# ID: svediakorp-per531
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,109
# sentences: 1,109
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Med detta nummer följer ôom bilaga N: o 7 B.)
.
.
/ ': - j.
.
.
., - *.
.
:.
.
2 \, ".
Lösnummer 10 Öre.
.
Prenumeration.
sker sival i.
landsorten som i Stockholm 4 närmaste postanstalt eller bok- handel.
Redaktion: Miistersamuelsgatan 51, en f r.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utgifningstid hvarje torsdag.
, -.
.
e.
...
.
.
Redaktör o; ansvarig utgifvare: E L L EN K L E M A N. Mottagningstid: kl. 11-12.
Sthlm 1911, P. Englunds Boktr.
4: e.
$r.g.
4 det tillatas ' mig att har göra riAgra ' reflexion,er med anledning af .de principer f6r lönereglering, som ut.
talats af den konferens af .folk- och småskoZirare, som.
n y l i p varit samlad, i Stockholm.
Det uttalande, som konferensen gjorde, var af följande lydelse: I.
Vid uppgorande af förslag till ' ny ' lönereglering b h hänsyn tagas till egenskapen att vara familjefölrsör- jare eller icke-faniiljeförsöijare.
- .. 2.
Deta ' bör ske .därigenom, att familjeförsörjare er- .haller högre och fl-, ålderstillagg.
3.
Till familjef~sörjare skola raknas arare, som äro.
eller varit gifta; samt lararinnor, som äro eller varit gifta och äro skyldiga ' att försörja - sina barn.
' II.
. '
- - 1.
.VM uppgörandet af förslaget bör hänsyn tagas afven till den omstandigheten, att manlig Ii il rare, - i motsats till kvinnlig, ar skyldig erlägga afgift fil1 folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
2.
Ifragavarande olikställighet ' kan tänkas utjämnad p&amp; tre olika satt.
a) Helst bör det ske därigenom, att lärarinnorna Alaggas liknande afgift.
.
.
.
b) Därest denna.
anordning skulle visa .sig omöjlig att genomföra, bölr af icke-familjeförsörjande lärarinnas löln .innehallas ett belopp motsvarande nämnda afgift.
' c) Skulle ingendera ' af dessa båda.
anordningar befin- h a s ' verkställbar, bör samma syfte tillgodoses därigenom, att läraren till sin lön erhaller ett tillskctt med samma .. belopp, som af honom skall erläggas till ~olkskollararnas .anlke- och pipillkassa, hvilk.
tillskott dock ej p&amp; något satt, må sqmanfqras ' med ' begynnelselön och åtderstillägg. '
' ', Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en.
.
- Post- och telegrafadress: (DAGNY, Stockholm.
: Löneprinciper.
.
...
k 2 / / i Stockholm d e n 23 Februari 1911.
Prenumerationspris:. % Ar kr.
4: 50 ' 1 % ar.
kr.
2: 50 81.,,,, 3: ~ 1 1,, .. 1 ~,, i: 25 ' J -- b.
.
N: r 8..
...
.. ---.
.
~nnons~ris: 15 öre pir mm. "
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalinnons under texten 15 mm: s höjd per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 g@ 10010, 20 g~ U). %, 50 ggr- o / o-.
Annons bor vara inlamriad senast mandag f. m. '
-.
.-.
III.
.
1.
Vid förslaget6 uppgörande bör,, hansyn därjämte.
.ta- gas ' till den omstindigheten, att manlig larare, i motsats till.
kvinnlig, är underkastad värnplikt .och på grund har- af olgynnsammare ställd i ekonomiskt hänseende. '
2.
Denna olik~ta~lighet bör utjamnas på det satt, att lirare, som gjort eller gör varnplikt, .erhaller sitt fprsta iiiderstillagg ett, år tidigare an den, med hvilkep s % ej ar fallet.
. "
(Se Sv.
Lärartidn.
nr 7 ' d.
å.)
' skulle de.
i puhkt I uttalade grundprinciperna for l&amp; neförhiillanden mellan män ' och kvilnmr komma att afl riks- dagen fastslås, så kan man saga, alt d-sa skulle bli epokglöran.de för aflöningsförhållandena. '
Ty det vore ju att hoppas, att folkskollararkaren icke- skulle .bli de? '
enda utan blott den banbrytande kåren och, att .denna princip skulle följas vid senare löneregleringar för andra.
.kårer.
Vinsten f&amp; oss kvinnor ar ju uppenbar.
Rattfärdighe- tens sol skulle antiigen yppyk och skingra .. det kaos af förvirrade begrepp oc,h .. oraltvisor, som- hittills rådt i af- Iöpiingsförhållanden mellan män och kvinnor.
jag tillät mig saga, att det råder begreppsförvirring, i det att an- hängarna af principen: " lika lön för lika arbete " eller " lön efter löntagares behof " ' mena att man snörrätt kan och har tillanlpat dem hittills.
Faktum är, att de varit och fortfarande äro sammanblandade med hvarandra.
P2 de banor, där kvinnor ej hafva tilltrade, exempelvis den militara och den prästerliga, har man ' nog aldrig drömt p&amp; hvem ' in- om att ' ändra lörieh för en tjänst beroende.
. '
D A C N Y 86 nehafvaren ar, farutsatt att tjansteinnehzfvarne hafva sam- ma kompetens och arbete och att ej lönereglering intradt.
Det skulle vicka en storm af förbittring och fylla hela tidningar.
med utgjutelser om mannaman, ifall kommi- nister A., ogift, skulle f&amp; 3,0010 kr.
i lön, da förre inne- hafvaren komminister B., också ogift, hade 4,000, men om komminister A. vore en fröken, da ansiige man det nog fu ' lt naturligt om hon bara finge 2,000, hälften af d m manliga lönen.
Med detta vill jag endast fastsla, att dct ar farst i konkurrensen med kvinnor, som man upptäckt att s a m+ m a tjänst kan betalas olika beroende pA innehafvarens kön.
Men man.
miste ha iiagon förevändning, och då framhaller man det st6rre lefnadsbehofvet hos mannen som familjefader.
Hade man nöjt sig med att genast från början endast göra skillnad för familjefader, skulle nog kvimorna erkant det berättigade häri, mml man medtog.
afven, de ogifta mannen och glömde bort, ctt det fanns ett fåtal kvinnliga familjefölrsörjare.
För att öfverskyla detta invafde man sig i en massa obevisade påstaenden siisom: att en man behöfver mera till sina kfnadsomkost- nader an en kvinna, att kvinnan ar fysiskt svagare och intel1ektuellt mer begränsad an mannen och1 således ej orkar utföra lika mycket och samma arbete som mannen, att hon därför måste pensioneras tidigare, att hon ej beta- lar till kårernas anke- och pupillkassa, att hon ej gör värnplikt, o. s. v. i oandlighet.
Som vi kvinnor aldrig erkänt riktigheten af dessa pastaenden och som mannen sins emellan motsäga hvarandra vid bed6mandd af våra arbetsprestationer, sil ha vi heller aldrig godvilligt funnit oss i IMördelningen sådan den n u sker, utan jäsande missnoje har försports in0.m kvinnornas leder.
Vi anse, att vår ställning på arbetsmarknaden nu ar sa pass ' säker och att vi dar gjort en sa pass god in- sats, att vi ej langre behöfva nöja oss med hvad man godtyckligt betalar oss, utan att vi kunna fordra att f8 lön efter samma villkor som man.
Jag - hyser afven en annan uppfattning an redaktör M.
~ e l l b e r ~ som; i en intervju rörande kvinnornas löne- fraga med anledning af löneregleringskommitt6ns betan- kande uttalade den förmodan, att om folkskollärarinnor- nas lon vore lika med lararnas, skulle man föredraga 1a- rama.
r et ar alldeles säkert inte pa grund af nagon pris- billighet, som lärarinnornas antal tikas alltmer ' i förhal- elande till lärarne, utan det ar nog därför, att detta yrke ' lämpar sig speciellt E r kvinnor.
Hur vill hr Hellberg förklara, att lärarinnor koinmit till s i stor och ökad.
anvandning under åren 1859-1906, d5 deras löner voro alldeles lika med lararnas?
Jag upprepar hvad hr Andersson i Nöbbelöf sa klokt yttrade under riksdagen 1906 med anledning af att en folkskoleinspektör sagt, att arbetet sköttes kvalitativt batt- re af lararinnorna men kvantitativt vore lärarna öfver- lagsna ': " Jag tror också, att detta kanske kan vara rik- tigt, men kan man da icke tänka sig, att om en kvinnlig lärare kvalitativt bättre skcter sin plats, hon just darige- n m anstranger sig mera an läraren och därför kanske tidigare blir utsliten. "
(Ja, detta ar nog lärarinnornas Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N 4 Hofjuveleraxe.
Fredsgatan (B Comp.
4, -.
-.
.
...
, hemliga tanke, men det later sa illa att saga den högt, så vi tiga och lata mannen uttala den.)
Hvad beträffar den " kända saken ", att en ungherres lefnadskostnader m ii s t e stalla sig högre an en ogift kvinnas, så har jag roat mig med att samla nigra upp- gifter angaende lefnadskostnaderna.
De absolut lika u@fterna oberoende af kön äro: hy- ra, ved, lyse, bohag, tvätt, uppassning, skatter, riimateri- ellen till födan, böcker, resor, läkare, medicin, sadana nöjen som teatrar och konserter.
A n n o r h d a .har man menat att det skulle ställa sig med afseende p % inackorde- ringsafgifter och kläder.
Jag har gjort ganska vidlyftiga förfragningar och därvid funnit, att nu för tiden ingen skillnad göres p&amp; herre och dam hvarken på förstklas- siga pensionat eller enklare inackorderingsstallen, exem- pelvis kan jag namna, att ' K.
F. U.
M: s hotell " Excel- sim " i Stockholm har samma inakorderingspris pr månad.
I " Herngarden " göres heller ingen skillnad.
PA våra stora re- kreatiansställen utom Stockholm beraknas prisskillnadeil: efter rum och ej efter kön.
Hvad angar kläderna har jag hos en herr- och damskräddare hört efter priset p&amp; en hvardagskostym och varpalctå för herre och en promenad- dräkt, hel klänning.
med ytterkofta för dam, båda drak- tema gjorda af samma tyg, samma foder och utan gar- nityr för någondera.
