# ID: svediakorp-per513
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,925
# sentences: 911
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 39.
111 k 814.
.
- Prenumerationspris:. '
.
kr.
4- 50 ah Hr.
kr.
2: 50,, .n.
,, &amp; 11,4 t, ...
,, k 2 5 .Stockholm den 28 ~ e p t.
e m b e r 1811.
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51,, Redaktör o. ansvarig utglfvare: * tr. Telefoner:.
Allm.
63 53.
R l k ~ 122.85.
- Lösnummer 10-are.
.
- Prenumeratlon s k a dvH1 I.
.
landsorten som I Stockholm i.
.
.
nlirmaste postanstalt ' eller ' bok- '.
handel.
Utgifnlngstid hvarje torsdag.
.
E L L EN K L E M A N. Mottagningstid: U.
11-12,.
~x~editio " och Annonskontor: ' MPstersamuelsgatan 51, en h. '
- - sthlm 1911, F. Englunds Boktr.
.
Post- och telegrafadreaa: DAGNY, Stockholm.
Kungl.
Högre Lararinneseminariet Denioiselle HILDA ELFVING.
-.
.
15 bre per mm. '
' Enkel spaltbredd 59 mm.
Marginalannons under teitea 1s mm: $ h6jd per gling 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, ' 10 w 10.
U) ggr 20 O10 50 gr 25 ' 10.
Annons b6i bara nlimnad senast mandag-f. m. '
-.
s, f - S0 ar.
Fru VILHELMINA IDSTROM.
Fru JANE THENGBERG.
.
Seminariets tre första f ö r e s t A n d a r i n n o r.
t D en 1 oktober 1911 blir det 50 år sedanl K.
Högre Lararir~neseminariurn ivppnades.
Med anledning af detta half~e~elminne vaknar hos oss, vi alla, som fått var utb$ldning vid denna läroanstalt, tankar på hvad la- roverket betydt för oss personligen, och varma känslor af tacksamhet för allt hvad det gifvit och ger åt sina elever krafva att f A tolkas i ord.
Har är dock icke ratta platsen att gifva uttryck At dlessa tankar och känslor.
Här bör i stället framhaAlas den betydelse so~m Hiögre lärarin- ' neseminariets stiffande och verksamhet i stort sedt haft för svenska kvinnors bildning - och.
d ' ärikenom för den svenska kvinnororelsen - samt vidare namnas de förnam-.
sta kvinnliga lärarekrafterna vid detta seminarium.
Fbi- snart två Ar sedan lastes i Dagny en skildring af den s. k.
" Larokursen för fruntimmer ", s0.m öppnades i Stockholm i februari 1859 och afslutades i maj 1861.
Artikeln var författad af professorskan Maria ~ i b b i n g f. de Vylder, sjalf en af deltagarna i kursen.
Titl denna,
' skildring hänvisar jag Dagnys läsare och anför ur den- samma pilpekandet, att Larokursen tog det f ö ' t a afgö- rande steget i riktningl mot en h6gre kvinnobildning i vårt land.
Redan förut fanns visserligen en och annan flickskola, dar af framsynta lärare meddelades undervis- ning i andra ämnen och efter större mAtt an i de van- liga ilickpensionerna cYch vid hemundervisningen.
Men dessa ' skolor utgjorde af den allmänna meningen kland- rade och förhanade undantag, och måhända skulle de ha dukat under i sin kamp mot den ytliga pensionsbild- ningen, om de ïdte * frh staten erhållit hjälp - hjälp i form af för h w e undervisning sarskildt utbildade lärar- innor.
Och denna hjälp skulle säkerligen icke gifvits sa pass snart, om icke verksamheten vid larokuren för fruntimmer inneburit ett tydligt och för hvarje riksdagsman, som v i l l e s e,.
lätt tillgängligt bevis för att hos kvinnan!
finns bade lust och förmaga att lära.
Då före Lai ' okursens tid inom riksdagen stammor höjts för nagon statens med- verkan till hogre bildning för kvinnor, hade de alltid nedtystats med det kategoriska paståendet, att kvinnan ej var mottaglig för högre undervisning.
Det utmärkta r e sultatet af undervisningen vid Lärokursen f&amp; fruntimmer vedetlade detta pastaende och pivisade dessutom tillva- '.
ron af ett synnerligen godi material far utbildande af 1a- rarinnor.
Salunda banade Larokursen för fruntimmer vag för Högre Lararinneseminarium, och däri ligger den stora, genomgripande betydeisen af denna lärai&lt;um.
Efter åtskillig kamp mot förfäktarna af den ilsikten, att hvarje vidgning af det sedan gammalt utstakade om- radet för kvinnan innebar en stor fara, i det att hon därigenom drages från hemmet och " den naturliga verk- samhetskreken ", fattades vid riksdagen 1859-60 beslut om inrättande af " Semimriu.m för bildande af lararin- nos ' ', s o n läroanstaltens namn lydde under dess farsta tid.
öst&amp; 1861 öppnades sa seminariet, ett ar senare an de första falkskollararinneseminarierna.
Det ungefär samtidiga grundandet af alla dessa seminarier innelbar det första, som svenska staten gjort f6r kvinnors bokliga ve- tande utöfver folkskolans stadium.
Med hänförelse mottog kvinnor det dem erbjudna till- fallet till inhämtande af kunskaper.
En sällspord hanfö- relse har alltid präglat arbetet vid Högre Lararinnesemi- nasium.
Man kan saga, att detta seminarium alltifrh b6rjan statt i Fredrika Bremers tecken.
Det utgjorde ju förverkligandet af önskemål hos den vidhjärtade forfattar- innan.
Med varmaste intresse omfattade hon också den unga läroanstalten.
Och ännu i dag kan den, som be- söker Högre Lararinneseminarium, kanna som en fläkt däruppe i den af Fredrika Bremers personiiga närvaro stora högtidssalen, där hennes porträtt blickar ned från väggen och den af henne skänkta I d u d a t p ar upp- stalld - eller inne i .biblioteket, dar hennes boksamling förvaras och hennes byst stlir.
Den ursprungliga afsikten synes varit, att " Semina- rium för bildande af lärarinnor ' ' skulle blifva ettårigt,- men redan under första verksamhetsåret visade sig nöd- vändigheten af att göra kursen minst tvåårig.
Atskilliga af de första aret intagna eleverna utexaminerades med ' - Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N (B Camp.
diplom redan år 1863, efter endast tvAarig.
kurs, men fiir de kvarvarande af dessa elever inrättades en tredje ars- kurs, och alltsedan det lasaret har undervisningen vid seminariet i hufvudsak varit fördelad på tre irskurser.
Från början saknade seminariet det, som vi miste anse vara dess nödvändiga supplement, en öfningsskola.
För att afhjalpa denna brist började man under varter- minen 1862 tillkalla tolf flickor fran Klara fc ' rsamlings folkskola, hvilka hvarje dag kl. 9-12 skulle infinria sig i seminariets lokal för att af seminaristerna erhålla.
under- visning.
Detta var naturligtvis en n6dfallsutvag, och i januari 1863 öppnade seminariets direktion en sjalfstandig s. k. profskola.
Nigot sarskildt anslag för öfriingssko- lans räkning förekom dock ej förr an 1864.
DA öppna.
des Statens Normalskola för flickor, som ännu är dm svenska statens enda högre flickskola.
Samtidigt med Normalskolans upprättande iirförtfes mera ordning och stadga i Seminariets organisation.
Dct var da lektmat och en adjunktur inrättades vid larover- ket.
Seminarielaramas stallning förbättrades ytterligare., då ar 1871 medgafs vid seminariet anställda Israre lik- ställighet med lärare vid statens högre gosslaroverk i af- seende 2 ratt till liinefikhöjning och iönetursbera~ning.
Därigenom blef det lättare an förut att vid lamverket fista och för längre tid behalla dugande lararekrafter.
Den organisation, som Seminariet erhöll 1864, har det i hufvudsak befiait till år 1910.
Med ' hiistterminea 1910 började genomförandet af en omorganisation, som gås ut pa att Seminariets undervisning skall fördelas pä ha kurser, en lägre, ettårig, och en.
hiigre, tv %rig, i hvilken sistnämnda kurs stor valfrihet med afseenide i ämesgrupper erbjudes eleverna.
" Frihet under ansvar ", det har alltid varit Högre Lararinneseminariums lösen för elevernas studier och deras lif inom faroanstalten.
Mer an nagonsin kommer detta att bli fallet efter den nya or- ganisationens genomförande.
Denna kommer aM fullbordas i och med nästa lasar.
Om ocksa någon verklig omorganisation af " iögrc Lärarhmeseminarium ej ägt rum mellan 1864 och 1910, så har dock läroverket ej under denna tid statt stilla Z sin utveckling.
Smärre förändringar i organisatioiien tia skett, uch Seminariets verksamhet har på ett par punkter väsentligen vidgats.
Läsiret 1890-91 inrättades vid Se minariet en valfri fjarde arskurs, afsedd att utbilda fack- lärarinnor.
Undervisningen i denna s. k. fjärde afdelning ar af mera vetenskaplig art an hvad atminstone furc oiit- organisationen kunnat förekomma i de tre obligatoriska afddningarna.
Från och med lasaret 1893-94 fintics eii me8 Seminariet förenad hushå.llsskola, kallad Högre 1.5- rarinneseminariets hushållsskola, dar nu uiideivisiiitig meddelas dels i - en lägre kurs p&amp; två termiiler, dur s. k.
