - ytterli- gare uppodlad under Parisaren - var liflig - och traffande.
En af hennes narmaste.
vanner, en kand konstnarinna, har sagt om henne, att hon val kun- nat forsvara sin plats som musik-, konst- och teater- kritiker.
Men hon foraktade ej heller lifvets materiella.
sidor.
Vid de sma fester, som hon ibland for sina narmare vanner anordnade i sitt hem, utvecklade hon som vardinna och, husmoder en oforgatlig charme.
- Bast af allt var dock hennes varma hjarta, som ommade for hvarje lidande och fann sin basta glad- je i andras frojd.
Stor hjalpsamhet utofvade hon i tysthet, ej sallan mer an hennes tillgangar medgafvo.
Efter en lang, ofta modosam arbetsdag, med arlig strafvan att till det sista fylla sin plats fick hon, an- nu ung till sinnet, ga bort utan att mota en bruten.
manniskas sorgliga alderdom.
Lugnt och fxidfullt in- somnade hon tisdagen den 27 februari i samma lilla hem, som hon bebott allt sedan aterkomsten fran Paris och dar hennes mor dott fore henne.
En vidstrackt krets af gamla och unga, kamrater och larjungar sta djupt gripna vid Hilene de Rons bortgang ' och kanna saknadens tomhet efter en kar.
van, en i manga afseenden marklig personlighet.
Annie Boman. '
Kvinnokongressen i Berlin.
Nhgra ledmotiv och karaktaristiska, drag.
A nledningen till kvinnokongressen i Berlin gaf den stora utstallningen " Die Frau in Haus und Beruf " i Zoologische Gartens utstallningsbyggnad och hvilken omfattar alla mojliga grenar af kvinnlig verksamhet.
Ge- nom ' denna utstallning, vacktes naturligtvis i stora kretsar intresse for kvinnorna och deras arbete, och det var sa- kert hogst valbetankt af de ledande att begagna detta ny- vackta intresse for att gora en storre allmanhet bekant med kvinnororelsens strafvanden, uppgifter och mal.
Kongressen blef salunda ett slags kommentarie till ut- stallningens askadningsmaterial, och manga fragor pa dess program vor0 direkt valda ' med tanke pa densamma.
.
.
Detta gallde egentligen amnena for formiddagssammantra- na, af hvilka de flesta ocksa rorde kvinnan i hemmet och yrkena.
Det direkta sammanhanget visades afven darige- nom, att pa eftermiddagarna anordnats forevisningar under sakkunnig ledning af de delar af &amp; tallningen, som for- middagens foredrag och diskussion afhandlat.
Genom alla de foredrag och diskussioner som fore- kommo om kvinnoarbetet, gick som en rod trad att man icke finge anse, att allt vore bra som det ar och att kvinnorna icke pa de olika omradena af forvarfsarbetet finge upptrada som en konkurrent, hvilken underbjode mannen, utan som en dugande jambordig arbetskamrat at honom.
Losen var standigt: battre utbildningsmojlig- heter, storre rattigheter for kvinnor.
Ett af kongressens syften var ocksa att lata sa stora kretsar som mojligt komma till insikt af dessa krafs nod- vandighet.
Och.
i det fallet tyckas kongressens anordna- re lyckats.
I den deltogo delegerade och talarinnor fran alla mojliga tyska kvinnoforeningar, de socialdemokrati- ska fackforeningarna undantagna.
Dar vor0 representera- de katolska och judiska kvinnoforeningar saval som pro- testantiska, arbeterskeforeningar saval som lararinnefor- eningar och akademiskt bildade kvinnors foreningar, sjuk- skoterske- saval som kontoristforeningar, etc. Och aho- rarnas antal, beraknas till 5,000, da flere af foredragen hollos tv5 ganger, och bland dem vor0 arbeterskor sa- val som kvinnor af de hogsta aristokratiska kretsar.
In- tresset for kongressen forsvagades ej under veckans lopp, tillstromningen blef i stallet for hvar dag allt storre.
Hvad nu formiddagsforedragen betraffar, sa rorde sa- som namnts mariga af dem de olika kvinnoyrkena.
I enlighet med kongressens plan lamnades dock icke en ofversikt eller beskrifning af kvinnornas arbete pA respek- tive omraden, utan man sysselsatte sig med losningen af problem, hvilka sammanhanga med dessa kvinnornas ar- beten.