Prisskillnaden var 40 kr.
mer för herre.
Dar blir det siledes nggot dyrare för en her- re, men i stallet behöfva vi damer flera ombyten, s&amp; jag tror man kommer sanningen närmast, om m m säger atc, toalettirtgifterna stalla sig lika.
Men det ar just p2 detta satt, som herrarne ej vilja resonera, ty de erkänna rj, dt vi behöfva ha det l i k a som de.
Sisom bevis kan anfö- ras.
Nar jag gjorde forfrågan hos en heme hvad hans förstklassiga vinterrock kostade, svarade han: " Ja, dm var dyr.
Den kostade 150 kr., men ni damer kan ju kö- pa niigra meter tyg för l kr.
p r m. uch s y p l a g g e n s j a l f v a.
Ja, s å ska det vara, mena de Nar vi her- rar äta hummer, kan det vara godt nog mea räkor Af er, och när vi rekvirera rysk kaviar, kan ni nöja cs;.
med löjrom.
Ja, sa har det varit, men så vill v i inte ba dct langre.
Det skall inte vara så, att en lön, som ar berak- nad fiir en familjeförsörjare, skall utbetalas i t ungkar; eri och lata honom fA lyxvanor med kavlar och hummer och den arbetande kvinnan och den gifta mannen skola räkna det som lyx att betå sig med rakor och löjrom.
Saledes, i konkurrensen mellan endast man betalas nu samma arbete lika, men man.
har förstått, att någm han- syn till behof måste man taga, och s i tillgodoser man beholspricipen genom att de lägre tjänstegraderna beta- las jämförelsevis mycket sämre an de högre.
Man berah nar nämligen, att den unge mannen, som berjar sin lef- nadsbana, ej ännu på nagra ar skall gifta sig.
honi somliga kårer har ju denna skillnad varit oproporiioner- ligt hag, exempelvis bland prästerna och i ambetsverkm Olägenheterna af detta äro mariga: skuldsättning, sv %- righet för den unge mannen att gifta sig, ökadt antal af utom.
äktenskapet födda barn, (obs.
Sveriges allt annat an hedrande rangordning i detta afseende!)
eller den öi- veransträngning den unge mannen ofta Adrager sig ge I CLARA SMITT-DKYSELIUS, BADLAKARE.
ELEKTRISKA LJ USINSTITUTET, 24 B Grefturegatan 24 B, STOCKHOLM.
A.
T.
4225.
Inre, nervösa och reumatiska lidanden, ägghvita, sockersjuka, sömnlöshct m. m.
Specialitet: Kvinnosjukdomar.
-- nom de massor af extra arbete, som han~ måste utföra, om han haft mod att gifta sig pA den ringa ' lönen.
Se vi p&amp; de högre tjänstegraderna, dar man fankt sig att innehafvaren skulle vara gift, sa beräknar man lönen ef- ter hvad en medelstor familj i denna lefnadsstandard kos- tar.
Följden af detta ar, att om innehafvaren af tjänsten ar ungkarl, s&amp; lefver han flott, d. v. s. bidrager att s ä n ~ ka samhällets sedliga niva, men ar tjansteinnehafvaren fa- der till tio bam, sa har han det skäligen smått om slam taqna.
Nar sa lefnadskostnaderna stigit, s2 att lönen, som var beräknad för den medelstora familjen, ej räcker, då ar tiden inne, att hos riksdagen begära lönetillökning, hvarvid man p2 nytt utgår fran hvad familjefadern med 3 i 4 barn- behiifiver.
Kan detta lönesystem frani national- ekonomisk synpunkt vara det fördelaktigaste för staten?
Underligt ar att Andra kammaren vid behandlingen af Saedens motion ar 1908 ej var med om en utredning i det- ta afseende.
Nar beräkningsgrunden för lönens storlek är den medelstora familjens behcf, sa medgifver staten att den har en viss skyldighet att betala afven för andra an dem som uträtta arbetet.
Vore det da icke rättvisare att draga ult konsekvenserna och saga: eftersom staten re- dan nu tar hänsyn till familjen och eitersom staten1 (sar- skildt nuvarande statsministernl) visat sa stort intresse för iiktenskapsfrekvens och nativitet, vore det dal icke rimli- gare, att lönerna utginge efter principen: familjeförsörja- re (män och kvinnor) högre lön och icke-familjefölrsörja- re (man och kvinnor) lagre 1611.
Man kommer då ifrån den uppenbara orättvisan att änkan, som försörjer flere baml, aflenas lagre an ungkarlen.
Om staten gar i spet- sen för detta aflöningssystern, sa komma nog de enskilda arbetsgifvarna efter.
För mig ställer sig detta lönesystem som det mest rättvisa och det för oss kvinnor gifvet för- delaktigaste under nuvarande förh21landen.
Darför hyste också alla de kvinnliga representanterna vid ohannamnda konferens denna Asikt, som ju äfven enhälligt antogs af konferensen.
Principen olm Nadelning pA detta satt ar ju sa ny.
Endast de yttre konturerna äro ännu uppgjorda.
Man miste dock tanka sig mera detaljerade fheskrifter, som biittre anpassa systemet efter olika behofs föfhållanden: Vid 16nekonferensen framllade jag följande förslag, hvilket .dock ej behandlades där, emedan konferensen endast ha- de att framlägga allmänna synpunkter.
Raknar man till familjeförsörjare en gift man, som ar barnlös, så blir det en betydande skillnad i utgifter mel- lan honom och familjefadern med t. ex. sex eller ' flera barn, i synnerhet om i första fallet hustrun afven har afl6nadt arbete, hvilket i barnlösa äktenskap ' ej ar sal ovanligt.
Linetilläggen för familjeförsörjare skulle därför utga efter en viss graderad skala.
Gmpp A. fernilj med 1-3 barn minsta tillägget, 11 B. JJ 4-6 högretillagg, I) C.
N fler an 6 barn högsta tillägget. '
Haraf framgar att jag till familjeförsörjare endast rak- nar dem, som hafva barn.
Detta emedan jag anser, att hela karens begynnelselön bör vara så stor, att den en- ' ' ' JJ J) J) samma lärarinnan har råd att ha en tjänarinna och 1a- raren att antingen ha ' en aflijnad hushållerska eller en hustru som sköter hushållet.
Ty i den samhällsklass dit folkskolläraren hör, bör hustrun icke vara eh tirande - medlem af familjen utan en närande, d. v. s. att hon skall utföra det arbete, som annars en aflönad person skulle göra.
Onskligt vore afven .orni man till familjeförs6rjare kuw de få rakna de personer, som försörja narskyllda föräld- rar och syskon.
Inom en tjänstemannakår med så1 sma löner som vår, blir det en särdeles kännbar utgift att underhål-.
la narskyllda, och detta kan ej ske.
utan ' genom stor per- sonlig uppoffrng.
Med stöd af en statistik gjord bland lärarinnor vid Stockholms folkskoilor tror jag, ' att denna tunga faller i ganska stor utsträckning på de o,gifta larar- innoma.
Af 467. lärarinnor voro ej mindre an 207 i.
mer eller mindre grad familjeförsörjare i vidsträckt mening.
Af dessa 207 voro 150 ogifta och endast 57 vom ankor, franskilda eller hade man som af en eller annan ' drsak ej bidrogo.
till hemmets underhall.
- Jag skulle afven vilja framkasta den förmodan, att inom denna lagt afl ' ö~ nade samhällsklass det inträffar oftare an inom andra mer ekonomiskt lottade att den unge mann.en, som van- ligen giftes sig vid helt unga al., har det sir knappt för sig och sin familj; att han med basta vilja ej k a n hjal- pa de gamla eller sina yngre syskon, utan, faller detta p2 de sjalff6rsörjande ogifta systrarna.
Man invänder, att denna brist kommer ålderd~~mspensioneringen att afhjälpa.
Men föga troligt ar, att den kommer att utsträckas s2 långt som till de små pensionstagarna eller kapitalister med något hundratal i ränta.
Afven om m och annan komme i åtnjutande af denna ålderdomspension, sh blir.
val detta belopp ej tillräckligt ffö en anständig bärgning åt en folkikollärares anhöriga; och i de ej sällsynta fall, dar folkskollärarinnan ar ald~ta syster och far försörja en skara fader- och moderlösa syskon, dar kunde hon väl vänta hjälp af staten, eit8ersso hon faktiskt utöfvar s i n faders försöbrjningsplikt.
Man svarar att detta skulle vara svårt att ordna, men om man blott v i l l, nog kan man komma &amp; her svårare saker än detta.
Det är ett ganska fult drag i tidsandan, att man tänker mest pA de unga, dem som staten skall fá nytia af, men ej pB de gamla, som redan gjort s h tjänst för det allmänna.
Man invänder äfven, att det finns familjefiider, som un- derhålla narskyllda.
Jag hänvisar da tia min förut om- iiamnda gruppering och foreslar, att ogift lärare o&amp; 1a- rarimia, som underhalla narskyllda, kunde komma i grupp A., gift lärare eller lärarinna tillh ' brande gmpp A..
öfverflyttas i detta fall till B., och den som tillhört B .. iippflyttas i C.
Som jag anser, att familjeförsörjareegenskapen ' ar ett statens ej.
kommunens intresse, sa böra de högre löna Formanerna för familjeförs6rjare utgå endast från staten och vara alldeles skillda från den öfriga lönen, d. v. s. de skulle utgå under namn af " bidrag till familjefömör- jare " e. d. och ej upptagas pa kårens löimtat.
.I Finland ar som bekant folkskollararkhren - i lands- ' ',,
@ mkuneha i lönehanseende uppdelad i försörjare och " Men ", heter det vidare, " savida icke nagot förny- a ej med.
En lärare adt anfall göres på de enskilda parlammtsmedlemm3rnas icke försörjare.
.
~ a r s k ~ l l d räknas kommer i den högre l.önegruppen först sedan!
han blifvit privilegier, under förevändning af trängande angelägen- familjefader och ar hufvudförsörjare.
Innehafva bade man heter, finns det e f t e r påsk saväl tid att motionera som och, hustru tjänst, är ingen af.
dem familjens hufvudför- några f r e d a g a r till behandling af enskilda medlem- sörjare.
Den som en gång kommit i h6gre lönegrad mars motioner.
