# ID: svediakorp-per523
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,811
# sentences: 945
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-F.
Stockholm den 30 November 1811.
N: r 48.
I PreniimCrationspris: Prenumeratlon s k a shval.
l landsorten som I Stockholm $ nilrmaste postanstalt eller bok- handel. '
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en ' w. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85. l Utglfnlngstld hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: 1 Expedition ELLEN KLEMANI och Annonskontor i 4: e A r g.
, I - Annaniprlr r 15.bre pci mm.
Enkel spaltbredd W mm.
Marginalannons ander texten 1 mmis hajd per @ ng 18: bbBff: 5 8s 5 " 10, 10; ki 20 ggr m " le, 50 25 ' h.
Annons bör vara 18mnrd senast mhdag f. m. '
~ottagnlngstl ' d:.
kl. 11-12.
Sthlm 1911, P. Englunds B o k.
&amp; gr Post- och telegrafadremi: DAGNY; Stockholm.
.
.
Fragan inför sin lösning?
1 ' - l,.
.
. '
1-1 Dagnys trettioförsta nummer af denna årgång läm- nades en kort öfuersikt af folkskol&amp;t€~erstyrelsens för- slag till en finsta ptaltnuig af komniunens yrkesunder- visiiing.
Dar redo@orde fölr.
hur genom detta utl&amp;ande den p&amp; projekt och motprojekt redan nog sa rika yrkesskolediskussionen tillförts ännu ' en föreslagen skoltyp e n d a g s s k o l a n. Daina nya, på Miinchenermodeller kalkerade.
princip för frågans lös- ning innebar ingenting mindre an en omvärdering af yrkesskolans mA1.
I de - tidigare ' förslagen har hufvudvik- ten lagts vid yrkesskicklighetens uppdfifvande.
' Intresset för skolans uppfostrargarning, som gifvetvis aldrig släppk ur sikte, har på sin höjd varit sidoordnddt med, syftet att dana kunniga yrkesarbetare.
Med: endagstypen dares mot.
stiger den folkuppfostrande afsikten i förgninden.
1 den af f01 kskoleöfv.erstyrelsen skisserade arbetsplanm för yrkesskolorna lägges stor vikt vid meddelande af samhälls- kunskap och fostran till medborgaransvar.
Själfva f ormen för ~~rganisationen, undervisningens ordnande efter endags- system, möjliggör mottagandet af ett större antal elever an sexdagarsskolorna och tillater barn afven ur de fattigaste fa- miljer att ta del af undervisningen, da skolbesöken ej beröfva dem deras arbetsf ' örtjänst.
D m a endagsikolans f örma- ga att snart sagdt borteliminera den1 enskilda lärjungens ekonomiska uppoffringar f&amp;r undervisningens mhUande ar dess förnämsta styrka.
Blir endagsskdan verklighet -.
Kommunala yrkmesskolor. '
.
1 ' 1 i i I ar det i detta tecken den segrat.
Den yeesskick ' ighet soni endagsskolan afser att bibringa blir med tre tim- mars verkstadsundervisnihg und?
den enda skoldagen gifvetvis i h&amp;sta grad beroende af samverkan- med ar-.
betsgifvarne och det sätt, hvarpa dessa komma att syssel- satta ungdomarrie under de fem betalade arbetsdagame.
: Det kan alltså icke förnekas att ur vissa synpunkter en- dagsskolan medför.
en del, vådor,.
men d &amp; detta.-oaktadt .. förslaget mötts med sympati i vida krhar.
: och afven vunnit.
tillstyrkande af d&lt;akelnämndm, ' ligger häri ett otvetydigt erkännande af den nya planens stora.förtjänster.
i socialt h.anseende.
.
.
.
..,.
Beträffande den speciellt - kvinlniliga yrkesgtrm som.folk- skoleöfverstyrelsen i sitt - törslag upptagit,.
nämligen.
&amp; m a - den, anmärktes redans.i.
d a ofvan .Abmopade .tidig@re.artikeln.
att styrelsen i detta stycke täIikte sig ett .val vidt m- fang för undervisningen .. inom .e.n .skola.
SöImmersk~rnias .. arbetsgebit uppdelas yrkesmässigt i fyra ' eller fan själf- ständiga.
grenar, som.
representera ' hvar.
sitt.
fristående .yr- ke.
Att under shdam f6rhAllanden starta ' .en.
s öl m m e r- s k e s k o l a med gemensam undervisning för yrkets.
dika grenar är en orimlighet.
Skall skolan n5.
dttl sy~tanål,.
måste den begränsas till e t t fack.
Den betydligt dunkla.
benämningen sömmerskeskola bör lämpligen.
ersattas med.
.
* Sedan detta skrefs, ' har afven beredningsutskottets godkan- nande af förslaget offentliggjorts.
.
.
-.
.
.
.
.
-.
, ' L, -
. '
t. ex. klädsömn~adsskola och den kommande verksamhe- ten inom undervisningsanstalten stalla sig denna visserli- gen betydligt inskränkande men åtskilligt klarare beteck- ning till efterrättelse, Endagsskolan sådan den nu föreslås ar ett experi- ment.
Detta fastslas redan af professor v. Schéele i hans sikrifveke till folkskoteöfvers~efsen.
Professorn antyder i detta sammanhang, att för de yrken, dar inrättande af en- dagsundervisning ej rätt lämpar sig, kommunen skulle kunna upptaga tanken på sexdagarsskolor, visserligenen- ligt professorns mening endast i form af lamnadt un- derstöd till enskilda undervisningsföretag.
Nu ar det emellertid så, att man med ganska stort skal kan fråga om undervisning i sömnad under en skoldag pr vecka skall komnia att ge så m.ycket i ' utbyte åt syateljéernas yngste och nybörjande.
Som bekant tjänstgöra söm- merskeeleverna under sina första ar inom yrket mest som springflickor och sattas först så småningom!
till något egentligt sömnadsarbete och då till någon detalj i ar- betet.
Det fordras alltså ett synnerligen stort tillmötes- gående från arbetsgifvarens sida för att bringa den under vanliga förhallanden mest som springflicka betraktade sölmmerskeelevens arbete under de fem veckodagam i samklang med den undervisning, som p i den sjatte da- gen meddelas i yrkesskolan.
Därmed vill jag ej ha sagt att en sådan öfverensstämmelse mellan yrkes- och skol- arbete inom ett sömnadsfack ej kan ernås.
Tillfälle bijr lämnas att erfara om endagstypen lämpar sig för söm- nadsyrkena, och om det samarbete mellan ateljé och sko- la, som ar klafven till yrkeskunskaps meddelande, låter sig åvägabringas.
Emellertid, försöket med endagsskdan förlorar ingen- ting i varde om man p å s a m m a g å n g, f6r att gö- ra experimentet så allsidigt och fruktbärande som möj- ligt, pröfvade hvart m sexdagarsundervisning kunde leda.
Fröken Sidners reservation till folkskol~fiverstyrelsens för- slag visar har vägen.
Inom parentes sagdt har den, som skrifver detta, att bedja reservanten om u.nakt för en ti- digare felaktig innanläsning af hennes yttrande.
Fröken Sidner föreslår icke sexdagars skoia istället för endags- skola, såsom jag en gAng uppfattade det, utan bide det ena och det andra.
Lokal, inredning, un$eniisningsmateriel och lärarekrafter måste anskaffas redan for en enda kurs af endagstyp som nu föreslagits.
De rum, hvari skolan skall inrymmas, kommer uteslutande att användas för dess behof och fiiljaktligen blir hvarje sal tagen i anspråk endast ett par timmar un- der en hel vecka.
Visserligen är det sannt, att de tjugo flickor, som eventuellt komma att bilda den första klas- sen i sömnadsskolan, i sin egenskap af de första fi&amp;&amp;jks- objekten symbolisera en oö.Sverskid1ig rad af kvinnlig ungdom, som under tidens lopp skall finna sin utbild- ning vid Stockholms stads yrkesskolor, men detta kan ej dölja, att undervisningskostnadana fördelade per capita komma att ställa sig mycket höga under det fiirsta bet, enligt fröken Sidners beräkning omkr. 250 kr.
per elev.
Då det med ett ganska ringa tillskott i kostnad låter sig J uvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N QL Camp.
realiseras att inom samma lokal rymma saval en sexcla- gars- som en endagsskola, synas såväl ekonomiska soni pedagogiska och sociala skal tala för att så snart soni m6jligt och helst från början tanken på en sexdagars sömnadsskola oinsättes i verklighet.
.
På tal om kommunen och den kvinnliga ungdomens uppfostran för yrkena är det omöjligt att med tystnad f6rbigå det verksamhetsområde, 2t hvilket det stora f ler- talet af kvinnor ägnar sig - det m8 ske i eget eller anti- ras hem - nämligen det husliga arbetet.
Cet torde va- ra uppenbart, att kommunen förr eller senare kommer att stå inför uppgiften att p5 ett rationellt satt tillgodo- se de unga kvinnornas behof af handledning i Iiushills- göiromål.
Bland sociala arbetare, manliga såv8I sori-i kvinnliga, torde den önskan vara allmän och liflig att kommunen snart matte gripa sig an med upprättandet af en sådan skola, då enskilda ' fiiretag, hur gagnerika de an kunna vara ej minst genomn sin större lätthet att pröfva sig fram till de basta metoderna, aldrig makta fylla de kraf, som framtiden sannolikt kommer att stalkt på en sådan skola. '
Emellertid kan en undenhing i hush2Jlsg ' öromal aldrig ensidigt bindas vid e ii d. a g s- typen.
