# ID: svediakorp-per533
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,319
# sentences: 1,425
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sid.
LEDANDE OCH POLITISKA ARTIKLAR, KOMMUNALA ANGELAGENHETER, SKOL- OCH UNDERVISNINGSFRAGOR.
.
... Moderskapsforsakring.
Af M. Anholm 38 Aktenskapslagstiftningens .reformering.
Fy- ra kvinnor tillsatda som sakkunniga ... 219 Sid. Handarbetslararinnbrnas vid statens sam- skolor petition till Kungl.
Maj: t.
Af Andrea Eneroth ............................ p ..... 303 Hur skall riksdagen svara pA stadens kvinnliga bitradens lonefrfirra.
Af G.
.................................:: ................ 49 T-11: Kvinnan och arbefet.
Af Elpis ............ 441 KvinnofrAgan och manskoekonomien 525 Kvinnorna och pensionsforhAllandena.
Af Ackle Philipson ............................. 430 Lararnas IonefrAga: Af Gulli.
Petrini,f .. Rossander A ..., ........... i ... ................... 393 Mannen i domarsatet.
Af Elsa Ek: ....:.
542 Medicinaiistyrelsen och reglementerings- fragan ................................................. 224 ReglementeringsfrAgan och svenska lakar- sallskapet ............................................. 539 Reformer och skennreformer.
Af Elsa Ek 279 Sakkunniges betankande.
angaende mo- derskapsforsakring.
Fredrika-Bremer- FBrbu ' ndet uttalar sig .......................... 64 Seminariernas lonefraga.
Af Maria J6asson ............................., ................. 206 Slojdlararinnorna vilja vara med.
Af Hild.
Sjoberg ................................... 478 Stadsfullmaktigevalen i Stockhoim 11 1 g 124, 136 Statens kvinnliga bitraden i motioner och infor statsu.tskottet.
Af G. T-l1 74 Svenska lakaresallskapet och reglemente- ringen.
Af Alfhild Tamm .................. 582 Alderdomsforsakringskornmittt5ns forslag om allman pensionsf ' 6rsakring ............. 552 Aktenskap eller arbetsfortjanst ................ 205 .Aktenskap och kvinnlig statstjanst.
Af Gertrud Tiirnell .................................. 87: Den nyaste rattsmoralen.
Af S-d P1-n, 265 Ekon. Af Metta Greger ......................... 453 BIOGRAFIER, MINNESTECKNINGAR, Fredrika-Bremer-Forbundet om den pa- NEKROLOGER.
gaende revisionen af aktenskapslagstift- i ........................... + ..... 193 n ' inm Almen, Ina.
1905-191 1.
Af Ellen Kle- Kunglig .proposition.
om politisk rost- man,.
.............................; ...................... 113 ratt och valbarhet for kvinnor .......... 169 Bergman, Ellen.
70 ar.
Af A.
M.
H.
13 Kunglig.
proposition om rostratt for Branting, Agnes.
50 Ar.
Af ' Bertha kvinnor ................................................. 25 Hubner ............................................... 85 Kvinnofra an i kungens trontal .............. 37 af Callerholm, Th t.
Af Ellen Klema3 73 Likhet i n k r lagen.
Schweiz nya civil- oradd svensk kvinna.
Af Sigrid lag ....................................... ........... 41 7 En.
Platen .................................................. 530 Nykterhet och kvinnorostratt.
Af G.
H. Fibiger, Mathilda.
En af de forsta.
von Koch ............................................ 254 Af.
Ellen Kleman ............... 329,, 350, 362 Nar partiintressena rada .................... 585.
In memoriam.
Af E. V. .................... 233 Politisk rostratt for kvinnor.
Statistisk Matton, Ida.
Af E.
S.
....................... 372 utredning af Ludvig Widell.
Af Hilma Norges forsta kvinnliga professor.
Af ..................................... 145, 159 Ellen Kleman ................................... 217 +lim Reflexioner.
Af Metta Greger .............. 381 Nagra minnesord vid Carin Schblanders Sammanhang i allt.
Af Metta Greger .. 301 bar.
Af Sigrid Elmblad .................... 210 Sedan tystnaden brots.
Af Metta Gre- Preinitz, Fru Anna.
Af A. symonds.
429 ger .................................. .... L.
...............
Ohlin ............................: ..................... 504 Seminariebetankandet.
Af Anna Soren- PAlman-Gothman, Elin.
t.
Af - n.
..... 446 sen ............................................... 181, 194 Rathou, Emilie.
Af A.
W .................. 222 Separatlagstiftningen for kvinnliga i n d h de Ron, Helhe.
t.
Af Annie Boman 126 striarbetare.
Fredrika-Bremer-FWbun- Roos, Anna Maria.
50 ar.
Af Aivva det utfalar sig ........,.
......................... 369 Uppstriom ........................................... 157 S ' Lojdundervisningen vid vara folkskolor.
.Ronquist, Lotten.
Af Maria Rieck- 502, 559 Af Hild.
Sjoberg Muller ................................................. 405 Solidaritet och partier ......................... 1 Silow, Mathilda.
Ett 25-Arsjubileum 465 Stadsfullmaktigevalen i landsorten .......... 549 Tenow, Elna.
50 ar.
Af Maria Rieck- Staten och kvinnans arbete inom landt- Muller ................................................. 229 hushallningen.
Af Gertrud Aaelborg.
l33 Till Sigrid Leijonhufvuds 50-arsdag.
Af Till fragan om kvinnliga elevers tilltra- Lydia Wahlstrom ............................... 3 l 3 SOCIALA OCH FILANTROPISKA FORETA~, de till Hudiksvalls allmanna laroverks BESKRIFNINGAR OFVER BYGGNADER U mark, Eva.
60 ar.
Af Alexandra gymnasium.
Af E. Skarin .........; ...... 101 Ekoglund ................... ... ........
277 .. OCH .. .,.i RESESKILD- .. INRATTNINGAR, Var rostra4tsfrAga i riksdagen 241.
Whitlock, Anna.
Af E. K-n ............... 282 RINGAR M.
M. Wicksell, Anna .. 50 Ar.
Af Louise af Ekens tam ...................................... 528 Wretlind, Emma.
60 ar.
Af H ........... 253 Aachen-Aix la Chapelle.
Af Naima Sahlbom ............................................... 174 Adelskold.
Elsa.
En Rimforsaflicka pa Hogerns kvinnor och den politiska rost- odlarstrat.
Af Maria Rieck-Muller .. .... 4 ratten ................................................... 596 Bernarr Mac Fadden och fastekuren.
Mobilisering ......., ..........., ........., ............. 491 Af Ada Fallstedt ................................ 223 Moderata kvinnoforbundets program och Borgholm de si * majdagarna.
Af G.
.............. 52 syfte .................................. .+.
R-tz .................................................... 307 Rostrattsf6reningarnas Arsberattelser ..... 261 ' Allman pensionsfiFrsakring.
Kvinnornas Rostrattspropositionen 161 stallning ......................, ........................ 569 Ceres dottrar.
Af Ellen Nordenstreng 282 De Bergman-Osterbergska samhallskur- Signal till framryckning.
Af Ellen Wes- De gifta kvinnornas sjalfdeklaration.
Af serna.
Af G. P-G ........................... 199 ter ....................................................... 26 M.
C.
............................................... 76 Till de moderata kvinnorna inom L.
K.
Den kvinnliga ofverlararfragan .............. 219 De svenska kvinnorna och kooperadio- nen.
Af Maria Rieck-Muller ............... 503 P.
R.
Af Louise Stenbock f. Morner.
561 Det norska forslaget till alderdomsfor- sakring ................................................ 585 Elisabethskolan.
Af Gulli Malmstrom 3 Upprop fran moderata kvinnof6rbundets Englands parla.
Af Ada Fallstedt ....... 297 styrelse ............................................... 572 Det opersonliga kapitalet och det sed- Verkstallande utskottets i L.
K.
P.
R. liga ansvaret.
Af M. Anholm ........... 121 En intellektuell affarsunion mellan Nor- dens kvinnor.
Ett forslag af dr. svar till Moderata Kvinnoforbundet .... 572 Det opersonliga kapitalet och det sed-, Vera Hjelt ......................................... 220 liga ansvaret.
Af Vera Hjelt ...: .......... 148 En aterblick p i gamla tiders fargning.
Det opersonliga kapitalet och det sed- Af M. L-d ........................................ 256 liga ansvaret.
Af Betzy Kjelsberg ..... 183 Ett.
hem for: ofvergifna modrar och de- Ett ord med anledning af moderskaps- 493 forsakringen, Af E; S-k ....; .......: .....: 104.
.
.
ras.
barn: .Af A. H-n Kvinnor och minderariga i riksdagen.
Ett) Xvinnornas hus)) pA Baltiska ut- Folkskollararnas lonefraga.
Af Anna.
Af M. Anholm .................................. 231 stallningen ........................................ 541 Mannens forvaltningsratt ofver makarnas L. Ljungberg ..................................... 63 75 Ett reseminne fran Belgien.
Af Ellen Forslaget till moderskapsforsakring.
gemensamma bo.
Alexandra Skog- Wester ................................................ 400 Agda Montelius .................................... 91 lund ...................... 4 ............................ 99 ...... ................ l I;.
.
......................... .............. ..... .. ............................ ...................... d
D A G N Y - Sid. Sid. Sid.
Glimtar ur Kathe Schirmachers " Das Nagra intryck frin konferensen i Brys- Ratsel: Weib ') ........................, ............ 125 sel for bekampande af den hvita staf handeln.
Af Clara Wahlstrom .... 557, 575 Gleichen-Russwurm, A. von: Sallskaps- lifvet.
Rec.
af Ellen Nordenstreng.
... 587 Preussen och den kommunala rostrat- ten ...................................................... 513 ' Historisk och politisk litteratur.
Af Ly- Reformkraf i aktenskapslagstiffningen.
dia Wahlstrom ' .. A ....................... 54, 66, Nagot af hvad man vill i Norge ....... 242 von Horn, Brita: Lucrezia.
Rec.
a ' f Sojourner Truth.
En af pionjarerna &amp; r Sigrid Elmblad ......................., .......... 222 K.
P.
R.
Af Ellen Wester ............... 432 Hulphers, E. Walter: Odemarkens, an- Till engelska forlikningsbillens historia.
sikten.
Rec.
af Maria Rieck-Muller .... 175 Af Ellen Wester ....................... 101, 170 ' Krig eller fred.
Ett kapitel ur en bok Ur bref fran Mrs Chapman Catt till om vanskapen.
Af Lotten Dahlgren 471, 483 Rev.
Anna Shaw ............... .................. 269 Kvinnans stallning i urkristendomen.
Af Utlandet.
53, 78, 90, 112,.
188, 273, Emanuel Liriderholm ............................ 466 284, 293, 541 Kvinnornas stallning infor de olika na-.
tionernas lagar.
Af Maria Cederschiold 305 LITTERATURANMALNINGAR, UPPSATSER Kathe Schirmachers uppgorelse.
Af Kla-.
.
ra Johanson ...............................: ...... 1 14 I LITTERARA AMNEN, ESSAYER, Lamm, Martin: Johan Gabriel Oxen-.
.
KULTURSKILDRINGAR.
: stjerqa.
Rec.
af Lydia Wahlstrom ..... 185 Lapparnas talman och deras danska Amerikanska frihetskampar.
Af Ellen van.
Af Rolf Nordenstreng ................ 18 - 418 Lewenhaupt, Caroline: Lefnadsvishet ..... 482 Kleman Anderson, William: Svenskt stadslif un- Lindhe, Wilma: Ulla Grip.
En berat- der 1700-talet.
Rec.
af Ellen Kleman 410 telse fran forra arhundradet.
Rec.
af Angeredstrandberg, Hiilma: Hemma.
Rec.
Anna Harpen ................; ................... 386.
af ' Maria Rieck-Muller 247: Lundh, Nils Wilhelm: Bleik.
Rec.
af Barnens julbocker I.
Af Sigrid Elm- Sigrid Elmblad ................................. 8 blad.
......................; ........., ... h .............. 562 Malling, Mathilda: Mannen, hustrum och Barnens julbocker II.
Af Anna H a r v n 574 lord Byron.
Rec.
.af Sigrid E h b l a d 544 Berg, Bengt: Genesaret.
Rec.
af Ma- von Muhlau, Helene: Efter tredje barnet.
ria Rieck-Muller ................................., 387 Rec.
af Sigrid Elmblad ...................... 283 Bergman, Hjalmar: Vi Bookar, Krokar Nordlund, Jenny: Hets.
Rec.
af Sig- och Rothar.
Ur en stadskronika.
