# ID: svediakorp-per508
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,003
# sentences: 794
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 34. stockholm den 24 Augusti 1811.
Prenumerationspris: ..: /, h.
.
kr.
4: 50 ' 1s a r.
.
kr.
2: 50 k,,,, 1: 50) ' / 4,, ..,, k 2 5 Lösnummer 10 öre.
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en tr.
Redaktör o. ansvarig utgifvare: ELLEN - KLEMAN.
.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- I 1 - Prenumeratlon sker sival l landsorten som l Stockholm i närmaste postanstalt eller bok- Utglfnlngstld hvarje torsdag.
' Sthlm 1911, P. Englunds Boktr.
handel.
l Expedition och Annonskontor:.
Mlistersamuelsgatan 51, ca tr. - Post- och telegrafadreu: DAGNY, Stockholm.
4: e &amp; .r#.
Annonspris r 15 6rc per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marglnalannons under texten.
l l mm: s höjd per g h g 10: -.
Rabalt: 5 ggr 5 010, loggr 10 ' h. '
20 ggr 20 O 10 50 gr d 010.
Annons Mr bara h m n a d senast mhdag f. m.
Det internationella kvinnornötet i Stockholm; d e n 6-12 sept.
D et Internationella kvint~ofö~rbundet hålier som bekant sitt styrdsembie (executive meeting) i Stockholm den 6-12 sept.
under hennes exdlens Lady Aberdeens ordfö- randeskap.
Programmet för mötet föreligger nu i det narrnmte: färdigt.
Jämte styrelsen, som bestar af det internationella förbundets ordförande, tre vice ordförande, två sekrete- rare och skattmästare samt dk 23 nationalförbundens ord- förande, sanimantriida afvent ftirbundets.
nio internatiionella kommittéer, och.
dessas sammanträden äro.
förlagda till de bagge första möltesdagarna: onsdagen den 6 och tors- dagen den 7 sept.
kl. half 10-1 och kl. 3-5.
På fredagen den 8, ' lördagen den 9, maridagen den l 1 och tisdagen den 12 sept.
förmiddagarna kl. 10-1 samt eftermiddagarna kl. 3-5 eller 6 håller styrelsen sina sam- manträden.
Samtliga dessa sammanträden hållas i Järn-.
konltorets lokal och äro enskilda, och hvarken pressen el-.
.
ler allmänheten.
äger tillträde ' till dem.
Utom dessa enskilda sammanträden hållas fyra offenk liga möten,, nämligen: Onsdagen d.
6 sept.
kl. 8 e. m. i Grand Hôtels fest- sal: Valkomstmöte, där ordföranden för Sv.
kvinnornas nationalförbund, fru E. Upmark, halsar de ' främmande gästerna välkomna.
Vidare tal af.
Lady Aberdeen samt.
kortare anföranden af de olika nationalfiörbuindens olrdfö-.
rande.
Vid mötet spelar en musikkår de olika nationer- nas folksånger.
- ' ' Fredagen den 8 sept.
kl, 8 e. m. möte i K. F. ' U.
M: s stora sal.
Amne: " Hvad bör och kan göras för vår ungwlom efter slutad skolgång? "
Bland talarna markas M&amp; Ogilvie Gordon (Skottland), Fraa Marianne ~ a i n i s c h (Osterrike), fröken ' Milow (Sverige).
Måndagen den d l sept.
kl. 8 möte, i K. F. U.
M: s stora sal.
Amne: " Arbetsolmriiden för kvininor.
Utbil ' d- ningsmöjligheter och löneförhalllanden.
Lady Aberdeen fungerar som ordförande och bland talarna markas Fräu- lein Helene Lange (Tyskland), frtiken Axianne Thorsten- son (Sverige), fröken Astrid Paludan-Miiiler (Danmark), doktor Dagny Bang (Norge).
Afskedsfest gifves af Sv.
kvinnornas nationalförbund på Grand I-Iôtel Royal tisdagen den 12 kl; half 9 e. m., vid festen fölrekommer tal, en konsertafdelning med svensk musik etc. Tillträde till de tre offentliga mötena ha medlemmar af de föreningar som slutit sig till Svenska kvilnniornas nationalförbund, mot en ' afgift af tre kronor.
(Anmälan sker under augusti månad skriftligen till fröken. '
M.
.Ce- derschiöld, adress ~ftotubladet, Stockhdm.)
Till afskedsfes- ten å Grarid Hôtel Royal löses särskild biljett ii fem kronor.
Bland fester af mer enskild natur, som gifvas under mötet, markas: Valkoimstlunch p2 Grand k ' iôtel onsdagen den 6 sept., gifven af Sv.
kvinnornas nationalfö~bund, middag på .Hasselbacken torsdagen den 7 sept;, gifven af ' o.
386 D A C N Y friherrinnan Louise Falkenberg, född Ekman,, " stödjande medilem af Sv.
kvinnornas nationalförbund ".
Tv5 andra ' af förbundets " stödjande medlemmar ", fru Thé2se Anders- son och f: ru Signe Andersson, född Cederblom, @ va de- jeuner på Saltsjöbaden lördagen den 9 septeniber, hvar- jämte fru Antonie Rettig gifver " eftermiddagcte " p&amp; Grand Hôtel Royal fredagen den 8 sept.
Torsdagen den 7 sept.
k m m a konutngen och dk-olilnin~ gen att giiva ett gardenparty i Logardeni för delegerade vid kongressen.
På söndagen fiketages en utfärd till Nasby, på in- bjttdan af dess ägare, ingenjör och fru C.
R.
Lamm.
Under mötesdagarna ar tillfälle beredt föl.
framlingar- na att gruppvis och under sakkunnig ledning bese en mängd af hulfvudstadens sevärdhet * valg@aenhetsimratt- ningar, sjukhus, undervisningsanstalter m. m.
Valrörelsen och kvinnorna.
A ldrig har val valrörelsen i vart land bedrifvits så ifrigt som i sommar.
Ministrar och partiledare fara land och rike omkring för att tala till folket, och efter dem komma hela rader af mindre profeter.
Äfven i de dalar, dar valagitation ännu ' för tre år se- dan var något nästan okandt, hållas nu föredrag af alla tre partierna.
Det ligger något af vaknande inbresse och spänning i Idten.
I detta arbete ha kvinnorna tagit gan- ska liilig del på de frisinnades sida, fast det ej talats så mycket därom.
Detta har, åter berott på att det blifvit vanligt att hufvudtalama inliimnlat sina manuskript pi % förhand till tidningarna, för att dessa skulle kunna ta in talet in extenso, och sedan har man helt naturligt inte bryht sig så mycket om underrättelserna i öfrigt frålni mo- tena.
Kvinnliga talare ha dock upptradt på de flata större frisinnade möten och afven stallt sig till förfogande till de mindre.
Kvinnoröstratten och socialderno- Då man uppträder på politiska möten tillsammans-, kratien i Finland.
med kända talare och föte ett val, får man naturligtvis det senast utkomna häftet af ' den finska tidskriften et1 iingt talrikare åhörarskara än eljes, och framr&amp;.
allt " Nutid " ha Dagmar och Arvid Neovius upptagifi till ' når man med sitt ord personer, som kanske .aldrig an- behandling - och vedmlaggning - det flera gintger b d a nars skulle bry sig om att åhöra ett föredrag cm kvin- pastaendet att kvinnoröstratten skulle varit orsak till att nans, pditiska rösträtt men som kunna bli ganska of- socialdemokraterna eröfrat s8 många platser i Fitniands vertygade, nar de 1 al.la fall råka ut för det.
Likaledes landkiag.
Som bekant har hos oss, af prof. Fahlbeck i ar samarbetet med de p~li~tiska ledarne mycket väckande Första kammaren, samma påstaeride förts fram såsom ett och intressant f6r talarinn,orna.
F&amp; egen del har jag skal e m.
o t beviljandet af politiska rattigheter åt Sve- talat på mer än ett dussin olika ställen, mest på lands- riges kvinnor.
Det ar därför af ett alldeles sarskildt in- bygden, och mina erfarenheter därifrån äro ganska glad- tresse f6r oss a# taga del af syskonen Neovius ' statistiska jande.
Som vi veta ar ett af högerns hufvudargument ukredning, hvars siffror, i den mån det är möijligt att af emot den kvinnliga rösträtten, att kvinnorna yja lands- dem draga slutsatser i förevarande fall, påvisa grundles- bygden inte skutle viilja ha den.
Äfven påstås det, att heten, af det gjorda påståen~det.
Redan tidigare har detta bönderna i allmänhet i g&gt;rumd och botten äro fientligt kunnat konstateras i fråga om Nylands läns valkrets, nu stämda mot saken.
Jag kan alls inte saga, att jag fuinit framlägges tillräckligt material för att kunna pilpeka att så detta.
Biinderna ha med intresse hort på och inte tyckt ar fölrhållandet afven i landets öfriga valkretsar.
det vara något oerhbrdt med en kvinnlig talare.
Och Som valomrcrstningen enligt gällande vallag ar hem&amp;, långt in i Småland på rama bondlandet inträffade det att har man måst grunda sina beräkningar på en jambörelse en ung flicka sjiilfmant kom till mig efter fölredraget för mellan procenttalet kvinnor och procenten valda socialde- att diskutera rnöjliglietei~ af att bilda en F. K.
P.
R.
En mokrater i de dika kretsarna.
De fullstandiga tabeller, enda gång har det händt, att en person efter talets slut som publiceras, visa huru det socialdemokratiska pro- fragade mig om jag verkligen trodde, att kvinnorna i all- centtalet sjönk i nio kretsar i samma min som kvinnw mänhet önskade .rösträtt.