Tvärtom torde det endast vara i undantagsfall som en sådan tidsindelning kan sättas i fraga.
Har kommer sexdagawundervisning i langre och kortarc kurser samt aftonkurser sannolikt akt bättre visa sig niot- svara ändamålet.
Andra former för undervihningens med- delande kunna naturligtvis ocksa tänkas.
Msnga äro ock- så de kategorier af kvinnor, som en dylik amist; ilt bör kunna utbilda G r olika uppgifter; blifvade husmfid- rar o&amp; mödrar, tjänarinnor at alla slag, easar~ " a~jungfriirt som skall vara familjens faktotum, lika väl som dei?
f i k sina speciella uppgifter utbildade husan, kokerskan elkr barnskcterskan, strykerskor etc. En &amp; dan skola skulle sannerligen ej komma att sakna uppgifter och den stör- sta torde bli att dana dugliga husmödrar, eller jag skul- le hellre vilja uttrycka det s i - att hjälpa.
kvinnorna särskildt i de ekonomiskt mindre väl lottade hemmeii till rätta med deras blott alltför ofta orimligt stcnz arbets- börda.
Då yrkesskokfrågan enligt fijrljudancle snart nog skall behandlas i Stockholms stadsfullmäktige, komnier måhat ida redan nästa n u m e r af Dagny att kunna i notisens form meddela fullmäktiges beslut.
Det är att hoppas, uti detta får bli ett tillkännagifvande om de linjer, efter 1ivilk; i var stads yrkesskolefrilga fann sin b n i n g.
Aximene TfzorsIe~zson.
- ---.
-- - Prenumeration å D A G N Y slrer såväl i landsorten som i Stockholm.
å närmaste postanstalt eller bolrhandel.
g Arbeta för Dagny Z i b
D A G N Y Är.
de norska kvinnornas rösträtt en kvinno- saksseger?
P ollitisk rösträtt och valbarhet för kvinnor infölrdes i Norge för.
fyra år sedan, men en rösträtt gifven på säregna villkor.
Ty i de olika länder, dar kraf pil kvin- niornas medbo~garratt uttalats, dar i sammaruslutningar eller i enstaka hjärnor idén kommit fram, har den alltid varit oskiljaktligt förenad med den tanken, att åt kvinnor borde ges rösträtt på samma villkor som åt man !.
Så ar den vanliga fo,rmuleringen, ty sa ar den sjalfklara tan- kegangenl: ar det för rättvisans och rrUanniskovardets skull, som rösträtten ges, sa bör den ges lika åt alla.
Att dar d ' i a ratt redan gifvits åt landets alla man, man se- dan skulle dela upp den kvinnliga befolkningen i tv&amp; de- lar och saga: vi ge rösträtt At dessa kvinnor men icke At dessa, detta ar ett dvidgniqgssatt sh egendomligt, att man har svart att fatta att idén kunnat framkomma.
Detta var emellertid just hvad som skedde i Norge.
Ett dylikt förslag icke endast kom fram, det vann anhan- gare, segrade och blef antaget.
Genom stortingets beslut gafs rösträtt åt norska kvinnor, icke åt Norges kvinnor, icke den allmänna röstrdten, som ar tilldelad Norges man, utan politisk valrätt endast åt de kvinnor, som redan aga k o m u m l sådan, saledes endast At 300,000 kvinnor, nar ratten i annat fall skulle beviljats At 500,000.
Ett egendomligt förfaringssätt just i ett demokratiskt land '!
De norska kvinnorna gladdes, ehuru deras första tam ke naturligtvis blef att skaffa sina utestangda systrar sam- nia deras ratt.
Regeringen kom med förslag i detta syfte, men stortinget vägrade genom beslut sistlidne augusti.
Norskorna få borja på nytt fullföljandet af sin kamp.
Nu må man val fråga sig: ar en sådan ratratt, soni den de annu få nöja sig med, en kvinnasaksseger?
På denna fråga kan svaras bade ja och nej.
Ett framsteg i fråga om kvinnans rättigheter måste det ju kallas, nar $t en grupp kvinnor erkänts det poli~ tiska medborgarskapet, ett viktigt genombrott i kvinnor- nas sak ar det oerno !tsägligt.
Icke endast i det land det skett, utan ocksA i alla andra, ar ju endast den inverkan, det har på Askådningssättet en olm^ Kvinnwna i Norge ha rösträtt, så har det kommit att allmänt taget heta.
I alla de stater, där man strider för siken, i alda de man- liga medvetanden, som äro dess rnotstandare, måste det dock erkännas: i två Europeiska länder, Finland och Norge, aga kvinnorna rösträtt.
Att de norska kvinnmna ta den som en seger, denna visshet att nu ar isen ' bruten, nu ar det gamla, orättfärdiga könsstrecket, som skilde människorna ännu mera godtyckligt an penningstrecket, utstruket - detta ar ju helt naturligt.
Men en seger för kvinnosaken ar från en annan sida sedt detta lagbud icke.
Det ar tvärtom så godt sorn ett direkt slag i ansiktet åt den verkliga kvinnosaksidin.
Ty det säger sig sjalft utan att ett enda ord fordras till bevis, att dar .en ratt ar gifven på inskränktare vill- 555 kor för kvinnor an för man, dar ar den i gtunden ett, underkannande, ja, nästan så godt som en kränkning af k v i n ~ r n a sisom mänskliga personligheter.
At mannen skänkes en ratt sasom individer i ett sam- hälle, af kvinnorna fordras vissa kvalifikationer för åt- njutandet af samma ratt.
Därmed har man ju sagt tydli- gare än med ord: en kvinna ar icke i och för sig jarnn- god med en man, hon ar det först nar hon visat sig aga vissa f6rutsathingar - i detta fall den1 inkomst, sorn berattisr till kommunala val - för att kunna deltaga i det politiska lifvet.
Folkrepresentanterna i ett land ha härmed uttalat: alla vara man, .om an .aldrig.
så oupp- fostrade och okunniga, aga endast i och med det att de äro man af naturens hand mera insikt och förmåga att utföra sin del af medborgarens varf.
Är man född kvinna racker icke det förstånd man fatt i och för sig, det kan utvidgas genom det tillfälle en något mera.
burgen stall- ning ger, men denna utvidgnhg ar nodvandig.
Tankeghgen ar i grunden alldeles densamma, som den man stu.ndom ' hör i påståenden so !m detta: nog borde alla kvinnor, som äro lakare, ha rösträtt.
Frågas da, om icke afven andra alamina och andra sysslor bode ge samma ratt, blir svaret oftast endast ett envist fasthål- lande: nej, inga andra, lakare bölra de vara.
Men i och med detta ar ju fältet u~pgifvet och man har kastat sig in i samma sjalfrnotsagelse som det norska stortinget stannat i: erkännandet kvinnorna äro dugliga att ha röst med i landets politiska lif men fordran på ett slags k~m~petensvillkor - har ett så artificiellt som en viss inkomst.
Egendomligt nog kan det konstateras att just tanken på saldan en halfhetens rättvisa som den, hvilken blifvit beviljad i Norge, uppkommit en @ ng afven hos oss, ehuru närniast som ett slags beskyllning, grundad pil ett missförstånd.
' Vid bildandet af föreningen för kvinnans politiska rösträtt uttalade naturligtvis f d l t radikalt kvin- nusakssiniladt, att kvin~noma borde ha rösträtt genast på samma villkor som mannen.- Nar s2 det kraftiga arbetet på manmens ptvidgade rösträtt tog fart, uppstodo de mesk oförklarliga misstydhingar: man ville allmän röswatt at man, men kvinnornas skulle stanna vid 800-krmorsstrec- ket.
Denna sista tanke eller ens att den kunde uppstii hos någon som en rimlighet, en mqlighet, var fullkomligt ofattbar för dem, som uttalat sin bestämda kvinnosaks- fordran, jämlikheten med mannen - det mer eller mind- re demokratiska styrelsesattet var sedan något, som endast rörde hvars och ens personliga ijfvertygelse.
.
Det sista lilla dammolnet af detta missförstilnd ar nu för länge sedan skingradt.
Egendomligt ar det då att bevittna, att en sadan form, af rösträtt nyligen fast- slagits, en half ratt, som ar i strid med sjalfva feminis- mens tan.ke.
Men lika visst som denm tanke en .gAng skall segra, lika visst kommer snart detta satt att bevilja kvinnorna en ratffärdighet att andras i vårt grannland och förbli d m efterföljd i andra länder.
Hilda Sachs. '
'
käcka och hälsovittnande utseenden, det förtroliga kani- M: me Cruppi om den sven- ratckapet mellan manliga och kvinnliga studenter, och sis % men icke minst - den absoluta frånvaron af " ga- ska kvinnan.
lanterie "!
.
nför fullsatt hus i ett litet sjukskökrskehem i Paris, I bakom Panthéon, M ' 1 i gAr M: me Cruppi, den be- kanta och berömda författarinnan, fransk delegerad vid sommarens Intematicnella Röstrattskongress i Stockholm, ett f6redrag om den svenska kvinnan.
Det var sina senaste intryck af det feminina köhet i Sverige hon har för fö; rsta g h g m offentligen framlade.
Baserad pil djupgaende studier af Sveriges folk, dess litteratur och historia, var hennes karaktäristik ytterst ge- digeni och värdefull, s2 val för den i ämnet obevandra- de som för den i detsamma val hemmastadde.
