# ID: svediakorp-per511
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,195
# sentences: 872
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 1 4 s e p t e m b e r 1911.
N: r 37.
Prenumerntionspris:: Iiär .. kr.4: 50 Ilsar .. kr.250 # j4,, ..,, 3: 50111~,, ..,, I: = Lösnummer 10 öre.
Prenumeration sker sh41 1 landsorten som I Stockholm i narmaste postanstalt eller bok- handel.
I Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, m tr. ' ' Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- Utglfnlngstld hvarje torsdag.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1911; P. Englunds Boktr.
Expedition och Annonskontor i Mistersamuelsgatan 51, en b.
Post- och telegrafadreas: DAGNY, Stockholm.
.
4: e Arg.
I Annsnspris: 15 Bre per i m.
Enkel spaltbredd 5Q mm.
Marglnalannons under texten I I mm: s h6jd per gäng 10: Rabatt: 5 ggr 5 510, 10 ggr 10 ' k, 20 ggr 20 010, h, 25 a.
Annons bar vara nlHmnad senast mindag f. m. y -.
Invigningen af Fredrika-Bremer-Förbundets landthushallningsskola.
et ar feststamning öfver Rirnforsa den 13 sep-.
' ziilka Dyrssen hö11 hälsningstalet och.
fröken Gertrud tember.
Det nya skolhuset har i dag blifvit hög- Adelborg, hos hvilken tanken på denna skola först tidligen invigdt.
Med tåg från Linköping anlände sko- uppstått, kunde nu med glädje redogöra för skolans lans gynnare och vänner; redan förut hade traktens uppkomst och utveckling.
Därpå följde den stora kaffedrickningen och så glanspunkten: " Skolans före- befolkning, man och kvinnor, talrikt infunliit sig.
visning ", som det programenligt hette.
Det ar också Kl. 5 e. m. vor0 alla församlade i det nya hu- en skola att förevisa; laget ar harli-gt på en höjd ut- set, dar vi välkomnades af skolans föreståndarinna, fröken Louise Nathorst-Böös, och den högtidliga in- med Asundens sjö.
Planen till byggnaden ar gjord vigningen med tal och sång ägde nu rum.
Fru Li- af professor Clason; dar star nu ett tvåvåningshus i D
gammal herrgirdsstil.
Alla de besökande uttrycka sin glädje och belåtenhet; allt är ändamålsenligt och en- kelt och därtill sa ' vackert.
Man beser lärosalar, slöjdrum, samlingsrum, kök, vind och källare och ej att förglömma elevernas ljusa, glada boningsrum - allt var så hemtrefligt.
Men för det nya husets skull, fick man ej glöm- ma skolans hjärtebarn, småbrukarehemmet och meje- riet, och dessutom ladugården med kor, grisar och höns, och s i fröken Melanders trädgård med alla de härliga grönsakerna, Skolan har också åker och äng.
Alla de besökande sågo glada och belåtna ut, men lärarinnor och elever, de strålade; det var ju ej hel- ler underligt.
De hade varit med olycksnatten på vå-.
.
.
.
- -.
-.
...
.
-,.
d J ren 1910, da det gamla skolhuset brann ned, och dr. hade da varit tappra " brandsoldater ".
De hade se- dan omedelbart kvarterat in sig i småbruket och de kringliggande bondgårdarna och på så satt hillit skolan gående.
Det var ju ej underligt att de nu juh- lade.
Kl. 8 bjöds på en aftonmåltid, som visade hvilkn skickliga matlagerskor eleverna hunnit att bli, och s2 skedde uppbrottet.
Alla gäster skildes helt sikert från Rimforsa med en önskan om lycka och valsig- nelse %tn denna skola, som skall sända ut larariimor, som i sin ordning vilja racka hjälpande händer at kvinnorna i de svenska allmogehemmen.
.
.
1 Det Internationella Kvinnoförbundets möte i Stockholm.
åsom framgick af det i förväg offentliggjorda pro- grammet för det Internationella Kvinnoförbun- dets möte i Stockholm var detsamma af en strängt en- skild natur.
Något: tillfalk att närvara vid förhand- lingarna, som togo sin början onsdagen den 6: te i Järnkontorets smakfullt prydda lokal, hade på denna grund icke kunnat beredas pressen.
Vi se oss således endast i stånd att redogöra för de större mötena.
Det första af dessa var det ståtliga valkomstmö- tet onsdag afton på Grand Hôtel.
Vid inträdet i den af ljus strålande festsalen möttes blicken af en vacker fonddekoration af skilda nationers flaggor.
Under denna, på salens långvägg, var en större estrad pla- cerad, hvilken efter hand fylldes af de olika national- förbundens ordförande eller deras representanter samt af styrelsefunktionärerna.
Man upptäckte den ena kan- da gestalten efter den andra, dr Alice Salomons ka- raktärsfulla drag, dr Ogilvie Gordon i sin förbindliga älskvärdhet, M: me Avril de Sainte Croix, fransyskt lif- lig, dr Gertrud Bäumers af intelligens lysande ansikte, fröken Gina Krogs statliga apparition, den från röst- rättskongressen välbekanta Frau Minor, och många, många andra.
Bland svenskorna tradde fru Eva Up- mark främst fram, halsande sina gäster med den full- ändade världsdamens utsökta elegans och förbindlig- het.
Fru Anna Hierta-Retzius, Svenska.
Nationalför- bundets hedersordförande, hyllades, d i hon ganska sent, strax före Lady Aberdeen, infann sig, med att en bu- kett rosor öfverlämnades till henne och hon fördes upp till sin plats p i ethaden närmast till höger om dr Ogilvie Gordon.
Och till sist anlände det Int.
Kvinnoförbundets ordförande, hennes excellens Lady Aberdeen.
Förd af fru Upmark fram till estraden, dar en charmant blombukett öfverräcktes henne, halsade hon alskvärdt förbindligt åt alla sidor och tog plats till vänster om ordförandens std, öfverlamnande åt fru Upmark ordförandeplatsen, medan denna höll sitt hälsningstal.
S Juvel-, Guld- t3 Emaljarbeten.
Fru Upmark framhöll förbundets syfte att iiärnia de olika ländernas kvinnor i ett arbete för maiisklig- hetens välfard samt citerade förbundets motto: " Allt det i viljen människorna skola göra Eder, det gören I ock dem ".
Till detta, sade hon, hade förbulidets ordförande Lady Aberdeen lagt sitt eget: " Intrt ar omöjligt; hela skilnaden mellan hvad som ár svist och hvad som är omöjligt är, att det ena kan utföras genast, det andra tar litet mera tid ", och hon tackade henne för att hon i sitt ledareskap af f~rbundet tri- lämpade denna sats.
Efter att ha uttalat ett hjärtligt välkommeii till de främmande gästerna slutade fru Upmark med att upp- mana svenskorna att instamma i vår nationalsang " Du gamla, du fria ", som nu spelades af orkestern på musikestraden.
Sedan den vackra melodien förtonat, reste sig Ea- dy Aberdeen, som intagit ordförandeplatsen, och u t talade sitt och de främmande gästernas tack for det storartade mottagande, som beredts dem, och 6fver hvilket de kande sig djupt rörda.
Vändande sig till fru Hierta-Retzius, det svenska förbundets f. d. niang- åriga ordförande, betonade hon hur väl Sverige alltid varit representeradt vid de internationella rnöteiia och uttalade sin glädje öfver att det var i Sverige, soiii det nuvarailde mötet fick hållas.
Hoii talade oni för- bundets arbete under de gångna aderton areii, 0111 den styrka, som låg i sammanslutningen, och utiahde till sist en uppmaning till att ingå i förbundet, deita " folkens systerskap ".
Därefter upplästes en del telegram, blaiid hvilka märktes ett från drottningen - frin konunge11 hadc redan vid lunchen på f. m. ett hälsningstelegrani iti- gatt.
Landsföreningen för kvinnans politiska röstratf hade sändt telegrafisk hälsning, likaså en del enskilda personer.
Förbundets vice ordförande, dr Ogilvie Gordoii, tog därefter till ordet.
Hon talade om förbundets syf- eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee e e O D A V I D A N D E R S E N Q1 Comp.
P DAGNYS LASARE biira gynna e e e 2
t e och papekade de olika frågor förbundet upptagit på sitt program, såsom fred och skiljedom, kvinnans medborgarrätt, folkhygien, uppfostqm, kampen mot hvita slafhandeln, samt redogjorde för de olika kom- mittéernas arbetssätt.
Därefter framburo de olika ländernas represenkan- ter hälsningar från sina nationalförbund, och ' för hvarje sarskildt.
land spelades därvid detta lands folk- sång.
Det var högtidligt och vackert, och.
för hvarje gång reste sig, de närvarande, därmed hyllande lan- det och dess repesentant.
Canada kom först i ' ord- ningen, ett tack för sist troligen.
Därpå Tyskland, företrädt af dr Gertrud Baumer, som i sitt korta formfulländade anförande hann med att gifva så myc- k&amp;-af ' =-inneha11 och värde.
