# ID: svediakorp-per518
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,089
# sentences: 890
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING ' FOR &amp; SVENSKA A KWVNOR~RELSEN UTGIFVEN GENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Ntr Stockholm 4.3.
Prenumerationspris: ' Redaktion: kr.4: 50 Ilsir .. k r.
2 5 0 Mästersamuelsgatan 51, en tr. 81.,,,,): 50,,,, L: s Telefoner: Löenammer 10 öre.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Prenumeratlon sker siväl l landsorten som I Stockholm 8 narmaste postanstalt eller bok- handel.
Utglfnlngstld hvarje torsdag.
.
.
' / I&amp; .. I.
.
- den AF FORENINGEN DAGNY arg.
26 Oktober 1811.
Redaktör o. ansvarlg utgifvare: Expedition och Annonsi (ontori Mästersamuelsgatan 51, ca b. ELLEN KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1911, F. Englunds Boktr.
l - Post- och telegrafadrem: .DAGNY, Stockholm.
' 4: e Annonsprla i k per mm.
Enkel spaltbredd 58 mm.
Marginalannons itnder texten II mm: s h6jd per gPng 10: Rabati: 5 @ gr 5 010, l 0 ggr 10 oh, 20 ggr % %, 50 ggr 25 #.
Annons bor vara Inl8mnad senast mhdag f. m.
IS ' -.
Första-kammarupplösningen och vår rösträttsfråga.
D en skedda ministarförandringen har varit af stör- sta betydelse för laget af vår rösträttsfråga, hvad vi daraf ' med säkerhet kunna vänta ar en kunglig pro- position om rösträtt för kvinnor vid nästa års riks- dag.
" Intet förhalande bör längre tillåtas i denna vik- tiga fråga ", hette det i det af Frisinnade landsförenin- gen framlagda allmänna programmet vid de nu för- rättade valen.
På det program, som bland andra in- nehåller denna punkt, ar den nuvarande regeringen bildad.
O m våra förhoppningar med afseende på re- geringens initiativtagande till vår frågas lösning i nå- got afseende behöfde starkas, kan ju afven något di- rekt uppmuntrande ligga uti kunskapen om att rege- ringschefen, och innu en medlem af ministären, eckle- siastikministern, ar medlem af " Miinnens förbund för kvinnans politiska rösträtt ".
Men det torde val ej va- ra nödigt att söka ut personernas enskilda sym- patier för saken - p a r t i e t har vår fråga på sitt prograni.
Och därmed är densammas framförande gif vet.
Oin vi således med .förtröstan kunna se fram emot regeringens åtgörande i.
denna sak vid 1912 års riks- dag, sh ar dock den lyckliga utgången icke därmed viss.
Hvad som skulle något säkra en sådan ar emel- lertid - Iivad so111 n u skett - Första kammarens, upp- lösning.
E11 nybildad Första kammare ' ger oss.
i hvil- ket fall som helst en c h a n c e för att denna kamma- re icke längre skall stå som motståndare mot en re- form, hvars beräNigande i allt vidare kretsar erkan- nes.
Dock få vi icke öfverlamna oss åt en alltför stor optimism.
Efter alil beräkning kommer högern efter de nya valen att stå kvar med en 20 rösters öf- vervikt i kammaren, och om vi afven kunna hoppas att i deilila högermajoritet ha en del personliga van- ner till den kvinnliga rösträtten, så ar detta ej alltför mycket att lita på.
Frågans slutliga - och lyckliga - afgörande torde, för närvarande, vara bunden vid, vänsterpartiernas öfvervikt.
Det ar af denna grund ny- valen till Första kammaren komma att verka bestäm- mande för utgangen.
Kvinnorna och forvärfs- arbetet.
i dessa familjer mycket mera tillfredsställande, och fram för allt ar de själfstandigt arbetande kvinnornas födavida battre an de icke i yrke arbetande kvinnornas.
Med hänsyn till förvarfsarbetets oumbärlighet för dr en stora sammanslutning af olika kvin~~oföaenitigar, ogifta och de gifta kvinnorna betonade dr Dorn, att rnA som i Tyskland under namn af V e r b a n d F o r t- let för all socialpolitik i detta hänseende måste vara: s c h r i t t l i c h e r F r a u e n v e r e i n e tagit upp frågan i c k e a t t s k y d d a k v i n n o r n a f r å n f ö r v a r f s - om så många för kvinnorna viktiga reformer, har den a r b e t e t m e n a t t h ö j a d e r a s s t a l l i i i r i g i n - 27-29 september haft sitt årsmöte i Berlin.
Denna gång o m d e t s a m m a.
Vidare att en utsträckt skyddslagstift- var det k v i n n o r n a o c h f ö r v a r f s a r b e t e t, detta ning för arbeterskor, så nödvändig den an ar, rnMe invecklade problem, som st0.d främst på dagordningen.
tillsvidare träda tillbaka för strafvandena för möjligast Fragans universalitet ger förhandlingarna intresse afven höga stegring af kvinnolönerna samt att kvinnoriias ut- utanfiir det egna landet, öfverallt stallas kvinnorna nume- bildiiing för förvarfsarbetet icke bör inskränkas till cil ra inför nödvändigheten af att kasta sig in i .förvaifsar- ren facklig utan måste sammanhänga med allmänbildriii~g.
Frågan om kvinnornas bristfälliga utbildning upptogs betet, öfverallt äro konflikterna och svårigheterna i det stom hela desamma.
Vi finna det därför af varde att har i annat sammanhang, då professor Friedrich Cauer, ext lämna ett utdrag af det intressanta referat af mctet, som den grundligaste kännare af fragor rörande reformer i Else Luders meddelat i sista numret af " Die Frauenbe- den högre flickskoleundervisningen, talade öfver ämnet kvinnans yrkesutbildning, en s t a t e n s o c h wegung ".
Den första fråga, som togs upp till behandilng, var k o m m u n e n s u p p g i f t, och behandlade frågan med k o n k u r r e n s e n m e l l a n k v i n n o a r b e t e t o c h hänsyn till de högre yrkena, samt da fröken Metta Gades- m ä ni n e n s a r b e t e.
I ett två timmars långt föredrag mann upptog den, talande för de i kommersidla yrken undersökte dr Hanns Dorn från Munchen, utgående från anställda kvinnornna.
Talande vor0 de siffror fröken Gadesmann anförde en strangt vetenskaplig grund, huruvida nedtryckta ar- betslöner och arbetslöshet - tvA saker hvilka i det nuva- med afseende pa huru stat och kommun ännu försumma rande illa ordnade kvinnliga förvarfsar ' betet öfverallt före- sina plikter mot de unga flickorna i hvad det giiller fort.
komma - verkligen maste anses vara oupplbkligt fotknip- sättningsskolor - kostnaderna f6r gossarnas och flickor- pade med kvinnoarbetet eller huruvida icke dessa faror nas utbildning stå i förhallande af !B % till! '
%.
~ r ä n n ~ u n k t e n för alla med det kvinnliga f ö r v ~ ~ s.
skulle kunna aflagsnas gemm ett h ö j a n d e af kvinno- arbetet.
Kvinnorna maste bevaras åt arbetet, ty det kan arbetet förbundna frågor berördes af dr Oertrud Woker9 aldrig arbetas för mycket inom ett folk, sa länge icke alla privatdocent vid universitettt i Bern, i ett föredrag öf- kulturens skatter i rikaste mått finnas f6r handen - och ver k v i n n l i g t f C r r v a r f s a r b e t e o c h r a s u t - hvilket folk har, kommit dithän!
Dr Dorn framhöll hum v e c k 1 i n g e n.
Det ar allt för val bekant hvilken för- svårt det ar att afgöra härmed sammanhängande frågor maga detta ämne har att uppr6ra sinnena, huru har det samt betonade att nationalekonomien måste gera konkur- ej stridits och polemiserats i denna irAga.
Bort med kvin- rensfrågan i vira dagar till ett långt noggrannare studi- noarbetet, det skadar slaktet, ropa de förbittrade: ashy&amp;- um an hvad som ännu gjorts samt framlägga vida omfångs- nikerna.
- Kvinnoarbetet ar ur nationalekonomisk sy^ rikare bevismaterial för att kunna komma med några di- punkt och med afseende på utvecklitigstmder,semi?
~ut; ic-.
ra ej att fördöina, saga nationalekonornema.
Skydda rekta uttalanden.
Hvad dr Dorn slutade med att framhålla kan sam- oss .för öfverdttet af arbete, vi digna under dci, ' fjixclci- manfattas i nedanstaende punkter: det upprörande ropet genom alla undersökningar af dc talrika undersökningar på senaste tiden gifva vid han- gifta, illa aflönade fabriks- och hemarbeterskomas förhal- den att det kvinnliga förvarfsarbdet - icke endast de ogif- landen.
- Vi kanna de konflikter, som uppsta genciii tas utan afven de giftas - i våra dagar ar inom breda det kvinnliga fömarfsarbetet, och dock välsigna vi vart folklager ur privatekonomisk synpunkt fullkomligt oum- arbete, saga de kvinnor, som ha lyckan att med tillfreds- bärligt.
En1 i Tyskland gjord undersökning visar ganska ställelse kunna arbeta i sitt yrke.
På ett utomordentligt intressanta fakta med afseende p&amp; detta, sasom att kvin- satt förstod dr Woker att draga upp linjen rneliaii 81ia nor med färre och uppvuxna bara i större antal äro dessa oklara stämningar och åsikter.