Sa t. ex. i afseende pa forsta amnet pa programmet, " ' den husliga ekonomien och kvinnor or els en^ ', uppeholl+ sig en talarinna vid reformerandet af det husliga arbetet, bl.
a. vid mojligheterna och fordelarna af hus med ett gemensamt kok (liknande Hemgarden har i Stockholm).
En annan talarinna hade vardesattningen af husmoderns arbete till amne for sitt foredrag.
Vid en annan fraga: " kvinnornas arbete i landthus- hallningen " redogjordes visserligen for den stora andel den tyska landsbygdens kvinnor taga i detta arbete, bade i sin egenskap af husmodrar, tjanarinnor och arbeterskor for dagspenning.
Men hufvudvikten lades dock pA fra- gan, huru de skola kunna bibehallas i detta arbete, se- dan afven pa detta omrade de mer patriarkaliska forhal- landena borja forsvinna och massproduktionen staller an- dra ansprak pa arbetsforhAllandena.
Det var emellertid icke blott de praktiska arbetsomra- dena, jamte de namnda afven industri, handtverk, konst- slojd, och de problem de erbjuda for dar arbetande kvinnor, som afhandlades, utan afven intellektuella yrken.
" Hvarfore hafva vi efterstrafvat tilltrade till de akademi- ska yrkena? "
var salunda en af fragorna pa programmet och en talarinna framholl de psykologiska skalen, a i n g a kvinnors inre trangtan efter okadt vetande, efter foi-sk- ning och intrangande i naturens och lifvcts gator.
Elr annan talarinna framholl de praktiska skalen for fwirrncrs akademiska studier, behofvet af kvinnliga lakare, af Itvinil-.
liga larare p2 de hogre stadierna, af akademiskt bildadc kvinnor inom det sociala arbetet sasom yrkesinspektriser, bostadsinspektriser, af kvinnliga advokater ti ' al.
hjalp at kvinnor dc.
Af stor betydelse var det inlagg i denna fraga, som gjordes af den frisinnade teologen geheimeradet Harnack, som bestamdt uttalade sig for kvinnans tilltrade icke blott till de akademiska studierna utan afven till akademiska tjanster.
Skadespelerskornas stallning var upptagen p i pro- grammet.
Detta ar en fraga som star pa dagordnixlgen i Tyskland, och det tyckes som om det existerade ett verkligt skadespelerskeproletariat.
Det gores stora at; .., strangningar for att fa till stand en lag i fragan, och Tyska Kvinnornas Nationalforbund har tillsatt eii sarskild kommitte for att arbeta for fragan.
For dennas stalhi~ig redogjorde pa ett utmarkt satt frau v. Bulow, anka efter den framstaende bekante musikern Hans v. Riilow, och hon meddelade en mangd upprorande detaljer friin ge- nomsnittskadespelerskornas kamp for tillvaron.
Samma dag var ocksa sjukskoterskornas stallning och kraf fore, och behandlades af representanter for dc olika sjukskoterskeorganisationerna, de katolska sysirarm, dia- konissorna och Roda Korsets sjukskoterskor.
Pa sista dagens sammantrade var irnnet " lwin~ia~i i .det offentliga lifvet " uppe, och sedan kvinnans irppgiki.
i det kommunala lifvet afhandlats kom man till punktcri: " kvinnan och politiken ".
Man markte, att detta var ett brannbart amne och att det lag en viss oro i luften.
Trangseln i sakn var varre an nagonsin.
De flesta af talarinnorna i denna frii- ga skilde sig ocksa fran dem, man forut haft: ilifii&amp; hora pa kongressen.
Det lag nagot agitatoriskt hos dc~ii, och deras upptradande visade, att de vor0 vma att tala infor stora forsamlingar.
Den forsta, som upptradde, var frau Mima Caiter, en af den tyska hinnororelseiis veteraner.
Kicga af Dagnys lasare erinra sig helt sakert frin sornmarriis rostrattskongress den gamla damen med det intressaiita utseendet, de djupt liggande ogonen med dc morka riii- garna, den vemodiga och inspirerade blickeii.
Vid sitt upptradande i Berlin gjorde hon nastan intryck af vii Sibylla.
