# ID: svediakorp-per503
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,045
# sentences: 1,688
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 20 Juli 1811.
Ntr 29-30.
Prenumeratlonaprlar.
I I Redaktor o. ansvarig utgifvare: (Redaktlon: E L L E N KLEMAN.
C6snammer 10 öre.
Telefoner: Ailm.
63 53.
Riks- 122 85.
Prenumeratlon s k a siviil I landsorten som I Stockholm i niirmaste postanatalt e l l a bok- handel.
, Utglfnlngstld hvarje torsdag.
Mottagnlngstld: H.
11-12, - Sthlm IQil, P. Englunds Bob.
4: e ' &amp; - g.
Expedition och Annonskontor: MIstersiimuelsgatan 51, en b.
- Post- och telegrafadrcu: DAGNY, Stockholm.
I.
.
Anaonspris t I5 &amp; e per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marghalannons under tcxtca 15 mm: s hejd per gän 10: - tt: 5 ggr 5 oh, Jggr mik, P ggr lo 010, rp S @ h Annons bör vara n l h n i d senast mhdag f. m. y -.
Det Internationella Kvinnoförbundet och dess möte Stockholm 6-12 sept.
ela världens kvinnor ha i år sina ögon riktade på Stock- holm, då vår hufvudstad utsetts till mötesplats för representan- ter för icke mindre an två in- ternationella kvinnoförbund.
Den internationella kvinnorösträttsal- liansens stora och utomordent- ligt vällyckade kongress har gatt till ända, och nu förbere- des ett nytt internationellt kvin- nomöte, det som det Internatio- nella Kvinnoförbundet skall hål- la i Stockholm d.
6-12 septem- ber.
The International Council of Women (I.
C. W.) # ar det äldsta internationella kvinnoförbund och ' stiftades på den första internatio- nella kvinnokongress som hållits .. Och detta skedde i Nordameri- kas Förenta stater, som i ' det af- seendet varit ett föregångsland.
Den första kvinnokongressen hölls i Seneca Falls i nordame * rikanska staten New York den 19 och 20 juli 1848, och d&amp; fram- H ' lades ett fullständigt kvinnosaks- ' program - ett program, som ännu vantar pA sitt fulla för- verkligande.
Jämt fyrtio år senare, 1888, hölls den första internationella kvinnokongressen i Washington.
En af inbjudar- innoma till mötet i: Seneca Falls, mrs Elizabeth Cady Stanton satt såsom ordförande vid kongres- sen i Washington, tilii - hvilkeri eliten af den amerikanska h i n - novärlden infunnit sig.
Vid mrs Stantons sida stod naturligtvis hennes trogna van och arbets- kamrat, miss Susan B.: Anthony, som fungerade som korigressens vice ordförande, och jämte dem sågos åtskilliga af de första pi- oniarerna, bl.
a. Lucy Stone.
Vidare den berömda nykterhets- aposteln Frances Willard, Cla- ra Barton och Mary Livemore, som bägge under slafkriget ver- kat så mycket för .de sjuka och sårades vård, författarinnan mrs Julia Ward Howe och många '.
.
Lady Aberdeen.
Ordf. i I.
C .. W.
andra.
Dtssut~m minga af de yngre krafterna, så- som mrs May Wright Sewall, miss Anna Shaw, miss Rachel Foster (sedermera mrs Foster Avery) m. fl.
Antalet representerade länder i Europa var endast sju, Sverige var ej representeradt, men däremot v 3 a grannland Norge och Finland (detta senare land af fröken Alexandra Gripenberg).
Vidare hade England, Skottland och Irland, Frankrike och Tyskland sandt representanter.
Indien representerades .af Pundita Ra- mabai.
Kongressen öppnades på söndagen den 25 mars med gudstjänst, vid hvilken endast kvinnliga präster officierade.
En utomordentlig predikan hölls af Reve- rend Anna Shaw öfver ämnet " the Heavenly Vision ".
Kongressen räckte en hel vecka och var ytterst talrikt besökt och ansågs som en stor succks.
Det var under denna kongress, som det Interna- tionella Kvinnoförbundet stiftades.
Idén till detsamma lär ha utgatt från mrs May Wright Sewall, som sedan under femårsperioden 1899 - 1904 var förbundets ordförande och i Berlin valdes till dess hedersordförande.
Förslaget diskuterades re- dan på ett sammanträde dagen före kongressens hög- tidliga öppnande och en kommitté på femton personer tillsattes för frågans beredande.
Denna kommitté ut- arbetade sedan stadgar för det nya världsförbundet, hvilket, som det yttrades i kommitténs rapport, " skulle arbeta for ökande .af kvinnornas mod, arbetsförmåga och kåranda, vidga deras horisont, motverka benägen- heten för öfverskattande af det egna arbetet genom jämförelsen med andras arbete och stalla den enskil- das klokhet och erfarenhet till allas tjänst ".
Förbundets stadgar inledas med följande ord: " Vi kvinnor af alla nationer, som hysa den uppriktiga tron att mänsklighetens val bast främjas genom större enhet i tankar, sympatier och strafvanden och att en organiserad sammanslutning ar mest agnad att varna om familjens och statens högsta intressen, samman- sluta oss härmed till ett förbund, ämnadt att strida mot alla former af okunnighet och orättvisa och att få den gyllene regeln: Hvad I viljen mänskorna skola göra Eder, det gören I ock dem, tillämpad pa sam- hälle, lag- och sed., ' Sammanslutning och samarbete mellan olika län- ders kvinnor ar s %lunda det Internationella Kvinnoför- bundets mål, och det ar sammansatt af s. k. national- förbund i de olika länderna, hvilka i sin ordning bil- das genom sammanslutning af de respektive ländernas kvinnoföreningar.
Varldsförbundets uppgift ar afven enligt stadgarna, att skaffa " kvinnor från alla delar af världen tillfälle att träffas och rådsla om frågor rö- rande samhällets, familjens, och individens val " och detta sker genom hållande hvart femte Ar af rnöteii i samband med stora kvinnokongresser.
Varldsförbundets första möte och kongress höllos 1893 i Chicago under den stora varldsutsfallningen darstades.
Under den första femarsperioden hade det Internationella .Kvinnoförbundet icke sa särdeles utveck- O ladt sig.
Idén var ännu så ny och hade icke vunnit fasta former.
Mrs Garrett-Fawcett hade visserligen vid förbundets bildande utsetts till dess ordförande, meii hon tyckes aldrig egentligen tillträdt denna post.
En- dast ett nationalförbund, Förenta staternas, hade slutit sig till I.
C. W. Mötet i Chicago inledde emellertid ert verklig blomstringstid för det unga världsförbundct och orsaken därtill var val främst det lyckade valet af ordförande.
Härtill utsågs nämligen lady A b e r- d e e n som på den tiden var bosatt p5 den tiordarnr- rikanska kontinenten -- i Canada, dar hennes gemål var vice konung, - och en lämpligart: person liadc svårligen kunnat väljas.
Lady Aberdeen är en på h&amp; de hjärtats och förståndets vagnar rikt utrustad kvima.
I följd af de höga poster hennes gemal intagit, bl.
a. såsom vicekonung såväl i Canada som i Irlaiid, har lady Aberdeen haft tillfälle att utöfva en omfattande verksamhet, i synnerhet till gagn för de olika länder-.
nas kvinnor.
Ofverallt har hon verkat enande, sam- manhållande och på samma gång lifvande och viickan- de.
Detta jämte hennes vidsynthet, hennes takt och finkänslighet, hennes hjärtas godhet och karaktärs ädel- het ha gjort henne s3 sarskildt.
lämplig till ledare af ett världsförbund, som vill omfatta kvinnor af olika länder, olika religion, olika sam hal Isklasser, olika verksamhet.
Med afbrott endast af femårsperioden 1899-1 904, då mrs Sewall var förbundets ordföraiide och lady Aberdeen.
dess vice ordförande, har del statt under hennes ledning, och I.
C. W. har iinder denna ledning vuxit ut till ett verkligt världs- förbund.
Det första nationalförbund, som efter Chica .. gomötet slöt sig till det samnia, var det kanadensiska, hvilket lady Aberdeen själf var med om att organi- sera och hvilket nog i främsta rummet har henne alt tacka för att det blifvit af så stor betydelse för Cana- das kvinnor, hvilkas intressen det tagit om hand och främjar ' sarskildt genom sina " lokala råd " p5 olika stäl ' en i det vidsträckta, glest bebodda landet.
Nästa nationalförbund, som slöt sig till I.
C. W., var det tyska, som saledes blef det första i Fiiropa.
Sedan kom ordningen till Sverige, dar S v e ii s k a K v i n n o r n a s N a t i o n a l f ö r b u n d koristiiilera- des 1896 och 1898, slöt sig till I.
C. W. Nuii~era f i n nas 23 nationalförbund, nämligen utom de reda11 nämnda, i Storbritannien och Irland, Danmark, Ne- derländerna, Tasmanien, Nya Syd-Wales, Victoria, Syd- australien, Queensland, Italien, Frankrike, krge~itiriska republiken, Schweiz, Osterrike, Ungern, Norge, Bel- gien, Grekland, Bulgarien samt Finland (stiftadt i ri.aj 191 1).
Det Internationella Kvinnoförbundet är enligt sitia stadgar icke stiftadt för att bedrifva nigon siirskiltl propaganda och från dess program äro uteslutna po- litiska och religiösa stridsfrågor, hvilka beröra forhR1- landena melkm två eller flera länder.
I enlighet med sitt valspråk " Allt det I viljeii människorna skola göra Eder, det gören I ock detri " var den första fråga, som upptogs på I.
C.
W: § pro-, eeeeeee * eeeeeeeeeeeeeee+eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten.
e e D A V I D A N D E R S E N QD Comp.
5 DAGNYS LASARE böra gynna e e e e
gram den om fred och skiljedom.
Lady Aberdeen är en utpräglad fredsvän och har som .förbundets ord- förande flera gånger fatt till stånd sympatiuttryck för.
fredssträfvandena, så t. ex. genom ett stort demonstra- tionsmöte, som hölls i Queen ' s Hall i London den 27 juni 1899 under den da pågående stora kvinnokon- gressen, och vidare genom afsändandet af en deputa- tion till den andra fredskonferensen i Haag 1907, som till dess president öfverlämnade en adress från I.
C. W. Nästa fråga, som upptogs p % I.
C.
W: s program, var kampen mot hvita slafhandeln (eller som det se- nare formulerats " mot handeln med kvinnor ") och far lika moral för män och kviiinor samt kvinnors rösträtt.
Vidare har förbitndet gjort hygieniska och uppfost- ringsfrågor samt frågor om ut- och invandring till ' fö- remal för sin behandling.
För hvar och en af dessa frågor har tillsatts en kommitté, hvarjamte finnas en finanskommitté, hvilken det åligger att arbeta for att Förstärka förbundets kassa, en presskommitté, som sprider meddelanden om förbundet och tidtals utgif- vit ett speciellt förbundsblad.
Och slutligen en kom- initté för lagar rörande kvinnans rättsliga stallning.
Hvar och en af dessa kommittéer består af en repre- sentant för .hvarje nationalförbund, och de iiro syssel- satta med insamlande af statistiskt och annat material.
rörande sina respektive arbetsområden, så t. ex. .har.
den sist nämnda kornmittin Arligen utgifvit en rapport om de reformer inom lagstiftningen rörande kvinnan, som under året förekommit i de respektive länderna, och den är f. 11. sysselsatt med a.tt utarbeta en öfver- sikt af olika länders lagar i afseende på kvinnor.
Såsom redan nämnts ar en af I.
C.
W: s uppgifter att hvart femte år i ' n ' ågot af förbundslanderna halla ett stort möte (Quinquennial.
meeting) och i samband därmed en stor internationell kvinnokongress, denna sistnämnda anordnas numera af det respektive ' landets nationalförbund.
Dylika femårsmöten och kongresser ha hittills ägt rum i Chicago 1893, i London 1899, i Berlin 1904 och.
i Toronto 1909.
Vid dessa femars- möten afhandlas I.
C.
W: s angelägenheter af .dess funktionärer jämte delegerade för de olika nationalför- bunden, femårsrapporter for dessas verksamhet fram- läggas och I.
C.
W: s sju funktionärer (the officers) väljas för fem år.
Dessa äro f. n. ordförande: lady.
Aberdeen (Storbritannien); vice ordförande: mrs Ogilvie Gordon (Storbritannien); Contesse Spalletti Rasponi (Italien), och Frau Marianne Hainisch (Österrike); korres- ' ponderande sekreterare: Fraulein Alice Salomon (Tysk- land); protokollförande: ekr.
: Fil.
d: r Alexandra Skog- lund (Sverige); skattm.
: mrs W. E. Sanford (Canada).
Kongresserna ha samtliga varit ytterst lyckade, bå- de genom de utomordentliga anordningarna, den stor- artade anslutningen, de många representativa kvinnor fran olika länder som deltagit i dem och de förtraff- liga föredrag och diskussionsinlägg som förekommit vid dem.
Vid samtliga dessa moten har Sverige varit väl och mångsidigt företradt, och dess representanter ha lämnat mycket uppmärksammade anföranden.
. '
Under tiden mellan ' femhrsrnötena hallas s. k. exe- kutiv- eller styrelsemöten.
Hittills ha sådana hållits i London 1898, i Paris 1900, i Haag 1901, i Köpen- hamn 1902, i Dresden 1903, i Paris 1906 och i Gén- kve 1908.
Det är ett sådant exekutivmöte, som skall hållas i Stockholm den 6-12 inst.
september på inbjudan af Svenska Kvinnornas Nationalförbund.
