# ID: svediakorp-per525
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,566
# sentences: 1,043
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


' S t o c k h o l m den 2 Februari 1911.
N: r 5.
Prenumerationspris: Redaktion: kr.
4: 30 112 är.
1 kr.
2: 50.
Miistersarnuelsgatan 51, en tr.,,,, ~: 5 0 1 ~,,, .. 4,, 1: 25 Telefoner: Lösnummer I 0 öre.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Preniimeration sker ' saval i landsorteii som i Stockholm.
.
närmaste postanstalt eller bok- handel.
Utgifningsti.d hvarje torsdag.
.
.. 111 ar .. 814 --.
.
.
.
.
.
- Redaktör o. ansvarig utgifvare:.
E L L EN K L E MA N, Mottagningstid: kl. 11-12.
4: e arg.
Expedition och Annonskontor: asters sa mu els gatan 511, en tr- ' Post- och telegrafadress: IDAGNY, Stockholm.
sthlm 1911, F. Englunds Boktr.
.
.. Annonspris: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons.
under texten 15 .mm: s höjd per g h g 10:.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 010, 20 ggr 20,.Olo, 50 ggr 25 Ola.
Annons bor vara inlämnad.
.
senast mandag f. m..
-.
.
A n n a Cederlund. '
E tt litet häfte kalladt Höst kom med de11 stora litterära .. ji~lfloden på mitt bord.
Dikter af Anna Cederlund.
stod det på - titel.bladet, hvars vignett var en höstgul björk, sviktande i ' vinden.
Jag öppnade den lilla bo- ' ken med vemodsfylld förväntan,.
författa&amp;pan.s namn.
var mig ej obekant.
NAgra korta dikter af henne, tidigare p- ' blicerade i Stockholms Dagblad och Ord och Bild, hade gripit mig sa som endast sjalens lidandessprhk kan gö- ra det,.
då det bär fram lifvets bikt.
.
o c h iag visste, att den stamma, so&amp; talat i dessa strofers under- bara rytni och skönhet, tystnat för alltid samtidigt med att det lilla dikthäfte, som jag höll i. min hand, ', låg far- -.
dig-t, inneslutande summan af Anna Cederlunds l i f.
Jag vande blad &amp; r blad.
~ l l v a r s d j u ~ a r e starkare, steg rösten som talade.
Ur öfvergifvenhet, ensamhet, nat- tens skräck och febersyner löste sig evighetsaningen, ur smärtans djup viljan till att %juta lifvets höghet,, dess glädjefyllda styrka, dess .oerhörda sorgers kraft. "
.
Man.
' korn till mig och berättade om hennes lif, gaf mig de yttre konturerna af hennes öde; i all de&amp; &amp; e- veklighet syntes det mig ~ d t hennes, Gud hade ryckt henne- " bort frAn världen u t i ödemarken infor sitt an- sikte. "
Själf säger hm: " Fraga icke!
,.
.
Le f och lid! "
, ' i i ANNA CEDERLUND.
.S ':
När Anna Cederlund var fyra år gammal, dog hen- nes ' mor ..
Det var vinter.
Hennes far, som var sjökap- ten, låg vid denna tid med sitt fartyg infruset i Skage- rack, under fyra manader afstängd fran kommunikation med land och ' utan .några underrättelser därifran.
Hans tre små öfvergifna barn, af hvilka Anna var den mel- lersta, omhändertogos af mänskor som .bodde i huset, det var i Göteborg; frimmande voro de för barnen och barnen främmande för deni.
Det ar ej godt att saga hu- ru de små hade det.
' Så kom fadern hem och ordnade f&amp; dem; han var af gammal gottländsk bondsläkt, och.
de.
skickades hem till farmodern, till bondgarden på Gott- 1an.d.
Har växte Anna upp.
H o n.
fick vara med i arbetet på garden, nien hennes håg stod till böcker och läsning.
Mycket i den vägen fanns ej att tillgå i hemmet: bibeln, några andaktsböcker samt nAgra Argangar af " Illustrerad tidning ", den af August Blanche på 1850-talet påbörjade publikationen, var allt.
Från dessa var vägen lång till de författare, som Anna Cederlund vid vuxen alder skulle komma till att älska framför andra, Ruskin (i hennes til- digare ungdoni var han hennes store profet men fick, natudgt nog, langre fram vika platsen för andra), Strind- berg, Meresjkovski och Vilhelm Ekelund.
Barndomen gick, och hon hade endast det förut nämn- da, torftiga bokförr ' åde,t att tillgå.
Men det lästes om och .om igen.
Och farmodern hade en rik samling af .gam- la gottländska sagor att berätta, och sjalfva trakten, Hörs- ne socken med Bara ödekyrka och en hage, där ett slag stiitt i länge sedan gingna tidkr, gaf stoff At hennes hung-.
rande fantasi och vidt gående drömmar.
Anna vaxte upp, fick g&amp; med i det harda arbetet på åkern och taga del i sysslorna vid gården.
NAgon mel- lantid vistades h m i Stockholm hos sin styfmor, fadern.
hade gift om sig, men snart kom hon åter till H ~ r s n e.
Meningen var att hon skulle arfva gården efter farmodern.
I skolan gick hon som de andra skolbarnen, där an- sågs hon .o b e g å f v a d; men kyrkoherden lanade hen- ne böcker, hon läste och längtade, och hur det var, fick hon sin ' önskan uppfylld att få komma in på Kalmar seminarium.
Icke heller här fann man henne framståen- de i studierna; dock må det nämnas, att nAgra af l a r a- r i n n o r n a tyckas ha ft$stått, att om den jämna skol- läsningen ej passade Anna Cederlund, si var det dock n2got annat hos h,enne att taga vara på.
Som en egen- domlighet kan anmärkas att hon hade särdeles lätt för matematik, men svårt för sprak.
På tillrådan fran semi-.
nariet afbrötos hennes studier där, hon kom hem och var under ett år sm~skollärarinna i sin hemtrakt.
Kyrko- herden i socknen, som alltjämt intresserade sig för hen- ne, tillstyrkte emellertid att hqn skulle fA forkätta på se- minariet; hon kom tillbaka Ar 1906, 22 år gammal, och gick sitt tredje år; tog sin examen 1907 - med 39 gra- den smygande sjukdom, lungsoten, som ders feber skulle ända hennes iif, hade redan då brutit ut.
Troligt är, att det tunga landtarbetet varit för mycket för henne,.
icke hade heller, såsom vana är h o s bondfolk, i iid bot eller råd sökts hos läkare, nar hon kände sig sjuk.
, ' - J uvel- Ciuld- &amp; Emaljarbeten D A V I D A N D E R S E N m Comp.
a HotJuvelerare.
d&amp; F r e d s r r a t a n 4, Hon kom nu för en tid till Hesselby sanatoriuni för att sköta sig.
På våren 1908 tar hon emellertid anställ- ning som e. o. lärarinna i närheten af Ludvika och blir samma Ar på hösten lärarinna i Bodarna, By sockep i Dalarna.
Vid @ sken detta år tog hennes sjukdom en decide- radt oannsam vändning, och mycket ondt slet hon, sjiik som hon var, under sin sista anstallning som lärariii!
;; ~ i Bodarna.
Blef hon liggande någon dag, eller iiri !zril än så, hade hon ingen som skötte henne; understuiidoni var hon utan mat, när den lärarinna hon bodde " iil~am mans med var borta i sitt arbete.
DA hon sommareri.
1909 höll sin sista examen med barnen, kunde hon knap- past göra sig hörd af dem, hennes onda, som nu satt i halsen, tillät henne endast att hviska.
Hon fick nu tjänstledighet, vistades dels p i I Iesscl-, C t): !t- by, dels på Hilahult, men ingen skötsel kunde nå&amp; ratta.
Den sista tiden bodde hon i vänners hcni, cii prästg2rd på landet.
Den 3 december 1910 l~rnriadc h o i i detta lif, 26 år gammal.
* Anna Cederlund talar på ett ställe i sina dikter om " den vuxnes stolta skuld till världen ".
Mig syries hck~ hade ingen.
Det var lifvet, som tog ifrån henne, kros- sade, förödde - hon var den rika gifvarinnan.
I armod och smärta gaf hon och gaf; sariilad och n y t a d ligger hennes andes rikedcm i de dikter hor: skrif- vit med af feber skälfvande hand.
Hennes sjal sjunges i de underbara rytmiska melodier, till hvilka hon foriiiat orden, hennes tanke lefver i versens sjalfständigt vaxjan- de gång.
Hon ger sig själf, i kamp och lidande, i sbs- ka och förhoppning.
Redan på seminarietiden började hon skrifvs.
Otn jag ej misstar mig, var det då den ljusa dikt, soni ill- leder boken, kom till; visst är att det var då, so111 deit underbara, evighetslängtande dikten " Den förlorade so- nen " skrefs.
Afvenså " Allama ", hvars " ödsligt friska ' ' symbalism Vilhelm Ekelund talar om i sitt vackra om- nämnande af Anna Cederluiids bok.
Seliare, 1: lil3, komma slag i slag de - härliga dikterna " Konvaljeii " &lt;: zii " Spirza ", där förgängelsetanken kámpar med ljusa lik- syner, " Reflexer ", ett utkast till ett versdrama, samt " Höst ", där dr6mmens famlande och sökande $ i i g ~ l, andens och stoftets eviga tvekamp fitt sin djupast gri .. pande tolkning.
Ur &gt; ' det ovissas närmande mörkerv, så soni det skrhi- mande sveper fram i denna dikt, från bitterheter.
iiivel- r.I grymt öde, så som det möter i " En samarit ", " Uer1 spetälske " och ännu några andra dikter, ljusnar det rf- terhand som slutet drar nära.
Starkt och stilla kan hon i " Det yttersta " se ut öfver ett jordiskt ödes bitterhet.
Och den sista dikten, " 1 smärtans stunder ", är ett limfsenergi- ens rop, trots lifvets oerhördhet och " suckar.de ve ".
In i det sista älskade hon lifvet, det var val detta, som höll henne kvar ett godt halft år langre än hvad läkarna gifvit henne att lefva.
Och så var det detta hon ville se sina dikter i tryck.
Hon dog veckan innan de lago färdiga.
En lifvets sista njugghet.
-.
CLARA SMITT-DKYSELIUS, BADLAKARE.
ELEKTRISKA LJUSINSTITUTET, 24 B Grefturegatan 24 B, STOCKHOLM.
A.
T.
4225.
Inre, nervösa och reumatiska lidanden, ägghvita, sockersjuka, sömnlBshet m. m.
