# ID: svediakorp-per526
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,002
# sentences: 1,031
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Som bilaga medföljer prenumerationsblanketter.
k, ..,.
.
Stockholm d e n 1 4 Dec.ember 1911.
N: r 50.
I 1.
1.
^.
C..
;.
:: ' ...
.
.
.
X ' f, ' " 4: e arg.
I Prenumerationspris: Redaktion: Redaktör o. ansvarig Expedition ~nhonsurls i - utgifvare: - 11, ir.
h.
2: 50 Mlstersamuelsgatan 51, a k. och Annonskontor:.
15 &amp; e ' k mm.
E L L EN K L E MA N,,,,, 3: 5 0 1 ~ 4,, ..,, 1: s Enkel spaltbredd 59 mm.
Telefoner:.
Mwsamuelsgatan 51, m bo Marglnalannons under Löinummer * O Mottagnlngstld: w.
63 5 % W&amp; l * m. mm: s höjd per gäng 10: kl. 11-12.
Prmumeration s k a sivit1 l Rabatt: 5 ggr 5 Oio, 10 ggr 10 ' k, landsorten som I Stockholm i.
Post- och telegrafadremi: 20 ggr 20 010 50 gr 25 ' 10 .. drmaste postanstalt eller bok- Annons bör ' vara Pinlamnid DAGNY, Stockholm.
.
senast mllndag f. m. handel.
Utgifnlngstld hvarje torsdag.
Sthlm 1911, P. Englunds BoMr.
111 814 ...
L. kr.
k 50. '
- - -.
- K v i n n a n och pressen.
F.
ör m h g a år sedan läste jag i Jules Lemaitres " Les contemporains " följande ord om M: me de Sévig- 116: " Cette blonde réjouée, expansive, drue, d ' un sang passionné, cett~ femme trop bien portante, .vewe i vingt- six ans et quii demeura évidemment honnete, eut pour exutoires ses lettres - et M: me de Grignan:.
.
.
M: me de Sevigné a passé sa vie i adorer une Ombre, et cela la détoulma de mal faire. "
Jag minns ännu hur ohyggligt krassa de orde11 verka- de på mig.
Det var ett sätt att bedöma ett konstnärligt arbete som jag dittills icke haft en aning om.
Nar, tänkte jag, skrefs något dylikt om en man?
Skulle man s&amp; närgånget karakterisera en manlig diktarpersonlighet, som inte visat särdeles besynnerliga tendenser?
Detta matte vara något för Juiles Lemaitre egendomligt.
Jag trodde nämligen på den tiden att kvinnor bedöendes, p&amp; s a m m a sätt som man, fastan de visserligen icke visat sig lika dugande.
Jag kände inte till kvinnosakens dystra antecedentia.
Annorlunda blef det da jag kom att sysselsatta mig med studier från gammal tid.
Jag lärde känna den gam- la pressens, kan man saga, omdömen om kvinnan.
Och efter det förvånlade mig ingenting.
Jag såg romerska satiricis uttalanden, kyrkofädernas omdömen, Tertullianus, Cyprianus, srom jul t. ex. sade sig mer ilska basiliskens hväsandie an kvinnosång; jag hörde medeltida latinska författares omdömen, jag las-,; ", I ' te medeltidens franska satiriska dikter och borgerliga " noveller ", oftast osnygga smA berättelser,.
' som aldrig borde vunnit nigon pu,blik men som agd ' e en mycket stor sådan.
I " Roman.
de la Rose " sägs det exempelvis: " Hvilket tvång är ej äktenskapet.
Ej ens den.
hedeilligas- te kan älskas u h n obehag.
Nej, Iiit oss återgå till de tider d i allt var enkelt och okonstladt.
' Da nu n a b e n vill ta ut sin rätt; är lämpligast att bedraga den varel- se som är skapt att bedragas.
Ge henne några föga kostsamma frukter och uppträd för öfrigt blygsamt.
.
En tår i ögat skadar icbe; bruka lök, eller, om lukten rö- ju dig, din egen saliv. "
- I " Äkt-kapets sju fröjder " inndhåller " den första fröjden " bland annat ' hur på en fest en ung fru finner att de andra damerna äro batt- re kladda h hon.
Hbn begagnar sig af sini mans sva- gaste ögonblick för att ' påpeka detta.
Hon1 klagar och beskarrnar sig öfver att hon, trots sin höga börd, varit sämre kladd än de öfriga, och hon beskrifver i målan- de färger toaletterna, som alla vor0 efter nyaste mod,et, etc., etc.
Detta nu blott för att namna tvänne mycket lindriga exenlpel.
En finsk professor har tagit sig före att visa sam- bandet mellan denna äldsta franska berättarkonst och nutiden^ Anatole France.
Han har ännu ej fuillbo,rdat sin studie, men hvar och en som ar något in,ne i för- Iiållandena ser, äfven detta arbete förutan, sambandet.
- Anatole France!
Vi ha med honom fått in1 .i Sverige '., (',
* Frankrikes okynnigt mnstandiga kvinnatudier.
De ha kommit hit och har fått sina eiterbildare.
Och det lege- ra, af djupt förakt präglade behandlingssattet af kvin- nan i vår svenska press ar i mycket, en utl ' 6pare af den- na franska litterära cynism.
Man ser det mycket starkt utpragladt hos dem, som taga sina förebilder fran Frank- rike *.
Fastan äkta svensk grofkornighet ocksa ar att rakna med.
Det finnes emellertid afven ett annat moment att ta- ga i betraktande, da frågan ar om pressens kvinnoför- m a n d y r k a n. Dmna har i vårt land, o m akt jag ej misstager mig, tagit mycket stark fart dter 1905.
Förut var den politiska horisonten vidare, man hade mer yttre svarigheter att bekymra sig om och sysselsat- ta sin fantasi med.
Ar 1905 blef horisonten trängre - man vänder sig inat, tänker mer p2 sig själf och man blir afven smaaktig.
Man känner också behof af att ha nagra syndabockar.
Naturligtvis maste kvinnan bli en.
Ett tredje moment ar detta: man ' börjar frukta kvin- norna.
Tank om de skulle tillvalla sig nigon makt.
Det ser ut som om de niirrnade sig ett mål - rösträtten.
Det låter sig i de flesta fall göra att rubricera in det ena eller andra anfallet pa kvinnan under den ena eller andra af dessa rubriker.
Under den f6rsta hör allt det myckna ordandet om att kvinnan ar kvinna i den bemärkelse att hon så godt som uteslutande ar till för att behaga mannen.
Ett gan- ska betecknande specimen för detta slags skrifverier ar följande, scm förekm i en af vara större stockholms- tidningar under röstrattskongressen i somras: " Den syd- ländska kvinnan ar och fiirblir dock alltid k v i n n a, varmblodig,.
nyckfull, passionerad, en Santuzza i sin svart- sjuka, m Carmen i sitt temperament.
Kulturen har har ej maktat döda v i l d i n n a n, allt det vida, irrande och oberäkneliga, som alltid slumrar p1 djupet hos kvin- nan. "
.
Jag skulle mot denna tirad - sh utomordentligt be- tecknande - vilja satta ett par ord af Taine.
Han ta- lar pil ett stalle om forntida och nutida heroism.
Den forntida, da man slog&amp; mct ytlre fiender, den nutida, da ' man har en inre fiende att sliiss med, en fiende som slumrar pa djupet hos h v a r j e människa.
Taine kal- lar den " le grcs singe lubrique ".
- Nietzscbe säger: " Die wilden Hunde bellen in deinern Keller ".
- Enligt det vanliga omdömet i pressen @ .iller det icke för kvin- nan att söka kufva detta odjur, nagot som annarsmas- te anses som en allmant mänsklig plikt.
Atmin~tone sy- nes det sa, ty da kvinnan som vildinna ar under be- handling, få vissa tidningar en rent af dityrambisk flykt.
.
Jag minns en dylik beskrifning af marockanskan.
Och säkerligen kunna mina läsare ilr sitt minne framdraga flere liknande exempel.
.
Intresset för henne som " kvinna " är så stort att det slukar hvarje amat intresse för henne.
Alla andra ny- anser försvinna fiir detta enda.
Se har ännu ett stycke ur den ofvan citerade artikeln: " Och dcck komma de till korta, och all kunskap och makt och Itlokhet bdydtli.
föga emot det som alla länders och tiders s c: 11 r!
a h i n - nor haft gemensamt, skalfvande och ointagligt, s i h d t och förödmjukadt och dock så oandligt stolt och starkt, det dåraktiga, outgrundliga, klappande hjärtat. "
I jr en teaterrecension af en kand fransklagd kritiker grip (: ?- jag följande, som genom sin intensitet i uttrycket visar intresset.
Det ar fråga om 99Tihis99.
Karnan i skadespe- let intresserar nippeligen recensenten.
Han vandcr sig åt annat håll.
" Man vill ", säger kan om I (vinnoriia i dramat, " ha en känsla af att de hänsynslöst slösa med sina fagra och starka kroppar, vacklande m&amp;an sin lyst.
nad efter man och efter makt ".
Och i samma recen- sion, pa tal om ett annat skådespel: " Hon Atergaf den kvinnotyp, som de flesta man älska och som därför tor- de ha stor möjlighet att stå sig i kampen for tillvarori.
Bara hennes satt ait saga: ' Så trAkigt att jag skall w- ra dum ', med en ödmjukhet af akta slag, var en glans- punkt. "
- Ofverallt i dagspressen ser man exempel p2 detta bo traktelsesatt, ofta förenadt med nagot svenskt ratt i tonen.