Rec.
rid Elmblad ........................................ 259 af Sigrid Ehblad ............................... 388 Norrbo, Elf: Miserere.
Rec.
af Maria Bergson, Henri: Filosofien och lifvet.
Rie+-Muller ........................................ 564 Rec, af Rolf Nordenstreng .................. 458 Nagra bref fran Fredrika Bremer.
Branting, Anna: Valerie.
Rec.
af Sig- Meddelade af Lotten Dahlgren ............ 422 rid Elmblad .......................................... 597; Om sproglig Forstaaelse.
Af Alma BHath-Hdmberg, ~ecilia: En svensk Pc- Forsberg-Dalhoff 139, 152, 165, 188, kas dagbok under krigsfangenskapen .i 200, 209, 221, 236, 249, 261, 273, Ryssland 1808-1 809.
Rec.
af Lotten 285, 296, 309, 340, 353, 373 Dahlgren .............................................. 359 Pegelow, ~ i n n a: Krakar.
Rec.
af Sig- Backmann, Ida: Sveriges handelsforbin- rid Elmblad ....................................... 259 delser i ryska riket.
Rec.
af E. K-n 543 Pylkkanen, Hilma.
Af E.
S ................ 337 Camilla och Fredrika.
En paralell.
Af Lotten Dahlgren ................................. 518 Sager, Ida: Fran gamla tradgardsland.
Rec.
af Ellen Nordenstreng 6 Colmore, G: Suffragette Sally.
.
Rec, af Schirniacher, Kathe: Gatan kvinnan.
Ida Buergel-Go~dwin, ......... 43.
UTLANDSKA KORRESPONDENSARTIK- Af E. K-n ............................; ........ 260.
Cruppi, Louise: Fenimes ecrivains Schuck och Warburg: Illustrerad litte- d ' aujourd9hui I. Susde.
Rec.
af El- LAR, KV~.NNORORELSEN I UTLANDET.
raturhistoria I. Rec.
af Susy Silfver- len Kleman.
316 brand ................................................... 6 Efterskord .............; ........., ...................... 53 Siwertz, Sigfrid: Malarpiraterna.
Rec.
Balkanstaternas kvinnor.
Af Elpis ........ 553 Elgstrom, Anna Lenah:: Hafsboken.
Rec.
Danska regeringens rostrattspropsition 502 af Sigrid Elmblad ................................ 8 af Ellen Kleman ................................ 211 Spetsar.
Af Ellen Nordenstreng: 163, Dansk Kvindesarnfund - 40 ar.
Af El- Elgstrom, Anna Lenah: Fattigfolk.
Rec.
pis .................; ................................... 162 187, 198, 207 399 af Maria Rieck-Muller De engelska kvinnorna och rostratten ... 395 En bok om den moderna franska for- Stenbock, Louise, f. Morner: Herrbe Den finska landtdagen 1912 .................. 382: rum.
Rec.
af Sigrid .Leijonhufvud ..... 435.
fattarinnan.
Af Bertha Hubner .......... 30 De tyska kvinnorna och r6strattsroxelsen 407 Engelke, Jenny: L ckans tempel.
Rec.
Stjernstedt Marika: Danlela Hertz.
Rec.
En frigjord albanesiska.
Af H. W. Ne- af ~igr; d Elmblad ........ 597 Maria ~ i e c k - d l l e r 90 vinson ................................................ 412 En af kvinnlig Sturzen-Becker, Ragnar: Oscar Patrik slaktforskare.
Af Lydia En tysk kvinnokongress.
Af .Maria Ce- Sturzen-Becker.
Rec.
af Lydia Wahl- Wahalstrom ..................... .,.
................ 42 derschiold .......................................... 109 Fahlstedt, Amalia: Glimtar.
Rec.
af strom ......................................... 115, 492 Finlands forsta kvinnliga stationsinspek- Maria Rieck-Muller ............................. 531 Svanstrom, ~ h s t a v a: Den ljusa natten.
434 Fjokla.
Af Ida Backmam ..................... 460 tor.
Af Maikki Friberg ............; Rec.
af Maria Rieck-Muller 43 Fran.
varldens rostrattsfalt.
Af Ellen Tinayre, Marcelle: Karlekens skugga.
Fogelklou, Emilia: Medan graset gror.
Wester.
32, 67, 111, 196, 243, 315, Rec.
af Maria Jouvin 481 Rec.
af R.
N ..................................... 29 .346, 538, 560 Forsgren, Claes och Ruth: Min egen- Trotzig, Ida: Cha-no-yu.
Japanernas tecerenioni.
Rec.
af Rolf Nordenstreng 271 Forlikningsbillen fallen .......................... 161 dom ................................................... 482 Grannlanderna ............ 389, 469, 497, 541 Frihetens tillvaxt.
388 TvA danska diktare.
I. Chri ' stan Winter.
Hinduen om kvinnan ............................ 447 Frin George Eliots lefnadsvag.
Af Sig- Af Maria Holmstrom ....................... 334 398 Hos Rosa Mayreder rid Pliaten .......................................... 318.
Tva danska diktare.
II.
B.
S. Inge- mann.
Af Maria Holmstrom 375.
.
Kvindevalgretten i Danmark.
Af Thora Gagner, Marie-Louise: Svenska forfat- Daugaard ............................................. 529 af Ugglas, Carl R.: Legender och be- tare, deras lif och verksamhet II.
Rec.
rattelser.
Rec.
af Maria Rieck-Muller 446 Kvinnans fiolitiska rostratt i Italien ......, 370 af Susy Silfverbraiid-Erikson ............... 400 Ullman, Gustaf: Godheten sjalf och an- Kvinnokongressen i Berlin.
Af Maria George, W. L.: En dans pa rosor.
dra berattelser.
.Rec.
af Maria Rieck -- Cederschiold ....................................... 127 Rec.
af Maria Rieck-Muller .................. 295 308 Muller ........................................,.
Gernandt-Claine, Jane: Morgondagens Kvinnorna i Norge och statstjansterna aktenskap.
Rec.
af Sigrid Elmblad.
211 Undset, Sigrid: Jenny.
Rec.
af Maria 40, 62 Jouvin ................................................. 565 Gernandt-Claine, Jane: Sveaborg.
Rec.
Madame Eliska Vincent.
Af E.
G. Nor- af Lydia Wahlstrom ........................... 553 Ur ett bref fran en af Fredrika Bre- din ................................. ....; .................. 477 mers samtida.
Af Lotten Dahlgren 102 M: me Marya Cheligas salong.
Af Elpis 373 Gilman, Charlotte Perkins: Den af Ur Malla Silfverstolpes resejournal.
Af mannen skapade varlden.
Rec.
af El- Mannens rostrattskongress i London ..... 516 Lotten Dahlgren 137, 150 len Kleman ......................................... 586 Nya landvinningar ............... 161, 233, 372 Fastekuren och MacFaddens " Health- home ') vid London.
Af Ada Fall- stedt ...........: .......................................... 17 Fredrika.Brerner-Forbundets verksamhet 1911.
Af S.
L ................................... 266 Foreningen Vaksamhet.
........................... 285 Hemmet som skola.
.
Ett besok vid Ben- ninge.
.
Af Sigrid Elmblad .................. 348 Hulda Lundins Slojdseminarium.
Af Hild Sjoberg ......?
..................... 61, 293 Hur och h v a ~ Ceres dottrar utbildas.
Af Ellen Nordenstreng ...................... 357 Jane Addams och hennes skapelse Hull House.
Af M. Anholin .L ......... ' 443, 455 tradgard.
Af Anna Levertin ..... 258 ooperativt jordbruk.
Af Elpis ........... 436 y s Nagra dagar i Touraine.
Af Kerstin Hard af Segerstad ............................ 494 Nagra ord med anledning af Fredrika- Bremer-Forbundets Stipendieinstitutions 25-arsjubileum.
Af.
Mathilda Silaw .... 584 Nar jag kopte stuga.
Af Naima Sahl- 55 bom ............................................., Pigespejderne pa Sanda ......., ................. 336 Pil biografbyrh Af Lilly Laurent 66)) Roy.
Lararinnornas Alderdoms- och hvilohem.
Af Maria Rieck-Muller 489 S.
B.
K: s egnahemsfond.
Af Elpis .......... 65 Sigrid Carlheim-Gyllenskold.
och Stock- holms musikinstitut.
Af E. K-n ....... 38 ' 4 Sjukskoterskekongressen i Konln 4-8 aug.
Af Agda Meyerson 396 Spetsknypplerskor i Brugge.
Af D. K-z 246.
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek.
Af Greta Philip ................................. 98 Stockholms lasesalong.
A. H-n ........... 270 Sallskapet Barnavard.
............................ 233 %dra Sveriges.
Sjukskoterskehem 191 1 269 Uppsala Kvinnlliga Up lysnings- och PlatsformedlingsbyrA.
Af Anna Berg- Mortensen ........................................ 540 Ut, ut!
Men hvarthan?
Af G. R-tz 394 Vara RodalKorssystrar till kriget .......... 527 Vasterns Mecka,) ' Den valsignade onJ).
Af Ellen Nordenstreng ........................ 506 Alderdomshem for svenska lararinnor 234 ' Pn.
...... ....... ........................................ ........................, ........................... ' ................ .............. ' ........................................ ........................ ....................... ...................... ' ' ......... ................. ......................... ................................. ............................. ...............
.... .... ..........................
Sid.
Wagner.
Paul: Tradgardsvaxternas ng- ring.
Rec af Ellen Nordenstreng ...... 248 Walin.
Ingeborg: Fodoamneslara.
Rec.
af Ellen Nordenstreng ....................... 235 Wrangel.
Evert: Dikten och diktaren.
Rec.
af Susy Silfverbrand-Erikson ....... 564 Wright-Kauff man.
Reginald: Traldomens hus.
Rec af Maria Rieck-Muller ........ 308.
.
KONST.
KONSTINDUSTRI.
HEMSLOJD.
Bonen.
Ett nytt verk af Sigrid Blom- berg.
Af S E-d ........, ...................... 345 En permanent utstaltlning i Stockholm for kyrklig konst.
Af Maria Rieck- Muller ................................................. 479 Fran hostutstallningen hos Giobels.
Af M.
RAM ............................................ 505 Foreningen Handarbetets Vanner 245 Gerda Wallanders utstallning i Konst- narshuset ............................................ 491 Gerda Wallander utstaller i Berlin Af Ada Fallstedt ..................................... 78 Handarbetets Vanners utstallning i Stack- hulm.
Af B.
H ...............................; 552 Konst Af T.
K ................................ 20 Lanens hemslojdsutstallning pA Skan- sen.
Af Hild Sjolberg ..., .................... 333 Musiklif pa 1880.talet.
M: me Marchesi och hennes sAngskola.
Af Ada Fall- stedt ......................................., .............. 2 ') Svenska konstnarinnor)).
Af Observa- tor ..................................................... 162 Textilutstal~lningen i Nordiska Kompa- niet.
Af B.
H .................................. 532.
.............
.
.
Centralstyrelsens for L.
K.
P.
R 9: de arsmote ......................... ...................... 27 Ett 10-arsjubileum ......... 1 ...................... ' 497 Fredrika-Bremer-Forbundets Arsmot.
.
Af S.
P ................................................. 289 Inbjudan till de svenska kvinnornas 2: a 268 allmanna rostrattsmote Kvinnornas 2: a allmanna r8strattsmo.te.
Af Ellen Wester ................................... 307 Kvinnornas forsvarsmote i Stockholm.
Af Elpis ........................................ 104 .......................
Sid.
.....
L K.
P.
R: s somniarmote i ~ k h e 281 L.
K.
P.
R: s sonmarmote Af S.
L.
294 Moderskapsforsakringen a4er under di- skussion .............................................. 152 Nar rostrattsfrigan ar verkligt aktuell.
Af Elpis ............................................ 218 Opinionsinote i Stockholm i moder- skapsforsakringsfrAgan ......................... 129 Rostrattsdagen i Stockholm .................... 184 Stockholms F.
K.
P.
R: s 104rsfest.
Af A.
H ......................................... 281 Stockholms sodra K.
F.
U.
K: s 25- 479 arsjubileum.
Af.
.M.
R-M.
....................
DIVERSE.
Sid Vara tjanarinnor och hemarbetet.
Af Maria Rieck-Muller ............................ 550 Annu eq gang fru Emilie Demant Hatt och Muittalus Samid birra.
Af Rolf Nordenstreng ...................................... 41)) Et varningsord) ' af dr.
Sven Hedin.
Af Aivva Uppstrom .......... $2 ................. 57 Glom ej) ' De gamla " ........................... 437 Slo ' dundervisningen i vara folkskolor ... 533 ~i Red.
af Dagny ......................... 92, 125 TiJ1 Sveriges kvinnor .............................. 81 O p p t bref ........................................... 116 d.
