# ID: svediakorp-per517
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,840
# sentences: 916
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGIFVEN GENOM N: r 4 2 -.
I S t o c k h o l m d e n.
1 9 Oktober 1911.
-- p Prenumer~itionspris: H h. kr.
r: 50 aln ii.
kr.
2: 50 81,,, ..,,,, ..,, I: = Minammer lo Prenumaatlon sker &amp; vii1 I landsorten som I Stockholm i agrmaste postanstalt eller bok- handel.
.
MOIV, FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF FÖRENINGEN DAGNY.
I Redaktion: Mästersamuelsgatan 51. m tr. Telefoner: I Redaktör o. ansvarig utgifvare: (e L L EN K L E MA N. Alim.
63 53.
Rlb- l22 85.
Mottagnlngstld: kl. 11-12.
Utglfningstld hvarje torsdag.
Sthlm 1911, P. Englunds B o b.
- nooonnoooooonoonnnoooonoooonononnnooooo T atten Expedition och ~nnonskont&amp; IS 8re per mm.
Enkel spaltbredd 59 mm.
Miistersamuelsgatan 51, m t. Marginalannons under texten II mm: s hajd per gPng 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 #, 20 ggr 20 Ole, SO gr 25? / O.
.
Post- och telegrafadreu: Annons Mr vari 4nl9mnid senast mindag f. m. '
DAGNY, Stockholm.
- ' -.
mellan den 27 och 28 aug.
afled syster Estrid Rodhe i sitt ~tockholmshek å ~ r e d n k a - Bremer-Förbundets sjuksköterskebyrå.
Döden kom un- d.er sömnen,.
barmhärtigt och stilla, förorsakad af hjärt- förlamning.
.
Den oväntade underrättelsen om Estrid Rodhes bort- gång vickte djup förstämning i den stora krets af man-.
niskor, med hvilka hon under sitt, verksamma.
lif kom-.
mit i beröring.
Sarskildt bland svenska ' sjukskötersk&amp;, för hvilka Estrid Rodhe varit en .förkämpe och en den vackraste förebild, föll sorgen tung.
Oemotståndligt frågar man.
hvarför?
~ " a r f &amp; just hon?
Sorgen ar svår att bara, saknaden.
oerhördt bit- ter, men ingen annan än Han, som kallade henne bort, kan gifva oss svar.
Estrid Rodhe.
föddes den 16 mars 1877 och var dotter till.
biskopen i Göteborgs stift ' E,.
H. Rodhe och hans maka Elisabeth Rodhe, född Bruhn.
Tidigt visade sig Estrid Rodhes håg för ett verk- samt och arbetsfylldt lif.
1897 började hon deltaga i sjuk- vårdsarbete, och detta blef sedan hennes lifs mål och innehåll.
Med hela sin sjal gick hon upp i sitt kall.
En kamrat, som hade tillfälle att g e akt på henne un- der de år hon tjänstgjorde å Allmänna Sahlgrenska 1
de ord: " Ingen k a n arbeta så intensivt som syster Estrid.
Vi fatta ej hur hon håller ut. "
Betecknande äro också de rader Estrid Rodhe vid samma tidpunkt skref till en van: " Det dar ' enten-eller ' passar mig; jag tycker om att grafva ner mig i mitt arbete många meter under ytan; sedan flyga ut på färd midt in i myllrande, lefvande lifvet.
Det håller en vaken 0th varm. "
Nar hon efter sju år af detta trägna ansvars- fulla lif talar om att hon behöfver " andas ut " och fördenskull ämnar anhålla om ett års tjänstledighet, säger hon samtidigt: " Arbete älskar jag och kan ej undvara ens under hvilotiden, det känner jag. "
Under detta tjänstledighetsår var det, som hon bands vid Svensk Sjukskötersketidning, och som redak- tör för densamma verkade hon sedan med outtröttlig energi, med gladjefylldt intresse.
Men fastan Estrid Rodhe gaf sig i sitt arbete som ingen annan - antingen detta gällde den direkta eller indirekta sjukvarden - räckte dock hennes entusiasm till afven för andra omraden.
Med sin klara blick och sin vakna intelligens såg hon tingen i deras rat- ta proportioner.
Hvilka traffande och öfverraskande omdömen kunde hon ej afgifva och detta afven angå- ende sådana saker och företeelser, som man tänkte sig ligga långt från hennes egentliga intressesfär.
Fritiden mellan de langa arbetsperioderna tillbrin- gades antingen lugn och hvila i familjekretsen A biskopsgården Björkeris vid Kungsbacka eller också realiserades någon länge drömd resplan.
Estrid Rohdes hela l i k a g gick fram i ljus och sol, aldrig kastade skuggor sitt dunkel daröfver.
Var det kanske därför hon kunde gifva s 5 mycket åt sin omgifning!
Med den stora mänskliga godhet, som präglade alla hennes ord och handlingar, omfattade hon dem som hos henne sökte förståelse.
Med öd- mjuk anspråkslöshet gaf hon af sin fasta, varma tro, sin sunda, starka glädje.
För flera år sedan skref Estrid Rodhe i ett bref på tal om sjukdom och arbetsoförmAga: " Det ar ingenting i lifvet jag så fruktar som den dagen, d i det skall heta att jag är utestangd från arbete. "
Om hon fått lefva skulle - efter allt att döma - hälsans dagar för henne varit räknade.
Hennes stilla död blef dar- för icke endast den ljusa afslutningen på hennes so- liga lefnadsdag, utan äfven befrielse från hvad hon mest fruktade.
Hvad.
är berättigadt i kvinnans strihfvan efter politiskt inflytande?
(En analys och ett förslag af B. O.) A tt våga ett mera allmänt omdöme om fiiljderna af röstrattskongressen för den svenska kvinnorördscn torde ännu vara för tidigt.
Däremot ar det uppenbart, att man redan nu kan peka p2 en del frukter af allianseris besök - somliga förtitsedda, andra ovantade.
Tili d&amp; se- nare slaget får val räknas den broschyr, hvars titei iases har ofvan.
Filrfattarcn anger uitryckligen, att det stora kviniiom6tet på försommaren tvungit honom broschyre et^ ar omisskaniieligen fluten ur manlig penna) att tt.
stAIl- ning till det feminina krafvet på politiskt inflytande.
&amp; t heter om den internationella kongressen, som egendomligt nog benämnes kvinno r i k s d a g: " Genom den stora stil, hvari dess B6rhandlingar förts, och de betydande person- ligheter, som dar upptradt, har den tvifvelsutan i högst afsevard grad piverkat den allmänna opinionen.
Och i en framtid, närmare eller mera aflagsen, skall dess arbete med all visshet bara frukt, mahanda ej blott H Sverige utan i hela världen.
Man kan svarligen värja sig för del.
intrycket, att hvad som framföres i en sadan fornr ej barx falla resultatlöst till marken ".
Det erkännande, som fncd dessa ord kommer rösträttskong~essen till del, ar j11 gan- ska of6rbehallsamt.
Och den höfviska ton, hvarmtd se- nare afven kritiken öfver det kvinnliga röstrattskrafvet fram- ' Lina &amp; dIberg.
Annonsera i Dagny!
- O föres, harmonierar fullständigt härmed.
, Frilgan om kvinnorna äro l i k a berättigad2 SO= miiz- nenn a# deltaga i den politiska makten besvarar fönfatta.
ren n e k a n d e.
De utat arbetande kvinnorna ville hax; gärna medge rostratt, om möjlighet funnes att för dem stifta un- dantagslagar, men det stora flertalet kvinnor, som ha sitt arbete förlagdt till hemmen och Bivars feminina stib$ktt- vism far utveckla sig utan att tuktas af t t ordnad '; Eiis- varfsarbeb uppfostrande inverkan, kunna icke utan bc- tänkliga samhallsvådor slappas fram till valilmorna.
Längre fram i broschyren heter det visserligen, " att kvi~r- norördsen smhingom kommer att utöfva inverkari p % l-ida kvinnokönet och detta i riktning mot vidgade vyer och cri sundare uppfattning om sin egen ställning och q ?giTtW.
Härur drar dock icke forfattaren några slutsatser on.
m möjligen ' kommande politisk mognad för h e d L m. '
i m r n z.
Hur kontrasterar ej denna uppfattning m&amp; en annan, soxii i våras motionsvis framfördes i Första kamanarm, dh hr Alb.
Bergström yrkade på politisk rösbatP At sjalfförsör- jande kvinnor och g i f t a m ö d r a r. Broschyrförfattaren vill emellertid pa sitt sitt vindicera plats i politiken för de specifikt kvinnliga synpuliktcrna, livilkas berättigande i lagstiftningsarbetet harr erl; anrier och betecknar som " sanningskarnan " i den kvinnliga röst- rattsrörelsen.
" Kan fiagot sa själfullt som Selma Lager- Iöfs anferade ligga helt vid sidan af sanriinge~i, vara.
endast &amp; vackert misstag? "
- Hur skall det nu g5 till att ge kvinnma politiskt inflytande, da rsstratte~t ctilt- - - P.
juvel-,Ei&amp;ie~maljarbeten.
- D A V I D A N D E R S E N QD Comp.
HofJuveleraam.
4 F r e d s s a t a m.
.
.
.
-.
