# ID: svediakorp-per516
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,053
# sentences: 892
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 4 1.
Stockholm Prlnuneratlonsprle:.
' 11 &amp; r. kr.
4: 50 * ii .. ii.
I Redaktion: ar.
kr.
2: S (1: 50l~l4 ii .. ii I: S I 11s Lösarimmer 10 öre.
Prenumeration s k a sHväI I landsorten som 1 Stockholm i nirmaste postanstalt eller bok- handel.
I Reäaktör o. ansvarig utgifvare: l - .. I ~ - .. l l m w.
- i-eieroqer: -- - .. P 85.
53.
KIKS- 1 I .I Utgifningstid hvarje tasda;.
den 1 2 Oktober 1811.
Sthlm IPII, P. Englunds Boktr.
1 -.
- (.
4: e Arg.
Annoneprim r masrersamueisg, Mottagnlngstld: kl. 11-12.
I Expeditlon.
.
m k s höjd per g b g 10: Rabatt:.
5 ggr 5 ' 010, 10 ggr IO ' k, Pnct- 20 ggr 20 O / oi 50 gr 25 Ole.
--.
nrh -., ..
t~irmnfadrens: ---- o- -- Annons !ör q ?llinnad DAGAY, Stockhoim.
.
senast manaag t. m. Moderskyddsrörelsen i Tyskland.
D en i~~ternationellá kongress för modkrskydd och sexu- alreformer, som under ' sista veckan af september hål- lits i Dresden, har skjutit den redan förut aktuella mao- der- och barniaskyddsfrågan i förgrunden.
På annat stal- le i dagens nummer Aterges ett referat af kongressens för- handlingar; en öfversikt af de två motsatta riktningar, som göra sig gällande inom den tpka " Mutterschuaz " - rörelsen och som i tveniie läger skarpt skilja de för mo- der- och barnaskydd i öfrigt.
gemensamt ifrande och ar- betande kvinnorna, ar hvad har i korthet skall limnas.
Den ena af dessa riktningar ar den organiserade, ua- der namn af " Bund f i k Muitterschutz " kända rökelse, Iivilken satt som sitt mal omgestaltning af en del för- åldrade, sasom sedlighetsbegtrepp fastslagna uppfattningar och hvilken i rent praktiskt afseende uppställer som ön- skemal sådana reformer som obligatoyisk, familje3öksäk- ring, lagstadgad hvila från arbete för moder under.
s m veckor före och sex veckor efter födossningen, utbetal- ning af f d l arbetslölnl under denna tid, fri lakarehjalp odh skötsel under barnsangstillfallet, pam.
ingeundersfod för sex månladess amning.
Vi finnla i denna grupp såda- na namn som Helene Stöcker,: Maria Lischnewska, Grete Meisel-Hess.
Den andra riktningen ä r den icke till niagot förhund sammanslutna, för liknande reformer arbetande men dock från vissa " Buid fur M~~ttmchutz " karakta- riserade uppfattningar starkt afvikande rörelse, som bland sina mest betydande förkämpar raknar Helene Lange,, ' Gertrud Baumer, Alice Salsnioii, A n i i a IJappritz,.
Mariaii- rie weber.
Skillnaden de två riktningarna emellan framträder skar- past i ~ippfattningen af hu-u den rent yttre formen i förhållandet mellan man och kvhia b ö ~ ordnas.
" Bund fur Mutterschutz " går i ' sin kritik af det " legala äkten- skapet " mycket långt, då det anser att denna institution, beroende som den ar af ekonomiska frågor, i sig utgör ett hinder för ingående af en tidig fö,rbindelse, hvilken återigen - i m1ång.a fall - ar räddning från osedligt lef- verne.
I ett af förbuadet utgifvet flygblad säger Maria Lischnewska, att för mannen vid hans uttrade i lifvet ställer sig frågan så: prostitution eller fritt äktenskap.
Mani gör gällande; att den fria föl-bindelsen icke på-sam- ma satt som ett äktenskap är bercende af betryggade eko- noniiska förhål ' landenl, hvarföre den kan: ingas tidigare och därför ar anbefallhingsvärd.
Detta resonemang synes emellertid, afven från förbundets sthdptinkt sedt, icke ut@a ett verkligt skal mot det legala äktenskapet, då förbuindet afven inom den fria fölrbindelsen staller stora fordringar på ekonomiska garanti.er, t. ex. i fraga om fötrsörjningsplikt emot barnen.
I samband med denna fordran gör f6rbundet i sjalfva verket d m fria fösbin- deisen till en sorts statlig institultion, i det satt hvarpå f6rbuindet vill inrymma ålt staten en kontroll öfver för- aldramas förh2llande till de inom förbindelsen födda barnen.
Föräldrarna skola bada namngifvas och inregi- I
streras som försö-rjningspliktiga för barnet; såsom såda- I.
Internationella kongressen för moder- na få de sedan för barnets räkning göra anspråk på det skydd och sexualreformer.
statliga barnaunderhAl1, som förbundet arbetar p&amp; att få till stand.
Härigenom blir den fria förbindelsen en statlig en 28-30 september ägde den f ö r s t a i n t e r n a- institution, hvilken i sina förpliktelser bra mycket samman- tionella kongressen för moderskydd faller med ett legalt äktenskap - låt vara starkt refome- o c h s e x u a l r e f o r m e r rum i Dresden.
Som ord- radt och frigjordt från den kyrkliga vigseln -, i syn- förande fungerade omväxlande dr Rosenthal, dr I-ielene nerhet som rättighet att ingå äktenskap med annan per- Stö ' cker och fru Maria Lischnews ka.
Bland kongressdel- son ej skulle tillåtas nagon af föräldrarna förr än fullt tagarna märktes många af de mest kända ledarna af det giltiga garantier gifvits för fullg6rarrdet af deras skyldig- sociala reformarbetet i Tyskland och utlandet och mariga het att Iamna uppfastringsbidrag åt barnen.
framstaende fackmän på området.
Representanter för Sve- Vid sidan af dessa asikter angiende det " legala " och rige voro .fru Frida Stéenhoff och prof: Knut Wicksell.
det " fria " äktenskapet karaktäriseras förbundet af hvad F8r frilgor rörande den egentliga moderskyddsiörel.- man skulle kunna kalla m o d e r s k a p s k u l t.
Dess för- sen var den första dagen den värdefullaste.
Den socia- härligande af själfva det fysiska moderskapet g i r ytter- !istiske riksdagsmannen dr David framhöll nödvändighe ligt långt.
ten ur rashygienisk synpunkt af ett omfattande moder- Motpartiet ser i det legala äktenskapet den h6gsta sed- och barnaskydd, och i motsats mot den af rashygieniker liga formen för förhailllandet mellan man och kvinna, gjorda invändningen, att ett för långt utsträckt skydd skul- men begär reformer af den nuvarande äktenskapslagstift- le vara af skada för rasen, betonade han, att begreppet ningen och de lagar som beröira patriarkats- och matriar- r a s h y g i e n i s kt svaga ej sammanfölle med h j ä l p- katsfrågor.
Det är ett r e f o r m e r a d t äktenskap, far- b e h 6f v a n d e.
Det vore framför allt nödvändigt att djupadt och socialt befästadt, som detta parti arbetar för.
omfatta ett sundt sexuellt ideal, och därtill komme man Mot de åsikter angående " människans naturliga släkt- bäst genom f ör ungdomen gemensam undervisning af drift ", som inom " Bund fur Mutterschutz " resulterat i ett sexuallifvet, hvilket skulle utveckla ett strängare sexuellt rop på tidiga, fria förbindelser, ställer sig denna andra samvete samt större ansvarskänsla.
grupp bestamdt afvisande.
Ett sänkande af de etiska ford- Den rent praktiska sidan af moder- och barnaskydds- ringarna med afseende på sedlighetsnivan anser denna rörelsen utvecklades af fru Lischnewska med hänvisning grupp icke vara af praktiskt värde för renheten i det till det program som det tyska " Bund fur Mutterschutz " sexuella lifvet.
" Ännu aldrig ", säger Marianne Weber, redan vid sitt bildande (1905) uppställde.
Talarinnan " ha eftergifter för det, naturliga9 pk något sätt verkat slutade med att uttrycka en önskan att det af staten ard- som hafstång åt sedligheten ".
Det galler att befästa ett nade moderskyddet skulle bl.
a. gå ut på att p i upp- sedlighetsbegrepp, som haller p&amp; personlighetens värde fostringens väg söka leda modersinstinkten till en medve-.
och som ställer samma sedliga fordringar på man och ten vilja till moderskap.
kvinna.
Slutyrkandet blir f6r denna riktnings anhängare Atskilliga utländska talare redogjorde därpi för nio- en för staten tillkännagifven, af staten sanktionerad för- derskyddsrörelsens uppkomst och nuvarande läge i dc bindelse mellan tvenne lagligen likställda människor, hvil- skilda kulturländerna.
En intressant inblick gafs därvid i ka i det statliga erkännandet af deras förbindelse sjalfva en mängd med och utan statens hjälp gjorda anordnin- känna ett stod för sin vilja till ett bestaende förbund.
A gar, hvarvid dock visade sig att endast ringa alisatses andra sidan måste lagen m6jliggöra uppldsning af äkten- till ordnande af nigon sorb moderskapsftksäkring gjorts skap utan att någon s k u 1 d f r å g a behöfver framdragas.
f r h de respektive staternas sida, däremot mAnga fram- I de rent praktiska fordringarna på skydd för mödrar gangsrika initiativ tagits från enskildt håll i ifara anslut- och deras barn, i n o m som u t o m äktenskapet, star ning till social verksamhet bland kvinnor.
Som den &amp; jr- denna grupp " Bund fur .Mutterschutzn mycket nära.
I sta intresse bjudande och mest förebildliga skapelsc i fråga om sexualreformer @ ra sig en del bra nog vidt denna väg nämndes den franska " Mul ualité Maternelle ".
gilende differenser gällande, 1ikso.m det måste framhållas Vidare afhandlades den ogifta moderns och heimcs att äfven i n. o m " Bund fur Mutterschutz " i detta afseen- barns sociala stallning ur samhällelig synpunkt samt med de olika uppfattningar stå emot hvarandra.
hänsyn till förhallandena i de olika Iandema.
Det kan såsom ett särdeles glädjande faktum framhallas att eti E. K-n: präst, pastor Kiessling från Hamburg, betecknade det I denna riktning förordade sociala hjälparbetet såsoni ett " återställande af öfvergifna ideal ".