I detta möte.
komma att deltaga I.
C.
W: s funktionärer, jämte ord- förandena för de olika nationalförbunden (eller deras ställföretradare).
Dessutom komma I .. C.
W: s olika kommittéer att sammanträda, och vi hoppas att deras ledamötes skola infinna sig mangrant.
.
Det blir sålunda visserligen icke någon stor inter- nationell kvinnokongress, som i september samlas i vår Iiufvudstad, men vi få dock gfädjen att som gäster mot- taga många representativa kvinnor från vidt skilda delar af världen, alla tillhörande detta stora kvinno- '.
förbund, som räknar .millioner.
medlemmar i 23 lan- der i tre olika .världsdelar.
3.
Hufvudparten af förhandlingarna blir af enskild natur.
Men för att sätta en större allmänhet i tillfalle att ' göra.
bekantskap med de celebra gasterna och få höra några af dem komma två offentliga möten att anordnas nämligen i K. F. U.
M: s stora sal fredagen den 8 sept.
kl. 8 e. m. med ämne: " Hvad kan och bör gö- ras för var ungdom efter slutad skolgång? "
samt måndagen den 11 sept.
kl: 8 e. m. med ämne: " Nya arbetsomriden för kvinnor ".
Vid bagge mötena kom- ina flere utländska och svenska talarinnor att uppträda.
Äfven i vilkomstrnötet på Grand Hôtel den 6 september kl. 8 e. m. och i afskedsfesten på Grand Hôtel Royal den 12 sept.
kunna medlemmar af de Iöreningar, som slutit sig till Svenska Kvinnors Na tionalförbund deltaga, och vi hoppas att de tal- rikt skola begagna detta sällsynta tillfälle att få se åt- skilliga af de ledande personligheterna inom olika lan-.
ders kvinnorörelse och få höra deras åsikter i ett par aktuella ämnen, viktiga för all världens kvinnor.
Maria Cederschiöld.
.
Notiser.
Hem och stat.
Det föredrag, hvarmed Selma Lagerlöf under kongressen hänförde alla som bevistade mötet p.3 Operari den 13 juni, har nlu utkommit i tryck pA Albert Bonniers förlag till ett pris af 50 öre.
Det kan äfven er- hallas a Röstrattsbyrån, Lästmakaregatan 6, till ett pris af 5.
öre pr ex. Byrh hålles öppen hvarje tisdag och fredag kl. 3-4 e. m. '
L.
K.
P.
R. och den politiska neutraliteten.
Fröken Anna Whitlocks artikel om L.
K.
P.
R. och den politis- ka neutraliteten, .hvilken var inföird i n: r 26 af Dagny, samt " Centralstyrelsens valtaktik och högerkvinnorna " af dr Hilma Borelius, införd i dagens nummer, finnas till- gängliga i särtryck och kunna af medlemmar af F. K.
P.
R. i Stockholm gratis erhallas ii Röstrattsbyrån, Last-.
.
makaregatan 6, Stockholm.
L.
K.
P.
R. och den politiska neutraliteten.
Svar till fru Ebba von Eckermann.
D a jag nu vill söka besvara fru Ebba von Ecker- manns invändningar mot min uppfattning af Central- styrelsens i L.
K.
P.
R. valtaktik, gar jag till detta varf med glädje, då af hela hennes artikel framgår, att det här gäller en debatt med en hölgierkvinna, som kan dis- kutera frågan utan partilidelse och fanalism.
Att svara p2 inlägg af högerkvinnor, hvilka äro sa partiförblinda- de, att de inbilla sig och andra, att endast högern var- nar fosterland, religion och sedlighet, lönar sig ej.
In- gen fruktbringande diskussion kan föras med dem, då sjalfva utgångspunkten ar upprörande oriktig, jafvad b&amp;- de, att de inbilla sig och andra, att endast högern var- den tillhöra alla.
Det parti, som pastår sig vara den en- da ratta innehafvaren och fölrvaltaren af dem, visar dem därmed ingen viirdnad.
De äro sannerligen.
för höga, stora och dyrt fölvarfvade för att brukas som agitations- medel i dagens politiska strider.
Det ar hufvudsakligen tre punkter i fru von Ecker- manns artikel, som jag vill söka bemöta.
Med basta vilja i världen kan jag ej f h t å, hur man ur den del af resolutionen af 20 juni, som.
arsarskildt vand till de medlemmar af F. K.
P.
R., som skarpt och klart tillhöira högern, kan deducera fram, att resolutio- nen ar ett bevis för att Centralstyrelsen som sadan hand- lat " i öfverensstammelse m$ sin egen politiska åskad- ning ".
Centralstyrelsen har ingen politisk färg.
Den tog stallning till partierna u~teslutande med hänsyn till dessas af fakta bevisade håltlning till den politiska kviiinofostrat- ten, sedan den proportionella valmetoden omöjliggjord " ett understödjande af enskilda riksdagsmaninakandidater.
De vid mötet nar-varande 47 centralstyrelsemedlemmarna fiketradde manga nyanser af politisk uppfattning.
Huru- vida någon socialdernokrat var närvarande, känner jag ej, mm att flera hiiigerkvinnor vor0 det, kan jag intyga.
Hvilket politiskt parti, som hade majoritet vid mötet, fanns ingen anledning att diskutera eller utröna, da frå- gan endast gällde, hvilken valtaktik, som var bast f6r den sak Centralstyrelsen fatt sig anfölrtrodd att fölra framat.
Annars hade val mötet först slutat, nar kroppskrafterna hade svikit oss 0th säkerligen utan att en enhällig resolu- tion antagits.
Centralstyrelsens medlemmar ha under man- ga års samarbete fatt lära sig att skilja mellan sin egen partipolitiska åskadning och hvad som främjar kvinnor- nas rösträttsfraga, en nyansering, som visserligen icke all- tid ar lätt, men som hittills visat sig i praktiken möjlig.
Det ar denna uppfattning af Centralstyrelsens i L.
K.
P.
R. ställning, som gör att en gammal och varmt öf- vertygad liberal som jag icke skulle tveka att i Centralsty- relsen rösta för ett understödjande af hiigmpartierna, om rollerna mellan dem och vänsterpartierna varit omvända i kvinnornas rösträttsfråga, Men i stallet för att harma mig öfver tillägget att de liberala kvinnorna hade full ratt att vara overksamma vid valrörelsen, skulle jag krafva det ' Den patenterade - &amp; r delvis tillverkad af s t a samt ytterst sterk.
Den har dilrjëmte ett prydligt utseende, och paseai.
for alla hem bhde i stad och p&amp; landet.
Begër priskurant.
PER F q O M S M E K.
V E R K S T A D S Milster-Samuelsgatan 34, STOCKHOLM.
OBS.!
SiiUes m e n i alla m6belwiirer.
A.- B., som ett nödvändigt korollarium, utan hvilket jag ej rang- re kunde fortsätta att tillhöra föreningen.
En helt annan sak ar att begama sin personliga p- litiska eller kommunala r6strätt till tjänst för ctt annat parti, an dit man hör.
Nagot sadant kan man icke bcgii- ra af nagon.
Men jag kan icke inse, " att man slir frarit och tillbaka som en pendel mellan stridiga (plitiska) uppfattningar ", om en kvinna, som ingen politisk röst- ratt har, förhåller sig passiv vid Andrakammarvalen, men däremot begagnar sin kommunala rösträtt efter sin egen öfvertygelse.
Passiviteten vid riksdagsmannaval ar fiir kvinnor i allmänhet en bade vanlig och naturlig sak, d i de ingen röstratt aga.
Det ar för att bidraga att f ö r- v ä r f v a denna, som en del kvinnor vid förra Andra- kammarvalen satte in sina krafter och sin tid.
Då - just som det val denna gång kommer att ske - talade några liberala kvinnor vid de liberala valmötena och andra m- vande " det stilla inflytandet " att varfva röster för de kan- didater, som lofvat arbeta för kvinnoröstratteti.
I lvad so- cialdemokraterna beträffar, finnes det ganska f2 shdana inom L.
K.
P.
R, men att de socialdemokratiska kviri- norna afven utanför var organisation anse som sin plikt att vid sitt partis valm6ten bevaka röstfattsfr %gans intres- sen, kan väl tagas för gifvet.
Ingen begar, att nigon h0- gerkvinna skall upptrada pa vanstermöten, det enda Cen- tralstyrelsens resolution indirekt begar ar att de - som förut - skola förhålla sig passiva, då deras parti ar kvinnoröstrattens uppenbara motstandare.
Fru von Eckermann anser, att man borde ha sandt ikring cirkulär till fereningarna för att inhämta deras upp- fattning af valtaktiken f6re cedralstyrelsemöfet.
F5 and- ra håll har t. o. m. ifrågasatts, om 6entralslyrtlsen haft ratt att antaga resolutionen i fråga.
Förmodligen har fru von Eckermann icke haft L.
K.
P.
R: s stadgar till hands.
Centralstyrelsen består af en medlem och en stippleant fran hvarje förening utom Stmkholmsfijreningen, soni har respektive tre och två.
Cenbals@rekmed1ernmarna, väljas direkt af föreningarna, hvarigenom hvarje lokalfdr- ening utöfvar inflytande i centralstyrelsen.
Denna har till medel för målets uppniende " att besluta angåeade alla sådana atgarder, som taga deras (lokalföreningarnas) satrr- fallda verksamhet i anspråk.
I fraga om itgarder, som röra gemensamt uppträdande för uppnående af Lancisffir- eningens d l, äro lokalföreningarna pliktiga att stalla sig Centralstyrelsens beslut till efterrättelse ", Kallelse till c m tralstyrelsemötet utfärdades den 24 maj och tiden före- slogs till en dag efter kongressens afslutandc, för att s i manga som möjligt skulle kunna vara närvarande.
Dd uppgafs i cirkuläret att hufvudämnet för centralstyrelsei~~il- tets förhandlingar skulle vara valtaktiken vid Andrakam- marvalen.
Den valberedningskommitté, som bl.
a. förbe- redde resolutionen, valdes skriftligt och enhälligt af Cm- tralstyrelsen efter af V. U. utsända förslag den 20 april.
Efter dessa upplysningar ar jag öfvertygad, att fru von Eckermann medger, att ett mera direkt hanvandatide till lokalföreningarna vore otänkbart sasom stridaiide mot stadgarna och äfven mot Centralstyrelsens uppgift.
Skulle Centralstyrelsens beslut misshaga några, miinga el- - - - - - p - - - -.
- -.
- - -.
- - - -.
-
ler alla - lokalföreningar, ha d.e ett - kraftigt och fullt stad.geen- ligtl sätt att uttrycka .. sin afvikande megigg genom att.
i höst välja nya.
centralstyl; ?els.emedle~ solm bättre re- presentera föreningarnas opinion,.
Kisar det .. sig att denna går.
emot Centralstyrelsens beslut, ar.
jag iifvertygad, att den nuvarande ledningen lojalt skall .draga .sig tillbaka.
Den har trofast,.
energiskt, vidsynt och entusiastiskt arbe- tat för alla svenska kvinnors gemensamma angelägenhet, utan en tanke för annat än sakens bästa.
- Men äger den Ett: -.
Ringning.
H ' all~!
Det är jag själf, ja - - - - - - - - - -.
Ah go ' dag!
-?
- Jo, det märks att vi inte råkats på rnanga år,, efte ?.
som du kan fråga så!
Skulle inte jag vara medlem i F. K.
P.
R., som från allra första &amp; et stått med i ledet!
Visserligen tyst, men träget - på ' post, i gif ' akt för tidens -.
tecken .- .- -.
.
.
.. - - - - - - -?,.
.
- Aterigen hvil ' ken fraga!
N a t .o:; l i g t v i s begag-.
.
riar jag mig alltid af min kommunala kösträtt.
.
-.
.
- ' n - Hvilket p a r t i?
I ' +Ar - lilla stad ha vi: blott!
tre parti&amp;-.
- .Jag tillhör iiitetderg,.
kara " ' du ' - ".
.
.
-.
.., -.,.
.
.
.
,.
.
.
.
- i, icke stöd i föreningarna, kan den: på längd intet utrat- ta.
Ett sådant efter min uppfattning.
sällsynt .oförtjänt misstroendevotum skulle atminstone medföfa att de fingo en välförtjänt hviia.
Säkert skulle de vara för mana om kvinnornas rösträttsfråga för - att bryta sig .ut ur.
den rörelse de så troget tjänat ..
Därtill anse de målet för vik- tigt ' bade för kvinnorna sjalfva och för landet i. dess hel-.
.
.
.
het.
Anna Whitlo .. -; Vet nog !#det, men kan icke bekväma.
mig ' und&amp;.
...,,.
!i.
någrofdera oket! '
.
.
.
.
- - - - - .- - -.
.
-,.
- Plikt, sa ' du?
alt.
dagtinga med- min - 6fvertygeise?
?
.
y.
-.
.
,.
.
,. !.:!; G.
- .., .-.
.
.
-,.
.-.
.
-,.
.
.
.. -:; i: .= .Nej !.
vet $du .. hvad,:.
inte !ens i f61 ' " sakens " skull; -.
!,,.
....
.-.
.
L.
.
.
.
....
.
....
.
.
.
-.
.
': L.
8 I, ' l - Men .tros inte du det ar farligt att så dar börja skifta och sålla ' ifrån hvarandra de .olika AskAdningarna inom vårt kara F. K.
P.
R.
Det ar som .om idet dar stora upplyftande inom den rörelsen - .e n tanke, e t t hjärta - och e n själ - dess verkliga lifstierv, .begynt svikta nu p2 sistone.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
?.
