# ID: svediakorp-per510
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,488
# sentences: 953
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sfockholm den 7 eeptember 1811.
N: r 36.
Prenumerationspris:.
1.
, ' Redaktion:.
.
1ltIlr .. kr.4: 50 1InHr .. kr.2: 50 Mästersamuelsgatan 51, en tr.,,,, 3: 501~1.
,,.
,,.
I: o Telefoner: Lösnummer 10 öre.
Allm.
63 53.
Riks- 122 (15.
...
Prenumeration sker siväl i landsorten ' som i Stockholm i nllrmaste postanstalt eller bok- handel.
(Redaktor o.,a " svarig utgfwe: E L L E N KLEMAN,.
~Öttagnlngstld: - kl. 11-12.
Utglfnlngstld hvarje torsdag.
Sthlm 1911, P. Englands Boktr.
- l Expedition och Annonskontor I Mästersamuelsgatan 51, m b.
- Post- och telegrafadress: .DAONY, Stockholm.
- ' I 4: e Arg.
.
Annonepris r l5 are per mm.
Enkel spaltbredd 58 ' mm.
Marginalannons under texten M mm: s höjd per ' gäng 10: Rabatt: 5 ggr ' 5 010, 10 ggr 10 8 2oggr ' 2o~lo!
m ' g r 2 5 #.
Annons bör hra ?nl~mnad senast milndag ' f.
m .. -.
410 D A G N Y - -- -.
--- - .-p - - - - -.
-- .-.
- - - -.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
et Internationella Kvinnoförbundet, som den 6-12 septemberhåller sitt första arbetsmöte under femårs- perioden 1909-1914, ar såsom Dagnys läsare redan veta genom en fhregående uppsats en sammanslutning af na- tionalförbund.
Nationalförbunden, f. n.
22, äro en sam- manslutning af sådana föreningar, i hvilkas styrelser kvinno~ sitta.
Att afven man finnas med som styrelsele- damöter hindrar ej en förening att inga i ett national- förbund.
Det gifves många sådana föreningar inom re- spektive nationalförbund, afven uti det svenska.
De Svenska Kvinnornas ~ationalförbund.
tillhdr.
de äldre nationalförbunden.
Kort efter det stora kvinnomöte, sdm hölls under världsutställningen i Chicagiot 1893, in- gick hå.n det Internationella Kvinnoförbund ' et en inbjudan till Sverige att bilda ett nationalförbund.
Inbjudan var närmast ställd till var nu aflidna historiker doktor Ellen Fries.
Den 11 jan.
1896 konstituerades Svenska Kvin- nornas Nationalförbund, och i juli 1898 intriidde det i Int.
Kvinnofölsbundet som det fjärde i ordningen af na- tionalförbunden.
Det nya nationalförbundets ordförande blef fru Ellen Ankarsvärd och dess första vice ordförande doktor ~ l l e n Fries.
Vid nationalförbundets bildande in- tradde nio föreningar, bland dem t red rika-~rkne~~örbun- det.
F&amp; närvarande utgöres det af.
25 föreningar med en mängd - lokalafdelningar med sammanlagdt omkr. 31,000 medlemmar.
Det Intern.
Kvinnoförbundet har som bekant på.
sitt program upptagit en miingd fragor, som röra kvinnorna och deras strafvanden att heja sig sjalfva, familjen och samhället, De särskilda nationalförbundens uppgifter och insatser i arbetet för samhället, familjen och den enskilda individen, speciellt för kvinnan, bli emellertid mycket clika och växlande.
Bildas natiónalf~irbund 5 ett land, där kvinnorna ännu föga uträttat för sin egen utveckling och iinnu ej börjat intressera sig fôr samhallsarbetet, har det stora arbehmraden öppna för sig.
I de land åter, dar kvinnorna länge och med framgång arbetat på egen ut- vecklingi och energiskt strafva f6r att deltaga i samhalls- arbetet och fOP att n i efterskiiifvade mg1 och därför orgz- niserat sig, kan ej ett nationalförbund som sadant uppta- ga manga ' nya arbetsfält.
Så ar förhållandet i Sverige, i Danmark, i ~ o l l a n d etc. Sasom nationalförbund &amp; in därför ej Svenska Kvinnornas Nationalförbund taga upp så manga nya frågor.
Drt galler i stallet för nationalftir- bundet att få sa manga föreningar som möjligt att sluta sig till detsamma.
Det svenska nationalförbundet har i hufvudsak inriktat sin verksamhet p@ två uppgifter, båda hvar i sitt slag af verklig betydelse.
Sasom medlem i det In- tern.
Kvinnofölrbundet har det svenska nationalförbundet till uppgift att vid de internationella kvinnomötena i fö- redrag och diskussioner framlägga resultaten af de sven- ska kvinnornas arbete på olika kulturområden och deras refmstfafvanden.
Fru A. Hierta-Retzius, som från slu- tet af 1898 till i maj 1909 (1904-1909 afven andra vice ordföirancie i det Internationella Kvinnoförbundet) var det svenska nationalförbundets varmt intresserade och frikos- tiga ordförande, visade det största intresse för national- förbundets representation.
Från skilda arbetsomriiden har vid kongresserna- i London 1899, Berlin 1904, Toronto 1905 redogörelser liimnats för de svenska kvinnornas ar- hete.
Kvinnor med så olika arbetsområden och intressen som A. Hierta-Retzius, Agda Montelius, Gertrud Adel-.
berg, Sigrid Ulrich, Axianne Thorstenson, Hulda Lunditi, Maria Cederschicld, Ellen Sandelin, Inez Laurell, Tiicdvig Malmström m. fl.
ha vid dessa &amp; ten framlagt sina insik- ter och erfarenheter, och deras insats har bidragit att göra Sverige aktadt och uppmarksammadt.
Utan öfverdrift kan man saga att Svenska ' Kvinnornas Nationalförbund bi- dragit att sprida kunskap om Sveriges kultur och förstatt: tt väcka uppmärksamheten på och öka intresset att lära kanna Sverige och dess institutioner.
I den årliga internationella rapport, som utgifves af Internationella Kvinnoförbundct, i hvilken ingår en rap- port från hvarje land och från hvarje internationell kom- mitté i hvarje lands nationalförbund, lämnas en öfvcrsikt öfver det viktigaste, som rör respektive lands kvinnor.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund lämnar f6r kvarjc år en kort 6fversikt cfver hvad dess föreningar gjort och de viktigaste frågor, som röra kvinnorna.
Vidare har Sven.
ska Kvinnornas Nationalförbund genom tryckta rcdogö- relser spridit kunskap om dess föreningars arbete och det svenska kvinnoarbetet.
Det har bland annat till kongres- serna i Berlin och Toronto och nu till rrictet i Stockholm pa engelska publicerat öfversikter af förenhgarnas verk- samhet.
Jämte l e korta årsredogörelser för de internatioticlla kommittéerna, som publiceras i den internationella irsre- dogörelsen, ämnar det Internationella Kvinnoförbundct ut- gifva större publikationer behandlande frågor tillhörande respektive internationella kommittéer.
Början har redan gjorts med en publikation rörande " public health ", folk- hygien.
I den närmaste framtiden kommer att utgifvas en redogörelse fCr kvinnornas rättsliga stallning i de land, som tillhöra det Internationella Kvinnoförbundet.
Genom (' e af Svenska Kvinnornas Nationalförbu~id sarski !dt utgifna redog ' ö~elserna, liksom de olika läiideriia gr .. nom samtliga internationella rapporter, till hvilka ju iifven Sverige bidrager, sattas i: kontakt med hvarandra, fi andra lmd tillfälle att lära kanna vissa sidor af svensk kultur.
Afvcri vi ha iitskilligt att lira af de internationella redogörelserna.
Ilet ar endast att beklaga, att de måste utgifvas p2 ett främmande språk, engelska, hvilket gör att känncdorneii om dem blir ganska begränsad.
Den andra viktiza uppgift, som det svenska national- fiirbundet stallt upp för sig, ar att främja samarbete och företlelse mellan de olika föreningarna.
För att förverkliga detta mål anordnade Svenska Kvinnornas Nationalförbund strax efter sitt stiftande en norciisk kvinnokongress, som tilldrog sig a !lmant och valför tjänt bifall.
Vid naticnal- förbundens möten redogöres för de dika föreningarnas verksamhet och strafvanden och sociala och humanitära Juvel-, Guld- &amp; Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N QL Comp.