Man hade att sörja för att en riktig uppfattning i detta afseende gjorde sig göl- lande; infljr det fullbordade faktum af moderskap utan- för äktenskapet maste man ingripa hjälpande, d. v. s. moder och barn miste skyddas, ty brist på ~ådatlt skydd betyder oftast för barn utom äktenskapet en oerhörd ska- da, siival som en minskning i folkhälsa och det sedliga tillstsndet, då dessa barn föröka de sedligt fallnas leder D Annonsera i Dagny!
-- I luvel-, Guld- 8r Emaliarbeten.
o J.
I D A V I D A N D E R S E N QL Comp.
4 Hofjuveleram.
Fredsgatan 4.
- I I ---- p - w Dans, Plastik och Calisthenics.
Allm.
~ u n ~ s 26 h; 66.
Kungsbolmsgatan 6.
Riks Kungsh.
2 85.
Elsa BiörHman, Fru EMILIE WALBOM.
elev af Fröken ELSE O. REIERSEN.
Balettmästarinna vid Kungl.
teatern i Köpenhamn.
Köpen hamn.
47 ' 1 D A C N Y (ss.
förbrytare, prostituerade).
Den allvarsamma invand- ningen att hjälp åt ogifta mödrar och deras barn.
skulle komma att eka osedligheten tillbakavisade talaren med ett be- tonande af moderskapets svårigheter, hvilket i sig ' själgt verkar såsom återhållande.
Ur samhällelig synpunkt fink ge ej någon iörföljelse af det utomäktenskapliga moder- skapet ifrågakomma, ' atgarder för att 6fvervinaa därmed f6rbundna svårigheter måste vidtagas.
Med hänsyn till de tröstlösa skildringar af ogifta mödrars och deras barns sorgliga läge, som gjorts af skilda utländska talare, fram- höills den.
bjudande nödvändigheten af en kraftig moder- skyddsrölrelse.
Sarskildt gripande var den skiilldring från L.mldon, som lämnades af Mrs Betsy Drysdale.
Fru Fri- da Stknhoff framhöll, att på sista tiden en rörelse till fölrmån for de ogifta mödrarnas svåra stallning gjort sig gällande i Sverige och att moderskapsfömakrin.g och för- siirjnlingsplikt framlagts i humana reformförslag i riksda- gen.
En intressant framstillning af den ogifta modems och hennes barns stallning lämnades till sist af Norges repesentan-t, fru Betzy Kjelsberg, " stadsfdlmaktige och upp- ställd riksdagskandidat, som därvid framhell de bety- delsefulla reformer som framkommit i hennies land si- som beroende på kvinnornas medinflytande på lagstift- ' Kongressens andra dag upptogs af rent vetenskapliga uthianden angaende sexuella reformer och hade endast praktisk betydelse i hvad angick upptagandet af probls met: äktenskapet och sexuella reformer.
I denna fråga uttalade sig fru Grete Meise !-Hess, författarinnanl till den bekanta boken " Die sexuelle ' Krise ", hafdande m~onbgamiens princip såsom oumbärligt ideal men, i ' anslutning till sina i denna sak kända åsikter, afven betonande det för en högre utveckling enligt hennes uppfattning n6dvändiga af olika, p å h v a r a n d r a f s l j a n d e monogama förbindelser.
En ny fri aktenskapsform skulle uppstii ur den sexuella reformkampen, med höga sedliga mål, frihet, men afven begränsning, samt den strängaste sjalftukt med hänsyn till det kommande släktets val och ve.
.Akterskapet i .dess nuvarande form kritiserades afven af fru Frida Stéenhoff med afseende på de agancierattsli- ga principer, på ' hvilka det grundas, och med fordran pA ett äktenskap i frihet och rättfärdighet.
Hon!
framställde samhället sasom visst ick.e beroenode af aktenskapet som1 institution; fastmera ansag hon den af de bestående la- garna skyddade familjen siisom ett af kampmedlen för den orättfärdiga sociala maktFördelnlingen~.
Genom äktenskapet uppkom afven beteckningen a k t a och 6 ä k t a barn, som talarinbnan framför allt ville ha bort.
Alla barn skulle, oberoende af förhandenvarande äktenskap, njuta samma skydd och erkännande.
frihet och ansvar rnfis- te sta såsom det högsta sedliga ideal och mer och mer skyddas och f~anih~llas.
Det stma offentliga kvällsmötet blef en missräkning så tillvida att fru Rosa Mayreder, den själfulla f6rfattarim nan till " Zur Kritik der Weiblichkeit ", som skulle talat öfver ämnet " den fria kärlekerk psykologi " p&amp; grund af sjukdom var förhindrad att deltaga i kongressen.
I hen- nes ställe höll Helenle Stöcker ett föredrag, öfver " den: nya Pälsa t e l j h (inneh.
Albert Stridsberg) Miistersamuelsgatan 37, 1 tr., hörnet af flalmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P ä 1s v a P o P.
Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
Allm.
tel. 115 85.
Rikstel.
Norrm.
241. etikens fordringar ".
Individens ratt ställdes &amp; arvid af ta- l a h n a n i förgrunden - med hänsynstagande till sociala intressen; full frihet, under ansvar gentemot en komman- de generation, framställdes såsom mål för individen, som erkänner en allmän högre Hvad som ytterligare af tvenne talare framfördes föll helt inom ' området af en rent vetenskaplig understikning af de socialt-sexuella problemen i samband med kulturhi- storisk forskning och statistiska uppgifter om det " sexuel- la eländet " .i det bestående samhället.
Nöidvändigheten af en ingående social- och sexualpedagogik betonades i detta sammanhang.
På det hela taget fick man det intrycket, att kongres- sen mera lagt tyngdpunkten på en vetenskaplig behand- ling af de förekommande frågorna an1 på framställande af praktiska refomf6rslag, men att detta hade sitt ' beratti- gande i nödvändigheten af att lägga det vetenskapliga som fundament för reformerna.
De båda förhandlingsdagarna följdes af ett enskildt möte för de delegerade.
Resultatet af detta har ännu.
ej be- kantgjorts.
Anna Brunnemann.
Prenumeration å D A G N Y sker siväl i landsorten som i Stoclrholm å närmaste postanstalt eller bokhandel.
&amp; f Homespun enl. cliche .........
Kr.
49.- Samma, enkel- I m l i radig, hög i halsen ............
Kr.
39.- Nordiska Kompaniet, Fru Maria Callm6ns Dansundervisning, Riddaregatan 17, l /, tr., börjar för Skolungdom den 18, för Äldre den 20 Okt.
Anmal- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m.
Riks Ost.
27.
Allm.
Ost.
2 86.
AdUe Caiim&amp;, Lärarinna i dans och plastik
Professorer i o l j a.
G enom tidningsreproduktioner stiftade jag i våras be- professor Reuterskiölds vana utredning af kvinnans na- kantskap med ett nytt och intressant målarkonstverk, turliga rättslöshet!)
afsedt att smycka någon vägg i Uppsala universitetshus.
Professor Westman kastar sin handske på konsistorie- Dar sågs teologiska fakulteten samlad i tvangslös ordning bordet och spörjer segersakert utmanande fivern af de kring sitt sessionsbord, liksom gripen på bar garning i närvarande som äger " mod att ferklara, att det icke skul- något ifrigt upptaget ögonblick.
le innebära någon varaktig förlust f6r vårt lands veten- Kompositionsidh ar ypperlig.
Enhvar af de högvör- skap eller dess odling i öfrigt, därest statsmyndigheten diga herrarna framträder i sin naturliga pose, med sin upphafde de nuvarande, af man uppburna universitctcii individuella egenhet markerad af orngifningen och tillika och ersatte dem ined nya, vid hvilka lararplatserna tik- behörigt dampad af den *, harmoniskt infogad i dkt iif- slutande innehades af kvinnor ".
(Handsken blir liggande verindividuella sammanhang, som förbinder alla dessa stri- och utsopas efter sittningens slut af vaktmästaren bland diga andar till en familjegrupp, dar släkttycket starkare papperslappar och blyertsaffall.)
DA fysiologen Ohrvall an afvikelserna frapperar den utomstående.
Hvilket fram- påstår, att det p i intet satt ar " bevisadt eller ens gjordt steg från de hittills gängse rektors- och inspektorskonter- trdigt, att kvinnorna åldras fortare an mannen ", finner fejen med deras solenna uppsträckthet och objektiva foto- sig historikern Boethius nödsakad att förklara detta fack- graferingsmin!
mannautlåtande som " ett utslag " (" y t t r i n g heter det Ännu en sammanställning af professorsportratt, lika p i svenska ", mumlar plågad nordiska sprAkprofessorn lyckligt komponerad, minst så nyansrik och liffull som Noreen i mustascherna) " ett utslag af lekmannaiqpfatt- dm teologiska släkttaflan, skänkte oss den gångna våren.
ning ", mot hvilken han åberopar - fysiologiska auktori- Jag menar det skenbart oansenliga tryckalster, som bar teter, gissar ni kanske?
Långt därifrån - " den a l l m a n- ti tdn n a val ej utan stöd af erfarenheten uppkomna lekmanna- " Strörre akademiska konsistoriets i Upp- uppfattningen om en hos kvinnan tidigare an hos mannen sala samt drätselnämndens, fakulteternas inträdande fysisk och psykisk kraft minskning ".
Statsiii- och sektionernas afvensom öfverbiblioteka- tresset och den allmänna lekmannauppfattningen soni hög- riens yttranden angäende den s. k.
16ne re instanser det börjar bli trånga villkor f61 Vetenskapen.
regleringskommitténs underdaniga betän- Man må kondolera den betryckta: gripande förblir det kande i fr$ga om grundema far kvinnors dock alltid att se aktade lärda så öppet och Mm-jukt begå - anställande i statstjänst. "
sacrificium intellectus.
Här strålar icke studielampans milda gloriesken ofver tankedigert böjda pannor, har resa sig icke i afskild upp- höjdhet mol hörsalens kyskt grakala mur katederns lidelse- fria visman.
Profant och anstötligt har lifvet stormat in i vetenskapens borg.
Professorerna äro samlade för att tala om kvinnan.
Kan det upptänkas ett ämne mindre öfveren~tämmande med rummets helgd?
Undra inte på .den nervösa ovilja, som dallrande skug- gar sa många manligt allvarsfasta anleten i denna krets.