- Dans, Plastik och Calisthenics.
Allm.
Kungsh.
26 66.
Kungsholmsgatan 6.
Riks Kungsh.
2 85.
Elsa BjbKrnan, elev af Frfiken ELSE O. REIERSEN, teatern Köpenhamn.
Fru EMILIE WALBOM.
4, - - -.
-- - -- - - - -.
.
- -.
.- Balettmästarinna i Köpenhamn.
vid Kungl.
DAC ' NY jämt bör vara fornenad.
Jo, de skola beklädas med p o l i t i s k v a l b a r h e t a l l e n a!
Genom detta vis- serligen icke alldeles n y a men dock litet originella föhlag till lösning af frågani skulle staten i politiken1 tillgodogtk-a sig den kvinnliga mognaden och på samma gång skydda sig mot den likaledes kvinnliga omognaden.
Härmed an-, ser ' sig författaren ock ha gifvit kvinnan hvad kvinnan tillhiirer.
Utsikterna att L.
K: P.
R. skall andra sin program- paragraf i enlighet med denna tankegång torde emellertid vara ganska ringa.
Visserligai lakr det sig tankas, att mannen valde in en och annan kvinna i riksdagen, men huruvida dessa skutle lyckas göra sitf specifika inflytanr de gällande, blir.
en ananan fråga.
Kvinnor med erfaren- het från lagstiftande fönamlingar intyga, att det ofta stäl- ler sig kinkigt nog att vinna gehör f&amp; ' 9kvinnofrågor ", och näppeligen torde detta blifva lättare under franvaron af kvinnlig väljarkår.
Ett försolk att endast genom val- barhet trygga det kvinnliga inflytandet skulle sannolikt visa sig skäligen ändamålslöst och detta afven på den grund, att i vart " proportionella " land kvinnorna - de samvetsgranna kvinnorna - skulle då de valdes ukslu; tande af min, om de 6fver hufvud taget valdes alls, kan- na sig mera representera sitt parti ' an sin kvinnlighet.
De många kvinnorna ut öfver landet finge ock afstå från den uppfostran till vidgade synpunkter och ökad allmänanda, som ett inkallande till delaktighet i edet pditiska ansvaret skulle medföra.
: Man måste nämligen komma ihåg, att i stort sedt politiskt intresse icke kan begäras af dem, som sakna politiska rättigheter, och i följd daraf politisk uppfostran.
Detta hindrar emellertid icke att saval staten som den vanlottade befoilknin~gsgruppen sjafi kunna ha gagn af att ur hittills vildla marker skapas fram en pob litisk nyodling.
A. Th.
De turkiska kvinnorna och politiken.
.
Under ofvanstående rubrik har Dagens Nyheters London- korrespondent i tidningens nummer af den 14 dennes en uppse- endeväckande skildring af de turkiska kvinnornas deltagande i sitt lands genom det utbrutna kriget svåra läge, af deras flammande fosterlandskärlek, deras uppoffringsförmåga och deras uppträdande som agitatorer.
Förnäma damer lära ha offrat sina juveler och sin förmögenhet till förman för krigskassan, och ledarna af den moderna kvinnorörelsen ha i folkets åsyn rifvit sina slöjor i styc- ken och talat på öppen gata.
Det är en miss Helen Willmans nyligen anländ fran Konstantinopel till London, som lämnat stoff till artikeln, ur hvilken vi aftrycka följande: 1 ngen skulle kunnlt tro att det var möjligt.
Denna veka, litet indolenta haremsdam, som vi hört s % mycket mik- tiga uppgifter om, visar sig plötsligt som en blodfull och energisk agitator, som tar vid dar de stridande po- litikernas krafter slappt taget.
Och i stallet för att vac- ka förargelse ha kvinnorna skördat beundran.
Deras flam- mande upprop, som spridts öfver hela landet, ha tandt fdkets hat och väckt deras sydländska entusiasm.
Då 483 jag lämnade Konstantinopel för 8 dagar sedan gick det en hänförelse öfver Turkiet, som ' brusade emot en som en faniar.
Den turkiska regeringen har .nog nu upptackt att kvinnorna ha en uppgift såväl som mannen, och till och med om ~ndervi~nin~sministern Hekki bej, som ä r en van af kvinnans rösträtt, afgår, skall kvinnorörelsen säkert an- då &amp; varma vänner i landets styrelse.
Min sagesman förklarar för mig att hela Europa tycks ha en galen uppfattning af det moderna Turkiet och ' sar- skildt af kvinnornas stallning i landet.
Turken ar icke den brutala best som man vanligen gilr honom till, och kvinnorna äro helt dika mot hvad vi förestalla oss.
Det- ta sammanfaller med några inst ' ruktiva upplysningar af Eveline Mitford, som .i våras publicerades ' i Sunday Times.
Har skildras turken som en älskvärd och frikostig äkta man, som behandlar sin hustru med utsökt ridderlighet och aldrig bes6ker henne utan hennes samtycke.
Till och med i de lägre samhallsklasserna ha kvinnorna det i regel bättre stalldt an deras västeuropeiska systrar.
- Men suckar då icke landet under pdygamient?
Min sagesman svarade: Polygamien a; icke s å utbredd.
som man i allman- het tror.
Lagen tillåter visserligen en man att ha flera hustrulr, men det ar mycket få som ha råd.
till en sådan lyx, ty hvarje hustru har rätt att fordra en egen bostad och sarskilcit underhåll.
Dessutom strafvar turken efter att bli ansedd som staende p&amp; samma utvecklingsgrad s d n viisterlanningen och han vet mycket val att polygamien härvid skulte vara till hinders för honom.
Men manggiftet hämmas kanske mest af kvinnans enormit starka juridiska stallning.
Hennes bostad och.
un- derhåll äro hennes oinskrankta egendom, till .. och.
med om hon blir skild från mannen, hvilket.
ingalunda.
ar ovanligt.
Om hustrun har egen fölrmölgenhet förblir den likaledes hennes oinskrankta egendom, öfver hviilkm hoa fritt kan disponera både före och efter sin döld.
Hon kan väcka åtal mot sin man, liksom han mot henne.
Det belopp som utgör hennes .underhåll kan hon.
använda som hoa vill, och mannen har ingen ratt att fordra rä- kenskap af henne.
Skulle hustrun dö innan barnen äro.
vuxna, lägges deras uppfostran i handerna pB hennes kvinnliga släktingar, af hvilka hennes mor kommer fölrst i betraktande.
Mannen maste.
sörja för hustrulns och sina barns underhall i föYrhMlande till sin ekonaniska stall- ning.
Vi läsa hos oss om olyckliga kvinnor som sitta med sina små oförsörjda barn, till hvilkas underhåll man- nen icke bidrager med e t t öre.
Sadant skulle vara otank- bart i det ociviliserade Turkiet.
En helt ny tid har brutit in därnere utan att Vaeteu- ropa märkt stort mera af den an den storpolitiska mani- festationen.
Hela landet ar reformeradt, och detta gäller cckså om harem.
Den turkiska kvinnan har s&amp; småning- om blifvit ganska upplyst.
Under de senaste 15 åren har hon lart att läsa och skrifva, och stora högskolor fin- nas nu i flera af landets stader.
Den amerikanska doL torn Mary Mills Patrick har särskildt bedrifvit ett fram- giingsrikt upplysningsarbete i Turkiet.
Hon ar ledare af ett stosrt kvinnoinstitut, som1 besekes af ryska, grekiska,,
- -.
- -.
-.
bulgariska, syriska, rumaniska och turkiska flickor.
Det nya universitetet i Konstantinopel, som officiellt uppratta- des för nagra å r.
sedan, existerar egentligen ännu endast på papperet.
Den senaste rapporten från undervisningsdeparternen- tet visar att det finns 1,419 turkiska förberedande skolor för unga flickor med ett sammanlagdt elevantal af 171,526.
Dessutom rakna samskodorna 130,000 kvindiga elever.
Nominellt rader skoltvång för bade gossar och flickor, och hvad undervisning beträffar ar det fråga om humvi- da icke Turkiet står &amp; er Italien, som fortfarande m %te medge att 25 procent af befolkningen hvarken.
kunna 1a- sa eller skrifva.
De flesta af de turkiska skolorna äro sa- kert också bättre an katolikernas anstalter i Italien.
Det ar knappast sa välkänd4 som det borde vara hvil- ken enastående roll kvinnorna spelade i den senaste re- volutionen.
Ja, hade de icke hinnits, skulle Turkiet ma- handa i dag icke haft konstitution: &amp; skaffade pengar och verkade som hemliga agenter för de ledande frisin- nade politikerna.
I dinga fall nådde deras känselspröt anda in i den röda sultanens palats, och de af dem som blefvo upptäckta fingo lida svara straff tills den nya regimen var införd.
Främst i kvinnot6relsen.
stå sådana danier som Halideh Salih, som ar en talangfull förfat- tarinna och medlem af pressföreningen, Refad, som bil- dat en kommitté för spridande af litteratur om modern politik, och Ermine Hanen, som ar en glödande agitator för demokratiska idéer.
- Och ni menar att de turkiska kvinnorna nu ha tagit vid dar de slutade under revolutionstiderna?
- Jag vet att de ha det, svarar miss Willmans, jag har sett det med mina egna ögon.