Hofjuvelerare.
4 F r e d a a a t a n 4, DAGNYS (1 a i .. +e.+.
LASARE böra gynna DAGNYS ANNONSORER e..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
f
Studentexamen, arbetet och kvinnan.
fragor behandlas i föredrag och diskussion.
S.å, ' ha bland annat Clara Wahlström talat ..; om den hvita slafhandeln.
.
-.
och Marie Louise Gagner redogjort för kampen moit bio- graferna.
Betygelsen af ett dylikt sammanfbrande af kvin; angvarig &amp; h bard har kvinnorias kamp frim till nor med bestämda arbetsområden och intressen kan ej forvarfvande af, kunskap och bildning varit.
Det nog högt skattas.
Förbindelserna mellan svenska - för sig dröjde länge nog innan- ens i öfrigt framsynta och för- sjalfva och för andra arbetande kvinnor liksom födindel- dmsf.cia män gingo med på att de unga flickorna borde serna mellan svenska och andra lands kvinnor ha en ideell sittas i tillfälle.
att inhámta bokliga kunskaper.
Ännu räckvidd, som icke nog högt kan värdesättas.
fram mot hälften af 1800-talet bafvade man för farorna Svenska Kvinnornas Nationalförbund ' har äfven sjdf af.
att låta den uppväxande flickan sa pass sysselsatta sig med tagit upp åtskilliga frågor ..
Så har det under fru A. Ret- st~~diex- att hon kom öfver den elementäraste las-, och zim tioåriga ordförandeskap bland annat deltagit i straf- skri-fkunnighetsnivån - plus d.en.
oundvikliga franskan vandena att fa kvinnliga yrkesinspektörer, det har fram- förstås.
Hvart skulle det bara - han om kvinnorna fingo gingsrikt arbetat för ink-andet af kvinnliga poliser, en af lust att läsa och studera, det var ja dessutom icke af natiolnalf6rbundets medlemmar, fröken Ina Rogberg, stu- den rhgaste nytta för dem - och man skulle val icke derade i Förenta Staterna kvinnliga polisers verksamhet direkt uppfostra dem till " blåstrumpor "!
Med detta för- och ställning och framlade sina erfarenheter di; &amp; - p2 ett aktfulla ord preciserade man på den tiden: den nationel- af nationalfölbundet anordnadt möte.
Vidare har för: la faran af.
kvinnor med intellektuell utbildning.
bundet arbetat för en efiektiv kontroll öfver biogiaferna.
Men utvecklingen står icke stilla ens nar det gäller För att befästa minnet af sin första vice ordfölrande tog kvinnorna.
P % 1830-talet hade FryxeHska och Kjellberg- det initiativet .till stiftande af " Ellen Fries ' stipendiefond ska flickskdorna - våra forsta skolor.
för kvinnlig för kvinnliga hi~torieforskare ' ~.
Upprepade gånger har ungdom - öppnats så god \ som samtidigt i Stock- '.
.
nationalförbundet ingått till olika myndigbeter med skrif- holm och Göteborg, och därmed infördes principen om velser och adresser för att stödja frågor af humanitan.
.
och.
systematisk skdundervisning för flickor.
Enskilda, ' pen- social betydelse.
sioner " tillkommu, utvidgads och fotbättrades.
Afven fru A.
~ i e r t a - ~ e t z i ~ maj s 1909 bestimdt yrkade cm stafen ännu icke kande n&amp;on förpliktelse att ' bidraga på att ej blifva Atervald till ordförande ö f v e g s .ordfö- till att landets diittrar kommio i åtnjutande af skolunder- randeskapet af fru Eva Upmark.
Vid femarsmötet i T&amp; visningi, u; ppstod dock den ena flickskolan efter den, and- r m t o hade inbjudan från Sverige gjorts och antagits, a !t ra.
Alltjämt hojdes val rop på att fara .förelag att kvin- första arbetsmötet u n d ~ r den nya femarsprioden .. 190gt- norna - p&amp; grund af all lardomen (:!)
L skullele ': blifva 1914 skull,e hållas i Stockholm.
Den nya ordföranden obekväma f6r sin " specie1l.a kallelse ", men tidens kraf står fick - sålunda mottaga det ansvarsfulla uppdraget att för- ingen emot, och t. o. m. staten började undersfödja flick- bereda och anordna det möte som äger rumi.
Svenska skolorna, liksom man efter många, långa och hetsiga Kvinnornas Nationalfc~rbunds styrelse utgö~res af 2 om- riksdagsdebatter, dar " kvinnans bestämmelse " af ängsliga bud £rån hvar och en af de 25 föreningarna.
Dessa man preciserades och fastslogs, hade vågat sig på .. att välja en centralkammlitté för en tid af tv2 ar, hviken har öppna en h8gre.
utbildningsanstalt för flickor, del Hop ' e den verkställande makten.
Den centralkommit- lararinnieseminariet i Stockholm.
téns medlemmar ' iiro o,rdföran.den fru Eva Upmark, de Seg för steg eröffiades nya möjligheter till stcirire ut- .bada vice.
ordförandena friherrinnan A. Rappe och frö- bildbing, tills en dag den hvita mössa.n bars pa unga ken M. Cederschjöld, som under en lång följd af åa- va- flickhufvuden och universiteten öppnade sina portar för rit förbundets.
protokpllförande sekreterare, skattmästare den kvinnliga ngdo domen.
fru M.
L. Klason, korresponderande sekreterare ar frö- Inga påvisliga, härmed sammakhiiigande oiyckor hade -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ken.
E.
Terzerus och firotokollfömnde dr A.
~ k o ~ l u i d.
under tiden drabbat nationen.
Sekreteraresuppleanter äro fröken E. von Platen och fil.
Vår tid borde val i det naimakte h a kommit ~öfver kand .. E. Cederbliom.
det abstrakta resonnerandet om kvinnans: rättigheter, den.
.
Alexandra Skogiund.
står inför något vida ' allvakammare - .lötinin ' geri cif .. det rent praktiska problemet af kvinnornas existensmiöljlighe- LandthushAllningsskolan vid Rimforsa.
Landtbrukssty- ter.
Det galler ej längre om kvinnan har r a t t aitt s6ka relsen hemstiler i skrifvelse till K.
M: t om anvisande för sig en verksamhet utanför hemlmet, ej om hon har r ai \ t t Fredrika-Bremer-Förbundet af ett statsanslag af 6,000 kr.
såsom bidrag till uppratth5llande under nästkommande år till att aflagga den eller den.
examen, frågan) galler h ui r af förbundets landthushållningsskola vid Rimforsa för ut- och h v a r hoa skall kunna finna en.
sysselsättning som ger henne lefvebröd, då hemmet - i ' de flesta fall - ej bildhing af Grarinnor.
har behof af.
' elder ' råd att faga emot hennes arbete.
Ty i våra ' dagar kunna hemmen icke längre sysselsatta de m h g a kvinnliga häraderna, därtill har hemafidet allt för starkt reducerats genom d.en1 industriella utvecklingen; de F g a.
.
...
, flickorna bli i de ' flesta fall ej hjälpande utan tärande 9ooo~~oooooooooooooooo00~000000000000000 ~ e d k m i a r inom familbn, om de ej \ - f~ipskaffa sig arbete ' L ' d ~a,, b.
,,. '
' ' Prenumerera .på DA G NY!
&amp; Hudens vård.
På grund af sin uppfriskande inverkan 3 hudsystemet vinner Salubrin en städse ökad användning vid hudens vård.
Särskildt har frottering af krop- pen med ett af Salubrin fuktadt tygstycke befunnits verksam till förekom- mande af förkylning efter svettning och till motverkande af ömhet och värk efter öfveransträngning.
Salubrin tillhandahålles i Parfym-, Speceri- och Fargaffärer.
I parti hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
.
utanf~r hemmet.
Men för att få detta fordras kvailifika- tioner - af olika slag.
" Gif oss arbete och den undervisning, som giir oss skickliga till arbete ", ropar Olive Schreiner i sin märkvar- diga bok " Kvinnan och arbetet ", dar hon framlägger nödvändigheten af att vägen till arbete oppnas för kvin- nan?
på a 1.1 a omraden, icke blott för hennes egen skull, utan för mannens, för samhällets, p i det att hon icke, kringskuren på arbetsmöjligheter, skall sjunka ned till att lefva på mannen, sjunka ned till m föraktlig och ovär- dig parasitism.