Specialitet: Kvinnosjukdomar.
Vår rösträttsfråga i remiss- debatten.
.
.
Dock, det betydde s 5 litet ...
Så starkt, så vaket, så djupt som hon lefvat,.
ha&amp; hon lefvat länge nog.
Och h d hade hunnit gifva ' oss andra denna diktsamling, som - det torde icke vara öfverord1- ar bland det harligaste ' som skrifvits på svenskt språk.
Af flertalet ar den okänd och oläst, den officiella litteratu ' rkritiken har tagit föga befattning med den.
De främmande uttrycksmeder, sm den där möter - en minskosjäls - há varit den till hin- ders.
Jag vet ej om det är flera - men det räcker ock- så - än K.
J. och Vilhelm Ekelund, som förstått hvad Anna Cederlund är.
Kanske skall en senare tid oförbehållsam- mare ge henne sitt eskannande.
Hennes dikter höra till dem, som lefva genom Aren.
.
Ellen K h a n.
. '
., R et&amp;~d=batten, så ' uppseendqäckande på grund a f de.
.
.
.
skarpa angrepp som därunder ' p å flera punkter rik- tades mot segerjuigen, gick icke hdler.
förbi ' utan .anmärk- ' - ning öfver att ' den kvinnliga röstrattsfrågans .behandling.
'.
ännu en gång undanskjutits.
Sava1 i .., Första ' .soml:.
i.
And- ra kanimaren framhölls det förviinande i att ' denna fr&amp; ga, som så länge väntat på sin lösning, .. nu vid den ' sista riksdagen i denna treårsperiod icke berörts i stats-.
verksp~~positionen.
.
.
I: Första kammaren togs saken upp af hr ~ e ~ l b e r g, Karlstad, som yttrade att denna fråga låge honom.
så; val som ' många tusen medborgare ' varmt om hjärtat.
1 en kort historik ... framlade han därpå.
regeringens stillning till saken,.
från ministären.
Staaff fram Ii11 statsminister I.indmans nu " så att saga slutmarkerqde hållnilng i fra-.
gan ".
Huru länge tror man sig, frågade h r Hellberg, kunna fördröja en refgrn~,.iom gjorts till ett kraf afsjälfva tids- Löneregleringskommitt6ns förslag.
andan?
Hvad vinnes genom att ' .frågans lijsi~ing, ännu i tre år., undanskjutes?
Ä r det a n s v a r.s m e d v e t e ii en för stora grupper af kvinnor viktiga frågan om p o l i t-.i k att hålla halfva niti0nen.
utanför.
samhallsar-.
' på hvilka grunder därtill kvalificerade kvinnor skulle betet?
Hr Hellberg slutade med att påminna kammarens.
eniigt 1909 års regeringsbeslut .erhålla befattningar vid .. ledamöter om.
den riksdagspredikan, till hvilken de alia statens läroanstalter, inrättningar fiir vetenskap; slöjd eller lyssnat vid riksdagens öppnande och hvan .bet ' onats, att skön konst samt inn.eha.
läkarebefattningar h a r ' nu1 ryckt r a t t,f a r d iJg h e t e 11 aldrig finge uppgifvas inom poli- '.
ett stoxt steg framåt i och mled att 16neregleringskommit- ' tiken.
Det vore viktigt för regeringen att.
vakta s i g för.
téns förslag i- detta häriseende ligger färdigt och med det '.
.de rnåiiga sidostigarna, &amp; h det vore en akt - af &amp; itifärdig- snaraste skall föreläggas riksdagen.
het att @ fvi kvinnorna histrätt.
.
.
...
Vi äro icke nu i tillfälle att ' niirmare ing5 p å.
de vikti- I Andra kammaren .. var det .friherre Bonde och hr ga frågor det har giller men återkomma, med det sna- Atig.
Nilsson, MalinöY, som., förde kvinnornas talan, den raste med en utförligare redogörelse.
Vare det nog att ' nu ' seiiare i ett kortare anförande i anslutning till s i n kritik iiinina, att ' en hastig granskning af koinniitkföisslaget ger vid: af det, valsystemet.
Frih.
Bonde tog fra- handen, att kvimornas idressen ej i tillräcklig grad till- ' gan on1 den kvinnliga rostratten mera.
ingående, betonade godosetts.
g ii nu återstå vissa befattningar, hvilka k o m att regeringens ' allmänna politik ej ofverensstämde med mittin ' e j upptagit såsom tillkommande kvinnor, afven lam- önskningarna hos Andra kammai-ens flertal.
Det ' fanns ria föreslagna löne- och.
pensionsförhållan~deii åtskilligt ÖQ- dock frågor, dar det borde yara af vikt för regeringen ' .. rigt att önska, - för ' att icke nämna den märkvärdiga.
. '
' ah stå i dvereqsstä~~melse med kammaren, eri sådan.
VO- bestämmelseii att ingående af giftermål skulle skilja en.
re ffågan om kvinnans politiska.
rastiätt.
Det.
uppskof, kviiina från hennes tjiiiist.
som iiu skett till en obestamd ' .framtid ansåg talaren ej, Reservationer mot.
betänkaiidet ha gjorts af fem.
af stå i öfverensstarnrnelse med riksdagens öiisknin&amp;r.
Han komnlittéledainöteri~a.
var dock förvissad om att frågan '.
i alla fall skulle k o m ma upp vid denna riksdag, den hvarken b o r d e eller f i c k.
undanskjutas.
Han beklagade erhellertid, - att - riks- dagens.
för.
några ar sedan afgifna skrifvelse ej mera be-.
.lag ' kanske viicker itlöje, om jag fäller en iinty- aktats af regeringen.
Made .månne stathniiistern fatt s2 dan, som jag iininar fullfölja n i g o n g i n g i framtiden, nog af det jubelskri, hvarnied mannens rösträttsreform men jag tror verkligen, att kvinnorna borde ha egna.
hälsats, att han ej velat lägga ännu nya lagkr till re- representanter i stället f&amp; att godtyckligt styras utan dan fölrvarfvade?
.
.
att.
fA sig tillerkänd nAgon direkt andel i de styran- Den satiriska slutmeningen mottogs af ett .susande ' löje.
des öfverlaggningai-.
De a~ilniarkningar, som .. af dessa talare under remissde- Mury Wo~Isfonccr~z / t (A Vindi-stinn of.
the Rights of batteii gjordes motregeringens taktik i den kvinnliga rost- ".
Mroriian, I 792).
riittsfrågan, torde val i sin mån vara n.og så svara att parera som en db1 andra mot statsminister; vid samma.
tillfälle vända attacker.
Kvinnorna .- kunna.
vara tacksam;.
ma.
a t t deras talan så kraftigt iö&amp; i riksdagens båda kamrat gent emot regeiirigens " ansiarsmedvetna 3 ' 7 ', Kvinnorna och. " fullmakts-.
tjänsterna. "
D ' ', ' ', - - Annonsera i Dagny! '
- K Y L K N O L.
A ~.
.
.
. '
Under de senare åren ha allt flera befriat sig fran nämnda - obehag ' genom- att använda &amp; dli-: brinomslag enligt föreskrift i bruksanvisningen.
Salubri~ tillhand&amp;ålles i Parfym-, Speceri- och Färgaffarer.
Partilager hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
'.
.
. '
lida under följderna af de har omhandlade missför- Petition förs ör^ ', som hållandena skulle nödgas vänta pil en beträffande drni ningsplikt och ogifta mod- .tillfredsställande lagstiftning ända tills familjeräratteil, Pittig- vardslagen etc. varda i sin helhet omarbetade, fillhta vi rars och deras barns soss i underdånighet hemställa, om det icke skulle lata sig göra att tills vidare - såsom skett i Datimark, Norge rättsliga stallning.
och England - i en eller flera speciallagar reglera ckii D en kvinnokommitté som, sedan frågan under hösten varit uppe vid ett sammanträde inom Kvinnornas dis- kussionsklubb i Stockholm, ' upptog arbetet med att f2 tili stind en petition till konungen angående skydd för iitom, aktenskapet födda barn och deras mödrar samt an- g.ående - effektiva iviingsmedel mot såväl ogifta som gifta försumliga familjeförsörjare, har nu slutfört sin uppgift.
Petitionen, som samlat öfver 500 undertecknare från Stock- holm och Stockholms ' lan, alla arbetande inom fattig- .vårds- eller därmed sammanhangande områden, ofver- lämnades förliden tisdag till j,ustitierninistern.
Att till- slutningen till petitionen blifvit så stor, visar huru allmänt och djupt kändt behofvet ar af att snart erhå4la förbättrade lagar i afseende p&amp; ofvannamnda förhallanden.
Alla Stock- holms kyrkoherdar, flertalet af därvarande präster samt.
flera ' medlemmar af fattigvårdsdirektionen äro bland 1.111- dertecknarna.
Vidare märkes en mängd fattigvårdsfblk inom F. V. O., Fattigvardsförbundet, samt tjänstemän i den legala fattigvarden, intresserade inom barnavårdsnamn- den,.
fosterbarnsinspektionen, ïoteman och, f&amp;estandariiinor, ett stort antal läkare och sköterskor, hvilkas speciella verksamhet ar förlagd.
till barnavardsanstalter, barnbörds- hus och mjölkdroppar, samt en del barnmorskor.
Glad- jande ar, att ett ganska stort antal af vira mest framstå- ende advokater och sarskildt sådana, som i sin praktik vunnit kännedom om ogifta mödrars rättslösa ställning, iiro med.
om petitionen.
Petitionen ar af fdjande lydelse: Erfarenheten utvisar, att fadern ' till ett utom aktenska- pet f6dt barn, äfven om han förpliktas att till modern utgifva visst bidrag till barnets underhill, lätteligen kan p i ett eller annat satt, såsom genom att undanhålla sina tillgångar, undandraga sig att f ullg6ra sin f.örsörjningsplikt.
Härtill kommer, att fattigvarden.
i hög grad betungas af underhallningsskyldighet .fQr utom äktenskapet födda barn utan att fattigvårdssamhal.let har verksamma tvångsmedel .att förrn&amp; den tredskande försörjaren att fullg6ra den ho- iiom åliggande försölrjningsplikteril.
Rörande understöds tittagande för de inom äktenskapet födda barnen ar fat- - tigvårdssamhalle försatt i samma ogynnsamma stallning.
Frågan om en tidsedig lagstiftning rörande de utom äktenskapet födda barnen har upprepade gånger .varit fö- remål för Riksdagens behandling, och ej mindre an vid tre tiIlfällen 1893, 1901 och 1907 hafva fran Riksdagen till Eders Kungl.
