# ID: svediakorp-per529
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,519
# sentences: 1,332
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
.
.
- Ntr 6.
Prenumerationspris: ' / I ar ' 81,. '.
.
kr.
2; 50 .. kr.
3: 4: 50 5 0 ' k 1 å.
!
,, .. ~ ~, l i: 8.
1 Redaktion: ~~stersamiiels&amp;tan 5l,.en tr. ' ~reniini&amp;aiion.
sker siväl i landsorten soin- i Stockholm ii närmaste postanstalt eller bok- .handel.
,.
- ...
.
- 1 ' -.
.
.
Kvinnan och d&amp; högre ambetena.
.
.
. '
... '
S åsom på sin tid meddelades, väcktes vid 1907- års riksdag af justitierådet Trygger i .Första kammaren och med. '
dr. ' Knut Kjellberg i Andra.
kammaren i n - motion om .andrini i f.
28 §.
regeringsformenl, ' i syfte att skaffa därtill ' kombetida kvinnor tillträde till - en del i f.
de.
am- beteri,.
h v a W: kunglig.
fullmakt erfordras, d.
.v.
s. till la- rarplatier ' vid statens - läroanstalter, de teologiska larartjan- sterna vid universiteten likväl undantagna, vidare till " an- .dra beställningar vid inrättningar för vetenskap; slöjd el- ler skön konst, " samt- slutligen tili lakarebefattningar.
Detta dock endast &gt;) med tillämpning af grunder, som at kmun- gen och riksdagen gemensamt godkänts ".
Med andra ord sagdt: ' det yppade sig .en möjlighet för kvinnor med er- forderlig kompetens att få bli profesSorer, lektorer, ad- junkter, bibliotekarier och lasarettsläkare etc., sedan namli- gen riksdag och regering val fått fastställa dels hvilka af dessa sysslor tills vidare vore lämpliga för kvinnor och dels hur.
kvinnornas löneförm %ner och pensioner borde komma ' att stalla sig i jämförelse med mannens.
.
~ o t i o n e n, so1ml förklarades hvilande 1907, gick i g w m 1909 och sedan k. m: t öfverlamnat utarbetandet af för- slag till detaljbestämmelserna åt 16neregleringskommittén, föreligger nu dennas betankande i fragan färdigt till riks- dagens behandling.
Det ar ett aktstycke om 122 sidor, af hvilka dock en god.
del upptagas af - statistiska öfver- sikter, och såsom ofta är fallet med dylika.
arbeten, torde.
.
.
.,.
.
.
.
. '
c.
.
...
.
det kunna anses märkligare gemm hvad d&amp; förtiger .. än genom .hvad det: utsages.
Men Om detta,.
som,.man eljest vid först.a påseendet kanske inte- s å.
!att kommer.
under- fupd mled, lämna oss reservationerna - det basta besked, och dessa - äro också det 3ntrescantaSte af .alltiarnm8ns.
Bland reservanterna befinna sig en kommittéfedamot, - ha- radshöfdirig Th. Callerholm,: samt., betecknande n.og, fyra af de tillkallade fem sakkunniga, Mmligen .re,ktor!
H. Hernluiid, d-oktor Anna Ahlström, medisinalradet Fr. B.iss.
marck och medicine licentiaten Mathilda, l m d b e r g.
:.
Först och främst saknar man Atskilligt i d6yslaggt till be befattningar, .som komrni&amp; .föres \ år tillgäng !iga- för kvinnor.
Och härvid förefalla vissa utelamnarrden- fö~x,dm oinvigde, som icke last motiveringen, fullkomligt ofattliga.
Man kan t. ex .. något sa nar rakna, ut - .hvarför aktuarie- befattningar vid Statistiska Centralbyrån och andre biblio- tekariebefattningar vid Kungl.
.
biblioteket finnas.
upptag- ria, men förste aktuariebefattningar och bibliotekarietjan- stey uteslutna.
Det ar ju inte sa svart att raknq ub, att man velat förbehålla de ansvarsfullare och bättre aflönade posterna åt mamen.
Kommittén.
betonar härvid.
sarskildt, att man velat utesluta inte bara chefsbes@llningar, sasom rektorat vid: läroanstalter, riksarkivarie-, riksbiblibekarie- och öf~erläka~ebefattningar - etc., utan ocks % platserna: som afdelnings; chefqr, d. v.
s .. just sådana -- m förste aktuarie; beställningar.,.
.
.
.
.
. '
' ...
.
~one~e~lerin~skomrnitt6ns betänkande.
.
I 4x3-arg.
Expeditlon.
Annonspris: -.
'.
.
och ~nnons ' kontor:.
,.
i 5 öre per mm.
Epkel spaltbiedd.
- 50 mm., Mästersamtielsgatan 511 en fr..
Marginalannons under texten 1 j Mottagningstid,: mm: s höjd per.+gang 10: .- kl, 11-12?
.
.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr, 10 Olm, 20 ggr 20 010, 50 ggr 25.! / 0.
-.
Post- och telegrafadress: Annons bör vara inlämnad Sthlm 1911, F. Eitglunds Boktr., senast mandag f. m..
(DAGNY, Stockh.blm.
.
.
.
-.
.
.
-.
.
-.
.
- - Utgifningstid hvarje torsdag.
.
.
. '
.
E L L EN KLEMAN,.
- .-.
.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: 1.
Telefoner: ' - Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Lösnummer 10 .öre.
....
.
.
Stockholm, den.
Q Februari .1811.
- ...
.
-.
- .. S
.
Svarare torde da vara att fatta, hur man kunnat rak- na ined provinsial !iakartjanster med deras ofta synnerligen krafvande forhallanden till kommunalnämnder och " en mängd personer, som antingen på grund af okunnighet eller o- benag&amp;hef i 6frigt eller af ekonomiska skal " icke vilja foga ' sig '.
efter läkares föreskrifter, nar man ' nämligen icke yelat.
medtaga lasarettslakarbefattningar annat än vid min- dre: lasarett.
Man stöder sig i sistnämnda fall på ett af m&amp;iici&amp;lstyrelsen 1901 afgifvet utlåtande, där det heter, att- " den bildade kvinnans uppfostran icke torde i sam- ma.
mån som mannens ',.
riktas åt " de med en sjukhus- lakarbefattning forenade praktiskt administrativa varfven ".
Medicinalstyrelsen tycks härvid alldeles ha ferbisett, att den ' bildade kvinna, som till dylika tjanster kan komma ifraga, har fåit en bildning af alldeles samma art som hennes maiiliga medsökande, och kommittén har i sin för- skräckelse for tanken på kvinnor som chefer för sysslo- man och lasarettsdrangar godtagit styrekens resonnanang och uteslutit de stö,rre lasaretten men medtagit de mindre, som kunna reda sig utan större manlig personal.
Da kommittén visat sig till den grad sentera en mera obestämd vink af medicinalstyrelsen i fråga om sjukhus- lakarbefattningar, ' förefaller det mer än underligt, att den totalt negligerar dess bestämda afstyrkande mot kvinnliga läkares anställning ens som extra provinsialläkare och i stallet rent af medgifvit tillträde till provinsiallakartjanster i allmänhet.
Allt detta, märkligt nog, alldeles i strid med den tillkallade sakkunniges, medicinalradet Bissmarcks ut- tryckliga uttalande i sin reservation, där han afråder fran provinsialläkartjanster, nien däremot icke.
vill inskränka kvinnas tillträde till lasarettslakartjanster, annat an genom att göra det beroende af vissa myndigheters tillstyrkan.
Kommittén har visserligen beledsagat sitt tillstyrkande med en suck af ungefär biskop Brasks innebod: " Här- till " är jag nödd och tvungen ".
Då nämligen 28 §.
re- geringsformen i sin 1909 ändrade o.rdalydelse bestam- mer, att till de tjänster, hvartill infödda svenska kvinnor må kunna befordras, afven höra lakarbefattriingar, och kommittén af fiirut anförda skal - undvikande af chefs- platser - icke ansett sig kunna föreslå militärlakar- och öfverlakarbefattningar ' etc., så blefve ju grundlagens stad- gande fullkomligt illusoriskt, om man icke öppnade till- trade tiii antingen lasaretts- eller provinsiallakartjänster.
Och i valet mellan dessa bada tog man synbarligen, i strid mot tilllkallad sakkunnigs mening, den som syntes kommitténi innebära mhst af chefsbefattning, nämligen provinsialIakaresysslan.
.
På detta satt kommer man emel- lertid till det anmärkningsvärda resultatet, ' att kvinnlig 1a- kare skttlle ha lättare att ge befallningar åt kommunal- nämnder etc., som hon tillfälligtvis kommer i beröring med, an att styra.
en fast lasarettspersonal, som hon ju snart miste bli van vid.
För att slutligen öfvergå till lararbefattningar, så har kornmitt6n ansett sig b6ra utesluta alla lektorat vid all- mant läroverk fran f6rslaget och endast medgifva adjunk- ' turer.
Detta kan icke ha berott på ifvern att utesluta chefs- platser, ty lektorerna inneha icke chefsbefattning i fiir- hallande till adjunkterna.
Det kan.
icke heller ha berott på misstroende till kvinnors kunskaper eller undervisnings- skicklighet på skolans hiigsta stadier, ty man har icke tvc- kat att lämna tillträde till de i bagge dessa afseenden me- ra kratvande lektoraten vid Högre Lararinneseminarium.
Orsaken ligger fastmera däri, att de betänkligheter mot kvinnas undervisning på gosslaroverkens högre stadier, som färut i riksdagen framkommit, nu " inför kommittén kraftigt understrukits från sakkunnigt håll ", dar man be- tviflat " hennes förmaga att upprätthålla disciplin bland ynglingar på det gymnasiala stadiet ", som det er, smula preciöst heter i betänkandet.