Jag svarade hono8m natuuligtvis procenten .steg, i två märkes en ratt svag tendens i sam- att jag aldrig hvarken sagt &amp; er &amp; omtt att alla kvinnor ma riktning, i tre kunde intet samband spåras, och en- ville ha rösträtt, lika litet som alla man, t. ex. alla sta- dast i .en valkrets, Uleåborgs norra, märktes en svag tare och torpare, varit betagna af någon utomordenilig tendens Iios de socialdemokratiska procenttalen att ölkas längtan efter rstratt, niir .det agiterades för deras sak, jämsides med kvinnoprocenten.
Som en allmän iakttagelse men att känslan af det rättvisa i vårt kraf dock började framhalles, att nar man hunnit till en kvinn~oprocent 45,5, bli mer allmän an man kunde vara benägen att tro.
Han så börja de socialdemokratiska pr6cmttaleni att sjuqka var inte tiSlfredsställd med svaret ändå, utan vidhdl att ganska regelbundet.
Sarskildt ha de svenska kommuner- frågan inte var mogen1, men sedan fick jag höra, att man- na att uppvisa höga kvinnoprocenttal och låga socialde- rini, en bolagstjansteman, - varit i högerns tal ' arskola.
mokratiska procenttal.
I Ny-Karleby voro 65, i procent Någolii " folkets röst " var det darför tydligen icke.
Ty af de röstande kvinnor, i 8 andra kommuner öfversteg f r k högern dras nu argumenten mot kvinnans rösträtt i kvinnoprwenten 60 och i svenska kommuner sjönlk den olika former.
I den naivaste horde jag .det från " den ingenstädes under 4 3,4. svarta bilen " ii Gestrikland, och det lydde så har: " Det blir socialdemokraterna ensamma, som komma att förtjana I l eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee J uvel-, Guld- &amp; Ernal jarbeten.
i D A V I D A N D E R S E N a Comp.
l i DAGNYS LASARE böra gynna e e.
på kvinnans rösträtt; de äro de flesta, så det blir debam- ma som att skänka dem 100,000 röster ".
Detta ar nla- turligtvis uppenbart oriktigt resoneradt.
Ty eftersom kvin- nor finnas i alla samhallsklasser, så bli ju, under för- utsättning af att kvinnorna i stort sedt skulle, rösta med mannen inlom samma samhallsklass, röstetalen visserligen1 fi3rdubblade genom kvinnorö.stratten, men pr.opostionen partierna emellan densamma.
Litet förnuftigare blir det ju, nar man framställer saken sålunda: " Det blir hufvud- sakligen de socialdemokratiska kvinnoma, so ' m komma att tösta, hvarför detta parti kommer att föbtjana mest ", men1 oriktigt ar det i J l a fall, och en alltför stor artig- het mot de socialdernokratiska kvinnorna och ohöflighet mot de andra.
Det ar dock icke de socialdemokratiska kvinnorna, som ledt vår röstrattsrörelse.
De ha varit rned på sina håll, och på andra o,rter ha de organiserat sig i egna kvinnoklubbar, men den kvinnliga rösträttsröarel- sen har dock i vårt land hufvudsakligen drifvits fram af de borgerliga kvinnorna.
Detta hal- ' t. o. m. fru Elna Danielsson erkänt i " Arbetet " och betygat sin aktning för vårt uppoffrande arbe.te för denna sak, medan honi s.ani- tidigt beklagade att arbetarkvinnorna till följd af sin tryckta stallning ofta nog varit likgiltiga och svåra att organisera.
Är det då troáigt att vi, som i tio å r asbe- fat f6r rösträtt, nar vi en gång få den, skola underlata att begagna den och låta de socialdemokratiska kvinnorna ensamma gora det?
Skulle det däremot inträffa att h&amp; germannen, som motsatta sig kvinnans röshatt och kan- ske med maktsprak s6ka hindra sina hustrur och dött- rar att delta i striden fbr den, finge gbra den!
erfaren- heten, att vänsterns kvinnor, nar målet ar nådb vorornes vakna och intresserade att deltaga i valen an hökerkvin- norna, sa vore det då sannerligen inte mer an ratt åt dem.
Tyvärr tror jag dock icke att detta kommer att bli fallet i någon nämnvärd grad.
Jag har namligen~ aldrig märkt, att de kvinnor, som med hån eller axelryckningar tala om dem, som strida för kvinnornas rättigheter, ha n&amp;@ emot att använda de rättigheter, som redan vun- nits, fast de göra det utan tacksamhet mot dem, som ba- nat vägen, och utan känsla af att d&amp; skulle förplikta dem att arbeta vidare.
Är det verkligen någon som trolr, att friherrinnan Annie Akerhielm af pur kvinnlighet kom- mer att sitta hemma den dag vi andra g&amp; att för första gån- gen utöka var politiska rösträtt?
Ha högermaniien, hur konservativa de an varit, försrnatt kvinnornas röster vid de k.ornmu.nala valen?
Är det vänstern ensamt, som varf- vat fullmakter hos rika ankor?
Ahnej, hr kammarrättsrå- det Johan Östberg står säkert till tjänst att uadervisa hö- gerns kvinnor om ratta bruket afven af den; politiska ilöst- ratten, när vi komma sa långt.
Vi få nog uppiefva att de som kommit i elfte timmen, eller i ingen timme alls, f i samma lön som de, hvilka burit dagens tunga och hetta, så risken ar inte så stor ens för högern.
T. o. m. bondhustrurna, hvilka alldeles icke äro de lastdjur utan tid vare sig till religion eller politik, som professor Kjellén vill göra dem till, komma nog att gå med man- nen och rösta, om de tro; att bondehemmens intresse stå pB spel.
.
De reagera ganska kraftigt mot hr Kjelléns af- o kristningsföcsök mot dem, enligt hvad både jag och and- ra med mig försport under denna tid '.
Det skulle vara synnerligen intressant att få höira de erfarenheter, som gjorts af de högerkvinnor unlder val- rörelsen, hvilka ogillat den uppmaning Centralstyrelsen ställt till dem att icke deltaga i densamma till högerns förmån.
Ha de, då de hjälpt högern i arbetet, d-ärmed ocksa vulnnit något för vår sak?
Om Centralstyrelsen be- gick ett misstag vid sitt beslut, så skulle ju detta tiast bevisas daraf, att de, som handlat emot detsamma, vun- nit mera an de, som instamt dari.
Darför vore.
det bra om ehrenhetenl härutinnan komme med i diskussiornen.
Ty det ar i detta uttalande, mer an i praktiken, som Landsfökeningens åtgörande skiljer sig från 1908 års agi- tation.
Da hade vänstern visserligen redan tagit upp K.
P.
R. pil sitt program, men högern hade inte bestämdt uttalat sig emot den.
Darför beslöt Landsföreningen att skicka kvinnliga talare till de politiska möIteni, dar detta late sig göra.
Men hur gick det?
I allman,het tillatos kvinnorna tala på vansterns mötenb medan hölgem.
ställde sig afvisande.
D&amp; som nu reste således de kvinn1i.a ta- larna på Lanidsförenlingens bekostnad till vänsterns mökm - men icke till högerns.
Då som nu underst) ödde sA.Ids Landsföirendngen faktiskt vänsterpartierna, och hiigerkvin.
norna bidr&amp; med sina afgifter härtill.
Ty detta är ju det enda satt, hvarigenom Landsfölreningen kan under- stödja det ena eller andra partiet.
; rösta få vi ju inte.
Att vi nu beslöto att in: te fråga h ö ' p n, kan val inte ens dess ifrigaste anhängare bland kvinnorna fbrevita oss efter excellensen Lindmans och justitieminister Peterssons uppträdande.
Och knappast kan det val vara röstratkin- tresserade kvinnors mening, att vi skulle afsta från det basta tillfälle vi ha att göra propagmkla f6r vår sak, nämligen pB mannens politiska möten, bara därför att högern inte vill veta af oss p&amp; sina.
Det vore val om nlågot neutralitetsbrott, ty det vore att fölmåda vår egm sak för att gynna h6gerns.
Att ställningen ar ledsam för högersinnade kvinnor, det inse vi nog, och vi ha visst inte, \ reliat tiiirsvira allbetet för dem, som troget kampat vid vår sida kanske i strid rned egna familjernedhmars önskan, således med större svårigheter än vi sjdfva haft, men det ar regeringens och riksdagens högerpartis håll- ning, som framtvungit situationen.
Alla som deltogo i Centralstyrelsemötet veta, att vansterns kvinmr icke åsyf- tade att votera on~kull högerminoriteten, utan tvarto,m ar- ligt strafvade att söka fa fram ett förslag, solm kunde ena alla, hvilket också efter allvarliga öfverlaggningar lycka- des p i mötet.
För dem, som sedan icke gillat vårt be- slut, återstår fortfarande att besvara.
fru ' Wicksells annu öppna fråga: " hvad skulle vi ha gj.rt? "
, Sråsom irmu en erfarenhet från sommarens valrh-else vill jag fasta uppmärksamheten pa det program, som All- manna Valmansförbundets Göteborgsafdehing utgifvit, sarskiildt på en uppsats dari af fil.
lic. H j a h a r Haralds om " Kvinnlig Rösträtt ".
Bland annat omtalar hani, att rösträtt och valbarhet till riksdagen, till skilalnad fran den kommunala, ar " ett i egentlig mening offentligt Iif, som enligt det allminna förestallningssattet ar onaturligt för.
,
kvinnan ", och han upplyser om att för den, som vill Alliansens stallning till olika former af rö ' stratt.
Resolu- vara höger eller moderat, " ar denna etiska känsla afgö- tionen: fick följande lydelse: " Det har kommit till kongressens kannedom, att orda- san.de9 '.
Vidare heter det: " Bakom den kan man icke i .sjalfva verket komma med sin motivering.
