# ID: svediakorp-per515
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,260
# sentences: 877
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


l /, Prenumerationspris: är.
kr.
4: 50 ' lp är.
.
kr.
2: 50.
8141, .. 3: 5011k 4: e Fisgr.
Stockholm den 5 O k t o b e r 1 9 1 1.
N: r 40.
....
., 1: 25 L ' snummer lo öre * Prenumeratlon sker d v H 1 1 landsorten som I Stockho1.a fl närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 - Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
-- I Redaktör o. ansvarig utgifvare: l E L L EN K L E MA N, Mottagnlngstld: - kl. 11-12.
Utglfnlngstid hvarje torsdag.
Sthlm 1911, P. Englunds Boktr.
~~~; edition och Annonskontor r Mbtersamuelsgatan 511 1 tf * Po$- och telegrafadrem: DAGNY, Stockholm.
Annonepds r 15 6re per mm.
Enkel spaltbredd 58 mm.
Marglnalannons under textcm I I mm: s höjd per gäng 10:.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 % 20 ggr U) 010 50 gr 25 @ / a.
Annons bör &amp; a ?nlarnnrd senast mhdag f. m.
-.
1 icke vara obekant.
Undertecknad, troligen den ' enda utländska: dam som bevistade den högtidliga invi.
@ ingen af studentsltehenimet vid rue Saint Jacques, Madame C q - pis skapelse, lämnade i denna tidning en liten redlogörelse af densamma liksom af öppnandet af dess restaurant i samma hus, som ägde rum sju nlåriader senare .eller.
den1 l: sta december 191 0.
Studentskehemmet har redan blihit en kar tillflykt fbr de studpande unga kvinnorna i Sor- bonne, dar de träffas f&amp; att utbyt8 idber,, åhöra föirelasiilingar och d,eltaga i diskussioner samt tillsamman intaga sina ' blygsamma matider,.
och i Lille, Bordeaux, Toulouse och Lyon ha inbster.
~ o o o ~ o o o ~ o ~ o ~ o o redan bildats systerfö,reningar efter liknande Den snabbhet, med hvil ken hela rördsen utveck- lat sig, visar, att dessa föreningar fylla ett länge kandt behof men afven att de äro ordnade på ett verkligt prak- tiskt vis.
Deras stiftarinna har också en förmåga att or- ganisera och klart utlägga en plan, som är beu11dran6- värd.
Precision, klarhet, " netteté ", som fransmännen säga, präglar ' Madsame Cruppis hela väsen, och detta undgAr sakesligeri ingen, som i dessa dagar kommit i personlig beröring med henne.
Hon har ju nämligen nyligen gastat vår hufvudstad i egenskap at delegerad vid den internationella kvinnokongressen, där hon represente- o rade ~ sektionen o o " sciences o ~ ~ et ~ lettres " ~ ~ af ~ Cmseil ~ ~ National ~ o ~ ~
des Fanmes Frangaises.
Det bleka ansiktet med de fina fasta dragen, de mjuka men bestämda handriirelsema, den lifsstarka stämman, som klart och enkelt framlägger hvad den vill ha sagdt, det och icke mera, allt visar en mal-.
medvetenhet i strafvandet, en fasthet i linjen - jag menar då icke endast den yttre - som a r högst siillsynt, - mest hos oss i norden, parad som den är med varldsda-.
mens fina takt och älskvärdhet.
Madame Cruppi har anslagit tre veckor af sin knappt tillmätta tid i och för vistandet i Stockh.olm; sedan kon- gressarbetet nedlagts, ämnar hon besöka alla de anstalter son1 pil något satt tangera de områden., inom hvilka hon själf verkar, och studera de grenar af feminin verk- samhet dar vi äro föregångskvinnor (ett ord som snart maste bli gängse i vart språk).
Hon ämnar också besöka Uppsala och Lund fiir att på ort och ställe göra sig reda för under hvilka villkor den svenska studentskan bedrif- ver sina studier och hur hon indelat sin.
dag med arbete och nöjen - Philokoros och serenader icke att för- glömma.
Hand i hand med de sociala intressena, hvilka genom hennes ställning som ministerfru blifvit mycket framskjutna, gh de litterära.
Madame Cruppi ar en talangfull förfat- tarinna.
Förutom andra arbeten har hon gifvit ut en ro+ man, som heter Avant 1 ' Heure och rör sig inom musi-.
kens värld.
Och för närvarande håller hon på med ett arbete om svenska föirfattarinnor, som hon hoppas kunna afsluta inom den närmaste framtiden och för hvars skull hon till stor del gjort resan hit upp till Norden.
HEir på svensk botten kommer hon naturligtvis pa ett annat satt i kontakt med den litteratur, som hon agnat sitt in- tresse, och det ar afven hennes mening att satta sig i förbindelse med våra författarinnor.
Madame Cruppi laser dock icke vart språk utan är det i öfversatt- ningar och muntliga öfverflyttningar hon, så godt sig göra låter, tillägnat sig var litteratur.
Planen var först utstakad mycket vidare, i det att den omfattade Noidens skriftsfallarinzior, men blef, nar materialet visade sig vara s&amp; rikt, inskränkt till Sverige.
Troligen ha vi Ellen Key och Selma Lagerlöf att tacka därför, ty dessa vor0 de svenska författarinnor, hvilkas arbeten Madame Cruppi först lärde känna m h som gjorde ett starkt intryck på heniie.
De få afven hvar sin afdelning i hennes bok, hvilken borjar med vår kara Fredrika Bremer och strac- ker sig anda fram till Elin ' Wagner och Norrtullsligan.
Det ar en ordentlig vagstficka, som vi svenska kvinnor tillryggalagt mellan denna start och denna slutpunkt!
Hvad urvalet beträffar har Madame Cruppi delvis blifvit beroende af hvad som förelegat i öfversattning.
Men vi få dock vara tacksamma åt den möda hon giir sig att värdigt och förstående presentera vara författari.mor för sina landsman, för hvilka hela var litteratur ar sa godt som okänd.
Musiken har afven varit en viktig faktor i Madame Cruppis lif.
Redan som barn visade hon ovanliga an- lag, hvilket mycket gladde hennes niurför5.ldrar, i hvilkas hem hon uppfostrades.
Madame Cruppis mor hette Crérnieux och var dotter till den ber ' Clmde judiska advokaten Adol- phe Crérnieux, hvilken blef fransk justitieminister.
r; nder 1848 Ars revolution.
Han fängslades sedan som ifrig re- publikan af Napoleon III men återtog sin niinistcrpost under kriget 1870.
Hans salong var mötesplakcxi för alit hvad det dåtida Paris ägde af celebriteter.
I detta heiri fick Madame Cruppis konstnärliga anlag riklig näring, och hennes vackra stamma har ackompanjerats af skidana m3stai.e som Gounod, Massenet och Fauret.
Sorgen öf- vm era älskad SOM död hal dock, för en tid itrninstone, kommit henne att ligga ner sin kanske käraste sysselsiitb ning.
Det ar således en ovanligt rikt utrustad k v i n l, livars sympatiska drag vi i dag föresfalla far Dagnys Iiiskrets.
A. L.- - n. Ministärförändringen och vår rösträttsfkaga.
M inistaren Lindman går - en naturlig följd af Andrakammarvalens utgång - och ersattes af en liberal regering.
Nyhetens betydelsefullhet minskas ej af att den med största sannolikhet väntats under de sista veckorna.
Utan att i öfrigt !nig: p i dct politiska laget för närvarande och möjligheterna för framtiden vilja vi har endast beröra den viktiga händelsen i samband med det förändrade läge, som vår röstrattsfraga genom densamma kommit I. geringspartiet har den nu p % sitt program, den kungliga proposition vi s i länge väntat pä Dör d i ändtligen blifva verklighet.
B Ansvarsmedveten po- litik~ står ej längre som hinder för frigans fram- förande, den nya regeringen måste kanna det me6 sitt ansvar förenligt att arbeta p5 realiserarde: a1 en af sina förnämsta programpunkter.
Hvad öde den kungliga propositionen om rösträtt för kvimor sedan i riksdagen går till mötes torde val Mifva en annan fråga.
1 Första kammaren kommer, äfven efter eventuell upplösning och nya val, högern att vara i majoritet, och om densammas uppfattning af saken ha vi ej lämnats i okunnighet.
Men Iivad som goras kan för att bringa vir friga fram till en snabb och lycklig lösning våga vi vänta nu skall göras frän ledande håll och hvad detta betyder för saken torde ligga i öppen dag.
Uttalanden ha gjorts vid allmänna politiska tnij- ten - likaså ' vid af skilda rösträttsföreningar anordnade -- gaende ut på att beslut cm politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor måtte fattas irndcr nästkommande riksdagsperiod.
Vi uttrycka ännu en ging var åsikt om att hvad som till detta andaniiils vinnande kan göras kommer att göras.
Vi mikte nu Itunna anse att vår friga har kommit i:: i sitt sista skede.
.- A Dans, Plastik och Calisthenics.
Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N 4 Hofjuveleraze.
Fredsgatan Allm.
Kungsh.
26 66.
Comme &amp; Re-n - I Kungsholmsgatan 6.
Riks Kungsh.
2 85 Elsa Bförhman, elev af Faakera ELSE O. REIERSEN.
Balettmästarinna vid Kungl.
teatern Köperiliamri.
i Köpenhamn.
Fru EMILIE WALBOM.
459 D A C N Y så ödesdiger vag, " Hvad skulle vi ha gjort? "
en bristen hos ledningen, A.
ndtligen hafva alla vänner af klara linjer och rena färger IIII omsider den tillfredsställelsen att kunna konstatera, att från representativt vansterhåll inom Cen- tralstyrelsen för L.