Hon betonade samhörig- heten af svensk och tysk kultur, tackade för hvad de tyska kvinnorna lart .- af de svenska, uppehöll sig vid det litterära utbyte, som ägt och äger rum mellan Sverige och Tyskland, därvid sarskildt omnämnande Fredrika Bremers skriftställarskap.
Hon nämnde till sist att ho11 med glädje hört att det tyska språket skulle vara det grundläggande utländska språket i vå- ra skolor samt sade sig finna detta vara ett erkän- nande af den nära stamfrändskapen.
Bland öfriga talare märktes Englands .representant, Mrs Edwin Gray, M: me Avril de Sainte Croix för Frankrike, Mrs Dobson för Australien, som med.
obe- gränsad gästfrihet inbjöd alla till sitt unga land, Frau Daisy Minor, som i Frau Hainischs stille framförde Österrikes hälsningar, grefvinnan Bourbon dellp Mon- te, som talade om det unga italienska förbundets ar- bete, Schweiz ' representant, som önskade att en inter- nationell hymn skulle diktas, Hollands, Ungerns, Ser- biens representanter, som alla förde fram sina lands hälsninga ?.
För.
de skandinaviska länderna talade frö- ken Forchhamrner, Danmark, i nagra vackra ord be- rörande den känsla af nara samhörighet, som hon så starkt förnummit nar Sveriges nationalhymn togs upp, dr Alexandra Gripenberg, Finland, talade om hvad kvinnorna i en liten nation kunna göra för att, om afven i en mindre krets, befordra rattfardigheten, och fröken Gina Krog, Norge, betonade det intresse och den sympati, hvarmed man i hennes land följde framste- geil .i Sverige.
Hon uttalade sin åsikt om att först med den politiska rösträttens erhållande kunde kvin- norna med verklig framgång fullfölja sina strafvanden för skilda inål - och sin onskan för de svenska kvin- norna att snart erhålla politiskt medborgarskap.
Den sista talarinnan var Rysslands representant, dr Wach- tin, som gaf en Iangre, af undertryckt lidelse skälf- ' vande skildring af det förtryck de ryska kvinnorna lef- vat under sedan långt tillbaka i historisk tid.
Härmed var mötet slut, och sedan Lady Aber- deen riktat några förbindliga tacksamhetsord till de svenska värdinnorna och till musikanföraren, som så vackert medverkat vid aftonens fest, aflägsnade sig de narvarande.
Ofverallt hörde man entusiastiska ord om afto- ' nens ståtliga ' möte ' och de svenska kvinnornas alsk- vardhet.
Fredagen den 8 hölls ' det stora offentliga mötet i K. F. U.
M: s hörsal, då frågan " Hvad b ö r göras för våra flickor och gossar efter slutad skolgång? "
stod på programniet.
Ordförande för aftonen var fröken Ellen Terserus, Lady Aberdeen var nämligen hindrad att närvara.
Tyskan var denna kväll det of- ficiella språket, äfven om två af talarna, dr Ogilvie Gordon och fröken Milow, begagnade sig af engelska.
När det tillkännagafs att en tredje talare, prof. Kease, talade antingen tyska eller engelska, hvilket auditoriet önskade, afgjorde de högljudda ropen på tyska saken till detta språks fördel.
Den svenska ordföranden höll sjalf sitt inledningsföredrag, hvari hon i-edogjorde för det Int.
Kvinnoförbundets syfte, .på flytande tyska.
Den försia utländska talaren var dr Ogilvie Gor- ' don, som i ett särdeles intressant och medryckande föredrag berättade om tillkomsten af de med folksko- loma förbundna upplysningsbyråer för den arbetssö- kande ungdomen, som, pA hennes eget initiativ och kraftiga medverkan, inrättats i Skottland - och seder- mera äfven i England.
Hon framhöll vikten af att nar gossen och flickan slutat skolan, som i Skottland vid en ålder af 11; 13-14 Ar, gifva dem handledning och stöd och hjälpa dem att komma in i ett för dem pas- sande och lönande yrke.
I Skottland ställer .. det sig så, att en del yrken, för hvilka ingen särskild utbild- ning fordras, är begynnelselönen jämförelsevis ganska hög, likas2 kunna en del alldeles temporära an- ställningar, som t. ex. springossens, vara ganska för- delaktiga.
På denna grund blir det en stor tillström- ning till dessa yrken, då däremot sådana, till hvil- ka en viss utbildning behöfves och där ofta begyn- nelselönen är låg - däremot framtidsutsikterna bättre an i de yrken, dar ingen särskild kunskap fordras -, draga mycket få ' till sig.
För att nu barnen.
och deras milsmän skulle få ögonen öppna för att icke alltid det närmast liggande ar det basta, ha upplysnings- byraer, dar direkta siffror lämnas angående löneför- hållanden i ' de olika yrkena, upprättats i Skottland, och detta i ett samband med folkskolorna.
Det, var en mycket intressant historik dr Gordon lämnade af arbet&amp; för denna förtjänstfulla sak.
Hon slutade nied att framhalla att Sverige vore det land, som vo- re alldeles särdeles Iämpadt för att- snart inrätta en dylik institution, då vägen till densamma är banad ge- nom de af fru Anna Hierta-Retzius instiftade arbets- stugorna.
Nästa talare var Frau Daisy Minor, som uppläste Frau Marianne Hainisch ' s redogörelse for hvad som i sainma.
riktning gjorts i Österrike och som slutade med några varmhjärtade ord om hvad som bör .gö- ras för ungdomen.
En af Amerikas representanter, professor Kease, lämnade i ett lifligt och spirituellt föredrag meddelan- den fran sitt land - framtidslandet, som icke har nå- gon forntid och som därför med.
glädje och tacksam- ' '
het tager emot af ' den gamla ' världen hvad den har att bjuda af samlade erfarenheter, såsom ungefärligen hennes ord.
föllo.
De särskilda ' förhållandena i Ame- rika skapade särskilda svårigheter men också i vissa fall bättre och lyckligare omständigheter a n i Europa.
Dr Gordons vackra tanke hade upptagits ' ifven i Ame- rika, och denna sommar hade i Newyork en sorts fortsättningsskola upprättats.
Aftonens sista talare var fröken Cecilia Milow, som med varme talade om hvad som bör göras för att väcka ungdomens ansvarskänsla och redogjorde för sin verksamhet inom Kungsholmens ungdoms- klubb, betonande det uppfostrande moment klubblifvet kan blifva för ungdomen.
.
Fröken Terserus afslutade mötet med att vanda sig till den n ' arvarande folkskoleinspektören prof. von Scheele med en fraga om denne skulle vilja yttra sig i saken.
Prof. Scheele yttrade då, att han just var sysselsatt ined att studera d r Gordons arbeten och broschyrer i denna fråga, och att han ansåg sig kun- na utlofva, att om d r Gordon om några å r komme tillbaka till vårt land, så skulle äfven vi då ha upp- lysningsbyråer.
Stormande handklappningar följde på detta uttalande.
En följd af neutraliteten är; att ' L. K.
P.
R.
' u t a n hänsyn till person och till andra frågor s a m a r b e t a r me-d a l l a e n s k i l d a o c h o r g a n i s a - tioner, s o m v i l j a k v i n n a n s p o l i t i s k a r o s t - r ä t t, m e n m o t v e r k a r a l l a e n s k i l d a o.ch or- ganisationer, som motarbeta kvinnans poliaiska rösträtt.
Det ar detta, som ar afgörande för taktikfrågan.
Om L.
K.
P.
R. skall afgora sin stallning till excel- lensen Lindman, så har den icke att ta hänsyn till något annat än hans stallning till kvinnans politiska rösträtt.
Om L.
K.
P.
R. resonerade så har: " Excellensen Lind- man ar visserligen emot kvinnans politiska rö6trätt, men efter som han1 uttalar sig så vackert i fråga om den re- ligiösa renässansen och efter som han trots allt moitstand genomfört F-båten, ar han oss så sympatisk, att vi vilja främja hans idéer, alltså afven motståndet mot kvinao- rösträtten ", så skulle det vara orimligt, ty darrned vore lieultraliteten.
.
bruten.
Nu finnas högerkvinnor, som klandra L.
K.
PI.
R. för dess opposition mot exc.
Lindmanl.
Till äfventyrs anse de, att hr Lindmans förtjänster om landet äro så stora, att de göra honom till auktoritet afven fök L.
' K.
P.
R., och sarskildt i fraga om L.
K.
P.
R: s lifsfrå- * * * ga, och fordra därfGr, att L.
K.
P.
R. skall låta hr L. bestämma dess taktik i denna lifsfråga.
F6r hvarje nå- Pil grund af tidningens presslaggningsförh %llanden got så nar tankande människa ar det ju klart, att någbt kunna ' vi icke i dag redogöra .för nGmiage11s möte sådant är alldeles oniöjligt.
Om L.
K.
P.
R. icke o p p e och afskedsfesten på Hbtel Royal .utan återkomma nerade mot hr L., skulle den bryta sin neutralitet, ty den därtill i följande nummer.
skulle då af liansyn till andra frågor undanskjuta un- En rad af enskilda fester, såväl som det kungliga dersökn~ingen af hans ställning till dess egen fråga.