Och just då tidningen går i press ha vi kvarstår för alltid i denna.
Fru Hedvig Gebhard har i nr sport, att Sir George har för afsikt att begära fredagen 1 ' at Dagny f6r 1908 redogjort för detta 16nesystem, och den 5 maj till " andra läsningen " af den nya förliknings- hori har för.
mig uttalat den fölrmodan, att det stora fler- billen?
Elfeit WesterD talet i den finska folkskdlararkaren vore nöjd med sy- stemet, d i kåren numera ej sysslar med sin lönefrhga inom sin förening, hvilket den däremot ständigt hade gjort förut.
Om vi p i detta satt kunna få ' likdallighet mellan man &gt;) Uppfostra kvinnor som man)), säger Kausseaii, och ' kvinnor i laieförhAllanden, sa följer darmed, att vi » och ju mer de likna vårt kön, dess mindre makt måste göra ' oss solidariska med inannen i skyldigheter.
Daifor v&amp;o också konferensens kvinnliga medlemmar eni- komma de att få öfver o s s ». '
Detta ar just hvad jag ga ' om att laraiinnorna skulle ingå i karens anke- och åsyftar.
Jag önskar icke, att de skola ha makt öfver pupillkassa.
Detta visar ju.
samhörighetskänsla.
Det skall mannen, utan öfver sig sjalfva.
kke vara skillnad på kön, utan ' vi äro alla medlemmar Mary Wolhfonecrnff (A Vilidication of the Riglits of Woman, P 792).
af.
e n kar.
Den andra godtmrelsen, som mannen ansags ha ratt a k ' fordra, var för bk4.iringstjänsten.
Det är en stor förman för oss kvinnor att slippa ' ifran den, och faktiskt forsinkar ' den * den unge mannen på hans bana ett helt ' år, sa daiför ansag6 vi det befogadt, att han, skul !e få första alderstillagget e i ar tidigare än lärarinnor och lärare, som ' ej gjort värnplikt.
Glöm ej att sjiiudeklarationerna skola vara afgifnu De p ' å denna konferens uttalade löneprincima äro inom februari mdnads utgdng och att de gvta kvin- blott d&amp; ' lilla, ' förstz steget i - enligt niiri mening - rait kunna flrskafja.
.
sig egen n o r h genom att sja~dekhrera~ Jag skulle önska, ' att det franska ' ordspraket vo- debetsedel och d&amp;rmed kommunal röstdiX fe sant, som säger: " ce n ' est que le premier pas qpi coii- ' Genom bestämmelsen i 1 ' 908 års bevillningsförordning, te, " men jag buktar, att det andra och tredje steget kom- att hustruns inkomst skall sammakräkhas ' med mannens, och mer att kokta m y c k e t mer ' iisträngning.
.
.
.
.
Anna Ljungberg enligt 19 10 års skattelagar kan hustrun blifva kommunalt röstberättigad och valbar på minimibeloppet af 10 kronors inkomst, förutsatt att den iammanräknade ' inkomsten öfver- stiger 1,800 kr.
; understiger makarnes sammanlagda iri- komst detta belopp, måste hustrun fbrtjana ' meka för sin del, stigande i proportion till den lägre gemefisamma im.
komsten, och minst 100 kr., nar den gemensamma inkoitis- januari,.
öppnades engelska parlamentet, och den 6 ten blott ar 500 kr.
- det lägsta belopp, som herzttigar februari uppläste konung Georg V trontalet, hvari till kommunal rösträtt och valbarhet.
icke ett ord om kvinnornas röstrattsfraga förekom.
Kvin- Har en gift kvinna haft .denna inkomst af a r h e t e riorna hade icke väntat att sa skulle ske, och konungens - såsom lön, pension, arfvode eller inkomst af riirelse tal.
öfverraskade dem icke; -, .Men - de ha därför icke eller yrke - ger den henne utan vidare rätt till egen tlc.
uppgifvit alla förhoppningar p2 att fa fram Förliknings- bctsedel och därmed till kommunal ' rösträtt Har den har- billen under denna, parlamentssession, ehuru deras för- flutit ur förmögenhet, skall hustrun på grund af akten- hoppningar endast hvila pa enskilda medlemmars energi skapsförord, uttryckligt gåfvobref, testamente eller boskill- och hangifvenhet, för rättfärdigheten.
nad ha sjalfbestämmanderiitten ' öfver förmögenhete11 för ' Frågans aktuella läge ar nu detta: vid lottdragningen att hon skall vara berättigad till egen debetsedd.
Lif- emellan enskilda motionärer har Sir George Kemp ranta likscm ranta på medel, innestaende på sparbanks- erhallit en god plats och tillkännagifvit att han bok i gift kvinnas namn, berättigar h&amp;e ocksi till %c11 ämnar använda sin rättighet för att begära andra läs- debetsedel.
ningen af den nya Förlikningsbillen.
Emellertid har Mr Exempelformular till deklaration för gifta kvinnor till- - Asquith ocksa begagnat sig af s i n ratt, den att till handahållas.
i Stockholm p&amp; Fredrika-Brerner-Förbundets p A s k för regeringens rakning lägga beslag p5 all den byrå, Drottninggatan 54, och på Rösträttsbyrått, I-astma- tid, som annars plär kunna disponerai af enskilda motio- karegatan 6. pärer.
Det är en " autokratisk regerkg, som .satter mun- lås på Underhuset " heter det. '
' ' Sjalfdeklarera! '
' ' historia.
I ' -
Kvinnors befordran till - l5rare- befattningar vid statens liiroverk Konstnärinnornas interna- tionella utställning i Wien.
Liiroverksöfverstyrelsens utlhtande.
edan innan vi få se de svenska konstnarinnbrnas pla- nerade vårutstallning, .har man i Wien haft tillfälle att på.
den första stora kvinnliga internationella konstut- ställningen på kontinenten stifta bekantskap med mycket af det bästa, som skapats af v i r a dagars och f m a tiders malarinnor och skulptriser.
Sjalfva programmet - att visa hvad kvinnan frambragt och frambringar inom!
konsten tvingar nästan till en jämförelse med manliga konstnärer.
Eg.entligen för detta iskådaren utanför den rena konstnju.tnin,gens omrade, ty hvarje konstverk är ett stycke människosjäl, som begär att mätas med ' sitt eget matt, och dessutom ett stycke tids- och folksjäl.
Men jämförelsen ar dar och kan ej undvikas.
Visserligen erbjuder den retrospektiva afdelningen inga taflm af sadana första rangens mästare som en Rem- brandt eller Velasquez.
Men man .torde knappast kunqa anse detta märvärdigt, d i de kvinnliga anlagen här som på sa många andra områden aldrig haft tillnärmelsevis samma.
tillfalle till utveckling som de manliga .. mrmed .ar naturligtvis inte bevisadt att gynsamma omstandigheter skulle frambragt nagon kvinnlig Rembrandt.
Men möjlig-.
heten ar åtminstone inte utesluten.
Bortsedt från dessa iamförelser har Wienutstallnin- gen att framvisa en rad.
af fänggande taflor från forna tider.
M: me Vigée-Lebrun, Elisabet Sirani,.
Angelika Kattfmann samt Rosa Bonheur - mästarinnornas mästare - äro har först och frarnsf representerade.
Hvad den moderna afdelningen betraffar, sa kan den godt mata sig med de basta af samtidens internationella utstallningar.
Här hänger den i. så unga år aflidna li- delsefulla ryskan Marie Basjkirtsevs geniala kvinnoporträtt, sönderskuret af hennes egen hand; England, Amerika Tyskland, Osterrike, Italien och Frankrike .äro alla yp- perligt företradda.
Sayskildt porträtten och bilderna ur barnens lif är?
intressanta.
Bland raderingarna kan man ej undgå att gripas af Kathe Kollwitz ' skärande blad med de betecknande namnen ' " Nöd " och " Arbetslöshet ".
Man erfar en känsla af fysisk pina vid %synen af ' dessa dödsbleka, halft ihjälsvultna barn, dessa förslöade, djuris- ka plmletarmiödrar.
Hvilken kontrast mot de alskliga barn- porträtten, de fashionabla dambilderna, som bruka åter- ge tillvaron p&amp; solsidan!
Och sa ar man dar igen, langt utanför konstens rå- marken.
Midt i arbetet för den tid, då " Det kvinnligt veka i manskosinn skall frälsa världen och ringa in -, förbrödringens framtidsrike ".
.
.
.
.
- d. ---- - U.
niversitetsfakulteterna och de olika styrelser och verk, som haft att yttra sig öfver löneregleringskomm~itténs förslag angående kvinnors anställande i statens tjänst, in- komma nu efterhand med sina utlåtanden.
För att följa fragans utveckling ar vår afsikt att i korthet redogöra för dessa i Dagny; vi göra i dag början med läroverksöf- verstyrelsens utlåtande.
och ha därvid särskildt att- konsta- tera att det, i beklaglig öfverensstämmelse med kommit- téns, utestänger kvinnorna från lektorsbeställningar vid all- manna läroverk.
Ofverstyrels- anser, att det icke kan vara frågan om att nu i ett slagl bestämma hela den utsträckning, i hvil- ken kvinnor kunna inom de af riksdagen angifna områ- dena innehafva statstjänster och ej heller att slutgiltigt af- göra hvilken aflöning de i .sådan anställning böra Alt: njuta.
.
Hittills ha kvinnor sa sällan anställts såsom lärare vid allmänna läroverk fiir gossar, att man - har ganska ringa erfarenhet beträffande deras lämplighet att bekläda sadana befattningar.
Öfverstyrelsen ' anser sig därför ej kunna tillstyrka att .kvinnor lämnas tillträde till lektors- tjänster vid allmänna läroverk.
Den erfarenhet 6fversty- relsen har i fråga om kvinnors arbete sasom lärarinnor vid statsens samskolor och enskilda läroanstalter samt hög- re lärarinneseminariet och den därmed förenade normal- skolan för flickor ar emellertid så god, att öfverstyrelseri tillstyrker kommitténs förslag om tillträde för kvinpor till adjunk.tstjänster utan åtskillnad vid allmänna l ~ o v e r k samt till såväl lektors- som adjunktstjänster vid hogre lärarin- neseminariet Emellertid pQrkar öIfveirsty~lsenl den be- stämmelsen, att vid hvarje läroverk afsedt endast för gos- sar minst hälften af lararepersonalen, rektor frånräknad, skall vara manlig.
