# ID: svediakorp-per509
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,991
# sentences: 1,027
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


'. '
N t r 35..
.
4: e arg.
Stockholm den 3 1 Augusti 1811.
-- .- Prenumernilonsprls r.
.
.
.
Redaktion:, h. b.
4: 50 I /.
i r kr.
2: a Mästersamue1i " h 511 tr.,, ..,, 1: 5011 / 4,, ..,, I: = Telefoner: L6snammer öre., 63 53.
Riks- 122 85.
Allm.
.
Prenumeration s k a ' dviil I ' / t 814 o landsorten som I Stockholm i nlrmaste postanstalt eller bok- hndel.
- Utgifnlngstid hvarje torsdag.
.
Redaktör o. ansvarig utghare: e L L EN 5 L E MA N.
~otta ' gnln~stld: kl. 11-12.,.
Sthlm ' lOll, P: ~ n ~ l u n d Boktr.
s - ~ n g k ~ r b.
r Expedition.
och Annon8kanior t, Mistersamuelsgatan 5 ' 0 - tro Post- och telegrafadreas: DAGNY, ~tockholm.
15 (Ire per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marglnalannons under texten 13 .. mm: s höjd per gäng 10: Rabatt: 5 @ gr 5 010, 10 ggrl0.
@ h,.
20 ggr k 010 50 gr 25 #.
Annons bör darJnlamnid .. senast mlndag f. m.
-.
A n n a Hierta-qetzius å r.
D en 24 augusti firade fru Anna Hierta-Retzius sin 70- t i d a g.
En storartad hyllning kom henne därvid.
till dc1 och bland hyllningsgarderna märktes: i främsta rummet två smakfullt textade adresser: den ena fran Svenska Kvinnornas Nationalförbund, den andra fran styrelser och lararinmr vid ~ r b e t s t u ~ o för r.
barn i olika delar.
af landet.
Härmed äro också.
angifna de två förnämsta riktoingarna i fru Retzius ' mångsidiga och storartade verksamhet, hennes arbete för höjande af kvinnonias stallning.
och förbättrande af deras villkor och hennes insatser för ungdomens uppfostran och ua- dervisning.
Det var under fru Retzius ', ' .eller som hon p3 defl, tiden hette, Anna ~ i e r t a s ungdom, som kvinnoiri3gan först uppstod i Sverige: 1856 ' utkom Fredrika Bremers " Hertha9&gt; som ju ar ett kvinnosaksprogram i .. rornan- form, och på 1850, 60- och 70-talen inföll en verk- lig reformaera inom lagstiftningen rörande kvinnan: kvinnan fick rätt att blifva myndig, f. ö. kvalificerade kvinnor fingo kommunal rösträtt, nya tillfällen till ut- bildning för kvinnor uppstå, ratt att taga studentexa- men, att, .idka akademiska studier, seminarier för kvin- n o r inrattas, nya arbetsfält ' öppnas för kvinnor, så inom fo ' kskola, post, telegraf, hon får ratt att utöfva läkareyrket etc..
Och med de flesta af dessa reformer ar fru Ret- zius ' fars Lars Hiertas namn förbundet, till flera af dem hade han tagit initiativet, andra understödde han
.
kraftigt '.
E11 refoim, för hvilken han sirskildt i härdigt arbetade, var att förbättra den gifta kvinnans stallning och inskränka mannens- målsmanskap öfver hustrun.
Gång på gång väckte .han riksdagarna motioner i denna fråga.
Deisit faderns sträfvanden följd,es k e d varmaste intresse af hans döttrar, i. synnerhet den yngsta, An- na, som mest liknade fadern.
Ofta fick hon iara ho- nom behjälplig ' med att samla material till hans mo- tioner, så bl.
a., hjallpte hon att samla uppgifter rö- rande oh ka.
lärideris äk~skapsla~stiftning.- Det var ' också på faderns inrådan, - som fröken Hierta tog ini- iiativet; M1 stiftande af " Föreningen för Gift kvinnas äganderätt ' 9, Sveriges firsta .kvinnosaksförening, som konstituerad6 ' 1873.
I denna, förening var Anna Hier- tadetzius ytterst verksam, och har som öfverallt där hon medverkat, Giefvo h e G rikedom på goda friikt- bärande idéer, hennes praktiska laggning- och hennes beredvillighet att lämna kraftigt ekonomiskt stöd af stor.
betydelse.
Föreningen utvidgade snart, alltjämt på fru Retzius ' initiativ, sitt program %h upptog äfven andra kvinnolragor än den som innefattades i dess titel; B I.
a. irerkade.
den för att kommunalt röstberättigade kvin- nor äfven skulle begagna sin rösträtt, vidare för att kvinnor skulle blifva valbara till skolråd och fattig -- viirdsstyrelser, och sedan de val fått denna rätt att de ahen skulle inväljas i dessa korporationer.
.
Som vi redan antydt arbetade fru Retzius, liksom hennes far gjort före henne, icke allenast för att skaffa kvinnorila nya rättigheter, utan afven för att ge- nom bättre undervisning göra dem ' skickade att fylla det ansvar dylika medföra.
Och vi komma nu till fru.
Retzius ' mångåriga arbete för ungdomens (framst den kvinnliga) fostran i praktisk; in ' tellektuell och sedlig riktning - ett arbete, som började da hon som helt ung flicka stiftade 0th själf undervisade i den s. k. torsdagsskolan, ett slags fortsättningsskola för flickor ' af de arbetande klasserna i Klara församling.
Senare riktade han sin uppmarksamhet på två f ö r den ' kvinn- l ' ga ungdomen viktiga läroämnen: undervisningen i huslig ekonomi och i handarbeten.
Sjalf grundade h m den första matlagningsskolan, där unga flickor af arbetsklassen utbildades till tjänarinnor.
För detta un- dervi~niri~sämnes införande i folkskolor arbe !áde hon ' ifrigt och stötte därvid på ' starkt motsand, icke minst från lärarinnor vid nämnda skolor.
Tack vare henile kom dock en matlagningsskola vid Högre lärarinnesc minariet till stånd, dar lärarinnor i ämnet utkildas, och numer ar som bekant ämnet infördt i flera skolor.
Hvad undervisningen i handarbeten vid folkskolor- na beträffade insåg hon att den val behöfde reforme- ras och på hennes förslag utsändes med anslag från Lars Iiiertas minne lämplig person att i utlandet stu- dera modern handarbetsundervisning, och följden blef att undervisningen p&amp; detia ornrade blef i grund re- formerad och numera anordnas .på ett systematiskt sätt; så att flickorna undervisas företrädesvis i sadana arbeten (linne- och klädsömnad, lappning och stopp- ', * Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N cQ Comp.
.
ning etc.), som blifva af &amp; klig praktisk betydelse, i synnerhet för den blifvande husmodern.
Tidigt insåg hon handaslöjdens uppfostrande bety- delse för barnen, och hon var med om stiftandet i f ' Palmgrenska samskolan, där för första gingen slöji den infördes som skolämne.
Äfven samskoleidén till- lalade henne, och hon understödde kraftigt Ccksä cn.
annan af Stockholms samskolor.
Hennes mest betydande verk på detta oniride och f. ö. säkert hennes förnamsta Iifsgarning är emt.l: !lcrtitl arbe3sstugor för barn.
I dessa arbctsstugor uiidervi- sas som bekant barn från fattiga hem i en mängd handaslöjder, de flala korgar och.
mattor, tillverka borstar, knyta nät, lära skomakeri, skraddarsöm, metall- slöjd och tillverka en mängd andra nyttiga och pryd- liga saker.
, Barnen uppfostras där till praktisk dug- [tighet, de f2 tidigt uppöfva sin handafärdighet, dc, få pröfva sina krafter på olika yrken.
och lära sig att finna glädje i arbetet och de räddas från sysslolös- hetens och gatans faror.
Intet under heller att arbets- stugornas stora uppfostrande betydelse blifvit allt mera allmänt erkänd.
Arbetsstugeidén har ' också vunnit- stor spridning, det finnes f. n.
24 arbetsstugor i ~to ' ckholm och yt- terligare 54 i landsorten, och under de 24 ar, som förflutit sedan den första arbetsstugan, den i Adolf Fredriks församling i Stockholm, öppnades, haha tu- sentals barn undervisats i dem och tack vare dema undervisning blilvit battre rustade för lilvet.
Fru Retzius ' intresse och omsorger om arbetsdu- gorna ha varit beundransvärda; Hon har icke blott ekonomiskt undersfödt dem både med egna medel och med anslag från Lars Hiertas minne, utan hon Iiar gifvit idén fasta former, organiserat och ledt arbetet, tagit del afven af de minsta detaljer af detsamma.
I tvan- ne arbeten, " Arbetsstugor för barn " och det ilustrc- rade " Modellserier för svenska arbetsstugor ", har hon lämnat en utförlig framstallning af arbetsstugeidh och dess tillämpning.
Dessa arbeten haha öfversatts till främmande språk och har gjort arbetsstugorna kända i utlandd.
I flera främmande laiider, bl.
a. Frankrike och Polen, filmas arbetsstugor inrättade enligt svcnsk!
mönster, ja, t. o. m. till irämmaiide världsdelar har idfii spridts, s % finnes bl.
a. en arbetsshiga på Madagaskar.
Vi hafva ett par gånger namt " Stiftelseii Lars i-iiertas minne ".
Denna fond stiftades 1877 af fru \ !il- helmina Hierta till minne af hennes aflidne nian.
Och säkert hade fru Retzius och hennes man, den beröni., de vetenskapsmannen prof. ~ u s t a f Retzius, stor for- tjänst i att denna stiftelse kom till stånd.
Den har till andamil att framkalla och befordra vetenskapliga undersökningar och industriella uppfi,nningar och att verka för sociala förbättringar samt for allt som kali lända till folkets uppfostran i en moralisk och frisiii- nad anda.