Maj: t aflatits skrifvelser med anhallan om framläggande af filrslag till ändrad lagstiftning inom det- ta omrade.
Äfvea rörande mera effektiva bestämmelser mot famliljeförsörjare i egentlig mening, som försumma sin försörjningsplikt, har Riksdagen aflåtit en skrifvelse ar 1899.
Visserligen ar det sant, att de stadganden, som er- fordras i ifrågavarande afseende, tillhöra skilda delar ai rättssystemet sasom familjerätten, fattigvardslagstiftningen; .. processratten och straffrätten.
Men då det säkerligen kom- iner att dröja en afsevärdt lang tid, innan alla dessa lag- stiftningsomrideri hinna .undergå fullstandig omarbetning, samt det enligt var tanke skulle vara .bardt,- om alla de, ', a ' privata försörjningsplikten samt darefter i sinom tid in- passa ifrågavarande speciallagstiftning i den allmänna reg- leringen af alla hithörande rättsomraden.
Enligt hvad vi hafva oss bekant äro förslag till iiy lagstiftning i de af oss berörda frågorna under utred- ning, i det att till Lagberedningen öfverlamnats för utlA- tande 1907 ars riksdagsskrifvelse och till den af Eders Kungl.
Maj: t Ar 1907 för utarbetande af förslag till iiy fattigvårdslag tillsatta kommittén riksdagsskrifvelserna af l899 och 1901, och fil vi pi grund häraf i underdanig- het hemstalla att Eders Kungl.
Maj3 måtte uppdraga ht Lagbered- ningen och nämnda kommitté att afgifva särskilda försiag dels till lagstiftning, som på ett effektivt sätt tillgodo- ser utom äktenskapet födda barns och deras niiidrars rättsliga stallning, dels ock till lagstiftning aiigBende nicra effektiva bestämmelser mot gifta familjeförsörjare, som f5r- summa sin.
försörjningsplikt.
- Från världens röstralttsfalt.
e t t land klaga kvinnorna daröfver, att tiEl och nied deras viinner bland tidningarna i sina rcdogBrehcr för det förflutna årets händelser helt och hållet uïaktliita att namna dem och deras strafvanden.
" Qenria tystnad h i: nigot ' ödesdigert och tryckande ", saga de, 99drt ar sotil att vara död bland lefvande; det är som att vaiidra biaiiil människor utan att blifva sedd af dem; det ar soni att tala med ord, som förklinga ohörda ".
I ett a n n a t föreslår verkligen en tidning, chiirit vis- serligen icke en af de främsta i landet, att högerii skall gA till årets val med parollen " mot kvinimis ~ ' ulitiska rösträtt ", viss att högern d i - som tidnii: gcn tror.
bland sina led skall få inregistrera många aiiiiays iihtwla valman.
Det ena som det andra fallet bar bud 9it.i settlina fullkomligt obegripliga animositet mot kviiinoriias alltriirra framträdande kraf på medborgerliga rättigheter.
Meii - må fientligheten vara större eller mindre, m5 de11 yttra sig i pditisk tystnad eller politiskt tal, iii5 motstilidet vara af taktisk, opportunistisk, partipolitisk eller iiiaskiiliri i l i t, s a k e n går.
i alla fall framat med evolutioiieris owiot- ståndliga kraft.
Och bast af allt torde den faktiska, kroiiologishaför- teckningen på de segrar rösträttsrörelsen vu~mit frk11 wi.
1838 bidraga till att oomtvistligt fastsla detta fGrti8llaiidc.
1838 gaf K e n t u c k y rösträtt i skoifr5gor i t iiikoi.
med barn i skolåldern.
1850 gaf O n t a r i o satiiliia satt åt såväl gifta som ogifta kviniior, och 1861 följdes cxriiip- let af K a n s a s.
Kommunal rösträtt meddelades;, t li \ .in.
norna i F i n l a n d 1863 och i N y a Sy d-Wa1t.s 1867.
Ar 1869 gaf E n g l a n d komnluizal röstratt i t ogifta kvinnor och ankor, V i c t o r i a ilt saval ogifta S U I I ~ gifta kvinnor och W y o m i n g) dl rnedborget ' Ii=.
rikfriitt at alla kvinnor.
1
53.
- D A G N Y - 1871 ' gaf V ä s t - A u s i r a i i e n kommunal.
rösträtt.
.
At kvinnor.
Raträtt ' i skolfrig&amp; meddelad&amp; 1875 af ~ i c h i ~ a och ' n M i n n e s - o t a, 1876 af C o l o r a d o, 1877 af N y a.
Z.
e e l a n d, 1878 af.
N e w H a r n p s h i r e o+ O r e g o n, 1879 af M a s s a c h u s e t t s, 1880 af, N e w-Y 0 r k och V e r m!
o n t.
1880 meddelade S y d- A u s t r a.1 i e n kommunal röstri4 at kvinnor.
.
.
1881 utsträcktes den kommunala rö~trätten i S k ont t- l a n d till ogifta kvinnor och änkor, olh kvinnorna er- höllo valrätt till det själf~tandi~a parlamentst p i ön M a n. RöstrZtt i skolfrågor gafs At kvinnor ' i N e b r a s k a ' 1883.
Kommunal rösträtt meddelades af O n t a r .i o och T a s- m a n d e n 1884 .och af N y a Z e e l a n d @ N y a B r u n s w i c k 1886.
1887 meddelades kommunil.
rösträtt 5t kvinnor i ' K a nk., s a s, N o v a ' S.
c o t i a och M a n.
i t o b a och rösträtt i skolfragor i N o r r a och S ö d r a D a k o t a, M o n - t a n a, A r i z o n a o c h N e w Y.
e r s e y.
Samma k gaf M o n t a ' n ' ar-skattebetala~de kvinnor rättighet att.
rösta i alla ' de fragor som hänskötos till skattebetalare.
1888 gaf E n g l a n d kvinnorna valrätt ' till grefskaps- raden, o c h.
B r i t i s h C o l u m b i a och N o r d v ä s t r a T e r r i t o r i e t gaf dem kommunal röaträtt.
1889 gafs valratt till grefskapsråden at S k.o t t l a n d s kvinnor och kommunal r&amp;träk.
: &amp; t ogifta kvinnor och änkor i Provin- sen.
Q u e b e c.
1891 medelades rösträtt.
i skolfr5gor i Illinois.
1893 meddelades rösträtt i skolfrågor i C o n n e c t i- c u t och.
politid röstr&amp;t i C o 1 o r.
a d o och p i N y a Zeeland.
1894 meddelades rösträtt i skolfrågor i O h i o, i vissa finansärenden, i I o w a valrätt till socken- .och distriktsnämn- der i E n g l a n d åt såväl gifta som ogifta kvinnor.
1895 gafs politisk rösträtt åt gifta och ogifta kvinnor i S y d- A u s t r a l i i n ' och 1896 likaledes politisk rösträtt åt kvin- nor i U t a h o c h ' l d a h o.
1898 fingo kvinnorna i.
I r l .a n d rätt att rösta utom på medlemmar.
af.
, parlamentet, ~ ' n n i e s o t a gaf, b i n - norna valrätt till.
bibliotekens.
' styrelser, och D e ' l a w a r e rösträtt i skolfrågor At skattebetalande kvinnor.
F r a n k- r i k e meddelade handelsidkande kvinnor r ' att att deltaga.
i valen af handelsdomstolarnas tjanstemän och L o u i s i a n a skattebetalande kvinnor rätt att rösta i alla frigor, som hänskjutas till skattebetalare.
1900 gaf W i s ' c o n s i n rost- fätt i skolfrågor åt.
alla kvinnpr och V ä s t-A u s t r a l i e n politisk rösfratt At .gifta och ogifta kvinnor.
190 1 gaf N e w- Y o r k åt skattebetalande kvinnor i alla statens städer och byar rätt att rösta i frågor som rörde kommunalskatterna.
.N o r g e gaf dem kommunal rösträtt, och lagstiftande kg- ren i K a n s a s a f s l o g nästan enhälligt och under ett ((samstämmigt löje.
en .motion om att ' afskaffa kvinnornas kommunala röstriitt.
1902 gafs politisk röstpatt åt kvinnorna i N y a S y d- W a.1 e s o&amp; valrätt och; albarhet .åt alla A u s t r a l i e n S kvinnor till det Australiska statsförbundets parlament, hvar- jämte storhertigdömet H e s s e n meddelade valrätt och valbarhet för kvinnor ' till landets handelskammare ...
.
1903 ..; af.
.
T a s a n i n politisk ' rösträtt åt kvinnoi, ' ' ' ' e GAHNS.
...
meddelades och ittighet, .. att röda i vissa.
.
finansärenden.
.
.
.
At ' kvinnorna i] &lt;a n s a s.. '
1 ' 905 .gaf Q u e e n s 1 a n d politisk rötfratt At kvinnor, och 1906 erhöllo ~ ' n i .l a n d s kvinnor.
fuli politisk röst- rat / oeh valbarhet.
1907 gaf N o r g e politisk röstratt A t de 300,000 kvin- nor, som redan hade kommunal rösträtt, D a n n1 a.r k gaf kvinnorna valrätt och valbarhet till fattigvårdsslyrelserna, och med endast 15 nej af .Underhusets 670 medlenmar gjorde England kvinnorna.
valbara till mayors, aldermen och medlemmar af stads- och grefskapsråden.
1908 gaf V i c t o r i a politisk röstnitt åt kvinnorna.
1909 gaf B e l g i e n åt kvinnorna valrätt.
och val ' bar- het till C o n s e i l e d e s P r u d h o m m e s, skattebeta- lande ogifta ' kvinnor och änkor erhöllo kommunal rösträtt.
i provi,nsen V o r a r l b e r g i och i G i n t e r P.a r k, U.
S.
A., där ' .dbck äfven de skattebetalande g i f t a .kvinnorna erhöllo rösträtt.
1910 slutligen gaf W a s h i n g t o ' n politisk roststt at - alla kvinnor; N e w M e x i k o gaf dem rösträtt .i skolfra-.
gor; Norge gjorde kvinnornas komminala rösträtt allmän; B o s n i e a ' gaf politisk restratt åt kvinnor som äga fast egendom af ett gifvet värde; landtdagen i provinsa K r.a i n i ' Osterrike- gaf rösträtt åt kvinnorna i provinsens hufvud- stad L a i b a c h; N e w-Y o r k. gaf kvinnorna i alla sta- der, köpingar .och tredje klassens bysamh %llen rä ' ttighet att.
rösta i vissa finansfragor.