För den genom den industriella utveck- @ gen från hemarbetet allt ' mer och mer frigjorda kvin- nokraften begär hon i samhällets namn att andra omri- den skola öppnas.
Men hon inser väl, att det vill erfor- derliga kunskaper och kvalifikationer till för att kunna f A arbete, och därför begär hon att kvinnan, saväl som mannen, skall i det afseendet vara rustad.
Kvinnan har börjat söka sig fram på de vägar, som sta henne öppna.
Studentexamen är en, mogenhetsbety- get p i flickan ar kvalifikation till en: hel del arbete med ratt eller orätt; ofta .äro bokkunskaperna i realiteten.
af ingen betydelse, men studenten, eller studentskan, slår de andra medtaflarna ur brädet.
Om systemet är oriktigt är en sak f6r sig, faktum kvarstar, att den aflagda m o genhetsexamen är en merit.
Det är fyrtio Ar sedan den första svenska flickan er- öfrade den hvita mössan.
Flera och flera ha fdjt henne efter.
Vare sig de ha gatt vidare p i studiebanan eller ej, si har studentexamen varit dem en.
viktig hjälp i den allvadiga kainpea: för existensmfijligheter.
Nu, i detta nådens Ar 191 1, ropas det pil den natio- nella faran af att sa m h g a flickor årligen aflagga mo- genhetsexamen - ungefär 150 uppgifves det.
Och man anser det nödigt att söka bot för denna dycka.
Till detta ändamals ernilende föreslas, att man borde se till, att fiickskolorna ej dragas öher till samskoletypen med stu- dentexamen som slutpunkt; den " egentliga " flickskolan borde i d&amp;s ställe afslutas med en särskildt " för kvinnan lämpad " kurs, undervisning i sociala ämnen, häiIso1ära och matlagning, etc. @ b$ är en af vira Uppsalaprofessorer, hr J.
A. Lun- dell, som vid det i Falun nyligen hAllna flickskolemötet framkastat denna tanke, ach nu diskuteras saken vidt och bredt.
Olikheterna i flickans och ynglingens receptivitet kalfatras, man talar om att den unga flickans " kunskaps- törst " bör iiilgodses efter h e n n e s egenart, och man uttalar den %sikten, att studentexamen gör flickan främ- mande för hemmets sysslor, att den tar bort hennes an- lag och intresse ' för desamma.
De unga kvinnorna bor- de icke " aflas " om att taga studentexamen, och man bor- de i densammas.
stalle bereda dem en utbildning, som gjmde dem skickliga till " makans och husmoderns kall "!
Så ljuder nu ropet - med samma, evigt samma reson- nemang som för fyrtio, femtio, hundra Ar sedan, visserli- gen med nAgra moderna tillsatser i frAga om uppfost- ringssystemet.
Professor Lundell föreslir, sasom ofvan be- rörts, att i flickskolorna skulle inrättas en nionde klass, lämpad efter l i f v e t s kraf, där skulle ' exempelvis, under- '.
visas i statslära, social- och privatekonomi, psykologi och etik, religion (emedan katekesen och Norbergs teologi ej ge mycket däraf, säger prof. Lundell), samt, naturligtvis, matlagning.
En anmärkning i förbigamde, professorns bikt om att lifvet krafver kvinnans.
insikt i ofvanstående ämnen -- vid sidan af matlagningskonsten - tyckes närmast tyda p5 att prof. Lundell menar att kvinnan par prtiférence skall syss la med allmänna, statsliga och sociala fragor, hviIket återigen icke rimmar med hans andra isikt om den " sar- skilda " kvinnliga utbildningen.
Man står alldeles rådvill, är meningen den, att om kvinn ' ornia bara inte aflagga stu- dentexamen, så bli de mogna för statslifvet - - och dm politiska rösträtten - och hemmet!
Huru oandligt svart tyckes det ej att vara att fatta kvinnorna och kvinnorörelsen i sammanhang med sam- hällsutvecklingen i dess helhet!
Man vill icke betvifla den allvarliga önskan hos t. ex. prof. Lundell att vid detta tillfälle komma fram mxl ett godt föirslag i fråga om de unga flickornas utbildning, men hvilken oförniga att se hvar vi verkligen stå och hvad det ar som krafves fijr kvinnorna - och a f kvinnorna.
Utvecklingen vrides icke tillbaka, de unga kvinnorna mAste a r b e t a - af- ven .medan de vänta p i att " fylla sin bestämmelse ", som det ännu utan all nyansering heter, detta ar det ofriri- komliga faktum, scm vi ha att räkna med.
N %gon hjiilp d5ruhan lämnar ej en ku.n med s % föga praktisk be- hAllning som den af prof. Lundell föreslagna.
De tinga flickorna.
maste arbeta utanför hemmet - emedan det inom detta icke längre finnes tilh-äckligt med arbete och dir- för att detta arbete icke betalar sig; de måste arbeta - för att icke ligga sina manliga släktingar till last; de mbte arbeta - för att icke sjalfva försl6as och förduin- mas i sysslolöshet och intresselöshet, för att icke blifva parasiter, som tara p i de arbetande samhällsmedlemmar- na - männen.
Och af den arbetande, sig sjalfstindigt föfsitrjande unga kvinnan blir det med mera sakerhet den arbetande, skickliga husmodern, an af den osjiilfstiindiga beroende unga flickan, som lefver pli andra, SA hvad det betraffar är det nog ingen fara att t. ex. lata flickorna ta studentexamen och därefter söka sig ett lönande arbete.
Hvad Aterigen den nödvändiga husliga utbildningen be- träffar, som de unga flickorna böra förvärfva, s2 har den ju alltmera pA senare Ar tillgodosetts inom flickskolorila.
Att för densammas skull ett sarskildt fortsättningsir skulle anordnas torde väl vara öfverflödigt.
Hvad aterstår d i, som kommer " inakan och modern " till speciell nytta, at ' den nya kurs prof. Lundell förordar?
Man inser det ej, snarare tyckes den, såsom ofvan antydts, vara ägnad att utbilda politikern och den med de sociala problemen ar- betande.
Utan att betvifla, såsom redan sagts, att prof. Lundell verkligen velat framkomma med ett godt förslag för dm unga kvinnans utbildning, kan man emellertid ej varja sig för den tanken, att alldeles o m e d v e t e t under ett förslag som detta ligger den för närvarande starkt fralii- trädande tendensen att h i n d r a kvinnan frin att koinrna in p5 hvad som förut varit ensamt mannens arbetsomr&amp;
- den, att hindra den kvinnliga " konkurrensen ".
Förminska eller försvara - möjligheterna för den unga flickan att taga studentexamen, och tillströmningen.
till universi- teten aftar, den kvistiga frågan kvinnan och statstjänsterna blir mycket enkel, det ko~rnma ej att behöfvas i~ågra vida- re afstyrkande utlåtanden!
från universitetskonsistorier och fakulteter, och ecklesiastikministerns vinkande 1,000 nya platser i statens tjänst för kvinnor behöfva kanske aldrig förklaras tillgängliga.
Men - de genom föx-hål- landenas tvång utestängda kvinnorna skola ha svårt, eller omöjligit, att finna tillräckligt med arbete, ty det b a r sig ej längre för dem att konkurrera med fabrikerna i spå- ning och väfnad, ej heller att ysta och tjarna, att baka och stoppa korf.
Parasiternas skara skulle kornma att vaxa, mannen och samhallet till skada - kvinnan sjalf till omätlig skada.
K v i n n o r n a kanna detta och mannen måste börja att f6rstå det.
Gör han ej detta, och arbetar han emot kvinnornas sunda strafvanden i detta afseende, då är i sanning en nationell fara för handen.
Olive Sclireiner säger i slutorden till sin ofvan om- nämnda bolk, att en återgång till det förflutna är omöj- lig, ett passivt bifall till det förhandenvarande döklsbrin- ganide och därför höja kvinnorna i dag på alla håll sitt sällsanma rop: " Gif oss arbete och den undervisning, som gör oss skickliga till arbete! "
1-1011 har därmed precise- rat sjalfva kärnpunkten i kvinnornas strafvanden - deras behof af och vilja ' till arbete.
En återgang är omöjlig.
Kvinnorna gjordes husvilla och sysslol ' ösa, nar det mång- sidiga hemarbetet togs ifrån dem.
Deras värld skapades då om och vidgades ut, mannen kan icke längre göra detta ogjordt.