Hennes ariföraiick sysselsatta med förvärfsarbete än kvinnor med flera och utmynnade i fdjande uttalanden: Det kvinnliga förvarfsarbetet ar e11 iiatioiialekoi~ntiiick små barn.
(De fölrvärfsahetande kvinnornas familjer ha dock att uppvisa ett barnantal, som är fullt tillfred~tal- nödvändighet.
Afven om en rasförsamriiig skdlc kuma laiide ur folkökningssynpunkl, 3,9 öfverlefvande barn.
j ~Zvlsas scm följd af detta arbete, så kan det andii icke Vidare har det visat sig att lefnadsstandarten inom de skaffas ur världen.
Ur det kvinnliga fömarfsarbetet under dess iiuvarandc .fö.rvarfsarbetande kvinnornas familjer ar högre an inom de icke i yrke anstallda kvinnornas, så ar trångboddhe- betingelser framgh för slaktet såväl gynnande scm ~ I ~ I I I - ten mindre, möbler, hugeråd, och framför allt sängarna, niande faktorer.
Det kvinnliga förvarfsarbetet är b e f o r d r a n d c för cn äro talrikare och i battre skick, och sjalfva hushållnin- gen skötes ordentligare.
Sarskildt äro matfökhållandena god utveckling af rasen genom: D ' J uvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N cQ Comp.
ee4eee * * eeeee * eeeeeee++eeeeee@eeeeeeQeeee4eeee4eeeee6e+eeeee i: Arbeta för Dagny i
.
a) minskning af näringsbekymren, b) undarirödjandoe af att äktenskapets sexudla och ma- teriella förhållandel bli beroende af hvarandra, c) möjliggörande för m a k e n af ingående af tidigare äktenskap, d) fiirbattring af de arbetande klassernas ekonomiska förhållanden, e) den, unga flickans vänjande vid ordnad verksamhet och därigenom betingad sjalfuppfostran, f) tikad lifserfarenhet för kvinnorna.
Det kvinnliga förvarfsarbetet blis o f ö r d e l a k t i g t f ör rasens utveckling genom: a) orättfärdigt utnyltjande af kvinnans arbetskraft - ett utnyttjande som: hvarje individ, hvarje klass blir före- mal för, som icke förfogar öfver till sjalffö~rsvar erfor- det-liga statsborgerliga rättigheter, b) minskning af aktenskapsfrekvensen på gkund af sta- tens aktenskapsförbud f6r i statens tjanst anställda kvin- nor, c) otillriickligt skydd för moder före och efter fö !rloss- ningen, d) omöjliggöran.de af amning, e) i5fveranstrangning af kvinnan, beroende p i hopan- det af moderskapets borda, det utomhusliga yrkesarbetet samt hushållsplikterna, f) sysselsattandet af kvinnor, i synnerhet blifvande mödrar, i vissa hälsovådliga yrken.
De för slaktet skadliga faktorerna i det kvinniliga för- varkarbetet a r s icke med förvarfsarbetet såsom sådant oupplösligt förenade; de äro fastmera ett öfvergålngsondt, som uppstått genom att kvinnorna, under tryckat af rå- dande ekonomiska förhållanden, hastigare åt sig erölfrat det utomhusliga förvarfsområdet än de hunnit anpassa denna verksamhet efter sina modersrättigheter och plikter såsom maka.
De B r slaktet skadliga faktorerna i det kvinnliga för- varfsarbetet kunna bortskaffas genom: a) likställighet inför lagen af alla statsborgare och statsborgarimor.
Fastställande af minniimil !6er, ingripan.
de statlig kontroll öher arbetsförhållandena, i all symer- het hemarbetet, b) borttagande af tvångscelibat för kvinnor anställda i statens och enskildas tjänst, c) skyddslagar, hvilka icke inskränka sig till förbud f&amp; arbete viss tid före och efter förlossningen utan hvil- ka genom bestämmelser om moderförsakring skaffa er- sättning fös dennla tid af arbetslöshet,.
d) obligatoriskt inrättande af rum, d i r arbeterskan- modern kan amma sitt barn1, samt födänandet af amnings- pren1 ier, e) inratltande af hus med centralkök, barnkrubbor och lekskolor, f) fullstiindigt eller tililfalligt uteslutande af kvinnor i vissa bestämda yrken.
Dessa pmkter innehålla, som synes, erkännande af sival det nyttiga som det skadliga i det kvinnliga yrkes- arbetet, men som helhet taget ligger däri ett förhoppnings- fullt erkannande af kvinno.arbetets befriande verkningar och af hvacl detta betyder för den kulturella utvecklingen i allrniinhet.
H a f v a n d e af de missförhållanden, som uppstå ge- nom kvinnornas deltagande.
i forvarfsarbetet u n. di e r n u e x i s t e r a n d e o l f ö r d e l a k t i g a v i l l k o r, a r so,m framgår af förhandlingariia livad förbundet arbetar för - med ett fastslibende af att det ' kvinnliga förvarfsarbetet är ett såväl nati~~nalekonorniskt som kultuirellt godt.
Förädlande folknöjen.
(I anledning af fru Cecilia Biåth-Hol mbergs bok med samma namn.)
Det ar en allmän och helt visst berättigad klagan att hur stora s u m o r som an slösas på vår folkbild- ning, hur präktiga skolpalats man an bygger, hur mycket upplysningen på skilda områden an tränger ned till fol- kets bredare lager, n&amp;r denna bildning blott till en; be- gränsad del af folksjälen: intellektet blir allt rikare till- godosedi, niedan sjalfva härden för allt andligt lif, hjar- tat, förblir skäligen oberö~dt.
Men ar det så, måste det finnas någon stor lucka i vår beprisade hölga foïkbild- ning, så visst som det ligger en för alla tider gällande sanning i det gamla ordet: " Bevara ditt hjärta med all flit, ty darutaf utgår lifvd. "
.
För iiågon tid sedan gick en ny bildningsvåg öfver vårt land i och geiwm förelasningsrörel ' sen, som hittills varit tämligen begränsad till städerna.
Man fäite stora fhhoppningar.
vid densamma, ty ' det föreföll helst naturligt att de ytterst låga .inträdesafgifterna och de framstående föreläsarna skulle locka .en talrik publik, sarskildt af den arbetande klassen, som man speciellt velat gagna genom dessa bildningstillfallem Mm dkn erfaren het man gjort, Atminstone i en del mindre samhällen, har ej varit o,de- ladt glädjande.
Sedan saken mist nyhetens behag, före- ter en dylik f6relasningsp ' uiblik ej ' den syn; man drömt sig att få se.
Arbetarne och deras familjer äro - där ej progran~~met.
företer något alldeles särskildt ansliende - afgjosdt i minoriteten, och det ohervagande antalet ut- göres af förelasn.ingsstyrelsen:, af ortens honoratiores, som anse sig böra uppmuntra en god sak, samt af den kon- tingent äldre damer, som öherallb fyller bankarna i före- IäsningssaIarna.
Förgafves har man sökt uttanka de för arbetarne lämpligaste tider, dagar och ämnen.
Resurltatei blir anda tämligen enahanda.
Till någon del beror dekta helt visst på att förelisarne låtit ämnen och olrdval ligga val mycket öfver genomsnittsåhqrarens horisonlt.
Hör man t. ex. en föreläsare tala om Carl Larsson: och oupphör- ligt använda uttryck som " fargvalöP, ' Jformgifningv m. fl.
facktermer, kan man inte undra så mycket på saken.
Men hufvudorsaken till arbetarnes fåtalighet ligger nog i en viss social misstro, i en känsla af att hela derma rö- relse ar något som göYres för dem och hvari de sjalfva endast ha en passiv andel.
Och.
det ar med detta som nar det ar fråga om att få barn och ungd,om intressera- de af en.
sak: det galler att de få göra något sjalfva.
.
.
I den bok som bar ofvanstående titel och som inne- v. Äfven det hummistiska elementet är tillgodcsedt, ehuru håller " 118 program för uppläsningsaftnar på land och ilertalet.
program ha en direkt hejande 0th varnande syftning.
i stad af Cecilia Bååth-Holmberg " föreligger ett helt nytt Alla de ' unisona ahgerna äro valda ur tv2 lättillgängliga san- och som det synes mycket beaktansvärdt uppslag.
Förf.
ling *: " 400 sanger ", utgifna af Teodor Holmberg cch har klar blick för hvad som kan brista i de nu Cecilia Bååth-Holmberg (pris 1 kr.)
samt " Sjung, sven- vanliga förelasningsaftnarna.
" De ge kunskap i diverse ska folk! "
(35 öre).
Programsamlingen vittnar om en mindre vanlig bela- ting, men de bjuda ej på ett direkt och mera p e r s o nL senhet och fin urskilning.
Det ar att hoppas att det a i k - l i g t samlande nöje; det hvilar ingen glans öfver dem. "
- - - " Det ar ej nog för den stora allmänheten att fa la och som det synes särdeles lyckliga uppslaget till en e n d a s t f ö r e d r a g, om an sa val planlagda och ut- ny art af firradlande nöjen matte fA den allmänna till- f&amp;da.
- - - Den rent passiva uppgiften att endast och lämpning, hvaraf det ar i hög grad förtjänt.
alltid vara åhörare har p2 icke fa hall verkat tröttande Fanny Ekenstima.
och slapppande på sinnena och ar således icke ensamt i stånd att hålla de intellektuella intressena t i l l r a c k- l i g t vakna hos befolkningen pil landet eller i smärre stader.
