# ID: svediakorp-per520
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,303
# sentences: 862
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING T O R LSVENSKAA N: r 45..
Prenumerationsprle:.
.
. '
1.
S t o c k h o l m dan: C) N o v e m b e r ' lQll.
- Redaktlon: ' 11 i .. kr.
k 50 11s ir;.
kr; 1: 50 Mästersamuclsgatan 51, a h. il4.,,, X 50 l14,,.
,, I: IS Telefoner: Llliaummer lo ' A I I ~ ta.
U. RW - m a. UtgifningstId hvarje torsdag.
E L L EN K L EMA N.
-, ' 4: e A r g.
* I I RedaktZir o. ansvarlg utglfvare: 1 1.
Prenumeration sker siva1 1 Irndsorten som I Stockholm i airmaste postanstalt eller bok- handel.
I ' Expeditlon.
.
.
~ n k n ~ p r l r a.
,.
.
15 &amp; e per mm. '
- och Annonekontora Enkel spaltbredd 58 mm.
Mastersamuelsgatan 511 fr * Marginalannons ander taka S!
mm: s h ~ j d per &amp; ng.
10: - i wbatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr ' 10 YI, 20 ggr 20 Ole, 50 Post- och telegrafadress: Annons bar senast mindag f. m.
.DAGNY, Stockholm.
1. '
' Mottagnlngstld: kl. 11-12.
-.
Sthlm 1911, P. Englunds @ Hr.
- vara fall^$ Kvinnan och vetenskapen .i nutid och forntid.
P ennor och tungor ha på senaste tiden varit i liflig rörelse för att tippvisa oiamgiigheten, ja t: o. in; samhallsvådligheten af att kvinnor i större antal agna sig å t, akademiska studier.
Först var det enl röst soin höjde sig och i djup prdetton.
varnade de unga filickoma för att slå in p&amp; en bana, som var dem s 5 vasensfram-.
mande som deii.
vetenskapliga, och i stallet faderli- gen förmanade dem att vanda sin håg till kölket och barnkammaren.
Sedan har: en1 hel köl- fallit in - mest manliga röster, men också en och annan kvinnlig - och ined from beundran upprepat sammla sak.
Det .har visat sig, att fördomen mot kvinnornas studier ännu är vida spridd och segt haller i sig.
Men icke.
alla man äro fangna i denna fördom, tvärtom, allt flere och flere ha frigjort sig från den.
Det synes mig vara p % tiden att nigon af dessa trader fram och säger ifrån; att manligt kön och skuggrädd ängslan för kvinnornas vetenskapliga verksamhet icke äro två oupplösligt förenade ting; och denna niigon kan jul lika gärna vara jag som någoman- nan, så mycket mera som.
jag kan styrka min optimis- tiska uppfattning ined goda skal, hämtade från det om- ride, dar jag ar mest hemmastadd: dkn fornnordiska kulturhisto.riens.
Lämpligaste fomm fös att framföra hvad jag har på hjärtat ar gifvetvis kvinnorörelsens spe- ciella organ.
Att det finns kvinnor, hvilkas hag pekar mot intel- lektuellt arbete, ar ett faktum, som somliga med veklagan,, andra med glädje konstatera.
Jag sällar mig till de se- kr i den kvinnliga.
intellekhialismen icke.
nare, och jag nagoa andlig abnormitet, någon psykisk hermafroditism, utan en.
yttring af anlag, s0.m äro fullt nahrenligt kvinn; '.
liga.
.
: .... -.
.
.
Det ar ett.
fullkomligt misstag, ' att kvinnornas - verk- ' samhet på det vetenskapliga området skulle vara något absolut, nytt, ett dekadensfenomen med.
rötterna i ader- tonliundratalets uppS6sninlgsrörelser.
Tvärtom; den ar en renässans, ett Ateruppvaknlande af.
slumrande anlag.
.
En.
blick på förhallandena i.
Nordens forntid visar detta.
Hvad för slag?
Vetenskap i Nordens.
forntid?
.
Fanns det någon sadan?
- Javisst!
Den var ju mycket olik nutidens, lik- - som nutidens är olik framtidens ' om tusen ' år;.
men den var., - runnen af samma rot och hade samma syfte: att utröna tin- gens vasen och sammanhang.
Vi ha ingen ratt att förhaf- va oss- 6fver vara föreglingare i forna daq - ty utan-dem skui !e vi inte ha hunnit till vår nuvarande, standpunkt.
Och med samma ratt som moldemitetssmbben hånler.
At forntidens vise för att de ej.
kande ti14 spektra (lana1ysen.
.
och bakteriologin kunde framtidens människor dra på-: munien åt hela vår vetenskap - den har minsann känn-.
bara brister den också!
Alltnog, - en, veteriskap, om ock outvecklad, fanns hos - vara födader för tusen Ar sedm - och jämväl ahos v.åra förmödrar.
På ' alla dess områden finna vi kvinnor verk-: samma utan att det ansags .stå .i strid med: d e ~ a s vaseg.,: och bstämmelse.
Tvärtom, de troddes ha särskild fal- ...
,.
.
.
lenhet därför. '
&lt;.
: ' '
All vetenskap har rötter i magin, i tron på öfverna- turliga makter och människans förmåga att piverka dem.
Och hos de flesta primitivare folk i både äldre och nya- re tider har man trott kvinnan vara utrustad med en f6r- miga af hemlighetsfullt, öfvernaturligt inflytande, som an gjort henne vikdad, an tvärtom afskydd, i hvarje fall af- ven fruktad.
Denna tro har sin rct i dels hennes fy- siska, dels hennes psykiska natur.
De företeelser i hennes krapp, som känneteckna hennes kön; de märkliga proces- ser, genom hvilka hon.
alstrar nya lif, de maste jul för den primitiva mannen te sig som niigonting oförklarligt, ofattbart, trolskt.
Då han i storm och regn, i Aska och blixt, i ebb och flod, hvilkas omaker vor0 honcm fördol- da, sag verkningarna af en öfvernaturlig, mäktig vilja, hur skulle han da ha kunnat undgå att stalla kvinno- kroppens säregna funktioner i samband ' med det okända, öfvermaMiig2, fruktansvärda och upph ' öjda?
S % skedde ocksa.
Men kvinnans andliga natur ar ej mindre olik man- nens än.
hennes kroppsiiga.
Instinkten är hos henne oftast starkare utvecklad, fantasin i regel lifligare, hennes tankegang giir ej sällan djärfva språng, där mannens lugnt och försiktigt vandrar vägen fram sprang, som kunna misslyckas visserligen, men ocksi % kunna lyckas.
Hon fattar med aningen blixtsnabbt hvad mannen lang- samt.
sluter sig till, och hur mangen gång anar hon icke ratt?
Tyvärr äro olikheterna mellan) mannens och, kvinnans själslif ännu föga undersökta, ty psykologin ar en så ung vetenskap och har tillsvidare sysslat nästan uteslutande med det for bada könen gemensamma i själs- lifvet.
Likväl torde man ha ratt att pastå!, att de ännu okandsa krafter, som ligga till grund för åtskilliga tillsvi- dare f&amp; vetenskapen oförklarliga företeelser pii s jälslif- vets omrade, ftireträdesvis finnas utvecklade hos kvinnan.
A t t sådana psykiska .krafter verkligen finnas och yttra sig, torde knappast med fog kunna förnekas, ehuru de sjalffallet äro lagbundna naturkrafter äfven de och fök framtidens forskning komma att framsta i ett lika klart ljus som de vi nu kanna.
Nagot öfvernaturligt, nagot ' mystiskt, för inänniskof6rståndet i och för sig ofattbart äro varslar, fjarrskadning och dylikt alls icke, ehuru ve- tenskapen ännu ej har lyckats förklara.
dem och finna deras lagar.
Trots all frodig humbug, som trifs sa öfverdå- digt väl där i vetandets ouppröjda gränsmarker, existerar san- nolikt förmågkm af fjarrskadning och dylikt hos vissa per- soner och har val gjort så redan i den griiaste forntiden.
R d a n då har den också upphjälpts med listiga knep af olika slag; och det var väl i forntiden icke svårare an nu att slå blåa dunster i ögonen på folk.
Den hos kv-in- nan vanligare an hos mannen förekommande utrustnin- gen med sådana ' skenbart öfvernaturliga krafter har sam- manstallts med de hemlighetsfulla företeelserna i hennes könslif, och det har da f6r den primitiva mannen varit uppenbart, att okända, underbara makter drifva sitt spel inom henne, ja att hon är delaktig i det öfvernaturliga.
De forna germanerna vor0 enligt Tacitus ' utsago i hög grad böjda för att tro pa dessa kvinnans öfvernaturliga Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N (B anlag.
Sicrskor och spåkvinnor åtnjöto hos dem stor aktning.
Hvad nordboarna vidkommer, f&amp; vi ganska rik- haltiga upplysningar rörande kvinnans rcll som medlare melan de öfvernaturliga makterna och människorna, d2 vi n&amp; historisk tid och ha tillgång till de isiandska forn- kvädena och sagorna.
Visserligen bara dessa sagor, de histariska såväl som de ohistoriska, tydliga spår af att vara nedskrifna i kristen tid.
Pa kristet inflytande b m r det säkert i ej ringa mån, t t t all slags magi och trolldbm omtalas med ytterzt3 afsky.
Man skulle af dem kunna tro, att hvarje försök fran människans sida att vinna de hemlighetsfulla makternas bisthd redan i heden tid skulle ha varit fciremSrl fcr ogil- lande, fasa och vämjelse.
Men många fakta tyda p %, att så ej var fallet, utan att man i heden tid skillde melian hvad man med ett modernare uttryck skulle ltunna Lalla h v i t och s v a r t m a g i.