- Anledningen?
- Ja, kanske d n inte ser ' det så tyd- ligt, därför att - du står midt .i det däruppe.
Men sa har pA afstånd är det märkbart nog, isynnerhet- da man varit med fran .början.
.
.
.
. '
- Hvad skulle det val vara ännat an ' hela i-ordsens svangning vanster i forening med det starkt uppblom- strandii par&amp;isendet, ' som .ger viii.
prisvarila lsoladliritet.
' icke obetydliia ufidërjordiska stötaf.
'.
I - -.
- - -.
.
. '
.
e I.
.
I I - 10,. dd ' s !ger, jag, .$ok väl ' kan ' killas moderatlilk rd,.och ' hvid s k 3 inte ' hogerkvinnorna saga?
- -.
.
.
: &amp;.
.
.
,,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- -.
- -.
.
- - - - - Hvafalls?
~ i n n s det inga sådana i F. K.!
P.
R?
- D2 .borde de verkligen .efterlysas !- ~e ha - alldel&amp; säkert .+ .. Vill du vjta .min.
tanke; .sa .finner .jag allt detta par-.
-.
s, L,, G:.
t I.
I - 2,:, T a .. a..
i t, a I - -.
.
.
-.
.
-.
-.
.
-.
.
-.
J -- _ - Antiproportionalist, tror nog det, af he1a: mitt hjärta!
.
.
.
--.
.
.
-, säger du - Kommer af.
bristande a I.
.
4i: yasen vai-a en pest: för ilandet.
Eller.
har kanske icke ifal- la.&amp;dki .. ett.
.
a411tför lätt utvecklat: partisinne vant svenska.
fslkets.~ !riksolyckta?
Och vi ' kvinnor med vårt impulsiva teifiijerament:: och .var olyckliga fallenhet för att gå.
- till eitrEherna borde framför: allt tämja v&amp;- ' benägenhet: för partisinne.
-.
-.
-.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
,.
-, ......
- -.
-.
.
-.
.
-.
-.
.
.
.
.
Visserligen, denna.
fördarfliga uppdelning .p&amp; par- tier och partilistor betingas ju af det förträffliga .valsy- - -.
.
.
_ _ _.
.
_ _.
_ stemet; d.
-.
-.
.
-.
.
-.
-.
.
.
s Ja, gunås .&amp;å visst, - men det .felet) har jag ida, gemensamt med många .af mina medsystrar.
.
.
....
.
- - - - - -.
.
-.
-.
.
.
.
.
.
e sin uppgift där såväl som aiG vi andra oiiMäigade.
Skall en väf nad bli vacker, fai iigen ' af färgerna domine- och till och med ' den neutrala ' grå, som gifvetvis " far sitta emeiiai~ det.
ulltrabl&amp; och ultrar6da, ' ä r absdut nöd- vandig för att dimpa effekten., ' ~e ' &lt;modek+i ' Askådnin- gen älskar jag tänia mig S&amp; det mjukt.
förtonande in.
slaget, den liberala däremot, ä r den sega.
.
hhålliga, $aldiig trytande varpen - - -.
.
.
.
.
-?
-.
- Hur lang jag tánker mig räskan?
.
~ a, det,bp-or.
nog ytterst på ' Parcerna, men visst icke på partierna!
Och hvad jag tror är, att vi ska ' noga akta .oss att ploc-.
den.
a: beskaffad.
kaisir-väfnaden för att se eftk.
bir Allt beror ju på hur länge de sköra trådarna.
.
k@na fiåla ihop, trots ogynnsamma yttre inflytelser.
- iis sta de .en efter annan, hvem: kan.
åter.
förena dem? '
, ---- --- ... - J a g tros ocksa att kvinnor ha svårare all man att - Skall uppadbetak - jag lihller också p2 .med d.et.
.
.
dagligen,.
söta du.
.
.
-.
.
.
.
.
hysa fördragsamhet med andras olika ~ p ~ f a t t n i n.
~.
-.
-.
- - - .-r.-?
.
.
så mycket mera skäl för oss att taga oss i akt för pl&amp;-.
.
.
-.
.
- Jo; jag s ä g e r a t t jag af all .makt söker förkofra lig ordnk eldfängdhet .eller låigsamt förfrysande hånf$l-.
I, m en ', mig i objektivitet.
- - M - - - - -.
- - _ _ - _ het.
Inte är det skäl.- om m a n nu tillhör ett p k t i - att a l l t i d tjuta med ulfvarna,,-.
och ' lika litet $r- man Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Bläck, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an-
- Nej, man behöfver visst icke vara reaktionär för att vanda sig om och rifva enhvar som ar af annan &amp; sikt.
------- - Man -?
skulle försöka i alla lagen v a r a s i g s j a l f, se saken ur denna synvinkel.
Jag håller blott pA att upp- arbeta min förrniga af objektivitet, scm.
du hör!
------- ja!
- Och du håiler fortfarande fast vid att vara vaniler - Har jag förstatt dig ratt, sa ar d u liberal af re- endast stå att finna på vansterhåll, och u t e s l u t a n d e därför skall jag kasta allt öfverbord och följa med.
str ' öm- naste vatten - -.
men?
-------- - Ja, cch efter som du ar min van, skall jag just ta bladet fran nlunnen och utan all syrlighet helt öppet saga dig min tanke om de liberala kvinnornas taktfasta marsch mot yttersta vänstern.
D e t ar förstas deras en- sak, men de skulle spara på sina stickord mot högern.
Det klär dem afgjordt illa!
Och det vittnar om en för den frisinnade åskadningen i allmänhet lika ovanlig som ovärdig närsynthet, nar de höja jubelrop öfver h v a r j e högerkandidats fall, b l o t t därför att han icke tagit be- fattning med kvinnofragan, vore han i öfrigt en aldrig så f6rtjant fosterlandsvän - - -.
- - - - - - -!
- Är det blott vanlig politik?
- Kvinnlig?
- Gu ' bevare i sa fall vart land från.
alla kvinnliga pditici!
- J a g tycker nu det ser snarast ut som ett efter- apande af den gamle Adams vanliga politik!
Och jag trodde vi var öfverens om, att v i aldrig skulle g&amp; i man- nens upptrampade spår.
V i skulle ju aldrig med otillat- na.
medel främja vart eget partis sak, v i skulle tillföra det pdiuska lifvet ett ädlare, friskare element, hiilla sanning och ratt högre an allt annat, kampa med .blanka vapen.
styra efter klara linjer och mera sådant.
- - - - Ja, s&amp; tycker d u, men från min synpunkt sedt ter sig strömningen mot vänster tämligen äfventyrlig, och in- te tror jag att denna taktik bidrar att g6ra var sak mindre impopulär an den ar.
Snarare tvärtom!
Dessutom ville jag att kvinnorna skulle kunna se bort från sin egen lifsfråga för att stalla sig det spörsm~let: ar den j u s t n u en lifsfråga afvm för S v e r i g e,s r i k e i så- dan grad, att vi t. ex. inför de kommande nyvalen af folkrepresentanter ha lof och ratt att ensidigt satta allt pa denna spets?
- - - - Du kan inte obetingadt svara ja på den fragan, hör jag.
Och det kan nog ingen annan " rösträttskvinna " med hjärtat på ratta stallet - därför att hufvudfrågan ju ändå alltid ar S v e r i g e s v a l.
- - - - - -?
- Jo, j o!
Det a r just af nit far det helas val som vi arbeta för att få afven den andra hälften af vart folk med.
Sant!
Men du glömmer att denna v å r öfvertygelse ännu långtifrån delas af flertalet nyan och kvinnor.
Man- ga man betrakta ju var framtidstanke som början till Rag- narök, och da få vi val inte förtanka dem om de förha- la tiden en smula!
- - 9 - - - - - -?
!
- Nej, vet du, hurudana våra s. k. vanstervanner äro?
vill jag har lamna därhän.
Undantag bekräfta endast re- geln!
Mela det borde val erfarenheten ha lart oss, att det icke lönar, att blicka vare sig åt höger eller vänster el- ter .manligt stöd.
Det ar verkligen ingen nyhet att i den-.
na fraga sta man och kvinnor öfver hela världen i har- nad mot hvarandra som två fientliga raser.
Vi kvinnor få allt vänja css vid tanken att helt och hålkt lita till OSS sjalfva.
- - - - - - - - - - 3 - Hur jag ställer mig till höstens val?
Nåå, det var dit du ville komma!
Vet du för mig ska9 landets mirigu vitala intressen alltid stå främst af allt.
Jag frågar blott efter redbarhet och duglighet.
Eftersom jag krafver futl medborgarrätt, m 8 s t e jag i främsta rummet känna s ~ m medborgare, först i andra som " rösträttskvinnaw.
, ... - .-.
- - - - i - - - L i - - i -, - Ar det att svika vAr rättvisa sak?
Bort det!
Ett ar ju att arbeta far den med allt nit, så länge sSi ske kan utan åsidosättande af större intressen, men st % sadana p i spel, da far jag vidga blick och hjärta.
- - - - - - - - - - - - - - - -?
- Min ilsikt om Centralstyrelsens drakoniska beslut?
För att SA här telefonledes uttala mig om det i starkt koncentrerad form, vill jag endast säga detta: jag tror att den med detta beslut för framtiden gjort vår sak en sannskyldig björntjänst.
Det skall Kl en verklig Sph ' icgib venhet för " saken ", en nästan öfvermansklig sjiGöfver- vinnelse hos högerkvinnorna för att nu k u ni n a stantia kvar inom F. K.
P.
R. och jag vet flera lofvande proselyter, som nu rygga tillbaka med ett: hellre ingen rösträtt 2ra en som vinnes på detta satt.
Hvad högermannen skola saga viil jag förtiga.
En splittring inom förbundet blir sannolikt en oundviklig följd af detta yxhugg, och da vet att vLr styrka hittills legat i enigheten.
7 - ------- - Ja, om nu an högerns seger skulle innebara ctt afventyrande af var fragas snara lösning, SA tar jag dm- na eventualitet med lugn.
Du tror så orubbligt p2 vin stern?
J a g t r o r p 2 i n g e n d e r a!
HvaG jag dart; - mot Itror är att vi ännu ha sa gränslöst mycket att arbeta för, innan vi lyckas rycka- de unga med - de som en gAng skola göra ' t .- att vi icke borde vara sa skuggrädda för en smula uppskof.
Istället för att splittra vara lirafttr borde vi koncentrera oss på detta arbete.
Och frmfiii- allt sainla oss, samla oss, sluta leden fastare, o b c r o m!
~ af färg och pxtibeteckning, tills vi bli der * makt, s 3 3 hemför segxn.
-------
D A C N Y I 339 p - Du tviflar?
Men j a g tror att vi da skulle ha godt hopp om att bli den makten.
Tålamodet ha vi af ålder - blott vi ge oss tid.
- - - - - - m harmoni med oceanvågornas dystra dån?
Häruppe - där inför hafvets oändliga makt alla spår af mänsklig verksam- het te sig som sandkorn, ringa och betyd&amp;seiösa, gripes man sannerligen af en stämning s å betagande, så oför- glömlig, att d&amp; borde bryta sig fram i hvarje skildring.
Men haraf kommer föga till synes.
Allt som fallit inom förf.
: s syn- vinkel är medtaget, men att därbakom ligger en psykologisk värld, därom far man ej en aning.
Det kanske mest typiska draget i färingens karaktär såväl som lif tyckes också ha undgått henne.
Och dock är det ett drag af sällsynt f~lkpsykologiskt intresse, då det p i ett område - känslans - gör denne okonstlade öbo till den mest raffinerade galliers like.
SA egendomlig ar naturens l e k!
Skillnaden är, att den känsla, som jämställer dem, hos fransmannen blott är en tillfällig stimulus, hos färingen åter en del af hans väsen.
Men främmande är den honom under det öfver- kultiverade namn, som kännetecknar dess kontinentala form: le plaisir du risque.
Hur har detta, drag, sarskildt vid skildringen af fågelfångsten, kunnat undgå en iakttagare!
Dock, förf: s må1 har mindre varit psykologiskt än kulturellt, rättare folkloristiskt-kulturellt.
Det märker man ock vid skildringens slut, där det lugna tempot andtligen brytes.
Sedan geografiska förhållanden, natur, historia, sociala och litterära data, etnografiska fakta, hufvudnarin- gar och dagligt lif klart och ingående behandlats, kom- mer i slutkapitlet rubriken Sångdansen.
Här är förf.
ej längre blott iskidare utan afven deltagare.
Här förstar och känner hon med hela.
sin varelse.
Det är sim hade något af dansens rytm meddelat sig At skildringen.
Med lif och färg är den gifven, sa askadligt, att man plötsligen känner sig försatt till denna egendomligt främmande miljö, som ar sammansatt af vild natu~, primitiv kultur och lyrisk-dramatisk extas ..
Äfven språket röner här inflytande af förf: s intresse.
Eljest har hon härpå ej nedlagt vidare stor omsorg.
Öfvergångarne stå ibland så oförmedlade och omotiverade att man häpnar.
Men boken uppträder ju icke med stora litterära anspråk, lyckligen ej häller med de litterära förlöpningar, ' rattare volter i den högre genren, som nu blifvit så modarna.
Men den utarbetning som förf.
inbesparat på stil och språk, har hon i stället gifvit at uppställningen, som är ypperlig, klart öfverskådlig och systematiskt redig.
Fakta och data äro omsorgsfullt studerade, ordnade och veri- fierade.
Därför förvånar det s i mycket mer, att förf: s noggranhet en ging alldeles strejkat, vid citatet af Grind- visans refräng.