Da jag reste från Konstantinoppl, var agitati,onen i full gång.
Tidningarna innehlöllo dagligen listor pA bidrag till kvinnornas na- tionalinsamling, och det hö-11s en mängd möten med kvin- nor som talare.
Nigot sådant skulle ha varit alldeles otänkbart för nagra Ar sedan.
Om telegrafen en vacker dag berattar att turkarna ha öfvervunnit de inre politis- ka stridigheterna och samlat.
sig till ett fruktbärande natio- nellt samarbete, då vågar jag med säkerhet pastå att detta resultat hufvudsakiigen beror pA kvinnornas agitation och den entusiasm deras patriotiska vädjan väckt öfver hela landet.
Folket ar sjukt, det ar sant, men kriget kan latt bli den feber som drifver sjukd.omen ut ur kroppen.
* prenumerant skaffad af hvar och en af tidningens nuvarande prenumeranter fördubblar ' med ens upplagan.
tal, F örr, och det för icke så lange sen, voro viinneroa af K.
P.
R. rätt vana vid förlö,jligande, vid hiin- skratt; numera torde detta icke ofta förekomma, utom af mycket litet vidsynta personer och i mycket inskraskta kretsar.
Men savidt jag kan förstå, har ett T ö r i ö j l i- g a n d e ingen god verkan på sinne och karaktär, hvas- ken hos den utöfvande eller den mottagande partcn, och ett h a n s k r a t t ar ingen välgörande glädtighet.
Ett be- friande skratt blir det däremot, nar en p m o b med ' numo- ristisk syn.
pli tingen förstår att sammanstalla en moi- ståndares argurneril, där dessa äro sins emellan ohiiilha- ra, och framhålla dem1 till påseende med godt humör, utan bitterhet men med knifskarp ironi.
I detta afseende ar ett tal af Reverend Marie Jennay, hållet i London ritt nyligen, oiifva-traffligt lustigt, och jag skulle ' aska att dct Atergafs i ni e x t e n s o, med alla roande poänger behö- rigen påpekade.
Men som detta af utrymmesskäl icke är möijligt, tillåter jag mig att återge ett par smärre afdelniil- gar af den amerikanska prästens röstrattstal, däri hon framdrager a l l a de argument m o t K.
P.
R. som anti- suffragisterna anlita, talande sjalf som anti.
Under afdelningen " argumenter ", säger hon: " Mitt första argument mot K.
P.
R. ar detta.
G i n.
nor skulle icke begagna sig af sin rösträtt, om de ägde den, sa hvad skulle det tjäna till att ge dem den?
Mitt andra argument ar motsvarande: Om kvinnor agdc rösträtt, skulle de öfvergifva sina.
män och försum-.
ma sina hem.
Men, säger ni måhända, valförr2h1irb .. gama ske ju blott en gång om aret?
*) Ja, mina vänner9 men jag känner kvinmna, de äro vanedjur.
Ox 3i 211 gAng orn Aret ger dem tilltrade till vallokalerna skola de stindigt söka sig dit.
Och, haren vidare, jag har sammanstallt mim argii- ment i kupletter, tv$ och tvi, så att I mån kunna välja.
Min andra anti-rösträttskuplett är: Kvinnor skoh rBsta alldeles som sina man, SA att deras röster blott skulle för- dubbla det existerande antalet.
Tron I på det?
XIvarcm icke s&amp; hören: Kvinnorna skulle vara af olika tanke med sina man.
Det skulle bli tvister inom familjerna, soni ledde till skilsmässor.
Tron på skikmassorna?
Min tredje anti-rcetrattskuplett ar: Kvinnor arc ung- lar.
Mariga man hafva sagt mig, att jag ar er1 aiigd, och min instinkt leder mig att tro att de ha riitt.
Men om I icke skullen gilla detta argument, finns det ett: an- nat: Kvinnor äro lätt depraverade.
Skulle de f A röstritt, kunde deras röster köpas, och ett element af korruption på det sättet inkomma i vart nationella lif.
Betanken Eder, innan det blir för sent.
Min fjärde anti-röstrattskuplett ar: Kvinnor fi ' rstf ickc politik.
Naturligtvis första a l l a m a n att rösta ratt, hvad och hurudana de än äro, men i n g e n k v i II rt a förstir att rästa, hvad och hurudan hon an ar.
Eller ocksa kan man säga: Om kvinnor skulle f A röstratt, skui- le de snabbt bemäktiga sig väldet öfver det politiska nia- skineriet och hastigt tillägna sig makt öfver det ofieritliga.
O) En g h g om året i Förenta staterna, i Sverige hvart tredje iir.
- Och hvad skulle det då bli af kulturens framsteg ge- nom åldrarna, - mannens framsteg, som mannen arbetat för?
De skulle ramla som ett korthus.
är den 6: te af Nordamerikas För- Min femte anti-röstrattskuplett ar: Kvinnor kunnla icke --- Kalifornien - * organisera, d e t f i n n s i n g e n s a m ~ m a n h å l l - enta Stater, som beviljar sina Kvinnor.
rösträtt.
: - * h n i ii g b l a n d k v i n n o r n a.
Icke ens tvanne kvinnor Det just nyss anlända oktoberhäftet af J u s S u f - kanna vara vänner, kvinnor äro kattor.
Eller också så.
f r a g i i lämnar i fetstil främst på första sidan med-.
har: 01-11 kvinnor skulle få rösträtt, skulle alla min hålla delande o m denna nya rösträttsseger i Amerika.
Nar- samman åt ena sidan och a l l a k v i n n o r å den andra mare detaljer saknas; hvad man vet ar att.
frågan och hur skulle det då gå?
afgjorts g.en0.m referendum den 10 oktober.
Min sista anti-röstrattskuplett ar: Det betyder alls in- genting att ha rösträtt, mannen saga mig att det ej ar värdt att bråka därom.
O&amp; så heter det: Det är röst-.
D e Gamlas ratten, som ger den enskilde medborgaren värdighet och Inakt.
Det ar rcstratten, som gör mannen öfverlagsen östens första stora festlighet i ~tockholm, ~ e Gam- * las Dag, har nu gått af stapeln, och- den danslyst- kvi~iilan, och hur skulle en kvinna med rösträtt kbana se upp till s ' jn nian?
Är det så, har hon ju \ alls ingenting na hufvudstaden har haft det dubbla nöjet att dansa ei-.
ter Pinets musik - och dansa " för v2lgörand.e andamiil ".
att se upp till. "
Kommilterade för festligheterna hade lagt ned mycket Och sedan hennes komiska satt att begagna den så arbete för att 5stadk.mma ett så rikt och lockande pro- otaliga gånger använda och uttröskade frasen: " Kvin- gram som möjligt, Utom de vanliga basarnöjena med otaliga fö~rsaljningsstånd o. d. jämte den aktuella sevärd- nans plats ar i hemmet. ' '
" Jag fick en gång en ny idé ", säger hon, alltjämt heten: den iiterfunna och af berömd målare restauifierade anti-parodierande.
" Den rann upp hos mig en natt och " Måna Lysa ", fick man på Cirkus se vackra uppvis- ningar af gymnaster samt våra välkända folkdansare från väckte mig med en schock, som gaf mig hufvudvark.
skansen.
I rlasseibackens Mohriska kafé spelades ett par Och min idé ar: ' kvimans plats ar i hemimet. '
Nutids- smA enaktare af tränade amatörer.
och i Hasselbackens mänskor hafva måhända ej lätt att genast fatta den, men festvåning upjxkattades det utmärkta cabaretprogrammet jag ber Eder, tanken därpå, I skolen finna den s i prak- lifligt af den talrika publiken, bland hvilka flera af de kungli- tisk.
Suffragisterna säga ju, att alla de mindrel industrierna ga personerna märktes.
Ur programmet kan sarskildt nain- nas Anna Norries framförande af visan om Mor Brita - fråntagits hemmen, man bakar, man spinner, man vafver inom parentes sagdt, det enda som1 på något satt syf- ej mera, men jag säger, att detta ej ar något skal.
Jag tade på ' festens orsak och andamåll., - hr Eriksons dråp- säger: må kvinnan stanna kvar i hemmet.
En sak haf- liga imitationer af åtskilliga af vara mest ' kända skådespe- va sutfragisterna förgiitit, en stor mans uppfinning af lare samt n5gra utmärkt vackra sångnummer af doktor telefonen har .fört denna in i hemmet, jag säger: må Hubinette och en ung basbaryton, Conny Molin .. Och så .har nu De Gamlas Dag varit och farit.
För kvinnan stanna i hemmet och skölta telefonen! "
dem som dansat och roat sig ar den nu blott ett minne, Ellen Wester.
men för de gamla, fattiga, dem för hvilka den var igång- satt skall den lämna kvar en mera reell behållning, som skall kunna göra deras tillvaro lite ljusare - och detta bör jul kunna försona oss med faktum, att människorna vilja roa sig, om de skola göra godt.
A.
H-,n.
Hurra för Kalifornien! '
Dag.
H Damhandske n * __ .-_.
-. --, af glacéläder.
--. -- .....
_ .. - * .,,-.,- " ----, -., " ..,, - .. -. -- .- - .-w-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s.
.
.
.
.
.