Vi finna kvinnor som utcf-n vare af saval den ena som den andra.
Den hvita magin stod naturligtvis i samband med re- ligionen eller var snarare en yttring; af denna.
Och i re- ligionens tjänst namnes kvinnan flera gånger i de forn- nordiska urkunderna.
Kvinniija präster eller g y d j O r omtalas både i Eddakvädena och sagorna - i de senare afven för Sveriges vidkommande.
Afven af graffyiiden från forntiden fii vi upplysningar om förekomsten af prästinnor.
Hur mycken naivitet och vidskepelse som an ma ha vidlådt dessa, var deras strafvan likväl att utrana " makternas " vasen och vanda deras hag till välvilja mot människorna, d. v. s. dels hvad religionsforskare, dels hvad präster i var tid ha t31 uppgift.
Man skdle saledes kilnna säga, att kvinnan har forn hemul att gå sAvai &amp; E religionsvetenskapliga som den teologiska banan, fastän lagen nu sparrar den senare för henne och den S ö m fastan öppen ar föga trampad af nutidskvinnans fötter.
Men oftare an som prästinna möta vi dm forna~rdiska kvinnaasom s i e r s k a, s p å k v i n n a o c h, t r o l l k v i n -.
n a. Förmigan att förutsäga kommande ting fanns visser- ligen ocksa hcs man, dock icke sii ofta.
Om det riktigt gällde att tränga djupt in i framtiden, vande man sig helst ti !l sierskor, icke till framsynta män.
SjSjfva gudar- na föregingo härvidlag med exempel.
Tvenne Edakva den skildra hur Odin radfragar spåkvinnor, " völvor ", i det ena fallet för tt A f veta världens och gudar.
i l u ~ ur- sprung och framtid, i det andra för att få förklariiig pii Balders olycksbådande drömmar.
Dzn ena sierskails tjari- ster får han drygt, betala med " ringar och halsguld ", den andras framtvingar han med trollsiinger, " gafcfrar ", och de ges med förbannelser.
De lärda damerria i forn- tiden hade tydligen höga tankar om sitt vetande och skänkte icke godvilligt bort det f5r intet.
Men deras förmaga sträckte sig längre an till att s c in i framtiden.
De kunde t. o. m. iitminstorie i iiAgori rniin s t y r a h ä n d e l s e r n a s g å n g efter siil vilja.
Herravälde öfver de makter, som med.
trollsånger - g a I d- r a r - kunde besvärjas cch med de endast zf dc in- vigda kända och förstådda r u n o r n a (inristade p2 tri, ben eller metall, eller inhuggna i sten) kunde betvingas, det ansågos kvinnorna framom mannen aga.
Att cletlna q.
~eeeeeeeeeeeeeeeeee~eeeeeeee~e+ee+ee~+e~eeeeeeeeeeeeeeeeeeee e e Comp.
i: Arbeta for Dagny f
519 D A G N Y kunskap skattades högt, framgår af de talrika kvinnonam- nen på r u n, såsom G u d r n, " den i gudomsrunor (hymner?)
kunniga ", S i g r d.
11, " den i segerruaor kun- niga " m. fl.
Det ar mycken visdom, s ' m ligger gömd i runorna: strategi, toxikologi, gynekologi, kirurgi, juridik,.
filosofi och navigation, allt detta kan valkyrjan Sigrdrifa tack vare dem; och den, scm vill veta mera härom, må läsa Eddasången om henne.
- Om galdrar talas flersta- des i Eddakvädena i samband med kvinnor, och afven dessa galderkvinnor tyckas ha kunnat uträtta bide ett och annat med sin kiinskap.
G r 6 a s g a l d e r är det i detta afseende mest upplysande kvädet.
Medels galdrar bibrin- gar den d6da Gr6a sin unge son Svipdag insikter i prak- tisk filosofi, psykologi, meteorologi, mekanik, retorik och diatektik, och detta ar ju vackert så.
Ett slags magi, som i den forn~ordiska litteraturen särdeles ofta omtalas som utofvad af kvinnor, ar s e j- d e m.
Tyvärr veta vi mycket litet om hur tillgick.
Men så mycket ar tydligt, att denna sejd var ett.
alldeles specifikt kvinnligt yrke.
Det berättas visserligenl, att af- ven niën sysslat därmed, men därmed ansags följa så mycken omanlighet, att det var vanärande för dem.
Det ord jag här återgifvit med " omanlighet ", e r g i, betyder afven " uselhet ", " perversitet ".
Ragnva1.d rakben, Harald hårfagers son, säges ha varit mycket idresserad aisejd; men det väckte hos fadern ert sadan forbittring och af- sky, att han lat en annan af sina söner, Erik, sedermera kand under namnet Blodyx, nattetid öfverfaUa Rapvald och bränna honom inne med attio sejdman.
Det ser ut, som om denna trolldom skulle varit imlig för man eme- dan den var mot deras natur.
Man.
k,an kanske gissa, att kvinnans sexu~ella natur spelade: en roll i sejden, och detta bör kanske stallas i samband med det faktum, att sejden rnestadtels idkades af ogifta kvinnor. '
Mahanda hade den berckingspunkter med nyare tidlers haxvasen~; som ju numera af forskarna anses ha sitt upphd i sexuell hy- steri.
Att tygladt ' och.
tillbakahållet sexuellt begär kan rikta sig A t annat håll, kan förandligas och 6fvergå till poetisk inspiration och konstniirlig skaparkraft, ja till verksamhetshåg på det filosofiska, vetenskapliga eller t. o. m. politiska omradet, med ett ord kan ofisattas i psy- kisk krait af olika slag - det ar kandt och obestridligt. '
Mycket af det yppersta plA olika kulturomraden har sitt urspru,ng i sidan " sulblimerad kön.sdriftU.
Dammr man för en flod, svämmar den slutligen öfver sina bräddar - och val kan 6fversvamnlingen vallra svara C~d,elaggelser, men den kan cck vattna torra fält och framkalla frodig växt- lighet på dem.
Sejden ser nu ut att ha varit ett slags fjirrskådning och framtidsskådning under trance, fram- kallad ' med en ratt vidlyftig.
apparat.
och trolligen bott- nande i en stark sexualitet, som omsatts i nervös öfver- känslighet.
Sannotlikt var den af lappskt unprung; och Ragnvald rakbens mcr var ju enligt hvad Harald hårfa- gers saga uppger lappska.
I sejdkvinno.rna ha vi emel- lertid föregångesskorna tild vår tids spritistiska.
medier och andra clairvoyanta damer, fast det ser ut, som skulle de forna ut 5fvarinnorna af yrket åtminstone ofta ha trol- lat pa god tron, hvilket val ?appligen annat an i undan.
tagisfall kan sagas omm deras efterföljarinnor i var tid.
- Men i sejden ligger i n n1 u1 c e icke blott skoj och hum- bug, utan ock en god del praktisk psykologi, ett, studiefack, som salunda ingalunda kan kallas mindre lämpligt f&amp; kvinnan.
.
Om k v i n i a n o c h l ä k e k o n s t e n i forntiden kunde vara åtskilligt att saga; men därpå behöfver jag inte nirmare indata mig då val knappast någon numera förmenar kvinnan ratt att utöfva läkareyrket, utan tvärt- om t. o. .m.
professor Lundell godhetsfullt medger, att kvinnliga läkare äro ett socialt behof.
Likväl, lat oss ta fasta p&amp; det allmänna erkännandet af kvinnans medi- cinska kapacitet!
Om &amp; t nu medges, att läkarevetenska- pen icke öfverstiger kvinnans intellektuella resurser, sh ar det ganska underligt om de andra vetenskaperna @ ta det.
Ty hvad hutvudvikten ligger pa, ar naturligtvis dm vetenskapliga m e t o d e n, och den ar ' jul i hufvudsak densamma incm alla vetlenskaper.
Materialet växlar, men behandi-ngen af detta gAr efter samma grundprinciper.
Räcker det kvinnliga intellektet till för medicin, bör det ocksa racka till för slaviska sprak och nordisk dialek- tologi.
Men vi få ej glömma kvinnans forntida insats i litte- S a g 0 f Q r t a j d r- raturen och histolridorskningen.
s k a n s yrke ar gammalt i Norden, och till henne kunna vira kvinnliga saväl författarimlor som ' litteraturfarskare och histmici andligen leda sin att; Och hvad mera ar, det fanns fordomtima kvinnor, som med skriftecken Ater- gafvo det talade språkets ljud: kvinnliga r u1 n r i s t a r e, som salunda idkade ett slags primitiv fonetik och i sten ha bevarat minnet af sin konst åt eftervärlden.
Man skul- le ju visserligen kunna invanda, att deras metod var brist- fällig och otillförlitlig.
Javisst, men icke fody ar den1 än- nu ratt a l h ä n t i bruk, och mangen fonetiker med kan&amp; namn hmar en barnafrom tro p %.
sia f6rmåga att med örat urskilja de mesf harfina ulttalsolikheter.
Ännu äro, appa- raterna, de osvikliga, som inte höra miste och inte kom- ma 0rat.t ihåg, ingalu~n~da, allenaharskande inom denna ve- tenskap.
Det vore lätt att framdra ännu flere skal för mitt påstående, att den nordiska kvinnan redan i forntiden tiirigt in på de banor, solm ledt fram till vår tids ve- tenskapliga vägar; men ofvanst3ende far vara nog.
Det visar till fullo, att andligt arbete af olika slag, forsk-.
.
ning på olika falt icke ar någolt mot kvinnans innersta väsen stridande, utan tvärtom enl naturlig yttring af detta.
Och det kan ej nekas, att kvinnorna plA det vetenskap- liga området i våra dagar ha å,dagalagt fullgod kompe- tens.