Som den hos henne lyder blir den ju utan mening: ~liiaske Drenge, Grinda drab.
Det er vor Lystu.
Ettdera skulle detta tolkas: Raska gossar dräpte grindhvalar.
Det är var lust.
I så fall är dels a i Grinda orätt (heter Grinde), dels drab (heter drzbte) - det är ju danska - eller Raska gossar, grinddråp, det är vår lust; men då är tillika punkt och ny mening efter drab omoti- veradt och Grindedrab borde skrifvits i ett ord.
Visan ar förresten i motsits till andra dansvisor danskspråkig och omkvädet lyder: .Raske Drenge, Grind at d r ~ b e det er vor Lyst ».
d tt förf., som ställer sig så sympatisk med.
det fär- öska målstrafvandet, sjalf så ofta begagnar danska ort- S - Jo, kara du, minst tre eller fyra perioder!
Man.
får hoppas att skalet till " frökens p i linjen " tålamod ar, att hon varit idel öra af intresse för ämnet.
-.
- - ------- - Nu bryter jag!
Afringning.
Sigrid P laten.
e Litteratur.
Färöarne.
Bland hvalfångare och folkvisedansare Af Ester Akesson.
P.
A. Norstedt 8r Söner, Stockhol m.
19 1 1 ' Få länders kvinnor ha väl så bidragit till sitt lands ut: veckling som de nordiska.
I allvar och lek, i sorg och jubel ha de deltagit, alltifrån sköldmöarnes tid.
Så täljer ' sång och saga, men än starkare den nedarfda initiativlust och didkraft, som efter tider af domnande dvala brutit fram med sidan kraft, att det vandt söderns blickar mot norden.
Att så skett visar utvecklingen allt sen Fredrika Bremers dagar.
Är det underligt di, att ett lynnesdrag, specifikt nordiskt, nu äfven hos kvinnan träder filt synes i Skandinavien: äfventyrslusten, vandringshågen?
Pekar den därtill nordpå, f i vi ett ytterligare bevis på den konti- nuitet mellan förr och nu, som valförvantskap och ras- gemenskap gör obrytbar.
Hur lefvande litteraturens historiska miljö än ar, tankars och stämningars rätta kolorit fordra dock sitt hemlands ljus och skugga för att rätt förstås.
Kanske var det äfven så Ester Akesson tädkte, när hon i somras följde.
samma spår som förut Hulda Garborg och den danska författarinnan Thit Jensen och uppsökte de nordliga klippöarne i Atlanten.
Men långt förbi malet skjuter hon dock - tamligen najvt - da hon i inledningskapitlet säger: .Vilja vi s e hur vårt folk lefde för ett par hundra år sedan, kunna vi bege oss till någon aflägsen bygd på Faröarne~.
Dels ar färingen ingalunda vår stamfar, dels ha natur- och kulturförhållan- den under seklers lopp sa småningo ' m försvagat den fränd- skap i seder och bruk, som ursprungligen förefanns i norden.
Oceanens klippor och bränningar miste alstra ett lefnadssatt väsentligen skildt fran vårt eget om ock med befryndade drag.
Ett sådant pistaende som Ester Akessons hade Hulda Garborg med mera skal kunnat stalla till Lofotens befolkning.
Men hvarje drag frin ett med oss beslaktadt folk och land ökar kunskapen i nordens psykologi och stärker därmed vår egen ansvars- och själfkansla.
Därför äro vi ste er Akesson uppriktigt tacksamma.
Ty de.
bilder hon ger äro framför allt natur- och ögonblickstrogna, återgifna med en fotografisk reproduktions noggrannhet och precision, ehuru de liksom den sakna plastik och färg.
Korrekt och sakligt glider skildringen fram i ett lugnt tempo, som ej ens de sällsynt gripande natur- scenerierna förmå stegra.
Manne förf.
ej stått på Klakksviks " ~ögfjall ", dar stormens ständiga hvinande står i jämn ' O
- ----- namnformer, förefaller n ~ g o t itikonsekvent: ' Och en8 form sidan som Norderöarrle ' %r hvarken dansk, färösk eller ens svensk.
I den ofta ganska kvalmiga modärna litteraturen ' kom- mer Ester Akessons ', bok som en frisk ' fläkt från allt för litet kända trakter, hvilka den p i ett förtjänstfullt sätt be- ... lyser och kartlägger.
Härtill bidraga äfven ' de utmärkta .. ' - illustratioiierna, till största delen efter fotografier tagna af.
förf.
själf.
Litteraturen om de nordiska oceanoarne har hitintills på vårt språk varit sa knapphandig; att (1 Faröarïiesl ' in- förlifvande därmed kan betraktas som e n god och pålitlig litterar landvinning.
Ellen ~ordertstrrg.
.
.
-.
- '.
.
R e s e i n t r y c k från Orienten.
m man vill ' se riktigt typiskt orientaliskt lif, så skall man ' fara till Hyderabad.
Man stiger af vid stationen Wadi på stora stråkvägen genom1 södra Indien, halfvägs mellan Madras och Bbinbay, och gör så en afstickare in i ' det ' själfstandiga muhamedanska riket Hyderabad.
Det regeras af en ni ' zam som heter ' Hans Höghet Asaf Jah iia am-al-~dk Nawab Mir Sir Mahbub Ali Khan.
- (Nästa hund jag kkaffar mig, skall jag uppkalla efter honom; fös aft det skall gå lätt att ropa.)
Från Wadi har man några timmars järnväg till hufvudstaden Hyderabad.
I.
denna hufvudstad i ett rike öf~ier elfva milliona in- vanare och förresten i hela riket - ' fins bara ett .enda.
.
hoteil för hvita människor.
.
.
Jag kbm dit en vacker dag i februari.
Något: annat an vackra dagar komma ' förresten inte i ' fraga under den.
årdiden, da dit aldrig syns ' hinsta mohfläck på: den.evigt strhlande ' och glödandb himnkleri; &amp; h jag hade länge-?
sedan glömt bort att jag n&amp;&amp; g å h g ägt .ett så fult och.
.
liesvädigt före ' nidl som * ' .en pataply.
t - .e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, d L.
I På vägen fran Ma-as.
hade * .,pestsmittadq.
orter passe- ' rats, och med anledning häraf Plef det bråk - vid gränsen till.
Hyderabad.
Där k ~ m m o färgbrokiga och bcvapiade.
myndigheter och - förhörd,e a.hvarje, resande.
o h skrefv ' o upp hans .eller hennes .namn - och nationalitet och ålder .. och yrke och religion och samhällsställning och farniljeföirhål- ' landen och dgångspunkten och slutmålet och ändamålet med resan .och öfriga privatsaker en person kan ha.
Och s&amp; förseddes man med papper, med hvilka man inom 24 timmar skulle infinna sig på en byrå i staden Hyderabad och.
f å.
det.
undertecknadt med intyg att man inte var pestsmittad eller pestspridande.
Vid hiarenda station kommo nya uniformerade figurer för att kontrollera att man var försedd med dessa blanketter, samt underrätta om att det.
var 50 rupies böter om man underlät att låta !S.
.
31, d::!
' p själ.fstäi&amp;ba ' &amp; !i&amp; ' iife.
svartii.
o&amp; hvita: åtskilda, S ?$ bfve&amp;l).
.
.
i.
' e&amp;el&amp;i. " ri&amp;iyn.
.
.
.
.
.
.
: ' $i siait en hvit däi tagit plats i e n .kupe; s~ " l (öfiige~ ' ~d&amp; ':.
...
.
.
genast.
upp en skyl (" for europeans " ch ingeQ ' i ' nrö$ng - har 10f, att.
ta plats .i densimha, ' o&amp;.
" hane - @ ki$ h&amp; ' bil- jett till samma k l a g M q att ' det %r, vai, nizxms.
.
.
yih- -.,.
be&amp;gdec ' genast.
.
.
r&amp;Fki- '.
s&amp;h$~W ?i ';.
att tvi Af, ' lindek ' mycket eleganta,.
installerades, i h i n kppi .af &amp; i gemen;: samme herre och man, jämte deias bagage.
af ' väldiga m&amp; ' - '.
tallkistor och snidade och målade gäki&amp;or, '. " qtte~kr~kg ..
och korgar af underliga fbrmer.
Herrn åkte nå&amp;n in-.
nanstans, men kom hvarje gång tåget hol1 och.
sag efter:.
sina fruar.
De voro goshor, d. v. s.
' förnänyt - .hinn&amp;; som ingen annan man än deras egen får lof att: &lt;e; hyaf:.
: för de framfôr ansiktet buro tjocka ' förhangen ' m a ett. '
' besiktiga sig, * inen bara 3 rupies afgift att låta göra det.
Ett föga angenämt sätt att ta emot landets gäster.
~ a - Q gen därefter infann jag m ' ig pil den f,öreskrifm byrån un- der de föreskrifna timmarna och fann ingen där mer än en sofvande pojke, som visserlig ' en gick, att till hälften väcka men som inte.
begrep ett ord engelska.
Då fingo myndigheterna skylla sig.
själfva; jag gjorde ingenting mer.
vid saken, men betalade heller inga bcter.
Och när se- dan samma pestkomedi upprepades - på flera håll i Indien,.
visste jag hvad roll jag skulle spe1.a i den.
Mellan Wadi .och Hyderabad befann jag mig i en, ku-.
pé, hvilken, -, liksom- oftast i Indien, var ett.
stort kvadrat- Eqrmigt rum med skinnsoffor ruindt kring väggarna.
och fri .golfyta, som man skulle kunna dansa på; .. om.
inte fokk,:: ....... fyllde ' upp.
d- med .sina; stora koffertar.
Sa snart - damer ha tagit pla@ .i en, kupilj;: p % kommer;: en .konduktör: och sätter.
.dit ep- slcy1.t ' ?för d; am~~;;, gch.
sedan ar det 100 rupies böter f ö hvarje; m?
- s k ~ l i n, - - ~ ~ ~ g 01ofva.ndes.~.
k.onn ?mer dit.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
t;.
.ly -, r r.,- - ', y.i:?
.
-.
.
.
-!
~ i ~ e m o ha1las ': ' i t - de.
e.
.
.
. "
&lt;.
.
:.
* .,.
- 4, 17 ' i I- - I,.
: r
par små titthål1 för ögonen.
Men knappt hade taget satt.
t ben aporna aro har vilda, en ~ i g s v a n s a d g r å s o d, sig i rorelse, förrän ansiktsmaskerna kommo b 0 3 samt ' med svada ansikten och hvita whiskers, som sitta qch, äfven det mesta af de sl6jor och skynken de vor0 svepta snattra i träden och göra narr af människorna.
i. Darinunder.
vor0 de kladda i brokiga siden- och ' bro- I nizarns rike är man förflyttad in i en österländsk, kadstyckeii, guldtyg, broderier samt en massa skramlande saga långt tillbaka i tiden eller utanför ' all tidräkning smycken i näsor och &amp; ron, på tår, ben och armar och Det ar just som Orienten skall se ut enligt traditionella öfver hela sina personer.
HJögjudt sladdrande sutto de på begrepp.
Folket har en alldeles olika typ an i de hindu- en soffa med benen korslagda eller uppdragna under sig iska länderna, är kraftigt byggdt och mycket ljusare brunt och.
mellan sig ett öppet metallskrin futlt med besynnerli- ' an de nastan ' svarta hinduerna.
I stallet för att de sist- ga anrättningar - mest kryddor och sötsaker -, som ' de nämnda.
' för det mesta gå nastan nakna, begagnar afven båda goshcrna åto frh samma talrik och drucko till ur det lägre folket i Hyderabad klider och fargbrokiga sådana, samma kruka.
Efter maten kom det fram ett rödt guld- spetsiga uppit böjda skinntofflor och på hufvudet h ' oga, vira- brorderadt fodral i bladform, och i. det lago friska bethel- de turbaner i alla färger, men företrädesvis livita eller bjärt ' blad, som preparerades med kalk och erikanöt samt tug-.
gräsgröna.
Mannen gå omkring beväpnade med underli- gades med öfvestygelse och allvar till dess munnarna blefvo: ga sablar och andra slags vapen, sådana!
som bega&amp;na- ' eldröda.
Hare.nlsdamerna äro visst inte .så .. lata soni de des för tusentak Ar sedan, som man inte vantar att få beskyllas för: efter bethelbestyret lyftes ett annat nietallskrin se annat an ' i.
illustrerade sagor och: som försaffa.
reian- upp på soffan mellan dem, och dar sutto de upphukade de antikvitetsamatörer och bråtesamlare i hänryckning.
.
pa hvardera sidan därom och sminkade sig o c h målade - Kvinmma bara sina smabarn ridande ötver rena axeln ' sig svarta kring ögonen och parfymerade.
sig, och sedan i stallet ' f&amp; som bland hinduerna ' ridande p&amp; ena höften.
följde manicure och pedicure med lika sa mycket olika Deras kläder.
Yariera i snitt och.
' utseendc e n kostym, som; verktyg och kcsmetiquer:: som h o s nagon parisiska.
: forekommer ofta, är ett slags mycket atsittande langbyxor, - Det var &amp; t lhngsamt tag, Som: stannade någon half- använda af både kvhnix.
och man, samt öfver deisa timme har och dar vid stationerna.
.
Vid en sådan hade: en lång skjortliknande.
rock ' med breilt.
skarp om också som Hyderabadborna; när ' de: en gubbe Installerat sig pil perongen p i m utbredd röd - lifvet.
Därför ar .detdet- matta.
. '.