', Förf.
har tankt sig att vid sidan ' af dylika rent kunskapsgifvande aftnar skulle kunna anordnas " en an- nan art af godt och förädlande sallskapslif, till hvilket nder sommarens valagitation var jag en gang närva- befolkningen af olika åldrar, klasser och kön kan samlas rande på ett liberalt valmöte.
Till mötet hade utom mera a k t i v t och som härigenom erhåller prägeln af föredragshallare, riksdagsmannakandidater sch valman ock- ett mera f e s t l i g t nöje. "
Det som härmed afses skulle sh kommit tre opponenter, bland hvilka t v A tillhordc hök vara ett slags u p p l a s n i n g s a f t n1 a r, omväxlande med gems allra främste.
Den ene af dem, en bernär !ct Första- unison sang, kör af skolbarn m. m.
Ett hufvudvillkor för kammarledamot, kand bl.
a. också f&amp;- sitt ihärdiga mot- att en dylik uppläsningsafton skulle fylla sitt dubbla än- stånd mot kvinnornas rösträttsfråga, kritiserade bland and- damål att verka förstiaende och på samma gång bildan- ra punkter på det liberala partiprogrammet naturligtvis de för hufvud och hjärta ar att allt som sjunges eller ocksa denna.
" F6r min del ", sade han, " anser jag vart läses skall kunna hänföras till en enda idé, vara i sann land langtifrin moget för - kvinnlig rösträtt.
Som vi veta mening enhetligt och därigenom väcka ett så starkt in- äro fruntimmerna har i landet flera an mannen.
Om t i tryck " att sjalen genljuder daraf under hemmets och da- nu gifva dem rösträtt, ar det fara vardt, att vi bli öf gens kommande arbete ".
verröstade af dem.
Så mycket mer fara värd!, som kvic.1 Som har är tankt särskildt på smärre samhällen och norna helt säkert skulle i mycket stor utsträckning be- deras ekonomiska förhållanden inga inga orienterande f&amp; gagna sin rösträtt.
Nu ar det ju så, att fruntimmer i redrag i programmet - " skalder och författare maste ge- a !lmanhet ha liigre inkonister an man och alltsii ocksa lag- nom sina dikter och skildringar t a l a s j a l f v a " - men re skattebelopp.
Eftersom de ha lägre skattebelopp, ha dc hvad som fordras ar en intresserad och omdömesgill l e- lättare att komma ut med skatten an de större skattebe- d a r e, som pA förhand sätter sig in i programmet och talarne, och det har i sjalfva verket redan lange visat sig, utser sådana personer som kunna medverka med sang, att de kvinnliga skattebetalarna mycket samvetsgran~arc deklamation, orgelspel m. m. an mannen fullgöira sina kontributioner till stat och koni- Anordnandet af en dylik upplasningkafton staller sig mun och alltså mycket sällan förverka sin rösfriiti p2 särdeles enkelt och billigt.
Ledaren skaffar sig program- grund af icke erlagd skatt. "
katalogen (som erhålles från Nordiska B.okhandeln., Jag har så samvetsgrant som möjligt ur minnet iter- Stockhdm, eller genom närmaste bokhandel) och utväljer gifvit hans ord, och hur egendomligt det ltaxr förefalla, ett program, som tilltalar honom; för säkerhets skull så är det icke desto mindre sant, att detta, och ingen- böra tre väljas, ifall litteraturen till någon af de första ting mer eller mindre, var hvad han hade att anföra sam ar utlånad.
Han vänder sig därefter till Riksförbundet motskäl mot kvinnans rösträtt.
Alla de iattridna kapp- för sedlig kultur * (adr.
Tama) och rekvirerar den å pro- hastar, som eljest alltid framföras i Första ltarnmaren, d % grammet utsatta för lasaftonen afpassade litteraturen, hvil- kvinnans rösträtt kommer på tapeten, föraktade har, den- ken erhålles som lan mot den låga afgiften af 1 kr.
" %r na gang - dessa, som vi annars så val kanna tiC, om att nötning " samt frakten fram och ater.
9 ' h h n ~ star för högt för det politiska lifvet, hoii %r.
Hvad ämnesvalet f6r läsaftnarna beträffar ar detta så ej neddragas, hennes område ar hemmet, kvinrioma -.
.
d. onivaxlande och för ändamalet lämpligt som gärna kan tän- v. s. de sanna kvinnorna - vilja inte ens sjalfva ha röst- kas.
Där finns historiska aftnar f r h alla tider, litterat~raftn~r, riitten " etc. landskapsaftnar, sjömansaftnar, konstnärsaftnar, ungdomsaft- Nu ar att marka, att denne talare är, som jag redan nar, medborgaraftnar m. m., m. m.
Ej mindre än 7 olika nämnt9 särdeles framstaende inom sitt parti, han ar bidc program handla om " vara vänner djuren ", 6 äro afsed- en god talare och skicklig debattör och personligen har da sarskildt för jultiden, 3 behandla religionens makt o;.
s. han många egenskaper, som komma också hans politis- * Det bör anmärkas att arbetet i fråga ingår som nr 5 i ka motståndare att satta honom högt.
Och en siidan man Skriftserie, utgifven af Svenska Riksförbundet för sedlig kultur.
anser sig offentligt vilja framföra ett sidant skäl m o t -.
p Ett " skal ".
- eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee4eeee44eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee e e e e e e e e DAGNYS LASARE e e i e böra gynna DAGNYS ANNONSORER eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee *.
e i
497 D A C N Y kvinnans rzstritt - och tror att han kritiserar ihjäl frå- gan!
Skulle man inte snarare ur hans yttrande kunna dra- ga fram ett skal f ö r kvinnans rösträtt?
För min del måste - jag bekänna, att jag kände nar- mast tacksamhet mot honom för hans ord - och jag ön- skade bara, att han fällt dem vid nagon debatt i riksda- gen, dar de kunnat göra större effekt, istället för har på ett i och för sig icke så betydande valmöte, inför en skara landtman, af hvilka de flesta kanske inte ens fullt kunde första innebörden af hans ord.
Först och främst ar det ju litet svårt att komma un- derfund med sammanhanget i detta, att " landet icke ar moget för kvinnans rösträtt " och pipekandet af det sak- förhallande att kvinnorna i vårt land äro flera an man- nen.
Nar blir då " landet moget "?
Nar männen bli flera an kvinnorna?
Men om så detta aldrig sker?
Förblir då landet alltid omoget för denna reform Därför att man-.
nen eljest riskera att bli ikullröstade af kvinnorna?
Hvad .förutsätter vidare detta yttrande?
Jo, att kvin- norna, då de en gång få något: att saga ' till om i staten, skulle rösta tillsammans gent emot mGnnen.
och m " annen A sin sida hålla ihop mot kvinnorna.
Så har jag aldrig förestallt mig statslifvet.
Utan jag har tänkt mig, att d5 kvinnorna f A lika rätt inom staten som mannen, de dar komama att rösta s0.m m ä n n i s k o, r och icke s0.m kiin och att mannen göra likaså.
Vore det emellertid s2 som detta yttrande förutsätter, att de frågor staten har bestäm- manderätt öfver - eller en del af dem i alla händelser - kunna .så absolut indelas i man-frågor och kvinnobfrå- gor - da vore i sannning orättvisan .att utestänga kvin- norna fran medborgarrätten i staten .an ohyggligare an den ar.
Ty, då blir ju konsekven.sen den, att i detta nu de frågor, som tal.
med detta yttrande förutsatte som kvinnofragor, alltid afgöras precis stick i staf mot samt- liga kvinnliga medborgares önskningar - a l k a, aM man- nen f6r de till numerären dem öfverlagsna kvinnliga med- b borgarna skrifva lagar, som äro fullkomligt dia.metralt motsatta dessas önskningar.
SA illa har jag dock icke trott det vara!
Den senare delen af den ärade talarens yttrande ar a11 underbarare.
Nar har man val hört, att det ar lat- tare för den mindre inkomsttagaren att ko !mma ut med en skatt än för den större?
skatterna äro ju i alla hän- delser i proportion till inkomsterna lika, och den som har mer att ta utaf har nog i alla fall lättare att komma ut med en utgift.
Sa inte tror jag det ar darfölr att kvin- norna i alla tider varit illa aflonade - och därför inte ha så höga skatter -, som de så samvetsgrannt ha fyllt sina plikter mot stat och kommun!, För min del viig ?r jag påsta, att denna samvetsgrann- het från kvinnornas sida ar rörande storartad.
Ty det ar inte nog m,ed att de - trots att de ha så små - löner cch därför ondt om pengar - betala sin gard till samhället.
(Vi få vara tacksamma mot denne ' motstån,d.are till kvin- rians rösträtt, att han fastslagit denna samvetsgrannhet.
Ty ett sådant ord galler naturligtvis mer då det kom- mer från en motståndare an om d.et sagts under en agi-.
tatizoa fö$ r ' C.~tratten.)
Utan det ar ocksa d,etta, att de så troget betalat - trots att de veta, att de icke som man- nen f A en rättighet i vederlag för sin penning!
Det händer understundom, som bekant, att man ' nöd- gas bedja försynen bevara en för ens vänner.
Om dessa nämligen i ovist nit förstöra f&amp; en, då de söka gagna.