Det verkade gripande, da hon pa nigra uppxiia-.
ningar fran forsamlingen att tala hogre, forklarade art hon nyss kommit upp fran sjukbadden och att hvarje ord var en anstrangning for henne.
Detta oatctadt talade hon Iinge och med lif och glod for den sak hon gjort till sin, talade for allman, lika och direkt rostriit, och valbarhet for kvinnor liksom for man.
Den likaledes fran Stockholmskongressen karrda frau Lindemann var ocksa en af talarna.
Hon hade htagit sig den otaclrsamma uppgiften att forsvara eller Atminstonta forklara de engelska suffragetternas upptradande, om hyil-
Q A C N Y kas svara mandater Berlintidningarna just den dagen in- nehallit harresande skildringar.
Frau Lindemann tog dock bestamdt afstand fran suffragettpolitiken, men for- sokte visa dels att tidningarnas skildringar vore farglag- da, dels det storartade i dessa kvinnors ihardighet och offervillighet.
Det var en otacksam uppgift frau Linde- mann atagit sig, men afven den mest ifriga antisuffragett maste erkanna att hennes upptradande var ytterst behag- ligt och kvinnligt, att hon sjalf verkade allt utom suff- ragett.
.
129.
Opinionsmote i Stockholm i moder- skapsfors~kringsfragan.
A tt det af de sakkunniga framlagda forslaget angaende moderskapsforsakring vackt den storsta uppmark- samhet - och kritik - fran deras sida, som forslaget narmast beror, namligen arbeterskornas, blef fullt klart genom det stora opinionsmote i Folkets hus i Stock- holm, som onsdagen den 6 mars utlysts af Socialdemo- kratiska kvinnokongressens arbetsutskott, Svenska forenin: Det sista amnet var " Kvinnornas stallning till och gen for moderskydd ' och sexualreform, Socialdemokrati- iska samarbete med partierna ", och om detta talade repre- ska kvinnornas samorganisation och ~ ~ ~ o ~ r a f kvin-.
sentanter for tre af de borgerliga partierna: centrum (ka- noklubben.
Den stora A-salen var till sista plats fylld, tolikerna), de nationalliberala och det framstegsvanliga ofvervagande af en kvinnlig publik, som med spand.upp- folkpartiet (de frisinnade).
Ehuru den politiska kvinno- marksamhet foljde inledningsforedragen och debatten.
Att nagra sarskildt nya synpunkter icke framkommo ar rostratten i Tyskland icke pa langt nar ar en sa bran- nande fraga som hos oss, och manga af de ledande naturligt, da redan sa mycket skrifvits och uttalats i kvinnorna anse, att man forst maste forsoka skaffa sig .denna sak.
Som det var, framholls emellertid med kraft kommunal rostratt, hafva ' kvinnorna dock borjat samla af skilda talare de orimligheter och svagheter, som haf- sig.
i olika partigrupper och arbeta for starkandet af sina ta vid forslaget.
- Dr Ada Nilsson holl, ' ur lakarsyn- respektiva partier.
Sarskildt aro de frisinnade kvinnorna punkt, en skarp vidrakning med den ringa sakkunskap i verksamma inom sitt parti, och vid senaste riksdagsvalen fraga om rent fysiska faktorer, som spela in vid ordnan- arbetade de iifligt for de frisinnade kandidaterna.
Ge- det af moderskapsforsakringen, som forslaget visar - na- nom att understodja partiet och arbeta for dess syften turligt nog, nar ingen lakare och ingen kvinna har fatt vilja kvinnorna dels skaffa sig insikter pa det politiska trada in som sakkunnig.
Men just mot detta masteman omradet, dels vinna sina manliga partikamrater for sig.
ju opponera.
Starkt betonade hon afven.
det ytterligt Har som i sa manga andra fall se vi huru klokt och olampliga i att satta aldersgransen sa .lagt som till 15 ar, nagot som ju forut ifrigt framhallits o&amp; som Fred- malmedvetet .de tyska kvinnorna ga till vaga.
rika-Bremer-Forbundet i sin skrifvelse till konungen sa De vackraste minnena af den intressanta kongressen val motiverat.
har jag fran de stora kvallsmotena.
