# ID: svediakorp-per504
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,914
# sentences: 1,253
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm den 1 9 danuari 1911.
N: r 3.
I Prenumerationspris: ed aktion: kr.
4: 50 ' h ar.
kr.
2: 50: Mästersamuelsgatan 51, en tr. a /,,,,, 3: 50I1k,,.
,, 1: TelefonFr ':. '
Lösnutnmer 10 öre.
.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
~reniikeration sker saväl i. landsorteii som i Stockholm.
ä nib-thaste postanstalt eller bok- handel.
utgifnin&amp;d hvarje torsd ?g.
.
.
.
.
.
111 Ar.
F: - 1.
h - Redaktör o. ansvarig.utgifvare: ' E L.
L.
EN.
K L E MA N,,,.
.
Expedition.
.
' 4: e arg.
Annonspris: och ' bnnonskontor: 15örepermm.
Enkel spaltbredd ' 50 mm.
~ästersamuelsgatan 51, en tr-.
Marginalannons under texten 15 - Mottagningstid: mm: s höjd per g h g 10: kl. 11-12.
Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10010, Post- och telegrafadress: 20 ggr 20,.0h ggr 25 O10.
Annons bor vara inllmnad (DAGNY, Stockholm.
senast mandag f. m. Sthlm i911, F. Englunds ~ o k t r.
.
.
- ' -.
-, Centralstyrelsens i L.
K.
P .. R.
8: de årsmöte.
.. ' D e t - v a r.
i.
Stockholm, som ' centralsty- relsen i Lands- föreningen för kvinnans politi- ska-röstratt den- na gång.
sam- manträdde till årsmöte, det att- onde i ordnin- gen.
Ett 70- tal medlemmar hade infunnit sig, och möteslokalen, K. F. U.
K: s hörsal, företedde en liflig anblick itiåndagen den - 9: de på morgonen, då samlingen agde rum.
Från när ' och fjärran hade de kommit tillsammans alla dessa kvin- nor; varmt och innerligt förbundna genom det gemensamma stora intresset, om an i öfrigt af dika lagg-.
.
ning och vidt skillda iisikter.
Landsföl-eningens ordfbsande, dr Lydia Wahlström; öppnade mötet med att hälsa centralstyrelsens ledamöter välkomna, hvarvid h,on sarskildt vande sig till de iitta kvinnliga stadsfu~llmaktige.
från landsorten, hiilka vore när, varande ..
Härefter företogs val af funktionärer inom.
cm- tralstyrelsen.
Dr Lydia Wahlström, fröken Signe Bergman, fru Ezaline Boheman, fil.
kand. Axianne Tborstenson och fröken Toiib.org Widebeck omvald.
till ordEöran.de, vice!
.
.
, ordgtkande, sekreterare, skaftmast~re och vice skattmästare.
Dr oWahlström lämnade därpå en redogörelse f&amp; Evad i Verkställande Utskottet gjorts med afseende pA de stor- politiska .förhållandena, berörde, de t8re jul gjorda upp- vaktningarna hos statsmkistern och professor Reuter- skiölld samt 6qmamnde de ganska hoppingihande ' utta- landen angaende utredningens slutförande, sorn därugder framkommit.
Ett besök hos öfverd~irektör Widell, - som handhar.
den statistiska delen af utrednkgen, hade dare- mot utfallit mindre gynnsamt med afseende pål förhopp- ningarna om att utredningen skulle med det snaraste.
framläggas fardig.
: Med anledning af denna redogtirelse beslöt den fik- samlade centralstyrelsen att uppvakta statsministern; med en skrifvelse, hvilken på annat ställe i .dagens nummer in &amp; tenso återgifves sAv21 sorn statsministerns svar.
å densamma.
Detta afvisande svar, hvilket tydligt tillkan- nagaf att utredningen, trots allt tal om densammas be- tydelse, dock endast varit af.
imdetordnad vikt för fri- gans framförande - eller icke framförande c, blef en verk- lig bfverraskning.
Centralstyrelsen beslöt emellertid, så- som afven namnes .pli annat ställe i tidningen, att i sin man söka ' betrygga den kvinnfiga rösträttsfrågans förny- ade framläggande inför riksdagen.
Bland de första ärenden, som handlades af mötet, var val af representanter vid den internationella röstrattskw gressen i Stockholm instundande sommar.
.De 12 dele- gerade blefvo: dr Lydia Wahlström, fröken Axianne Thor-.
,,
stenson, fru Ann Margret ' Holmgren, fröken Anna Whit- lock, fru Frigga Carlberg, fru Anna B. Wicksell, dr Gidli Petri ni, fru Ellen Hagen, f röken J. Wallerstedt, frö ken Anna Lindhagen, dr Valfrid Palmgren och docenten Hilma Borelius.
Till suppleanter utsågos: fröken Elin Wahlqvist, .hu Camline Benedicks-Bruce, fröken Ellen Wester, fröken Anna Kleman, dr Kardina Widerström ' och fru Ella Billing.
Sedan: fröken Axianne.
Thorstenson redogjort föl- f6r- beredelserna till kongressen och huru langt penningein- samlingen fortskridit, upplastes en för kongressen af fröken Sigrid Leijonhufvud skrifven festkan ' tat, till hvilken fröken.
Elfrida André komponerar musik.
Den vackert stämnings- fulla dikten mottogs, med ihallande handklappningar.
Frågan om hvar nästa centralstyrelsemöte skulle hål- ' las afgjordes sålunda, att detta afven nasta Ar förrlades till Stockholm, och beslöts att omkostnaderna för detsam- ma skulle bestridas af L.
K.
P.
R..
, Ett förslag om stadgeändring upplästes och antogs ' såsom hvilande till nasta årsmöte.
Enligt detsamma skul- le.
centralstyrelsen på sitt ordinarie sammanwade inom sig utse sin ordförande, i stället för att, såsom hitintills, val- ja bland Stockholmsföreningens tre representanter.
.
Lanldsföreningens sekreterare, fru Boheman, lämnade därefter meddelande om Landsföreningens verksamhet un- der det gangna året.
12 nya sjalfstandiga föreningar ha.
bildats samt ett 1 O-tal filialer.
Antalet fareningar uppgick den 31 dec.
1910 till 163.
Af tryckalster.
hade en sam- lad upplaga af.
67,800 ~ e r n p l a r utgihits.
En kortare debatt utspann sig med anledning af svii- righeten att sälja arsberättelserna, hvilka tryckas i ett an- tal af 4,000 exemplar.
Frågan om att uppställa årsberat- telsm i tabeller, hvilket skulle förkorta och f6renkla den1 och därigenom ' göra den billigare, förkastades, och ' man bes16k.
att behalla den i dess ursprungliga form.
Onsk- värdheten af att en kortare, instruktiv uppsats finge in- flyta framhövlls.
.
En, del af f6rmiddagens ärenden, hvilka eij medhun- nos,.
uppskötos till följande dag.
Aftonens offentliga möte hölls i Musikaliska Akade- miens stora sal, som var vackert dekorerad med flaggor.
Främst ' märktes en stor duk i hvitt och gult, internatio-.
nella allians&amp; färger, med " Rösträtt för kvinnor " i kla- ra bokstafver på den hvita randen langs igenom flaggan.
Sedan dr Lydia, Wahlström halsat de närvarande val- k a ~ n a, fogs ordet af aftonens första talare, f. d. ledamo- ten af riksdagens Första kammare, lektor T. SaGe, som betionade det rättfärdiga i ' kvinnornas rösträtiskraf.
Vid sidan af detta framhöll han, med anslutning till Rosa Mayreders pilpekande af att skillnaden mellan s. k. man- liga och kvinnliga egenskaper alltmera utjämnats samt att det civiliserade sarnh2llet sjalft 6fverfiödiggjcxt den p i ett primitivare stadium oersättligt värdefulla manliga iy- siska styrkan och kraften, kvinnornas arbetsinsats i sta- tens- och kommunens tjänst, deras skattebetalningsskyldig- het m. m., hvilket allt borde betinga dem samhälleliga rättigheter samt deltagande i lagarnas stiftande.
Han slu- tade med nigra .ord om vart lands ovissa framtid, som. '
, dock skulle bli mindre oviss, da den ratta medborgaran- dan - genom lika rättigheter för man och kvinna - f &amp; tt genomtränga alla samhällets medlemmar.
Sedan de kraftiga applåder, med hvilka lektor Säves anförande halsats, tystnat, framtradde redaktör I ljalrnar Branting.
Efkr en öfverblick af den politiska situationen, statsministerns uttalande samma dag samt en utredning af det socialdemokratiska partiets stallning till den kvinn- liga rostrattsragan riktade tal.
en uppmaning till L.
K.
P.
R. att i sin sträfvan efter rösträtt medverka till att alla nu utestängda skulle erhAlla full medborgarrätt och ej genom nagra " streck " uteslutas.
Aftonens tredje talare, lektor Karl Starback, uppdrog en kort historik öfver den kvinnliga röstrattsfrigans utseck- ling fran F. T. Borgs motion i riksdagen för 25 år se- dan med Liss Olof Larssons och Erik Josias Sparres kraftiga, för att icke saga saftiga, motstånd fram till 1909 års debatt om saken i Föirsta kammaren.
Han alisag att denna fråga hunnit öfver l ö l j e t s och f 6 r a r g e l s e n s moment, de tv2 första skeden en friga alltid har att pas- sera, samt nu nått fram till a k t n i n g e n s, d. v. s. för- beredelsens, det sista stadiet p&amp; vägen.
De lifliga appl2derna efter sival redaktör Brantings soma lektor Starbacks föredrag vittnade om publ ' kcns tacksamma intresse.
Sedan dr Wahlström med några ord tackat tallarna upplösta mötet, och flertalet af de narva- rande begåfvo sig tiil Grand Hbtel, där en animerad supé vidtog.
Tal höllos af dr Karolina \ Ilriderstram, som sarskildt vande sig till de kvinnliga stadsfullmäktige med välönskningar for deras blifvande arbete, af dr Gulli Te- trini, som å stadsfullmäktiges vagnar tackade för välönsk- ningarna, af dr Lydia, Wahlström, som tackade aftonens talare, och af lektor Save, som besvarade skalen, af fru Frigga Carlberg, som framförde landsortsrepresentanter- nas tack samt af fru Augusta Widebeck, som framfördc en tacksamhetsbetygelse till Verkställande Utskottet. '
---- Tisdagens förRandlingar inleddes med de från föreg %- ende dag uppskjutna ärendena, hvarvid början gjordes af fru Klara Lindh, Gefle, som redogjorde för L.