Men da har man nog ocksa lika stora skal att anropa försynen om sadana motståndare som denne.
Som d å.
de tala m o t en fraga komma med en bevisföring, som istället kan vandas till glänsande bevis för frågans berät- tigande!
Sannerligen: det ar anledning för kvinnorna att glad- jas, da de skal som framföras mot vår rösträttsfråga af en utaf den frågans starkaste motståndare äro.
så ihåliga som dessa!
E.
P.
" Ninon " Lady ".
Damhandske Damhandskti n.9 glacéläder.
af glacéläder.
Alla färger.
Kr.
1: 95, A,-B, NORDISKA KOMPANIET STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
M8stersamaelsgatan 37, 1 tr., hörnet at flalmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P h ' l s v a w o P., Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
Allm.
tel. 11585.
Rikstel.
Norrm.
241.
Alla farger.
r.
2: 50, S p r i d DAGNY!
.
.
000000000000000000000000000000000000000000
495 D A C N Y - - S v e n s k a r n e s lynne.
@ Gustav Sundbärg: Det svenska folklynnet, Stock- skarne äro ju som helhet betraktade mera kroniskt alko- holm 19.1 1.
När folk säger, a t t en bok är bra, menas darmed i regel, att den utsäger deras egna hemliga tan-kar, och i intensiv bemärkelse tror jag detta galler om Sund- bärgs ryktbara straffpredikan för svenskarne och deras grannar.
sju ' upplagor pa mindre än ett halfår ar något fenomenalt för en bok som denna, och det tyder på att det nu b6rjar löna sig att saga svenskarna sadana obe- hagliga sanningar som att de hvarken ha nationalkänsla, manniskokännedm eller ekonomiskt försthd.
Och för egen del må jag sa godt först som sist be- känna, att en stor del af boken ar skrifvm som ur mitt eget hjärta och att jag inte på åratal last något, som jag så nästan obetingadt kan saga ja och amen till.
Det gick mig vid genomläsningen af) ' Det svenska folklynnet ' ' nästaii som när jag för manga ar sedan läste Kierkegaards " Ojeblikke ": jag kände mig nära nog generad Hver att så ha blifvit ertappad i mina innersta kän&amp;r.
.
.
Fran detta ornd ' öke reserverar jag endast partiet om skandinavismen, och ' detta helt enkelt därfor att jag därvidlag inte har förutsättningar Att ' kontrolllera ' föd: s omdömen.
Äfven vår mest framstående statistiker kan naniligen behöfva kontrolleias, när han ger luit åt sub- jektiva känslor, och på detta omrMe sviker han vara fcr- vantningar p i exempel, denu han eljest på alla punkter så rikliglen tillmötesgiir.
~ e s k ~ l l n i n ~ mot &amp; danskarna är fök- står ' att ' ihke kfäfva bevis; och äfven om den ' upp- ståndelse boken faktiskt väckt i Danmark icke hade bliif- vit. '
mindre, &amp; n talriik; kon kreta fall meddelats, så hade ändå anklagelsen för öfverdrift, s o m förf.
nu ofta utsatt sig för, ~tmins ' tone i svenska ögon f6~sturnhats.
Borde t. ex; ' icke anltydningarna om " ett nytt fälttåg både från norskt och danskt bill " ha förtydligats för att icke verka enbart insi- nuation?
Men nar man å andra sidan beskyllt förf.
för orckonligt.
.
.
danskhat, så bör ihagkommas, att det icke in-.
.
.
om dani gått i hans $an att skrifva pd,er$ökning skarn&amp; ' lyri&amp;$ utan att han epdast vd?!
p5peka de drkg däraf; ' som oisakd att svenskg.
alltid ' ' +agit kortait!, $; r$; et i affarsfö !rbinddser med- damkar.
- ' O&amp; ' ' v i gjort, det, darom lär n !umera icte, g&amp; m y ah menini ' .p$ denna sidan Sundet.
vad hu.
an.
" orsaien därtill hi.
.
.
ha.
varit - inte är det underligt om främmande folk i all- minhet skulle ha kommit i $retelser genom svenskarms godt~8genh&amp;.
vi vanda ju alltid ut och in på våra fic: kor af ren " ' ridderlighet " och saga " var så god " " med en magnifik gest at hela världen.
Hela världen.
vore bra dum, om den inte toge för sig under sadana enkla f&amp;hMlan- den och sedana efteråt skrattade ut oss.
Prof. S. säger emellertid i detta sammanhang ingenting om den sven: ska.
dryckenskapen, som säkerligen ännu spelar en dölfver- skådiliig roll vid affärstransaktioner.
Redan .. Karl Johan visste, att " le brorskal " alltid varit en fara föl- svenskar- ne, dirvidlag, och själfve Jack London har observerat na- yt ditat bland svenska guldgräfvar~.i Nord-Amerika.
Dan- ' '.
l~olförgiftade an vi, men detta behöfver icke med nödvan- dighet innebära en frestelse till obetänksamma affalsför- bindelser, som den akuta alkohodismen i regel ger.
.
Att förf.
öppet talar om det nationalhat, som allt- jämt rader djupt i det danska fdket gentemot svenskarne,.
rna man icke lagga honom till last.
Obevakade Ogon- blick ha icke sällan afven på de allra sista tiderna af- slöjat det för naivt häpna svenskars ögon, till och med strax efter skandbaviska festtal, och en svensk student, som kommit att förirra sig in i ett sällskap af danska och ncrska dylika, har kanske mer än en1 gang .dziqk-.
lare eller klarare förnummit detta hemliga 99samröre '. '
mel- lan de andra, som kommit honom1 a#.
känna vemodet och stoltheten af att tillhöra en nation i " splendid isc- latior? '.
" Splendid ", darför att vår svenska impopularitet helt enkelt beror p!
de andras frvktan for det större och det okända.
V i .ha ju hittills alltid känt dansk och norsk ku~1tu1- vida bättre an danskar och norrman k.ä,nna vår, äfven sedan vår lidteratur och konst p$ sista tiden stigit till h&amp;&amp; rang än deras.
Och det vore - nära nog .m- turl.igt, o,tn de and.ra iclje, s o p folk bet~aktade, såge på vart nya uppvaknande på alla områden med större fruk- tan an sympati.
Men var det lämpligt att saga allt detta, afve0 det är sant; ar det ej vissa fakta, om.
hvilka man hälst bör latsa, som om de inte funnes till?
Jo, om de $öra till dem, s o y k u v a tigas ihjäl, men att sa icke ar fa1l.d med dessa, det h; erfarenheten sedan 186Otalet bort lära oss.
.
D&amp; a r nu inte mi.n mening att stryka ugder s a k a för att vi, stolt draperande oss i känslan af vå.r öfver- lagsenh % skola u,tbri.sta med rornaren: " må de hata, en- dast, de.
frukta oss "., udan för att vi på alla sidor sna- ra$ m&amp;jligt böra, kanna påpekade fakta som ett o n d t, som b&amp; bekämpas.
Preussens och Baierns exempel visa, att det icke behöfs någon innerligare sympati.
\ c.
.
rne.11~ tv$ foik,.
.
f,ör,.
aat fd dem att handla gemensamtt, om dit sstare.
drifves ' af ' en.
' @ ark ' vi,&amp;.
skola ' vi svenskar, c o q af fob- .. maanid, reyrser 03h h i s b ~ i a bFtä.mti tiil ett ledarfolk,.
.
lär?, '.
.
oss att ' än.tligen ' " kanya.
ti&amp;n, däruti vi sökte var.
da,??
T): ait oldgdigra.
.
t.
.
i _ b. '
nalka~.
.
.
.
- det borde ' vid det h k laget för den; som något närmare känner den rysk:.
- - finska poliiiken, ha öfvergått till .något mer än ett olycks-.
badande orakelord från högerns valmötenl.
.
.
..
Allt det öfriga i boken, icke minst kapitlet om sv -- skar och no,rrman, skrifver jag bbetingadt undq.
Man ta- lar olm förF: s öherdrifter och menar ' val därmed de starka orden, men härvid1,ag äro öfverdrifterna endast.
ut-.
tryck för själfva verkligheten, sedd genod ett starkt och känsligt temperament.
Den slitna frasen om böcker, skrif-.
na med blod, passar som eljest aldrig, in på kapitlet, " Bristen på nation&amp;l där förf.
påpekar hur.
instinkt ", ' svenskarne allesamman gått miste om den uppryckning, som 1800-talets nationalitetsidé skaffade.
Europas öfriga folk, hur " vår patriotism därför endast varit en.
' gengån- 1 '.
.
.
L ' ... L l ' Z - i ' ' ... -- s
gare fran 1600-talet " och " vårt liberala parti icke varit det fosterländska partiet - s2som .annars har varit regel öfverallt i världen? '.
Det är icke i trolts af de starka or- den &amp; an till följd däraf, som boken haft sin exampellöca framgång, oih allmänhetens instinkt har härvidlag träffat det rätta, ty det är ett sundhetstecken hos vårt folak, att s2 ungdomliga och träffande ord kunnat sagas frin en som t. ex. fölljande: uslaste gali- zier på de skånska betfälten besjälas af en nationell in-.
stinkt, som saknas hos Skans både herrar och bönder - att ej tala om dess ahetare.
', Eller.
hans i-ntensiva påpe- kande af det sorgliga faktum, att en orätt mot en svensk af en främling aldrig upprör Sveriges folk blott orätt mot en främmande - -.