" Jag har alltid ansett professor Kjellén vara en farlig karl för fruntimmer ", utbrister m kind pseudonym i cti stockholmstidning.
Och densamma yttrade sig p i följan- de satt i somras, då Rosika Schwirnmer p2 Musikaliska Akademien uttalat sin förvåning öfver bristen pä man vid kongressen: " För min del tror jag, att tant Sch \ virn- mer, da hon varit ute och tittat efter man, inte stbi: i de Stta krokarna ".
Siidant skrifves ofta af dema p s ~ i d o - nym.
Man förvanar s i g öfver att en tidning med sjalf- aktning tager in det.
- Så komma artiklarna I [a; rds- ortspressen, och manga afven verkligt hyggliga kixjat.
ha mycket roligt åt deni.
Man ser i hela detta slags vardesattaiide cch b&amp;- mande af kvinnan huru en viss art af man med makt i pressa vilja att hon skall vara: för deras nöje, för att passa med deras bekvämlighet, deras bekof af firg starka klickar och klatschar i lifvets M a, utaa större haii- syn till om detta deras malande Öfveraisstämm~i~ rned verkligheten.
Det som icke passar ihop med deras smak och önskningar betecknas som undantag.
En menings- frände till mig skref en gång i en af de större stock- holmstidningarna om en intervju, som hon haft med Mona Lisa och några andra kvinnliga berömdheter.
Mo- na Lisa omtalar dar för henne att hennes leeride i n - g e n t i n g, betydde.
" Men ", tillade hon, " tala för all del inte om det, ty mannen vilja att det skall betyda nag~nting~~.
Mannen vilja också att kvinnorna skola vara val kladda, och de vilja att de skola tänka mycket p i der.
Daraf det ofantliga utrymme som bereda iit mo- dek+6nikoma i våra tidningar.
Men &amp; andra sidan ar det dem ett nöje att reta kvinnorna för deras lyxbegär, sedan de eggat upp det.
En stockholmstidning anföl- ur " Times9 ': " Det talas mycket i dessa dagar om kvin- nans syn på tingen.
Men fast hon gång på ginng talar om hvarför hon bör ha rGstratt, säger honaldrighvar- för hon ar fast besluten att använda stora Iiattar. "
-. '
- Jag har naturligtvis ej härmed menat att i Frankrike skulle finnas n8got allmänt utbredt kvinnoförakt.
Juvel-, Guld- 8i Emaljarbeten,) D A V I D A N D E R S E N gL Comp.
l l ~ ~ ~ l e l -.
51 65.
BIKUPAN ~larabergge~acn 21, Stockholm.
Ri k-Tel. 60 79.
Alla slag af svenska fruntimmershandarbeten.
Linneiitstyrslär pH bestallning.
Markning utföres.
Order till landsorten cxpedie- ras skyndsamt.
Jag vill icke fördjupa mig i den strid, som fö,r kort tid sedan uppblossade i rn~defrågan~.
E t t ar visst.
Det ar i allmänhet icke de sjalfförsörjande kvinnorna, som bara de extråvaganta toaletterna.
En val sydd, smakfull dräkt, som icke stiger till mycket stora summor, anser jag hvarje kvinna ha ratt att bara, i fall hon kan be- tala den.
Det behöfver inte alls berusa henne att vara val kladd sa som nämnda artikel i " Times " saga: Vack- ra kläder gi5ra henne lycklig, som om hon befunne sig i en tillvaro langt borta fran lifvets hvardagligzileter. "
Men, olyckligtvis, som man ar kladd, så blir man hadd.
Och det kan för den som skall vara ute bland människor vara nöldvändigt att nagot tanka p&amp; sina klä- der.
- Denna fråga och hvad därmed sammanhänger &amp; minner mig för öfrigt om nsågot som berättas från medeltiden.
Äfven dA hade, i synnerhet under medelti- dens senaste århundraden, manga kvinnor kommit till en sjalfstandig stallning i lifvet.
En del slöto sig till- sammans och bodde ihop.
Så länge torftighet ritdde i dessa kvinnors hem, hade man ingenting att saga, men det väckte skarpt ogillande, att da simmanslutningarna blefvo förmögnare, en viss komfort infordes: att en &amp; a- narinna utförde grofsysslorna osbi att silfverpjäser fun- nos, sakfij~hallanden som ingalunda klandrades i de bor- gerliga hemmen.
Emellertid, man bör vara rattvis.
Jag ger allt er- kännande At följande passus i en tidning: " Talarestoleni bestegs af hr Carl Persson i Stallarhult, iförd en smak- full snusbrun kavajkostym, homespun, med askgra hals- duk, tätt öfversållad med sma hvita noppor.
I hölgra kavajfickan var lätt fastad en röd ostindisk näsduk.
HA- ret iippstruliet och nedfallande på ena sidan (style an- cien régime) ", men detta blir en pik åt tidningarna själfva.
Det andra momentet vi ha att betrakta ar m a n d y r - k a n och önskan att under sm&amp; förh&amp;: landen kanna sig som härskare.
- Det sags att eget beröm ej +ktar val och att den enskilde, hus framstaende han an ma vara, icke biir framhafva sitt eget jag.
Men det stiger nu fös tiden en rökelsedoft sa stark från mannens altaren till m a n n e n, att den vill kväfva hvarje försölk till utveck- ling hos kvinnan.
Hos några tager sig denna kult nara nog &amp; ande former.
Man söker framleta manligheten afven hos föga manliga individer och later gärna höra " Er war ein M a n n.
.
. "
- Alla goda egenskaper utom skönheten anses som manliga.
Sa.
betecknade ju Weininger de goda som manliga, de daliga som kvinnliga.
La Bruyere redan sade " Une bdle- femme qui a les qua1iti.s d ' m.
hon- nete homme est ce qu ' il y a au monde d ' un commerce plus délicieuoc: l ' o n t r o u v e e n e l l e t o, u t l e rné- r i t e d e s d e u x s e x e s. ' '
- Det ar dock en smu- la dörsynit af de man som så göra att tillvälla sig a l l a goda egenskaper i stallet f6r att erkänna att de äro all- mäFm&amp;kliga!
- En mängd exempel härpå finnas i dagspressens små.
artiklar och notiser.
" Mannen?
', heter det p i ett håll,, " har monopol på humorn, i det den i allmänhet åtföljes af en förståelse af tingens all- manna sammanhang ".
- " Kvinnan vördar inte lagen på '.
.. - samma satt som mannen gör ", ar ett annat exempel.
Se har UT en engelsk tidning: " En genomsnittskvinna ar icke frigjord.
Hon kritiserar icke lifvet.
Hon ger icke uttryck åt sig sjalf i sina ord. "
- " Den kvinna, hvars na- turliga instinkter ha fritt lopp, anser icke något s p e l viktigt (spel afven taget intellektuellt). ' '
Eller: " Hvad man befarar af kvin: nan ar oemottaglighet för rättfärdig hets- och förnuftsskal ", etc etc. I Göteborg och i Stockholm.
brinna bålen till man- nens ara högt.
Hör ett yttrande som detta: " Hvad, an- g i r de speciellt kvinnliga uppgifter, som skulle skötas af kvinnan i riksdagen, så lär det icke kuana påstas, att mannen iiro mindre än kvinnorna skickade att sk&amp; ta sin qgna hems (!)
intressen. ' '
Ett u~tslag af denna mandyrkan sarskildt sådan!
den visar sig i sin konacentrerade form ar förakt för all kvinnlig verksamlhet utom d e n som yttrar s i g i afi föda - och, möjligen, uppfostra - barn.
Annars häcklas hvar- je verksamhet.
Se har ett referat af ' ett röstrattsmöi.e år 1905: " Sedan ytterligare elt par miissförstiincl uppstitt mellan ett par talarinnor och en tal.
beklagat att f&amp;- ningen för kvinnans politiska rösträtt anordnade t r a b möten sadana som det pågående, förklar.ades den ' teo- ratiska ' diskussionen, som delvis fördes ' privat ' med ett par tre talare samtidigt, afslutad. " '
- Ett referat af red.
Hallgrens angrepp pA kvinnorna vid studentafton.
satt, med p2 Stockholms Högskola slutar p ~ ' följande anledning af de applader, hvarmed red.
Hallgren bel&amp; nades: ' " Samarbetet med kvinnliga studenter vid våra hög- skolor i Stockholm synes alltså icke öfvertygat.
majori- teten~ om kvinnans lämplighet för offed3ga varf. "
- Eller b a d sags om följande referat af dr Gulli Petri- nis föredrag om de proportionella valen, ett föredrag som var s5 godt, att manliga rösträttsföreningar kallat henne att hålla det inför dem: " De operationer som den ärade doktorn utförde p i den svarta taflan inskränkte sig till division af hela tal och af bråk, hvilka rak- nesalt torde vara tämligen.
kända, åtminstone för det manL liga Sverige.
F6r öfrigt hade den ärade doktorn bort framhålla, att de där räkneoperationerna ' alls.
inte angå den gemene valmannen utan att han enligt ifragavarande metod kan rösta fullkomligt i sitt hjärtas enfald -. "
.Re-, ' flexionerna göra sig.
sjalfva.
Det har Junnits s t h e synpunkter.
Jag kan icke ne- ka mig nöjet att ur Erasmus Rotterdarnus pil svenska utko,mna " Förtroliga samtal " göra några citat.
Jag ta- ger dem ur ett stycke benamndt " Abboten och den lar- da " - Abboten Antronius finner hos fru Magdala en myckenhet latinska böcker och förargar sig daröher samt öfver kvinnors lärdom.
Ett replikskifte äger på grund haraf rum som i viss man ar tillämpligt afven p i var tid.