Ett hvarför lydelsen~ af den resohtion hvari vi begära rösträtt kan lika litet tillfredsstallanrle besvaras, som man kan1 in- för kvinnor på samma villkor som den nu af mannen ut6fvas eller komnier att utöfvas, har gifvit orsak till miss- tellektuellt motivera med logiskt bindande beviss - pro- förstånd, då man å ena sidan framställt detta såsom ett blematiska fysiologiska teorier äro har ej nog - vår mo- uttryck af fientlighet gent emot allmlan rösträtt, å andra rals förkastande af giftermål mellan syskon. "
Hvad säg&amp; sidan såsom en fölrbindelse att stödja den allmänna röst- om denna högerns vackra valblomma?
Fölt ' iinderligt ar ratten.
Med.
denna misstolkning i ' sikte förklarar härmed ju, att hr Haralds " etiska känsla " inte också stöltes af dennla kongress, att den Internationella Röstraitsalliansen kvinnornas deltagande.
i de kommunala valen, och det icke vid något tillfälle har tagit positibn.
för ellsr emot ini ursaktas, .om man vågar den förklaringen, att detta nigon speciell form af rösträtt.
Det har tydligt framhål- beror på att kvinnorna ridan ha kommunal rösträtt och lits af Alliansen, att de anslutna föreningarna i de en- att dlet finns kvinnoröster i Göteborg, sorn inte äro att skilda landerna skulle liimnas full frihet att fös sig sjalfva föyakta för högern.
Men saken ar verkl5gen kinkig nog bestämma hvilken form af rösträtt $e vid olika ' tidpunk- ter vilja arbeta för.
Denna kongress uttrycker ingen åsikt i alla fall, ty stadsfullmaktigevalet.
i Göteborg ar icke om villkoren för röatrattens utölfvande, dess enda m&amp;l!
är.
bara ett kommunalt val utan afven ett politiskt, eftersom att gienomfora principen att kön icke utgör ett hinder. "
stadsfullmäktige dar välja ledamöter i Första kammaren:.
Den resohtion, hvari kongressen uttalade sin: tack- ~ l l m ä n i a Va1manisfö~rbu: ndet i Göteborg har således upp- samhet för mottagandet i Sverige, lydde sålunda: manat kvinnorna att rösta, tagit emot deras röster, och " Vi, medlemmar af denna kongress, som gasta Stock- för att locka sa många kvinnor som möjligt med sig af- hdm, bedja att på det hjarlligaste få tacka våra svenska ven insatt .en kvinna i stadsfullmäktige, h v i 1 k e n n ut i vardar för deras frikostiga gästfrihet och uttrycka vålr h ö s t ä g e r a t t u t ö l f v a p o l i t i s k r ö s t r ä t t, d å beundran för den beun !dransvarda organisationen af det v a l t i l l F 6 r s t a.
k a m m a r e n s k a l l a g a r u m.
hela, som gjort denna kongress till en sa stor framgång.
Det ar icke möjligt att namna alla vid namn; men vil Sedan jamför samma Allmänna Valmansförbund henna önska rikta .en särskild tacksägelse till alla dem, som haft siirskildt, men afven de öfriga kvinnor, ' hvilka deltagit i att gora ined kongressbyrån, där man fillmötesgå,tt alka våra stad ' sfuillmaktigevalet, inför '.
' den etiska känslan! '
med nes- .önskningar.
och förutsett allt hvad som fattades oss.
Li- liga brottslingar.
Vi ma skänka konservativt sinnade kvini- kasa tacka vi sarskildt de oförtröttliga " pagerna ", hvil- nor vårt deltagande.
Det ar inte underligt, om de inte kas närvaro icke endast varit af stor nytta för oss veta, hvad de skola taga sig till inom ett sådant parti.
ulan också gifvit en prägel af .ungdomlighet och glä ' dje i t våra sainnianiraden.
Vi uppskatta i hög grad hvad Lindman, Kjellén, Petersson, Hara$ds - det är myck&amp; att Stockholms stadsfullmäktige gjort för att hjälpa och viil- smälta.
Begären bara inite att L.
K.
P.
R. f6r den höb komna kongressen, liksom tillmötesgåendet fran direktö- rens för statens järnvägar sida.
gerns skull skall hvila i arbetet.
Vi tacka sarskildt fröken Lotten v m Kramer för den Gulli Petrini.
förtjusande vagnpromenaden, som roade oss så mycket och som hennes vackra standar alltid skall påminna css, ' Den 6: te internationella röstr&amp;tts- kongressens rapport.
en officiella rapporten öfver den internati.onella röst- D r a tt s k ongressens förhandlingar i Stockholm den 12- 17 juni detta år föreligger nu firdig från " Wom~en ' s .Printing Society " i London.
Att Aliliansens sekreterare med skicklighet och omsorg skota sina Aligganden fram- går af de sakliga och val förda protokollen.
Under rubriken " The social side " ger fru Anna Lindemann * en entusiastisk skildting af den siillskapliga samvaron på fester och mottagningar, och hon ger organisatörw och arrangörer de mest ampla ldord.
Vår ljusa svenska som- marnatt och naturefi i dess försomrnarfagring har helt för- trollat henne, för att nu icke namna i hvilka erkansamma ordalag hon talar om den storartade gästfrihet, som ' kom främlingarna till del.
Mrs Chapman Catts stora tal återfinnes in extenso sid. 58, och det 142 sidor digra haftet afslutas med samtliga till Alliansen an.slutna länders rapporter.
Till kompletterande af de referat af förhandlingarna, som förut varit synliga i Dagiiy, återge vi hänned den resolution, som af kongressen antogs med afseende pA 0117.
Vi tacka ocksa kyrkoherde Hallberg för att han killat en .kvinna att predika i en svensk statskyrka; vart tack till1 Skansens styresman, till damkören och dess.
l,edare, fröken Elfrida Andrée och fröken Stenhamrnar, (il1 frölken Sigrid Leijonhiifvud, kantatens författarinna, till Sven och Lisa Scholan.der, tlll de kvinnliga konstnärerna, till herr och fru Bonnier, till herr och fru Thiel.
Vi hoppas att de swnska kommitterade for allt sitt arbete ma röna ett annat och biittre tack an vårt har ut- tryckta genom att fö,reningens medlemskap och dess pen- riingetillgangar ökas, genom att .starnnii~gen och entusias- men för röstrattsarbetet må vara ' i vaxande i Sverige. "
Rapporten, som ar af stort intresse för alla rösträtts- vänner, finn,es tillgänglig på lRösträttsbyrAn, Lästmakare gatan 6, S.tockholrn, till ett pris af kr.
1: 50.
D,en sändes afveii efter rekvisition pr post och tillkommer då intet för porto.
--
Blomsterlökar och - lit teratur.
Ännu ett steg framht.
S. '
allan ha löftena vid en start vackrare infriats an ge- nom Vidtsköfle gårds nyligen utgifna andra katalog öfver blomsterlökar.
Hvad som.
utmarker den insamlas bast och kortast i ordet e l e g a n s.
Detta åsyftar .ej ut- styrselns nobla enkelhet, utan hela den genomgående prin- cipen.
E allmänhet bruka ju priserna i vår tid stiga, ej alltid ' parallellt med varans beskaffenhet.
Har ar förhål- landet motsatt.
Trots den utrparkta kvaliteten, afprofvad genom vinterns drifningar och vårens frilandsblomstring, ha priserna i stallet sankts och stalla sig t. o. m. of- tast lägre an de holländska.
Sorturvalet ar förstklassigt och upptar mindre vanliga varieteter, sarskildt af narcisserna, dar Vidtsköfle gård har ett större och finare urval än alla de vare sig sven.
ska eller holländska firmor, med hvilkas kataloger jag jam+ fört deml.
Så äro G l o r y o f L e y d e n, M a d a mle P l e m p och S t e l l a S u p e r b a verkliga rangnarcisser.
For frilandsodling förtjäna D a r w i n-t u l p a n e r n a att framhållas, ståtliga i hållning, delikata i färg och mycket hållbara, trots deras blomning vanligen infaller så sent som i julni, hvhket ar en fördel, då denna tid eljes ar ganska blomsterfattig.
Hur ar det möjligt, att dessa tulpa- nernas tulpaner ännu hos oss äro s&amp; föga kända?
Bland öfriga lökar marker man först och främst sommarens praktblommur, de moderna iris och gladiolus, vidare hyacinter, crocus, snödroppar, liljekonvaljer o. s. v. Lik- som den föregående katalogen utmarker sig afven denna genom systematisk uppställning, träffande karaktäristiker och goda kulturanvisningar, allt affattaclt på ett språk, som fördelaktigt skiljer sig frh det vanliga katalogspråket.
Och alla dessa drag är det, som1 förläna katalogen dess prägel.
Dessutom ar den i &amp; r betydligt utvidgad på ett satt, som klart visar den centraliserande idé, hvarat fru Sigrid !3jernsw&amp;rd syftar: att skapa ett svenskb m.oitstycke till de ' gamla engelska frö- och plantskdefirmorna, hvilkas rykte gått öfver världen, såscm Suttm, Kelway, .Barr c .. s. v. Under det gemensanima namnet " Vidtsköfle ' Trad- gårdsböcker " tillkännager den utkommandet af en serie handböcker, hvaraf tillsvidare tvanne föreligga: 1.
B l 0 m- s t e r ' l ö k a r s d r i f n i n g.
Bearbetning från tyskan af Gmlög Hellenius.
2.
L i l j o r.
Bearbetning från engelskan utan författarnamn visserligen, men daterad Vidtaköfle 1911.
Har ges för det billiga priset af 50 öre botaniska och historiska upplysningar samt klara och tillfö~litliga anvisningar och råd för ofvannamnda blommors odling, just i den utsträckning, som behöfves.
Sådana böcker har d,en svenska litteraturen hittills saknat, och vi glädja oss därför at de löftesrika serienumren 1 och 2.
Dess- utom annonseras ännu en blomsterocllinge~~s nödvandig- hetsartikel, professor Wagners närsalt, till det beaktans- vardt billiga priset af 85 ö; re pr burk om ett kilo., För sammansättningens humbugsfrihet borga både den kande Darmstadtprofessorns namn och Vidtsköfle gårds märke.