" Normalskolans fortsättningsklass ", dels i en hogrc kurs på tre terminer, lavars uppgift ar att utbilda Iärarin nor i huslig ekonomi för såval folkskolor son hiigr~ flickskolor.
En viktig förändring i Högre Lararinnescmiitariets och Normalskolans stallning - ägde rum %r 1905, d % Kiingl.
Maj: t utfärdade nya bestämmelser angående styrelsti och eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~ e e e e DAGNYS i I i LASARE böra gynna DAGNYS ee.eee4e.e ANNONSORER e e e i eeeeeeeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeee4eeeeeeeeeeeeeeeeee *
förvaltning af de bada läroverken.
Alltifrån stiftandet till och med 1905 hade de staltt under en för - dem sarskildf förordnad direktion.
Frhn och med .den l jan.
1906 lyda de i stallet ' under Ofverstyrelsen för rikets allmänna läro-.
verk samt under Direktionen öfver Stockhohs stads under- visningsverk - p&amp; samma satt som de allmänna lärover- ken i Stockholm.
Det ar klart, att Högre Lararinwsemin~ariets lugna, harmoniska och tidsenliga utveckling i högsta grad b e rott på de- lärare och lärarinnor som verkat vid detsam- ma.
Att har ingå p i en skildring af dbsa förbjuder det knappa utrymmet.
De manga framstående män, som va- rit verksamma vid Högre Lararinneseminarium, maste jag af utrymmesskäl alldeles förbiga.
Men Dagnys läsekrets har ratt att fordra iitminstone namnandet af de kvinnor, hvilka Seminariet under sin 504riga.
tillvaro.
haft till fö- reståndarinnor eller hvilkas verksamhet vid Seminariet och den därmed förenade No.malskolan varit i h ö.gre grad betydelse- full.
Seminariets fö; rsta fölre- stån !da~inna.
yar " demoi- selle " Hilda Elfving.
Redan år 1863 afgick hon för att gifta sig med grosshandlanden P. '
Kobb och fick till ef- terträdare.
fru Jane Thengberg, f. Miller, anka efter kollegan, vid Uppsa1,a katedraiskola fil.
mag. A. Thengberg.
Fru ~ h e n ~ b e kvar- r~ stod som föreståndarinna REGINA PALLIN.
till år 1868, da ho,n lämnade sin befattning för att ingå äktenskap med davarande lektorn vid Högre La- rarinneseminarium, sedermera professmnl vid Uppsala univer- sitet C. N,orriby.
Under demoiselle Elfvihgs och fru Theng- bergs föreståindarinneskap hade fru Vilhelmina Idströhn, f. Sandberg, förut förestandarinna vid Larokursen för fruntim- i naturkunnigliet vid Seminariet.
Soam lärarinna vid Nor- malskolan kvarstod hon till %r 1871, då hon1 blef gift med sedermera professorn vid Lunds uinivei-sitet S., Ribbing.
Det har icke fullt ett år förfhtit, sedan Dagny innehbll en dödsruna öfver henne.
- Af de Seminariets och Nor- inalsko8ans lärarinnor, som ej mera finnas bland de lef- vande, minnas vi vid,are frCrkeno Hilda Casselli, ari&amp;alld vid läroverken ' fran Normalskolans första $r och föreståndar- inna vid Normalskolan under läsåren 1868-1 903, fröken Emilia Loenbom, fröken:: Helena Palmqvist.
och fröken Anna Struve Lindhagen.
- Läroverkens sånglararinna före 1868 var den sedan som komposit&amp; och domkyrko- organist bekanta fröken Elfrida * Andrée.
Enl synnerligerii lång och f6r * läroverken betydelsefull.
tjänstgfiringl utöfva- des - af fröken Lilly ~ n ~ s t ~ ö Normalskolans m; förest åndar- inna alltsedan l904.
ar fröken Mathilda Wideglren, som före denna tid i m h g a år varit lärarinna vid Nomal- skollan och biblidek&amp; rie vid Seminariet.
Att från K.
Högre Lärarinneseminariet ut- gått större d d m af de kvi.nnor, som unde.r de sista 50 aren verkat som grundläggare af skolor och seminarier; som seminarie och skolföIreståndarinno-r samt som lärarinnor vid högre flickskolor och samskollor - det bör ej vara agnadt att förvåna någon.
Mer: öfverraskande ar onek- ligen, -, att vid en!
under- HILDUR DJURBERG.
sökning af hvad Semi- nariets f. d. elever blif- vit, finna det en afsevardt stor del af d e q visat sig mycket framstående p2 helt andra områden1 an skolans.
1 % gamla seminariekataiiogers blad möta oss litterära mar- kesnamn exempelvis niimner jag endast.
&amp; l.ma Lager- löf och Anna Maria Roos - namn af vetenskaplig klang mer, tjänstgjort som biträdande föreståndarinna.
Alltsedan4r och narrin på sådana som med framgång stått i spetsen 1564 hade afven frö-ken Regina Pallin varit biträdande för praktiska institu tioner eller, idkat social verksamhet se för att nu anltyda blott &amp; @ ra af de olika föresf2indarinlna under fru Thengberg.
Efter fru Theng- v i ocksa där kategorier, till hvilka forna seminarister öfvergiltt.
Allt bergs afgång blef froken Pallin Seminan&amp; hulvudf6re-.
stindarinna.
Just da blef emellertid hufvu~dforestandarih~ detta sistnamnda vittnar om mångsidigheten i Seminariets nans titel ändrad til?
" bitradande förestandarinna ".
Efter undervisning.
1868 tjänstgjorde fru Idström som rektors extra biträde K.
Högre Lararinmeseminarium ar icke 1än.gre deni en- till 1870, da hon entledigades till följd af tjänstens in- da högre liiroanstalt, som s@r öppen för kvinnlig ung- dragning.
Frölken Pallin kvarstod som Seminariets före dom.
Sedan lång tid tillbaka ha jul kvinnor nluv haflt till- ståndarinna till sin ' Ar 1889 inträffade död.
Från och gAng att p i många andra håll förvärfva bildning ut " f O ver med å i 1890 har fröken .Hildur Djurberg varit " bitri- den på skolstadiet inhämtade.
Men i främsta ledet bland dande föreståndarinnx " vid Högre Lararinneseminarium.
våra läroanstalter står Seminariet dock fo,rtfarande, och Bland de lärarinnor, som verkat vid Högre Lararin- efter omorganisationens genomförande kommer det val att neseminarium och Normalskdan märkes redan under Se- ännu ' mer an förr hafda sin plats som m1 verklig högsko- minariets allra första tid fö demo is el le " Maria de Vylder,.
la för kvinnor.
Elisabeth Aóeig.
som då var " repetitrice ".
(dl v.- s. biträdande lärarima) n. '
. '
' - ' -, ' ' ' ' I ' '
Från .världens rösträttsfält.
T venne rösträttssaker i stater, dar ingen egentlig r&amp;t- rattsorganisaticn har funnits eiler finnes, hafva under sista tiden väckt Atskillig uppmärksamhet.
Den ena ligger visserligeii så pass Iangt tillbaka i tiden som ' före den Internationella Alliansens kongress i juni men ar dock mycket förtjänt af närmare omnam- nande.
Den galler Dr Caroline Beatriz Angelo i Portu- gal, hviilken, som en svensk tidning uttryckte sig, " till- tvingade " sig röstratt i Portugal på förs.omaren.
- Hvad som menas med ordet " tilltvinga " i detta sam- manlhang förstår jag icke ratt.
Dr Ange10 hade ju ej till sitt förfogande nigot yttre vAldsmede1 för att tilltvinga sig en rätt, som hennes lands lag tillerkände henne men som undanhölls henne till följd af maskulin vantolkning af lagen, och det återstår saledes endast det antagandet, att hon skall ha begått ett brott mot det ratt svårtydda begreppet kvinnlighet, då hon ville använda sig af en lag- lig medborgerlig rättighet, som visserligen fordom ansågs tillkomma blott man.
De närmare omständigheter, som ledde till dr Ange- los prejudikatsfall, äro i sig intressanta nog, men det som g6r att jag i dag sarskildt och längre uppehaller mig därvid, ar för att få anföra Atskilliga ord af doma- ren de Castro, som tillerkände dr Angelo rösträtt, sedan den förvägrats henne af den tjänsteman., som hade röst- län~gderna om hand.
Den nya portugisiska republikens lag säger, att " röst- rätt tillkommer hvarje portugis, som kan läsa och skrif- va, betalar skatter och ar familjens öfverhufvud ".
DT Angelo ansåg sig uppfylla dessa villkor, emedan hon ar examinerad läkare och !rika med barn, hvilket hon för- sörjer, samt ingaf föreskrifven skriftlig anhallan att bli upptagen i rö~t~iangden, ehuru denna anhållan vägrades, emedan hon var hinna.
Dr Angelo lat sig dock ej fiir- bluffas utan gick till tings med saken, därvid domarens utslag till hennes förmån tillika med sjalfva domens för- nuftigci innehåil och erkännande af att kvinnor som upp- fylh en medborgares skyldigheter också skola aga en medborgares rättigheter, bör glädja alla suffragister.
Domaren de Castro uttalar i domen bland annat: " att en IiestEmd och otv~jbelaktig missuppfattning såväl af fakta son af själfia lagen jöreligger, då man påstår att kvinnor icke kunna vara familjeöfverhufiud, enar sökanden, änkefru ' dr Angelo, som .i sitt hushall hade en minderårig dotter och Ganare, ostridi@ vore sin famius Öfierhufiud och sisom sådan icke kunde uteslutas från rösträtt med mindre än a# ett bestimdt lagbud därom förelag.