; Gaekwaren i B a r o d.a i .Indien gaf kvinnor i sitt fursten.döme ratt att rösta vid kommu nala val, och Wnungariket W u r t e m b .e r g h a r gifvi- åkerbruksidkande kvinnor rösträtt och valbarhet till ~afidt- ... hushAllningsnämnden.
Det är, som.
vi se, en lång och rätt ohfattamde lista p4 rnedgifvanden af medborgarrättigheter At kvinnorna ehuru vissirligen Ungt ifran fullständig.
Det är dock gansk tillfredsstäl.la.nde att konstatera hur Kentuckys forsta tret vande försök att ge rättigheter i skolfrfigor åt ä n k o r m e d b a r n i s k o I å l d e r n så småningom följdes; .-farst, med 10 års mellanrum, men sedan något.
oftare och djärfvare, f i l 1 dess det.
sist gångna aret 19.1 0 e n s a h t medförde åtta landvinningar mot äfvenledes ' åtta under.
de trettio första åren af kampanjen.
Och afven om man till&amp;-.
ter sig.
att .smale At konungariket Wurternbergs lika väIviI- liga som.
forsiktiga atgard i den stora .rösträttsfrigan att ' bevilja rättigheter på landtbrukets omilde .At sina mAnga landtarbeterskor, så är det ett.
belatet ' smål8je öfver att annu ett land verkligen kommit att tanka pA att äfven ' kvin- norna kunde hehöfva rättigheter att välja och väljas bland dem, som skola bevaka deras intressen.
.
Ellen Westet. '
' ste er kik? '
' ' ' ' ' ', ' ' ', Rättelse.
Vi fästa härmed uppmärksamheten på ett tryckfel, som insmugit sig i sista numrets citat af Mary Wollstonecraft.
Där läses: Mossbelupna meningar antaga den vanskliga gestalten.
af fördomar, nar etc.; skall vara: Mossbelupna meningar.
antaga den.
vanskapliga estalten af fördomar,.
när etc..
. '
Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl.
Kontroll- och JusteringsstyreIsen godkandt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, är mycket hållbart .och an- griper.
.ej pennan.
.
54 D A G N Y p., et.
ar nu snart ett ar sedan, som jag en förmiddag Sam s * elsens ordfilrande f ungerar djurmålarinnan kom upp till en af vara mer kända konstnärinnor, där fröken Ida v. Schulzenheim och som vi&amp; ordförande land- jag fann ' henne tillsammans med fyra, fem kvinnliga kam- skapsmalarinnan fröken Charlotte Wahlström.
Ofriga sty- rater allvarligt fördjupad i nagot viktigt ärende, som tyd- sel~emedlemmar äro malarinnorna fru Mina Carlsson, frii- lizen inte var för ' oinvigdas öron.
ken Tyra Kleen, miniatyrmålarinnan fröken Fanny Hjclm, Mot tysthetslöfte blef jag emellertid snart invigd, skulptrisen fröken Gerda Sprinchorn och inålarinnan fru ' och fick ytterligare ' lofva, a l t - nar tiden.
blef mogen -- Gisela Henckel-Trapp.
Och gå vi igenom förteckningen låta penna.
' löpa i " sakens)) intresse - löften, som jag på medlemmar och utstallarinnor finna vi - bland namn i-närvaranded stund med full befogenhet kan anse mig l i ~ som här hemma aga god .klang, äfven konstnärinnor, som respekterat.
Det var .nämligen ett af de första samman- vi kanske äro mindre intima med men hvilka i utlandet &amp; radena angående bildandet af föreningen " Svenska konst- blifvit erkända och uppskattade, B. ex. Emma Chadwick- riarinnor ", Som jag den gången - handelsevis kom att öf- Löfstedt, Clara Montalba, Julia Beck, Ida Matton, Caxo- obehbrig.
Och line Benedicks-Bruce, Agne Frumerie m. fl.
.vervara, om ocksi endast i egenskap af nu - efter inte fullt ett h - star den d i nyfödda för- Synnerligen klok och p i allt satt tilltalande är för- eningen på så säkra fötter och full af lifskraft, att den re- eningens åtgärd att göra sin första utstallning, som öpp- dan i vår kan inbjuda till sin f6rsta utstallning, en ut- nas nu i mars månad på Stockholms Konstakademi, till .stallning, som lofvar att bli af stort in !resse, inte minst retrospektiv.
Härigenom komma vi också i tillfälle att emedan den blir retrospektiv.
taga en intressant historisk öfverblick af hvad den kvitin- Det ar nog afven ett lefvande intresse och mycken liga koncten, i vårt land kunnat frambringa sedan sekler energi, som utvecklats under denna tid.
Lite.
hvar .har tillbaka, och från muséer, slott och afven från mer %r- ju kant, att tiden krafver ' sammanslutning om man skall dolda platser.
komma har arbeten att samlas, bärande komma fram, och att dctta galler utiifvarinnorna af bil- namn sådana som Ulrika Pasch, Anna Maria Wattrang dande konst i lika hög grad som kvinnor med andra yr- f. Ehrenstrahl, grefvinnan Lewenhau pt f. ~öni&amp;uiarck km.
Och nar nu vira konstnärinnor framträda som för- (Aurora Königsmarcks syster); Amalia Lindegren, Sofi Ad- ening, är det först och främst i syfte att främja .medlem- lersparre, Maria Riihl, Signe Sohlman, .Virginia Larsson, marnas konstnärliga och ekonomiska intressen och ait ge- Lea Ahlborn, Eva Bonnier, m. fl.
Som ansökningstiden f tir deltagande i utställriingm noni anordnandet af konstutställningar biide här hemma utlöper förrän 10 februari, later det sig däremot atn- inte a h Gtmlands åstadkomma större kännedom om deras nu inte gara att ange hvilka af vara inom- och utom arbeten och afven en lifligare omsättning för dem.
" I utlandet ha ju ' flera.
sadana föreningar kommit till lands verkande konstnärinnor, som komma att bli repres stånd och visat sig vara af största betydelse: i Paris senterade.
Men så mycket kan man redan marka, &amp; tt ut- " IJnion des Femmes peintres et ~culpteurs ' ~, i Prag " ' Kunst- sfallningslokalen kunde ha varit mer an dubbelt s2 stor lerinnensektion des Durerbundes in OesterrichU.
Likaså i och den hade ända upptagits till sista plats.
Ty det har: England och Tyskland existera dylika sammanslutningar, arbetats träget och troget under minga hr p i vara kmst-: hvilka äro: till medlemmarnas stora gagn.
Det ar också närinnors ateljeer.
Och har mötas de nu alla af olika " ' svenska konstnarinn~rs " afsikt - att sätta sig i förbin- Pdrar, färger och mognad för att demonstrera sin konst d&amp;e med dessa föreningar för vinnande af vissa fiirdelar och sin anslutning till samhörighetens ide.
Utstä1lnings- affischen utföres af Ottilia Adelborg Sven i utlandet.
I sambind med utställningen kommer afven ett lot- Att denna förening, som konstituerades sa sent som i Biars 1910, redan kan räkna cfver 80 aktiva medlemmar teri att anordnas, dar €tt 30-tal vinster, hvilka ink6pas z.£ och ungefär lika m b g a passiva visar som sagdt att in- föreningens medlemmar, skola utlottas.
Lotterna, som iiro tresset ar varmt och att konstnärinnorna kanna nödvän- 3,000, försäljas under hand till endast 1 kr.
pr styck.
Men den lifliga anslutningen F6r öfrigt ar det föreningens önskan och strafvan att digheten af solidaritet.
tyder afven p&amp; att konstintresset i vart land, hvilket hit- söka göra denna sin debututställning riktigt lyckad och tills knappast kan sägas ha varit vidare effektivt, likaledes vacker, och med ' den gard i t det estetiskt sköna, son1 --- af- mitte ha natts af en lifvande värmebölja, och att det sa- ven i de yttre arrangemangen - bör tagas hänsyn till lunda ar i en synnerligen gynnsam stund, som den nya och som hörer samman med en vernissage.
Festprägel, föreningen skådat dagen.
Inte minst - kanske emedan stämning, blommor, smak.
.
Daremot ar det att hoppas, att svenska konstnärinnor- kvinnorna numera genom större erfarenhet och mognad nas utställning inte blir s i missuppfattad, som en skribent lättare böra kunna undgi de blinds~ar och ömtåiiga i en af vbira dagliga tidningar nyligen siat om, s&amp; att den punkter, som inte kunna uteslutas där skilda smakrikt- ningar, skolor och - temperament skola enas till en en- af publiken göres till en mondän toilettutställning.
Ella da samstammig korporation, hvarest s a k e n s framghg kanske detta endast är en speciellt maskulin uppfattning.
är helt beroende p i att alla- småaktiga personintressen f&amp; Huru som helst - när vår kvinnliga konst nu framtra- vika m d €tt ord att all traditionell " fruntimmersaktig- der som någonting för sig sjalft, b ~ r det ske utan ria- het " och allt kotteriväsen hålles fjärran från denna för- got klassmärke.
Ty konsten i sig sjalf är välboren.
enina af, $egafvade kvinnor ',.
.
M. R.-M. "
- '.
w Föreningen " Svenska Konstnarinnor ".
D.
--- ' a - - -.
Modern religiös - litteratur.
Det moderna.
re1igionsp.roblemet inom ' katolicism och protestantism.
Af Nnthan Söderblom.
Hugo Gebers förlag,.
Stockholm, 19 10..
.
.
.
en s. k. katolski m o d .i r n i s m e. n, katolicismens .motsvar: ighet till protestantismens '.
' moderna teologi ", har de sista åren varit föremzl för större uppmärksamhet an nhgonsin f&amp; jnom vart land.
Den har dryftak pi före- drag i ~el$onsvet&amp;ka~li~a sällskapet, profii I-$olmqvist i Lund har behandlat den htländska litteraturen diinom, och.
i Uppsala ' har.
prof. Söderblom hallit förelasningaq daröfyer, föreläsningar, dem han nu utarbetat till en stör- bok.
Han har - härigenom gjort den af utlandets k h - turf6ret~lser, intresserade allmänheten en desto1 större tjänst, sam denna allmänhet red * fatt till lifs massor af mer $ler mindre ofullständiga tidningsnotiser i.
frigan.
Vi svenska protestanter pläga just .inte utmärka oss genom @ got 6fvervaldigande intresse för den - lrat,olska världens företeelser, men till den nuvarande piifvens nagct tvifvel- aktiga ära kommer.
d d ocksa ati höra, att han dragit vii- ra blickar öfver till katolicism&amp;.