K.
P.
R.
- fru Wicksell i Dagny den 10 augusti - det erkännandet framkommit, att cm- tralstyrelsebeslutet af den 20 juni brutit F. K.
P.
R: s politiska neutralitet.
Visserligen kläder sig erkännandet i så försiktiga ordalag, som att föreiiingens neutrala stall- ning endast " i någon mån " öfvergifvits - men ett mera eller ett mindre betyder härvidlag föga.
IMan i r tillrack- ligi betjänad af ett medgifvande i den form som före: ligger, från ett Iiger, d i r man hittills i det hela ställt sig envist och absolut oförstående gent emot den, i fråga om neutraliteten verkliga innebörden af beslutet.
Dess biltre ar vi1 nu att förmoda, att inga delade meningar längre finnas angående denna, och alltså att hoppas, att den segslitna frigan kan anses slutbehandlad och dih-nled afförd frin dagordningen.
Uppgifvandet af den nyssnämnda ohållbara positio- nen har emellertid ej förminskat vansterk~innorn~as aktivi- tet i anseende till försvaret af det nämnda.
cenhralstyrelse- beslutet i och för sig.
Det försäkras oss åter och åter, att Centralstyrelsen endast hade att välja två vägar, an- tingen att " göra ingenting alls ') eller ock att handla så, som den1 gjort.
Det ar icke troligt, att detta af vänstern ifrigt födäk- tade påstående verkar särdeles 6fvertygande p i de håll, d i r man icke bundits af partianda.
Snarast framkallar det val 4 första hand m undran, ~lver Centralstyrelsens åt- minstone skenbart orubbade tillit till riktigheten af sitt handiingssatt, en tillit, som man tycker aga bra ringa nä- ring i dels den omedelbart efter beslutets bekantgörande framträdda starka oppositionen.
inom F. K.
P.
R. och i dels det faktum, att sjalfva den åsyftade " klammen ", hö- gerkvinnornas stillatigande gillande, hvarigenom beslutet framföil- allt skulle f åt t karaktaren af e,n " opin~iomyttring " och ett " principuttalailide ", båda riktade mot htigennian- nen, uteblifvit.
En taktik, som visat sig i; s å v a s e ni t l i- g a p u n k t e r, som dessa, felberaknad,.
tycker man ej skulle vara agnad att ingifva någon stöirre belåtenhet hos dem, som varit upphofvet till den.
Erkännas må emel- lertid, att i en situation, dar meningarna om hvad som bort kölras, så skarpt bryta sig mot hvarandra, det nog icke varit m,@ligt att finna en vag, som kunde hafva vun- nit a 11 a s o d e l a d e gillande.
Men å andra sid.an lär det ej vara f2r djarft att antaga, att man1 skulle kunnat finna mer an en, solml, långt bättre an den, hvarpå vi nu gå, motsvarat föreningens önskningar och behof.
Att döma af sommarens tidningsuttalanden från kvin- novanstern förefaller det, som om man dar ansåge som ett axiom, att det den 20 juni gällde som en oafvislig plikt for F. K.
P.
R. att kasta sig in1 i den politidka stri- den.
Att icke @ ra det skulle för föreningen vara deb samma som sjalfdöd m. m. d.
Mot denna uppfattriring har stillts en annan1, dian~etrdt motsatt, och d&amp; m&amp; här ännu en gång framhållas: valet var fritt.
Att man gick Mot klåda, som bl.
a. visade den betankliga att den ej battre kände sina mip.
per, än att den ord-, som ej- blott en hel del af dem vägrade att stalla sig till efterrättelse - har den af högerkvinnorna icke accepterade negativa lydnadsfor- men af stillatigande -, utan afven vor0 så beskaffade, att: de hafva drifvit flere af f6rmingens medlemmar att öfvergifva fanorna - att man gick en siidan vag är, en- ligt insändarens mening, att tillskrifva i c k e en1 tvingan- de nödvändighet, vare sig i de yttre f6rhållanrlena eller de inre, utan hett andra orsaker.
Då dlessa emellertid redan af andra framställts och dessutom ligga utanför ramen af denna uppsats, komma de ej att har beröras.
Att hittills ingen af de ' missnöjda yttrat sig om hvad, enligt deras tanke, Centralstyrelsen " borde ha gjort ", äger sin sannolika orsak icke dari, att de ej skulle haf- va bildat sig en rnming härom, utan dari, att det prak- tiskt taget ej tjänat något till att komma med en kritik i den formen, då ju icke därigenom nAgon föirän~dring i det redan skedda skulle kunnat åvägabringas; Oppositionen har i stallet helt natudigt tagit sig uttryck i en kritik af annat slag.
DA nu emellertid från ett par insändare i Dagny en direkt fråga: " Hvad skulle vi ha gjort? "
blif- vit framställd, så kan det ha sina vanskligheter,.
o ' m in- gen upptager den till besvarande, helst som det ar tyd- ligt - af det sammanhang, hvari frågan franikonmit - att vänsterkvini~orna skola, om svar uteblir, tyda detta som ett svaghetstecken hos de andra och slal mynt däraf till stärkande af sin egen stallning, något, som inför det nu.
varanide laget inom F. K.
P.
R. icke ar 6nskvardt.
Ur denna synpun.kt - och utan andra ansprak an dem, som tillafventyrs kunna grundas på blohta medlemskapet af F. K.
P.
R.
- ar det,.
som förevarande inlägg anser sig aga ett berittigande och - i sin ringa mån - en uppgift att fylla.
Kvinnosaken1 har val aldrig varit så " uppe " som i somras under kongressdagarna.
Dessa ggfvo den t ' först och främst genom mängden af deltagare en.
storartad så att saga utvärtes påtaglighet, som, på samma gång den miste hafva varit kvinnorörelsens vedersakare en nagel i ögat, lände deras vänner till den allra stölsta uppmunt- ran.
Vidare imponerade kongressen (och därmed " saken ") genom de många framstaende in- och utiänidska kvinn- liga representanterna, s&amp; utomordentligt fint kvalificerade, som flera af dem voro, med hänsyn till sava1 deras all- mänt manskliga som sociala och - ej minst - rent " kvinnliga " egenskaper.
Det ar i allmänhet just ingen Ijuflig lott att vara rösträttskvinna, men under kongressen glömde vi obehagen och vedermödorna: dbt var klang- och jubeldagar, och hvarje enskild, liksom d m stora för- samlingen, bars högt af entusiasmens starka vågor.
Detta målng ' bes6kta internationella möte tillförde oss stora ide- ella varden, af hvilka det nyssnämnda utgjorde ett, och ett, som för visso ej bör underskattas.
Därjämte ar att har anteckna något, som Sveriges kvinnor i kampenl för sina intressen hitttlls ej sett mycket af - kongressen gaf oss pengar.
Det.
tycks, som om mot dama bakgrund, bland hvars mera framträdande drag an en gång må ' reformar, ekzem, hudsjukdomar af m h g a slag har Salubrin i talrika fall visat sig vara ett verksamt medel.
Mot våta utslag bör det i allmiinhet användas starkt utspädt, mot torra ekzem kan det användas mindre utspädt.
Partilager hos Geijer &amp; C: o, Stockholm. '
pointeras: allnianhetens mot kvinnofrågan hänvända - upp- märksanihet, en inom F. K.
P.
R. i entusiasm pånyttfödd offervilja samt en ' af föreningen hittills okänd rörelsefri- het, representerad af öfverskottet i kongressens kassa, en vag, så närliggande, så enkel och sa naturlig, skulile haf- va gifvit sig sjalf, en vag vi a l l a kunnat gå - -- - Hvarfölr fölranstaltades ej i somras, med klokt utnyttjande af s5 kraftiga hafstanger, som de nämnda, en v a l d i g opolitisk föredrags- och presskampanj af k v i n n o r n a i a g i t a t i o n e n s o c h u p p l y s - n i n g s a r b e t e t s t e c k e n?
Ett upprop till F. K.
P.
R. att.
göra propaganda i stor stil för vår sak, i an- läggning och dimensioner att förlikna vid hvad som1 sked- de under det särdeles fast och väl organiserade arbetet 1906 f&amp; insamlande af namn till masspetitionen, skulle - under inflytande af den allmänna stamningen samt in- för det närvarande politiska laget - alldeles säkert sam- lat kvinnorna till en energisk och foljdrik kamp, och det tillskatt af nya intryck, idper och uppslag kongressen skänkte oss skulle därvid kunnat göras omedelbart frukt-.
bringande.
Många kvinnor, som val hafva föi-mågh att i tal eller skrift verka for kvinnosaken, men som under årets öfriga tider f6r sitt försörjningsarbetes skull icke haf- va tid att göra detta och da ej heller af - samma orsak kunna annat an för några timmar ftirflytta sig från den ort, dar de bc, skulle säkert nu med glädje omfattat ett tillfalte att under en längre eller kortare ferie, som de allra flesta af oss njuta, verka med i den stora agitations- apparaten.
Och som med dem så med alla de andra.
Sarskildt för högerkvinnorna - hur ytterst välkommet skulle ej detta upprop varit, i det hörsammandet haraf för dem blifvit ett fö ' rlösande uitryck för den plågsamma spänning, hvari de, politiskt sedt, för närvarande befin- na sig - och skulle ej deras deltagande i altbetet varit ett svar så godt som något åt Wgermannen?