I denna stiftelse, som utdelar anslag till förtjänta både män och kvinnor, sitter fru Retzius som standig ledamot af styrelsen, och många anslag som därifrån utdelats, särskildt till undervisningsanda-.
.
i I. i.
.
.
.
e.
.
.
.
:, DAGNYS LASARE böra gynna DAGNYS.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
ANNONSORER:.
.
e.
.
.
.
i
-- DAG Nlk 399 - Flickskolemotet i Falun.
mål och till undersEdjande af kvinnlig verksamhet, Jafva helt sikert tillkommit på hennes tillskyndan.
.
Fru Retzius har afven haft en öppen blick för hy- ionde allmänna svenska flickskdemötet i Falun 17- " gienens betydelse och verkat för införande af halso- ' l9 aug.
1911 hölls i " koncentrationens tecken ".
De vårdslara som undervisningsamne, sarskildt i flick- dagliga tidningarna ha redan lämnat direkta referat af mo- skolorna, sanit stiftat hygieniska muséet, tesförhandlingarna,.
vi vilja här beröra de viktigaste före- Son en ledande trad i hennes filaritropiska arbete dragen och de ledande tankar, s a n framkommo.
Det första 6fverlaggningsämnet - Ekonomi i under-.
har.
alltid gatt sirafvan M hjälpa människor att hjälpa sig sjallva. '
Detta ' var ahen grundidén.
till Bikupan, visningen inleddes af pastor Nat.
Beskow, ' som beto- i hvars stiftande hon deltog.
Stort intresse har hon nade, att skolks förnämsta uppgift är att uppfostra aiven visat for arbetarebostadsfrågan, och till stor del liga manniskor och att bibringandet af kunskaper är blott lack vare henne bjef Octavia Hills bostadssystem in- .ett medel för att vinna detta mål.
Inom.
ramen för: idet för&amp; i Stockholm och tillampadt i ' Stockholms Arbe-.
kuqkap&amp;å#, so,m skall meddelas, m&amp;ite finnas utrymme lirehem vid Sibyllegatan.
för kroppsrörelse och praktiskt arbete.
- Det .är n6d- Det ar inte ' den enda utländska ide, som genom vändigt, att a !li de, undervisande enas m att begrän- fru Retzius inplanterats i svensk ' jordmån.
På sina s a, lärostoffet.
För att ' kmna individualisera borde man många utrikesresor har hon alltid flitigt studerat ut- införa stere valfrihet och stiirre frihet vid flyttningen.
läncl ' ska sociala ' verk och institutioner och haft öppen - Stoffet måste anardas så, att det kommer yid deni psy- blick f ö r hvad vi ' hafva a t t.
lära af dessa, och hon kologiskt riktiga tidpunkten.
På det lagte stadiet bör en- har sedan icke spart någon ' möda för att få lämpliga het bevaras i mångfalden, ' därigenom att barnen vid- en reformer införda och anpassade efter vårac förbållan- enda personlighets hand ledas in i verkligheten; på1 det den.
' Hon " har också under sina resor kommit i för- liögre genonyvalfrihet och ' specialisering för eleverna och bindelse med framstaende personer på olika områden - nyttigt samarbete mellan ilärokrafterna.
Af största vikt i olika ' lander.
Allt detta gjorde henne sarskildt lamp-; id ' stof~ts anordning är, att läraren har plafien för liro- lig Iiil posten som ordförande i Svenska Kvinnornas kursen under.
året klar vid höstterminens början, och att Nationalförbund, hvilken post hon beklädde i tio år, han uppstiier ett bestimdt mal för hvarje lektik.
- Vid hvar ' under hon ' 61: a. foreträdde Sverige vid tv5 af de behandkgen af stqffet har ju den enskilde läraren en stora feinårskongresserna, i London 1899 och i Ber- tacksam ippgift.
Det är emellertid två saker, som ford- lin 1904 och - valdes vid den sehare ' till Internationella ras af honym, för att den rätta sinnesstämningen.
.
sk811 kirinnoförbundets apdra vice ordföyande.
Som Dagny råda under lektionen - för att den skall likna en vand- d l fru Relziii ' s !or två år sedan afgick från ordförm- ring uppåt en bergshejd en frisk so&amp;narmorgon - han deposten i Nationalförbundet agnade h p n e s verksam- skall vara intresserad i f sitt ämne och ha kärlek till bar: het som sådan cn artikel, noja vi oss denna gång nen.
med att tacksamt erkänna att hon afven efter sin af- Hvad hemarbetet beträffar, b ö ~ det mer och mer blifva g h g p1 fiex satt, icke minst genom ekonoviskt un- €tt lis; ?nde af uppgifter; repetitionen bcr vara.
en genom- derstöd, visat sitt varma intresse för förbundet, hvars a; b&amp;ninb af det inhämtade mate&amp;alet.
lieders6rdförande hon numer ar.
Hon kommer i denna .Vid behaudlingen af.
ämnet " Småskolans grundläg- egenskap att deltaga i det möte, som det ~nternatio- gande.
betydelse för koncentration och kontinuitet i under- n ' elfa förbundet i nästa ve ' cka håller i .~t,ockholm un- v k ~ i i n ~ e n visade ' ~ fröken Anna Kruse, att småskolan ger der Lady Aberdeens presidium.
till ' den, koncentration, som fordras på hdgre Såsoh orclf6rande i Nationalförbundet tog fru stadier, genoin att lära barnen känna sin förmågk.
och Retzius,, intiativet och skänkte grundplåten till Ellen Fries ' s z h a hela sin varelsk till produkivt arbete.
SAsm cen- slipendkf m d för kvinnliga historieforskare vid ' ~ p p s a l a tralämnen for de .sex första are?
nämndes hemmet, hem- universitet.
Många år förutahade hon jämte sin äldsta sys- bygden~, hemlandet, Norden samt - under femte.
och ter, f röken Hedvig H ierta ' skankt en stipendiefond för kvin- sjätte Aren - från pol till pol.
Läsningen har dgrvid nor, som vid, Kai o k s k a institutet idka medicinska studier.
betydelse sasom ett väckande af föreställningar, skrifniin-.
Många andra ailmannyttiga företag haj.
fru Ret-.
j. gen siisom sett återgifvande af egpa tankar.
.
zius grundat och understödt.
Hennes frik.ostighet i, ar *.
I, ämnet.
" Koncenirati.on i kristendomsundervisnin- storartad och oultröttlig, men hon skänker icke Mott ' genv uttalade sig inledarinnan fröken Anna Srensen penningernedel till de företag hon vill: stödja, u t a ~ h o n mot de nu i flickskoian brukliga, koncentriska ku,rserna deltager afven i~iecl lif och lust i arbekt och ' skyr in- och ' framlade flere nya ' uppslag för undervisningen.
p2 de gen möda, då det galler att främja en god sak.
tre o l i k a iilder&amp;tadierna.
' Det centrala i und ' e&amp;snin~e~ ~ a n - önskningar ~ a uttalades darföre också pa ' hen- borde städse vara Jesus och hans evangelium, men än+ nes 70-årsdag; att hon Iiinge och liksom nu med oför- net finge länipas efter baiens htveckling och ståndpunkt.
minskade krafter skall kunna fortsatta sin samhallsnyt-.
.
.
Så t. ex. kunde de unga först sedan de i .. kYrkoh&amp;ri&amp; liga och ' välsignelsebringande verksamhet.
gjort bekantskap med Luthers personlighet, fuilt fatta hans Maria ' Cedcrsclziöld. '
fökklaringar i den lilla katekesen.
Ej förr än på det tred-.
.
.
je.
2ldersstadiet.
.
.
.
.
.
hed.
.
dess fördjupade.
.
relig&amp;&amp; uppfattnihg.
.
T -, ' ' " * 0.
, ' ' L., 0 ', ' ' ' \,
borde läran cm synd och nid utvecklas.
I kyrkohisto- rien skulle eleverna göra en ingiiende bekantskap med religionens storman, däribland de man, som varit af sar- skild betydelse för den svenska kyrkans utveckling, sa- som Schartau och Rosenius, samt lära kanna vara skal- der af religiös läggning, sasom Geijer, Wikner och Ryd- berg.
Undervisiiingens u,ppgift vore afven att orientera de unga i det lefvande lifvet och att göra dem förtrogna med de dika religiösa typer, som dar kunde möta dem.
I sin helhet skulle kristendomsundervisningen vara " trob fast mclt det gamla, vaken för det nya ".
I den följande diskussionen uttalades önskvärdheten af ett sektionssammanträde för behandling af de fram- lagda synpunkterna.
Ett sadant kom också till stånd ..
Den ' langre diskussion, som fördes med anledning af lektor Korléns inledningsfölredrag " Huru skall ekono- misering af tid och kraft vinnas vid sprdkundervisningai " rörde sig.
dels om det af lektor Korlén refererade Lun- daförsöket med kmcentrationlasning af alla tre spraken samtidigt - ett försök, hvartill de flesta talarna stallde sig tveksamma - dels om de, som det ansag-s, lyckade försök i denne riktning, som gjorts vid somliga skolor, dar man.
under en del af terminen lagt ned ett framman- de språk f6r att använda dess timantal till annat och sedan återupptagit detta andra med ökad tid; dels om iniijligheten att de tva sista aren lämna det, sprak, som varit grundläggande, hvarvid framhölls att detta vore fullt utföirbart hvad engelskan beträffar; dc45 om anvan- dandet af tyska, engelska eller franska som grundlä.ggan- de språk; och dels om lämpligheten af att tyskan som grundläggande språk uppskötes till andra klassen.
Vid diskussionens slut meddelade laroverksriidet Fåhraxis med anledning af ett yttrande af fröken .Whitlock, alt Ofver- styrelsen tillstyrkt cch K.