I .sin helhet kunna vi svenska kvinnor vara ganska belitna med det omdöme den skarpsinniga och psykolo- giskt erfarna talarinnan skänkte oss.
Detta så mycket mer som föredragshållaren föga ana- de, att i ett h a n af salen fanns ett känsligt och för alla nyanser i kara klä ridiken noggrant iakttagande öra, som just tillhörde det släkte hennes föredrag behandlade.
Un- dertecknad var näm l igen det enda utländska elementet i den för öfrigt kemiskt rent franska publiken.
M: - me Cruppi började.
med.
att pipeka hur mycket den, latinska rasens kvinnor ha att lära af den gerrnan- ska.
Huru dessa senare sedan äldsta tider och i histo- riens alla faser aldrig förlorat sin handlingskraft, sin arbetsförmåga, sin sjalfständighet och sin så att saga manliga (?)
* egenskap af objektivitet.
Anmarkningsvardt ar sarskildt, påvisade hon, hvilken obetydlig roll det indirekta inflytandet alltid spelat hos nordens folk, huru liten sympati det vunnit enkannerligen bland dess kvinnor.
Intrigspel och matressystem ha dar visserligen ' fiir- sökt att finna men aldrig funnit nhgon jordman.
Bland de .nordiska folkem öppna- och - frimodiga k nor, i urminnets tider vanda vid manlig talarinnan hänvisade härvid på Sveriges mytologi, de valkyrior, krigsamazoner, Wärendskvinnor, på en Mar reta.
en Anna Bjelke, en Kristina Gvllenstierna m. fl.
hade den nyckfdla ' och opilitliga litinska kvinnans sen- sationslystna stilsttvapen aldrig funnit barare.
En svensk Charlotte Corday skulle ej mördat Ma- rat i badkaret men möjligen i duell p&amp; 6ppen g ' atia.
Visserligen påverkades Sverige ganska betydligt under Gustaf .III: s tid af fransk kultur, Gfverförfining och Vol- tairianism, s2 att svenska kvinnor t. o. m~.
biirjad ' e an- lägga sabel och lans för att utöfva faktkmsten med 99sol- fiäder och kokettqi ", men kort var detta skede, och snart tillbakadrds den utländska sedvaneinvasionen, liksom förut utrandska härar och flottor tillbakaslagits.
M: me Cruppi.
dröjde länge vid.
Fredrika Bremen namn, hennes lif och verksamhet.
Som bekant ar FR- dri ka- Bremer-Förbundet modell till.
M: me Cruppis.
ska- pelse " La Section d9Arts et de Métiers9 ", som sorterar under franska Kvinnornas Nationalförbund.
Af moderna författarinnor uppto@ tydligtvis Ellm Key och Selma Lagerlöf t a l a h a n s största intresse.
Sjalf har M: me Cruppi &amp; ersatt spridda kapitel ur Gösta Berlings saga, och ett arbete om Ellen Key är under behandling.
Afven sitt bestik i Uppsala omnämnde Akme Cruppi.
Minnet däraf var i allo angenämt.
Särskildt trenne fak- ta hade frapperat talarinnan därstädes, studentskornas *) Frigetecknet ditsatt af red., som ej förstar hvarför en af de egenskaper den svenska kvinnan enligt M: me Cruppi sedan urminnes tider besitter strskiljes sisom * manlig *.
Några lyckönskningar till den svenska lrvinnac, soni hunnit sa långt p2 den politiska och sociala barian, och det forduiländade, melodiskt f ram f örda föredraget var till anda.
.
.
.
.
Paris 24 Nov.
1911.
E.
G. Ar- n.
---- - Svensk Hemslöjds utstall- ning på Nordiska Abuseet.
D en som med uppmärksamhet och intresse följu med föreningen Svensk Hemslöjd i dess verkligen bcurid- ransvarda sträfvanden att föra fram och utveckla den na- tionelia handslöjden har säkerligen hört talas om, att för- eningen i Vittsjö i Skine under den gångna.
somrnarer1 öppnat en vafskola, hvars speciella syfte af att uthitt1; t. skickliga mattvafverskor bland allmogekvinnoxrna.
Huru högt konstfärdigheten inom mattvafnadsfacketre- dan nått i våra sydligaste landskap, ha vi * ir!
ocltsAf3tt se under den gaiigna veckans profutstallning p i Nordiska.
Museet, dar de härligaste väfnader från Skåne och Blc- kinge visa hvilken betydelsefull och varderik landvinning f6reningm återigen gjort.
Ty redan m.ed de fargsairi- mansahingar, mönster och kvalitéer samt de2 teknik, som har ges prof på, ha dessa svenska hemslöjdsmattor förutsättning att kunna rivalisera med och kmske 26vm si småningom uttranga alla dessa importerade ?ersiska, srnyma, turkiska, för att nu inte tala QIII de tyska m&amp; torna, som lägga snaror för vara fötter.
&amp; skånska ryam&amp;of-na kunna iiita Sarskildt b &amp; - - den plats i våra hem, som dem med rälta Bif1r; cmme-c.
Och f6r den som älskar att ha en golfbetacknirig, r15r man sjunker ned med faten som i mjuk mossa, kal: in- genting härligare tankas än dessa.
Rödlakansrnattoi~ia äro ju ej så mjuka, men den vackra, tjocka viifnadcn: som kan utföras i sa m h g a vackra mönster bör till- f~d&amp;al; a en inte allt f6r veklig smak.
Af de utställda ryamattorna ar det sarskildt en, son1 väckt allmän beundran.
- Ben ar ocksi dm största af d m d has inköpts af Svenska slöjdföreningen.
1 % ut- sökt stilfulla mönstret ar utfördt i blagrö.nt, rädt, moss grönt och brunt, och fastän färgerna äro ganska stuka smälta de ypperligt samman och bilda en helhet af koilst- nárlig verkan.
En annan, som ar inköpt af privat persorl, ar hiillein i mörkare toner - körsbärsrödt och djupbliitt - och äfven den matte varra härlig att aga i sitt rum.
Dtssa liksom de flesta ryamattorna a m af bomuSilsg; inl.
Och det visar sig, att det materialet ger en sammetsglans och färgrikedom, soni ovillkorligen staller det före de hittills brukligare yllegarnerna.
Härtill kommer9 att bomtillsryan ar så latt att hålla dammfri och efter kemisk tvattiiing äscj de lika vackra som fönit Af gångmattsprofver faiins d&amp; en hd mängd - starka, präktiga, vafda af nöthar
.
.
.
.
.
.
s.
D ' A.
G.
med stilfulla bårder i dukagang och opphämta.
Sär-.
skildt ett i mossgrönt med svarta teckningar och in- plockade röda ränder och ett annat i oceanblitt och brunt gjorde sig utmärkt val.
Förutom mattornla fanns det.
äfven profver p i nlagra nya mölbeltyger af regarn som voro ultmarkt vackra och paranta med sin silkesglans.
I synwahet ett i g r ö d och blAtt och ' ett i gammalrödt bör vara klädsamt pA vara bj6rkmöbler.
Mönsterna, som halla.
sig strangt till de gamla sven- ska motiven, äro ' alla ultförda af fröken Elsa ' Svensson denna kmstnärinnas.
och utgöra ett ytterligare bevis förstiiende af sin uppgift.
Dari.
intressanta utsrallninlgen har anokdnds i sam- band med Svensk Hemslöjds ordinarie höstsammantrade, hvilket hölls ' måndags afton d.
20 i Nordiska Musects norra s a l under prins Eugens ordförandeskap. '
Härvid höll afven ' fröken Lilly Zickermann ett mycket underhal- lande föredrag.
on1 skanska och blekingska vafnader ' il- lustreradt med skioptikonbilder, harefter.
den nya matt- utställningen togs.
i betraktande.
M. R-M.
: N Y: ':.
, 9.
.
.
,.
.
.,.
-::.
.
.
.
.
-.
.. .... -.
.
.
.
.
-.
.
...
--:.
.
egna lilla jagett1.
Eller längre fram: [[Det ar så oför- skämdt detta, .-att utst&amp;-la; något som man säger ar gjordt utan att ta ' ringaste häGSyn till förstående och känslor.
.Och sa sakrarnenskadt dumt sedan!
Ty hvarför i all min da ' r utställer man då!?
Det vore ju då nog att sitta hemma och godta s i g åt härligheten och obe- gripligheten, alldeles i splendid isolation.ll Numret innehåller vidare: illustrerade artiklar.
af Oscar Montel ' ius om .Gammal svensk ornamQtikfl, af Cyrillus Johansson om iOstermalms nya Iiiroverkll, af W-n om Ernst Norlinds utställning samt en fikhaltig notisafdelning.
.
Tidskriften utkommer i 1.5 nummer ' om Aret och priset M.
C: ' ar endast 2: 75 kr. '
Folkskolans Barntidnings julböcker.
.
.
I.
.
ag pinas ibland af en ond d r ö k o g en ' komm ' qde tid,, da sigodiktarnas och ~agofört ' ljarnas släkte.
' d68 ut, aå h a n för barnen utbytt sagost&amp;dernk (hvarskul- le man för reden ' fira dem, da brasorna fatt vika ' för värmeledningen?)
' n10 besök pi biograferna, dar maxi utan att det ringaste möda sin fantasi far se de underba- raste afventyr, mot hvilkas skräck och härlighet Askun- gens ' och Törnrosas öden te sig ' matta och förlegade.