Gent emot en främling har svensken alltid nagon @ gard.
Blott en landsman kan va- ra fienden sans phrase.
- Svensken såsom svensk ar den ödmjukaste och försyntaste varelse på jorden.
All ' hans högfärd ar privaihö~gfärd.
- Man misstänker, n %tan, att svensken njuter af att se en landsman smutskastas.
I detta nöje vill han helst icke blifva störd af nigon re- plik - - - En svensk som skall uppträda mot en Sve- riges Fiende, har först.
att h.os sig sjalf öfvervima en viss hemlig sympati för mannenl. "
- - Ligger det bitterhet bakom dessa ord, s2 är det den berättigade och fruktbärande bitterhet, s ~ m den verklige fosterlandsvännen känner öfver att- hans folk så föga ' motsvarar den idealbild han gjort sig.
däraf.
Forfattaren har skrifvit, drifven af inre tv5ng - ' men siikerligen icke af någon glädje öfver striden.
Ett lifs- långt arbete har fdrt honom i beröring med sitt folks skuggsidor, och nu är det att hoppas, att just bokens frarnghg skall tjäna till bestyrkande af de ljusare fram- tidsutsikter.
.
, han dock tycker sig skönja i ' fjarranl.
sala-kateder " h l -.
Lydia Wa hlströrn Folkbildni.ngsförbundet och dess bokförmedlingsbyrA.
Falkbildningsförbundet har utsändt meddelande ' om att biblioteksstyrelser samt kammuner, församlingar och för eningar, hvilka ämna upprätta offentligi bibiiotek,.
kost- nadsfritt kunria Crhilla bokföslag till r&amp; 75, 150, 300, 500 ' och 1,000 kronor samt.
saiskilda fsrslag till barm bibliotek ' från 5 0 till 150 kronor hos Folkbildningsf ' ör- budet, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
Förbundet f&amp;- med la r afven bokköp till, betydligt nedsatta priser, ombe- ch rad sörjer.
inbindning samt lamnar upplysning- rörande såväl ansokan om statsbidrag som andra biblio- teksfragor.
Därjämte ' tillhandah ?ller Förbundet v ' andrings- bibliotek å 50-60 band, del^ kunskapsgifvande, dels ' skbm- litterära arbeten, hvillka kunna rekvireras af föreläsnings- föreningar, nykterhets- och arbetareorganiisationer, ung- domsföreningar och studiecirklar mot en hyresafgift af tva kronor pr manad, hvarjämte frakten vid åkrsand~n- det bekostas af rekvirenten.
Mindre vandringsbibliotek på omkring 30 band uthyras för en krona pr iruanlad. '
' Kvindernes Kskken.
F &amp; r ett eller par år sedan stod i Dagny införd en1 syn- nerligen intressant och detaljerad beskrif ning bfver Kvindernes Kökken i Köpenhamn, därför.
vill jag nu en- dast med kgra, ord beiora samma sak.
Un8er detta.
år lästes i en Ctockhdmstidning den glädjande nyh&amp;ei att man var å färde med,, att i ~tockh&amp;m bilda ett foretag liknande det danska, Mången hade nog med ~ i hyst g ett hopp att denna plan skuile kunnat realis@ redan i höst; men da innu intet sports därom, f2 ' ' &amp; ii dessa sjalfför- söjande kvinnor i mycket blygsamma omscandigheter,.
.
hvmaf det finnes en så stor del.
i v&amp; hdvuldstad,.
an- n,u ett år åhiiin&amp;m l !.rigta efter den1 goda, rikii&amp; och billiga foda en sadan imättning km förskaffa dem.
Nu ar det nog så, att mangen.
endast l i f n a r sig, n41 hon så viii behöfde hva,d man i dagcgt tal kallar- ä.t a DA jag för en ' liten tid se&amp;n, ' .var i ~ 6 p e n h a k n och Kokken.
och.
.
jag.
.
åt både lunch och middag i ~vinId$~neq såg ' huru väl besatta all; borden vor0 af k&amp;p3 i alla samhällsställ,~ingar och af alla aldrar, s$ gingo mina tan- kar naturligtvis till ~tockhdrn m@ ett vaymt b.$lagande.
,.
af att nbgd dylikt ej fanps där.
~unc$rätte; na är&amp;.
qyelk~tid relativt dyra, men det i!
ju M j l i g t undvika, då; de serveras på beställning ända ' spätta med,.
potatis ".
_.
kostar från kl. ' ' 1 ' 1 f. m.
~ n stekt dock ej mer än- 50 öre.
Priset På middagen var 55 eke, och bbtod den da af saftsoppa med s&amp;ogryn i samt fårstmek ".
@, ed sasi potatic och ' ling,on. '
Dtj ' ma9 b,$i$m-.
.
att nian far äta ett Rar häraf &amp; h att d&amp;na mat.
liksoni.
.
al (' annail,.
föda dai; var myqket god &amp; $ " 31 lagad,.
.. $8!
r det j; ett s p.
n.
~ l i g - e, n billigt.
.
~.
f r i .. g a pris?
VOCP: ' ' ' '.
$.
.
. '
' Kaffe eller.
the med bräd.
.
.
.
.
18 6re Grölt med.
mjölk.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
26 öIie 1 glas rnjblk.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
18 öre 1. kopp hafresoppa med eller utan.
saft L5 Qye 2 löskokta ägg med smör.
.
.
.
.
.
30. be. '
Detta visar ju att f@ 68 öie får.
ma3 p; mycke.
rik lip frukost, '.
.
.
-.
n+.
.
,.
till I alli.
d&amp;?
.
.
lagg; cq.~tE1loka~qF .. .. ..., ...
.
.
uppassningen .- .. treflig, reqt duk- n i.
äro.
.
ljpsa.
_ _ _.
och.
.
snygga,.
tyg och =Q p a p p y s s ~ i $ t.
vid h "; &amp; ' talrik;.
.b&amp;n@y p4 borden ' och, inga diickspengar,.
.
- s&amp;.
f0rstZq.
man kvi&amp; nor&amp;.
.
i ~.
ö ~ &amp; h ä r n ha n det b2tP.e.
än.
i Stockholm.
.
.
.
.
I.
&amp; - utom står d&amp; alltid p å borden en korg.
med detta goda fä-a,.
.. nkrka ' bröd;.
.
som.
man brukar fa i fiamark.
.
..
Nu itersthr endast att varmt - ó n s b och, hyfpas att de personer, som SA välvilligt tänkt ordna.
ek.
dylikt kök i ~to&amp;h&amp;n, snart ' må ' lyckas i sitt ' företag.
det.
.
.
blir.
flitigt b&amp;&amp; tr&amp;: jag man kan.
garantera.
.
.
.
.
...
.E.
B ?.
.
P.; w ~i n.
Prenumerera på DAGNY.
!.
.
.
Litteratur.
analys, som badar godt för framtiden.
" Blodets röst " ar Svarten.
Nen det satt hvarpi denna koriflikt utförts, si mAttfullt, naturligt och mänskligt, det är inte zitCE " L ~ A van- O ~ ligt och gör att historien kan raknas tifi en zf 5altens allra basta.
Hvad Qter beträffar den första cjck Iangsta berättelsen " Tionde budet ", så skulle den sikerligen ha kunnat bli af mer öfvertygande verkan, såvidz fcri ' attar- innan inte gifvit hufvudpersonen - en ung arbetarcdat- ter, utgången från ett af dessa brukskasernhem, som af- ven har skildras på ett ypperligt satt - allt för; nedvet.- na cirag af ett färdigt sjals- och kanslolif, som knappast Ateriinnes i verkligheten annat an hos kultumiriniskan.
Harigenom förlorar den annars bra komponerade histo- rien det mesta af sin trovärdighet och lämnar läsaren gac- ska cberörd - ett öde som afven delas af bokens sista berättelse " Lyckan ".
Svaga punkter, sådana som dessa, ar dock någonting som vidlader mer tränade författare an Signe Engström.
Och mer an många andra kan hon p i det hela taget ha allt skal att vara nöj6 z~ed sitt förstlingsarbete.
Att den kraftiga och raska stilen ibland verkar Iife för forcerad och brådskande ar afven det nhgot som Kan cch bör arbetas bort.
Den behöfver därför !.nk furlcra nagof af sin ursprungliga originalitet och färgstyrka.
Säkert ar att hon h&amp; till de mer begåfvad författare, som framträdt på sista Aren.
Och den löftesrika debut- bokm " Utanför " bör finna m h g a läsare som gärna för- nya bekantskapen med en författarinna, kviiker jämte, vd berättarkonst afven sitter inne med kunskap om liket ch människorna och som äger akta färger för deras s$rdrag.
M.
J (- M. en med styrka gjord skildring af en temperamentlull och sympatiskt originell kvinna med utpräglad modersinstinkt, och hvilken ' - d&amp; hon i sitt, äktenskap inga egna barn får - skaffar sig ett fran hufvudstadens stora förrad af föral ' dralösa.
Detta, en liten förtjusande flicka, i hvars ådror den kringströfvande cirkusryttarinnans blod rinner, vaxer sig allt fastare in i fostermoderns hjärta; m a s a m - tidigt göra sig de ärfda anlagen och äfventyrslusten gal- lande.
Och, nar hon en gång under en stockholmsfärd f&amp; se sin verkliga mor, tar naturen ut sin ratt.