Beatrice Harraden om) ' feminismen " .... 409 RIKSDAGEN Blif nagot.
Ett samtal.
Af Sten Grave 338 Bora icke kvinnorna resa en staty At.
Notiser .. 112.
135.186.
207.
218.
232.243.
255 Fredrika Bremer?
Af Elpis ................ 77 Riksdagsmotioner i kvinnofrigor 53 Dagn 1912 ..................................... 6, 572 Andringar af riksdagsordningen ............. 172 En &amp; st i ' Fredrika-Bremer-Forbundets riya lokal.
Af A .. L.
B ................... 517 En oforratt Af Sigrid Platen ............. 68 INSAND LITTERATUR.
Ett forsok.
Af Viola Bjork .................. 322 Ett gulnadt minnesblad.
Af Sigrid Pla- Sid.
21.
33) 77. ten ...................................................... 470 - 200; 213.
221.
Ett 25-Arsjubileum ................................. 79 309 321 332 Films.
Af Metta Greger ..... 14, 32, 44, 80 Fredrik den .store och kvinnofragan ..... 140 Fran.
arbetsstraten Af Metta Greger .... 514 For folk i allmanhet.
Ofvers.
af Ellen Wester ............................................... 436 NOTISER.
mennas andra kvinnliga stadsf~llmakti-.
; ....................... 64.
Sid.
5. ge .. ........, ...................... GAfvor till Rimforsaskolan ..................... 508 101.
Mannen, kvinnan och dygderna.
Af 147.
Ellen Wester ..................................... 385 196.
Med tidsvagen ....................................... 501 285.
Ocksa ett blad ur kvinnor6relsens hi- 377. storia.
Af Susy Silfverbrand .............. 135 457.
Reform pa pianoundervisningens omrade.
590.
Af Ada Fallste$ .............................. 40 Selma Lagerlof i Finland.
Af Jane Gernandt-Claine ................................... 79 Skansens varfest.
Af Lif ...................... 260 Sveriges kvinnor lyckonskas ................. 40 Sid 57.
69.
93.
105.
116.
153.
189.
201,.
Till Dagnys delagare och prenumeran- 212.
237.
273.
285.
473.
485.
509.
545. ter .......................................... ............ 30 554.
566.
577.
.............
.
.
.
.
.
.
dtockholrn ' ~: 1. r ~renumeratlons~ris:: 111 Ar.
kr.
4: 50 11s ar.
.
kr.
2: 50 a11,,,, 3:! % (l11,,.
,, 1: 25.
.. I.
Losnummer I 0 ore.
Prenumeration sker sAval i landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller.
bok- handel.
, 1 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks-.
122 85. de * 4 1 Redaktor o. ansvarig utgifvare: l ELLEN KLEMAN.
- .Mottagningstid:.
kl. 11-12; 7 Utgifningstid hvarje torsdag.
5: e ' Qrg.
Januari 1B12.
Expedttion.
och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. r .- - Sthlm 1912, F. Englunds ~ o k t r.
Post- och telegrafadress: DAGNY, Stockholm .. - 1.
.
Annonspris: 15 Ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm ...
.
.Marginalannons under texten 15 mm: s hojd per gang 10: Rabatt: 5 ggr ' 5 010, 10 ggr 10 O / O, 20 ggr 20 .. 0 / 0, 50 ggr 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m. '
-.
S-olidaritet, och partier.
.
.. E tt nytt ' ars ingang vacker eftertanken pa ett helt ogon upptacka icke sammanhang och orsaksverkan.
annat satt a-n de annars utan afbrott jamnt.
glidan- Aro de olyckliga, kanna de detta.
rent subjektivt, utan de dagarna.
.Uppgorelsen med det gamla arets han- uppfattning af att deras ode .. k a n bero .. pa.
genereluh delser och framatblickandet mot hvad det nya kan missforhallanden; ha de det - ater bra, reflektera .de ej komma att bringa skarpa uppfattningen af det for- heller ofver orsaken till att sa manga andra kvinnor i c k e ha det sa.
Att kvinnorna.
just sisom kv.in-.
handenvarande.
Hur ha da vi kvinnor det stalldt?
Hvad som framst faller i ogonen ar tudelningen n o r hora tillsammans och kunna vara hvarandra till inom kvinnornas lager.
A ena sidan ha vi da en hjalp ha .de annu icke anat.
Vidare hora .till denna grupp - utom parasitkvin- stor grupp kvinnor, af hvilka somliga till sitt kons frigorelse direkt och malmedvetet satta in sina krafter norna soin i sin bekvama ro sta de nys9namnda nara i striden mot fordomar och orattvisor, andra ater ge- i ovetenhet och.
liknojdhd - de kvinnor, som direkt nom sitt eget jag, sin begafning, sina kunskaper, si- och medvetet motarbeta de solidariska kvinnorna.
na forskningsresultat hoja summan for.
det kvinnliga Dessa motst5ncla.e-kvinnor, ' i sig sjalfva typer af slaktets vardesattning.
De bilda - d e s o l i d a r i s k a ej ringa psykologiskt intresse, - aro ej okunniga: eller k v i ii n o r n a s p a r t i.
Det ar dessa som fora omedvetna om de solidariska kvinnornas existens ' och kvinnornas sak framat.
De arbeta m e d och f o r strafvanden,.
men de.
stalla sig i opposition mot dem.
hvarandra, de veta att sammanhallningen k v i n n o r - Skalen hartill kunna vara af hvarjehanda slag.
Ej n a e m e l l a 11 ar det som ger makt, det som med- sallan ar orsaken en okritisk mandyrkan, nard af ett odifferentieradt erotiskt kanslolif.
Om de.
okunniga och for de stora, segrarna.
.
A andra sidan ha vi d e o s o l i d.a r i s k a liknojda bland de osolidariska kvinrioriia.
pi. '
grund k v i n rr o r n a s p a r t i.
Beklagligt som.
det ar att af s ' in talrikhet .aro till skada for utveckling ' och fram- denna grupp existerar, ar den dock ett ofrankomligt atskridande, ar denna sista grupp inom de osolidariskas faktum.
Den rymmer de manga, manga kvinnorna.
parti, ehuru fatalig, dock det storre hindret.
Kvinnor- Forst dem, som ej sta i kontakt med sitt eget kon.
na i opposition mot -.
kvinnan ar en .farlig ' foreteelse.
Det ar dock ej mellan de .tva stora kvinnopirti- Lefvande i direkt relation till man, beroende af dem och kringgardade af manliga fordomar, ofta uppga- erna, sasom vi har tagit dem i deras motsattningar, ende i en daglig slentrians bestyr, sakna de samho- som striden star.
Hvad kvinnorna ha att.
arbeta for.
righetskansla med andra kvin.nor.
Deras narsyrita ar plats och r u m i den manliga kultuniarlden, fri- ' 1 ' a.
.
het och rattighet att dar g o r a - s i n insats och lagga s i t t plus.
till .utvecklingen och framatskridandet.
Det Hennes metod ar allmant bekant genom hennes " Sing- skda ".
Hon lade storsta vikt vid de olika rostregistra a r d e.
s o l i d a r i s k a k v i n n; o r n a s p a r t i, och deras egaliserande.
De fortjusande hufvudtonerna vo- som harvid gir i braschen.
Det ager ocksa forutsatt- ro sarskildt utmarkande f6r hennes elever.
Emma Ne-S ningarna for att n2 fram.
Det kapital af makt och, vada och Emma Calve, bada stjarncr vid Opera Comi- styrka, som ligger i den solidariska sammanhallnin- que, briljerade sarskildt med sina " notes fliltees " i.
" Lak- gen, ar garantien harfor.
Men u t a n f o r och o f- me " och " Perle du Bresil ", dar langa passager forekorn- v e r politiska och andra partigrupperingar maste ma Forst utforda af flojterna, sedan efterharmade af so- kvinnorna halla samman for att frestningen pa soli- pranen.
dariteten ej skall blifva for stor.
En stor formaga att elektrisera sina dever agde b i ocksa, och de flesta af hennes operaelever utforde sina partier med en glansande italiensk brio.
Hon va:.
o&amp; sa mest intresserad af sin operaklass, och nyborjarna till- raddes af de aldre eleverna att saga att de amnade sig till operan, for att hon skulle bli mera intresserad af ' M: me Mathilde Marohesi och.
.
dem.
hennes sAngskola.
Ofta mottog han besak af musikaliska storheter, ocb i vbro tre glada konservatorieelever, som efter a f s h man fick i hennes salonger se sadana herrar som A s.- tad kurs vid konservatoriet i " Stockholm pa 1880-ta- b r o i s e T h o m a s, V e r d i, R u b i n s t e i n m. fi.
l&amp; begafv&amp; oss till Paris for att fortsatta ' vara studiet for Vid dylika tillfallen brukade vi forena oss nations- den ryktbara ' slinglararinnan M: me Marchesi.
Den ena vis om niigon dyrbar blomsterkorg dler bukett, som pre- af oss.
var .den frejdade sangerskan Ellen Gulbranson.
senterades hedersgasten af en bland oss.
Sjalf korn jag DA vi emellertid visste, att M: me M. var ofverhapad med salunda att a skandinavernas vagnar forara en sadan i t elever fran.
alla varldens kanter, var det ju tvifvelaktigt, Rubinstein, och min stolthet okades, da jag lyckades for- om vi skulle blifva antagna.
Ocksli funderade vi hit och ma den store maeskon att spela for oss.
M: me Marchcsi dit under resan pil hvad vi skulle ~junga som prof for hade forgafves bedt - honan darom - eller kanske ville att bast lata rosten framsta.
Ellen Gulbranson foreslog hon ej sjalf besvara honom - emellertid tecknade hon d g o n sWjno aria, likasa Hedvig J.
(min andra kamrat).
At oss att soka beveka honom,, och jag, som s b d niii- Sjalf tankte jag h&amp; blygsamt taga n4go.n af Schumanns mast, vligade mig fram med en bon om " un tout petit morceau ".
) ' @ i peut donc resister ii des.
y m x s4 im- sanger.
Andtligen randades den stora dagen, dli vi i samlad plxants ", sade Rubinstein, slog sig ned vid pianot och trupp begafvo oss till Rue .Courcelles (nara Parc Mon- spelade ' stycke efter stycke till allas var fortjusning.
En annan stor dag var den, d i vi blefvo ka1ladeLiiIi ceau), dar M: me Marchesi da bodde.
Som jag var mest ' hemg;!
i franska spraket, fick jag tjanstgtira som ordf&amp; Franz Liszt for att under hans ledning inlofva nagra af rande.
Vi aflamnade vara visitkort till betjanten och van- hans korer.
Liszt bodde under sin vistelse i Paris hos tade i salongen med klappande hjartan.
Var oro var den store malaren Munkacsy, och det var me6 en viss emellertid ofvdodig.
M: me Marchesi tradde in, statlig nyfikenhet vi en vacker varmorgon begafvo oss till det som en drottning men med ett gladt, alskvardt leende p i lilla hotellet vid Avenue de Villiers.
Ett mystiskt ha % lapparne.
Hon gjorde oss nagra vanliga frligor om var dunkel radde darinne.
De malade fonsterna inslappteen .nationalitet m. m. och bestamde var lektion redan t111 sparsam dager, och den i mork farg boaserade trappupp- piifoljande dag.
Nagra arior kommo aldrig i fraga.
Ett gangen med sina dunkelfargade mattor ock draperia; par enstaka toner har och hvar, och man var antagen den dekorativa krigarrustningen i honiet och de badz nunnorna i sina pittoreska kostymer, hvilka sutto ortir- till elev ..
Under en manads tid fick man aldrig ofva sig hem- liga som bilder i trappafsatsen, allt bidrog att gifva en ma, endast en stund dagligen hos henne, och afven s e viss medeltidspragel At det hela.
Sjalfva ateljen var mycket sparsamt moblerad.
S5 dermera fick man blott ofva helt litet p2 egen hand.
Vi voro alltid sex 5 sju stjclden p5 en gang i en klass.
Den nar som p2 ett stort portratt af Munkacsy sjalf och er.
ena fick Ahora den andra.
" Ni lara Er af hvarann ", magnifik flygd funno~ dar endast nagra stolar, och af menade Madame, " och dessutom vanja Ni, Er vid ithora- den ryktbare malarens taflor fanns ej ett spar.
Sedar, vi re och bli ej generade for att sedan sjunga for en puL samlats intradde Mr och M: me Munkacsy, den senare blik ".