Som detta inom parentes sagdt ar nara nog det enda omrade af alla i betänkandet fö- rekommande, dar man kan stödja sig på vunnen erfarenhet af kvinnoarbete, kunde man gärna kostat pa sig att om- nämna den ganska vidsträckta erfarenhet, som redan fin- nes af kvinnors förmaga att bestrida undervisningen och examinera i studentexamen vid privata flick- och samskole- gymnasier.
Och harifrh borde man afven ha kunnat förvarfva någon erfarenhet om disciplinförmåga, då sam- skalegymnasierna i vissa afseenden sakerligerr torde kunna stalla sturre kraf an gossgymnasierna p3 sina lärares tald och förmAga att imponera.
Härtill kunde laggas, att enligt de flesta lärares erfarenhet de 4: de och 5: te klassema sival inom goss- soni flickskolorna äro de svarhandterligaste och att alltså den kvinna, som kan sköta en adjunktur, borde ha så mycket lättare att sköta ett lektorat.
Mar torde .iog som p&amp; sa manga andra områden frågan icke gala man eller kvinna utan p e r s o n l i g h e t e l l e r h c k e p e r- s o n I i g h e t, och man kan endast beklaga, att kommit- tén icke tagif hänsyn till de uttalanden den sjalf refere- rat af rektorer vid p r o f å r s l a r o v e r k, där man hittills haft den enda erfarenheten af kvinnors undervisning p i gosslaroverkens högre stadier.
Rektor Hernlund, som sjalf mig veterligt icke har någon dylik erfarenhet, h2r t. a. m. i sin reservation föreslagit, att de kvinnliga adjunk- terna endast Matte tillåtas undervisa färetradesvis i rea! ..
skoleklasserna.
Resultatet har, som vanligt, blifvit e11 kompromiss, d. v. s. kommittén vill utan något inskrik- kande villkor lämna kvinnor tillträde till adjunkturer.
" S2 medelst skulle det kunna utrönas, huruvida de tttta- lade farhagorna för kvinnas bristande förmåga att I dcl- högre stadiet uppratthhlla disciplin äro befogade eller cj- Om da dessa farhigor befunnes ogrundade, tordc tiden vara inne att medgifva kvinna tillträde jamval till lektors- befattningar vid de allmänna läroverken ".
Härtill kan laggas den invändningen, att da atskil- liga ämneskombinationer afven för adjunkturer helt elicr delvis tillhöra gymnasialstadiet, och sålunda icke skulle kunria sökas af kvinna, vissa andra ämnen i ctallct skul- le komnia att öfversvammas af kvinnliga lärare.
Ty gif- vetvis ar lararbanan den, där frågan om kvinnors tillträ- de torde komma att få st6rsta aktualitet, då man vet, att lärarbrist råder och att redan 1907 i vart land fui~xios 110 kvinnliga filosofie kandidater, af hvilka omkring 20 $ ' tt profår.
Märkligast af hela betaiikandet torde dock vara det originella sättet att så att säga uppdela professurer i man- liga och kvinnliga.
Nar man finner, att kommittén först P-.- - - -.
.
- - - - - J uvel- Guld- 8r Emal jarbeten., CLARA SMITT-DRYSELIUS, D A V I D A N D E R S E N &lt;Q Comp.
ELEKTRISKA LJ USINSTITUTET, Hofyuveleram .. 4 P r e d s g a t a n 4, - BADLAKARE.
24 B Grefturegatan 24 B, STOCKHOLM.
A.
T.
422.5.
Inre, nervös och reumatiska lidanden, iigghvita, sockersjuka, s8mnliit; liet ii1.
ri: Specialitet: Kvinnosjukdomar.
och främst.
uteslutit alla .medicine professurer.
och vidare kurrera '.
bort honom från en syssla ..
Men att.
myndighe- Pöreslagit bl.
a., professurerna i matematik och i meka- terna skulle vilja låna sig till att tillverka särskilda, hög- - nik tillgängliga.
för kvinna, men icke professurerna i fjr-.
re .kompetensbestarnmelser- för kvinna.
efter kommittPns har sik och.
kemi, sanit vidare professuren i speciell.
plrivat- g i f k anvisning, därtill ha vi för stor tilitro: till.
iriyn- ratt men icke i det därmed nara nog sammanfallande am- digheternas rättskänsla afven .gent emot kvinnor: !.
.
.
.
net civilrätt, då frågar man sig ovillkorligen med stor Det som likväl förefaller, allra ' besynnerligast.i.konmit- häpnad af hvad orsak de förra ämnena skda anses va- téns forslag i afseende på juridiska professurer; arsatt man ra mindre krafvande och alltså underlägsna de senare.
(utom straffrätt) deslutit just de enda.
båda.
juridiska o m - Förklaringen till uppdelningen af filosofiska fakultetens den, inom hvilka man haft tillfälle att bedöma kvinnlig dug- a n m n och uteslutandet af de medicinska finna vi emel- lighet.
Juris doktorn, docenten Elsa Eschelsson har: l897 lertid i ett resonemang minst sagdt lika upplonstrueradt -- g9 under längre tider innehaft förordnande att föreläsa som ' sjalfva indelnin,gen: man har f i k kommittén fram- i processrätt, vidare sedan 1904 ledt den propedeutiska hållit " olämpligheten att låta kvinna bekläda sådana pro- kunen i civilrätt, sam~t sedan hösten 1905 examinerat.
i fessorsambeten, som aro.
' förbundna med vård och sköt- civilrätt till kansliexamen.
Omkring fenl större: arbeten: i sel af ~e.n.
s. k. institution eller 6fver hufvud taget äro1 för- civilrätt skuolle fiir .öfr,igt lang-ed ?n ha gjort, henne kom- enade med praktisk verksamhet.?
Jag förlåter läsaren om peteiit till.
professur,., därest hon varit man.
.
Den sedan han fortfarande är lika klok och vill därför påpeka, att flere år lillbaka kroniska bristen på kompetenta.
profes- professorn i astronomi ar chef för observatoriuml, ' profes-.
sorsamnlen inom .Uppsala juridiska fakultet, som gj0j-t sorn i kemi för kemikum etc. och de medicinska profes- att.
man stulndorn måst ' taga mycket.
vybakade.
docenter att sorerna samt.
och .synnerligen kunna anses innehafva nå- sköta professur, borde också ha varit ' ett talande skäl gon dylik " praktisk). '
' d.
v. s. chefsverksamhet - man tan- för koinmitté~~.
att förhjälpa den, juridiska ui~dervisningeiu ke.
endast på anatomisalarna, hospitaBen och sjukhu- att få tillgodogöra .sig denna dugande .kraft, .darest.korn- sen!
D. v. s. har föreligger, utan o,msvep sagdt, samma mittini har verkiigen haft statsintresset till rättesnore.
.
resonemang som i fråga om 1asarettslakarebefattn: ingar; Får man emellertid tro kommitténs eget betänkande, kvinnor, bölra icke inneha (befattningar, som kunna göra så skulle urvalet vid förslaget till platser egentligen haft dem till chefer för manlig personal, amanuenser och un- ömhet om kvinnornas eget basta till ögonmärke.
Dar sa- derltikare etc. ges namli.gen: Om denna kommitténs motivering säger dr Anna Ahl- " Därest det visade sig, att kvinnor: fått tillträde.
till ström mycket träffande: befattningar, för hvilkas behöriga skotande de sedermera " ' Det ar glädjande att finna, att misstron till kvinnans befulmes sakna erford,erliga fysiska eller intellektuella kva- förmåga af rent teoretiskt arbete synes börja öfvervinnas.
lifikationer, skulle sådant: med all säkerhet framkalla en Hennes förmåga af praktisk verksamhet öfver hufvud ta- reaktion, ' syftande och kanske ock ledande dirtill, att far get far väl andh anses så ' pass erkänd, att erkännandet haraf ej kan rubbas af såsom nu ar fallet blotta påståen- kvinn6r blefve stingda ej blott de befattningar,.
hvilka.
' de det i motsatt riktning.
Sarskildt synes den ordning och visat sig icke vara vuxna, utan afven vissa andra befatt- samvetisgrannhet, som plägar .anses sasom utmärkande för ningar, som de dock i stort sedt på ett tillfredsstallande kvinnor, kunna få god användning just vid " vård och sätt kunde sköta. "
.
... skötsel af s. k.
institution. "
Exempel på kvinnors ftirmhga Visserligen kunna kvinnorna ha skal att vänta.
åtskilli-.
att icke blott utöfva chefskap för institutioner.
utan mer ' eller mindre rent af på att skapa sådana ' finnas äfven.
ga underbara ting, så länge de sakna politisk rösträtt, .och Jag vill härvidlag blott erinra om fr6ken professor Joi alltså ' afven en " reform " i antydd tillbakagående riktning,.
harma Mesto ' rfs verksamhet såso,m först " Custos " och se- om man nämligen haft låt oss säga ett par fall af namn- '.
dermera " Director " för det med universitetet i Kiel för- da ledsamma art att se dillbaka p å.
Ty e n kvinnas - fel enade museet.
" Was seit.
1873 Schleswig-HoS~tein~isches~ Museum fur yaterlandische Altertumer heisst ist das.Werk äro ju som bekant hela könets, medan däremot e n kvin- von Johanna Mestorf ", skrifver ' professor Kauiffman i nas förtjänster äro undantag.
Men under nu radande för- hallanden ' behöha vi nog inte riskera ens två ' fall af u p Kieler Zeitung 17 april 1909. penbarligen bevisad kvinnlig oduglighet.
Eller sasom dr An de tre uteslutna juridiska professurerna då, ci- Anna Ahlströni i sin.
reservation ' uttrycker sig: vilrätt, processrätt och straffrätt?