- D i det under vinterns drifningar visat sig, att dessa svenska lökar kunna fås i blom minst en vecka tidigare an de holländska, ett förhallande af utomordentlig rack- vidd, torde det ingalunda vara ett fök djarft påstående, att de med tiden afven kunna bli en exportvara och dari- genom en nationalekonomiisk faktor att rakna med.
Det var darfor inga klingande ofverord af fru Sigrid Stjern- sward, då hon - som i Dagnys första nummer för i år framhölls - startade Vidtsköile gårds lökodling med pa- rollen " Sverige At sve: ~.skarna ".
Men månne svenskarna till fullo inse, att ett sådant företag mtd dess stricte följda paroll ej blott kräfver startarens insats, utan ' afven ålag- ger den allmänhet, till ' hvilken den vänder sig, ett visst ansvar?
Visserligen har omsättningen förlidet år varit stor, mycket stor, men i den mån ett företag utvidgas i den grad .som liar skett, krafver det allt större omsatt- 11 ing.
Har ar ett område fullt neutralt, dar den svenskaikvin- nan kali visa den solidaritets- och allmänanda, hvarcm striden ännu star het.
Och detta så mycket lättare, som det berar intressen, som ligga kvirhan nara, ekonomiska och estetiska.
Det vore val nästan en skam, om ' svenska kvin- nor för svensk kvinnas verk skulle ha mindre blick och förståelse, an den so,m ett främmande lands främste sångare 132 svenskt sprak visat, hvarigerioin det märkliga inträffat, att en affarspublikation fått skönlitterärt.
varde.
Att sa skett, star klart för hvar och en, som laser de två ' fortjusande sonetteri " Tulpan " och " Narciss ", som B e r t e l G r i- p e n b e r g har tillägnat fru Stjernsward.
Diet lilla fina häftet, som inom sig bar så mycken om- satt en; rgi, så &amp; inga!
löften och .så mycken framtid för Sverige, fås på begär411 gratis och franc0 från Widtsköfle gård.
1.
.
I Ellen Nordenstreng. '
.
.
Tionde svenska flickskolemotet.
Det tionde allmänna svenska flickskolernötet har under förliden vecka hållits i Falun och i samband därmed Flick- och simsko1ef: olrenin- gem arsmöte.
Vi återkomma i niista veckas nummer med referat af förhandlingarna.
Moderskydd.
En internationell kongress för moderskydd och sexuella reformer anordnas genom den tyska förenin- gen Bund der Mutterschutz och kommer att aga rum den 28-30 september i Dresden.
Framstående vetenskapsman och infresseradk.
från många lander skola dar uttala sig om moderskyddsfra- gam läge i olika land och på grund af vunna erfarenhe- ter rådslå öfver detta sociala spörsmals vidare utredning samt de därmed nara förbundna ÖnskemAlen om sexuella reformer.
Äfven k3mmer förslag att framläggas om bil- dandet af en internationell förening med samma syfte som det tyska Bund der Mutterschutz.
Anmälning om deltagande kan ske.
till sekreteraren, fru Hedwig M. Stein, Breslau XIII, Gutenbergstrasse 30, genom hvilken äfven upplysningar erhallas.
Prenumerera på DAGNY!
,
G u s t a f V a s a s yngsta dotter.
Af Sophie Charlotte v. Sell.
FrAn tyskan efter förf: s manuskript.
den gamla, i Backsteingotik uppförda domen i Schwe- veta emellertid intet närmare om Elisabeths första ung- rin i Mecklenburg lägger besökaren ovillkorligen mär- dom.
till ett grafmonument af svart och hvit marmor, p å Vid 13 års Alder f6rlofvades hon med hertig Kristof- hvilket knäböjer ett bedjande akta par i den dräkt som fer af Mecklenburg, och.
brölLopet skulle aga rum två i bars af de högre standen mot slut2t at 1500-talet.
Bå- tre år därefter.
För att f2rstå denna förlofning och dess das drag äro så, lefvande och i synnerhet hustruns så vidare utveckling måste vi har göra en tämligen lång ' tilldragande, att man känner sig benägen att tro sig sta utvikning.
.
.
inför verkliga porträtt.
Minnesmärket är också upprest Kristoffer var ' en af sönerna till den regerande her- öfver hertig Kristoffer af Mecklenburg (t 1592).
Det ar tigen Albrekt af Mecklenburg, afven kallad den sköne, emellertid endast han, som hvilar i griften inunder.
Hans och Anna af Brandenburg, kurfurst Joakim 1: s dotter.
gemål, som låtit resa varden öfver honom, hvilar i sitt Han fiiddes den 30 juni 1537.
Af.
hans sju syskon lefde eget fäderneslands jord, i Uppsala domkyrka, vid sidan då blott fyra: Johan Albrekt, Ulrik, ' Georg och Anna.
, af sin fader, konung Gustaf Vasa, hvars yngsta barn 1540 föddes ännu en prins, Karl.
I birjan af sitt äk- hon var.
tenskap hade Albrekt och Anna öfvergått ' till lutheranis- I april 1549 skref drottning - men, men senare återvanide.
de Margar.eta från Kungsör till sin i d k allena saliggörande kyr- syster Marta, Svante Stures ge- kans sköte.
Albrekt gjorde detta mål: ' " Wår synnerliga gunst och uteslutande af politiska skal.
systerlige kärlige helsninlg, kara Men - den i kloster uppfostrade.
syster!
- gifve wi dig tillkänna, Anna omfattade åter katolicis- att Guda allsrnaktige hafwer nå- men med glödande nit och blef deligen sett till oss och gifwit med åren allt mer fanatisk.
&amp; s en ung dotter, nu som war Hon förmadde dock ej att g&amp;- den fjerde april, för vilket Gud emot maken $ler .efter hans allsmäktige ware tack och lof!
död .gentemot den äldste sonen genomdrifva en katolsk upp- Gör wal och helsa Swante p5 fostran för sina bada yngsta wåra wagnar. "
Den unga dottern erhöll i do- barn.
Och hur mycket.
Kristof- Hertig Kristoffers af Mecklenburg och hans gemils, pet namnet ~lisabeth.
Ända fer än stod under inflytande af Elisabeth af Sverige, grafvård i domen i Schwerin.
detta sitt tionde barns födelse för- ' - sin mor, hvars.
älsklingsbarn blef ~ a r ~ a r e t svag a och sjuklig.
På sommaren l551 höll han var, så förmådde hon intet öfver h o r n i religiöst konungen hof på Gripshohns slott.
En dag företog man) en afseende, han var och förblef en ifrig och trogen lutheran.
Hertig Albrekt dog 1549.
Vid denna tid erkände lustfärd på Mälaren.
Sällskapet gick i land på en liten hol- me.
Här insjuknade drottninlgen så häftigt, att hon ej .den tyska fursterätten alla söners lika.
arfsberättigande.
kunde återvända till Gripsholm utan måste ' föras till det Endast i kurfurstendömen och nágra genom särskilda fa- närmare belägna Tynnelsö.
Den 27 augusti afled hon på miljefördrag skyddade ' furstendömen harskade fiirstfödslc- ratten.
Men furstarna började alltmer inse nödvändighe- detta slott ..
Hon var fullt medveten om sin förestående bortgång ten att förebygga det ständiga förminskandet af dera,s lan- och tog afsked af make och barn.
Hon tackade honom der och att genom höga andliga ämbeten hålla de yngre för all hans kärlek och godhet och för att han hade upp- sönerna skadeslösa mot att de afstodo från sian arfda har- höjt henne till höghet och ara samt bad honom om för- skarratt.
Detta försökte nu också Johan Albrekt, som ö %- låtelse för sina egna fel och svagheter.
" Våra barn ", sade vertog regeringen tillsammans med sin broder Ulrik.
Till hon, " befaller jag dig, näst Gud, uti händer.
Den hög- att börja med förskaffade han Kristoffer biskopsdömet ste, som ar konung öfver alla, beder jag ' troligen, att Ratzeburg, hvilket under dennes minderårighet förvalta- för di.g, deras fader, lifstiden sa mycket förlänges, som des af en af Mecklenburg utsedd ställföreträdare.
Befatt- ningen var dock för litet inkomstbringande gör att bereda den för mig, deras moder, f@koïtas. "
Denna rörande bön blef ej hörd.
Gustaf Vasa dog Kristoffer en verklig ersättning för andelen i fadernearf- redan nio år därefter.
De ännu ej fullvuxna döttrarnas upp-, vet.
Slutligen lyckades det Johan Albrekt att skaffa bro- fostran var nu anförtrodd åt Katarina Stenbock, hans dern expektans på arkebiskopsdcrnet Riga.
Lifland utgjorde vid denna tid en sammanslut * ing af tredje gemål.
I alla händelser lefde de unga prinsessor- na oftast tillsaii~mans med henne vid Erik X1V: s hof.
Vi åtskilliga kyrkliga stater: arkebiskopsdöm,ct Riga, områ- ' '
den: tillhörande biskoparna af Kurland, Osel och, Dor- pat samt Tyska ordens besittningar.
Dessa senare vor0 inströdda ofver allt i det ärkebiskopliga territoriet, och .bAde politiskt och militäriskt hade ordensmastaren öfver- vikten.
I sjalfva verket var Lifland en smts tysk koloni.
Landsbefolkningen var visserligen estnisk och lettisk.
Men öfver den harskade, utom de andliga herrarna, deras ad- liga vasaller, hvilka vor0 af.
tysk härkomst och förenade i riddarskap.
I staderna, ' af hvilka Reval, Dorpat och Riga tillhörde Hansan, sutto tyska borgare, hvilka skipa- de ratt på tyskt satt och liksom riddarna ö,kades genom ständiga tillskott fran Tyskland.
De erkand,e den tyske kejsaren som sin öfverherre och löste gemensamma frågor på landtdagar, till hvilka d~e fyra sfånden, adel, präster, borgare och böunder, skickade ombud.