Det ar nlaturligtvis många, som försöka sig pA stuldierna, men utan något vidare lysande resultat; men det förhåA-r sig alldeles lika med mannen.
Och afuen de kvinnor, som utan några märkligare prestationer arbe- tat sig fram pB studiebanan, ha utan tvifvel i sin verk- samhet - af hvad slag den vara ma - gagn af att ha lart sig tanka systematiskt; detta galler afven, hemsyss- lorna, som det i vår tid sannerligen inte &amp; ger att u&amp; föra ointelligent och planlöst.
- De kvinnor däremot som ha verklig forskarhång, böra vi man med glädje hal- ',
sa välkomna till det vetenskapliga arbetsfältet.
Ty dit med- fara de ny kraft af sarskildt slag, och den ar valbc- höflig.
Det förefinns visserligen ingen artskillnad mellan mannens och kvinnans sjalslif, men val vissa gradskillea- der: vissa mentala fakulteter äro mer utvecklade hos man- nen an hos kvinnan, andra tvärtom.
Kvinnans förnämsta styrka ligger i intuitionen; och hvilken roll denna spelat och spelar f6r vetenskapen börjar mer olh mer inses och erkännas.
De stora upptacktema, de geniala idéerna ha intuitionen att tacka för sin tillkomst; induktionen, sa värdefull och nodvandig den an ar ej minst föa kohtaol- lens skull, kan icke ensam leda.
till de s t o r a framste- gen.
De vetenskapliga problemen äro icke alla af samma slag som de matematiska, dar man ur gifna premisser med riktig metod måste f2 fram det ratta resultatet.
Tvärtom, uhnf6r matematikens omrade far man ofta n6ja sig med osäkra premisser och luckor i dessa.
Man far dra sina slutsatser ända, och de bli kanhanda riktiga, men dct händer ocksa att de bli motsatsen, just emedan materia- let varit otillräckligt.
Har ar det intuitionen griper in och finner vägen, maharrda icke rakt på mhlet, men i alla fall ofta i riktning ditat.
Intuition och induktion äro bada nödvändiga för vetenskapen, de f61fu4lstandiga och stödja hvarandra.
Om ock det induktiva tänkandet torde ligga mera för mannen, far man dock icke tro, att det skulle vara främmande för kvinnan.
Drt ar ju egentligen att slå in en öppen dörr, att pavisa kvinnans induktions- förrniga; men det finns folk, som envist inbilla sig, att en hel del öppna dörrar äro stängda, folk, som maste knuffas fram genom dem för att inse hur det verkligen föihaller sig.
Den vetenskapliga produkiion, som ar kvh- nors verk, vittnar omotsägligt om kvinnans dduglighet att p5 slutledningens vag losa problem.
Att A andra sidan afven mannen kunna ha intuition, behöiver val knappast papekas, men för att ej bli missförstadd, miste jag väï ändi uttryckligen saga det.
Hos de vetenskapliga snillena finnas ofta drag starkt utvecklade, som f6reträdesvis till- höra det andra könet, de förena hos sig bada könens andliga särdrag, och man kunde kanske kalla dem intel- lektuellt öfversexuella.
Men hvarför skulle man fran vetenskapen.
utestänga en kontingent af arbetare, som med, sini särskilda laaning balansera och komplettera de f6rut om arbetet ensamma?
Vinner ej vetenskapen p&amp; mångsidigare behandling, pA problemens granskning ur olika synpunkter?
Skall ve- tenskapen ha en specifikt manlig särprägel, skall den izke hellre.
vara allmänmänsklig?
Det syns mig, att de, som vilja mota bort kvinnorna fran vetenskapen, handla i direkt strid med dennas eget sanna intresse.
Nej, lat oss tvärtom f$ kvinnans hjälp i vetenskapen, darpi komma bade den och vi sjalfva i längden att vinna!
Hvarken ak- tenskapet eller hemmet kommer att ödeläggas därigenom, utan fastmer att främjas.
&amp; if Nordenstreng.
Prenumerera på Kvinnliga elevers tillträde till Hudiksvalls allmänna läroverks gymnasium.
L aroverks~verstyrelsens nyligen afgifna utlatande i frågan om kvinnliga elevers tillträde till dct allmänna läroverkets gymnasium i Hudiksvall behandlades i ec be- dande artikel i Stockholms Dagblad för den 26 okt.
Såsom torde erinras, ha stadsfullmäktige i Hudiksvall inkommit till k. m: t med en begäran om niedgifvande af ratt för kvinnliga elever att vinna tillträde till.
det all- männa lliroverkets gymnasium i nämnda stad.
Läroverkets kollegium, som af öfverstyrelsen uppfordrats alt yttra sig i frågan, har 5tXt sig gynnsamt till förslaget och i sitt utlatande bade framhållit miijligheten att utan ökade Itost- nader fyl !a ett faktiskt behof och betonat den stora bc- tydelsen af att ett försök till samundervisning ansiiilles af- ven ~å gymnasialstadiet vid statens läroverk.
Såsom sin hufvudsakliga invändning framhaller l~roverkskollegid far- hagan far att ett medgifvande i ifragavarande fall kunde skapa ett farligt prejudikat.
Ofverstyrelsens eget utlatande synes ej väsentligt afvika fran läroverkskollegiets, om icke däruti, att det starkare an kollegiets visar på de befarade konsekvenserna.
Öfvmty.
relsen finner saledes skal att tillrada, att ett försök gö- res till samundervisningens införande afven pA gyrnriz- siet.
Såscm grund för sitt tillstyrkande framhallcr den, dels att man haft en öfvervagande god erfarenhet af sam- undervisningen @ realskolestadiet, dels att det vore f5r- delaktigt att ett försök af ifragavarande art gjordes, enar fragan am samundervisningens iikfackande förr eller se- nare torde på allvar komma fram.
Men öfverstyrelsen hyser afven flera betarikligheter mot.
saken.
För det första framhalles, att förslaget strider mct de uitalanden, som med anledning af 1904 års riltsdagsbe- slut i samskolefrigan gjordes angamde nödvand; ghetcn af att gossar och flickor redan från första början under- visas tllsammans.
Enligt Hudiksvalls stadsfullmäktigrs för- slag skulle ju.
samundervisning inträffa först p i gjrmnzsi- alstadiet.
Ofverstyrelsen erinrar dock om att såväl i stats- understödda enskilda samskolor som afven i er, tld fack- skolor samundervisning p&amp; det hijgre stadiet kan förc- komma för sadana elever, som ej htnjutit den pA ett lag- re stadium.
H likhet med Hudiksvalls laroverkskollegum uttalar öfverstyrelsen afven sina farhagor för att ett medgifvande i ifrigavarande fall skulle leda till alltför m h g a försök i samma riktning, och slutli&amp;n framhåller den att erfartii- heterna från samundervisningen sarskildt p % ett högrcstr- dium hvarken i utlandet eller har i Sverige Znnu ärc tillräckligt stadgade i nagon riktning, för att man skall kunna bilda .sig en bestämd uppfattning om duisamma.
Ofverstyrelsen finner alltsa skal för och mot.
den gjorda framställningen, men anser likväl ej de senare va- ra sa starka, att ansökan bör afslas.
DAGNY!
5 2.1 D A G N Y Frågan om kvinnliga elevers tillträde till Hudiksvalls allmänna läroverks gymnasium synes alltså få - en god llös- iiing.
Såsom framhålles i artikeln i Stoekhoims Dagblad, ar har fråga om en praktisk anordning, hvars fördelar ligm i öppen dag.
Och det ar glädjande att såväl laro- verkskoilegiet i Hudiksvall som öfverstyrelsen öiv~rvunnit sina betänkligheter cch gjort ett medgiivande till förman för den kvinnliga ungdomen.
Att betinkligheter förefinnas, ar helt naturligt.
Den tankenl, att ifragavarande försök komme att leda till and- ra och att mAhändla flera af våra .allmanna larowerk i ' al hast blefve förvandlade till samskolor, måste ju framkal- la en viss tvekan från läroverkens sida.
Men, afven om utvecklingen kommer att g2 därhän, att samskolan blir.
den.
normala skolformen, sa ar ju.
förändringen därhän alltför radikal och genomgripande, för att ett försök i Hudiksvall skulle inont en snar framtid ' kunna leda dit.
Såväl öfverstyrelsen som laroverkskollegiet ha .emel- lertid f ' 6cetradesvis behandlat fragan ur samskolans syn- punkt.
En annan synpunkt torde har böra beaktas: den om den kvinnliga ungdomens stallning till den, af sta- teii bekostade undervisningen.
Genom medgifvanden af ifråga- varande art skulle afveit den kvinnliga ungdomen komma i åtnjutande af de föam~ner i. fraga om uppfostran, som hittills komn~lit endast den i-nanliga till del.
Och ur den synpunkten, torde man ha ratt att hoppas, att försöiket i Hudiksvall komme att elteiföljas af andra.
I så fall skulle det bli första steget på vägen till en.
förändring aF den kvinnliga uiilgdo.mens ställnk~g i fråga om undervis- ning och uppfostran.
E. Skarhz. '
-.
.
-.
-- De danska kvinnorna och författningsreformen.
ter har den danska regeringen f.ramlagt fölislag om andriiig af gru~i~dlagen, samnta förslag som vid fö- regiende riksdag antogs af folketinget m m af landstin- get hansköds till e (t utskott, dar det hamnade i ro.
Den kilngliga propositionen föreslar nu ' som da bl.
a. att sänka åldersgränsen till folketimget f r h 30 till 25 Ar och,att u t s t r a c k a ' r ö ~ t r a t t e i a ~ f v e n t i l l k v i n - 11 o r.11 a.