Hvad han nu har att göra är att se till, att kvinnorna icke hindras i eller att det ej försv&amp;-as för dem - att förvärfva kvalifikationer för det nya arbete de nu måste söka sig.
Han måste taga saken praktiskt, såsom de sglfva göra ' det, och framför allt - han måste inse, att afven nar det galler kvinnorna och he.mmet, så skapa ändrade förhallandcn nya betingelser.
E n å t e r- g å n g t i l l d e t f ö r f l u t n a a r o m ö j l i g t.
För de tusenden och åter tusenden genom förhållandenas tryck af sjalfständigt förvasfsarbete beroende kvinnor- na maste redan i ungdomen så många vägar som möjligt öppnas.
Studentexamen - om äfven i och för sig af tvifvelaktigt varde för den unga flickan s A v a l s o m f ö r y n g l i n g e n iiar fortsatta stu- dier icke ar målet - ar dock alltjämt fös henne, som för honom, af stor praktisk betydelse, så länge den i vårt betygsalskande land ar kvalifikation för nästan allt slag af arbete.
Vid undervisningens ordnande vid Ilick- skolorna ar detta en faktor, som m.
å s t e raknas med.
Och.
utbildningen för " makans och modems kall " bör härpå ej göira något intrång, den torde kunna förvärfvas och fullständigas utan att tillfälle till mogenhétsexamens erläggande inskränkes för våra flickor.
De ha det svårt nog ändå i en fölr deni ganska ojämn strid om fökvarfs- arbetet.
Ellen @ utan .. Kvinnofrågor i Norges storting.
S åsom redan nämnts behandlade norska stortinget den 10: de augusti det af konstitutionsutskottet tillstyrkta förslaget om allmän politisk rösträtt åt kvinnor, men frå- gan föll p2 grund af att eden erforderliga tvA tredjedels majoriteten icke uppnåddes.
Innan stortingets förhandlin).
gar för året afsluiades väcktes emellertid ny motion i sa- ken af hrr Bryggesaa och EftestM, liksom af 4 af de 16 ' höger- och frisinnade representanter, som den 110 .aug.
röstade för förslaget.
Likaså ha socialisterna motionerat om samma sak.
Ett af de sista ärenden som kom upp till behandling i stortinget var H. Konows motion om att borttaga de bestämmelser, som hindra kvi \ n ?nor från att tala i kyrkor- na.
Frågan hade, som1 bekant, blifvit aktuell genolm det förbud som drabbade Miss Shaw.
Motionen bordlades till nästa år.
I statsrid har beslut fattats om att framlägga kungl.
proposition om en del förändringar af grundlagen. '
En af dessa berör särskildt kvinnorna; förslag föreligger om att sista delen af 5 12, som lyder sålunda: " Far og sön eller to bridre maa ei paa samme tid ha szete i staats- raadet ", skall f&amp; fölljande lydelse: " Egtef~eller, forzeldre og börn eller to söskende maa ikke paa samma tid ha szte i statsraadet ".
Ändringen går ut p5 att förhindra, att lagens ordaly- delse må användas som ett skal för att kvinnor ej skulle kiinna insattas i konungens råd.
O - z.
, .G ?+.
.
,. '
.
.
:: &gt;j$ ..
P.-.-. -- a.
: ' n $.
.
.c: ....
.. z::.
; " ' C.
i ' " i.
; '. '
.
.
.
.
; ......
. '
.
.
... "; ....
.
.
.
.
-.
.
i. i.
.. v m.
.
.
* * a.
.
.
.
.
.
.
- s.
.
.
. '
m.
.
-.
.
.
.
.
&lt;.
&gt;.
.
. '
I I;: ...:.
.
........... .......... I i ...:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
e.
.
.
.
.
s:.
B.
.
.
- ... i..
i.
: =.
.
i:.
.....: ....... -- .-.-.
.
.
.
.
- 4 .............
:;,. -- "; P- - s.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
s.
.
,.
* fr.
Kr.
40-115.
Alla, slag af Bal-, Supé- och - Eliddagskladningar.
Sorgbestallningar utföras på dagen.
AJ, NORDISKA KOMPANIET, STUREPLAN.
O O o Internationella Kvinnoförbundets möte i Stockholm.
r O O O O O O O O Styrelsemedlemmar och delegerade vid mötet.
6 O O O ooooooooo~oooooooooooooooooooooooooooooooo~oooooo~ooooeooooo~eoooo~oeooooooooooo~~ I
Det internationella kvinnoförbundets möte sept.
denna vecka har det Internationella Kvinnoförbun- det sammaiitradt i Stockholm till sitt forsta exeku-.
iivmöte under femårsperioden 1909-1 91 4.
Dagny har redan i ett föregående nummer meddelat programmet för mötet, och af detsamma framgår, att tiden under mötesdagarna, ar val fylld.
Sarskildt blir det ganska heta dagar för förbundsstyrelsei~.
Dess samrnantraden äro förlagda till de fyra sista dagarna, fredagen, lör- dagen, måndagen och tisdagen, och upptaga hvar dag sex i sex och en half timme, med två timmars uppe-.
håll för lunch.
Under dessa samrnantraden a r, det i allmänhet rent administrativa frågor som behandlas.
Pli programmet står förslag väckta från olika national- förbund, vanligen rörande nya frågor, som det Intern.
förbundet anses böra taga under förhandling.
Den intressantaste af dylika frågor på detta mötesprogram ar afgjordt förslaget frhn Svenska nationalförbundet, att det Intern.
förbundet genom sina nationalförbund skall anordna en utredning rörande kvinnors ratt att bekläda statstjänster och samla och utgifva resultaten af denna utredning.
Då just denna fråga står på dag- ordningen i flera länder, däribland i Sverige, kommer en sådan utredning att ha sin stora betydelse.
Samma fråga kommer naturligtvis att behandlas vid det offent- liga mötet på måndagen den 11 sept., då flera före- drag hållas öfver ämnet: " Arbetsområden för kvin- nor ".
Styrelsens sammanträden bli emellertid enskilda och hvarken pressen eller allmänheten aga tilltradeltill dem.
Styrelsen består af Intern.
förliundets sju funktionärer (general officers) samt ordförande för de olika national- förbunden eller deras ställföreträdare, ' Af de förstnainnda märkes först det Internationella förbundets ordförande hennes excellens lady Aberdeen.
Och säkert ar det ingen af mötesdeltagarna, som .koinmer att blifva så uppmärksammad som hon.
Och det icke blott på grund af hennes börd sch höga sociala stallning sasom vice konun- gens af Irland gemål, utan först och främst på grund af hennes öfverlagsna och älskvärda personlighet hvar- jämte ryktet om hennes storartade och valsignelse- .bringande verksamhet har föregått .henne.
Hon har .upprepade.
ganger representerat Englands drottning, dels i Irland under två olika perioder, dels i Canada, loch denna sin höga stallning har hon begagnat för att gagna och höja befolkningen, särskilt .den kvinn- liga delen daraf.
Vi hafva redan i en föregående arti- kel om det Internationella kvinnoförbundet haft tillfal- le att tala om lady Aberdeen, och då dessa rader korn- ma inför våra läsares ögon, har hon redan upptradt och talat på onsdagens valkomstmöte å Grand Hatel.
Af förbundets tre vice ordförande torde vi blott få s e Mrs .O g.i l v i e G o r d o n.
Af de bagge andra har comtessa Spalletti-Rasponi för länge sedan anmält för- hinder,, kanske fruktade hon, en .dotter af det soliga Italien, .att på hösten besöka Ultima Thule.
Däremot wänta.de .vi med .sakerhet den .tredje vice ordföranden " I r ' U den inom förbundet så populära Frau Marianne Hai- nisch, en af den österrikiska kvinnorörelsens pioniarer och stiftarinna och ordförande i det Österrikiska Na- tionalförbundet.
Men den senaste drunkningsolyckan i Hornbzk har tyvärr indirekt decimerat den österri- kiska delegationen.
Genom den förlorade Frau Hai- nisch ett barnbarn.
Hustrun till det andra offret, ad- vokaten Furth, väntades också till mötet, men bagge och dessutom ett tredje ombud, afven hon en anhörig till offren, hafva mast inställa sin Stockholmsresa.
I stallet har der1 frin röstrattskongressen bekanta Frau D a i s y M i n o r anlandt.
Men v i återvända till Mrs Gordon, det ' Internatio- nella förbundets första vice .ordförande och dess f. d. sekreterare.