Antronius säger t. ex.: " Att äga vetande hölr icke kvinnan till. "
- " Slända och spole äro .kvinnans redskap ".
- Magdala invänder häremot att kvinnan val behöfver odia sitt för- stand för sina maktpiliggande uppgifter att.
sköta ett hiishall och undervisa sina barn.
" 0th förstand får jag af böckerna ".
- " Jag kan fördraga böcker ", svarar Antronius, " men icke latinska ".
Och då hon fragar hvar-.
för, svarar han: " Darför att detta språk kke passar för kvinnor ". '
Magdala frAgar åter hvarför; Hans svar och hennes blifva då: Antronius: " Men sadan är allmän- na meningen, och det ar ovanligt att en kvinna kan latin. "
Magdala: " Tala icke ' om allmänna meningen, denna den sämsta af alla r$dgifvare.
Hvad frågar jag efter sedvanan, läromästaren i alla onda ting!
MA man vänja sig vid hvad som ar riktigt; p i sa satt blir det .ovanliga vanligt, det obehagliga behagligt.
och det som syntes opassande passande ".
Vi ha slutligen det motstand som härrör af det po; Iitiska laget och öriskan att förhindra kvinnornasfram- marsch.
- Vi ha en mängd exempel på detta slags mot- stånd i pressen.
I England kunde den gamla röstratts- föreningen, som använde stilla arbetsmetoder, icke få in något som helst i pressen, icke ens en mtis.
Man blef därför nödsakad att gripa till andra medel, och s5 upp- stodo suffragetterna, som arbeta på sitt öfverenskomna .satt, metodiskt i sin art.
Nu har den .engelska röstratts- rörelsen genom denna suffragett-taktik, som naturligtvis iiiiiste uppväcka mycket blandade känslor, kommit ti1.l den betydenhet att " Standard " från den 3 oktober detta ar börjat med en ledare i.
hvarje nummer öfver kvinnorö- relsen.
.- - " The Tribune ' s " föregående forsök i den vägen hade.
strandat.
- " Kvinnorörelsen ", säger " Standard ", " har nu.
blifvit en så betydande rörelse att den enligt var me- ning.
bör ägnas närmare uppmärksamhet ".
- Men som sagdt, härför har man att tacka suffragelterna, de förkättrade, hviikas handlingar kallas vidriga och hy- steriska, hvilkas kläder t. o. m. kritiseras.
- Det tala- des en sgang i " Black and White " om en suffragett-hatt, som var " nästan brottsligt ful ".
- Alltnog, deras tak- tik - siar an.
Och man tar i.
en tidningi snarare in det minsta " illdåd " .af en suffragett an nagot af starre ge- digenhet * rörande kvinnosaken.
Californien, far rösträtt.
Därmed tiga tidningarna.
Men en suffragett slAr in en fönsterruta, och det gar genom världspressen.
I allmänhet sparas i pressen en obenägenhet att be- ' handlas,!
allvarligare företeelser inom kvinnavärlden.
Nar Amsterdam= och Londonhkongressema ägde rum, ingin- g o inga officidla telegram, utan hvad som stod att läsa därom i pressen, sändes in af röstrattskvinnor.
Köpm- hamnskongressen 1906 ignorerades af danska landsortstid- ningar.
Härvid bör dock namnas, att vid 1911 års, denna sommars, kongress 60 danska tidningar baffat af- tal med skilda personer om korrespondenser fran kon- gressen.
I Danmark anftires detta som ett af de tydli- ' gaste bevisen pii att frågan gatt framat i Danmark.
Vi ha dock sålunda vunnit nAgra segrar.
Och har i Sverige sta åtminstone tre tidningar på var sida: Da- gens Nyheter, ~arlstadltidningen och Gefle Dagblad.
- Ett önskemål ar nu att hvarje kvinna söker bidra till att f i in goda och vederhäftiga artiklar i dagsprmen.
En början i denna riktning ar redan gjord i .och med lands- föreningens artikelserie: 12 ariiklar om aret i rösträttsfrå- gan har begärts af ett antal tidningar och levereras ge- nom fru Lindh i Gefle, som står som redaktör för den- na serie.
' -.
.
Radikalmedlet ar svårare att n %: makt 9 pressen.
' 1 ' y pressen regeras af kapitalet.
En ekonomisk samnianslut- ning af kvinnor vore utmärkt, cm den lafe sig göra.
Allt hvad garas kan bör göras.
Allmanna opinioner-i bildas af pressen, och de som ha makt i pressen önska icke kvinnornas utveckling utan snarare deras uiidei * yc- kande.
Ty ser man ut Cfver pressen marker rnazm, 2 % Z det stora hela kvinnorna på arbetsmarknaden och i Itvinno- rörelsen öfver hufviid icke aga dess sympatier.
För de kvinnor, som vilja utveckling, finnes gcdt om n$l.sting, förvrängningar, förvridningar.
- Jag minns t. ex. hr ii^ i somras B en större stockho1mstidning parallellt mcd de d- ficiella meddelandena från kongressen ingingo små gif !iga notiser, som varo zfsedda att förtaga verkan af de sa- varliga meddelandena.
Hela denna riktning i pressen går ut p&amp;, medvetet eller omedvetet, att nedslii vårt mod.
Man pekar på livad kvinnorna förmatt göra.
SA litet ha ni kunnat uträtta.
Aldrig komma ni att uträlta mer eller n5 en hiigre ut- veckling.
Vi man g2 mot allt högre och högre r-dil i intellektuellt och.
moraliskt hänseende.
Ni st5 kvar p2 er låga standpunkt.
Försök inte att nA högre.
Stanna dar iii äro.
Och man kunde af detta bli frestad att gii- ra som den, hvilken blott hade fått e t t pund - g2 och gsäfva ned det.
Och dock, om man förvaltar detta pund val, kan man fiirvärfva ännu elt och åt ett efterf6ljande släktes kvinnor lämna tvenne pund i arf.
A4; dnniskari 2r mäktig af en obegränsad utveckl ' ng.
Men de som af egoistiska skal vilja hindra en pxsonligihet friin att fritf utveckla sig äro skam värda.
Låt c s aldrig bry oss om deras ideal af kvinnan utan se framåt och vandra h m - at att utvecklas till en sann mänsklighet.
Om vi ej bry oss om den allmänna opinionen blir, som Erasmus sa- de, " det ovanliga vanligt, det ob~hagliga behagligt, det som syntes opassande passande ".
Kerstin H i r d af Segerstad.
I Aornya i tid prenumerationen för 1912.
Med dagens nummer följcr prenumera- tionsblanketter pd Dagny och få vi på det vördsammaste uppmana våra ldsare att for- tast möjligt verkstalla prenumerationen för nista år.
Upplagans storlek kan darigenom Iiittare beräknas och intet afbrott behöfuer upgstd i postbefordringen.
Reglementeringsfkågan in- för Stockholms stads- fullmäktige.
nämndens.
utlåtande partiskt och vilseledande.
Med an- ledning af den upplysning Ofverst~thållaren vid diskus- sionens början gifvit, ansag doktor Bratt emellertid.
bäst att ingå till K.
M: t med begäran att ifrågavarande del af polismästarens instruktion måtte upphäfvas, hvarför han yrkade afslag siväl på beredningsutskottets som1 reser- llt oftare hafva under de senare åren vid behand- vanternas förslag och i stället föreslog en .. skrifvelse till ling af frågan om anslag till p o l i s m prostitut ' lons- K.
M: t i angifvet syfte.
Detta förslag blef också stads- afdelning hos Stockh !olms stadsfullmäktige yttrandeni fram- fullmäktiges beslut, då med 49 roster mot 38, hvilka tillföllo kommit, som visat att reglem~enteringens aktier vore i utskottets afslagsyrkande, beslöts att ingå till K.
M: t starkt sjunkande.
Både dess sanitara effektivitet, som val med en skrifvelse för att begära upphäfvandet af den skullle vara systemets raison d ' etre, och dess laglighmet ofvannämnda bestämmelsen uti polismästarens ' i.nstruktioa.
ha befunnits minst sagdt on~tvistliga, under det icke ens Det torde böra antecknas att samtliga ' kvinnliga stads- detta varit fallet med dess bristande humanitet och so- fullmiiktige tillhörde majoriteten.
ciala orättvisa.
Särskildt tydligt framträdde detta uti dis- " Det starkaste intrycket ", säger Dagens ' Nyheter, " af Izussionen om statförslaget den 17 september 1910, da den långvariga diskussionen var den vanmakt, hvarmed hr Fritz Lindqvist gjorde ett bestamdt yrkande, att alla försvaret för reglementeringen sköttes.
Betänkligheter, be- för upprätthåillanlde af pflxtituitionspolisens verksamhet tänkligheter, det var den1 hela kvällen ljudande refrängen, afsedda och af hr Lindqvist till ett belopp af 24,950 utan att ens några försök gjordes för att klart fomu- kronor beräknade anslagsposter skulle ur staten uteslu- lera hvad man fruktade.
Det var påtagligt, så förvå- tas.
Vid anställd votering samlade hr Lindqttists yr- nande det kan vara efter all diskussion i ämnet, att in- kande omkring sig en minoritet af 23 röster, hvaribland gen af de talare, .som trädde fram för att tala för beva- 1 kvinnlig, under det 56 röster, bland hvilka märkes d r randet af status quo hade riktigt satt sig in i ämnet, Walfrid Palmgrens, yrkade afslag p i hr Lindqvists fram- såvida inte deras svaghet berodde på att det ä r omöj- stallning.
ligt att uppleta.
några skäl för institutionens behållande.