Vanskligt torde val vara ont förfaliningsrefotr~nen vid clelina riksdag g5r mot ett lyckligare öde an vid den fö- regiende, det danska landstingets egendondiga samman- sättning - 12 af dess medlemmar äro valda af konun- gen på liistid - gör att frågan val näppeligen dar blir vanligare mottagen nu an då, riten att sympatierna fö,r kvinnornas rösträtt tyckas vara i stigande inom1 a 1l.a partier tyder allt på.
Som denna fråga natulrligt] log emellertid ej kan komma att lösas för sig, torde det, trots, allt, taga tid innan de danska kvinnorna få sin politiska medborgarrätt.
.
.
Statsministerns Brage- löfte.
n Vid den politiska bankett, som Frisinnade klubben i Stockltolm gaf å Grand Hôtel fredagen den 3 november, vidrtirde statsminister Staaff i det stora tal han da höll det frisinhade partiets stallning till kvinnornas röstratts- fråga samt uttalade - sedan han betonat sin åsikt om att det varit riktigt af partiet att ej inblanda kvinnolrms rastrattsfraga i rnlinlnens, d5 den stod infiir sin1 l@ning - foljande angiende var rösträttsfråga: ', alt det gifvet ar en förpliktelse för den sittande rege- ringen att framföra denna landssak.
Det ar mig ej heller obekant hvad som skulle in.traffa om den sveke: den slmlle i ett slag se ett hundratal kvickt och elegant förda pennskaf.t riktade emot sig soin spjut och pilar.
Kanlcke kunna vi emellertid vara ense orn att ont kviitntoma fatt vänta, så har denna väntan nog också verkat för uhedning och fördjupning af intresset hos kvin- norna sjalfva.
Kanske har den vidare ökat deras poli- tiska, insikt, s k a r ~ t deras psykologiska blick, så att de nu- mera inte precis föredra de smickran~de fökespeglingarna fraiiiför den strafva uppriktigheten. "
Friöken Anna Whitl,.ock uttalade med anlldning af detta yttrande ett tack å kvinnornas vagnar samt en för- hoppning om att samarbebd mellan man och kvinnor måtte vaxa under kommande år.
Insänd litteratur.
H u g o G e b e r s f ö r l a g, Stockholm: Jesu f r h Nazara.
Af Sven Liinborg.
P.
A.
N o r s t e d t 8r Söner, Stockholm (i distribution): Na- tionalf8reningen mot emigrationen.
Undersökningar rörande svenskt näringslif.
III.
Norrlands ekonomiska utveckling sedan midten af 1800-talet.
En nationalekonomisk studie at Hugo Ostman.
-- Studier och ströftåg i dikten och historien.
Af Fredrik Böök.
Albert Bonniers f ö r l a g, Stockholm: Vägarne.
Lands- höfdingens dotter.
Roman af Marika Stjernstedt.
- Fata Mor- gana.
- En Stockholmsnovell af Henning Berger.
- Köpmän och krigare.
Roinan af Sven Lidtnan.
- I landet bakom molnen och andra reseskildringar af Mari Mihi.
- Starka hjärtan.
Be- rättelser af Birger Sjödin.
- Kvinnor.
Novelletter af Harald Wagner.
A-B.
Evangeliska F o s t e r l a n d s s t i f t e l s e n s Förlags- ex ped i t i o n, Stockholm: Julkärfven.
Illustrerad jultidning för barn.
Argang XVI.
- Frideborg.
Folkkalender för 1912.
Ut- gifven af B. Wadström.
Fyrtiosjatte årgången.
- Skeppsprästen på, Canton ..
Berättelse från sjön af Carl Fr. Peterson.
- Blic- ken uppåt.
Berättelse ur verkligheten af Ada von &amp; wienstjerna.
Ofversattning från tyskan.
-- I kirlek.
Några tankar angående de sjukas vård af Anna von Zedlitz und .Neukirch.
Bemyndigad öfversattning från tyska originalets andra upplaga af S&amp;ne Lyth.
- Praktisk utläggning af psaltaren.
Af Teol. D: r Emil Taube.
Haft.
9 o. 10.
Aukt.
öfversattning från originalets fjärde upplaga af Frans Johansson.
- Ord till nattvardsungdom.
Af K. A. Kast- man.
- Strödda korta betraktelser tji1 lärdom och uppbyggelse.
.
Af P.
A. Ahlberg.
- Roberts tankar.
II.
Kan en annan lida för vår synd?
Af Jolm Urquhart.
Ofversattning från engelskan.
- I skumrasket.
Berättelse af N.
Fries.
Ofversattning från femte originalupplagan.
G y l d e n d a l s k e B o g h a n d e l, Nordisk Forlag, Kristiania: Mens det var sommer.
Af Alvilde P y d z.
Annonsera i.
DAGNY!
Litteratur.
Boken o m Erland H.öök.
Af Gertrud Almqvist.
Ilugo Gebers förlag, Stockholm.
Det hör mera till sällsyntheterna att vara yngre för- fattare göra sig mödan att ge oss en bok om mänskor såsom den afsiindrade grupp vi kalla en familj, detta n&amp; got helt för sig och dock med det ut6mstiende - mili6, omständigheter, främmande och i djupare mening ovid- koinmande folk - s i intimt ftirbundna.
I de allra flesta fall ar det ur slaktmiljön lösryckta mänskor, i relation till andra mest blott i erotiska förhållanden, annars psy- kologiskt fristående skildrade, som ge stoff åt deras be- rättarkonst.
Är det fruktan för arbetet med det större, omfångsrikare och mera krafvande materialet, som ar or- sak härtill, eller ar det bristande intresse och blick för den mäktiga orsaksverkan och de djuptgripande konflik- ter, som ligga i det af lifvet sjalft knutna bandet mellan människor?
Jag lämnar svaret på frågan darhan och har för min ' del endast att konstatera, att Gertrud Almqvist i sin bok om Erland Hörök, i motsats mot ett mera van- ligt ämnesval, gifvit en sällsamt gripande släkthistoria, dar mänskorna bli lefvande och fattbara genom fölrhål- landet till hvarandra, genom den yttre och inre samh ' 6rig- heten - som ock genom slitandet af densamma.
Med ett fast ' grepp, som vittnar om författarinnans styrka i koncentreringen, drar hon, fran den snabba skild- ringen af Erland Hööks slakt, hans broder Johannes ' och hans egna ungd.omsupplefvelser, tillsammans berat- telsm.
kring Erland Haök, hans hustru och hans bada barn, inom den slutna ringen dock finnande plats för skildringen af det stycke jord, dar de lefva, Sunnerbo, fattigharadet i Smiland - en skildring af en bit svensk bondebygd och folket dar, som torde kunna räknas till det yppersta som i den vägen gifvits, obarmhärtigt som ljuset än faller öfver snikenhet, hardhet och tralandc vilja.
Hvad fattigharadet var ich betydde för Erland tlööks utveckling och öde, saval som för hans hustrus och hans barns, framstar med hela bitterheten af - och storheten i - det ofrankomliga i lifvet.
Om redan sjalfva ämnesvalet ar anmarkningsvardt, s % frapperas man ej mindre starkt af ftirfattarinnans fär- måga att behärska detsamma och af hvad hon sjalf har att ge.
Att Gertrud Almqvist hörde till de icke allt för många utvalda, som undfått gifvan att kunna skrifva svenska, visste maii förut, att hon hör till de benidade, som se insidan af mänskorna, visar oss Boken om Er-.
land Höök.
Utan affektation, med en rent fiirvanande mog- nad och stillhet i skildringen, blifva de lefvande för oss - Erland Höök, idealisten, som hade det så svart med lifvet cch som lefde för en dröm som materiellt ädelade halis existens, Sara Boszeus, som slet vid hans sida i hvardagens fattigdom och elände, sonen; Peter, som blef penningens träl, dai-för att hans far ej vägde dess varde, dottern, Ingrid, som aldrig visste hvad ungdom och glädje var, som afgudade sin far, som ljcg för hans skull, soni led och försakade för halls skull och som gick ifrån honom, icke i yttre måtto, men med siil sjal, Bfvcr till den dcde på kcrset, i läseriets blinda vanvettiga hyp- nos, nar han, fadern, som hon älskade, var som inest ensam och 6fvergifven.
Bakom.
dessa fyra skymta Sun- nerbob ' tjnderna, kyrkvärden och garfvare Simonsson, gast- gifvaren och de andra, snala, luriga, hårda, " hederliga " jiimt sa långt att rat.vi.san ej far tag i dem, ihärdiga, sega, med fattighäradets sjal i sig.
Och så omkring dem alla, fattigharadet, med Ijunghe- dar och torfmossar, de trädlösa markerna, dar porseil doftar och gräset vajar mellan tufvorna, dar dimman om aftnarna lägger sig som ett tacke af hvit bon1~11, dar det ar torftigt cch kargt - men dar det blir var och sommar, med vana ljusa niitter och spröd bristande skönhet i fattigdomen.
Det finns några kapitel af beta- gande naturskildringar i denna bok.
Exempelvis det, som malar en t ' crsoinmarnatt pa Stensholm.
Det lyser kring den torftiga och fattiga garden, dar den ligger slumrande i sommarnattsskymningen .. Och i slutet af boken finns det en sida om nar ljungheden blommar, " fattigharadets fest ", en milning, som i sin färgrika Ijuflighet etsar sig in i minnet.
Med Boken om Erland Höök har Gertrud Almqvist tagit rang bland våra främsta författare.
Icke så, att holt med den gifvit en fullödig.
produkt af ett färdigt konst- närskap.
Det finns svagheter i denna bok; som sådaita maste namnas det kapitel som handlar om begrafflifiingen.
En Selma-Lagerlcfsk efterklang kommer har fram, i skarp kontrast iiiot bokens i öfrigt fullt sjalfständiga dik- tarkynne, och detta till förfhg f6r bokens helhetsverkan, ty detta kapitel ar ju af författarinnan afsedt att vara ba- raiide fcr skildringen af Erland Hclök.