Han.
hade itort hvitt ska&amp; och glasögon; var: skola göra sig till.
och kla sig soIiveuropeer, afven @ bä- kladd.
i en.
$öd.
turban och- ett Pödt skynke om beiien samt " ra skjortan ofvanpå pantalongerna.
Det faller inte ' i ögo- - höll1 på att packa upp iöda knyten: nietii !piller och ' pul-:.
nen.
bland gatuvimlet.
och med hvitq kostymer.
Men - på föist .. att '.
det - var '.
en middagsbjudning hos en engelsk familj råkade jag en ver och fiaskor &amp; h: .burkar ..
Jag.
: efid ' af.
.de: v&amp;lig ' a .fakii-eina- 6fh 4ádtade.
att .f&amp; .se h k n i:!
högt.
uppsatt: inföding, som velat " isa.
sitt.
~ r o p e i s k a uppf&gt;föra ' sina ' konster * ' 0th.
h o h p ~ l t ~ ~ Men.
i: ~ den.
artige värdfolk:.
uppmärksamheten att infinna sig i.
en elj- kor- o&amp; engelsktalande ' s t a t i o ~ s i n ~ ~ e k t o soni r e ~ vai.
babu: (en rekt.
Svart frackkostym, vid h y r s pasettande,.
: han dock-.
' euibp&amp;l~dd.
indier ' helst; me&amp; nagon inbland-.
begatt.
ofvannämnda lilla misstag.
Hvilket ' gjorde det svart.
bäbu - är &amp; - i ning at - ' e&amp;oPeiik .. race) ' ' och: kom Irfd@pande: med.
: en stel.
I att först t a mannen pi).
: allvar, bur:.
djupsinnig an: hans.
.
.
-.
-.
.., ...
-.
.- ....
.
åt: mig, forklarade .att .det var ' trakten+ läkare, som b r e - konversation.
var.
: - - - Med- etiketten.
i: Hyder-ab-ad.
ar 6et- @ - resten ~$lc$t.
: noy:.
de?
meditin af örter och:; ger - behandling grafis., C: Dep ena.
pa6ieriteri efteq-den j andta .kom; ~di]: ~atte:: $ig: j!
qghttka&amp;.
ga.
Af p dar: bosatt engelsk familj,. '
till .hvilken ' jag hade stalhing:.
hos läkaren, - bildaide.
: cirkel;: kring ~ h o ~ q m; och:, rekommendation, bl ' ef .jag medtagen p5 besek i ett harem, utanför.
' denna ' .-t@iigdb askadarna;,: bTand '.
: hvilk.a: .&amp;&amp;cns7-; eller som d? '
: .har kallas, ' ze.nana!
Herrn sjalf .-.tog- - emot idipkktbren (h m inte:: tycktes- ha ann?
&amp; t .göra).
och jag.
os$ .man: talade; om.
opersonliga ämnen, sch.
man Satt på.
sufto .framt ' p %.
stolar s6M.
: i: k~ngligi&amp;g~:.:.
: Laka.ehand:, stolar, som ehkom anskaffats.
till '; vag.
: ara:.
- Sen - förspann ' - herrn diskret, och ivi .fördes af - en.
liten ' .pojke - till det m ~ t an-.
: lirigen af d i respektive patienterda, 4illgick ogenerade sätt p5: perrongen och ackoiqpagoer.ade af den.
nan salong med de fyra hustrurna samt - i bakgrunden.
några .. tjanarinnor.
Det skulle vara högst opassande om humolri$tiske gubbens .kvickhete~;:.
' som .beJönadq m+.
skiatt fraii.
ilskadarna:.
Dmi:.
tj ' ocke;: .bab~n skaka&amp;;.
hvarje -; en fin och förpärn man yisade sig tillsammani ' med sina- .. -.
g&amp;ig Upp 0th niid.
som: på .. stålfjäd- sanit .Öfversatte hustrur eller med nagog, af dem; - ' och .d$.
duge?
rakt.
inte.
kvickheterna för mig så snart han ilterfatt, tap@m2gan.
att fråga,.
m man efter h&amp;!
hustru; ' &amp; h barn iller.
.
~ $ - ~ ~ i ar.
~ b iipainis ~ d ' hemland tigerjagagas O m: att han h a r något SA intimt.
Först, - när.
sönerna äro ...
.
.
jag fick a ~ ~ ' $i i g ngok .de imponeran- stora, far mail tala pm d&amp;sa med, fadern.
Kvinnonia tyekag med- jämnmcd finna - sig i: att., yara - de; kattdjuren i deras fria tilistand. "
På ' stationsperion: dem.
Des- geina pr&amp;neri&amp;ade darernot gazell&amp; och: ' antilopef .om?
sa opassande föiemål, att man ej ens kan tala kring; kommo ' in i refreshment-rooms och ' lade nosen i sa fruar, hvaraf en v a r bara 13 ar, togo mycket - vänligt.
tallrikar samt blefvo alltför familjara om man emot oss, men förstodo naturligtvis intet annat an sitt db resand&amp;.
.
.
matade dem.
eget språk,.
h ' varför jag.
var utanför konversationen.
De,.
: Stora gr6na ' och brokiga papegojor .. flög0 ÖIverallt vor0 kladda i åtsittande röda långbyxor och små * korta vilda omkring.
Det verkar nastan öfverraskande ' aff se att lif i brokiga färger med.
broderier och allt möjligt glit- d k s a faglir,: som tjxkas så ' enkom gjorda f 6 t burar, ter på samt ' långschalar af guldtyg.
.
Smycken naturligt-.
vis öfverallt: hela lass af tunga sådina fasthängda vid veikligen existera i fritt naturligt tillstånd. '
' '. '
' ' '.
s '. '
, ' ' '. '
, ', af ', -
* kluifna och onaturligt förlängda öirsnibbar, som räckte l h g t ner på halsen, samt kolossala ringar genom ena näsvingen.
Samtalsämnet tycks vara standid detsamma i alla harem, eller zenanor, vare sig .det ar i Turkiet eller norra Afrika eller Indien (och hvad skulle man också tala om annars!
): de plockade fram och visade ' sina kläder och smycken och tyger och bibeloter; tjänarinnorna buro in stora högar daraf, och fruarna plockade p5 och af sig samt sago f6rtjusta ut, nar vi pA alla vis demonstre- rade var beundran.
En af de parfymer de mycket begag- na ar huttha, en karaktäristiskt orientalisk doft.
Jaglyc- kades inte få reda pil hvad den ' framställs af.
De b m a damerna gnedo in mina händer med en droppe daraf, och som doften gick perfekt i stil med hela zenanamiljön, lät jag dem hållas och tyckte den var bra.
' Men sen jag val efteråt kommit ur den öfriga zenana-atmosfären, föb reföll huttha vidrigt, och då kunde jag trok alla anstrang- ningar inte mera bli det kvitt, utan den ingnidna droppen förföljde mig långa tider.
En annan mycket anlitad doft är sandelträ, hvarmed damerna gnida sig, äfven för att gora hudfargen ljusare; ty det ar fint att vara så ljust brun som m6jligt och skilja sig från de svarta \ hinduerna.
Nar vi sedan kommit ut i vagnen för att fara var väg, kom husets herre ut till oss igen och höll pa en underlig engelska ett tal om hvilken stor ara vi gjort ho- nom genom vårt besök, låtsande som om detta gallt ho- nom och ingen annan.
Det berättades mig att en europeisk dam, som för- summat att ta reda på hvad som ar korrekt eller ej i Hyderabad, var inviterad till en bankett, dar hon vid bor- det satt bredvid nizam sjalf.
I brist p8 andra samtalsam- nm - ty nizam har enligt .. västerländska begxepp ingen bildning och inga intressen - fragade hon: " hur m h g a barn har Ers Höghet? "
Nizam latsade inte h6ra frågan,.
och andra gäster voro förtvifladt generade.
Damen mark- te ingenting utan.
upprepade efter en stund fragan med samma resultat.
När hon sagt om den för tredje gan- gen, ropade nizam pa en tjänare och tillsade denne: " g&amp; och tag reda p5 hur många barn jag har. "
Tjänaren kom tillbaka med svaret: " 97, Ers Höghet ".
Detta är ju visserligen inte mycket för den som har 370 hustrur; men den europeiska damen var skandaliserad öfver nizam - och han ändå mer öfver henne.
Alla kvinnor af god härkomst äro " gosha ", d. v. s. f&amp; inte bli sedda af nZigon man med undantag för nizam och hans äldste son, kronprinsen, ty inför dem ar ingen kvinna gosha.
Nizam har rättighet att fritt cirkulera i alla sina undersåtars zenanor; och inte nog därmed, utan äfven att ur dem välja hvad han behagar och flytta rof~ vet öfver i sitt zenana, om det .faller honom in.
Man visade mig ett torn, dar en förskjuten hustru till nizam sitter fången sedan 20 år tillbaka utan att nagon- sin få titta utom porten eller ens fA ta emot ett besök.
Vid 12 år var hon en vanlig danserska, som ni- zam blef förälskad i och gifte sig med, och da var det en tid hon som regerade både nizam och riket ..
Men en morgon hade hon till de.
vanliga målade prickarna och strecken tillagt en ny punkt, och da var nhgon intrigant person framme och sade M nizam, att denna nya prick i hans älsklingshustrus panna betydde olycka för honom.
Detta förbytte hans kärlek i hat, och han inspärrade hen- ne i lifstids fängelse ..
Det - finns således afven bland vå- ra samtida lika grymma orientaliska furstar som E. fornti-.
den; bara de ädla riddarna, som vaga lifvet för att befria fangna prinsessor, äro utdöda.
Nere vid floden Musi nara nizams palats stodo hans 50 elefanter, de största och praktfullaste som kunnat upp- drifvas i hans rike och dessutom en mängd kameler.
Ka- meler, som man aldrig ser till i södra Indien, begagnas förresten mycket i Hyderabad och norrut därifran.
Den engelska fru jag hade rekommendation till, ar med.
doktor och ansfalld som lakare vid nizams zenanö.
Jag hade önskat följa med henne och se detsamma, men det var omöjligt; hon far inte alls smuggla besökande med sig dit.
Däremot visade hon mig ett gosha-hospitaf, dar hon afven ar praktiserande lakare.
Goshor kunde ju inte få någon läkarvhd alls, s5 länge det bara fans man- liga doktorer; men så grundade drottning Victoria detta mycket stora goshahospital, dit aldrig en man far kom- ma inom ingångsportarna.
Assistenter, sköterskor och tjänare äro allesammans kvinnliga och de flesta engelskor.
Det upptas till allra största delen af barnbördsafdelnin- gen, dar ett oändligt antal salar voro fulla af mödrar med sina nyfödda babies.
Dessa indierbarn, tillkomna i normal tid, se ett par manader yngre ut an motsvarande europeiska; förfärligt små och magra, med armar cch ben af ett lillfingers tjocklek, se de alldeles ofullbordade ut.
Doktorn sade att detta ligger i rasen samt antagligen beror p2 att kvinnorna sedan urminnes tider alltid gift sig redan vid 11 i 12 ar.
Men i stallet gar barnens ut- veckling genast mycket fort och efter nigra manader ha de hunnit fatt europeiska babies vid samma ålder.
Att man kommit bland muhamedaner marker man afven af bristen p2 den bland hinduerna SA utpräglade vördnaden f6r de hvita samt bristen p&amp; snygghet.
Ren- lighet ingår som ett element i hinduernas deligion, m a l den muhamedanska läran måtte visst psbjuda motsatseu; snyggheten i Hyderabad ar inte bättre an i Fort Said eller Algier.
Hinduema äro stranga vegetarianer, deras matbasarer se alltid aptitliga ut och bestå af gryn och kryddor, vackert upplagda i flata skalar och lcorgar, fruk- ter, bakverk och sötsaker; muhamedanerna däremot, som äro köttätare, ha ofverallt slagtarbodar med i värmen ut- hängda djurkroppar, helt öfvertackta af insekter och alla slags smadjur.
Sjalfva City eller infödingsstaden i Hyderabad ar cn trapezfomig areal inom höga stadsm~war med vackra gamla portar och därinnanför gator med basarer af akta orientalisk karaktär.
Har ha handlande från alla delar af Indien slagit upp sina bodar, den ena intill deii and- ra i tusental, öppna nischer ett stycke högre an gatan.
och med förhängen som racka långt ner och skydda va- rorna mot solen.
Köparen gör sig smal och krypes in under förhänget, sätter sig med korslagda ben på utbred- Cna va~0.1: da mattor och dynor, liter säljarna breda ut 2 ' och prutar ner priset till tredjedelen af det flirsi: begärda
343 D.
A C N ' Y Nar det lider fram på.
eftermiddagen och den .ena sidan af -- gatan har skugga, ser man basarerna helt irppna med säljarna sittande i hopkrupna ställningar.
p i sina dynor ' framme i förgrunden mot en färgrik baksund af det ex- ponerade lagret siden- eller bomullstyger, indiska silfver-, koppar-, och messingssaker eller glittergranlåt, ringar och pärlor eller krukmakeri.
På de tranga gatorna mellan basarerna vimlar ett brokigt folklif; och på hvarje större plats trängas åskådarna kring ormtjusare eller apcirkus eller nhgon .fakir eller dervisch ' - med.
alla - .hans trollkon- ster, och hvarenda trollgubbe har en olika repertoir.
Soin- liga ha en säck med mongooses - ett djur med hufvud som en igelkott och kropp som en vessla - och en an- nan med.
cobraomar samt förevisa .hur mongoosen,- trots.
att han ar mindre och svagare, biter nacken af cobran.