K.
P.
R: s artikelserie.
Antalet tidningar, som intagit derisam-.
ma, hade varit 36, med .sarnmanlagdt.
200,000 prenume- ranter, hvarför man efter vanlig beräkning, kan antaga, att serien haft tre ganger så många läsare.
Tolf ordina- rie artiklar samt en gratisartikel hade under aret iiitagits.
På fru Lindhs anförande följde en redogörclsc för dc meddelanden som lamnats angående den svenska rost- rättsrörelsen till utländska tidningar: af fröken N. Koliii- berger till franska, tyska, engelska och amerikanska tid- n a a r, af fru E. Boheman till Jus Suffragii.
Till fröken Ellen Wester framfördes af sekreteraren, fru Bolienia i, et t tack far de intressanta och utredande artiklar, soni uii- der Arets lopp månatligen skrifvits för Dagny.
Fröken Wcs- ter atog sig att afven för detta ar fortsätta med sina fiir Dagny varderika bidrag.
Dagny var nästa punkt p i programmet, och i ett a1 varmt intresse för tidningen buret föredrag framhöll frii-.
.
-.
P.
J uvek Guld- 8r Emal jarbeten D A V I D A N D E R S E N .a Comp.
a 4k Hofjuvelerilre.
Fredsgatan.
- - -- - -.
- - - - - - -.
.
C L A R A SMITT-DWYSELIUS, BADLAKARE.
ELEKTRISKA LJ USINSTITUTET, 24 4.
- B Grefturegatan 24 B, STOCKHOLM.
A.
T.
4225.
Inre, nervösa och reumatiska lidanden, Specialitet: Kvinnosjukdomar.
ägghvita, sockersjuka, sömnliishet nt.
m.
mAste afgå,.
funnes motstandare till L.
K.
P; R., och kvinnornas valagitation borde först och främst gå ut på.
.
.
.
att få dessa ersatta af vänner för saken.
.
Fru Hilm?
~unback, fru Ellen Hagen Och fröken Sig; ne.
Wollter talade om sina erfarenheter.
från samarbetet med mtännen inom de politiska organisationerna, hvarpå.
förmiddagssammantradet upplöstes, sedan ett förslag, fram- stalldt af frhken.
Elin Pålman, om underlättandet .af gift kvinnas deklaration upplästs.
.
Aterstående ärenden från föregående dagsi forhandlin- Aftonens halfenskilda möte öppnades.
af ordf ölranden, gar voro frågan .bm en uppmaning till resp. ' platstidnin- dr * Wahlström, med ett, til~lkännagi ' fvande a.f ag- danska re- gar att 6ppna.
sina spalter för kvinnor6relsen; inledare geringen framlagt propositilon om rösträtt fölr kvimn~or,, ett.
fru Brita Nyberg, Tierp, fru Alma Lénstrws, ~ a x h o l m, meddelande som mottogs med starka applåder.
P&amp; för- och fru Caroline Benedicks-Bruces, Visby, beaktansvärda slag .af fröken ' S. Bergman beslöt centralstyrelsen att,: af- anföranden .om f~renin~slifvet och föredragsverksamheten sanda ett lyckbnsknni: nngstelegram till de danska kvinnorhi.
Samt friherrinnan Ebba Palmstiemas, Stockholm, om sam- Ett annat meddelande, som gjordes af stockhdmsfök- hä.llskurser.
I detta sista föredrag iramKdls 6nskvärdheten af eningens ordförande di- Widerström, mottogs afven; det sava1 vinter- som s&amp;nmarkuner, att rösträttsföreningarna med jubel,.
nämligen att st~ckholmsförenin~en samma dag borde: samarbeta.
.
med andra organisationer, atfl ettt mrmal- hade för kong ' iesskassan i gifva af fröknkna Quint, ' .Ciul- - program borde uppställas och om m6jligt en instruktris m ~ l i u s och fru Lilly Hellström moitagit 2,000 kr: IhAl- tillsattas, som kunde ordna kurserna, hvilka delvis lande handklappningar.
betygade de närvarandes tAck för.
borde vara ambullerande.
I den därpå fdjande dis- det storartade bidraget M11 kongressen; kussi6ie.n uttalades shom önskemal, att kurserna ordna- Kvällens första talarinna var fröken Ellen.
Wiiter, des för såväl man som kvinnor samt att kommunalt an- Engelhalm, som gaf e?
redo&amp;relse öfvei världssitu&amp;ioL slag ' borde sökas fölr kurserna hos respektive kommufler.
nen hr kvinnorösträttssynp~n~kt.
Vi hoppas i ett f6ljinde.
Mötet, beslöt att låta trycka frih.
Palmstiernas iitres- nummer kunna så godt som i dess helhet Atergifva det.
.
santa anförande i årsberättelsen.
.. vi särdilei intressanta, &amp; h ilnstruktiva föredraget,.
hva; f&amp;.
.
.. - Efter denna särdeles lifliga diskussion följde frokenl An: ej närmare ingå p&amp; detsamma.
na ~ h i i l o c k s föredrag öfver de s6cialdemolkatiska kvin~ Fröken Sigrid Kruse, Karlskrona, höll, sedan d e ihAh norna och L.
K.
P.
R., hvari tal.
rekapitwlerade ' den om- lande applåderna efter fröken.
: Westers föredrag tystnat, en.
.
.
händelsen vid köpenhamnskongressen föd&amp; roaiiide skildring af höstens.
kommunala val, " spektaklet i debatterade den sommar, dA de svenska socialdembkratiska kvinnorna ~ a r l s k r o n a ~ som ~, hon1 kdlade det, dar hon., uppstälid ansloto sig till T y s k l a n d s förslag om att intet.
sam- såsoni stadsfullmäktigekanbidat, slagits af m, enig Och arbete skulle aga rum!
med de " borgerliga " kvinnorna, militar.
höger med många.
röster.
Fröken Plapting-Gyllen- samt hulk man s ' edan h o s OSS sak och väntade p&amp; hvad bå ' ga, Huskvarna, hade däremot att o e l a hum hon som skulle komma att ske - men att ' intet skedde.
De lyckligen valts på - &amp; nd af kvinnornas energiska an- svenska.
kvinnorna stod8 alltjämt eniga i arbetet, endast strängningar, en sak som redan ar bekant ' for Dagnys ett mycket lita fåtal saeialdemokratiska .kvinnor hade ut- läsare.
. '
gått.
Tal.
slutade med att uttala den förhopp&amp;ngen,.
att.
Dr Gulli Petrini.
redogjorde därpa för de komrnunata de svenska kvinnorna skulle.
fortfara att hålla tillsammans fÖrtroende&amp;qdragi, som kunna gifvas $t kvinnor, nied.
i aqbetet för sin.
sak.
hrskildt., omnämnande af - att för fattigvårds- och halsok .. Fru E., Boheman lämnade därpå en sardeles roande vårdsnamnder aoro förordningarna så ofullständiga,.
.
.
.
att redogörelse för de inrterpdlerade landstingsmaqnakandidai det kunde ifrågasätta; a n icke äfven kvinnor; som .. ej v&amp; ternas svar på L.
K.
P.
R: s förfrågan angiende deras ro kommunalt röstberättigade, voro valbara.
.
.stallning till den kvinnliga röstrattsfragan.
Af de h6ger- I anslutni.ng till dr Petrinis föredrag upplysta fru man som svarat vor0 126 f ö r och 48 e m o t saken, ' Klara.
Lindh om att afven fdkskolestadg&amp;na fot, vissa a f 318 vänstermän qdast 5 emot, af socialdemokraterna stader ' v m ofullständiga, hvarpZi centralstyrelsen, beslöt alla f öl r.
Bland valda landstingsman a r det stora, öa- att; på förslag af fru Lindh, anhålla hos haradshöfding. '
verviigande antalet f d r den kvinnliga iösträtten.
Sandströlm i Gefle om en riksdagsmotkk angående kom- Dr Gulli Petrinis anförande om hvad kvinnorna ha plettering - af dessa stadgar i önskad riktning.
att vänta af den nya Första kammaren ' var prqgrammets FrAgan: Hvad kan göras för altt sprida ökad känne- ' nästa.
punkt.
dom om.
de gifta kvinnornas kommunala rattigheter?
be- Tal: lämnade en d. uppysningar om landstingens svarades af fru Klara Lindh med en rad förslag om ut- nya sammansättning, ' sedan valen skett, efter den 40-gra- gifvandet af.
broschyrer, psessagitation och ordnan.det om diga skalan.
Första kammaren kommer, ansåg hon, .. att hjälp vid själfdeklaration, hvilka förslag V. U. skulle sat- år efter år förskjutas åt vänster, och en god del.
af de ta i verket.
nya.
vänstermannen komma .atit bli besuttna bönder.
F6r DA fru Anna Bugge: Wicksell var,.
förhindrad.
att .när- kvinnorna vore att hoppas, att bland de hogermän ' som vara, hölls aftonens sista föredrag, om &amp; skernål angåen ken Anna Sundbom, Gefle, vikten af att .arbeta %r Dagnys spridning samt uppmanade till att icke &amp; dast s6ka .skaffa prenumerankr utan afven amonser.
Fru idebe becks mo- tion om ett billigt röstrattsblad; minadsblad eller dylikt, som därpå framfördes, vann ingen anklang; man ansåg att alla strafvanden fiir närvarande borde imiktas på att stödja Dagny o c h att ett billigt och p~p ' ulart hål- let röstrattsblad, o m afven ur .vissa synpunkter önskvardt, ': ' ', ' ' ', '. '
. '
'. '
.
I s.
. '
, ' '.
de gift kvinnas rättsliga stallning, af dr Alexandra Skog- lund, s a n gaf en öfversiktlig framställning om den gifta kvinnans ställning inför lagen alltifrån landskapslagarnas tid och slutade med att utmåla de missförhållanclen; inom den .nuvarande lagstiftningen, som val motiverade det föl- Centralstyrelsens i L.
K.
P.
R. skrifvslse och jande resdutionsförslaget.
Detta lydde: " Medlemmar af Landsföreningen för kvinnans politis- statsministerns svar.
ka rösträtt, representerande 163 lokalföreningar med öfver 11,000 medlemmar, samlade till mötte i Stockholm den en af Centralstyrelsen i Landsföreningen för kviii- 10 januari 191 1, uttaila med anledning af den pilgående nans politiska rösträtt till statsniiiiisterii den 9 jan., revisionen af äktenskapslagstiftningen såsom sin önskan aii lagbestämmelserna så affattas att med målsmanskapets arsmötets första dag, öfverlämnade skrifvelseii hade följain- upphafvande den gifta kvinnan beredes full likställighet de lydelse: med mamen, så att makarnas likaberättigade stallning s&amp;- " Till hans excellens statsministern.
väl inom hemmet och gentemot barnen som i förmögen- hetsrättsligt afseende måtte till fullo tillgodoses ".