De gamla banden slitas, och hon .följer blodets röst och den återfunna modern ut i det lockande lifvet p2 arenan, me- dan den andra, som gifvit henne ömhet w h hem, ater- vande som en aldrad, bruten, ensam kvinna, h a r s lappar g5 en kväll glömt att le - -.
Ehuru ingenting brister här i karaktärsteckning och framställningskonst - skulle dock ett ämne som detta ha vunnit ännu mer på en bre- dare laggning.
Sarskildt slutet, dar flickans möte med modern och dess följder beskrifvas, borde ha lockat till ett djupare och mer intressant sjalsstudium, i stallet för att såsom har affardas helt kort och i en form sa kon- centrerad, att den verkar knapphändig.
Berättelsen om " Svarten " däremot lämnar htet öfrigt att önska.
Den ar en lefvande målning ur allmogelifvet, välgjord och stark i färgen.
Historiens uppränning hör visserligen inte till de märkvärdigaste - endast en gammal snal gubbes kar- lek till sin häst och till mammon, och hur ödesdiger guldets öfvermakt blir både far honom sjalf och for Skogsberga by.
En krans berättelser, Af Carl Swnson-Graner.
F.
C.
Askerbergs Bokförlagsaktiebolag, Stockholm.
Det ar ett svalg befäst mellan landtbon och stadsbon.
Det vill saga, landtborna och stadsborna i gemen.
Mellm enstaka individer ur de skilda lagren kan ju $.l.
exmpei vanskap sla bryggor af förstiiende, nog starka att bira öfver till den andra partens område.
Men ana2 -- and&amp; Det air SA mycket af hvad vi landtbor kinnz och tanka som en stadsbo aldrig k a n förstå, lika lik: som han kan f ö r s t å naturen s&amp; som vi kunna det.
Nariiren ser stadsbon g&amp; mer eller mindre ytligt, bedömer de^ mer el- ler mindre ur dekorativ synpunkt, den skariker horiom inbck och ' stamningar, han erfar glädje öfver dess skiin- het, hvilken han ofta kanske bättre an landtbor, ar stånd att uppfatta, det vill saga medvetet uppfatta.
Och pli samma ytliga satt ser han pLi laridtborna, bönderna, sam han kallar dem samt och synnerligen, därvid att marka, att ordet bonde i hans mun al !s inte är den hederstitel det en gång var och val en girig ater skall blifva.
- Bönder äro klumpiga, trögtänkta, en- visa figurer, som da de komma in till staden gå och gapa pA allt och alla, stanna i häpnadsfull beundran framför billighets basarernas fiihster och biografernas af- fischrys1: gheter och hoppa hö@ i sky då de höra en automobil tuta på ett halft kvarters afstånd, - bevars val, benderna äro ju människor, de också, och mhte ju fin- Utanför.
Af Signe Engström.
Albert Bonniers för- hg, Stockholni.
Den författarinna som har debuterar med en samling berättelser hör till det inte allt för ofta ftirekommande slaget som kan sin sak.
Dessvärre händer det i vara da- gar då skolkriornas fina öfverbetyg, tillika med benagen * het för rimsmideri och litterära storhetsdrömmar, vanli- gen frestar vederbörande till författareskap p&amp; rama.
all- varet &lt; att bAde förstlingsböckerna och de efterföljande utmärka sig blott och bart genom en uppdnfven formta- lang utan inneboende lif och utan att ge n-ågon valuta.
Signe Engstr8m kan inte blott berömma sig af ett färdigt och medryckande skrifsätt; hon har afven n %got att saga.
Och de flesta af hennes berättelser tyda pa att hon äger denna genomskådande, skärpta blick för lifvet och människorna, för deras svaghet och styrka, brister och lustigheter, forutan hvilken ingen diktare kan fylla måttet, huru val han an förstar att lagga sina ord.
De båda berättelserna " Frid p&amp; jorden " med sin yp- perliga skildring .af grannsämjan i en öfverbefolkad bruks- kasern och " Droppen, som bräddade bagarn ", dar den giriga och hårdhjahade bondhustrutypen, tecknats med fasta drag cch akta färger, bara dessutom vittnesbörd om en humoristisk ådra af alldeles särskild styrka och must.
I " Lugna vatten ", dar tre unga människors karlekshi- stxia ges - enkelt och.
utan stora åthafvor - möter oss en innerlighet i tonen och en filrmåga af en djuparesjäls- --- O
501 D A C N Y nas för att bruka jorden, hvilklet förresten ar ett fasligt lätt arbete - bara så säden, sen vaxer den jul af, sig själf, och bonden har bara att ta af den.
Ja, nog ar det en dantlig procent af stadsfolket som tänker sa iom lands- bygdens folk.
för d&amp;, - Men vi få ej &amp; jma stad&amp;on f~ han fölrstår oss ej.
Han förstår ej att det tunga - ja tunga - arbetet med jorden väl fiider styrka men ej grace, han fastår ej att de som lefva i standig kontakt med den år efter år, ar efter år enligt samma obevekliga lagar verkande naturen måste bli konservativa, kanske anda till envishet.
Hian förstår ei.
Och hans försök att skildra något som g i r djupare an till ytan af landet och landtboimm lif stannar nlistan alltid vid att bli ett försök.
Men stiger m landtbo fram, som fått ggfvan att med- vetet wpskaMa alla naturens rikedomar och att ge ord At det som anas och kännes och tankes i tysthet - d % fångar han vårt öra och vårt hjärta, vart - landtbornas.
Vi höra välkända bonfall i röstar, som endast vi kunna uppfatta, och vi le åt och röras af vara gemensamma fri- murarehemligheter.
Det ar med dessa känslor jag landtbon - laser Carl SvensornGraners nya bok.
En och annan af berat- telserna däri hiiller kanske ej mattet vid en strängt kri- tisk granskning, - den sista af dem, kransen^ ', verkar allt för &gt;&gt;gjord ?d&gt;&gt; kunde ha utgluti&amp;,, likaså den lite konstlade skildringen af björkens känslor i den för ' Denm berättelse 6frigt dråpliga ~ ' Midsommarbröll~op~t ".
hör annars till bokens allra bästa, ar en lifslefvande mål- Och d,en breder sig ut för ens inre syn, den fagra småländska nejden, genom hvilken Emån glider fram, speglande alar och hvitstammiga björkar, gråa toapstu- gor och röda gaflar i byarna - hela den " rika fattig- dom ", som författaren viilsignar och åt hvilken han med sin b d i minnesgod tacksamhet rest en arestod.
A. H-n.
Föreningsmeddelanden. '
' - - Fredrika-Bremer-Förbundskrdsen Malmö med omnejd hade mandagen den 16 d: s sammanträde i Malmöb, hvar- n.
~~b~~~ höil föredrag om,, Våra barns-, id vårdslagar, kritik och önskemål ".
Det intressanta fiire- draget, hvari bristerna i vår barn~avårdslagstiffning belys- tes med talrika exempel, efterföiljdes af diskussion.
I den.
ila gjordes utmärkta inlägg bl.
a. af den solm barnläkare bekante dr Jo,h.
Croaquist, hofrättsnotarim W. Ahlström samt stadskomministern L. Frick-Meiier.
.
.
höals vid lif in.
Mötet beslöt uttala sig för att o~m förbundet.
.
fragan, Eskilstuna F. K.
P.
R: s förslag till ändring af par.
6, mom. A. i Land~f~senlingens stadgar hade något ofull- ständigt till f ö r e e n d e veckas I sin helhet har förslaget följande lydelse: " Centralstyrelsen utgör organ för de hvar för sig sjalfständiga lokalföreningarnas gemensamma upp~trädande.
samt beslutar e n l i g t d e s s a s o l m r 6 s t n l i n l g angå- ende v i ' k t i g a r e sadana åtgärder, som1 taga deras sam- fallda i anspråk.
I om atgärder, som rera gemensamt uppträdande för uppnaende af Landsför- mästerverk.
Detsamma kan sagas om " Lillegårdaqnd ', Västerås F. K.
P.
R. hade sitt första möte för hösten historien om det goda folket p i Lilllegården, hvilken be- den 9 oktober.
Föredrag om röstrattskongressen hölls af rättas med stark innerligchet och det fullkomligaste för- fru Maja Strandberg och illustrerades med skioptikonbill- staende för detta slag af folkkaraktärer och som är en af de der.
Mötet var tdsikt besölkt.
En platstidning refererar vackraste berättelser om Sveriges bönder jag någonsin last.
föredraget som synnerligen sympatiskt, medryckande och Några af berättelserna ha agnats åt de konstniirs- t. o. m. p4 icke röstrattsvänner öfvertygande.
Fru Strandberg har sedan på uppdrag af Landsfö; r- sjalar s0.m stundom drömma innanför bondens safligt eniqkn för kvinnans politiska rostriatt hållit f ölredrag i alldagliga yttre, som famla efter uttryck för hvad de Krylbo och Borlänge om " Samhälld och kvinnan " samt bara inom sig men sällan lyckas därmed.
" Det harda i Avesta, Hlederno.ra och Karrgrufvan om " Kvindoröst- glaset " ar det en drömmaregosse, s q n går med sinnet rattskongressen 191 1 ", det senare med skioptikonbilder.
fullt af sagofantasier och som gång på gång tror sig .Flei ' a nya medlemmar ha erhållits och i Borlänge ar ny Erening bildad.