Uppmarksamhetim blir knappast från '.
dir sida sedi smickrande.
Den berkmda ~orromäus-enciklikan, en slags bannbulla mot modernis- men, har uppkallat bade dii tyska myndigheterna och den tyska nyprotestantismens ledare, pr: ofessor Hamack, till skarpa protester.
mct däri förekommande angrepp.
p&amp; rp formationen, odi kotesterna ha.
aftryckts i var tidnings- press och föranledt häpna frågor från allmänheten,, om verkligen de p8fliga anspraken och den katolska världsii- skadningen 1Atit bhde reformathen och upplysningstiden.
g&amp; öfver sig ultan att ha lart det ringaste.
F6r den, som last professor Holmqvists pil ' ort och ställe.
gjorda iakt- tagelser,.
upptecknade i en artikel om.
den påfliga kurian i tidskrifte~ ' " ~ri&amp;ndomen och.
var tidy ',.
ar det fullkom- ligt klart, att Pius X, den obildade, fromme landtpras- ten med en fanatism af ungefär samma kynne som hos vara, .. " bibeltrogna vänner ', inom Fos terlandsstiftelsen, i sjalfva verket, om han hade makt som han ' har vilja, allt- för gärna skulle ilterup !plifva hela 1500-talets reaktion .med jesuitvälde och inkvisitionsprocesser i halarna.
Laol X111 rna .val innerst ha kunnat tanka pa samma satt - d a m ar det kanske fännätet .att yttra sig - men han var allt- för smidig diplomat att offentligen uttala sådana.
åsikter.
Men i hans efterträdare tycks ödd ha velat, att den gam- la, oböjliga ultramontana.
katolicismen skall löpa linan1 ut: det är.
väl, knappast tänkbart, att des; kiaft att bekämpa tidsandan .skall kunna racka under ann?
en.
pgfve, s &amp; som ' den nu som bäst ' sliter ut sig på rättegångar och bannlysningar mot sina ' basta krafter.
Och ofelbarhet?
dogmen, så absurd och reaktionär den kan låta för pro- testantiska bon, innebar dock i sig sjalf ett.
komektiv mot det absoluta stiilaståendet.
Den ofelbara påfven ar, som ' man icke.
sällan har anmärkt, en mindre.
.
oföränderlig auktoritet äh den ofelbara bibeln, eftersom den borre vax- lar med de olika .personlighetana.
Lat oss för katolicis- mens egen skull, eller rät !are sagdt fiir religionens i. dess högssta och bästa former liksom för den därmed ' oskilj- D - ' - aktigt förbundna kulturen, hoppas, att icke den för till- fältet harskande.
reaktionära stamningen.
skall fA utrota, den sällsynt sympatiska: röirc,lse, som söker uppbygga en, renad katolicism yå grundvalen af modern vetenskap och so&amp;la strafvanden.
Vi kun- &amp; ska detta ab rent kuhtr- intresse, alldeles oafsedt att afvm yymodernisterna ' y: i sin för a s s rent ofamara pietet f ö l '.
' kyrkany: alls: inte, vilja.
erkanna; sig som pratetanter utan .fastmera i obegriplig, sjalfförnekelse nästan) undantagslöst böja sig f6r katolska kyrkans yttre auktoritet och,, afven om det sker utan inT re öfvertygelse, dock.
af lydnad återkalla.
sina .. %rläror ", hellre an de .ta drabba sig af.
det f ö ~ en, katolik fasansfulla,.
som bann.lysningen .innebar.
Jag sade ' Inis- tana ' undantagdijst, ty viirldep .har.
dock.
sett några.
mo-, diga modernister, som inte låtit ' agvanda sig .frånl sina villfarelq, bl: a;,: cieq numera aflidne, engelske f. d; j.+, suiten George Tyrrell och den franske abbéen: Loisy, n.
!- mera inlnehafvare af en.
larostol i religionshi- storia.
i Paris.
.
.
Om dessa och manga .ndra intressanta företeelser handlar n. professor Söderbloms bok, hvarfill den.
stora, allmänheten skulle kunna få den lämpligaste introduktiqn geilom att läsa fogazzaros berömda.
roman ', Ett h e l p n ~ y,.
Fahlstedt.
hkma nyligen öfvers-att till svenska af ' b * närnligm knappast - komma alldeles oförberedd.
till.
studiet af ~ ~ ~ e l i g i o n s ~ o b l e m Den e t ~ värld,.
som, där ö p p nar sig för ess, maste afven för de flesta,.
af vara reli- giöst intresserade, därest de inte p&amp; forhand ha någo ?.
inblick i katolsk kristendom, komma att te sig som en nyupptackt urskog, dar vandraren.
blir andlös$ uttröttad af: alla de nervspännanlde nya .detaljerna och slutligen in- te orkar se nå@ af alla rikedomar omkring sig.
Svi- righeterna skuile betyd&amp;$ ha kunnat underlättas.
genom e n omarbetning, hvars behöllighet förf.
kanske just .till följd af sin kolossala lärdom.
och sin sällsynta person- kännedom pli omfådet har svårt att inse.
D@ finns sa- ker, som en utanförstimde ' bast ser, och just d a r f e at.
jag inte ar fackman på religionshistoria, kan jag i min formella kritik desto bättre ' tala 2 den olarda allmanhe- tens vagnar ..
Först och främst: hvilket.
oerhordt.
slöseri med fakta.
och stoff att inte göra två, att: icke saga tre, fyra böcker af denna enda!
Om förf.
verkligen.
aill bli läst af andra än af demj.
som nu fylla hans talrikt.
b e.
sökta lärosal i sala, s&amp; borde han sannqligen ha ut-, arbetat hiarje kapitel till '.
dubbla omfanget.
och skrif- vit ned alla de premisser han.
nu: öfvefhqpat i tanke att.
de voro onö.diga for " bildad " publik, ty på detta omr.
de är snart iagdt all publik " obildad ", åtrnin~tone om jag får döma efter mig sjalf.
' Vidare kunde bokens lasning ha underlättats i hög grad genom rtt mera sorgfälligt skiljande mellan referat o&amp; refleioner; som det n?
- ar, vet man ofta inte rurtigt hvad som ar förfatlarens egen eller de .af honom behandlade skriftstallarnas .menahg (sär.
skildt i de eljest såintressanta kapitlen ornTyrrell och von iig gel.)
Jag önskade t v i böcker i stalkt f6r en.
' Ja,; ty den modernistiska delen, s o n till omfanget ar den vida öf-. '
.
meka ', ' ' ' I ... I..
.
9 1.
.
vervagande, ar i sjalfva verket till innehallet nagontfhg helt annat an den, som bar till öfverskrift " Reigionens genombrott " och som val egentligen kan sagas vara det protestanltiská pParet af boken.
Det ar ett oerhördt kun- skapsstoff inom ett för de allra flesta Iasare a: ldeles nytt område, som i f b t a delen utbreder sig för oss, uch den som " kan " professor Söderbloms bok, vet verkligen en he ' l del mer om den moderna katolicismens inre lif, an om han i åratal besökt de romanska ländernas katolsk hyrkor.
Att hanl behandlar stoffet Mde med vrtmskaps- marhens kritik och med den religiöst öfvertygades piet&amp;, är endast hvad man kan vänta sig af den allsidigaste in- telligens&amp; och den mangsidigaste polyhistorn bland vå- ra moderna teologer.
Den som likt professor S.öiderblom beharsk?
snart sagdt alls kultursprak och långa tider vistats i gamja och nya världens kulturcentra bland c r e- m e d e l a c r e m e af religiöst ' bildade protestanter och katoliker, kan icke behandla nhgon religi3s f6retleelse " vom Oben herab. "
~öaa (taren sjalf hittar man dock mera i den: senare an i den fölrra delen af boken.
D a r trader han tillba- ka för ämnet, h a r daremot stiftnr man bekantskap med hans egen lifsåskådning, ' och har, dar han icke 1Sngre hindras af den historiska eller r.efererande framstalhingen., har han stundom, slösare som han ar, också rad att vara vältalare, skald, profet.
Det ar med full öifverlaggc ning jag nedskriher detta crescendo; minnet af den hög- tidsstund, då jag fölrst gjorde bekantskap med kapitlet " Till- varon som Iif "; fiirsvinner icke med f6rnyad genomlas- ning, och det intensivt själfupplefda i vissa dar nedkas- tade psykologiska erfarenheter möter o u p p h ~ i g t mctrva- rande erfarenheter .hos.
läsaren.
Det starka intryck skiner öfveral !t igenom, som f o l f.
tagit af den nyaste af alla varldsAsk&amp;dningar, den underbara, anglo-franska, af Ja- tives och ~ e r g s o n introducerade filosofi, som i likhet med kart barn.
har många namn: pragmaiisml, aktivism, hu- manism, lifsfilosofi.
Hos vara svenska fackfilosofer har den nog, int; hunnit långt öfver det stadium, da den be- handlas med förnam nedlatenhet, men p i q fattig lek- mannaskeptiker, ' som aldrig kunnat tro pA digon realitet hos begrepp och abstraktioner, verkar den med sitt na- turveknskapliga och psykologiska sinne för lifvets mång- fald, helt enkelt som en uppenbarelse, dar djupaste skep- sis och innerligaste tro för första gången fullt kunnat sluta förbund.
Med vaken kritik har Nathan Söderblom upptagit det för religionen värdefulla af denna filosofi, som, hur an utgangen kommer att te sig, inte kan lam- na samtidens lifsåskhdning fullt sådan som den en gang funnit d a.
En så i god mening modern och aktuell bok som denna ar för vår svenska litterathr epokgörande, och jag önskar den mAnga .upplagor, i vederbörligen sönderstyc- kad form, både pa vårt och främmande språk.
Lydia Wahlström.
Sprid Dagny!
Riksdagsmotioner.
B land massan af inlämnade motioner vid begyniielsen af riksdagsperioden marka vi en del, hvi1ka sarskildi beröra kvinnornas stallning och förhallanden och hdka vi har i korthet återgifva för att langre fram utfarligare Aterkomma till desamma.
Motion har väckts af hr K r o n l u n.d angående At- gärder till förbättrande af ogifta mödrars ställning.
Motio- naren hemställer, att riksdagen i skrifvelse till k. m: t niåtte anhalla om utredning i ofvan angifna syfte.
H samma riktning gh tva motioner af hr R y d 6 n, I den ena föreslår han en ändring i 14 kap. 22 par.
strafflagen i syfte att mord å barn ma betraktas som " bar- namord ", afven om barnet icke ar nyfödt.