NA, det är väl att ej behohra vafa ined ' da.!
Och lit oss tills vidare läska oss med sagans poesi ' och glädja finnas.
o s s %t de sigdiktare sbm ännic - &amp; h just nu ' Folkskolans Barntidnings jultidning och jvlböcker i Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, ' Rosengull, T u m m e t o t t och T i i s s e innehålla korn vanligt äf- ven i Ar ' ett urval utmarkta ilster ' af Yara öädä Sagobë rättare.
Anna Wahlenberg har i hvardia af Jul klappen; ~uldsiottet 6ch Trisse en saga hYaraf i synnerhet den första och den sista utom nöjet .kunna ge barnen ' linte att tänka pi.
Jeanns Okrdahl, .ett j&amp;nfördsevis nytt namn, som redan.
hunnit bli ett af ' vaka allra basta inom " sagolitteraturen, bjuder likaledek p&amp; tre sag&amp;, bland.
hvil- ka man har svart att ge-någon företrädet, s8 förtjusande äro alla tre.
Vendla EmanuelsSon berhtar i V ä n ellei ~ieide ?~ ' fin o&amp; tankeväckande historia &amp; .männi- skah och djuren, OCK ~ j a l m a r Bergman skildrar i be ' rät- telsen om Tummetdt sa mangii farliglieta och. '
ifvedyr ' att det bör kunna tillfredsställa mycket stora fordringar på det okr !idet - för att n; nänina b; lott ' ~n ringa del af " rike- domen.
Till sagorna och berättelseiiia ha illustiatibner läm: nats af flera fran&amp;t&amp;nd.nde tecknáre s å ~ ó m John Bauer; Edw.
Berggren, Elsa Beskow, Brita ~l ' lstrkrn,.
Aina Sten- berg, Gerda och Johan Tirén.
Med Julklappen följer sasom gratisbilaga ett litet hak te, R.6 d ' a k o r S e t, en gafva till Swiges barn af Rö- da.
korsets kvinnoföriniig, sam därmed: vill främja en stor &amp; h4 gagnelig.
fosterländsk idé.
Bidrig ' till.
detiamma ha .lämnats af prins ' Carl, K.
G: Ossian-N ' ilssm; Jtiiia Svedelius - och Gunnar ny ström^, och den.
lilla boken.
kohmer: helt säkeiit att intressera barhm genom: sitt vac-.
, ...
- ... ...
.A; l f f - n.
.
:.
: kande 0th.
laro,rika inrie ' hall.
J '.
Konst.
En ny konsttidskrift.
557 '.
.
., - a ', I dessa dagar har utkommit första numret af en ny konsttidskrift, " Konstll kallad; Deri nya tidskriften b6r vara ägnad att särskildt intressera Dagnys läsare, då företaget ledes af kvinnor.
Tidskriftens redaktion utgöres nämligen af fröken Elisabeth Thorman och den bekanta målarinnan fröken Ida v. Schulzenheim, hvilken inlagt så stor ' förtjanst bade som stifbrinna af föreningen Svenska Konstnärinnor och sasorn anordnare af den utmärkta ' utstallningen i varas.
Den nya tidskriftens uppgift är närmast att genom ett mer populärt och på samma gång mångsidigare och mer sammantrangdt innehall och ett billigare pris tränga till vidare lager än föregående tidskrifter inom samma område.
Den förteckning på medarbetare, som lämnas, upptager en mängd namn p i konsterfarna författare bide i Sverige och grannlanden.
Det nu utkomna första häftet är prydligt och tilltalande .till utstyrsel och ' uppställning och textinnehållet bådar godt för tidskriftens anda och mångsidighet.
Första sidan pry- des af en bild af Carl Larssons senaste tafla livet du hvad?
var ' god och glad ".
Samma populära namn läses under den första artikeln, eller snarafe artiklarna, ty llförfattarenll Carl * Larsson bi- drager med ' s8val l l ~ n eternellll, på en ging ett barndoms- minne och ett " in memoriamu åt fadern.
till tidskriftens redalitris, som - med ett andra bidrag, flMill och medell1 kalladt, hvari ' han ger prof på ett annat slag af sitt för- fattareskap.
Det är ' en kritik, dar han haller en ganska skarp vidräkning med vissa konstriktningar och med deras ' tolkning ' af det bekanta slagor ' det ' " L ' art pour l ' arfll.
Hari är icke s 3 litet drastisk i sina uttryck, men slar nog i det. '
hela hufvudet p&amp; spiken, sa ' bl.
a. da han säger: " Nog ligger det ' val- oftast dar bakom .ett .tilIgjordt fóraklt för hela den öfriga niäriskligheten Och djupaste vördnad fök det - " ' ', ', ' e ' ' .# '
558 D A C N Y - --- --- --- p Spridda drag ur Jenny Linds Pif.
För Dagny af Maria Holms~öm.
II.
Natur1igtvis kunde inte en sa stor konstnärinna i längden få tillhöra endast fosterlandet.
Ryktet om den un- derbara svenska näktergalen spreds snart till främmande länder och anbud om engagemang komma i mängd.
Efter kortare besök i Finland och Köpenhamn, dar alla lago för hennes fötter, kallades J.
L. att uppträda i ~ e r 1.
i vid ~ det nya operahusets invigning.
Komposi- tören Meyerbeer, bosatt i Paris, hade där gjort hennes bekantskap och vid utarbetandet af sitt nya verk för Ber- linoperan: " Fältlägret i Schlesien ", skrifvit hufvudrdlen f&amp;- J.
L.
Hon reste - och den första ton.
hon tog i Berlin beseglade hennes öde.
Hädanefter blef det aldrig mera miijligt för henne att dra sig tillbaka.
Hela Europa, dess folk, konungar och musiker ställde hädanefter allt stilrre anspråk pA henne och vistelsen i fosterlandet blef allt me-!
i ra afbruten.
Vid.
ankomsten till Berlin var J.
L. mycket ängslig och rädd för att misslyckas pA ' den scen, där SA m h g a stora och lysande stjärnor skördat ara och lagrar, och Meyerbeer ' hade mycket besvär med att satta mod i henne.
Genom honom förestalldes hon enskildt fiir den kungl.
noraret bestamdes till 86,000 kr.
för säsongen förutom ett möbleradt hus, hästar och vagn samt 14,000 kr.
för att innan debuten i London vistas en tid i Italien för språkstudier, om hon si önskade.
Publikens spänning, dA J.
L. d.
4 maj 1847 för för- sta gången skulle upptriida pa den historiskt berömda teatern, låter sig knappast beskrifva.
Trängseln var för- färlig.
Hela hofvet och allt hvad London ägde mest ly- sande hade kommit till teatern.
Så snart den svenska primadonnan visade sig på scenen, br6t en så stark bi- fallsstorm lös, att man aldrig hört dess make.
Det var som A l i c e i operan R o b e r t hon debuterade.
Med ens var J.
L. Londonpublikens förklarade gunst- ling.
Men inte endast teaterpublikens eller den fina varl- dens utan äfven folkets, massornas, som aldrig hört hen- ne sjunga.
Efter en kort tid vas hon så populär, att det inte talades om annat än " den svenska näktergalen ", som hon allmänt kallades.
Hennes porträtt &amp; Ides p2 sn.usdosor, tändsticksaskar, tebrickor och näsdukar.
Has- tar, kattor och hundar uppkallades efter henne, och de srni barnen döpte sina dockor till J e n n y. Tidningar- na hade dagligen hela spalter med beskrifningar - @ de familjen och inbjöds en af de första dagarna till en soar vilda scener, som utspelades framför teatern, dir manni- in ' I ' r6 hos prinsessan af Preussen, sedermera kejsarinnan Au. '
skorna stodo flera timmar i kö .. Inte endast damer utan gusta.
Hennes behagliga uppträdande och ännu mera ocksa herrar buros afsvimmade bort, och de siindertram- hennes underbara, gripande sång gjorde ett sadant in- pade hattarna, paraplyerna och andra klädespersedlar ' tryck- på- de närvarande att de - enligt gjorda dagboksan- vor0 otaliga.
" Jenny-Lind-vurmen " närmade sig vansin- teckningar - " aldrig nagonsin kunde glömma den under- nets grans.
Under allt detta tumult var hon själf fullkomligt obe bara aftonen ".
På opkrans scen i Berlin väckte J.
L. formlig upp- rörd, dar hon.
bodde i sin landtliga villa.
I ett bref ståndelseI Men inte endast i Berlin.
I Hamburg, Han- skrifver hon under dessa dagar: nover, Wien samt pA otaliga platser i Södra Tyskland, " Vi ha den allra trefiigaste bostad ett litet stycke frän dir hon sedan uppträdde, vor0 hennes triumfer enastå- staden, dar allt ar så stilla och fridfullt och luften si ende.
Scenen brukade öfvertäckas med buketter och blom- härlig, dar fåglarna sjunga i trädgården dagen lang och mor, de förnämsta skalder skrefvo dikter till hennes ära träden stå friska och gröna.
Jag har ett hus alldeles och lagerkransar räcktes henne pA sidenhyenden.
Fdk- ensamt för oss och en mycket bra betjänt, som talar tys- massan spände hästarna från vagnen och drog henne un- ka, och en engelsk fru, som sköter om huset.
Vänliga an- der.
jubel till hoidet.
- DA hon kom till repetitionerna be- sikten hvart jag ser=.