M: t medgifvit kompetens med blott ett obligatoriskt språk samt betonade möjligheten till efterprörning inom normalskolan.
Inom naturkunniglieten fördes koncentrationens talan af frciken Maria Aspman, som redogjorde .dels för elt försi % att med ett nab ' fsamhalle - skggen.
- som .ut- gångspunkt åstadkomma koncentration i biol1ogiunder.vis- ningien, dels för en termins arbete i en klass af 12-iiringdr med kalkens kretslopp.
Under diskussionen @ visade fröker Lager svarighe- ten att satta en sadan undervi~ning i system.
Fr6ken Anna Rénström varnade i sitt föredrag om " Preparation och repetition ' ' för öfverskattning af bada dessa medel.
Föredraget framkallade en liflig diskussion med m h g a värdefulla inlägg om preparation och repetition vid histo- rieundervisningen.
Det praktiska arbetets - handens - betydelse fram- hölls i en redogerelse, som fröken Anna Borgström läm- ' nade för Werkuaterricht, eller, som ordet öfversattes, åskådningsslöjd, sadan denna tillämpas d rektor 0.
Sei- nick vid en folkskola i Charlottenburg.
Fröken Hanna Bratt talade " Om inneha11 och form vid undervisning och uppfostran ".
Hon utgick f r h skildringen af en vallasningslektion och visade, att vallas- ning ej.
ar en mer - eller - mindre lyckad efterbildning af ' hvad lärarinnan last före, utati ett Atergifvande af den bild dikten innehåller.
Det ar denna bild lararinnanskall hjalpa till att framkalla, ty först om uppfattningen Gr riktig, kan betoningen vid läsning bli riktig.
- Om las- ning saledes ar att leta fram ett innehall, sa ar skrifning att ge form åt ett innehall.
Uppsatsskrifningen inom sko- lan blir ofta ett pligoris, därför att den tvingar iärjun- garna att ge- form åt ett innehiill, som de i sjalfva verket ej aga.
I synnerhet gäller nog detta de högre klasserna, dar man ej längre erkänner barnens ratt att ej skrifva om amat, an hvad de fullt behärska.
- P hvarje ämne ar det af vi.kt att satta innehallet först, formen sedan.
Det ar skolans plikt, att i detta afseende hjalpa barnen och därigenom utveckla deras basta möjligheter.
I sitt inledningsföredrag framhöll fröken Anna Da- nielsson den centrala betydelsen af ungdomens rcligiös: ~ fostran och orsakerna hvarf6r skolan bör taga denna om hand.
De medel, som skolan kan förfoga öfver for att nA detta andamil, äro, jämte den egentliga kristendoms- undervisningen, ett ratt användande af morgonböherna och beredande af tillfälle till samvaro pil religiös grund.
- Under diskussicnen omnämndes, att de ungas reli- giösa behof, p&amp; miinga stallen i vart land, tillgodoses af den kyrkliga ungdomsrörelsen.
Gymnastikens intressen representerades af fröken Louise von Bahr.
Hon uttalade önskviirdheteri af d a g l i g gymnastik för hela vår uppväxande ungdcm och fram- hiifde sival gymnastikens fysiska betydelse siisom den en- da rat imella motvikten mot den långt drifna specialise- ringen i läsämnena som dess psykiska betydelse att dana karaktärer genom att öfvervinna kroppens tröghet och göra den goda viljan.
till härskare.
Hon uppställde vissa praktiska önskemal, bl.
a. att en gymnastiklektion, afven cm den ej vore langre an en halftimme, måtte beräknas scm en full lektim, emedan inom denna tid maste sam- manträngas ett innehall, som fordrade en 49 minuters lek- tion~.
Vidare phvisades flera sätt, hvarigen~m lärarinnorna i de Efri~a ämnena, t. ex. teckning och uppsatsskrifning, kun- de öka samhörigheten mellan gymnastiken cch dessa.
I diskussimen berördes sarskildt fragan, hur man: borde gA tillväga med anledhing af de ofta förekoninim * de läkareintygen för befrielse fran gymnastik.
" Skolan och röstbehandlingen " inleddes af fröken Hanna Malm, som redogjorde för de besök hon gjort i Amsterdam och Briissel i afsikt att studera de dir m- vanda moderna metoderna i talteknik.
Hcn kom till de11 slutsatsen, att den metod, som fröken A. Rergstrkim i Stockholm utbildtt, för vara behof vore fullt ut jamfur- lig med de utländska.
I ' &gt;Olika andningstyper ", ett på vetenskapliga under- sökningar af prof. Ohrvall och Hultkrantz grundadt an- förande, förfäktade fröken Sally Högström gymriastikcns ratt att som motvikt mct den diafragmatiska andningen, som ar nödvändig för sang- och taltekniken, företrädes- vis 6fva den öfre kostala andningen, genom hvilkeri sar- skildt de ömtaliga lungspetsarna utvadras.
Det sista Sfverlaggningsarnnet berörde skolans för- hallande ti: l det verkliga lihret och dess kraf.
Talaren, - - - .. -.
- -- d Den patenterade P U F F S A N G E N ar delvis tillverkad af st&amp; samt ytterst stark.
Den har därjiimto ett prydligt utsoo~ido.
och passar for alla hem bido i stad och pk laudet.
Bogkr priskuraut.
PER F R O - M S MEK.
V E R K S T A D S A.- B., Master-Samuelsgalan 34, STOCKHOLM.
OBS.!
Saties men I alla möbelfldrer.
professor Lundell, ansåg att skolan vid öfverflyttning af kulturarfvet tagit med för mycket, att den blickade tillbaka i stället för .framåt.
utgående frAn en skildring.
af de nu- varande tidsförhållandena, föreslog pfofessor Lundell.
att, som motvikt mot studentexamen för flickor, inrätta.
en teoretisk-praktisk öfverbyggnad på den 8-klassiga f1icks.ko- lan, i hvilkens 9: de klass de unga skulle direkt f6rberedas f6r lifvets kraf.
Tiden medgaf icke någon diskussion af det framkas- tade förslaget.
- Samtidigt med denna fråga behandlades ämnet " Biblioteksteknik " af fröknarna Widegren och Phrag- inén.
Läroverksrådet Fahrieus afslutade mötets förhandlin- gar med ett anförande, hvari han sammanfattade det vuri- na resultatet.
Genom u~pställande af en centralfråg~, koncentrationen, hade man fått enhet i nlångfafalden.
Fra- glädje var den vackra, rik€ illustrerade minnesskrift, som ägnades henne af.
Sophiahemmet " med underdånig tack- samhet för den .framsynta vishet, outtröttliga nitälskan och innerliga kärlek, hvarmed Hennes Majestät omfattat Sophiahemmet och sjukvården inom hela vårt land " - som det heter i den vackert textade dedikationen.
Orden utgöi-a intet tomt smicker.
Vi människor om- hulda gärna en älsklingstanke, som ofta står i intimt samband med en eller annan betydelsefull omständighet i vårt lif.
F&amp;- drottning Sophia .har .$lsklingsfanken, varit att i stor skala lindra lidande nöd, och den.
yttre omstandighet, som födt denna tanke, har varit hennes egen nära.
bekantskap med smärta och .sjukdom.
Det behSfver inte ordas mycket om den stora roll, som.
en högt utvecklad sjukvård, spelar i lidandets Visserligen finns det godt om sjukdomsfall, inför hvilka men den hade blifvit satt i belysning af.
vår tids nyaste metoder, och i ett par punkter hade ett praktiskt resultat tämligen maktlösa, men ifven i dessa fall kan ju dndligt mycket göras af såväl den ena som den andra - för att na omsattes i det lefvande lifvet.
* * * tillfallen, då den on~soagsfulla .vården blef ett direkt me- del att återskänka den lidande till lifvet.
Menl först un- da- de sista femtio, sextio åren har man riktigt förstått anhallan om ett - förslagsanslag på 60,000 kr.
för.
den, prak- tiska undervisningen samt att ' hemställa om ordnandet af 16nevillkoren.
för lärarinna i huslig .ekonomi och trä- slöjd.
Vidare beslöt.
man anhålla, att lärarinna, som till följd af sjukdom blott kan fullgöra half tjänstgöring, ej måtte betraktas som timlärarinna utan få behålla hälften af alders- och lönetillägget, dock ej för mer än.
2 år .al rad; att lärarinna vid öfvergång frAn enskild skola till kommunal mellanskola skulle få rätt till lönetursrakning, samt att lärarinna un,der sjukdom skulle fA behalla Alders- och lönetillägget under sammangagdt ett IäsAr i hvarje tre- Det var en - stor politisk katastrof - Krimkriget -, som.
vid 1800-talets midt i bjärta färger visade samtiden hur många dyrbara lif som gå till - spillo; när sjukvarden s i att säga får " g5 på sin hals ".
Och det var en en- gelsk kvinna, Florence Nightingale, som främst har äran af en hastig och kraftig sjukvårdsreform i rätt riktning.
Pastor Fliedner i Kaiserswerth,.
den moderna diakonis- sakens upphofsman, hade ' varit.
hennes vördade lärare.
Henry Dunant gick i hennes fotspar med sin storartade stiftelse Röda Korset.
Så kommo.
d e nya idéerna ocksa till vår4 land, om än långsamt arbetande sig igenom.
bidrag därtill.
Dessutom tillsattes €3 kommitté som skulle verka för upprättande af ett hem för f. d. lärarinnor.
.
tet af 1870- och början af 1880-talen.
Han talar om de fullständigt oskolade sköterskor, som då funnas på sjuk- husen, en och annan i hög grad plikttrogen men dig- nande under en ofantlig arbetsbökda, om " vakhustrurna ", som anlitades vid sjukdom i hemmen, om de svårigheter, som reformför~ö~ken~ hade att arbeta sig igenom.