En älskvärd och behaglig ung, dam, i hvil- ken man snarare tror sig se den.
eleganta.
varlds- damen.
an en lärd vetenskapsidkerska och en so- cial reformifrerska.
Och dock ar Mrs I ~ o r d o n bägge delarna.
Hon har förvärfvat filosofie doktorsgraden både vid Londons och Miinchens universitet, geologi ar hennes specialitet och resultaten.
af sina studier i detta ämne har hon framlagt i flera lärda afhandlin- gar.
I Stockholm kommer hon att hålla föredrag - dock icke i geologi - utan öfver ämnet " Hvad kan och bör göras för vår ungdom efter slutad skolgång? "
Detta ar en fråga som lifligt intresserar Mrs Gordon, och för hvilken hon mycket verkat.
Hon har insett hur val ungdomen, sarskildt f01 kskolans, behö ' fver hjälp och stöd, då den står inför valet af lefnadsbana, och därför har .hon både med ord och skrift arbetat för att få till stånd upplysnings- och platsanskaffnings- byråer i samband med fortsattningsskolorna och un- der skolrådens uppsikt.
Afven förbundets.
korresponderande sekreterare, doktor A l i c e S a l o m o n, ar ung till lefnaddren, men hon kan se .tillbaka på en omfattande verksamhet.
Sjalf har hon karaktäriserat sin lifsuppgift sålunda: " a2t fostra den kvinnliga ungdomen till uppfyllande.
af de medborgarplikter, för hvilka pioniarerna kgrnpat, ty, blott om den uppväxande generationen upptager hvad vi vunnit, blott om de tro på kvinnans mission i det offentliga lifvet, kan vår kamp och strafvan på längden vinna resultat ".
Och denna den kvinnliga.
ungdomens fostran till uppfyllande af sina medborgerliga plikter har Frau- lein Salomon satt i system, genom inrättande af en " social skola " för unga flickor, som d a r få en yrkes- mässig utbildning för socialt arbete.
Liksom ' Mrs Gor- don ar Fraulein salomon filosofie.
doktor, och hon har upp tradt som författarinna och behandlat flere sociala frågor, bl.
a. den om moderskydd och moder- skapsförsakring.
Såsom korresponderande sekreterare i det Interna- tionella kvinnoförbundet har Fraulein Salomon haft drygaste arbetet vid förberedande af.
det nu pågående mötet. '
, '. '
a ...
.
.
., .h ... 8.
C.
I ...
*.
, '.
.-.
.
s Förbundets aiidra sekreterare, den protokollföran- de, ar en svenska, fil.
doktor A l e x a n d r a S k o g- l u n d, det finnes således bland förbundets " general officers " icke mindre an tre filosofie doktorer, hvar- jämte Lady Aberdeen är juris hedersdoktor, hvilken utmärkelse hon fick af universitetet i Kingston i er- kännande för hvad hon gjort för höjande af kvinno- bildningen i Canada.
Men för att återvända till dok- tor Skoglund ar hon val kand af.
Dagnys läsare.
Bå- de i Svenska Kvinnornas Nationalförbund och i Fred- rika-Bremer-Förbundets kommitté för lagfrågor ar hon sekreterare och vi erinra särjkildt om de utredande fö- redrag hon på uppdrag af sistnämnda kommitté hål- lit om den gifta kvinnans rättsliga stallning.
Doktor Skoglund sitter afven sedan flera år i det Internatio- nella förbundets kommitté för frågor rörande kvin- nans rättsliga ställning, hvilken liksom de öfriga kom- mittéerna sammanträder under mötets bagge första da- gar.
Den viktiga posten som det Internationella förbun- dets skattmästare intager Mrs W. S a n f o r d, Cana- da.
Få af det Internationella förbundets medlemmar äro så genomträngda af dess idé som Mrs Sanford, inga afstånd afskracka henne att infinna sig till dess möten, de må nu hållas i gamla eller nya världen.
Dessutom har hon upprepade gånger företagit långa resor, så bl.
a.: till Kina och Japan, för att göra propaganda för förbundet och arbeta för bildandet af nya nationalförbund.
Hon kommer att vid mötet re- dogöra för en dylik propagandaresa.
Af de öfriga utländska gästerna, de olika national- förbundens ordförande.
(eller deras stallföretradare) och medlemmar i de internationella kommittéerna näm- na vi i främsta rummet Fraulein H e l e n e L a n g e,.
som ar en af den tyska kvinnorörelsens pioniarer och särskildt varit banbrytande- som pedagog.
Hon har grundat och ledt de första kvinnliga gymnasialkurser- na i Berlin.
Hon har också utgifvit en mängd skrif- ter både i undervisningsfrågor och kvinnofrågan och anses med ratta som en auktoritet på bagge områ- dena.
Det skall därför blifva af stort intresse att höra hennes föredrag öfver ämnet " Arbetsområd,en för kvinnor " i I&lt;.
F. U.
M: s lokal på fredagen.
Jämte Helene Lange kommer hennes nara vän, Fraulein Gertrud Baumer, förr hennes lärjunge, nu- mera hennes medarbetare både i hennes pedagogiska och kvinnosaksverksamhet.
Gertrud Baumer ar liksom Alice Salomon filosofie doktor och har, vill jag min- nas, tagit flere akademiska examina.
Hon ar f. n. det tyska Nationalförbundets ordförande.
Detta nationalförbund ar f. ö. synnerligen väl re- presenteradt.
Utom de redan nämnda, väntas hit, nar detta skrifves, doktor A g n e s B l u h m, ~riktise- rande läkare i Berlin, Fräulein B e r t h a P a p p e n- h e i m, som s % förtjänstfullt deltager i kampen mot den hvita slafhandeln, sarskildt ar hennes ar- bete bland judinnorna i Galizien och Ryssland bety- delsefullt.
vidare den behagliga Frau Edinger f ran ', Frankfurt, hvars verksamhet inom fattigvården liknar fru Montelius ' hos oss, samt ännu några flera.
Afven Frankrike ar synnerligt val företradt.
Vis- serligen kommer icke det franska nationalförbundets ordförande M: lle Sarah Monod, men ibland de väntade fransyskorna finna vi så representativa personligheter som M: me A v r i l d e s a i n t e C r o i x, hon liksom den nyss omtalade Fraulein Pappenheim en ifrig ar- betare på sedlighetsområdet och i striden mot den hvi- ta slafhandeln, f. ö. den enda kvinnliga ledamoten j en statens kommitté.
som tillsatts för att motarbeta osedligheten.
M: me Avril de Sainte-Croix kommer att under mötet hålla ett föredrag om den kongress som nyligen hölls i Madrid om den hvita slafhandelns be- kämpande.
Vidare märkes bland fransyskorna M: me A l p h e n S a l v a d o r, som verkat så mycket för sjukvård och sjuksköterskors utbildning M: me d ' A b b a- di e d ' Ar r a s t, ordförande i förbundskommittén för frå- gor rörande kvinnans rättsliga stallning.
särskild upp- märksamhet kommer säkert att agnas den älskvärda M: me C r u p p i, franske justitieministerns maka.
Hon har stiftat en sektion för litteratur och skön konst in- om det Franska Nationalförbundet, ar sjalf författarin- ria och ar, som berättats i våra tidningar, sysselsatt med ett större arbete om svenska författarinnor.
Som väntas kunde, äro våra bagge skandinaviska grannländer Danmark och Norge talrikt represen terade, och ordförande både för det danska och det norska tiationalförbundet väntas.
Från Finland hvars natio- nalförbund är det yngsta.
af adla och blott ägt bestånd sedan sistlidna maj, komma två representanter, ordfö- randen fröken A l e x a n d r a G r i p e n b e r g, som vi redan i ett föregåend,e nummer presenterat för våra läsare, och professorskan E d l a F r e u d e n t h a l.
Det skulle säkert verka tröttande om vi fortsatte ~ippraknandet af de många framstaende gäster, som deltaga i mötet, och vi nöja oss darföre med att- till- lagga att enligt den förteckning vi haft att gå ' efter äro alla nationalförbunden representerad e; t. o. m. Ser- bien, dar ett nationalförbund nyss bildats, hvars an- slutning till det h t.
förbundet skall beslutas vid mö- tet, sander tv5 repesentanter, den ena den redan från röstrattskongressen bekanta fru Draga Hultquist, hust- ru till serbiske konsuln i Norrköping.