Frågan har under å r 1911 p&amp; ett ännu mera ingå- ~e~lementerin~svänr&amp;na visade sig i alla händelser ende sätt inom Stadsfullmäktige åter kommit på.
tal.
Tren- orubbliga i sin tro, hvilket syntes daraf, att efter en full- ne.
läkare, hrr Laurent, Bratt och Buhre hafva uti ständig rasering af allt som från det hållet anförts det ändå motion yrkat på indragning från och med år 1912 af fanns 38 af 87 kvar, som mer eller mindre frimodigt det till bortlit 40,000 kronor beräknade anslaget till pro; sade nej till reformen. "
stitutionspolisen samt hemställt att at de funktionärer, A. H-r.
som genom åtgärden blifva utan sysselsättning, annan sådan skulle beredas.
Uti beredningsutskottet blef motio- nen med en rösts niajoritet afstyrkt.
Minoriteten, be- Notiser,.
stående af hrr Bendixon, Oskar Eklund, Tengdahl, Palm- stierna.
odh Lagerh: o~lm reserverade sig och hemställde Vetenskapsakademiens stipendier.
Det Beskowska sti- att anslaget icke skulle upptagas i staten för år l913 samt att vederbörande i god tid under år 1912 skulle inkom- pendiet har af Vetenskapsakademien tilldelats d r Naima ma med förslag till de ändringar, som af ett sidant be- Sahlbom för undersökningar öfver svenska källvattens radioaktivitet.
slut kunde påkallas.
Hälsovårdsnämnden, som uti sitt utlåtande anförde att reglen~enteringskommittien icke från- L.
K.
P.
R: s Centralstyrelsemote kommer att aga rum känt reglementeringen ett visst sanitärt varde och som i Stockholm tisdagen den 9: de och onsdagen den 10: dk därjämte framhöll att den kungliga komnlitténs förslag än- instundande januari.
nu icke varit föremal för pröfning af andra sakkunniga, hvadan någon allsidig utredning ännu icke kunde an- ses fiireligga, hemställde, att motionen matte afslas.
Motionen var före pA Stadsfullmäktiges sammanträde den 4 december, dirvid debatten öppnades af öfverstit- hållaren, som vinrade om att reglementeringen här i Stockholm hvilade på en bestämmelse uti Kungl.
M: ts instruktion till polismästaren af den 20 maj 1868 och som framhöll sina betänkligheter vid att under sådana förhållanden utan vidare indraga anslaget i frliga.
Un- der den med öfverståthå8larens erinran inledda diskus- sionen kritiserade friherre Palmstierna, n ?otionären dok- tor Laurent, hrr Bendixon, Warburg och Lindhagen reg- lementeringen från olika tider, men ' den mest ingaende kritiken synes systemet dock efter tidningsreferaten att döma hafva erhållit af dr Bratt, som fann ~älsovårds- A I - - p Ln ny prenumerant skaffad af hvar och en af tidningens nuvarande prenumeranter fördubblar med ens upplagan.,,
veck0 tid~zi~zgen Dag~y; s femte å ~ y å z.
.
, D e t som vi härmed ande falla nåra läsare.
Tid- ni~zg-e ?z kommer att som hitinCidls utgå med 52 Marie Curie mottager Nobelpriset.
A r det verkligen hon, den världsberömda pristaga- .rinnan?
Delma späda gestalt i den svarta dräkten, Till syfte och GznehåCl förblir den o förädrad, som så skarpt kontrasflrar mot festpublikens mondäna elegans!
Jo, det ar ända så vi tänkt oss henne, den för kvinnorna viktiga reform frågor såsom geniala forskaren och kvinnan!
Ater och åter dras bllic- cdet främsta p&amp; dess progrant.
ken mot det bleka ansiktet.
Den skarpt skurna profilen En i m ö ' l ~ n s t e måtto rikhaltig.
nfdel ?ni~~g för skulle verka hård med den höga, fria pannan och det ämnen af allmänt intresse LZ&amp;Y att kz~nr~~r fasta hakpartiet, men munnen förråder bide goldhet och göra tidrnzg ' en omfattad af brerlnre l~~;, e.~p, zitan- för de af Kvi~z~zo~~Ö~~elsc~~ och dess fiGg-oor dimht tillkämpad ro.
Hufvudet bär hon stolt och dock graci- öst, och när hon ibland lutar d ~ t åt sidan, lyssnande, ziztressemde.
kommer det n5got af rörande vekhet öfver dragen, s9m Litteratura fdelningen kom~zer allt f ramgent går en till hjärtat.
.Men det är endast sällan allvaret att intaxa sin g~ ffza $lats, Avamiid sarskildt vkra genombrytes af ett stillsamt leende, som sprider ett för- fö~fatt&amp;imors dster z ~ ä r k s n m n z a s.
klaradt skimmer öfver det tärda anletet.
Genom korrespondensartiklar från utlandet Under de långa föredragen på det främmande språ- söka vi föCja krdimorörelseri dämte i dess skif- ket, som i längden inte kunna hålla uppmärksamheten tande faser.
fången, sjunker hulvudet omedvetet ner.
mot handens st6d Reseskildringar och kulturskildringar F L.O?
?Z- och vi känna igen den karaktäristiska ställningen från ma att allt e m e l ' å t i~zjyta.
det själfulla porträttet i ett af ~ a g - n ~ senaste i nummer.
.
Som förwt ar det oss rzngelaget att lam~za om- Vi gtönma festen!
Är det blott inbillning, att stäm^ att ande biografer ofier baa ?kta hinnor.
ningen är sällsynt gripande, att de torra fackfölredragen 1 of ?-igt k077~rner LIidwih.gen att så vidi rzoj&amp;t äro kortare och liffullare, appliderna mera spontana och ar följa de större aktztella frkgomza samt ihållande än vanligt?
Känner ' hon i detta ijgonblick, att t&amp; &amp; ad som kan vara af intgpesse för läse- en varm våg af sympati strömmar henne till mötes, för- kretsen.
står hon att särskildt kvinnorna hylla henne i glad T G i C undviRande a f afórott i postbe fo~~dri~zg-en tacksamhet öfver att hennes öfverlägsenhet tvingat den våga vi vördsanznzast z@ntana nåra $remme ?-an- vetenskapliga världen att opartiskt och obetingadt er- ter att f ortast mojlig-t verhstälh jrenz~nzeratb7z kanna en kvinnas garning.
Endast det är en segerfölr för året.
Pris, $ostaniode inberäkgzadt, b h som kvinnorna, därför att det är en seger för mansklighe- f h t kr.
4: 50 pr år; 2: 50 pr.
halfar; 1: 25 ten.
w- pr kvartal.
Löslz~~~~mzer 10 öre.
P~enztmeratio~i sker å närmaste $ostanstalt eller bokhandel.
RFDAKTIOAELiN.
Insand litteratur.
A l b e r t B o n n i e r s f ö r l a g, Stockholm: Liljecronashem.
Ro- man af Selma Lagerlöf.
- Magfrågan såsom vetenskapen besva- rar den just nu och ur nationalekonomisk synvinkel.
Af iiigeniör E. Sandsjö, leg. kemist.
- Medan gräset gror.
En bok om det vaxande.
II.
Af Emilia Fogelklou.
- T e c k n i n g a r o c h mln- n e s s k r i f t f r å n 1800-talet.
Band III.
Vandrare.
Roman af Helena Westermarck.
- Den stora dagen.
Af Axel Lundegärd.
P.
A.
N o r s t e d t &amp; S ö n e r s f ö r l a g, Stockholm: Oscar Pa- trik Sturzen-Becker (Orvar Odd).
Af Ragnar Sturzen-Becker.
Del I.
1811-1857.
- Johan Ekeblads bref.
Utgifna af N. Sjöberg.
I.
Från Kristinas och Cromwells hof.
- Jonas Lies samlade skrifter.
Haft.
64, 65, 66 (Sluthafte).
- Stormhattar och liljor.
Diuer af Hans ~ (e ~ - h e r - g.
Med ett leende.
Af Charfes Wagner.
Ofver- sättning af Alma Faustman.
- Sagan om Grodan och Den lilla prinsessan.
Ritad och rimmad af Anna Janzon.
- Sagan om den elaka Nutte af Maj Bring.
- Fram till fronten.
Några upp- muntrande ord af Orisan Swett Marden.
Bern.
öfversattning af Oskar Ahl.
Med förord af professor Frans v. Scheeie.
Evangeliska F o s t e r l a n d s s t i f t e l s e n s F ö r l a g s e x p e - d i t i o n, Stockholm: Doktor Martin Luthers Kyrko-Postilla.
el- ler Förklaringar öfver de årliga söii- och högtidsdagarnas e17a11- gelier och epistlar.
Sjunde upplagan.
Hilft.
I.
- Praktisk ut- läggning af Psaltaren.
Af teol. doktor End Taube.
Auktoriserad öfversät tning från originalets f jarde upplaga af Frans Johansson.
Haft.
11.
- Guds gåfva.
En frälsare för dig.
Julhälsning af Fr. Hammarsten.
- Helg och söcken.
Bilder och skisser från Evan- geliska Fosterlandsstiftelsens missionsfält i Indien.
Under flera missionärers medverkan af Enok Hedberg.
Del I o. II.
- Mor Ingas manuskript.
Bearbetadt af Alma Arbman.
- Till välsig- nelse.
Tre lifsbilder.
Af Fru Adolf Hoffman, Geneve.
Aukt.
öfversattning af A - I - E.
- Lifsbilder ur kärlekens värld.
I. Wilhelm Konrad Löhe.
- II.