Det var just vid denna +idpunkt - närmare bestämdt 1884 - som drottning Sophia öppnade ett litet " Hem för sjuksköterskor " vid Upplandsgatan i Stockholm.
Det började i liten skala - en, föreståndarinna, fyra sköterskor och fem sjukrum - men i dess organisation och ar- betsplan ingingo alla de bärande idéer, som sedermera upptagits af Sophiahemmet.
Dess grundprinciper äro en- ligt professor Bergs definition.
: l).
" att genom samets- grannt u r v a l söka skapa en ej blott genom likartad träning sammanhA1len utan ock af samma anda besjalad sköterskehär; 2) att skapa en sluten, sjalfständig möj- ligast hemlik fristad för elever och sköterskor, inom hvil-.
, --.
Ur Sophiahemrriets histo- ria och arbete.
(P.
A. Norstedt 8r Söners förlag, Stockholm.)
D å änkedrottning Sophia den 9 sistlidna juli fyllde 75 år, fick vårt folk en särskild anledning att pa- minna sig den insats konung Oscar 11: s maka gjort i landets inre odling, förnämligast genom sitt varma in- tresse för och kraftiga främjande af en.
förbättrad sjuk- vård.
MAnga voro ock de tacksamma erkannanden, som pa högtidsdagen s t r h m a d e mot den åldriga drottningen, men hvad som helt visst skänkte henne en särskild ', Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Bläck, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag, Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, ar mycket hållbart och an- griper ej pennan.
.
ken allt b6r ordnas på basta Satt till ' sakens ' fromma ~ c h ta grad skickad att vara skiljedomare i stridsfrågan.
Hon de ' tjiinandes ' skydd, fostran och trefnad; 3).
att vid si- utgår från det faktum, att kvinnan högeligen behöfver ett dan af den teoretiska undervisning och den allmänna tra- mera rättvist bedömande, då hvad som förut.
skrifvits om ning, som meddelas inom Hemmets trånga varld, bereda henne antingen varit ohemula angrepp eller löjligt smic- filr eleverna en miljligast mångsidig praktisk utbildning ker.
Sedan Zille därefter nedlagt sin sak i Hans Mikkel- och för sköterskorna ett ansvarsfullt deltagande i den sm händer, öfvergår hon till sjalfva försvarsskriften.
Och så kommer dlen välbekanta historien om den be- stora sjukvården inom offentliga vårdanstalter; 4) att i nara sammanhang med sköterskehemmet uppratthalla ett gåfvade flickan, som längtar till studierna och grubblar eget sjukhem af begränsad storlek, där en god, tidsenlig öfver det mysteriet, att hennes bror Frans skall drifvas.
sjukvård kan beredas at patienter ur o4ika samhal~lsklas- till boken med lock och pock, under det denna ar obe- ser, de första grunderna i praktisk sjukvård kunna bere- vekligt stängd för ' henne sjalf.
Hon bönfaller fadern om das eleverna och speciellt en god öfning i privat sjuk- att få läsa latin, men denna afspisar henne helt kort med vård kan erhållas, samt 5) att sörja för ' systrarnas ' ål- den naturens anvisning, som ligger i hennes eget kvinn- liga namn, Zille.
Efter ett ögonblicks fundering föreslår derdolm. "
Enhvar, som något följt Sophiahemmets historia, vet Zille då, att hon och brodern skola byt.a dopnamn för att dessa grundprinciper alltjämt ledt arbetet.
Att ett att afhjälpa den saken.
Vore det inte, menar hon, i all- strängt .urval bland de unga eleverna och paofsystrarna mänhet bast att uppskjuta dopet, tills barnen äro så pass äger rum, ar ju en kand sak.
Att arbetet inom hemmet försigkommna, att man kan se hvaråt deras anlag luta?
a r ag-nadt att främja patienternas behof och de blifvande Halft besegrad, vädjar fadern d&amp; till flickans mor.
Men sköterskcrnas fostran, därom torde val många tacksam !- denna gripes af fasa inför tanken på läsningens förmåga ma patienters vittnesbörd och den starka efterfrågan från att fervirra en kvinnohjarna, kommer ihåg hur hon sjalf.
sjukhus och enskilda ' efter Sophiasystrar bara vittne.
Och varit nara att mista fcrståndet bara af att se i en gre- visste man ej förut, att dessa systrar i de lidandes varld kisk bok och afråder på det bestämdaste.
Den försig- utförde ett godt arbete, så kunde man öfvertygas därom komna 8-åringe~i ar emellertid genast färdig med sin re- genom den afdelning af minnlesskrifter, dar: f d. elever, plikf åsynen af en point d9Espagne försätter henne i nu Sophiasystrar, skildrat sina erfarenheter från snart samma tillstånd som de grekiska bokstafverna göra med sagdt alla slags vårdanstalter inom vårt land: barnsjuk- modern.
- Zilles slagfärdighet besegrar fadern, och han hus, ålderdomshem, lasarett, hospital, ögonkliniker, lung- låter genast köpa en latinsk bok åt henne.
sdssanatorier o, s. v. Och för att bereda Sophiasystr~r, På nAgra år är det lilla underbarnet en fullfjidrad som arbetat ut sig i de lidandes tjänst, en tryggad ålder- lärd.
Juvenalis satirer bringa h.enne först till förtviflan dom, står Solhenmet redo att mottaga dem som ej längre inför kvinnokönets svagheter, men hennes Tomassjal bör- äro tjänstbara, liksom afven pensionskassan går ut på jar.
snart undra om ej kvinnan genom uppfostran skulle samma ändamål.
kunna bibringas de flesta af mannens både dygder och Så star Sophiahemmet dar straxt utanför den builran- svagheter och om hon ej skulle kunna göras duglig1 för de hufvudstaden, en tillflykt för skaror af lidande, som samma stallning som han.
Historien ger åtskilliga.
vinkar darinom ej blott sölka hälsans .återvinnande ultan ofta på härom, och Zille ar ej sen att rakna upp dess kända samma gång en trots, yttre smärtor ljuflig hvilotid för kvinno~gestalter.
" Naar man via Naturen ve1 fra Vanan sjal och sinne - och år från år utgår från Hemmet en seplarere, see efter om Ens Nature1 sligt bör tilskrives skara unga kvimor, som vigt sitt lif åt kampen mot mere end Vanen og Optugtelsen, end Moder, Skik og sjukdom och dCid och som gå åstad val rustade för sin Love. "
Vissa egenskaper framkallas och, utvecklas syste- uppgift men i förlitande på en högre kraft an sin egen.
matiskt hos det ena och undertryckas hos det andra kö- E E. net.
" Hvo Vingerne paa Fugeln skjaer, ubillig Fugeln - laster, og hvi han ikke flyver meer, forgjceves forekaster. "
Efter att ha framdragit åtskilliga belysande tillämpningar af denna sats, slutar Zille stolt sin skrifvelse med pro- gramorden " Hvis mere os betroet var, Vi kunde meer forraette. "
om nyligen påpekats i Dagny, betraktade Ludvig Hol-, ' - - p Ludvig Holberg och kvinnofrågan.
S berg hvad vi skulle kalla kvinnosaken på ett för hans tid enastiiende fördomsfritt satt.
Det är emellertid ej en- dast i Niels Klim han i förbigående bryter en lans för kvinnans rättigheter, utan han har också bestått henne en hel apoliogetisk dikt, " Zille Hansdatters Gynaicologia, el- ler Farsvars-Skrift for Qvinde-l&lt;jönnetl '.
Zille får sjalf fram- träda på arenan, och hon gör det med en oförskräckthet, som gemenligen skulle kallas manlig.
Först presenterar.
hon läsaren ett bref till Hans Mikkelsen, en respekterad f61-fattare, kand för sina sunda åsikter och således i högs- Som poesi star Zille Hansdatters mästerverk icke hiigt, och onekligen lider det af en viss ensidighet och naivitet i betraktelsesättet, men som kttlturhistoriskt doku- ment ar det ej att förakta.
s. Sbd.
-- - - - p -
D A G N Y Litteratur.
Vi o c h våra blommor.
En bok om prydnads- växterna inne och ute af C.
A.
M. Lindman.
Sthlm 191 1.
Wahlström 8r Widstrand.
Haft.
I.
4 kronor.
Det ar med oförställd gSadje, rnan välkomnar en bok som denna, efterlängtad ' och väntad sedan lång tid till- baka.
Ty den ar ej blott i och för sig en rik kalla till njutningar af ett slag som moralisten och demimoadeda- men, suveränen och kroppsarbetaren, Aldringen och bar- net kunna enas om att gilla.
Den ar därtill ett påtagligt vittnesbörd om tradgårdsintressets starka uppsving har i Sverige under de senaste aren.
Nar det inom ett folk så litet som det svenska kan finnas publik för ett så stort cch dyrbart praktverk om blommor, då ar det tydligt, att vi nu éfter en 4id af dvala äro på vag att likt Britan- niens folk bli en blomsteralskande nation.
Och därtill äro vi förpliktade.
För oss, sommarfolket, som endast under en kort, inen dörlikneligt härlig arstid få helt &amp; r- nimma lifskanslan, ställer naturen som uppgift att fullt ut- nyttja denna ljustids och varmetids mojligheter.
Och lik- som ' hos oss gryning och skymning äro långa och.
i viss mån fi5rlanga dygnets ljustid, så kan blomsterodlingen inomhus ge oss en föl-langd sommarkansla, börjande re- dan då snon ligger hvit, och varande intill senhöstens gråkulna dagar.
Men vi äro ej blott ett sommarfolk, utan hvad mera ar, ett folk med utpräglad kärlek till naturen, naturfokkarfolket framför andra.
Rudbecks, Polhems, Sve- denborgs, Celsius, Schéeles, Thunbergs, Berzelius, Fries, och framlför allt Linnés folk.