Betradan- det af denna vag hade icke alls utgjort något hinder för vansterftvimorna att, vid sidan af den opditiska verksam- heten .å fljreningens vagnar, såsom enskilda personer sam- arbeta med sitt parti, tala på dess möten O. s. v. Vis- serligen hade ej detta samarbete kunnat göras i den ut- sträckning, som nu1 skett, då de för detta ej haft att på- räkna godtg6relse af föreningens niedel, men därpå hade sannclikt icke kvinnosaken i stort sedt lidit.
Fördelarna för d e n af detta samarbete skulle val främst vara, att det erbjöde sig många tillfallen att tala om den kvinnliga rösträtten inför stora samlingar af m $n.
Men fragan ar, cm icke en massagitation af den art och i den ut- sträckning, soni har afsesj nående b å d e k v i n n o r o c h m a n, skulle om man tar sakens alla sidor i betrak- tande - hafva medfört en Ungt större och framför allt mera bestående vinst för kvinnorila an förverkligandet af det iiarvarande programmet.
Dessutom skulle den före- slagna vägen haft det goda med sig, att ingen behöft vara overltsam, och den bittra schism, s0.m nu: hotar att sprän- ga sonder vår organisation,, skulle aldrig hafva uppstått.
Kanske nagon ar böjd att saga: Hvarför ha ej hö- gerkvinnorna p2 egen hand gått den vag, som har an- visas?
Härpå svaras: Denna vag bygger p2 som sin ' - viktigaste grund ett h e l a föreningens uppgaeiide i idé, som har ar framkastad.
U t oss tanka, hur det hade gått 1906, om mer an halfva antalet af F. K R. vägrat att vara med - eller beslutit arbeta efter annan linje, de andra medlemmarna sa rno.tbjiidandr, deras arbetskraft och arbetsglädje daraf förlamats!
' 511 clbt må i anledning af fru Wicksells jiirnförelsc mellan kvinnohögerns sätt att opponera ' mot centra ' istyrd- sebeslutet och mannens åtgöranden vid eventuellt rnissn5jtx med sina resp. politiska partier framhallas, att F. !C P.
H. till följd af den egenartade karaktär d m sisom förening äger svårligen kan jämföras med ett vanligt po- litiskt parti, livadan ingen allmän praxis finna att 2berc- pa för ett fall sidant som det föreliggande.
Vidare före- falla de ord, hvarined fru W: s uppsats afslutas, i hiir nara sammanhang med det föregående de än sattas, iin-.
derliga och föga tilltalande.
De lyda sa: " Men hvad dc röstberättigade mannen göra i en sådan sak, det kan det icke vara någct samvetstryck att begara af dc icke röstrattsberattigade kvinnorn.a. "
Man fragar sig: Sitta niiri- nen inne med något nionopol på canningskriterict i po !i- tik?
Eller ligger den tanken under: mannens vagar ara goda nog; kvinnorna behöfva ej besvara sig med cs; t söka några bättre.
.
.
Ty icke gärna kan författarinnan anse, att iigandet af rbtratten i och för sig sktille skanka de riktiga normerna för ett politiskt handlaridc.
.
.
Nej, må \ i i: ke utan vidare lita vår uppfattning eller.
vart haticl- lingssatt bestämmas af politiska sedvänjor, de rna vara iiil aldrig så allmänt omfattade och aldrig så " sjalfklara " - ej heller ma vi slå oss till r4 med att hvad manmn kuri .. na göra, det kunna ocksa vi.
Tvärtom galler dct för kvinn,srna, såvidt deras framtida deltagande i det politiskiï lifvet skall komma att tillföra detta nya virde~i, alt dc andtligen lara sig att s e m e d e g n a ö g o n, p r 6 f v a ocb f ö r b e l i i i l l a s i g s j ä l f v a d o m e n.
Fre&amp;ika-BremeriF~rbundskretsen z. alm6 och bostadsfragan.
bligatorisk bostadsinspektion ar en fordran soiii iiil tilldags tränger sig fram öfverallt, detta som ett t i l c del och en möjlighet till att råda nAgon bot p5 dc o c i hordt bdröfliga bostadsförhållanden, som tyvärr littti hvar- stans förekomma.
Skilda initiativ ha tagits för att f5 dy- lik inspektion till stånd.
Vi vilja har i korthet reifag3i.a för hvad Fr.-Br.-F6rb: skretsen i Malmö har gjort i c !ci: - na vag-.
Redan i september 1906 utlyste förbundskrektn ett möte, hvarvid en kommitté, ~ ' Solidarkommitté~i~~, tilisattes, hvilkm hade till syfte att behandla bostads frågat^.
Ar 1997 framlade kommittén en utredning, hvari b5 a. behofvet af obligatorisk bostadsinspektion starkt be .. tonades.
Emellertid beslöt förbundskretsen att söka fi fil1 starici samarbete med södra Sveriges arkitekter och byggrniistare,
hvilket utmynnad,e i att förbundskretsen tillsammans med Södra Sveriges byggnadstekniska samfund tillsatte en kom- ' ' mihté fö,r att åstadkomma en.
utredning angAende en per- manent bostadsutstallning och obligatorisk bostadsinspek- tion.
Denna kommitté delade sig i två subkommittéer, som arbetade på de två skilda frågorna.
Den fölrsta af ' dessa nedlades emellertid, då på grund af bristande ka- pital intet: kunde tankas gökas för saken.
Den andra återigen, bostadsinsp&amp;tionskommittén, hade till mål att åstadkomma.
en utredning, som skulle kunna laggas till grund för en i stadsfullmäktige på initiativ af d e båda intresserade förbunden väckt motion om obligatorisk bo- stadsinspektion.
Utredningen blef också färdig i jusii detta år och skulle vid stadsfuUmaktiges blifvande oktober-.
sammanträde ha öfyerlämnats som motivering till ' m1 motion.
~ornrnittén ' i a r emellertid förekommits genom att.
vid red&amp; hållet ' samm~anträde med stadsfullmäktige.
mo, -.
,.
väckts i samma syfte af tvenne ledamöter - den ena af dem fru Anna Stenberg.
Det ar att förmoda att den sakriika och omfattande utredning kommi,ttén åstadkommit.
icke desto mindre skall komma att läggas till grund för en eventuell bostadsinspektion i Malmö, dler - om.
så skulle anses nödvändigt - f&amp; en grundligare utrednini i fråglan.
Till detta ändamål har kommit&amp; tillställt stads- fullmäktiges beredningsutskott en skrifvelse angående sa- ken, hvari afven redogöres för kommitténs arbete.
Ett gemensamt möte har af Fr. Br.-Förbskretsea och Södra Sveriges byggnadstekniska samfund i dagarna hål- lits 5 Stadt Hamburg, hva&amp;d beslut i denna sak fatta- des.
Froken Anna Nilsson lammade vid samma tillfälle en redogörelse för bostadsinspektionsfrAgans stallning i Sverige och utlandet .. ' l.
bonader och blommor omdanats till salonger.
Peristylen var prydd.
med.
flaggduk.
och girlander af höstlöf iller, Insänd litteratur.
P.
A. Norstedt 8r Söners förlag, Stockholm: Bilder från revo- lutionen. '
G a m l a byggnad er.
G a m l a papper.
Tredje .. samlingen.
Af G. Lenôtre.
.Bemyndigad öfversättning af A.
Börtzeii. '
C.
E. Fritzes bokförlagsaktiebolag, Stockholm: Quasi una fantasia.
Roman uf Johan Norrtling.
Prenumerera på DAGNY I.
P - .... i e " ' a ';.
ungl.
Högre Lararinneseminariet, för hvars historia redogjordes i .tikra numret af Dagny, firade lölrda- gen den 30 sept.
sitt 50-årsj~~bileum med tvenne fester, eh på f6rmiddagen och en på kvällen.
Till den förra vor0 inbjudna Ofverstyrelsen för rikets allml.
läroverk, Dii-ek-.
.
s ' m hörnet at Malmskillnadsgatan.
Valsorteracit lager af P ä?
[S V Q P O P.
Moderniseringar och reparationer billigt och on~sorgsfullt.
Allm.
tel. t t 5 85.
Rikstel.
Norrm.
241.
J m -.
; -.
fr.
Kr.
40-115.
.. ... - .. s 0.
" &gt;, - 9 d tionen för Stockholms stads undervisningsverk, f. d. lara.
Xhst ersamuelsgatan 37, 1 tr., ' - ' K Pälsa femn cnneh, A / bert Stridsberg) Färdiga Kladninuar.
.
; ' - '.
- ...
- ...
,: - ' ...
.
.
*: - .. - ..: l C.
.
.
!
.
.
i. '
.
.....:.
...
c?!
:., i: l ..:.
:.
._.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
; ...
.
... -.
.
.
.
.
- ' ' K.
Högre Lararinnesernina-: riets 50-hrsfest.
.
.
re och lärarinnor vid Seminariet och Normalskolan och en del forna elever från det förra.
.
Kl. 1, samlades hög- tidsklädda skaror i Seminariets stora sal, å. hvars fond en blågul fliiggrlekoratioa bildade bakgrund för Fredrika Bremers porträtt jämte dem af rektor Siljestrom och pro- fessorerha Fock .oih Cederschiöld,.
de tre stiftarne af larc- kuken för * fruntimmer,.
Seminariets upplhof.
E n.
sångkör af nuvarande och f. d. elever sj6ng under ledning af f r 6 ken A. Bergström nigra sånger, hvaribland Nordqvists vackra " Solsång ".
Rektor Josephson skildrade S.emina- riets utvecklingshistoria och öfverdirektör Bergqvist tala- de om karaktarsdaai ' ngens betydelse för uppfostrare.