Genom de olika Froken Ida Johansson uppeholl sig framst vid det talarinnornas tal gick, huru olika ar1 deras varldsaskad- oriktiga i att forsakringsbordan uteslutande lagts p2, ning ' kunde vara, en ton af gemensamhet i mal och kvinnorna och mannens ansvarsskyldigheter harvidlag strafvanden: Allas gemensamma strafvan efter.
anpassning alldeles undanskjutits.
i de forandrade forhallandena inom det ekonomiska och Fru Agda Ostlund, som holl det sista af de tre in- sociala lifvet, allas gemensamma onskan att finna nya och ledande.
foredragen, betonade sarskildt det orimliga i att valsignelsebringande former for det kvinnliga kulturinfly- forsakringen) begransats ensamt till industriarbeterskornas tandet.
klass.
Skulle obligatorisk moderskapsforsakring inforas, Intrycket af denna varma gemensamhetskansla hade man skulle det galla a l l a kvinnor.
starkast kanske den aftonen, da representanter for de tre re-; Diskussionen, dar den forslaget skarpt kritiserande ligionerna, den evangeliska, den katolska och den judiska, uppfattningen nastan uteslutande framtradde, blef sardele?
talade om kvinnan i det kyrkliga och religiosa lifvet, och langvarig.
Till sist enade sig de narvarande om att an- samtliga halsades med forstaelse och sympati af ordforan- taga nedanstaende resolution: den dr Gertrud Baumer.
Rorande det betankande angaende inforande af mo- Eller den sista aftonen, da Geitrud.
Baumer pA sitt derskapsforsakring, som ar afgifvet i december 1911, ut- alskvarda satt talade om kvinnororelsens betydelse for den talas a offentligt .mote den 6 mars 1912, utlyst af Soc.
personliga kulturen och skildrade den nya.
kvinnotypen, dem.
kvinnokongressens arbetsutskott, Svenska foreningen ' for moderskydd och sexualreform, Soc-dem.
kvinnornas som sa smilningom skall trada fram och i sig forena de samorganisation och Typografiska kvinnoklubben fol- gamla idealen med de nya.
jande: Ehuru vi val ' veta att foreliggande forslag ar fram- DA forstod man, for att med en liten omskrifning kommet for att man nu forst och framst maste forskaffa citera Thorilds bekanta.
ord, att hos alla dessa kvinnor barnsangsunderstod At de kvinnor, som af lagen forbju- den lilla olikheten af religion, samhallsstallning, nationa- das arbeta, sa maste dock flera bestammelser i forslaget litet " ar blott en skugga mot den stora likheten af for- ' framkalla betankligheter.
stand och hjarta, det ar af mansklig dygd och vardig- Det maste anses oegentligt att stadga inbetalnings- plikt for en Alder lagre an aktenskapsaldern.
het ".
Arbeterskan blir .berofvad.
bidrag efter allt for v aha Cederschiold.
kort tid, om hon ej.
kvarstar.
i.
arbetet.
Hon .kan t. ex. bli foremal for en ofrivillig arbetsloshet genom indrag-, l o Allm.
Pensions forsakringsbolage t, Stockholm, meddelar till sardele.
billige premier:.
Lif-, Blandade Lif- &amp; Kapital- samt Barnforsakringar Liberala invaliditetsbestti ' mmelseu.
Bolaget ansvarade den 31 dec.
1911 for en lifforsakringssumma af 89,650,951 kronor.
I I 1 0000000000000000000000000000000000000000 Sprid DAGNY!
000000000000000000000000000000~000000000.,
.
.
ning af arbetskraft, genom langre tids sjukdom, genom lockout eller strejk, eller ock komma utanfor forsakrings- lagens skydd genom ofvergang till mindre industriellt fo- retag.
Fara foreligger att ytterligare forsamring a arbets- marknaden for .kvinnor i de industriella yrkena - fram- for allt i de yrken, dar saval man som kvinnor aro anstallda - kan folja af arbetsgifvarnas bidragsskyl- dighet.
All sarlagstiftning rorande kvinnors yrkesarbete kan hafva menliga foljder for de kvinnliga arbetarnas sjalfstandighet, da det ligger nara till hands att arbetsgif- varen ej finner med sin fordel forenadt att vara bunden af sarskilda arbetstider och utbetalningsskyldigheter.