Förklaringen1 till deras Jag vill erinra om, att i hvartenda fall vid besattaw uteslutande ligger helt enkelt däri; att kommittéen an- det af en1 plats kommer att galla, att kvinna har att taf- ser, att det för deras " behöriga handhafvande " skulle la med man - då manliga sökande till .platsen i håga kunna anses vara af verklig ' betydenhet och vikt, " att in- öfver hufvud taget finnas - och att det endast ar, då hon iiehafvaren erhållit praktisk utbildning genom - tjanstgö- f a k t i s k t kan uppvisa större kompetens anl sina manli- ring i domaivärf ".
Redan det faktum,.
att detta, om an!
det ga medsölkande, som det kan bli tal om,.
att hon Skall f&amp; vanliga, hittills icke ansetts vara n &amp; d v a ni d i g t för man- den plats, som i hvarje fall ar i fråga.
Risken for det all- minlna att under sådana förhållanden .lämna: kvinna till- lig professor i dessa ämnen, annat an vid profëssur i pro- träde till.
statens ämbeten torde vara minimal - fördelen cessrätt, staller kommitténs uttalande i en något egendom- af att vid behof kunna begagna sig a f.
hennes arbete p %- lig dager.
Vi torde verkligen förut ha grundad anledning taglig. "
Tilläggas bör, att de båda kvinnliga reservanterna haft misstänka, att det under nuvarande opinion kommer att praktiskt taget bli nödvändigt för en kvinna att vara minst att stödja sig ps för kvinnorna synnerligen1 förmbliga ut- dubbelt sa kompetent som ' en man f6r att kunna kon- talanden af f. d. juris professorn, justitierådet Trygger, - ' ' - - - -- - - - - *
af-.f.
d..
.
rektorn vid Stockholms .högskola, professor de Geer, af.
.öfverläkareri vid Stockholms hospital, professor Gadelius och af riksbibliotekarien ~ a h l ~ r e n medan; kom- - 1nitt6n däremot skaffat sig sina %akkunniga9 ' meddelanden.
om erfarenheten af kvinnliga lärare vid Uppsala miversi- tet från icke .namngifna personer!
Bland de allra anmärkningsvärdaste utelamnanden, som kommittén gjort sig skyldig till, synes mig dock vara, att icke ens en tillstymmelse till motivering ansetts be- hölflig för de båda märkliga fönlagen, att gift kvinna alldeles skulle uteslutas från ' befattningar och kvinnas.
pensionsålder sättas så lågt som till 55 år.
Sistnämnda förslag har man däremot satt som skäl till en minskad begynndselöln, i stället för, som rektor Hernilund ur ovtllkor~ige~~ riktiga synpunkter föreslagit, låta kvinnorna i stallet betala den tidigare pensionsåldern med högre pensionsafgift.
Vi aftrycka här kommitth egen tidnings- notis om de föreslagna löneförhållandena: Kvinnlig innehafvare af, någon utaf dvan.
angifna statstjänster äger att af de med tjänsten enligt stat för- enade aflöningsförmåner, under.
iakttagande af gällande aflöningsvillkor; tillgodonjuta: fyra femtedelar af lön och tjänstgöringspenningar eller arfvode, som ingå i den uti stat upptagna begynnelseaflöningen; halften af ortstillägg och af hyresbidrag eller hyresersättning, som utgå af Statsmedel; samt halften af ålderstillägg eller däremot sva- rande aflöningsförhöjning.
I afseende A natulraförmåner och extra inkomster, som kunna åtföllja någon af ifrågavarande statstjänster eller ut- @ för ' bestyr i sammanhang därmed, göres icke skillnad - mellan manlig och kvinnlig tjansteinnehafvare.
Intill dess ny lönestat må varda fastställd för provin- sialläkare, skall för kvinnlig innehafvare af dylik befatt- fiing, pmsionsunderlaget utgö.1-a sjuttio procent af det be-, lopp, som, nu ar bestamdt sasom pension för provinsial- läkare.
.Tillaggas b6r endast, att kommittén uttryckligen med- ger, att enligt detta- löneförslag en följd blir, att både slutaflölning och pension skulle bli lagre fölr kvinnlig ad- junkt vid allmänt läroverk an för kvinnliga adjunkter vid folkskdelararinneseminarium och för ämneslärarinnor vid höigre lärarinneseminarium, alltså en.
utsikt till gynnande af ' en: i förhållande till akademiska studier eventuellt läg- re kompetens, som man redan förut i andra afseendenifått se prof p&amp;, Det bästa af kommittébetänkandet är egentligen reser- - vationerna, af hvilka jag förut flerstädes berört de öfriga och därf6r endast bör omnämna haradshofding af Cal- lerholms, som vill ansenligt utvidga gränserna för tillsat- tandet af kviniiliga tjänsteman å ansvarsfullare platser, - samt anser, att klausulen om äktenskap som hinder för tjänstens besättande bör bortfalla.
U;.
doktor Anna ~hlströms reservation aftrycka vi hdr följande märkliga passus, hvarvid alla ytterligare re- flexioner torde vara komplett onödiga: " Vidare kan det anses påkalladt att granska de sta- tistiska uppgifter från ' Stockholms stads folkskolevasen an-.
gående manliga och kvinnliga lärares tjanstledighet, som professor Clason anförde sasom stöd för sitt påstående, att kvinnans uthiillighet icke är lika stor som mannens.
De.
af professor Clason angifna siffrorna uppvisa sjuk-, ' ' ' ' - I domsdagar per individ under e n " viss termin ccii inne.
bara, att, under det hvarje manlig lärare representeras af 4,i sjukdomsdagar, representeras hvarje kvinnlig lärare af.
l l, 3 sjukdonisdagar.
Redan det att statistiken är byggd på uppgifter tagnu frAn e n e n d a h i n dömer den.
J a g h a r o c k s å i n o m k o m m i t t é n f r a m h a l l i t * ', att professor Clasons statistik ar fullkomligt värdelös och inför kommitté- rade redogjort f6r en af Akademiskt bildade kvinnors förening uppgjord statistik.
D e n n a, som hvilar på en undersökning omfattande en tidsrymd af 10 i r, Ihnnade såsom var att vänta ett he: t annat resultat iiii den af professor Clason framlagda undersökningen.
Lärarinnor- nas tjanstledighet för sjukdom förhaller sig till larar- nas som 14,1: 1 0, ~.
Jämför man sjukligheten bland endast de ogifta lärarinnorna med lärarnas, kommer pä de förra 139 sjukdagar mot 1 OJ p i de senare.
Hvad beträffar den totala tjänstledigheten, d. v. s. tjanstledighet både p i grund af sjukdom och på grund af studier, en- skilda angelagenhettir etc., så ar denna större för lärar- Ine an för lärarinnorna.
På hvarje lärare kommer nam- igen 1 7, ~ tjänstlediga dagar, p i hvarje lärarinna 15,e. "
Resultatet af denna granskning blir ju i sin helhet lied-m slående, da kommittén synbarligen gått till sitt vari med £6- ga sympati för det af regeringen gifna uppdraget.
Det ar emellertid att hoppas att den k. proposition, som nu skall framläggas sedan myndiigheterna val afgifvit sina utlåtanden, blir af en för både statens och kvinnornas intressen mera tilllfredsstallande art.
Det torde icke vara orimligt att begära detta, då dessa båda intressesfärer har- vid på det hela taget sammanfalla.
Kurs.
af dr Ahlström.
Kurs af Dagny.
- .- - -- .P --- e dagliga stockholmsfidningarna ha nyligen haft en redogörelse för svårigheterna för öfverdirektör Wi- dell att kunna få sin del af rösträttsutredningen färdig.
Enligt densamma skulle löneförhållandena inom statistis- ka centralbyrån ha utgjort det vasentliga hindret för att få detta arbete utfördt; tjänstemannen, som äro så öfver- hopade af göromål att de ej kunnat påläggas detta extra arbete, äro så illa aflönade, att ingen extra hjälp skulie kuana anskaffas på sainma villkor - och att löna en utomstående högre an de ordinarie tjänstemännen vore principvidrigt.
Men nu har, som vi redan veta af statsministerns eget uttalande, öfverdirektöre~i sjalf pata- git sig arbetet, mot partiell tjanstledighet från andra gö- romål, så nu ar den kvistiga frågan löst.
Man vet ock- så att berätta, att till följd haraf skulle utredningen kunna vara att förvanta fram på försommaren.
Professor Reuterskiölds färdiga utredning Iar; tomrrrre att öfverlämnas till k. m: t inom ett par veckor. '
Sprid Dagny!
1- ...
.
.
Det oinnänhande af reglementeringskon~n~itt~ns~förslag: och granskning af vissa däri fra,mförda synpunkter, son1 vi .. ha för afsikt att meddela- i Dagny, har ännu icke kunnat medhinnas.
Vi ha uiider tiden ej Velat neka införandet af nedanstaende inpass, hvilket utan tvifvel krafver ' sitt beaktande.
förf.
: ^ p2 slutet uttryckta me-.
ning om att röstrattsföreningarna landet öfver borde bearbeta den allmanna.opinionen i syfte att få ' till stånd-en utredning angaende .de för &amp; !inga.
kvinnor.
bedröfliga.
eko~orniska .fö ' rhillanden, hvilka ha prostitut.i.on till följd, torde emellertjd böra tillbakayisas; röstrattsföreningarna -.
' med-deras bMiriidt gifna m31 att arbeta tör - kunna icke upptaga utanför detta fallande fragor .pi sitt .-.
.
.
...
program,.
.
Svenska ~ a ~ b h d af e t den: 27 ' febr.
har en iitikil ' i pio- stitutio (sfiagja.
' af Ärtur ä öl ler: " arit inne, som, kan $e tt3ki: ligt att tanka på.
~rtikelförfattareri redogör först för hur reglementeringens ' borttagande .. i. '
~ &amp; m h r k ' nverkaf på sedligheten i detta land- eller, rättare sagdt, e j alls f&amp;- - matt höja d.&amp;na; ' ...
.
.
.. Reglementeringen at ën olagligk! !t;.
som f ö n .eller senare mbte falla.