Då man numera verkligen vill hos oss ansluta sig till den allmänna röstratitens princip, synes det riksdagen, soin Resodutionen antogs enhälligt.
om tiden skulle vara inne att taga under allvarligt öi- Härmed var aftonens möte afslutadt, och.
L.
K.
P. vervagande, huruvida och i hvilken omfattning politisk R: s 8: de centralstyrelsemöte upplöstes.
De ihållande för- rösträtt kan beredas jamval kvinna, gift likaväl som ogift.
handlingarna och mötena hade varit ansträngande nog, Att fran direkt politiskt inflytande utestanga heinie kali men vid sidan af tillfredsställelsen öfver det n6dvandiga näppeligen sagas vara förenligt med införande af en sii vidsträckt valrätt för man, som nu ifragasittes.
Hon har och goda arbete som utförts kände säkerligen alla mötes- nämligen lika stora intressen att tillvarataga i samhället deltagarna det glädjande och andligt stärkande uti att un- som mannen och bör val därför afven sattas i tillfallc der- några dagars tid få komma i nara och personlig be- att genom deltagande i de politiska valen göra dem till- r a n g med hvarandra under tankeutbyte och samtal.
Cen- börligen beaktade.
Härtill kommer, att kvinnan på grund tralstyrelsens Arsmöte har långt ifrån sin enda betydelse af de henne sarskildt utmärkande egenskaper ar agriad att utöfva ett gagneligt inflytande i synnerhet p % den so- som förhandlingsmöte, det verkar i hög grad impuls- ciala lagstiftningens omfade, sasom i fråga om fattigvird, och lifgifvande just genom sitt sammanförande af de an- sjukvård, undervisning och uppfostran. "
nars från hvarandra vidt skilIda m ä n s k r n a inom den Denna motivering inrymmes i riksdagens skrifvelse af ' stora organisationen.
den 17 maj 1906, hvilken utmynnar i en ax~hiillar!
att K.
M: t behagade föranstalta om en utredning zf fraga11 Ellen Kleman.
om kvinnans politiska rösträtt samt framlägga far riltsda- @ n resultatet af denna utredning jämte det förslag, h a l - till densamma kan gifva anledning.
Ar 1908 framlades fiir riksdagen en genom Statistiska centralbyrån utarbetad utredning angiende svenska förhål- landen.
Den på regeringens initiativ ytterligare igingsntta utredningen rörande erfarenheter från de stater, dar kviii- roposition om rösträtt för kvinnor har af danska norna atnjuta politiska rättigheter, Iat sig emellertid hwr- regeringen framlagts i och med konseljpresidenten ken till 1909 eller 1910 ars riksdagar afhöra.
Svenska kvinnor, som nu i snart fem ar afvaktat c h Klaus Berntsens den 16 december inlämnade förslag slutliga utredningen och den därmed förbutidria, af riks- om ändring af vissa paragrafer i grundlagarna.
dagen begärda k. propositionen, hafva anlecinirg hoppas, Till Ej 30, som förut haft följande lydelse: valrätt att utredningen kommer att föreligga afslutad titl 1011 till folketinget har hvarje kvaliflerad man, föreslås års riksdag.
tillägget: och kvinna.
Förslaget, som slutbehandlats i Sedan det berattigade i kvinnornas kraf p i politiska folketinget, har förvisats till ett utskott.
rättigheter sålunda vunnit riksdagens principiella crkiiii- nande, hafva tva af, de politiska partierna p i sina valpro- gram upptagit fordran p2 politisk rösträtt och valbarht4 Att emancipera sig från kvinnlighetens etiska lag- för kvinnor.
Ar 1909 antog den nyvalda Andra kaii~ma- stiftning, soin, stödd på den primitiva sexuella ända- ren efter konstitutionsutskottets tillstyrkan titan debatt och utan votering Liberala samlingspartiets motion om poli- malsenligheten, vill uppdraga gränser för den indi- tisk ratratt och valbarhet f6r kvinnor på samma villkor viduella utvecklingen, ä r en rätt för den fria person- som för man.
ligheten - att bevara dess egenskap, af yttre form Genom 1907 års kommunalreform, som tillerkant kviti- norna vidgade kommunala rättigheter, äga kvitiiionia riii- ar en ltulturuppgift för den.
mera indirekt och i vissa fall direkt rösträtt fil1 Första Rosa Mayreder (» ~ v i n n l i ~ h &amp; manlighet, kammaren.
Af denna rättighet haha kvinnor af alla par- och minsltlighetn).
tier i .stor utsträckning begagnat sig vid 1910 ars val.
På grund af nämnda förhallanden liksom af kviiino- röstratts~örelsens allt större omfattning anhåller Ce~itralsty- relsen i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samlad tji1 arsmöte i Stockholm den 9 januari IPI i, rnrd- samt att K.
M: ts regering till denna riksdag, dc11 sish i Statsministern och vår rösträttsfråga.
D 01 Danskt regeringsförslag om r ö s t r ä t t för kvinnor.
P,. '
Annonsera i Dagny!
L.
.
perioden, ' ville inkornina ' med.
eii propostion ' m r ö s t- alla händelser ej ämnade komma med nAgot .föars$g i frå-, r a t t o c h.
v a l b a r h e t f ö l r k v i n n o r p å s a m gan till den stundande riksdagen, utan yttetiligare ville af- m a vi.Blkor s.
o m f ö r i n ä n.
vakta verkningarna ' af männens röstrattsreforml.
.
~t6ckholn1 den 9 jan.
1911.
Då den så mycket omtalade, åberopade och påskynda- Centralstyrelsen i Landsföreningen för kvinnans Poutiska de utredninpen i sjaltfva, verket härigenom förklarats sak- rijstratt.
.
.
.
na.
all betydelsi, beslöt centralstyrelsen att vidtaga åtgar-.
Lydia Wafzlström, or-f.
.
der för att oaktadt regeriniens sätt att behandla.-frågan ~ i l l detta svarade statsministern: -.
söka betrygga dess förnyade framläggande inför riks- ...
.
.
.
Jag förskir ju val, att den utredning ' om kviuinans.pa.
litiska rösträtt, som riksdagen begärt, skall intressera eder dagen.
.
.
i hög grad.
O m densamma.
kan jag därför upplysa föl-.
jande.
Härvid förbigår jgg den af Statistiska centralby-.
.
rån 1908 ailamnade utredningen rörande det antal.
kvin- nor, soni kunde, ' antagas komma i: %njutande af politisk n fråga af vikt, som berör en ganska stor grupp af - rösträtt med de ena eller andra rösträttsbestammelsern.a, kvinnor, ar.
det Iö~ieregleringsforlag, hvilket i dagarna enar dema utredning torde vara.
allmänt bekant.
.
Det framstod emellertid såsom angeläget ', att, för tilk skall före i stidsfullmäktige ' &amp; h enligt hvilket semestebi fredsstallaride af riksdagens kraf på .. allsidighet, låta u16fi.
.
f6r.
kvinlnor ansfallda i Stockhblms ' stads tjänst särdeles.
ver den sållunda gj,orda nakna siffersfati~tik~ ' afven: föram otbllfredsställAnde fastslås.
.
stalta om en utredning r8rande de viktigare statsrattssy-.
Den ohållbara principen h a r.
nämligen foljts, att se- stemens och statsrattslärarnas stallning till fragan.
om po- mester skall r,ättasl efler lönegrad ' och e j arbetsart, med litisk .rösträtt for kvinnor afvensom en historisk redogöb den pafdjden, att personer med ungefar samma syssel; i de stater, dar sådan relse om röstrattsbestamnielserna rhtratt blifvit genomförd: Detta arbete har pro des so^ Reu- sättning, såsom iInn&lt;hafvare af kontorsskrifvare-, bokhal- terskiö-ld åtagit sig att.
utföra,.
o c h enligt hvad han med- lare-, insp&amp;tö.rs- och assislentbefattniiigar, erhålla så dika delat mig, har.
han detta sitt arbete f. n,.
under tryck- ning, hvadan det ej torde dröja så länge förrän det kan semester som en manad från1 och med första tjänstdret och en månad f6rst efter 20 tjänsteår.
D e förra, darföi - bllfva ohfentliggjordt: Vidare skulle en statistisk ' utredning ' ske rörande för- att de tillhöra högre lönegrader, tdl hvilka endast 5 hållandena.
i de stater, som infört politisk rösträtt för '.
kvinnqr hora; de, seriare, dirför att de utom mindre s e.
.
kvinnor, afvensom angående verkningarna af kvin~noröst- ' mester ' afven: ha lägre fön; Det ar väl att.
hoppas att ritten i nämnda stater, samt i hvad mån denl sålunda ' dessa oegentligheter, som ju främst och nästan &amp; slutan; - fsån utlandet vunna eriarenheten kan anses tillämplig ' på.
svenska fikhållanden.
Detta arbete sk@le utforas a f.
Sta- de drabba kvinnorna, då endast undantagsvis man med tistiska centralbyrån, men detta ämbetsverk.
, har varit öi- ifragavarande befattndngar tillhöra de l a g ~ e lönegrupperna, verhopadt af, annat arbete och kompetenta kra4ter utan-.
ej komma att af stadsfullmäktige gillas u.tan att den peti- fös verket ha ej; trots allvarliga bemlötdanden, statt aw för- tion, som i dagarna ' sändes till ledamöter af Stockholms varfva.
Det har.
saluada ej fortskridit så.
som varit önsk- stadsfullmäldige från: kvinnor anställda i stadens tjänst, vä~dh, och någon ' annan utväg står nu ej till buds an att verkets chef, bfverdirektör Widell, erhaller .partiell ledighet skalk vinna beaktande.
fö,r att mera ostördt kunna agna sig åt detsamma, e n an- ordning, som.
iifverdirektöir .. ' W.
sjalfi föreslagit och som Angående de förtraffliga, verkningarna nu skall liomlma till stånd.
.
Hvad sjalfva saken, inf5rande af politisk rösträtt .fö.r af kvinnans politiska rösträtt.
.
kvinnor, angår, har jag haft tillfälle att därom förut uttala mig, nämligen att jag; .bafsedt att man torde b&amp;a afvak- U - n d e r ett sammanträde i det Australiska statsförbun- ta resultatet af utredningarna, dock icke anser denna frå-.
dets senat den 17 nov.