Att arbeterskan skall inbetala sa mycket som halften af hela premien synes vara en alltfor stor del lagd p i henne, dels pa grund af att de .flesta grupper af arbe- terskor ha synnerligt sma inkomster, dels emedan det orattvisa i att mannen icke aro skyldiga bidraga da fram- trader desto bjartare.
Forslaget piitvingar dessa kvinnor en ekonomisk soli- daritet i ett fall, dar manneri ju ar minst lika betalnings- skyldig, och lagger dartill bordan p2 svagare skuldror, da mannen just pa grund af familjeforsorjningsplikteni bekomma hogre loner.
Genom att endast omfatta de kvinnor, som af lagen forbjudas arbete, lider forslaget dessutom af den synnerliger!
stora bristen, att det lam- nar utanfor sa stora grupper af ekonomiskt daligt situe- rade arbeterskor samt af gifta kvinnor.
For att undga orattvisor af betydande saval princi- piellt som praktiskt slag borde moderskapsforsakringsfra- gan redan fran borjan losas enligt stora och verkligt ba- rande linjer i samband med obligatorisk sjukforsakring - sasom i de flesta andra lander, dar en moderskaps- forsakring ar inford - eller sasom en sarskild forsak- ring omfattande alla kvinnor eller atminstone vida storre ragor och svar.
Hvaa kan man prenumerera p H Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor km man bestalla huru manga ex. som helst.
SkaM man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller O ex. skal!
man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny I postanstalter och bokliidor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris ar kr.
4: 50 for ' / I, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka vill ko^ erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man fdrfara fdr denna provIsIons er- e- hH11ande 3 Sedan man samlat minst 5 prenumermter, gar man tillvaga p % ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det.
behofiiga an- talet ex. (hur mhga som helst, men auid minst 5) ' direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under sadarens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har d % att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elieler: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto % samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, dP vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
- - Hvar, och Bill iivilket pris k m man nummervis losa Dagny P I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
grupper af kvinnor an foreliggande forslag omfattar, och: till hvilken afven mannen skulle vara skyldiga att gora inbetalning.
Anser man sig dock tyvarr icke kunna anlagga of- van framhallna storre synpunkter, sa bor Atrninstone sta- ten ofvertaga storre andel af premierna an hvad det nu- varande forslaget pabjuder, eventuellt afven kommunen palaggas nagon inbetalningsskyldighet, dock far sadant bidrag icke pa nagra villkor anses sasom fattigvard.
Det kan emellertid allvarligen ifragasattas huruvida icke ett uppskjutande af nu foreslagna lag angaende mo- derskapsforsakring vore att foredraga - framfor ett 1o- sande i oratt riktning af denna viktiga fraga.
Froken N. Kohnberger begarde, att till resolutionen skulle goras ett tillagg, som gick ut pa att riksdagen skulle snart losa fragan om kvinnornas fulla medborgar- ratt, darfor att mannen icke ensamma kunna afgora de fragor, som pa ett intimt satt berora kvinnorna, ett for- slag,.
som afven antogs.
RQstrattsrorelsen.
Ny lokalforening for kvinnans po- litiska.
rostratt har bildats i Animskog (Dalsland) efter foredrag af froken Signe Wollter.
m Kvinnorna och statsambetena.
Fredagen den 8 den- nes hade Stockholms hogskolas studentkar anordnat dis- kussion ofver amnet: kvinnan och statsambetena, hvarvid dr Lydia Wahlstrom, som holl inledningsanforandet, gaf en historik ofver denna fraga hos oss.
Foredraget ut- mynnade ' naturligtvis i kritik af loneregleringskommittens kanda forslag till grunder for kvinnas anstallande i stats- tjanst.
PA foredraget foljde en stunds liflig diskussion.
STOCKHOLM.
o D - r i Rdfva priset eller 7l / r ore pr mm.)
iwslig, gladlynt flicka oker plats att foresta respektabel .ngherres eller ankemans hem.
var till 1: sta april 1912.
), Kristi- ehamn p. r.:) 22 &amp; PS ffIDckaD nagot van vid jukvdrd, soker plats som hjalp ch sallskap %t nagon sjuklig dam: Iler herre, eller ocksa att tillse) ch varda sma barn.
Betyg finnes ivar vantas med storsta tacksamhel narast mojligt under adr.
uSjuk- %-do, Motala Verkstad.
som under flera is vistats ut- rikes och fullt bch8i-skar fraii- ska, engelska och tyska spt-Alten soker anstallning i ban:: t4cr i storre kontor.