Men hon far ej begira att vi skola tro p i Sunnerboböndernas kger och omvändelse vid den mans bår, som de plundrat och för- följt medan han lefde, det ar i denna bok icke i stycke att berätta en saga c111 det godas makt öfver det onda 4 den snöda världeii.
Det ar för mycket af verklightttei~:; grymhet och obanhörlighet genom hela bokcri i öirigt f&amp;- att vi p i slutet skulle fas att tro på en saga - 01ii an aldrig s5, vacker.
Men detta betyder intet, d i dci Ilr fraga om hvar Gertruci Almqvist genom denna bok skallt sig sjalf sasom författare.
Från de journalistiskt skickliga arliklar vi kaniia siscm utgingna från hennes penna tiar hon här samlat sig till ett arbete af ett djup och cit styrka, som stiller hcline p i ett annat och högre plan iiii de rninga talangernas.
: Hon ar ej laiigre den habile Secii- naren, som roar sig nied att läta pennan leka, Iroii iii.
l i f s k a n n a r e n, som varit nere i de dunkla djiipcii och scm ger oss af siil egen, lidandesförvarfda del.
k.11 af allmänheten säkerligen bortgllömd debutbok \ .arsladc val redaii i sin ofullkomlighet om detta, meii vi fiiigo vinta gå löftets infriande.
Nu har det kcmmit, rikt och fiillt.
E - K tt:
" Unghögerns sexualsystem ".
Fattigvard.
ur har det ej demonstrerats i riksd,agen, från kate- dem.
och inom universitetens konsistwievaggar af lärda professorer, oss andra till upplysning och lärdom, varning och f6smaning.
Könens alika art, ändamgl, ' blom- ningstid m. m. f a r man klargjort fölr oss - men inte v e t e n s k a p l i g t, nej, tro inte det, utan: med åbero- pande af den allmänna lekmanmuppfattningenen, sedvänjan och afven - statsintresset.
De pop~~lärt h i h a utredningarna ha nu också manat en olärd att stå upp och taga vid, dar professorerna - hrr Hjärne,, Clason, Kjellénl, Lundell - slutat.
Men diet har därvid händt, att medan hrr pro- fessorer voro oerhördt roande och underhållande, nar de drogo upp grundlinjerna till sitt system, och understua- dom äfven kommio med rent f6sbluffande nya uppslag - såsom nar de gällde fastslående af genus - sa ar efter- följaren,: fru Rosa Heckscher, hvarken roande eller un- derhallande, ej heller har hon eiit enda nytt påhitt.
Men ungh6gerns sexualsystem bekänner hon sig till med rö- rande hangifvenhet.
H o n vet skillnaden mellan könen, hvad h a n duger ' till, hvad h o n duger till, hvar grän- sen1 skall dragas ' för h a n s och h e n n e s område.
Ja, hon vet det sa väl, så att hon igenkänner en ogift mo- der, åtminstone da hon har flera barn, som en pliktför- @ ten mänska, som sätter barn till världen utan vilja och förmaga a t t Skaffa dem ett hem, utan att ett enda cgon- blick förvillas i ' si11 uppfattning af hvad mannen i sådant .fall tillkommer - eller rättare sagdt i c k e tillkommer.
Han namnes icke ens i detta sammanhang.
Sexualsystemet staller honom i en kategori, som ej har med afkomman - om den ar i l legitim nämligen, som det kallas - att, göra.
Politisk i-östratt b6r naturligtvis ej ifrågakomma för den inanbkohälft som på grund af sexuella betingelser är kvinnlig.
Atminstone.
icke ännu; på mycket, m y c k e ' t länge.
Inte förr än denna kvinnligs hälft humit bli upp- fostrad till: politisk och ekonomisk kunskap.
(Det tyckes ' mig, som om i detta mledgrfvande ligger en ii~konsekvens, för att icke rent ut.
kalla det ett affall fkm sexualsystemets teorier.
Och jag so111 trodde att fru Heckscher var fullt ortodolx!
Men miijligm har hennes egna små funderingar öfver aftalslagarna, F-båten, dechargebetänkandet för 1910 och emissionsbankerna rubbat hennes amiars fasta öfver- tygelse om att endast manliga hjärnor kuana med såda- na problem sig sysselsatta.)
I fraga om kvinnans ställning inom akteliskapet, sar- skildt med afseende på gift kvinnas aganderatt, står emel- lertid åter fru Heckscher p % fast grund.
Inga, lagar, som ge kviniiorii: i r ii t t i g Ii c t e r!
.Missförhiillanden finnas, d e t medger fru Heckscher, men lagstadganden i dennla riktning skulle göra det " onda sjufaldt värre ".
Äkten- skapet ar en så " ömtålig organisation " att lagen m 6 sin .mäktiga hand ej.
utati risk rör därvid.
Nej, d e t mås- te få förbli soin det ar.
Tidai - och intresset - tillater mig ej att mera inigå- en d e f01 ja fru Heckscher i hennes seuualsystemsf underin- gar.
~ g i l i ~ a r e och.
' afve11 viktigare - ting kan maii Ila E&amp;is.
för sig.
.
.
.
.
(F. V. 0.
~ a n d.
b o k for ' fattigv8rdsintresse- rade 1911.
Med imderstöd af Stockholms stad utgifven H - ',.
af Föreningen för Välgörenhetens Ordnande.
Stockholm.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag.)
' I mindre samhällen ar det för den som har.
tanke och hjärta för de fattiga en jämförelsevis enkel sak att utöfva nigon s. k.
" välgörenhet ", ifall man nu skall kalla det s5 att i någon mån betda sin tacksamhetsskuld för att mlan själf ar en af de lyckliga, som aldrig behöft li- da nöd.
Alla minniskor kanna dar rätt val till hvarand- ras fiilrhållandenl, man vet hvilka iattiga, som ärligt straf- vat sig fram, och ar det nilgon som kommit i trånagrnål genom eget förvallande, sprider sig snart ryktet därom.
Är läraren eller lararinnan vid folkskolan af det rätta slaget, så behöfver man bara fråga honom eller henne - om man ej vet det förut - for att fa veta om fadern i ett hem är ordentlig och sketsam och om modern h ' ör till dem, som kunna andra och sy om1 kläder åt barnen samt f6r öfrigt taga.
val vara på det lilla scjm finns.
Meii i ett.
stort samhälle, som i Stockholm, är det helt amorhmda.
Endast tiggeriet pA gator och vid tambur- dörrar har ju i@tt en oroväckande hö.jd,- och de som ha något mer att gifva af eller äro kända för ett välvilligt sinnelag, äro i regel öfverhopade af s. k.
" tiggarbref " och personliga hjälpansökningar.
Svårigheten att i grund undersöka hvarje fall är har utomordentligt stor, och den som lates ögonblickets impuls drifva sig atst.
g e utan kannkdom om fallet, bidrager ofta genom sin ggfva till att föra en redan uspåra ' d människa allt längre L I ~ på det sluttande planet.
Det är denna omständighet, som.
föaranledt deil sain- manslutning af fattigvårdsititresserade, som, sedan flere h- tillbaka ar kand under namnet ' af F ö;, r e n i 11 g e n f ö r V ä l g i&gt; r e h e t e n s 0 r d n, a n d e (i förkort- ning kallad F. V. O.).
- Föreningens centralbyra ar afsedd att utgöra " en samlings- och rådplagningsplats för alla dem som arbeta bland de fattiga, en plats, där man får och ger upplysningar, där kbka planer till upphjälpande af en nödstiilid gemensamt kunna uttänkas, där den enas och den andras insats i detta hjälpande klargöres. "
1 första afdelningen till det omfangsrika och i ovan- lig grad värdefulla arbete, hvars titel läses här ofvaii, f san~lägger F. V. O: s Centralbyrås f. d. föreståndarinna G C ~ nuvarande inspektor, fru Agda Montelius, de- prin- ciper som varit ledan ' de i för~ilngens verksamhet, en verk- samhet, som representerar.
ett intensivt, planlmäsiigt och sjalfuppoffrande arbete, buret af ba.rmhartighetens och den kristna kärlekens ande, afven om en del fattiga - och kanske ibland afveii andra - stött sig på den skenbara hårdhet, som ett pla~~mass~igt valgörenhetsarbete mången g Bng medför i motsats ti !l den impulsiva, mera areflekte- rade barmhärtigheten.
F. V. 0: s ledande grundsats ar nämligen att den hjälpandes uppgift består i " att f2 den nlöddällde .u r den iråkade fattigdomen, ej att, existera i. den " att gifva s å, " att alla gAfvor.
inom.
kortare eller ' ' '
i.
524 D A C N Y längre tid skola kunna undvaras och man sjalf således bli obehöflig sasom hjälpare. "
Z9et ar en i hög grad intressant och instrulktiv sys- selsättning att uppmärksamt läsa igenom de nära 150 si- dor, som s. a. s. utgöra bokens inledning.
Alla inanni- skor kunna ju ej i detalj tanka absoluit lika i ett så svår- löst och omfattande problem som " valg6renlhetens ord- nande ", men ingen som laser kul Montelius ' framstall- ning böls gärna kunna undgå en stark känsla af den sun- da klokhet och den varma personliga medkänsla med ' al4 niid, solm genomgir det hela.
Det iir aldrig en som ser på fattigdoni ccli lekamlig eller moralisk brist " från si- na höga hastar ", som har talar, utan en som m6ter den 11ödstZdlda människa mot människ.a, en som left sig in i de arbetande klassernas tänkesätt och ' förhållandeni, lart sig förstå deras språk och uppskatta allt det fina och upphiijda, som ofta står att upptäcka just i armodets bo- ningar.