Somliga dagar - jag tror det ar di3 en fastetid upphör - pagå tigerdanser och påfågelsdanser p8 gator- na.
Det ar nakna man, insmorda med olja och aska och miilade somliga som tigrar och andra som påfaglar, en del ' med ansiktsmasker och de senare med påsatta piifii- gelsfjadrar, hvilka tjutande uppföra vilda danser med ackompagnemang af tam-tam-musik.
Jag såg dem en sa- dan ' dag från min vagn, som lyckligtvis hade stängbara solskarmar r m d t om, och dessa kommo val till pass, ty tigkrdansarna äro agressiva och obehagliga djur.
Talar man sedan om för euroljéer att man varit omkring i Native City, sa korsa de sig och sky en som pesten, hvilken de äro öfvertygade om att man fått med sig.
Pest eller spetalska eller smittkoppor.
.
Men skulle man undvika alla möjligheter till infektion, så finge man en.
gang för alla afsta fran att se nigot af österländskt folklif.
På hotellet, ' Hyderabads enda-, bostadsrniijlighet,.
bodde äfven en fransk aviatiker, som kommit dit med sitt axo- plan (hvilken anakronism!)
och låg och väntade p&amp; myndigheternas tillatelse för att flyga till Bombay.
Diir tankte han - men det var nati.rligtvis en hemlighet - flyga öfver Tystnadens Torn, dit parsernas lik laggas till uppätande af gamar och dit ingen dödlig, med undantag af likbärarna, någcasin fatt titta in, inte ' ens p ' rasterna, och dar tänkte han uppifrh ta fotografier af den makab- ra skadeplatsen.
Aviatikern hade upptäckt att Hyderabad {hade en tea- ter, dar det spelades mellan kl. 10 och 2 på natten, och en afton gjorde alla hotellets gäster sällskap dit.
Det var ett väldigt skjul med pelare och stöttor af bambu och andra stammar, uppbarande tak och .vaggar af uppspända bastmattor.
Jag trodde att man i denna afkrok af varl- den, oberoende af europeiskt inflytande, skulle f2 se äkta indisk scenkonst och indiska danser.
Men med undantag af musiken, hvilken bestod af en tam-tam och en gongong, som flitigt och entonig ' t bearbetades hela tiden, så var det hela bara den miserablaste imitation af europeisk teater.
Alla de uppträdande, uteslutande infödingar och uteslu- tande man, vor0 sminkade ljusa i européfärg och med ha- ret kortklippt och kammat på europeiskt vis.
Gester och uppträdande voro ett ynkligt efterhärmande fran samma håll, och dansen skulle föreställa en balett, hvilket inte ett -- - L.
i ' o ~ e.
~ ~ ~ ~ e e e ~ o Den ömfrfligasfe mage ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ e f6redraker med lätthet och ~.
egendomliga stallni.ngar ar att trakten i forntiden var en stor sjö som uttorkade, sa att sjöbottnens vidunderlighe- ter komn-to i dagen.
Tyra Kleen.
Insänd litteratur.
Wahlström &amp; Widstrand, Stockholm.
Vi och vara blommor.
En bok om prydnadsväxterna inne och ute.
Af C.
A.
M.
L indtnp, professor och intendent vid Riksmuseiim.
Ahlin &amp; Akerlunds förlag, Göteborg.
Barnaoffer.
En fattig pojkes upplefvelser.
Noveller af Elf Norrbo.
Lars Hökerbergs förlag, Stockholm.
Valmannens bok 1911.
Redogörelse för det viktigaste en valman bör veta.
Utarbetad af Gustaf A. Aideln, förf.
till Medborgarens bok.
1 '.
A. Norstedt &amp; Söners förlag, Stockholm.
o Jonas Lies samlade skrifter.
Haft.
58 &amp; 59..
:.
:: i.
.
e.
e.
e.
~ e e ~ e.
e ~.
* ~ ~ e e ~ e e ~ e e e e e e ~ ~ e e e ~ e e e.
e ~ ~ e * ~ ~ i e e e e ~ ~ ~ ~ e e ~ ~ e e ~ ~ ~ ~ e ~ e ~ e ~ e e e ~ e + e e: tillgodog8r sig Vaseni (t, d. Nordstjärnans) svenska Jiirnpre- parat ((Ferrol~.
Darför verksammast vid b.odbrist och allman t: svaghet.
På alla apotek till 2. kr.
fl.,.
:: .,.
. '
.
,.
spar gick ihop med deras egna naturliga rörelser.
Nar.
detta folk, som sjalft ar si ojamfarligt mycket bättre i plastiken, sa mycket graciosare och uttrycksfuilare i rörel- serna och sjalft har de vackraste danser i varlden, hittar pA att imitera européer, sa blir resultatet så osympatiskt som möjligt, frånsedt om de äro förstklassiga eller uin- defhaltiga skådespelare.
Till att ha sett Hyderabad måste man göra en ut-.
flykt till Golkonda, diamanternas stad och .den forna hdvudstaden i den muliarnedanska dynastien Kutab Sha- his rike.
För 100-tals ' år sen öfvergafs den srniningom därför att den saknade vatten samt blef till ruiner.
Hela marken ar full ' af ruiner, af palatser och tempel och alla slags- byggnader och anläggningar, och vid hvarje steg man tar, berätta de sina gamla sagor.
Ruinstäder finns det godt om i alla gamla världar, men ' i d e m&amp;nga ha sa mycken poesi som Golkonda - afven på grund af det satt, hvarpå det smälte samman med det öfriga landskapet, SA att det ar svårt att skilja på hvad solm .ursprungligen gjorts af Vår Herre och hvad manniskor?
.satt dit eller hvilkendera parten, ' som haft mest konstnärlig fantasi.
Enligt en folksägen skulle det vara så, att nar Gud var färdig med att skapa varlden, kastade han det öf- verblifna ' materialet i Golkonda, och det blef dess under- liga t ' errangformationer, som likna fästningar och tom och som nu bilda fortsättning pa ruinstaden och se så be- slägtade ut med den.
Hvad som .dock mycket tydligt är resultat af manni- skoarbete ar Golkondas gamla väldiga fastning, som inte tidens tand förmått något emot, lika litet som fiender och vilda elefanter.
De sistnämnda bruka finna stort n6je i att plocka sönder och rifva ner hvad människor byggt upp nar dessa inte se ' efter det.
Fran fästningens tinnar ser man 1 h g t ut öfvkr ' landskapet,.
hvi&amp;t numera är öken!
; - stenar Och klippor a i de mest fantastiska formationer, men inte ett spår vegetation.
Äfven hela trakten närmast Hyderabad, som man färdas igenom .med järnvagen, be- star af dessa stenformationer, mest klctrunda klippor som kanonkulor af alla storlekar, upptornade pa hvarandra till hela byggnader, så att man .undrar hur.
d e.
kunna ligga och balansera ofvanpå hvarandra utan att rulla ner.
Förklaringen till dessa rundslipade klippblock och deras.
:: ..... r ................................ i.
.
.
.
.
~ ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.....
Mjölk dagligen till afhämtning.
~~r~6 !~litlit&lt; a Tjock griidde för 90 öre lit.
1: ma smör kr.
2,00 pr kiloz Stocitholms Mejeriahtiebolag.
Hlarabergsgatan 68. t.
.
. '
, * *.
.
, .. t ...
.
.
t Allm.
Tel. Br.
5241.
.............................. r .....:,.
.
i:: i i ',
Lo K.
P.
R. och den att då vi en gång få vår fulla medborgarrätt, vi ocksa må tillföra samhället en n y, p e r s o n l i g k r a f t, ickc blott en till numerären ökad valmanskår, som endast ör oss, en del medlemmar af F. K.
P. '
R., ' har Cen- genom sin stora tillväxt eljes blott skulle cka splittrin- tralstyrelsens beslut af d.
20 juni, att L.
K.
P: R. gen och partistriderna.
Därför är hvarje nytt bevis p i vid årets val till Andra kammaren skulle söka understöd- kvinnornas brist p i en verklig förståelse af samhällsfriigor- ja vänsterpartierna, varit ett hårdt slag, ty vi anse att nas djupare innebörd, hvarje utslag af omogenhet eller var gemensamma sak därigenom tagit e n betydlig skada.
af temperamentfargadt handlande, för oss en stor miss- Da intet parti b l o t t har kvinnans politiska.
rösträtt räkning.
Ty för hvarje gang aflägsnas vi p&amp; nytt f r k pa sitt program, utan därjämte en del andra för partier- vår mal - och vi kunna ' ej annat än beklaga, att cai- na viktiga eller viktigare fragor, understödjer ju L.
K. tralstyrelsen just n u skulle taga berörda steg.
Dril har P.
R. i och med detsamma dessa partiers a l l a ' sträfvan- därigenom förtagit intrycket af den nyss afslutade, i den, och då måste vi naturligtvis anse, att L.
K.
P.
R. allo vällyckade kongressen, hvilken eljes indirekt kunnat darigenom i praktiken frångatt sin neutralitet.
De försök, vara oss till stor nytta.
- Som redan ar antydt är således kvinnans utveckling som gjorts för att ' det oaktadt foiklara L.
K.
P.
R. inta- till en v e r k l i g p e r s o n l i g h e t för oss det vikti- ga en politiskt neutral standpunkt, har därfök, enligt var gaste och ännu så länge närmaste målet, och strafvandel: mening, lidit af en ledsam brist på logik.
för fulla medborgerliga rättigheter därför på samma gLng ett.
Vi kvinnor, medlemmar af F. K.
P.
R., hvilkas lifså- skidning ' närmast sammanfaller med de moderatas eller medel som ett mål.
Ty det är ett medel, som jämte höigerns, finna den roll L.
K.
P.
R. tilldelat oss tämli- andra kan f6rhjälpa oss till mera allmänna intressen, till gen egkndonlig.
Då vara kikter hindra oss att deltaga i val- att bättre kunna sätta oss in i sociala och samhälleliga agitationen för vänstern, skulle vi i dess stalle söka in- fragor och till att: öppna och fördjupa.
vår blick för hvad verka på andra kvinnor med våra bikter, för att f2 des- vi kvinnor, för hvad hela vart folk med dess olika klas- ser behöfver, för.: att.
nA en rikare utveckling, en bättre M att ansluta sig till L.
K.
P.
R., hvilken s å.s o m f ö r e n i n g beslutat sig för att understödja liberaler och rättfärdigare ' tillvaro och saltinda medverka tjll, och och socialdemokrater!
Här gör ater samma underli- en gång uppga uti det G u d s r i k e, som .vi vilja tanka ga logik gällande, som vid det 6fvannämnda försvaret oss siisom ' vått slutliga mål.
- Medfemrna~ af Upsala?
i K.
P.
R. för neutraliteten.
,.
.
Vår ställning till.
F. K.
P.
R. tyckes under nuvarande neutraliteten.
F 8 9.
:.
, förhiillanden icke kunna vara, nAgon annan an att utgå.
ur densamma.
Ty om L., K.
P.
R. genom sin agitation skulle; lyckas medverka till det socialdemokratiska partiets seger, och v i af detsamma verkligen shille $ &amp; l a politisk rösträtt, anse vi .det mindre hederligt, att då vi hufvid- &amp; kligen genom nämnda .parti erhallit var iöstritt, seder- mera använda densamma .att motarbeta detta partis straf- vanden.
1 Huru vanskligt det vore, att i p r a k t i k e n satta vart hopp till liberalema, har erfarenheten redan mer har ju för öfrigt an en gång visat.
Det iiberalá det sociald&amp;ikratiska och alltmera sammanslutit sig kan naturlighis i alla händelser icke utan.
dettas medver- kan skaffa o&amp; var rösträtt.
För var del kunna vi ej sätta kvinnans poli&amp;ka rBt- rätt framst af a l l a fragor eller anse den sasoin den för vårt folk allra viktigaste, och därför vilja vi icke f2 den på hvad villkor som helst.
Det är &amp; arför vi före- draga en annan, och som vi anse, säkrare väg, ehuru vi väl inse, att den för oss vida långsammare till vårt mal.
Vi arbeta på vår egen till ffia, sjalf- ständiga m ä n n i s k o r oh göra oss dugliga för flera allmänmänskliga värf, och salunda, genom det arbete kunna &amp; 6ia och den insats vi faktiskt asta&amp; vi komma göra oss b e h ö f l i g a för samhället och där- igenom tillvinna oss den aktning och det förtroende, som ocksa maste förskaffg oss full ddaktighet i detta sarnhal- les vård och i stiftandet af dess lagar.
Vår önskan är wan- 0000000000000000000000000000000000000000 Annonsera i Dagny!
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO, I I, s.
,.
_-. --. '
i.
',,,, ",.
.
-.
.j. "
Ett h&amp; f k h den preu&amp;iska delega- tionen vid den internationella röstr&amp;tts- l kongressen i Sttockholm.
.
TifL de svenska kommitterhde.
D.
.
.
'.
.
.
.
...
.
.
.
s, e preussiska .kvinnor, som hade den stora gladjei; och ' lyckan att närvara vid Stockholmskongresscn, beklagade m e e t .att vid mängden af f5rhandlingar och allt hvad dessutom bjöds, det e j yppade sig d@t tillfiillc att ' säga de svenska kommitterade ett det varmaste o.: h UppriwgaSte tack.
De preussiska kvinnornz, hmriblaiid sju berlinskor, kände dag - för dag hvilken jätteuppgift dc svenska kvinnorna genom denna fulländade organisati (111 utfört, men endast detta, de s ven ska.
kvinnania visade desS~fc3l en hjärtlighet och en aldrig svikande ä&amp;kviird- het, sidan illan sällan påtr8ffar ..