Siikanden har snabb uppfattning, god praktik i korrespondens och maskinskrifning samt af vcii kunskaper i stenografi.
Svar torde benaget adresseras (((.h pablen, Allm Tidningsk., Orist.
Ad.
torg., Stockholnr.
Kontorsvan flicka Enkel battre flicka Onskar plats.
Ager fardigliet i unnig i enkl.
matlagning, bakning amt ofriga inom hemmet forefal- inde gororn %l onskar plats.
Svar il1 varen 1 9 1 2 ~ Tranemo ~ p. r. maskinskrifning samt lir kiirinig i hvarjehanda kontorsgoromil.
Godn betyg finnas.
Svzr tiI!
: Duglig.
:, Roke p. r.
LEDIGA PL A TSER.
Vid Trollha t tans samskola Vid Vanersborgs hogre laro- verk for kvinnlig ungdom blir fran och med nastkommande hosttermins borjan lararinneplats ledig med undervisningsskyldighet foretriidesvis i fysik, kemi och ma- tematik a hogre stadiet.
Kompe- tens: den hogre.
Lon.
och pen- sionsbidrag enligt lag.
Ansoknings- handlingar torde jamte lakarebetyg insandas till Styrelsens ordforande fore den 1 april.
.
STYRELSEN. '
5-klassig, med realskoleexamensriitt, bli till hosten forestandaiebefatt- ningen och tvi lararinnebefattningar lediga.
Undervisning foretradesvis i historia, matematik och ' moders- malet.
Begynnelselon for forestan- daren 3,000 kr., jiimte bostad (3 rum och kok); for lararinna lon etter lag.
Ansoknings- och kom- petenshandlingar (inneh.
friskbetyg) med uppgift p i samtliga amnen (afven ofningsamnen), hvari sokan- den kan undervisa, insandas fore 10 april till samskolans styrelse under adress Pastor G.
A. Kallner, Trollhattan.
STYRELSEN.
, och Stenograf, med snabb uppfatt- ning samt fullt kompetent i tysk och engelsk korrespondens, erhaller anstallning a affarskontor.
Svar med uppgift om ' alder, fo- regaende verksamhet och referenser till ~F ' ullt kompetenta; Allm.
Tid- ningskontoret, Gustaf Adolfs torg, Stockholm.
, Kassorska.
En palitlig och duglig 17-20 ars flicka med vacker handstil far bra framtidsplats i manufakturaffar.
Ansokan med uppgift, om forega- ende plats m. m., sa ' mt loneansprak o. s. v. till BP.
E.L.
), Annonsk., Storgatan 8, Stockholm.
befattningen Ung dam, i svenska och tyska vid Kristinehamns Elemcntarlaro- ar ledig vid Vasteras hogre elernerz- verk for flickor ar till ansokan ' le- turlaroverk for flickor att tilltrada dig.
Lon 500 kr.
Ansokningar jainte alder ej ofver 20 ar, frisk och sund Iakarebetyg insandas till Styrelsen samt med nijdig skolunderbyggnad, 1 juli.
Fore den 20 mars.
erhaller genast plats a storre har- Kompetens: den hogre.
varande kontor.
Svar med betygs- Lon: 1,500 kr.
i forsta lonegra- afskrifter, fotografi och uppgift om den; bidrag pensions-.
och sjuk- lonepretentioner till, Duglig och kasseafg: r. Ansokan jamte lakare- energisk) under adress S. Gumzlii betyg insandes till rektor Th. af Annonsbyra, Sthlm., f. v. b. Billbergh, Vasteras, fore 21 mars.
Ung, kvinnlig Ste- nograf,: -, Vid.
Kristinehamns Ele- mentarlarouerk tor f lickor aro tva ordinarie iimneslararinne- befattningar till ansokan lediga: en i svenska och historia (fore- tradesvis pa hogsta stadiet); en i geograti, svenska, historia och nagon klass i franska.
Lagstadgad lon, pensionsbidrag och sjukh jalp.
Ansokningar jamte lakarebetyg insiindas till Styrelsen fore ' den 20 mars.
Bildad engelsk barnfroken far plats pa herrgard p i landet.
Lon 20 kr.
pr man.