Laget ar exempellöst pinsamt.
Häpna inte öfver den in- sinuanta bitterhet, som mänger galla i akademisk svadas ljufva och narande honung.
Besinna, det ar söner som varna sin mor.
Alma Mater hotas af barbarer.
Den oakademiske och psykologiskt intresserade betrakta- ren bjuder skådespelet en innehållsrik njutning.
Kapp- hastar, hvilkas kaprioler man redan ofta beundrat, ridas ånyo med hansynslcs bravur, gärna återser man hos de celebraste fäktarna karaktäristiska gester, som inöfvats på en mera vulgär arena, och angenämt öfverraskad upp- märksammar man saval nya utfallspositioner som en d d s - föraktande vighet i logiska sprang.
Hur mäktigt rullar icke i ponderösa perioder öfver professor Hjarnes lappar unghögerns sexualsystem, med hvilken sakkunnig innerlighet fördjupar sig icke profes- sor Lundell i de mödosammaste hushi#llsbestyr, hur im- ponerande doft bukfalar icke S t a t s i n t r e s s e t genoni - - -.
-- - - -- - - - -- -- - -.
- - - -.
- --.
-.
.
-.
.
.
.
.
i.
.
.
.
ee.ee~ .. e ... ee.e.e~eee~e+~eeeee * eeeeo * eee * e4eeeeeeeeeeeee * * e.
.
b b DAGNYS LASARE böra gynna DAGNYS ANNONSORER O.
.
.
*.
.
.
.
e.
.
*.
.
.
.
.
.
.
.
.
O *.
.
.
.
.
.
~.
*.
.
.
.
e b b.
i b Professor Boethius9 märkliga yttrande kastar ett plöts- ligt ljus öfver situationen.
Bet ar verkligen den allmän- na lekmannauppfattningen som dominerar i denna veteri- skapliga församling: uppfattningen af kvinnorna som en djurart, hvilken end&amp; på vissa vilkor, uppstallda af mänskorna, har tillstånd att existera.
Följderna af deras lössläppande målar ingen ined s$ dystert glödande fantasi som den bakåtblickanck profctcn Hjärne.
Alla löjtnanter och balh jaltai, alla terinissegrarr och hemgiftsaspiranter stelna af skräck inför hans fram- tidstablå.
Hvad skall det bli af dem, nar vara " iijriniig- na damer ", otillgängliga som nunnor för all viirldslig lockelse, sitta i hålorna Uppsala och Lund cch " tindcr m lång följd af ås i god ro författa och utgifva ilet t1ri; i arbetet efter det andra ", sorgfritt inväntande att den siste manlige konkurrenten utblottad och knäckt skall hatiitia i ett Skråköpingslektorat och professurerna likt en mogen frukt falla i kapitalistkvinnornas idoga liander!
Men hemgiftsjagarna etc. (liksom ock Hiirnariistisk: ~ sektionen) kvickna: till igen, då de af professorn i alle- handa Lundell, förbunden med litteraturhistorikern Scliuck och jämförande indoeuropeiske språkforskaren Johansson, imderrattas att " sa ar kvinnan af naturen biologiskt, fy siologiskt och psykologiskt konstruerad - vare sig iliiin anser det som en lycka för den mänskliga utvecklingen och framatskridandet, som vi göra, eller man däri vill se can
olycka - så ar - emdlertid ' kvinnaii faktiskt '.
k6dsfhxad;: till den grad ' äro hennes.
intressen och, anlag riktade ' p&amp; hemmet och familjen " etc. etc.
Nå gudskelcif!
Här törna. '
farhågor mo: t farhågor, upphafva hvarand- sa, förstärka hvarandra., ', Kvinnanl dras till vetenskapen som mlalen till ljuslågan, hela hennes varelse trånar till hemmets järnspis.
.Kvinnan dukar und,er ' fysiskt och psy- kiskt i kbnkurrenskampen med man; hon behöfver endast medelmåttig- begåfning för att med den sega flit och ener- gi, som utmarker könet, peta.
undan @ niala manliga medL taflare och tillvälla sig Iivilken.
professui- som behagar henne.
Mannen skulle r e s i p r a d t ridderligt.
stiga Af s i d ~ n för att slappa henne genom: d ö m n, de skulle i befoed- ' ~ i n g s k a p p l ö p n i n utbialda ~ en.
- brutalitet, som kunde mm- ligt inverka pil deras egen karaktär och på ' hela kvinno- könets " behandling ".
(man känner till det dar från Skan- sen: goda mänskor reta icke - profe$orskandiidater).
I kortaste sammandrag: det vore upprörande att se " eviti- tuellt an~än~dbara: kvin,nliga ' begåfningar k a s t a s il g ö f- v e r f ö r s ö r j n i n g s t i l l f ä i l e n 9 ~ (professor Hjär- nes formulering); om hvilka mäh ' aga att sinseriidilanivar- digt och osjalfviskt konkurrkra blott och bart i syfte att tjäna " det: allmänna ".
.
Man observerar dock i denira ' forsamling några delta- gare, som tryggt stå utanför de antitetiska farhågornas hvirfvel- och icke finna Isig föranledda att lyfta en hand till Alma Maters försvar.
Som deras talsman upptrada professorerna Ohrvall - och von Friesen.
Deni förre en tro- fast radikal af gainla stammen, en jubelverdandist med sällsynt val konserverad frisinthet, som utan prut och utan skrupler, nästan med ett trosvittnes varme, fast-.
.
.. idé - en af veten-.
h$ller egalitetens och rättfärdighetens skapei 6fvergifven ståndp~mkt.
Profeskir von ~ri ' esen åter, fåordig, kallblodig,.
lojal.
och försiktigt pröivande, af- klippes den ofruktbarq,.
diskussionen om kvinnlig egenart med en lugnande ha.qvisning till det bortglömda ' faktum, att universitetens betondringio; dning lägger tillräckliga hinder i vägen för óbehöriga, hvadan den kvinna, som kommer att henibara segern i en profecsorskonkurrens; torde ha därmed dokumenterat sig som fysiskt och.
.
andL ligt kapabel att, sköta " Att hon.
i mindre grad än mannen skall i sin be- röring nied den manliga och kvinnliga ungdomed ',, till- lägger han, " kunna.
v ~ k a intellektuellt.
och mioraliskt fost-.
.
rande finner j a g icke kanwlikt7 '.
Icke jag heller: m i n d- r e kan knappast komma i. fiaaga, synnerligen hvad det moraliska betraiiar ..
Förmå c i v e s a c a d e m i c i hålla - sig allvarsamma, nar .Hjärne och Lundell (med Schiick och Johansson bakom sig) repetera den gamla fromma fiktirnonen om universitetslärares obligatoriska sjalarsörjar- verksamhet?
Jag tror mig skymta ett löje under den1 skarp- sinnige och frasfrie professor von Friesens hamliibt formade uttalande.
.
.
.
- -.
.
.
.
traktats.
Från - en omildare synpuakt, ' sakligare och ghfid- ligare skarskidas det af- ' doktof G u l l i P e t r i. i ' f.
R o s s a n d e r i lierines broschyr K v i n n o r n a o c h s t a t s a m b e t e no a (aktiebolaget Ljus), &amp; ar det omsieps-.
löst, som denna nara nog proissionella s a n n i n ~ ~ ä g a r e pllriigarl uttryck.a sig, kallas " ett af de svartaste aktstycken, som sett dagen på senare tid ".
Det har ocksa lämnat stoff till vidpass ' en tredjedel af den lilla bokenl,.
som dock har så många ' sevarda ' .myndigheter och ' korporationer att ka- ' raktarisera, anda ' nerifrån ' " den s. k. löneregleringskonimit- tén ", diskussionens ' olycksaliga inredare.
En stridsskrift ii£ Gulli Petrini.behöfvc !r inte omsfindligt anbefallas.
Förf: s po4emiska brio har gjort sig riksbe- kant från- den pditiska .agitatiohstribunm., &amp; h hennes fär- dighet i att ' lita små snabba ' klatschar ' hvina åt ' höger och vänster (ja, afven åt van~ter, nar s&amp; kräfves!)
tor- de ' upphinnas af ingen i ' vår långsamt buttra natioh.
Hbn brukar också ha reda p i det hon .talaf om,, i hien- klaL ra hufvud, .som till.
och med lär ha löUt den: pro~iortio- nella vahetodens raknleg ' ata, * ligga de ' behhiga fakta val.
.
.
ordnade. '
Denga gång ar dr Petrini dock ej i humör att lagga en skr~ttsucc&amp;.
Hon har - det märker man - an kant det som en sorglig.
plikt att stiga fram och gripa om skaftet p&amp;,.
, den ' yxa, solm åtskilliga i tysthet önskade f2 satt i rörelsf: ' &amp; h - .ett.
' Siirtkantadt kapitel; hvars rubrik lyder " Docenten Elsa Eschelssod ',.
förklarar till fulloden bittra skärpan.
i en hitik, som äger att handskas med s&amp;.
.
m h g a lättskötta &amp; h muntrande ting.
.
1cke alla de dfekttuilii poänger, sqm materialet erbju- der, har förf.
brytt sig om att uppsamla, eller kanske har h o n saknat tid d l: det, .ty det innehåiisrika, qch mq- diga lilla haftet har, troligen kommit till i tamlig.
hast - i hastigt mod, skulle jag vilja saga om en och a&amp;n punkt som t. ii detta utbrott af v&amp;nskaplig skråmimmo: sitet: " Afven om &amp; n inte far.
ha alltför stora p~ete&amp;ol her på en huhabi&amp; insikter om ' .hur man konstaterar, - ett faktum, kan mlai ' dqck begära; att han skall f&amp;&amp;.
sa mycket " etc. käiqer igen " endningen från de ' t$p- saliensiska ~thdenitsamk~ämen i förra åihyttdradet.,.
ti- den brukade ilht&amp;an&amp; " okvädinsorq,.
numera ii?
, det alldeies ' @.
- I modet, och man säger i stallet med lika intaam ' .b&amp;ning - 991ihwv&amp;are99.
$2 ' gungar, sektio- nernas, rang upp och ner; ' och man måste pFsa val på .för.
att ' kunna halla sig p&amp; kajden af sin tids lärda, bil+ ning.
(Ta.
ipte illa upp;.
~ u l l i, jag ar redani god igen.)