Jag är så lycklig och nifs sä tedde sig stundom orkestern som foriyckt.
Hon togs emot väl. "
- - - och vid ett tillfäl~le blef med gladjerop och fanfarer Gång på gång under denna säsong kallades J.
1,. kapeilmästaren så utom sig af förtjusning, att han kas- till hofvet för att medverka vid musikaliska waréer.
Drott- tade taktpinnen och ursinnigt klappade händerna.
ning Viktoria tröttnade aldrig p&amp; att tala om hennes ljiif- O va, rena röst och om det förtjusande behaget i hennes blygsamma satt.
Vid ett tillfälle kallade drottningen hen- Medan J.
L befann sig i Tyskland blef hon enträget ne afsides och räckte henne ett dyrbart armband med.
uppmanad att uppträda också i England.
Lange stred dessa ord: " Jag måste ännu en gång uttrycka inte m- hon emot, .ty språket, folklynnet, de stora fordring ' arna dast min beundran utan också min vördnad för er ".
--.
och a r k ' mera syntes henne som oöfverstigliga hinder.
Man må besinna att världen ännu aldrig skådat cn scc- Eft&amp; mycken bäfvan och ängslan underskref hon emel- nisk konstnärinna, som lefde ett så rent och tillbakadra- lertid ett kontrakt, som för en säsong band henne vid get lif, som gaf stora summor till välgörande indarnål italiauka +eran i London, " Her, Majedy ' s Theatrey '.
Ho- och som i allt visade att konsten var henne helig.
-
DAGNY !Men hur lysande.
än J.
L: s triumfer voro.
på scenen i England, SA var det dock inte genom dem hon.
vann hela Englands hjärta.
Det vann hon genom o r a t o- r i e t och genom sina sånger och visor i konsertsalen.
D&amp; var genom E l i a s, M e s s i a s och S k a p e l s e n, genom Mendels~ohns och Lindblads sånger, som hon sjöng sig in i det engelska folkets kärlek.
Den andliga musi- k- passade särskildt J.
L: s skaplynne, liksom det engkl- ska folkets skaplynne.
- Genom sitt stilrena och upphöj- da föredrag af de stora mästarnas odödliga skapelser fi- rade hon många och stora triulmfer.
Äfven de mest rykt- bara oratoriesångerskor förbleknde inför J.
L., dA hon med själfullt uttryck och glödande inspiratim tolkade: " Jag vet att min förlossare lefver - - -. "
* * 559, istundan att skänka bort SA mycket uttryckte hon.
engång så: " jag måste på något sätt äfven i handling visa min tacksamhet mot Gud, som * ivit mig så mycken fram^ gin&amp; '.
- Och den uppfathingen frångick hon aldrig, att hon fatt sina stora gåfvor för att g a g n ä människoma,.
bAde genom att moraliskt och konstnärligt lyfta dem så- vi1 som genolm att pekuniärt understödja dem.
* J.
L. var af ett lifligt, impullsivt lynne med - konstnärs- temperamentets nervösa ombytlighet och ömtålighet.- Hon hade egentligen mycket litet sjalfförtroende och blef alltid disharmoniskt stämd inför ledsamheter och bes~är~ighe- ter.
Själf ansåg hon, att det var barnaårens alla biitra.
e renheter, fattigdomen, rädslan för # den häftiga och s ~ n l i g a modern samt det tidiga arbetet i teaterskollan, soin pressat hennes nerver och gjort henne så 6mtålig till lynnet.
-- Hennes karaktär var emellertid utan vank Mh lyte.
Hogrnod och egenkärlek lago långt ifrah henne, och hon gjorde aldrig någon affär af sig sjalf: Blef dar- emot hinnes kammarjuhgfru eller betjänt opasslig,.
så kutide hon flera dagar uppskjuta - en angelägen resa ' för deras S~LI-11.
Det plågade henne alltid att Se sig vara fö- rcrnål för nyfikenhet,.
afven i det mest lysande sällskap, och hon skydde inte att då helt frankt lämna.
hela.
.
.
härlig- heten och resa hem.
Humbug och ytlighet voro henne fasa - däremot var hon i allt till ytterlighet samvets- grann.
Vid repetitioner var hon alltid den f&amp;ta som kom och den sista som gick och den som v&amp; -.
mest.
upp-.
_ .. marksam på anförarens anvisningar.
Sådan var hon, trots alla de exempellösa: utmärkelser, Söm kommo ' hen.ne till del.
I alla lände; kappdes de förnämsta husen om att få hysa henne s o m gäst.
Vid de flesta hof: utnämndes hor1 till kunglig eller kejserlig käm- marsångerska.
Dyrbara smycken hörde till ordningen1 för dagen, äfvensom med ' djer och lagerkransar af guld ' och silfvk eller i smickrande ordalag affattade adresser.
Det hände i England, dA h m kom resande, att ' stadens sila kyrkklockor ringde till hennes ära.
Allt sådant betydde.
emellertid.
så litet för henne.
-,, Det är få som ana ',, skr&amp;: hon en gang till s h fölmyn.
hofrättdidet Munthe, %ur oändl&amp;t dare i litet världen och dess stat f6rmatt berusa mitt sinne!
Sill och potatis, en ren trästol och en d: o trasked att äta mjölkvälling med ar hvad som kunde göra mig till barn och komma mig ' att hoppa af fröjd9 '.
- - Gåfvor glad- .de henne inte darför, att de voro dyrbara.
En @ hg da änkedrottning Desideria bad henne välja sig.
ett puld- armband, bad hon med tirar i ögonen att för en gångs skull f5 sjutiga utan aniian .g&amp;fva är1 den lilla ' bukett af förgatniiigej, som stod p i drolhingens bord; Drottnin- gen gaf henne då de enkla blommorna, som tycktes.
.
.
göra h w e gladare an om ho11 fatt diamanter.
I yngre Ar tarikte J.
L; aldrig på sitt utseende.
: Hon kände afsmak för att begagna smink och dylikt och bar ofta dräkter som inte klädde eller passade henne.
Seder-, niera öfvertalades hon att mera tänka p&amp; sitt yltre, men modern brydde hoil sig aldrig o m.
att vara.
.
. '
' Redan vid omkring 25 års ålder, eller d5 J.
L. stod på höjden af sitt europeiska rykte som dramatisk skåde- spelerska, började hon längta efter att få lämna scenen och det uppslitande arbetet där.
Vi få komma ihåg, att redan vid 9 Ars ålder teaterns portar sliito sig om han- ne.
I bref till sina vänner talar hon nu upprepade @ n- ger om sin längtan efter ro.
Lifvet mellanl kulisserna med.
dess intriger och kabaler var .henne motbjudande.
- Det har mycket talats om, att det v a r pietismen som kom J: L. att öfverge scenen, men om hon drifvits af religiöst svärmeri, så skulle hon &amp; ppeligen fortfarande bes6M tea- tern för att se andra spela.
Inte heller skulle hon ha bi- behållit sin stora passion för dans.
Saken.
var den, att hon kände sina krafter svika.
Efter upp %randet af t. ex. N o r m a voro vanligen hennes nerver förbi under flera dagar, och alltsedan barndomen led hon mycket af svår hufvudvark.
Men afven om inte hennes beslut att lämna scenen bestamdes af religiösa skäl nog @ verkades hoa själf betydligt af den engelska religiositeten.
Det var särskildt i biskopshuset i staden Nonvich, dit h m alltid var in- bjuden att bo, då hon höll konserter i staden., som hon mottog så djupt allvarliga intryck, att hennes sinliesrikt- ning präglades för lifvet.
Men personliga upplefvelser och hjärtesorger bidrog0 också till att ge hennes tankar en allt mera allvarlig riktning.
Den 10 maj 1849 var J.
L: s sista uppträdande .p % scenen - platsen var " Her Majesty ' s Theatre " och operan var R o b e r t, där hon som vanligt tjusade som A l i c e.
Härefter ägnade hon sig uteslultande åt att sjunga på konserter och i oratorier och hvad mera var - hon sjölng nästan uteslutande i välgölrenhetssyfte.
Inte mg ' med att hon besökte sjuka och lidande människor och sjöng för dem i deras hem - hon anslog vaniigen hela in- komsten af konserterna till välgörande ändamal.
Vista- des hon i Sverige, så sjötng hm till f6rmån1 f6r de scenis- ka artisterna, fôr maskinisterna vid teatern eller f6r pen- sioniskassor af ena eller andra slaget.
Hon sjöng för blindinstitutet vid Manilla, f6r universiteten i Uppsala och Lund m. fl.
institutioner.
I England sjöng hana vid ett tillfälle ihop omkring 200,000 kr.
på två månader, och hela sbmman skänktes till olika sjukhus.
Sitt hjärtas - ' ' ' ' ' -
Ingen har tvekat att gifva J.
L. rangen af det 19: de irhundradets mest framstiende dramatiska singerska.
Hen- nes beundransvärda förmaga att lika konstnärligt fram- stalla roller med de mest olika karaktärer, väckte det all- ra största .. uppseende.
och hon imiterade aldrig - hon skapade med snillets inspiration och gaf hvarje roll efter sin rent individuella uppfattning.
- non ' var alltid helt och fullt sig sjalf - hon litade pA och hangaf sig At 6gon- blickek ingifvelse, denna ingifvelse som hon förut utbedit sig i brinnande b h.
Genom de -- allra finaste och ut- trycksfullaste skiftningar i sang och spel kunde hon sa- lunda tydligt visa själsutvecklingkn hos de karaktärer, hon hade att framstalla.