Om de lagstiftande velat utesluta kvinnor, skulle och borde de hafia sagt så och därmed ' stängt den dörr, som de nu med rättvisa och ädelmod lämnat öppen.
Lagstvtarna i varldens nyaste republik hade emellertid satt den i jäm- bredd med världens mest civiliserade regeringar shom Australien och delar af Förenta Staterna och Skandinavien, de verkliga föregångsstaferna i civilisationens korståg! '
Och dA Mr de Castro sammanfattar de skal som kommit honom att falla domen till dr Angelos föirmhn,.
Engelska lektioner och öfver- sättningar af Mr E. ADBIIIS-RAY.
Allm.
tel. Vasa 4 15 (kl. 12-1, 5-7 e.
m.)
lägger han tonvikt pa det absurda i att förvägra hennc hennes fagliga rättigheter, emedan hon ar kvinna.
" Att hindra en kvinna, till och med en enstaka kviiinii som sökanden, att rösta och att taga del i allmänna an-.
gelagbheter endast emedan hon ar kvinna är både Iöijligt och orättvist och i strid med de rättfärdiga och deinokra- tiska idéer, som uttalats af det republikanska partiet.
Sö- kanden, som innehar alla kvalifikationer för att rijsta, kan icke godtyckligt uteslutas från röstlängden, ty d i r icke lagen gör nagon htskilnad, kan icke domaren göra nAgon.
Därför, och i enlighet med den moderna sociala rättvisans principer, tillerkänner jag sökanden den rattig- het hon .begär och förordnar, att hennes namn skall upp- tagas i röstlängden.
Ma detta salunda ske! "
Mot denila don1 gifves ingen appell, ehuru den portu- gisiska riksdagen naturligtvis har rättighet att andra la- gens ordalydelse och därmed " sluta den dörr " som lam- nats appen för behörigen kvalificerade kvinnor.
Emeller-.
tid hoppas de portugisiska kvinnorna att lagen skall fiir-.
bli beståndande, och de ha på sin sida - eller h a tl c, ty det har som bekant nyligm valts ny president i Portugal - den nya republikens f 6 r s t e president dr I ' heophilo Braga jämte Atskilliga af hans ministrar cEch andra inflytelserika personer.
Ordföranden i Portugals första kvinnoförening aIr dr Angelo, och dess sekreterare Madame Anna de Castro- Osoria, dotter till den man, som afkunnade den ryktbara domen, och det var en stor missräkning för denna fik- ening att kvinnorna icke voro sarskildt nämnda i Portu- gals nya vallag.
De hade trott pa möjligheten haraf efter det vanliga mottagande en deputation från " de portugisiska kvinnos- nas republikanska fbrbund " fatt af dr Braga, d2 de upp- vaktade honom för att anhålla om rösträtt för därtill.
kvalificerade kvinnor.
Det besluts emeliertid a£ kvinnor- na att underställa saken domstols pröfning, och följden h a r a f blef dr Angelos fullkomliga seger.
Och nu Aterstar att se hur historien vidare fiirläper, och man kan blott 6nska att den nya republikens a n d r e presiderit matte vara besjälad af samma iisikter som dess fö r s f e och som Mr de Castro, hvilken så tappert och förstin- digt afgifvit sina ord f ö r kvinnans politiska likstalligliet med mannen, i den mån hon ar kvalificerad därtill.
Det andra fallet ar det s&amp; nyligen omtalade frän Persien, " det mest anmärkningsvärda af den fernr~~istiska rörelsens senare ukeckling ", d i en medlem af landets m c i - l i s s kraftigt uppträdde för kvinnans sak.
Vi veta, att det för närvarande star brydsamt till i Persien, med in- bördes oroligheter, folkuppresningar och ex-shahuppresnin- gar.
Vi veta, att Persien hör till stormakternas " intres- sesfärer ", och vi veta bland annat, att tre svenska office rare nyligen afrest till Persien far att ordna niigonting därO dMen hur det egentligen förhåller sig med alltsain- malis det veta vi icke, och vi kvinnor kunna blott hop- pas, att den omtalade händelsen i Persiens riksfersamling matte vara ett gryningsförebud till en lugnare dag Er näktergalarnas, rosornas och poesiens land.
Den 9 augusti skref T i m e s ' korrespondent frin Tc-
heran, att ' Hadji Vakil-el-Roaya, deputerad frin guverne- menitet Hamadan, den 3 augusti kom riksförsamlingen att häpna genom ett 1,idelsefdlt inlägg för kvinnans rattig- heter.
Kammaren höll ' just p i att diskutera vallagen och hade hunnit till ' den paragraf som förbjuder kvinnor att rösta.
Nggot meningsutbyte ' angaende detta alldeles phtag- liga faktum tycktes icke kunlna förekomma, och hela för- samlingen undrade då Vakil-el-Roaya begärde ordet samt enligt T i m e s ordagrannt yttrade: " Jag ber om tillåtelse att fråga af hvad skal kvinnor skola beröfvas rösträtt; äro de ej mänskliga varelser, hafva de ej samma rättigheter som vi?
Jag ber niigori af Ulemas (de teologiskt och juridiskt bildade medlemmar- na af riksdagen) om svar. "
Utaf Ulemas fick han emellertid intet st6d.
Sheikh ' Assadollah svarade i stället, att aldrig i hans olyckliga lif hade hans öron sarats af ett så hädiskt yttrande, med mera.
Ordagrannt iortsatte han: " Vi f2 icke diskutera denna fraga, ty det strider mot etiketten i ' ett af Islams parlament.
Men skalet för kvinnornas uteslutande är, att Allah icke gifvit dem den förmåga, som krafves för att taga del i politiken och föi.
att välja ' nationens repre- sentanter därtill.
De äro det svagare könet och hafva icke samma omd6mesfÖrmAga.
som miin.
' Emellertid böra icke deras rättigheter fiktrampas utan skyddas af mannen så- som Allah ' befaller i Koran ".
" Ordföranden ", fort- sätter korrespondenten, " bad sedan de ordinarie referenter- na att icke i tidningarna omnämna denna olyckliga han.
delse, riksdagen klappade bifall till hans.
ord och vände sig med lättnad till diskussionen af mindrie starande äm- nen an möjligheten af att kvinnor äga sjalar och rattig- heter.
Måhända hysa .dock somliga deputerade sina ' tvif- vel, som de ibland uttala i förtroliga kretsar, om icke kvinnan, nar allt kommer omkring ändå någonstädes har en sjal ".
Ingenting annat an den världsfamnande feministiska rgrelsen kan förklara dema händelse, som " ar utan mot- svarighet i världens historia ", säger S t a n d a r d om sa- ken.
" Den ande, som nördgar kvinnorna i Turkietsi ' harems att begära frihet och afliigga slöjan, är densamma som manifesterar sig i England genom begäret efter rösträtt.
Ofverallt, i Ostern och i Västern, visar sig tydligt hos kvinnorna samma oro, och längtan efter ändring af det bestående, efter vidare syn p2 tingen och efter ett rikare lif.
Persien ar endast just nu det mest intressanta, emedan Persien ar det land, soni sist dragits in i rörelsen. "
Ellen Wester.
Hildur Djurberg.
N ästan samtidigt med att Högre Lararinneseminarium kan fira sitt 50-årsjubileum firade dess fö; reståadarinna sedan, 21 år tillbaka, fr6ken Hildur Djurberg, sin 604rs- dag.
Att den dagen, onsdagen den 20 september, var ett kart tiilfalle för många att till fröken Qurberg fii fram.
bara tack och hyllning för hvad hon ar och för hvad hon verkat under de lalnlga aren som uingdolmens ledarin- na och fostrarinna visade sig vid de vackra festligheter, som då ägde rum.
Redan p i morgonen.
uppvaktade.
se- minariets nuvarande elever.
med sang och öIfverlamnade e n.
skrifbordsuppsats i sillfver åtföljd af en textad adress af fölljande lydelse: Sextio år, Silfverhår, Hjärta som i evig vår För allt godt .och ädelt slar, Aktad, älskad, Af oss varmt och vördsamt halsad. '
.
.
Längre fram på förmiddagen var froken ' ~ j u l r b e r af ~: nuvarande och f. d. medlemmar inom lärarekdlegiet.
: in- bjuden till en festlig kollation i läroverkets h6gtidisaI.
Rektor Josephson framförde kamraternas Ilyckönskn~ingclr; fröken Dagmar Lauritzen talade.
å.
lärarimo~nas i Nor.
malskolan vägnar och fröken Lilly Engström å fonia kam- raters.
Från samtliga ijfverlamnades som hedersgåfvalen vack&amp; tafla, förestäiiande ett höstlandskap.
Klockan half fyra samlades till uppvaktning represenl- tanter för alla de afdelningar som under fröken Q u r - bergs föreståndarinnetid afgått fran seminariet.
Fröken E m h Thorstenson höll därvid högtidstilet.
och öfver- räckte en bukett röda rosor och i en vacker skinnparm en check p i en större summa, utgörande forna elevers.
.
gåfva till den afhållna föreståndarinnan.
Fröken Djurberg tackade djupt rörd och sadei sig h o p pas, att hon skulle kunna ' använda Sina lärjungars gåfva sa att det skulle göra dem glädje.
*.
s Hilsen fra ~sland.
.
Til Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Kvenrettindafelag.