Johan Henrik Wichern.
Af J. T / tu- lin.
- De små fångarne och andra berättelser, Af D. Alcock.
Bern.
öfversattning från engelskan af Axel Lybecker.
.- Berättelse- bibliotek.
Utgifvet af B. Wadström.
VI.
Ris och rosor.
Skild- ringar från olika tider och folk.
- Ljusglimtar.
Berättelser och sånger för våra sjöman och deras vänner.
Af Andreas Levang.
Ofversättning från norskan.
- Sånger till församlingens tjänst.
Af H. P-e.
Musik och text.
W a h l s t r ö m 81 W i d s t r a n d, Stockholm: Bilder ur D~U-H; liga Skrift med därtill hörande text.
Utgifna under öfverinseende af J. Norrby.
Haft.
2.
- Vi och våra blommor.
En bok om prydnadsväxterna inne och ute.
Af C.
A.
M. Lindman, professoj och intendent vid Riksmuseum.
A k t i e b o l a g e t H i e r t a s b o k f ö r l a g, Stockholm: Det be- grafna templet.
Af Maurice Maeterlinck.
Bemyndigad öfversatt- ning af nugo Hzdtenberg.
- Världens furste.
Af Robert Hugh Bemon.
Ofversattning från engelskan af H. Anderberg.
- Utan- för portarna.- Af Clara Viebig.
Bemyndigad öfversättning af A m a Nordertström.!
H u g m - ~ - r.
Berättade för barn af Henrik Schiick.
Med teckningar af Viktor Andrh.
Fösta samlingen.
Andra upplagan - godtköpsupplaga.
F. C.
A s k e r b e r g s b o k f ö r l a g s a k t i e b o l a g, Stockholm: Min hvita mor och andra dikter.
Af Wilhelm Ann&amp;.
N o r d i s k a sam f lind e t, Stockholm: - Barnförlamningens or- saker.
En belysning och en hypotes af E h a Tenow, f. Roos.
B E x p e d i t i o n e n af S v e r g e s Vår, Uppsala: Biblioteket Sver- ges Vår.
IX.
Fredrika Bremer.
Af Fanny Månsson.
Anna den 11 december.
förbi af det maktpåliggande och nervslitande arbetet, men hos Anna Sundborn förmärkes ingen afmalining i ar- betsförmiigan, intet slappnande af det varma intresse, hvar- med hon omfattar sin fojtraregarning.
" En sund själ i en sund kropp7 ' kan med fog tillämpas pA henne, och den i vår tid sig så omkringgripande nervositeten har inte hos ' henne funnit n5gon jordmån.
När man ho.r henne tala om &gt; 7 gamla ~ ~ lararinn~r ' ~, måste man va- ra invigd i hemligheten af liemes ålder för att i d e tvif- lande draga på munnen.
Den som lefver i verklig kon- takt med de unga blir aldkg riktigt gammal.
Redan som barn förefanns hos Anna Sundbom en brinnande l ä n g t a efter kunskaper och läsning.
Men den tiden hade man knapp tillgång till böcker, och nu- tidens flödande baril- och ungdomslitteratur var något okändt.
Inte heller anssgs att uriigdomen ' ' borde upp- muntras i sin läslust, men en bok fanns dock alltid till- gänglig i hvarje hem - bibeln.
I den var det också Anna Sundbolm f&amp; söka släcka sin vetgirighet och till- fredsställa sin läslust.
Så lärde hon sig .också, i brist på annat, Uppenbarelseboken utantill!
Det ar siikerli- gen dessa hennes egna upplefvelser i barndomen) som gjort att hon ägnat så mycket af sitt intresse och si- na krafter åt biblioteksverksamheten, och därinom då kan- ske mest åt barn- och ungdomslitteraturen.
Efter slutad skolgilng genomgick Anna Sundbom först Bollnas srnåskollärarinneseminarium 1881 och fick därefter genast plats som smaskollärarinna i Ockelbo, där hon stannade ett par år.
De fasor, som ~ a t h i l d a Rom tecknat i sin bok " Hvit ljung7 ', slapp inte heller.
hon under denna tid undan, men ingen har kunnat för- ma henne att läsa den boken. '
" Jag har sjalf lefvat det lifvet ", brukar hon svara.
Samtidigt som hon arbetade som lärarinna studera- de hon själf, så att hon efter endast tv5 års.
kurs vid Falu seminarium 1886 kunde utexamineras som ' folkskol- lararinna.
På hösten samma år tillträdde hon plats i Gefle, dar hon alltsedan med enldast ett halft Ars tjanst- ledighet i oafbruten följd haft sin verksamhet förlagd.
Skolan ar och har alltid varit hennes första och ka- raste verksamhetsfält, men jämsides därmed har hennes intresse sträckt: sig till en hel del olika områden.
Med hennes vakenhet fölr tidens företeelser och kraf, var det naturligt att den kvinnliga röstrattsrörelsen i henne skul- le finna en trägen förkämpe.
Så har hon i flera år va- rit Gefle F. K.
P.
R: s, nitiska sekreterare och har dess- utom genom föredrag på olika platser medverkat i upp- lysnings- och väckelsearbetet.
Henales intresse för skolbarnens förströelseläsning liar gjort att.
Iion aktivt deltagit i arbetet inom skolbibliote- ket, hvars kastir hon i flera år varit.
Äfven inmn Gef- le lärarefösenings styrelse bekläder hon samma befattning och ar sedan flera år medlem af Gefle Stads biblioteks ' troligt men sant!
Lika litet, sein bilden har ofvan- för ger intryck af en 50-åring, lika litet gör Anna Sundbom det i verkligheten.
Men man kan nästan sä- ga att ungdomlighet är ett genomgående drag hos våra dagars kvinnliga 50-iiringar.
Man behöfver bara tänka på dem, som under de senaste - aren afbildats i våra tid- ningar.
Hos alla en förvananmde ungdomlighet!
Annat var det förr i världen.
Hör bara Anna Maria Lenn- gren: - 3 1 stoppad huha O jag en åldrig gumma ser: ögon vita som af snufva; allt hos henne afsky ger.
----------.
Gumman med sin varma hufva, som bredvid så surögd star,, .. ar - ni må er gärna gruFva - just ni sjalf vid femti år.,,.
Men h k - i söka hemligheten till denna förändring?
Orsakerna ' iiro nog många och individuella, men orim- ligt är ju inte heller det antagandet, att kvinnans för- ändrade ställni,ng inom samhället, hennes vidgade intres- sesfäi- %aTt sin andel i den fördelaktiga förändringen.
Hemligheten med Anna Suudborn är, enligt mitt fönne- naribe, * ' *; tt h o h funnit det verksamhetsområde, där hon hör hemma - Iärarinn,ans.
&amp; t ar på detta område hon nu i 30 år nästan oafbrutet verkat som ungdomens fost- rarinna.
Jag har sett många, som efter langtn kortare arbetstid på samma verksamhetsfält varit utslitna och
.
styrelse.
Sjalf varmt frisinnad insattes hon vid valen förra året i december af de frisinnade som G d e stads första kvinnliga stadsfullmaktige.
Under årets lopp har också hennes krafter anlitats fiir den offentliga fattigvar- den, i det att stadsfullmäktige invalt henne i fattigvårds- styrelsen, dar hon ar bilde den första och enda kvin- nan.
Som synes har Anna Sundboms arbetsförmåga ta- gits i anspråk fbr en hel del både offentliga och enskil- da varf.
Men inte alla besitta heller en sildan arbets- förmåga som hon.
Jag har sett endast f&amp; personer kun- na som hon koncentrera sitt arbete p&amp; en sak för att sedan helt öfvergå till en annan, och aldrig har hon heller sparat sig sjalf utan gama piltagit sig extra ar- bete för att spara andra.
Om man nigon gang bekla- gat henne och fruktat att hennes arbete skulle 6fversti- ga hennes krafter, har hon bara segervisst svarat: " Ah, jag ar frisk! "
Arbetet ar hennes glädje.
Hvad hon åta- ger sig insätter hon också hela sin förmaga p5 och skyr inte heller nagra uppoffringar.
Ocksa för denna tidnings basta har hon nedlagt ett stort och intresseradt arbete.
God och glad och hjälpsam har hon ocksa, inte minst genom sitt friska vasen, förskaffat sig m h g a per- sonliga vänner.
P5 5Wrsdagen gå våra lyckönskningar till henne med ett tack för hvad hon redan uträttat och med förhoppningar om att hon ännu i m h g a år måtte med ofiiminskade krafter och sinnets spänstighet få verka p&amp; de skilda områden som hon omfattat med in- tresse till båtnad för både enskilda och samhälle.
lQam Lindfz.
Litteratur.
massa människor hade den besynnerliga asiktea att &amp; t: är saligare att gifva an taga och att Lyckan vore lit vets högsta och enda mal, då det ej ännu predikats f ~ i i ~ taken att en personlighets högsta och heligaste ?likt a - att i sublim hänsynslöshet skjuta ilt sidan och trampa under fötterna ' det som kan sta stängande framför lyckaii.
Mara Frida Aslund, Ni har allt kommit AtskiIfig ' a 5s.
tionden för sent med Er bok, den talar ju iifvm i f&amp;.- hallandet mellan, man och kvinna om kärlek, karlck rätt och slatt - inte om erotik, inte om sinneslust mot bak- grund af leda och könshat.
Jag fruktar att Ni kommer att stä EP slatt inför kritiken vid jämförelse med en massa moderna skribenter, som - åtminstone tro de det sjst- va - ha pejlat såväl sin som andras själ i dess mer eller mindre bottenlösa djup och som söka att dissekera huar- enda sin minsta lilla sensation.