1910 fattades följande reso- ga bölra framföras förran man filtt erfarenhet om verk- lutisn; första ' punkten utan omröstning, andra punkten.
ningarna af den .stora rösirattsreformen.
Genoa den all- med elfva röster mot fyra.
männa rös~aitens införande f&amp;- män har.
valmännens an- il: o A t t denna Senat ar af den1, meningen att uctstrack- tal blifvit mer an fördubbladt.
Jag anser det.
icke vara ningen af politisk rösträtt till Australiens kvinnor siväl förenligt med ansvarsmedveten politik att innan man ens i de sarskildta staterna som till Fölrbundets Parlament har.
en enda gång fått erfara resultatet af- ' denna ókning af haft det allra bästa resultat.
Den har ledt till stiörre ord- ' valmanskåren skrida till en.
ylterligare ökn,ingaf densamma.
ning .vid.
valförrättningarna och vid de.
sista valen visade PA Centralstyrelsens möfe uppväckte statsminiskrns syar .de, af kvi.nnolr afgifna rösterna i de flesta staterna.
en stor förvåning.
Då statsministern under ' hö&amp; ' 1910 för- större proportionell ökning an mannens.
Den.
har mera bragt i förgrunden d e n lagstiftning som närmast vidrör.
klarat s i g icke ämna använda den pågående utredningen kvinnor och barn, ehuru kvinnorna icke tagit upp d e e a.
af den kvinnliga rösträttens .verkhingar i förhaln.ingssyfte, frågor ' med uteslutande af andra af mera viddr-kt bety- utan tvärtom vilja på allt sätt främja dess, afslutbing G11 d.else.
I försvars- och imperialistiska.
ärenden hafva kviii- 191 1. års riksdag, den sista i innevarande - " alpe&amp;d,, - hade norna vkalt ' .sig lika vidsynta och insiktsfulla s0.m man- kvinrwrfia inselt sig ha anledning hoppas, att p!
den af- nen. '
Och emedan reformen icke medfört annat an .go&amp;, slutade .utredningen skulle följa det af 1906 års riksdag ehuru ofärd ifrigt förespilddes, framhålla .vi vördsamt att alla de .länder, som aga folkrepresentation, göra val i att 6egarda k. förslaget till lösning af kvinnornas r&amp;tratts- rnedgiiva rösträit ht kvinnor;.
fråga.
Och nu hade stahnipistern vid up$- 2: o A t t e11 afskrift ' .. af föug~ende resolution geno \ m vaktningen @ pekat huru ifrigt han påskyndat dredningen, kabeltelegram skall afsandas ' till Englands prerniar~ninister.
.
m e i blott för att omedelbart dartiftir förklara; att han i ' ' ' ' ' En semesterfrhga. '
' E ', ' ' ' ' ',,, ' ' ' ...
.
. '
Historisk litteratur.
.
Anckarström.
Af Sophie Ekan.
Albert Bonnier, .Stockholnl, 19 10. o fverskriften är icke på mitfå ditsatt, ty fru Elkans senaste arbeten äro,.
trots det skönlitterära draget, lik- väl öfvervagande att rakna ii11 historia och biografi.
- Blir det i alla fall inte SA litet poesi af, så ar det san- ningens egen, den som alltid måste bli resultatet af en episkt jämnflytande och psykologisk skildring af verkligt lif.
Och hennes stora popularitet.
beror inte bara pa hennes konst, utan afven på det beh.of den svenska allman- heten har af detta slags konst.
Inte blott därför att den- na allmänhet nu hunnit bli led vid erotikens lösa mat, seiverad af fjärde och femte rangens författare, som man alltför länge tolererat, därför att man ~ a f t för liten bela- senhet i utländsk skön !itteratur &amp; r att uppskatta eiändet efter förtjänst.
Populariteten hos sadana arbeten som " Pennskaftet " ar i sjalfva verket att beteckna som en sund- hetens p k t i o n och beror inte på deras inslag af erotik utan helt enkelt på att de filra blickarna ut öifver vidder af iif, som vira yngre romanfödattare, med.
undantag af Gustaf Ullman och Ludvig Nordström,.
.
i allmänhet inte varit tillrack1ig.t fullvuxna m a n att ob- servera.
Men fru Elkan har bland det verkliga lifvets.
stora vidder valt en, som mer an kanske nagon.
annan för nar-.
- varande intresserar oss svenskar; efter Crusenstdpe har ingen så som hon väckt intresset för den litteraturgenre, som ligger midt emellan romaner och romantiserad histo- ria.
Utan.
jamf6relse för öfrigt, ty fru Elkans historiska och psykolbgiska vederhäftighet och hennes.
lugna, harmoniska stil ar raka motsatsen till Crusenstolpes kåseristili och hans till ordspråk vordna samvetsrymlighet i fråga om sannin- gen: " historiskt9 ', sa Crusenstolpe när han ljög!
Nu vet jag inte, om litteraturgenren i fråga från den filosofiska astetikens synpunkt skulle kUma anses tilifreds- stallande, men det vet jag, att den i vårt.
land hart d r blifvit en nodvändighet.
Detta.
därför att det val knappast finnes ett land, dar man såsom hos oss lider brist p&amp; moderna populära historieskildringar, p2 samma gAng lättlasta och innehållande " vetenskapens senaste resultat ".
Efter Fryxell, som nu helt naturligt i så många afseenden miste vara distanserad af den nyare detaljforskningen, har ingen af vara laseboksförfattare - af brist p i konstnar- lig stil - kunnat tränga utom skolans omrade, och Hjar- nes böcker om Gustaf Adolf och Karl XII, Ellen Fries ' " Teckningar ", Stavenows små arbeten om Frihetstiden och Gustaf III ' samt Elof Tegnérs " Armfelt " äro - med all inbördes olikhet f6r öfrigt -.
nästan de enda histmieskild- -- ringar, afsedda för en större allmänhet, som vi numera äga.
Den stora illustrerade " bolagshistorien ", Hildebrands " Sveriges historia till 19: de seklet ", kan aldrig fylla den luckan, därtill ar den för stor och dyr, och i långa par- tier ocksi3 för temperamentslöst skrifven.
I.
England ha de- taljfGkare af rang inte blygts för att ge ut små histosis- ka Iaseböckeï för nybörjare, t. ex. " Outlines of English history ", skrifven af den store fiirfattaren till " The Puri- ' tan r~olution ' ~, S.
R.
Gardiner.
Men våra historieskrifv; i- re äro i allmänhet " daris majorum exemplis " edera Kr litet företagsamma, för akademiskt byråkratiska eller fiir ängsligt måna om sitt vetenskapliga rykte för ztt \ råga ge ut större sammanfattande arbeten eller populära skildriii- gar ens från den tid, som deras egna detaljforskningar beriira!
I Historisk tidskrift och i de arligen allt titarc utkommande historiska doktorsafhandlingarna, inte s~iinsi.
de kyrkohistofska, slumra nu massor af det intrasantas- te kulturmaterial, fullkomligt obeaktadt af allmiinhetcn; och vederbörande, som tyckas anse, att allt härvidlag ar som det skail vara, taga inte ett steg för att göra dci kandt.
Populariseringen lämna de i t andra, liksom de frie mannen förr i världen lämnade arbetd 2t slafvar och hinnor.
Men det ar visst icke detsamma, om dylika sa- ker atföras af sådana, som måste sätta sig in i andras verk, eller af dem, som sjalfva lagt hand danrid friii btis- jan.
Och saken har sin mycket allvarsamma p c l i t i s k a sida, förutom den pedagogiska.
Det ar icke underligt " om al !mogen ar galen och ohörsam ", som Gstaf Vasa uttryckte sig, d. v. s. om ungsocialistiska vantolkningar af vår historia äro de vanligaste af företeelser, t. o. m. i en tidningspress, som borde anses tillräkneligare än den ung- socialistiska.
En verkligt lifskraftig fosterlandskärlek Iiar inte litet att skaffa med en vaken, 1if: ull och tidsedig Iii- storieundervisning, men hur skall något dylik; kur; m iistadkommas, nar största delen af var icke akademiskt bildade lararekår saknar tillgång till det för p-eparati:, ~; erforderliga materialet!
Nu kan cl&amp;a visst icke fullt ersattas af romintisc.
rad historia, men- afven denna är ur histori~k-~e3.agugisk synpunkt vida bättre än intet.
Fru Elkan har redan gjort den svenska allmänhetens historieuppfattning en stor tjänst genom sin bok " Konungen ", dar hon faktiskt med skal- dens intuition anteciperat den milda vardesattning, sorit en nyare forskning så småningom haller pi att iillintpa på Gustaf IV Adolf.
Den boken kan nu af lärare relio~ii- menderas som den tillförlitligaste introduktion i var nyas- te tids historia, ett lämpligt motgift mc; t den populära uppfattning, son: Rumberg har stor del i.
En s; fid; rti betydelse kan naturligtvis icke tillmätas he1l1it-s hok tnti Anckarström, det säger sig sjalft redan af föreinilcts re- lativa obetydlighet.
Daraf följer också, att framstallnirigcri bitvis, särskildt i första delen, blir lingrandig; hokcri skulle i alla afseenden ha vunnit p i att reduceras till e ii v o l y m så framt icke förf.
hade velat vidga ut den till cn skildring af hela miljön, af adelskretsamas bittra hat rriot Gusta ' l III alltsedan riksdagen 1789.
Det förviinar mig rir smula, itt icke fru Elkan, som redan i eri liten p i dc- taljforskning grundad studie i Ord och Bild visat prof på sakkännedom härvidlag, litit locka sig till en skildsiug af riksdagens intressanta kulisshistoria, inte mindre full af dramatisk spänning an händelserna på rikssalal och riddarhuset.
Boken skulle härigenom ha blifvit vida m r s komplicerad, och kompositionens enhetlighet hade kaiiske försviirats, da Anckarström sjalf och hans motiver fik
,.
,. '
mldeistöddes Gustaf 111: s mord inde längre hed; virit han&amp;ingenc en-.
daii maka och.
.mor.
Då kvinnan ' a l l t ~ å ic&amp; ': '.
da tråd.
Men boken hade sålun,da, blifvit både " ' r~iigare ' ~ .i.
någon annan utveckling än ' den som.
kan .hänforas fl1.
.
&amp; h mera histokiskt - gifv&amp;de, perspektivet hade vidgdts sinnesstyrkans och aldrig bari.
upp, af den.
stora makt, och, ' den tragiska rättvisan7&gt;, hade räddats, då mordet in-.
sorn ligger i allmänna erkännandet, skulle hon ju vara.