Svar till aGodt uttala under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
Vid Nora Samskola ar en amneslararinnebefattning i matematik, fysik och kemi ledig till ansokan senast den 1 april.
Utbild- ning; hogre kompetens.
Lon och pensionsbidrag enligt lag.
Sokande, som ar intresserad for tecknings- undervisning och villig att ataga sig nagon extra veckotimme i detta amne (mot lagbestamd ersattning) har foretrade.
Ansokningshand- lingar insandas till undertecknad.
Nora den 7 mars 1912.
THURE BERGSTROM.
I godt hem nagot sprakkunnig och med god skolbildning, sokes for storre kon- tor.
Svar med utforliga upplys- ningar stallas till) F. V. B.,, Sv.
i Smaland, dar jungfru finnes, er- Dagbladets Hufvudkontor, Sthlm.
haller bildad, barnkar, enkel, hus- hallsvan flicka plats som medlem af familjen for att vara husmoder till hjalp med hushallsgoromal, somnad och skotsel af barn.
Fem barn finnas i alder l /, till 8 ar.
fullt kunnig i kartritning och van Svar med referenser, fotografi och vid skrifgoromil onskar anstall- uppgift om loneansprik torde san- ning.
Referenser lamnas pa bega- das till marke palitliga, under adr.
ran.
Svar till * A. B.,, Soderko- S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- ping p. r. holm, f. v. b. '
Ung Flicka, Vid.
Lidkopings Elemen- tarlaroverk for flickor Br fran och med hostterminen 1912 lararinnebefattning ledig.
Under- visningsslzyldighet huf vudsakligen i matematik och geografi (afven pa hogsta stadiet).
* Hogre kompetens erforderlig.
Lagstadgad lon.
Ansokningshandlingar jamte la- karebetyg insandas till skolans sty- relse fore d.
15 mars.
.
.
finnes att ofvertaga a storre bruk i sodra Sverige Ansokning med fullstandiga uppgifter om af soi kanden forut innehafda platser, referenser, familjeforhallande och tid da tilltrade snarast kan ske, torde insiindas till marke, Duglig&gt; under adress S. Gumzlii Annons- byra, Stockholm, f. v. b. kunnig i matlagning, bakning, sylt- ning o. a., som forekommer i ett finare hem, far plats.
Svar med soker kvinnligt ' bitrade for kartrit- betygsafskrifter, alder och lon, markt ning samt skrifgoromal.
Uppgif BY.
Herregardn under adress S. referenser och loneansprak till aDi- Gumalii Annonsbyra, Stockholm, striktslandtmataren, Kallby.
f. v. b. Landtmatare tjansten i Morarps socke~ ledig att tilltradas den 1 maj 1912 Lon utgar med Kr .. 550: - for ar bostad, och bransle, med ' l alders tillagg a Kr.
50: -- efter 2 ar!
tjanst.
Ansokningar till ' .tjanste!
bora, atfoljda af kompetensint g insandas fore mars manads utglini till I&lt;ommuriahamnden, Morarp.
.
Ung, frisk, barnkar.
bihttre flicka, far 1 april i ~is~bnentfamil, att skota tvanne barn 3 o. 5 ar: alder.
.. Nigot sykunnig har, fore.
trade.
Ben.
svar atfoljdt af foto, grafi, loneansprak, samt uppgift on alder och forut innehafda platsei emotses tacksamt under markt palitliga p. r. Nykoping.
.
1.
och maskinskrifverska, skicklig ock fullt kompetent i tysk, och engelsk, korrespondens, far formanlig an- stallning hos A.-Bol.
Ahlsell.&amp; Ah.
rens, Mastersan.ue1sgatan 32, Stock- holm, nu genast eller till 1 juni Anmalan 10-12.
Kvinnlig stenograf och maskins krifverska (Remington), infodd tyska med god skolunderbyggnad och som genom langre vistelse i landet beharskar svenska spraket, sokes omgaende, Skriftliga ansokningar endast af val kvalificerade personer med uppgift om alder och lonepretentioner sam1 bifogande af betygsafskrifter jamte Fotografi torde sandas till Elektriska Aktiebolaget Siemens-Schuckert, Kaptensgatan 6, Stockholm.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Sprid Veckotidningen D A G N Y I ...
, t
I A.
B.