Vi trifdes S % V %!
till~alll- dessa fa malls med vara svenska Systrar - och ville rader gifva uthyck .åt denna kär&amp;a- Måtte de svenska kvinnorna för sina mödor, för sitt rastlösa arbete, för alla därmed sammanhängande b~kynl- mer fA en rik lön - tillerkannandet af alla rättigheter sa- Som sitt lands medborgarinnor * Med högaktningsfulla och tacksamma hälsningar Berlin den 29 juni 1911.
Minna Cuucr, ' ~~~~~ Ordförande.
- .. - -- M A L A ' FBAD - i; .. .- I l - ~andtverkaregafan I I.
.
BAD- WITT-.
.
STRYKINRATTNINO l: a klass 1 alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning A damer ocb h.errnr R- T.
3814 - 38 15 A.
T.
93 43 - 93 44
- -- - P - -.
.
D A G N Y - 345 Centralstyrelsens valtaktik och h ögerkvinnorna.
framat.
Med andra ord: resolutionen pålägger icke de högersinnade individema någon annan boja an den po- litiska overksamhet, som deras eget politiska pnti ' har an- nligt det beslut, som fatiades af extra cen+ral~tyrelse- befallt kvi,nnorna antingen sasom sjalffallen eller såsom mötet den 20 juni, skall Landsföreningen för kvin- det åtminstone tillsvidare lämpliga.
Äfven utan resolutionen hade högerns kvinnor af ' sitt nans politiska rösträtt under sommarens valrörelse sam- eget parti hallits i overksamhet, medan vansterkvinnorna arbeta med och understödja ' endast de partier, som pla kunde och skulle ha arbetat för den kvinlnlliga rösträtten sitt program upptagit kvinnans rösträtt.
Emellertid inne- håller beslutet uttryckligen, att ingen medlem af L.
K. vid valmötena.
Det nya, som kommer till genom reso- P.
R. ålagges att emot sin egen allmänna politiska lu4ionen, ar, att vansterkvinnornas röstrattsarbete får en åskådning deltaga i detta valarbete.
Beslutet har allt- bredare bas, att de fA bemyndigande och understöd för ifrån sitt första offentliggörande framkallat en liflig sitt arbete af Landsföreningen såsom sadan, oaktadt ' den pressdiskussion.
Tidningar och enskild,a, som eljest vi- bestar af både höger och vänster.
Och hvad innebar det- sat föga intresse fölr den~ kvin.nliga röstrattsrörelsen, ha ta?
Omedelbart innebar det ett p r i n c i p u t t a l a n d e nu i detta sammanhang agnat den en jamföirelsevis stor och en o p i n i o n s y t t r i n g. Principuttalandet galler uppmärksamhet, och man har t. o. m. sett förslag om vikten af den kvinnliga rösträttsfrågan, Opinio,nsyttrin: en ny kvinnlig röstrattsorganisation framtkomma från ratt gen riktar sig mot den rådande h ö g m s satt att behand- oväntadt hall.
Men afven från L.
K.
P.
R: s egna led ha, la denna fraga.
Gemm resolutionen inlägger L.
K .. P. protester mot beslutet hörts, i enstaka ' fall t. o. m. i R.
.en protest mot den behandhg, frågan nyss fått på den allra starkaste form, nämligen i samband med per- högerhåll.
Vissei-ligen ha L.
K.
P.
R: s mledlemmar sinsemellan vidt skilda uppfathingar sålval af politisk sonligt utFade ur fölreningen.
Under sadana förhallaaden torde det vara lämpligt rösträtt som af andra politiska begrepp.
Likaså ar far- att till de af ledande personer in0.m Centralstyrelsen af- gen och afven styrkan af deras förhoppningar @ verk- gifna, mera officiella och allmänt hållna fhklaringarna ninigarne af kvinnlig rösträtt olilka hos den ena och hos angående Cenhlstyrelsens uppfattning af beslutet foga någ- den andra.
Men1 i omdömet om den senaste Förstakam- ra synpunkter, som gjort och göra sig gällande sarskiildt mardebatten om den friga, som samlat dem, kunna de för de centralstyrelsemedlanmar, s&amp; biträdt beslutet, ehu- likväl mötas.
Afven högerkvinnor med en god dosis k m ru de icke tillhaa vänstern och ehuru de finna situlatio.
servativ skepsis gentemot verkningarna af yttre reformer kunna, så sant de, lat vara utan högtflygande förhopp- nen besvärlig.
ningar, anse kvinnans.
politiska myndighet önskvard och Nar det sagts, att L.
K.
P.
R. genom den nyligen ' rättvis och symboliskt betydelsefull, vilja saga ifrh,: att fattade resolutionen blifvit en * vansterfirrening, så ar detta deras minimifordringar p i ärlighet, saklighet och var- en bevisligen oriktig och förhgtad slutsats.
Såsom den antagna resolutionen ar affattad, galler den icke ett helt dighet flerfaldigt gäckats.
Utan att behöfva språkligt formuleras, hviiket för öf- vänsterprwgtram och ar intet allmänpolitiskt principuttalan- rigit skulle strida mot den värdighet, L.
K.
P.
R. f6r de i partifrågor.
Den bestämmer endast Landsförenin- gens taktik under närmaste tiden.
Sjalfva taktiken ar en sin del önskar iakttaga, uttryckes nyssnämnda omdö~me på de genom den proportionella valmetoiden inträdda föi- omisskännligt genom resolutionen.
I sjalfva verket ar det hallandena gjord tillamping af den inom utländska röst-.
just högerkvinnornas deltagande, som ger den dess skar- rattsföreningar använda taktiken att.
understödja de kan- pa såsom opinionsyttring.
Från ' en " ren vansterförening " didater, som understödja kvinnornas röstrattsstrafvan, m m blefve den såsom opinionsyttring mot högerns behand- motarbeta dem, som äro motståndare till denna.
For- ling af kvinnornas röstrattsfraga ojamiörligt mindre skarp.
Detta om resolutionens omedelbara innebörd .. Afsik- mellt innebär resdu4ionen itke, att L.
K.
P.
R. blifvit en vänsterförening.
Huruvida den reellt skall bli en van- ten med dess framläggande och antagande har varit att sterförening, det beror i närvarande stund af de medlem- befordra lösningen af kvinnornas röstfattsfraga.
Detta .ar mar, som ej tillhöra vänstern.
Af deras hallning nu be tydligt för hvar och en.
Men atgarden, har utom an- ror för närmaste t i d a r a c k v i d d e n af det fattade be- nan kritik framkallat beskylln,hgar för fanatisk ensidighet, slutet for L.
K.
P.
R. s j a l f. Stanna de kvar, förblir ja, för politisk nimhilisrn (för att i ett ord sammanfatta den som f6rut en sammanslutning af kvinnor ur olika innebörden af de starkaste uttalandena i denna riktning).
Har saknas önskvard begreppsreda hos dem, som slå partier, hvilka samarbeta för ett gemensamt mål.
p % 1a.rrntrumma.
För att icke hela det härom förda re-.
Hvad innebar den antagna resolutionen för Landsför- eningens högermedlemmar?
Om man, obekymrad om de sonemanget skall bli skeft b&amp;de hos angripare och försva- starka uttrycken i allehanda tidningsartiklar, tanker nyk- rare krafves enhetlighet i definitionen af hvad " höger " tert efter, sa fimer man, att den i sjalfva verket icke per- och " hölgerståndpunkt " ar.
Därför bör det har uttryck- sonligen f6rbinder högersinlilade röstrattskvinnor till något ligen pipekas, att det verkligen finnes ett betraktelse- annat an att under en viss begränsad tid iakttaga p l i - satt, för hvilket " hö~erkvinnors " bifall till L.
K.
P.
R: s tisk passivitet.
H6gerpartiet i och u.tom riksdagen har ve- beslut om valtaktik måste framstå såsom ett p a c t u ' m lat Alagga alla kvinnor politisk passivitet - an4ingen f6r t u r p e.
Om " hölgeråskådning " sjalffallet vore lika med alltid eller f6r en icke närmare bestämd afsevard tid en åsikt, eiiligt hvilken den skiljelin je, som i narvarande E ' ': i
346.
s-.
.
D A G N Y -- --- P shnd utgör gränsen emellan " högern " och " vänstern " i Uppmaningen till högerkvinnorna att bilda en egen orga- Sverige, pA samma gång utgör gränsen mellan det abso- nisation är af synnerligen glädjande betydelse såsom inne- lut rätta och det absolut orätta - då måste en person bärande ett erkännande i princip af kvinnans postratt.
Mcrt med " hogeråskiidning " taga afstånd friin en förening, hur skulle det g&amp; om uppmaningen nu vunne efterföljd?
som för närvarande understöder " vänstern ".
Den, för Man ' saknar icke erfarenhet, som låter förstå, att den hvilken äfven den moderata vänstern företräder sa viidli- " lämpliga " tidpunkt, till hvilken den mera röstrattsvänli- ga sträfvanden, att hvarje äfven partiellt och cfvergåen- ga högkrn nu vill hänvisa för reformens gmomförandc, de nederlag för högern ar ett steg till landets fördad - skulle visa sig tänjbar larigt in i det obestämda.
Om den, men ocksa endast den, har i denna stund anledning högerkvinnorna nu bilda en egen organisation, s5 blir att utträda ur L.
K.
P.
R.
Angående sjalfva standpunk- detta liktydigt med att de stalla sig högerpartiets iisikt1 om ten må har blott två anmärkningar göras.
Det ar histo- den " lämpliga " tidpunkten till efterrättelse.
Följden blir riskt vanskligt att fasta- absolut betydelse vid olikheten i att alla få vänta mycket längre an om kvinnorna nu halla p r o g r a m, då det upprepade gånger visar sig, att det, tillsammans.
Trots de starka ord, som hörts om p l i - som en tid ar vansterprogram, under ett annat skede ar tisk omogenhet m. m. dylikt, ligger det dock i s a ni- h6gerprogram.
Och det ar psykologiskt vanskligt att låta l i n g och m a l m e d v e t e n h e t något som bjuder rc- den allt afgörande olikheten ftkretradas af p e r s o n e r- spekt åt både höger och vänster.
Fiir den, som varit n a, da likväl personer af liknande karaktär wh med med i den svenska kvinnliga röstrattsrörelsen fran d= s a m m a l i f s å s k A d n i n g kunna vara till firiiiandes begynnelse, ar det klart, att det varit dess styrka, att deii inom o l i k a p o l i t i s k a p a r t i e r.
icke uppburits af blott ett parti.
Va1 har det förekommit, I detta sammanhang galler det emellertid blctt att att det sammanhallande bandet tänjts starkt, och just nu fastslå, att det utom den nyss karaktäriserade " h; GgeråskAd- ar det onekligen nästan så tanjdt, som det tål vid, men ningen ' ' finnes en annan, för hvilken den politiska mot- mycket kan hänga på, att det ej just nu brister.
Antag, att en ny organisation af högerfärg bildas.
sättningen " höger-vänster " ej ar absolut, utan rdativ.
De, som hysa denna senare uppfattning, ha icke i narvaraii- Den skulle få karaktär af ultrahöger, dels emedan fik- de stiind anledning att af beskyllningar låta sig drifvas slaget framkastats från dylikt hall (friherinnan Akwh jetrii, ur L.
K.
P.
R.
Tvärtom böra de ha det moraliska mo- allt hartills motstandare till bade röstratl och kvitinosak det att sta för sin egen uppfattning.
Det ar bekvämt i allmänhet) dels emedan den mera moderata högern tills- att låta sin lifsåskådning, sin ideella strafvan pressas in vidare skulle stanna kvar inom L.
K.
P.
R.
- - - dcn f i i ~ mellan partigränser, men idealiteten förlorar därpå.
För- ening som ar internerad i Internationella Allianseti.
Se.
kdppnhgen mellan ultrahögerpolitik och kristail bekan- dan emellertid högerkontingenten inom L.
K.
I '.
R. blif- nelse har gjort ' och gör den senare oberäknelig skada.
vit decimerad, ar det val troligt nog, att färeningen ge- Centralstyrelsens beslut har från pressens sida blifvit nom vänsterns därigenom inträdda öfvervikt och tnobtall- föremal för en uppmärksamhet, som pressen el$&amp; icke ningen till den nya högerorganisatisonen utvecklade sig täckes Skänka den- kvinnliga röstrattsrörelsen.
Från le- därhän, att afven den kvarstående delen af E.
K.
P.
R: s darrde högerorgan h6ras helt o,lika förmodanden.
På ett liögerkontingent omsider såg sig fördAten att utträda ur håll förespår man1 ett mångdubblat motstand från högern Landsföreningen - för att sedan finna sig hernlbs eller som följd af sagda beslut.
PA ett annat håll gillas prin- nödgas bilda ännu en röstrattsorganisation!
Alltsrh: iijr- cipiellt hinnans rösträtt och anbefalles en fran friherrin- virring, stigande splittring och följaktligen svaghet, ett nan Annie Akerhjelm till högerkvinnorna ställd uppma- sakernas tillstånd sadant rösträttssakens fiender icke krin- ning att, sedan de utgått ur L.
K.
P.
R., bilda en egm de önska sig bättre för att fa triumfera.
F6r röstrattssaken ar under nuvarande förhallande~t rösträttsorganisatibn.
Att vissa ifriga motståndare till kvinnans röstrattsko.
ingenting att vinna men mycket, oberäkneligt mycket att Ia använda L.
K.
P.
R: s resolution för att motivera ett förlora genom s6ndring af höger och vänster bland kvin- ännu kraftigare motstånd är visserligen mer an sannolikt.
norna.