- Hvad de kvinnliga lärarnas aflöning samt deras pien- sionsalder betraffar framhaller öfverstyrelsen, att det.
un:, ' dei- fikegående Ar blifivit ifrågasatt att höja lärarinnornas vid statens samskolor och h6gre lararinneseminariet pen- sionsålder fran 55 lefnads- och 25 tjänsteår till likhet med lärarinnornas vid enskilda laroanstalter af riksdagen be- stämda pensionsålder eller 60 lefnads- och 30 tjänsteår.
Skulle denna pensionsålder fastställas för de kvinnliga ad- junkterna vid statens läroverk, ' så skulle kommitténs be- räkningar af storleken af deras aflöning afsevärdt rubbas.
Den skulle då för de kvinnliga adjunkterna uppga .till 4,143: 34 kr.
för hvarje tjänstear i st. f. af kommittén beräknade 4,819: 93 kr.
Denna minskning kunde larnpli- gen utjämnas därigenom, att de kvinnliga lärarne alades ett miridre antal undervisningstimmar i veckan, och ey- hölle någon lindring i skolarbetet i. öfrigt.
De skulle dess- utom aga r a t t i g h e t att afga vid 55 Ais Alder med af- kortad pension.
Skulle däremot befinnas lämpligt, att pensionsaldern för de blifvande kvinnliga adjunkterna och lektorerna höjes till 60 lefnads- och 30 tjänstear, på samma gång de åläggas alldeles samma arbetsmått som de manliga, bör en höjning företagas i den- af kommittén föreslagna aflöningen.
Frågan om kvinnas anstillning som öfningslir&amp;x eller som e. o. larare.
vid allmänt läroverk har ej varit f&amp; remål för löneregleringskonimittns behandling, öfversty- relsen har därför ej heller i detta sammanhang upptagit ' ' R - iI '.
'.
i.
Arbeta för.
Da-gny .i i i 6 genom att gynna dess annonsörer Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen iodkändt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, ar mycket hållbart och an- L
90.
-- Q A G N Y.
-.
- En turistfärd under sommaren 1828.
.Efter g a d a dagboksanteckningar af Jenny Engelke.
.
.
.
(Forts. fr. föreg.
n: r) Vid O j a vägskäl blefvo vi ganska uppskrämda af ett tattarfölje, som fördeladt pa flera kärror i en lang kara- van mötte oss.
Tattarepacket befanns vara i fullt slags- mål.
Deras hastar gingo som de ville för slaka tömmar utan * någon hand som styrde dem, och var kalesch hade så nar stjälpts ner i diket.
Vi sågo knifvar blanka och hörde ras ord och rys- liga eder.
Vår mor varnade oss för att se efter dem, så hotfulla sågo de ut, och kanske kunde vi bli utsatta för.
att åberopas som vittnen inför tinget, ifall någon ill- gärning blefve begangen, hvilket såg sannolikt ut.
Mindre angenämt!
Lange hade vi ett hemskt minne af detta möte.
Deras .upprörda fysionomier, deras vilda skri - alla dessa ursinniga varelser, man som kvinnor, ja, t. o. m. barnen i fullt raseri, skränadeoch tjöto - allt dettaskrämde oss.
Tåget drog emellertid vidare, och ett dammoln dolde dem smrt för var syn.
- Det hemska i situationen ökades daraf att vi just då befiunno oss nara ett hemskt pass, " H e l v e t e s p o r- t e n " kalladt, dar vägen afsmalnad tränger sig mellan.
.
tvenne kolossala klippblock.
M a n vi kört igenom denna passage, afbröts den en- formiga.
vägen endast af ännu ett möte.
Denna gang en heirskapsvagn med en mangtalig familj, hvars alla med- lemmar somnat på fläcken allt under olika attityder, verk-.
.
liga karikatyrer, värdiga en N a g a r t h s pensel.
Vi skrattade godt men s6kte icke desto mindre följa deras ' exempel eller fördjupa oss i våra böcker.
Jag hade medfört " D e r Z a u b e r.r i n g ", men mina 6gohlock vor0 tunga och snart kommo vi till S t e n g ä r- d e t, en högst märklig naturföreteelse, den vi alla måste ur vaghen för att bese.
" Gardet " ligger till vänster om vägen (eftersom vi färdad&amp;) och liknar i formen val hafdade akrar.
Men ytan ar betäckt af runda kullerstenar, af en rofvas stor- lek.
Akerlanden äro afdelade i 4 i 5 djupa fåror, och pA ett ställe har man sökt plocka upp stenen för att ut- forska stenlagrets djup, men tröttnat därpi, da det synes vara bottenlöst.
Denna dystra naturbild tyder pA att stallet en gang blifvit förbannadt, sa lyder sägnen, och ingen känner lust att motsäga den.
Ratt illa till mods kröpo vi ater in i vår vagn och for0 vidare.
Långt gladare kändes det sedan vi fatt syn på M a- P a r e n.
muntra ~ böljor: Vi hade nu kommit in p i en bred kungsväg och Akte raskt framåt till K u n g s ö r mellan - alléer af .björkar.
Har upptackte vi en sorts granna figlar, icke olika pape- gojor, .flygande mellan traden.
De väckte var förundran, men var bror Kalle visste ej mer an vi, ty hans " ma- gister?
sade haq.
- " hade aldrig talat om dylika fag- lar ".
.
.
.
Och.
dar fingo vi sitta i var okunnighet. '
-.
.
Vi körde in pA gastgifvasgården, som föreföll snygg.
En modern resvagn, som nyss förut kört om oss på va- gen, stod frånspänd på gården, men de bada herrarna, som med slokiga hattar och utländska utseenden suttit däri, sågo vi ej till.
Vi skakade af oss dammet, ajusterade css och spatse- rade af för att bese kyrkan, som ligger högt och syries öfver alla de smärre husen.
Däruppe på höjden ligger afven begrafningsplatsen.
Utsikten ar skön ock templet förträffligt byggdt af N i k o d e m u s T e s s i ii, som det sades, efter Peterskyrkan i R o m.
Präktiga lindar omgifva byggnaden, och en soivisarr täljer timmarnas gHng.
Inkomna i templet funno vi en rotunda med öpper, sakristia, dom och vackra trappor, som ledde dit uppit.
Vagviserskan och hennes bror komrno nu i gräl oni huruvida vi först skulle bestiga höjden eller bese graf- hvalfven under altaret vid koret.
Vi hade sannolikt icke kommit hvarken hit eller dit, hade icke, af en lycklig till- fällighet, de båda resande utlänningarna kommit till var hjälp.
De framträdde helt ovantadt och förstodo att med några silfvermynt göra slut på grälet, afhugga " den gor- diska knuten " och beslutsamt fatta oss, en i hvar hand, och bestiga den till en början bekväma trappan uppEt domen.
Vagviserskan beslöt invänta oss vid nedgången Lii; grafhvalfvet och lämnade At brodern att visa oss viigexz uppat.
Våra nya bekantskaper talade flytande franska, och vi kände oss alliför glada att kanna oss mäktiga dettz språk.
Konversationen blef ganska liflig, såsom ju falfet vanligen ar pi.
resor, sages det, där man Iatt stiftar an- genäma bekantskaper.
Till en början gick allt förträffligt, men trappar, af- tog och blef slutligen så trång, att vi nödgades Ligga af vara stora italienska halmhattar och tacksamt taga ems: det stöd vara nya vänner .erbjöd0 oss.
Mamma hade, sk .. som mest passande fiir en dam af hennes ålder, afstat; fran företaget och i stället för att klattra i halsbrytandc trappor i ro slagit sig ned i en högkarmad korstci att kvila ut, sedan hon med några f6rbindliga ord, p i bask franska, komplimenterat främlingarna för deras 2rtighe ' i.
Och val var att hon stannat därnere, ty uppkoorn; m: ' i sjalfva domen hade vi .blott lösa bräder att bestiga, och det ratt skröpliga till på köpet.
Vi skulle aldrig ha tecit oss dar- utan bistånd af de älskvärda utPandingarna.
Utsikten haruppifrh var hänförande, statlig sch vid- sträckt och mödan val värd.
Vi skrefvo vara namn bland många andras p&amp; en pelare, men sökte förgäfves !asa v %- ra följeslagares, dem de ristat alltför högt upp.
NU aterstod en ganska afventyrlig färd utföre, dá jag stundom nödgades helt och hallet lita p&amp; min ledsagares trofasta stöd och sluta till ögonen ai fruktan att svindla- Men andtligen hamnade vi välbehallna nere i koret hos
91 - D A C N.
.
Y.
.
.
.
.
... -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
öfvertyga- den, yngre.
vännen, - att konstnärer, icke bpra gip ta sig och att den sällhet, &amp; n detta,.
hem: andades, v a r frestande.
undantag.
Och därpa följa ':; j, dl; dessa, it: märkta hi.storier om fo@ämda.
konstnärshustrur, utsvultna, förbisedda,.
oförstidda, f&amp;, simpla eller för.
fina, f6r myc: ket eller för litet bohem, f6r myck&amp; eller för ' litet raffi- nerade, men alla: lika omaka i sitt förhallande tili man: nen, hvars skapardröm afundsjukt wrödei h k j e spar W lycka omkring honom.
.
.
.i.
.
.
.
.
Madame D y d e t började dikta vid ' tolf års ålder.
och har uigifvit en hel del böcker både pi3 vers och prosa, hvilka visa henne .som en författarinna af rang.med en ' ej vanlig känsla för formen.
.
I.
" ~arnd~omsmi~nen?
fin- nas små genrebilder af en utsökt grace, som ull- e x e m ~ l beskrifningen på en kostymbal, då den lilla ~ u l i a.
~ l l a r d - Madame Daudets flicknamn pudrad 0th iförd.
en blommig rnarkisinnediäkt med klappande ' hjärta.
steg.
upp- för trappan - 11 festvåningen, mött af musiken; jublande toner, och hur sedan en blick på gatans våta asfalt, och dess hastande människor kom henne för första gången att förstå nagot af lifvets hemskhet ' och.
föränderlighithet.
- I pros&amp;olymen " lptryck af konst och natur ' ', liksom i diktsamlingarna ligger Madame Daudet i dagen en varm känsla fölr naturens skänhet.