Kl. 7 begynte kvällens högtidlighet, ' besökt af en mycket talrikare publik, enar till densamma inbjudits afven alla f. d. elever.
Dylika kommo af alla aldrar, somliga en- kotn hitreta.
långt ifrån, och samlade afdelningsvis i seminarie- och skolrummen, som medelst soffor och bord,.
granris, i hvilka lyste elektriska lagor.
Te serverades i gymnastiksalen, afven den prydd med brokiga höstl.öE och lyste af ljus i granriskronor och massinglampetter.
Det storstilade samlkvamet präglades af en jublande hoGids- stamning, " full af det nya och gångna ".
Allmänt jubel halsade fraptradandet af läroverkets fem f. d. och nuva- rande sektotser, Olbers, Humble, Waern, Fåhraeui och Jo- sepson.
Den sistnämn~de höll halsningstalet.
Adjunkt E.
G.
.Liljebjörn uppläste en af honom sjalf födattad fest- dikt, och fröken L. Engström berättade humoristiskt.
om " tidernas bijrjan '!, då seminariet var i sin begynuelse och hon dess elev.
Laroverksrådet Fåhraus.
talade om Semi- nariet och d,ess forria elever.
Sång och musiknummer ut- fördes; af ett nittiotal inkomna telegram upplästes några, hvaribland hvar sitt från deras Maj: er drottningen och änkedrottningen samt ett från Selma Lagerlöf!
Gast~rnas tack framfördes i ett - versifieradt tal af föreståndarinnan.
fr6ken A. Rönström från Lulnd o@ ytterliglare varmt och ' skämtsamt af frö.ken Kruse vid Brummerska skolan:.
.
j, -!
.i.
.. ...
., .. ---.
.
.. I ' ' q -- --- -;.
........... ... ....., ~ --: ' s d.F,.
;; [&gt;j&gt; / t.:;.
$.
' +!
8 .. y ... -,; .~- .., ~- ': y Alla slag af .. A Bal-, Supb ' och Middagskladningar.
.
.
~ .. $: .,.-:; * \ L, j I '.
.
.-.
.. =: ....
.
,.
.
..... -- .-.
.
; -- .. - / t,; ----. ". "
.. --, .. f ',.
.
.
.
: /: Sorgbestallningar s- .. S ..] y.
.
... r,.
; Y,.
,: A.
i- ?# ' I utföras på dagen.
.
:,.
.
;.
;:;: '; f.
.
; I;; i: - I.
A,B, NORDISKA ' KOMPANIET, STUREPLAN.
~~~ " ~~~OOOOOO " * OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO Annonsera i Dagny!
~60000000000~0000000000000~6600~~000O000
w e s e i n t r y c k fran O r i e n t e n.
Bombay.
En morgon hade jag varit ute tidigt f6r att under soluppgången delta i mina trosbröders och meningsfran- den, soldyrkarnas, morgonandakt på stadens östra strand (Bombay ar en udde som sticker ut i hafvet ratt it sö- der).
Sedan f i j d e jag utmed stranden till en landnings- brygga, från hvilken jag skulle fara med en liten ångbåt till ön Elephanta på en af Cook ' s office amrdnad tur.
Det var ännu för tidigt, och medan jag väntade omrin- gades jag af fullt med in.födingsskeppare, som alla ville segla mig dit, och de underbjöd0 ifrigt hvarandra i pris, tills de voro nere i fjärdedelen af hvad Cookstua-en kosta- de.
Jag fanii det mera tilltalande att segla dit, samt gaf mig i vag i en båt med skepparen och fem svarta m a b - ser.
Snart ångrade jag det, ty ditfärden, som går på halfannan timme med ångbat och hvilken skepparn på heder och ara lofvat skulle gå på högst tre tim- mar i hans båt, för den behofde vi halfva .dag ' en; fastan matroserna rodde allt hvad de orkade.
Och fram på middagen, då jag ännu ej hunnit fram, mötte jag på afstånd Cooks lilla ångbåt, som redan gick hem igen efter uppehållet på ön.
Att bli ond och gräla hade inte gjort situationen bättre; det fanns ingenting annat att göra an resignera, fastän min tid i Bombay var knappt tillmätt, afsti ' från eftermiddagens och aftonens program samt sträcka ut mig i solgasset p5 batens kuddar och titta pA glittret p2 vattnet och solröken öfver de tropiskt bevuxna öar- na och uddarna.
Sent omsider framkommen, fann jag dock belöning för de många förlorade timmarna.
Redan fran biten var ön en vacker syn med sin tropiska växtlighet, påminnande ciii Ceylon.
Den består af tva långsträckta höga kullar med en dal emellan; och stranden är mest bevuxen med liga corindabuskar, öfver hvilka resa sig palmer af den hijiga slanka sorten.
För att komma i land miste man en lång sträcka balansera sig från det ena fyrkantiga stenblocket till .det andra, hvilka sticka upp ofvan vattnet (en originell landstigningsbrygga!)
.
Va1 i land förfiiljs man ett stycke af infödingar med barstolar hvilka äro alldeles onödiga, da vägen upp till öns se- värdhet - ett klipptempel - ar fölrsedd med laga, bekva- ma trappsteg och ar en lagom promenad.
Dessa trapp- steg ha en gång anlagts af en rik inföding och kostat 12,000 rupies.
Engelsmannen ha gifvit ön dess namn, därför att dar fanns en klippa, som nahiren halfvags gif- vit formen af en ekfant och människor retuscherat till en fätdighuggen sadan.
F@r 100 Ar sedan föll det for- vittrade hufvudet af, och den iifriga elefantkrappsklippan fördes till Victoria Gardens i Bombay och ställdes upp dar.
Eljes heter ön p&amp; infödingspraket Garapuri, hvilket betyder klippstaden.
Hvad man far dit för är som sagdt ett grottempel uthugget.
direkt ur klippan och daterande sig efter hvad man tror - från 8: de Arhundradet.
I - den väldiga klippväggen, öfverskuggad af nedai och utiit vaxande trad, fanns redan af naturen en djup och vid grotta med sidogrottor och naturliga pelare.
Denna har sa vidare huggits ut till ett tempel inuti berget med konst- närligt mejslade pelare, altar, reliefer, fristående figurer, allt framskapadt direkt ur klippan.
Några trappsteg leda upp i detsamma och på dess sidor stå Dwarpals, d. u. s. skulpterade tempeldörrvaktare.
Därinne ar en rikedom af stenskulptur, framställande hindugudar, mest Shiva i sina olika inkarnationer och olika egenskaper.
Som Tri- murti, då han har tre ansikten hvilka representera skapa- ren, bibehållaren och förstöraren.
Som Ardhanishwar, den fullkomliga människan, med högra halfvan manlig och den vänstra kvinnlig.
Som skaparen är han identisk med Brahma och har har fyra ansikten och en i.otus i handen samt sitter p i en lotustron, uppburen af fyra gass.
Bakgrunderna i relief äro för det mesta ett om hvarannat krälande vimmel af sma underklassgudar; bland dem har Indra främsta rollen, himlahvalfvets gud, ridande på en elefant.
Ett par fristående jättefigurer förest ' illa Shiva.
och hans hustru Parvati och en relief i narlieten Shiva dansande den heliga Tandavadansen, och en an- nan figur ar Shiva som asket, hvilken är precis Ilk eo Buddhabild.
En relief förestaller Kapalabrit, %örs-störelscr,s gud, med en cobra med utspänd glasögonsskarm p2 siit hufvud samt ett radband af dödskallar kring sin hals och med alla sina atta armar upptagen af att slå ihjäl xnanni- skor.
Alltsammans uthugget direkt ur berget.
På senare tid ha några pelare börjat falla sön.ck, och nu voro arbetare just sysselsatta med att mura upp och forma ut delar daraf, imiterande de urspmfigliga, ock rappa öfver dem med samma gulgråa färg som den na- turliga stenen.
NAgra mindre tempelhalor på andra sidor af samrni berg repetera ungefär samma motiv.
Rland de många hindutempel jag sett, har intet varit så vackert som detta klipptempel på Elephanta, dess färger, dagrar, proportioner, läge och omgifnirigen pk den härliga en.
Det ar en plats där man frestas att stanna far att aldrig mer lämna den.
Men jag lämnade den för att återkomma till Bombay sent p3 kvällen och resa därifrån tidigt påföljande trior- gon.
Det sista jag såg af Bombay, da jag ikte vägen till stationen, som ett stycke gick utmed hafvet, var soldyr- karna, hvil ka fran sandstranden hälsade den rxypgiendti solgudens ansikte.
Tyra YIeei~, - - --.
- Gynna Dagnys annonsörer l
Kvinnan och arbetet.
R edan i vå ras var det som Olive Schreiners markvar- diga bok " Woman and Labour " genom bokförlaget Hugo Gebers försorg utkom i svensk öfversättning.
För Dagriys läsare kan boken ej heller vara obekant, tid efter annan har citat darur aftryckts i tidningen och en af de ledande tankarna i " Kvinnan och arbetet ' ' har nyligen be- rörts i en artikel angamde studentexamen och kvinnorna.
Men boken1 begär ett närmare och direkt omnämnande.
Det.
ar det stora problemet k v i n n a n s m a r b e- t a n d e s a m.
h ä l l s m e d l e m l, som Olive Schreiner i denna bok tagit upp till behandling, och på de därmed förbundna ekonomiska, sociala och etiskt-psykologiska frå- gorna ger hon sig in med en sällsynt ofökvillad blick samt anglosachsiskt vaken och praktisk uppfattning.