&lt; I.
.
.
m..
......
.
.
.
.
I n,.
......
...... * -- d A,-B, NORDISKA K med uppstickade sömmar.
Alia farger.
Alla farger.
Kr.
I: 95.
STUREPLAN - REGERINGSGATAN.
M&amp;stersamaelsgatan 37, 1 tr., hörnet af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P ä 1s v a t. a P.
Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
Allm.
tel. 115 85.
Rikstel.
Norrm.
241. al&amp; glacelader: Kr.
2: 50..
.
Dansandervisning, ~iddaregatan 17, % tr., börjar för Skolungdom den 18, för Aldre den 20 Okt.
Anmäl- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m.
Riks Ost.
27.
Allm.
Ost.
2 86..
m Adele Callmén, Lärarinna i dans och plastik.
Medvetet och omedvetet.
är n2got mer än blott en seger för Ögonblicket.
En kroppslig fardighet vinnes först gen.om ansträngning och fäktade älsklingssatser med att åberopa just de den fök- stockade kälkborgerlighetens husregler, som han med sina iilsklingssatser högtidligen och uttryckligen.
aflyst.
Är då hans förut betygade idealism falsk?
Visst icke.
Den finns verkligen hos hono,m inen blott pil hans med- vetan,des höjdpunkter.
I hans reala känslor och omed- vetna tankevanor gör den sig icke gällande.
I det d.agliga lifvet är det sa mycket, som förlöper omedvetet.
Under gaendet tänker den vuxna, ej ofärdiga mhniskan ej pa hvarje steg, utom da hon har att våga ett språng, eller då hon vet sig gå på farlig ' t.
osäker moark.
Så är det också på sj~lslifvets område.
Själens ställning och rörelser grunda sig pa en mångfald af omdömesak- ter, som väl kurma vara eller bli medvetna men ej b e höfva bli det.
En sådan mekanism är i själfva verket oumbärlig för lifvets fortgang.
Utan den skulle man ingenstädes komna.
Hos idealisten rör sig i ifrågavarande fall omdomiets mekanism i verkligheten oberoende af innehållet i hans medvetet uppnådda och omfattade betraktelsesätt.
O&amp;- mesmekanismen har utbildats hos homm under andra förutsättningar.
Den har han inlart i hvardagsverklighe- tens jordbundna värld.
Sedan har han kommit fram till ideal, som ej funnos till där.
Detta vet han, men han vet ej, att så mycket af hans känslor, omdihmen och hand- lingssätt änhu rör sig i de gamla föreställningarnas ba- nor.
Han går obekymrad fram.
Så kommer från ovän- tadt håll ett kraf på en i lifvet bevisad trohet mot idea- let.
Det kan handa, att personen i fraga da sjalf ser sin brist p i följdriktighet och bedröfvas öfver den.
Meno det kan också hända, att han icke ser den.
Nybörjaren i geometri har ibland svart för att demonstrera en georne trisk sats - fast han, verkligen förstått beviset - om fi- guren uppritas annorlunda än i läroboken.
Det ser så olika ut.
Han känner ej igen sig.
En liknande svårig- het kan idealisten ha att tillämpa sina ideal p2 det enskil- da fall, som just möter honom i hans eget lif.
Darför kan han, utan att vara falsk, i sin bestörtning helt en- kelt förklara den irakade ideella skulden.
för obefintlig, då han intet ' har att gälda den med i den stund, dten göres gällande.
I en dunkel känsla af otrygghet griper han instinktlikt efter och förskansar sig bakom de af- balkningar, som g6ra kälkborgarens fålla trygg att vis- tas i. Obegripen erfarenhet är ingen erfarenhet och lämnar ingen behallning.
Men den, som i ett icke höll profvet, emedan hans omedvetna lifs mekanism där icke stod i förbindelse med hans medvetna li,fs ideal, är därför icke en sådan, som medvetet sviker.
I hvarjc eller nästan h a r - je fullt medveten afgiöIrelse hiller han kanske profvet och går från seger till seger.
Och hvarje saldan kraftspänning sviras det eljest sa lätt inträdande ftirhilllandet, att man i sitt aktiva lif, där det omedvetna alltid har och måste ha stort rum, uppträder icke som anhängare utan som vedersakare af sin egen ideala tro.
Så utvecklar sig den till syftet ärlige.
Ofverensstäm- melsen mellan det medvetna och omedvetna blir stö ' rre och större.
En inkonsekvens så skärande bjärt som den, han tidigare kunnat visa, blir småningom .mer och mer ' osannolik och slutligen omöjlig.
Ingen frestelse bär i sig en sådan förstörelsens möj- lighet som frestelsen till moralisk förtviflan.
Den kan koinrna frå.n det, man ser hos sig själf, men också från hvad man ser hos andra.
Den kan snärja lika farligt genom intrycket af den bästes ofullkomlighet som genom inbycket af den sämstes ondska.
Asynen af det rena upp- såtets vanmakt till lifstillämpning på en för betraktaren vasentlig punkt, åsynen af den relig ' ifjst fi;.
; rfilnade sedliga insiktens underliga blindhet för det närmast liggande kan vara en öfverväldigand,e frestelse till fö~rtviflan.
' Hyckleriets anblick är icke tillnärmelsevis en så skarp och lifsfarligt sargande stötesten som denna.
Hyckleriet är härmning, men här är akthet och dock.
.
.
Den enda möjliga för-.
k.laringen tycks vara den hjärtisande: Det ideella solm så- dant är lifsodugiigt.
Men d d finns en annan,: Idealet har lifskraft, men det h a r sa många lager att genomtränga, innan det kan göra sig gällande.
Mima Boreiius.
.
.
Litteratur.
Vi och våra blommor.
En bok om prydnads- växterna inne och ute af C.
A.
M. Lindman.
Haft.
II.
Att de antaganden och förvantrhgar till hvilka första haltet af ofvanstående arbete gåfvo anledning, hvarken vor0 f&amp;- hög4 stä,klda eller förhastade, visar det nu ut.
komna andra.
Liksom man ofta redan i ouvertyren, ehu- ru m e r sammanträngdt och kort, urskiljer ett musikverks förnämsta motiv, så anade man - med rätta - att föirsta haitet af " Vi och våra blommor " var en i stort gifven exposé af ledande idéer, som sedan detaljerade och preci- serade skulle utvecklas.
Att så är förhållandet därom vittnar den 111.1 fortsatta ilngiiende behanldlingen af J o, r d- m &amp; n o c h b e v a t t n i n g, ovanligt lärorik och askad- lig genlom de praktiska exempel, som illustrera de prin- cipiella råden.
Här framtår den på detta område säll- synta f6reningen af vetengkaplig insikt, klar framställning och praktisk erfarenhet.
.
D A G N Y 457 Marie Antoinettes vänner; Häftets nästa kapitel ger god och sakkunnig ledning vid val och odling af B l o m m a ii d e b u s k a r o, c h t r a d. ed anledning af utgifvandet af prinsessan de Lam- Tidpunkten härför ar ocksa synnerligen val vald, då just balles memoarer, innehöll för nagon tid sedan ett af huf- ' hösten ar ratta tiden för trädgardeils planering och dar- med i samband stående plantering af inAn@riga växter, vudstadsbladen en nog så intressant artikel om denna Marie Antoinettes olyckliga van.
vedartade såväl som örtartade.
Följande kapitel behandlar L i l j ol r.
Dessa prakt- Om man far tro.
en nyare, pA omfattande arkivstudier blommors v ' ärde - i trädgardar och trädgardsböcker hos grundad skildring *) af Marie Antoinettes vänner, voro .oss alltför länge afglörndt - har professor Lindmans emellertid ett par däri fiirekomrnande uttryck tamiigen vil- estetiska blick liksom förut fru Sigrid Stjernswards * tillful- seledande.
Det synes mig kunna vara af intresse att gö- lo fångat.
Ocksa för dessa blommor infaller planterings- ra ett omnämnande daraf.
De omtalade personerna äro .tiden nu, väl egentligen i september; men; denna ovanligt s5 pass kända, att saken har en viss vikt.
Det framstall- milda höst torde kunna tillåta afven olktober.
des som ett faktum, att prinsessan de Lamballe rakade i Mellan botaniska och h~rtiku~tulrella lärdomar inströr mer an tioårig onåd på grund af den vänskap för M: me fölrf.
intressanta kulturhistoriska data.
Sadana kanblom- de Polignaq, som ' småningom " helt intog " drottningens stervannen.
ej få för många: först genom dem lär man hjärta.
Och hette det vidare - " denna onåd fortfor att att fullt förstå blommornas uppgift och insats i kuiltur- racka till 1789, d i emigrationen begynte och p r i n s e s-: utvecklingen.
s a n P o l i g ' n a c o t a c k s a m t l ä m n a d e sin kung- Dock ett par små anmärkningar, professor Lindman!
liga väninna, nar ställningen började synas ohålilbar ".
K ö r s b a r s b l o in m a n betecknar för japanerna ej " den ' Sarskildt detta sista yttrande kastar en så fördunklan- j~~ilgfruliga fagringen ", utan är symbolen för niagolt vida de skugga öfver m: me de Polignacs goda namn och ryk- betydelsefullare: den j a p a n s k a n a t i o n a l a n d a n, te, att hon så att saga ur grafven högt ropar på ratt- Yarnato Dainashi, hvars kärna ä&amp; r i d d. e r l il g h ' e t e n. visa.