- Hennes röst var en hög och glänsande sopran, nagot beslöjad i mellanregistret till följd af felaktig utbildning i de f ö m ungdomsåren.
De högsta tonerna hade en härlig silfverklang och väckte, liksom henne pianissimo,, allmän förvilning.
Chopin talade med hänförelse om detta beundransvärda pianissimo, som trängde genom den största teater- och konsertsalong och nhdde örat som: en knappast hölrbar,, tjusande hviskning.
Hon drillade med en näktergals .. .ledighet.
Datidens största shgerskor be- lägrade Garcia med begäran att fa bli hans elever för att lära drilla så, som .endast J.
L. kunde det.
SA fick de11 store mästaren en .dag bes&amp; af den berömda, da redan 40-iriga sångerskan Schröder-Devrient, som sade, att hon i Berlin hört J.
L., hvars sublima sang och so- lida tekniska föredrag till den grad hänfört henne, att hon genast beslöt att resa till Paris för att konsultera denna beundrade sangtrskas larare, och nu bad hon att fA bli Garcias elev.
- " Pardon, Madame, om jag gör er uppmärksam pi ", svarade Garcia, " att J.
L., d i hon studerade hos mig, var i sin p r e in i k r e j e u n e s s e.
En singerska dar- emot, som uppnatt de 3 0 i r e n - fortsatte.
G. med fransk artighet -.
" kan inte beräkna att kunna n2 dit J.
L. natt ' '.
Och med detta fick den bedagade konstnär- innan lita sig nöja.
- Oafsedt den hogt uppdrifna tekniska färdigheten kunde J.
L. i .sin sång inlägga en sa betagande känsla, en sa- dan smältande ljufhet, att det upprepade ginger hände under repetitionerna att bade kör och orkester smälte i tårar.
Med sitt intagande smaleende tackade hon da för den ofrivilliga och sköna hyllning de gifvit henne.
Publiken kände alltid, att det hos J.
L. var mera än sång -- det var personlighetens.
hemlighetsfulla kraft, som liksom trollband den.
Detta intryck gjorde hon ao- da frin sina tidigaste år.
- " Da sjalen f6mimmer hennes annalkande, igenkänner den liksom fjäten af en högrat ande, helgjuten och harmonisk9 ', skref en af Tysklands.
mest f ramst iiende inusi krecensenter.
Lägger man nu till allt- detta hennes stora musikalis- ka bildning och sällsynt uppdrifna rutin hon b ~ t en t fullstandig kapellmiistaretalang - så förstår man att mu- sikens.
storman sådana som B r a h m s, S c h m a n ni M e n d e l s s o h n, M e y e r b e-e r, C h o p i n m. fl.
si- go upp till henne med vördnads och beundran.
Mendelssohns yttrande om- J.
L.: är de flata bekant.
:, ', -, - " Hon ar en af de största konistnarinnor som lefvai: och den största som jag känner ".
Brahms sade, sedan henila konstnärsbana redan var afslutad, att " för hvarje @ ng han slog upp partituret till S k a p e l s e n, så lyste de af henne s j ungna singerna fikasom i guldglans ".
Personligen vor0 dessa man fästade vid J.
L. med varm tillgifvenhet.
Men man m&amp; inte tro att hon i för- hallande till dem endast var den mottagande.
Hon var lika mycket den gifvande.
Både hennes snille och den andliga atmosfär, i hvilken hon lefde, verkade sporrande och befruktande på deras skapande.
Q Q d Ett Ar efter det J.
L. lamnat scenen för att uteslu- tande agna sig i 4 konsertsången och oratoriet, ombads hon enträget att komma 6fver till Amerika.
Rika ame- rikanare hade alltid svärmat omkring henne, och IIII; af- slöt hon ett kontrakt med den bekante Impressarieti Barnum.
Enligt detta kontrakt skulle J.
L. sjunga p i etthundrafemtio konserter.
Barnum förband sig att ordna allting så, att hennes halsa och röst inte skulle skadas.
Alla omkostnader för resor och bostäder skulle betalas för primadonnan sjalf, hennes sällskapsdam och sekrcte- rare.
Dessutom skulle stallas till hennes förfogande kam marjungfru, betjänt och ekipage.
För livarje konsert skul- le hon uppbära m i n s t 3,600 kr., men ' mer om fram- gangen blef stor.
Och det blef den.
FramgAnpi bkf öfvervaldigande, och den fö-rmögenhet J.
L. f örtjanade var furstlig.
Alltsammans använde hon - för välgörande anda- mal.
Kvällen innan afresan skulle ske fran, Liverpoc?, satt hon i stillhet och skref till sina föräldrar, bad om deras välsighelse och att de ofta skulle tänka p i henne.
- Uii- der - tiden hade myndigheterna mycket hufvudbry för att ordna så för hennes affard, att inga olyckshändelser skul- le intraffa, ty hela staden antag % komma .i rördse f&amp; att f % se en skymt af den dyrkade sångerskan.
Och flera timmar i f6mag miste hon ge sig af till fartyget genom alla möjliga smågator för att bli skyddad till lif och I m.
DA fartyget lade ut dånade kanonerna och deil orakne- liga folkmassan hurrade och ropade: Lefve jenny Lind!
Men den lilla kvinnan stod helt lugn bredvid kaptael1 och viftade farväl med sin näsduk.
I ett bref fran Boston till föräldrarna skildrar fioii lifligt sina intryek under resan öfver Auanta och fort- sätter: " Jag blef mottagen här i Amerika, s % det var grui- ligt.
I [Newyork har jag redan gifvit 6 konseder.
sal som rymma 11,000 människor har hvarje galig va- rit öfveifylld.
Här går .det till i stod!
Biljetterna häl- i Boston ha sålts på auktion, och den- första betalades med.
öfver 2,000 kronor.
Det är grufligt hvad de mittr ha @ t om pengar- här! "
- P&amp; amerikaturnén medfö$j&amp; bl.
a. en framstaendr tysk komponist och pianist, hr Otto Goldschmidt.
J.
1 .. värderade mycket både hans person och hans ackompait- jemang, dar eljest sällan nilgon kunde tillfredsstalla hen- nes.
stora fodringar.
Innan tu&amp;.
var afslutad gaf hon - - m m - -.
...
- - - P - -.
,.
MÄLAqBADET I I Handtverkaregatan I I.
BAD- TVATT- och ST RYKINRATTNING 1: a klass t alla afseeaden.
OBS.!
Simundervisning P. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44
denne musiker sitt hjärta och sin hand.
Vigseln skedde F&amp;.
lefnadsbanor ha varit SA sagolika som J. h. i Boston den 5. febr.
1852.
J.
L. var d&amp; 31 år gammal Hon var - enligt konung Oscar 11: s uitalande som MUL - hennes man endast 23 år.
sikaliska Akademiens preses, - " lik en meteor, som sväf- Efter återkomsten till Europa bosatte sig makarna vat fram 6f; er en beundrande samtid ".
Men hon var- först i Dresden, därefter i Dusseldorff och Hamburg, ännu nigot mera.
Hkm var e ' n konstniirinna, solm genom men flyttade 1858 till London, dir Goldschmidt blef ui- sitt lif villle visa, att utan en: förandligad personlighet, nämnd till professor vid ~usikaliska akademien.
som uppbar konsten,, denna mister sin lifskraft, sin idé,.
Äktenskapet blef mycket lyckligt.
De tre barn som som %r att lyfta människornas själar till det sublima ' föddes - tvil söner.
och en.
dotter - lefva anni.
- till Gud själf.
- Efter denna öfvertygelse inrättade Med giftermålet afslutades emellertid inte J.
L k mu- hon sitt eget konstnarslif, hvilket i renhet och ljufhet s 6 siklif, utan makarna Goldschmidt följdes At på mången ker sin like.
Hon dog.
i kretsen.
af de sina vid 67 års ålder den 2 turné genom Europa.
- Man har anmärkt att J.
L. be- gick en of&amp;-siktighet, dA ho11 vid äldre år som solist november 1887..
.
medverkade vid konserter och musikfester, helst hennes röst då aftagit betydligt och hon inte som f6rr ägda den Föreningsmeddelanden.
i sin makt.
Anm vid 63 års åldkr uppträdde hon på en konsert för välgörande ändamil vid Malvern Hills, Ronneby F. K.
P, R. hade den .l2 okt.
höstmöte.
Fru dar familjen Gddschmidts villla, ' Winds Point, var belagen.
.
Tonning redogjorde iför " Kvinnornas deltagande i valrö- relse#,.
därefter h611 fru Anna Bugge-Wicksell föredrag öfver ämnet: " Några önskemål rörande den gifta kvin- nans rättsliga ställning ".
Den1 19 nov.
anjtogs de af Cen- Sista gången J.
L. som sangerska gästade Sverige tralstyrelsen.
.fölres \ lagna stadgeändringam.
Redogöcelse var våren 1850, innan hon företog si,n Amerikaturné.
lämnades ai fru Toming för den1 Internationella röst- Hon sjölng då pi 8 konserter, och hela inkomsten till- rättskongressen i Stockholm.
Till centralstyrelsemedlem- föll Kungl.
teatern1.
Inte ett öre ville hon behålla för mar omvaldes fru A. Tonning och fröken1 T.
Borg.
sig sjalf.
Fosterlandet, som - hon ansåg sig ha att tacka Ulricehamns F. K.
P.