- en- ' d g d g ' ' oniedelb&amp;t - &amp; T po- nås blctt.
och ' bart därför sitivt resultat kali ej alf den faller, denia .in&amp;ituti&amp;, som.
i Så hög - ' grad för- sv3rat all ' tillväkt på det sedliga lifvets område.
Man k&amp; icke.
i.
och genom reglementeringens afskaffande vänta.
n i - gan förbättring i de befintliga sedliga förhillandena, med mindre an a# man.
går till grunden med det ' onda samt söker taga hand om offreit, som haft sitt lefvebröd ' p5 ' b .tulkt.
' .Ty man kan Svå ' rligen vänta att få 3 e ' e n i.
sedligt afseende ' sa djupt sjunken kår, pl&amp;ligt slA in pi .Ga ba- nor .och söka och e r h å l l a hederligt - fölrvärfsarbete.
Det v ' ill ii3 att vara tieredd a k å t .dessa samhällets olycksbarn gifva en, kraftig ' hjälp både moraliskt och ekonomiskt.
Räddningsfrågan ar nog .ett af d&amp;.mest svårlösta sociala problemen.
' Här, liksom så ofta annars, galler det, att det ar lattare att fölrebygga än bota.
Men skall man vin- n i någ&amp;, måste man t r o, att det går, o c h häri ligger just konsten.
VAra .lagstiftare och samhällsförbättiare - ha vant sig vid att betrakta.
- .osedlighc t. som iågc t oundvik- ligt, ja rent af som en naturnödvändighet, och: följaktli- gen.
tfascirierats af .taRkeq:.
': det lönar sig ej att göra nib.
.
.
.
got däremot.
Jag ber att ur ofvan åberopade tidningsartikel få ci- tera ett par me~ïingar: ' Trostitutionen har funnits lika länge som samhallslif, och den kan säkerligen1 icke af- skaffas.
Den kan bara hållas mer eller mindre i skym- undan eller under mer eller.
mindre kontroll. "
Atskilliga andra synder ha ifven funnits.
lika liinge sotm samhalls- lif, mct hvilka.
man framgångsrikt kampar, 6huruväl man inser, att de aldrig fullt torde kunna ittrotas.
Skulle man verkligen inte kunna hoppas, att prostitutionen afsevärdt kan förminskas?
Med anledning af reglementeringens af- skaffande i den danska hufvudstaden och efter en skild- ring af karleksliandeln på gator, kaféer och danssalonger yttras: " Och någonB genomgripande omdariing af dessa f orhållanden- hade väl knappt någon väntat. "
-.
- ' Har man - någonstädes i hela världen gjort ett sam- filldt okh omktande.
försök att.
afskaffa prostitdionen?
Har man någonstädes gått riktigt till grunden med un- ' 1 ' ', ' '. '
' ' ' dosökning efter orsaken?
Den ko: rn.mitté, som nu afgif- \;; t siit - iiilåtande ' hos oss, h a r nog gjort- sitt bästa för.
att sarnvetsgsannt fylla sitt.
varfi, och vi kunna.
vänta oss, mycket .af deras - arbete.
För att vi skola kunna vänta ' en g ep .ol g r ' i p a n d e f 3rbZttring, fordras d e t ~aker1i~e-n en utredning af kvinnans.
ekonomiska.
ställning, hennk .möjlightter till själ.ff,6rsö~jande arbete, arbetigfvarnas.
ex-.
.
.
lAoatei ing af kvinnlig arbrtskrift.
Det är en.
d.
t a ... a: utt&amp;d tanke, att d e prostituerades, skara, till största .. delen rekry- drifvas teras af unga ilickor, som af nöd, och.
.
fattigdom.
.
in i eländet.
Men den är € j tillrackligt ofta uttalad, ef- tersoni den ej tvingat fram en effektiv undersökning af f6rhållandena.
.
.
.
.
,.
.
.
.
, -.
- -,.
.
.
.
.
.
.
* --.
I regl~mcnteringsk~08~mi1t6~c betänkande l&amp;nnas fölljan- de tabell hfver orsakerna, hvarfor kvinnan agnat sig åt.
.
' prostitutionen.
- -.
: 1.
!För att " lattare förtjana pangar ', I 346 2.
Emedan de yo+ ?-utan .,Flats.
.
: .j: 275 3.!
F ö r att fA ' iar&amp;.mid u4e och ' fez !&amp; 62 1.; För at ' t kunna '; fo~sorja: sica .. barn, 62: 5.
Sjuklighet, sorg,, '.
dqckenskap .- 37 6.
%rk, .. könsdri&amp;: " " * ".
.
.
.
...
5 i 7.; För att försörja.
" ' ~i6 m&amp; iller siii älskare: 10 -.
8.
%-, ' att ftamkalla .. missfall.
.
.
.
' ...:; 2 9.; Trugad sin.
- ' inan.
.
: .. '.
; ...
.
.
. "
.
.
.
.
.
.
.. t '.
-.
.
i,,: s- -- .. o.
n '. ?.
; I.
:, af.
.
: n, ',, .i:: !.
,, so0 ' -.
.
.
.
.
.
:.
?
i.
.
.
..:: .. I det &amp; jämfijrligt .största ' .. antalet fall ar-.det alltså ej liittsiiinet, som drifver kvinnan in i prostitutionen.
Grupp 1 kan omfatta massor af kvinnor, hvilka genom otillrack- lig: eller-: klen arbetsförtjänst önfvergifvit ett tungt, och sträng!
arbetslif " för- att lätt förtjäna pengar '), - Huru många af.
de.
800 kvinnorna, solm, kanske velat återga till -.
hedervet förvarf, .om icke sa stora svå,righeter, .reste .. sig ' för ' ' in:.
.
skrifna ') att erhalla arbete, däram kan ingen statistik.lam- nai.
Tabellen omfattar blott inskriha.
.Den s.
k. '.
her$&amp;?
p~ostitutiwen trotsar all ~tatistik, och inom.
denna.
, har inan1 att söka flertaltt af de ~~ä !taflöiäde, hvilka, &amp; $.t -.
till prostitutionen.
s c h biförtjänst.
.
.
.. - .-.
.
Massor af .kvinnor.
skulle kunna räddas frh otuktens.
yrke, om .det - förskaffades dem dräglig?
afiebförhålland&amp;~ och ' rimlig förtjänst.
Och.
skulle man, inte - darmed ha * kommilt ett stort steg .framtt mot prostitution ' ens af sk.
af^ fande?
.
.
.,.
.
- De kvinnliga rö~traltsförenin~arna skulle har.
.ha e !t asbetsralt vardt möda och.
uppoffringar.
Ge * de olika föreningarna borde man bearbeta den allmänna.
opinimen.
i ofvan berörda afseende * samt sätta ii ' - sin energi ' på att en utredning komme till .. stånd angående:.
.
de kvinnliga ar:.
.
betslönen~a, 6fver hela landet.
.
.
G.
B..
l - -, Rättelse.
G.enom ett misstag kom i ett föreningcmed- delande från Nyköpings F. K.
P.
R. i N: o 1 af Dagny för i ar att nainnas såsom föreningens ordf6rande)) den nyvalda stadsfullmäktigen fröken A n n. i e N - y s t r b m ".
Nyköpings kvinnliga stadsfullmaktige,~ som ocksa.
ar F. K.
P.
R: s ordförande, är fröken, A d a G u s t a-v s.0 n,.
..
Fröken Annie Nyström återigen är.
m - e d l p af.
S ö d e.
r- k ö p i n g s stadsfullmakiige.
.
,.
.
.
. '
.
-.
.
. '
Anna Bugge- Wicksell., F ör den som under åratal haft tillfälle att se hvilket krafvande arbete det ar för man att afven i deras ung- doms och styrkas bästa Alder aflagga de högsta univer- sitetsexamina tzr det sig nästan som ett fenomenalt kraft- prof att en liten spiid, fyrtioåttaa~ig husmor.
presterat ett dylikt prof. Fru Anna Bugge-Wicksdl har nämligen i dessa da- gar med heder tagit juris kandidatexamen vid Lunds universitet.
Men hon har ingalunda, som andra studen.
ter, odeladt kunnat ägna sig åt studierna.
Hon har sam- tidigt haft hus och hem att ordna, man och barn-.
att hjälpa m. m. Sjalf har hon under studietiden fortsatt att göra alla matinköp till hushallet.
Själf har hon skött landthemmets har hon lilla tradgard och - l a s t b u t n o t l e a s t dagligen från Linero, där hon bor, gjort en promenad p&amp; 8 kilometer fram och åter till Lund för att bevista föreläsningarna, hvilka vissa dagar i veckan började kl; 8 pA morgonen!
Talet om kvinnans svaghet förstummas ovillkorligen inför sadana fakta.
Huruvida fru .Wicksell kommer att nedlägga ett eller annat ars ytterligare arbete p2 en dok- torsafhandling är ännu oafgjordt.
Fru Wicksell har for öfrigt icke heller undan- dragit sig en h e l hop arbete för det.
allmänna basta.
Som sekreterare i Lunds F. K.
P.
R. och suppleant i L.
K.
P.
R: s centralstyrelse har hon t.
.ex.
representerat L.
K.
P.
R. vid de uilkndska rösträttskongresserna, dar man genast fiirstod att tillvarataga hennes eminenta ar- betsförmåga i diverse kommittéer.
Äfven här hemna har.
hon gjort kvinnorörelsen stora tjänster, &amp; aribland främst upptäckten att efter de nya skatte- och kommunallagarna så godt som hvarje gift kvinna med lätthet kan skaffa sig kommunal röstratt och valbarhet.
, ' - ' I fredssakens tjänst har hon förnyade gånger gihit värdefulla arbetsbidrag, både genom ftiredrag och genom två mycket innehallsrika Verdandiskrifter om fredsrörelsen.
Nu senast har hon tagit initiativet till .det nyss bildade S v e n s k a F r e d s f ö r b u n d e t, som genast vunnit stora sympatier och till hvilket en stor del af riksdagens interparlamentariska fredsgrupp har slutit sig.