Ej heller ar det l i l j a 11 (Lilium), utan.
s v a r d s l i l- I ofvan åberopade skildring af den unga drottningen j a II (Iris), soin upptagits i Bourbonernas vapen.
Fös- och alla de personer, som vid skilda perioder af.
hennes växlingen, soin har så gamla anor som frånl Shakspeares, lif tradde henne närmare, får man en god inblick, sar- ja ffi11 Cliaucers dagar, ar emellertid lätt förklarlig just skildt i hennes vänskapsförhållande till de båda hvarand-, genom det franska namnet F l e ii r-d e-l i s.
Har ar l i s, ra i så mycket olika gunstlingarna prinsessan de Lambal- lilja, e11 folketymologisk onibildniiig af l u c e i den äldre le och rn: ine de Polignac.
namnformen F 11 e u r-d e-l u c e, som i sin tur atergar på Helt visst kan det med sanning sagas, att sin tid F l e u r-d e-L o u i s.
Och detta namn uppstod enligt tra- gi r e f v i n n a 11 Polignac " helt intogs.
af drottningens ditionen då Ludvig V I I af Frankrike valde den violetta vänskap " och vice versa.
Men det ar att marka, att Ma- Iris (sibirica) till sköldemärke vid korstaget till Palestina.
rie .Antoinette, som .hade en verklig " culte de l ' amitié ", Mer talande än historiska uppgifter ar dock vapentiguren städse gaf sig helt At den hon älskade, åt prinsessan rsjälf, en stiliserad, men otvifvelaktig Iris.
de Lamballle, hennes första väninna, icke mindre an åt Af de i färgtryck förut utförda blommorna äro kan- m: me de Polligiiac.
Haraf uppstod en fös henne sjalf ske Kronsippan och Tigerliljan mest botaniskt trogna, pinsam konflikt, da hon i sitt hjärtas begär att göra ba- om ock Narcisserna och Rhododendron äro mer konst- da dae älskade vännerna full rättvisa måste så att saga marligt återgifna.
Hvad Tigerliljan betraffar, konstaterar öfverbjuda sig sjalf i vänskaps- och ynnestbevis mot dem man med glädje, att den utförts på svensk ateljé - Cen- bada.
Madame de Polignac, i saknad af all äMystnad traltryckeriets - och fullt uthärdar jamiörelse med de för egen del, var den minst fordrande af de två.
Hon {engelska bloinsterrqroduktionerna.
begärde för sin egen person ingenting annat an drottningens kärlek.
Alla de hedersbevis, som med Ellen orden streng.
Aren tillfii~llo henne o c h hennes make, i det denne slutli- gen upph ' öljdes till hertig och hon sjalf till de kungliga.
*) Se Widtsköfle tradgirdsböcker.
II.
Liljor.
barnens " gouve~ante ", vor0 henne snarare olagliga, sarskildt mottog hm den senare utmärkelsen som ett per- sonligt offer, blott af vänskap för drottningen.
Prinsessan de Lamballe, i likhet med henne mindre begafvad pA hufvudets vagnar an på hjärtats, var dai-e- mot mycket svag för hvarje ynnest mot henne sjalf eller mot hennes vänner, och var därtill i ytterlig grad svart- Prenumeration å D A G N Y sker såväl i sjuk om drottningens vänskap.
Med Aren an.gripen af en landsorten som.
i Stockholm å ' närmaste nervös retlighet, som gjorde henne ledsamt känslig för hvarje ofta, inbilladt Asidosättande, förorsakade honi med all sin erkännansvärda kärlek .för Marie Antoinette denna postanstalt eller bobhandel.
sin kungliga van ofta bekymmer och smärta, som hon M ' *) Jacqiies de la Faye: Aiiiitiés de Reine. '
. '
kunnat bespara henne.
Det ar troligt att Marie Antoinette, som förtärdes af atrå att bli ilskad för sin egen skull - " sa som hvarje annan kvinna af folket ", sade hon själf - på grund af dessa förhållanden kände sig mera dragen ii11 m: me de Polignac, men det kan dock aldrig bli tal olm någon direkt ona ' d för prinsessan de Lambal- le.
Tvärtom f6rdu.bblade drottningen sin uppmärksamhet och sitt hjärtas outtömliga godhet mot prinsessan, ehuru,.
hon icke kunde undgå att se dennas sma svagheter i de- ras rätta belysning.
Om prinsessan de Lamballe vid flera tillfallen drog sig tillbaka från hofvet, skedde detta dels för att vårda sin halsa vid olika badorter, dels b r att hvilla sina sjuka nerver hos sin älskade svärfader, herti- gen af Penthikvre.
Och om drottningen garna gaf hen- ne .önskad permission, var det emedan hon insåg, att det vore bättre för hennes eller för bådas sinneslugn.
Det var på drottningens begäran prinsessan skyndsamt beg ' af sig öfver gränsen för att sammanträffa med kungafamiljen, i händelse den planerade flykten hade lyckats.
.
Den miss- lyckades, och Marie Antoinette, hvilkens hår hvitnlat un- der den tvungna återfärden.
till Paris, sände då sin van- inna en ring, flätad af sitt hår, med inskriften: ' xblanchis par le malheur ".
Rädd att blottställa sin van för eventu: ella faror, be- slöt sig drottningen endast efter lang tvekan!
för att aterkalla prinsessan till hofvet.
Och ' prinsessan de Lamballe, som ett ögonblick sjalf tvekat, afri.dd af sina vamer, hörsam- made modigt kallelsen.
Nar h m sålunda atervande för att gå direkt i döiden - " i tigerns gap ", enligt ett ytt- randle ' af Marie Anbinette - var det ' icke från en1 tillfällig.
.
onad, och hvarken ' hon eller drohingen hade ens i drömmen kunnat ana det fasansfulla slut, som väntade henne.
Den senare hade eljest hellre sjalf lidit tio a g a r an att ha andats en enda stafvelse om sin önskan att ha henne i sin närhet.
Icke ens i det ' ögonblick, då den s. k. domaren framstallde sin fordran: svar att älska frihet och jämlikhet samt att hata kungen och drottningen - och hon; i sitt öra f a a m hviskningen: svar eller ni ar förlorad!
= fö ' rstod Louise af Savoyen, prinsessan af Lamballe, att hoa med sitt svar: jag skall svara den första eden; men icke den andra, det har jag ej hjarta till!
- fällde sin egen dödsdom.
Hennes vänskap kostade henne offret .af hem&amp;.
lif.
Och hvad kostade den hertiginnan af Polignac?
Det finns ett yttrande af denna från allra första året af den spirande vänskapen mellan henne och.
drottningen, som förtjänaar ihågkommas: " A n n u älska vi hvarandra icke så högt, att vi skulle bli olyckliga om vi skildes.
Men jag känner att det skall bli så, snart skall jag icke mera k u ni n a l a m n a drottningen.
För att förekomma detta, ber jag Ers Majestät att nu låta mig lamna Fontaine- bleau. "
' Marie Anbindtes enda svar var att falla henne om halsen och besvärja henne att stanna ..
Emellan denna tidpunkt och de orosfyllda ' tider, då m: me de Polignac lika mycket f ö denna ~ iritinia v,änskaps skull med den ha- tade, 9 ' l ' Autrichien&amp;, SOIII för det ' ärelystna Poligaiac ' ska partiets skdl åsamkat sig ett s2 ursinnigt hat, att hon ' hvilket ögonblick som helst på ringaste anledning skulle blifvit " hackad i bitar ' ' af den rasande pöbeln, lågolån- ga Ar af den mest hangifna vänskap, af g i h a och mot- tagna förtroenden,.
af personliga offer och delad sorg som glädje, hvilket allt ouppl86ligt sammanknutit de båda van- nernas hjärtan.
Och n u var den förut anade tid .inne, då de icke kunde skiljas utan att båda bli djupt olyck- liga.
Gripen af ångest öfver de oupphöirliga, hatfulla hotel- serna mot m: me de Polignac, b e r drottningen henne nu att ofördr6jligen fly under förklädnad.
En hel dag låier m: me de Pdignac drottningen b ö n f a l l a och b e- s v a r j a henne att.
lamna landet.
Hon förblir orubblig.
F6rst då konungen till drottningens böner fogar sin b e- f a l l n i n g, maste hon böja sig, men hon gör det med döklen i ' hjärtat och uteslutande för att ' bespara, sin kung- liga väninna den .oro denna hvarje dag utstod för.
hennes skull.
Marie Antoinettes moder hade en gång om m: me de Polignac yttrat: " h o n a r f ö r a n k r a d i drottningens hjärta ", - och säkerligen kunde detsamma sagas ornk vandt.
Det blef i deras sista langa omfamning ' ett sön- derslitande af de ommaste känslor, ett sår, som i drott- ningens hjärta förblijdde i de nya hugg på hugg som måste de följande fasansful- följde.
I m: me de Po1ign.a~~ la händelserna ha kolmmit detta sar att blöda.
lifvet ut.
Sadan ter sig i verkligheten hennes " otacksamma flykt ".
Marie Antoinette hade ratt, då hon i ett.