.
.
te längre hade ' stått hufvudsakligen so: m fö-jder .af en nära n.0g vidunderligt.
begåfvaa: för att- Fada fram på.,.
- ..
., enda inans personliga hat utan som .en frukt af hela lids-.
intelligensens himmel som en synbar stjärnbild.
'.
Det manliga begreppet.
o&amp; kvinnlig intdligens ar andaq inom de a r i m a t i s k a kretsarna, hvarom.
.de knap- ingång det nöjet att höra ' pa ' meddelandena .om Ribbings och ~ o r n s andel i. saken nkugenstädesi måladti " ~ j d .fruntimmer ' lasa om ' ' den.
Pechlin- eller.
de ännu knappare antydningarna bok.
Pmkt och komina.
besvärar deni,.
.
mycket ringa vpp- ej ", säger Silfverstolpe.
Attebom klag&amp; öfv&amp; att $1- -. '
ska.
sarnmans&amp;rjningen nu gifva.
.
mänheten: icke vill begripa, ' att afsikten .. med ~ I e ~ a n t t i d -.
fattning.
ningen b l o c v a r att utgifva e n förbättrad Uppsalatid- '.
Sbm - det nu arj så r&amp;.
sig arbetet ' i en: jämn pende !- svängning mellan det.
Gjörwellska hemmet,.
den svenska.
ning till .. underhållande lektyr?
' for fruntimmer ock.
den.
rokokons älskligaste idyll,.
sådan vi ännu kunna läsa fram liigre klassen af läsare7 '.
Tegnér skrifver från Si&amp;ids- - den ur Gjörwells.
bre!
och anteckningar, och Anckar-.
staden, iedafi han, gjort bekantskap med de bekedliga ~exi~ödr~ntirnn~erni: har en tid försökt att.
g&amp; ut ströms.
egen sorgliga ijälsutveckling från ett plågadtoch Eer- krympt barn till en stackars monoman, sorn maste döda.
på .. ' alla bjudningar.
Du.
store GUd, hvilket lif!
.E.ller - för: att kunna bli af.
med sih ' tvångsförestiillning.
Kon-.
låt os&amp; höra på Choraeus, nar .. han .. spelar.
ölfversiitare i.
trasten mellan ljus och.
skugga, mellan idyll och tragik.
Jakobsstad, spydigt förfar: med ' stadsborgha.
.och deras.
är.
konstniirligt och verkningsfullt afvägd, och f ö d ' har damer,.
men ' .i fröken idman finner.
sin ' öfverman i .d ?&amp;.
, val i. att forklara utveck-.
p a d e kvickhet.
Choaeus hämnar ' .. sina lidna; i~~ederlag: har, som i, " ~ o n u n ~ e n " 1,yckats.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
lingen och ingifva sympati för sin dycklige hjälte, utan.
" Flickcma i Jakobsstad.
att k u t a af f ö r micket p å den histoiiska sanningen, som ar0 tusenskönor,.
.
hon ' sorgfälligt tillvaratagit ur ' rattegångsp~otokoll och Gjöe- * bleka, blyga, ' täcka, små,.
.
.
.
.
wdltska papper.
Stilen ar .afven har ep ' skt bred och afsiktligt ' ahnars ' såsom hönor.
.
.
.
.
.
.
arkaiserande utan att .verka effektsökeri., och.
finf.
trader nobelt tillbaka för sitt ämne.
1 senare delens skildring.
,.
.
.
Kacklar en; så kackla tvA,.
knackla allihopa.
.
.
.
af det misslyckade spionerandet. '
på.
konungen ar boken.
- Skrattar en, så.
skratta två, stimdom ända till plågsamhet spännande, hvilket ' k hi-.
.
skratta allihopa ".
.
.
.
.
.
.
.
storiker - säkert bättre .. kan .uppkatta &amp; andra recensenter.
Ty det k a n mången gång vara ' svårare att ur en mängd Men h ä n d e det sig nu att någon., flicka.
slapp att toka protokoll.
d ~ a ut konstnärliga verkningar än u r den vaxa .. upp som " höna9 ' utan lick odla, sin intelligens och.
egna ' vildt växande farit&amp;&amp;.
.
.
.
.
.
.
de naturlig följderna.
af - detta på eit eller annat.
sätt.
.
Lydia ~ahlslrdm.
framtridde, då blef oljud.
' alf al1 " arsammare slag förnim- ' ', ', ' ' ' ag ' ' ' ' ' " ' n, ' '.
i l ' ' a ' - &amp;, '.
.
.
.
f !et.
.
.Nar t. e..
Elof Tegnér underrättar sin bro; ' - t sa ii is, a$ Gabriel ~ u r é n gått ur tiden ' i yttersta misär, så ' sket:.
.
.
det med detta tii.l$gg: ' i~us ' trun hade läninat honom, f&amp;.
.
tvi å?
sedan.
Också var hon.
ett lardt frunltimmer .och -.
.
.
.
sådana böra ' stå i litanian. "
.
.
.
.
.
II; Annan ~ r s a k till hustruns handlinpiit.
har mhjligen.
n romersk skald har.
gifvit uttryck å t den känsla som - förefunnits.
En så ihärdig öifversättare ' af Kotzebue, s o m.
besjälar föremålet f&amp; en förtjänt allmän uppmarksam-.
Eurén, hai - kanske.
moraliskt haft alltf6r mycket gemen!
het.
Hur skönt det ar, säger han, att höra.
hviskas om- samt med de Kotzebueska hjältarna.
Uppsaralifvet: vid.
.
.
denna tid hade sina skuggsidor, och kanske fru ~ u r é i ~.
s kring sig: " .Det är han.! "
.
.
En glädjevåg af detta stolta .slag hade .vid denna tid öfvergifvande af mannen mera hade sin g r m d i dennes -.
siillan lyit en ' kvinnas b r ö s t - af skal, hvari 7 ?iiatuFen7!
hålhingslöshet än i hennes lärdom.
.
.
ha.ft mindre andel än mannen.
.
:.
Att både fru Nordenflycht och fru Lenngren kring Inte ens han sjalf höjde sig öfver jamnstrukeillieteil sina ' personer funno en stab af lifligt beundrande inen- utan en betydlig skolning, akademisk bearbetning, resor liga vänner upphafver icke rege1,n för bedömandet af.
, .. i kammande länder, användning i allmänna värf o. s. kvinnlig intellektuell sjalfständighet.
Elof, Tegnér har nog.
G:,:, och. '
det lyckades.
' honom understqndorn bra nog i sin ' anvisning pi litanian en~ligt allmän uppfattning ' pia-.
.
.
.
klent .andå att ' prestera.
någonting af bestående varde cerat de studerade damerna riktigt.
Men koni någon kvinnl$ celibritet, =ett ' af Europa er- ..
Men för.
" könet " skulle odlingens skatter vara f6rseglade o c h farlden stängd och mörk, med erotiken som dess enda k&amp;dt och beundradt shille till tiorden,.
d8.
' vågade icke.
bloss.
.
För hennes.
utveckling gynnande tillskyndelser un- '.
den manliga förnama öfverlägsenheten.
sig fiarn. '
Oehlen- t danhöllos kvjrkin ined en vaksamhet, ' värd ett bättre schlager.
säger o m.
madame Stael, att - han: aldrig kant.
.
mal.
Inte en ' någon egenblig ungdoms- och läro- ett fruntimmer .med .så mycket snille sorn hon, menn.
där-, också .något manligt i sitt väsen7 '.
Obser- -.
tid hade h o n - ' knappast vuxen var .hon i allmänhet: re- för had8e hon.
.
Blad ur " den svaga: kvin-.
nans ' ' historia.
, ' E, ' ' ' ' ' ', ' '.
.
.
.
.
.
.
.
.
.L.,.
.
.
.,.
.
D.
.
.
'.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
52 D A C N Y vera ' " därför "!
Då M: me Staël kom till Stockholm i sällskap- ined en af bröderna Schlegel, skref däremot Palmblad att han hoppades få se dem båda, ty han " dyr- att Om kade dem som gudar ' ' * Och Atterbom han finge gora bekantskap med en sådan kvinna som M: me Stacl, kunde det löna mödan att lefva i denna iärld.
Och hur hänförd ar icke Geijer af Amalia von Helwig.
har jag icke henne att tacka för!
Hon har först 6ppnat mitt hjärta för konsten och skönheten, i h a r s tempel hon själf är h,ernrnastadd ".
Ja, öfver konsten och skönheten fick sveaska kvinnan i allmänhet vid denna tid foga fröjda sig.
För henne gällde det att arbeta inomhus, halla knappt bergade hem vid.
makt och i s~mliga att om möjligt rusta sönerna för.
ett komrnanlde ämbete.
A1i.t för sällan skymtas konturer af kvinnor vid sidan af de för lärdomsmeriter eller på andra grunder " före- vigade? '
man; som träda oss till mötes ur " LeFnadsmin- ned ', aretal eller " Gamia papper ".
Det ser stundom ut, som om författaren fruktat, att om meritlistan för pros- ten e ' 1er professorn den Och den för en rad om hans hem och vif, skulle akademikern förlorat därpå.
Hur.
många af oss skdle ej Ined be- trakta silliuelier - an sa bleka af systrar och mod- rar, som med försakelse af yttersta skarfven låtit bröder och söner gå lärdomsvagen till bröd och qMe, medan de sjalfva gått umbärandets till förgätenhet.
nagon frarnghg gå tre a ' yra fal1 kan man ut på spaning efter en förfluten lids kvinnor.
För det första om kvinnor visat sig i släkt med Medea och Mes: salina, da deras bedrifter bevarats.
åt eftervärlden. '
För det andra i de fall, dar skönhetens f6 burit sina håfvor t ' ll n9gon1 liten flickas vagga och den lilla gatt ut i lif- vet med ett sällsynt vackat ansikte och mjuk graiie.
För det tredje ifall en kvinna händelsevis fått åtnjuta samma ' Om samtida Och på grund af denna nödvändiga underbyggnad att vers eller prosa ge uttryck åt sin naturliga begiifning.
Slut- ligen skall man någon gång finna, att en kvinnas ovanliga välgörenhet, som då i sin tur berott på.
hennes person- liga frihet i förening med materiella resurser, förskaffat hennes namn ett rurn.i minneshafder.
De undersköna kvinnorna ha alltid .varit tamligen tirnnsådda.
Kvinnor, hvilkas själsodling statt i jämnhöjd med den som kunnat vinnas af tidens framte man, ha varit ännu sällsyntare.