Intresset f ö l saken förefall på sistnam- kunna träda in i sagans blåa land men alltid hejdas da plats ganska lifligt och &amp; artii1 hade tydligen.
bidragit af det hårda glaset, som skiljer honom fran de lockan- en diskussion s a n nyligen dar h å W i en diskussioasklubb, de hiit- i21ietertia.
I " Fiolen " är det konflikten mellan hvarvid frågan om pÖlihk rösträt t för kvinnor ventilerats: hvardagsplikternas kraf och kärleken till en kvi8nna a ena En mo~tstålndare hade upptradt sard,eles kraftigt med skal sidan och den: födde musikerns hela läggning a den i stil med kyrkoherde Ringid, och detta inlägg tycktes ha p2skyn.dat fragans mognad.
andra, som skildras.
Och " Harboet " hand,lar om en gammal man, som lefde för och fick allt det solsken Röstrattsmöte i Södertälje hade anordnats af Stock- hans lif ägde genom tanken på e&amp; konstverk han en hoims länsförbund och föreningen i Söd ' wt ' alje för kvin- gang skulle frambringa, - ett konstverk, hans e d a, som nans poliltiska rösträtt måndagen den 23 oktober.
Huf- nar det andtligen en gling skapats, förstördes af ett barns viidtalare var dr Gulli Petrini; anföranden höllos afven- ledes af fru Maria Bohlin och köken Anna Lindhagen.
ovarsamma grepp.
- Lainsförbu~~det sammanträdde i Söldertalje samma dag Nar man slutat boken tycker man att man i verklig- hos sekr. fru Maria Dehn, hvaritill medlemmar i lä.nets heten gjort ett besök i Skogsberga by och lart kanna röstrattsförening hade tillträde.
Utförligare omnämnande dess mannniskolr, först och främst Samuel och Kristina i iniilyter i nästa veckas nummer.
Lillegården för hvilka man fattat stor vänskap.
.
II ~ ' r á g o och r war.
Hvar kan man prenumerera pA Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex: som helst.
Skall man alltid Drenumerera d dessa stiWen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och bokltldor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
HviJka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helirs-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna provisions er- h&amp;llande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Äntingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder aUa beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d3 vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
eno om Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis 18sa Dagny?
II 11 I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expedltionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Folkskolans utgifven och redigead af STINA QUINT utkommer 1911 i sim tjugonde årgång.
Ett rikt illustrera&amp; nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
Bästa ach IampLigaste läsning för barn af alla sam hallsk lasser.
Prenumerera a närmaste postkontor.
PPis för helt år Kronor 1: 65, halfl år 90 öre.
ANNONSERA P DAGNY.
som hus föres tända rinn^ PLATSSOKANDE.
P LATS önskas 1 nov.
till battre aktat ungherre.
Goda betyg och rekom från föregaende platser-.
Svar til " M.
J ", Fårhult.
Dagnyfir hnifva priset eller 7l / n öre pr mm., (Platss8kande få sina annonser injorda s - P - ~o-ARIG, bildad, frisk och harn kär flicka, önskar pIats som barn önskar plats i familj under dec.- fröken för mindre barn.
' I ' acltsan jan., för att undervisa nybörjari för svar under adr.
" I ' ålitlig ", Bo: och deltaga i husliga sysslor.
Svai 21, Kungsör.
till " Varmlandska ", Karlstad p. r U N G flicka af tjänstemannafamil önskar plats som siillskap ocl hjälp i battre familj eller Iios en Slöjdlararinna, bildad och af god familj, som, eftei sam dam.
Svar till.
: Jng flirka.
att ha genomgatt årskurs vid en a!
Knutby p. r. vårt lands förnämsta slöjd- oct väfnadsskolor, aflagt lararinneexas men vid Andrea Eneroths slöjd, lararinneseminarium, önskar plats önskas till I nov.
i bittre hem ho hem eller skola.
Svar till ' ' Hem.
ungherre eller änkem2.n af itng fr1 slöjd ", Gumaelii Annonsb., Malmö där en 4-årig dotter far medtagas Svar till " 32 år ", VSrnl.
Säby p. r NO, bildad, sjukvårdsvan flick; söker ett par månaders anställ.
Ung folkskollärarinna, ning hos sjuk person.
uN.
M.P som genomgatt 8 kl. läroverk, ön Annonskontoret Odengatan 63. skar under vinterferierna mot frit vivre komma i godt hem fiir af privat sjukvård önskar en stad.
vara till hjalp och sailskap.
Under gad, enkel flicka plats hos äldrt visning i vanliga skoliimnen even1 herre eller dam, ar afven villig at musik kan afven meddelas.
Farnilje deltaga i förekommande sysslor medlem.
Snart svar cmotses tack Betyg finnas.
Tacksam för svar samt under adr.
: -) Medio af nov.&gt; till " Sköterska ", Klippan p. r.
Sv.
Dagbl.
kontor, Stocltholni.
Ung lärarinna Hus for es t åndar inneplat s U I uv G flicka, van vid privat sjuk.
vård, önskar plats till hösten Äfven villig deltaga i husliga syss- lor om så önskas.
Bästa rek.
finnas Svar till " Hösten 1911 ", Stallar- hoImen p. r. i Tandläkare.
Ung flicka af god familj som genomgitt l ' r d tisk skola önskar att rrioi fritt vivt eller nigon lön komma i trefli.
familj för att deltaga nicd fört Fallande görorniil.
Svar til!
" R miljemedlem ", Ludvika p. r.
Kvinnlig tandläkare, som innehar Bättre flicka, assistentbefattning, söker liknande van vid husliga görom3, afve eller vikariat.
Svar till " Tandläkare ", sömnad, önskar plats i god farnii- Gumaelii Annonsbyrå, Malmö.
Vid lön fästes ej afseendc.
8va U N G flicka önskar lära sjukgym- till " Tack 21 ' ' Vallberga.
nastik ock massage helst som Frielev.
Svar emotses tacksamt till " 20 ar " Eskilstuna p. r. i god familj fiir ar 1 ~ - A R I G frisk och hurtig sma- önskar komma i hiisliga arbctcri, sZrs !tilc ländska önskar komma pä sjukhus deltaga matlagning.
Ar något sni~sik; ilis eller i finare familj.
Ar mycke1 och kunnig i handarbeten.
Fri.
intresserad för sjukas vird.
Tack- yivre önskas.
Svai till " A.
E.
1 sam för svar till " Sn~åländska ", sr ", Eslöf p. r. Aneby p. r.
Ung, elementarbiiiad Neka Maisikelisk, 21-irig flicka, E N lig 20-årig, flicka ordentlig och sl1 \ 3, önskar plats att g sotii med vackra betyg genomgatt frun tillhanda, där jringfru fittrie: %kl.
läroverk och därefter pa egen Genomgått kurs i siimnad.
Sv: land skött hushi ' lllet för trenne till " Novem ber l91 I ", Falun p.; yskon, önskar plats i fin familj 3 2 landet för att vara hitsmodern behjälplig med hemmets skötande.
TVANNE Iarariniio- önsici uiidc 4r kunnig i maskinskrifning.
Svar vinterferierna (I dec.-l mar: nom 14 dagar med uppgift om ?lats i familj att undervisa Im öneförminer till " Arbetsam ", inom småskolans owridc sanit de Ekarna, Onsala.
iaga i husliga sysslor.
Svar öiisk; i rill ~Lärarinnorn, Suiidsby.
Hushållsbitrade ned goda rekommendationer önskar inställning i liten familj i Stock- iolm.
Vidare uplysningar genom ' redrika-Bremer-Förbundets Byrå, jtockholrn.
FORALDRALOS, 30-2rig land brukaredotter önskar pkits i go 3ch aktad familj som iijSIy oc; allskap.
Genorngit l slöjd- oc iushållsskola.
Viliig bctala.
.
]: iii ildraiös~.
Töreboda p. r.
Stenograf och Maskinskr if vers ka LEDIGA PL A TSER.
p familj god kokerska önskas för svensk bosatt uti England.
Sö-; anden måste vara ung och frisk) ch hafva goda betyg.
Lön 25 kr.
) r manad och fri resa till England 5nskar plats.
Svar markt ~ S n a - Får plats å med.
afd.
å Lasarettet ria Göteborg.
Svar med foto.
san- rast ".
Allm.
Tidningskont., Gust.
i Falun den 1 dec., eventuellt 1 jan.
les till.
nKokerska till England,, Ad.
torg.
Lön 500 kr.
och allt fritt.
Ansökan inder adress S. Gumzelii Annoiis- 30, Ar söker plats såsom jämte erforderliga betyg, äfven) yrål Stockhoin f. v. b. hjalp och sallskap eller såsom skol betyg, insändas till Husmodern.
hushallsföreståndarinna i liten fa- milj, gärna äldre, till 1 december eller p i nyåret.
Svar emotses tack- nllt hemmastadd i bokföring, ste- samt under adr.
nS.
T., Alingsås val kunnig i matlagning, slakt och iografi och niaskinskrifning siikes p. r. dyl. får plats den 1: sta nov.
p i ör speditions- och agenturaffar i egendom i Finland.
Hon bör vara iiellersta Sverige.
privat sjukvird önskar en stad- villig deltaga i alla förefallande gö- Företräde läniiias den som är gad enkel flicka plats hos äldre romal.
Diskning och gröfre syss-; ullnig i engelska språket.
Ansök- herre eller dam, ar äfven villig att lor göras af köksflicka.