Man be- h6fver ej ha särskilda profetiska gåfvor för att våga spå att sekreteraren, fru, Wicksell, vid förbundets tillämnade fiirdlsningskurser kommer att blifva företagets.
fasta stöd- jepelare.
Oändligt mycket mera vore att til3lägga om denna li- .ka storsinta som energiska, lika kloka som goda kvin- na, men utrymmet tillåter blott att tillägga nagra dats.
Fru Anna Bugge-Wicksell ar född l 7 nov.
1862 i Eger- sund i Norge.
Fadern p r telegrafdirekgr.
~ o d k r n '.
fru.
Hermine Bugge bor i.
Kristiania.
Anna Bugge tog artium, d. v. s. stidentexamen 1885.
Darefler " gouvernanteexamen ", sedan " anden examen ", mot- svarande våra förberedande " filar " - i sex .ämnen.
Hon.
blef skollararinna, studerade sprak m. m., tills hon 1888 slog sig pA juridiska studier, hvilka dock, a f b f ~ - tos efter ett år genom hennes giftermål med prdessor.
Knut Wicksell.
.
.
Likaså upphörde hon da att vara ordförande i Norsk Kvindesagsforening, hvilket hon hade varit ett par Ar, efter att förut ha tjänstgjort som dess sekreterare.
.
Hoa var med om att bilda Norges f6rsta rösträt.
förening och gjorde Ilera föredragsturnéer för rostrat- ten såväl som för fredssaken.
Ett i sällsynt grad verksamf lif har fru Wicksell så- ledes f&amp;t.
Men icke desto mindre har.
hon i hela sitt väsen bibehållit en stilla ro och en absolut anspråkslös- het, som ökar den beundran man måste hysa för henne.
I hemmet ar hon centrum, och hvar hon, eljes visar sig blir hon lika högt värderad som afhållen på grund af sitt klara förstånd, sin omiltliga rättvisa och sitt var- ma hjärta.
Ann Margret Holmgren, Gift kvinnas deklaration.
ed afseende på gift kvinnas deklaration fästa vi här- med vederbörandes uppm3rksamhet på ati bevillning af inkomst, %om medför kommunal rösträtt och valbarhet, från och med den 1 jan.
191 1 utgår h e d ' / lo. % i stället för 1 g, hvarför den minsta inkomst, som berättigar till rösträtt, numera ej är l kr.
utan 10 kr.
För n k n a r e upplysningar hänvisas till det af LandsFöreningen för kvin- nans politiska rösträtt utgifna flygbladet: W u r u kunna gifta kvinnor förvärjva kommunala rättigheter? "
samt till det af samma förening utgifna r ek la rations for mu hr för gift kvinna, hvilka båda kunna erhållas genom Röstratts- byrån, Lästmakaregatan 6, Stockholm, öppen hvardagar 3-4.
M
67 D A C N Y - Barn- och ungdomsböcker.
Sagornas rike.
Af Anna Wahlenbergi B i b l i o t e k e t S v e r i g e s V å r.
IV.
Sagor och visor.
Af Jeanna Oterdahl.
All världens basta sagor.
Berättade af ViIhäIm Nordin.
Med illustrationer af Arthur Scheiner.
Första och andra boken.
De lustiga svampfamiljerna.
Teckningar af C.
Hall.
I det fria.
Sagor 0th berättelser af Cafl Ewald Bem.
ofversättning af ~ e h Lindgren.
h Andra upplagan.
Det finns många slag af sagoförtäljare eller nej, det finnes nog egentligen bara två slag: de som äro födda därtill och.
de som borde.
agna sig åt någonting annat.
Af den senare sorten finns det gudnås många i våra dagar, då sagor och sagoberattande Ater kommit till heders, ja rent af blifvit något miodernt.
Men myc- ket som kallas sagor gör lika lite skal för namnet som en del sagoaftnar motsvara hvad af stamning och tref- nad och hempoesi, som borde vara oskiljaktigt f6renade med en sådan.
En af de förnämsta författarinnor vi ha på detta om^ rade ar Anna Wahlenberg.
Hon ar sannerligen född till sagolförtäljerska, h611 ar en a k t a begåfning.
Nar det galler hennes sagor, känner jag mlig alltid frestad att ta- la i superlativ, ty jag tycker knappt att uttrycken vacker, fin, pigg och rolig racka till vis-a-vis en saga af henne.
Dar finns originalitet såväl i uppslag som i behandling, dar finns afventyrens skimmer och dar finns varma kans- lor och fina tankar bakom de vackra orden.
Och.
så ha hennes sagor ännu en förtjänst, den att de i så sällsynt hög grad äro lämpade att b e r ä t t a s, en förtjänst som ofta tyvärr saknas hos många sagor, hvilka eljes äro bå- de vackra och talangfullt skrifna.
Det f6refaller, som skul- le .Erfattarinnan: alltid ha b e r a t t a t en saga, innan hon s k r e f den - hvPket förfaringssätt nog ar att rekom- mendera.
dar se vi den lilla flickan som " Sagornas rike " offrar sitt guldhjärta ' åt hemgårdens skyddsande för att .få behålla sitt hem osköfladt - vi se den elaka trollflickan, som strödde t~ollpulfver i unga kungens ögon och förvred hans syn, SA att han ej längre såg sin goda och fagra drottning - där se vi skogens lilla fosterdotter bland ek- orrar och harar och småfåglar vi se hur skogsrået vill narra pojken att stjäla guldslanten från mor sin, - hur trollguld och häxgåfvor aldrig bli till välsignelse och hur kärleken och godheten vinna seger öher det onda.
Det godas seger, - det ar en tanke som alltid ge-.
.
Anna ahl len bergs.
sagor, och SA bör det vara, nomgår - Atminstone i hvad som skrifves för barn.
De vackra illustrationerna af Aina Stenberg öka bo- kens varde.
Till de akta sagoberatterskorna måste man afven rak- na Jearina Oterdahl.
Det ar sagostamning och sagopoesi &amp; fver hennes ', S a g o r o c h v i s o r ',.
Las bara den roliga sagan om " Joakim, den lille urmakaren ", han som gjorde så förunderliga, lefvande klockor, som älskade sitt arbete och därför blef mästare däri och som alls inte ville kallas nå- - - - ' got annat an urmakare, men se urmakare, det ville han - vara i alla sina lifsdagar.
Eller den gripande sagan om skathrektarna - om gossen, som för sin mors skull: lohade bort sin sjal och som anda till.
sin död t a p p e k bar sin tunga hemlighet, d e h a saga med) ' sitt skimmer af - offrande kärlek.
Eller den soliga berättelsen om " Glad jens blomster " c eller.
den förtjusande sagan om " Djupets barn ", en vacker pendant till den danska sagoskaldens kanske vackraste saga, " Den.
.
lilla sj6jungfrun ".
I Jeanna Oterdahls saga liksom i dess förebild, ar det kärleken till en människa och längtan: efter en odödlig själ, som är den glänsande röda tri- den.
Kanske kan man gent emot .fl- af sagorna ej tala om.
.
- med så nsgra origuiella uppslag,.
m a tie äro b&amp;ättade mycken .kärlek och Yärnie, i så äkta. '
sago; ton, att mao måste glädjas å t dem och.
, vara tacksam.
f&amp;.
.
denna gåfva.
At.
- Sveriges bak.
- - '.
.
.
.
.
* &gt; A l l v ä r l d e n s.
b ä s t a s a g.
~ r ~, ~ d är e t ej utan att man ' blir en smula häperi.
ofv&amp; e n dylik titel, ty nog klingar.
den betydligt anspråkifull.
Och vore det a; sago-f ö r f a t t ii r e, som ' gifvit sina iilitej ett Sådant namn, kunde.
man - nog ha skäl att tala.
om - 1 A f oss saga - siälficansla.
Nu är det emellertid enda~t.
.sago * a a l a- r e n, som pekar på de skatter han häktat i r olika län- ders, äfven Sveriges, förut utgifnii ' sabobötkei och hviY ka han omklädt i en ny ' dräkt.
af ganska sagotidstroget.
snitt.
Dock måste.
jag saga, att för alla sagor har om- klädnaden ej varit till fördel.
J a g tanker.
nu sarskildt p&amp; berättelsen om " Ali Baba och de sjuttio.
röfvarna ".
Nar man förut i % ' Tusen och en natt " fatt den b-d p&amp; det mest bildrika och poetiska sprak, så verkar dm har ofantligt torr och nykter.
Dar - österlandets brinnande sol och- starka, mattade färger och bilder af kaleidoskopisk.
en grå nordanlandsdager .. rörlighet och rikedom, har.
med karghet i linjer och färger.
' De sagor dareniot, som diktats af en fantasi i slakt i x d vår, äro val be- rattade, och vi Aterfinna med glädje de gestalter som i vår barndom kommo oss att drömma om riddare och prinsessor och eldsprutande drakar och putslustiga tom- tenissar.
I alla tider har det sl&lt;nfvits barnvers om blonimor, men först i vår tid har svampfolket Wadt fram vid sidan, af blomsterfolket.
Jeanna Oterdahls oemotståndligt mol&amp; g a kantarellfamilj var, tror jag, de första som presente rades.
Nu har utkommit en bok af C.
Hall, " D e l u1 s t i- g a s v a m p f a m i) j s r n a ", som är ganska rolig.
Isyn- nerhet böra de brokiga taflorna bereda barnkamAarfolkrt m h g a glada stunder genom sin rikedom på lustiga fi- gurer och situationer.
Flera af taflorna ha verklig s a g e färg, sarskildt " Långdans ", där tufskiflingarna dansa rundt, rundt kring tradstubbtrollet, samt den fyndigt hop- komna " Hos frisören " med murklornas lockhufv~~dm un- der harens sax.