En- gardenparty ' t i Logårclen, ha hållits under den mest dast gemm att prononcera sin indighation mot hansupp- animerade stamning, och de utländska gästerna ha va- fattning af kvinnoröstratten och sin oppositi: on mot hans rit entusiasmerade öfver det storartade mottagande, råd till konungen och hans åtgärder för att motverka L. som beredts dem.
K.
P.
R: s sak, iakttager L.
K.
P..
R. sin plikt gent E. K-n.
emot neutralitetskrafvet: .att utan hiinsyn till person och till andra ' fragor främja och verka för röstrattskrafvet.
Ur samma synpunkt mås+e L.
K.
P.
R. bestämma sin stallning till ledarna för de riksdagspartier, som uppfört dess fraga på sina program,.
Nar högerkvinnor fordra att L.
K.
P.
R: skall kanna drneras förargelse iifver hrr Staaffs ader sommarens diskussion har det från vissa håll och Brantings politik och för den skull vanda dem ryg- klagats öfver att L.
K.
P.
R: s neutralitet har brutits.
Jag!
gen: ehuru de arbeta mot samma mal som, L.
K.
P.
R., skall be att har få framlagga en liten undersbkning af så fordra dessa högerkvinnor, att L.
K.
P.
R. skall bry-.
ta sin neutralitet och vägra saniarbete af hänsyn.
till per- förhallandet.
Hvad innebär begreppet L.
K.
P.
R: s neutralitet?
son och till andra frågor, som icke hafva med L.
K. A t t L.
K.
P.
R. a r b e t a r e n d a s t o c h u t e s 1 u- P.
R: s verksamhet att göra.
tade f ö r kvinnans politiska rösträtt På samma saltt maste L.
K.
P.
R. bestämma sin stall- o c h i c k e f ö r n å g o n s m h e l s t a n n a n f r å- ning till partierna.
Den kan nlaturligtvis icke nedlägga g a.
L.
K.
P.
R. får saledes hvarken sätta sig till doms sin verksamhet - det vore sjalfmord.
D m kan icke förla- öfver eller agitera för något annat an rösträtt.
Flera mla sin egen verksamhet genom att hålla sig passiv just gånger har det försökts att förmå L.
K.
P.
R. att verka i den tid som förbereder dess frågas afgörande af stats- för andra behjärtansvarda strafvanden, t. ex. nykterhet, makterna.
Hade den det gjort, da hade jag för min del fred, uppfostran, men trogen sin neutralitet har L.
K.
P. måst nedlägga all verksamhet för rösträtten, ty jag hade R. alltid afhållit sig ifrån att organisera dylik verksamhet.
tankt s5 har: " Om detta ar eliten af politiskt mogna Den har ej sällan fått uppbära klander för sin princip- svenska kvinnor, hurudana .äro då de öfriga?
Om kvin- fasthet, men detta har alltid lämnat rum for erkännande nor, som så remarkabelt bevisat sin omogenhet, skulle få deltaga i allmänna angelägenheter, måste man vara af kld&lt;heten i dess - politik.
u ' Hvem har brutit new traliteten? '
01 P .. I '
.
beredd på att just då plikt och klokhet fordrade aktion, skulle de rösta för passivitet.
Sådant kunde biinga lan- det i stor fara, och denna miste förekommas genonil att hindra svenska kvinnor att få bara något ansvar förr an de blifvit mogna att bedöma hur och när det skall hand- las samt aga tillräcklig sinnesnirvaro att ocksa verkligen handla. "
Ett beslut i motsatt riktning mot det,.
som fattades, hade visserligenl icke brutit neutraliteten men hade bevisat, att denna neutralitet varit af saiiinia art som barnets, d. y: s. den som kommer af bristande olmdömes-.och maktförmåga.
Denna neutralitet kan visserligen under särskilda omstan- digheter försvaras.
Så t. ex. fattade Skaraborgs 1änsfö; r- bund i våras beslutet att icke deltaga i valagitationerr,.men detta beror därpå, att förbundet ar nybildadt, att det sak- nar ekmomliska resurser och att ingen.
annan medlem an undertecknad var villig att gå ut i valarbetet.
Att under sådana förhallanden fatta storartade beslut och ge vackra löften, det hade varit som .om ett barn anmält sig till oif- ficerstjanst.
Det hade varit löjligt.
Men ett sådant skal föreligger icke för L.
K.
P.
R., ty dess resurser äro i många afseenden synnerligengoda, och det hade varit långt bättre, om ej en: del högerkvin- nor låtit sig oroas af högrerns ytterligt klumpiga .och lätt genomsk5dade försök att få den11 att splittra dess verksam het.
Att fru Lizinlka Dyrssen och frölken, Cecilia Milow måste .gå ut ur L.
K.
P.
R. var ju alldeles naturligt, ty om man har högerns åskådning afven angående röstrat- ten, kan man gifvetvis icke tillhöra en förening, som ver- kar för att omedelbart skaffa kvinnorna rösträtt.
Samma är förhållandet med de kvinnor, som resonera så här: " jag har trott, att det skulle vara ratt bra om kvinnor- na finge rösträtt, men nar nu högern säger, att vi icke äro mogna, s i äro vi ju omogna, och då vilja vi visst icke ha rösträttv.
- Dessa kvinnor bevisa genom sin höggradiga politiska omogenhet högerns sats, och ' de komma med all säkerhet icke att trifvas i en aktiv och neutral förening.
Att bilda en förening af sin egen färg böra de nog afstå ifrån, ty en förening på basis af poli- tisk omogen.het och med programmet: " r öl s t r a t t n ä r h r L. v i l l d e t ", ar en föga tilltalande företeelse.
Jag antar, att dessa kvinnor finna sig bast i den stilla vrå, som någon andlig förmyndare visar dem till, men mo- dernt fik-eningslif hotar nog allt för mycket denna alsk- liga undergifvenhet under den höges b.ehag.
En politisk förening måste gifvetvis handla i hvarje stund som krafver handling samt begagna alla de vapen den politiska arsenalen bjuder på.
I. detta fall ar .det sainar- bete med de partier, som ställt upp dens fråga, mot de partier, som arbeta mot den.
O111 L.
K.
P.
R.
.af hän- syn till dessa.
partiers medlemmar, dessas sarnhällsstall- ning, ekonomi, renomé o. d. eller af hänsyn till de öfriga frågorna på deras program beslutit sig för att icke hand- la till förfång för högern och icke handla till favör för vänstern, så hade L.
K.
P.
R. brutit sin neutralitet.
Den h,3gerkvinna som fordrar att L. '
K.
P.
R. af han- syn till högerns öfriga programpunkter icke skall hindra eller t. o. m. skall verka för att så många högermän ' Pälsa f eljéa (inneh.
Albert Stridsberg) Mä.stersamuelsgatan 37, 1 ti *., hörnet af Malmskillnadsgatan.
Valsorteradt lager af P a Ps a P o P. Moderiiiseringar och reparationer billigt och o~nsoi-gsfi.illt.
flilm.
tel. 11585.
Rikstel.
Norrm.
241. som möjligt komma in i riksdagen och som fordrar att L.
K.
P.
R. af hänsyn till vänsterns öfriga programpunk- ter skall underlåta att arbeta för vänsterns kandidater, hon fordrar att L.
K.
P.
R. skall bryta mot neutraliitets- principen, ty att i detta nu stödja högern och underlåta.
att verka för andra att stödja vänstern vore icke.
blott fragor än rösträtt, utan det vore att: v&amp;ka för andra frå- gor f r a m f ö r rösträtt, Svar A den uppställda frågan kan enligt mitt förme- nande icke bli mer an ett: " ingen har brutit L.
K.
P.
R: s neutralitet, ty den ar icke bruten ".
Om L.
K.
P.
R. varit passiv; hade med all säkerhet högerns ifriga kvinnosaksfiender varit de första att ta.
från.
detta till i ' ntäkt för sin kamp a t t utestanga kvinnan medborgarrätt .. Lika orimligt som att begära att L.
K .. P.
R. skulle vara passiv, är ' det att begära att L.
K .. P.
R. skulle ar- beta lika mycket för alla de politiska pirtiema.
D&amp;I hu genomförda verksamheten är endigt min uppfattning den enda, som p2 samma gång tillfredsställer krafvet akti- vitet och krafvet på neutralitet.
Hvilken annan taktik skulle, kunna detta?
Jen ny Velander. '
,, ' ' GY ' NNA D A G N Y S ANNONSORER!
.
.
s, ... r. p.
: v, --.
' " '.
.- ... .. i.-:,.
;.
.
..: a.-.-.
-.
.
0.
*.
.
-.
.
s ') a.
.., ..:: y:.
j, I e:.
.
.
" &lt; ...... - .. y ... I: r.
: f F E.
f,:. ----- i: +! '
i ...... d; I.
&amp; ..
",. --!
.
j.
.
.
.
.
.
- .. - .&lt; .... ?3.
; -, C..
.
.
.
c:,.