Vidare fram-.
haller motionären, att samhället bör bereda rättshjälp åt medellösa ogifta mödrar.
Hr L i n d h a g e n har ånyo vackt motion om att la- gen angående förbud mot kvinnans användande till arbe- te nattetid i vissa .industriella företag ej skall aga till- lämpning på typografyrkd.
Vidare har han begärt undersökning rörande restair- rang- och kafépersonals arbetstid och arbetslokaler samt undersökning om begränsning af arbetstiden p i kvällarna för personal A badinrättningar, rakstugor samt herr- och damfr isérsalonger.
Hr S a n d s t r ö m framhåller behofvet af iörtydli gande i lagen af gift kvinnas valbarhet till fedamcl &amp; r suppleant i folkskolestyrelse.
Som bekant beslöts p&amp; L.
K.
P.
R: s sista Centralsty- relsemöte att hos hr Sandström göra framstäilning om att han ville i riksdagen motionera i detta syfte.
Hr E n g s t r ö m motionerar om ett anslag af 27,400 kr.
till ålderdomsunderstöd åt vissa larare och l a r a r- i n n o r vid småskolor och mindre folkskolor.
Samtliga motioner äro inlämnade i Andra kammaren- Till sist m&amp; namnas den man och kvinnor gemensamt rö- rande motionen af hr B r a n t i n g angående allmän cc21 lika kommunal rösträtt för såväl man s o n kvinnor.
Ett ord i " kvinnornas titelfråga. "
Vi lämna härmed plats för ett uttalande, hvilket vi dock i dess helhet ej kunna stalla oss solidariska med.
Sjalfvd iitgangs- punkten, att det vore beklagligt att en " röstrattskviniial ' konmit med uppslaget i den s. k.
" kvinnornas titelfråga ", finna vi ej.
lämplig.
Det ar dock icke såsom röstrattskviniia dvt gjorts; om allmänheten kombinerar med röstrattsrörelsen hvaii cnski1tl: i röstrattsmedlemmar företa a sig, sCi ar detta en brist p i urskillning, som man får beklaga - %minheten för.
Dessutom kiiiiria vi r j finna saken s i " betydelselös " och " opraktisku.
För var del liyllnnde oss till den af " Elpis " i Dagny redan uttalade uppfattningen, lia vi emellertid velat lata fröken W. framhalla sina synpuiikter iilcti afböja all vidare diskussion af saken.
D et ar beklagligt, att en rösträttskvinna vackt det nu så ryktbart vordna förslaget om ordet " minfrii " som gemensam titel fjr alla kvinnor.
Beklagligt för vår röst- rattssaks skull, ty hvad e n röstrattsl~vinna gör och sa- ger, det skrifves af stora allmänheten på allas konto, ja, snart sagdt pa alla kvinnors konto, och härvid få både Joh.
Lundström &amp; C: o A.-B.
I M A L A R B A D E T I l h d f veriaregatan I l.
RIKS- 42, 22 20 20 12 74 47 Kungl.
Hofleverantör PRIMA A N T H E A C I T WSHÅLLSEOL COEES BRIKETTER S K E P P S B R O N 18.
ALLW.
2288 ii 30 60 BAD- TVATT- och STRYKINRATTNING l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
3814 - 3815 A.
T.
93 43 - 93 4k
rösträttssaken och dess förkämpar lida för fru Stéenhoffs ge delirna.
Och att hennes markbok ' fvlyller ett behof fralii- ':: löjliga förslag.
Om saken syns fru Steenhoff och hen- g % bast daraf, att förs !a upplagan om 2000 ex. slutsål- nes liktatikande stor och viktig, så finns det ett mycket, ' des på mindre an 9 mån.
Denna andra upplaga ar be-; mycket stort flertal kvinnor, hvars talan undertecknad har tydligt t ' illö: kad, livarför priset - 1.50 får a n s e gan-.
anser som sin plikt att föra, hvilka anse frågan om en ska moderat.
Den färgglada utstyrseln p3 titelbladet.
ar.
f gemensam titel icke blott oväsentlig och betydelselös för också mycket ' tilltalande lied den r M a stugan ' i. '
.
kvinnosakens fraingång, utan.
afven o p r a k t i s k och ur björkdungen och.
den hvita byken svajande för sommar-,.
språklig, synpunkt sedt onaturlig.
För så vidt förslaget vinden.
afser att förbättra de ogifta mödrarnas stallning, så ar M. ?. '
.
det .opraktiskt och olämpligt, ity att det icke kommer att.
medföra åsyftad verkan, den nämligen att ' åt de ogifta möd-.
sarna skaffa allmänheten ' s aktning.
Man aktar in-.
.
...
...
.
te en person högre, om .han eller hon byter, Notiser.
om titel.
Det stackars barn, som IILP pinas af, .Fredrika-Bremer-Förbundets studiestipendium för lära-.
fr3gan: " Är din mamma frö.ken?
", slipper inte .. ifrån.
skammen genom en dylik titelreform.
Frågan kom iiinor, det s. k. Whitlockska stipendiet, har for år 1911, ' iner blott i förandrad form: " Hveni ar d i n p a p p a?
tilldelats fröken C. Fahlstedt.
Har du ingen pappa? "
Om alla kvinnor buse samma ti- Nationalföreningens mot tuberkulos.kurs för dispensarskö- tel, så ville vadden ändock veta, hvilka som vore gifta el- ler ogifta.
Efter en presentation i ett samkväm, finge terskor i Stockholm ar nu utsatt att taga sin början med ided-.
!
ivan an större besvär att ta reda på de nyintrod~~efade ningsföredragaf d o k t o r ~.
~ ~ ~ e f ~ ~ ~ ~ a t i o n a l f ö r e n i n ~ e.
n damerna, ty i hvilket samhälle, vill man ej ha full klar- Mästersatnuelsgatan 1 7, söt-idagen den 26 februari.
kl. 2 e. ni.
het i sin nästas stallning!
Medgifves att det vore nog s5 Kursen .kommer sedan att fortgå till .och med den .. 8 april, bekvämt att i samtal med främlingar, exempelvis på re- livarefter elevernas slutliga .utbildning förlägges till anstalten: sor, kunna tilltala alla kvinnor med samma titel, sarskildt Hälsan i ' Neder-Luleå socken och dispensärerna i Linköping för oss svenskar, som sakna ett gemensamt tilltalsprooo- och Visby.
Till elever i kursen hafva antagits, sjuksköterskorna Hanna: * men, m e n,.
.
ett språk låter sig icke så befallas.
Att reformera stafningen, ja, vål ' df6i-a sig på densamma, det Carlsson, Norrköping, Nedvig / (nhn, Stockholnl, Gerda: k a n inan gora, att reformlera s p r å k e t s j ä l f t till öf- I (el&amp;ren, Kållängeil, TiZ&amp; Lagergren, Mörsil, Holgn Schil-,.
verensstammelse med nigra individers sociala åsikter, det Iing, Stockhol 111 och Greta.
Tigerströ~n, Gräsberg.
M g r a Ister sig icke göra.
Spraket ar .ett lefvande vasen, som stiperrdier för deZtngande i kursen finnas ännu lediga, och följer sina egna lagar och sina egna vägar.
Med ~tnder- mottagas ansökn.i~zgar harorn af Nationalföreningen.
bar smidighet följer språket människornas utveckling.
Nar ett nytt ord behöfs, så växer ' det fram och smyger sig in i språket, och innan man hunnit göra klart bs sig Föreningsmeddelanden.
liur det gick till, så har det vunnit burskap.
Men aldrig skall det lyckas en person eller en gruppaf personer att - Stockholms F. K.
P.
R .. .samnianträder i K F. U.
K: s stick i staf mot radande språkbr~iik arbeta in ett koastgjordt lokal, Brunnsgataii 3, onsdagen den- 8 februari kl. ' 8 e. m.,.
tilttryck.
Vi minnas kanske hur det gick med ni-reformen, och ändå är ni-ordet intet koiistgjordt ord.
' Nej, låt oss De ärenden, som därvid förekomma, äro: 1.
Redogörelse för centralstyrelseniötet och diskussion öfver därmed .sam- .. arbeta på v e r k l i g a, .icke skenbara reformer, det, som manhangande spörsmål; 2.
De konin~uiiala valen.
Som; ar värd4 att arbetas fölr, och låt 06s lämna språket i fred vanligt vid F. K.
P.
R: s möten kun.na .nya niedlerninar; att klja siii egen lugna, sunda utveckling!
anmäla sig.
- *. '
.
, (,. '
, ' ' u, ' ' " ' jemy Wallerstedt.
För hemmet.
- Mar kbo k af Augusta Abrafzanzsor~.
Det ar, en kliidje .att för.
kvinnovardeii Fredrika ~rirner- örb binds kretsen Lund ' med omiejd hade lördagen den 21 dennes anordnat .möte å " Wiesel- grens minne ' ' i Lti~id, hvartill allma~ilheten inbjudits.
Fil.
dr Akxandra Skoglund, sekreterare i Fredrika-Breiner- Förlb~mdets kommitté för lagfrag.or, höll f6redrag om.
" Den - gifta .kvinnans rättsliga ställning i forntiden o,&amp; nutider ?.
Mötet a11tog en resolution, hvari uttalades den ' för- h o p p i n g a# den.
pågående revisionen af aktenskapslag- stiftningen måtte medföra inålsmai~skapets upphäfvande och den gifta kvinnans likställighit med mannen såväl inolin hemmet och gentemot barnen son1 i förniogenhe- rättsligt afseende.
.
kwiiiia @ peka en så stilfull markbok som cieu okanniimiida.
hite endast i den ineningen stilfull, att det är en bok f d l med stilar, utan det är de vackraste, stiligaste och mol.
dernaste stilar, som fylla boken.
Dessutom finnas hela iidor med andra nyttiga och vackra tiing, ' som man ofta 6nskar sig ett mönster till me11 sällan har till hands just då de behöfvas, narnligen alla slags adliga kronor, marken för gossblusar, föm hand- dukar och servetder till olika andain81 i hushållet, flma slag af siffror sam~t en rikedom af mans- och kvinno- namn;.
Och allt ar sådant som verkligen k a n s y s.
Det inträffar nämligen inte allt för sällan att utgifvareii af en markbok ar skicklig i att rita men Inte sja ' f kan sy, och s i bli bokstafver och ornament kompoinerade, soini nog ta sig bra ut på papperet - men därmed slut.