R. hade den 9 november ordi- Hon sörjde 6fver att narie höstmöte.
Centralstyrelsens stadgeändringsförslag för så mycket, skulle återgäldas.
svenskarna blefvo, som hon.
tyckte, förytligade med åren, behandlades och beviljades af föreningen.
' Till Central- och att de, ' som folk, syntes förlora mer och mer af sin styrelsemedlem för nästkommande år valdes telegrafkommi- sarien Hedvig Siedberg med fröken Ellen Envall som trofasta, redbara karaktär.
Men aldrig upphörde hon att suppleant.
Under aftonen förevisades af ordföranden sär-.
älska land och folk.
- Sina föräldrar hade hon köpt ett deles lyckade skioptikonbilder från sommarens rösträtts- litet stalle på landet, dar de lefde i lugnl och ro.
kongress och anknöts till desamma en och annan skildring Innan hon lämnade ' Stockholm, sjöng hon vid en af de stora högtidsdagqrna.
Aftonen afslöts med " gemen- aftoiisång i Jakobs kyrka - och sista söndagen, denl 25 sam supé 3 stadshotellet.
juni, vid.
aft~~nsången i Klara.
De finlnas, som ännu min.
Vid Linköpipgs F. K.
P.
R: s möte 20 nov.
191 l an- nas J.
L., då hon i den milda aftonbelysningen på togs i anledning af beslutet på Centralstyrelsens möte i västra läktaren i Klara kyrka sjöng salopartiet ur E 1 i a s Stockholm 20 juni 1.9 1 1 enhälligt följande uttalande: ([Linköpings F. K.
P.
R. uttalar sitt ogillande och be- " Då skola de rattfärdiga skina som solen " - - -.
klagande af 20-juni-beslutet, hvarigenom Centralstyrelsen ka- Ar 1876 besökte hon Sverige för allra sista gången stat arbetet för kvinnorösträtten in pa partipolitikens omrade. "
- det var Liret irinan hon firade sitt silfverbröilop. '
- I " Lady " Damhandske .. C glacéläder af glacéläder.
A,-B; NORDISKA K [PMPANIET med2m~ Alla färger.
Alia färger.
K r.
kQ5.
Pälsa f eIj&amp; - (inneh.
STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
Albert S t d s b ~) g I Malstersamuelsgt+tan 37, 1 tr., hörnet af flalmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P di fs v a w o P.
Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
iillm.
fel.
115 85.
Rikstel.
Norrm.
241.
Kr.
2: 50.
BRODERIAFFAR Schweiserbrodyr, Spetsar, Viifnader, Knypplade spetsar passande till Jularbeten.
Billiga priser!
Rikhaltigt lager.
Prof- ver till landsorten franco.
.
.
C e l h ~~tt ' 0ma12 Saltmiitareg.
S B. n. b. h. Allrn.
Tel .. Br.
.42 73 - - öppet 10-7.
562 D A C N Y. '
pragor och svar.
11 PLA TSSÖKAIVDE.
jnskar under ferierria 1 jan.- ' nars plats i familj att lisa mec mindre barn.
Nägon lon önskas D a p y j ö r Rnlfva priset eller 7112 öre pr mm.)
Svar emotses tacksanit till.
: I-ära- rinna 22n, Arneberga.
fPlatssökonde få sina annonser biörda i Alvar kan ' han prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid menumerera d .dessa sttlllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aiitid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklrtdsr?
Dagnys postprenumerations: och bokladspris är kr.
4: 50 för ' / l, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhrtlla prenumerantsamlare d Dagny P Den, som samlar minst.
5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvar ' alsprenumerant.
Huru skall man farfara f6r denna provisions er- hrtllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gAr man tillväga p&amp; ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alitid minst 5) direkt fr %n Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis I8sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrffvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
23-årig Tysk lärarinna 204rig flicka: statsexamen) med prima referen önskar i januari plats i familj som ser söker plats nu genast eller frarii lärarinna för mindre barn.
Har för- deles sasom guvernant i svensk f; i ut innehaft dylik plats.
Svar till milj. Emilie Haedgc, Gehlsdorf Rostock, Mecklenburg, Alexaiider.
~~Néall, Hagelsrum, p. r. strasse 5.
Medelålders dam U n g flicka som genomg.
hushillskurs vid Ka- - skicklig i hushäll -- med cgc trineholms pr.
sk. önskar för vidare hem, söker s jalfstaildig vcrksam utbildning plats å präst- eller herr- het.
Svar niarkta " E.
M.
E.
", Cru gard.
Sv.
tacksamt till ~lHuslig~, m ~ l i i Annonsbyra, Afalmö, f. u. b Töreboda.
- - p SMASKOLLARARINNA önskar under ferier 12 dec.-5 febr.
plats i familj att .. hjälpa till med husliga sysslor.
Afven villig läsa med barn, om så önskas.
Svar till D J.b, Stallarholmen p. r. Barnskaterska, examinerad, önskar plats.
Fleraril praktik.
Goda rekommendationer Lön 30 kr.
i min.
Tacksam f81 war till u24 arr), Kui~gsäter.
BILDAD, niusikalisk, gladlyii flicka önskar plats i fam. ellei hos ensam dam nu eller p i iiyrire Ung dam, som hjalp och sillskap.
Xigo kunnig i bokföring, kassans hand- van vid sjukvård och skrifgörfiiii51 hafvande samt expeditionsgörom %l, Svar till " 25; r, niiisikalisk ", Orby önskar plats till nyaret.
Goda be- hus, p. r. tyg och rek.
Innehar plats men hiiskar ombyte.
Svar märkt flplats LAKARINNA 8nskar liom~iis 191241, p. r. Falkenberg.
godt hem p2 latidet (Iiclst norra eller meliersta Sverige) fö, att deltaga i lättare sysslor mo liten lön.
Svar emotses till " 1 %.
med vana och förrniga att sköta miljemedlem ", Röslinga p. r. ett hem önskar plats till nyar som husförestandarinna.
Tacksam för svar till p 3 0 h, Landskrona p. r. söker plats sasom hitshällsfrökeii Betyger finnas.
Syar mikkt .De.
cember2, Postkoritoi-et Vas: igatai Ung kunnig i alla inom hemmet före- p. r., Göteborg.
kommande göromil samt i väf- och sömnad söker plats (helst p i landet) att med liusmoders hjalp sköta hushallet.
Tacksam för svar med lust och falle~iiict för hiisligi snarast möjligt till 11Dec.
191111, sysslor önskar under jtilfericrri: 10 dec.-l febr.
plats, mot frit Björketorp, p. r. vivre, i god familj, iitt dcltaga alla inom hus förekorninaiide göros mil.
Svar till s~ultrefnad ", Sv Dagbladets exp., f. v. b. önskar plats genast att sköta bätt- re ungherres hem eller i familj som KG musikalisk flicka af goc husmoders verkliga hjalp, utmärkta familj önskar anstiillning soii betyg och rek finnes.
Svar till hjalp och sällsl&lt;ap, gli \ .crr; iin t ellej fiPlikttrogenll, Trelleborg p. r. dyl. i fin familj, helst i Stockliolii eller större landsortsstriil.
1 irtr ge nomgatt 8-klassigt c1crnciit; irliiro verk, hush~llsskola, vafkurs m. m Svar till " Leonore ", jönköping p. r fran godt hem, med god skoluii- U n g flicka derbyggnad, önskar plats i liten familj, helst i Stocliholni.
Svar till som genomgatt Fackskolali önsk 11Familjernedleml~~ Annonskontorel plats i slutet af nov.
cller hiirjar af dec.
som hushällsfr6keri.
I ' iti; Svea, Norrköping.
betyg.
Någon lön öriskas.
S \ al till IIA.
2211, Gäfle p. r.
Bildad, huslig flicka 24-årig, enkel, bat tr e Bick; flicka Folkskolans Barn tidning Ung, gladlynt lärarinni - u&amp;Yven och red&amp;erad a f STINA QUINT utkommer 1911 i sin tjllgonde årgång * Ett &amp; t ilhtreradt nummer hvarje v e c h 36 veckor under året.
Bästa dch Iamp&amp;aste läsning for barn af alla samhällsklasser.
- Prenumerera å närmaste postkontor; Pris för helt år Kronor 1: 65, ha@ år 90 öre.
l 1 I I. '
Enkel, hushållsvan iiicka U Ung flicka Mot fritt vivre önskas plats d.
1 jan.
af ung flicka som tva ganger i veckan är upp- tagen i stadens tjänst.
Bra betyg och goda ref. Svar till flFamilje- medlem^^, Skarsätra, p. r.
Enkel f l i c k a med 6 ars kontorsvana önskar plats pi3 kontor eller i affär.
Svar mark.
" Smi ansprfik ", CiumteIii iliinoils byri, Malmö.
3 flicka plats i bättre familj.
Ar.
illig att med verkligt intresse del- aga i allehanda göromål inom hem- net.
Kan, om så önskas, biträda ned skrifning.
Svar till, Villig och ntresseradn, Mariedam p. r.
Kvinnlig korrespondent, Ofversköterske- och Före- ullt hemmastadd i engelska och yska spr~ken, stenografi och ma-, kinskrifning samt afven med vana iti öfriga kontorsgöromål erhåller dats genast vid ' bruk i Dalarne.
inmälan jarnte betygsafskrifter orde insändas till " Korrespondent, 911 " under adr.