~ 5 t t e ' ~ ' d kvinnliga e ' shidenterna i Uppsala och Lund anslå naå&amp;-a ' timmar af, innevarande termin till begrun: dande och dryftande i f dr ' Petfinis eggande ' broschyr, för hvilkh de # ro h&amp;ne ett tacktelegram skyldiga, &amp; val s0.m dett aktsamling,, hvars pompika titel jag ofvam af- skrifvit: Inget tentanlemflitaride bör få hindraU ' dF från det minit lika angelagna studiet af deras lcares porträtt.
' Och skulle denna .granskning till afveitjh fylla ' dera!
unga sjalar med bedf~fvelse eller rent af Efsleda, så vill Endast.
som fängslande lektyr, som kulturhistorisk jag hänvisa dem till en intagande och kuriös målning1 f r h komedi och, autentiskt.
polrtriittgalleri af stora man har i 17704alets begynnelse, ur hvilken- de - kunna afrasa ett .ofvanstående rader d&amp; up~salien&amp;ka protokollshäftet be- sköd omen (ty allt går igen).
Den lilla roc \ xobilden: %r t ' n 1 ', ' ' ' ' ' ' ',.
, ~a~: I ' en B - ', t Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkiindt som Svenskt Normal-Black, tillverkadt af Henrik Gahns Ase~tin-Amykos-Aktiebolag, Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar; ej bottensats, är mycket hållbart och an- -
utförd af en berest och fördomsfri Uppsphprofessoq anentalisten Jac.
Jon.
Bj6rnståh1, och.
ser ut sgriar:.
a ' Lardomen går sa långt har (i Bologna), at ock K&amp; net därigenom vunnit en Profession: den ryktbara Madame L a u r a B a s s i är Professor (eller huru skal jag saga, ty saken har ej fordrat Femininum föarr an uti henne för första gången) uti Physiq.uen; jag kommer nu ihog at jag kan saga D o c t r i x &amp; L e c t r i x I n s t i - t u t r i x q u e; hon talar ganska val Latin, och ar det roligt at ' hora henne mycket djupsinnigt rahnne- ra på detta Språket uti Physiquen och Electriciteten, samt se henne med stor färdighet göra curieuse experimenter.
Hennes Man, Hr V e r a t i, ar Professor uti Juridiquen, och hennes Son är Prdeisor uti Theologim: man kan saga, at det ar en T r i a s P 1 o l y h i s t o.
r tillsam- mans. "
Tank er denna familj samlad kring det trefna mid- det lilla hemkonsisto- dagsbordet i framtidens Uppsala riet, hjärtligt roadt af de skmpler, som plågade det större konsistoriet af 1911 och som någon af familjen händelse vis gräft fram ur en .packe multnade protokoll.
- Huck Lebcr.
Slut p$ striden.
Kara medlemmar af L.
K.
P.
R.!
Kunna vi icke komma öfverens om, att diskussionen om hvem som brutit L.
K.
P.
* R: S politiska neutralitet, om den brutits helt, delvis eller icke alls, nu lämpligen kan vara slut.
Den äger ju numera ingen praktisk bety- delse utat, och dess verkan inom L.
K.
P.
R. ar säkert icke hälsosam för enighet och samarbete.
För min del tror jag ej att vi kunna fullt ö f v e r- t y g a hvarandra, men hvad som vore m6jligt och vår hittills så vackra rörelse värdigt ar att soka första hvar- andras synpunkter, lita på ärligheten och renheten i hvar- andras iifvertygelse och hiija oss till en lugn psykolo- gisk standpunkt, från hvilken meningsolikheten kan upp- fattas gan.
bitterhet, öfverord och förvrängningar.
Kunna vi ej gå hvarandra så lAngt till mötes, att motstandarna till 20-junibeslutet för sig sjalfva rnedgifva, att iiågon öfvergång till det ena eller det andra vänsterpartiet .da aldrig ägde rum?
Bevisen ligga dels dari att ingen individ och ingen organisation kan ansluta sig till t v å partier, dels dari, att.
utan något nytt beslut från Central- styrelsens sida L.
K.
P.
R: s stallning till den politiska neutraliteten efter det sista valet till Andra kammaren i sept.
ä r alldeles densamma som före 20: de juni i Ar.
Om detta medgifvande sker, bör det också vara lätt att forstå, att personer med dessa fakta f6r ögonen.
utan " oärlighet " och utan " jesuitism " kunna hysa den uppfatt- ningen, att den .politiska neutraliteten genom 20: de juni- beslutet endast s k e n b a r t br6ts.
A andra sidan böra vi, som gilla den sista Central- styrelsens resolution, fullt medgifva, att den gjorde höger- kvinnornas stallning inom L.
K.
P.
R. bAde obehaglig och svår, da deras röstrattorganisation under valtiden understödde vänsterpartiernas kandidater och siiledes mot- arbetade det parti, hvars olika programpunkter lago dem varmt om hjärtat.
Att många hiigersinnade kvirinor uii- der denna svåra stallning icke gjorde klart för sig, att detta skedde uteslutande för att n&amp; L.
K.
P.
R: s mil, som Centralstyrelsen har till uppgift att af alla krafter efter- strafva, ar mycket förklarligt.
Likaså kan man visserligen beklaga, men fullkomligt förstå, att de ifrigaste bland hiigerkvinnorna, för hvilka vårt uppnående af rösträtt var af underordnad betydelse jämförd med realisera~idct ris högerprogrammet, utträdde ur fareningen.
Man kan ju ej lita bli att glädja sig öfver att sammanhållnirigeri kring- kvinnornas röstsattsfråga visat sig så stark, att utanmiil- ningarna äro ytterst fåtaliga.
Kunna vi pa ömse håll göra dessa medgifvandeii, kan ocksi det fortsatta samarbetet återtaga sin prägel af lugn tillförsikt, af ömsesidigt förtroende, af samlxi energi.
Efter valutgången och en liberal ministars öfvcrtagati- de af regeringen stå vi nu nara det mål vi så oaflitligt och entusiastiskt strafvat till.
Icke alla medlemmar af J .. K.
P.
R. glädja sig öfver de frisinnade idéernas gcnorn- brott i vårt land, men alla kanna säkert en uppriktig fröjd att vi nu ha utsikt att relativt hastigt erhiilla fullu medborgerliga rattightter i vårt kara Sverige.
Låt oss gå fram till vårt mal hand i hand, vidsyntu och vidhjärtade!
Glittne, Qursholm, 7 okt.
1911. nia Whitlock.
.
- L K Pm R. och neutralitets- fragan.
Red.
uttalar härmed sin önskan att debatten angiende sieil- tralitetsfrigan matte afstanna.
Endast for ett eventuellt svarsiit-.
talande fran nagon af de i meningsutbytet direkt inblandade kan plats för närvarande beredas och da under f6rutsittnir.g att detsamma är helt kortfattadt och definitivt afslutande.
Till Frrc Anna Björk m.
fl. "
nu föreligger, kunde dei tyckris S 5 som som om valresultatet allt vidare ordande om det ratta eller orätta i L.
K.
P.
R: s taktikbeslut för dessa val af sig sjalf bor- de förfalla; ty har man en rimlig utsikt att fii frägaii genomförd, d. v. s. förklarad hvilande, under dc11 niil -- maste treårsperioden, blir ovillkorligen all diskussion rö- rande en förfluten taktik reducerad till gräl om tfm snii som föll i fjol.
Under denna förutsättning, som jag !.dr min del tror håller streck, blir nämligen högcnis stalq.- ning till vår fraga vid.
nästa Andrakammarval naturniid- vandigt en annan an nu, och da kommer L.
K. f '.
R: s valtaktik helt enkelt att återgå till den gamla, att hvar och en far arbeta inom sitt parti.
När jag icke förty anhåller att ännu f2 yttra riagra ord i denna fråga, sa ar det därför att det finns crt punkt i den förda diskussionen, som jag fruktar skall leda till en viss bitterhet ibland oss, ifall vi ej få tala ut cm den.
Några af de centralstyrelsemedlernn~ar som -- * Artikeln inlämnad till red.
innan förliden veckas Iluiiiniei- utkom, hvarföre förf.
i Efterskrift senare tillfogadt svar ä i dct numret gjorda uttalanden i neutralitetsfrägan.
uttalat sig i denna diskussion på ' samma sida som jag ha därvid hafdat den ståndpunkten, att L.
K.
P.
R: s yttre neutralitet i ' sjalfva verket icke blef bruten genom beslutet af 20 juni.
Detta ar fallet med frk11 Anna ' Whitlock och frkn Signe Bergman och nu senast fntl Jenny Velander; ungefär sammla ståndpunkt torde i verkligheten.
också in- tagas af docenten Borelius; hennes resonemang, att vår taktik i år närmast ar en8verflyttning på ~~~~~~~ ' mark, endast med de modifikationer som det proportionella val- sättet nödvändiggör, af det engelska systemet med under- stöd åt hvarje riksdagskandidat, som ar för den kvinn~ liga rösträtten, oberoende af hvilket parti han tillKör, hvilket resonemang förefaller mig att vara alldeles slåen- de riktigt och kanske det basta som sagts i denna strid, pekar i alla händelser i samma riktning.
Denna stånd- pulnlkt har nu af fru1arn.a Lizinka Dyrssen och Annla Björk ml.
fl.
stämplats såsom cr a r l i g.
Det ar om detta, som jag önskade saga några ord, emedan jag å ena si- dan fölrstår att de angripna ansett det under sin värdig het att svara på en sådan beskyllning och jag å andra sidan icke gärna.
vill ha något o,gjordt för att om möj- ligt aflagsna ett missförstånd som kan väcka q d blod under det samarbete, som ännu kan kolmma ifråga, så- väl under de nimaste 6 åren som kanske afven sedan den kvinnliga rösträtten blifvit en verklighet i vårt land.
Låt mig fölst säga, att denna beskyllning har f6r- vanat.
mig en.
del från fru Björks och frc Dyrssens sida afvenso.m från de andras, om sådana ' finnas, hvilka utta- lat samma uppfattning under det de tillhöra eller ha till- hört antingen Centralstyrelsen eller Stolckhollms F. K.
P.
R.
Det förefaller mig nämligen som om de genom det samarbete d e.
dar idkat med dem de beskylla far olarlig- het borde ha lart känaa dessa kvinnor så pass, att de v e t a t att ingen1 af dem iiågqnsin vill göra sig skyldig till en siidan.