Det ar visserligen andra upplagan af Carl Evalds " I d e t f r i a ", som nu utkommit, men jag kan ej l&amp;&amp; bli att tillråda a l l a att göra sig til ' l agare ' af dessa små pärlor i f berättarkonst.
Det är berättelser om.
bl6mmm.
. '
I -
.och djur,: om mistel oc&amp; grodungar - och snyltsteklar och koraller och mycket mera.
Berättad med det friskaste hu- får, man.
till lifs .en massa naturalhistoria, sem, mån- å: P, A.
.Nbrstedt ' .. &amp; Sönerss förlag, St6c ' kholm, har - &amp; a .. af.
oss ' ?stora9 ' forut kanske.
haft blott klen kunskap nyligen utgifvits en liten b9ki " TG ' ä t t.
o ' c h s t r k l om.
M.en tro ej darför at t boken verkar lkybob.
.
Nei- den ...... .. är först och f~äinst en .r 0.1 i g .bok, en riktigt rolig tiok: n i n g ' j ä m t e e n ' - k o r t-f a t t.a d r e d.6 g ö r+ s e: f 0 g $ &amp; t r * e - d i k a p - o c h t ~ ~ ä t t m e d d 1.
~ ~ ~ .ufgifva ' - k,etis .okh detta.
för bide stora .små.
.I:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
~jid ' ' Joh&amp;iii&amp; $ma,, fröken.
.Gertrud Bergström, lärarifina.
.
A., ~ k n: i -.
.
.
.
f,.
:.
.
.
.
.
.
.
.
o *.
f6rs&amp;nlings: ' aikolliök,; bör &amp; s&amp; ' ledarinna af hratt- &amp; rykningskurserna ?id, Högre I+irarinneseminariets hus-.
.
.
.
.
:.
.
.
,.
.
::.
: .hållssk&amp; .vaia-.
&amp; - deles .kompetent att.T.rn~ddel~; undgrvie .. -,.
, -.
.
.
, ning .pil.
dp-a omraden, .,och.
genomläsandd af boken ger ..
. '
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
T a n k e n på itt a t ' inte&amp;at; iodlt&lt; r6st&amp;itsstandär dulle .också ' detta .. vid handen.
-.
.
,.
-.
.
, -.
!, 1 anskaffas är icke ny.
Redan på Intgrnationella.
öst-.
.
. '
.
Den mest.
, d&amp;arna ' $ u s m o ~ kan af.
denna.
lilla bok.
.......... rattsalliansens ' kongress i.
Amsterdam - 1908 fattades b- lära sig.
ati ' sketa sin.
tvätt pa.
&amp; K både t i d c b ~ ~ a r a n och de slut darom, &amp; !taflan utlydes: om det bästa.
.förslaget, och för kläderna: fOrmånligt sätt.
~ ö r f.
.
bes ' khfver stor en I ' standarnamnd " tillsattes som risb bedömare.
.
Vid Lon- noggrannhet.
.
- ..: bästa .tillvagagångssattet såväl före och ' ef: donkcmjjressen året därpå var det ' ett.
svenskt fitrslag, in; ter.
som under sjalfya tvättningen dl&amp; b&amp;ninge&amp; ~ ' ä r - lämnadt.
af ateljé Licium i.
- Stockh~lm, .. s c y.
- yaqq,.
, n+nn-.
, skilda kapitel.
behandla bätt af kulörta sak-er, af.
gardiner, dens ' bris: Den vackra skissen ' fräniitällde: ' eril Ul$$Ien+ af ylle, siden och sammet, -.
.
' spetsar, plymer,.
handskar m, broderad i guld,.
livit .boitni.
.
u @ i t ordet.
: ' J.
m. samt i f ' kliideri&amp; läggning och mangling, deras stirk; -- iol,.
-.
' öfverst i.
gu~dbokstäfver Ilaernational.
~ o m ' e r i?
~.
stic?
',.
ning och strykning, särskildt glansstrykning, hvarvid ett ' Suffrage.
Alliance ".
.
,,.
.
.
-.
*.
;: recept p&amp; glansstärkelse meddelas.
Afven får inan reda - - ~ i l ~ k mede&lt; ' till a stindaitts - f~ifä$~&amp;-Ae.
- ha icke af p i de enklaste och lättillgängligaste medlen f * uttagning ' alliansen hn$s&amp;.
Nu har man emellertid hos oss.
haft.
if allehanda.
fläckar.
olika sorters .&lt;vättredskap, .bl:.
a d.
.
.
.
.
.
.
.
.
- den.
glädjen att - finna en.
gifiare, genom hvars frikostig- ~ o l l d k n ~ f tvätthaskin; s samt manglar; strykugnar o&amp; h d ' arbetet kan utföras - .fröken: Lbtten ' vgri- &amp; zehier,.hvil- strykjärn b&amp;k,k; ifvas.
.
Mariga - godi.
råd gifvas, ined äfse-.
ken som bbkant redan förut doiierat .en sumnia af .1,00-0 ende pa - .de otaliga olika tvättmede4 som finhai it,i tillgå: kr.
.till.
e n automobilfärd .under kongressen.
.
I sin kgen- Boken fört janar .. a !t få $tomr spriid~$~~g.
o.&amp; skall helt .skap af garnqhl- Upljsalabo Kai hoii särskildt -- behjärtat säkert bli till ofantlig hjatp i många- .hem.
.
....
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. - _.
beGdilsen., af ett standiix att samlas kring; id .högtidliga tillfällen, och hennes namn: kommer.
att till, -, tack inarbe tas i,.
duken.
F.&amp; .d&amp; iv-ska ' föreningen gr - d&amp;: fiakr: ligtvis, .en stor gladje att: &amp; om gåf \ ia fil1.
världsförenin-.
.
gen.
f&amp; ijfY6rläqina .detta .dandar, .som äfven .är ritadt och.
.
.
Vår rösträttsfråga i remissdebatten.
@ nom ett högsi.
.
.
tjllverkadt.
i Sverige.
.
.
.
.
.
beklagligt misstag hade - ett.
par.
mella.nnieningar b@i-thllit.
-.
.
.- i Inledningen ' till &amp; t .referat ' af de- trenne .talare,- som .vid:.
. '
.
.
- remissdebatten togo upp frågan om den kvinnliga röst- Epgelsk p&amp;la&amp;ntsledan&amp; - ' delege- rätten, hvarigenom: iimehållet - blef - helt förvrängd&amp; I stäl-:.
.
rad.
vid .röstr&amp;ttskongressen.
.
.
.
let för den verkliga ordalydelsen:.
' " SAväl -.
i Första - som land de af.
den: engelska &amp; trattsföreningen National i Andra.
kammaren framholli det .förvilnande i att denna.
Union utsedda delegerade vid den internationella röst- fråga, som så länge väntat p ' å sin losning, nu.
vid den sista riksdagen i denna triårsperiod .e~ ' ' .af regeringen!
lär riittskongressen i Stockholm instundande sommar märkes frarnl2ggas till behandling.
: ' Talarne ansågo sig kunna p a r l a m e n t s l e d a m o t e n Mr W. S.
B ...
M c La- pakalla kanirarnes uppm-arksamhet för friigan - på grund r en.
.
.
af dess, vikt; eh.urw densamma ej beröres af statsverks; Namnet Mc Laren .är icke fi-ämrnand; för kvinnckaks- propositionen ",.
hade följande stympade mening ' influtit: strafvandena.
" The ' Women ' s Chafter ", ett i broschyr- form ' affaaadt ' yrkande pa genomgripande ereformer .i de " Såväl ' i Första som i Andra kammaren framhölls det förvånande .i att denna fråga, som sa länge väntat engelska ' kvinnornas - rättsliga ställning, .som förliden var på sin Ibninlg, ' nu vid dem sista riksdagen i denna tre- ' .utgafs i London, hade till författare Lady Mc Laren, och Arsp.eriod icke berörts i statsverkspropo~itio~nen. "
.
det var hennes make, Sir Charles Mc Laren, som darpa Vi trösta oss.
öfver den bristfälliga korrekturläsningen framlade nio lagföirslag i Underhuset, baserade på de öa- med den.
f&amp;hoppningen, att ingen at vara läsare ett ö- skemål, som.
framställts i " Women ' s Charter ".
Hur pass gonblick ansett att vi velat gifva vid handen, att de .ä: nära Mr W. S.
B.
Mc Laren är släkt till.
Sir Charles .och rade talarne skulle uttryckt någon förvåning ofver att lady ' Mc Laren är oss ej bekant.
kvinnornas rösträttsfråga ej upptagits i s t a t s v e r k s- propositionen.
' P y, a ' rätbsstandaro ' ' 7 ' v.
-,,.
a.
.
s.
. '
. '
,: ' ' ' ' ' a c - s, r ' s ': &lt; L ' I.
.
, B a ' ' Den varelse, som taligt fördrar oriittvisa och tyst.
.
Hur kan man förskaffa.
sig rätt.
att närvara vid Inter: nationella Rösträttsalliansens kongresser ?.
r ed anledning af den stundande internationella rostrattskongr&amp;sen i Stock- holm nästa sommar meddela vi härmed den para- graf áf InternatiSneIla Rösträttsalliansens stadgar,.
enligt uthärdar förolämpningar, blir knáit - sjalf orättvis eller -.
t. '
.
.
.
.
&lt; z.
.
.
.
.
.
Mary WoLkfonecraft (A, Vindication pf the ~ i &amp; s of Wonian, 1792) '; oförmögen - att skilja pii, ratt och v r h g t.
P I. '
P Joho Lundström &amp; C: o A.-B.
M Ä L A q B A D E T I I ffandf verkaregatan Z I.
Kungl.
Hofleverantör PRIMA AXTHRACIT 22 20 2012 74 47 HUSHALLSKOL / GOKES = BRIKETTER SKEPPSBRON 18.
ALLM.