Hen- nes satt att se på kvinnlofrågan och därmed sammanhan- gande företeelser ar ocksa långt mera befryndadt med en Charlotte Perkins-Gilmans slagfärdiga tillämpning!
af en fo~tgtiende u~tvecklings konsekvenser an en Rosa Mayre- ders idealburna klarläggande af den minskliga psyken i kvinnan.
Olive Schreiner ar obevekligt logisk och klart praktisk när det gäller att taga fatt förhallandena s å d a n a d e n u a r o och påvisa att kvinnan helt en- kelt m å s t e anpassa sig efter dessa förhalanden.
Har- med ar icke sagdt att Olive Schreiners bok skulle vara begränsad till en - om an SA klar - filrstAndsmassig ut- redning af rent praktiska betingelser, den af entusiasm flammande tron p i den n y a k v i n n a n och den.
n y a m a n l n e n, som ar det bärande hos Olive Schreiner, ger åt hennes bok en blick ut öfver framtidshagrande lyckok bilder af betagande och elektriserande kraft.
P a r a s i t i s m heta bokens tre första kapitel, och i dessa visar hon, pekande tillbaka i historien, faran af och fördärfvet för ett folk om det - eller delar af det- samma - sjunker ned till att lättjefullt lefva p&amp; och af andra.
Detta, säger hon, ar nu den stora faran1 hvad kvinnorna - beträffar.
De .dem af ålder tillkommande ar- betsomradena ha tagits ifrån dem, fabrikma och maski- nerna, de stora mejerierna och bagerierna glöra deras ar- bete.
Till och med barnen äro endast för en kortare tid helt deras, skolcrna taga dem tidigt och i stor utstrack- ning i sin vård.
Kvinnorna bli alltmera tvunget sysglo- lösa just.
dar de förr hade sin arbetsuppgift och sitt kräf- vande kall.
I-Ivad öppnar sig d2 i stället till verksamhet och ar- betsområden för kvinnan?
Själf vänder hon sig utat och och griper efter det direkta förvarfsarbetet för att radda sig fsån en osjalfstandig och onyttig tillvaro.
Stanna i hemmet, dar ar din plats och ditt verksamhetsfält, ropar mannen, som ännu icke ser, att just dar blir kvinnan den öfverflödiga parasiten, som tar p % honom sjalf och som, genoni en under sådana förhallanden oundviklig degenera- tion, drar hela slaktet nedåt.
Det ar ett, lidelsefullt rop på kvinnans ratt till arbe- te utat, på skilda områden, som gar igmom Olive Schrei- ners bok.
Hon ser, att har ligger kvinnornas - cjch därmed nationernas - framtid.
De enskilda kvinnornas ' 01 ' kamp därför pekar hon på som den mer eller mindre medvetna striden mot släktets sju ' n kande och till bakagang.
Och däri ligger, den stora styrkan i Olive Schreiners bok, att hon ser och framställer kvinnoriö.rdsen i dess oupplosliga sammanhang med utvecklingen i dess helhet, att hoa, afven dar kvinnorna sjalfva stå trefvande och ovissa, ser och igenkanner hvad deras kamp verkligen gäller - sh-afvan efter anpassning till samhället s a d a n t d e t ii u u t v e c k l a t s i g.
I sin klarsynthet föls detta ar det ocksa som hon i sa entusiasmburna ord kan- la on1 betydelsen af den ringaste kvinnas knackning på dörren till ett nytt arbetsfält. '
.
Från arbetet såsom utvecklingens villkor går hon öfver till att tala om andra frågor.
I kapitlet K v i n- n a n o c h k r i g e t talar hon om hvilken framstående del kvinnan i alla tider tagit i detta grymma handtverk, som vanligen säges vara uteslutande mannens.
D.e t a r k v i n m o r n a s o m l ä m n a t m a t e r i a l e t, säger hon.
Det ar barnaföderskorna, som slappt till.
de många kropparna, som ligga stympade och shrade pa slagtaltet.
Meii, säger hon, nu.
har tiden kommit att kvinnorna vii- ja ha något med att saga om denna sak.
" Så många söner .till niödrar!? '
tanker kvinnan, nar hon ser ett slag- falt.
För henne, som burit och födt barnet, star det klia- rare an nagonsin för mannen hvad det kostat att fram- stalla det dyrbara manskcmaterialet och.
hoa sätter ett in- stinktivt n1o; tstånd mot den hänsynslösa fö; rstörelsen .. Lika hoppfullt som Olive Schreiner laommer till den slu4sa ' tsen, att när kvinnorna fått rätt att tillsammk med rnannen taga del i det politiska lifvets beslut så skall kriget kom- ma att upphöra, lika säkert anser hon att detta icke kommer att ske f ö r r an kvinnorna fatt komma med.
I S e x u e l l a skiljakti.gheter och Vissa inkast vänder hon sig mot ofta hörda påståenden om att kvinnorna, d a r f ö r a t t d e ä r o k v i; n n o r, icke kunna g6ra det eller det, icke passa för det- eller det.
Och vid sidan af bestämmanderätten och inflytandet lika med mannen i skilda afseenden är det da återigen a r b e t e t hon be- gär som kvinnans rättighet - oberoende af könet.
" Vi taga i dag allt arbete till vart område!
Vi sölka inträde på de icke-sexuella fälten af intellektuell och fysisk strafvan, emedan vi i dag med afseende p2 dessa icke kuiilna inse, att någon af könet rest skiljemur afstänger oss från dem.
Och lika fast beslutna äro vi att beträda de fält där könsskiljaktigheten spelar en rdi, ty det är dar kvinnan sisom slaktets föderska miste stå sida ' vid sida med mannen, slaktets alstrare, SA framt en komplette-.
rad mänsklig visdom,.
en insikt, som icke @ r miste om någon sida af mänskligt lif, och en verksamhet, som star i samklang med hela människosläktets instinkt, skall kom- ma till stand.
Har kan mannen icke ' handla å kvinnans vagnar, icke kvinnan å. mannens, de måste öfva vaxel- verkan pa hvarandra.
Har ar det som hvar ' sexuell hälft af slaktet - bada p2 andra omraden s i nara och sa to- talt sammangjutna - har sin egen särskilda insats att g&amp; ra i totalsumman af mänsklig kunskap och mänsklig vis- dom.
Kvinnan kan icke förutantan.
mannen, mannen icke.
.
.
.
.
forutan kvinnan här framställa den fulländade mänskliga.
intelligensen.
.
D ä r f ö r s t a l l a vi i d a g an-sprak på a l l t a r b e t e s å s o m l i g g a n d e i n o m v a r t områ- d e!
Vi stalla ansprak på de stora arbetsfalten, dar kö- net icke tyckes spela någon roll, och afven p5 de små, där det spelar en roll. "
I dessa kraftiga satser formulerar Olive Schreiner kvin- nornas fordringar.
De utgöra också sammanfattningen af en af de märkligare bckker som skrifvits i fragan k v i n- n a n s a n p a s s n i n g t i l l lifvet.
E. K-n.
Underliga ' rykfien. "
D.
iskussionen om hogerkvinnornas utbrytning u r L.
K.
P.
R. har säkert med konstlade medel skrufvats upp till större dimensioner an som med fullt korrekta kunnat Astadkommas.
De ingaende artiklar i ämnet, som skrifvits af våra mest framstående politisk t intresserade kvinnor, såsom fröken Anna Whitlock, &amp; Hilma Borelius, fru Bugge-Wicksell, mer an uppväga allt ' som framförts.
fran en mängd mer eller mindre anonyma pennor, af hvilka kanske mer än en förts af en spjifver, som roat sig på oroliga och ornlisstanksamma kvinnors bekostnad.
En sadan typ lär vara " Högerkvinna ", hvars dråpliga pekoral i Stockholms Dagblad af den 16 aug.
bedömdes af eril medelAlders tjänarinna med orden: " denl ar så sim- pel och otillständig, SA den kan Inte vara skrifven af en, kvinna, utan det maste vara en karl ".
Om inan plockar fram sjalfva kontentan af alla svaf- vande rykten och kanslosvallande opera, så ar den dels hot om att en.
anti-rösträttsförening skall bildas, deis hot om att en del högerkvinrfs,r komma att bilda en höger- förening.
Det kanske icke skadar ' att belysa dessa tvenne projekt f r h röstrattsvanlig synpunkt.
Hvad angår projektet att bilda en anfirösWattsförening, sa verkar det icke sam hot utan ar tvärtom ratt langa och med en viss längtan motsedt.
Det ligger i.
sakens natur, att nar en rörelse vuxit till en viss styrka, sa framkal- lar den en motrörelse.
Ett trad uppmiirksammas föga, förrän frukten börjar mogna, men d&amp; börjar också sten- kastningen.
ju6t af alla dem, som val vilja njuta trädets frukter men äro för förnäma eller för bekvä ' ma fök att vilja syssla med dess ans och vård.
L.
K.
P.
R. har därför alltid varit beredd på motst$nd, och jag vagar påstå, att den ser med tillfred~tällelse att detta organi- seras.
Det ar alltid lättare att ha att göra med en öp- pen och ordnad fiende an med en som anfaller ur bak- hall, fri fran alla ordningsregler {och alla hänsyn till den all- männa meningen.
För de ärliga motsthd ' ana borde det kannas angenämare att gli i samlad trupp i dagensljus an, i sällskap med alla dessa " välsignade anonymer " för.
.
Vi pipeka att denna.
artikel .iiilamats till red.
innan fru ~ n n a Björks artikel i n: r 35 publicerats.
. "
att låna ett uttryck af Tegnér.
E.
K.