' Islands sender herved sin) hjerte- ligste Hilsen og Tak for al den Elskvardighed og Imö- dekommenhed som under kongressen blev udvist Forenin- gens Delegerede samt den Interesse som blev Island til Del: Briet Bjarn heainsd.
Asmundsson Lau fy ViZhjdIrnsd6ttir (President).
Prenumeration å DAGN Y &amp; er såväl i landsorten som i ~toeiholm å närmaste postanstalt eller.
bolrhandel.
I (Sekret.)
Insänd litteratur.
Albert Bonniers förlag, Stockholm: Bonniers mhadshäftena Haft.
9.
F C. Askerbergs bokförlagsaktiebolag, Stoekholm:, Skogsberg by.
En krans berättelser.
Af Carl Svenson-Graner.
450 D A G N Y ter att Ilafva varit biträdande lärarinna i den af Elsa Borg inrättade flickskolan i Gefle, mottog fröken Sjai lander vid den första föreståndarinrians öfvergång till 70 $1;.
ett annat arbetsfält, dar denna skulle flinna sin egent- liga lifsuppgift, ledningen af Högre flickskolan i ~ e f 4 le, som läroverket numera kallas, och de snart fyra decennier denna ledning fortfarit hafva varit en tid- rymd af oafbruten stilla och jämn kvantitativ och ha-.
litativ utveckling för skolan, så att det gång på gång masit heta: " rummet ar mig för trångt ", ej blott för det växande lärjungeantalet utan.
ock för de vaxande kraf tiden och skolan sjalf ställde på sin verksamhet.
Men en sådan utveckling försiggår ej utan möda och kamp - det ville ihärdig strafvan till att intellektuellt hålla sig och undervisningen i jämnhöjd med ford- ringarna; mod och uthalligt arbete krafdes af dem, som gjort sig till förkämpar för kvinnans ratt till and- lig utveckling, för samhällets plikt att gifva henne så-: dan för familjens, för dess egen skull, och- ej .. minst1 krafdes sådana egenskaper för framförande af dessa idéer i ett samhälle, dar praktiska och merkantila in- tressen niedgåfvo ett ganska knappt armbågrum å t de ideella.
.Och den som ville ej blott intellektuellt utveck-&gt; la utan göra intelligensens.
odling till ett medel för ' karaktärsdaning, ii p p f o s t r a; i ordets .djupaste be- niarkelse, utsatte sig för många.
missförstånd och myc-.
ket klander.
Det blef " hårda år " i mer an en bemar-.
kelse för skolan och dess föreståndarinna, men ' hon satte .en stark skuldra under arbets- och bekymmer-.
bördan och " höll ut i kärlek stark och trogen?, ham- tande.
mod och .kraft ofvanifrån, som det vackert he- juttio Ar i tro, kampbch seger " så skulle öfverskrif- ter i den .kantat, hvarmed .. hon på sjuttioarsdagen ' hyllades: ten kunna lyda till.
den kvinnas lefnadssaga, hvaraf.
.
" Hvad gaf .dig krafter till din garning ' trägen?
.
.
har några konturer gifvas.
Född i Gefle den 12 sept.
Hvad hjälpte dig i lifvets allvarsstund?
1841 uppväxte Karolina ' Sjalander och fick sina grund- Hvad gaf ditt verk dess fasta ahkargrund?
.
.. _. laggande.
intryck inom det samhälle hennes lifsgarning -.
.
skulle vigas.
Från hemmet, dar " bed och arbeta " var - Du lyfte dina: Ögon oförvagen.
Den som ser himlens stjärnor för sitt öga, lifvets lösen, medförde hon djupa religiös * intryck - Som .vandrar bedjande sitt Fader vb-, samt känsla för arbetets ara, både handens och huf- Han känner icke stenen dar han går,.
-.
.
vudets.
Det mest framträdande draget hos den upp- Och markens törnen smarta honom ' föga. "
växande flickan var.
ett outsläckligt begär efter kunskap.
Ensam syster bland många bröder afundades hon - ' Och så gingo aren, ströende silfver 1 håret och.
" pojkarna " den oupphinneliga lyckan att " få läsa för magistrar " - en förmån, som af dessa nog ej lika böjande gestalten,.
men lämnande anden ung och spän- fullt uppskattades - medan hon sjalf var hänvisad tillatt stig - under fostringsarbetet bland de unga.
hon höll fråil olika hall mödosamt hopsamla de smulor hon så kära, fostrades hon själf, och småningom kom ock: - kunde finna ' till stillande af sin hunger efter vetande, så förståendet och erkännandet af hennes lifsverk, ej ett förhållande som dock ej torde varit enbart ham- minst från deras led, som varit föremål för detsamma.
mande för hennes utveckling, då ju på andelifvets om- Hon har haft och har trofasta medarbetare, men de- ride den lagen galler, att allt som genom sjalfverk- ras insats har i väsentlig mån betingats af det inspi- samhet eröfras på ett helt annat satt blir ens egendom, rerande inflytande de mottagit genom ord och föredö- och en oförytterlig sådan, an det som utan kamp me - mycket krafdes af dem - som den kan krafva, hvilken sjalf ger sig helt - men mycket gafs dem ock och.
möda faller i ens ' sköte.
En lång sjukdomsperiod under ungdomsiiren band af personligt deltagande, stöd och förtroende, och sa hennes fysiska kraft men kom andens .vingar att växa, bildades med åren kring henne en krets,.
bvars sam- och som &amp; I fullt utvecklad och mogen kvinna grep.
manhållande faste hon var, men dar hvarje lank stöd-.
höra - -.
.. hon sig an ' med uppfostrarens kall, h~ilket gafs henne de och M r .de andra på.
ett satt, som icke torde - som en uppgift, den hon aldrig sökt eller begärt.
Ef- till det alldeles vanliga.
Karolina S j alander;.
" S y a '
En garning sådan som den ofvan antydda.
tyckt&amp; vara nog för att fylla ett manniskolif, men fröken Sja- landers ej blott intresse, utaii tid och kraft har räckt till för mycket annat, som dock aldrig löst infogats i hennes verksamhets ram utan städse organiskt fram- vuxit ur hennes garning, så - för att blott namna.
ett par exempel - hennes arbete för " Hvita bandet ", hvars lösen: " för Gud, för hem och fosterland " vun- nit mäktig genklang i hennes sjal, eller hennes sena års intresse för den kvinnliga rösträtten, buret af en hangifven tro på kvinnans uppgift och utvecklingsmöj- ligheter under ansvar.
Som ett uttryck för tacksam- het och tillit valde ock Gefle samhälles kvinnor henne till en af sina representanter i stadsfullmäktige, då så- dana första gången insattes.
Städse villig att gifva ej blott sig, utan sitt, har hon ock öppnat sitt hem och sin skola för kristliga, humanitära och nationella idéers representanter med en glädje och gästfrihet, som torde vara mindre van- liga, och många främlingar, såväl som medlemmar ' af det samhälle hon tillhör, bevara rika och varma min- nen af oförgätliga högtidsstunder under hennes tak.
I den skola, - med ' hvilken hennes personlighet.
och lifsverk äro så intimt förbundna, firades ock hennes sjuttioårsdag med en högtid, vid hvilken skil * stim- mor ur de ungas led,.
från hennes medarbetare.och .. forna lärjungar, samhällets representanter och depu- terade för olika institutioner - i varma ord och to- ner hyllade hennes lifsverk och tackade för den insats hon gjort på skilda områden, och nar- de trehundrata- len unga, som bilda den nuvarande skolgenerationen, drogo förbi undef sång och blågula fanor, och ' varma barnablickar riktades m o t henne, då måste det hafva kants som om hela hennes lifsverk i förklarad gistalt stigit fram.
" Som en älskad och vördad mor Du kan dig kanna i denna stunden " Hvem har brutit neu-l traliteten? '
'. '
: T i11 frb Björk ber jag fa rikta nedanstående: Att min undersökning blef kallad advokatyr fin- ner jag helt naturligt, sedan jag genomläst.
Eder artikel.
Vi tyckas ha ganska olika uppfattning af hvad som me- ' nas med bevisföi.ing och hvad som menas.
med advoka- tyr.
Jag beklagar, att mitt - opus.
g&amp;.
på ' Eder.
ett sorg- ' lustigt intryck, om Ni finner det obehagligt, &amp; jag 5s ' glad, att detta obehag varit så starkt, ' att.
det drifvit Eder ' att fatta pennan.
Det ar for mig en sällsynt ' adgenam stallning att få möta en motståndare,.
solm angriper under, eget namn.
Jag.
har en sadan otur att.
bli.
anfallen.
ui ' ' bakhåll.
Jag visste ej, att det var barnsligt att i en under- sökning.
börja med det, som skall.
undersökas, afven - 0111 det ar en bekant sats, men: jag ' fruktar, att: jag +tid kommer att vara pli ' detta satt - barnslig, .i trds af att ' Ni kasserar metoden.
- Jag anim det ' alldeles sjalfklart, att i fråga om, en politisk förening, som u.teslultande .ag- nar.
sig åt politisk verksamhet, använder pditiska metoder och medel och bestämmer sin taktik .efter hvad som ' ar politiskt riktigt, den duiskuterade neutraliteten måste vaka af politisk natur.
Hela min .artikel handlar ju.
om pali-a tisk neutralitet.
När m n skrifvit .tre spalter om.
denna för att bevisa att den karaktäriserar I.
K.
P.
R., sa ' blir man häpen öfver frågan, om man minns ett ' ord, so+^ .heter politisk neutralitet, samt får en del citat for.
att bevisa, att den existerat.