Det ar därför ett i djupaste mening nationellt anlag, som med blomsterodlingen blir verksamt och kommer till ett af sina högsta uttryck.
Ty denna odling ar icke blott, som mangen tycker, ett alskvardt och oskyldigt nGe, utan en k o n s t som ej behöfver ge andra konstgrenar efter.
Detta ar just professor Lind- mans uppfattning, och man kan ej vara honom nog tack- sam för att han sa starkt betonar de obegränsade skön- hetsmöjligheter, som innebo- i blomsterkonsten.
Sarskildt värd tacksamhet ar hans vädjan till arkitekterna om hjälp för såväl växternas som vår egen trefnad.
Det ar fötvisso ingen " förmäten tanke " utan en framsynt sådan, då han för ' hvarje våning begär " ett rum * af sadan konstruktion och inredning, att det tål att begagnas till tradgårdsrum, dels till vintertradgard, dels till varmhus ".
Ty om vax- tema " da och da för ett halft eller helt ar sandas till ett tempereradt växthus " - hos andra!
- ar det nog tvif- ve1 underkastadt, om de dar " få sina domnade lifsandar upplifvade ".
" Vi och våra blommor " har tydligen till förebild det engdska praktverket " Beautiful flowers and how to grolw the&amp; ' af Horace I. och Walter P. Wright.
Från detta verk äro också de fina.
färgtrycksplanscherna efter akvarel- ler af engelska konstnärer till största delen lånade.
Men professor Lindman står fullt sjalfstandig mot de nyss nämnda engelska författarne.
Indelningen af ämnet ar helt olika, afvenså behandlingen.
Messrs Wright gå efter blomsterkategorier, - rosor, lökar, hardiga örtartade väx-.
403 ter o. s. v; - protessor Lindman däremot efter årstider- na, sa vidt man kan döma af det enda häfte, som ännu utkommit.
De vackra, poetiska kapitelrubrikerna " Trad- gårdens sköna konst ", " Trädgårdens vår ", " Den första blo,mster@rakten ", " Narcisserna blomma " äro talande.
Dessa, plus " Jordmån och bevattning " utgora första haf- tets innehåll.
Hufvudvikten ar lagd p&amp; det estettska mo- mentet, hittills allt för litet framhafdt i svensk tradgårds- litteratur.
Förf.
har ögat öppet för harmoni och dishar- moni mellan prydnadhaxterna och diskuterar deras olika effekter vid sammanställningar.
Med hänsyn härtill äro.
ock flere illustrationer valda.
Det har anmärkts att dessa mera äro " taflor " an undervisnlingsmaterial, men detta ar alldeles felaktigt, da den estetiska kompositionen i trad- gardskonsten ar fullt lika viktig som sjalfva odlin.gen.
Det nu utkomna häftet vittnar genomgaende om förf: s goda smak.
Stilen ar vArdad och elegant och far ofta den poetiska ton, som ämnet krafver.
Hvad innehållet beträffar, skulle man likviil önskat, att något flere ku~lturhistoriska &amp; h folkloristiska data gifvits.
Den engelska blomsterlitteratu- ren vimlar af sådana, afven den tyska på senaste tid.
Man kunde kanske med god vilja afven ur svenska kallor få fram.
något, fastan de äro fattiga.
Af stort in- tresse vore det t. ex. att om möjligt f&amp; veta, niar och hvar de olika slagen af blommor först började odlas i vArt land, hvilka blommor Rudbeck infört, hvilka Linné hitbragt och hvilka som kommit genom dennes elever - Gadd, Kalm, Dahl m. fl.
Skola måhända några af de följande häftena gifva sadana upplysningar?
Sjalfva odlingssatten; iiro mera Iku~tfattadt behaildlade.
Af f6rf: s rika och ingående erfarenhet hade rnan i b l x d ön- skat något mera preciserade och detaljerade anvisiiingar.
I fråga om en sak .måste man t. o. .m.
våga en gensaga: att omedelbart efter planteringen stalla tulpankrukor " i s o l e n " ar ej radligt, ty då blir det ett ideligt smlåvatt- nande, om de ej skda torka ut och rotbildningen dari- genom försenas.
Svalt och skuggrikt böra lökkrukor och - lådor före drifningen sta, om möjligt nedsänkta i en badd a1 aska och täckta med minst 10 c: m tjockt lager af samma ma- terial, ifall de skola stå ute.
I en råttfri källare äro de dock lika val placerade.
Ej förrän efter sex veckor böra de drifvas.
Om man efter professor Lindmans rad bör- jar d,rifningen redan en manad efter planteringen, blir re- resultatet efter all sannolikhet blad utan blommor; för kort tid har da anslagits at rotbildningen 7 drifningens allra förnämsta villkor.
Men syftet med " Vi och våra blomnior " ar ej i fram- sta rummet att meddela und,ervisning.
Sådan kan man få ur andra böcker, ehuru vår svenska blomsterlitteratur ar föga rik.
Professor Lindman ställer sin uppgift högre: att väcka och egga den ännu endast halfvakna blotpster- hågen hos den svenska allm,änheten.
Och det ar sjalf- fallet kvinnorna, som framförallt böra lystra till hans ma- ning, kvinnorna, som ofta ha de starkaste ~kö ' n~hetskraf- ven och därtill äro1 m&amp; knutna vid hemmet.
Det skulle ju kunna invändas, att de kvinnor äro jämförelsevis få, som ha rad att köpa ett så dyrbart verk: fullt färdigt
404 D A C N Y.
kommer det ju att gå till 48 kronor.
Må sa vara, att blott de fbrmi3giiare kuhna göra det, men.
det a r justdessa som.
i främsta rummet .böra väckas.
Ty om blamsterod- lingen uppskattas och idkas i de tongifvande kretsarna, sprider sig intresset snart nog genom alla samhällslager, och billigare blomsterbäcker komma då nog ocksal till stand.
.
Men SA länge de öfre samhällslagren sakna för- ståelse ' för denna konstart kan man ej begära, att den skall aktas och älskas af.
allt Sveriges .folk .. .Och det s k a l l denl!
EramAt skola vi mot det mal, dit vartfoik- lynne ännu .sa länge blott haqft medvetet strafvar.
Vårt 4and skall bli ett tradgådsland, vart folk ett blomsterdyr- kande folk.
.
Att en vetenskapsman så ställer, sitt arbete i hemmets och atetikens tjänst ar .en högst ovanlig företeelse .. Pro.
fessor Lindman har bru.tit med den stereotyperade fö.r att ej saga yfverborna dogmatism, som1 sannerligen icke ar bildningens kriterium, och visar härigenom blott i förhöjd grad.
vidsyntheten i - sin blick och djupet i sina kunskaper.
.
Första häftet af.
" Vi och våra.
blommor " ar en smattrande fanfar, så full af rytm o&amp; harmoni att den ej kan förklinga ohCrrd: i vår estetiska tid med sin egnahemgösen.
P å, de.
fdjande vantar man med tacksam- het och ifver.
.
.
.
Ellen Nordenstre&amp;.
da namn.
Att de härigenom gifvet skulle skada den sak, det ' får man val anta som de fordom sjalfva uppriktigt i Atminstone - arbetat far, borde denna finkänslighet också ha sagt dem.
.Maril ar icke berättigad tro, att deras handlingssätt varit förestafvadt af uppenbart skadebegär, men nog lik- nar ' d.et bra mycket en oerhöi-d tanklökhet och - ett oer- iiördt uppskattande af det egna jaget!
Den glupskhet, med hvilken .högerpressen kastade sig öfver allt hitha- rande, bevisar bast hvilken vikt man i sjalfva verket på det.
hgllet tillmätt dessa offentliga förklaringar.
Hela.
sa-.
ken blåstes ju upp till dimensioner, hvilka de oppone- rande sjalfva måhända skulle velat se litet mindre!
Och vår.
röstrattsr.ör.else föirlorade kanske- genom deras.
satt att gå till vaga flera proselyter an ' vi kunna föreställa oss, ' ty det finns sorn bekant handlingar, hvilka verka suggererande p % svaga viljor.
stallning genom beslutet ifraga Att - högerk~in~n~ornas blef svår, ja, for somliga ohållbar, lär.
ingen kunna för- neka.
Och.
man kan lätt tanka sig fall, d ' å några af.
dem genom omgifningens tryck eller genom sin.
rent person- liga, beroende stallning i samhället sett sig tvingade att utgA ur organisationen.
Men det hade sannerligen inte behölft ske under pulkor och trumpeter!
.
Det enda som med fog kan invandas mot Centralsty: relsens.
beslut ar enlligt min ringa mening, att det ar byggdt på forutsattningar, som i mycket ringa grad före- ' finnas.
Hvarrhed kunna ' vi " understödja " vänstern?
Rös- ter ha vi inga, peilninlgemedel inte ' heiler; Högst fA.
kvin- nor sko, beklagligt nog, medlemmar af vansterorganisatio- Till ~ B g n y s ~ b ~ b k r e f ladsorten.
s nerna, och någon press ha vi icke till vå,rt förfogande.
.. Som la agn^.
önskar vara et$ enande ' band mellan Att vi uppträda och tala f5r kvinnlig rösträtt på vans- Sveriges kvinnor samt har till sitt mlil att tillva- terns valmöten kan val näppeligen sagas ha .till syfte att rataga allas int~essen pd skilda platser, fil v3 här- understodja p a r t i e t. Aterstår så endast.
den1 personliga med uppmana vdra läsarinnor I lindsorten a f t de, pGverkningen ..
Jag, tror, uppriktigt sagdt, att dess.
resu.1- för att underlätfa denna vilr uppgift, vwe.
tiI1 tid- tat i de flesta fall b l i r ' lika med -- O, ty de valman, ningens redaktion insiinda sadana notiser som.
som gå att välja andra riksdagsman.
an dem, som1 upp- ut ö fver lokal&amp; fresset innehillla saker af vikt för satts af deras eget parti, endast därför att de kullpratats.