P.
R. skulle wta At hvad häll den har att vanda sig i sitt försvar för sin sak.
Diskussionen skulle bli arligare och sakligare, kaik- repsmetoderna bortarbdas, och kvinnorna skulle l&amp;na sig bättre till mods och bli mera rakryggade, nar efi mo&amp;- gare och ärligare syn p2 tingen gjorde det Qti för dcn enskilde att stå för sin mening, vare sig för eller emot.
Ryktet har utpekat friherrinnan Annie Akerhielm scsi sjalen i dessa strafvanden - jag vet ej med bvad ratt - men detta ryMe har pa sista tiden korsats af ett axiilat, nämligen att friherrinnan skulle vara betänkt p&amp; att bil- da en rösträttsfärening med det målet att förvarha rW- ritt genom e x.
Lindman.
Detta ater ar en mycket al !uar- lig fråga och måste af alla tas under allvafig cmp %f- ning.
Man kan ju visserligen undra öber att herms zn- tipati far rästratt förbytts i så stark sympdi,;; tt ho: i vill satta i gång ett sa utomordentligt företag, n w dla tider äro underverkens tid.
Man behcfver ej antaga soii: afgjordt, att denna kärlek ar slakt med den barrilEsa hiii- nans kärlek, nar hon ger den lyckliga modern du, soin, om de följdes, skulle förstöra för henne bide hennes moderslycka och hennes lycka som hustru och S~sfru.
Skulle friherrinnan och hennes meningsfrände: 1 sina bri- mödanden att ta L.
K.
P.
R: s " kongstanke9 ' om haiii komma till likartadt raultat, så får man val tro, att d.e- ras handlingar frambesvurits hvarken af kvinnlig afund och böjelser för intriger eller af politi.sk vidskeplighet utan af vackrare egenskaper.
Vi ha allts2 att göra med tvenne kategorien af kvh- nor, som bada dels förut sett och dels nu se i friherin- nan Akerhielm sin ' ledare.
Den första kategorien utgöres af sådana, som icke vilja rösträtt.
Dessa kunna naturligtvis icke tillhör2 L; K.
P !.
R., ty första viltkmet därför ar att vilja L.
K.
P.
R: s mal.
Om de anse det som en olycka, att kvinnan far rösträtt och medborgerlig omyndighet som ett vill- kor för hennes sällhet, så kunna de lika litet tillhcra i ~n vara L.
K.
P.
R. som en person som anser militarkm r af folkliga dygder kan den basta atmosfär f ~ utvecklingen vara medlem af en fredsförening eller en bramivinst-iiatri- dor af en nykterhetsfcrening.
Det ar dessa kviiincr, sotri gifvetvis utgöra antiröstrattens arme.
Jag misstarikcr ?it den i ett land med SA hög kultur som Sverige icke biir mycket stor, men den kan ju bli så mycket ner farlatisii.
Till denna kategori kan ocksa raknas e; i del högpr- kvinnor, som se ytterst likgiltigt och misstänksamt pa röstritten.
Inför hr Lindmans krigsförklaring stryka de flagg på samma satt som den danska bondgumman, nar tyskarna anföllo, tyckte att det var väl ingenting att hälla p % fasterlandet mot sådana mäktiga herrar.
Fosterlaxidet var bara till för baroner och studenter men ej fel- bund- kvinnor, och inte ville hvarken hon eller hennes söner lagga tv2 strån i kors för det.
Nog kunde de lcfva lika lyckliga ändå.
- Det ar alldeles likgiltigt om .dessa kviii- nor äro utom eller inom L.
K.
P.
R.
Jag tror, att deras söner komma att genom minnena från hemmet och erfa- renheterna i lifvet inse faran af kvinnlig indolens och dar- för bli ifriga kvinnosaksvanner, liksom jag tror att dat 1 I kiandf verkaregatan I I.
BAD- TVATT- och STRYKINRATTNING I: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer ock herrar R.
T.
38 14 - 38 18 A.
T.
93 43 .- 9.l 4 4
.
danska bondkvinnans söner genom minnena af hemmets indolens och betraktelser öfver de eröfrade landsmannens öden fingo så skarp blick för politiken att de blefvo patrioter.
Den andra kategorien ar högerkvinnlor,.
som icke nöja sig nied att bilda en högerflygel i en neutral förening, utan vilja bilda en parti-politiskt färgad förening, som uteglutter alla kvinnor af annan firg in.
deras och sam- arbeta med högern mot vänstern.
DE^ ar klart, att inom L.
K.
P.
R., som horn hvarje politisk organisation, gruppera sig individerna i en höger- flygel,.
en vaiisterflyg.el samt center.
Detta ha aila an- sett vara särdeles lyckligt, ty dirmed står L.
K.
P. i förbindelse med alla statens politiska partier.
Daraf det enhälliga beslutet i juni om valtaktiken; ett fullt lagligt och enligt laga former affattadt beslut.
Vi anta, att dessa kvinnor inse rösträttens oandligt stora betydklse och vil- ja dess omedelbara ernående, ' men a r absolut ~ ~Jvertygacle om att kunna genom en högerorganisation nå målet snab- bare och säkrare än1 genom att verka inolm en neutral förening.
Ha de funnit bättre medel an L.
K.
P.
R., så aga de ej bldt ratt utan afven plikt att använda dem.
För inin del har jag icke den ringaste skymt till hopp om att det skuile lyckas dem att slå hål på den Lind- mlanska författningsm~rren ens fölr en liten kvinaoparla- mentarisk trähäst, men kunna de skaffa oss rösträtt genom hr Lindman, så skola vi både beundra dem och tacka dem.
Det må dock sigas, att de påtaga sig ett oerhötrdt ansvar, och on11 de misslyckas, så ' komma de under.
en historisk dom, som säkert blir dem oultsagligt tung att bira.
De komma mled all säkerhet att försvåra ' och för- seria L.
K.
P.
R: s arbete, splittra krafterna, minska re- surserna både ekonomiskt och i andra afseenden.
.L.
K.
P.
R. kommer riatul-ligtvis att erbjuda dem samarbete, ty det krafver neutraliteten - de utgöra en organ.katioln med samma må1 som vi - men om ej heller L.
K.
P.
R. i en nara framtid lyckas i sitt varf, då måste den hos dem utkrafva ansvaret for att den blifvit tillbakasatt i sin gärning.
Fcr dem, som möjligen vackla under påtryckrii.n,gen af slakt och vänner, arbetsgifvare, gynnare m.
.fl.
; ' bör det vara en allvarlig plikt att noga betänka, om de skoila .g2 ut ur L.
K.
P.
R. för att sluta sig till en dylik förening.
De böra betänka, att det galler att vinna akt- ning för kvinnlig kraft, öfvertygelse och förmaga att stå emot påtryckningar, som1 - det vet jag - ibland kunna antaga rent af olagliga fo,mier och ibland på.
det ekono- miska omriidet framträda i rent af vidrig gestalt.
Ju mer aktning kvinnorna kunna förtjäna, dess snabbare går er- kännandet från mannens sida af att de utan fara kunna iii,slappas i politiskt ansvar.
Innan kvinnor ingripa omge- staltande i röstrattsfragans utveckling och bryta samarbe- tet inom L.
K.
P.
R., böra de noga öfvervaga, hvilka resulrser de ha för att föra ' sin sak till seger.
' Måtte ej kvinnor sanna August Strindbergs bittra påstående: " Sven- sken ulvecklar energi endast nar det galler att hindra en sak. "
Och låt oss slutligen ge utrymme åt känslan. !.
Det var icke den, jag gaf ett hugg i början af denna ' lilla uppsats, utan det var det kanslosvammel, som ar till för att hetsa sinnena så att de icke marka att den akta kans- lan fattas.
Denna däremot måste vara med i all garning, äfven politisk, om den skall .ha något varde.
En stark och varm kvinnlig känsla har alltid behar- skat våra gemensamma strafvanden, våra gemens,arnma of- fer, våra gemensanma förhoppningar på ratesynpunkter- iias hafdande framför maktsynpunkterna i en nation med nedarfd förmåga att fatta, att oväld skall p i tinget råda och ratt skall göras hvar och en, vår gemensamma lang- tan efter den stund, då svensk kvinna ar ett rattssubjekt och ' ett riitisobjekt af sanirna obestridliga mänskliga värde och v: digliet som svensk man.
Denna kvinn1i: ga känsla har fört oss samman till en krets af systrar,.
och detta har i väsenltlig grad ö ~ p n a t blicken för den underbart härliga möjligheten,, att ett land kan bli, ett hem f: ö r a l l a. Midt i partislplitkringen: har denna krets hållit samman obrottsli.gt i ett storslaget, fram- gångsrikt och vederkvickande samarbete.
Känslan vägrar att tro, att ärliga och vederhafiiga rösträttsvänner kunna förmås att bryta denna kedja af händer, som vilja varna om hemnwts härd och bygga nytt för hemmets framtida bestånd, men den.
måste ju b6ja sig, o m verkliglen fakta.
föreligga.
Hvad oärligheten och ovederhaftig ' heten kunna ta sig F&amp;, kan darem~ot ingen rakna ut.
Att vakta på den, nar de hota f r å ~ högerhåll, ~ åligger främst vår ' högra.
flygel.
Dess uppgift a r, i dessa dagar ofantligt mycket svårare an vår.
De ha blifvit svikna af sitt riksdagsparti cch c1,ess regering på ctt satt, som kommer oss kvinnor: att med känsla och öfvertygelse instämma med: våra ' hö.
gerprdessmer i deras rop på.
mera manlighet i politiken, d5 daremot vi vänsterkvinnor efter valarbetet ha .större förtroende och djupare aktning för vårt parti an någon- sin förut.