!J; y ... &gt;: a.5 ':, i ..?
- .. y.Ti i ': ..
. ----:.
;.
; /.
;; G - -- $; ..... ---- ..
-. -- .... ---.
.
'; - r.
i. ----.
.
.-:: -: c * &gt; i f.
.
.
.
C '.
, - s.
,;:, I.,:.
, m .r ',;.
:.
.
.
.
.
.
I I:.
I.
.
.
. '
.
.
.
.
?
I.
.
t w!
Färdiga Kladninuar J fr.
Kr.
40-115 ..
Bal-, Supb och MiddaQkladningar.
.
Sorgbestallningar utföras på dagen.
A,B, NORDISKA KOM-PANIET, STUREPLAN.
0000000000000000000000000000000000000000 Annionsera i 00000000000000000000000000000000000000000000.
Biograferna och Statens biograf byrå.
å uppf6r Drottninggatan en afton - Drottninggatan G eller någon annan af Stockholms större strakvagar - och gif akt på hvar människohoparna göra halt och flocka sig tatast.
Det är framför biograferna de samlas, unga och gamla, män och kvinnor - och ' barn, barn i massor.
Framför programmen med deras rafflande rubriker:.
Pariserlif - Stockholms frestelser - Attentatet mot expresståget - Den farliga aldern - Badlif i Mölle och allt hvad de heta, dessa " succ~snummer ", hvilkas affischillustrationer i bjärthet och osmaklighet ej lämna nAgot öfrigt att önska.
- Utanför porten till nöjestemplet står vinkande och in- bjudande en1 individ, skrudad i en dräkt.
sa lysande att han i barnens, liksom i den vid dylik prakt ovane lands- ortsbons ögon ter sig s2 grann som minst en kung.
Och in genom dörren går strömmen af människor, fullvuxna och barn - barn i massor, in till den skrällande musiken, den förskämda luften och de jagande bilderna från Paris och Mölle och jorden rundt.
Kväll efter kvall, kvall efter kvall året rundt, till dess hvartenda Stockholms- barn på pricken vet hur man plundrar ett järnvagstag och hur det går till vid en supé pA .tu man hand 3 en tredje klassens restaurant.
Kom sedan och klaga på " ungdomens förvildning ",.
" vAr tids slappa moral " med mera i den vägen, und- ra sedan öfver att hemmets nöjen, högläsning, sagostun- der framför brasan, forna tiders stillsamma " sittlekar " ej iängre tillfredsställa det uppväxande slaktets niijeslystnad!
Ahnej, korn ej med undran och beklaganden och hufvud- allt med händerna i kors!
Sadant tjänar till skakningar ingen nytta.
Ty lavad som här behöfs är ej att prata utan att handla.
De finnas ocksa lyckligtvis som ha handlat. '
Jag kommer just fran Kungsgatan 16, dar den nyin- rättade institution, som bar namnet Statens biografbyra, ai installerad sedan den 1 september.
Och jag sitter och Aterkallar i minnet allt som en af ' byrans granskningsman, sem.
adj. ~Maria Louise Gagner - som bekant sjalen i det arbete som hittills nedlagts p i åstadkommandet af bio- grafcensur - berättat mig.
Hur Pedagogiska sällskapets i Stockholm biograf kommitté år 1908 bildades - hur ett föräldramöte hölls, dar " luften var mättad med indigna- tion " och dar bland de förrsamlade blott fanns en enda mening: Kamp mot det d A l i g a p5 biograferna!
- hur froken Gagner ar 1909 sändes för att utomlands studera saken p i olika hall, - hur man arbetat entusias- tiskt och intensivt utan att i början dock vaga afse annat an att pilverka dels allmänna opinionen, dels polismyn- digheterna i riktning att Astadkomma en valbehöflig höj- ning af halten hos det som biograferna bjödo p2 och hur man först för en aftagsen.
framtid vigade hoppas p2 en lag angaende biografcensur.
Och nu dA denna framtids- dröm blifvit verklighet, da biografförordningen kommit till stånd och skall träda i kraft i december detta Ar - hur man knappt kan sätta sig in i att allt gatt SA - - fort och bra, hur man ar fylld af tacksamhet öfver hvatr je god Qndräckning som skänkts och hur man med l j u t sinne ser framat mot det myckna arbetet och &amp;: i myckna välsignelsen daraf.
" Drag nu inte bara fram mig och mitt verk - det göra tidningarna allt för ofta ", sade fröken Gamer.
hlai hur kan den staden döljas som ligger på ett berg, hux.
kan den undga att ses, som ställt sig i spetsen i kampen för en idé?
" Tala om alla de andra, som arbetat för saken " - och vi paminna därför om kommitténs förste ordf., rektor Sten Eagergren och hans utomordentligt vik- tiga arbete, om haradshöfding Cronwall, som jiimtc Erö- ken Gagner och direktör Magnusson tillsatts.
som sak- kunnig och, ' nied hvilken det var en glidje att samarbe- ta ", om arbetsiitskottet, där bland andra fröknarna Lilly Engström och Mathilda Widegren nitiskt verkat, om pres- sen, som allt fran bölrjan visat sig intresserad och till- mötesgiende.
Det pekuniära understöd, utan hvilket ar- betet ej skulle kunna bedrifvits, har lämnats af fru Anna Retzius samt ur Lars Hiertas fond.
Mycket arbete har nedlagts på att få biografceiisuren till stand - nu kommer arbetet med denna censur.
Gransk- ningsmännen, bland hvilka fröken Gagner ar en, få san- nerligen ej lata sig.
FrAn och med december detta ir komma nämligen i hela Sverige inga b.iografbilder att fia förevisas, hvilka ej genomgått censur B byrh.
Och man kan förstå hur tröttande för både ögon och nenrer det skall vara att kanske fem timmar i sträck se den ena fil-.
men efter den andra rullas upp.
B y r h har ett sarskildi mörkrum med full apparat för kinmatogrdföreställnit~g~ dar granskningsmannen vid sitt lilla med Ibiindlyktz fcr- sedda bord gör sina anteckningar om bildernas lämplighet och ger sina eventuella order o m.
hel eller partiell kon- fiskering af desamma.
- Sist en liten historia fran fröken Gagners erkenhe- ter.
- En liten flicka beskref ett biografnummer hos s&amp;, uppjagande rysligt, men " ah, sa förtjusande!
309 Er SE roligt att man knappt kan sitta stilla, man d a r r x i M a kroppen - det ar precis som då man sitter odl vantar hos tandläkarenu.
- Kan nigot klarare an detina lilla flickas ord göra det, visa hvilken s j u k l i g i: wrkati diliga, upphetsande biografbilder ha p2 barnex - kan något bättre tala om hvilket stort behof soni p8ksllatic lagstiftningen angående biografcensur?
- ' t '.
Kvinnliga yrkesskolan i Göteborg.
I (.
m: t har i anled- ning af f6reståndarinnans för Kvinnliga yrkesskolari i Gö- teborg, Maria Kordenfelt, gjord ansökning, medgifvit, iitt under en tid af 3 ar frAn och med höstteiminen 1911 lit- fardadt godkändt afgångsbetyg från Kvinnliga yrkesskolalis i Citäteborg lararinnekurs i handarbete skall medföra den ratt till lanetursberakning för uppflyttning i högre lönegrad, som enligt nåd.
kungSrelse d.
29 okt.
1909 tilikomrner lärarinna i handarbete, som genomgått af K. m: t fijr än- damAlet godkänd Bararinnekurs i handarbete.
Gustaf V a s a s yngsta dotter.
Af Sophie Charlotte v. Sell.
Från tyskan efter förf: s manuskript.
II.
I Lifland hade emellertid ärkebiskopen och orden hyllat konungen af Polen.
Orden upplöstes.
Dess omrade förlänades som hertigdömet Kurland At den siste or- densmästaren.
Wilhelm ansåg, att om Kristoffer varit på platsen skulle ' han ha erhallit det.
Och om han nu an- slöte sig till Polen, skulle han åtminstone kunna rädda sin rätt till ärkebiskopsdömet.
Men Kristoffer afstod från hyllning och Atervändande.
Den orsak han angaf var troheten mot riket, men i verkligheten leddes han af andra niotiv.
Den 24 februari hade den svenske radsherren Schiefer.
i egenskap af kungligt sändebud inträffat i Schönberg, där ' Kristoffer uppehöll sig hos sin moder.
Erik XIV lofvade skaffa Kristoffer besittningsrätt till arkestiftet Riga och trygga honom i denna mot ryssarna samt att @ va honom sin systers hand.
Rigas förhalande till den sven- ska kronan skulle vara alldeles liknande.
konungens brö- ders, hvilka enligt Gustaf 1: s testamente innehade Fin- land och Södermanland.
' Sedan Kristoffer ingått i. un- derhandlingar härom, kunde han icke längre sluta sig till Sveriges fiende, Polens konung.
I september begaf han sig p2 Eriks inbjudan till Sverige.
Den mecklenburgs ka lands- och familjepolitiken fann detta steg fran Kristoffers sida oerhordt.