I poemet " .B~gserbaten " ~ ^fö- rekommer en impressionistisk och stärnningsfu~l bild ' af Seine i skymning med.
de&amp; lätta silfverd~n~kel, ' i hvilket.
alla konturer upplösas och förtona, och nagot af sjutton- hundratalets graciösa, sinnri.ka skämt kommer fram i den lustiga dikten " Till ett par kängor ".
Men sitt egentliga intresse för oss får hennes förfat- tarskap, n a r hon i sina " Minnen fran en litterär grupp " talar om sin man och den, vänkrets, som omgaf honom.
Ty genom Alphonse Daudets sjuklighet, som gjorde se- nare delen af hans lif till ett sannskyldigt martyrium, hvil- ket.
han utstod med beundransvärd tålighet, blef deras hem mötesplatsen för Paris hela ' konstnärsvärld.
' om- vin- tern sandades man i hqtellet.
vid rue de.l ' Universit6, hvars Bref fran Paris.
salong, numera.
öfverflyttad till rue .Belkhasse; ännu bi- ppe i kvirinoklubben La Francaise ' s natta lokal hölls behaller samma utseende som när Daudet i n o m.
, d p väg- skapade l ' Na- åter ett intressant ' föredrag, denna gång om ' ~ a d a r n e gar, bland dess vakkra möbler och pr-a; boben9&gt;, ' &gt; ' Lille ~arfvelri ", " Numa Roumqtan.
", männi- Alphornise Daudet, .som själf satt midt emot ooinierencieren, Monsieur de Nion, med sin dotter, en tjugoårig ung dam, skor och typer.
som icke d ö.
Det är som &amp; n portratten hvars ansiktsprofil och vackra laggning pA ögonen något därinne af mästaren frAn skilda tider a.f hans iif .L mest erinrade om fadern, .den till det yttre och inre lika för- gripande är Carrieres.
subtila bild fran de sista åren - skulle börja skämta $ i det förtjusande kvicka och rora; tjusande Alphonse Daudet.
Det var verkligen med en viss undran man beskåda- de sätt, som var Daudet gifvet och som i ~artarins: af- de Madame Daudet, denna kvinna, som1 en.
gång haft lyc- ventyr natt sin fulländning, denne m a r c h a n d d e kan.
att aga vid sin sida det ömimaste poethjärta, den b o n h e u r som Daudet kallades,.
icke därfar att han såg kvickaste esprit, och.
som lyckats genomföra det svåra ex- lifvet i rosa och predikade glädjen i sina Lerk, men där-.
.
perimentet att, sjalf författarinna, skapa ett lyckligt diktar- för ' a t t.
hans gifvande händer så gärna \; elat 4istribuera hem.
Ty man maste - väl härvidlag sätta trp till Alphonse litet af den sällsynta varan bland hans medmänniskor.
I .. hur svårt det än faller sig vid åsy- sitt hem lyckades det, honom, och bland vännerna.
.
O&amp; Daindets egna ord nen - .af hennes konventionella typ - och vännernas bedy- soinmaren samlades den sig allt mer utvidgande, kketsen på landstället Champrosay. '
Man kom dit v i d fyratidai,.
randen.
.
.
.
, lesnade,.
t6g.
I inledningen till " Konstnärshustrur " låter han näm- det.
var bästa taget fran Pwis, pratadé pch Cigen den äldre konstnären sitta i salong-, där en liten senare en liten promenad, hva ' kid man gjorde halt ' vid sko på piattan ännu skvallrar om barnet,.
som nyss lekt ett bykafé ' för att läska de torra ' struparna nikd &amp; ' .kläs vermut, .och kom så hem.
för att dinera,: '.
.ty h@ m l g a här inne men af moderh just förts ' till ro, och på allva;.
.
.
.
.
mamma.
Vi,.voro nu så belåtna.
me.d: allt hvad vi sett, att vi gä- afstodo fran ' girafhvalfven; allrahelst som mani-.
h a befarade att, upphettade som, &amp; voro, '., vi där nere lätt kunde ådraga oss förkylning.
Och sedan vi alla tac- kat fransrnämen för deras artighet, - återvände vi till gäst- gifvargården.
- Detta.
vårt ' beslut vållade ' ?tt fömyadt gräl mkllan " bror och syster ", dar.
fransmännen måste gripa i n med nya silfvermynt f&amp; att tysta protesterna och få slut på.
, käbblet.
När vi k&amp;; fram till var klockan redan sex.
Nya skjutshållet hade gått in; och.
friska hastar sto- do spända för de ' .båda herrarnas bekv ' ama resvagn ..
Vi skildes åt, sedan de, till var stora undran, vid af-.
skedlet icke allenast tryckt vara händer utan äfven .till- lagt ett varmt: ') A u r e v o i r! "
Vi sågo dem resa af och funno det ganska tomt.
Vi sökte.
dock trösta oss, fö.rst med ett glas kallskål och se- dan med en god aftonvardssmörgås, innan vi, Malin och jag, gjorde oss .hemmastadda uppe p5 gafvelkammaren och tr6tta af dagens mador slutligen hamnade i en ur- modig gammal paulun, där vi.
till en början lago och sdihviskade, hindrade fran att sofva genom ~ ~ t t o r n knap- as rande bakom väggens panel.
Syster Malin, som har ett ganska kanslofullt tempera- ment, låg länge och suckade tidt och ofta.
Snart narra- de hon $ig att instämma, och jag begriper ej hvad som kom åt oss, men på en gång brusto vi ' båda ut i gråt.
Troligen tog tröttheten ut sin rätt.
Och sedan vi p&amp; det- ta sätt gifvit våra kanslor luft, somnade vi och vaknade ej förrän " dagen vardt ljus. ".
(Forts. och slut i nästa nummer.)
' ', ' _, ', Madame Alphonse Daudet.
u - '.
oanmälda gäster som anlandt, alla funno de i den hem- trefliga matsalen ett kuvert och en god middag, kryddad af makarnas ' kvicka gladtighet.
Skulle man nämna namn på de personer, som under åren gastat Daudetska hem- met, så ar det så godt som allt hvad Frankrike da ' ha- de och har af begafningar.
Fbrst den gamle geniale Bar- bier d9Auráilly.
författaren till " Les Diaboliq~es~~ bland andra mästerverk, " Mireille ' s " diktare Mistral, Gautier, Sarcey, och bland de då unga, bröderna Rosny, bröder- na Margueritte, Paul Hervieu, bland artisterna, Dampt, Carriere, med flera.
Äfven Edmond de Goncourt besök- te ofta .den sjuke diktaren, och efter sin första visit skref han i Journalen: " Nar man talar med Madame Dau- det, marker man att hon har en ovanlig känsla f&amp; språ- ket och foqnen och att hon m %tte vara för sin man hvad Jules var för mig. "
$2 var äfven fallet.
Daudet nedskref icke ett kapitel, icke en sida utan att radgiira med sin hustru, som var honom ett verkligt stöd i hans arbete; och det var först p3 kvällen, sedan hon samlat ihop hans papper, som hon då och da.
med sin fina stil nedskref nagon.
dikt på marginalen af ett förkastadt manuskript eller ett afrifvet pappersblad.
Hennes författarskap ar saledes på det mest innerliga satt forenadt med hennes odödlige makes, och den poe- tiska Adra hon haft lyckan att äga far sin betydelse för oss genom den insats hon därigenom kunnat göra i Al- phonse Daudets lif och diktning.
A. L-n.
- - - ningsstånd, lotteri, tombola etc., pejlade djupet af affars- mäns och.
andra lyckligare lottades sympati för farerin .. gen genom att anhålla om gåfvor.
Och det var glädjande kunna konstatera att det fanns vfda mera sympati an man vågat hoppas, enbart det ätt spritbolagets styrelse stallde lokalerna gratis till förfo- gande och tillato kvinnorna att först af alla storma och intaga f. d. krogen och dar plantera sina hundratals smA gulhvita flaggor var ju en seger.
Efter ett rastlöst arbete sista dagen till långt fram- emot midnatt stod slutligen det hela fixt och färdigt.
1: nedra våningen alla stånden och längst i fonden.
en i&amp;- ta bergslagsstuga.
En trappa upp kafé konditori, muse- um och spagummor.
l hinders massan^^^ c l c ti bPeF e- mellertid Bergslagsstugan, stiltrogen in i de minsta de- taljer s h a l hvad ex- som interiören beträffade.
Genom 9 ' rosqvartersgrinna " i det rödmålade staketet - vid hv&amp; ket ofta " Kara mors " pigor stodo och tittade ut .- kom man in på gården, dar naturligtvis inte s i nar nidt 1 vintern rosoi- och lavendel kunde stå i blom utan blott enar och granar spredo sin friska d o k Steg man sen ixi genom den låga dörren, så blef man med ens förflyt- tad till Bergslagen.
Dar inne kom " Kara mor " cch " ka- ra Far " emot en, och man trugades att sitta nea och elis.
ögon skådade förnöjdt den blanka trebenta kaffekokarn i den 6ppna spiseln, dar en rödfärgad elektrisk lampa dold mellan väldiga bjöl-kvedstran gaf en alldeles utmärkt illussion af värmande brasa.
Inte så värst länge dröjde: det heller förrän " Kara mor " plockade fram si.tt basta hvetebröd ur öfversta byraladan, och de flinka och nätt2 pigorna kornmo med den dukade kaffebrickan.
Röstr&amp;ttskvinnornas ' " Hindersm&amp;ssa " Ett rysligt rart främmande fick ocksa innevånarna f i Orebro.
Bergslagsstugan, iy sjalfvaste Nergår ds-Lasse f rån Skan- " Sakta men säkert den sak går fram sen kom till dem och hjälpte dem halla målron vid =akt som ' bar den kvinnliga rösträttens namn.
", med allt det rara främmandet.
rebrb F.
K. '
P.
R. hade den 3-4 dennes anord- Näst efter Bergslagsstugan f sevärdhet koni det spe- nat en basarliknande tillställning å f. d. Hamnre- ciella kvinnohistoriska museet med många markvärdigz fe- staurangen, en stor, ljus och ytterst valbelagen lokal.
remål.
O m det någonsin kunnat ' sagas att beslut och hand- Bruttobehållningen å det hela uppgick .till kr.