Frölken Abrahamson kan ernelle~t~id både rita och.
sy.
Som mångårig brod6s för Nordiska Konipaniet har hon fiirvarfvat sig en särdeles stor rutin och skicklighet i bag-. '
Föreläsningsrörelsen inom L.
K.
P.
R.
En längre före- lasningsturiié har under januari företagits i Norrland af fru Ella B i l h g, hvarvid 15 olika platser besökts, näm- ligen Thorsiker, Storvik, Hofors, Norrsundet, Ockelbo., Ljusdal, Östersund,.
Örnsköldsvik,.
Helgumj, Sollef- tes, Kramfors, Frånöl, .He.rn@and, Bracke och Grangesber.g, Ämne för föredragen ha varit: " Kvinnan och medbor- garrätten " och " Kvinnan och samhallsfriigor~~a ".
Tali-i- ka å.hörare samt ett 90-tal iiyvtinaa medleminai- vittna om resans gbda resujtat och det intresse för röstrattsröfel- seii so; m fru Billihg forst.att att väcka till lif p5 de skil- da orterna. '
.
a. '
.
magor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dapny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera d dessa stWen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alItid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
H vilka villkor erhtilla prenumerantsam lare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhiiller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p2 ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man.
det behöfliga an- talet ex. (hur mariga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har d % att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar ii närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto ii samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi ornggende pr postanvis-.
ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket ris kan man nummervis lösa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION,.
STOCKHOLM.
Folkskolans Barn tidning utgifven o&amp; redigrad af STINA QUINT ut- kommer j911 i sin gagonde årgång.
Ett rikt illustrradt nummer hvarje vecka) 36 veckor under året.
Basta och Iampl&amp;aste Iasnhg för barn af alCa samhalkklasser.
Pmmerera å närmaste postkonlor.
PrrS för helt år Kronor 1: 65, ha@!
år 90 öre.
Ung.
battre flick som genorng5tt Iiusnroderslioln c / Piatssökande fd sina annonser inprda i för öfrigt ar kompetent att sk dag ny för^ alla inom ett hem förekomniar göromal, önskar plats i familj ss hj3p och sällskap eller att fiire ett ungkarlshem.
Soda rckc kunna erliållas.
Svar till " C ' I I f ~ ka 1911 ", Falköping p. r. önskar plats som guvernant att läsa med mindre barn.
Undervis- Elevplats ningsvan.
Svar till " Miisi kalisk ", till sinnessjukheni eller annat sj1 Töreboda p. r. hem sökes af en ordentlig och betsam flicka mot fritt vivre C 20-arig ansprAkslös, barnkär kostnadsfri utbild.
Goda bet.
f i flicka, föregamde anställning.
Svar somgenomgatt Kindergarten, önskar " Plildtrogen ", Sv.
Telegr.-b., Sthl plats i godt hem att sysselsätta barn samt hjälpa till med förefal- Tv&amp; systrar lande göroinCi1.
Svar till " Godt önska plats som barnsköter: hem ", Box 34, Mjölby.
och husjungfru på landtegendo helst i närheten af Stocktiolm.
I- genorngätt I3ariiauärii.
Betyg r rek.
från förut iniieliafdti plat finiies.
Svar med iipp~ift oni till " 17 och 20 ar ", Stcilltiillcii.
med goda betyg söker plats.
Svar till " Skolkökslararinna " Sven- ska Dagbladets annonskontor, f. v. b. Stocltholm.
som genomgitt 7 klasser i I a r o ~ söker plats i bok- eller fiiiarc kor handel.
Svar till " Iiitcntrivc Orebro, p. r. äldre och plikttrogen söker plats i godt hem, helst uppit landet.
Svar Ung bildad flicka, ombedes snarast till " E.
L.
1911 ".
som tinder ett är gciiomglitt slC Arlöf, Skine.
och hushållsskola, öwkar mot f vivre komiiia till bättre f; itr: ilj s sällskap och hjälp.
F. ' iillstiintli !,r niiljar stalltiing iinskas.
S w enkel, barnkär, gladlynt söker plats, Slätrask, Medevi.
undervisningsvan i skolSninen, sprak, musik.
Goda betyg.
Svar (# Fram- 25-&amp;rig prilstdotter steg ", Sv.
Tel.-Byran Sthlm.
som under 2 min.
deltagit i sj värd pa lasarett, önskar plats s [vårdarinna hos sjuk dam eller Iier musikalisk flicka nied betyg frän Rek.
af läkare.
Svar med iippg.
Statens Normalskolas 8: e klass ön- löneförm.
o. fordr.
till " Sjiikui skar plats i ett godt Iiem att läsa 191 l ", Jönköping p. r. med mindre barn.
Svar till " Frid- Bildad 19-årig flicka, hemll, Falun.
som har ansökan inne till Upps Fackskolas IärarinneI&lt;iirs i ian hushCill, önskar under c11 dug flicka önskar plats att läsa och spela husmors lediiing deltaga i ett ve med barn.
Svar till (10.
L.
(#, Mjölby.
ligt landthushälls alla sysslor.
I genomgått 8 kl. läroverk och Ii hållssl&lt;ola.
Svar till " Verltlig lir.
tik ", Kilsrno p. r.
Ung flicka Skolköks- och Slöjdlararinna 23-årig flicka Barnsköterska, Lärarinna Undervisningsvan Ung flicka med S-klassig skolunderbyggnad önskar för vinnande af praktik i och för inträde i lararinnekurs i Fackskolan i Uppsala plats att vara behjälplig med husliällsgöromål.
Betyg fr. genomgängen husmoders- kurs kunna företes.
Svar till " Ajaxfl, Uppsala p. r.
En bildad f l i c k som genomgätt hiismt~dcrski önskar mot fritt vivrr plats i Kvinnlig gy mnastikdirektör familj för att deltaga i iiii~llill~gö önskar plats nu genast.
Svar till mbl.
Svar till " I ' aii1iljVrnrdlci Askersund, f. v. 13.
Post Box.
12, Orebro.
En 29-årig flicka, ANNONSORER!
En 18 &amp; rs flicka, som geno ' mgitt I (ristiiic.liaiiiii~ Htisli~llsskola, önskar plats omkr 1 mars.
Svar till " Signt ", itdr.
tionsförest.
K. Aiidtrssoii, AIöckh fullt hemma i allt som hör till ett hems skötande samt sjukvard, ön- skar plats soni husförccthdarinna i battre hem där husmoder saknas.
Svar till ~ H u ~ l i Ystad g ~ ~, p. r.
Ung, bildad, miisikalisk flic.
som längre tid vist: its i tysk 11 sioii samt genonigi tt Iirisl ?R11.
; skc önskar plats i fiii familj sotii s: skapsdam.
Lön önskvärd.
Svar " Fainiljemedlerii ", Sylöstr; iS \ w-i; Annonsbyrä, Karlsltroiia.
D A G N Y i-Prig elementarbildad Yedelålders ele ' mentarbildad sjuksköterska FLICKA zot musikalisk och af god familj &lt;er plats som sällskap och hjalp s ensam dam, helst i Stockholni ?r dess närhet.
Svar ti!!
C.
2411 znska Telegrambyrån, Orebro.
(S. ' T.
A.
262y965) med niångårig praktik söker plats hos sjuk herre eller dam (ej nerv- jjuk).
Fina betyg och referenser.
Svar till ilSysterld, Annonk.
Svea, Norrköping.
Tillfölje sjukdomsfall är platsen; om förestfindarinna för slöjdafdel- iingen vid.
Kv, Slöjd- och Hus- ~ållsskolan i Tollarp (Skåne) ledig itt .sökas före jan.
månads utgång.
Kompetens: skicklighet specielIt i ~ i f n a d samt förmiga att praktiskt Sjuksköter~keplats.
] ch energiskt leda arbetet vid sko- vid Epideniisjukhuset i.
* Faliiii ar, an.
Lön G70 kr.
pr år, fri bostad ledig.
Närmare upplysningar lam- m. m. Tollarp den 9 jan.
191 1. nas af stadsläkaren d: r M. Ardell, Falun.
Styrelsen.
USMÖDRAR.
För att vinna re- kommendation, önskar en 35- g kvinna af god familj.
komma .ett större hem, där husmodern praktisk och huslig.
Sökande ar lig att deltaga i alla förekomman- Barnmorska göromål.
Mot fritt vivre och ilj je med le ni .. Svar eniotses tack- erliåller plats inst.
1: sta april inoiii lit till " Plikttrogen 1911 ", Hel- Abilds socken; (Hallands Ian).
Kon- gborg p. r. tant lön 300 kr.
jämte: förrättn.-er.
sättning samt fri bostad och ved- LATS önskas såsom hiisförestån- brand.
Ansökan före 20 febr.
: darinna i battre .änkemans heni, Abild, Arstad d.
18 jan.
1911,.
st dar ett par bain finnes; äger I (ommunn&amp;natnntlen.
- årig praktik i allt som hör till hems skötande, är anspråkslös I ordentlig.
Svar till " Barnkär ", Plats s o m lerköping p. r. ÄTTRE flicka från landet, kim- nig i matlagning, alla husliga slor samt handarbeten, önskar ts soni husinoders hjälpreda el- att föresta ett heni dar jiingfru nes, van vid skrifgöronii ?il.
Rek.
, les.
Svar till " God hjalp ", Sv.
iegranibyrån, Malmö. '
EDIGA * PLATSER, vid Kristianstads fattigvårdsirirätt- iiing ar ledig den 24 .inst.
april.
De hufvudsakligaste åliggan.dena För ' platsens innehafvare äro att öfvervaka och ansvara för niatlag- iiingein samt att leda de kvinnliga hjonens arbeten, hvarför fordras dels kunskap i enklare niatlagning och dels att kunna beniöta .under- lydande p i ett lugnt, bestanidt och hiimarit satt ..
Lön 400 kr.
kodani jamte fri kost, bostad, eldbrand och lyse.
Platsen .tillsättes med 3 må- naders Ömsesidig uppsagningsskyl- dighet.
Ansökningar, atföljda af frejde- betyg, tjänstebetyg och rekonimen- dationer, eniottagas 3 fattigvkrds- kontoret till e ch med den 5 inst, febr.
Kristianstad i jan.
191 1.
.. ' Den förenade verskoterske- och vid Ikare ' och Garpenbergs nya Tuberkuloshem.
I godt hem kuggbo, c: a 3 km.
från Kry&amp;bo, .rades den 1 5 nästkommande i nirheten af Stockholm önskas er .usti.