Fru B .. påstår, att den funnits.
från.
början och.
till d " .20 .juni; jag att den funnits från början och ännu finns.
Är.
det advokatyr, om.
jag - sager, att alla Edra ' citat passa afven mig titrniirw .N&amp; de ' be- visa, att den funnits från den 14- juni 1904 till adi ..: med Ombromötet 1909, så känner jag mig ej slagen, enar.
afven jag påsQr, att den fanns under nämnda tid.
Ut-.
talanden från 1909 kunna val ej bevisa, att neuiraih4eri.
bröts den 20 jun$ 1911.
Taktiken f&amp; bestamdes af att vi i hvarje lager hade bade vänner och fiender.
Nu ha vi v a m a i två, fiender i ett.
Vi kunde da samarbe.
med alla partier, ty .vi kunde samarbeta med den kontingent i hvarje parti, som var vanligt stämd.
Nar h6gern icke innesluter en sådan kontingent,.
kunna.
vi - ju ornojl.ig, samarbeta med den.
Ni bör vanda Er vrede mot den yttrades ock den dagen till henne.
Det intrycket för- för att den vägrar de individer, som faktiskt äro vara stärktes vid hyllningen af gångna decenniers larjungar, vänner, att bilda inom pantiet en sådan kontingent, som dessa som i lifvet fått pröfva och nu kunde vittna om L.
K.
P.
R. kan samarbeta med: utan att.
svika sin neu- men att vanda denna vrede mot L: K.
P.
R., bärkraften af de mottagna lärdomarna - men att så Jralitet, det ar icke logiskt.
st3 ansikte mot ansikte med ett lifsverk, för hvilket Ni tycks vilja förebra mig, att jag i alla tider uitalat man ej blott tackas utan sjalf kan tacka - och få göra mig för samt instämt med all.a, som uttalat sig för new.
det, medan arbetsdagen varar - det ar skordegladje tsalitet.
Ja, fru Bj&amp;k, det har jag alltid gjort, och det.
midt under fortsatt sådd - det är lifsrikedom - det gör jag fortfarande.
.
Jag ar till och med m&amp; om V. U: s ar ersättning nog för ett helt lifs kamp och uppoffring.
cirk.
43,: dat.
19 maj 1908, punkt f., att " d å t v e n n e ottkandid !ater l i k a a l l v a r l i g t lofva a t t Som en gåfva från ofvan, mottog hon med ödmjukt m k r a f t i g t arbleta f ö r k v i n n a n s r o s t r a t t hjärta denna aftonvalsignelse efter en lång och tro- o c h v a l b a r h e t u n d e r n ä s t k o l m i m a n d e r i k s - gen, arbetsdag, hvars sinnebörd kanske mest pregnant d a g s p e r i o d, f ö r h å l l a k v i n n o r ' n a s ' i g pas-., s i v a v i d v a l e n ", ty i så fall ar passiviteten ej.
farlig.
tolkas genom en af jubileumsdagens hyllningar: Annorlunda ar det, om den ene kandidaten 1.ofvar att ' gö-.
" Sol, och salta och hafsvind ra allt för att hindra, den andre allt förr att främja, och d e n situationen ' ar det n u fråga o.m, och n u anser jag Du varit för unga och gamla.
det icke blott som en politisk dumhet utan afven - som.
.Himlen speglar Din håg.
att f6rhZilla sig passiv om det ar möjligt Hell Dig, sjuttio ar ung! "
.
- - neutralitetsbrott att vara aktiv, ty d&amp; föirsummar L.
K.
P;: R:.
' af andra: hänsyn an till rösträtt ett tillfälle att stödja den, somi främjar,.
: och motarbeta den, som vill hindra ' röst-riittehl; Pendelpolitiken förstal. '
jag icke; så.
dum ' ar:.
jag.
- Jag:, ' ' ' l.
. '
' ' - ' ' ' ' .v ',: -, i .. '
- kan icke anse, att den matematiska pendeln ger mig en lämplig bild, ty den är ett perpetuum mobile, och jag anser, att L.
K.
P.
R. skall bli färdig med sin rärelse inom begränsad tid.
Pendelns rörelse för icke till niigon ut- veckling utan bara till ett konstaterande af ett faktum, men var vill, utveckling, framatgamde.
Den fysiska ' pen- deln.
duger icke, ty d m är icke nagot i och för sig - man maste ange den maskin, den.
tillliör, t. ex. pen- deluret, men vi.
kunna ju göra en liten spekulation med utgangspunkt i detta.
Om man tar ett duktigt tag i pen- deln, så blir den stilla i sitt jämnviktslage, och s&amp; blir det en utmärkt bild för att bevisa min sats: k l o c k a n s t a n n a r.
Var det Gefledamernas hjartesynpunkt?
Men fru 43. har val icke tankt på att det icke är sa alldeles absurdt att tala om att " en svängande pendel är i jamviktslage " '.
Med dess jämviktslage menar man i all- man.het dess vertikala läge mot horismt&amp;planet.
Men just i detta jämviktsläge a r pendeln (den plana).
en gang under hvarje svängning mellan ytterlighetslagena till höger och vänster.
I hvarje sådant ar dess rörelse = O. Men i intetdera far den stanna, ty tyngden drar den ideligen tillbaka mot nämnda jämviktsläge. '
Det som ansvarar f6r att den icke stannar föp, an tiden.
ar full- bordad, det ar steghjulet.
Hvad som vill f8 den att stan- na, ar gnidningen mot luften, damm, luftstr ' ö~mmar, och man kan ju ock ta med i beräkningen att nagon hugger tag i den, s&amp; att den tvingas att stanna.
Kanske fru B. sjalf har skulle vilja fortsatta jad6relsen.
- Pendeln verkar efter.
fullt hederliga lagar och arbetar sa godt den kan.
Man ' bör ej lata sprakets makt öfver tanken vara så stor, att man för ordet s v ä n g n i n g s skull föraktar en SA hedei-lig pjäs som en pendel.
Jag tviflar pA att Ni far många högakvinnor i L.
K.
P: R. med i Ert förakt öfver att vi 6 p t och ärligt sia till, när hrr Staaff - och Branting räcka oss handein.
Jag tror ocksa, att.
de .dela mina kansler gentemot Eder asmakliga bild: e t t o f f e n t l i g t f a m n t a g, I all synnerhet som den tyckes gömma tanken, att ett hemligt vore mera önskvärdt.
Dar äro v i alltför ärliga att vara med.
Så utropar fru Björk: " har L.
K.
P.
R. förhåilit sig passiv förr under valtider?
Långt därifrån! "
Imtammer.
Har aldrig pastått något sadani.
" Det har, som vi sett, arbetats intensivt under den officiella- neutralitetens skydd ", säger Ni.
Jag bekräftar detta odi påstar, a t t v i a l l t f o r t- farande arbeta intensivt under samma skydd.
Nar jag säger att elt beslut i motsatt riktning mot det fattade icke skulle brutit neutraliteten, skall ni icke irojda er öfver att ha fatt " e t t e r k ä n n a n d e - o c h det a r dit vi vilja komma- att neutralite- t e n ä r b r u t e n. "
- Två olika metoder kunna mycket väl vara förenliga med samma princip.
Skaraborgs lans- förbund, som beslöt sig för passivitet, och L.
K.
P.
R., som beslöt sig för aktivitet, äro lika visst neutrala, den ena som den andra.
En alldeles absurd harang) ar denna:.
" M e n e n l i g t L.
K.
P.
R: s m e n i n g, h v i l k e t j a g i s o m m a r s e t t af t i d n i n g s a r t i k l a r f r H n p &amp; o s s s t a c - kars högerkvinnor-opponenter desperata r ö s t r a t t s k v i n n o r, ä r d e t jr vi, s o m g j o r t p a r t i t a g a n d e, v i s o m e n l i g t d e r a s me- n i n g b r u t i t n e u t r a l i t e t e n.
A l l t s a h a r n&amp;- g o n b r u t i t L.
K.
P.
R: s n e u t r a l i t e t! '
' L.
K.
P.
R. har icke uttalat nigon mening sen juni.
Den har icke haft nAgot centralstyreisemlöte sen dess, och L.
K.
P.
R. uttalar a %drig sin mening ' annat än genom mötesbeslut, cirkular och pressreferat.
PA intet stalle i dissa skrifvelser finns denna anklagelse.
Om " desperata, ' ' ' r&amp;trattskvinnor " framfört den i tidningsartiklar, frarngair icke daraf, att min slutsats: " ingen har brutit L.
K.
P.
R: s neutralitet, ty den ar icke bruten " är kullkastad, ty j a g har icke anklagat " högerkvinnor-~pponentema ' ~ för att ha brutit neutraliteten.
Jag anser, att handlingen ar icke fullbordad utan hittills misslyckad, men energien i de gjorda försöken har jag vitsordadt, ehuru jag vis- serligen icke visste hvilka.
dessa kvinnor voro, och för- modar att endast ett par iillhöra L.
K.
P.
R.
Jag trodde ledaren var en annan an Ni och har ock adresserat mig till henne i en artikel, som jag insände till Dagny den 16 dennes och som jag hoppas kommer in i nästa num- mer.
Jag tror icke det ar skal i att Ni talar i alla höger- kvinnors namn.
Edra samvetsbetänkligheter maste alla ha den alka största respekt för, och när samvetet manar Eder att gå ut ur föireningen, finns förvisso ingen, som: vibl fresta Er att g6ra mot dess bud, men Ni förutsätter stor tanklöshet hos L.