Men reformationenl hade undergraft grunden till denna egenartade, ur medel- tida teokratiska idéer framsprungna sammans1,utning.
Har kunde.
endast en genomgripande sekularisation ha hjälpt.
Ar l526 uppdrog0 de lifländska ständerna öfverhögheten öfver landet åt ordensmastaren Walter von Plettenberg, och uppställde som hans fö,r&amp;ild inarkgrefven Albrekt af Brandenburg, den tyska ordensmastaren i Preussen, som för .ett Ar sedan gjort sig till detta lands herre.
' M.en förhållandena voro mindre invecklade i Preutisen.
Or- densmastaren hade varit landets enda adlige furste, un- der det fem sådana funnos i ifl land, .. O&amp; han hade för- varfvat hertigvardigheten endast genom erkännandet af polsk öfverhöghet, hvarför han också förklarats i tysk riksakt.
Plettenberg var gammal och kände sig, ej lang- re vuxen så mång ' a svårigheter och strider, livarfel han.
.
afböjde.
Äfven ärkebiskopen Wilhelm i Riga, en broder till Albrekt af Preussen, led af de malnga oklara förhallande- ria i Lifland.
Han var sjuklig och kände .sig ensam.
En frisk, ung medhjalpare, hvilken såsom hans efterträdare vore fikbunden med .hon; om genolm mAnga gemensamma intressent, syntes honom h@st välkommen .. Och han be- gärde att man snart skulle sanda honom en sidan.
Men för valet af en furstlig medregent behöfdes landtdagens instammande, och detta vägrades trots eller kanske snara- re till följd af Preussens, Danmarks och Polens förord.
Konungen af Polen var beskyddare öfver ärkestiftet Riga.
ogärna fran modern och ryggade tillbaka inför de af hen-.
.ne i varnande ton skildrade svårigheterna och dagenhe- terna.
Johan Albrekt inbjöd sin broder till ett besok och behandlade honom med den uisöktaste vanligihet.
En vac- ker sigillring och en röd sammetspung med 300 guiden, som hertigen skänkte honom, fängslade så den adertonåri- ges sinne, att han glömde alla moderns.
förmaningar.
Be- gagnande sig af hans öfversvallande tacksamhet, - förelade Johan Albrekt hoaom arfsafsagelseurkunden, och Krist- offer underskref den och begagmde sin nya ring vid si- gillets anbringande.
Kort där@ reste han till Lifland.
Domkapitlet i Riga bekräftade hans val till koadjutor, men landt- dagen framhärdade i sitt afslag.
Ärkebiskopen anvi- sade honom tre slott med underlydande områden.
Byggnaderna vor0 emellertid oinredda och ' godsen ' ink bragte föga.
Hertigen kunde ofta.
ej betala sina tjänare o&amp; hade knappt råd att föda sig och dem.
Kriistoffer hyste ej heller något ratt intresse för de liflandska förhål- landena, i hvilka han kände sig främmande och osäker.
Synbarligen kände han ej heller någon tillgifvenhet fölr arkebiskopen.
Och mellan denne och ilandtdagen växte stridigheterna, i hvilka Sigismund August standigt blan- dade sig med anlitande af ett alltmera hotande språk.
Slutligen utbröt0 öppna fientligheter, hvilka resulterade i Wilhelms och rist offers tillfilngatagande.
Den Senare be- handlades emellertid bättre i fängelset, då ordensmästaren med ratta betraktade honom såsom den personligen oskyl- diga orsaken till tvisten.
Polen rustade och gen,omdref med blotta hotelsen om sin alls icke krigsberedda har att i Poswol ingicks en- fred, som +tergaf d e två fasngar- na friheten men för öfrigt medfarde mycket svåra följ- .. der for Lifland.
Ar 1554 hade detta land med tsaren slitit en fred på 95 år, under hvilken tid det icke fick inga förbund med Polen.
Icke ' dessmindre undertecknade Lifland i Poswol ett skydds- och anfallsförbund med Po- len mot tsaren.
Klausulen att detta skulle träda i kraft forst efter de 12 Aterstaende fredsåren betydde föga.
Tsa- ren dröjde ej heller med sitt &amp; ar p2 detta fördragsbrott, och började, 1558 krig med Lifland.
I Mrjan af detta år reste den sorglöse Kristoffer till Mecklenburg för att besöka sin moder.
Och trots ifriga Man hade redan länge fruktat, att brandenburgaren lik- böner fran Lifland, d.är man under den allmänna oenig som hans brcder i Preussen skulle lagga stiftet under polsk öfverhöghet.
Hertiginnan Anna hade redan i de tidigare åren högst ogarna skilt sig från sin älsklingsson och endast motvil- ligt fogat sig i sin äldste sons anordningar, då denne ej ansåg moderns inflytande och förvekligande uppfostran gynnsamma för Kristoffers studier och utveckling.
Af- ven 1555 var det svårt att vinna henne for Johan Al- brekts planer, och hon inriktade framförallt sina anstrang- nirigar på att hindra Kristoffer från att afstå från sin arfsrätt till Mecklenburg.
Kristoffer sjalf tycks som en bra nog outvecklad ung man icke hafva vetat hvad han ville.
A ena sidan smickrade honom den vinkande äran, som hans broderlige förmyndare helt naturligt framställde i särdeles lockande färger, a den andra skilde han sig heten hoppades finna den lämplige ledaren och räddaren i honom, l~varliö~ls han i hemmet anda till Arets slut till följd af moderns inflytande och outhärdliga penningbe- kymmer.
Efter återkomsten förde han, delvis med fram- gling, de liflandska trupperna mot ryssarna.
Pensningbrist och oafbruten oenighet mellan partierna hämmade emeller- tid ständigt den liflandska kri&amp;ledningen.
Därigenom att det lyckades Ryssland att ' draga Lif- land till sig, skadades bade Danmarks och ' Sveriges in- tressen p i Östersjön.
En broder till kotl.ung Fredrik F1 i Danmark, hertig Magnus af Holstein, hade genom k6p förvärfvat biskopsdömet Osel och tillägnade sig med, dansk hjälp äfven andra landsdelar.
Den af Polen utlof- vade hjälpen mot Ryssland uteblef.
Då vände sig sta- den Reval och riddarna fran landskapen Harrien, Wie- ' ' ' ' ',,
land och Ierweil till konungen af Sverige med bön om eller motsvarande utbildning.
.Intriidesåldern föreslås af bistånd och löfte om ind der kast el se.
Erik sände genast.
öfverst~relsen skola sättas till 19 år.
trupper, som besatte Estland 1560.
Nu Slutligen yttrar sig öfverstyrelsen sarskildt roraiide Nordenfeltska kvinnliga yrkesskolan i Göteborg och till- fientligheter, icke mot Ryssland utan ' mot Sverige.
Ärke- styrker under vissa villkor densammas lärarinnekurs, god- biskopen fordrade, att Kristoffer skulle sluta sig till Po- kännande för ofvannämnda ändamål.
len.
Denne vägrade, ty han ville fiirbli trogen mot tyska riket.
Hans moder bön.föl1 honom om att återvända till hennu frAn det dyckliga, af kriget härjade landet.
Sommaren 1561 blef Kristoffer myndig enligt mecklenburgsk lag.
Hans förra afsagelse, som gjorts af en omyndig, .var rättsligt ogiltig.
SA ansåg han den nu afven sjalf.
Far- svaret f6r arfsratten fordrade hans hemvändande.
Men å slutet af 1700-talet lefde i Frankrike en stor idea- redan innan han uppditt Mecklenburg, hade Johan Al-.
list och fantast, som .hyste en för den t.iden karak- brekt och Ulrik öfverenskommit ' om landets delning i två teristick uppfattni %, nämligen att dygdens erkannande skl,l-.
hälfter.
Kristoffer begaf sig nu till kejsaren för att ut- le vara en sporre till ädla handlingar, verka understöd for sina rättsanspråk samt hjälp åt Lif- Han tillstallde den franska akademin år 1782 en ans- land.
Följden blef personliga ddesbevis och timligen nym sknfvelse, där det bland annat heter:,, om sederna obestämda löften.
vo&gt;ro renare och sjalarna mer upphöjda, skulle tillfreds- - ställelsen att hafva gjort det goda vara en tillräcklig be- löning.
Men för de flesta manniskor behöfs det något mer, nämligen att den goda handlingen belönas.
Inspirerad af denna sanning anhåller en medborgare, att den franska akademin värdigades mottaga grundplå- ten till ett penningpris och att akademin hvarje a r på en af sina offentliga sammankomster måtte låta uppläsa de af 1909 års riksdag antagna bestammelserna rö.
ett loftal öfver en dygdig och adel handling. "
rande.
aflöning af lärarinnorna vid statsunderstadda en- Monsieur de Montyon, sa var gifvarens namn, ansåg, skilda läroanstalter föreskrefs i friiga om handarbetslarar- inna, att sådan lärarinna skulle aga ratt till lölnetursbe- att akademins larda och vältaliga ledamöter voro de lämp- rakning för uppilyttning i högre lönegrad därest hon ligaste att förverkliga hans idé och med yackra tal upp- genomgatt f6r ändamålet af k. m: t godkänd lararinnekurs muntra det goda, ty penningepriset ansåg han endast va- i handarbete.
Niigon siidan af k. m: t godkänd kurs fin- nes för närvarande icke.
Emellertid ' ha i anledning af ra af underordnad betydelse.
Den första, som hedrades med akademins dygdepris,, denna bestämmelse frAn flera handarbetskurser gjorts an- sökningar om godkännande af kurserna för ofvannamnda var en kvinna, en fattig kramerska, som hade befriat en ändamål.
Laroverksöfverstyrelsen har nu afgifvit sitt för- fan=.