Meddelandena från hans moder, som rådt honom aht sluta sig till Sve- rige, lämnade Kristoffer snart ej mera i tvifvel om att hans b r g e r betraktade honom1 som en förrädare.
Ty de med hvarandra beslaktade furstarna vid den kontinentala delen af Ostersjökusten - Danmark, Preussen och Meck- lenburg - betraktade Vasakonungarna som uppkomlin- gar.
Erik åter, hvars här och flotta vann s&amp; många framgångar i och omkring ste er sjön ' och som syntes hy- sa vidtomfattande planer, föreföll dem som en gemensam farlig fiende.
Månne den väl ganska ståtlige unge prinsen vid den- na tid gjorde nAgot intryck pA den barnsliga Elisabeth och hennes ungmöbehag pil honom?
Det skulle man nas- tan kunna antaga.
Den 31 oktober l562 undertecknade den mecklenburg- ske fursten fördraget med Erik, och vid jultiden anlände han till Reval.
Förbundet skulle tills vidare hallas hem- ligt af båda parterna.
Men Svante Sture, gziverruören~ öf- vet Estland, ståthallaren .öfver Pernau, Clas Fleming, och fiiltöfversten Charles de Mornay skulle p2 allt sätt lämna bistånd åt koadjutorn.
I februari dog ärkebiskop Wilhelm.
Kristoffers rätt till efterträdarskapet bestreds af ingen, ej!
ens af Polen.
Landet var benäget för honom, ty utsikten att fullkomligt förpolskas väckte allvarliga bekymmer.
Men Polen och Riga volro ense om att koadjutorn först och främst miste svara tro- och huldhetsed till konung Sigismund August. '
Ty dennes öfverhöghet hade landet en gång erkänt.
FCM.
att vinna tid åberopade Kristoifer sig pa sina förpliktel- ser mot kejsaren, men måste därfiir ständigt vara beredd p5 fientligheter fran polackerna.
Men som tsaren mot slutet af året tillfogade konungen ett svårt afbräck, kunde denne för tillfället intet foretaga.
Svenskarna framträngde mot söder från Pernau.
De pdska besättningarna i ar- kestiftets fasta platser vor0 för svaga att gölra allvarligt motstand.
Men Erik måste vara på sin vakt, ej blott och detta i kanske ännu mot Danmark, utan äfven högre grad - mot sin broder Johan i Finland.
De svenska hjälptrupperna,.
som Kristoffer slutligen hade måst tillkalla och med hvilkas hjälp han hade tilltvingat sig hyllning från en stor del af arkestiftet, miste till följd .af kriget med Danmark åter draga ' mot norden.
Och Mor- nay m %ste af samma skäl afbryta sitt redan pabörjade tag for att erofsa Riga.
Sommaren 1.563 belägrades och tillfangatogs Johan i Abo.
Det öfverallt spridda, men af koadjutorn standigt de- menterade ryktet om lians förbindelse med Sverige bekraf- tades emellertid i n s r hela världen gemm de svenska trup- pernas ingripande till hans förman.
Polen framryckte nu mot honom.
PA en ö i Dyna inneslöts och tillfångatogs han af polska soldater.
För att utverka en utlämning till Tyskland aftradde hertigen till konungen alla stiftets fästniggar o&amp; löste undersatarna .från deras ed.
Detta afstaende skulle naturligtvis upphäfvas, menade den sang viniske hertigen, så snart svenskarna åter eröfrat ärkestif- tet och insatt honom i hans rättigheter.
Men denna list lyckades ej.
Den polske konungen höll1 honom först i ett lindrigare, sidan i ett allt strängare fängelse och lät föra honom från Riga till Polen, dar han ' släpades om- kring tt11 flere olika orter.
DA nu äfven ett bref fran Erik till Kristoffer uppsnappades, af hvilket.
de badas förbindelse klart framgick, hjälpte intet förnekande langre.
Ett af den polske konungens vil1ko.r för Kristoffers frigif- ning var utlämnandet af dennes giftermålsfördrag, ett an- nat hertig Johans frigifning.
Sigismund August visste naturligtvis, att ' den fångne s3 godt som intet inflytande kunde utöfva inärp %.
Men han visste äfven, att Erik fort- farande umgicks med och af Göran Persson styrktes i planen att låta den af standerna afkunnade dödsdomen öfver sin broder gå i fullbordan.
Elisabet ' förenade sina böner med Karin stenbocks, att han icke skulle göra detta.
Månne hon visste, ' att hon därmed p2 samma gång bad för sin trolofvade?
Kristoffer föreföll Polens konung som en gisslan, som &amp; sserligen icke betydde mycket i sig själf, men som han dock, eftersom det var den enda, icke viile släppa ur händerna, förrän hans systers och svagers öde hade säkerställts.
En beskickning, som Erik XIV 1564 sände till War- -
schau med .förböner, afvisades helt naturligt under hän- visning på Johans fangenskap.
Hertiginnan Anna reste, sjuk och gammal som hon var, omkring i Tyskland för att förmå furstarna och framför allt kejsaren till ett ingri- pande till hennes älsklings f6rmån.
Men ej ens beskick- ningar och aktstycken frAn riksöfverhufvudet kunde ut- rätta något.
Nar Erik 1567 frigaf sin broder ur fängelset, synes Kristoffer ha kunnat andas lättare.
Hans fängelse blef nu nagot lindrigare.
Den 16 juli samma ar dog hertigin.
nan Anna, den enda mamiska som verkligen höll af Kristoffer.
Han sörjde henne uppriktigt.
I allmänhet in- verkade den.
langa lidandestiden fördjupande och förad- lande pA hans dittills helt ungdomligt lättsinniga ka- raktär.
, Ar 1569 försattes han äntligen i frihet.
Han både gladdes åt och fruktade för hemkomsten.
Endast af sin broder Karl kunde han vänta ett vänligt mottagande.
Han kom tillbaka betydligt klokare än förr.
Fortfarande var han öfvertygad om att ha .lika stor rätt till sitt fä- dernesland som: Johan Albrekt.
I sjalfva verket var ju också tvedelningen mycket angripbar.
Efter långa besvärliga underhandlingar tillerkändes Kristoffer amten Gadebusch och Tempzien med begränsad landsöfverhögh,et, hvarjämte han erhöll ett årligt tillskott af 500 Taler.
Men ännu, Ara- tal därefter tryckte honom de skulder han mast @ ra i fängelset.
Aret därpi förs6,kte Kristoffer Ater n a m a sig sin tro- lofvade.
Ofver trolofningens bestand och giftermålets inb gaende hade den dåvarande konungen Johan att bestämma.
Den af den hatade Erik inledda förbindelsen syntes ej behaga honom.
Kanske fruktade han ock att genom den indragas i obehagliga brödratvister, en sak som han ha- de nog af i sin egen familj.
Så snart Johan Albrekt nämligen fick reda ph att hans bror tänkte på förmäl- ning med Elisabeth, lät han bedja konungen ej taga nå- gon befattning med Kristoffers f6rtal och ränker mot sin broder, när den förre korn till Sverige för att fullborda äktenskapet.
Till en början gaf Johan därför undvikande svar: han ville ej tvinga sin syster till giftermål o. s. v., och slutligen kom ett karft nej.
På hans befallning måste Elisabeth nu skicka tillbaka Kristoffers skänker.
Snart yppade sig nya aktenskapsutsikter fök bada par- terna.
Hertig Ulriks af Mecklenburg gemal, som också hette Elisabeth, var en dansk prinsessa, faster till konung Fredrik II.
1572 förmälde sig den kunglige brorsonen med hennes äldsta dotter, Sophie.
Till deras första barns dop inbjöds också hertig Kristoffer.
Hertiginnan Elisa- bet tyckte bra om sin svåger, kände medlidande med hans ensamhet och penningbekymmer samt fann det väl slut- ligen också p&amp; tiden att hennes redan något bedagade syster Dorothea fick en make.
Så ingicks i Kolding med hennes lifliga bistånd eller - som hennes gemål i ett bref till Johan Albrekt uttryckte saken - " pi gudomlig tillskyndan " en förlofning med Dorothea, hvilken snart ef- terfijljdes af giftermål.
Äktenskapet blef mycket olyckligt.
Doro thea var nio ar äldre än Kristoffer och dessutom sjuklig.
Han medgaf sjalf, att han gift sig med henne endast för hennes 18,000 guldens skull.
Redan 1575 lö ' ste döden denna gradjelösa förbindelse.
Prinsessan Elisabeth af Sverige föreslogs emellertid far långt mera lysande partier: först för ' onungt.
H,enri.k Q1 I af Frankrike, sedan f&amp; hans broder, hertigen af Alencon: Franske ministern Dautzin kallar henne i ett bref till sin konung " en, af de fdlkomligaste furstinnor i Europa " och skildrar henne vidare pa följande satt: " Man fcasak- rar mig att hon skall vara utomordentligt skön.
Hon har mycket godt förstånd, är behaglig, har god hållning och vacker figur; man anser till och med, att hon öher- hufvud ej har nagra fel.
Alla berömma ' hennes stora blygsamhet.