2288: 6 ii 3060 I BAD- TVATT- och S T R Y K I N R A T T N I N G l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
3814 - 3815 A.
T.
93 43 - 93 44.
I Fragor och svar.
Nvai * kan man prenumerera pd Dagny?
1 landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru många ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
H-vad kostar Dagny i postanstalter.
och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för 1 ', ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje.
halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man f6rfara f6r denna arovisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gHr man tillväga pa ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur mHnga som helst, men alltid minst 5) direkt frHn Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har da ' att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
H närmaste postkontor (cj annor- 2) EUer: Man städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 8 samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi omgaende pr postanvis- ning sända.samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lasa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: 11 D A O N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM.
folkskolans Barn tidning.
u fgifven och redigerad a f S TINPI Q UINT u kommer 1911 i s h qugonde årgång.
Ett rikt illustrerad.
nummer hvarje vecka, 3 veckor under duet.
.
Bästa och &amp; ligaste läsning för barn af ah?
samhalkklasser.
: Prenumerera å närmaste postkontor.
P k f6 helt dr Kronor 1: 65, havi år 90 öre.
Kvinnlig med.
kan (Platssökande få sina annonser Uzflrda Dagnypr h l f v a prisef eiier 7 % öre pr mm ..
. --- Ung flicka önskar plats soiii guvernant att Elevplats läsa med mindre barn.
Undervis- ningsvan.
Svar till " 1Musikalisk ", till siiinessjiikhen~ cller mnnt: Töreboda p. r. hem sökes af en orde: itlig oc betsam flicka mot fritt vivre 20-Arig ansprakslös, barnkär kostnadsfri utbi !d.
Goda brt.
föregiende anställning.
§sar flicka, somgenomgått Kindergarten, önskar " Plikttrogen ", Sv.
Telegr.-b., St plats i godt hem att sysselsatta TV&amp; systrar barn samt hjälpa till med förefal- lande göromal.
Svar till " Godt önska plats soni barnskötl hem ", Box 34, Mjölby.
och husjungfru p5 landtegent helst i närheten af Stockliolni.
genomgått Bariiavarn.
Betyg rek.
från förut iiiiiehafda p1 finiles.
Svar med uppgift orr till " 17 och 20 %-l1, SteiikulIct med goda betyg söker plats.
Svar till " Skolkökslärarinna " Sven- ska Dagbladets annonskontor, f. v. b. jtockholm.
bättre 19 års flicka öiiskar p vänligt hem, att deltaga i alla kommande husliga sysslor oc ses som familjemedleir., hels ildre och plikttrogen söker plats i iiingfru finnes.
Svar till " Smf godt hein, helst uppåt landet.
Svar ska ", adr.
Fliseryd.
~mbedes snarast till " E.
L.
1911 ".
4rIöf, Skåne.
Skolköks- och Slöjdlararinna Barnsköterska, mdervisningsvan i vad.
skolämnen Plats såsom husf ör s t åndariona i fint landthem, d i r husniode ILARARINNA till ett hems skötsel.
God löi skas.
Svar till " Pålitlig ", Lju- holm.
Lärarinna &gt;ch sprak söker plats.
Goda betyg.
nes, sökes af ung flicka a t svar till " S.
S.
", Jönköping p. r. familj, val kunnig i allt s o n mdervisar i skolämnen, språk, mu-; ik, söker plats.
Goda rek.
Svar Bildad, musikalis ' Barnvän ", Sv.
Telegrambyrin, Sthlm.
20-irig flicka af god familj C: plats 5 större egeiidom eller hem p i landet.
Villig del; Plats sasom värdinna alla förekommande göronifil.
) ch uppfostrarinna i hem dar barn nig i matlagning och sörniiac ' innas eller som sällskap och hjälp tyg finnas.
Famiijeniedlcm!
iökes af bildad dam.
Svar till " 32 till " Hurtig Jatnt !ancistösl ', k ", Strömsbro p. r.
A. Ströms KyrP, Ostersi~nd f: En tjuguårig flicka ned goda betyg och rek.
och som: enomgatt hush&amp;llsskola, önskar dats i god familj, helst på landet, lär tillfälle gifves att få deltaga i ~lla i ett hem förekommande gö-, omål, samt dar jungfru finnes.
ivar torde beniiget sandas till " S.
,.
", und.
adr.
S. Gumaelii Annons-) yr %, Stockholm, f. v. b.
' Syska.
Bildad tyska önskar mot fritt ivre plats som hjalp och sällskap pristgard eller herrgård p i lan- [et, helst i Dalarna och dar ung- lom finnes.
Svar " Kindergartnerin ", {ättvik p. r. ANNONSORER!
son1 tjänstgjort 6 ntiii.
i las; afven genomgztt kurs i mas: önskar för somniarcn lari~plig dition: biträda Ialtare \ lid bai medfölja p % resa e. d. Svai " Med.
kandidat ",;: ostfack S, gelholm.
God plats önskas nu genast eiIer sen.
en 29-årig landtbrukaredotter nig i enklare matlagning, h~ beten o. d., helst att p2 cgeii sköta mindre hushil:, skolh e. d.
Svar emotses tacksan " Maja ", Hallsberg p. r.; om genomgått Kristincliami Hushalls~kola, önskar plats o rr t mars.
Svar till " Signe ", ad tionsförcst.
Y. Andersson, Alec Ex. kvinnlig gymna snergisk, samvetsgrann ock ig, önskar plats i Sverige el Battre flicIta, andet.
Mångirig: praktik.
om genomgatt Nya hushållsskolan, .ekommendationer.
i ' rrllt kii inskar plats som hushillerska.
Go- ' ranska sprikets talande. '
!a betyg och rek.
finnes.
Sv.
.märkt iieddelar fru A.
Borg, ark.
C E.
A.
", p. r. Glöniminge, Oland örns Villastad.
Riks Söderti '
D A C N Y.
L e d i g tjänst. '
.ot musikalisk 0th af god famil or plats som sällskap och hjäll ensam dam, helst i Stockholn r dess närhet.
Svar ti!!
C.
241 nska Telegrambyrån, Orebro.
(SCT.
A.
2621965) g bildad) nusikalisk flick; kar plats hos äldre dam son: ris och sallskap.
Svar tilluKarin " .berg pr,.
P U.
n g flicka, Befattningen som tvättförestån derska vid ': (ristinehamns hospita blir ledig att tillträda den 24 näst kom.
april.
Lön 400 kr.
jämtc bostad med möbler ocli sängkläder värme, lyse, .tvätt och kost sam 125 kr.
i kostförbättringspengar Ansökan åtföljd af en kortai-e lef, nadsbeskrifning, präst- och läkare betyg samt betyg utvisande kom petens för platsens skötande ingif.
ves inom febr.
manad till öfver läkaren.
Barnmorska erhiller plats inst.
1: sta april inoir i genomgått realskola, önska] Abilds socken (Hallands län).
Kon, .s att läsa läxor med mindrc tant lön 300 kr.
janite förrättn.-era n samt undervisa i musik.
Någor sättning samt fri bostad och ved.
önskas.
Svar till " 17 ar ".
Katri brand.
Ansökan före 20 febr.
olm p. r. Abild, Arstad d.
18 jan.
1911..
Kommunalnämnden.
flicka, van vid sjukvård kar till varen plats hos tand: re att sköta instrument m. m r hos äldre, sjuklig .dam som p m. m.
Svar emotses fortas Iigt markt " Vårenu, Svensk: bladets Expedition, Sthlm, f. v. b H usförestdn darinneplats 2s hos ensam herre eller änke- i af bättre flicka .. som genom.
: husmoderskurs.
Ar kunnig att egen hand sköta ett hem.
Gods: g- finnes.
Svar till " Plikttrogen " Mullsjö.
; attre flicka, van vid husliga omål, önskar plats i familj I ~kholm som hjälp och sallskap r till " X.
", adr.
Fliseryd.
.ER / GA PLATSER.
iid vår tvättinrättning I r ledig till insökan.
Betyg, rekom.
och foto, iämte uppgift om alder och löne- inspråk insändes g e n a s t till At- vidabergs tvättinrättning, At " ida- berg.
MINDRE EGENDOM i natur skön liflig trakt i - södra Västergöt land, finnes plats ' nu genast för er enkel, bildad, battre flicka, sitt mo fritt vivre vara husmodern behjälp, lig med .alla inom ett.
hem förefal lande.
göronlål.
Nigon kunnighe.
i matlagning samt.
sömnad önsk.
vard, dock.ej nödvändig.
Svar jamtc foto.
ocli ref. sändes under adr " Familjemedlem ", Box 3, Ströms.
fors.
Proper ensanmjungfru erhaller plats i Södertelge.
Ford.
ringar: kuitskap i enklare matlag ning, servering, samt i öfrigt all1 som till ett.
hushåll hörer.
Svar med löneanspråk, foto., ' betygsaf- skrifter samt läkareintyg hvilka iiter- sändas, till " 2 personers hushåll1 ', Södertelge p. r.
I ett.
godt h e m rask och duglig, helst inellan 25- 30 år, kunnig i matlagning oc husliga sysslor sanit barnkär oc villig att ibland se till 6 ars .flick far nu förmhlig plats i liten fami som flyttar till Tyskland i var.
De som kan något tyska .har företrädc Jungfru finnes.
.
Goda rek .. fordra!
Syar jämte fotografi sändes till Bil leberga, postfack .18.
U n g dam, kompetent i svensk stenografi oc ' maskinskrifning (önskvärdt afvei tysk och engelsk) får genast an ställning å stort fabrikskontor Stockholm.
Egen händiga ansök ningar med betygsafskrifter sam uppgifter om ålder och löneansprå insändas till " Postbox 159 ' 1, Stock holm.
.