I Ryssland finnes intet nationalförbund; dock komma till mötet.
tre eller fyra ryska damer, främst M: me Philosofoff, som i hög grad gjort sig förtjänt af den ryska kvinnorörelsen, för hvilken hon började ar- beta och göra propaganda inom de högsta samhälls- kretsarna för decennier sedan, och det oaktadt den på ' den tiden var ändå mer impopulär an nu och an-.
sågs samhällsv~dlig.
Jag har gömt svenskorna till sist.
I styrelsens för- handlingar komma två svenskor att del taga, doktor Alexandra Skoglund såsom en af " general officers " och fru Eva Upmark i sin egenskap af ordförande i Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
.
Ratt att närvara vid dessa sammanträden och att deltaga i för- ', ' l l ~andtverkare~afa I I n.
0000000000000000000000000000000000000000 I l: a klass 1 alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning P. damer och herrar A.
T.
93 43 - 93 44 R * T- 38 14 - 38 15
" D A C N Y 4 17 handlingarne, men icke i omröstningarna, hafva dessutom Det ar således i och genom röstrattsföreningarna, som Internationella förbundets " stödjande ledamöter " (pa- intresserade kvinrior kunna göra sin mening om r ' östrat- trons), och det finnes f. n. nio svenska " patrons ".
- ten hörd; likaså ar det inom d e s a föreningar sjalfva, I Förbundets samtliga kommittéer, hvilka hålla si- som missn6je med de ledandes arbetssätt bör komma &lt;på na sammanträden under de bagge första mötesdagar- tal.
Att i missmod, d2 nAgot g&amp;r emot, genast kasta allt ila, sitta svenska representanter, nämligen: i finans- i f r h sig och ropa på nya verktyg, det ar ej värdigt an- kommitten grefvinnan Anna Ruuth, i presskommittén svarsmedvetna kvinnor och vi böra strafva efter att allt fröken Sigrid Ulrich, i kommittén för lagar rörande mera blifva och visa oss .som sadana.
Det man anser kvinnans rättsliga stallning fil.
doktor Alexandra Skog- sig ej kunna stillatigande vara med am, det b h man, öppet lund, i kommittén för fred och skiljedom fru Louise i n o m v e d e r b ö r a n d e f ö r e n i n g tagaupptilldis- Woods-Beckman, i rösträttskommittin fröken Axianne kussion, för att om möjligt finlna någ0.n utväg att %tad- Thorstensson, i komrnittén för bekämpande af handel komma ändring i det man missbilligar.
Att företaga med kvinnor och kommittén för ut-, och invandring naIgot som kan åstadkomma onödig splittring, det b6 ' r fröken Clara Wahlström, i komrnittén för allmän häl- man däremot .udvika så mycket man kan.
Enig sam- sovård doktor Inez Laurell, i kommittén för uppfost- verkan ar öfverallt af vikt, men för oss kvinmr a r det af ran fröken Ellen Terserus.
ännu större betydelse an då fragan galler man, att vi i Till slut en .önskan för mötets framgång!
Måtte största möjliga ~~tstrackning hålla tillsammans, ärligt och det blifva till gagn för det stora kvinnoförbundet och öppet saga hvarandr3 om och hvari vi felat san?
gemen- alla dess underafdelningar och bidraga till att utveckla samt söka utfinna arbetsmetoder, som icke s&amp;a någons och klargöra dess idé, samt befordra enigheten och ratffardighetskansla.
Den ansträngning och det obehag, förståelsen och starka solidariteten mdlan all världens som sådant tillvägagångssätt kan föra med sig, får man.
kvinnor.
ej skygga tillbaka för, om man vilf kvinmrnas basta.
Maria Cederschiöld.
Det ar till sjalfständigt tankande och ofbrfaradt hand- lande personligheter kvinnorna höra u~tbibilda sig.
Man ber icke vänta på nAgon paroll hvarkenl .från ett eller an- nat håll, utan hvar och en bör skarskatda ställningen så- ed anledning af den valtaktik som L.
K.
P.
R. vid dan den ar och lugnt tanka öfver den.
samt besinnings- sitt extra centralstyrelsemcte den 20 juni beslöt föl- fullt öfverväga hvad h m, just hon, kan ha att göra samt ja och hvilken, enligt dess mening, ej bryter med den: dit- därefter trygg gripa sig an därmed, antingen det galler tills troget fasthalha neutraliteten, spörjes i bygderna med att st6dja redan vidtagna Atgarder ell.er att söka fa dem orolig undran af mAnga, hvilka ej kitnna dela denna cen- i möjligaste mån neutraliserade.
.
M2ngårig medlem af Fredrika-Bremer- Förbundet.
tralstyrelsens uppfattning, hvilken hallning redr rika,-~r&amp;er- Förbundet intager till frågan.
Skall man stå kvar i, för- eningen fastän man ogillar resolutionen eller skall man gh ur den, .och bör man i så fall bilda en ny, verkligt Bref från Sundsvall.
neutral förening?
Skall ej.
Fr.-Br.-Förbundets styrelse, som bör kunna öfverskåda situbationen, sin plikt likmätigt taga tt energiskt och målmedvetet arbete pågar Giver hela till orda i en för kvintnorna s2 viktig sak och ange p- landet för att de man som insattas i: riksdsagen un- rollen?
der komananide riksdagsperiod må vara .anhängare af kvin- Såsom varmt intresserad medlem af föirbulndet skulle nans politiska rösträtt och valbarhet.
Afven uppe i våra jag vilja påpeka en del förhASlanden, som de, hvilka så bygder ha vi sökt vara med i arbetet, fast våra krafter under sommaren varit synnerligen små.
saga, synas förbise.
Fru Waern-Bugge har hallit föredrag har i Sumdsvall Förbundets uppgift ar att genom beframjandet af en till ' sammans med professor Edén, och frölkeni Elin Nilson sund och lugn utveckling i afseende p % kvinnan h6ja har SA mycket hennes tid det tillåtit deljtagit i de frisin- hennes ställning socialt och ekonomiskt såväl som inkllek- nades valagitation.
Innan.
de frisinnades kandidater upp.
tcdit och moraliskt, och det på a.1 l a o m r å d e n.
Till sattes på vallistan, interpellerades de vid ett kretsmöte %r detta hajande hör ock att kvinInan ma fa full medborgar- Medelpad.
Och först sedan de visat klara farger i kvinno- rätt.
~r.-~r.-m ör bundet har allkl sökt främja röst- fragan, fingo de förord af fröken Nilson.
G1adjand.e ar ju ock, att alla de sex uppsatta kandiddema med mun rattsröl.elsen, och från förbundet utgick den första offci- och handslag bekräftat sitt hjärtas fulla f6htaelse för kvin~ ella framstatlriingen om beviljande af saldan ratt för kvin~ nans ritt som medborgare i en ' kulturstat.
De ha afben i sina fölirdrag rundtom i bygderna framh2llit vå,r ratt- iian.
Då sedermera, under medverkan från förbundet, en visa sak.
Mm resolution i fragan1 har endast antagits på de orter, dar fröken Nilson hållit föredrag.
särskild förening bildades för att f6ra fram just detta kraf, - * har förbundet, sa som vid liknande tilifallen alltid varit brukligt och s8 som det ar både natudigt och nödvan- di@, lamnlat det direkta arbetet för denna del af den stora uppgiften för att agna sig åt de mAnga andra delar af arbetsfaltet, som icke af specialfareningar bearbetas.
" Hvad skall .man göra? "
M E Alnnonsera i DAl G N Y!
.
Sju prallrtiga iifventyrsböcker för barn o. ungdom.
I Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I I, l landets alla - postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
.
, Skall man alltid prenumerera d d&amp;a stäiien?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
~ Hvad kostar Dagny ' i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för 1 / 1, 2: 50 för 1 ', och 1: 25 för ' 1, ar.
Hvilka villkor erhilla pr,enumerantsamlare d D a p y?
Den; som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje haifars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna - provisions er- hdllande?
-- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett i %f följande ' satt: l) Äntingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man- det behöfliga an- talet ex. (.hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt .frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma,paket sander alla beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 3 närmaste postkontor (e ' annor- städes).
för d.e samlade prenumeranterna, detta u n d r hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta ' kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
eno om I Berättelse för barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter h l e s Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Parzival.
af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Sagogrottan i Sagoskogen.
, En,, samling af Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn och ngdo,.
efter Jules Verne af Alfred Srnedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrh.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Den hemlighetsfulla iin.