I sanning, Sire, alla som kanna henlne prisa och ara henm för hennes dygder.
Hon finner sitt nöje vid spinetten och trakterar denna bättre an de flesta.
Mon spelar afven luta.
Dessutom, ar hon af ett mildt sinnelag och välgörande. "
- Dautzin bemödar sig ock om att vederlägga ryktet om att vansinnet skulle vara ärftligt i vasaatten.
Gustaf Vasas.
f a r.
hade visserligk~~ varit en något obegåfvad man, men ingalunda fölrryckt.
Af Elisabeths bröder.
var blott hertig M a p u s vansin- nig.
Ku,ng Erik fritar Dautzin från denna beskyllning, ehuru ständerna grundat hans afsättning darpå, att han tidtals var .fullständigt från sina sinnen.
En fransk gesant vid namn Pinart reste också till Sverige i giftermålsunderhandiingar.
Dessa.
måste emel- lertid afbrytas, emedan det franska prästerskapet.
bestamdt uttalade sig emot dottern till den furste, som infört re- formationen ' i Sverige.
Halftannat år efter Dorotheas död förnyade Kristoffer sitt frieri till Elisabeth.
Denna gång svarade konungen jakande, " då hertigen vidhållit sin böjelse för Elisabeth ".
Hvad som åstadk~mmlit denna förändrade uppfattning hos Johan är omiijligt att säga.
Möjligen fruktade han att ingen annan friare skulle kunna uppletas åt den tjugofenï- åriga systern.
Och som Sigismund August var död, kunde detta giftermål ej langre väcka anstöt hos de pol- ska släktingarna.
Elisabeth synes ha varit för förbindel- sen.
I ett bref till henne yttrade Kristoffer, att hon nog visste hur mycket af olyckor, bekymmer och vedervärdig- heter han måst lida för sitt sinnes trofasthet mot henne.
Förmodligen har hon med sin veka laggning alltid upp- fattat saken så och därför aldrig helt förgätit honom.
l de fa bevarade brefven ur deras förlofningskorrespondeiïs märker man en verkligt hjärtlig ton och en allt starkare längtan efter giftermålet.
Men " vedervärdigheterna " skulle ej upphöra ännu.
Fredrik af Danmark var högeligen vredgad &amp; er Krist- offers förlofning - vare sig det nu var för att han hata-.
de Johan eller för att han fann troheten mot Dorothea för kortvarig - och retade upp hans svärfar darofver.
De bada beskyllde Kristoffer för förriideri mot det dan- ska konungahuset samt hotade honom med hämnd om han icke afstode från sin fästmö.
Den skymf, som tillfo- gats honom genom återsändandet af hans skänker, vo- re ej utplånad.
Atminstone borde han hafva inhihtat sin äldre broders och sin familjs hufvudmans (Johan Albrekt
- hade dött 1576) samt danske konungens råd och gil- man sig vid hennes vanliga satt att halsa, " så att hon lande.
.
Men Kristoffer förklarade, att han .ej behöfde ut- f h ä r f v a t sig stort lof af alla och äfven Högeligen pri- verka deras tillåtelse.
Han var 40 år gammal, och visste sats för sin sköna gestalts skull ".
sjalf hvad han borde göra.
Hade de kanske fragat ho- Elisabeths utstyrsel var verkligen kunglig.
Den repre- nom till råds vid ingaendet af sina egna aktenskap?
Ater- senterade ett varde af 50,000 taler.
Bland andra anmärk- sandandet .af hans gåfvor berodde på, att man ' då för riingsviirda saker förekom en dyrbar bonad framstallande tiden hade spridt falska och onda rykten om honom till Gustaf Vasas attartafla.
Den befinner sig nu i Schwe- det svenska hofvet, rykten, om hvars grundlöshet Elisa- rins nliuseuml.
Brudskatten belöpte sig p i 100,000 taler.
beth och konungen numera fullkomligt ofvertygat sig.
Efter tre dagars festligheter i isma ar, hvilka bevista- Nya svårigh,eter reste sig, då hertig Kristoffer utbad des af hertigarna Frans II af Lauenburg och Moritz af sig sina bröders och förrnyndarens för Johan Albrekts Sachseii såväl som af representanter för staderna Liibeck unga söiner medgifvande, att titfästa amten Gadebusch och Rostock samt mariga medlemmar af den mecklenburg- och Tempzien som lifgeding åt prinsessan Elisabeth.
ska landtadeln, drog hela brCrllopst.taget under kanonernlas Konutng Fredrik fordrade till och med af Karl och Ull- dån mot Gadebusch.
Dar hade hertig Kristoffer redan rik, att dessa skulle vägra.
Detta vagade mecklenbur- aren 1570 och 1571 låtit uppbygga åt sig ett slott, en garna vi~erligen ej göra, men de förd&amp;jde medgifvan- enkel, tilldragande byggnad med.
rik och vacker terracotta- det så länge som möjligt.
Fyra år gingo innan föirhand- ornamentik.
Där eller i Schönherg residerade han nu lingarna om denna sak vor0 afslutade (på våren 1580).
mecl siii gemål och fann fö ' r första gången i sitt lif ett Fyra gånger anhöll Kristoffer hos danske konungen om verkligt hem vid sidan af en trogcn och kärleksfull maka.
lejd för färden genom hans länder och farvatten, men Deras elfvaariga äktenskap blef mycket lyckligt.
Ar 1584 svaret blef alltid nekande.
Elisabeth ville darefter gå in föddes i Schönberg deras enda barn, Margareta Elisa- 124 att bröllopet skulle firas i Mecklenburg, men Johan beth.
fann detta ovärdigt en kunglig svensk prinsessa.
Efter Johan Albrekts dold utbröt0 naturligtvis nya.
I allt detta motstånd mot sitt giftermål såg Krisbffer tvister inom den mecklenburgska f~~~stefamiljen.
Den d6de ett djafvulens verk.
Den 23 september 1579 skref han ti ' l hade i sitt testamente insatt sina två omyndiga söner som sin fästmö: " Och trots det att Asmodetis med all Häftig.
arfvingar.
Däremot protesterade Kristoffer: e n d ~ s t de.
två het låter sig angeläget vara att hindra vårt kristliga före- äldsta medlemmarna af ätten kuride blifva landsherrar i hafvande, så lefva vi dock i det trösterika hoppet, att Mecklenburg.
Mans afsagelse som omyndig ägde ingen den trofaste Guden genom sin allmakt skall val utföra giltighet.
Som hans anspr&amp;k VOSO statsrättsligt obestrid- detta sitt pibörjade verk,, djafvuien och allt halis anhang liga, följde nu andlösa fcrhandlingar, som togol en anda till trots.
Men vi .för var person vilja i ingen måtto först med hans död, eftersom han inga manliga arfvingar låta afskracka css genom hotelser och fara, utan stånd- hade.
Dessa stridigheter medförde mångahanda obehag.
aktigt framhärda i vår af hjärtat gående trogna kärlek till Men den f6rut så ensamstående hade nu funnit em famil-.
Eder. ' '
jekrek, i hvilken han fann d,eltagande och förståelse.
El$ sabeths bröder ingrep0 till och .med till hans förnan, Slutligen inskeppade han sig i Danzig och km, ef- liksom de öfverhufvud fökhöllo sig mycket vänskapligt ter en stor omväg för att undvika anma ark, till Nykö- ping den 7 december 1580.
Söndagen den 7 maj 1581 mot honom.
I synnerhet var detta fallet med hertig Karl, ägde bröllopet rum i Stockholm.
Som Sverige just då so111 Atskilliga gånger besö.kte anförvanterna i Gadebusch.
hemsöktes af pesten, försiggick det utan all ståt och fest.
Men afven Johan visade Kristoffer mycken uppmärksam- Några veckor senare afseglade det akta paret till Meck- het; så skänkte han honom kanoner.
för armering af lenburg med en ståtlig flotta af 13 svenska krigsskepp vallarna kring Gadebusch slott.
Kärleken till musik var gemensam för de båda ma- ined en besättning af 2,100 man iitorn skeppsfolket.
Brud- skeppet hette " Hvita svanen ".
Bland ~~ppvaktnhgeni bef unnci karna.
Kristoffer kunde beratta mycket fängslande om sig fyra svenska riksråd: Sten Banér, Klas Bielke, Karl sina egna upplefvelser och hade öfverhu~fvud taget många Sture och amiral Klas Flemming, hvilken vid intågshögtid- intressen.
Sa sysselsatte han sig mycket med naturveten- ligheterna skidle företräda konung Johan.
Banérs och skap.
l en flygel af Oadebuscli slott hade han ett " desiil- lergemak ", i hvilket han bedref alkemistiska studier.
För Stures ganåler ledsagade krtiginnan som.
hedersvakt.
sina ~mderhafvande var han en ' vansill, godhjiirtad her-e Den 18 juni Iidls det präktiga intåget i Wismar.
I och fader.
I-lan och hans gemii1 lato ingtn bedjande en ännu förefintlig samtida skildring beskrifves noga så- ya1 drabanternas och lakejernas dräkter - svart mecl rö- gå otröstad bort.