Jag vill blott citera ett enda ställe, som belyser denna syn på saken: " Nar man i ett ' det fattigastehem möter många af de sjalens egenskaper, som gifva manni- skan ett evighetsvärde, då maste man därför blygas fös sig sjalf och i cdmjukhet böja sig för den som, i full-.
komlig ovetenhet om att vara något stort, stilla utför sin garning.
Sådant händer ej sällan.
Geijer talar om en ' fattigdomens adel ', det ar den som bördens och rikedo- mens adel skulle ha godt af att träda i förbindelse med.
Skedde det, skulle mångahanda inom samhället unldergå en lycklig förändring. "
A t t ett ordnande af valgörenhetsarbetet, eller, som det också har kallas, en 01- g a 11 i s a t i o n a f h j a l- p a r e s k a r o r n a är be ' höflig, kan man godt farstå., då iilan (på sid. 125) laser om abt å t s k i l l i g t ö, f v e r ii i o m i l l i o ii e r k r o n o r endast i S,tockhoh årli- gen i~tgifvas för att " afhjälpa, mildra eller förekomma iiöd " meii att nöden trots allt detta knappast s y n s min- skas, an niindre afhjälpas.
Man tycker att dessa summor borde kui1n.a åstadkommla långt mer an de nu1 göra, och detta skulle också helt visst Bli fallet, om en samman- slutning af de hj ' älpande ägde rum, sa att hvar och en visste hvilka andra som jämte hooom deltogo i ett hjalp- strafvande för samma ilidivid.
Att skaffa sig en dylik öf- verblick ar numera i de flesta fall möjligt genom den " registerbyrå ", som åstadkomi~~its gerilont samarbete inel- lan F. V. 0. och ~atti~vårdsn~mhden.
Redan förut hade F. V. 0.
upprattadt 18,000 pei-sonalhandlingar angå,mde hjälpsöltaiide, och dessa utgöra tillsammans med Fattig- vårdsn4imndens böcker s tom iiittn till den illya registerby- i-ån.
Deniia registerbyra lämnar upplysi~i~ngar om hviika understöd, som redan beviljats den hjälpsölkande, medan F. V. 0: s centralbyrå som hittills gör utredningar om den sökandes hela stallning.
En aniiaii sardeles vardefull liaiidledning i hvad soni s e c h finnes tiilgangligt for afhjälpande af just den sär- skilda ir6d frågan galler meddelas i handbokens tredje afdelning, en uppslagsbok, som omfattar alla för Stock- holmsbor tillgängliga " institutioner, föreningar, sällskap och f o d e r m., m. afsedda att förekolmma, lindra och af- hjälpa i~cki, att.
bei-eda.
utvägar till sjalfh jalp .och att ver-.
.
.
...
.
-.
.
ka för utbildning, moraliskt höjande - och rek.reationu.
Nyttan o c h betydelsen af en dylik handbok ligger för öppen dag.
Bokens mellan af delning^ redogör för " de viktigas- de- larna af gällande ratt angåendme fattigvård samt f6r Stock- holms stads fattigvårdsclrganisation afvensom uldrag ur några författningar, om hvilka de å välgörenhetens fält arbetande synts böra aga någon kännedom. "
Allt som allt bös F. V. 0: s handbok blifva en sar- deles välkommen och värdefull hjalp för alla solm intres- sera sig för de fattiga, och den s.om upp-narksamt tar del: af de tankar och forslag, som här framstallas, skall helt visst daraf röna någon väckande och vägledande in- verkan.
-.
F. E. Kvinnomöte i reglementeringsfrågan.
D en lifsfsåga fös den enskilde och samhället, som he- ter den reglemenkrade prostituticmens afskaffande, hade förmitt samla ett 100-tal allvarligt intresserade kvin- nor till öfverläggning i Eslöf söndagen den 29 okt.
Skå- neförbundet af F. K.
P.
R. stod som anordn,are af mö- tet, hvilket var offentligt.
Sedan Skåneförbundets ordförande, fru Ella Billing, med nigra ord fiil-klarat mötet öppnadt, valdes till ord- föralide fröken Anna MSIer, Kristianatad ..
Talarstolen bestegs därefter af doktor Tora Wigardh, Göteborg, som i ett mer i n tinislangt, glansade anförande framlade sina genom en mangårig lakarverksamhet samlade erfarenlhe- ter på hithörande område.
Tal.
borjade med att be- teckna kommitténs arbete såsom i hög grad förtjänstfullt och gediget och gaf därefter en tämligen utfölrlig skild- ring af de vmriska sju~kdo~marnas symp tom1 och f örlopp.
Hon betonade den stora vikten af att dessa sjukdomar blefve upptickta och skött2 i tid, då kraftiga medel till deras botande finnas och framhöll de svårigh.etw som resa sig häremot.
i följd af okunnighet och skamkänsla.
- Vidare gafs nigra statistiska, i sanning fruktansvärda siff- ror f6r att belysa dessa sjukdomars utbredning i vårt land.
Tal.
stiitade med en skarp kritik af det af kom- iiiittéii framlagda lagförslaget i hvad det anginge dels behandlingen af helyrkesprostituerade (t. ex. lösdrifvarla- gens tillämpning), dels förslaget om tvångsbesiktning och tvingsbehandling, som ko-mme att leda till.
svåra misstag och trakasserier och skänkte sitt odelade .gillanade !t prof. Johansons och dir .. Westerbergs resmvati.on i dessa punkter.
Fölredraget utmynnade i framläggande af följande ön^ skemål: l.
Bort nied alkoholen, den förnämsta smibtospridareni!
2.
Uridervisningen i skolorna i sexualhygien och de vaieris ka sjulkdomarna.
3.
Föredrag för vuxna om dessa sjukdomar.
4.
Straffpåföljd för den, som1 med kunskap om sin sjukdoni sprider denna.
5.
Rättighet men icke skyldighet för läkare att anma- la tredskande patient - till tvångsbehandling.
6.
Samma lagar f6r kvinnor som man.
Ingen oratt- vis undantagslag&amp;tiftning för den svagare parten, kvin- 11mna.
Det utniarkta föredraget ni.ottogs med starka applåcier.
Fru Ella Billing framhöll i sitt föfedrag, Wppfost- ran till sedlig kraft ", hufvudsakligen frågans moraliska sida och såg probleniet från kviri~n~synpun~kt, speciellt,.
D A G N Y inödrasynpunkt.
Hon framhöll att det på kvinno !rna l&amp;e en dryg del af ynsvaret för att den uppväxandk ungdopnen matte få en nobel bch riktig uppfattning af hithövrande fragor.
I stallet för alt gå till ' grunden med den tilltagande osed- lighctcri i vårt land införde man i midtenl af förra år- hundradet regelbunden.
besiktning.
å prostituerade kvinnor!
Tal.
hoppades mycket af de genlom Sunnerdahlska dona- tionen möjliggjorda hemskolorna.
Vidare ber6rdes det ink tima sambandtt mellan alkohcl och osedlighet och till sist uttalades några erkännande ord åt prof. Johanssons om nobless och vidsynthet vittnande reservation.
Audito- riet belölnade fru Billings varmhjärtade ' anförande med tacksamma applider.
Efter en kortare diskussion antogs den1 resolution som omnämndes i fitregående veckas .Dagny.
Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att frågan bland de socialt htresserade kvinnorna i Skåne varit gan.
ska grundligt föu-beredd, innan man1 vågadd sig p4 .att tillspet- sa siria önskningar i en resolutioa .. Redan på Skaneför- bundets årsinö,te den 5 sistlidne februari dryftades fragan ganska ingaende utan att man den.
gången ansag sig kunna g ' öra rtt bestämdt uttalande.
- Därefter har, dels ge- m m Skandörbundet, dels på enskild väg distribuerats ett 160-tal exemplar af den i särtryck utgifna Re- s e r v a t i o n e n till kornmitté-betänkandet af hrr Johans- son och Westerberg på rekvisitioiii af för frågan!
in- tresserade.
E.A.
.
525 emellertid att vänta.
Hälsovårdsnamncien, som nu afgif- vit sitt fölrslag till stat för nästkommande ar, har som förut upptagit anslaget till besiktningsbyrån.
På.
grund af motionen har nämnden emellertid låtit sitt anslags- kraf följas af en ~~tförligare motivering, i hvilken bl.
a. framhålles, att då icke samtidigt kraftiga allmiinprofylak- tiska %gårder vidtagas och lämpliga straffrättsliga bestäm- melser inftiras, vore det for tidigt att afskaffa ett systern, hvars sanitara ' värde icke helt bestridits.
Naturligtvis får nämnden sitt anslag, d e t motioneras .icke bort så lätt.
Ännu en kvinnlig stadsfullmäktig.
Till ledamot af stadsfullmäktige i Marstrand har erter kommendölrkapte- nen friherre Hermdin, som limnat samhället, valts fru Annie Olin.
Miss Maleeha.
Underrättelse från Warschau iillkänna- ger, att Miss Kate Malecha den engelska undersåte som för sex manader sedan häktades, emedan!
hoa skujle till- höra de polska socialisterna, och hvilken sedan hållits i förvar i Warschaus ci.tadel1, har nu lössliippts mot en8 borgenssummma af 20,000 rubel (2,000 pund sterling).
Su.mman har anskaffats af vänner i England, och hennes rannsakning på grund af en anklagelse, so ' ml ingen synes känna ti !l, skall äga rum i december.
Notiser, ' Stockholms stads anslag till reglementeringsbyrån.
Som i Dagny på sin tid meddelades ha hrr Bratt, Laurent och Buhre i stadsfullmäktige motionerat om att det anslag, som utgitt till besiktningsbyrån för prostituerade, måtte strykas ur 1912 års stat - en praktiskt.
mktl lösning att hvad Stockholm vidkommer få bort regPmenteringenI.