Hjälten bland hjältar; $,$; " ', o,: Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner?
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
P r i s 75 öre.
Berättelse för barn och ungdom.
Bear- betning: efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
30 illustr.af Nils Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och berättelser af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran Nybyggarna i Kanada.
ars son.
I Guldslottets Rosengardar.
Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
Hvar, ' och till hvilket pry ' s kan man nummervis lösa Dagny?
.
.
.
.
.
.
Ung, bildad o. intelligent flicka, I Stockholms tidningskontor och cigarraffaier samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer .. Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: ' Platssökande fd sina annonser ifiddn 3agrryjZr hnlfva priset eller 7lh Öre pr mrrr .. D A O N Y S EXPEDBTBON, STOCKHOLM.
I (Folkskolans Barntidning utgifven och redigerad af S TINA Q UINT u kommer 1911 i - sin tjugn&amp; argång.
Ett r&amp; ilurstreradt nummy hlarje ve&amp; 3 veckor under ' året.
Bästa och Iampfigaste läsning för barn af ah samhallsk lasser.
Prenumerera.
ä närmaste postkontor.
P k fi hek år ' ~ m n o 1: r 65, ha@ år 90 ön.
I I I I I I ANNONSERA I DAGNY.
&gt;lats eller plats som afdelningsskö.
erska p i lasarett önskas af exam ijuksköterska (Sabbatsb.)
med 3-Srig) raktik.
Svar till &gt;Syster Inga?, Allm ridningskont., Stockholm, f. v. b Stoc&amp;Rolm önskar ung bildad dam, ysselsättning som sällskap och ijälp i förmöget och gladt hem; var till d debut anta helst inom itta dagar, genom Svenska Tele yainbyråns Annonsafdelning, Hel- ingborg.
(S.
T.
H.
2r010.)
önskar plats i fin fnrniij att vara fruns s2llskap.
Svar niiirkt PS.
N::, Ronneby-Postens exp., Ronneby.
Bildad, tysktalande flicka, villig deltaga i a !la hu~liga @ - o- mC1 sölw- 1 okt.
elIcr senare plats som fruns Iijiilp.
Srr, H ~ I I - vik, Nynashamn.
.1: !3 Bildad tyska, som iifven behärskar svcnska spri- ket i tal och skrift, söker fast an- ställning som sjalfstandig tysk kor- respondent.
i-önearrsprik 100 kr.
pr manad.
Betyg och rt+ercriscr Vidrdiniieplats Finnas.
Hemma i maski~iskrit ' ning.
inskas i höst, hos bildad respekt.
Svar till: &gt;Sjalfständig korrvspon-, ch aktad nian af ensamstäende, dentq, Allni.
' ~idnii~gskontorrt, iågot oberoende, bildad, treflig och Stockholm.
ympatisk rnedeltilders änkefru, med rodt sätt, tilltalande yttre, godhjar- ad, liflig och glad.
Mycket hu ?lig c h duglig, förniåga,.mna och kom- betens att med ordning, trefnad och att förcsii titt I !cni, iiii- mak sköta bildadt hem.
Hasta ref. (ompetent plats hos ~ktniri;; s \ rircl iitig- ivar till sillska kap, nytta och tref- skar lerre i Stockh.
eller dess nirliet.
lad D, Svenska Dagbl.
kontor, Stock- doda .betyg.
Svar til!
:) NorrlZn~l- iolm, f. v. b. jka~, Ojebyn p. r, Medelålders, bättre flicka Hus föres tåndarinneplat s ökes af medel2lders bildad flicka led mangaria erfarenhet i vardinne- ch hushállsplikter och med de allra lästa betyg och referenser.
Svar till Srniländska i Stockholmn iinder dress S. Gumzlii Annonsbyra, tockholm, f. v. b.
Som hjälp och sällskap jnskar 19-irig eIeiiientrirbiIdnd flic- ra plats i treflig fanilj.
1 Iat ge- ioingått hiishills- (id!
.
sgskoln.
; var till a19 h, p. r. Orebro.
Bildad, " barnkar flicka,: Husförestindarinna Små&amp;ollärarinna Ung, musikalisk -- fiicl&lt;a önskar plats som lektris och säll.
: sökes att föresta hushållet at re- som sp.elai-.
' p.i.ano bra,; och .ar in: skap hos ensam, äldre dam,eller t nied goda Ijäiistgöringsbelyg från spektqbel ungherre i vacker plats tresserad af husligt arbete, villig.
familj.
Svar afvaktas @ cksamt nlindrefolkskola och folkskola öns- i öFre Norrland.
Sökanden bör att taga vird o.in 3 barg .i alder märkt DE.
L.8, p. r. Onsala.
kar plats silarast möjligt, ordinarie vara kunnig i baknirig och såväl 5 ' /?, 4 ' och .2.
Sr erhållerJ.plri !s so111 eller vikarie.
Svar till ~lovissll, enklare som finare matlagningsanit faniiljemedleni i tjiinsteniannahem Svensk Läraretidliiiigs exp., Sto+- därjämte ha förmåga att sprida på laiidet i Västergötla !id; dar jung- trefnad och med .iiitelligens, ' ~ianci- fru finlies.
Svar med foto., rek.
,.
".
rs ad;, och pret.
till ~ ~ u s n i o ' vaii ",.
hafva vardinlieskal5 och hush !ill.
som genomgått 8-klassigt läroverk Svar med fo,tggrafi; - referenser S. Guinaelii "; Annonibyril Stock- ett haft plats s o ~.
g u v e r n a n t, 0. önskar plats att undervisa en eller afven kunnig i k]; id- och liilnesöm- och löneanspråk.
snarast till mär- holm, f., v.- b., ...
k et noiitober 1911 i under adr.
S..
.
i vaiiliga .riad, önskar .plats i skola eller hem.
Gum,+lii ~ n ~ ~ i l s b.
stockholm yr~, följd af lärarinnans sjukdom Fina betyg, ocli.
refereiiser.
Svar till f. v. b.
- önskas,.
l sept.
en, u,ndervisniiigs- pa till i hushallet.
Svar märkt .G.
n1911n, p. r., orebro.
lielst äldre, frisk, eiikel, intres: Lm, Hedeinora.
undervisningsvan, frisk, ' barn- van musikalisk.
I ä r a r i o n a iiied kär, elemeiltarbildad önskas serad, kompetens för 3: e kl: elenientarl~ till okt, a,t flicka,läsa roverk, för 2 barn, 10 och 11 .år.
f flickskolans 3: dje förberedande kurs, som genomnått 8-klassigt läroverk önskar till hösten plats i barnlös hjälpa till med sömnad och dylikt svar med ~önepl-ef, betyg,.alder, samt två kurser hos ~ ~ ~ familj d i Stockholm.att ~ ~ b på egen ~ hand ~ samt ~ onl ~ möjligt S gifva de första foto.
til!, ?Fru S.
J.!, Sliedevid, Vänner, söker plats på större herr- sköta h~lshallet.
Ar kunnig i mat- grunderna i pianospelnin&amp; Svar ' Fbrnåsa.
. '
gård eller i eil trenig farnib.
Den lagn., bakn.
och alla inom hemmet med betyg, ' Ider, IÖnepret.
förekommande - pöro~iiål.
Önskar sökande är nsgot kunnig i till flLakarefamiijfl, Borgholm p. r.
Lärarinna, frisk, anspråkil&amp;, matlagning och linnesömnad.
Svar anses ' Om fanliljemdlenl ' svar önskas l: a eller senast 15: e sept.
till &gt; ' God lön ", Motala p. r. BOK~öRINOsVAN FLICKA, till finösten 191 l., Kristinellanin, att läsa .van].
skolainnen- o. språk.
.
helst kunnig i tyska, maskinskrifning med p. r. i - 12 år, till pch stenografi att ' lågot enkel, god familj i Angerniail.] aild.
del., i husiilil erhåller piatsgenast Den so,ll dpliaga i eller 1 sept: Betygsafskrift., ref. och, o. UlldervisniWvan i s~olaninen, spr ?lk foto.
under adr.
1iExportaffär i lands- göronlal äger Ilatur vid A ~ önskas: O. musik, söker plats.
Goda betyg.
ortena, Nordiska Annonsbyrh, Lön 200 kr: pr ar.