Den 28 februari 1592 hade paret i Tempeien ett gladt da atlasstriminor - som den fölrgylda vagnen med det af lejon uppburna svenska riksvapnet, men egendondigt sammai~triffande med Kristofkrs syster, hertiginnan An- nog ej hertiginnans toalett.
Endast hennes solfjäder sy- na af Kurland, och hennes barn.
Vid afskedet var Krist- nes hafva ådragit sig de goda Wismarbornas uppmark- offer niycket vek till sinnes: Han kände sig - svag och samhet: ' " ett öfvermåttan skönt, af fjidrar förfärdigadt talade om återseendet på andra sidan grafven.
Till en samt röd- och hvitmiiladt ' instrument, hvilket hennes furst.
tjiinare yttrade han, att han snart skulle ' utsläckas som liga nåde höll for sitt ansikte, på det att hettan måtte af- ett ljus.
Sedan ansattes han aB kroppsliga lidanden.
Den varjas.
och luften kunna tillfläktas henne ".
Äfven fäster 3 mars företog han i ett härligt vårvader en färd på.
.
b
Tempzienersjön.
Följande natt af led han stilla och utan plagor i Elisabeths .armar.
Hans sista ord var " Jesus! "
Den 25 mars bisattes han i domen i Schwerin.
Lan- dets berömdaste predikant, Schlusselburg, h611 öfver ho- nom en ännu bevarad likpredikan, hvari han prisade hans själs- och hjartegåfvor samt stora fromhet.
Elisabeth återvände till hemlandet med sitt barm Dar dog honb år 1597, ett Ar efter uppresandet af det i inb ledningen .omtalade minnesmärket.
nas goda sidor.
Mitt parti är rättfärdighetens, ocii sikdes vill jag, att vi söka föra fram var sak i rattfardighctetis tecken och icke offra det ratta för det (till synes) nyttiga.
Nu ar det ju sant, att Centralstyrelsens beslut endast galler för detta val och endast gäller för Centralstyrclseil sjalf och icke för F. K.
P.
R: s medlemmar.
Vi äro fria kvinnor i en fri förening.
Detta miste kraftigt framhållas.
Alltså, stannen h a r, högerkvinnor, och handlcri i val- taktiken, s a n i allt annat, SA som eder rattskansla bjiider.
Mia Göransson, Medlem a f F. K.. '
X R.
S -.
.
.. Till Högerns kvinnor!
fiih alimthheten.
åten icke drifva ut eder ur vår förening (F. K.
P.
R.).
Det vore en alltf6r stor fölnlust för F. K.
P.
Högern osh kvinnans politiska rösträtt.
R., om den icke fortfarande stöddes af kvinnor med olika lifsaskadningar och tillhörande olika partier.
Det ar s2 Skulle någon hagerkvinna vilja vara af den gudlieten uppfostrande för medlemmarna att sammantraffa och få och upplysa undertecknad om, huru det kan vara rniöj- utbyta tankar med kvinnor af olika laggning, med all- ligt att vara anhängare af kvinnans politiska rostratt och d e l s olika syn M saker och ting.
Dessutom ar det ett samtidigt tillhha högerpartiet.
Om bbhnde.
- - - - kraftigt medel att ena och.
sammanföra vårt folk och s6ka f6rhindra den splittring, ja rent af fientlighet som mer och mer tyckes tilltaga emellan de olika partierna och de dika samhällslagren.
Det ar en s2 vacker tanke, att kvin- Till Dagnys Idsekrets i landsorten.
nor af skilda lefnadsförhållanden och skilda uppfattnin- Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan gar dock kunna uppskatta hvarandra och arbeta tillsam- Sveriges kvinnor samt har sitt mU tillve- mans i endräkt.
Det var nog ett stort misstag af Cen-, .ataga allas intressen pd &amp;; / da platser, v; har,- tralstyrelsen att (af nyttighetsskal som man val tänkte) med uppmana vdra läsarinnor i landsorten att de, L kranka föreningens neutralitet genom att sjalf f6rklara sig am- na undmtödja vänstan ännu mera g- att bjuda hö.
gems kvinnor tystnad, om de icke kunde f&amp; sitt samve- tes skull understödja vänstern, hvilket dock hijgwkvinnor- na i Cenltralstyrelsen tyckas ha åtagit sig: märkvärdigt nog.
Det blir ju i alla fall att passivt understtja van- stern, om högerkvinnorna underkasta.
sig denna ukas.
Bättre an att utträda ur föreningen och mera gagnan- de för densamma synes det mig vara att imiiagga en kraf- tig protest emot Centralstyrelsens tilltag att kränka mu- traliteten, som ar den enda grund, hvarpA en förening, hvilken vill omfaltta alla röstrattskvinnor, hvad lager de an må tillhöra, kan hvila.
SAledes, latom oss alla stå kvar och öppet föirklara att vi i var taktik ämna följa vira grundsatser och alldeles icke stalla vira samveten under Centralstyrelsens kommando.
Det ser ut som om Centralstyrelsen betraktade F. K.
P.
R: s medlemmar som dockor i en marionetteater.
Nu draga vi pil trådarna, upp vansterkvinnor!
Tyst högerkvinnor!
Skulle nu van- stern icke visa tillräckligt nit för vAr sak, ni, s i draga vi pA trådarna, upp högerkvinnor!
nu skola vi pricka vänstern!
- Fr6.ken Whitlock jublade " öfver den solidaritet mellan kvinnorna, soin tagit sig uttryck i dagens beslut ".
&amp; t var beslutet om neutralitetens faktiska upphäfvande genom van- sterns understödjande; men en solidaritet, som vinnes ge- nom undertryckande af andras meningar, den ar nog icke mycket värd.
För min del tillhör jag icke något be- stämdt parti och kan just darf6r uppkatta de olika partier- - far a b b nnmdeadds ' bbsa denna VAP uppg4ftP vBBIe &amp; BI1 fdd- VES ~ e d a k t h n imsinds sAdana EWfher Som utbf ver lokalintresset innehalla saker af vikt fCfr Ilrvinaos6rdsea o ' dess helhet.
.
- - - .. - -.
- 3-3 -.
Prenqmeration A DAGN Y sker såväl i landsorten i StocHholm å narmaste postanstalt eller bolrhandel.
- - * - - Folkskolans Barn tidning utggven och redkerad a f STINA Q LIINT 1911 i sin @ goode drgång * Etf &amp; t ilhfreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
Bästa O&amp; h p l @ t k ~~~g för bant af alla samhakklassep.
Prenumerera å närmaste postkontor.
Piris f&amp; helt dr KPO~OP 1: 65, ha@ åt ' 90 Öre.
' latssökande få sina annonser inprda i LEDIGA PL A TSER.
ngny för halfva priset eller 7119 öre pr mm.)
Ung flicka Vid Eslöfs hogre akar plats i fam. 8-kl. laroverk, inesöm och handarb., barnkär, usikalisk.
Någon lön önskvärd.
rar till .Riks 2 5 ~ Eskilstuna.
, sökes manlig eller kvinnlig lärare i tyska, modersmålet och historia.
kel flicka önskar plats nu ge- Lön efter lag.
Ansökningar torde ist i battre familj, ar van vid snarast möjligt insändas till under- irn och kunnig i sömnad samt tecknad, skolans föreståndare.
Ilig deltaga i förekommande syss- Eslöf den 1 september 1911. r: Rek.
finnas.
Svar till p18 å n, ' vetlanda.
T. Nyström.
samskola P Norrländska god familj, kunnig i hushållsgö-, mål och handarbeten söker plats bättre familj dar jungfru finnes.
r villig deltaga i alla inomhus fö- kommande göromål.
Genomgått - öken Hedda Cronius hushålls- ola i Stockholm.
Goda referen- r presteras.
Svar emotses tack- mt, t. a norr land ska^, Hernösand r. Värmlandsflicka god familj, frisk och hurtig, ön- - ar plats som hjälp o. sällskap i milj eller hos äldre dam.
Goda ferenser.
Svar till DXD, p. r.
Kil.
Bildad flicka i r från godt hem önskar plats m sallskap och hjälp antingen, s ensam dam eller i fin familj.
unnig i sömnad handarb.
o. mu-;, skicklig i sång.
Någon lön iskvard.
Svar till gladlynt^, p. Landskrona.
Bättre flicka ed fina betyg och rek.
fran ge- jrngången hushallsskola önskar ats i battre, liten familj i Upp- la eller dess närhet att ga frun Ihanda.
Svar till 11Huslig1l, Karl- oga p. r.
For att undervisa 2 flickor och 2 gossar i kurserna för 2 ocli 4 klass vid elenientarlaroverk inst.
höst- och vartermin önskas en undervisnings- van och stadgad lararinna.
Svar med intyg om kompetens samt uppgift i löneanspråk sandas for- tast möjligt till Komminister Has- selgren, Alanäset, Jlmtlands lan.
Lärarinna, frisk, ansprtikslös, önskas till den 10 h 15 september till hem på landet, att läsa i vanliga skolämnen och sprak med en 10 års gosse samt undervisa honom och en 7- årig flicka i musik.