' Möjligen ' saga angriparna, att de endast tänkt sig denna olarlighet som omedveten.
I så fall skall jag be atlt få påpeka, till upplysning för framtiden, att sammansättningen, o: medveten oarlighet ar en coatradictio in adjecto, ett begrepp som icke existerar.
En " oärlighet ", som ar omedveten, ar helt enkelt ingen oarlighet; det kan vara ett misstag, en oklarhet i tankegången, bristande upg- fattningsförrniaga o. s. v., men aldrig oirlighet.
Darför skall man, betänka sig minet tv % gånger, innan man a.n- vänder ett sådant ord i m polemik.
Däremot f6rvånar det mig icke synnerligt, att en så- .dan beskyllning kunnat ' framkomma från folk som stål helt och, !h %ilet udanP,r vår terelse och solm nu kastat sig in i diskussionen endast af en, visserligen föga älskvärd men dock mänsklig bqelse att som ' man säger " lagga 1ölk på lax ".
Redan i valkommittéen, där både frkn ' Whit- I konsekvens med ofvanst~ende har jag i.
mitt eget inlägg i denna diskussion anvandt uttrycket: att Lands- fareningen brutit neutraliteten i och för detta års val.
Men det ar mig en särskild tiHfredsstallelse, ja mer an så, det ar mig ett behof att få förklara, att mitt anivandande af dletta uttryck ingalunda imebar något som helst afstånds- tagande från den ståndpunkt, som härvidlag intages af frkn Whitlock, frkn Bergman, docenten Borelius och fru Velander.
Jag använde det valda uttrycket med afsikt för att om möjligt underlätta det, som hela mlin artikel gick ut på, nämligen att få d ' iskussionen bort från frågan om huruvida neutraliteten vore bruten eller icke bruten, en fråga som föreföll mig alldeles ofruktbar att diskutera och dessutom ttamligen irrelevant, och i stallet till att röra.
sic om d,et, som dft eniligt min mening egentligen gällde, nämligen frågan huruvida Centralstyrelsens beslut under de gifna f6rutsiittningarna var riktigt och lämpligt eller icke, eller - hvilket betyder det samma - om den under &amp; sa förukättningar hade nig@ annat val.
Det lyckades icke alls; ingen människa har brytt sig om .- eller ' kua- nat - svara på min fråga om hvad Cen~tralstyrelsen .. då eljest skulle ha gjort; efter mitt inlägg som fore detsam- ma tyckas motstå~ldarna ha gått ut ifrån som en.
sjalfklar sak, att om ' man bara kunde bevisa, att beslutet innebure ett brytande af neutraliteten, så vore därmed eo ipso godt- gjm-dt att det också var skadligt och olämpligt.
Hvilket naturligtvis ar alldeles oriktigt, ty i och med att detta be- vis fölres, ryckes ju frågan .endast ett steg tillbaka och kommer att låta: ar det under a l l a o&lt;mstandigheter nyt- tigast att bibehalla den yttre neutraliteten eller finns det förhållanden, d&amp; den kan och bur brytas, och förelåg nu sådana förhallanden?
Men " låt oss återkomma till våra får " och uadergöka om det verkligen later saga sig, att Centraktyrelsens be- rörnd.a beslut af 20 juni i c k e brutit d m yttre neutralite- ten.
Enligt niin mening låter denna ståndpunkt fullt för- svara sig; den .hvilar p&amp; den definition af neutraliteten, enligt hvilken en föl-enings politiska neutralitet brytes en- dast därigenom att föreningen såsom sådan f öir k l a- r a r '.
s i g s o l i d a r i s k med ett fller anaat politiskt parti.
Ut ifrån ' denna förutsättning måste man nämligen saga, att neutraliteten ar bruten ilall resduiionen af 20 juni .innebar ett principuttalande, däremot icke, ifall så icke ar händelsen, Frkn ' Whitlock påstår detta senare och stöder det därpå, att om denna resolution vore ett ' prin- ciputtalande, så skulle L.
K.
P.
R. genom att antaga den ha gjort sig.
solidarisk ' med tvA inbördes stridande po- litiska partier p&amp; en gång, hvidket ar en logisk omöjlig- het.
Mig förefaller detta fullkomligt kolnlklusivt.
Hade nu motsidan varit riktigt klar i tankegången., så lock, frkn Berginan och undertecknad sutto, gjorde de förra.
gällande den uppfattningen.
att det beslut vi alla hade den utan vidare medgifvit detta och riktat sim kritik ' voro ense om att framlägga för Centrahtyrdsen i verkliq- hetm icke innpbure något uppgifvande af den politiska iieudraliteten; frkn Whitlock 6nskade till och med att ett uttalande i denna riktning skulle intagas i själfva resolu- tionen~.
Ja ' g varnade kommittéen för delta med den moti- vering, att jag visserligen fullt förstod deras ståndpunkt och afven ansåg den teoreGskt försvarlig, men att jag fruktade att den tankegång, som låg till gru~ld för deras mening, .var för sub,til för att " g!
i " den u~tomstaende stora publiken, ja att denna till afventyrs kanske ' k u d e iii~pfatta, hela stånclntinkten såsom oiirlig.
Som kommit- téns majoritet härvidlag, var af samma mening som jag, och afven frkn Whitlock förklarade, a {t hon naturligtvis lika val som vi andra var angelägen att undvika äfven skenet af en oarlighet i Landsföreningens resolultim, kom detta aldrig in i förslaget och blef aldsig dryftat inom1 Centralstyrelsen.
, emot sjalfva utgångspunkten.
De hade då ' fram~hållit, alt de ansago den har gifna definitionen på neutraiitetsbrolt alldeles föc trång; neutralitetsbrottet vore gifvet redan d5 föreningen gent emot ett politiskt parti intog en an- iian ställning.
an mot de öfriga.
Hade de lagt sin po- lemik på detta satt, så hade all frestelse till moralisk för- hafvelse varit utesluten och ingen beskyllning för oärlig- het kunnat ifrågakomma.
Ty att definiera ett begrep9 f6r trångt eller för ' vidt, det kan aldrig bli oärligt.
Emellertid ha d e icke fatt ögonen på denna utväg utan riktat sitt angrepp direkt mot frkn Whitlocks framhållande af att resolutionen icke innebure ett principuttalande och ii sin sida pastått, att den i verklighetena ändå gjorde detta - till trots för den logiskt omöjliga k~~nsekvensen.
De stö- da detta påstående därpå, ctt om man " understöder " ett poli.ti.skt parti, så kommer detta understöd icke endast den sak tillgodo, ' som man just intresserar sig för, utan i lika hög grad ' alla de saker, som sta på vederbörande partis.
.
. '
program.
Detta a r - i och för sig en fullkomligt riktig an- märkning; felet i resonemanget ligger däri, att de utan vidare satta likhetstecken mellan det silunda definierade begreppet understödja och begreppet förklara sig solida- risk.
Jag klandrar ingen för detta fel, ty skillnaden ar verkligen så pass subtil, att man skall vara ganska trä- nad i logiska begreppsdistinktioner för att genast se den !.
Att; den dock.
finns, skall jag sitka klargöra genom ett exempel.
, Alla de damer, som .det har ar fraga om, ha sakert.
iniinga gånger i sitt lif stått inlfor problemet hur nian ' skall kunna understödja en drinkares familj utan att samtidigt lagga hyende under drinkarens last.
De ha dar- vid till sin stora ledsnad funnit, att.
problemet var olös- ligt; men de ha hjälpt ändå, därför att de instinktmas- sigt kant på.
sig, att det att hjälpa den oförvitliga famil- jen var.
ett större och viktigare- hänsyn an.
att icke p4 något .satt beröfva en drinkare ett kraftigt Aterhållande moment.
Men de skulle säkerligen och med ratta kännt sig djupt upp,rorda, ifall nagon förekastat dem, att de ge- nom att understödja en drinkares familj förklarat sigsdi- dariska med dryckenskapslasten.
Frigar man nu hvilken - af de två ofvan gifna definitio- nerna på neutralitetsbrott ar den riktiga, så ar.
den frå- gan icke så lätt att besvara.
I någon maril tror jag det ar en ren smakfråga.
För min personliga d d ar jag böjd för att anse frkn Wliihlocks f6r den mest stringenta och i alla vader hillbara.
Den stimmer också med det internationella neutralitetsbegreppet, enligt hvilket ett land ar neutralt, sålange det icke blandar sig i andra lan- ders i n b ö r d e s mdlanhafvande, men ingalunda anses sjalf beg.3 neutsalitetsbro2t, ifall det genom en rattskrank- ning från den ena af de stridande indrages i striden ocnt.drifves att understädja andra parten.
Den.
andra de- finitionen åter har den fördelen att vara mycket mera lättfattlig och populär, därför att den knyter neutralitets- brdtet till rent yttre kriterier, som äro latta att kontrd- lera.
Nar .man laborerar med en hel stor f&amp;ening, måste man nog darfijr ' alltid vara beredd P&amp; alt medlemmarna medvetet eller omedvetet hiilla sig till denna senare defi- nition.
Darför valde jag att lagga den till grund fök min egen polemik, hvaflid uttrycket att neutraliteten ar bruden för de stundande.
valen fö.refö.11 mi; q som det mest adakvata.
- Men jag glorde.
alltså detta af rena opporhi- riitetsskal, in usum ' delphini, bida dessa ord tagna i god mening.
Väljer man emellertid denna definition - och jag för- menar ingen * att göra detta - så ar det tvi konsekvenser, som .man- maste vara beredd att taga.
A ena sidan d s t e man medgifva, att d i ar L.
K.
P.
R. icke ensam om att ha.
brutit neutraliteten.
Den.
stora engelska suffragett- fölreningen '.
W. S.
&amp; P.
U. ar d i ej heller neutral, fast den sjalf påstir sig vara det, och afvm alla andra hittills ansett den vara .det.
A andra sidan måste mani u9 ifrån denna uppfattning också vara villig att itminstone di.sku+era frågan, om d e n n a neutralitet verkligen under alla omstandigheter kan och bör upprätthållas, afvensom om sådana omstan,digheter nu förelage har i Sverige,.
att Centralstyrelsen icke hade nagot annat val än att b q t a den för de stundande valen.
De centralstyrelsemedlem- mar, som vor0 närvarande den 20 juni, ansigol detta, och.