Att åsikten om denna åtgärds önskvärdhet ej skulle vara all- män bland som i saken hade att bestämma, var Norrahammars F. K.
P.
R. hade ordinarie möte den 23 oktober.
Först behandlades stadgeändrin~gsfölrslaget samt val af centralstyrelse.
Till centralst y relsemedlem omvaldes fru Alma Andersson och till suppleant frut An- na Swahn.
Därefter lämnade o.rdföranden en liten redo- görelse för agitationen vid hdstens riksdagsmannaval och beslöts enhälligt att till de talarinnor,.
som medverkat att sprida upplysning om vår rösträttsfråga, uttala ett hjärt- ligt tack.
Annonsera i Dagny!
" L Damhandske Damhandske n C af glacéläder.
Alla färger.
~ r I:, 95. glacéläder - 1, NORDISKA K I Alla färger.
STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
Pälsa telrjén cnneh.
Albert Stridsberg) T meds " iomm~ade Kr.
2: 5.0.
S i s r i d Hansen MLstersamuelsgatan 37, 1 tr., hörnet af flalmskillnads~atan.
Valsorteradt lager af P d fs v a P o t.; Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt, fl ' lm, tel, 11585.
Rikstel, Norrm, 241, Nyheter för h ö s t e n: Promenaddrakter, ulstrar, Plysch- och Sammetskappor, - Skipnkappor, Piilsar, Kjolar.
= k '
Flicka P ' rägor och svar.
II fPlatssÖkande ffri sina annonser inprda D a m for hnlfvo priset eller 7 ' 1- öre pr nzm.
Hvar kan man prenumerera pil Dagny?
I landets .alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stJllen?
Ja, ifall ma11 önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall mm aUid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och Qoklddor P Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 för ' / I, 2: 50 för 1 ', och 1: 25 för ' 1, ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller eii pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje haifårs- och 20 öre för hvarje kvafialsprenumerant.
Huru skall man förfara f6r denna provisions er- hilllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p2 ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under sanilarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de sanilade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor Jej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis laka Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: D A O N Y S EXPCDBTION, I 1 l 1 I I I I Ung smaiskolliirarinna, undervisningsvan och intresserad önskar plats i skola eller famil: Innehaft plats i privatskola.
Sva märkt DA.
\ V&gt;.
Kaptensgatan 47 Göteborg.
önskar pl.
nu gen.
i farriilj nicd a vara husmodern behjiilplig (iifvc skrifgöromil).
Svar till ldE %n Bloms kog.
Husföreståndarinnepiats sökes af bildad smilandska.
Vi och kan laga god mat.
Lt tii.
hety o@ ref.
Lön 25 kr.
Ordniiigt sinne.
Svar till!
' Hiishillsfriikc d nara st !^, Kalmar p. r.
EN flicka, 18 år, som genonig5 8-klassigt Iarover k, öiiskar plal U N G, bildad, sjukvårdsvan flick; söker ett par niinaders anställ å kontar: .. Svar till " Maski tiskri ning hos sjuk person.
&gt;N.
M.n ning ", I inniiigskonCoret, Odci g ~ t a n 63.
Annonskontoret Odengatan 63.
Plats hos äldre dam eller familj helst i Stockholm, som hjälp, säll skap eller skrifbitrade önskas a bildad ung dam af god familj Har genomgått kurser i hiish5lls skola, sjlikvård o. bokföring.
1: nii betyg o. referenser finnas.
Sva iliom de närmaste dagarna til " 4: de iiovember ", Sv.
Dagbl.
An, nonskontor, f. v. b.
Ung element ar bildad flicka önskar plats i familj d2r skrifgiirc nifil förekomma.
Söltaride ar äfvc Fortrogen ined alla husliga görc mål och ar villig att deltaga nic sidana.
Vill anscs soni faiiiiljc medlem.
Lön iiiiskas.
Svar nid tages med största tacksarnlit under adress: " liuslig ", E3crrgt: fors p. r.
En ung norrlindska U N G flicka, nigot van vid kon, torsgöromäl och spräkk ön.
Snskar att nar soni hdst k ~ n i i i i a; kar komma i hem och vara til: n bättre fatiiilj att mot fritt vivi hjalp med skrifning och lattan: ii frun tillhanda ocl: diir ti1lf: ' ill husliga sysslor.
Svar till " A.
T "; ifves att taga musiklektiorrrr.
k i zot kiiiinig i pisnospelriing fiirii Karlstad p. r.
Svar eniotses tacksamt sii fort soi- nöjligt till norrla land ska l (!
lir.
xdress Erikslund (hlcdclp: icl).
: xrn., önskar plats för spadt barn 1 7ekonirnendationer finnas.
Svat Plats n " go&amp; h e m: il1 " PAlitlig ", Jönköping p. r. inskas af ung, bildad, l~nriilcii.
önskar till 15 licka som verkligt god hjilp v$ nov.
eller 1 dec.
plats soin illa forekominandc göroili; * il.
A; allskap eller ock vardinneplats i rillig efterse barn om s5 önskas lem med en, högst två jungfrur 30da rekommendatiorier ocli betyg c h a r till Fr. Thorman.
lanslasa- rån föregaende phts.
Tac !csair ' ör svar till " Musikalisk ", Got1 r ' ettet, Jönköping.
4llehandas kontor, \ ' isby.
E N ordentlig, allvarlig och barn- U N G, battre flicka, 61isk: ir plm kar flicka önskar mot fritt vivre p2 stiirre egeiidorn (11th i: omma till bättre familj att lära ierrgard) f6r att Iijlilpa till me1; ig finare matlagning.
Van vid iiomhus förcfdlandt- ~i; roni8i iusli~llsgörom~l och kunnig i hand-, ön önskas.
Srar till " I Iiirtig " irb.
Tacksam för svar iiiärkt !llm.
Tidii.
Kont.
(irist.
.Id.-torg ' Ella 26 ", Sundsvall p. r. jtockholni.
II!
V RAST DOTTER.
--.
Folkskolons Bom tidning utgifven och redigerad a f S TINA Q LrlNT utkommer 1911 i sin fjrrgonde årgång.
Ett rikt illustreradl nummer hvarje vecka, 36 veckor under årett Bästa x h Iamp&amp;astk läsnihg för barn of alla samhällsRlasse~.
prenumerera å närmaste postkontor.
Pris för helt år &amp; nor 1: 65, ha@ år 90 6re.
ANNONSERA 1 I l I V&amp;rdinraeplats Ij I i I I sökes hos ungherre eller änkling ?f rncdelälders bildad dam af goc atmilj, som förut innehaft dylik ?lats, vackra betyg ocli goda ref innas.
Tacksam för bcniiget sval: il1 Box Motala 1911.
I = 29-arig Flicka jnskar plats som hush~llsfröken, ' öreståndarinna eller som hjilp) ch sallskap i fin familj hos Iierre iller dam, i Sverige eller utomlands.
(unnig i söninad, handarbeten, rafnad, glansstrykning, enkl.
och in matlagning, bakning, charku- eriarbeten och öfriga hush !ills- jestyr, intresse för skrifning och om förelaserska.
Agrer god insi1; t tradgardsskötsel.
Vill bli ansedd om familjemedlem.
Betyg från raktisk skola och inneliafd plats.
war till " Praktisk ", Rösrnila p. r.
EN ung dansk f.icka (; iiska.
komnia i eii bäti !y faniili son.
jiill~kap och hjilp.
.. \ r villig ocl ioinpetent ztt rinclcrviss i ~iatis cymnasti k och pkisti k.
S i w tordr; andas till Fru KI; .,i.a i3: rglim-k dilla " Walhalla ", Hclsingl~org.
Hushållerskepla t s iii ungherre sökes af: irbets: irii ocl- iuglig flicka.
I ' itia iietjg och rr; ommendationer fini1: is.
Svar til IA.
R.11, Uppsala, p. r.
Enkel, bildad flicka utun henz.
, unnig i sjukvard ni.
m. finskar dats som hj5lp och sällskap IIOF idre event.
klen dani eller herrc- ungfru bör finnas.
Svur till &gt;Fritt ivre.
), Hredgrind, i,.
r.
5 27.
D A C N Y Ung, bgttre flicka, LEDIGA PLATSER.
, m för närvarande innehar plats en I-kl.
postst., önskar nu oin- yte af sådan eller å kontor.
Ar Operations- .och Öfver- illt kunnig i alla till en postst.
sköterskeplatsen örande göroinål.
Svar till n18 år,, ?issjö.
vid Visby lasarett ar ledig .. Arsiön 600 kr., fritt vivre och 100 kr.
till i NKA.
30, år söker plats såsom beredande af seniester.
Ansökan, i hjälp och ~ällskap eller såsoin åtföljd af betygsafskrifter, insändes ushållsföreståndarinna i liten fa- till Lasarettsläkaren, som meddelar iilj, gärna äldre, till l december vidare upplysningar.
ler på nyaret.
Svar eniotses tack- init under adr.
DS.
T., Alingsås.
r. vid nyinrättade skolköket i Söder- O T fritt vivre önskar lärarinna köping sökes hos styrelsen för piats i .. fin familj, att gå frun Schwverin-Hagbergska Barnheiiimet Ilhanda.
Ar villig hjälpa till med före den 10 nästa november.
Lön e göromål, som förekommer eller 650 kr.
med 2 ålderstillägg efter 5: sa med barn.
Betyg och rek.
och 10 år A 150 kr.
samt fritt vivre.
nnas.
Svar märkt lar ra rinna^, Sökande skall hafva genom gått fack- ångserud p. r. skola för huslig ekonomi samt dess- utom vara nggot kunnig i väfnad och sömnad.