De måste vinnla terräng för en idé, s o m ar mct deras partis hela gruntdåskadning.
För oss ar det i - ställd att ' i kapp nied de frisinnade männen växa fram till de frisinnade principerna om individens ratt och hans p i k t att Iia&amp; sin och andras ' iätt.
För ' h86gerkvhorna ar det en vansklig sak att rymma både partisinne och !in- tresset för kvinncrna, ich det blir alltid en strid, nar par- tiet fordrar, att de skola öfvergifva kvinnorna.
För oss finns det ej någon som helst intressekdlisionl, ty när vi karnpa fcr vart partis idéer, kanipa vi i och ved det- samma för kvinnans frigörelse.
Vårt parti kan.
icke utan att svika sig sjalf s6ka förmå oss att svika oss sjalfva.
.Ändå ar var uppgift för oss så stor, att vi bafva, nar vi se den myckna säden och hur få de äro, som ar- beta.
Så mycket större ar vår vördnad och beundranför de systrar på den högra flygeln, som oförtrutet arbeta, fastan d.e ar0 ännu färre i förhållande till den myckna säden.
Skara den 16 sept.
1911.
Jenny Welander. '
Annonsera i D A G N Y!
.
H v e m har brutit den poli- tiska neutraliteten?
Till Fru Velander.
M ed anledning af Eder ordrika men föga behärskade artikel mot mig i förra veckans Dagny ber jag att härmed få bemöta Eder i ' några punkter, på samma gang jag förklaras, att jag icke vidare ämnar inlåta mig i dispyt med Eder om en sak, hvarom vi i hvarje fall al- drig kunna enas.
Dessutom anser jag det vara till ingen nytta att iylla tidningens spalter med sådant, i. all synner- het som andan i diskussionen tyckes lämna mycket öfrigt att önska.
Först och frainst försäkrar jag, att jag i dema sak, hvarken då det galler Centralstyrelsens beslut eller Eder.
artikel, varit som Ni säger, v r e d.
Nej, i förra fallet har jag varit sorgsen och i senare fallet har jag funnit det ratt lustigt.
Dock må jag erkänna, att det är agnadt att hos mig väcka en viss misstämning då jag laser Ed-.
ra artiklar, men den ar helt och håilet af objektiv art.
Jag tror nämligen, att Ni genom Edra våldsamma skrif- velser gjort L.
K.
P.
R. en björntjänst, ty jag fruktar att orosviigen inom föreningen, som möjligen vant på väg att lägga sig, därigenom blifvit ånyo upprifven.
Hvarför jag ej, enl. Eder anmärkning, använder flere citat ur cirkularskrifvelser, ar af det enkla skalet att jag icke längre ägde tillgAng till sådana, då jag upphört att vara centralstyrelsemedlem och icke haft tillfälle få del af de senare skrifvelserna.
Jag står fast vid, att f6r " Gefledamema " var beslu- tet en öfverrumpling, emedan vi icke hade en aning om förberedelserna till detta steg.
Visserligen ha vi under årens lopp miirkt att kursen tenderat att laggas allt mer åt vänster, och ha manga högerkvinrmr nekat inga i F. K.
P.
R. framhållande: " den ar ju röld, en ren vänster- organisation ".
Vårt enda argument har d&amp; varit, att om det öfvervagande antalet medlemmar an tillhörde van- stern: så ar dock föreningen som sådan politiskt neutral,.
hvarför ett stort antal f6r saken varmt intresserade hö- gerkvinnor dock kunnat stå kvar och afven nya ingått.
Vi anse icke heller det vara ett neutralitetsbrott att s a m a r b e t a me ' d e t t p a r ' t i i e n f r å g a, men att öppet förkiara sig vilja stödja ett parti i valtid, och så som nu skett i garning agitera för detsamma till ett an- nat partis nackdel, - ja, visst är detta aktivitet och en mycket positiv sådan, men pditisk neutralitet ar det icke!
Fröken E. Wahlquists åberopade föredrag har också slagit mycket an på mig, på grund af d e s s v a r m a k ä r l e k s f u l 8 a a n d a, för att icke saga h ö g h e t, om jag ock icke kan gilla de punkter som kunna tydas som försvar för centralstyrelsebeslutet, hvari just också Edra skriivelser aga sina enda beröringspunkter inen icke ha nAgot med densamma gemensamt.
Edra onödiga utläggningar om pendeln Icunde jag saklöst gA förbi, men eftersom Ni afven har söker öf- verlagset docera, så borde man åtminstone fordra att Ni gör det riktigt.
Jag faster mig endast vid Edcrt påstå- ende, att det icke ar så alldel&amp; absurdt att tala o k att " en svängande pendel ar i jämviktsläge ".
Ni har 11 % sitt och vis ratt, men på ett ganska enfaldigt satt.
Kikti- gaste uttrycket torde vara, att en svängande pendd med siör, e eller mindre tidsmellanrunl.
p a s s e r a r sitt jam- viktslage, men den befinner sig i denna m a t e m a t i s- k a l i n j e endast ett oandligt litet tidsmoment, biide tea- retiskt och praktiskt taget = 0, och alltså kan mar1 viil Atminstone praktiskt saga, att den aldrig befinner sig i jamviktsliige s i lange den svänger.
Hvilket skulle bevisas!
Ni s6ker vidare korrigera mig för min, soin Ni s i - ger, " osmakliga bildu om L.
K.
P.
R: s och vansterpar- tiernas vänskapsförbund, nieri ledsamt att Ni, genotii att o m k a s t a mina ord och genom Edra egna reflektio- ner i " mariginalen ", gör bilden v e r k l i g t osmaklig.
Mm det far stå för Eder egen rakning!
Di man korripc- rar bör man ej snedvrida och vanställa en sak, di4 iii.
föga pedagogiskt!
Ni synes pi nAgot satt ha blifvit illa underrittad med afseende p i opponenterna mot beslutet, då Ni Y&amp; gar förmoda att endast e f t par af dem tillhörde T .. K.
P.
R., eljes, hur kan man djarfvas falla ett sildant ytt- rande!
Jag kan förete, om Ni si önskar, resolutions~lta- landet B original, undertecknadt med 30 namn ur Gdlc F. K.
P. Ii.
Och hade vi bemodat oss skulle det ha blifvit fler, ty missnöjet var stort.
Och s5 vill jag meddela Eder, att jag icke va: dat s j a l f g j o P d a ledaren i oppositionen utan sta !Ide mig i spetsen först efter många påstötningar och anilranin-.
gar fran medlemmar i L.
K.
P.
R.
Och sa ' vill jag till sist pointera en sak till.
H rr g e n ~ Q o m s Q A e n d e i c, k e e n s f r i h e r r i n n a n 8 2 - nie Akerhielm, som många velat M t a p&amp; skina, h a r haft det r i n g a s t e a t t s k a f f a med vår opposition?
Disi!
Anna Björk.
- --.
- - ----.
Föreningsmeddelande.
Skara F. K.
P.
R. hade den 25 sept.
sitt första sarri- kvam efter sommarferierna: - et för aftonen var " Kvin- nogestalter i Bjornsons diktning ".
Hufvudpersonerna och handlingen B En handske och Laboremus tecknades i kor- ta faredrag.
Dikten Bergliot reciterades till Griegs riiii- sik och några dikter sjöngos, såsom " Over de hwje Fjrtlde. "
- - .. .- p.
-.
.
- - .-.
.- Folkskolans Bmtidning &amp; &amp; ven och redigerad af STINA QUINT utkoimner 1911 i sin @ xgonde drgång.
Ett rikt ilhstreradt nummer hvarje vecka, att förnya 36 veckor ander året.
Bista och fimpkgaste hvzing för barn af alla samhalkklasser.
för sista kvartalet.
Prenurnem å närmaste postkontor.
Pris ar fionor 1: 65, ha^ år 90 öre.
00000000000000000000000000000000000004~~ l för prenumerationen
D A C N Y I Elementarbildad, enkel, barnkär flicka önskar plats i medio af okt.
eller 1 nov.
som husmoders hjalp, helst i Stockholm eller annan stad.
Ge- nomgått hushållsskola och sykurs.
Liten lön eller afven mot fritt vivre.
Svar till (IL.
23 årll, under adr.
So Gumdii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b, Bildad dam, som.
genomgått kurs i barnavård, önskar plats 1 oktober.
Svar till, Riks 14 84., Uppsala p. r.
22 års elementarbildad flicka, som genomgått hushållsskola, ön- skar plats att förestå litet hushåll,, Svar till DO.
M.
So., Gefle p. r.
Vid Säters hospital L ENGA PL A TSER.
finnas platser lediga.
för 1 tvatt- förestånderska och 1 bageriföre- stånderska, löner ii 400 kr.
(samt 3 ålderstillägg), 1: a klass kost, bo- stad m. ni.
Ansökningar, åtföljda af styrkta betygsafskrifter, frejd- och Iakare- van att undervisa i vanliga skol- betyg ni.
m., insändas till Hospi- äninen och musik, samt kunnig i talskontoret, Säter.
sömnad får plats för 3 barn.
Svar Enkcl, sympatisk flicka, van vid märkt)) Fint Landthem D, under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- alla husgöromal, enkel matl.
ni.
ni., helst sykiiiin., får pl.
i 2 pers. fam. holm, f. v. b.
(iitan jungfrii) som familjenledl.
i villasarrihalle nara Sthim.
Sv.
med Kvinnllg tandtekniker löiieanspr.
m. ni.