Och att förmegenlieter ur kvin- nors sällan fria händer gått ut till förekommande af.
sam- hallsnöd har ock mera sparsamt förekommit.
Skulle anledning till kvinnors bortmotande ur minnes- bladen härigenom .kunna ' fö.rklaras?
Nej.
Minnesskrifvares hela tankegång .och handlingssätt står i 6fverenssfammelse med den inpyrda uppfattningen, att kvinnliga garningar V O ~ O af f ö r r i n g a V ä r d e att skattas annat än inom den husliga kretsen Och för stunden Och att dessa kvin- nogarningar i o c h f Ö r s i g u t g j o r d e b e v i s. att kvinnan som sådan icke förmadde höja Sig till handlin- gar af nationell eller allmän betydelse. '
- ' Me ' ' a M: me Curie och Franska vetenskapsakademien.
F ranska vetenskapsakademien, den sedan 1600-talet ton, gifvande, i dag i sina akademisk grundvalrr, f obeslutsamheteni brottsjöar.
Ständigt den odödliga historien - en kvinna ar stan i halmelden.
En kvinna har kastat handsken, vetenska- pens handske, att upptagas eller af vetenskapens vaktare.
M: me Curie har sin kandidatur till Fralikrikts förkastas Visserligen intog en kv !nna, Sophie Germain, dm berömda matematikern, pa slutet af 170 (rtalet en nadsvard fAtölj i den lärda hemicylieln.
Men en ging är ingen ga !ang, tanka herrar akademici, och dåtidens kviii- na blott en puppa mot nuO: dens Att streta mot strömmen nar det galler både kvinna11 och vetenskapen är dock ej en Och deii n,li- som yrkade .afslag M: me Curies \, id institutets sista var jämförelsevis svag.
.
' Förtjansten har intet kön ", säger Judith Gauticr, men huru få äro icke de, som tänkt och annu min&amp;-c öfver den sanningen.
quai, une fe académicienne,,, sade sig ocksa i vetenskapsaka- annu demien utan att n&amp;ot som helst kunna först&amp; mindre anse sig lyckligt öfver att tro, att en dylik fan- tasi någonsin skulle kunna uppenbara sig i verklighetals skepnad.
I hvarje fall beslöts - att fragan skulle hanskjutas ti?
: ulnstitut de fem olika sektioner ocli fritt vai gifvas dem, forffa .. Curies kandidatur s,r rande pa Sedan mer an 14 ar tillbaka agnar sig M: me Cunc at foiskningar, Ar 1903, sasom bekant, till- delades henne jamte hennes och M .Becquerel No- belpriset i fp&amp;.
Vid samma tillfäile fäll&lt;le Svenska A b - demiens ordförande det erkansamma omdömet, " att nia- karna Curies och Becquerels upptackter at ett nytt skede i den fysiska historia,,.
M, Curies ocli M. Becquerels forskningsarbete har genom en bekkigans- värd död afbrutits, men M: me Curie går oförtrutet fraiii- At från seger till seger.
no, ar på kemiens, fysikens och mc~atiikm,s omraden, ständigt en nyskapande förnaga i arbetssait och studiemetoder.
H~~~~ blygsamma la~oratoriuni, itl rue Cuvier ar fysiska experimentalfalt en eftersekt studiekammare för nara och fjärrboende vc- tenskapsmän.
Isolerande af radium till fritt ämne ar hennes senas- te mästerstycke, och i nyligen utkomna ger hon.
i sammandrag af egna och medarbetarts M: me Curie ar hedersmedlem af ska Velemkapsakademien i Sto&amp;holm, som delar de,iii: i, 2 d, akademiema i S: t Petersburg, Bolop; na, &amp; - a- kau, Filadelfia.
Eliva pris och doktorsdiplom ha till- delats henne af de två universiteten i Geneve och Edin- burg, och hedersbetygelser af alla slag visas hennes persoit.
- - - - -.
P -.
-.
.
- -.
.
.
- - - - - - -- - -.
-.
.
.
-.
.
A q B A D E T Joh.
Lundström &amp; C: o A.-B.
M A L I I Handf verkaregatan I I.
Kungl.
Hofleverantör PRIMA ANTHRACIT 20 12 74 47 WS&amp;LSEOL COBES BRIKETTER S K E P P S B B O N 18.
ALLM.
2288:: i: 30 60 BAD- TVATT- och S T R Y K I N R A T T N I N ~ l: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
38 14 - 38 15 A.
T.
93 43.
- 93 44.
I Frankrike ar .hon den fönta kvinna som valts iiil medlem af " Sociéte de physique ", och i Solbonne har hon efter sin make kallats till professor i fysik.
.
Frankrike har lagd mången) lagerkvist fär sin geniala medborgarinnas fötter.
~ r a m l i n ~ a ha r lagt ännu flera,.
det ar främlingar, som gifvit exemplet.
Frankrike tvekar att visa M: me Curie ännu e11 hyllning, en hyllninog som därjämte är blott rättmätig bel&amp;&amp;ig för vetenskaplig för- tjänst.
Men tviflet kan icke vara länge.
vetenskapens drdt- ning har sagt.
: " ' hoc volo; sic jubeo " - ' hon måste blif- va åtlydd.
Paris 7 Januari 19 1 1.
Elsa C. Nordin.
.
Notiser. '
L.
K.
P.
4 öfverklagar öfverstå thållareämbekts ' utslag.
angående koogressanslaget.
Styrelseii i Laiidsföreningen för kvinnans politiska rösträtt .har i skrifvelse till K.
M: t an- hålrlit, att .. K.
M: t med upphafva~lde at Cufverståthållaream- betets ' öfverklagade.
utslag matte stadfästa s t a d ~ f u ~ ~ m ä k t i ~ ges beslut d m 17 oktober 1910 att till den internationella rösträttskongress, som under år 191 1 kommer att hållas.
i Stockholm~, bevilja ett anslag af 3,000 kr.
Skrifvdsen ar undertecknad af ordf., v. ordf., sekrete-.
.
.
raren och skattmästaren i styrelsen .i L.
K.
P .. R., I ' ' ' ~tockholms F. K.
P.
R: s språkkurser.
De undet den:.
förlidna hösten af Stockhohs F. K.: P.
R. ano !rc !nade språkkurserna med anledning af den stwdande internatio.
nella kongressen fortsatta d: enna termiii med samma fram- stående lärarekrafter.
An.malningar mottagas .af såviil förutvarande s o m; nya deltagare alla dagar kl. 3-4 e. m. p i F. K.
P.
R: s byra,.
6 Lastmakaregatan, 1 tr. Ter- minsafgiften för dem .SOIII deltagit under - hostterrniiieli 10 kr., för nya deltagare 20 kr.
För icke medlemmar af F. K: P.
R.
5 kronors tillägg.
.
.
.
.
Lektionstiderna bli desamma som u n d e r h&lt;jsttii-hiiietiI:.
för d,e engelska förmiddagskurserna måndagar och tors- dagar kl. 1-1 / 23 e. m: och i /, 3-4 e, m. Sturegatan 6 hos doktor Julia Kinberg; fär de engelska och tyska afton- kurserna måndagar och torsdagar kl. 7-i /, 9.
e. m. Nybro+: gatan 13 i Almqvistska samskolan samt f6r den franska kursen onsdagar och fredagar kl. 2,45-4,15 e. "
m.
22 Norr Malarstrand hos fru.
Ann Margret Holmgren. '
' " Minfru ".
D en kvinnliga titelfrågan, har i dessa dagar blifvit brin nande aktuell, - i hufv~idstaden i hvilket fall som helst. '
Det af fru Frida ~t6enhPoff f6rliden vecka hållna.
mötet i Viktoriasalen hade samlat t. o. m. flera åhö- rare an salen kunde rymma.
Entré.
och korridorer vo- ro fullpackade af personer, s o m förgafves sökte komma.
in.
Fru Stéenh@fs go&amp; inledningsf3redrag satte diskus- sionen i gång med detsamma, och uppfattningarna bro- '.
Sagor och - rösträtt.
Satninanstallilirigen~ ser lite to sig lifligt mot hvarandra.
Icke mindre ha de.
så gjort.
egendomlig ut, men det galler alls inte; s q - må~ngen på.
insändareafdelningen i de dagliga Stockholmslidningar- kanske tror, att bland barnen under sagans form agitera na denna vecka, frågan h ö r tydligen till dem, solm väcka.
för rösträtt - ehu.ruva1 detta s k u l l e kunna vara be- ' upp afven de i vanliga fall.
likgiltiga och för alla yttrin- .rattigadt.
- H.är ar emellertid blott fråga om den sago- gar af " kvinnor6relse9) oförstaende.
Skämtet 6fver saken afton, som af Stockhdms F. K.
P.
R. den 13 jan.
anr ordnades för att - natu !rligtvis - skaffa pengar till kon-.
har ej ' uteblifvit, lika litet förVåningen öfver att sadana gresskassan.
" petitesser " upptagas af kvinnorna, som skulle ha vida F r.
Greta Iiolmgrenl, som ensam ' utfyllde.
p r o g r a p viktigare saker att syssla med för att fora sin sak fram- met, gjorde detta på ett.
vackert och sympat,iskt sätt.
Va; &amp; t.
Men: bland förlejligandets och - man kan äfven säga let af sagor .och visor var originellt och.
fint, - en poe-.
förbittringens rop öfver att de ogifta kvinnorna vilja till- tisk s.aga efter Wilde, lustiga sedelarande små vers kån agna sig frutiteln ha afven lugna pch Pörsthdiga röster tiden dA våra mödrar vor0 ' små och så några af.
Alice T e g e r s * och Arma Maria Roos ' förtjusande visor.
höjts, hvilka plädera saval för det rent praktiskt goda i Pti.liken senteiade också detta val såväl som alla de att fA en gemensam titel för gifta och ' .ogifta kvinnor som förutsättningar * fru Holmgren har.
for att inrangeras bland '.
de med förstående uttala sig för de skal, som i en d j u ~ de akta och goda.
beratterskorna:.
en vacker, mjuk röst, pare mening väga f ö r riktigheten af en .reform i detta af- varme .och liflighet i f6redrag.d och framför allt -- den seende.
Tiden tillater mig nu icke att ingå på dessa skal; friska naturlighet, utan: hvilken hvarje om än s i drama- tiskt framstående sagobera4Aerska verkar osympatisk.
i anlledning af den i höstas af fru Stéenhoff utgifna bro- schyren ') Minfru ' ' har jag varit i ' tillfälle att förut i Dag- Föreningsmeddelande.
ny beröra desamma.