5 perso- iingar jämte uppgift å föregående deltaga i förekommande sysslor.
ners hushåll.
Inga tjänare i maten.
rerksamhet, löneansprik och ref.
Betyg finnas.
Tacksam för svar Lön 35 mark i man., fri resa och nsindes under sign., Snabb upp- till psköterska,, Klippan p. r. pass.
Svenskar finnas å samnia attning * under adress S. Gumzlii plats.
Svar med betyg, foto.
sändas 4nnonsbyrå, Sthlm, f. v. b. ildad, hushållsvan flicka, kunnig till 11God platsid, Alfvesta p. r. i matlagning, bakning, husliga bestyr, söker plats i godt hem dar Vid gruffält jungfru finnes.
Goda rek.
Svar till D En kel -- duglig8, Sv.
Telegram b. erhaller elementarskolebildad skrif- verska, som äfven har öfning i Sthlii~, f. v. b. kartritning, plats.
Ansökningar adr.
: rhåller genast plats att sköta ett iio månader gammalt barn.
Kim- till Grufförvalltningen, Striberg.
Bättre fllcka, iig i sömnad.
Rekommendationer önskar plats i familj (helst i södra Plats i Göteborg, ordras.
Svar till nBariisköterskaa, Sverige) dar skrifgöromål förekom- (30 min.
spårvägsresa utanför romelilla p. r. ma.
Sökande har haft tillfälllig staden) erhaller pålitlig van barn- plats pA grosshandeiskontor samt fröken att medhjälpa till uppfost- dessutom sysslat med renskrifning.
ran och efterseende af 6 barn i FOR bildad, enkel och barnkär flicka, kunnig i matlagning och Är för öfrigt kunnig i kläd- och ålder intill 8 ar.
Endast person linnesömnad samt handarbeten, med goda betyg ph samma gö- iusliga sysslor, finnes den 1 nov.
Svar till p ok fob era^ Bårskär, En- romal torde söka platsen.
Helst dats i mindre hem, 30. min.
utoni som hiismoders hjalp köping.
Iiemma i pianospelning.
Svar markt 5tockholm,) ch sallskap.
Jungfrii för grof-, Fruns sallskap och hjälp,, Box; ysslor finnes.
Svar med foto.
och 42, Göteborg.
- ef.
samt lönepi-et.
till " Postbox- Bildad flicka, I33 ", Stockholm I. önskar anställning i litet hushåll i Hushållerskeplatsen Stockholm att i jungfrus ställe skö- vid Jönköpings lanslasarett är ledig ta alla göromål.
Fredrika-Bre- för tillträde genast.
h i g lön 500 mer-Förbundet, Stockholm.
kr., kost, rum, tvätt och fria ut- skylder.
Ansökningar med betyg (helst frin liknande anställning) foto.
och ildersuppgift insändas van i sinnessjukvird önskar plats före den 30 dennes till syssloman- att sköta nerv- eller lindrigt sin- nen, som lämnar narniare upplys- nessjuk herre eller dam.
Goda re- ningar.
kommendationer finnas Svar till i sjuksköterska^, p. r. Odsmhl.
Afdelningssköterska ANKA.
Hushållsfröken Kassörska I B Examinerad barnsköterska M s k, tmepr&amp;kslos, ordentlig flicka, kunnig i matlagning, något van vid sjukvård och massage, villig detlaga i förekommande göromål får god plats i battre hem, två personers hushall.
Svar med betyg, foto.
alder och Iöneansprik insän- des till " L.
M.
", Sv.
Telegramby- rån, f. v. b., Stockholm.
Korrespondent,.
Skicklig stenograf och maskin- skrifverska för tysk och engelsk korrespondens erhåller anställning Ingeniörsfirma Fritz Egnell, Stock- holm.
Tviittförestdn derska.
Från och med den 1 Januari 1912 blir plats ledig här för dug- lig tvättförestånderska, ej öfver 30 i r gammal.
Upplysningar lämnas i hospitalskontoret.
Lund i Oktober 1911..
Hospitalskontoret.
. '
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER i Ung bättre flicka, Plats Ung flicka af god familj som sommar g e n o ~ g å t t väf- i och hushållsskola, önskar plats i treflig familj som hjalp och sällskap.
Fa- miljemedlem.
Svari till oskanska, 19 &amp; - D, G. Köpinne.
Bättre, medelålders flicka, väl kunnig i matlagning och fullt förtrogen med ett hems skötsel, söker plats att förestå hushåll.
Svar till hushållning 191 1 n under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. '
erhålles för enkel battre flicka, nå- got kunnig i sömnad och öfriga i hemmet förekommande göromål.
Tre barii 6, 4, 2 år.
Två jungfrur finnas.
Svar med rek., foto.
och löneanspråk till Fru Alma West- ling, Umeå.
Teckningslararinnetjanst en vid Sundsvalls iäroverk för flickor blir ledig fr. o. m. vårterminens början 1912.
Under.visningen om- Fattar teckning, valskrifning och modellering (det senare för sniå- skolan), omkr. 24 tinin~ar i veckan.
Lön enligt lag.
Ansökningshand- lingar (afven läkarebetyg) tordeiföre den 15 nov.
insändas till skolans föreståndarinna.
t b 6 + + + + t + 4: Kuinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga i: 4 .+ upplysningar genom + 8 Förbundets Byrå,: Sprid Veckotidningen D A GNY1 4 4 ..
1 Sju práktiga iifventyrsböeker för barn o. ungdom.
, Berättelse för barii och ungdom.
Tsarens kurire, tt efter Juies verne, f Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samling af Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris (75 öre.
Berättelse för barn, ch mgdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratiq- ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad; Pris 75 öre.
l I KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
l Qen hemlighetsfulla Ön.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
1 b S p r i d Dagny!
l välförsedd parfymhandel samt direkt fran, G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; i.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
Erhalles i hvarje - - - u lif Hoflei 3 HVIT SLAFHAND enumerera på posten eller tel. Ö.
3275 p i Pris 7; 50.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
il1ustr.-af Nils Rodenstamska S kolan, Hudiksvall.
H usmoderskilars: konservering, matlagning, bakning &lt;lad- och linnesöm, vafnad (enkel och konstvafnad), Iadeipla; tik m. m. samt 816jdlBararJnnekurs börja den 20 januari på begäran.
M ' S Curtismottagt m unga damer, som ör Mönstertidningen ska lära engelska.
Mildt, hals (samt klimat.
Moderat pris.
Refc Pris 3.50 pr ar, 12 häften.
Lös- renser.
Prospekt.
Monplaisir College, immer 30 öre.
Innehåller mön- Paington on Sea, Devon, England.
: r till broderier, vafnader, läder- astik, gyllenläder, drifning i me- Il, målning på porslin, tra, m. m. OBS, Prenu tiieranter få begära mönster.
Äldre årgångar realiseras.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., A Fredrika Bremer-Förbundt Stockholm.
finnas anmälda lektionsgifvare, in Filial: Haparanda.
utländska, hushillsbitraden G. o. A. MEUKO W. och olika slag, barnfröknar, kontorsbi träden, gymnaster m. m.
Se Mottagningstid kl. 12 - 4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock holm.
Regeringsgatan 42 Allrn.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 6: STOCKHOLM --.
&lt;.A onstslojden i Hemmet.
renurnerera på D A G N V!
- BremermFörbundet - - P Dagens nummer OnnehHllerx ofmarks Möbelmagasin - - - Mast svensk tillverkning.
HANNA HEDST~~QMS Pälsvaruaffären Rdntillverhning, 72 Stora Badstugatal Stockholm.
Allm.
Tel. 201 52.
77 Drottninggatan 77 T.
264 29.
Anders Andersson.
Annonsera i DAGNYI Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54, kstel.
27.62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Allrn.
tel. 48 1t * edrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunnelgat.
25 Rikstei.
68 98.
Prenumeration Allm.
tel. 82 11.
- Skol koksliiraaf nnekurs börjar den 20 augusti.
Frospek England E!
Fredrika P Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stitin Quint.)
ordf. i den danska nationalkommittén för bekämpande af den 21 hvita slafhandeln.
ofversättning från danskan.
A.-B.
Hiertas bokförlag.
Berittelse för barn Nybyggarna i Kanada.
och ungdom.
Rear- betning efter Ka~ten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 berattelser Sagor och af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 73 öre Erh3lles i hvarje bokhandel eller direkt frail Af AXEL LILJEFALK, -, ise Ganner, 304 sidor, I arss son.
- 1 [q I Guldslottets Rosengårdar.
t Mu utkommet: c [Charles Hjalten bland hjältar " ";; m;;;;; G. Gordons och stordåd, Wirens utsökta PARFYMER, eleganta damers förtjusning.
1 g Par~ivde Sagogrottan i Sagoskogen.
,, FiDrsta-Eiammarupplosningen och vår röstrattsfriiga.
Kvinnorna och förvarfsarbetet.
FiDradlande folknöjen.
Af Fanny Ekensthza.
Ett " skal ".
Af E.
P. Svenskarafes lynne.
Af Lydia Wahlström.
Kvindernes Kökken.
Af E. W. P.
Signe Engström: Utanför.
Rec.
af Maria ~ i e c ~ - M i M c i =.
- Carl Svenson-Graner: Skogsbergo by.
Rec.
af Anlm fIar / m.
Notiser.
Föreningsmeddelanden.
sker närmaste postanstalt eller bokhandel.
b