8r helst foto.
till önskas af tandläkare i landsortsstad " Frisk 6r Glad 191 l ", Sthlm 1, p. r. i niellersta Sverige.
Endast verk- ligt duglig antages.
Ansökning åt: Kvinnlig Kontorselev, följd af betygsafskrifter, fotografi, uppgift å ålder och Iönepretentio- saker i rakning samt med god ner sändes omgbende till märket handstil, erhåller genast anställning fiRasklll under adr.
S. Gumaelii hos Skandinaviska Grammophon Aktieb., Appelbergsg.
52, Sthlm.
Annonsbvrå, Stockholm.
f. v. b.
Personlig anmälan mellan kl. 1-2. fullt kompetent i ett hems skötan- de, huslig och praktisk, önskar plats, van att föresta respektabel ung- herres hem.
Gärna till större herre- gård; har innehaft dylik.
Fina be- frisk och stark, hurtig och glad, tyg och ref. Svar niarkt ~Ordent- något kunnig i sjukvård, kompetent och villig med juligfrus hjalp sköta l i g ~, Fröslunda, Lidköping.
mindre hem, dar husmodern ar.
Ung, bildad flicka, klen, far plats snarast.
Musikalisk har företräde.
Svar inom 8 dagar något kunnig i sjukvård, söker sys- med bEty, rekommend., foto, upp- selsättning.
gift on1 i d e r och löneanspråk till Svar till DE.
E.&gt;, Haggatan 30, " Glädje och ansvar ", Sv.
Dagbl.
Mariefred.
.
annonskontor, Stockholm, f. v. b.
Bildad flicka, Bildad, medelilders fru, snäll och anspråkslös, kunnig i en- kel matlagning m. m. söker Iamp- lig plats i eller omkring Stockholm.
Svar märkt ~ G o d t huniörn, Vaddö p. r.
Som hushållshjälp och sällskap önskar ung flicka plats i familj där jungfru finnes.
Ar kunnig i mat- lagning, bakning, handarbeten samt något sömnad.
Rek.
finnes, önskar lön.
Svar till 11191 111, Karlstad p. r. Mönsterriterska.
För skicklig och initiativrik mön- sterriterska, som sjalfständigt kan påbörja och komponera moderna handarbeten, finns plats genast i Köpenhanin.
Utbildning från tek- niska skolan i Stockholm erfordras.
Ansökning samt betygsafskrifter sandas till Emil Triers Annonce- Bureau, I&lt;öpenhamn, under märke textilr riterskan.
Husföreståndarinna.
kunnig i ett enklare hems skötande, välrekommenderad och villig att sjalfständigt sköta hushållet med tillhjälp af jungfru hos en medel- ålders köpman, får genast val af- lönad plats.
Fotografi, betygsaf- skrifter jämte referenser emotses omgående under adr.
BE.
S.D, p. r. Ludvika.
Hushållerska, som på egen hand kan förestå restaurationen vid in- dustriell anläggning erh.
genast plats.
Vana att leda förekommande görornill, ansvarskänsla och plikttro- het fordras sanit kunnighet i mat- lagning.
Svar till A.-B.
Elevator, Lilla Ursvik, Jarfva, A.
T.
88 44.
Snäll, ordentlig flicka U n g f l i c k a från godt hem van vid enkel matlagning och hus- önskar komma i bättre familj, dar jungfru finnes, som husmoders hjalp och sällskap.
Svar tacksanit till 1 ' 2l-iringll, Hedemora p. r.
Enkel och anspråkslös ung flicka önskar plats i godt hem, ar van och villig deltaga i alla in- om ett .. hem förekommaride göro- nial.
Onskar anses som familje- medlem.
Tacksam för svar till .Villigs, Ludvika p. r.
1 O-årig kontorsvan flicka önskar plats i.familj 1 nov.
att bi- triida ni.
skrifarb., Iaxläsning och förekommande görotnål.
Svar till h familjemedlem^, Vastaiifors p. r.
Hushållerska, ~mkring 35 år och kuniiig i enkl.
matlagning €k bakning och villig: nsam föresta 3 persollers h~~shåil [hjiilp vid gröfre sysslor), erhåller plats 1 nov.
191 1.
Svar helst med Fotografi eller personlig inställelse.
Gustaf Ekholni, Sörby Säteri, Gnesta.
HusförestAndarinna i ungkarlshem på landet sökes.
Reflekteras blott p i verkligen du- gande kraft, som med sparsamhet, ordning och omtanke äger erfaren- het sköta ett större, finare landthem (obetydligt jordbruk) samt förmåga göra hemmet behagligt för sig och andra.
Svar med uppgift om ålder, relationer samt löneanspråk till ' Ingenjör ", Lagan.
.
Barnsköterska, frisk och star ' k med lugnt och vanligt satt sam i t goda rekommendationer, erhålle r val aflönad plats den 15 nov.
vic d bruk i mellersta .Sverige.
Har a1: t sköta.
ett spädt barn samt tvenn, e å resp. 3 ' 1, och.
2 år .. Svar til II " Barnsköterska " und.
adr.
S. Gun1 mcelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. t).
GYNNA ALLTID DAGNY!
E Kuinnliga: e arbetsområden.
+: + + i + liga göromål, erhåller plats på gård i Västergötland genast eller längre Fram.
Svar med Iöneansprik till " E.
", Nitta.
Bildad, frisk och barnkär barn- [röken erhåller plats i h o, Fin- land, ' frin 1 november.
Svar jämte ~ f e r e n s e r och fotografi till sign. TvA barn ", under adr.
S. Guni- maelii Anrionsbyrå, Stockh., f. v. b. HushAllerska, medelålders, med godt sätt och ut- seende, kunnig i iia at lagning, bak- ning och glansstrykning samt för öfrigt med förniiga att ha uppsikt och vård om ett hem med jung- frus hjalp, erl !åller snarast plats till ensam herre vid större herrgård ej långt från stad.
Betyg, foto- grafi samt uppgift om ålder, Iöne-, pretentioner torde sandas till Ar- betsförmedlingen, Eskilstuna.
.
+ + + Muntliga och skriftliga.
upplysningar genom Fredrika-Bremer- + + + Förbundets Byrå, + e a 54 ' Drottninggatan.
+ + + ' + ............................... + i i: + r Sprid veckotidningen DA GNY!
+ + + + + +
Q A G N Y Se med Edra egna ögor att Ni far Mazettis ögon K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Ni ar då saker på a t t alltid erhålla en delikat, kraftig och hälsosam caca Varnas f ~ efterapningar r af påse och etiket t l Aktiekapital 3,000,000 kr.
I Sprid Wirens China pomada, välgörande för hårväxten.
Erhilles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f r h A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; i.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Hoflev.
Atgir endast f6r c a 2 öre till en kopp.
Tank på de gamla!
Lektioner i Linnesömnad Astrid Wittborn (ifven blusar, bariikläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Manicure, Pedicure, Hygienisk ansiktsbehandling.
Stockholm.
DAGNY, KVINNORNAS BASTA Malmö.
Fersens väg 2.
T&amp;.
4490, ev.4083.!
PLATSANNONSTIDNIMG Sibylleg.
36.
R.T.
35 30.
A.T.21004.
EVA EGNER, Xvinniigs Juridiska B y r h, Wallingatan I B.
Kontorstid ' 1, 10-4.
Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 ' 36.
I Prenumerera på posten eller tel.
OBS.!
Fredrika OBS.!
A Fredrika Bremer-Förbundet finnas anmälda lektionsgifvare, in- och utländska, hushilllsbitraden af olika slag, barnfröknar, kon torsbi- traden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - 4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- holm.
Allm.
tel. 48 16. i Riks tel. 27 62.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
Ingen bokhylla - bör sakna Björnsons Ny Samlade Skrifter.
1 upplaga - i till dels ny till dels omarbetad öfversattning, nu under utgifning å vårt förlag.
F6noUa h %ffUeU B cdlagasmo oatlomwaet.
Hvarje häfte 40 öre.
Inalles 66 häften.
, i I ö.
3275 på hWnstertidningera Konstslöjden i Hemmet.
Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- nummer 30 öre.
Innehiller mön- ster till bmderier, vafnader, läder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, målning på porslin, tra, in.
m. Prenu meranter få begära mönster.
Äldre Argangar realiseras.
Red.
: Valliallavagen 19, n. b., Stockholm.
Filial: Haparanda.
G. o. A.
MEUKO W. Arbeta för Dagny f 0 b Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Pris pr hektopaket 45 öre.
Förbundets byrå öppen 11 -- 4.
A h.
tel. 48 16.
Fredri ka-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Twnnelgat.
2 5.
Rikstel.
68 98.
Allin.
tel. 82 11.
Dagens nummer inaiehdlllers Louise Crwppi.
Af Anna Levevfirz.
i~linistCrf6randringen och vår röstratdsfraiga, " Hvad skulle v i ha gjort? "
Af Ester Nenncs.
Fredrika-Bremer-Forbundskretseni i Malmö och bostads- friigan.
K. H8gre Lärarinneseminariets 50-Arsfest.
Reseintryck frain Orienten.
Bombay.
II.
Af TJv- (k: ~ (~ L V I L.
OBive Schreiner: Kviitaan och arbetet.
Rec.
af .E.
: Y -- n.
Underliga rykten.
Af j e m y Vefarsder.
Hvem Rar brutit neutraliteten?
Svar till fru Vela: ~rkt .. Af Anna Björk.
Insänd litteratur.
F6reningsrneddelande.
Prenumeration h Dagny sker a närmaste postanstalt eller bokhandel.