Tillträdestid 1 janu- Examinerad massös ari 1912. ån Dr. Arvedsons 2-ariga kurs nskar patienter eller plats att nied- jlja på resor eller till landet, villig e !taga i husl.
göromål.
Moderat ris.
Ngrniare å Fullt kompetent bokförerska, van Stockholms Uthyrningsbyrå att på egen hand föra och afsluta 12 Kungstradgårdsgatan 12. iks 129 07.
Allm.
23580. böcker, får plats i Norrlandsstad 1 januari eller senast 1 februari 1912.
Den soni förut innehaft sådan plats il1 följd af ' affarsförändring önskar å järnhandelskontor har företräde.
Sökande torde insända betygsaf- skrifter, uppgift å lönepretentioner ied niångårig vana vid kassa och samt fotografi till j järnhandel skon- okföring i engros-affär plats ge- torl under adr.
S. Gunizlii An- act eller på iiyåret.
Utmärkta be- nonsbyrå, Stocklidlm, f. v. b. rg och referenser.
Svar eniotses icksamt till (~Samvetsgrannll under Fullt kontorsvan Ir.
S.
(hmaelii Annonsbyrå, Stock- oim, f. v. b.
For eståndarinnenlatsen n Kvinnlig korrespondenl såväl enklare som finare, skicklig person, väl förfaren uti att med omsorg och sparsamhet sköta en befattning dar iifven undervisning uti ofvaiinämnda ämne ingår, önskas på grund af affärens stora omfatt- ning, sorn delägare i en viiistgif- vande och öftler hela landet val- känd skola.
God plats och god avance kan påräknas.
5,000 kronor erfordras.
Referenser önskas och lämnas.
Vidare i bref.
Svar märkt liLarariniia och biträdande husmo- der11 under adr.
S. Gumaelii An- iionsbyri, Stockholm, f. v. b.
En i tysk och engelsk korres- pondens samt stenografi och ma- skinskrifiiing å dessa ' språk full- komligt hemniastadd dam erhaller genast anställning å vårt sekreta1 iat.
Ansökningar, åtföljda af betygsaf- skrifter jämte uppgift å löneanspråk, torde sandas till llOlympiska Spe- len, Stockholmll.
Org~anisationskommitt6n för olympiska Spelen i Stockholni 1912.
-- Tvalttförestikn- derska.
Ung, bildad flicka, Ung Dam, med god handstil och ägande kan- nedom i tyska, engelska och franska språken, erhåller genast plats å större affärskontor härstädes.
Svar med betygsafskrifter (såväl skolbe- tyg son; " origa betyg) jämte upp- gift om ålder, referenser och löne- pretentioner till liExport 191 1 11, un- der adr.
S. Gunialii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. kassörska L.
B.
16314.
GYNNA ALLTID DAGNY S Vardinneplats 1 Kvinn !ig elev i sjukgymnastik.
Teckninasl ' ararinnetianst en vid ~iindsvalls läroverkuför flickor blir ledig fr. o. m. vårterniinens god familj, som aflagt realsko- början 1912.
Undervisningen om- - examen, sanit genomgått kurs i fattar teckning, valskrifning och ögre handelsinstitut, önskar Iänip- modellering (det senare för srnå- g plats på kontor eller i familj.
skolan), omkr. 24 timmar i veckan.
Indervisar gärna barn.
Villig afven Lön enligt lag.
Ansökningshand- t deltaga i husliga lättare göro- lingar (äfven Iakarebetyg) torde före 1 3.
Tacksam för svar niärkt (119 den 15 nov.
insändas till skolans zll, Luleå p. r. föresthdarinna.
Ung f l i c k a, P Plats såsoiii tvattförestAnder- ska vid Lunds hospital och asyl blir ledig den 1 januari 1912.
Löne- förmåner: 500 kr.
jämte fria natura- kunnig i enkl.
matlagning och ett förmåner.
Sökandens Alder bör hems skötande, villig tills.
med vara niellan 25 och 30 år, hon 5ör frun, två pers.
hush., utan jungfru, vara frisk och stark, praktisk och men med hjälp till gröfre sysslor, duglig, med förmåga att leda ar- sköta hemmet.
Anses som familje- betena, hon bör vara fullt heinma- niedlem.
Svar med foto.
o. löne- stadd afven i skrifning oeh räkning.
anspråk ' till ~~Tjanstenia~inafaniilj~ Af sökanden skrifven ansökan jämte Löttorp.
betyg, som kunna tjäna att visa sökandens konipetens, insändas till Hospitalskontoret, Lund, dar vidare upplysningar meddelas.
Lund i oktober 1911.
K~innl.
Bokförare erhåller 1 januari anställning å af- färskontor.
Svar till flEfi, Annoiis- nskas i bildadt liem, helst i stad, kontoret Svea, Norrköping.
n~edelålders ficka, sparsani och rdentlig, kunnig i matlagning och ~ l t som tillhör ett bättre hems xötande.
Fina rekommendationer ch goda referenser finnas.
Svar 11 re va ii värdiiinall, Fcllingsbro p. r.
För en betalande kvinnlig elev, någon kännedom i Tyska, Husföreståndarinne- med Engelska och Franska språken fin- ler annan Iätiipl.
sysselsättning nes plats ledig å svenskt institut i Skes af frisk och delvis obercende utlandet.
Efter elevtidens utgång iedelålders flicka.
Kunnig i god (ett Sr) erhålles assistentplats.
Svar latlagning, bakning, handarbeten till ~iKviniilig elevm, Sv.
Dagbladet, ch något sömnad.
Svar till ((Hem- Stockholm.
iirll, uiider adr.
S. Guincelii An- onsbyr5, S !ockholn.i, f. v. b.
En i matlagning, Kuinnliga +: arbetsomriden.
i I.
I.
I I + Utbildningskurser m. m.
2 Muntliga och skriftliga + + upplysningar genom 4 6 + i ' i + + + + + Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
++++4+++ * ++++++++ * 4 * +++4 * ++++ * Vechotidningen DAGNYI
D A G N Y l DEPOSITIONSRAKNING s Tsarens kurir, O10 SPARKASSERAKNING 4 ' 1p Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
O10 K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S5dermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
, Sprid Dagny!
I ~ i r é n s Eau de Cologne EOYbZ är fortfarande oöPvertrBiPad.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
k&amp; Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- I, - - - Den hemlighetsfulla Ön.
Hjälten bland hjältar $; $; p; g; gh Charles G. Gordons lif och stordåd.
-- tse Ganner.
304 sidor. '
- 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartbnnerad.
- pris 75 öre.
Berättelse för barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Nybyggarna i Kanada.
I f.
Gynna Dagnys annonsörer!
f o Sju präktiga af~enfyrsbo " cker f6r barn o. u n g d o m.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jales Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Kar1 Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frin medeltiden.
t3earhetnitig .af Hugo ayllande~ !Z9 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samling af Harald astenson.
303 sid .. 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn och ungdom.
efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrtim.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
.
O I Guldslottets Rosenglirdar.
Sagor berättelser och af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Fredrika - OBS.
Konstslöjden i Hemmet.
B r e m e r 0 F ö r b u n d e t A Fredrika Bremer-Förbunde l prenumerera pil posten eller tel. Ö.
3275 på - - OBS.!
Mönstertidningen I Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- nummer 30 öre.
Innehilller mön- ster till broderier, vafnader, läder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, målning på porslin, tra, m. m. prenumeranter fil begiramönster.
Äldre årgångar realiseras.
Red.
: valhallavägen 19, n. b., Stockholm.
Filial: Haparanda.
O. o. A. MEUKO W. finnas anmälda lektionsgifvare, in och utländska, hushilllsbiträden a olika slag, barnfröknar, kontorsbi traden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - 4.
Adr: Drottninggatan 54, Stock.
holm.
Allm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62 Rodenstamska Skolan, Hudiksvall.
i-iusmoderskurs: konservering, matlagning, haknkg, {lad- och linnesöm, vafnad (enkel och konstvafnadj, Iiidcrpla-; tik m. m. samt Slöjdlararinnekurs börja den %O januari.
Sk01 kBksBlmrPn W ekeans börjar den 20 augusti.
Prospekt 15 begaran.
2: - s HANNA HEDSTROMS Prenumerera GNY!
Rantillverhnind, 72 Stora Badstugatan Stockholm.
Allm.
Tel. 201 52.
I I Ingeborg Estelle, I l i ex. sjukgymnast.
I Meddelar massage och sjioB- gymnastik Ritit Ö.
10 23.
Enmlegkdsgatan 8.
Annonsera i DAGNYI Miss Curtis mottagei Efllland.
unga damer, som ön- ska lära engelska.
Mildt, hälso- (Pälsvaruaffären (i I 77 Drottninggatam 77 A.T.
264 29.
~ n d e i s Andersson.
I I I I samt klimat.
Moderat pris.
Refe-: enser.
Prospekt.
I a M o n p l a i s i r College, Devon, England.
Paingfon on Sea, Fredrika-Bremer-Fikbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
68 98.
Allrn.
tel. 82 1 1.
S p r i d DAG Dagens nummer BnnehHllera Kvinnan och vetenskapen i nutid och forntid.
h!
fCo~.Nor- denstpeng.
Kvinnliga elevers tillträde till Rudiksvalla nllm5nna läro- verks gymnasium.
Af E. Skarin.
De danska kvinnorna och författningsrefome: ~.
Statsministerns Bragelöfte.
Gertrudl Ahqvist: Boken om Erland M88k0 Rcc.
ni E!
' i (r: n a (' eman.
" Unghögerns sexualsystem ".
Af Elpis.
Fsattigvird.
Af F. E. Kvinmiom8te i reglementeringsf ragana.
Insänd litteratur.
Notiser.
Föreningsmeddelande.
- - - Prenumeration i % ~ a g n y i k k c ii n&amp;rmaste postanstalt eller bokhandel P