K.
P.
R: s högerkvinnor, om Ni tror, att de gA med p % Edert tal om centralstyrelsebeslu- tet som en ö f v e r r u m p l i n g.
Sommarens taktik ar densamma, som alltid följts, ehuru formerna växla.
F6rr var - det fraga om att stödja och motarbeta i a d i v i d e r, nu p a r t i e r.
Det är en händelse, som ser ut som en tanke, att Ni ej kunnat finna för Eder lämpliga citat sen 1909.
Att den nutida taktiken varit länge förberedd, visas bland annat af att L.
K.
P.
R. utgifvit och alla lokal- föreningar u t a n e t t o r d af a n m ä r k n i n g sa vidt jag vet mottagit flygbladet: " P a r t i p o; l i t i k e n o c h k v i n n o r n a " af Elin ' Wahlqvist.
Detta föredrag hölls under enhaliigt bifall vid första allmänna röstrattsmöttt i Stockholm den 19 juni 1909.
Frågan har intensivt dis- kuterats, alltsen moln uppdöko vid horisonten, men åt- minstone efter den 19 juni 1909 kan ingen undskylla sig med att hon ej visste L. I&lt;.
P.
R: s uppfattning.
Låt mig citera nagra rader ur dessa samfaldt gynnade uttalanden!
.
" Ar det då m ö j l i g t att bibehålla den politiska neutraliteten i den nuvarande politiska situationen?
fin öfvertygelse ar, att det ar lika möjligt n u som f ö r r. Motstandarna till rösträtten äro vara motstandare, oafsedt hvilket parti de tillhöira, den grundsatsen ha vi alltid följt.
Vara motståndare f. n,, det har årets riksdag visat, äro den nuvarande ministaren, af hvilken vi väl icke ha att vänta sa mycket, samt Första kammaren, fr2nraknadt 25 stycken medlemmar, samt en Andra-kammarminoritet.
NAgra omvandelseförsak ha vi ej tid att inlata oss pi, förresten är underverkens tid forbi.
Att sitta med armarna i kors och afbida att de nå den politiska mognad, son: mannen behofva %6r kvinnans politiska rösträtt, är lika om@ ligt.
Hvad skola vi da gara?
Jo, naturligtvis samverka med de politiska partier, som afven ha intresse af al mi- nistarförandring och en riksdagsupplösning.
För detta saniarbete behöfva vi ej uppge vår politiska neutralitet.
Lika litet som Frisinnade landsf6reningens medlemmar behöfva bli socialdemokrater eller de senare medleriimar i Frisinnade landsföreningen för alt samarbeta i någon frii- ga, behöfver L.
K.
P.
R. bli hvarken det ena eller det andra, för att den samarbetar med dessa partier i ett par punkter.
Darjamte kunna de frisinnade kvinnorna som medlemmar i vänsterpartierna verka dels för partiintressen, dels för kvinnor ' ijstratt.
Och för att vi skola £ii infly- tande vid landstingsmannavalen, och således p i Första kammarens sammansättning, ar ett dylikt partitagande att varmt tillråda.
Men högerkvinnorna behöfva ej heller va- ra sysslolösa.
De kunna bemöta de rnanga ovederhäftiga anfallen af högerkvinnor i pressen.
Vi hafva hittills ej tillmätt dem nagon betydelse, men vi ha nu sett att t. o. m. på anonyma sadana ha byggts anföranden i riks- dagsdebatter i F h t a kammaren.
Dock, det har ju bara
visat svagheten både i skrifverier och anföranden; vi låta dem vara eller använda dem som agitationsskrifter för kvi~nnorösträtten.
Högerkvinnorna kunna i stället söka öf- vertyga de religiösa kvinnorna, att det öfverensstammer med deras religiösa plikter att verka för rösträtt.
Och till sist kunna de ju göra ett fölrsök att påverka manneri.
Således få vi alla f&amp; framtiden händerna så fulla med arbete, att någon tid att inilåta oss på partistrider ej blir öfrig. "
Slutligen i m u några ord w sanima flygblad.
" Ty mark val, den samlade, enhetliga kraft, som vår röstratts- förening.
n u besitter, gör den till en blindsförvant att rakna med, men några spridda kvinnoflockar, i synner- het om de äro rester af en sökdersprängd förening, hvars- medlemmar vor0 för s m å att verka tillsammans fök ett s t o r t rnal, de representera ingenting annat i n kviimlig svaghet och oförmåga. "
Jenny Velander.
Notis.
Valarbetet i Skåne.
Vid alla de större frisinnade, val- mökna inom provinsen hafva genom SkånefGrbundets för- sorg kvinnliga talare hållit anföranden i vår rösträttsfråga.
I E s l .6 f talade jur. kand. fru Anna Wicksell för om- kring 300 ahölrare, i S i m r i s h a m n, L uj \ b e r ö d och H ö r b y fröken Sigrid Kruse för sammanlagdt omkring 2,500, i N a c k a r p, K r i s t i a n s t a d och A h a s fm Ella Billing för sammanlagdt om~kring 3,450, i L i m- h a m n fru Louise af Ekmtani för omkring 4,000 och i H e l s i n g b o r g dr Gu~lli .Petrini för omkring 600.
Kladnin jar fr.
Kr.
40-115.
Alla slag af Bal-, Supé- och Middagskladning ar.
Sorgbestallningar utföras på dagen.
A,B, NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN.
0000000000000000000000000000000000000000 Annonsera i Dagny!
000000000000000000000000000000000000000O0 Stockholms F. K.
P.
.R.
- demonstrerar mot röst ' r&amp;ttslöshet.
T orsdagen den 21, aftonen före den dag då Stock- holnisvalen skulle aga rum, hade Stockholms F. K.
P.
R. tillsammans med det nybildade Manlnens förbund.
för kvinnans röstratt anordnat ett offentlig4 demonstrations- möte i K. F. U.
K: s stora sal.
Lokalen var fylld till sista.
plats a f en publik, som visst icke.
uteslukande be- stocbaf damer, flera medlemmar af mannens F. K.
P.
R. syntes, b.
!
a. dess ordförande, direktör Ernst Beck-.
man.
Till ordförande för aftonen valdes.
borgmästare Ja- kob Pettersson, som, i stallet för prof. Henschen soam.
: sagt iterbud i sista stund, inledde föredragen med att lämna en kaserande redogö.relse - f@ Männens förbund ' för.
kvinnans rösträtt.
Fökbunde t, som redan räknar omkring 70 med~l~emmar, vill vara fullkomligt partilöst, och talaren.
försäkrade att äfven.
högermän skulle komma att trifvas förträffligt dir.
Han framhöil, att iöirbundets syfte vore att hjälpa kvinnorna - mindre med talare och genom föredragl, ty darmed redde de sig så utomordentligt bra själfva - än gmoin mlarskalkssysslor, insamlan.de af pen- ningar m. m.
Borgmästare Lindhagen framträdde därefter och läm-.
.
nade digra drag ur " den kvinnliga rihträttens lidandes- his: oria ", hvarvid han utan .att tala partipolitik som han., sade, ansåg sig kunna kritisera alla de tre po1iti.a par- tierna - och äfven sig själf.
Har !.
nagelfor afyen ganska.
skarpt de dika partierna för - deras uraktlåtenhetssynder mot kvinnorna samt öfvergick därpå till att vidröra några viktiga frago&amp; behandling i riksdaglen: det kvinnliga natt- arbetet, kvinnans anstallande i statstjänst m: fl .., hvilka frågor, ansåg han,.
icke kunnat få den.
uhgång, som nu - kommit dem till del, oin.
kvinnorna haft politiskt in- flytande.
Nästa talare var fröken Annie Furuh.jelm1, som liam- nlade en öfversikt af de finska kvinnornas arbete i landt- dagen, framhållande att inga ekonomiska frågor af dem upptagits, endast socialt-hulmanitara, nykterhets-, sedlig- hets-, undmisnin.gsfrågor samt att de vhd1t sig mot orätt- visor i lagstiftningen.
Detta vore betydelsefullt nog i vår tid, då man närmast börjar draga likhetstecken1 mellan politik och ekonomiska fragor, och varslade m att kvin- norna hade ideella syften och mål.
Hon slutade med att betona, att.
kvinnlornas röstrattsrörelse ej vore något re- volutionärt, blott en lank i utvecklingen.
Friherrhan Ebba Palmstierna var aftonens sista tala- re.
I-Im började med att framhålla att denna dag borde varit en jubeldag för kvinnorna, - dagen inlnan denb då de, med allmän rösträtt, tillsammans med männen borde fått gå upp till val - men att det au i stallet var en protestens dag, d&amp; de ' ännu vom de uitestangda.
Hon vidr~rde därpli inissföjrliållandeni inom samhället, som kvinnorna skulle arbeta emot om de hade medbestämmanderätt i lagstiftnin- gen.
Till1 de nu valda nkkdagsmännen ville hon $apa: Svi- ken ej de svenska kvinn~~rna!
Mötet antog till sist enhälligt följande resolution: Man och kvinnolr, samlade till möte i Stockholm den ' ' Pälsa telj6n (inneh.
Albert Stridsberg) M&amp;stersamuelsgatan 37, 1 tr., hörnet af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P di l s v a P a P.
Moderniseringar och reparationer billigt och omsorgsfullt.
Allm.
tel. 115 85.
Rikstel.
Norrm.
241.
21 september 1911, begära i rättvisans och samhallsgag- nek namn att beslut om politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor fattas under nästkommande riksdagsperiodi.