Min asikt om hum djupt denna ti- Vid förrättadt val af centralstyrelseledamöter för Sveriges telfråga bottnar, att den verkligen ar af betydelse för att Folkskollararinneförbund omvaldes fr. Stina Hellgr&amp;, f i fram en sjalfstandigare uppfattning af kvinnan, ej be- Malmö; och fr.
Rosalie Lin: d ' gt-en, Stockholm, samt .nyval- gränsad af vissa .f6restälilningar som d e nu gängse b e des fr. Gerda Nystedt, Stockholm, efter fru Alma.
Wik, gagnade tilltalsorden uppväcka, har ytterligare starkts af som på grund ' af bristande tid a r.
förhindrad att kvarstå i de uttalanden, som nu gjorts i fragan - icke minst af S. '
F: s: centralstyrelse.
Till suppleanter omvaldes fr. Naemi Uddenberg, Mal- dem, som komniit från motståndarna till .någon.
sorts.
.
: r mö, och fr. Elin ' Lulndewall,, Falun.
form.
Jag torde få tillfälle att .3terkomma med några Till revisorer omva1,d.e~ frölknarna .Maria J6nsson.
och.
.
* ord om saken i Dagnys spalter.
Den af Dagens Nyhe- Alma Vesterberg, båda i Stockho.lm .. Till revisolrssuppleanter omvaldes fröktiarna Hanna ter igtmgsatta priskflan om ett gemensamt tilltalsoord kom- mer väl osökt att ge anledning till ett vidare ingående pa Klaesson och Thorhild Malmberg, bå.da i Stockholm.
Verkstallanlde utskottet ar föirlagc !lt i Stockholm och be- fragan.
står af fr. Anana Ljungberg, ordf., fr.
Rosalie Lindgren, Elpis.
sekr., och fr. Gerda Nystedt, kassaförvaldare.
, ' '.
. '
'.
. '
' ', '.
II magor och svar.
Hvar kan man prenumerera pA Dapny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa: huru minga ei.
som helst.
Skall man alltid Prenumerera B dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex.~skall man alltid göra det.
Hvad kostar Dagny i postansfalter och boklBdor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris &amp; kr.
4: 50 för l / 1, 2: 50 för l /, och ' l: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhHlla lorenurneran fsamlare d D a ~ n v?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars;, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna ' provisions er- hd Ilande?
Sedan man .samlat minst 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett af följande satf: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer ' man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. ' Samlaren har d&amp; att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elhr: Man prenumererar 8 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ' ens adress, begär kvitto.
5 samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, då vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilkef pris kan man nummervis Idsa - -, I I I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt, hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10- öre pr nummer.
Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
I I I Folkskolans Barn tidning utgifven och redigerad af STINA Q U W T u, kommer 1911 i sin Qugonde årgång.
I Ett rikt ilhtreradt nummer hvarje vecka, 31 I I veckor.
under året.
Bästa och Iamplipk läsning för barn af all ' I Exam.
sjukgymna (PlatssGkande få sina annonser inprda D.
r Iztzl@a priset eller 7112 öre pr mm Lärarinna, önskar plats på herrgird eller st6 egendom.
Villig att hjälpa till n i hemmet förekommaride göron Vid lön fastes miridre afseen Svar till " Bildad flickz l9 ar ", No Tidn.-kont., Norrlandsg.
23, Sth ' Husföreståndarinna: enkel, barnkär undervisningsvan skolämnen, språk, musik, söker plats En battre 33 ars glad flicka c Goda rek.
Svar " Talamod ", Sv skar plats att på egen hand förr Tel.-Byrån, Sthlm.
battre hem (nu eller till varm) husmoder saknas; dcn sökandc kunnig uti allt som förekommt ett hem, har stor förmiga att s1 af god familj, elementarbildad ocl da trefnad och gladje, ar kuntii undervisningsvan, med goda betyl och rek.
önskar plats att undervisi all slags sömnad, nionteriiig c mindre barn.
Svar till " H. af S. "
dylikt, ar sparsam, ordniiigsf ar afven kuniiig i sjukGird.
Göingeholnl, Haglinge.
allra bästa rekom.
kan företes.
S. till " Sonip ", Helsingborg p. r.
I Ung flicka Yaf- och Slöjdlararinna, som genomgatt alla Handb Vänner!
skolor, kunnig i klädsömnad, ge nomgätt kurs i folkhögskola, önska] plats i skola, hem eller tapisseri affär.
Goda betyg.
Svar till " La, rarinna ", Uppsala p. r. '
Van Glad och Iiurtig smllandsflicka örts plats i familj (Iielst p i Iiindet).
villig deltaga i alla inom ett h förekommande g6romil.
Fint tyg, goda rekoni.
Svar till " miljemedlem ", i ' axinge ---- Niishy Gladlynt, vafverska, kunnig i växtfärgning ön skar arbete eller anställning.
Ele \ huslig flicka önskar plats sotri 11 af Fjzstad.
Svar till " Gobelin " föreståndarinna, helst dar jiiiig finnes.
Svar emotscs taclcsatnt Stockholm 6 p. r. der märke " Nyärct i91 l ", 1-uiid 1 Lärarinna, som genomgått Sklassigt läroverl och seminarium, söker plats.
Sva till fiSprikkunnig ", Karlskrona p. r land tbrukaredotter som genonigatt husii9llsskola, skar plats i familj att deltags i förekommande göromal.
Oilr önskar anställning mot fritt vivrc blifva ansedd som familjetriecil i god familj i Stockholm.
Rekom Svar märkt " 24 ärfl, Norrköping j mendationer och vidare upplysnin.
gar Fredrika Bremer-Förbundet!
byrå, Stockholm.
battre flicka söker plats ritt s1 treFligt hem.
Svar till llfarmari 19 ' Falköping p. r. med undervisningsvana önskar för vårterminen plats i familj att läsa med mindre barn.
Svar till " Under- visningsvantf adresseras S. Gumaelis Annonsbyra, Stockholm f. v. b..
söker plats i liteii faiiiilj som!
skap och hjälp, giirna dar skrif romil finnes.
Ar intres.
af sötiir Något mmusi !~alisk.
Goda rek.
med goda betyg önskar plats.
Sval nas.
Svar till l1Femiljctr1cdlc till K. W., Järpås, p. r. Vastanfors.
Bildad Fransyska Lärarinna 20-årig flick Handarbetslärarinna Skicklig stenograf I Prenumerera å närmaste postkontor.
Pris fö helt år Kronor 1: 65, ha&amp; år 90 öre.
I och maskinskrifverska, kunnig i van1 kontorsgöromål (ej sprak) önska1 plats på briiks- eller fabrikskontoi på landet.
Vidare genom Tjäder: Byra, Brunkebergstorg 12.
- - p - -- Medelaldem dam, ANNONSORER!
join besitter stor erfarenhet och undervisningsförmåga, samt fIytan- de talar franska, engelska, tyska och talienska, önskar plats i familj som ararinna och sällskap eller annan 3assande anställning.
Basta ref. h a r till Fredrika-Bremer-Förbun- iets Byrå, Drottninggatan 54. förlofvad norrlindska söker pk battre familj i Stockiiolni cllcr C närhet, för att f5 Iarri allt soiii till ett hems skötande.
Ar v betala för sig niot att f2 anses Familjemedlem.
Svar till ' * l9 Hernösand p. r.
Ung flick; om förut innehaft plats p5 kol; öker plats å dylikt eller i a kiar genomgatt handelsskola s zoda betyg.
Goda rek.
finnas.
S: il1 1120 ar~l, Vastanfors.
D A G N Y LARARINNA, tysktalande och musikalisk, sökes.
Ref. och uppgift om löneanspråk m. m. in- sändes pr omg.
till kyrkoherde J. Sandström,, adr.
Ridmansö (Stock- holms lan). '
LEDIGA.
: PLATSER.
: Vid E N ÄLDRE FLICKA,, kunnig i matlagning och öfr.iga hushålls- göromål, van vid ordning och .ren- StockhoIm ar sinst.
vårtermin en lighet, .erhåller god plats såsom en- arinneplats ledig med hufvud- sam ' ungfru om ansakan med rek.
kl. tjänstgöring .i klass.
2.
Vidare sändes till fru Brita Wiklander, ~pl.
pr A.
T.
237 48,, 230 50.
Bracke.
% ' a m s k o l. a En äldre,, van och energisk.
småbarns-.
.
.. lärarinna.
bildad familj med elementarkun- aper och mindre seminarieutbilcl- ng erhåller plats genast.
God sciplip, ordning, arbetsförmåga: h ref. fordras .. Adress Solbacka ' roverk, Stjernhof.
..: n ordinarie lära- r e- (- inne) tj ans t d ~oskcllskulle- folkskola iMm ellivare skoldistrikt kungöres har- nd till ansökan ledig.
.Den, som Ijes till innehafvare af nämnda .iist, ar skyldig .att, om skolrådet finner behöfligt, bestrida tjänst- ring vid annan folkskola inom; triEtet.
Ansökningar ställas till Gelliv&amp;-e olråd.
(adr.
Gellivare), '.
inom 60 gar från första dagen,.då denna .ngörelse blifvit i Post- och Inri-.
s f idningar införd.
Löncn blifver för ordinarie lärare 500 kronor samt tre ålderstillägg 300 kronor ' efter resp. 5, 10 och 3 s oförvitlig tjänstgöring vid lkskola, samt för ordinarie lära- ma 1.400 kronor samt tre ålders- lägg ' 3-200 ' kronor efter resp; 5, och 15 års oförvitlig tjanstgö- ig vid folkskola.
Därjämte tillkommer för såväl mlig som kvinnlig tjänsteinne- fvare 300 kronors årlig ersättning r bostad och vedbrand; därest ssa .förmåner icke erhållas in na- ra.
Gellivare.
den 6 december 191 0. '
Föres tåndarinnebefa t tningen vid Södermanlands Ians asyl för sinnesslöa ' vid Löth i Strangnäs landsförsamling ar ledig ' från l ' febr.
1911 på grund af nuvarande före- ståndarinnans iråkade sjukdom.
Lön 600 kr.
jämte bostad och vivre, en månads semester årligen; ömsesidig uppsägningstid tre mån.
Platsen sökes senast 21 jan.
hos styrelsen för Söderm.
Ians sinnesslöaristalter, Strangn as.
Närmare upplysningar lämnas ' af domprosten Norberg, Strangnäs.
.
.
Fyra ordinarie lärare- eller lararinnetjanster, Vårdarinna.
.
för aldre sjuklig fru önskas.