:, 637: 80. ling varit ' ett, så var det val då föreningen på möte den Utgifterna till kr.
655,72, hvadan nettobehållningen 3 det 25 ' januari beslöt vaga försöket att på c: a 8 dagar reali- närmaste uppgick till 1,000 kr.
En enskild medlen shink- sera en så stor plan.
Ursprungligen var naturligtvis tan- ken ati man skulle haft mera tid att förbereda det hela, te dessutom 3 0 kronor kontant.
men dA plötsligt - tvenne andra stora basarer visade sig Den i nettobehallningen ingaende vinsten ii tombolan, vara under uppsegliing, så var det inte vardt att komma kr.
181.: 80, afrundades till 200 kronor och beslöts skin- såsom n: r 3 utan såsom god 1: ste.
Föreningsmedlem- kas till 20 st. gamla fattiga.
gummor i Orebro, och oiis- marna delades upp i arbetslag och ett energiskt arbete dagen den 15 dennes verkställdes denna utdelning.
Det blef en första ansats till en " De gamlas dag ".
En tef- vidtog pA alla händer.
Karameller och knäck kokade och flinka kvinnofing- lig kaffefest var ordnad nere på K. F. U.
K: s iokal, rar krusade silkespapper och lagade i ordning de allra samtliga värdinnor hade medbragt 9 ' förning " i sk riklig mest förtjusande marknadskaraneller, och alla intelligenta mängd, att det blef stora påsar med hvet&amp;iöd ti !l hve: hjärnor voro uppbådade att smida pigga rim till devi- och en af gummorna.
Dessutom erhöllo hvardera 1 / 2 kg.
socker och i /, kg.
kaffe.
Det ar svart att afgöra hvilka serna.
I tjogtals hm bakades allsköns hvete- och småbröd som kande sig lyckligast, gästerna eller de utdeiandc .. för att kunna foump-a såväl brödboden som kafeet med MAnga Aldringar hämtades i droska, de flesta hade ej 135 akta " röstrattskvinnoh&amp;bakadt " bröd, och i andra hem manga år varit utom sina dörrar.
Medelåldern p&amp; de tju- formades ii god pepparkaksdeg de mest otroliga former gu gummorna var 80 år, visserligen några ungdomar pii af " homo sapiensy&gt; som ock den mest vidunderliga.
" fau- c: a 70 år; men det uppvägdes af de som voro 90 och na ", under det att de som hade sig anförtrott försälj- dartifver. '
' ' o. ' ' ' 0000000000000000000000000000000000000000 Annonsera, i Dagny!
1 MA LAFBADET I I Handf verkarega fan I I.
B A D- TVATT- och ST R Y K I N R A T T N I N G 1: a klass i aIIa afseenden.
OBS.
!
Simundervisning f. damer och herrar A.
T.
93 43 -- Y3 44 - 38 15 O ~ O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O ~ O O O ~ ~ ~ ~ O O O R.T.3814 OOO
63 D A C N Y ..............
.
.
Uppläsning, sång och musik stod p&amp; progi-amiett, Programmets sista nummer var solosing af - hr Holk::.
men höj ' dpunkten var dock de mystiska brefven med 10 qvist.
Med: sin harliga basbaryton tolkade.
han.
i.
.. lrna.
.
.
!
.
.
-.
, Hallstroms ': kronor till hvar och en.
- sj om säger da ä ' en tio- skiftningar, " Nar * .stjameharen blänker ' '.
.
och-.
.
.
-, ...
J ' Jag ar ung? ..
.
krona i brefvet ", sade en 90-åring, " kan de vara möj-. '
Publiken.
var tacksam och d ' irektionen ' hoid;.
.
.
-, ligt? "
....
.
.
.
Paris 12 februari 1911:.
Detta var afslutningen pB " Hindersmassan&gt; ', och .ilen.
- specta&amp;e.
: j: i har varit nyttig i mer an ctt hänseende.
.
.
.
.
;.
.
.
..: Först och främst har den skaffat föreningen myni i ' kassan, men dessutom har den otvifvelaktigt gjort röst- rattsföreningen en smula populär, och det a r nAgot som.
.
.
.
.
Fredr !ka-Bremer-Förbundets H~lsingborpkrets höll, den.
; - denna sa innerligen val behöfver.
Det behöhes nog öfverallt, .att den stora cförstiende 13 febr.
sitt årsmöte, hvilket inleddes med ctt {föredrag: massan bibringas den riktiga uppfattningen att vi röst- af proteSSor Lindskog från ' Lund: " Minneri- öcli .. bildef .från en.
resa i Egypten "; FöreGraget, ' som.
belystes af i 1. rattskvinnor icke eftersträfva den politiska röstritten som skioptikonbilder, var synnerligen.
fängslande cch.
mottogs: \.
ett m å l utan som ett m e d e l till att ' bättre kunna ver- med lifliga .applåder; r?
Därefter vidtog kretsens årsmöte, .hvarvi,d deii '.
afght ' '.
ka för allt sant, ratt och, skönt.
ende styrelsen o~nvaldes, med undantag af fröken .Elid. ':.
,,:.
A.
G. lWi: t, Som pA grund af bristande.
tid afsagt.,sig sitt,.man-, i.,: dat i styrelsen.
I hennes ställe invaldes. '
folksk~iläraxin-:. '
:.
.
.
.
nan frijken Anna Svensson.
-.
,.
Svensk matiné i ' paris.
Kretsstyrelskn har nyligen satt i, e i &amp; .malitkurs,.
: ledd af doktor Arvid Björkman och afsedd:.
att omfatta f,: n främling går icke stolt förbi, när han ser ett så 8-1 0 lektioner-.
Kursen.
besökes.
af ankring treitiol: del-.
: .. i lefvande bevis på.
svensk .bildning cch svensk konst tagare; ännu flera hade.
' anmält sig, men: kunde. '
ej ' af ut-:, som i dag presterats af germanska kdturbärare i hjärtat rymme&amp;kal mottagas.
priset är %: kr.
för medler$ 1 0 kr.
- c af romansk civilisation.
för utomståen-de ' Lokal har graiic: upplåtitS.
.
i ':.
lektbf~int-.
.
5.
.
" Les francais du Nord " kunna, med fö~shf, glädjas: zells skola för flickor.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
att.
inför söderns fransman sa ftlTtjanstfullt ha visat e n Hrita Bandels tioårsjobil~m.
~steri&amp;l&amp;f&amp;i&amp;n~e~i.
af i., ljusbild af sitt sköna fadernesland,i appl ' aderadt i afton som Hvita Bandet i Stockholm hade .söndagen &amp; n.
.
l 9 ': I ingen @ ng, förut.
februari anordnat mölte i Viktoriasalen i Stockhioh föf j:.
I ett vackert privathotell vid Boulevard Maleherbes ut- peka&amp; tvenne blagula .ban&amp; vid inkörsp~~rterr att ' besökaren, att högtidlighålla föreningens 10-åriga: t ' ilvaro~.
Fraken " .. inträdde på svensk bctten.
Unga moratöser och skåne- Emilia Rathou gaf därvid en historik öfver.
Hvita; Ban-.
.
:.
,: / flickor i landsbygdsdrakter anvisade platser och bort- dets verksamhet i virt land.
Början.
: gjordes bar.
redan,.
, ',: år 4900, rnen fijreniiilgen fick sia centralstyrelse först året skänkte program med vidhängande fransk öfversattning af: darpil.
Sedan dess har den gatt stadigt framht, så att svensk text.
Nr 1 utlofvade Causérie af la Baronne Michaux.
SA- föreni.ngen nu omfattar eit hunidratal lokakfdelningar lan-: t rundt ' med tillsamn~aris 6-7,000 medlenimar: som ' %ce présidente " i L a F r a 11 s a i s e..
ty det ar det: innan erinrade om förbulnciets vidsträckta program, s8m Sv.
Sektionen af nämnda förening, som kan tillskrifva sig.
.aran af aftonens fest, har hcn, vän af Sverige och dess jamte nykterhetsfrågan afven omfattade freds- och sedlig-, i folk, bidi-agit ej blott med råd och många dåd men med hetsfrågor, samt huru förbundet ständigt sökt i prak- verka för de.
teorier det forfiktsr.
.
Under .de nu f&amp; sagda kåseri.
Mera parisisk an parisiskan själf rycker tiken flivina.
tio åren hade man bl.
a. inrättat ni3 nykterhetsres- i .m-: me Michaux alltid Ahöraren med sig i samtal cch an- taurapger ' och 17 varmmjölksförsäljningar, ett sommarhem i föranden.
Så gjorde hon i dag i sitt af * hulmloir och lustig-.
: heter smyckade fölredrag, i sin sinnrika sammanst~llning för fabriksarbeteiskor i Boras, upptagniigshem,: barn: kr~vbbor m. m., och flrra föreningar hade .anordnzt.
.
mat-.
{'.
.
af svenska och franska berö,ringspunkter.
.
. '
N r 2 upptog tvenne.
" tableaux vivants ": " Erik XIV i lagningskurser.
.Professos Curt Wallis höll ' ett allvarligt.
anlförande om .. och Karin Mansdotter " samt " Drottning Blanka af Na- kvinnornas medansvar för nationernas framtid o+ deras.
.
. '
nlur ".
.
: Majestäberna representerades af utvalda &gt;&gt;höghetery&gt; och förmåga och plikt att a r b e fbr nykterheten.
Mellan de bada föredragen björnds på .sång &lt;f .. Hvita kostymerna i all d a s.
fulländade glans voro hämtade från Bandets dam~köö och fru Carin Sjöding samt en Bedho- j sjalfva operan.
vensonat spelad af fröken Kerstin Runback: ' Mctet afsluta-.
.
Bedårande var lille prins Håkon, hvars bli silkesdrakt des med några ord af pastor Gasslander.
framhäfde de svenska färgerna mot guldgula lockar.
Tre F. K.
P.
R. i Komla hade - &amp; tt årsmöte den 16 dennes.
gånger visades tafloma beledsagade af sang och musik af fröken Goldensson och hr Melchers.
Fö-ljde så recitxtioln ' Mötet öppnades med ait ordf. ' halsade de ' närvarande val- af M. Décard frin Comédie Francajse.
och sång af Sven- '.
komna.