Det harligt belägna sana- enkel, battre, barnkär, husliållskun.
et, afsedt för 25-28 patienter nig flicka, ej under 25 Ar, som a l i alla afseenden modernt inredt.
villig att tillsammans med Iiusmo insökningar med egenhändigt dern sketa hemniet.
Svar till (' Fa- ifven Iefnadsbeskrifning, kun; miljemedlem ", Saltsjö-Nacka p. r ps-, frejde-, friskbetyg, rekom- .idatiorler, fotografi och uppgift Bättre anspråkslös flicka, löneanspråk emottagas före 1 tkornrnande mars under.
adress kunnig i enklare matlagning, villig kare och Garpenbergs T~iberku- ataga sig ett hems skötande, e: iommité, Avesta.
Endast först- gröfre göromål, erhåller genast plats isiga, i alla afseenden fullt koni- i två personers hushåll (damer).
2nta sökanden med bestämdt, Rek.
jämte foto och åldersuppgifi i vanligt satt, göre sig besvar .. sändas till 4.
E.o, Gnesta p. r. Fredrika-Bremer-FGrbundet: Drottninggatan 54.
Xikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
' redrika-Bremer-Förbundets Sjtikskötersk~byrå: ~ u i n e l 25.
~.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 1 1.
Bildad flicka,: Slöjdlararinnor!
rask och duglig, helst mellan 25- 30, år, kunnig i matlagning och husliga sysslor samt barnkär och villig att ibland se till 6 ars flicka far nu förmhlig plats i liten familj som flyttar till Tyskland i vår.
Den som kan nagot tyska har företräde.
Jungfru finnes.
Goda rek.
fordras.
Svar jämte fotografi siindes till Bil- leberga, postfack 18.
U n g dam, ' ' Ung flicka, barnkär och van att sköta små barn erhåller genast plats i ung officersfamilj för att biträda vid; kötalide af ett 9 mån.
barn.
Svar med uppgift om löneanspråk och ref.
m. '
m. torde sandas ndr.
" Barn- Fr8ken ", Rosersberg p. r.
I ett godt h e m på landet finnes till följd af sjuk: dom plats för en battre, anspråks- lös och barnkär flicka, ej från stad, 25 A .. 30 år, som tillsammai~s med husmodern vill sköta alla i ett hem Förekommande göromål; jungfru fin- nes ej.
Faniiljen består af 3 per- soner, daraf ett barn.
Anses som medlem af familjen.
Lön 15 kr.
i manaden.
Svar med foto,.
till " Godi Hem ", Skiirup p. r.
I tjäns temannahem i Uppsala, 2 pers. hushåll, herre och frii, far bildad, enkel hushålls- van flicka plats som medlem af fa- miljen, att tillsammans med hus- modern sköta hushållet.
Hjalp till tvätt och en g h g i veckan sam1 rengöringar.
Vid.
Nya Inack.-By- r h, Briinkebergsg.
3 B, Sthlm.
konipetelit i svensk stenografi och maskinskrifning (önskvärdt afven tysk och engelsk) får genast an- ställning A stort fabrikskontor i Stockholm.
Egenhändiga .ansök- ningar med: betygsafskrifter samt uppgifter om ålder och löneansprak insändas till p postbox 159 ", Stock- holm.
' som bokförerska och sall- P LATS skap erhåller fint bildad dam, ej under 25 år, på egendom i Värmland hos aldre änkefru.
Sö- kanden bör vara frisk.
och.
af ett jämnt och gladt lynne, helst musika- lisk samt, bör tycka om enkelt landtlif.
Svar, försedt med porträtt och referenser jämte uppgift å 1ö- nepretentioner iiisandes till signatur " Egendom G7a1 under adr.
S. Gu- malii Annonsbyrå, Stockholm f. v., b. '
arbetsom riden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Medelålders hushållerska, som är val hemma i matlagning saint kan med omsorg, pålitlighel och ordning sköta ett ungkarlshus- hall dar tvenne tjlnarinnor finnas, erhåller fördelaktig anställning om goda rekom.
och betygsafskrifter kunna insändas till Klädesfabriken i i (ar1skrona.
En bildad allvarlig flicka f&amp;- plats genast på landet i liter familj som hjalp och sällskap.
Kun- nig i enklare matlagning och helsi äfven med sömnad.
Familjemed- lem, någon lön.
Jungfrii finnes Svar till liB.ll, p. r., Jular ..
Förbundets Byrå, Obs!
De billiga priserna.
Till 42 öre mtr säljes ett parti Kulörta extra prima Congressgardiner 100 cm.
breda, Allmogegardiner fr. 30 ' öre mtr.
Filt ock Schaggdukar, Bordvaxduk, Tråd 95 ört diiss.
Foderdomestik 18 öre mlr.
Ett parti battre trådgardiner i vackra mönster; Bom.
ullstyger fr. 30 öre mtr.
Gingmattor fr. 4 mtr.
Filtar, Gardinstufvar, Helylle.
Cheviot, god kval.
i olika färger.
Allt säljes billigt.
öre, ' Slumplagret 51, II: Stockholm MASTERSAMUELSGATAN Sprid Veckotidningen D A GNY!
Deposition Sex priiktiga iifventyrsbbcker f6r barn och ungdom.
&amp; Berättelse för barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter h l e s Verne af Alfred Snedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Kxrl Aspelin.
&amp; r- Sparkassa tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga från medeltiden.
Bearbetning af Hugo i i a n d e r.
259 sidor.
Med 4 3!
illti- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris ' 15 &amp; - e.
En samling sagor af Harald 6stenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berattelse för barn ungdo,.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustrntio- ner af Brita Ellatröm.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
parzivde Sagogrottan i Sagosk.ogen.
K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg &amp; I STOCKH ' OLM.
Den hemlighetsfulla ön.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
H j al ten bland h; j; al -;; t; M O ar;; $; %;; Wiréns öfverfeta.
LANOLIMTVAL, fina viiridcm favorittvål.
Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
3criittclse for barn O, u,,,~,,,,.
13,,,- betning efter Kmten Narryat af Anna Gustafsson.
2 % sii !or, 3) il61str.af Nils &amp; irsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Erlii %lles i hvarje välförsedd parfyinliandel samt direkt frin f A.
G.
' wir6n.s Tval- och parfymfabrik.
(Gruadad 1860.)
21 Lilla Vattingatain 28 Prenumerera på posten eller tel. Ö.
32 75 på I i 1 Mönstertidningen - - - StocI~Piolm.
Ny byggarna i Kanada.
Lektioner i LinnnesBmnad (äfven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
I Hvarje elev disponerar en symaskin.
Kons t slbjden i Hemme t. l Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm, (Stina Quint.)
Föreningen för Kvinnans Politiska Risträtt i Stockho Pris 3.50 p- år, 12 häften.
Lös; Sibylleg, 36.
Hörnet af Karlavigen.
A.
' T.
210 04. niimmer 30 öre.
Innehiiller mön- R.
T.
35 30. ster till broderier, vafnader, läder-; amrnan; rader onsdagen den S febr.
kl. 8 e. ni.
plastik, gyllenläder, drifning i .me- okal.
Skandinavisk Konstslijjdsfors8ljning, tall, målning på porslin, trä, 111. m. hefzden: 27 ~laraber~s~atan, STOCKNOLWI.
.
Prenumeranter f3 begära mönster.
Fr .. o. ni.
den 30 jan.
realiseras ler därmed sammanhängande spörsni %l.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., ritade brickdukar, lysdukar, natt- påsar, dukar, kuddar m. m. i äldre mönster, stiifvar af kläde, boj, stra- maljer och band, rester af garner och silke samt malad och omilad träslöjd m. m., allt till mycket låga priser.
Stockholm.
Filial: Haparanda.
' G.
o. A. MEUKOW.
IDAMERI Blus N: r 1103 af hvit yllebattist med I ' rik o. smakfullspets- MASKBNBRODERING garnering endast 4.25.
Dessutom föra vi ett rikhaltigt lager af ny- 53 Drottninggatm 53, 2 bp, silfver, dam-, herr- o. barnunder- Systrarna Johansson.
kläder, rnössor, alla slags tyger o. Riks och Allm.
telefon.
väfnader, mattor, filtar, sängtäcken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- gar, sa begär genast priskurant o. gör Edra inköp hos oss!
Ni får då genast bevis på sanningen af vira affarsprinciper: enbart extra prima varor, noferade till lägsta tänkbara Stort och rikhaltigt lager af priser!
VANG AFVAN, Vasagatan 15-17, Stockholm.
de utsökt finaste parfymer frin 1 2.
De kommunala valen.
Nya medlemmar vinna inträde.
KOSTYM-ATELBER Ängelsbergs Hvilohesa 3 t. järnvägsresa f r h Sthlm.
1 Högt, soligt läge, orngifvet af barr- I skog, litsikt öfver Ariiänningen.
13.50-4 kr.
pr dag, 100 kr.
pr mån.
Tuberkulösa och sinnessjuka mot- tagas ej.
Ref. lämnas.
Närmare upplysningar genom Fröken Bertha Andersson.
I de förnämsta utländska firmor, finare och enklare tvålar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten mot efterkraf.
A. V. Mording, 11 Biblioteksgatan 11.
63 Drottninggatan 63.
Kvinnliga Juridiska Byrhn, WalPingafaw B 2.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
1 1.
Redogörelse för centralstyrelsem6tet och dickirssinn Alim.
Tel. 7 43.
Äldre argangar realiseras.
I I&lt;.
I '.
1:.
~ a ö r alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36, O genom att gynna de- anrnonstirer Dagens nummer innehaller: Anna Cederlund.
Af E h z ykwzan.
Kvinnorna sch fdlmaktstjhsterna.
Liineregleringskommi B6ws f6rslag.
VBr rbstirgttsfråga i remissdebatten.
Petition iingiienale försörjningsplikt och ogifta mödrars oc derans barnas rättsliga ställning.
Psin vlrldens 1~8strättsfält.
Af Ellett Wistw.
F8aeningen " Svenska konstnärin~or ' ~.
Af ~Vnl-icz Yicrk- M ii! / er.
Modern religiös litteratur.
Nathan Söderblom: Det ii~ibdert reE !giaairsprsbPewiet.
Rec.
af Lydia Wahlsfi- (ïm- RiC~sdagsmcetis~iaer.
Ett ord 1 %vBn~lornas titelf rågau.
Af Jmry IVkllrpsf~df.
Fåk hemmet.
Notiser.
Fbrenlngsmeddelanden.
s.
z - f € rx - z i s sker h närmaste postanstalt Prenumeration mm m I m m ml o