.vi ha framlagt vira skal härför; men jag saknar fortfarande frin den andra sidan hvarje antydan om hvad vi enligt deras mening borde ha gjort: Fru Björk por sig ' i sin artikel mycken möda med att påvisa hur öfvertygade vi alla förut varit om neutra- 1i.tetens förträfflighet.
Det ar en fullkomligt 6fverflödig möda;.
hvar enda en af oss ar säkert afven den dagc som i dag är beredd att underskrifva samtliga dessa uttalan- den, som fru Björk anfiir.
Som bevis harför vik1 jag pi- minna om hvad fru Björk vet, likaväl som jag, niimligen ' att vid kongressen hela den svenska delegationen soln en man röstade för det dar gjorda principuttalandet till för- del f6r neutraliteten.
Och dock satt vår valkomrnitte i denna delegation med sitt resolutionsförslag färdigt i fic- kan.
Det skulle glädja mig särdeles, ifall ofvanst2endc an- språkslösa lilla utredning kunde bidraga till att de aiinu missnöjda högerkvinnorna bättre förstode den tankegiilg, som ligger till grund för våra ledares inlägg i den förda diskussionen.
Äfven om de då ännu fasthålla sitt beslut att utträda ur föreningen, skola de i så Pall göra det utan bitterhet, i förvissningen om att vi alla vilja det bästa för vår rörelse och alla handla efter basta förmåga och öfvertygelse.
Och vilja de, som jag k o p ~ a s, åter- taga sin beskyllning mot så mdnga af oss för oärlighet, så skall ej heller hos oss någon bitter tagg sitta kvar; af allt vart hjärta skola vi för det arbete de afven utan- för Landsföreningen kunna utföra för var gemensammz sak 6nska dem all lycka och framgång.
Lund 27 sept.
191 1.
Anna WickseZl.
Det var med stor tillfredsställelse jag läste titeln p2 frkn Nennes ' inlägg i veckans Dagny.
Tyvärr försvann tillfredsställelsen så snart jag kommit förbi inledningcn och fölrvandlades till en, ju längre jag läste, dess mer stigande f örvining.
Inledningen har redan fått sitt svar genom ofvaiistiien- de, som just skrefs för att om möjligt hindra, att niin förra artikel skulle kunna spelas ut mot frkn Whitlocks och de andras, hvilka företrädt samma uppiattni~ig so111 hon.
Jag har härvidlag ingenting väsentligt att tillägga.
Till sjalfva hufvudinnehiillet skall jag däremot be att f5 saga några ord; om ingenting alldeles nytt harefter fram- kommer skall det bli det sista jag yttrar i denria sak.
Föirst några ord angående den sista punkten i Cen- tralstyrelsens resolution, som blifvit missuppfattad på ett satt som säkert ingen af de närvarande centralstyrelse- medlemmarna varit beredd pi.
Frkn Nennes anser den vara " klammen ", hvarigenom beslutet framför allt skulle fått karaktären af en1 " opinion~yttring ' ~ o&amp; ett grhcipub talande ", hvilket iter alldeles misslyckats.
K l i m m e a ar naturligtvis resolutionens första del, och vår stand- punkt har ju under hela denna debatt varit den, att d e x ~ na kläm i c k e ar ett principuttalande eller en opinionsd yttring, utan ett rent praktiskt taktikbeslut.
Genorngiien- de tycks det e f t e r klammen införda tillägget ha upp- fattats såsom en order, till och med en ganska schroff sådan, medan den i sjalfva verket var afsedd att piipeka en ratt, den har uppfattats som en ovanlighet, och den sattes dit af ren hänsynsfullhet, nämligen för att redari frin början göra klart att ingen begärde af F. U.
I '.
R: s högermedlemmar, att de personligen vid valen skulle understödja vänstern.
Att detta förhåller sig s i anscr jag mig kunna försäkra med en viss auktoritet; det bar nämligen jag som inom valkommittien föIreslog detta tillägg, fast i den negativa formen, att de medlemmar af L.
K.
P.
R. hvilkas allmänna politiska Askadning hind- rade dem att understödja vänstern vor0 berättigade att förhålla sig passiva - under valr6~elsen naturligtvis.
Kommittén tyckte emellertid att det skulle vara hyggligare ~jch vanligare och satta detta i positiv form, och dat -- för blef det s&amp; Jag kan tillägga, att innan jag for upp till Stockholm för att deltaga i valkommitténs arbete Tö. re kongressen ridgjorde jag med de två ledande krafterna inom härvarande röstrattsförenin@ högerfraktion - dm utgör nog fyra femtedelar af hela antalet - hvarvid bid2
477 D A G N Y ansågo, att ingenting annat var att göra an att ta det t e c k e n.
Hari äro vi s a d i g a alldeles ense med frkn beslut som fattades, och båda afven ansågo att ett till- Nennes.
Skillnad,en är bara den, att fök oss galler det lagg som det af mig föreslagna uttryckligen borde sattas icke a II t i n g e n. valdeltagande e l l e r upplysnlngsarbe- in i resolutionen.
Det var därför med en viss förtröstan bete, d a n b å d e det ena o c h det andra.
Äfven vi vilja s a n jag för min ringa del gick till fattandet af denna re- därvid gärna tillgodogöra oss både det ö: kade in~tresse för vik solution, och ännu har denna fortröstan ingalunda kom+ sak, som kongressen väckte till lif, och den förstärkning mit p5 skam.
Något " allas delade gillande ", hadd såivisst i var kassa, som uppkommit genom kongress6fverskottet; ingen af oss raknat pli; både att det skulle bli opposition, \ .i ha dessutom också - hvilket frkn, Nennes i farten- tyc- och att nigra hundra stycken skulle utträda ur f6renin- kes glömma - den ännu mycket större BergmawOster- gen, vor0 vi till fullo beredda p %; men vi hoppades och bergska upplysningsfonden att tillgå.
Centralstyrelsen ned- trodde och hoppas och tro fortfarande, att flertalet af ' L. satte också en kommitté, som skulle ordna och organi- K.
P.
R: s högermedlemmar skulle inse beslutets n6dvan- sera detta arbete; att man härvidlag icke tog sarskildt dighet och stanna kvar.
Ännu ar ingen felberakning har- sikte på sommararbete, son1 frkn Nennes önskar, berodde vidlag konstaterad, och skulle den bli detta, fbräfidrar dels på att detta torde vara .ogörligt under en- valsom- trias, dels också därpå, att vi antogo @ t. allraminst höst- det ingalunda beslutets n6dvandighet och berättigande.
Frkn Nennes menar sig i sin artikel ha lämnat ett terminen behöfdes för att ordenltligt ' planlägga9 och förbe- svar på min i mitt förra inlägg framst ' allda fråga.
Det reda detta arbete.
Att det nämligen, ' som frkn ~ e n n e s har hon emellertid icke gjort.
Min fråga gällde ' hvad de tyckes tro, skulle stå en hel rad med hittills o,brukade opponerande högerkvinnorna ansågo att vi borde gjort.
kvinnokrafter färdiga att med itt par veckors varsel kasta v i s ii v i s d e s t u n d a n d e v a l e n, och jag föskla- sig in i detta arbete, torde nog vara ett rent misstag.
rade därvid uttryckligen, att jag icke såsom til1fredF; stal- Atminstione ha vi under alla de år vi redan drifvit agi- lande kunde betrakta det svar, att vi skulle göra ingen- tations- och upplysningsarbete i den lilla utsträckning vi.
ting alls.
Det ar dock detta svar frkn Nennes lämnar.
kunnat aldrig1 sett en skymt af dem; och frkn.
Nennes Hon förklarar sig därvid hysa en diametralt motsatt upp.
menar säkerligen icke, hvad man af ordalagen i henne3 fattning mot den vi andra tyckas anse som ett axiom, artikel ett ögonblick kunde frestas att tro, att det, att de nämligen att det vore sjalfmord för vår rörelse att har- hitlti.ls icke uppenbarat sig, endast skulle bero på att det Nar vi tidigare ansett oss hittills icke funnits något vidare pengar och att ingen vidlag göra ingenting alls.
icke behöfva motivera denna ståndpunkt, som vi.
oveder- internationell röstrattskongress visat dem, att af \; en röst- sägligen ha, så beror det nog icke så mycket på, att vi rattskvinnor kunna vara " rnans !digl, socialt och kvikligt anse den för axiomatisk, som dar@ att vi trodde att fint kvalificerade " .. Nar frkn Nennes ' säger, att jag jämfört kvinnohcigerns därom vor0 alla ense, såväl höger som vänster.
.Redan år 1908 gjorde vi nämligen ' gällande samma ~ppfattn~ing, ställiiing till centralstyrelsebeslutet med mannens åtgökan- att det var organlisatiomys plikt att såsom sådan deltaga den vid eventuellt missn6je med sina resp. politiska par- i vaien i den mån som våra resurser tillato oss det, och tier, måste det bero på ren felläsning.
Min jämförelse partierna vor0 villiga att medgifva det.
Den ghgen.vack- gällde endast kvinnohögerns ställning till d e s s e ' .g e t te denna ståndpunkt ingensomhelst gensaga från n5goit p o l i t i s k a p a r t i och mannens dito.
Hennes något.
håll, darfiir antogo vi att fortfarande alla vor0 med om iifverlagsna tirad om att vi icke heller få slå oss till ro den.
Som det nu visat sig, att detta var en felaktig för- med att hvad mannen kunna göra, det ' .kurina också vi, utsättning, ar det naturligtvis vår skyldighet att lämna drabbar mig heller icke; ty jag har aldrig framhållit en motivering.
Denna ligger icke, som frkn Nennes tyck- mannens exempel såsom efterföljansvardt, därför att de tes ko, däri att valen erbjuda oss ett utmärkt och eljest iiro man, utan därför att jag efter att ha ~röfvat kommit ouppnieligt tillfälle att få tala om vår sak till tusentals till det resultat, att mannen i det angifna fallet reagera- man, allts5 äro ett ypperligt agitationsmedel; vi skatta de förnuftigt.
Ett ord till slut: nar man skall bestämma sin stånd- detta synnerligen högt.
och anse det för mycket viktigt; men det ar snarast en biprodukt af vårt valdeltagande.
punkt i en svir och tvistig sak, ar det nyttigt att an,- Nar vi anse detta deltagande som en p l i k t, så beror det ställa ett kontraprof, dar så ske kan.
Har ar det mycket diirpå, att hela var röirelse har ett politiskt ändamål.
L.
K.