.
ur Bastilien.
sta utlåtande rörande en dylik ansökan afseende Norden- FrAn följande år kan det vara intressant att veta, att feltska kvinnliga yrkesskolan i Göteborg och därvid utta- tvellne ansågos lika kvalificerade och att bägge lat sig i allmänhet rörande handarbetslärarinnors ut- verkligen också kunde få pris, tack vare Marie-Antoin * bildning.
tes frikostighet.
.Erfärenheterna frAn våra flick- och samskolor samt nu existerande ' lararinnekurser i handarbete, jämförda med Sedan den tiden ha många omhvalfningar försiggått i de resultat, till hvilka man kommit i Danmark, Norge, Frankrike, men institutionen finnes ännu kvar, och ge- Finland och Tyskland,.
ge vid handenj anser oiverstyrelsen,.
nom stora donation.er kunna nu årligen utdelas 70,000 att en handarbetslararinnekurs bör meddela undervisning i följande ämnen: metodiska skolarbeten (stoppning, lapp- francs.
Dygdeidealen ha växlat, men mer an hundra ganger ning,.
stickning o. dyl.), linne-, kläd- och maskins ' ömnad, k o n s b n a d, fackteckning, stillära, materiallära samlt pe- ha redan skalderna.
och de larda i samband med Monty-.
dagogik och metodik.
Lärotiden bör utgöra.
minst 36 onska dygdeprisets utdelning sjungit deras lof i oli-.
veckor, fördelade på minst tva, helst tre terminer.
Utbild- ka tonarter.
Förfdjda medborgare under oroliga tider, ningen af handarbetslararinna krafver i Norge 1 arbets- år på tio månader, i Danmark 1 % Ar, i Finland 2 Ar, i ankor och faderlösa i tider af inbördes stridigheter, åter-.
vändande krigare, alla ha de varit med om att få pris.
Tyskland 1 år omfattande 40 arbetsveckor.
Utom fackutbildning synes inan af en handarbetslarar- " Låt oss ta dygden från hvilket håll den an kommer, inna vid statsunderstödd skola äfven böra fordra ett visst ty vi finna den hos lekman och präster, hos filosofer och matt af allmänbildning.
Starka skal synas $la f !r att handar- kristna, hos den ena åsiktens man, sa väl som hos den.
bet~lärarinn~or i förberörda afseende jamstiillas med larariri.
nor i andra öfningsamnen.
För att försäkra de statsunder-.
andras ", så sade en gång en talare.
Hvarje år i november, då " Les prix de vertu " utdelas stödda flick- och samskolorna om1 handarbetslararinnior med - - - - - - allmänbildning bör fran statens sida såsom villkor för hand- och tidningarna meddela innehållet af talet och namnen arbetskurs fordras vissa inträdesfordringar vid pa de pristagarna, går det som ' en ström af be- dylik lirarinnekuys.
Med hänsyn till faktiskt f6religgande för- tmdran genom allmänheten, och det visar sig, att det go- hållanden torde man emellertid som alternativ till real- skoleexamen endast fordra genomgående af ngst högsta das segerkratt blir allt större och att känslan af beundran klassen af flickskola, som har fem klasser öfver folkskola är nog stark att sporra till nya bedrifter. '
n Franska akademiens dygdepris.
P P - - Handarbetslararinnornas utbildning.
I - - - - 0000000000000000000000000000000000000000 Annonsera i Dagny!
IMAL ARBAD ET l l ~ a n d f v e r b e ~ a f l a l n.
B A D - TVÄTT- och ST R Y K I N S A T T N I N.
G 1: s klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar
D A G N Y - - - Det ideal af hjaltemold och godhet, som vi tro vara så aflagset, och den storartade uppoffring, som förefaller oss öfvermansklig, den finnes dock i alla land, blott Frankrike drar den fram i dagsljuset och arar den; tack vare M: r de Montyons initiativ.
Hvilka är det då, som * i vår tid erhalla de flesta pri- sen?
Jo!, kvinnorna.
Markisen af Segur yttrade sålunda 1908 i sitt stora tal: " Äfvena pil detta omrade märka vi en betydande kvinnlig rivalitet ..
De ha konkurrerat ofant- ligt nied männen, men det skulle anstå oss illa att kla- ga ' öfver denna kvinnosakens seger ".
Under det aret ut- delades näinlig&amp; 11.5 pris, daraf 86 till kvinnor.
De stör- sta penningebeloppen gingo dock till välgörenhetsinriittnin- gar, så att hvad de enskilda fingo var endast mindre sLmmor.
I allmänhet ha kvinnornas handlingar kunnat föras under rubriken människokarlek och ~ppoffring~) me11 0111 man 6gnar igenom de olika dmationernas statuter, finner man att de, som afse att skänkas till räddare af manni- skolif eller modiga handlingars utöfvare, afven kommit kvinnorna till del.
Af alla de olika institutioner och enskilda, som blif- vit belönade med dygdepris, vill jag ' här namna några.
EII ung flicka t. ex. har vid några och 20 ars riddat] .ifvet p2 8 personer; några har hon räddat ur eldfara, andra från att drunkna vid kantring af en bat, och andra åter har hon vid ett olyckstillfiille räddat ur kuggarna på en maskin.
.
En annan har, med s i n lilla sömmerskelön och ötver- arbete på de sena kvällarna, underliallit sin sjuka mor och två blinda brijder, samt därtill två brorsöner, sedan de genom försvagad syn blifvit förhindrade att arbeta.
En liten tjänsteflicka apbetar utan lön i en familj, då och tar sig sedan extra ar- denna kommit på bete för att u,nderhalla barnen efter föräldrarlias döid.
Vid 20 Ars ålder maste en liten sömmerska underhål- la sin mor och åtta yngre syskon, därefter ' upptog hon1 sju föräldralösa barn och sörjde föl.
dem gemm att sy på öfvertid.
DA alla dessa f&amp; platser, öppliar h m sitt hem för sin sjuka svåger och tre syskonbarn. '
I en af Paris utkanter finns en gammal portvakherska, som me3 ringa, 1611 (100 fr. pr år) underhåller en svag- - -- - - 393 ' - p - Skulle inte också vi på något satt, mer an vi nu gö- ra, kulina dra fram i ljuset och med tacksamhet erkänna det arbete, som sker i det tysta.
Ha vi ej pris att skan- ka, så ha vi åtmlinstone vår beundran, och den kan all- lid bli en solstråle, som värmer och uppmuntrar andra iitt gå samma vag, ty det ligger helt visst en sanning i M: r de Montyons åsikt, att dygdens khnedom ar en sporre till ädl ' a handlingar. '
Från allmanheten.
Tack.
T ill alla dem, som jag icke personligen kan d med mitt tack för hågkomsten af.
min 60-årsdag, ber jag att på detta sätt få ge uttryck åt min g&amp;djefyllda tack- samhefskänsla: ' Till medlemmarna i sällskapet Myrorna, medlemmarna i Göteborgs F; K. p.
R. särskil&amp; det ovärderliga - " Dragarelaget " -, andra orters F. K.
P.
R., arbetskam- rater inom centralstyrelsen i L.
K. p.
R., K.
K, F. i Göteborg och mQnga andra, oh onämnda, men, alla lika varmt tackade för det vackra minne de gifvit mig med på den återstående delen af lifsvägm.
Grnekkersten den 13 aug.
191 1.
Fr igga Carlbeug.
Notiser, Valrörelsen.
Fru Frigga Carlberg talade i Vanersborgs ~, ~ l den k ~ 6 ~ augusti ~ k öfver ämnet,, Rättfärdighetspoli- tik " för ' en publik af 800 personer, som enhälligt antog reS0l~ti0neIl Om den kvinnliga r ö s h a t t ~ f r ~ g a lösning n~ m der instundande riksdagsperiod.
Fru Carlbefg har afven talat i Strömstad och å öar i Bobuslandska skärg&amp;deai för hufvudsakligast bönder och Intresset har va- rit det allra lifligaste hos så,val män son1 kvinnor.
.
I Halland är fröken Sota Svenssoa från GöteBorg en mycket anlitad talare å de liberala miötena.
.
Valagitationen i Jon köpings län.
, Under tiden 10- 13 augusti ha flera stora politiska möten anordnats inom Jönköpings lan, hvarvid anf6randen om kvinnans politiska sint man, som varit allas skrick, samt - upptagit tre för- rösträtt hallits.
Den 10 augusti hade de frisinnade möie i ' Nässjö~med äldralaa barn, hvilka hon sedan fått placerade i go- da anställningar.
Hon mottar dessutom dagligen, utan er- tvenne rilksdagskandidater samt hr A. Ceder från Stock- ..: L holm oach fröiken Sigrid Kruse från Karlskrona såsom ta- sättning, alla husets småbarn till v ' ård och tillsyn, medan lare.
Deen 11 var frisinnad * möte i Forserulm med Barnima mödrarna äro på arbete, vardar de sjuka i huset och har talare, den 12 i Safsj6 med fölredrag af f. d. stakrådet flera gånger trädt emellan, då hyran skulle betalas.
Hon A. Peltxsson i Påboda samt froken Kruse.
Samma dag ar en angel, säger ' den talare som det Aret had.e på sin var po.litiskt möte i Grenna med föredrag af hrr Felix Hamrin och A. Ceder samt anförande af fröken G. Plan- lott att förkunna dygdens belöning.
ting Gyllenbåga om kvinnans politiska rösträtt.
I dessa dagar, då sjalfviskheten säges spela en så Ett stort möte afhöills i Huskvarna s6nldagen den!
13 stor roll i världen och ondskan går segerrikt fram, miste med föredrag af, hrr A. Pettersson i Paboda oah.
A. Ce- man verkligen fråga sig: ar det endast Frankrike, som der sani; t frtiken Sigrid Kruse.
Vid socialdemokratiska möten ha fru Elma Danifilsson har så.
manga hjältar och uppoffrande människor att vi- sa, ty jag skulle kunna sida efter sida uppräkna sådana talat i Solberga, Gripenberg och Tranås samt fröiken, Signe Wollter i Gnosjö och Skillingaryd.