- H m var alltid skamtsam och glad ehuru ibland forande Mr l ' abbe Liszt, den alskvarda, hvithariga, blin- ganska strang.
da gubben med det blida leendet pi4 lapparna.
Om eri.
&gt; ', Si je ne suis pas sevkre vous ne faites pas stund kom afven Charles Gounod dit, och de bada kom- de progres.
Aprh la leqon nous sommes arnies ", bm- positarerna omfamnade hvarandra hjadiglt och undahol- kade h m saga.
Stundom hande det att n w n vid en lo sig en stund lifligt med hvarandra.
Afven med Liszt skarp tillrattavhing borjade grata, men da blef honmyc- fick jag aran tala nigra ord da jag efter repetitionens ket missnojd.
" Je deteste les l q e s ", sade hon, " une slut ledde homm ned for trapporna.
Vid denna tid var man i Paris alldeles i extas dfver femme ne doit pas avoir des nerfs ". '
' Ilhisiklif p$ 1880- talet.
v, - -.
Juvel-, Guld- .8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N QL Comp.
-.
.
.
-.
- -.
- --.
- - -.
.
i i Arbeta for Dagny.
i
vande kollegor, och allt sevardt forevisades.
Forsta klasen - de storsta flickorna - hade under ledning af en snic- kare sjalf byggt sin paviljong och forsedt den med natta milningar.
De andra klasserna hade prydt sina respek- live med granna blomsterguirJander malade p2 folnster- ramar och bankar och afven p i spjabtangslena kring tradgh-dstapporna.
Paviljongerna bestii mest af tre vag- gar och tak och aro alltid oppna at solsidan, ~ f v e n l i gymnastiksalen kan man, da sommaren kommer, ha sa mycken frisk lufi man vill genom att ena vaggen skruf- vas .bort.
Elisabathskolan ar uppkmmen pA initiativ afimvaran- de forestandarinnan froken Eleonore Lemp, en i peda- gogiska kretsar mycket bemarkt person, som ocksa gjoit sig kand som forfattarinna.
Hennes personlighet bar det hela oeh bidrar val mest till den.
stora ' framgang skolan haft, da den alltjamt vuxit och redan, fast blott sex ar p n ~ m a i, mast.
byggas till.
Genom hennes inflytande har forhallandet mellan lararin-nor och elever blifvit ' ett annat an son vadigen ar fallet.
Alla aro godh ' kamrater, en- \.
da skillnaden ar att de aldre hjalpa de yngre.
Genlom det fortroende, som frAn lararehall visas barnen, starkis deras ansvarskansla, och man hor d t a barnen saga att fusk o. d., soni de varit med om i. andra skolo&lt; har alls inte kommer i fraga - det faller.
hdt enkelt bort af s i g sjalf.
Afven straff af hvarje .art ar ett okandt m d t - forekommer ej ens som nedsatt betyg i flit, ordning och uppforande vid terminens slut.
Dessa tre rubriker finnas ej i betygsformularet, utan i dess stalle en1 ko- lumn, hvari kollegiet utlycker sitt allmanna * md6me t. ex.: " Lisa hat uns alle nur Freude gemacht " eller me- sa sparsamt: " Lotte .hat sich Muhe gegeblen " ..
Undervisningen ledes sa mycket som mojligt sa, att allt " $ugg " undvikes och barnen hjalpas till att tanka sjalfva och bilda en.
sjalfstandig uppfa&amp;ing ofver saker En reformskola i Gross Lichterfelde.
och ting.
Alla intressen tillvaratagas, och alla fdlenhe- orsta gangen, jag besokte Elisabethskolan var en ter utvecklas.
Sidana amnenl.
som.
' tGartwbaui " ' och - ja, den forsta riktiga &amp; .dagen vi hade for- " Handfertigkeit. "
, (bokbinderi, snickring, modellering o. vardag lidet Ar.
Jag hade tankt att fa hora p i litet af hvarje och d ..) locka ocksa en mangd elever allra me$.
Skolhuset ar stort, ljust och hygieniskt inredt.
Dess forst och framst se pa gymnastiklektionen, d&amp; jag ' efter " hoga korridorer ai-o alla.
prydda med vackra taflor &amp; pasken skulle undervisa vid skolan i " schwedisches Tur- manga portratter af stora man och kvinnor, med .fivats neril ".
Men redan nar jag passerade den At gatan vanda officiella sidan af skdan s&amp; jag att det ej var en van- drag barnen pA s&amp; satt bli fortrogna frAn det ' de aro lig ' skoiaag.
Alla fonster och dorrar vor0 vidoppna, och sma.
Hvarje klass faflar om att ha det vackraste klass- ri~mmet, och alltid ' aro fonsterna fulla af blommor.
man siig och h k d e barnen ~~fverallt i tradgarden, och.
Nar adventstiden narmar sig, borjar redan julstam- nar jag kom in shg jag hvad som stod p&amp;.
Hela dagen.
var anslagen till " Gartenbau? '
f@ vadrets skull, och pa ningeii i skdan.
Ty af jul kunna barn aldrig f&amp; nog och julen forberedes har pA ett sarskildt satt undkr ad- grumd haraf fick jag genast se en af skolans~reformsidor.
I hvarje klassrum finnes da en julgran, ventsvedrorna.
Det stora hvita huset ar., namligen ej " skolan ", utan som forsta veckan bar ett enda ljus och for hvaqe ad.
" skolan " det ar ock$ den lilla furuskagm bakom, dar hvarje kla ' ss har sin sarskilda paviljong, dar unilervisnin- ventsvecka fAr ett till, sa att sista veckan brinna fyra gen sker under den.
varma arstiden - de stackars tyska ljus .. Forsta lektionen hvarje morgon upplyses salen enb dast genom dessa ljus.
De timmarna dromma barnen, barnen (och lararna!)
fa ju arbeta langt sedan vara barn i Sverige kommit ut p i gronbete.
Till hvarje paviljong om hela Aret, och alla saga med en .mun: " die Advent- zeit ist die sch6nste Zeit in der Schule ".
e ng h l i af h6r en tridg&amp;l som sk6tes af klassen under C Gr. Lichterfelde 19 1 1. dess klassftiresthdarinna.
Gulii Malmstom.
.
Jag bl$ vid h t t besok genast ~rnhan~dertagen af blif-.
.
att fa hora och se de stora artisterna.
PA mer an en koasertaffisch raste man.
s h o m ett sarskildt lockbete, for publikm " Mr Liszt va prisider ", d .. v. s. tanktes ahora konserten .fran n a g p plats, dar publiken kunde f A se honom.
Vid Ru.bin&amp;eins konserter slogos damerna om en1 bit af hans niisduk for att hemfora som minne.
- De bon- serter Rubinstein gaf denna vinter vom val bland de markligaste nagm pianist gifvit.
Hua pianditteraturen gick han igenom, fra,nl Bach till de moderna komposito~ rerna.
Allt hade hane i siit huivud, och allt beharskade han.
Stundom hade M: me Marchesi afven fester for " la c r h e de la cr8men.
Hoa tillhokde jul sjalf deni ho [gsta wcieteten genom sitt giftermal med Marquis Castrone del Rajata.
Vid dessa fester gjordes naturligtvis musik, och farfriskningar s m k a d e s i m liten fortjusande vinter- tradgtird, dit vi g a v a brukade taga v k tillflykt under rasterna efter lektionerna.
I tre vintrar studerade vi - Hedvig J. och jag1 - hos M: me Marchesi och upptradde p i hennes elevupp- visningar i Paris, men.
sedan vi kommit hem och livar och en1 af oss snart hgAtt giftermal, drogo vi oss till- baka till privatiifvet.
Ellen.
Gulbranson, som redan for- sta vintern &amp; dragit sig en halssjuikdom, maste sluta men upptog sedan sina studier for Stockhausen och utbilda- des slluitligtm af Cokima Wagner.
Blanche Marchesi (dot- ter till !M: me Mathilde), fortsatter m undervisnlingen men har ej vunai~t sin moders ryktbarhet.
Ada Fallstedt.
,, ' I Elisabethskolan.
F -.
a ' Mot forkylning,.
.
.
och dess foljder, hosta och katarrer, vinner Salubrin allt storre anvandning till inandning, helst medelst inandningsapparat, och till varmande omslag med utspadt Salubrin, hvarvid af- dunstningen bor forhindras medelst gummitaft.
Mangen an- vander darjamte intagning af Salrrbrin (en tesked Salubrin i ett dricksglas vatten) en till tre.ginger om dagen.
- - - - -,
Elsa Adelskold.
Vid denna tidpunkt hade hoa begynt tanka pa att kunna bli ledarinna for nagon af de studieresor forsma- brukarkvifinok, som en del af.
vara husha~llningssallskap ~n Rimforsaflicka p&amp; odlarestrht.
.
.
anordna sommartid.
Och efter den intressanta fard-11 land de lararinnor som utex- Danmark deltog hon afven - for vinnande af .erfaren- aminerats fran Rimforsa - het - i ett par kortare studiei-esor till Sodermanlland och Fredrika-Bremer-Forbundets kanda Varmland, .hvilka kommit till stand genom en landtlbruks- ~andthushallnin~sskola for utbildan- klubb.
de af lararinnor - ar det hittills Den foljande vinlterii borjade Elsa Adelskold sin verk- endast ett fatal, soni agnat sina unga samhet som forelaserska.
vid huShallningssallskapets sma- krafter speciellt i t srnabruksunder- brukarkurser i Sodermanland och varmland.
Sjalf @ c- visningen bland allmogekvinnor.
ker hon sig harigenom ha kommit folket narmare, dh Och detta formodligen beroende pa bon vid att ga omkring i de olika hemmen kom i till- att nodvandigheten af grundliga- och falle att taga del af deras arbete- och forhiillanden.
Sar- tidsenliga kunskaper afven for sma- skildt i Sodermanland tyckas dessa kurser ha verkat vac- brukarens hustru och dottrar annu kande och gifvit fart at lan~dtbruksintresset och trots lan- ELSA ADELSKOLD, inte kommit in i det allmanna med- ga och daliga vagar ha ahtirasiinnorna talrikt mott fram.
medvetandet - under det att vara hushalllningsSallskap ofverallt har hon motts af valvilja och lust att lara.
endast till en del arbeta i denna riktning.
Att lardomen afven burit frukt visas bast i det att fle- Om jag inte allt for mycket misstagit mig, var ock- ra efterat kommit cch tackat.
Sedermera ' blef hon bi- s2 blifvande ~itbi~dningsanstalter F6r allmogens kvinnor i tradande lararinna vid de af Hallands lan anordnade de olika lanen ' en af de faktorer man raknade med, nar konserveringskurserna pa Katrinebergs folklhogskola.
sh mycken omsorg och moda fran borjan nedlades pa Under den nu gangna ' sommaren har hon ledt den Rimforsa smabruksafdelnirig - den forsta i sitt slag har af GefIleborgs lan aiiordnacle studieresan for smabrukar- i Sverige.
A-tt de fran Rimforsa utgangna lararinnorna kvinnor (stipendiater) en resa, af hvilkeri hoa fait inte under nuvarande forhallanden foredra att arbeta inom de blott en okad erfarenhet utan afven de angenamaste min- vanliziare, och mer upplojda omra.dena inom landithus- neri.
De konturer, som i det foljande ges, aro1 dragna haillningen, ar d a ~ f o r ganska naturligt - Atminstone ur leclarinnans egen .. innehalisrika redogolrelse till hus- nar det .giller att arbeta for sin.
existens.
Och .de f&amp; h Allningssallskapet.
platser, som statt oppna for dein, hvars hag oafvisligen Farden, sixn bclrjade i, Gefle, gick forst till Brogard, legat .at smabrukarhallet, ha ej varit ilera an att de kun- dar Fackskoilan for hudig ekonomi i Uppsala f&amp;lagt nat fyllas af de basta och mest mogna formagorna bland sin 1andthushA.llningsafdel~ng.
Har deltaga eleverna i dessa.
allt sadant arbete, som utfores af kvinwrna i de min- En af dem ar froken Elsa Adelskold, mm {illhorde dre laqdthemmen, for att sedan inte endast teoretiskt.
I ?imforsaskolans forsta lararinnekurs, bland hvars allra utan afven praktiskt kunna meddela undervisning i dessa duktigaste krafter hon raknades, saiskildt nar det gallde amnen.
Under beso,ket har.
visades bl.
a. de dika redskapm de till " smabrukarhernrnet " horande amnena.
Visserligen teriq9 hvarvid lararinlnan;.
froken Agnes ar hennes verksamhet i banbryterskornas led sa nyligen f i r n~~tferihand borjad, att inga.
stora resultat annu kunnat nas; meni just Sundberg, .sjalf demonstrerade ostbe~dning.