N i h a Boreiius.
Om dessa från riksdagsdebatterna välbekanta motståndare galler det emellertid, att de ha sin dom färdig pA för- hand.
Endast motiveringen rätta de efter omständigheter- Notis.
ria.
Om kvinnorna förhålla sig passiva, heter det: " deras rösträttsrörelse ar ' i tillbakagang, och därför bör man ej En protestresolution.
Ett 30-tal högerkvinnor i G~flt.
ge dem rösträttu; förena de sig i en kraftig opini ' onsytt- F. K.
P.
R. ha å mete den 10 dennes afgiivit en pro- ring, heter det: " de visa sig fanatiska och omogna och testresolution mot det beslut som Centralstyrelseri fattat rörande årets valagitation, såsom varande ett brott rnot därför bör man ej ge dem rösträtt9 '.
Med dylika motstån- den beslutade neutraliteten.
Någon atgard kan icke hiisaf dare lönar det sig ej att resonera.
Icke heller vinner faranledas, - se L.
K.
P.
R: s stadgar, 5 G mom. h. man med afseende på dem något genom att handla p3 och B. det ena eller andra sättet.
Men det finnes afven högerkretsar, för hvilka krafvet pA kvinnans rösträtt ännu för få år sedan icke existerade, och som nu förorda en högerorganisation af rösträttskvinnor.
Sprid D A G N Y!
D A C N Y -.
Bättre f l i c k a Duglig ~tenografo.
Bruksförvaltare Stal.
Af K.
G.
FRIDHOLM.
Haft.
1.25, kart.
1.75, klotb.
2 kr.
- Berättelse bibliotek - V. Förhoppnin- gar.
Skildjngar från olika tider och folk af Komminister B. WADSTROM.
Haft.
1 kr., kart.
1.50, klotb.
2 kr.
- Som man baddar far man ligga, Sann berättelse för ungdom, N: o .X1 i Bibliotek för de unga.
Ungdomsserien.
Haft.
25 öre.
-- Roberts tankar af JOHN URQUHART.
I.
Bibeln och vetenskapen.
Häft.
35 öre.
- Bibliotek för de un at N: o 140.
Lilla Karins afventyr af DOKA SCHLATTER.
Bris lo bre.
N: O 141. i.il !a Naras misstro.
Berättelse för ungdom af AMANDA M. BLANKEN- STEIN.
Pris 25 öre.
- " Lika bra ".
Missionsskrift N: o 36.
Ett rop från hednavärlden till ' de kristra af E.
S.
I (: Häft.
30 öre.
- Tankar och samtal om lifvets högsta fragor af Kyrkoherden D: r OSCAR BENSOW: VIII.
Ett samtal om samvetet och person- &amp;, skuld.
Pris 10 öre.
IX.
Ett samtal om själens odödlighet.
P r ~ s 10 öre.
1 Evang.
I ~osterlánds-stiftelsens Förlags-Expedition, Stockholm 3.
Ung engelska if god universitetslärarfamilj oc, fPlatssökande fd sinu annonser infirda i med af intyg bestyrkt undervi!
~ingsvana önskar guvernantplats Dagnyfö ' hnlfva pnset eller 7l19 öre pr mm.)
svenskt hem.
Närmare upply ningar erhållas genom hänvändels till docent M.
Lamm, Uppsala.
Bildad exam.
sjukskö t er ska, Kvinnlig gymnastikdirektior, 30 år, med flerårig vana i sjuk- vård önskar för någon längre tid varda lindrigt klen person har i Sthlm (ej sinnessjuk) mot mindre ersättning, men dar hon kan f2 vara till nytta, trefnad och kanna sig hemma.
Svar till " 1 sommar eller höstll, und.
adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. centralist, nyss aterkomnien fri en 2 månaders utländsk resa me patient, .önskar under sommare anställning.
Flera goda rekommei dationer från 3-arig frisk- och sju1 gymn.
verksamhet i utlandet.
Sv; t.
~Adaa p. r. Göteborg 7.
23-årig flicka musi kalisk san kunnig i alla hushållsgöromål sökc 19-arig ingeniörsdotter önskar plats.
Star till M.
M., p. r. Höö den 1-15 sept.
plats att ensam sköta hushållet för 2-3 pers. (hjalp t. grofsysslor) eller att hjälpa till med hvarjehanda i större hus.
Sv.
till ~lVänlig (l, Svenska Dagbladets önskar plats som hjalp och sällskal kontor, Stockholin.
Kunnig i sömnad, handarbete] musik, damfrisering samt hushåll!
UNG FLICKA ONSKAR NU GE- bestyr.
Svar till ~Faniiljemedlem nast plats i battre familj, helst präst- Jönköping p. r. familj p3 landet, i närheten af Sthlrn- för att deltaga i inom hemmet fö- rekommande.
göromil.
Har inne-, ' haft dylik plats förut.
Svar till van och fullt ' kunnig att på egc " Villig och anspråkslösll, poste re- hand förestå ett hem, önskar pla stante, Karlskrona.
hos respektabel ungherre, änklir eller mindre familj där jungfl finnes.
Svar till ~ 3 2 # Västerås, p.
Ung, bildad flicka Anspråkslös bättre nicka Ung, bildad fru söker husföreståndarinneplats hos äldre gentleman i Stockholm.
Miint- liga rekominendationer finnas.
Sv.
till.
aUng frua,.
tidningskontoret, Storgatan 8, Stockholm.
Ung flicka önskar för sommaren plats i pras eller herrgård som hushållselev.
med prisuppgift till, A.
H. E. p. r. Kristianstad.
önskar plats i familj, genomgatt hushållskurs.
Svaf.
inom 8 dagar till sv familje- medlem (#, Karlskrona, p. r., En 17 års flicka önskar plats att gå niatmodern till- handa.
i hem dar jungfru finnes.
Gör gärna en husas sysslor.
Sv.
emotses tacksamt t. SELSA,, Berg- mans färghandel, Köping.
Undervisningsvan småskolelärarinna önskar under sommaren plats i-familj att läsa med ett 2i två barn.
.
Ar afven villig del- taga i hushållsgöromal.
Svar till oUndervisningsvan,, Karsta p. r.
LEDIGA PL A T8ER.
Vik.
ämneslararinna anställes vid statens samskola Vadstena från inst.
hösttermins början.
- Amnen: matematik (klass 2), fysik (5, 6), geografi (l, 3, 6), historia (1,2), modersmål.
(4); even- tuellt andra aninen.
- Ansökningar, ställda till K. Ofverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, insändas snarast till rektor Lundberg, Vad- stena.
- Rikst.
86.. '
Maskins krifverska får plats i hkrvarande större fÖrstLkringsbo- Lag.
Sökande bör hafvs genomgått högre flick- skola och vara hemma i tyska.
Den, s; om dess- utom %r kunnig i engel- ska och franska, har fö- retrkde.
Svar, med be- tygsafskrifter ' och upp- gift å .der, familjeför- hållanden och referen- ser, till " Perfekt ", Da- gens Nyheter, Gustaf Adolfs torg.
.
En bildad flicka, som ar barnkär och villig deltaga i husliga göromål på landet, där jungfru finnes, får plats om anma- lan med betygsafskrifter jämte foto och .lönepretentioner insändas un- der adr.
:, Dalarne.
Juli 1911 a, Vastanhede.
p. r. Kuinnliga En anspråkslös battre flicka arbetsomriden.
.
får plats i liten familj på landet nara Stockholm mot fritt vivre att iindervisa eii 9 års flicka i vanliga skolämnen och musik, samt hjälpa frun med lättare sysslor.
Svar till J.
S., Vasby, poste restante.
Medelhlders klen fru önskar en enkel bättre flicka som utbildningskurser m. m.
~ u n t l i g a och skriftliga u p p ~ ~ s n i n ~ genom ar Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, \ hjalp och sällskap, samt att p i egen hand sköta hemmet.
Svar till n25 - 30 ara, Tidiiiiigskont., Odengatan 63, Stockholm.
54 Drottninggatan.
M askinskriferska GYNNA ALLTID DA6N.Y S ANNONSORER I Skit klii Maskinskrifver ska erhåller genast ~nställning vid Ke- kan få vikariera 2 mhader hos A.
B. Ahlsell 8r Ahrens, Master- samuelsgatan 32.
Anmiilan 9-1 l. mingtons Skrifbyrå, Hamngatan 10, 3tockholm.
Sprid Veckotidningen DAGNYL.
Deposition Sju p r i i k f i g a ä f v e n t y r s b i i c k e r f i i r b a r n o. ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
h i t t efter ~ e veme s af AM, Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga f r h medeltiden.
Bearbetning at nugo Oyllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
&amp; Tsarens kurir.
Sparkassa Parzival.
K~PMANNABANKEN, Sagogrot tan i Sagoskagen.
Arsenalsgatan 9, SCDdermaImstorg 8,.
STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
1 - S p r i d Dagny!
Wwns öfverfeta LANOLIN TV^, fina världens favorittvill.
.
Erhalles i hvarje viilförsedd parfymhandel samt direkt frHn 8.
G).
Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
@ Z.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
- - - Noflev.
P - Kvinnliga, Juridiska, B y r h, Wallingatan 12.
Kontorstid l /, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36.
Wallinska skolans Husmoderskurs Tegnerlanden 5, Stockhoim.
I F&amp;:; mlia Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn och ungdo,.
efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brlta Eltstr8m.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
l Den hemlighetsfulla ön.
4 Hjälten bland hjaltar;; $$;; g;;:, &lt; Charles G. Gordons Iif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrat~oner af Ed ".
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Betattelse för barn och ungdom.
Bear- (betning efter Ka~ten Marryat af Anna austatsson.
296 sidor.
39 r illustr.af Nils ~ärsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
1 m Nybyggarna i Kanada.
1 Guldslottets Rosengårdar.
:: ge " - 1 - af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin t e s Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Qiiint.)
e r ett8rig kurs, 15 sept.-1 5 maj.
Fyra arbetsdagar i leckan.
Undervisning i enklare och finare matlagning, bakning, I nlaggning af frukt och grönsaker, uppköp, dukning,-seruering, * engöring, klädsömnad m. m. Förb.
för lararinnekurs i hus- lig ekonomi.
Anmaln.
skriftl.
till Fröken Agnes .Henckel, Hel- iingborg, till den 25 aug., därefter under skolans adress.
iörjar sin nionde termin den 24 augusti 4 Q1 1.
Undervisning Prospekt sändes på begäran.
(S.
T.
A.
2741441 natlagning, bakning, garnering och uppläggning.
Konser jering samt ilinne- och- klädsdimaad m. m. Helinackorderhr.
- - Vid - - Skandinavisk Konstslojdsförsaljning, ?rhålles inom skolan.
Tidsenliga lokaler i för andamilet nyin.
STOCKHOLM, 27 Klarabergsgat.
27, Professor Bnmans Institut .edd uillabyggnad med härligt läge.
Prospekt p&amp; begäran.
Husmodersskolan i Karlstad Handarbeten, rikt urval Nationaldräkter, tyger och tillbehör Träslöjd, stort lager National- och Garne- ringsband, egen till- verkning.
Grjar 2 Okt.
ny (ett-Hrig) kurs i Massage) ch Sjukgymnastik.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
HERM.
HAMNQVIST.
.
1 dussin kabinettsfotografier, mat1 papper, 12 kronor.
Annonsera i DAGNY, ' Bremer-För bundet.
A Fredrika Bremer-Förbundel finnas anmälda lektionsgifvare, in- och utländska, hushållsbiträden af olika slag, barnfröknar, kontorsbi- träden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12-4.
Adr.
Drottninggatan 54, Stock- holm.
Allm.
tel. 48 16.
Riks fel.
27 62.
.Fredrika-Bremer-Förbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
DBS.1 En konserueringskurs börjar den l 6 Rugusti OBS.
sch piigir under 8 dagar, Kungl.
Hoffotograf.
Konstslojden i Hemmet, Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- nummer 30 öre.
innehåller mön- ster till broderier, vafnader, läder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, målning pil porslin, tra, m. m.
Prenumeranter få begäramönster.
Äldre Argangar realiseras.
Red.
: valhallavägen 19, n. b., Stockholm.
OBS.!
Sommaradress: Visby.
Filial: Haparanda.
O. o. A. MEUKOW.
NANCY EN WALL.
Biblloteksg.
11, Stockholm.
Prenumerera på posten eller tel. ö.
32 75 pa Mönstertidningen Telefon $1 2.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbandets Sjaksktiterskebyrh: Tunnelgat.
25.
Rikstel.
68 98.
Prenumeration Allm.
tel. 82 11.
$ Dagens nummer inneh8llerr Det Internationella .Kvinnoförbundet och dess möte i Stock- holm 6- 12 sept.
Af Maria Cederschiöld.
Notiser.
L.
K.
P.
R. och den politiska neutraliteten.
Svar till fru Ebba von Eckermann.
Af Anna Whitlock.
Ett telefonsamtal.
Af Sigrid Platen.
Ester Akesson: Färöarna.
Bland hvalfhgare och folkvlsedan- sare.
Rec.
af Elkn Nordenstreng.
Reseintryck från Orienten.
Af TyPa KIeen.
Insänd litteratur.
.
.
L.
K.
P.
R. och den politiska neutraliteten.
Af Me&amp;- mar af Upsala F. K.
P.
R.
Ett tack fran den preussiska delegationen vid den inter- nationella r6strättskongressen i Stockholm.
Centralstyrelsens valtaktik och högerkvinnorna.
Af W n Borelius.
Notis.
Dagny sker $ narmaste postmstaJt eller bokhandel.