Men unga människor, det vill säga siidana unga, som äro nog gammalmodiga att sjalfva svärma och idea- lisera, som älska att.
finna svärmeri och idealitet i böc- kerna och som kunna finna en bok intressant och fangs- lande utan att den handlar om aktenskapskonflikter och dylikt, de komma helt säkert att tycka om boken.
De komma att glädjas och sörja med dess människor, den fina mormor Plageman och gamla Malena, fru Margareta med sin brinnande kärlek till gården, Valborg och Ruth ock deras respektive kärlekshistorier och först och sisC bokens egentliga hjältinna, Gudrun Bangk, lefvancie teck- nad med sin yfviga kopparman kring ett stillsamt ansiktc!
med retstickan göimd bakom blidheten, Gudm,n Bangk och hennes trätobroder och älskade, Hans Borg, gassa ?.
som var " så högfardig och så barelak och sa m. m., m.
m. "
men som likväl var " den bäste af allesamman. "
Förhallandet mellan dessa tva ar tecknadt med för- tjusande.
friskhet och stor konsekvens och sanning i ka- raktarsskildringen.
öfriga karaktärer i boken iiro i dG, mänhet endast lätt skisserade, men verka alla sanna och naturliga.
F6rfattari1inan har på flera stallen fogat in smh XP- hrskildringar - blott ett par rader här och dar cm.
i några få ord ge en starkt stamningsfärgad glimt at Malarlandskapet.
Sarskildt galler detta om skildringarna af den majkväll, då Gudrun upptäckte att Hans tyckte om henne, och den vinterafton, då hon kämpade sig till he- slutet att offra sin lycka för gården.
I den förra förnim- mer man all varens doft och i den senare al1 vinterns kyla, badadera i hög grad förstarkande intrycken at be- rättelsens handling.
Bangkeholm ar skrifven med en ovanligt god b c r ä t- t a r stil och rampar sig särdeles till högläsning.
A. H-n.
Bangkeholm.
Roman af Frida &amp; und.
Hugo - Gebers förlag, Stockholm.
Det ar om ett hem, en gard, arfd och älskad af sraktled .efter släktled, som denna bok berättar.
Det ar om outtröttligt, feberhetsande arbete för att hålla den uppe, den gamla gården öfver hvilken inteckningarna vaxa.
och växa.
Det ar om det stora, hjärtekrossande offret som kräfves och gifves, då alla andra utvägar till gårdens räddning äro stängda.
Det ar om .karleken, den olösligt bindande, lidelsefulla kärleken till sl ' aktgården, denna kärlek som hos fru Margareta blir sa fanatisk, s&amp; allt uppslukande, att nagra andra känslor knappt rym- mas därbredvid, denna kärlek, sam segrar öfver krafvet p5 personlig lycka och tvingar Gudrun Bangk att offra sig och sitt för densamma.
, Såsom synes en mycket gammalmodig bok, för hvil- keri ej ens kan framdragas den förmildrande omstandig- Prenumeration å D d G N Y sker såväl i heten, att den skulle skildra händelser som tilldragit sig för länge, länge sedan, på en tid, d3 hemkänsla och hemkär- landsorten som i StocHholm å närmaste lek inplantades i barndomen och sedan växte fastare och postanstalt eller bokhandel.
blef allt mer omöjligt att göra sig fri från, då plikterna m&amp; andra sattes h6gre an plikten mot sig själf, då en - - - ...
- -- _ _ - - -- -.
-.
- - - _.
- _ -- -.
_ _ - - - _ - - -- m --.
_.__ - .- - - -.
-.
MALA -- BADET I l Handtverkaregatan 1 I.
BAD- TVATT- och S T R Y K I N R A T T N I N G l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning P. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44
DACNY Föreningsmeddelanden.
f red rika-f rem er-f ör bundets Helsingborgskrets hade un- der förra månaden anordnat ett fördrag med tillträde för allmänheten, hvarvid professor A. Stille från Lund föreläste om Jeanne c] ' Arc.
De i våras @ började föreläsningarna för arbetare- hustrur ha äfven aterupptagits under hösten.
Den för- sta var i förening mled chokladservering och därefter hölls föredrag af kyrkoherde Bruhn öfver ämnet " Godt hum.ör ".
P2 den andra sammankomsten talade doktor Hanria Christer-Nilsson om " Spada barns vård " och därefter utfördes flera sångi~ummer af en manskör.
Intresset för dessa fbrelasningar synes vara ratt stort, ehuru man ännu knappast kan saga att man har en fast pub ' lik att.
räkna med.
En ny förening för kvinnans politiska rösträtt har bildats i Mellerud efter föredrag af frötkm Signe Woll- ter.
Föreningen har anslutit sig till Landsföveningen och ingått i Älfsborgsfölrbundet.
Grenna F. K.
P.
R. hade den 20 oktober ordinarie hostmöte, hvarvid dess funktionärer omvaldes.
Central- styrelsens förslag till stadgeändring för L.
K.
P.
R. an- togos, ett tack afsandes till L.
K.
P.
R: s afgående ordf. d: r Lydia Wahlstr ' öm.
' Den 25 nov.
hade föreningen en fest, hvarvid dess ordftirande och centralstyrelsemedlem, fru Berta Bergin, redogjorde för sommarens röstratts- kongress, hvarvid skioptikonbilder från densamma före- visades.
Det ganska talrika auditixiet tycktes intresse-.
rade af redogiö (re1sen; som omfattade k.ongressens första dag till d m sista, dess oförgätliga öppnande, .dess ar- betstimmar, dess fester och utfärder.
Aftonen aklutad ' es med sång och musik.
Kalmar F. K.
P: R. hade den 2 nov.
sitt höstsamman- trade.
Centralstyrelsens stadgeandringsfömlag antogs.
Ordf. redogjorde far den Intern~ationella röstrattskoagra- sen i Stockholm.
Till centralstyrekemedlem och supple- ant omvaldes fru Hilma Runback och fru Anna Kreu- ger.
Till behandling upptogs centralstyrelsen6 beslut af den 20 juni, hvilket lifligt diskuterades.
Efter företagen om- 585 röstning beslöts att ej gölra nigat sarskildt uitalande, mot hvilket beslut några reserverade sig och v. ordf., fröken Anna Danielson, utg.ick ur f6reningen.
Kristianstads F. K.
P.
R. hade den 16 nov.
sitt ordi- narie höstmöte.
Ordföranden fröken Anna Möller höll ett kort hälsningstal och erinrade att det den dagenvar fem år sedan föreninigtn bi !dade; samt gaf en aterblick p2 föreningens verksamhet under de gångna åren, sär- skildt piupekande dess sträfvan att verka upplysande och ~ippfostrande.
Därefter förrättades val af styrelse.
Till styrelsernedleinmar efter fruarna Elsa Stål och Ella Bil-.
ling, som undanlbedt sig återval, den senare på, grund,.
af flyltning från staden, ny valdes fruarna Cecilia Back-.
man och Gertrud Rohde.
Atervalda blefva f röknarna Anna Mdler, Anna Jönsson, Johanna Persson; Eiisa- beth Nilsson och fru Anna Liljekrantz.
S.uppleanlter blef- VO fröken Agnes Ripa, återvald, och fru1 Dagmar An.
:.
derson, nyvald dter fru Rohde.
Till centralstyrelsemed- lem efter frii Ella Billing valdes fröken Elisabeth Nils- son och till suppleant efter fröken A. Olin, sim.
lam- - nat staden, fröken Anna Hasselgren *.
Revisorerna fru Mathilda Ellberg och froken.
Anna Lundstedt återvaldes, äfven suppleanten frilkm Polly Björkman.
Efter förhand- lingarnas sjut höil1 fru Ella Billing samma föredrag som vid kvinnornötet i Eslöf, " Uppfostran till sedlig kraft ", därefter vidtog ett lifligt samkväm med tesupk.
NAgra pianoauimmer utfördes af fröken Agnes Peterzén samt sång af fröken .Gerda Spoarström med ackompan- jemang af fru Louise Carlsson. '
', ' ' ' I.
...,., ...... -.
,.
.
.
.
.
. ".
.....
, s 1 - - .U-.
l.
- .s.
- - - Y af S,.
,.
.
S .. " .... .. w. " %-.
glac6läder.
Alla färger.
Kr.
1: 95.
AcB, NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
Pälsatel ' j6n Cnneh.
Albert Stridsberg) Miistersamaelsgatan 37, 1 fr.,.
hörnet af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P di ls v a P o t ..
Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
Allm.
tel. 11585.
Rikstel.
Norrm.
241. l, I ' Moderata kvinnoförbundet i Stockholm sammanträdde fredeen dien 8 dennes i K. F. U.
K: s stora sal under ordförandeskap af fröken S. Welin, som inledde mötet ined ett ' kort tal, hvari hon betonade de moderata kvin- nornas samhallsansvar i vår tid.
Stadgar antogos därefter af den nybildade förenin- gen, hvarefter styrelse valdaes.
Till styrelsemedlemmar ut- sågos fru L. Dyrssen, fr6ken C. Milow, dr A. Ahl- ström, fru S Björnstjenna, grefvinnan E. Eckamannl, grefvinanan L. Stenbock, dr H. malmström^, friherrinnan E. Frölich, fröken1 E. Kindvall, fru E. Lindstedt, frö- ken G. Erikssm och fröken E. Cekrblom.
Revisorer blefvo fru S,.
Björklund och fröken E. Lindström.
" Ninon " Damhandske *.
" Lad y " Damhandske n.f glac&amp;ider med sömmar.
uppstickade Aiia färger.