De intres- detta arbde i obruten mark ager i sig sjalft sa mycket, serade ~m~brukarkvinnorna erholl0 dessutom en- h d li- intresse, att det bor afven under sina tidigaste moment ten lektion.
i mjolkhushallning, hvarunder de fingo @ ra kulnna vacka forstaende hos hvarjle framjare af svensk eds- sina fragor .och skyifva upp en hel del olika recept pa ost.
Sedan.
visades .ladugArd., .svinhus, tvattstuga, k6ks- Iing, han ma nu vara smalbru !karvan eller ej.
afdelning och for bfrigt alllt, sbm.
horde till skolans omA.
Redan sommaren efter sin afgangsexamen fran Rim- forsa deltog Elsa Adelskold i dm studieresa till Dan- rade, hvarefter konsulent Ekvall holl ett - inshruktivt fore- mark, som Ostergotlands smabrulksstipendiater fo.retogo drag om planlaggning af ett mindre jordbn.uk samt om.
.
under ledning af agronom Eklund.
Under denna fard, kreatursskotsel.
Fran Broigard fortsattes resan ofver Uppsala till Stock- da naturligtvis ocksa Sk-e besoktes, gjorde hon bland annat det ronet, att i fraga om jordkultur h a d e Dan- holm, dar den .da pagaiende sma bruks ut stallningen^ plA mark inga battre lardomar att ge an Skhne.
Daremot " Piperska.
muren ", med sina folredrag om konservering, forstar den danska jordbrukaren att reda sig med min- djurskydd, hons.
och kaniner, vackte ' ett lifligt.
intresse.
dre.
Han ar anspriikslosare .. Och, eftersom det natio- Ett besok pa Johannia Brunssolis praktiska konst~af~ads- nella .skaplynnet, mojliggor ett verkligten solidariskt ar- skola skankte de vetgiriga landtkvinnorna Ii kaledes myc- betssatt; sa kunna.
de danska sdbrukarne afvm vara ket noje och inte mindre nyttiga lardomar.
Och, nar hvarann till mycken hjalp.
Konsekvensen haraf ser ' man s2 stolckholmsdagtm, afslutades med: ett Skansenbesok,.
ocksa i att de redan for lange sen insett, att kvinnorna nadde ' ' fortjusningen sin hojdpunkt.
.
Under de narmast foljande resedagarna gjordes uppe- behofsp, raknas med och erhiilla tidsenlig utbildning for ha11 vid Vingaker och ~atrinehckn, ' dar atskilliga man- att etc smabruk skall kunna drifvas rationellt.
B ' - '.
D A G N Y stergilla smabruk och: frukttradgardar - togos i betraktan- de.
Harifran fortsattes ti !l Rimforsa landhusihallnings- skolla, efter att i forbifarten.
ha besett lanets biodlarifor- enings bigard och Bjerka-Sabys mejeri och ladugard.
Att uppehallet vid Rimforsa inte blef ' i forbifarten, ar ju ganska nahitdi&amp;, da man har ' kan sagas ha .natt ' sjalfva medelpunkten for alla de intressen, som hora samman med siival detta.
slags studieresor som det praktiska kvin- noarbetet i allmanhet.
.
Har hade afven.
gjorts .allt for att stipendiaterna skul- le fA storsta mojliga behallning af vistelsen.
- SAlunda de- monstrerades under olika lararinnors ledning en d d hem- sysslor: matlagning, diskning,.
stadning af sofrum, smorkarning m. m.
I koket afskrefs recept pa ratter och bakverk.
I slojdsalen ' gjordes anteckningar om vafvar och garner samt klipptes monster af atskilliga praktis-, ka modeller.
Och ute i tradgarden demonstrerades trad- g ' %-dssiiotseln i .dess olika faser -.
'.
ett amne 6fver hvil- k&amp; afven hdls foredrag af froiken Sigrid Melander.
Sko-.
lans ftimtandarinm; froken Nathont; Boos; holl dess- utom ett folredrag ofver kvinnans arbete i hemmet.
Den hemtrefliga ' smaiimkanti~~ant slog synneriligen ' lifligt an, och den dithorande ladugarden studerad&amp; sh noga, att bade mattband och de teckningkunnigas rit-.
.
stift togos till.
minneshjalp. '
Eri af de basta lardornar, som omedelbart trangde sig in i de studerande smhbrukarkvinnornas medvetanda under .denna tva dagars rundvandring i Rimforsaskdani var det for de flesta af dem ganska markvardiga fak- tum, att ett hems utstyrsel ar bra mycket vackrare, ut- ford med- de till den - .svenska hernslijjdenl horandedra-.
gen, an nar den bar.
fabrikstampelns typiska dussin@- gel Och det inte mindre forundransvarda,.
.. att.
" fina frok.
.
nar " inte h6110 sig for goda att utfora riktigt tungt grof- arbete!
.
.
.
.
.
Hum p3 alla vis uppskattadt detta uppehall.
vid Rimforsa varit, fick afvenl studieresans ledarinna till slin gladje hora, nar ihvar och.
en sedermera .drog hemat, ty d3 uttalade de allra flesta som sin asikt, att " besiosket pa.
Rimforsa var anda det basta .under hela resan ".
Harifrh styrdes nu kosan soderut till Skane, dar utsadesforeningens foirsoksfalt.
i Svalof,.
.
Fridhems folk; hogskola ' samt m mangd ypperliga srnibruk studerades.
Ett af dessa senare agde sitt sarskilda int ' resse, erne- ' dan den, som har brutit mark och skapat sig rykte som framstaende jordbrukare, ar.
en ' .kvinna.
Hennes namn ar fru Johanna Herrlin, - och det lilla stallet i Horby, solm hon efter mannens dod for omkring 22 a r sedan kopte sig- och dar hon till storre delen sjalf brutit upp jorden, har skotts sa klokt.och kraftfullt, att hon .erhallit di- plom a, HushAllningssallskapet " for valskott mindre jord- bruk ".
De sista resdagarna ph atervagen norrut .anvandes tilt besok p i - 1andtbruksmotet i Orebro, dar stipendia- terna deitogo i- Smabrukardagens program.
Har afslu-.
tad&amp; ocksa &amp; n.
instruktiva och nojsamma studieresan, och hvar och en styrde kosan till " den egna torfvan ".
Dessa korta drag .ur.
en lang " befittelse " - ge riiojli-.
.
.. - - .-.
- 5: .. ..
-. --.
.
.
- -.
.
.... -.
.-.
.
.
.
.
* --.
- b.
. '
: - S. c ' ' ' A gen ett svagt begrepp.
om hur.u~.
en sadan studieresa f6r kvinnliga smAbruksstipendiater gAr till.
samt syftet dar- med.
Men hvarken detta eller " berattelsen " sager nigot om.
det forarbete som har krafves, d5 ledarinnan udtanker --- resplanen och harunder far .soka valja ut.
al.lt- det basta.
- som kan vara lampligt for andamalet .. Inte heller.
' sa- - g?
har.
@ got om.
huru utomordentligt, lamplig '.
a s a Adelskold sjalf.
ar just pA denna sin plats s&amp; ledarin- na - och forreden ofverdlt dar det galler ait ' meddela kunskap At landsbygdens ' kvinnor.
Har har hoh: &amp; dler- ' tid mer an de flesta den lyckliga formhgan att komma i kontakt med sina ah6rare och larjungar och ' att.
: inge '.
fortroende.
: Hon forstar.
dem namligen och ar '.
hemma: J sina stycken .. Och sa tar hon.
dem inte det minsta.
ho *.
fram- tidligt, med tal och athafvor, utan naturligt - och.
... for.
allt.
roande.
.
.
Sjalf har hon under denna r e a tyckt sig marka iliu- rusom intresset for landtbruk.
och hem- barapii dit se .. - naste aret - alltmer vaknat ' hos allmogens kvinnor.
rundt cm i bygderna.
Och nog fin- det odlingsbart falt ' for det slags krafter, som skolas.
- vid.
laroanstalter sadana -.
.
som Rimforsa.
.
.
Att deras uppgift och arbete bor vara a f.
betydelse for var nationella ekonomi ar ocksa pariska klart.
Det mest Onskvarda och nedvandiga aterstar dock.
annil: * att a 1-1 a vara hushAllningssallskap ifrigare an.
hittills.
.
ville forhjalpa till det arbeto som har endast vantar .p % at$:,, arbetsdagen snart matte gry ...
.
, '. '
' ' ',.
.
.
. '
-.
.
.
M: R-M.
.
.
.
. '
.
.
...
.
. '
Kvinnliga talare i de norska kyrkorna.
Den sedan det i varas utfardade ' forbufdet mot ' Rev: Anna Shaw att ta-.
la i norsk statskyrka aktuella .fragan om huguvida-.
kyr- .. korna kunde upplatas f 3 kvin~ntiga.
talare-, har .i d,agarnla.
, afgjorts i Norge.
Statsradet har namligen fattat beslut om att kvinnor,.
under foritkattning att vederborande lokala kyrkomyn,dig- het gifver sitt samtycke dartill, ma under for llekman~gal- lande villkol utanfiir.
de vanliga gudstjansterna upptrada- - i kyrkorna med foiedrag i.
kristliga och kyrldiiga amnenl.
F&amp; forslaget rostade regeringshogerns medlemmar samt statsradet Holtsmark.
Minmitetenl, de frisinnade regerings- ledamoterna, rostade f6r att kvinnorna, i det afseende hvarom har ar fraga, helt skulle likstallas med manl.
De flesta af biskoparna hade uttalat sig mot folrslagiet, under.
det detsamma tillstyrkts af teologiska fakulteten. '
' Fornya i t i d.
.
.
prenumerationen for 1912. '
.
:.
- a
Litteratur.
Schiick och Warburg: Illustrerad litteratur- Dagnys femte argang, D et som ar ?i veckotidningen harmed anbefalla vara lasare.
Tid- historia.
1.
Sveriges litteratur till fri hetstidens borjan.
.
ningen Kommer att som hitintills utga med 52 nummer under aret.
Till s - e och innehall forblir den o fora~zdrad, for.
kvinnorna viktiga reform fragor sasom det framsta $6 dess @ ogram.
En i mo&gt;&amp;gaste matto rikhaltig a fdlnning for amnen af allmant intresse afser att kanna gora tidningen omfdtad a f bredaye l a w, d a n - for de a f kvinnororelsen OG^ dess fragor direkt intress~rade.
Litteratura.
f.
delningen kommer allt f =gent att intaga sin gzyna $lats, hvamid sarsKildt vara for f a t t a k n o m alster ulppmarksam~zas.
Genom korrespondensartiklar fran utlandet soka vi foCja Kvinnororelsen darute i dess skZf- tande farer.
Reseskildringar och kulturskildrngar korn- ma att allt emellanat in@.
Som f o W ar det oss angelaget att lammz om- fattande .biografier +er bemarkta hutnor.
1 oj@ kommer tidningen att sa vidt +igt ar fo@a de storre aktmdla fragorna samt u@- taga hvad som Kan vara a f Uztresse for Case- kretsen.
.
TU andvihande a f a fbrott i jostbefordringen vaga vi vordsammast z@ ?pnaana vara # remmeran- ter att fortast mojligt verkstalla jrenumeratirm for aret.
P h, jostarvode i~beraknadt, blir som forut kr.
4: 500- pr ar; 2: 50 pr halfdp; I: 25 pr kvartal.
Lomammer ro ore.
Prenameration sker a narmaste $ostanstalt eller bokhandel.
RED AKTIOIVEN. '
Af Henrik Schuck.
Andra omarbetade och ut- vidgade upplagan.
Fran sina langa farder pa klassisk mark har Henrik Schuck med foreliggande arbete atervandt till Sveriges !if_.- teratur.
Det ar nu tredje gangen banbrytaren inom vii- aldre litteraturhistoria framlagger de vardefulla resultaten pa detta omrade af sina egna och andras forskningar.
Och han gor det nu, hvad de tidigare skedena betraffzr, ur helt nya synpunkter, med utmonstring af en del for- aldrade hypoteser och fullkomligt ny gruppering af mate- rialet.
A ena sidan agnas mycket storre utrymme ilt bade den allmaneuropeiska och den svenska kulturhistoriska bak- grunden, A den andra har sjalfva litteraturhistorien star- kare koncentrerats pa Sverige.
Bland nyheterna markes upptagandet af de senaste teorierna om germanernas har-.
stamning frin Ostersjoomradet samt framhallandet af sven- ska merkantila och litterara forbindelser vasterut under vikingatiden.
Afven utredningen rorande den fitxka oc?:.
lappska forndiktningens varde for kannedomen om denria tids svenska litteratur samt referatet af de von Frieser; sks ilsikterna angaende runornas uppkomst och vandringar.
aro exempel p i framlagda nya forskningsresultat.