S. Gumcelii An- ionsbyra, Stockholm, f. v. b. vid J. Selggreris sanatorium för bröstsjuka i Oafle (45 pl.
), ar ledig iitt tillträdas den 1 januari 1911.
Förmåner: 700 kr.
och allt fritt.
Ansökningar torde insändas till Hälsovårdsnämnden i Gafle före den 5 dec.
1911.
' OM verklig hjalp önskar ung Ej allt för ung, i matlagning och aenin~ets öfriga sysslor fullt kunnig person kan nu genast erhålla plats5 i större landsorisstad hos liten fa- milj med en jungfru.
Svar med betygsafskrifter, hvilka återsändas, uppgift på muntliga referenser o. löneanspråk till nt ' ull t kunnig och - engelsktalande familj antingen i palitlign tinder adress S. Gumzlii Sverige eller utlandet Önskar Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
~ildad flicka plats.
Villig deltaga husliga sysslor och lättare skrif-; öromål.
Svar till " På nyaret ", Tecknare.
inder adress S. Gumzlii Annons-, yra, Stockholm, f. v. b.
Herre eller dam, som kan pre- stera bevis för framstående förmaga att komponera och teckna vignet- Ex. ter m. m. och som kan textning, ned basta rekom.
önskar genas, erh5iller förmånlig plats hos större plats i familj.
Villig vara behjalp tryckeriofficin i Stockholm.
Svar till ~lTecknarell, Sv.
Tele- iig med allehanda göromål, afver iiridervisa nybörjare i musik.
Sval gr.imbyråns Annonsafd., f. v. b.: il1 " Sjukgymnast ", Sv.
Dagbladet: Exp., Stockholm, f. v. b.
För inträdessökaiide till Sjukgymnast Ung svensk flicka Seminariet for skolköks- eller från bättre hem önskar plats Stockholm att g; frun tillhanda Kunnig i enklare matlagning ocl husgöromal samt att ge barner undervisning i musik.
Någon Iör önskvard.
Svar till " 19 Jahre Berlin W. 30; Postlagernd ".
LEDIGA PLATSER.
Hus föres tåndarinna, gifves vid Gestriklands Folkhög- skola l dec.-15 maj en praktisk förberedande kurs för bildade flickor i hiishåll (landthushåll), till- fälle till undervisning i landtbruks- amnneri, mjölkning, smådjurssköt- sel etc., undervisningsöfningar.
Pris 45 kr.
pr mån.
i ett för allt.
Referenser: Fröken Ida Norrby, Uppsala, Fröken Ingeborg Walliri, Stockholm.
Närmare upplysningar och anmälningar till Fru Mia Ekelöf, Storvik.
fullt kompetent att förestå ett störrc fint hen1 i Malmö, önskas nu ellei i januari.
Den sökande bör var; barnkär samt kunnig i sömnad Svar snarast till Malmö Stads Ar * frisk, snäll ock stadgad får 1 febr.
plats i stilla prästgård att under- betsförmedling.
visa ilttaarig gosse och något hjälpa husmodern.
Svar med be- För en snäll elementarbildad (8 kl. tygsafskrift samt uppgift om anspråk, ålder m. m. till kyrkoherde W. Bergstrand, Långared.
flicka, Kvinnlig Stenograf En i stenografi och maskinskrif- iing fullkomligt hemmastadd dam,: rhåller genast anställning å vårt sekretariat.
Ansökningar, atföljda af betygs- ifskrifter jämte uppgift å Iönean- sprak torde sandas till 1lOlympiska Spelen ", Stockholm; 3rganisationskoniniittén för Olym- piska spelen i Stockholm 1912. t enograf o. Maskinskr ifver ska ' ullt kompetent att stenografera p3; venska och engelska samt helst ifven p i tyska erhåller genast an-; tallning.
Ansökningar innehållande upp- zift om ålder, förgående verksam- het samt löneansprak insändes till GRAHAM BROTHERS ~tockholm.
Tv8Lttförestidn- derska.
Plats såsoiii tvattföresthder- ska vid L u n d s hospital och asyl blir ledig den 1 januari 1912.
Löne- Förmåner: 500 kr.
jämte fria natura- Förmåner.
Sökandens ålder bör vara mellan 25 och 30 år, hon bör, vara frisk och stark, praktisk och duglig, med förmaga att leda ar- betena, hon bör va,ra fullt hemma- stadd afven i skrifning oeh rakning.
Af sökanden skrifven ansökan jarnte betyg, som kunna tjäna att visa sökandens kompetens, insändas till Hospitalskontoret, Lund, dar vidare upplysningar ' meddelas.
Lund i oktober 1911.
L.
B.
16453.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Skicklig lärarinna, (nigot) kunnig i sömnad, finne!
plats .att tillse tre barn om 5, 8 o 9 år med skyldighet att läsa laxo och undervisa den äldsta i musil samt för öfrigt vara husmodern til önskas för digra minader till fa- nytta och hjalp.
- Betyg, rekom milj i Stockholm som hjalp och för större barn.
Kunnig- mendationer och anspråk jämte fo sällskap iografi till Fru A., Jönköping p. r het i sömnad önskvard.
Vidare upplysningar genom Fredrika Bre- merförbundets Byrå, Stoclzholm, kl. 12-4.
Bildad, allvarlig flicka duglig, kompetent att förestå sjuk, huskök, får plats den 1 jan.
å La, sarettet i Falun.
Lön 500 kr.
oct allt fritt.
Ansökan med betyg ocl fotografi torde snarast möjligt in sändas till syssloniannen.
LARARINNA, enkel och anspråks- lös, musikalisk och hälst någol undervisningsvan ' önskas i ett stilla prästhem på landet, för 10-årig dotter.
Svar med betyg och 1ö.
nepr.
till Fru M. Ahlén, Nossebro.
.. Kvinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets ' Byrå, 54 Drottninggatan.
Sprid Veckotidningen D A GNY!
Sju prtlkfiga äfventyrsböcker för barn o. ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
kurir@ Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Byliander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Fn samling Par~ival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan S, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
W &amp; ~ S Cina pomada, välgörande för hårväxten.
- - - Iiofhu af Den hemlighetsfulla Ön.
Hjälten bland hjältar Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockbolm.
kgor Harald i) stenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse for barri och, I~~,o,.
, tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 i !lustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Charles G. Gordons lif och stordåd,;: $: $;; ~zg: ise Ganner, 304 sidor.
33 illustrationer af Edv.
Berggren.
artonn ner ad.
- Pris 75 öre.
Berattelse för barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna ~ustatsson.
236 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre. '
Nybyggarna i Kanada.
o 8 Gynna Dagnys annonsörer!
i a I Guldslottets Rosengardar.
Sagor berdttelser och af Harald Östenson.
sid .. 39 ill. Kartonnerad.
ö a ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooa Kvinniiga Juridiska B y r h, Wallingatan 12.
Kontorstid l /, 151 - - - - Pris .i5 - - fire --- --- Erhalles i hvarje bokhandel eller ' direkt fr %n Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qrii~it.)
10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336 Prenumerera pa posten eller te].
Ö.
3275 pi Konstslöjden i Hemmet,, h Fredrika Bremer-Förbundel ' innas anmälda, lektionsgifvare, in- &gt;ch utländska, hushållsbitraden al dika slag, barnfröknar, kontorsbi-: räden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - 4.
Adr.
Drottninggatan 54, stock- iolrn.
illm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62., ektioner P Linnesömnad Pälsvaruaffären (ifven blusar, barnkläder m.
ni.)
Praktisk metod, utan träckling.
9 ' 1 Drottning gatan 7 ' Ivarje elev disponerar en symaskin.
A.T.
264 29.
Anden Andersson, KARIN EONER, Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- StockhoPm.
nummer 30 öre.
Innehåller mön- ster till broderier, väfnader, läder- dbylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.
21004. plastik, gyllenläder, drifning i me- EVA EONER, BBntilIverhninnd, 72 Stora Badstugafr tall, målning p i porslin, tra, m. m. Malmö.
Stockholm.
Allm.
Te !.
201 52.
Prenumeranter få begaramönster.
rersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Äldre argångar realiseras.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b.,.
-.
- w HANHA HEDSTRÖMS Stockholm.
Filial: Haparanda.
G. o. A. MEUKOW.
Prenumerera på D A G N Y!
Pil Lars Hökerbergs förlag: En Paris-student- skas dagbok .f Jane Pannier med förord af D: r 1.
G. W. LAGERSTEDT.
- Pris Krona.
Annonsera i DAGNY!
KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING Fredrika-Bremer-F8rbrindet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-F8rbnndets Sjriksk8terskebyrå: Tnnnelg.
25.
Allm.
tel. 82 l l. Rikstel.
68 98.
Dagens nummer innehAllert Kommunala yrkesskolor.
Fragan infar sin Ilisning.
Af A.sintttifp Thors femon.
Är de norska kvinnornas rösträtt en kvinnosaksscger?
Af M d a Sachs.
hladame Cruppi om den svenska kvinnan.
Af E G.
N -- - r ?.
S p r i d DAGNY!
Svensk Hemslöjds utställning på Nordiska Museet.
Af Afurhr &amp; k~k-MUllep.
.
Konst.
En ny konsttidskrift.
Af M.
C.
Folkskolans Barntidnings julböcker.
Af A. H-n.
Spridda drag ur Jenny Linds lif.
11.
Af Maria Noltnsf~fi~iz.
F8reningsmeddelanden.
Prenumeration h Dagny sker ii närmaste postanstalt d a r bokhanda.