.svar med be- Svar .till nBethlisa~, s. '
G u m z l i ~ Svar ~ (j] a d l y l l t - B a r n ~ ~ s r v i.
l,.
t, ~ ~ ~.
~ ~ t ~ tygsafskr.
o. fofo.
till ~Ciodt he !ii;, ' Annonsbyril, Göteborg.
grambyrån, Stockliolni, f. v. b. Sandslån; ' p. r..
-.
,;.
.
.
.
,.
....
.
;.
.
.
.
.... Ung flicka,,.
, Handarbets.
Väflarinna, samt är I, j - ' ' p U ng v#rm l andska ~ildad, staillad, arbetsvan flicka, i ~ a r t r i t n i n ~.
Lärari n na,,, Shsom yngsta bitra- -.
- ~!
i ~ k ~, med fiiia ' betyg fran Hulda ~Lundins h kontor slöjdseminarium och Biunssons LEDIGA PL A TSER,: finnes de plats ledi&amp; för yngre dani konstvafnadsskola, önskar snarast I - P - - -:.
.,.
.
. '
möjligt plats i skola eller he ' ni.
Tacksam för svar till 020 W, Ar- vika p. r..
Bildad.
' flicka 21 ar ' från ' godt hem öiiskar plats soni sällskap och hjälp antingen hos ensam dam eller i fin familj.
mu- Kunnig i sömnad handarb ' jik, i sång ' lön Svar DG1adl~ntni p. r. Landskrona.
Bättre f l i c k a nied elementarbildning.
.
Företräde liar sokande s ~ n ar i kuqnig i ma- skinskrifnii1.g.
Egenhändigt skrihet svar till DA.
G.
A.?, Dagens Ny- heters Annonskontor, Gustaf A- dolfs torg.
.
.
Vid.
Eslöfs högre samskola. '
sökes manlig eller kviilillig i tyska, inodeisinålet och Iiistoria.
Lön efter lage Ansöknilig; lr torde snarast niöjligt insälldas till under- tecknad, sk0l ' a.n~ föreståndare.
Eslöf den 1 september 1911. med fina betyg och rek.
fran ge- T. Nyström.
. "
iomgången hushållsskola önskar - dats i bättre, liten familj i Upp:, -.
, jala eller dess närhet att gå fruii Lärarinna, iillhanda.
Svar till 11Huslig~, Karl- frisk, anspr2kslösJ önskas till den skoga p. r.
10 i 15 september till hem på Rutinerad språkstenograf, landet, att Iasa i vanliga sko !äninen naskinSk~-ifverska och bokförerska och sprak med en 10 ars gosse ?msk.
plats.
Svar till iiKorrespon- samt undervisa hononi och en 7- ientll, Tidn.
kont .. Kar1avag.e~ 6. årig flicka i niiisik.
Den som ar villig delta&amp;?
i hiisliga göroniiil äger u * k !C k.a foreträde.
Lön enligt öfveretiskoin- jnskar liu !jendre plats I f i n Ilielse.
svar nied fotografi och ål-) ch vänlig familj for att vara.
frun der till .Landthein .. Ma] nlkÖ- ~ehjalplig ' i h~arjehanda (ej gröfre) iysslor, eller vid skötsel af barn.
pi " g '.
Svar ' acksamt till 8 Bokhållaredot-.
.
e n, Ostersynd p,.
.r.
-.
...
.
--, a ' n 7. "
.
,.
.
,.
.
.
.
.+ + O + O O ' + + +:.
* + e + + + + 9 i + +.
v.
.
.
- s S ...
...
v ' + + ' Utbildningskurser m; .m.
+: + O: Muntliga.
och skriftliga + + upplysningar genom 4 ~redrika-~re ' me ' r-: e + Förbundets.
Byrå;.
.
,: +,, + + + 6.
.
54 rottni ni ng gatan +.
.
.
+ + ............................... I - .. I.
.
...
.
-.
.
.
.
-,.
1..
.
.
..!
4, ~uv&amp;rka * t I,, ANNONSORER I ++++++++++++66++4.++++++++++9+9+ + + + + d.
GYNNB. '
ALLTID ' .. DA.GNFS Kuinnli-ga;: arbetsområden.
.
,.
. '
+ +.
: t sökes till faniilj på landet nära Stdckliilni .för att I M upp en flicka till G: e klassen, ej.inysik.
Sv.
t. DW.
H., 1).
r. ' Tuinba.
.
,.
.
+ ' Ung flicka,.
4 - - - b.
. '
inskar komma i god familj för att not ' fritt - vivre ' lära och-deltlga i iusliga sysslor.
Svar emotses tack-; amt u ' nder sign. DS.
S.,, Orsa p. r.,. '
.
": a ' + 4 ...
+ + 0.
0.
9 Sprid Veckotai,dningen D AGN-Y! '
.
_ _.
i.)
.
, ...
.
,.
.
.
D A G N Y Deposition &amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
Wirens China pomada, välgörande för harvaxten.
ErhHlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f r h A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ygl.
Hoflev.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - - - Vid - - Professor Unmans Institut Astrid Wittborn börjar 2 Okt.
iiy (ett-Hrig) kurs i Massage) ch Sjukgymnastik.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
Manicure; Pedicure, Hygienisk ansiktsbehandling.
HERM.
H A M N Q V I S T Kungl.
Hoffotograf.
Biblioteksg.
1 1, Stcckholm.
1 dussin kabinettsfotografier, matt papper, 12 kronor.
BRAHEGAT.
6, 2 tr. R.
T.
12359.
A.
197 16 Pris pr hektopaket 45 Öre.
Atgir endast för =: a 2 öre tM en kopp.
STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT Brahegatan I B. o. g. II1 * Allm.
Tel. 11596 OBS.!
- Höstterminen börjar den 15 sept.
Anmälningstid den 13 och 14 Fredrika - OBS.!
ieptember kl. l /, l-l /, 3 samt l /, 6-l /, 7 e. m.
Efter den 1.5 scptcrnber inmalnings- och mottagningstid niåndagar och torsdagar kl. l; ' ?2 l, ', 3.
BremermForbundet.
Prospekt tillhandahiilles- - Sigrid Carlheim-Gyllensköld.
A Fredrika Bremer-Förbundet finnas anmälda lektionsgifvare, in- Lektioner i Linnesomnad och utländska, hushållsbitraden af olika slag, barnfröknar, kon torsbi- (5fven blusar, barnkläder m.
ni.)
traden, gymnaster m. m.
Praktisk metod, utan .tråckling.
Mottagningstid kl. 12 - 4.
Hvarje elev disponerar en symaskin Adr.
Drottninggatan 54, Stock- KARIN holm.
Sibylleg.
36, Hörnet af Karlavagen.
R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04.
Allm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
- Se med Edra egna ögon att Ni får Mazettis ögon.
Y i är då säker på a t t - alltid erhålla en delikat, kraftig och hälsosam cacao.
Varnas for efterapningar af påse och etikett l Kvinnliga, Juridiska, B y r h, Walli ngatan I tt EONER, M för folkskolan och fortsättningsskolan av K. A. Hallander.
Pris: 60 öre.
P H m: SVERIGES 0 m m HISTORIA.
m för folkskolan av.
Olof Rosenborg.
270 sid.
Illustrerad.
Pris: kart.
80 öre.
En bok för alla skoiformer.
m:: GEOMETRI 0 av Hans Danlelson.
Den större med 181 bilder, 75 öre.
Den mindre med 137 bilder, 35 öre.
m m m ' m - m.
::.
.
.
m LINEARRITNING P.
P a l m q u i s t s A k t i e b o l a g.
m w ..................
O E u m n m.
.
m. GYNNA DAGNYS ANNONSO W!
Inneh8llsf örteckning.
Dagens nummer inneh8llert Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
Af Almarrdra Skog- kund.
Studentexamen, arbetet och kvinnan.
Af Ellm l@ !tnart.
Kvinnofrigor i Norges storting.
Det internationella kvinnoförbundets m23te 6- - 12 sept.
.Af Maria CedePschiöld.
Hwd skola vi göra ?~l Af Mdngårig medlent af ~redriku- Breinep- Förbandet.
Bref frila Sundsvall.
Notiser.
, Fredrika-Bremer-F8rbundet: Drotininggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16 Fredrika-Bremer-Förbundets Sjaksköterskebyrå: Tunneigat.
25, Rikstel.
68 98.
Prenumeration Allm.
tel. 82 11.
$ Dagny sker $ n-aste d e r bokhandel.
postanstalt