P. lott; man behödver bara tanka sig in i den1 situation - R: s enda strafvan gAr ut på atat åt Sveriges kvinnor ertifra den och med f&amp;hå.lIai~dena i England för ögonen ligger det politiska rösträtten som ett medel att med politiskt ansvar och icke så långt borta - att till detta års val högern och libe- politiskt inflytande kunna arbeta för hvad vi, ' anse landa.
till ~ocialderno~kraterna upptagit vår fråga, medan landets nytta.
Det ar då också, mena vi, vår organisa- rala partiet vägrat i vändningen, då det &amp; g ut att bli tions skyldighet att sa langt det därtill erbjudes n %gon a ' lvar.
af.
Vi som tillhöra det liberala partiet ha gjort int~jlighet deltaga i valarbetet, dels för att i all ödmjukhet, detta kontraprof och.
funnit, att i sådant fall skulle lära och erfara, hur en politisk valagitation skall drifvas vi utan minsta tvekan r a t a t för att ' L.
K.
P.
R. vid des- och skötas, dels också för att visa de man, af hvilkas sa val skulle understödja endast de två röstrattsvan ' liga ansvarskansla vi begära att de skola slappa afven oss partierna; må högerkvinnorna innan de besluta sig all- fram till valurnorna, att vi också sitta inne med något varligt cch samvetsgrant göra samma kontraprof.
Lund 8 oktober 1911. politiskt intresse, nagon politisk vilja ' och ansvarskänsla Anna Wicksell.
och någon politisk förmåga, afven om den ar oötvad och osäker.
Om mannen erbjuda oss tillfälle att visa det- ta, och vi ej ha förstånd att begagna oss daraf, så äro de nog i viss mån i sin ratt, om de anse oss- alltför pol1iti.skt omogna fös att kunna tilldela oss medbestam- ag har ej många ord.
att tillägga.
Trots alla bannor manderatt i sam~hällets angelägenheter.
och allt öfverlagset förakt i dagens nummer för rnin Frkn Nennes nöjer sig emellertid icke med att tillråda, att vi under nuvarande f6rhAllandm borde låta valen vara uppfattning af neutralitetsfrågan måste jag hålla på rnin oss ovidkommande; hon har dess bättre också ett förslag personliga frihet att kvarstå i densammua, enar jag icke om hvad vi skola göra i stallet, namligeii e n v a l d i g fiiiner giltiga skal att frångå den.
Af artikeln " Un,derli- o p o l i t i s k f ö r e d r a g s o c h p r e s s k a m p a n j ga rykten " ser ni hur de rördser, solm uppstå.tt som i a g i t a t i o n e n s o c h ' u p p l y s n i n ~ g s a r b e t e t s motströminar till L.
K.
P.
R: s verksamhet, te sig f&amp; - ' ', ' da ' ' '.
J, '.
478 D A C N Y - mig.
Nar jag jämför Eder politik efter Edra upplys- ningar vet jag ju nu; att det i c k e ar friherrinnan Aker- hielms - med Skule jarls i Ibsens Kongsemnene, hoppas jag min ståndpunkt blir fullt förståelig: alldeles icke do- cerande men djupt beklagande.
Jag tror icke jag på.
nå- got satt brustit i aktning infor L.
K.
P.
R: s höger och jag betygar Eder min aktning i Eder egenskap af ledare för.
den nya rösträttsfraktionen, om den0 måste komma till stånd och i den mån den .är kvinnornas stora sak till gagn och ' heder, men jag har sökt cch kanske afven lyckats finna skarpa ord för en hel del agitatoriskt ofog, som frodats i den hemlighetsfullhet, som omgaf &amp; reken, ofag, som Ni säkert icke skulle vilja ha nAgot att gdra med.
Jag.
ar glad, att förhållandena blifvit klarlagda.
Nu kan man af Eder få veta hvad som ingår i Edra syften och hvad i nämnda motströmmar Ni icke känns vid.
Min enfald visavi pendeln kvarstår.
Det skulle icke bevisas, att den p a s s e r a r sitt jamviktsiage eller a r dar i e t t o a n d l i g t l i t e t t i d s m o m e n t - det har jag icke bestridt - utan Ni har att bevisa, att den i c k e a r i sitt jämviktsläge en gang under hvarjesväng- ning.
De dar hårklyfverierna äro ju skämt mot en.
bak- grund af allvar, men Ni anser kanske att Daghy bör vara s i grandiost allvarlig, att det ar ett brott att an- vända ett par rader i dess spalter för en smula humor.
Kanske!
O m det ar sant, att de svenska kvinnorna sakna humor, dA bör kanske deras organ också vara kemiskt re- nadt därifrån, och i s å f a l l skall jag genast lystra tiJ en förvisningsorder, vare sig den kommer från1 Eder el- ler frAn någon annan.
Till slut ett tack för att Ni laxar upp mig SA hof- samt och alskvardt i jämförelse med hvad jag ar van vid af andra - tuktomastarinnor till den ratta politiska tron och tonen.
S i t. ex. skref en af dessa en artikel om sig som " Mosekonen?
', som ropar i samhället: " Lygtemzn- dene, ere i Byen.
Tag Eder i Agt ", och mig som en bitte liten " Ly@emandn, hvars högsta mal enligt H. C. Andersen ar " at blive Löber foran Fandens Stadskaret, .faae gloende brandgul Kjolle og Luen lige u d av Halsen. "
Det riktigt doftade kattarebål i Skara efter den autoda- féen.
Med Edert och hennes sprak risas mitt frisinne.
Och N i finner mina skrifvelser våldsamma!
Skara den 6 okt.
1911.
Jenny Velander. '
i beslut af den 20 juni inmaran- D A de Centralstyrelsens år SA mycket afhandlats i denna tidning, bedja afven undertecknade att fA yttra oss i frågan.
Vi beklaga djupt, att L.
K.
P.
R. brutit den politiska neutraliteten, emedan denna under de Ar Gredngen exi- sterat visat sig vara en sammanhållande kraft och ett me- del att m5jliggora samarbete mellan kvinnor af mycket skilda Asikter.
Dessutom befara vi, att föreningen genom nämnda beslut lidit stor skada.
Många medlemmar af F. K.
P.
R. i.
Ljungby.
att förnya prenumerationen för sista kvartalet.
- -- - - Notiser.
Hogerkvinnor som utgå ur F. K.
P.
R.
De högerkvin- nor i Gefle, som i skriivelse till Centralstyrelsen fijr F. K.
P.
R. den 10 juli uttalade protest mot styrelsens be- slut den 20 juni, ha enhälligt beslutit utgå ur darvarati- de lokalafdelning af F. K.
P.
R.
Kvinnorna i årets valrörelse.
Landsföreningcn ftir kvin- nans pditiska röstratt har utsandt en liten redogörelse för kvinnornas deltagande i årets valrörelse.
Af redogörelsen framgår, att icke mindre an 29 talarinnor stiitt till för- fogande.
Bland dessa Aterfinnas de allra fiesta af vara mer kända och basta kvinnliga talares namn.
Det stöï- sta antalet, nämligen 160, af dessa möten ha varit anord- nade af de frisinnade, och 54 möten ha varit socialdeino- kratiska.
Det har icke sällan handt, att de kvinnliga ta- larna inbjudits af den lokala partiledningen.
I 70 fall har sådan inbjudning kommit från de frisinnade, hvaraf 11 gån- ger för den kvinnliga talaren att vara ensam talare på mctet, samt i 30 fall från socialdemokraterna.
Insänd litteratur.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm: Det svenska folk- lynnet.
Aforismer af Gustav Sundbärg.
Sjunde upplagan.
F. V. O. Handbok för fattigvårdsintresserade.
Med understöd af Stockholms stad utgifven af Föreningen för Valgörenhetcns Ord- nunde.
C.
E. Fritzes bokförlagsaktiebolag, Stockholm: F rån N o r r-a l a n d s s i s t a h a l f s e k e l.
Baggbölingar.
Af Olof Högbag.
Wahlström &amp; Widstratid, Stockholm: Gråväders- och hvardags- latar.
Af Torsten Holm.
- Sophie Hagman och hennes samtida.
Några anteckningar frän det gustavianska Stockholm.
Af Carl Forsstrand.
Hugo Gebers förlag, Stockholm: VPnddnlifwai.
Af Alf@ Kämpe.
- Uppfinnare och upptäckare.
Af Wilhelm Osbvald.
Ofversitt.3 ning f r h tyskan af O. H.
D. Albert Bonniers förlag, Stockholm: Lagmanshus.
Af Hihizu Södeherg.
- En oförbätterlig.
Roman af Elsa Alkman.
-- Vis- domständerna.
Skadespel i fem akter.
Af Si@ Sirvertz.
: Re- nässans.
Melodram i tre akter.
Af Holger Drachmann.
Ofver- satt af Daniel FallstrÖrn.
- Ett lyckl9gtJ1em.
En tidsbild i bre!
från Norge, utgifven af E. Bodenhoff.
Ofversatt från danska ori- ginalets fjirde upplaga af Amalia Fahlstedt.
Med en för dcn svenska upplagan skrifven inledning af Mathiida MallUzg.
A.-B.
Hiertas bokförlag, Stockholm: Hvit slafhandel.
Delvis efter utländska kallor.
Af Axel LiIJ ' efalk, ordförande i den danska natioiialkommittén för bekämpande af den Iivita slafhandeln.
Uc- myndigad öfversättning frin danskan.
Folkskolans Barn tidning utgifven och redrgerad af STINA QUINT utkommer 1911 i sin tjrrgonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
Bästa och Iamplijpte läsning för barn af alla samhälkklasser.
Prenumerera å närmaste postkontor.
P h för helt år Kronor 1: 65, hlff år 90 &amp; e.
D A C N Y atss6kande LEDIGA PL A TSER.
fd sina annonser injörda i gny för Raifva priset eller 7 % öre pr mm.)
Lärarinna, ldad, 2 1 - årig sjukgymnast, van att undervisa i vanliga- skol- ämnen och musik, samt.
kunnig i sömnad får plats för 3 barn.
Svar markt)) Fint Landthema, under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- holm, f. v. b. skar plats hos läkare, privatper- n eller i familj.
Adr.
: Postfack, Tyringe. '
l a t s ö ' nskas medelålders allvarlig flicka ajt - est2 hemmet hos äldre dam.
Ar len kunnig i sjul&lt;vård och mas- Kvinnllg tandtekniker: e.