Intressant och enligt undertecknads mening hogeligen acceptabel a: .. vidare forfattarens teori om den versifierade epikens for- hallande till prosaberattelsen.
Schuck hafdar den uppfatt- fattningen, att den senare maste vara den primara.
2 vissa fall, sasom i fraga om forfattarskapet till Ynglingatal; atergir forfattaren till en g h g forkastade antaganden.
Ehuru denna litteraturhistoria naturligtvis i forsta rum- met har intresse for amneslarare och studerande vid uni- versitet och andra hogre utbildningsanstalter, borde den dock ha forutsattningar att vinna intrade i vidare kretsar.
Vi ha tillrackligt lange forsummat studiet af var Sidre nd- lingshistoria.
Och - bokens framstallningssatt ar s2 p o p - lart, att man visst ej behofver fackmannens insikter for att njuta af den.
Dess varde forhojes ytterligare af det stora antalet ypperliga illustrationer.
S. SM.
Fran gamla tradgikdsland.
Af Ida sa ge^.
Al- Ln n y prenumerant skaffad af hvar och en af tidningens nuvarande prenumeranter fordubblar med ens upplagan.
bert Bonniers forlag.
4 kronor.
Stockholm 1910.
137 sid. i3ris Ett nytt bokligt julflode har vallt fram.
Me9 sir.
unga kraft har det nog friln den litterara intrcsscsfa-S ren utplanat mer an en af 1910 ars julbocker, sivi&amp; C: dessa berort psykologiskt eller kulturellt-aktuella sporsmil i hvilket fall de lugnt kunnat invanta kommande konkur.
renter cch - recensenter, afven de forsenade.
Till sadana lyckligt lottade bocker hor ofvans~encki, Att tidsandans jordman varit sardeles lamplig frrngk bl.
a. daraf, att nya bocker om blommor och blomstep- konst bade utgjfvits och mottagits med stosrsta ir ?tres-
D A G N Y 7 se under det ar som gatt sedan " F r A n g a m l a t r a d- g A r fl s l a n d " publicerades.
Bland de vaxter, som af Ida Sager samlats for att i nororeisens allra modernaste fakultets- och andra opponen- ter - vore det ej sa trefligt tveeggadt.
Men shvad ar det da, s m Viola tricolor lart Ida kunna beratta om gamla tider " star i " forteckningen " V i o l a t r i c o l o r sist.
Detta syns mig ingalunda som en tiqlfallighet, snarare som ett helt naturligt utslag af den psykologiska estetik, hvarmed denna bok alltifrh forsta bladet ar skrifven.
Las bara teckningen af loken1 (Allium), denna eljes som k g sa h-ivial ansedda k6ks- ingrediens!
Hade Viola tricolor placerats tidigare, sa ha- de vi mojligen forr forstatt ursprung&amp; lill den underba- ra makt som satt Ida Sager i stand att igenom vanors och fordomars tolrniga snar finna va@n till blommornas hos oss sa lange afglomda varld.
NU hallas vi i stallet.
i den undrande spanning, som skarper hade iakttagelse- och njumingsformaga.
Forst nar vi ilatt bokens sista blad, blir orsaken till forf: s betvingande makt oss klar.
Dar ger Viola tricoior forklaringen. '
Langt tillbaka i tiden fcr den visserligen vara.
t a kar, sa langt som till den store skald, som kanske mest af alla bidragit till att gora England till ej blott blom- sterkulturens utan blomste~kultens land !.
Dock, Viola tri- cdors kraft tycks ej ha minskats sedan den dag, da Obe -- ron berorde Titanias cgon med saften af " a little wes- tern flower ".
Tvartom!
Och att Puck ater sandts ut att so- ka den lilla trefargade blommm,.
scm en g h g traffades af Amors pil, och att Ida Sager nu fatt kanna.
styrkan af dess makt, kan ej garna betviflas af den som foljer henne bland tradgArdslandens " h-ter och blommor " (en ganska egendomlig - om ej engelsk - ind !elning for- resten1!).
HvarifrAn skdle.
hon val.
eljes ha fatt denna kar- leksfulla forstaelse f o r blommornas innersta kisen?
Men Viola tricoior har ' ej blott gett henne karlekens galva - tack vare A m r s pil - utan afven gjort henne i motsats till engang Titania i hog grad klarsynt.
S a har den kvinnliga psykens fysiognomi - forandrats sedan iilfdrottningens dagar!
Det hortikulturella namnet p e n s e, som forsta gangen patraffas hos fransmannen J o a n - n e 3 R u e l l i u s 1537 (ej Recellius 1535, soni forf.
upp- ger), markerar onekligen ganska pikant denna psykologi- ska utvecklingsg3ng.
Och inte jafvas den just heller af den lilla engelska ballad; som berattar att den beteck- nande synonymen h e a r t s e a s e helt enkelt ar ett kar- leksbesviket hjartas tacksamma hymn till tankarnas blomma (pansy) i Den kanna ju de f#lesta.
Deras.
botaniska egenskaper?
Dem klarlagger.
vetenskapen.
Deras hortikulturella q p - gift?
Den har ju t. o .. m. arkitekturen tagit om hand.
For hur mycket aro ej blommorna redan material!
Ja, material!
Men for Ida Sager aro de vida mer: vareker, lefvande och lifgifvande, som trots blygsam och dold kraft alltid stil redo att smeka vara sinnen, starka vara krafter och Hoja vart mod, ' korteligen - forskona var tillvaro.
Sakra och lju4liga smil forfaktare af den anda- mailsenlighet, som ar skonhetens nerv!
o&amp; karakteriserar Ida 1 alfabetisk ordhing Sager sina varner, " sommarens gaster,.
attlingar af dem, som mAnga generationer tillbaka vardats och alskats af vara forfader ".
Karakteristikerna bli &amp; h till smii natur- vignetter, ofver hvilka ljuset ligger flodande och varmt -- ~ daraf hennes blolmmlors styrkande kraft, daraf hennes egen1 formaga af skarp och karleksfull iakttagelse, daraf kan- ske ock den mjuka och liffuilila charm som ger spraket dess individuellt poetiska form.
Ty de hypermoderna skon- litterara tendenser till trots, som nastan bekampa solens hygien, den forutan utvecklas intet lif till kraft och skonhet.
- Stamningen i dessa vignetter, som endast uppbares af en liten blommas doft eller af styrkan hm en kryddvaxt, ar ofta sa betagande, att vi darigenom forflyt ' as an til tider ' ' for ambrarok och saronsdcft och fjarilsfjun och blomsterstoft " neri ' ' " Ah cruel love, must I endure ' Thy many scorns, and find no cure?
: a..
rid- an langre tillbaka, da klosterlegender, folktro darlif stod i nara kontakt med bliommornas varld.
, I kulturhistoria och folkloristik g0ra 1di Sagers b l m - inor darfor en lika vacker som i allmanhet tillforlitlig insats.
Genom att forklara sig " utan stod af fackkun- skap, hvarken pa botaniskt eller medicinskt omrilde ", har folrf.
har hejdat all eventuell kritik.
Detsamma hade allt- igenom .blifvit forhallandet om hon afven tillagt: etymo- logiskt eller historiskt.
SA har ej skett, och det vQre darfor oratt att ej pavisa nAgra af de felaktigheter,, som insmugit sig och st&amp;a detta eljes I viss man banbrytan- de arbete.
Euphrosynon t. ex., sAsom1 ett namn gifvet af " romarna " i stallet for af grekerna at Boraga officina- lis, forhallandet mellan Thymon, ej " Thymos " (timjan) och Thymos, ej " Thumos " (med), det fran katalogiprh- ket ovantade citatet Tearosor skyndar jag forbi.
Asikten att den roda och hvita luktarts- " arten " infosts frhn Ame- rika och att Lilium och ej ' Iris var typen for Bourbo- nernas vapenbild lamnar jag.
afven, d&amp; jag a annat stal- le behandlat just dessa tva blomstersporsmAl.
Hvad daremot i en svensk bck af det varde som " Fran gamla tradgilrdsl.and " ej utan vidare far forbigas ar ett par mytologiska uppgifter.
Vid karakteristiken.
af piown, som ju fatt sitt namn efter Esculapius larjunge P.aecm, uppges, att den af " vara hedniska forfader " an- setts utrustad med magisk kraft.
Hur har h a n n e fod.
har tankt sig folkens slaktbrhilllanden? '
- - - - - A _ - - - - 1 ' 11 leave thee, and to Pansies come: Comforts you ' ll afford me some.
You can e a s e m y h e a r t, and d o What l w e could never be brought unto ' " ?I.
' .. /, -., -.
.+,,.
.. b.
.-,.
r b m w.- - Ett nastan farligt vapen att ge i handema p&amp; kvin- ' a C *,, -, * Detta enligt den fornamsta auktoriteten pensbernas his- toria, professor V. B. Wittrock: Acta Horti Bergiani.
,
Fullkomligt apokryfisk ar uppgiften,: " I urgamla tider ansag man tisteln tillagnad Tor, och man trodde, att dess blommor fatt sina klara farger af blixtarna fran Tom hammare ".
Harom finns namligen intet ej ens antydt i den forpnmdiska litteraturen, den enda sakra kalla, som vi aga for nordisk-mytologiska sagner.
Att Ida Sager lik- val meddelat den, sammanhanger med ett fikhallande, som jag ej garna halkar forbi.
Samma uppgift om tisteln forekommer namligen afven i ett utlandskt arbete (dar det ma vara handt): T h e b o o k of.
h e r b s b y l a d y R o - s a l i n d N o r t h c o t e.
Med denna bok har.
" Fran ga ' mlla ' tradgardsland " sa ' mycket gemensamt i material, upplag och planlaggning, att det knappt kan vara aitlde- les tillfalligt.
Att bada begagnat samma kallor kunde ju tankas, men da man dels ser h.v i l k a kallar, d ' en en- gelska forf.
uppger i sin lista pa begagnad litteratur, dels af henne sjalf direkt erfarit de stora svarigheter, som forenats med Atkomsten af dessa Aldrig8 arbeten, blir man bojd att tro, att d ' en svenska forf.
, i s2 fall ej begagnat dessa kallor omedelbart.
Da lady R.
~orthcotes blomsterbiografier ej minst till foljd af kallornas svAratkomlighet kraft mangarigt strangt stud.iulm, ar hennes namn val vardt att afven bli kandt hos oss, helst hennes arbete innehgller myckd af all- mant kulturhistoriskt intresse.
..,. '
Ida.
s a k uppger flera tillf6rlifiga urkunder, som hon anlitat, sarskildt Arvid Mansons och Hemrik Harpe- strengs Grtabocker.
Hvarfolr ej folja den engelske f orks exempel att uppge a l l a?
Redan T u s s e r forstod var- det haraf, da han 1577 skref: ' ' " To get more skill Read whom Ve will. "
Malarpiraterna.
Af Sigfrid Siwe&amp;.
Albert Bonniers forlag, Stockholm.
- Blefk.
Roman fran Nordsjodynerna, Af Nils Wilhelm Lundh.
F. C. Askerbergs Bokforlags- aktiebolag, Stockholm.
Det ar nagot som bland var nuvarande rika mangd pa unga litterara krafter raht ofta gor sig gallande e&amp; som ju afven kan aga sitt berattigande, namligen macg- fresteriet, experimentlustan.
Men understundom vaII~ar detta mera som ett lyssnande utat an ett verkligt fol.
jande af ingifvelsens maning.
Det starka intryck man erhaller af Malarpiraterna, denna i sitt slag fuilkcm- ligt enastaende gossodysse, har sitt ursprung i Ueiz vissa kanslan af att den uppbares af en allt igenom lefvande och verkligt stralande inspiration.
Bort 6 f v c de glittrande.
vagorna, bort till afventyrens varld foljer Sigfrid Siwertz sin fantasi, och lasaren foljer honorr;., halft solblind, halft yr.
i hufvudet men omAstandligt meddragen till var nordiska sommars friluatslif, ut bland holmar och skar mellan " blomvassens Bivitskara Bor- kar ", ut for " bh bris " pli vida fjardar med " skAlande solgator och kryssande masar ", ut till allt hvad gosse sjalen tankt och dromt i morka och ljusa stunder -- er; bok, icke for de unga, icke att satta i handerna pa m femtonaring for vacka langtan efter fantasiens ornsgttning i handling, men en bok for dem, som redan hunnit ga sig en smula trotta p4 fardevagen, till vederkvickelse, som ett solbad, en drom om det svunna, en blick t %.
baka o&amp; en minneslaxa af det som man hunnit glomma: gossesjallens drommar, gossesjakns haf pA f6x-stadse, gossesjalens forsummade terra incogoita, ty den ar dock nagot mer an blott en underbar afventyrsdikt denna mlGt i uintmoirkrd sa stralande sommarsaga om skiirgiiads- lif a h gossedater.