6gonblick af djupaste förtviflan utbrast: " Jag ' drager olycka öfver alla dem som älska mig! "
S-d PZ-n.
Genmäle.
Med nedanstående förklarar red.
diskussionen i denna sak de- finitivt afslutad.
anledning af fru Anna .Wicksells efterskrift ' i Dagnys sista nummer anhålles om plats för niedanstkn~de gen- mäle, som emellertid till följd af redaktionens.
uttryckta önskan om kortfattande.
af event.
svarsuttalandert må in- inskränkas till det följande.
Undertecknad vill icke strida om ord, men anser sig icke böra underlata att till belysning af sin uppfattning af centralstyr.elsebeslutets innebörd hänvisa p&amp;.
några ut- talanden af docenten H. Borelius (som i likhet med fru Wicksell bitradt beslutet) i det af L.
K.
P.
R. utgifna särtrycket " Centralstyrelsen&amp; valtaktik ochl h ' ögwkvinnoma ".
På tal on1 resolutionen, sedd.
ur synpunkten af vänster- kvinnornas röstrattsarbete, &amp; @ er docenten B.: " Och hvad innebar detta?
Omedelbart innebar det ett p r i n c i p u t- t a l a n d e och en o. p i n i o n s y t t r i n g. Principutta- landet galler vikten af den kvinnliga rösträttsfrågan.
Opi- nionsyttringen riktar sig mot den rådande högerns satt att behandla denna fråga.
Genom resolutionen inlägger L.
K.
P.
R. en protest mot den behandling; frågannyss fatt på högerliall. "
Och längre fram: " I s j a l f v a v e r- MALARBADET I Z Handtve&amp;aregatan Z Z.
BAD- R. TVATT- o c h ST R Y K I N R A T T N I N G 1: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. darner,och herrar T.
38 14 - 38.15 A.
93 43 - 93 44 - r.
k e t ä r d e t j u s t h ö I g e r k v i n i n.
o l r n ~ a s d e l t a g a n - d e, s o m g e r d e n (res-utionen) d e s s s k a r p a s å - som.
opinionsyttring.
" * Till någon förändring af den uppfattning eller de iisikter, son1 ligga till grund för min artiikel, anser jag ej någon anledning vara för handen, då E f t e r- s k r i f t väsentligen endast är en upprepning af hvad som dels faattarinna- själf, dels hennes meningsf ränder redan förut i saken yttrat, och då det just är mod denna deras ståndpunkt mitt inlägg riktat sig.
.
Notis.
Kooperationen och kvinnorna.
Ett litet häfte med of- vansta$de titel jamte underrubriken: NAgra meddelanden från Svenska Hems upplysningsnämnd, har nyligen uitgif- vits och afsikten med dessa rader ar att enträget re- kommendera det till genomläsande af alla, hvilka hysa intresse för eller skulle vilja f2 närmare kännedom om kooperationen, denna stora sociala rörelse, som så natur- ligt miste baöra kvinnorna och hvars idé hos oss För-.
eningen Svenska Hem bidrager att realisera.
Svenska Hems upplysningsnämnd lämnar i detta häfte allra fijirst svar p&amp; fragan *: Hvad menas med koopera- tion?
belysande huru kooperativa konsumtionsföreningar helt naturenligt blifvit följden af vänners och grannars sammanslutning i och för samk&amp;p, samt @ pekande den stora vinst kooperationen bereder alla, utan att som of- ta annars ar fallet, den enes vinst blir den andres för- lust.
Fröken Ina Almén l a m a r därefter en särdeles in- tressant och ulttöimmande historik öfver Svenska Hems till- komst, utveckling och nuvarande stallning, utvecklar i hvilken riktning enligt hennes ' tanke Svenska Hems nar- maste utveckling bör ledas, påpekar Svenska Hems ö,n- skam att sammanföra den producerande landtbon och den konsumerande stadsbon och lämnar till sist en redo,@- relse för hvilka varo~r som tillhjndahållas af Svenska Hem.
Samtliga artiklar i häftet äro fyllda af entusiasm för kooperationens id$ och önskan att framstalb kooperatio- nen såsom ett ' m~edel att minska 1efnladSkostnadernla och på så sätt bidraga till afhjälpandet af nuvarantie sociala missfölrhallanden.
Eskilstuna F. K.
P.
R. hade måndagen den 9 okt.
sitt, första ordinarie möte f6r vintern och beslöts bl.
a. att af de genom rundturen i varas insamlade medlen (400 kr.)
öfverlamna till Föreningen för nödställda mödrar och deras barn 300 kr., sa snart denna förening fatt ett hem till stånd.
100 kr.
skulle stå till F. K.
P.
R: s fdnogan~ de för detta eller annat socialt arbete, som visade sig vara i beliof däraf.
Föredrag hölls om röstrittskongressen.
Centralstyrelsens stadgeandringsförslag behandlades och beslöts att tillstyrka ändringen af par.
4 och 5, men där- emct behiilla par; 9 oförändrad.
a r j a m t e .beslöts väcka förslag till ändring af par.
6 mom. a, som skdle få.
föl- jaade lydelse: " ~enixalstyrelsen utgör organ för de hvar $ör sig sjalf- ständiga 10~kalfören.ingarnas gemensamma uppträdande samt beslutar e n l i g t d e s s a s (l o k a i f b r e n i n g a r - n a s) o m r 6 s t n i n g angAende v i k t i g a r e sadana åtgärder, som taga deras samfalldaverksamhet i anspråk. "
I Falköpings F. K.
P.
R. hade den 5 okt.
sitt första sammanträde för hösten.
Föreningen hade glädjen att se doktorinnan Jenny Velander som sin gäst.
Under hennes ledning disku terad ' es den politiska situationen och upp- gjordes plan för h~stens arbete.
Örebro F. K.
P.
R. gaf den 5 oktober en synnerligen lyckad soaré.
Lärarinnan vid Skenska skolan i Berlin, fil.
kand. fru Ragnlhild Modin-Ringstrh höll ett intres- sant föredrag om " De tyska kvinnorna och de svenska ", och hennes make, den kände sangaren fil.
kand. Axel Ringstrôm, sjöng en1 hel del vackra .saker af Schumann, Bach., Geijer, Petersson-Berger m. fl.
Lokalen var fullsatt och stämningen den allra basta.
Kvinnornas Andelsförening Svenska hem i stockholm höll onsdagen den 11 dennes årsmöte i Brurnrnerska sko- lans samlingssal.
Af styrelsemedlemmarna voro fruarna Broomk, Glasell-Andersson,.
Wessel och Rissler samt frö- ken Ina Almén i tur att afgå.
I stallet f&amp; fru Rissler, som undanbedt sig återval, invaldes frökm H l d a Carlbmg, de öfriga omvaldes.
Fröken Carlberg valdes till filrestånc darinna från 1 januari.
Afgående styrelsesuppleant var fru von Zweigbergk, som afven omvaldes.
Till revisorer omvaldies fröknarna M. Kinberg och H.
- Petri, suppkan- ter bldvo Frölknarna G. Elfving och # H.
Berg.
F6reningens inedtemsantal uppgick den 30 juni till 1,909, hvara! '
318 nya sedan f ö r e g h d e Ar.
FCrreningens nettovinst beräknades vid samma tidpunkt till 21,029 kr.
Vid onsdagens sammanträde beslöts att sedan vederbör- liga afskrifn.ingar gjorts till det Aterstknde af narnmda summa g6ra ett tillskott fran dispositionsfonden o&amp; se- dan lange imestamde outtagna vinstmedel.
Det blir h ar- igenom möjligt att pa kopta varor och fasta löner ge 3 proc.
utdelning.
På outtagna vinstmedel besl6ts af- skrifva 25 proc.
detta Ar.
Under afkonens lopp lämnades meddelande från en studieresa, som frö.ken Chron med anslag af föreningen företagit i Sk~~ttland.
Fredrika-Bremer-Förbundskretsen Lund med omnejd hade den .5 dennes sammanträde 3 Lunds damklubb.
Styrelsens förslag om anordnande under hösten af fö- redrag i praktiska ämnen för mödrar godkändes och fast- ställdes programmet saluflda: onsdagen den 18 oktober, föredrag i allrnan halsovårdslara.
(Protessor S,.
Ribbing.)
Onsdagen den 25 oktober, Om orsaken) till spadbarns- dödligheten.
(Fru M.
Sjövall.)
Onsdagen den 1 november, Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen i Stockholm Sättet att spara tid, arbete och bränsle vid matlagning.
Förevisning och afprofning af rätter kokta i låda.
(Frölk- hade onsdagen den 11 ett talrikt besökt sammaritrade, narna Ida Giertz och Maja Beijer.)
Onsdagm den 8 no- hvilket helt och hållet upptogs af ett intressant föredrag vember, Späda barns vård.
(Fru M.
H.ohnström-Ingers.)
af dr M. Marcus öfver ämnet " När arbetskraften tryter ".
~ till fii~~ningsmedlenimania att.
Onsdagen den 15 november, Barnen och vårt hemlif.
I föredraget riktades e i maning i tid tänka p % ålderdomen och i väntan p.&amp; att det allmän- (Fru M. Holrnstr ' öm- Ingers.)