S turemagasinet SparkassG rakning 4 Special-Soj Vppersta sis, till si por, kott, vildt, fisk, m. m. specialaffar for Mattor, Gardiner, jangutstyrslar, Hemslojdsvafnader, Duktyger, Handdukar, och Hvita ~afnader m. m. m. m. allt till myc- ret liga priser.
I5 Stareplan 15. ol0 huset bredvid Apoteket Svaneu.
P Hogre Lararinneseminariet vid A.-B.
Th. Wnnborg &amp; 1 Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan, Sprid Dagny!
W h h s utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning.
Erhalles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direki friin A.
G. WMns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lttta Vattugatan 21 = Stockholm.
- - Lektioner i Linnesomnad DAMER med.
.
UZ.
Hoflev.
saijareforma j a (afven blusar, barnkliider m.
m.)
kunna gora sig god inkomst ge- Praktisk metod, utan trickling.
nom upptagande af order a en for Hvarje elev disponerar en symaskin.
hemmet oumbarlig artikel.
Anso- KARIN EONER, Stockholm.
kan jamte referenser torde insandas Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
under marke god fortjansta, Nor- diska Annonsbyrh, Goteborg.
EVA EONER, Malmii.
Fersens vag 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
(Nord.
A.
B.
51781,) Stockholm.
~mfattar 3 ettariga afdelningar.
De Kungl.
HoflevrrrdntC va senare liren agnas at special-; tudier.
Afgingsbetyg f r h semina- iet medfor flhogre 13rarinnekom- Guldmedalj for utmarkt g Soja, Attika, Senap och Sis 3etensfi.
For intriide i afdelning I ford-; amt som uppmuntran for fra.
.as fullstandigt afghgsbetyg f r h gangsrik taflan =ed iiflatidet.
J-ltlassig flickskola.
Afsokningar atfoljda af betygs- ifskrifter, frejde- och 1Ikarebetyg; orde fore den 8 juni insandas till seminariets forestandarinna, Sodra dagen 23, Goteborg.
Prospekt p8 3egaran.
Goteborg i Februari.
S&amp;reelsen.
: Nord.
A.-B.
51706) I Bremer-For bundel # &amp; ta H ~ # R N # Z Platsformedling Stora A 4: - kr.
pr.
duss.
Imiterade A 1: 50 pr.
duss.
Adr.
Drottniriggutat; 54, A h.
tel. 48 16. d8 Birgerjarlsgatan 18, tmidt emot Nord.
Komp.)
ASTRID ARLSTROM &amp; C: o. 18 Smllandsgatan 18, Stockholm.
(Vid Norrmalmstorg) Riks id.
27 (W Fredrika Bremer-F5rbunr Finnas anmalda lektionsgifvare, i x h utlandska, hush51 !s bitradcn lika slag, barnfroknar, kontorsi: raden, gymnaster m. x. Mottagningstid kl. 12 - 4.
~ek~rnrneradaras~ Kvinnliga: arbetsomriiden.
O 4 6 + 4.
4 + + + t i 6 Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga Psedrik~~Brertaaer-F6rb~~~ded: Dmtdnn %aaggaia!!
54.
Allm.
tcl.
48 5 Freddka-Bremer-FQrbundets Sjuksk6derskebyri: ' hxnnelgat.
2 AlIm .. kla 82 1. l. Rikstel.
68 98.
8 e Q 4 upplysningar genom Fredrika-Bremer- Forbundets Byra, Fdrbundets byra oppen 11-4.
Rikstel.
27 62.
Inneh811sf6rteokningm 2 i + @ 4 O t d D ~ g e n s nummer innehhllers Det opersonliga kapitalet och det sedliga ansvarct.
AC M. Anholrn.
Sts~Qs %isBQmlktigev~Bern i Stockholm.
Riksdagem.
BBUimtaa M U Kithe ScRErmachers •âDas Ratset: Wcib•â.
Af Annie Boman.
Helene de &amp; m. Kvinaokongressen i Berlin.
Af Mapin CederscliiniM.
t.
Prenumerera pa D A Ci N Y!
prenumeration Opinionsdte i Stockholm i moderskapsforsakringsfrsig~n.
FrQn sallmanhete~m.
Notiser.
~rtgny sker a nii,rmaste postanstalt d e r bokhandel.