Samtliga dessa fall.
Nej, helt säkert icke, godheten finnes öfver allt, och meten ha varit val besokta, afven ha va,lmännens.
sgmpa- bland folkvimlet p&amp; vara gator mökl vi nog mången S % tier för kvillnans rösträtt kommit till uttryck genom en- dan, som ' i tysthet har uträttat sitt stordad.
hälligt antagande af resoiutti,onler. '
e e i:: e 4 Rlla svaga barn böra fii Vasens (f. d. Nordstjernans) stärkande Jiirnpreparat " Ferrol ".
Dess angenaina smak gör att det med lätthet tages.
Aptitgifvande ökar det hastigt kroppsvikten.
På alla apotek till 2 kr.
fl.
.
i Miöik dagligen till afhämtning.
i: Oskummad för 15 öre lit.
Tjock grädde för 90 öre lit.
: smör kr.
pr kilo.
: Handskunimad för 6 öre lit.
i: Stoelrholms Mejeriaiitiebolag.
Klarabergsgatan 68. e e *, e eeeeeeeeeeaeeeeeeeeeeeeeeeeeeee~eeeeeeeaeeeeeeeeee~eeeeeeee~ 1: ma A h.
Tel. Br.
5241.
2,00 6,
Rosträttslitteratur: II Frågor och svar.
Skrifter ufgvna af: Centralsiyrelsen i Landsföreningen för kvinnans politiska röstrn N: o I, Till Regeringen frin svenska kvinnor ingifna skrifvelser - -.
i Rösträttsfrigan 1905-1906 .. ...................................,, II, Gustaf A Aldén: Hvilka svenska kvinnor aga komnluiiai - rösträtt?
(pr 1,000 ex., utgången) .......................... G:,, III, Mathilda Stael von Holstein: Milsmanskapet och kvin- nans ställning inom äktenskapet enligt gällande svensk -.
rätt ......................................................................, IV, Anna B. Wicksell: Om kommunal röstratt f6r gifta kvinnor .......................................: ....................... -: n V, Lydia Wahlström: Statsintresset och kvinnans rösträtt ---:,, VI, Partiuttalanden i kvinnornas rösträttsfraga ................... -:, J VII, K. A. Sheppard: Kvinnoröstratten p&amp; Nya Zeeland ....... -: Ann Margret Holmgren: Strödda intryck fran den Internatio- nella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn ............: Elin Wahlquist: Partipolitiken och kvinnornas röstrattsfräga .. .... -: Ann Margret Holmgren: Mor Karin ........................................:.
__.
Sigrid Kruse: Grannarna .................................................... Nancy Svanberg: Goda kamrater ....................................... - -: H. E. Hallberg: Kvinnan i hemniet och samhället .................. .-: Kortfattad ledning för kvinnornas deltagande i de koiiiniiinala valen (pr 100 ex.) ................................................ - -: Sigrid Kruse: Nykterhetsfrågan ocli kvinnornas rösträtt (pr 100 ex.).
.
: Hur kunna gifta kvinnor förvärfva kommunala rättigheter?
(pr 100 ex.) ...............................................................
-: Utdrag ur riksdagens protokoll ..............................................
.
-: FestskriFt utgifven med anledning af Ann Margrel Holiiij,pxs 60-arsdag .............................................................: _. ridningen Rösträtt för kvinnor ............................................ - S Nvar kan man prenumerera p4 Dagny?
I landets alla postanstalter och bokl5dor kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera P dessa stillen?
Ja, ifall mar1 önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man allfd göra det.
I 1 1 Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklildsr?
Dagnys postprenumerations- ocli boklidspris är kr.
4: 50 för l /,, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, Ar.
H vilka villkor erhdlla prenumerantsamlare 4 Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helårs-, 50 öre för hvarje haifårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara för denna provisions er- hdllande?
Sedan man sanilat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur tninga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har d i att.
ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar å närmaste postkontor (e ' annor- städes) för de samlade prenun~eranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi ornggende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Nvar, och till hvilket pris kan man nummervis lasa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys konmissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr nuninier.
1 II II Ffireningen för hinnans politiska rösträtt nP Stockholm: V: o 1, Natanael Beskow: Till fragan om kvinnans politiska ïösf., ratt ..................................................................... Alla skritvelser rörande expeditionen adresseras:, DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
: 2, Anna Whitlock: Bör den svenska kvinnan erhalla pali- tisk rösträtt?
....................................................... n 3, Hilma Borelius: Hvarför är motstandet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigadt?
.................................. 4, Lydia Wahlström: Principerna för kvinnans rösträtt ...... --:, 5, Anna Whitlxk: Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?
(utgången) .................. -.
: 6, Lydia \ Vahlström: iärdomar af den kvinnliga röstratts.
rörelsen ............................................................... ...:, 7, Nigra manliga inlägg i den kvinnliga rösträttsfrilgan ... -: 8, Lydia Wahlström: Högerkvinnorna och den nuvarande sitiiationen ..........................................................
.
:, 9, Sofi Lindstedt: Hvarför böra religiöst öfvertygatle iioitr- nor ansluta sig till röstrattsrörelsen .........................: hinneslista (5: te uppl.)
......................................................:.
- s __s Folkskolans Barntidning I utgifven och redgerad af STINA QUINT ut- kommer 1911 i s h qugonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under året.
Bästa och lämpligaste läsning för barn af ana samhilkk lasser.
Prenumerera å närmaste postkonlor.
Pris för helt år Kronor 1: 65, ha@ år 90 öre.
I Diverse rösträttslitteratur: jeorg Stjernstedt: Den svenska kvinnans rättsliga ställning .. .... -: .ydia Wahlström: Den svenska kvinnorörelsen .....................: (agnhild Modin: Bröllopet pli Ensillre ................................. -: iilda Sachs: Kvinnornas rösträtt ..........................................: mna Kleman: Kvinnans medborgarrätt .................................: H: ar1 M. Lindh: Kvinnornas röstrattskraf ................................. -: C iustaf A. Aldén: Svenska kvinnans kommunala rattighctei och skyldigheter ............................................................: Ofvanstaende.
flygblad och broschyrer kunna rekvireras fr andsföreningens för Kvinnans Politiska Rösträtt exliediiion Listmal.
egatan 6, Stockholm, som hålles öppen hvarje dag kl. 3.
4 e..
Vid rekvisition af minst 100 ex. af flygbladen n: ris 1-9 lanm 5 proc.
rabatt.
GYNNA DAGNYS k ANNONSORER!
Hus for es t åndarinnal Kvinnlig korrespondent Ung flicka, van och skicklig att förestå ett hen1 med alla därtill hörande göromil, önskar plats som liusföreståndariniia.
Goda rekoni- mendationer .Finnas.
Svar till " Huslig ", Ljungskile p. r.
Fullt hemmastadd ' i engelska och tyska spraken, stenografi samt afven nied vana uti öfriga kontors- göroniAl, erhåller plats genast eller senast 1 September vid bruk i Dalarne.
Anmälan janite betygs- afskrifter torde insändas till märke " l&lt;orrespondent l /, 191 1 " under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- holm., f. v. b..
Platsen sotn föreståndarinna för Slöjdafdelningen vid I&lt;viiin.
Slöjd- ' Iutssökande få sina nnnonscr itrfirda, och hushållsskolan i Tollarp (Skåne) ?gnyaför Aalfva priset eller 7119 öre pr rntn., är ledig alt sökas senast den 1: sia sept.
191 1.
Sökande bör vara praktisk och speciellt vafliirarinna samt för öfrigt besit ta egenskaper för ut- öfvande af ledningen vid skolan.
U n g dam, Lön 670 kr.
jämte bostad.
Kursen ed mycket goda betyg önsk-i praktisk och ordentlig, son1 förestitt 8 inin.
Platsen tillträdes 1: sta ats till koniniande läsår.
Benägel pensio~iat och är fullt I&lt;tinnig i niat- nästk.
november.
Tollarp i juli 191 1. a r till ldHandarbetslärarinnau, lagning, önskar plats alt förestå STYRELSEN .. .~ndsvallspostens esp., Sundsvall, respektabel herres lieni.
Svar till " Sommar 1911 ", Ousby, p. r. Undervisningsvan, frisk, barn- LARARINNA, undervisnings&amp; kär, elementarbildad flicka önskas tress.
och barnkär, genomg.
8 kl, till 1 okt.
att med 9-årig flicka läsa rov.
önsliar till höstcn pl.
som jvern.
Svar till " 20 Ar ", Karls- önskar till hösten plats i barnlös flickskolans 3: dje förberedande kurs, hjälpa till med sömnad och dylikt - ona p. r. familj i Stockholnimatt på egen hand samt om möjligt gifva de första sköta hushallet.
Ar kunnig i mat- grunderna pian ospelning.
Svar lagn., bakn.
och alla inom hemmet med betyg, i ålder, I musikälskande förekommande foto., lönepret.
göroiiiål.
Onskar familj anses som familjemedlem.
Svar till ~llakarefamiljll, Borgholm p. r.
~ker ung, bildad flicka plats till " God lön ", Motala p. r. enomgått Kgl.
Musikkonserva- BOKFÖRINGSVAN FLICKA, riet i Stockholm och är kompe.
helst kunnig i tyska, maskiiiskrifning nt att läsa med minderåriga elever Ung flicka, soni genomgått 8-kl och stenografi samt villig att ilagot ' na ref. Svar till S.
S., Visby p; r liiroverk,.
önskar plats att under- deltaga i hush811 erhåller plats genast visa barn å lägre och mellanstadiet.
eller l sept.
Betygsafskrift., ref. och foto.
under adr.
ddEsportaffär i lands- Svar till l f M ~ ~ i k a l i ~ Norrköping kll, ortenf1, Nordiska Annonsbyrån, p. r. Göteborg.
nåbarnsskola eller familj sökes a: darinna, som genomgatt Kinder, artenseminarium.