Svar tacksamt till a43~, önskas af tandläkare i landsortsstad st.
rest., Helsingborg.
i mellersta Sverige.
Endast verk- ligt duglig antages.
Ansökning åt- följd af betygsafskrifter, fotografi, uppgift å alder och lönepretentio- m innehaft plats å advokatkontor, ner sändes orngfiende till märket ker liknande anställning.
Tack- ~~Raskll, under adr.
S. Gumaelii in för svar vore, M. R.#, Gu- Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. e elii Annonsbyrå, Malmö.
Ung flicka, En småskolelararinna Iusförestandarinna, önskar i jan.
eller eventuelt i ' april icklig och välrekommenderad, 1912 anställning i familj för att sköta och läsa med mindre barn.
Har genomgatt särskild större kurs i modersmiilet och räkning.
Enkel, villig och barnkär.
Svar och öfriga upplysningar lämnar fröken Anna von Seth, Lyby pr Hörby.
skar anställning att på egen nd sköta mindre hushåll i Stock- dm.
Vidare upplysningar genom edrika-Bremer-Förbundets Byrå, xkholm.
ildad, medelilders fru, a11 och anspråkslös, kunnig i en- Mönsterriterska.
1 matlagning m. ni.
söker Iamp-: plats i eller omkring Stockholm.
För skicklig och initiativrik mön- .ar markt ~ G o d t huniöra, Vaddö sterriterska, som sjalfstaiidigt kan r. påbörja och komponera moderna handarbeten, finns plats genast i Som hushAllshjälp och sällskap Köpenhamn.
Utbildning från tek- .skar ung flicka plats i familj dar niska skolan i Stockholm erfordras.
ngfru finnes.
Ar kunnig i mat- Ansökning samt betygsafskrifter p i n g, bakning, handarbeten samt sandas till Emil Triers Annonce- got sömnad.
Rek.
finnes, önskar Bureau, Köpenhamn, under märke n.
Svar till " 191111, Karlstad p. r.
~Textilriterskaa.
U n g f l i c k a från godt hem Snäll, ordentlig flicka iskar komnia i battre familj, dar ngfru finnes, som husmoders hjalp van vid enkel matlagning och hus-: h sällskap.
Svar tacksanit till liga göromål, erhåller plats på gård .l-åringll, Hedemora p. r. i Västergötland genast eller längre fram.
Svar med löneansnråk till Enkel och anspråkslös ung " E.
"; Nitta.
cka önskar plats i godt hem, van och villig deltaga i alla in.
Ung kunnig i maskinskrif- i ett .. hem förekommande göro- iiiiig samt i tyska och engelska $1.
Onskar anses som familje- språken, far genast anställning.
- 2dlem.
Tacksam för svar till Egenhändigt svar med uppgift om ' illigs, Ludvika p. r. lönepretentioner och te1efonnum.- mer till agentur konto ra, Dagens Nyheters Hufvudkontor, Sthlm.
/ am,: Ornarig kontorsvan flicka skar plats i familj 1 nov.
att bi- ida m.
skrifarb., Iaxlasning och rekommande göromål.
Svar till am il je medlem^, Vastanfors p. r. Barnfröken, - erhåller plats nu genast för att till- sammans med husmoder sköta två barn samt inom hemmet förekom- mande göromal.
Jungfru finnes.
Svar till ~~Barnkärll, Visby p. r.
479 ".
Vid Säters hospital H ushtlllerska,, finnas platser lediga för 1 tvatt- föreståndekka och 1 bageriföre- stånderska, löner A 400 kr.
(samt 3 ålderstilliigg), l: a klass kost, bo- stad in.
m. Anstikningar, atföljda af styrkta betygsafskrifter, frejd- och Iakare- betyg m. m., insändas till Hospi- talskontoret, Säter.
I naturskön trakt i Dalarne ön- skas en bildad och praktisk flicka, som vill atana sin att till alla de- lar med lindantåg af tvätt och skurnitig sköta två personers hus- samt anses ' Orn af familjen * Svar till Insjön, p r. medel5ldersl med godt satt och ut- seende, kunnig i matlagning, bak- ning och glansstrykning samt för öfrigt med förmåga att, ha uppsikl och vård om ett hem med jung- frus.
hjälp, erl~åller snarast plats till ensam herre vid större herrgård ej långt fråp stad.
Betyg, foto- grafi samt uppgift bm ålder, Iöne- pretentioner torde sandas till Ar- betsförmedlingen, Eskilstuna.
Barnsköterska.
Familj, bosatt i stad en timmes jiirnvagsresa fran Stockholm, söker absolut pålitlig och duglig sköter- ska för tvanne barn i aldern 2 och 1 år.
Goda villkor för ' verkligt duglig person.
Svar till, R. S.,, under adr.
S. Gumzlii Aniionsbyrii; Stockholm, f. v. b.
~usföreståndarinna - kunnig i ett enklare hems skötande, välrekommenderad och villig att sjalfständigt sköta hushållet med tillhjälp af jungfru hos en medel- ålders köpman, får genast val af- lönad plats.
Fotografi,.
betygsaf- skrifter iamte referenser emotses Öhgaend ' e under adr.
BE.
S.n, p. r. Ludvika.
Hushiillerska, som p i egen hand kan förest5 restaurationen vid in- dustriell anlamninn erh.
genast plats.
Vana atrreda f örekomkande görorn21, ansvarskänsla och plikttro- het fordras samt kunnighet i mat- lagning.
Svar till A.-B.
Elevator, Lilla Ursvik, Järfva, A.
T.
8844.
H usf örestAndarin na och af god familj samt kunnig i allt hvad till ett hems skötande fordras, kan f4 plats i ungkarlshem i mindre små- ländsk stad.
Sökand,e som iir sprakkunnig och musikalisk före- drages.
Duktig h jalpflicka finnes, Lön 30 kr.
pr månad.
~Tilltrade 15 okt.
Svar helst med fotografi till: llAffarsmanll, Sv.
Telqgrambyrans Annonsafdelning, f. v. b.
U n g flicka som genomgått praktisk skola, ön- skar komma i battre familj för att under god husmoders ledning lära matlagning mot fritt vivre.
Helst i närheten af Karlskoga.
Svar till ~Familjemedlema, Kopparberg.
I 1 GYNNA ALLTID Kuinnliga: arbetsomriden.
i t DAGNYS 4 b:.
.
.
.
.
.
.
..............................: + 4 + 4 Utbildningskurser m. m.
2 Muntliga och skriftliga 4 9 i upplysningar genom Förbundets Byrå, i.
.
2 54 Drottninggatan.
Sprid veckotidningen D A GNY!
g 4 i.
Sju präktiga iifventyrsböcker för barn o. ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Mugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
En samling sagor af Harald htenson.
303 sid .. 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn och ungdom.
efter Julee Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
skildrade för barn och Tsarens k~drm Par~i~al.
Sagogrottan i Sagoskogen.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
~ktieka~ital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
Wirens Eau de ~ o l o g n e ROYAL ar fortfsrande oöfvertraffad.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fri411 8.
G. Wirens Tvål.- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
Ygl.
Hofkv.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - -.
(ifven blusar, barnkläder m.
ni.)
Praktisk metod, utan tråckling.
kivarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Stockholm.
Sibylleg.
36.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
EVA.
E G N ~ R, Malmö.
Löfmarks Möbelmagasin Regeringsgatan 42 - - - .., O,.
- HANNA HEDSTROMS Rantillverllning, 72 Stora Badstugatan, Allm.
Tel. 201 52. b e k n g efter Kapten Marryat af Anna Ciustafsson.
236 sidor.
39 1 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 örc.
Sagor och ' berättelser af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frAn - Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qiiiiit.)
- - - För husmödrar och unga flickor i hemmen, hvilka önska fiirvarh ig någon kännedom om sjukvård, anordnar undertecknad cn af sin edvanliga kurser med början den 30 oktober.
Vidare upplysniiiga ö.
3275 p# Mönstertidningen i Hemmet.
Bremer-For bundet.
Konstslöjden Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- Prenumerera på D A CJ N Y!
nummer 30 öre.
Innehåller mön- A Fredrika Bremer-Förbundet iter till broderier, vafnader, läder- innas anmälda lektionsgifvare, in- plastik, gyllenlader, ' Jdrifning i me-) ch utländska, hushillsbitraden af tall, målning p3 porslin, tra, m. m.
) lika slag, barnfrö knar, kon torsbi- Prenunieranter f8 begära mönster.
raden, gymnaster m. m.
Äldre Argångar realiseras.
Mottagningstid kl. 12 - 4.
Red.
: valhallavägen 19, n. b., Adr.
Drottninggatan 54, Stock- Stockholm.
iolm.
Filial: Haparanda.
411m.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
G. o. A. MEUKO W. Bagens nummer innehiiller r Arbeta för Dagny e i e genom att gynna dess annonsörer i b i e Noderskyddsrörelsen i Tyskland.
Af E.
K ---- ca.
I.
Internationella kongressen för moderskydd och sexual- reformer.
Af Anna Brunnemantz.
Professorer i olja.
Af Huck Leber.
Slut på striden.
Af Anna Wlzitlock.
L.
K.
P.
R. och neutralitetsfrägan.
Af Atma Wkkscll, Jenny Velander, Ahinga medlemmar i Ljungby E Y.
P.
R. Fredrika-Bremer-Förbundet: Drotininggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16 Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksk6terskebyrå: Tunnelgat.
25, Rikstel.
68 98.
- I runnelgatan 25, Stockholm.
Rikstel.
68 98.
Mm.
te].
82 1 1.
10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336.
SALLY PETERSON, Sjuksköterska.
Prenumerera p i posten eller tel. i ' Endast svensk tillverkning.
=vinnliga Juridiska Byran, Wallingatan I 2: l /, - STOCKHOLM Fersens väg 2.
Tel. 4490, ev. 4083.
Stockholm.
Kontorstid,,,, ise Ciaaner.
304 sidor, á3 illus&amp;ationer af ~ d v Berggren.
.
artonn ner ad.
- Pris 75 öre.
- I Guldslottets Rosengardar.
Se.
Hjälten bland hjältar Charles G. Gordons lif och stordåd.
-- Tank - på de gamla!
Lektioner i Linnesömnad, Den hemlighetsfulla ön.
- Insänd Iitteratur.
Allm.
tel. 82 11.
P - Prenumeration $ Notiser.
P- Dagny s: er $ närmaste postanstalt eller bokhandel.