Kr.
2: 50.: BRODERIAFFAR Schweizerbrodyr, Spetsar, Viifnader, Knypplade spetsar passande till Jularbeten.
Billiga priser!
Rikhaltigt lager.
Prof- ver till landsorten franco.
.
Celia Lutteman Saltmiitareg.
3 B. n. b. h. Allrn.
Tel. Br.
42 73 - - öppet 10-7,
E N anspriks16st medel2lder.
flicka af god familj, kunnig kliidsöm och handarbeten, önsliu fPlatsstYkande få sina annonser injörda nu till nyår komma i godt hcr Dafly for halfva priset eller 7115 öre pr mm., Iör att biträda Iiusmoder, dar Iio kan blifva ansedd som rnedlcrn a familjen, eller till ensam dam sor; sällskap.
Lön önskas.
Svar cmof UNG lärarinna Önskar plats vid ses innan 14 dagar till 1lP, ?litligh skola eller i svenskfam.
bosatt adress Ronneby, p. r. i ullandet.
Kunnig i tyska spraket, Basta rek.
och ref. kunna lämnas, skanska Svar till 21-akaredottera, Astorp p. r, praktisk, med stort ordningssinnt.
LARARINNA, genomgitt läroverk, kunnig i matlagn.
och mdra Iiuslig sm %skoleseminarium, undervis- görom51, söker till nyåret plats ningsvan i skolämnen, sprak, musik battre familj eller hos ensam dar söker plats i godt hem.
Goda be- som husmors hjalp och stöi tyg.
Enkel, barnkär.
Vid.
snarast (Qötaland, likgiltig om i skd dle Nya Inack.-Byrån, Jakobsbergsg pa landet.)
Svar till " XII, Ystad 34, 1 tr. ö. v. g., Stockholm.
Annonsbyrå, Ystad.
1 Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid grenumerera il dessa stdllem?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltr ' d göra det.
Nvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l / ~ 2:, 50 för l /.
och 1: 25 för ' 1, ar.
Hvllka villkor erhiilja prenumerantsamiare d Dagny?
Derii som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna provisions ep- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p % ett af följande satt: 1) Äntingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur mariga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alia beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, ' begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rikande expeditionen adresseras: 304rig, bildad ' I l NG elementarbildad flicka öns- U kar plats genast eller p i nja- ret på privatkontor eller som säll- gode hem, kzinnig och intressc rad af allt i ett hem Ifven sömnad önskar plats som I~iisförctstinda skap och hjalp i familj.
Svar tll: rinna.
Svar till postfack 5, Ryd.
tlAlfhildll, Trollhättan p. r. LARARIKNA, genomgitt högre privata lärarinneseminariet, un- dervisningsvan i skolamnen, tyska, engelska, musik.
Varit i England För studier, verkligt musikalisk, söker plats i godt hem, att tillträda vid vårterminens början.
Goda betyg.
Vid.
snarast Nya Inack .. Byrån, Jakobsbergsg.
34, 1 tr. öa v. g., Stockholm.
, I DA.GNYS EXPEDITION, l y - I) '.
O ANNONSERA 1 DAGNY, Plats onskas som hushållerski nu genast i iandsortsstnd ho.
battre änkeman eller ungherre.
Sva till llRedbarll, p. r. Järbo.
En ung bildad flicka, önskar mot fritt vivre plats i bzttr.
familj i Stockholm cllcr dess nar het såsom husmoders hjalp.
Sv: i till tlFamiljemedleni 1912~~ Akud SLOJDLARARINNA, med ett-irig Bokh.
Filial, Spsslori !arisgritaiiE kurs, önskar p; nyåret plats i Uppsala.
skola eller som sällskap och hjälp i battre hem.
Sv.
t.
2ox6, Lidköping.
SMASKOLSLÄRARINNA, under- visninnsvan i skolämnen, musik, söker Deltager gärna med husliga bestyr, barnens vård och tills n.
Goda betyg.
Vid.
1nack.- Byrin, Jakobsbergsg.
34, 1 tt-.
8. v. g., Stockholm.
Folkskolans Barn tidnin utggven och redkeraad af S T M QUlNT utkommer 1911 i s h tjugonde drgdng.
Ett rikt ilhstreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
B h t a och Ismp&amp;mfe läsning for barn af alla samhalkklasser.
Prenumerera å n h a s t e postkontor.
Prii för hek år Kronor 1: 65, halp år 90 öm BILDAD sympatisk flicka 1rHi san att undervisa, skicklig och in-: resserad, söker plats till varter- ainen.
Har med goda betyg ge- iomgitt Handarbetets vänners sy-) ch vafnadskurser, Lundinska kur- sen samt kurser i kläd- och linne- jömnad.
Svar till 029 in, Svensk Lararetidnings Exp., Stockholm.
U X G, bildad flicka, med behag- ligt sätt, som för narv.
genom- gar husmoderskurs på Villa Hult, (neippbaden, söker plats till l an.
i battre heni, event.
där hus- noder saknas.
De bästa rekom- nendationer siival från Villa Hult pm frin herrgilrd i Danmark finns.
9r afven mäktig tyska cpriket.
3iljett märkt " Plikttrogerilf sändes il1 Helsingborgs Dagblads kontor, felsingborg.
Småskollärarinna inskar plats i familj att läsa med Iarn samt deltaga i husliga göro- d l.
Betyg fran seminarium och .Ilrnänt läroverk samt tjänstgörings- betyg kunna företes.
Svar till 1121 r ", Poste Restante, södertälje.
En 1 % Ars flicka söker plats i battre hem, att var; frun sallskap och hjalp med inom hus förefallande göroniål.
Nigor lön önskas.
Svar ti !l 117 iisv Korsbärga, Vara.
af god familj, som genonigatt kur: i Kindergarten och direfter prali.
tiserat s h a l därstades soiii i faiiiil önskar i januari plats I Kindergar ten eller i familj (@ m p2 laildet För att handleda cc11 sysselsitt: barn.
Goda betyg och rcf.
finiias Svar till .&gt;Januari 1912;, Norrkii ping p. r. SABBATSBERGS-SI&lt;~~TI~RSIC språkkunning, söker priv; itvlirc i finare familj.
Narmase geilor Svea-Byrin, Kyrkogatan 33, Göt c borg.
Riks.
7Y00, 7 ' 190.
gladlynt, frisk flicka, s&amp; genuin $tt 8-klass.
elemcntarliiro \ w !~ ocl: rhillit god musilriinderuisniitg öns tar till nyåret plats i fmilj for att mdervisa i vanliga skolii~nncn, spr3E ch musik.
Frar.
!andthem, vail sid hushållsgörorn81, är hon garn3 rillig däri deltaga, iifveiisom bitrii Xa med hand- eller inasltiiiskrifiiirig.
hi Iönepret.
Betyg och rcf.
p5 legaran.
Svar till 15.11, Postfack 13, Jddebo.
I Ung, bättre.
flicka.
I om mun al ar ar inne befattningen Sjuksköterska.
I vid fasta småskolan i Farneby.
Vrena sökes hos undertecknad för€ innevarande års slut.
Bostad aj ett ruin och kök i skolhuset, un- gefär en fjärdingsväg till kyrka, handelsbod och station.
Lön en- ligt lag.
d&amp; 15 dec.
detta ar ställda till Halla, Vrena den 30 nov.
191 1., konlmuna~,n~mn~ens ordf. i Motala Ordforanden i Vrena skolrad.
sockelil adr, Motala, hvilken också på begäran lämnar detaljerade upp- lysningar angaende platsen.
Fast lön kr.
500 pr Ar.
.
iskar plats som hjälp och säll.
- ap, i .. finare.
familj eller CCt äldre 3m.
Ar kunnig i musik och fi- x e handarbeten.
Svar till 11Fa: iljemedlemll, Handelstidn.
annons- ~ntor, Göteborg, Ung flicka, Husfores tåndarinna.
kompetent Tvanne skolkokslar ar inne- bildad vid flyttande skolkökskurser, för hvilkas anordnande inom länet 1912-1914 Norrbottens lans lands- ting anslagit medel, kungöras har- .nied lediga till ansökan hos Norr- bottens skolsköksstyrelse, adress Luleå, före den 20 nästinstundande dec.
medels insändande af behörig kompetens styrkande ansöknings- handlingar.
Lön utom vanliga na- turaförmåner 125 kr.
för hvarje kurs.
Lule2 den 18 nov.
1911.
JOHANNES SUNNEMAN, Vikariat vid Stock- holms f01 ks kolor, BARNFROKEN, som genomgått 8-klassigt läroverk och har vana att undervisa i vanliga skolämnen och pianospelning erl3ller plats nu.
Svar till barnf frö kena, Uppsala p. r. Siuksköterska.
1 I Fasta folkskollar ar eplatser.
l 1 I Tr enig 0th anspr åkslös J Lärare och lärarinnor, hvilka un- Till nyinrättad sjuksköterskebe- er varterminen 1912 önska erhalla ikariat för lärare i las- och skrif- fattning i Kristbergs socken aga mnena vid Stockholms folkskolor, därtill kompetenta före den 14 dec.
afva att senast den 11 december ingifva sina ansökningar ställda till 911 kl. 12 på dagen till Ofversty- kommunalilamnden i Kristberg eken för Stockholms stads folksko- Karleby, atföljda af skol-, tjanst-, r inrrifva ansökan därom iamte och frejdebetyg.
- a. ------ ikareintyg om god hälsa och af- krifter af nödiga betyg.