Därefter föredrogs senaste Centralstyrelsem~~ets ska kölrenla Bellmans " Undan ur vägen ' ' och " Muntra förhandlingar.
Sedaril ' förfriskningar intagits förrättades musikanter " gjorde ett mäktigt intryck, på det franska audi- val af styrelse.
Som ordfölranden på grund af hälsoskäl af- sagt sig återval, ' invaldes i hennes ställe förre sekretSrarenfry toriet.
.
.Men 9ppublik-k&amp;pan99 var i alla fall ' nationaldanserna, Gerda Aström; 6friga styrelsemedlemrna~: bl€ fvo: fr6ken som nu vidtogo.
.
En sådan sida, af Terpsichores konst Vienna Mesterton, vice ordf. (omvald, fröken Hulda Hed- hade den sirliga gavottens och maiu~kans kavaljerer aldrig ' berg, sekreterare ' (nyvald) $ fröken Betty ' Olsson, vice se.
anat.
Vid ' östgötapolskans vålldsammaste svängningar krö- kreterare (omvald), fru.
A. Bergkvist; kassaforvaltare (ny- po fransyskorna p$ de fölrsta bankraderna ihop, tänkande.
vald), samt fruarna Hilda Ekman och Betty Hollmén.
Fredrikson och fröken Emma, på sina tunnbandskjolar.
.
.
och möjl ' gheten att göra detta Till revisorer valdes fru.
.
.
.
Atid&amp;SOh.
.
.
.
.
.
.
n,.
.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
efter!
0: ' ' ', - b * 1, s.
.
. '
' s - ' i;: I ' ' E e ' b t. '
' ':, o, ', t I ' ' ' I
94 D A G N Y -- II Frågor och svar.
Hvar kan inan prenimerera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera il dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allfid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, - 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
H vilka villkor erhilila prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
l: = för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fdrfara flfr denna larovisions er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur minga ' som helst, men aIltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander aUa beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 närmaste postkontor (e ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillstälIer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och ' till hvilket pris kan man nummervis Idsa D~PY?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skritvelser rorande expeditionen adresseras: II 11 DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Folkskolans Barntidning.
.
utgifven och redkerad a f - S TINA Q UINT a kommer 1911 i sin tjllgonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 3i veckor under året.
.
.
Basta och kimpligaste läsrzing for barn af all; samhZlkklasser.
Prenumerera d närmaste postkontor.
Pris fö helt år Kronor 1: 65, halp år 90 öre.
.
.
GYNNA DAGNYS ANN-ONSO RER!
' PL A TSSOKANDE.
fP&amp;tssbkande fä sina annonser i n f l r h Dagnyjör- Utexaminerad slöjdlär ar ini som med fina betyg genorngst årig slöjdkurs vid Praktisk sk H. Lundins och Handarbetets C ners kurser samt varit i tapis: affär önskar plats i skola ellrr affär.
Svar till " Energisk ", önskar plats i familj.
Sv.
till llMöu lik Karlshamn.
Lenhofda p. r. Ex. lärarinna Bildad värdinna, Som sållskap och hjT önskar bildad ung flicka p Kunnig i niassage och lättare s 1 duglig och samvetsgrann, sökei vard, skönhetsbehandl., plats i respektabelt hem.
Goda rek, Tysktalande, resvan, huslig, du!
Benäget svar till " Godt !ynneu, uti.
Goda rek.
Svar till llH-gll, Van der adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, borg p. r., f. v. b.
Stockholm f. v. b.
Huslig och praktisk flicka som genomgatt hushiliskurs i Fack.
skolan f. husl.
ekonomi i Uppsala och som flera år p2 egen hanc föreslatt godt hem på landet, ön- skar för vidare praktik och erfaren- het plats i större battre hem mol fritt vivre och någon lön.
Svar til ' llordningsfull 24 irll, under adr S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
Element ar bildad sjukskiiter.
önskar privat sjukvard, vikariat hos läkare, är äfven d % villig kompetent att skiita ett Iicm husmor saknas.
Svar till " S!
Ellen ", Annonskontoret Svea, E köping.
Fotografer En duglig kopist med god: tyg öilskar platsombytc fran eller senare.
Svar afvaktns samt till sign. " Kopist 222 ", Annonsbyran Hermes, I-ielsins önskas af 24 ars flicka, äger 7-irig Finland.
praktik samt fullt hem.mastadd I Lycka spraket.
Svar, märkt 1124 åra; p. r., Orebro.
Plats ii kontor 264rig dam,; om genomgatt sommarkurscrn Naas och Adelsnas tradgirdssl och praktiserat i flera trad@ önskar mot fritt vivre och fri: önskar plats till 15 mars att yårda sor deltaga i en medelstor träd&amp; någon sjuk herre eller dam.
Afven skötande.
Svar snarast till " E villig deltaga i husliga gör ' omal om Annonsb., O. I-armg.
1, G6tel si fordras.
Tacksam om svar.
11Hildurll) p. r. Rallså.
Ung flicha Plats som husfores tandat Una kriinnlia avmnas tik- i godt hem hos bildad iitig eller änkeman sökes af bildad; tel %lders, frisk, gladlynt pc hushällsvan, fullt kunnig i ni; ning, bakning, all- husliga h: van att med ordning och Spai med flerårig praklik i utlandet, ön- het sköta ett hem.
Kan p5 skar anställning på sanatorium eller hand med hjälp till tvZtt, sku i familj, Svar: " O ", Telegram- 3. s. V. skota- hcmmct .. lit 3ockholm eller dess nirhet p. byrh, Orebro.
jet.
Goda betyg.
Vid.
Ny ack.-Byrh, Bri~nkcbergsg.
3 direktör Kassörstte- och Plats att före hemmet platsen sökes vid badort af två bättre flickor med goda betyg och: ckommendatio.ner.
Svar till " Soni- nos ungherre eller iirtkeinan ö !f battre, anspr21tdösf medeld maren 1911 ", Orebro p. r. Iicka; ar villig att p i egen ~mbesörja alla iilom Iiemmet rommande göron13; ar sltic mare och enklare matlagning Snskar ung flicka plats på tjänste- jod halsa och godt humör; f r mannakontor eller dylikt.
Svar tack- .ek.
Svar tiIl " Pi !itlig ", Nyr; amt till " Box 24 ", Tingsryd.
iingskontoret, Uppsala.
Som s k i f biträde
D A C N Y ' ng flicka, LEDIGA PLATSER.
genomgått 1-årig hushålls- dessutom ar fullt kunnig i nad, Gker plats i familj dar; fru finnes.
Svar med Iöneför- ler till ' lvilligll, Växiö p. r. förklaras härmed lediga till ansökan tv&amp; I ä r a r e - och tvi4 lärarin- n e b e f a t f n i n g a r att tillträdas koynande hösttermin.
Amneskombinatloner: 1) Moders- tar plats hos äldre dam som mil, Tyska och Engelska.
2) Mo-: is och sällskap.
Svar tillUKarin ", dersm81, ' Tyska, Historia, och Ge- berg pr.
ografi.
3) Matematik, Fysik, Kemi Matematik och Biologi.
Kompetensvilkor: Filosofio kan- Jng flicka, genomgått realskola, önskar didatexamen med profår eller ge- nomginget högre Iararinnesemina- s att läsa läxor med mindre rlum.
I sanit undervisa i musik.
Någon Lbner: grundlön minst 2,000 kr.
ötpkas; Svar till " 17 ar ".
Katri- för manlig och 1,500 kr.
för kvinn- zJm p. r. lig lärare.
Läroanstalten star under Öfver- styrelsens inspektion och lämnar därmed ratt till ' tjansteårsberiikning.
tar till våren dats hos tand- Förestånda~en bar erhållit realsko- re att ' sköta initniment m. m. leexamens- och dimissionsratt aren hos äldre, sjuklig dam som 1911-1916. p m. m:.
Svar emotses fortast Eventuella förfrågningar besva- ligt markt " Våren ", Svenska ras af skolans rektor, till hvilken: bladets Expedition, Sthlm, f. v. b. ansökan, ställd till Samskolestyrel- sen, insändes senast den 15 mars.
Husföresthdarinneplats Solleftea den 7 Februari 101 1.
2s hos ensam herre eller anke- HUGO SANDSTROM, af bättre flicka .. com genom- Rektor.
husmoderskurs.
Ar kunnig att: gen hand sköta ett hem.
Goda .g finnes.
Svar till Wikttrogen ", ' ~ ~ 1 jo.
1s Vid det med Ateneum för flickor förenade privata småskollararinne- Gttre flicka, van vid ' hiisligi seniinariet ar från nästkommande m å l, önskar plats i familj i lasars början en lärarinneplats ledig - kholn~ som hjalp och sallskap.
med undervisningsskyldighet huf- till " X.
", adr.
Fliseryd.
vudsakligen i kristendomskrznskap svenska.
Sökande bör hafva genom- gått högre lararinneseminarium eller folkskoleseminariiim eller äga däremot svarande koinpetens.
Aflö- [ar plats a större egendom i ning i första lönegraden.
1,600 kr., .ersta Sverige att, mot fritt vivre i andra Iönegraden, 1800 kr.
och i behjalplig med alla husliga tredje 2,000 kr.
jämte pensions- mål.
Ar kunnig i enklare mat- premie och sjukhjälp ..
Ansökan ställd till styrelsen för ing och bakning.
Svar till niljemedlern 24 år ", p. r. Hal- Ateneum för flickor, insändes före den 27 innev.
febr.
under adress borg.
Stora Badstugatan 28, Stockholm.
(S.
T.
A.
264581).
; samt Y id Sollefteå Samskola 3 bildad musikalisk flicka flicka, van vid sjukvård S Lärarinneplats bildad, gladlynt flicka rts som ensamjungfru ttre, äldre familj önskas af or- Iig flicka den 1 april, är kun- i enkel matlagning och allt 1 till ett hem Iiör.
Fleråriga g.
Svar till " 26 år " Eskilstuna.
LARARINNA erhiller plats vid Östergötlands Folkhögskola under sommarkursen 191 1 (Maj-Juli) med undervisnins- skyldighet i naturlära med halso- lära, svenska spraket, räkning; gym- nastik ocs sang.
Vidare meddelar rektor H. Odhner, Lunnevad, Sjö- gestad.
, r att deltaga i alla husliga syss- eller som hjälp och sällskap till Bättre ansprikslös.
flicka, e dam.