Efter föreläsningarna event.
deklamation eller sång.
na skall göra sin insats för ålderdomens tryggande an- Auditör N. af Ek.enstam höll därefter föredrag om vänd ' s de utvägar som nu stå till buds i sjalfhjälpsför- " Den allmanna oppinionens tyranni ", hvarpå ett anime- eningarna.
F6rdraget mottogs med lifligt bifall.
- -.
- - - -.
- - radt samkväm vidtog. '
.
Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa stHllen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' / I, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhfiller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje haifårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna provisions er- h8llande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga pa ett af följande sätt: Äntingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
Eller: Man prenumererar i närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade Prenumeranterna, detta under hvars .och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi omgfiende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
eno om Wvar, och till hvilket pris kan man nummervis lösa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skritvelser rörande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDBTJION, STOCKHOLM.
som husförest~nclarinri; P LATS önskas 1 nov.
till battre aktar ungherre.
Goda betyg och rekom från föregående platser.
Svar til D a p y för haifva priset eller 711s öre pr mm.)
" M.
J ' ', Fårhult.
/ Platssökande fd sina annonser injsrda I 20-ARIG, bildad, frisk och Imn kar flicka, önskar plats som barn onskar plats i familj under dec.- fröken för mindre barn.
Tacksan jan., för att undervisa nybörjare för svar under adr.
" I-&gt;alitlig ", Bo: och deltaga i husliga sysslor.
Svar 21, Kungsör.
till ' Värmländska ", Karlstad p. r NG battre flicka önskar kornm: i god treflig familj att lär: Slöjdlärarinna, htishäll och allt som hör till et bildad och af od familj, som, eftet battre hems skötande.
hitt vivrr att ha genomg %t arskurs vid en al Svar till " G.
M ", Rottne.
vart lands förnämsta slöjd- och väf nadsskolor, aflagt lärar inneexa- men vid Andrea Eneroths slöjd- lärarinneseminarium, önskar plats i önskas till 1 nov.
i bättre hem ho hem eller skola.
Svar till " Hem- ungherre eller änkeman af ung fri slöjd ", Gumaelii Annonsb., Malmö&lt; där en 4- %rig dotter far medtagas Svar till " 32 år ", Viirml.
Siiby p. r Bättre, musikalisk flicka, kunnig i sömnad och alla i heinmel Bättre flicka, förekommande sysslor, önskar plats.
Villig biträda barn med läxläsning.
van vid husliga görorniil, afvr~ Svar till " 20-årig ", Nyhamnsläge, sömnad, önskar plats i god familj Vid lön fästes cj afseende.
Sva till " Tack 21 ' ' Vallberga.
privat sjukvård önskar en stad- gad, enkel flicka plats hos äldre Biittre flicka, herre eller dam, är äfven villig att deltaga i förekommande sysslor.
ordningsfull och omtinksam, m; Betyg finnas.
Tacksam för svar vid allt som hör till ett hems sliö till " Sköterska ", Klippan p. r. tande och som genonig5tt liirsli9lls skola, önskar plats att förestii Iietii U N G flicka, van vid privat sjuk- met i t battre ungherre eller farnil vhd, önskar plats till hösten.
där husmoder saktias.
I3ästa rek Afven villig deltaga i husliga syss- Svar inom 8 dagar emotses tncli lor om sa önskas.
Bästa rek.
finnas.
samt af " Smålaiids1i; i " Norrköpiq Svar till " Hösten 19111 ', Stallar- p. r.
Ung lärarinna U Hus for es tåndarinnepla Is I holmen p. r.
Ung flicka Tandläkare.
god familj som genomgatt Prak- Kvinnlig tandläkare, son1 innehar af tisk skola önskar att mot fritt uivn eller någon löil koniina i treflis Familj för att deltaga mcd före Guinzlii Annonsbyrå, Malmö.
Folkskolans Barn tidning Fallande göromil.
Svar till " Fa NG ficka önskar lära sjukgym- miljemedlem ", Ludvika p. r. nastik ock massage helst som frielew.
Svar emotses tacksamt till " 20 år? '
Eskilstuna p. r. önskar komma i god familj fiir at 19-ARIG frisk och hurtig smC deltaga i hiisljgn arbrtrri, s2rskil (i ländska önskar komma r&gt;a sjukhus matlagning.
Ar iiägot rnttsikalisl.
eller i finare familj.
Ar mycket och kunnig i handarixtcn.
!
: rit intresserad för sjukas vård.
Tack- !ivre Önskas.
Svar, ii11 " A. F. 1s sam för svar till " Smilandska ", ar ", Eslöf p. r. Aneby p. r.
U Ung, elementarbildad ilicka utgifven och redkeraad af STINA QLIINT utkommer 1911 i s h tjugonde årgång- Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
' Bästa och Iampligaste läsning för barn af E N 20-årig, ordentlig och all \ ~nsc Musikalisk, 21-irig flicka, lig flicka önskar plats att gc alla samhalkklasser.
som med vackra betyg genomgitt Frun tillhanda, dar juligfru fiiiiics.
8-kl. läroverk och därefter p2 egen Genomgatt kurs i siininad.
Svni Prenumerera d närmaste postkontor.
P&amp; hand skött hushallet för trenne till " November lr) l l ", Faliiii p. r syskon, önskar plats i fin familj för helt år Kronor 1: 65, halft dr 90 öre.
p3 landet för att vara husmodern behjälplig med hemmets skötande.
Ar kunnig i maskinskrifning.
Svar inom 14 dagar med uppgift om Iöneförmfiner till " Arbetsam ", Ekarna, Onsala.
DAGNY.
med goda rekommendationer önskar inställning i liten familj i Stock- holm.
Vidare uplysningar genom Fredrika-Bremer-Förbundets Byrå, jtockholm.
Bildadt, musikaliskt fruntimme1 af god familj och vid stadgad lildcr; om vill åtaga sig skiitsel o d i \ w c af 2 flickor, l l- - 13 sr, samt tillik: sprida trefnad med god musiii fiii ildre, sjuklig dam, erlrillcr; iiist %! !.
ning uti aktadt hem i CtockI !oltr~ till den 1 nov.
Ilen sökandc biit nafva ett gladt och tilrnudigi Iyiint; an1 t vlllig deltaga iiitd.
l-ivarje.
landa inom hernnirt, cj gröfrc; ysslor.
Svar till ' 5 o d t dticni ", Svenska Dagbl.
Hufwdk.
Sthlm.
D A C N Y stenograf och Mas kinskrifverska LEDIGA PLA TSER.
p familj god kokerska Önskas för svensk bosatt uti England.
Sö- kanden måste vara ung och frisk och hafva goda betyg.
Lön 25 kr.
jnskar plats.
Svar markt ~ S n a - far plats å med.
afd.
å Lasarettei pr månad och fri resa till England ast ".
Allm.
Tidningskont., Gust i Falun den 1 dec., eventuellt 1 jan via Göteborg.
Svar med foto.
sän- des ii11) Kokerska till England,, +d.
torg.
Lön 500 kr.
och allt fritt.
Ansökas under adress S. Gumaelii Annons- jämte erforderliga betyg, afver jildad, 2 1 - årig sjukgymnast skolbetyg, insändas till Husmodern byrå, Stockhoni f. v. b. inskar plats hos läkare, privatper- on eller i familj.
Adr.
: Postfacl I naturskan trakt i Dalarne ön-.
' 3, Tyringe.
skas en bildad och praktisk flicka, som vill itaga sig att - till alla de- val kunnig ' i matlagning, slakt och lar med iiiidantag af tvätt och - lats ö n s k a s dyl. far plats den 1: sta nov.
p4 skiirniiig sköta två personers hus- f medelålders allvarlig flicta egendom i Finland.
Hon bör vara håll samt anses som niedlem af örestå hemmet hos äldre dam.
Ai villig deltaga i alla förefallande gö- Familjen.
Svar till Insjön, p. r. fven kunnig i sjul&lt;vård ocli mas- romil.
Diskning och gröfre syss- age.
Svar tacksamt till n43n lor göras.
af kölisflicka.
5 perso- Barnsköterska.
lost.
rest., Helsingborg.
ners hushåll.
Inga tjänare i maten, Familj, bosatt i stad en timmes Lön 35 mark i man., fri resa och pass.
Svenskar finnas 3 samma järnvägsresa från Stockholm, söker plats.
Svar med betyg, foto.
sandas absolut pålitlig och duglig sköter- ska för tvänne barn i åldern 2 och till [# God plats ", Alfvesta p. r.
1 år.
Goda villkor för verkligt on1 iniiehaft dats å advokatkontor duglig person.
Svar till SR.
S.
), öker liknande anställning.
~ a c k l En småskolelärarinna under adr.
S. Gumalii Annonsbyrii, am för svar vore DM.
R.2, Gu- önskar i jan.
eller eventuelt i april Stockholm, f. v. b. n a l i i Annonsbyrå, Malniö.
1912 anställning i familj för at1 sköta ocli läsa med mindre barn Barnfröken Har genomgått särskild större kur: med goda rekommendationer er- i modersm2let och räkning.
.Enkell håller genasr plats.
Svar jämte fo- kicklig och välrekommenderad villig och barnkär.