- It.
De Gamlas Dags tidning.
L iksom vi vant oss vid att hvarje vAr se Barnens Dag med sitt brokiga karnevalslif ta Stockholm i be- siitning, så håller det nu också pA att bli något sjalfklart att, nar året hunnit till höst med ' gula löf och mild, disig luft och resignationsmattad stamning, vi få De Gam- las Dags - gudnas så valbehGbl ' iga!
- pålminndser olm Alderdomen och vädjande till vår pl3ktkänsla gent emot densamma.
En sidan påminnelse, en dylik vädjan har kommit i form af De Gamlas Dags tidning: Höstblad.
Det är en del förfittase och konstnärer, som däri skänka sitt bi- drag till insamlingen för de gamla.
Den inledande arti- keln är af doktor Brandel, Birger Mömer har skrifvit en dikt af sällsynt stamningsfylld fägring och Gellerstedt ett par graciösa visstumpar.
Novdlistiska bidrag ha .lämnats af Anna Wahlenberg, Sigrid Elmbladl och Elisabeth Kuylem stierna-Wenster, de två sistnämnda känsligt skildrande ål- derdomens och fattigdomens tragik Till sist lämnar Elin, Wagner i.
.en varmhjärtad artikel nagra drag ur Lj.us- glimts historia och tecknar Aiderdomens Land sAdant det tyvärr ofta är och sådant det borde vara.
Tidningens omslagsteckning visar.
in r am ade i höstgula asplö f, n3gra Aldringar, skådande mot solen som sjunker klar i hafvet.
Detta- att lifvets langa dag, som kanske ofta varit ' fylld af storm och mörker, måtte för så mdnga som möjligt få en vacker, ljus afton, rofylld.
och blid, det ar hvad arbetet för De Gamlas Dag åsyftar, det ar hvad alla måste ' lämna sin hjalp till.
A. H-n:.
, Föreningsmeddelanden.
F. K.
P.
R. i Norrköping har haft sammanträde, hvarvid bl.
a. redogjordes för centralstyrelsernötet och de beslut, som därvid fattades.
Föreningen beslöt uttala som sin mening, att sammlanhiillning mellan kvinnorna fortfa- rande vore nödvändig fölr rösträttsarbetet och att dar- för den politiska neutraliteten borde bibehållas.
Ny F. K.
P.
R. har bildats i Ousby på initiativ af 1ä- rarinnor vid realskolan därstädes.
.
22 års flicka önskar plats på Iierrgird eller pra (Platssökande få sina annonser inflrda r gard, att under hlimoders lecini f2 lära hush2ll.
Ar villig delta Dajpyjor hnlfva priset eller 7112 öre pr mm.1 i alla sysslor.
Någon Iöri örisk; Svar tacksamt till Y Eamiljernecil~ LARARINNA, undervisningsvan i Rei jmyre.
skolaninen, språk, musik, söker plats.
Goda betyg.
Svar, Enkel --- barn kars, Sv.
Telegrambyriln, Stock- U n g flicka önska holm, f. v. b. plats nu genast som lcassi ska på hoteli eller i affär.
Bet, från föregående platser. '
l a x U n g f l i c k a Finnes sam för svar till!
) Kassörska 19 som genomgatt 8-kl. läroverk, ön- M.D, SV.
Telegram byrin, Orebro.
skar nu till hösten plats att under- visa barn på mellanstadiet i van- liga skolaiiinen och musik.
Svar till frisk., Annonskontoret Svea, Bildad flicka, Norrköping.
ex. Kindergartenlarariniia, önsk aflönad plats i fint hem, gäri Undervisningsvan guvernaot, val utomlands.
Har fiirut inne112 I sprak, musik, vanliga skolämnen: gen Kindergarten i 3: r. Vack iöker plats.
Goda betyg.
Lön 300 betyg och ref. Svar till 2Kinde &lt;r.
LA guvernant^, Allm.
Tidnings- gartenslararinna~, Stalldalen.
&lt;ontoret, Stockholm.
för sinnesslöa ön- V AN skar lärarinna plats i skola eller familj.
Landtbrukaredotter En flicka Plats svar märkt D Barnavan a emotses 5nskar plats i bittre, godt hr!
med tacksamhet till Vadstena p. r.
3tt biträda vid skrifgöroniiil.
i ifven villig deltaga i inom hcmin EXAMINERAD Kindergartens- o. Förefallande göromil.
Har förestl Smiskolelararinna önskar plats poststation, genomgitl folkhiigsk familj.
Tacksam för svar till la, god handstil.
Betyg och rc Finnas.
Svar till ~ l g l!
n, Ottcrib aHemkär~, Vadstena p. r. ioni genomgatt kurs i Kindergar-: en och för närvarande vistas på ~arnhem, önskar plats i familj, Kin- iergarten eller barnhem i början if nov.
Svar till DE.
H.D, Arne- 3erga.
Rek.
lämnas af Frii Agnes Petersson, Kindergarten, Uppsala.
2 1-Arig Värmländska, san och intresserad af husliga jysslor, önskar att i verkligt godt 3ch vanligt hem bli husmoderii behjälplig.
Lön önskas.
Tacksam: ör svar till ~Familjem.~, Molkom p. r. att förestå ett battre, trcfligt hc~i stad eller på landet önskas af metlc klders småländska, fullt kornpcte att sköta detsamiila.
Musik.
Cia lynne.
Fina ref. Svar tacksax ii11 ~Trefnado, Norrliullt p. r.
194rig prästdotter, som genomgatt 8-klassigt larouer Fackskolan för huslig ckoriomi Uppsala husmoderskurs med 5tfi jande barnavärd samt ec kim konstvafnad, söker plats i firt f milj att vara friin till hj31p riic hushållet.
Lön ötiskas.
Svar t:, 1892~, Nyköping p. r.
En bildad flicka Hus for es t åndar inna, if god familj, 20 år, frisk och med itor lust för husliga görom %l, söker plats till hösten i battre familj, dar verkligt duglig, glad och eriki: illfalle bjudes att som hjalp åt musikalisk, söker plats.
Svar t iusmoder deltaga i hennes sysslor.
~Oberoendeu, Sv.
Dagbl.
: Sthli Svar emotses tacksamt under adr.
DH.
L.
U, Gumzlii Annonsbyri, Malmö.
önskar hurtig och glad biittre flic ' hos äldre dam cllcr M r c f 21-årig, barnkilr flicka, plats milj dar jungfru finnes.
Nigc; om genomgatt Kindergarten, ön- lön önskvärd.
Svar till dlrdentlip ikar plats i godt och vanligt hem, Eskilstuna p. r.; om hjalp och sällskap.
Svar till) 21 år.
), Boxholm p. r.
Som sällskap och hjäi] FLICKA, att förnya prenumerationen for sista kvartalet.
Bildad 17 års flicka Snskar plats i bättre familj som iällskap och hjalp med förekom- mande göromål.
Betyg och re- &lt;ommendationer finnas.
Svar med ~ippgift å fordringar och .förminer: il1 kari in^, Visby, p. r.
Fullt kunnig i sömiiad samt hu h~llsgöromål, söker phts i tre!
dar jungfru finnes.
, 2r villig dc taga i alla inomhus f6rcfallaiic göromäl.
Genorngiitt liiisliillskiii Betyg och ref. fiiinas.
Svar eriic ses tacksamt till, ~VarrnlZndsk IVya Tidningsitontoret, Uppsala.
D A C N Y Elementarbildad, enkel, barnkär flicka Vid ' Saters hospital 7 ---- ' Stenograf, innas platser lediga för 1 tvatt- Kvinnlig stenograf med flerårig ' örestånderska och 1 bageriföre- vana som kontorsstenograf i svensk Snskar plats i medio af okt.
eller; tånderska, löner A 400 kr.
(samt och tysk stenografi erhaller anstall- i nov.
som husmoders hjalp, helst 8 ålderstillägg), 1: a klass kost, bo- ning a större försäkringsbolag har- Stockholm eller annan stad.
Ge-; tad m. m. städes.
Svar med betygsafskrifter lomgatt hushållsskola och sykurs.
Ansökningar, itföljda af st rkta och uppgift å löneanspråk till I t e n lön eller äfven mot fritt vivre.
letygsafskrifter, frejd- och läiare- 11Duglig kontorsstenografli adresse- h a r till; IL.
23 i r ~ under, adr.
S. letyg m. m., insändas till Hospi- ras S. Gumzlii Annonsbyrå, Stock- Jumzlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b. kunnig i Tyska och Engelska er- alskon toret, Säter.
håller plats i naturskön vinterbad- holm, f. v. b.
OBS.!
Sökande till- ort i godt hem att undervisa 20- försäkras full diskretion.
Bildad dam, års flicka.
Betyg och lönepreten- Enkel, sympatisk flicka, van vid soiii genomgått kurs i .barnavård, tioner till 820 år)), Barkåkra p. r. illa husgöromål, enkel matl.
m. m., Husförestilndarinna Snskar plats 1 oktober.
Svar till lekt sykiitin., får pl.
i 2 pers. fam. i ungkarlsheni på landet sökes.
För en ondervisningsvan ytan, Riks 14 848, Uppsala p. r. jungfru) som familjemedl.
i dlcisamhälle nära Sthim.
Sv.
med Reflekteras blott p5 verkligen du- lärarinna gande .kraft, som nied sparsamhet, finnes plats 1 okt.
hos tjanste- öiieanspr.
m. m.