Svar inom åtta dagar oPlatsll, Nykvarn, N.
S.
J. kunnig i enklare matlagning, villig ataga sig ett hems skötande, ej gröfre göromål, erhåller genast plats Gynna i tvi personers hushåll (damer).
jämte foto och åldersuppgif agnys annonsörer.!
Rek.
sandas till,llS.
E.tl, Gnesta p. r. ts önskas af båttre flicka - Husjungfru Ung dam, En stadgad och duglig ' jungfru erhåller nu genast eller 24 nasta april fördelaktig plats på herregard i Stockholms närhet, dar moderna anordningar med eentraluppvarm- ning, elektr.
ljus etc. äro införda.
Aider icke under 28 år (gärna me- delalders) oeh van att ordentligt fullgöra sina åligganden utan på- miniielser samt fullt kunnig i alla en husjungfrus sysslor, van vid tvätt, strykning och sömnad.
Sö- kande må kunna förete basta betyg från långvarigare plats i resp. hem.
God lön och efter förtjänst.
Svar till.
" God framtidsplats 191 l ", und.
a&amp;.
S. Gumaelii Annonsbyra, Sthlm.
f. v. b. som vill sköta hushållet åt ensa ' m ungherre, bosatt i storre landssam- halle, kan f8 plats, om erforderliga upplysningar och fotografi sanda: till # # Litet och ordentligt hem (#, under adress S. Gumaelii Annons- byrå, Stockholm f. v .. b..
- Ett kvinnligt,!
: sta bitråde med fullkomlig kännedom inom manufaktur- och kappbranschen och energisk säljarförmåga far ge- nast förmanlig anställning mot hög lön, om betygsafskrifter och foto- grafi insändas till flDugligll, under adress S. Gumalii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
V id Yäxiii Element ar Som.
sallskap at en medelålders dam önskas en läroverk för flickor sympatisk dam.
Såväl i hemmet som p i förestaende resa.
Stora för- ar från och med nasta läsår plats måner.
Ref., fotografi och telefon- ledig för lirarinna med ämnena nummer tordk sandas till Saltsjö- historia, geografi och biologi på baden, Grand - Hotell.
.
högre och niellaktadiet.
Lön en- ligt lag.
Ansökningar insändas före 15 mars till skolans forestandarin-.
nor. '
Vid Djursholms samskola blifva till nasta läsår tvenne platser lediga för kompetent lärare och Iärariiina, en i svenska, eventuellt med filosofisk propedeutik (helst För.
lärare), och en i engelska, fran- ska och svenska (helst för Iararin- na).
Närmare upplysningaå om 1ö- nevillkor m. m. lämnas af rektor S. Wickbom, adr.
Djursholni.
Ansökan skall före februari ma- nads utgång vara inlämnad till Styrelsen, adress Djursholm.
Kvinnliga arbetsområden.
~ u n t l i g a och skriftliga upplysningar genom ~redri ' ka- rem er- ör bundets Byrå, B4 Mässföres tandvinna.
För Porjus kraftverksbyggnads ingenjörsmäss i Porjus sökes me- delålders, bildad dam som före- ståndarinna.
Mässen, som ar fullt utrustad nied inventarier och ser- vis, kan ifrAgasattac drifven antin en som hushåll med afiöiiad f6resin- darinna eIler som föreståndatiimans egen affär.
Ansökningar med betyg och referenser samt Iönepretentio- ner eller arrendeerbjudanden skola märkta " Mässföreståndarinna " vara inlämnade till undertecknad senast den 25 innevarande månad och skall sökande vara beredd att tillträda platsen senast den 24 instnndande Mars.
Gallivare i februari 191 1.
Arbetschefen.
.
s rot ini ng gatan.
.
Obs!
~ e billiga ' priserna.
~ i l i 42.
fire mtr {äljes ett parti Kulörta rxtra prima Congressgardiner 100 cm.
breda, r \ llmogegardiner fr .. 30 öre mtr.
Filtpch Schaggdukar, Bordvaxduk, Trad 95 ört duss.
Foderdomestik 18 Öre mir.
Ett part bättre.trildgardirier i vackra mönster.
Bom ullstyger fr. 30 6re mtr.
Gangrnattor fr. 4: Öre mtr.
Filtar, Oardinstufvar, Helylle Cheviot, god kval.
' i.
olika färger.
Allt säljes billigt.
Slumplagret MASTERSAMUELSGATAN 51, ' II.
Stockholm, GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Sprid Vecakotidningen D A GNY!
-
Sex priiktlgcr äfvenfyssbilcker far barn och ungdom Berättelse för barn och ungdon, tt efter ~ u i e s verne af ~ i f r e Smedberg.
352 ' sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frHn medeltiden.
Bearbetnin af Hugo (iyllander.
259 sidor.
Med 45 illr strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samlin s,gor z Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pr 75 öre.
BerätteIse för bar Deposition Tsarens kurir.
&amp; Sparkassa Par~i~al.
Sagogrottan i Sagoskogen.
K~PMANNABANKEN, - Arsenalsgatan 9, Södermalmstqrg 8, ' STOCKHOLM.
.
Abjekapital .. 3,000,000 kr.
Sprid Dagny [(\ Wiréns Eau de Cologne ROYAL är fortfarande oöfvertraffad.
.
Erh-les i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt frHn - A.
G. WMns.
Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
.21 Lilla Vattugatan 21 bs.!
' Fredrika Bremer- Förbundet.
Obs1 - - - HERM.
HAMNQVIST Kungl.
Hoffotograf.
Biblioteksg.
11, Stockholm.
A Fredrika Rremer-Förbundet papper, mas anmälda lektionsgifvare, in-: h utländska, hushilkbitraden af ika slag, barnfröknar, kontors- traden, gymnaster, m. m..
Mottagningstid kl. 12-4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- &gt;Im.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Stockholm.
12 kronor.
Den hemlighetsfulla ön.
., efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratic ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Hjälten.
bland hjältar; ", i;; $,f~ Charles G. Gordons lif och stordåd, tse (ianner.
304 sido 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 öre.
Beriittelse för har och ungdom.
Rea betning efter K ' Apten Marryat af Anna Oustafsson.
296 sidor.
3 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre, Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt friin Nybyggarna i Kanada.
Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qiiint - Prenumerera på posten eller tel. 9.
32 75 på insinda d Damer som annons under I&lt;lxdev; everiet, borg, Danmark, f2 ti~ll- ocli p1 fritt sig tillshlt 4 ni.
(l,:; o m. b 21 Klarabergsgatan, STOCKHOLM.
rnörkbliitt, svart, mörkgrönt, 11 Allm.
Tel. 7 45. brunt eller grilrandigt cheviots1 af fin kvalité Pill en fin kostyn Fr. o. m. den 30 jan.
realisera: Pris 3.50 pr %r, 12 häften.
Lös- ritade brickdukar, lysd.ukar, natt- lummer 30 öre.
Innehiller mön- 12 kronor.
påsar, dukar, kuddar m. m. i äldre ter till broderier, vafnader, läder- mönster, stufvar af kläde, boj, stra- dastik, gyllenläder, drifning i me- ektioner i.
Linnesömnad maljer och band, rester af .garner och all, mAlning på porslin, trä, m. m. sam t yalad och omilad träslöjd jifven, blusar, barnkläder m.
m.) '
silke Prenumeranter få begära mönster.
m. m., allt till mycket låga priser.
Äldre Argangar realiseras.
Effektivaste kok- och rkncappnnt.
I .Prakt,isk metod, utan tråckling, i siviil rum som kii !~.
L ' trrn inrnurr~it~g.
ivarje elev disponerar en symaskin, KOSTYM-ATELIER Red.
: valhallavägen 19, n. b., bar medan den brinncr.
Enastriende pm prydlig och Iïittskiitt.
Yurdrar ytterst Stockholm.
bransle: ved, kol eller briketter.
%t fii MASKINBRODERIMO KARIN Filial: Haparanda.
eller efterkraf 12: 50 fmn .1fohili&lt;wfi.
5 3 Drottninggatan 5 3, 2 tr, Centnlpalatset.
Stucklioli~~.
A.
T.
9S4.
Ibylkg, 36, Hörnet af Karlavagen, t e n s belntenhct.
&lt;ir.lddugn p i h r 4 i Syst~arna Johansson.
Agenter och fiirszljare antrgas.
Befik pro.
T.
35 30.
A.
T.
210 04, Riks ' och Allm.
telefon.
Skandinavisk Konstslojdsfonaljning, Mönstertidningen Konstslöjden i Hemmet.
EGNER, Gifta hinnor med egen in~omst deltlarera under februari manad!
- Ni erhalla darigenom I t t o m m u n a l rösträtt f ö l 5rr ' lromst s&amp; lag som 1 0 0 - 1 0 Ittr.
Deklarationsfor-mular för gifta kvinnor samt tryckta upplys ingar angiende deklaration tillhandahillas % Fredrika-Bremer ' örbundets byra, Drottninggatan 54, kl. 11 f. - m.-4 e. m imt RöstrattsbyrAn, Lästmakaregatan 6, kl. 3-4 e. m Ipplysningar lltmnas afgiftsfritt .å Deklarationsbyran, Slotts acken 6, kl. 11 f. m.-3 e.
.m.
och 6-8 e .. m..
a ' öreningen för Kvinnans P o l i t i s k a.
Rösträtt i Stockholm.
- - Fredrika-Bremer Förbundet.
- Fredriks-Bremer-FGrbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen.
l 1-4 .. Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunnelg.
25.
Allm.
tel. 82 1 1.
Rikstel.
68 98.
Prenumeration f $ Dagens nummer innehhllerr Löneprincipeï.
Af Anna Ljungbe % Till Förlikningsbillens historia.
Af Ellen Wester.
Själfdeklarera l Kvinnors befordran till lararebefattningar vid statens lär verk.
Konstnärinnornas internationella utställning i Wien.
En turistfärd under sommaren 1828.
Af Jcrtny F~tgt-lke.
Madame Alphonse Daudet.
Af Anna Lmctfln.
Rösträttskvinnornas ' 6Hindersmässau i brebro.
Af A.
Svensk matiné i Paris.
Af Spedafria ?.
Föreningsmeddelanden.
Dagny sker $ närmaste postanstalt eller bokhandel.