Arvodet för manlig vikarie utgör, 800 kronor och för kvinnlig 1,500 Ordinarie Iärare-lärarinne-befatt- ronor för Iasår raknadt, dock att flöning itg går endast för de dagar, 1 ningen vid Haltekärrs fasta folk- I skola, nu nted skolformen litt.
F, il förordnandet ' inneliafves.
men sedan nytt tidsenligt skolhus Stockholm den 24 nov.
1911. med skolsal och lararebostad nästa Ofverstyrelsen för Stockholms ar blifvit uppfördt med skolformen litt.
E, afvensom den ordinarie stads folkskolor.
lärare-lärarinne-befattningen vid fa- sta folkskolan i Silfvereke, med skol- .formeii litt.
F, på btda platserna med lön efter Iag och med 6 vec- .uglig, kompetent att föresta sjuk- kors fortsattningSskola årligen, sö- uskök, far plats den 1 jan.
il La- kas före den 26 nästa december hos arettet i Falun.
Lön 500 kr.
och 1 skolridets ordförande under adress Ilt fritt.
Ansökan med betyg och Elghult, Kronobergs län.
Om in- Aografi torde snarast möjligt in- gen examinerad sökande anmäler sig, antages en val meriterad sm5- Sindas till sysslomannen, s kollararinna.
I a I Stureplan.
+: + - + + + +: .. t + + + + + + + I - 1 I I ANNONSORERI I I Kuinnliaa arbetsomriiden.
.
l Aktiebolaget.
Nordiska Kompaniet, flicka, fullt kunnig i matlagning samt i öfriga inom ett hem före- fallande göromal och med.
ett godt sätt mot barn får ena st nlats i familj i Sthlm.
svär (fot;.)
till alO-l2-l9ll n, Svenska Telegram- byrh, Stockholm.
Skolkoksstyrelsens ordf. - I, befattningar igelsktalande flicka önskar plats god familj, antingen för att under- isa i vanliga skolämnen eller ock isom hjalp och sällskap.
Svar till Rask och villig ", Linköping p. r. l sökes för var afdelning för dam- hattar å nedre botten i vårt affärs- hus vid Stureplan.
Sökande bör vara skicklig modist, god säljare sgmt aga ett vinnande och trefligt satt mot kunder.
Skriftli ' ga amökningar s i d a %t följas af fotografi och referenser.
Sökande, som personligen önska Medelålders plikttrogen dam, fullt att nied ordning anmäla sig, torde infinna sig 3 vårt och sparsamhet sköta ett litet,, disponentkontor mellan kl. 9-11 battre hem, erhaller förniånlig an: f. m. hvarje helgfri dag.
ställning i Göteborg.
Utförligt svar jämte fotografi till " Musikalisk ", Svenska Telegramby- råns Annonsafdelning, Göteborg.
vid fasta småskolan vid kyrkan i Hanebo församling, Gefleborgs Ian, sökes hos skolrådet (adr.
Kilafors) före den 1 januari 1912.
Lön en- ligt lag.
Bostad af 1 rum och kök, Undervisning i kvinnlig slöjd, on] lagstadgadt antal barn anmäla sig.
jm genomgått bokföring och kon- ristkiirs, Önskar plats, nu eller i n.
1912, som elev eller biträde A mtor eller i större affär.
Svar notses tacksamt af.
flitig och iligll, Hermods Korresp.-Institut,; almö, f. v. b.
I Skicklig +: + Utbildningskurser m. m.
~ u n t l i g a och skriftliga Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, '.
+ i.
. '
54 Drottninggatan.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
+ i 4 i: + + + 6 *
DAGNY 1 1 1 loknyheter till julen 1911 DEPOSITIONSRAKNING) frin EvangelisiIa Fosterlands-Stiftelsens Förlagsexpedition, y$ [~ !$llG &amp;.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S6dermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
ErhAlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hofbv.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - EMMETS KOKBOK H 15: de uppl.
- 92: a-101: a tusendet.
Utgvven af Fack- skolan fik h r n k ekonomi i Utlosala.
3 inb.
4: 75.
Norstedt 8 Söner.
s) %.
I För dem som redan ha ett eget h m och för dem som tanka bygga sig ett bo.
Pris 3: 75.
- I I W i r b s öfverfeta LANOLINTVÅL, fina världens favori ttvsl I Prldeborg.
Illustrerad folkkalender för 1912. redi erad af komministern i ?.
IVnd- strbh, 46: te Argingen.
Kart.
1: 21, lilotb.
2 Varde Uusl Nordisk missionskalender för 1912.
20: e arg.
Redigerad sf mis- sionsdirektorn pastor J.
Lindgren.
Kart.
1.25.
! (orsblomman.
Kristlig kalender för 1912 red1 erad af pastorn Efr.
R a n ~ Med.
bidrag af flere författare.
47: de iirg&amp;en.
; käft.
1.50, kart.
1.
~ 5 klotb.
, 2.25.
VUckande ord till det svenska folket.
Af A.
G. Nilsson.
Andra uppl.
Med för- ord af pastor Nils Hylander.
Häft.
1.50, kart.
1.75, klotb.
2.25.
Guds giifva en frälsare för dig.
Julhälsning 1911 af Fr. Hamrnarsten.
Pris 10 öre.
Helg och söcken.
I o. II.
Bilder och skisser frAn Evang.
Fosterlands-Stiftelsens indiska missionsfält.
Af flere författare, Redigerad af pastor Enok Hedberg.
Rikt illustrerad och Htföljd af en präktig missionskarta.
Hvardcra delen haft.
, 2.60, kart.
2.75, klotb.
3 kr.
AUssionsfältens hjiiltlnnor.
T. Indien och Kina.
Häft.
1 kr., kart.
1.25.
11.
Kina Borneo Persicn och Syrien.
Häft.
75 Öre.
kart.
1.
kr.
111.
Afrika.
~äft. '
75 öre, ' kart.
1 kr.
Lifsbilder ur kärlekens vPrld.
Wilhelm Konrad Löhe och Johan Henrik IVichcrn.
Tv5 samtida 100-Arsminnen.
Af kyrkoherde Joel Thulin.
Häft.
1.50. kart.
1.75, klotb.
2 kr.
August Hermann Francke.
Tids- och lifsbild frAn den tyska pietismens dagar.
Af Armin Stein.
Ofvers.
frin tyska originalets tredje upplaga.
Rikt i !itt- strerad.
Häft.
2.50, kart.
2.75, klotb.
3 kr.
Till väls1 nelse.
Tre kristliga kvinnogestalter i olika samh8llsstä !lnin~ar.
Af Fru Idov Hoffman.
Gen$ Bemynd.
Öfverr af A-i-e.
Hiif *.
1; 25. kalt.
1.50, klotb.
1.75.
Nior In as manuskript.
Bearbetadt af Alma Arbman.
Haft.
l kr., kart.
1.25, klot 1.50.
" Skeppsprästen " pii Canton.
Af C a d Fr. Peterson, sjömansmissionär i Alar- seille.
Haft.
1.25, kart.
1.50, klotb.
1.75.
Bruksförvallare Still.
Berättelse af K.
G. FtIdho&amp; %.
Haft.
1.25, h r f.
1.75, klotb.
2 kr.
1 Om du tror.
Berättelse för ungdom af Hillis Grane.
Häft.
75 hr.
kzrt.
1 kr.
Blommande hagtorn.
En samiing dikter af Maris OCofson.
Häft.
1 kr.
kart.
1.50, klotb.
1.75.
Norstedt 8 Söner.
SKIDOR, Lektioner i Linnesömnad Skridskor, Kälkar, Skridsko- (Sfven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
iegel, Isjakter, Vantar, Mössor, Pjäxor, Sportskor, Hvarje elev disponerar en symaskin.
i ' rojor, Sockor m. m. KARIN EONER, A Fredrika Bremer-Förbundet Stockholm.
finnas anmälda lektionsgifvare, in- Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
och utländska, hushållsbitraden af EVA EONER, olika slag, barnfröknar, kon torsbi- Malmö.
traden, gymnaster m. m. Fersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Mottagningstid kl. 12 - 4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- holm.
Riks tel. 27 62.
~nnonsera i DAGNY!
Allm.
tel. 48 16.
Mauritz Widforss ' H.-A.-B.
Kungl.
Hofleverantör.
Klarabergsgatan 31, Stockholm.
Filialer: Drottninggatan 88.
Stadsgärden 2.
Pälsvaruaffären 77 Drottninggatan 77 AT.
264 29.
Anders Andersson.
HMHA HEDSTR~~ !~S RAntillve~MniaB~ 72 Stora Badstugatn Stockholm.
Allm, 2Gi 52.
Bagens nummer innehiiller r Kvinnani och pressen.
Af Yerstin Hård af Segerstad.
I af E t s a H a m m a r - N i o e s c l k f # n.
ppfs &amp; I.
4.50.
&gt; ' Barnen skola med förtjusning ta del af den vackra gafva fru Ham- mar gifvit dem, men äfven för älge är det ett mycket stort nöje att stifta bekantskap med Blom-Kari. "
F. t ?.
AsRm6mgs~~BoRfli.rIagsrrRne60la#, StMm.
.
I Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatam 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byri öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-FGrbundets Sjukskaterskebyrdi: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Reglementeringsfrågan inför Stockholms stadsfullmäktige, Af A. H-p.
Dagny 1912.
ICisirie Curie mottager Nobelpriset.
Af N.
S. Anna Sundbom.
Af &amp; lara Lindh.
Frida Aslund: Bsngkebolm.
Rec.
af Anm H m m.
Insänd litteratur.
Notiser.
F5reningsmeddelanden.
A h.
tel. 82 1 %.
P - - Prenumeration å, Dagny sk: er $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