Svar emotse!
Lärarinna ire denna månads u t g h g undei söker plats i skola eller hem.
Kun- jr.
" Kindergartenledarinna ", Skrea nig i kläd- och linnesömnad.
Svar får plats instundande hosttermin till l~Kunnig-~, Sv.
Telegranibyr3n, vid Solbacka enskilda läroverk alt undervisa i realskolans lägre klasser.
Ex. kv.
sjukgymnast och mani, Orebro.
Lön 500 kronor och allt fritt.
An- iris1 önskar i sept.
plats sorr sökningar j51iite betyg stallas till ianicurist eller gifva massage 5 skolans styrelse och insaiidas till uklig herre eller dam i hem ellei Föreståndaren, fil.
kand. Jean Berg- trikes.
Tacksam för svar " Sjuk.
lund, Stjärnhof.
ymnast7 ', Dingelvik p. r. Handar h e t slar ar inna -- -- ~~ad,stadjad,arhetsvan Bicka Plats i Kinder1 art en, Handar h e t slar arinna LEDIGA PL A TSER.
U n g, frisk, ycket musikalisk flicka nied godi: h jämnt lynne, som genomgåtl klass Iiroverk (samma konipeten: m Statens Nornialskola) och åt- utit god musikundervis~ing, söker 1 läsåret plats som lärarinna i milj.
Uppfostrad i godt, ordent-: t hem på landet är hon icke laii vid husliga sysslor och gdrna ilig däri deltaga.
Någon lön iskas.
Goda rek.
finnas.
Tacksam r svar under adr.
e els all, Uddebo.
Sjukgymnast skar plats i familj eller hos .sam herre eller dam i Stockholm er dess närhet.
Afven kunnig i: hems skötande, handarbeten, mnad etc. Svar till.
" Sjukgymnast, S.
", p. r. Norrköping.
lkicklig maskinskrifverska, rakkunnig, söker plats.
Svar irkt " H.
78 Slit, Gumxlii Annons- rå, Ma !mö.
En ordinarie folkskollararinnetjanst Hus for es tåndarinneplat s rinnes ledig till 1 eller 15 sept.
hos - espektabel ungherre i närheten af vid Karlstads folkskolor är till an-; tad.
Utförligt svar iiied foto.
samt sökan ledig inom sextio dagar från .öneanspråk till n disponent D, Nya ilen dag, denna kilngörelse första Varmlands-Tidningen, I&lt;arlstad.
gången införts i Post- och Inrikes tidningar.
Hushållsfröken, Lönen utgör 1,500 kr.
för år rrfaren och lämplig att under hus- nied ett ålderstillägg å 100 kr.
och ivil å 150 kr.
efter resp. 5, 10 och moderns öfverinseende förestå hus- 15 års viil vitsordad tjänstgöring.
ii11 i Bergslagen, erhiller nast- h ö k a n, åtföljd af frejdbetyg, la- &lt;oniniande 24 oktober lättskött areb betyg och öfriga vederbörliga plats, om ansökari nied rekommen- ?andlingar, ställes till Kailstads iationer insändas till niarke " Brtihs- ~olkskolestyrelse och insändes till jisponent7 ', under adress S. G~imze- i i Aililonsbyr2, Stocl&lt;holii~, f. v. b.
~nderteckiiad.
Karlstad den 20 juli 191 1.
Bror A. Larsson.
Ung flicka Folkskoleinspektör.
; om genomgåt t sjiil~vårdskurs - kunnig i lättare sömnad och villig Lararinnebefattningen tt med husmodern deltaga i sniå- rid Attarps sniåskola ledigförklaras; ysslor iilomhiis - erhåller god iärnied.
Ansökningar tillställas plats i början aF sept.
uti Göteborg.
; kolridet i Högseröd före den 26 En persons hiish3l, tjänare finnes.
september 191 1.
Skolhuset upp- Foto., Iöneanspr31&lt; och betygsaf- iördt 1910.
Tillträdet sker med; krifter janite basta rek.
adr.
" Frii l oktober 1911.
Adr.
Löberöd.
j ", Ulricehamns Sanatorium.
Bokföringsvan flicka, helst kunnig i tyska, maskinskrif- ning och stenografi samt villig att något deltaga i hushåll erhåller plats .genast eller 1 sept.
Betygs- afskrifter, referenser och fotografi under adress: " Exportaffär i rands- orten ", Nordiska annonsbyrh, Göteborg.
Kammarjungfru.
För en snäll och anspråkslös bättre flicka, pålitlig och van vid ordning, skicklig i såväl kläd- som linnesömnad samt försedd med bästa rekommendationer, finnes mycket förmanlig plats till 24 Okt.
p i stor herrgård om betyg.
jämte Foto.
sändes till " Stor Herrgård 1911 " under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm f. v. b. Kuinnliga arbetsområden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, a 54 Drottninggatan.
GYNNA ALLTID DAGNYS Sprid Veckotidningen D AGNY!
Deposition &amp; Tsarens kurir.
Sparkassa Par~i~al * Sagogrottan i Sagoskogen.
KOPMANNABANKEN, Arsenalsaatan 9, SBdermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
- - - Sprid Dagny!
Wirens öfverfeta LONOLINTVAL, fina världens favorittvål.
Erhklles i hvarje viilfihedd parfymhandel samt direkf friln G. Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; Z.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm, - - - - - Vid - - biofleu rofessor Urimans Institut Annonsera i DAGNY.
jar 2 Okt.
ity (ett-krig) kurs i Massage, Sjukgymnnstik.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockliolm.
Prenumerera på posten eller te1 Ö.
32 75 p3 hiönstertidningen Fredrika - OBS.!
KonstslOjden i Hemmet, Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös, remer-För bun det.
nummer 30 öre.
Innehaller mön.
lm.
m. tel. 48 16.
Riks tel. 27 62.
Den hemlighetsfulla ön.
och ungdom.
efter Juler Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Hjälten bland hjältar; ztm; p; $; e~!
C harles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
arton ner ad.
Pris 75 öre.
Berattelse för haril Nybyggarna i Kanada.
och ungc~orn.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Ciustafsson.
290 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris ' 75 iire.
I Guldslottets Rosengardar.
:: se " Kartonnerad.
Pris 75 öre zf Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr %n Folkskolans Barn tidnings Förlag, Stockholm.
(Stina.
Qiiirr t.)
- Den I n t ernat ionella Röstrattsboder jter till broderier, vafnader, läder- i me.
tall, inålning på porslin, trä, m. ni vi hafva flyttat till en stor lokal i den ccntrala delen nf 1.oiidori oc uppmana främlingar, som gästa England, att viiiiria sig till oss Prenu !neran ter få begära mönster råga om litteratur samt nar det galler upplysningar om kvinnorörcIsci - ... Äldre argangar realiseras.
i effektuera order pr post tiI1 alla länder.
Vi hafvrt p9 Rcd.
: Valhallavägen 19, n. b., lager publikationer fran alla rijsträttsforeningar, s %il Stock bah.
som ett stort upplag af litteratur i allmänna kvinnofr3gor.
OBS.!
Sommaradress: Visby.
Filial: Haparantia.
anskaffa p3 begiiran hvilka soni helst bfickvr soiii önskas.
Vi gifva samma rabatt som öfriga bokhaiid- G. o. A. MEUKOW.
iare.
Vi hafva kvinnotidningur p.1 lager.
::::::::::::;: A Frcdrika Bremer-Förbundet plastik, gyllenläder, drifning nas anmälda lektionsgifvare, in- n utländska, hush3llsbiträden af ka slag, barnfröknar, konforsbi- den, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12-4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- Sju prfiktiga Hventyrsböclker för barn a. ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
, tt efter JU,^ verne ar, itred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin, Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frfln medettideii.
Bearbettiing af Rogo (lylhnder.
259 sidor.
Med 45 ilhi- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Eti samIiiig, a,r af Harald bstenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Berättelse for barn Y % --- + v Vi ii skicka uppmana Er att lita engelska rekvisitioner pä genors oss ni+ a oss nyheter angiende Ert eget arbete, Edra publiliatioiir ch prof pH Edra rn9rkei1, etc.:::::::::::::::::::::::::::::::::: q m 6 LINEARRITNING m (ör folkskolan och fortsättningsskoLn av K. A. Hallander.
Pris: 60 öre.
m: SVERIGES m: P C1 I a ' e 5 a m m E ~ &amp; a d r r e s s ar: rhe International Suffrage S m&amp; ST-ANU.
m HISTORIA: m för folks !col~n av Olof Rosenborg.
270 111 sid. Illristrerad.
Pris: kart.
80 öre.
B En bok far alla skoiformer.
II GEOMETRI av Hans Danlelson.
Den större med 181 bilder, 75 öre.
Den mindre med 137 bilder, 35 öre.
e m e m B 5 Cf P h o ~ ST-EET.
ADAM L O N D O N.
W. C 111 Innehallsf Örteokning.
Dagens nummer inneh8ller t Det internationella kvinnornotet i Stockholm den 6 - 12 sept.
Kvinnorostratten och socialdemokratien i Finland.
Valrörelsen och kvinnorna.
Af Gulli Petpini.
Den 6: te internationella r6strättskongressens rapport.
Bi lom s terlökar @ ch - ii tteratur Af EZIerz Norcle~~sfrrirg.
Gustaf Vasas yngsta dotter.
I.
Af SopI~ic Clrnulotfc s.
S d.
Handarbetslärarinnornas utbildning.
Franska akademiens dygdepris.
Af I.
S. Friin alltniinheten.
Notiser.
.
Fredrika-Bremer-Förbundet: Drotfninggatan 54. stel.
27 62.
Förbundets byrå öppen 11-4.
Allm.
te].
48 16. bdrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 98.
Erenumeration Allm.
tel. 82 11.
Dagmy sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
8