&amp; helst foto.
till ordning och omtanke äger erfaren- niantiafamilj i närheten af Linkö- ' Frisk &amp; Glad 1911 ", Sthlm 1, p. r. het sköta ett större, finare landthem som genomgått hushållsskola, ön- ping, att undervisa två flickor i 3: dje (obetydligt jordbruk) samt förmåga skar plats att förestå litet hushåll.
och 6: te kl. kurser samt musik.
göra behagligt för sig och Svar till BO.
M.
S,., Gefle p. r.
Kvinnlig Kontorselev, andra.
hemmet Svar med betyg, foto och Iönepre- Svar med uppgift om ilder, tentioner sändes Aug.
Lindhe, Gull- säker i rakning samt med god relationer samt Iöneanspråk till landstil, erhåller genast anställning ' Ingenjör ", Lagan.
.
Hushhllerska, berg.
nos Skandinaviska Grammophon fullt kompetent i ett hems skötan- dktieb., Appelbergsg.
52, Sthlm.
Barnsköterska.
frisk och stark de, huslig och praktisk, önsl~ar plats, Personlig anmälan mellan kl. 1-2. med lugnt och vanligt sätt sam!
van att föresta respektabel ung- frisk och stark, hurtig och glad, goda rekommendationer, erhåller herres Iiem.
Gärna till större herre- något kunnig i sjukvird, kompetent gård; har innehaft dylik.
Fina be- och villig med juligfrus hjalp sköta Huslig, enkel, frisk och barnkär val aflönad plats den 15 nov.
vid tyg och ref. Svar niarkt ~Ordent- mindre hem, där husmodern ar ilicka, som tillika med * jungfru vill bruk i mellersta Sverige.
Har at1 klen, får plats snarast.
Musikalisk {ara husmodern behjälplig med sköta ett spadt barn samt tvenne l i g ~, Fröslunda, Lidköpi ' ng.
har företräde.
Svar inom 8 dagar iemrnets göromål, far plats snarast.
å resp. 3 ' 1, och 2 år.
Svar til!
med betyg, rekommend., foto, upp- h a r jämte rekommendation, foto- " Barnsköterska " und.
adr.
S. Guni- Ung, bilda d flicka, gift om ålder och Iöneanspråk till zrafi och löneansprllk under adr.
maelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b, iiågot kunnig i sjukvård, söker sys- " Gladje och ansvar ", Sv.
Dagbl.
diodt, vänligt hem,, Folkhögsko- selsättning.
annonskontor, Stockholm, f. v. b. an, Tang, Jämtland.
Svar till DE.
E.
), Haggatan 30, Markfred.
En bildad, allvarlig flicka, barn- examinerad, fullt kompetent, sökes En ordentli~ och städad flicka, för kurs i Stockholm med arbets- &lt;ar och van vid späda barns vård, som vistats en tid af tre månader tid kl. 1-3.
Fullständiga ansök- orhåller plats i början af okt.
i vid en Pr.
, skola, önskar plats hos ningar under adr.
kindergarten a, iten familj på landet för skötandet ?n bättre, mindre familj helst i nå- Sv.
Dagbl.
hnfvudkont., Stockholm.
tf ett barn.
Svar med Iöneanspråk: il1 " Familjemedlem ", Jularbo.
zon Norrlandsstad att under hus- iioderns ledning sköta hushållet.
Bildad, barnkär husfbrestånda.
; var till a22 i n, under adress rlnna, kunnig att sköta hemmet Björksta, Lindesberg.
för ung fru med två mindre barn, får plats nu genast eller den 24 Okt.
i Göteborg.
Jungfru finnes Ung flicka från godt hem ej.
Hjälp till gröfre sysslor.
Svar önskar plats med lönepretentioner till n Lärarin- början af okt.
i bildad familj: helst i Stockholm) att vara frun na,, p. r.
Lund.
il1 hjalp med husliga sysslor.
Ni-; on lön önskvärd.
Svar emotses Snäll, ordentlig flicka i i .acksamt under adr.
D Famil jemed- vari vid enkel matlagning och hus- en1 a, Vansbro.
4 + liga göromål, erhåller plats på gård i Västergötland genast eller längre i Cränad Stenograf och Maskinskrif- Svar med löneanspråk till Utbildningskurser m. m. ierska, språkkunnig, öiiskar oni- fram.
~ y t e af plats.
Svar till " Rapid ", " E.
", Nitta.
Muntliga och skriftliga x d e r adr.
S. Gumaelii Annons- Bildad, frisk och ' barnkär barn- lyrå, Stockholm, f. v. b.
+ fröken erhåller plats i Abo, Fin- upplysningar genom land, från 1 november.
Svar jämte jildad, musikalisk, 21 - årig referenser och fotografi till sign. ' licka önskar plats som Iijalp och " Två barn ", under adr.
S. Gum-: allskap åt äldre dam eller herre.
nizlii Annonsbyrå, Stockh., f. v. b.
+ Zunnig i sjukvård samt handarbe-, en.
Svar till ~Sjukvard~, Sydsven.
Hushållerska,; ka Anrionsbyriln, Hälsingborg .. omkring 35 år och kunnig i enkl.
+ i matlagning 6r bakning och villig 54 Drottninggatan.
+ ensam förestå 3 personers hushåll Ung flicka, (hjalp vid gröfre sysslor), erhåller .om innehaft plats å advokatkontor, plats 1 nov.
191 1.
Svar helst med öker liknande anställning.
Tack- fotografi eller personlig inställelse.
am för svar vore 8M.
R.D, Gu- Gustaf Ekholni, Sörby Säteri, iizlii Annonsbyrå, Malmö.
Gnesta.
LEDIGA PLATSER.
Lärarinna, 22 års elementarbiidad nicka, Bildad flicka, - Kindergarten lärarinna, GYNNA ALLTID DAGNYS Kvinnliga: arbetsomriden. '
+: + + 8 o + 2: + 2 Förbundets Byrå, + + - Sprid Veckotidningen D A GNY!
i + '
Q A G N Y Deposition Sju präktiga afventyrsbócker f6r barn o. ungdom.
&amp; Berättelse för barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred ' Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- = Sparkassa.
tonnerad.
Pris 75 öre.
I En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Mugo (iyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- ' strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
- En samling m sagor af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
fris 75 öre.
m Berattebe för barii och ungdom.
Fritt - efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- m ner af Brita Ellstr6m.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
m Par~i~al.
Sagogrottan i Sagoskogen.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, ~öderma~.msto 8, r ~ STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
J Sprid Dagny!
Wirens utsökta Parfymer, elegant:: damers förtjusning.
Erhajles i hvarje viilförsedd parfymhandel samt direkt f r h 8.
' G.
Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; f. 21 Lilla .Vattugatan 21 - - - Hoflev.
Stockholm.
Tank på de gamla!
Den hemlighetsfulla ön.
Hjälten bland " h:; j; äl;; tar p; $;;;; Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 öre.
Berattelse för barn och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och berättelser af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Nybyggarna i Kanada.
I Guldslottets Rosengardar.
Lektioner i Linnesömnad Se (afven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan trackling.
ivarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER Mbylteg.
36, Hörnet af Karlavagen.
i.
T.
35 30.
A.
T.
210 04.
EVA EGNER: ersens väg 2.
Hörnet af Rege- nentsgatan.
TeI.
4490, ev. 4083.
Löfmarks Möbelmagasin Regeringsgatan 42 - = a E - a g Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
STOCKHOLM Endast svensk tillverkning.
' De Gamlas Dagy Annonsera i DAGNY!
Giifvor till Amerikanska Lotterie emottaigas me tacksamhet 21 Di 6.
D: $ Byra, Gustaf Adolfs torg 22, l tr., op - 1BS.I Fredrika - OBS.!
Mönstertidningen pen t. v. 11-3 m. Allrn.
tel. 20959.
Konstslöjden i Hemmet.
Riks 12619.
Bremer-Förbundet.
Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- Xvinniiga,.
Juridiska, B y r h, Wallingatan 1 2.
(ontorstid ' 1, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336. nummer 30 öre.
Innehåller mön- Fredrika Bremer-Förbundet ster till broderier, vafnader, läder- innas anmälda lektionsgifvare, in- plastik, gyllenläder, drifning i me-) ch utländska, hushållsbitraden af tall, malning p8 porslin, tra, m. m.
) lika slag, barnfröknar, kontorsbi- Prenuweranter fA begaramönster.
raden, gymnaster m. m.
Äldre årgångar realiseras.
Mottagningstid kl. 12 - 4.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., Adr.
Drottninggatan 54, Stock- Stockholm.
holm.
Filial: Haparanda.
911m.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62 G. o. A. MEUKO W. A Arbeta för Dagny i: genom att gynna dess annonsörer i i: Inneh8llsfÖrteckning.
Dagens nummer innehAllcrr Kungl.
Högre Lärarinneseminarium - 50 ar.
Af t-lisabcffz Aberg.
Prenumerera på DAG N V!
Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyra: Tunnelgat.
25, Ri kstel.
68 98..
A h.
te].
82 11.
Frin världens rösträttsfält.
Af Ellen Weskr.
Hildur Djurberg.
Hilsen fra Island.
Karolina Själander 70 Ar.
Af Ilenrika Sc / ir#er.
Hvem har brutit neutraliteten?
Af jetzny VeZi~rrilw.
Stockholms F. K.
P.
R. demonstrerar mot rösträttslöshet.
De Gamlas Dags tidning.
Af A. H-n.
Insänd litteratur.
Notiser.
Ffireniagsmeddelanden.
Prenumeration h Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel ..