Sök.
bör aga vana vid sjukvård, ' vara gladlynt och anspråkslös.
Svar nied löneanspråk och ref. till Was- namligen vid ' fasta folkskolan i tergötlandll; Box 42, Göteborg.
Finnhult, Kjervingeborn och Skarp- ed (samtliga litt.
F.) samt V.
I flyt- ~ tande folkskolan Baståsen-Hallsjön, allt i Grythyttans församling af vid Sa.ndvikens Sanatorium ledig.
Orebro lan; kungöras fil1 ansökan Lön 350 kr.
Svar föie den 15 jan.
lediga inom 60 dagar fran första till Sanatoriet, Sandviken.
,.
kungörandet haraf i Post- och In- rikes tidningar.
Lönen enligt lag, dock med 100 kr.
förhöjning vid Finnhults skola.
Skarpeds skola ligger vid allmän landsväg samt .finnes.
ledig vid Hernösands Hos- 10 ii 15.
minuters väg fr3n Loka pital.
18 kr.
i i mån., fritt vivre och kostnadsfri utbildning.
Egen- järnvägsstation.
händigt skrifven ansökan, åtföljd af Obs.! '
För samtliga ofvannamnda .frejdebetyg, skolbetyg samt intyg skolor sökas vikarier för vårtermi- öfver föregående anställning insan- nen 1911. das till öfverldkaren, Hospitalet, Hernösand.
.
Skolradet.
.
~d ' ress Grythyttehed.
Undersköterskeplatsen, En elevplats.
E N BILDAD, barnkär och ej allt- för ung flicka, som ar kompe- tent .t.
i husmoderns ställe rncd hjalp ' af: en jungfru sköta hush8llel hos en ' i stad bosatt tjänstemanna.
familj, erhåller plats nu genast Flera barn ' i %ldern 4-15 år finnas Svar med rekommendationer ock foto., som genast returneras, sam1 uppgift om ålder och löneanspr3 torde adresseras till ~~Husmodttrll Helsingborg.
a ' E ~ ~ l $ anspråkslös ckii barnkäi bildad flicka får mot mindrc lön plats som ' hjalp i hemmet, huf.
vudsakligast för vård m. m. af små.
barn.
Familjemedlem .. Svar mec betyg, rek.
o. d., löneanspr5k och helst foto., som mot porto återsan.
des.
Adr.
till fru Landtmätarc Ström, Nyköping.
LATS som .bokförerska och säll- P s k a p erhåller fi: nt bildad dam, ej under 25 åt, på egendom j Värmland hos äldre, änkefru.
Sö- kanden bör vara frisk och af et1 jämnt och gladt lynne, helst musika- lisk samt bör tvcka om enkel1 landtlif.
svar föriedt med portrati och referense; jämte uppgift å 1ö- nepretentioner insändes till signatu1 {(Egendom 6711, under ad.
S. Gu.
mdii Annonsbyrå,: Stockholn~ f. v. b: ' P&amp; herrgård- i Södermanland finnes ' plats ledig För kokerska och husa med goda rekommendationer.
Svar med 1ö- neanspråk o .. betygsafskrifter samt helst ' afven fotografi till fru Anna Claeson, Ekhof, Björnlimda.
; ~vinnlig korr ' esponden t arbetsom riden .. Utbildningskurser m..
m..
Muntliga och skriftliga upplysningar genom ' Fulllt kunnig i tyska, engelska, ste- nografi och maskinskrifning, erhål- ler genast plats.
Svar till «Elek- trisk 1 11 {, adresseras till S. Gumae- Iii Annonsbyrå, Stockholm f. v. b.
God framtid!
A fabrikskontor finnes plats le- dig den 1: sta februari för en kas- sörska, afven fullt kompetent.
i böckers förande och afsliitande samt i Svensk och - tysk korrespondens.
Svar märkt " Fabrikskontor " torde sandas till Gumaelii Annonsbyrå, Malmö.
.
.
fullt skicklig i yrket samt godt satt emot kunder, erl13ller förmånlig års- plats nu eller 1 april, ' om svar tiI1 " Modist 191 1 " jämte fotografi, ' be- tygsafskrifter samt löneanspråk in- sändes under adr.
S. Gumzlii An- nonsby ' ra, Stockholm.
Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå,.
54 Drottninggatan.
.
.
.
.
.
Affärskvinna, frisk och duglig, Sjuksköterskeelev agande nagot kapital, kan f8 inga Obs!
De billiga priserna.
erhåller .genast ' plats vïd M6rsils - och erhalla första, mans plats i Sanatorium.
Svar med rek.
till Till 42 öre mtr säljes ett parti Kulörta gammal välkänd, fin affär.
Svar till extra prima Congressgardiner 100 cm.
breda, {(Angenam stallning " under adress Kamrerarkontoret, Mörsil.
.
Skolradet.
Allmogegardiner fr. 30 öre mtr.
Filt och S. Gumaelii Annonsb., Sthlm., f. v. b. Bordvaxduk, Trad 95 Öre EGENDOM i narh .. eten af Schaggdukar duss.
~oderdomestik 18 öre mlf; Ett parti Uppsala får som sällskap och bättre tradgardiner i vackra mönster.
Bom- ullstyger fr. 30 öre mtr.
Gangrnattor fr. 45 hjalp.
bildad, hushållsvan flicka, öre Fredrika-Bremer-Fötbrindet: Drottninggatan 54. mtr.
Filtar, Gardinstuhar, Helylle- kunnig i matlagning och bakning, Cheviot; god kval.
i olika färger.
Allm.
tel. 48 1.6.
Rikstel.
27 62.
Förbundets ' byr8 öppen 11 - 4. plats som me ' dlern.af.
familjen; litet Allt säljes billigt.
Jungfru finnes.
Vid.
Nya Slumplagret Fredrika-Bremer-~örbmdets Sjoksköterskebyrå: ~ o i n e l 25.
~.
hushåll.
1nack.-Byrån,.
Brunkebergs.
3 B, MASTERSAMUELSOATAN 51, II.
stockho~nt.
Stockholm. '
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11. pA a I Sprid Veckotidningen D: A-GNY!
,:
Andra Deposition upplagan Augusta Abrahamsons (brodös vid Nord.
Komp.)
mycket omtyckta &amp; sex praktiga Hventyrsbdcker f6r barn och ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verue af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning af Hugo Oyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
En samling sagor af Harald Östenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn O, mgdom.
~d~~ efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- s öre.
ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
P ~ 75 Märkbok med moderna stilar Sparkassa Tsarens kurir.
har nu utkommit.
Pris 1: 50.
Obs.!
Betydligt tillökad och förbiittrad.
Farsta upplagan (2.000 ex.) utsald p&amp; 9 rniln.
K~PMANNABANKEN, Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Till salu hos Nord.
Kompaniet Sthlm, Nord.
Industribol.
och Svea- Byrån, Göteborg, samt hos utgif- varinnan Drottninggatan 108 Sthlm.
Arsenaisgatan 9, Södermalmstarg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Den hemlighetsfulla Ön.
Sprid Dagny!
Hjälten bland hjältar; ng; g; p; g fi: Wirens CHINA ' POMADA, välgörande för hårväxten.
Charles G. Gordons lif och stordåd, Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Berättelse för barn och ungdon,.
Hear- betning efter Kapten hiarryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larss~n.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin A.
G. Wiréns Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
.
21 Lilla Vattugatan 21 Etockholms!
: a kl. dansinstitut.
34 Kungsgatan (hörnet af Vasag.)
- - - Stockholm.
Tandläkare Nybyggarna i Kanada.
Juat Tillman Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quirit.)
Fru Lotten Hdkansson Danslärarinna.
- I Åberopa alltid annonserna i Dagny Husmoderskolan i Karlstad (börjar sin åttonde termin den 24 jan.
1911) Undervisning i matlagning, bakning, garnering och upplagg~zi~zg, konset venng, Iinne~ och klädsörrtnad, barnavård m. m. Helinackordering irhålles inom skolan.
Obs.!
Tidsenliga.
lokaler i för ändamålet nyin- redd villabyggnad med harligt läge.
Kurser omf.
1 ar, 1 termin eller 5 veckor.
Prospekt pa begäran.
Tel. 812.
Namy En wall, DAMER I Blus N: r 1103 af hvit yllebattist med rik o.smakfullspets- MASKINBRODERING garnering endast 4.25.
Dessutom 53 Drottninggatan 53, E tr, Föra vi ett rikhaltigt lager af riy- Sysfrarna Johansson.
silfver, dam-, herr- o. barnunder- kläder, mössor, alla slags tyger o. Riks och Allm.
telefon.
väfnader, mattor, filtar, sängtäcken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- gar, så begär genast priskurant o. Begär priskurant gör Edra inköp hos oss!
Ni far då genast bevis på sanningen af våra innan snörlif köpes, från Franska affärsprinciper: enbart extra prima varor, noterade till lägsta tänkbara Snörlifssömmeriet, Norrmalmstorg priser!
VANGAFVAN, Vasagatan l, l tr. STOCKHOLM.
15-17, Stockholm.
Hela årgånger (1887, 1889, 1892-93, 1895, 1 9 X, ?.9 - 05) till kr.
2: 50 och lösa häften till 30 öre E Fredrika-Bremer-F8rbundets byrå, Stockholm.
KOSTYM-ATELIER Edvin Bergs Förgylleriaffär Största fabrik i Skandinavien for - Etablerad 1891 - rekommenderas vördsamt.
Färdiga arbeteii i tusental, prima svenska hår i akta naturfärger.
OBS.
!
Gamla möbler renoveras Herr o. Fru E.
Malmberg.
och förgyllas.
58 Klarabergsgatan 58.
- 45 Nybrogatan 45.
Kvinnliga, Juridiska, Byrh, Wallingatan 12.
Kontorstid kl. 1 /, 10-4.
Tidskriften Da&amp;w Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36 ö i Arbeta för Dagnr f e a 2 genom att gynna dess annonsörer i e Innehaillsf örteckning.
Dagens nummer innehiller: Centralstyrelsens i L.
K.
P.
R.
8: e årsmöte: Af Ellm Klemn Danskt regeringsförslag om rösträtt för kvinnor.
Statsministern och var röstr2ttsfråga.
En semesterfråga Angående de förträffliga verkoingarna af kvinnans rösträttc Historisk litteratur.
Sophie Eikan: Anckarstriim.
Rcc.
ai Lydia Wahls frö~rz.
Blad ur liden svaga kvinnansll historia.
Af M d f n (ireq ' er.
minf fr ull.
Af Elpis.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
Prenumeration h Dagny sker h närmaste postanstalt eller bokhandel.