EN ENKEL, anspr&amp;k&amp;s, verklig barnkär, bättre flicka, får gena: plats som barnfröken, å mindr ' hotell för 2 friska barn om.2 och: L Alder,.
lönepretentioner, m. n, snarast till fru Ester Svahnström Kristinehamn.
p&amp; landet finnes till följd af sjuk- dom plats för en bättre, anspråks- lös och barnkär flikal ej från stad, 25 i 30 år, som tillsammans med husmodern vill ' sköta alla i ett hem förekommande göroniål; jungfru fin- I ENKELT LANDTMANNAHEh nes ej.
Fami: jen består af 3 per- i Västergötland, önskas en anspraks soner, däraf ett barn.
Anses som lös flicka, van att undervisa bar1 medlem af familjen.
Lön I5 kr.
i uti läsning, språk, musik och hand t Svar med foto.
och afskrift.a rid Flottans sjukhus i Karlskrona månaden.
Svar med foto.
till ~ ~ G o d irb.
ir ledig.
Lönevillkor: kr.
1: 50 p1 Hema, Skurup p. r. oetyg satiit löneanspråk till " Skogs lag, fri bostad och tvätt.
Reflek- ~ygd ", Sköfde pr.
: erande häri, som böra vara omkr. 30 år, kunna inlämna sina af alders-, ' rejd- och tjaristebetyg samt läkare- ietyg om god halsa och tillrack- iga kroppskrafter åtföljda ansök- i Uppsala, 2 pers. hushåll, herre cunnig i stenografi, helst äfven iingar före d.
1 nasta Mars till x h frii, får bildad, enkel.
hushalls-: yska och engelska, finnes plats ni van flicka plats som medlem af fa-; enast å grosshandelskontor i G f l e; jukhusintendenten därstädes.
.Föregående tjänstgöring vid sjuk- miljen, att tillsammans med hus- h a r med uppgift om * föregaendc inodern sköta husfiållet.
Hjälp till inställning samt 1önepr.etentione lus önskvärd.
ivätt och en gang i, veckan samt: orde inlämnas till.
" Maskinskrif - engöringar.
Vid.
Nya 1nack.-By- / erskau, under adr.
S. Gumaeli an: &amp; n, Brunkebergsg.
3 B, Sthlm.
ionsbyrå, Stockholm.
Badersketj ansten I tjäns temannahem ' För Maskinskrifuerski Teckning.
Fores t åndarinna 2s för Föreningen Värmland nslöjds försci ' ljningsaffär i Karl- i.
Tillträde den 1 nästa ' april.
npetent person ' hänvände sig rast möjligt till föreningens förande Kapten Hj.
NISBETH.
(S.
T.
A.
263716).
5terskeplats vid Allm.
Barnhuset.
lats som afdelningssköterska vid irnsafdeln.
blir ledig att tilltrada 1 april.
Lön kr.
500 pr ar i två ilderstillägg jämte fritt - e.
Egenhändigt skrifna ansök-: ar jämte betygsafskrifter, stallda öfverlakaren, kunna inlämnas - den 15 febr.
till amsalsföre- iderskan, fröken Maria Sundberg, A h.
Barnhuset, Stockholm.
- p Föres tånderskepla Isen.
PA Dam, som genomgåt TeckL skol.
iögre kurs, och som kan prestera) evis p i utomordentlig och idérik, kicklighet, erhiller förmånlig plats) å större tryckeriofficin i Stockholm.
svar till " Förmånlig " Sv.
l ' elegram-, yran. '
Medelålders hushållerska, Obs!
De billiga priserna.
Till 12 Öre mtr säljes ett parti Kulart;; om är val hemma i matlagning ixtra prima Congressgardiner 100 cm.
breda; amt kan med omsorg, pålitlighet Ulmogegardiner fr. 30 öre mtr.
Filt ocl) ch ordning sköta ett ungkarlshus- ichaggdukar, Bordvaxduk, Tråd 95 örc luss.
Foderdomestik 18 öre mlr.
Ett part ii11 där tvenne ' tjiinarinnor finnas,, attre tradgardiner i vackra mönster.
Bom ' rhåller fördelaktig anställning om !Ilstyger fr. 30 öre mtr .. Gingrnattor fr. 4: kre mtr.
Filtar, Oardinstufvar Helylle ioda rekotn.
och betygsafskrifter Bättre anspråkslös flicka, god kval.
i olika färger:.
tunna insändas till Klädesfabriken, heviot, Allt säljes billigt.
: unnig i enklare matlagning, villig Karlskrona.
.Slumplagret taga sig.
ett hems skötande, ej jröfre göromål, erhaller genast plats IIASTERSAMUELSOATAN 51, II.
Stockholm tvi personers hushåll (damer).
En bildad -.
[ek.
jämte foto och åldersuppgift ändas till 5.
E.
(#, Gnesta p. r..
allvarlig flicka,: tt medelålders fruntimmer, kunnig rnatlagning och öfriga hush8lls-: öromål, erhaller god plats h os arnlös familj.
Hjälp till de gröfsta ysslorna finnes.
Svar till Fru h m a Levin, Apoteket, Rainnäs.
Ar plats genast p i landet i. liten anlilj som hjälp och sallskap.
Kun- iig i enklare matlagning och helst ifven med sömnad.
Familjenied- em, någon lön.
Jungfru finnes.
h a r till fiB.
", p. r., Jularbo.
GYNNA ALLTID DAGNY!
ANNONSORER!
- Sprid Veckotidningen D AGNY!
De ' po.sition Sex priikt&amp;a iifventyrsbifcker f6r barn och ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samlirig Tsarens kurir.
Parzival * Sagogrottan i Sagoskogen.
Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg - STOCKHOLM. '
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
- Berättelse för barn och ungdom.
fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Den hemlighetsfulla iin.
Hjälten bland hjältar; Wirens utsökta ' PARFYMER, eleganta daniers förtjtisning .. Charles G. Gordons lif och stordåd, - A. '
G. Wirha Tvill- .och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.
- (afven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling, Hvarje elev disponerar en symaskin - - - - - - - - Folkskolans Barntidnings Fierlag, Stockholm.
(Stina Quint.
: KARIN EGNER, Utbildningskurser m. m. Sibylleg, 36.
Hörnet af Karlavägen R.
T.
35 30.
A.
T.
21004 ~ u n t l i ~ och a skriftliga I upplysningar genom - Nybyggarna i Kanada.
Lektioner i Linnesomnad arbetsomriiden.
~ ise Ganner.
304 sidor, $3 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- pris 75 öre.
Berättelse för barn och ungdom.
Bear- - -- behing efter Kapten Marryat af Anna austafsson.
206 sidor.
3g illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Erhålles i hvarje bokhandel eller direkt fr %n Erhalles i hvarje välförsedd parfynihandel samt direkt frän I I af Harald Ostenson.
303 sid .. 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris Konstslojdsfor~aijning~ I skandinavisk Klarabergsgatan, Tidskriften Dagns Hela argangar (1887, 1889, 1892-93, 1895, 1900, l!
- 05) till kr.
2: 50 och lösa häften till 30 dre i Allm.
Tel. 7 43.
Fr. o. m. den 30 jan.
realisera: F r e d r i k a - B r e m e r - f ö r b u n d e t s byrå, Stockholm.
ritade brickdukar, lysdukar, natt- 27 STOCKAOLM.
I Förbundets ~ y r å 1;, 1.
DAMER!
.
5 4.
Drottninggatan.
.
.
påsar, dukar, kuddar m. m. i äldre mönster, stufvar af kläde, boj, stra- maljer och band, rester af garner och silke samt målad och omålad träslöjd m. m., allt till mycket låga priser.
e H Arbeta för Dagny i Blus N: r 1103 af ' hvit yllebattist med K O S T Y M - A T E L I E R.
r iko.smakful1spets- MASKINBRODERING garnering endast 4.25.
Dessutom föra vi ett rikhaltigt lager af ny- S 1 Drottninggatan 5 3, t tro silfver, dam-, herr- o. barriunder- Sysfrarna Johansson.
kläder, mössor, alla slags tyger o. Riks och Allm.
telefon.
väfnader, mattor, filtar, sängtäcken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- gar, sa begär genast priskurant o. gör Edra inkop hos oss!
Ni får då HERM.
HAMNQVIS ' I genast bevis pa sanningen af våra Kiingl.Hoffotograf.
affärsprinciper: enbart extra prima 11.
Stockhplm.
vafor, noferade till lägsta tänkbara.
~iblioteki~.
priser!
VANGAFVAN, Vasagatan 1 dussin kabinettsfotografier, mat 15-17, Stockholm.
papper, 12 kronor.
Kurser.
i barnavard i e Inneh~llsf orteckning.
Dagens nummer innehibller r Edvin ~ergs Förg y lleriaf fal för flickor, som slutat sin skolghg, samt äfven för andra intresserade - Etablerad 1891 - äro anordnade vid Engelbrekts rekommenderas vördsamt.
Barnavårdsskola, valhallavägen 102, Stockholm.
Allm.
te1 1.66 79.
Prak- Obs.
!
Gamln möbler renovera!
tisk och.
teoretisk undervisning.
- Anmälningar och vidare upplysnin- och förgyllas.
gar hos föreståndarinnan, kl. 9-1 1 45 Nybrogatan 45. f. m, I I I Fredrika-Bremer-Förbandet: Drottninggatan 64.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sj~~kskllterskebyrd: Tmnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
A h.
tel. 82 1 1.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 11-4. genom att gynna dess annonsörer I Kvinnaira och de högre imbetena.
könere~ferin~skommitté~ betänkande.
K m prsstitutionen afskaiffas?
Af G.
B.
A n m Bugge-Wicksell.
Af Ann Margret HoIrngret~.
Gift kvinnas deklaration.
B m w och unagdomsböcker.
Rec.
af Aimna H Q ~ W Z.
R8strättsutredningen.
Ett Internatiomelit rbsträttsstaadar.
F8r hemmet.
Notiser.
.
F6renimgsmeddelanden.
I Prenumeration i % Dagny sker i % narmaste postanstalt eiier bokhandel; b