Den som ar villig deltaga i husliga göromål äger företräde.
Lön enligt öfverenskom- melse.
Svar med fotografi och ål- der till ~ L a n d t h e m ~ pr Malmkö- ping.
5innessjukvård.
Några friska och ~rdentliga flickor, öfver 20 år, kun- la få anställning som elever vid Jppsala Asyl.
Villkor: 20 kr.
pr ninad och allt fritt.
Efter ett års ' ullgod tjänstgöring erhålles 28 kr.
x månad och allt fritt, afven tjan-; teklader.
Ansökningar itföljda af ' rejde-, skol-, läkare- samt tjanst- göringsbetyg insandas till Ofverla- caren, Uppsala hospital.
Förestindarinna ' ör vår filial, Engelska Hattmagasi- iet, Gafle, skall tillsättas den 1 3kt.
d. å.
Grundlig erfarenhet i hatt-, möss-) ch pälsvaruaffär samt god saljare- Förmåga erfordras.
Kompetenta; ökande aga att insända sina an- sökningar med betyg, fotografi; amt uppgift å ålder till Aktiebo- laget J. W. Haglund, Gäfle.
Kassörska med skolunderbyggnad, fullt pålit- lig, saker i rakning samt bokhålle- ri och soni .dessutom äger goda - ekommendationer, får genast plats.
De, som aga vana i bageri och conditori aga företräde.
Svar med ' oto, till " Icke under 22 årll, under idress S. Gumzlius ' Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. Sisom yngsta bitra.
de á kontor Finnes plats ledig för yngre dam med elementarbildning.
Företräde har sökande som ar kunnig i ma- skinskrifning.
Egenhändigt skrifvet svar .till DA.
G. A.,, Dagens Ny- heters Annonskontor, Gustaf A- dolfs torg.
Ung flicka [skar komma i god familj för att ~t fritt vivre lara och deltlga i isliga sysslor.
Svar emotses tack- mt under sign. DS.
S.&gt;, Orsa p. r. Husförestindarinna yiigre, kompetent att på egen hand Förestå hemmet åt battre ungherre i treflig, mindre östgötastad, fin- ner anställning 15 okt.
eller.
l nov. '
om fotografi och lönepretentioner insändas till avid Vättern~, Sven- ska Dagbladets kontor, f. v. b., Stockholm.
En - frhk, bildad flicka om 25 h 30 år, kunnig i matlag- ning, bakning m. m. och villig att sköta hemmets alla sysslor - jung: Finnes ej - får förmanlig plats I sörmländsk prästgård den 1 inst.
oktober.
Svar med referenser, lö- neanspråk och foto under adress: Doktorinnan Jeanna Wendell, Björn- lunda.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER!
- P Småskollärarinna med goda tjänstgöringsbetyg från mindre folkskola och folkskola öns- kar plats snarast möjligt, ordinarie eller vikarie.
Svar till llOviss ", Svensk Läraretidiiings exp., Stock- holm f. v. b. Handarbets.
o. Vaflarinna, äfven kunnig i kläd- ocli linnesöm- nad, önskar plats i skola eller hem, Rutinerad språkstenograf, Fina betyg och.
referenser.
Svar till askinskrifverska och bokförerska, 1911 D, p. r., Orebro.
isk.
plats.
Svar till " Korrespon-: ntn, Tidn.
kont.
Karlavagen 6.
Bättre u n g f l i c k a [skar riu eller senare plats i fin .h vanlig familj för att vara frun hjälplig i hvarjehanda (ej gröfre) sslor, eller vid skötsel af barn.
.ar tacksamt till D Bokhållaredot- - a, Ostersund p. r.
Bildad, barnkär flicka, som spelar bra, och ar in- tresserad af husligt arbete, villig att taga vård om 3 barn i ålder 5l /,, 4 och 2 år erhåller plats som Familjemedleni i tjänstemannahem på landet i Västergötland, där jung- fru finnes.
Svar med.
foto., rek.
och pret.
till ~ ~ ~ u s m van1#, o r s adr.
S. Gumalii Annonsbyrå, Stock- holm, f. v. b. Öfversköterskeplats ledig vid Uppsala hospital och a- syl den l iiistkommande oktober, Kompetensvillkor: Utbildning j sjukvård, helst afven sirinessjuk~ilrd~ Löneförinårier: 500 kronor per år och naturaförmåner; för den, som icke äger utbildning i sinnessjuk- vård, föregas den ordinarie anstall- ningen af en proftid med lägre lön, Ansökan med bifogade skol- och tjänstebetyg insändes till öfverläka- ren.
Uppsala hospital och asyl, Uppsala.
Kuinnliga arbetsomriiden.
Utbildningskurser m. m.
+ i Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Brerner- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
i: +, ' Sprid Veckotidningen D AGNY! '
+ + + + +.
+: + + + '
Deposition Sju prEktiga lifwentyrsböcker &amp; för bar11 o. ungdom.
Berättelse för barn och tingdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- Sparkassa tonnerad.
Pris 75 Öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af nngo Oyllander.
259 sidor.
Med 45 iliu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Parzival.
KOPMANNABANKEN, Sagogrottan i Sagoskogen.
" mfi1; 5 Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr, Sprid Dagny!
Wiréns Eau.
de Cologne ROYAL är fortfarande oöfverträffad.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran 8.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ygl.
Hoflev 21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Professor Unmans Instit a t se Lofmarks Mobelmagasi Regeringsgatan 42 STOCKHOLM Endast svensk tillverkning.
Ö 0 Ö D n U u u Adr.
Drottninggatan 54, Stock- holm.
A h.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
0 I och Lasebok I för Smhskolor I K af OLOF ROSENBORG.
Illustrerad.
Pris 60 Öre.
Lärftsband 75 öre.
C Liisebok II for Sm&amp;skolor o af n (I n A red rika Bremer-Förbundet finnas anmälda lektionsgifvare, in- och utländska, hushållsbitraden af olika slag, banifröknar, kontorsbi- träden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12 - 4.
Lange har behofvet af en verkligt god och tillfr~dcctällandelä- / sebok för småskolan gjort sig gällande.
- Böcker, som söka fylla 1 s detta behof, ar0 de af OLOF ROSENBORG utgifna i ABC- OLOF ROSENBORG.
Illustrerad.
Pris l kr.
krftsband 1: 25. c C c c!
i ett band.
Pris 85 öre.
c P (För de skolor, där Läsebok 11 kan anses för vidtomfattande.)
50 öre.
C c D g D LiLsetabeiier 16 st. i till m Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qiiirii.)
P - Tänk på de gamla!
STOCMW OLMS MUSIK-INSTITU ' Brahegatan I B. o. g.
" Ie Allm.
Tel. 11596 Höstterminen börjar den 15 sept.
Anmälningstid den 13 och eptember kl. l /, l-l /, 3 samt l /, 6-l /, 7 e. m.
Efter den 15 septeiiib .nmalnings- och mottagningstid mindagar och torsdagar Id.
', ' J ' .i Prospekt tillhandahilles- Sigrid Cadheh- Gy llenskölcl.
Gynna Dagnys annonsörer!
1 u - u Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner * 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
P r i s 75 öre.
Berattelse för barn och ungdoni.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Oustaisson.
296 sidor.
39 illustr.-af Nils &amp; arsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och berättelser af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Läaekok I och Lasekok II i sammandrag c g n Mindre Likekok II för Sm&amp;skolor.
c 0 H j alten bland h j ältar skildrade för barn och ungdom af Marie Lon- I Guldslottets RosengArdar.
1 a l l a b o k l å d o r i riket.
n Den hemlighetsfulla iino Nybyggarna i Kanada.
- - Vid - - ~örjar 2 Okt.
ny (ett-hig) kurs i Massage) ch Sjukgymnnstik.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad, Pris 75 öre.
Berättelse för barn O, O.
,, fiitt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr8m.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
0 OLOF ROSENBORGS Läseböcker, uppklistrade p i 8 st. papp- 1 skifvor med en tabell på hvarje sida.
Pris 8 kronor för hela sat- (sen.
Rabatt lämnas ' till skolråd vld rekvisition hos I I Aktiebolaget Normans Förlag, 8tockholm.
u o Fredrika-Bremer- Förbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16 Fredrika-Bremer-Förbundets Sjriksköterskebyrå: Tunnelgat.
2 % Rikstel.
68 98.
Prenumeration A h.
tel. 82 11.
$ Innehihllsf örteckning.
Dagens nummer inneh8lleno Invigningen af Fredrika-Bremer-Förbundets Isndthi~shill- ningsskola.
Det Bnternationella Kvinnoförbundets möte i Stockholm.
Af E. K-n.
Hvem har brutit neutraliteten?
Af jetmy Vehndm.
Biograferna sch Statens biografbydi.
Af / incm I / nquerr.
Gustaf Vasas yngsta dotter.
II.
Af Sophie Charlotte v. SdiZ Till Högerns kvinnor!
Af Mia G ö r a n s s o n.
Frin allmänheten.
Notiser.
Dagny s,: er $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