Kanske julens vackraste bok.
Sil ar det ju alltid praxis vid vetenskapliga arbeten Vacker, ehuru med ett blekare tycke, ar afven den och ' borde val ej vara uteslutet vid skonlitterara.
Jag skulle ej uppehallit mig harvid om liknande fall ej allt h i s t i a f r h nordsjodynerna som Nils Wilhelm Lundh emelladt forekommit och just dar den skhlitterara gran- b e r a h oss.
" Bleik " ar en af dessa i fina farger teck- sen berort den vetenskapliga.
Att det litterara vardet en- nade skikkhgar, som kommer en att minnas a Pierre dast - forhojes af autentisk vederhaftighet borde dock ej Loti, en Frensen, en Lie, alla dessa stilla karaktarsJy- riker, som breda ofver liket nagot af den ljushvita cia- behtifva plipekas.
ger, som kan vara mera valgorande for blicken an so8 Mi,n skarpaste gensaga galler dock forf: s slutord, att och som later allt framsta tydligt och dock utan har- liksom ' vaxter i ett herbarium ej ha mycket " af saft och da konturer dler skarpa farger.
Det ar en af dessa lif, s2 .ej heller denna samling.
bleknade blommor och biicker, som man icke i andlos spanning rusar igecorn, blad ".
Hur .vore .detta val mojli.gt for blommor, samlade men som man vaxer samman med och som man efter och vardade med sa sallsynt fin.
forct~else.
Under det ar, genomlasningen lagger ifran sig med saknaden efter ni- som ' gatt,.
ha de ej blott vuxit sig starkare genom det gonting som hunnit bli en lefvande och kart.
Bet ar intresse, hvarmed de mottagits, utan ock, hvarhelst de ocksa en af deisa bocker, dar forfattaren kansligt lyss- spridts, utsatt kraftiga fron till spirande kf.
nat inat och foljt sin genius, icke p&amp; en stormande af- land 191 1 ars julbocker saknas Ida Sagers namn.
Skall ventyrsfard utan bod till det strafsamma lifve9 under slit det droja.
annu ett ar, tills det namnet ater ger oss en och moda, darborta bland dynerna, dar mm kampar Lor halsning .fran blommornas innehallsrika varld, lika kam- hvarje tumsbredd jord mot det allslukande hafvet cth ligt &amp; ppfattad och poetiskt meddelad som den, hvarige- dar man alla de " grona spjut " till trots, som stickas nom Ida Sager ej mindre oppnat ett nytt samfardsled ned i sanden for att binda den med, dock en dag kan- mellan nutid och forntid an .lagt en ny vag framat till ske far en hel by bortspolad eller igenyrd.
Ett af kis= rika och giivande skonhetsom ' riiden.
kens basta kapitel ar just skildringen af en s a d a ky, " Wykolk ", som, efter hundra ars somn i sanden, af ca.
Ellen Nordenstreng.
Q ' ' '
rasande storm sopas fram p a nytt o&amp; star upp i f r h de doda; och Bleiks vandring dar, medan manljuset l i e ger in gen0.m brustna fonster och dorrar och den lilla tegelkyrkan framtrader med sina tradskelett.
Man tycker sig kanna gossens spokskrack, dar han gar fram i sand- drifvorna och blickar in i ofvergifna rum dir annu mob- ler och bohag sta kvar pa sin plats och dar) ' det prass- lar kring knutar och gnyr i blasten fran grander och annu halft begrafda gardar och stugor rundt om ".
Ett ofta aterkommande ledmotiv utgor Hogels kan+ da psalm: har hoa varit anstalld som ordinarie tecknlngslararin~m.
vid Oskarshamns Elementarlaroverk for flickor samt vid- Realskolan.
Froken Toll innehar dessutolm befathingen sorn sloljdlararinna vid flickskolan.
Sedan ett Ar ar hoal ledamot af fo~lkskolestyrelsen samt sedan lange sekretera- re i Oskarshamns F. K.
P.
R..
Kvinnorna och fullmaktstjansterna.
Loneregleringskom-.
mittem forslag till grunder for kvinnors befordran till la- rareOestallniingar vid statens laromstalter, tiill andra be- ' stallningar vid inrattningar for vetenskap, slojd eller skon kmst samt lakarebefattningar kommer ej att bli foremal for proposiiim till den instundande riksdagen.
Det lar.
namligen, hvilket mm ju ej kan firma si varst markvar- Wir sind ein Volk vom Strom der Zeit, di *, ha befunnits att ndgon k. propositilon ej kan utarbe- Gespult zum Erdeneiland,.
tas i enlighet med de af ~loneregleringskommitten angifna Vol1 Unfall und vol1 Herzeleid riktlinjerna, Fragan maste darfor underkastas en ny utl- Bis Heim uns hold der Heiland.
redning efter helt andra grunder, och med all sannolikhet Men det ar hvarken pessimism eller pietism i till- kommer regeringen att tillkalla sarskilda sakkunniga med.
.
lampningen af detta motiv, och ehuru hjalten dor i sitt uppdrag att utarbeta ett nytt forslag i amnet.
K. pro- lifs hogsommar, kanner man med forfattaren " att ingen position ar darfor icke att emotse forran till 1913 ars hviloplats ar sa skuggig och sval, sorn banken under riksdag.
Bleiks flader, om inte kyrkruinen i Wykolk, dar appel- Kvinnliga bestallningar och liiner.
Foreningen af kvin-.
triidet blommar hvarje var och dar goda manniskor nomr i statens tjanst hemstaller att k. m: t i sammanhang samlas far att i bruset fran det vida hafvet talja sina med forslag till inrattande af ett statistiskt centralverk samt i forening med proposition olm omorgsan.isation af kom- minnen fran farderna kring fjarran lander ".
merskollegii.
afdelning for arbetsstatisti k vilie foresla.
att Nils Wilhelm Lundh ar skaning, fraln den boidiga.
statistiska centralverket maltte anstallas sex kvinnliga hos provins, das skordarna tidigast kunna bargas.
Det ar bokhallare och hos socialstyrelseim fyra med en begynnel-.
kanske f6rklaringen till att han, som annu tillhor den sel&amp; af 2,000 kr.
och tv5 a~lderstiillagg a 200 kr.
samt yngsta kretsen af vara skriftstall&amp;e, kunnat framlagga ett att statistiska cedralverket matte erhallla 53 och socialsty- relsen 10 kvinnliga kontamskriT~are med begynmelselX5n sa vardefullt bevis af mogen konst som " Bleik ".
af 1,600 kr.
och tva a4dwstillagg a 200 kr.
Vidare hem- Denna bok skall sakert vinna spridning i alla de stilles att om extra ordinarie kvinnliga kontomskrifvare- hem, dar man satter varde p&amp; vanskapen till en god befattningar skulle komma att inrattas hos statistiska cen- bok, verkligen en af de basta, som man kan bli van tralverket begynnelselonen matte sattas till 900 kr.
med tva med.
24derstililagg A 150 kr.
s: ' ' l.
Notiser, Oskarshamns forsta kvinnliga stadsfullmaktige.
Teck- ninplararinnan Anna Toll har invalts i Oskarshamns stadsfull~ma ktige; kvinnoirnla voro.
ifrigit verksamma for hen; nles kandidatur och ha hufvu.dsakligen bidragit till valets utgang.
Anna Toll ar fodd d.
5 juli 1868, doltter till frarnilid- ne kapten Tdl vid Kronobergs regemente.
Sedan 1897 En sjukskoterskekommitte.
Som bekant beslot 191 1 ars riksdag att hos k. m: t gora frarnsfallning om verkstatlan.
de af en ~~ndersokni ' ng angamde sjukskolterskornas och sjukskoterskeelevernas arbetsf.o~hAWanden~.
K. m: t remit- terade riksdapkrifvelsen till medicinalstyrelsenl som nu forklarat sig sakna tillrackliga arbetskrafter att sjalf ata sig m~dersolkningen.
Styrelsen hemstaller d ' ador, att den Onskade undersokningen matte uppdras at en kommitte p i fem personer, daraf en sjukhuslakare och en sjuksko- taska.
" Lady; Damhandske Damhandske sf glacelader p af glacelader.
Alla farger.
Kr.
1: Q5.
AImB, NO [DISKA KO M PANIET STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
.
Dansandervisning, Riddaregatan 17, l /, tr., borjar for Skolungdom den 17, for Aldre den 19 jan.
Anmal-.
2 86. ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m.
Riks ost.
27.
A I ~ ost.
AdUe Ca / / men, Lararinna i dans och plastik.
Alla farger.
K r.
2: 50.
S p r i d D AGNY!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~0~~~~~~~ ' ' -
Fragor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd D a ~ n y?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid arenumerera d dessa st&amp;llen?
Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man a W gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for l / l, 2: 50 for l /, och 1: 25 for l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dapn-v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje ' halfars- och 20 ore for livarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man forfara fdr denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillvaga p i ett af.
foljande satt: 1) Antingen: insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander a h bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elhr: Man prenumererar 2 narmaste postkontor (e ' annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Idsa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr - nummer. '
eno om Alla skritvelser .ratande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, Folkskolans Barn tidning ' utgifven och redkerad af STINA QUHW utkommer I911 i sin tjugonde argang.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje veck, 36 veckor under aret.
B W och lampl&amp;aste lasning for barn af alla samhalkklasser.
Prenumerera a namaste postkontor Pfk for helt ar Kronor 1: 65, halft ar 90 ore.
ANNONSERA I DAGNY.
fPlatssbkande fd sina annonser inprda i D a g n y p halfia priset clier 711 % ore pr mm.)
ANSTALLNING som lararinna i Kindergarten onskar Flicka som genomgatt 8-klassigt laroverk, Kindergartensseminarium och vis- tats i England for utbildning i engelska spraket.
Goda ref. Svar till H.li, Svenska Telegramby- rans Aiinonsafd., Stockholm.
NG SILDAD FLICKA, som ge- U norngatt hushallsskola och un- der 2 ar forestatt ett hem, onskar omkring den 15 jan.
plats i god familj, helst i stad.
Yiilig deltaga i inomhus forekommande gorom %.
Svar t. D21 a n, Gringelstad, Skane.
A egendom onskar ung, bildad flicka fran godt hem snarast plats som husmoders hjalp.
Betyg fran genomgangen hushalls~kola jamte referenser.
Svar till D R.
L. O.a, Svenska Annons- byran, Goteborg.
Sjukgymnast, Hus for est andarinnepla t s som genomgatt D: r Kleens Institut, onskar plats i familj, hos lakare eller pa Institut.
Svar till " Sjuk- onskas af enkel, bildad, musikalisk gymnastf1, Horby p. r. flicka hos helst aldre herre.
Svar till pliktk kans la^, Sv.
Dagbl.
Exp., 21-arig flicka Stockholm.
fran godt hem onskar efter nyaret plats som - husmoders hjalp och sallskap, dar jungfru finnes.
Svar till ~ D a i o m ~ Hedemora, p. r.
27-arig flicka, fullt kunnig I et1 hems skotande, onskar plats att foresta eller pli egen hand skota onskar till nyaret plats i god familj.
ungherres hem.
Svar till: iHush %ll Ar kunnig i matlagning och i ett 19128, Orebro p. r. hem forefallande goromal.
Vill an- ses som familjemedlem.
Har forut innehaft dylik plats.
Tacksam for svar till " Forlofvad ' 22 arll, Karls- krona p. r, onskar ung lararinna piats i Sthlrri eller dess omedelbara ngrhet.
Uri- Plikttrogen flicka dervisningsvan, musi kalisk, sprak- onskar sjukvardsplats.
Basta rek.
kunnig.
Onskar anvanda ofrig tid Svar markt ~Juien 1911~, under till egna studier.
Svar till:) E-mlb, adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm orebro, p.
P. f. v. b. Landtbru karedotter Mot fritt viyre Ung Varmlaniska En ung, snall och villig nicka med elementarskolebildninn onskar af god familj, frisk, villig, glad och plats som hjalp och salkkap at aldre sjuk dam.
Loneansprak 20 kr.
i mlinaden.
Helst i Stockholm eller dess omedelbara narhet.
Vi- dare underrattelser genom bref till, Enkoping p. r.
N: o musikalisk, med godc betyg f r h 8-klassigt laroverk, onskar plats i aktningsvard familj att undervisa barn samt vara frun till hjalp och gladje.
Svar till " Sma ansprak ", under adress S. Gumarlii Annons- byra, Stockholm, f. v. b.