.
.
.
kvinnorörelsen I dess helhet.
af kvinnliga anforvanter, aro utan tvifvel lätt raknade: Det frågas " hvad Centralstyrelsen i stallet skulle ha gjort? "
Ja, om man nu skall komma med onödiga för-.
.
slag i den1 riktningen, så undras mig om det måhända icke hade varif taktiskt klokare - och knappast oärligt Från allmanheten.
- om Centralstyrelsen nu skött valrörelsen ungefär som Högerkvinnornas utbrytning.
för tre år sedan, d. v. s. sandt kvinnliga talare till van- e t.
har sakerligen förundrat mangen, sorn följt .med stemlötena m e n låtit högermötena - dar de ändå setts senaste tidens händelser inom var.
röstrattsrörelse, med tämligen oblida ögon!
- denna giing vara i fred.
E.
A. att en del af de högerkvinnor, som funnit sig föranledda till eni: utbrytning ur organisationen, gjort detta på ett sadant satt o c h ' o p å t a l d t f a t t g ö r a d e t.
De ha enligit egen u.tsago kant " misstiimning ", " harm " ja t. o. m.
" sorg " .öfver Centralstyrelsens beslut af den 20 juni, och deras finkänslighet har varit på det smärtsammaste berörd.
.Men denni finkänslighet har inte räckt ' till, nar det gällt för.
dem .att draga sig ur organisationen.
: DA landsorten som i StocNholm å ' närmaste ha de utan att blinka tillställt de dagliga tidningarna med- delanden, hvari skalen för deras utbrytning angifvits, och postanstalt eller boKhandel.
.
.
dem ha de undertecknat med sina mer ' eller mindre kan- ' ',, i ' 0 + ' D ' '
.
.
Notiser.
Valagitationen.
Den 18-20 augusti talade fröken Signe, Wollter på 5 socialdemokratiska möten, i Taberg, Verna- wo,.
Anderstorp, Refteled och Forsheda, om kvinnans po- litiska rostratt.
Från Ahöaare vid dessa möten har med- delats att samtliga föredrag mo+tagits med stort bifall och att stämningen på somliga platser kunde kallas entusias- tisk.
Afven papekades att nagra af dessa platser äro ef- ter fr6ken Wollters fölredrag .mottagliga för bildlande af F. K.
P.
R.
- I Halland har folkskollärarinnan Sofia Svensson från Gijtekrg talat för det frisinnade programmet A .tia olika m6ten-, som ensam talare i atta af dem: tvi ginger i TvaBker, vidare .i Kl.astorp, Rolfstorp, .Skallinge, Harp- linge, Ostra Karup, Sibbarp, Stafsinge och Värö.
Wtena ha öfverallt varit talrikt besakta af saval man som kvin- nor; i Tvalaker af 400 personer, i Värö af 200, o. s. v. Diskussion har förekommit A de flesta ställena.
I hal-.
lar@ska bygderna har stor sympati föir kvinnornas röst- rättsfråga visats från frisinnadt hall, meddelas det Dagny.
.
Fru Ella Billing, Kristianstad, har p4 fem frisinnade möten talat om kvinn~röstrattsfragan~, nämligen i Nac- karpsdalen den 6 augusti, dar hr A. Petterson i P5bocia var ' hufvudtalare; i Vissefjärda, Kalmar lan, den 13 aug.
tillsammans med riksdagsman Igel från Värmland; vid m6tet i Kalmar den 25 aug., dar haradshöfding Staaff.
var hufvudtalare, i Kristianstad den 26 aug.
tillsammans, med hofrättsrådet Petrén.
samt i Ahus den 27 aug.
lika- ledes tillsammans med hr Petrén.
I Stockholms lan har.
fru Agda Ostlund talat på tre sccialdemokratiska möten och nu senast p4 ett par Wo- ten i Norrland.
Likaledes i ~ t o c k h o h s län har fru Maria Dehn talat 1ga fyra frisinnade möten.
.
S.
.
kvinnor.
Bland, den hyllning, som nidde henne p8.
hm- nes 60-Arsdag, märktes ocksa ett .erkännsamt tack fran S.
B.
K: s styrelse för hennes uppoffrande arbete för hvilo- hemmet .samt en blomstergard från Hiknäsj, ftirestindarin- na och pensionärer.
Vinterkurser i engelska språket m. m.!
Vid Queen ' s College for badies, 43 &amp; 45 Harley Stret, Cavendish Cquare, - London; - W. gifvas under instundande vinter kur- ser omfattande föreläsningar och öfningar li; engelsk litte- ratur, uppsatsskrifning, historia och musik., Kurserna äro afsedda f6r utlandingar och stil under ledning af den framstaende och genom feriekurserna vid Londons uni- versitet för mdnga svenskar välbekanta qxakrnan~n ' en prot.
Walter Rippman, hvilket utgi&gt;r en garanti för att de: kom- ma att bli såväl intressanta som lärorika.
De tre termi- nerna, hvari lasaret ar uppdeladt, vara fran den 4 okt.
till 21 dec., den 18 jan.-28 mars och den 25 april- 18 juli.
Terminsafgift pund 7.
10 s:, (med inackordering pund 33.
6 s. 8 d.).
Narvarointyg kunna erhållas och examen erlägges vid slutet af- hvarje termin.
, ' Den internationella röstrittsboden i ond on?
Vi fasta uppmafksamhet p&amp; den annons som " The: International Suffrage Shop " i b a d i o d latit införa i fc !regAen&amp; veckas nuim- mer af var tidnirig.
Företaget som omnämnges under kon- gressförhandlingarna i Stockhch och so,m - omfattades med sympati och intresse, ar nattrrligtvis afi mycket stor betydelse såsom en internationell förmedlingsbyra.
T i l l förmån for " De G a m l a s Dag6 ' kommer att anordras ett amerikanskt lotteri, och emottagas där- till gåfvor med storsta tacksamhet af undertecknade.
Ystads flickläroverk.
I&lt;.
m: t har bifallit en af styrelsen J. F. Hihl, Pastor primarius, Stortorget 1. för Ystads högre läroverk f ö r flickor gjord ansökning, Alfr.
Berglund, Pastor, J. Bergendahl, Bankkassör, att nämnda laroanstalt, som hittills innehafts och föire- Nybergsgatan 7.
Upplandsgatan 70. statts af Anna Munthe och som irAn och med läsåret Rob.
Brandel, Fil.
dr, Louise Hagberg, Priistgårdsgatan 18.
1911-1912 kommer att öbvertagas af A.-B.
Ystads Itiro- " Floragatan 17. verk filr flickor med namnda bolags styrelse sasom skol- Mathilda Hedman, f. Lindblad, Edith Hirsch, Götgatan 46. styrelse, ma, sedan till fölrestandarinna för läroanstalten Torstensonsgatan 8.
Louise Lilliesköld, f. Kaab, från och med läsåret 191 1-1912 antagits fil.
kand. Andrea Albin Lindbloni, Fattigvårdsinsp., Styrmansgatan 45.
Malmström, fortfarande få itnjuta de umderstöd och för- Tegnérg.
15.
Hans Leander, Redaktör, måner som af k. m: t tillerkänts anstalten.
Fjallgatari 12 R. Fritz Ottergren, Bankkassör, S. Blasieliolmsh.
12.
Fr. .Rosin, Direktör, S: t Pattlsg.
21 A. Anna Ruuth, f. Ze ' khelius, Da gamlas dag.
~ o m n i i t t é n for de ganilas dag har i Gerda Rydgreti, Saltsjöbaden.
.
dagens nummer infört en .vadjan till allmänheten1 att Narvavagen 29.
Harald Saloqon, Registrator, lämna bidrag till det amerikanska lotteri, som i samband Cecilia Simonsson, Norrtiillsg, 47. med de gamlas dag, kommer att ano~dnas.
Det visade sig Brahegatan 2 A. Carl Sjöberg, Direktör, förra hösten, att denna lotteriform var mycket gouterad E. Swedniark, Fil.
dr, Ri4dareg. -- 45.
Lastmakaregatan 27 B. bland allmänheten och behållningen däraf blef afseyard, Carl E.
~ a i be, i ~r&amp;e, ' ofveistel., hvilket gifvit vederbörande anledning att i Ar &amp; sluta sig Eriifried Tliiilin, ~anuf.-ha; id.l., K. Slg#tet.
.
., Drottningg.
56. för att söka få vida stölrre proportioner pAl det amerikan- J. Wibergh, Musikdir., L. wieand&amp;-, ' f: v. Redlich, ska lotteriet an fallet var förra aret.
Den bättre, situerade.
Nybrogatan 23.
Narv&amp;$$igen 8. allmänheten visade sig i fjol, mycket frikostig, da det, gall- " De Gamlas Dags " Byrd, Gust.
Adolfs tt$g 22, 1 tr. de att f2 ihop vinster till lotteriet, och map raknar pli '. '
lika stor eller större frikostighet i ar.
...
L firade fröken Walborg Lagerwall sin 60-årsdag ute på Dalare, där hon under sommaren vistas.
För Dagnys läsare bör fröken.
Lagerwalls namn.
vara val bekant - - den energiska och varmhjärtade initiativtagarinnans till bildanidet af Haknas hvilohem för själffiirsörjande bildade o ' i i o X n v d h d Intet annat affikingsmedel i n Vasens (f. d. Nord- P3 alla apotek.
Pr en u m erera på D A - G N \ (!
.
.
Mjölk dagligen till afhämtning.
: Oskummad för 15 öre lit.
Handskuuud för 6 öre lit.
: O.