Svar och öfriga nskar anställning att på eger upplysningar lämnar fröken Anna to., betygsafskrifter och lönepret.
märkt aFaniiljemedlem 88 ', An- and sköta mindre hushåll i Stock- von Seth, Lyby pr Hörby.
nonskontoret Svea, Norrköping.
' olm.
Vidare upplysningar genom iredrika-Bremer-Förbundets Byrå, tockholm.
FOR bildad, enkel och barnkär flicka, kunnig i matlagning och jiiä11, ordentlig, något musikalisk, husliga sysslor, finnes den 1 nov.
d l i g att sysselsätta ocli hjälpa 4 3lats i mindre hem, 30. min.
utom!
?all och anspråkslös, kunnig i en- 3arn (3 i skolaldern) erhåller plats 3ockholni, som husmoders hjälp el matlagning m. m. söker lämp- handelshus i Uppsala.
Svar med x h sallskap.
Jungfru för grof- g plats i eller omkring Stockholm.
' oto till nFru Annan.
Unnsala n. r. jysslor finnes.
Svar med foto.
och ref. samt Iönepret.
till " Postbox- var märkt nGodt huniörn, Vaddö 333 ", ' Stockholm I. Barnfröken.
r.: rhåller plats i okt.
att ' vara be- Som hushållshjälp och sällskap ijälplig med skötseln af fyra barn år.
Svar jäm- nskar ung flicka plats i familj där ålder 11 /, - 3-5-7 ingfru finnes.
Ar kunnig i mat-: e foto., ref. och löneanspråk märkt igning, bakning, handarbeten samt ~Familjemedlern 203, Norrköping ågot sömnad.
Rek.
finnes, önskar J. r. in.
Svar till t1191 1 Karlstad p. r. Afdelningssköterska Hushållsfröken Ung flicka, Frisk, anspråkslöis, ordentlig flicka, kunnig i matlagning, nagot va vid sjukvird och massage, villi detlaga i förekommande görom!
far god plats i bättre hem, tv personers hushåll.
Svar med betyl foto.
alder och Iöneansprak insär des till " L.
M.
", Sv.
Telegrambj r h, f. v. b., Stockholm.
Korrespondent, Skicklig stenograf och maskin skrifverska för tysk och engels korrespondens erhåller anstallqing Ingeniörsfirma Fritz Egnell, Stock holm.
pensionatet Tysta Marie, häl I återupptages singborg, som nu eller 1 ?pr; i anslutning till 1 M. Lasesalong, kan Matsaloch Bufl få öfvertagas af fullt kompeten person.
Kunskap i veg.
och die tick matlagning erforderlig, äfven som vana att handleda ' elever.
För närmare upplysning tillskri genast fröken Nanny Palmkvisi Hälsingborg.
- p - ~usförest~ndarinna, Wdad, medelilders fru, Bäktre flicka, U n g f l i c k a frångodt hem nskar komma i bättre familj, dar ngf fru finnes, som hiismoders hjalp ch sallskap.
Svar tacksanit till 21-iring ", Hedemora p. r. jokförerska, m vid själfstandigt bokslut och cunnig i sömnad, som ar villig itaga sig tillsyn af 2 flickor 4-8 ir samt hjälpa till i hemniet er- iiher plats 1 nov.
Goda rek.
for- Iras.
Tjänare finnes.
Svar med ref., !oto.och lönevilkor till, God hjalp~ Södertelje p. r.
Ung Dam, kunnig i iiiaskinskrif- samt i tyska och engelska språken, får genast anställning.
- Egenhändigt svar med uppgift om lönepretentioner och telefonnum- mer till D Agenturkontorr, Dagens Nyheters Hufvudkontor, Sthlni.
iiitig d kassa m. utmärkta betyg och tuntliga rekommendationer från) rra platser, söker anställning.
Lön 30 h.
Närmare å Barnfröken, Stockholms Uthyrningsbyrå.
~rhåller plats nu genast för att till- Platsanskaffningsafdelningen,; ammans med husmoder sköta två larn samt inom hemmet förekom- göromil.
Jungfru finnes.
ikst.
129 07 Allm.
Tel. S35 80. h nande a r till barnka kar ", Visby p. r. GYNNA ALLTID DACNY!
Kvinnliga arbetsområden., Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 54 ' Drottninggatan, Sprid Veckotidningen D A GNY!
- a Sju präktiga afvenfyrsböcker för barn o. ungdom.
a Berättelse för barn och ringdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred a Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- X tonnerad.
Pris 75 öre.
E En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- a strationer af Ingeborg Uddén.
.. Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Fn samling (Tsarens kurir.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsaatan 9, Södernoalnostorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
- I S p r i d Dagny!
- - - Wirens Öfverfeta L A N O L I B T V ~, fina världens favorittvål.
ErhHlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f r h A.
G. Wir6ns Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Kgl.
Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - I Tank på de gamla!
I P - - - P Lektioner i Linnesömnad I I ELISABETH OSTMAB har nu utkommit komplett.
, P ~ i s S r SO för elegant inbundet exemplar.
b K; OK BOK (5fven blusar, bariikläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN E G N ~ R, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.T.
3530.
A.T.21004.
EVA EGNER, Malmö.
Fersens väg 2.
Tel. 44 90, ev. 4083.
OBS.!
Fredrika - OBS.!
Pälsvaruaffären Gynna Dagnys annonsörer.
Fredrika-Bremer-Ftirbundet: Drott ninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Ftirbundets Sjukskiiterskebyri: Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 98. t Den hemlighetsfulla I Hjälten bland:.
.
.
hjältar,:;;;; p; $;;;; E Charles G. Gordons lif och stordåd.
ise Ganner.
304 sidor, a - 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
artonn ner ad.
-- Pris 75 Rre.
5 - -.
- - -.
- - -- - - - - - Berättelse för barn I Nybyggarna i Kanada.
och ungdom.
Bear- &lt; betning efter Kaoten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 r t il~ustr.~af Nils ~ärsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
I Guldslot tets Rosengardar.
Sagor orh l af Harald Östenson.
151 sid., 39 il].
Kartonnerad.
Pris 75 öre g K Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frar.
c Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Qiiint.)
f = l Sjukvård i h e q q e t.
F&amp;- husmödrar och unga flickor i hemmen, hvilka ömka förviirfv.
sig någon kaniiedom om sjukvård, anordnar underteclcnad cn af sin.
sedvanliga kurser med- början den 30 oktober.
Vidare iipplysriings Tunnelgatan 25, Stockholm.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
SffiLY PETERSON, Sjuksköterska.
A Fredrika Bremer-Förbunde, finnas anmälda lektionsgifvare, in.
och utländska, hushållsbitraden a olika slag, barnfröknar, kontorsbi- traden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - 4.
HANNA HEDSTROMS i G,, af Harald Östeason.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barii Ön.
och, g&amp;),.
efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 ilhistratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Bremer-För bundet, Den innehaller jämte anvisningar för dukning, servering och servettbrytning ej mindre än 1,071 matrecept (däraf 221 re- cept för frukosträier).
1 Iduns kokbok illustreras af 12 filrg- trycksplanscher med afbildningar af kött- Adr.
Drottninggatan 54, Stock.
stycken, faglar, fiskar.
svampar samt grön- saker, af 4 svarta bilagsblad med vackra holm.
l och instruktiva styckningsplanscher efter Riks tel. 27 62 1 af fotografier och af tvA sidor med fotografier Allm.
te].
48 16. servettbrytningar.
Iduns kokbok är bland alla svenska kokböcker den modernaste till innehall och utstyrsel.
Alla recept a, o praktiskt prof- vade vid Elisabeth Ostmans husmoderskola RBntillverHnind.
72 Stora Badstugatan i Stockholm.
och de äro Öfverskadligt u p p Allm.
Tel. 201 52. ställda med ingrediensernas vikt- och rymd- Stockholm.
mängd noggrant angifven i början af hvarje beskrifning.
Äfven helt unga hnsmödrar c med mindre erfarenhet och vana finna där- igenom en säker handledning.
Iduns kokbok ä r det svenska borger- liga hemmets kokbok par préftrence.
Den är 528 sidor stor och kostar elegant inbun- den i en vacker klothpärm endast 5 kronor 77 Drottninggatan 77 5 0 Öre.
Finnes att tillga i alla boklildor A.
T.
264 29.
Anders Andersson.
1 och hos Aktiebolaget Ljus i Stockholm.
1 I Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Allm.
tel. 82 11.
Dagens nummer innehhller~ Estrid Rodhe.
t Af Lina Kullberg.
Hvad I r berittigadt i kvinnans sträfvan efter politiskt inflytande?
(En analys och ett förslag iif B. O.) Af Axianne Torsfenson.
De turkiska kvinnorna och politiken.
Anti-sufragistemas tal.
Af Ellen Wester.
Hurra för Kalifornien l De Gamlas Dag.
Af A. H-n.
.
Medvetet och omedvetet.
Af Hilrna Borelibcs.
c.
A. h \.
Lindman: Vi och vårii blommor.
Haft II.
k:.
a f Ellen Nordenstpeng.
Marie Antoinettes vänner.
Af §-d Pi-n.
Genmäle.
Af Ester Nennes.
Notiser, Fareningsmeddelanden.
Prenumeration ii Dagny sker å, nElrmaste postanstalt eller bokhandel. '
I