ENKEL, battre flicka, kunnig i matlagning och alla inom ett hem forekommande goromal ons- kar plats att foresta hushall eller onskar anstallning i god familj j som husmoders hjalp.
Svar till Stockholni mot fritt vivre.
(jocia ~Familjemedlemo, Lillsjodal.
referenser erhallas samt vidare upp1 sningar genom Fredrika-Bre- U N G, bildad dam, som genom- mer-$orbundets Byra, Drottning- gatt e1em.-laroverk, tysk pen- gatan 54, kl. 12-4, Stockholm.
sion o. husm.-skola med praktiskt godt satt, onskar kortare, event.
varaktig anstallning hos fin, bildad, ensamstaende dam for at!
blifva till verklig nytta i hemmet eller onskar plats antingen i yngre under resa.
Svar till 1120 aril un- dar jurigfrii fin- der adr.
S. Gumadii Annonsbyra, tjanstematinafamilj nes, som husmoders hjiilp, eller 3ockholm, f. v. b. som hush2llerska at skolbarii i mindre stad.
Verkligt villic.
Svar FLICKA med flera ars vana i s ' uk- till (, H. E.
15 jan.
", Ashamninr, p. r vird onskar privat sjukvh-d.
Tacksam for svar till 11Ellen~, Sjo- LATS som husforestindarinria i gestad, p. r. godt hem dar husmor saknas: sokes af bildad, hushillsvan flicka, 34 ar, skicklig i matlagning, bak- ning, alla husliga bestyr.
Vaii at1 onskar mot fritt vivre .. under jan.- med omsorg och sparsamhet skota febr.
plats i familj.
Ar villig del- ett hushall, garna dar barn finiies.
taga i hvarjehanda goromal, event.
Goda betyg.
Svar gJ? %litlig Sv.
Telegrambyrh, Sthlm - lasning med barn.
Svar till D F ~ dugiig~, f. v. b. mil je medlem^, Ulfstorp p. r.
Engelsk Dam Ung battre flicka P Smaskolelararinna
D A C N Y - - - - Ung dam af fin familj soker valrdinneplsts Bildad, ung dam, Kvinnlig stenograf, i och med intresse for i bildad familj helst i Stockholm.
musikalisk goromal, erhaller p&amp; nyaret Utmarkta referenser.
Personlig upp- husliga gorelse.
Svar till ~Conventionelle~, ?lats genom Stockholms Formedlingsbyr4, Linkoping p. r, l R.
9234.
Hedstrom 8r C: o. A.
815 ?.
Norrlandsgatan 8 - 10, 1. tr. FLICKA, som genomgatt folkhog- skola och husmodersskola, on- skar mot fritt vivre kommai familj for att hjalpa till med matlagning.
Svar till 1118. ar ', Jamshogsby.
hurtig och energisk, ' samt fullt kompetent att undervisa tva eller U N G flicka af .god familj onskar tre barn for tentamen till femte plats som sallskap och hjalp, klassen i laroverk far plats i norr- helst pa landet, i bildadt hem dar landsk prastgard strax pa nyaret.
jlingfru finnes.
Kunnig och va^ Betyg, rekommendationer och upp- .att deltaga i alla slags husliga go- gift a loneansprak sandes till kyr- romal.
Lon onskas.
Svar till 1121 koherde Olof Carlsson, Hede.
ar, nyaret 1912 ", Nordiska Annons- byran, Goteborg.
BARNKAR, duglig bildad flicka erhaller plats i familj i Boras jamte husmodern skota hemmets Flicka.
att af ' god familj soker plats som Hus- sysslor och tre barn, Hjalp till forestandarinna hos fin, respektabel grofre ' sysslor.
Svar med alders- herre, helst i stad och dar jungfru uppgift oeh loneansprak till, Hus-.
finnes.
Basta relationer .kunna fo- moder~, Boras p. r. retes.
Lon enligt ofverenskom- melse.
Platsen onskas tilltrada i januari eller nagot senare.
Svar markt " Husforestandarinna ",.
Eke- Medelalder, plikttrogen dam, fullt dalen.
...
, kompetent att med ordning och sparsamhet skota ett litet, battre hem, erhaller forinanlig anstallning i Goteborg.
Utforligt svar jamte fotografi till by musikalisk ", Svenska Telegram- byrans Annonsafdelning, Goteborg.
!
l En lararinna, I Ii Husforestandarinna, I LEDIGA I PLA T U.
Lararinna, 1 ' I kompetent att undervisa 2: ne flic- kor, den ena i 3: dje forberedande, den andra i 1: sta kl. kurs samt pia- nospelning, omkas fof varterminen 1912.
Svar med kunskapsbetyg m. m. till D: r S. Kempe, Ragunda.
1 Elementarbildad lararinna, helst med nigog under- visningsvana, onskas till omkr. 20 januari for 2: ne flickor i klasserna 1 och 3: dje forberedande.
Elever- nas bibringande af forsta grunderna i pianospelning onskvard.
Betyg, rekom.
och foto.
jamte uppgift om loneansprak insandas till.
Forval- tare H. Vikner, adr.
Dadran.
I Skicklig lararinna onska; under varterminen 1912 att undervisa en gosse for intrade i II klass.
Svar med lonepretentio- ner, betyg och fotografi till Bruks- forvaltare Carl Engstrom, Starbo Bruk, Smedjebacken.
1 Maskinskrifver ska och stenograf erhaller plats nu ge- nast inom maskinaffar i 8tockholm.
Sokande bor vara fullt hemma i tysk och engelsk korrespondens samt bokforing.
Svar med.
uppgift om referenser samt loneansprak torde insandas, markt ((Ferm 191211 under adr.
S. Gumzlii Annonsb., Sthlm, f. v. b.
En erfaxen skoterska, fullt kompetent ' att p&amp; egen hand varda ett litet spadt barn, kan er- hilla anstallning i febr.
manad.
Ofriga fordringar pa den sokande iiro: Frisk, snall, angenam; renlig, ordentlig, arbetsam, tystlaten och med godt utseende.
Hon bor vara kunnig i somnad - samt kunna hjalpa sin matmor vid hennes toilette, packning etc. kunskap i engelska.
spraket onskvard.
Familjen (3 medlemmar) vistas mestadels i utlandet.
Reser pa nyaret till Rivieran.
Basta re- komm.
fordras.
Svar med foto.
och lonepretent.
till R. de Kotinski, villa Rogilini, Beausoleil.
(Alpes Maritimes France).
I ivilkeii, p i grund af flerarig sys-; elsattning som kontorsstenograf, itenograferar svenska abs ?lut kor- mekt och felfritt, erhaller anstallning ien 1 februari a storre lporsak- ingsbolag.
Ansokningar, hvilka behandlas confidentiellt, med fullstandiga upp- ysningar angaende kompetens, ritsord och loneansprak till " Forst- dassig kontorsstenografll, under idress S. Gunmlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. Sjukskoterska.
sokes till Nykopings hospital p; grund af forutvgrande befattnings hafvarens befordran.
Loneformaner: lon 400 kr.
mer ilderstillagg efter 2, 5 och 10 ar tjanst .om i-esp.
40, 40 och 80 k1 .- slut1,on saluniia 560 kr.
-, kos och 125 kr.
i kostforbattringspen ningar, bostad med.varme och elekt riskt ljus samt tvatt.
Efter 55 lef nads- och 20 tjanstear pension 480 kronor.
Sokande, af hvilka elementarbil dad har foretrade, insande betygs afskrifter, prastbevis, lakarebetyj och fotografi till.
, Hospitalssysslomannen.
Ung dam eller herre Till folje sjukdom ar plats ge- last ledig a .. Adelfors hvilohem for nigot ivan vid maskinskrifning er) rostsjuka, Adelfors.
haller genast plats a storre konto harstades.
Svar till 11Mignonll un der adress S. Gumzlii.
Annons byra, Stockholm, f. v. b..
.
Elementar- bildad, ~arnkar, helst musikalisk flicka er- hiller i januari god plats hos brukstjanstem.-fam. i mell.
Sverige For att undervisa 8-arip gosse och i ofrigt deltaga i somnad och hus- liga sysslor.
Svar med foto., alder, Ionepret.
till (~Familjemedl.
X.
4411 under adress S. Gumaelii Annons- byra, Stockholm f. v. b. GYNNA ALLTID DACNI!
Kvinnliga 6.
: + arbetsomriden.
+ 4 t +: e Utbildningskurser m. m.
Muntliga ooh skriftliga upplysningar genom + +: + + + i: Forbundets Byra, Veckotidningen D AGNY!
+ + + i +:
Sju praktiga a " fvenfyrsb6cker H r barn s. rrngdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Qyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
En samling, agor af Harald Ostenson.
303 sid .. 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och O.
,,, tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 4 4 illustratio- ner af Brita EllstrGm.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Par~ival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, SBdermalmstorg 8, Sturegatan 82, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr. '
, Den hemlighetsfulla on.
Sprid Dagny!
Hjalten bland hjaltar " "; p; $;;;; Wirens Eau de Cologne ROYAL ar fortfarande ' oofvertr5ffad.
ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran 8.
G).
.
.
Charles G. Gordons lif och stordad.
ise Qanner.
304 sidor.
artonn ner ad.
- pris 75 Ore.
Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - - Filialer: Drottninggatan 85.
Stadsgirden 2.
- -.
- - r af Harald Ostenson.
151 sid., 39 il].
Kartonnerad.
Pris 75 ore Erkilles i hvarje bokhandel eller direkt frin Skridskor, Kalkar, Skridsko- (Zfven blusar, barnklader m.
m.)
segel, Isjakter, Vantar, Mossor, Praktisk metod, utan trickling, i ' rojor, Pjaxor, Sportskor, Hvarje elev disponerar.en symaskin, KARIN EGNER, Sockor m. m. Klarabergsgatan 31, Stockholm.
- och 1 Guldslottets Rosengardar.
Sagor berattelser Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Lektioner i Linnesomnad.
- illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
ooooooooooooooooooooooooooooooooooeooeoe Mauritz Widforss ' H.-A.-B.
Kungl.
Hofleverantor.
- - Beratteke fos barn Nybyggarna i Kanada.
och unmiom.
Bear- -- behing efter Kapten Marryat af Anna Qnstafsson.
236 sidor.
39 Prenumerera pa D A G N V!
SK I D O R, - 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT Stockholm.
Brahegatan 7 B. o. 8.
' l1 * Allm.
Tel. 11596 Varterminen borjar den 9 januari.
Anmalningstid mindager, dc1 8 januari kl. l /, l+, 4 samt l /, 6-l /, 7 e. m.
Under terminen an EVA EGNER, malnings- och mottagningstid mindagar och torsdagar ?i.
l /, 2 - l /, 3 Malmo.
Prospekt tillhandahallas.
Fersens vig i, Tel. 44 90, ev. 4083, Sigrid Carlkreim-Gyllenskfild.
Slbylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004, Sprid Veckotidningen DAGNY!
- DBS.!
Fredrika OBS.!
- Prenumerera pa posten eller tel. O. 3275 p ?i Monstertidningen Konstslojden i Hemmet.
Pris 3.50 pr ar, 12 haften.
Los- nummer 30 ore.
Innehaller mon- ster till broderier, vafnader, lader- plastik, gyllenlader, dnfning i me- tall, malning p i porslin, tra, m. m.
Prenumeranter f2 begaramonster.
Mottagningstid kl. 12 - 4.
Aldre argangar realiseras.
Red.
: Valhallavagen 19, n. b., Adr.
Drottninggatan 54, Stock- Stockholm.
holm.
Filial: Haparanda.
Allm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
A Fredrika Bremer-Forbundet finnas anmalda lektionsgifvare, in- ?ch utlandska, hushillsbitraden af olika slag, barnfroknar, kontorsbi- [raden, gymnaster m. m. o O Gynna Dagnys annonsorer!
: o 8 - Solidaritet sch partier.
Masiklif pa 18 80-talet.
I: me Riarcbesi och hennes singskola.
Af Ada Falistedf.
Eliss~bethskolani.
Af Gul&amp; Malmstrom.
Elsa Adelskold.
Enr] Rimforsaflicka ga odlarestrat.
Af Maria &amp; eck-@uLkr.
Schuck och Warbaerg: Illustrerad litteraturhistoria.
I. Rec.
af Suy Silfierbrand.
Ida Sager: F r h gamla tridgirds- iatnd.
Rec.
af Ellen Nordenstreng.
- Sigfrid Siwertz: Manarpiraterna.
Nils Wilhelm Lundh: Bleik.
Rrc.
af S&amp;- rid Ehblad.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker a, namaste postanstalt --- eller bokhandel.