~~~OOOOOOOOOeOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO: t stjernans) Lax6rniarmelnd, sb undvikes till fuGd af dess be- hagliga smak allt bråk vid intagandet.
I o o g Tjock grädde för 90 Bre lit.
1: ma smör kr.
2.00 pr kilo.
Stociholms Hejeriaitiebolag.
Klarabergsgatan 68.
Allm.
Tel. Br.
5241. i.
Skrgfer utgvna af: Centralsiyrelsen i Landsföreningen för kvinnans polifiska rösträtt.
.
.
.
.
.
.
.
.
...... N:?
I, Till Regeringen frin svenska kvinnor ingifna skrifvelser H&amp;, kan man prenumerera pil Dagny ?.
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa:,, .hum många, .ex.- som- tie.l$, ...... Skall man alltid menumerera.
B dessa stalfen?
- - -. '
: Ja; i ifall, .man önskar .. endast 1; 2, 3.eller.
4.
ex. skall man aiUid gora det ...
tferad koitar Lligny I pokanstalter och boklildor?
; r Dagnys postprenumerationsi och bokladspris är kr.
4: 50 för * / k, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, ar.
Hvflka villkor erhlllla prensmerantsablare B Dagny?
Den, som samlar minst 5 .prenumeranter, erhaller en pro-.
vision .af kr.
.l: -.
iför hvarje helårs-, 50 öre för hvarje haifårs- och 20 öre för hvarje.
kvallalsprenumerant.
~ u r u skall man.
förfara far denna ~brovIsIons er-.
.
.
.
.. - -.
hrtflande?
.
.
:: '.
Sedan.
man &amp; samlat niinst 5 prenumeranter, gAr man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag - af provisionen beställer man det behöfliga an-.
, talet &amp; x.
(hiiifrnariga som ' helst, men~aUid ' minst 5) direkt fraR Dagnys .exp.,.
Stockholm, som under samlarens adress. '
.
.
i ett.
och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har d % att 0mbesörja: utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) ~ l l u Man: A närmaste po&amp;kontor (e ' annor-, städes) för d e +niade prenumeranterna, detta under hvars och ' ens, adress, k g ä r.
, kvitto .i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgiende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hv; lket xlris kan man nummervis- fasa Dagny?
I Stockholms~tidn.ingskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissioriärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
i Rösträttsfrigan 1905-1906 .................................... -: 5 A. Aldén: Hvilka svenska kvinnor äga koiliniuna.1 rösträtt?
(pr 1,000 ex., utgången) ........................... 5: - III, Mathilda Stael von Holstein: Milsmanskapet och kvin- u nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk rätt ......................................................................: 5 IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal rösträtt dör gifta kvinnor ............................................................... .-: 1 V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt.
-: 4 VI, Partiuttalanden i, kvinnornas rösträttsfraga .. ................
-.
: 2 VII, K. A. Sheppard: Kvinnorösträtten p % Nya Zeeland ...... --: 4 Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio-.
nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn .. ...........
-.
: 1 Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas rösträttsfråga .. .... -: O Ann Margret Holmgren: Mor Karin ....................................... .- -: Of Sigrid Kruse: Grannarna ................................................... - -: 0 Vancy Svanberg: Goda kamrater ....................................... -: O H. E. Hallberg: Kvinnan i hemmet och samhallet .................. -: I) ' Kortfattad ledning .för kvinnornas deltagande i de kommunala valen (pr 100 ex.) ................................................ -: 6: jigrid Kruse: Nykterhetsfrågan och kvinnornas rösträtt (pr 100 ex,) -: !li dur kunna gifta kvinnor förvarfva kommunala rättigheter?
(ps 100 ex:) ............................................................... -: 61 Jtdrag ur riksdagens protokoll ............................................. -: 0; ' estskrift utgifven med anledning af Ann Margret Holmgrens 60-arsdag .............................................................
.
: 7- ridningen Rösträtt för kvinnor ............................................. -: 1,,.
II, Gustaf ', Alle skrifvelsr;.
.
r&amp;an&amp;e-kxpeditioneir - 2:.
.
.,.
adresgeras: DA,ONYS EXPEDITION, ...
STOCI (HOLM.
, .... r. Folkshoiáns.
Barn tidning.
; ' Föreningen för binnans politiska rösträtt % Stockholm:.? ..
.
I utgifvtn n: och redkemad af STINA QUINT ut- I &amp; i " tjugonde årgång .. kommer 3lhsteradt nummer h a v e vecka, 36 Ett veckor.
undy bret.
~ ä s - t.
, a, X &amp; @ npli&amp;aste fäsning för barn af alla.
samhäf&amp;kklass&amp;.
~re&amp;&amp;reia ' ' .S närmaste bsikonior.
Pris för helt årE (rogor.I: 65, ha@!
år 90 öre.
G Y N N A D A G N Y S I; d: o 1, Natanael Beskow: Till friigan om kvinnans politiska r8s6- rätt ................................................................. -: O 2, Anna Whitlock: Bör den svenska hinnan erhillla poli- tisk rösträtt?
...................................................... -: 11 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt ?.
.. .i.
........................... - -: 1 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rostratt ...... -: 1, 5, Anna Whitlcck: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
(utgangen) ...................
-.
: 0 6, Lydia Wahlström: iärdomar af den kvinnliga r0strZtts- rörelsen ............................................................... --: I 7, Nilgra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrigan .... -: I 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande situationen ......................................................... .-: O 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst Öfvertygade kvin- .-: O nor ansluta sig till rösträttsrörelsen dinneslista (5: te uppl.)
................................. .................. -: O ........................ ..
Diverse rösfraffslitferafur: jeorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning ...... --: 6 .ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen ..................... -- ..: 4 tagnhild Modin: Bröllopet p % Ensillre ................................. --: 2 iilda Sachs: Kvinnornas rösträtt .......................................... -: 2 mna Kleman: Kvinnans medborgarrätt ................................
: 2 __ Carl M.
Lind h: Kvinnornas rösträttskraf .. iustaf A. Aldén: Svenska kviiinans kommunala riittighetcr och skyldigheter ......................................................... --: 1 Ofvanstaende flygblad och brosch rer kunna rekvireras fr5 andsföreningens for Kvinnans Politiska dösträtt expedition Lästmak egatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarjc dag ki.
3- 4 e. n Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris l -- 9 Iamna 5 proc.
rabatt.
.
.
_.
................................
Handar b e t slar ar inna.
.
.
.Platssskonde ldgnyj&amp; hn&amp;a.
fd sina annonser införda i priset eller 7119 öre pr mm.,, 5 '.
?,b.
SJ?
.
j dl&amp;rakin~a ' g~.
.
.. % .. J:.
.
i!
t ..;, G!
Platsen: som, fö~e$ån&amp;kih.
' a för med mycket, goda betyg .önska] .. yid~ ' L&amp;ip~.&amp;löjd- plats till kommande .. Iä~år .. ~Benage Sl~jdafdql~ingen och hushållsskolan i ~ o l l a r ~ ~ (~ k å n e: svar till l~Handarbetslarararinnau ar ledig ' .ait sokas ' setast dep 1: sta sur id sv alls post ens,^ exp.
; .Sundsvall sept.
19l.fZSokan@ bör.
' vara; prjaktis k och sbe~ (eIl .. ~ vafliirarinna saht föl.
-.
öfrigt!
tjesit ta egenskaper; .. för ut- öfvande.
.if ledningen vid.
', ?kolan,.
Lön $70 kr.
jämte bostad.
Kursen med t jin$göringsbetyg fra; 8 niåii '.
j Platsei, .tilltrades ' ii.
I: sta mindre fo ' lkskola ' och fo1k~kol.a~ Ans i ' juli.
l91 1 kar,.plats s ~ a r a s t möjligt, ordinari!
nastk.
~iovember.
' .~dlárp '.
. '
.
2STYRELSEN. '
.
.
eller vikarie.
Svar till .llOvissfl Svensk Lararetidnitigs exp.,.
Stock.
Undg$jqnin.gtiik ", ' ffi&amp; barn-.
holni f. v. b.
-.
.
kar, eleiiientarbi.ldad flicka önskas till.
l, o@ ... $t ': med 9-kig f.lic ' ka.
!asa sergd niiisi kalisk l ar ar * i n,n a me flicksl~olans 3rdj,e förberedande kurs, kom&amp;tkns föi 3; Jil: eleni6darlä roverli~ .. for .2 barn,.
10 o$, bl- åi önskar till.
hgsten plqts .i bgrnlö!
hjälpa, till med sömnad ocli dyli.kl Svar med lfinepret.,.
betyg, %Idel familj i S.tockholiii .. att $4 egen .han (samt om möjligt gifva de första foto.
till,, Fru&gt;- S::., Yi5$ Sliedevic sköta hush3llqt.
.i Ar Ngnig.
i .. mat grunderna i pianospelning,, Svar For ?åsa:.,;: y: ': h.:.
:.
lagii.
;: baki: och all+ [~idrii %$mine med,; betyg, $.Ider, ' foto;, Iönepret,.
.
. "
.. till ~tLakarefamiljl~,.,Borgliolm p. r,;.
; ' &amp;, .. &amp;,: * n förekommande @ roiiiål. "
Onskai Lärarinna,, frisk,=.anspråkslös anses $om ' familjemedlem.
Sval önskas 1: a eller,:; s.enast 15: e sepi till.
" God Wf17, Motar4 p. '
r. '
att läsa vanl.
skol ' ärnnen o. spri - .12 ' .å.r, '.
t,] lielst kunnig i tyska, maskitiskrifning med j ?.4.
ba.rn .i n .. å.lde.r8 och stenografi samt ' villig.att något epkel,: .. god fa ' milj " i 4bger~jaii1arid Itrusl ' ig;.
Ung flicka.
- soiii genompått &amp; k deltaga i. hushill erhåller plats genast Den s6m Br villig del.tagaeJi 18roverk, önskar plats att under, ellei ' l.sept: ' Betygsafskriff.
; ri-f: ö c h göromål &amp; ger f,ö~e.t !ade.
. '
Frisk c visa.
barn, å lägre .ocl~ - me !Janstadiet foto; under adr; fiExportaffar i lands- härlig natur v.id.
.Angermana~fver Svar till ~tM~sikalisl&lt; ' ~~, Norrköping ortent1, Nordiska Ann ' onsbyrån, Lön: .200. kr: pr 4r2,.
, Svar, v e d.
be ty@ ' afski. '
o: ' .foto; .t~ll ' ~Gbdt !iiemn D. r..
,.
.
: -.
.
.
.., d6f.e borg.
.
.
.
.
.
.
.
, I.
- SandsIån,; .p .., r; .-.,o,.~;,,,, i;: S~åsl&lt;ol] ~+$fi~, t.
H ' an ' dar ' b et SI ' ar ar inna C, n i d.
hicket g o d i.
betyg - önskar 1I; its till kbmmande läsår.
Benäget; var till h hand ar betsla ra rinna ' ^^^ iundsvallspostens.
.
.
.
exp., Sundsvall.
.
.
.
.
-. --; a -- ... -, - .-A ..
- ....
t. ---.
.
.
d.
.
.
.
; 9; ....... n b I Ung ' flicka, Bild ad, stadgad, arbetmu flick;: om genomgått Srklassigt Iaroverk) kh ett .$r: haft.plats som .guvehant; j&amp;kar;, plats ' att und.ervisa en .eller, vi elever i; vaiiliga skolämnen o.; pråk, samt,: är dessut-om villig hjal- p$ till.,i .. hushållet, Svar märkt ?G.
- a Hetfe yora.
,,:.
.
,!
C ', 1.7 - '.
!l o h genoninått 8-klassigt läroverk, amt tvi kurser hos- Handarbetets / ä.nner, söker plats p3 större herr- &amp;, d eller ' i en treflig familj.
Den ökande ar.
iifven ndgot.
kunnig i natlagning och linnesömnad.
Svar - barari,n i.I.
.
.
.
.
.
.
.
n t., a il1 tlHösten 191 111, Kristirieharnn, får ' plats ' instundande.
höstterniin 1. r. undervisningsvan i skolämnen, sprik vid.
Solbscka eneilda 1äro.verk att o .. musik,-söker plats.
Goda betyg, rinaei.vis; i: i realskalans Iagie klasser.
Svar .Gladlynt-Barnkarl \ Sv.
~ T ~ l e Lön.
50~ ' .ki-yor och alli frift.
An- grambyrån, Stockholm, f. v. b. s ' ökningar jiii~te betyg?
' stiillas ti4J skolans ': sfyrelse o.Sh, i,nsändas .tiA Plats .. eller hemarbete, önskas.
Förest5ndaren1 fil.
kand. ' Jeaii .Berg !var till n Bethlisa~, S. Gutiiadii lyid, Stjarnhof.
.
?tinotisbyrå, Göteborg .,,,;.
#;,.
i ".
V: Lärarinna, GYNNA ALLTIF ' DAGNY!
LEDIGA PL A. TSER.
,.
.
Flicka,.
vid Sunne högre ned fina betyg fråii Hulda Lundiiis Iöjdseminarium.
: och.
Brunssons !onstväfnadsskola, önskar snarast riöjligt plats i skola eller hem.
' acksam för svar till, 020 Ar ", Ar- skall för näsikommande läsår, som .ika p. r. börjar den 1 oktober, anställas en e. o. lärarinna (eller lärare) med U n g, frisk, undervisningsskyldighet i bl.
a. cycket niusikalisk flicka med godt engelska.
Lön 1,200 kroiior sanit fri bostad, ch .jiimnt.
Synne, soni.
genonigatt vedbrand eller ersit ttiing dar-; - klass Iaroverk (saninia kompetens och .nicd .l 50 kr ...
.
.
- -.
.
.
.
o m ' Statens Nornialskoli-t) ocli åt- För Ansökniiig betygsafskrifter ~jutil: god miisikundervisning, söker bör fijre deii jani S te nästa ~epteniber if1 - läsåret plats som lärarinna i insindas till Styrelsen för Siinne !niilj.
Uppfostrad i godt, ordent-; gt hem - p&amp; landet sär: .bon.icke Iiögre folkskola .., -.
~ u i i n e deii 12 ' augusti 1911. wati vid husliga sysslor och girna A styrels&amp;s vagnar:.
illig däri deltaga.
NåFl ' on lön n.skas.
Goda rek.
finnas.
Tacksam Yitalis Svensson.
Harald Björkblom.
.
.
.. 5- svar under adr.
l~EIssll; Uddebo '.
.
.
.
.
.
.
6.
p Skitklii maskinskrifversha,.
Guverna,nt., sökes till familj p i landet nara prakkunnig, söker ' plits.
Svar 5tockholm för att lish iipp ' en närkt.
.t1,H .. 78 81 11, Giim.lii Aniions- Flicka till 6: e klassen, ej,musik.
Sv.
yr %, ' Mnlmö.
t. DW.
H., p. r. Tiinibs. '
Sprid i 9 upplysningar genom.
.
.
.
.
.
f + .+ v
DA ' CNY Deposition Sju priktiga afventyrsböcker för barn o. ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Vernc af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad: Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo oyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samling af Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Berättelse för barn &amp; Sparkassa Tsarens kurir.
.
Parzival.
Sagogrottav i ' Sagoskogen.
K~PMANNABANKEN, Arsenalmgatan av Slidermalmstorg 8v STOCKHOLM.
Den hemlighetsfulla ön.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
, Sprid Dagny!
H j alten bland hj 81 t ar ' ErhHlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f d n a. Wir6ns TVHI- och parfymfabrik.
(Gruadad 1860.)
l&amp;.
Hoflev.
21 Lilla Vattogatan 21 Stockholm.
- - vid ' - - - - - - P - Professor Unmans Institut börjar 2 Okt.
ny (ett-iitig) kurs i Massagz och Sjukgymnastik.
BegZr prospekt.
Blunkebeigsga tan 9, Stockholm.
Astrid W,itt,born Monicure, Pedicure, Hygienis k ansiktsbehandling.
BRAHEOAT.
6, 2 tr. R.
T.
12359.
A. Blblloteksg.
l l, Stockholm.
1 dussin kabiiiettsfotografier, matt papper, 12 kronor.
, Nybyggarna i Kanada.
- -.
.
- - - - - - - - - Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qriiiit.)
Kungl.
Hoffotograf.
/ skildrade för barn och ungdom af La,- Charles G. Gordons lif och stordåd, ise aagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Berattelse för barn och ungdom.
Bear- betning efter Kaoten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 - ill~str.~af ~ l l s ~ ~ ä r s s o hrtonnerad.
n.
Pris 75 öre.
Sagor och berättelser af Harald ostenson.
15l,sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i harje bokhandel eller direkt frin 1 Guldslottets Rosengiirdar.
197 if HERM.
HAMNQVIST I firn O.
,, efter Jutes Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr8m.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Wirens utsökta PBRFYnaER, eleganta damers förtjusning.
A. l.
A Frcdrika Bremer-Förbundet Finnas anmälda lektionsgifvare,.in- ch utländska, hushållsbiträden af Lektioner i Liaaesömaad olika slag, barnfröknar, kon torsbi- kfven blusar, bariikläder m.
m.)
träden, gymnaster m. m. Brahegatan 7 B. ö. BPP * Allmo Tell.
115 96 Praktisk metod, utan trackling.
Mottagningstid kl. 12-4.
Hvarje elev dkponerar en symaskin.
Höcttermincn börjar den 15 sept.
Aiin~alningstid dcn 13 och 14 Adr.
Drottninggatan 54, Stock- eptember kl. 1 / 21-1 / 23 samt l /, 6- .l /, 7 e. m.
Efter den 15 scpteiiiber KARIN E G N ~ R, holm.,, nmälnings- och moitagningstid iilindagar och torsdagar kl.
', ', 2- '. ' 13.
Sibylle! ?.
36, Hörnet af Karlavägen.
Allm.
tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
Prospekt tillhatidah~lles~ STOCKHOLMS MUSIK-INSTITUT, Skrid Carlheirn- Gy llcnsköld.
i LINEARRITNING: m: SVERIGES m m I m m U m m HISTORIA Z m för folkskolan av Olof Rosenborg.
270 sid.
Illustrerad.
Pris: kart.
80 Öre.
En bok för alla skolformer.
.
m: GEOMETRI m m m - för folkskolan och fort (ättningssko1an av K. A. Hallander.
Prls ': 60 öre.
M m!
ANNONSERA I DAGNY.
m m av " tians Danielron.
Den större med l81 bilder, 75 öre.
Den mindre med 137 bilder, 35 öre.
1nneh811sf örteckni&amp; m m Dagens nummer inneh8llera o H a W Anna Hierta-Retoius ?O ar.
AF Maria CedPrschiöid.
m Flickskolem8tet i Falun.
m m ummnmmmmmmmwmmmmmmmmmmmmmmmm A Ur Sophiahemmets historia och arbete.
Af E E. Ludvig Holberg och kvinnofrlgan.
AF S. Sbd.
P.
P a l m q u i s t s A k t i e b o l a g.
m C.
A. hl.
Lindman: V1 och viira blommor.
Rec.
af E h Nordenstreng.
Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54.
Förbundets byra öppen 1 1-4.
Rikstel.
27 62.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets SjukskOterskebyrå: Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 OS6 Allm.
tel. 82 11.
Från allmänheten: Högerkvinnornas utbrytning.
Af L: A.
Notiser.
I Prenumeration ii Dagny sker $ närmaste postanstalt eller bokhandel.
b
