# ID: svediakorp-per500
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,302
# sentences: 819
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- p P - - N: r 25.
Prenumerntionsprls: p p I Redaktlon:.
Mästersamuelsgatan 51, en tr. I Redaktör o. ansvarig utgifvare: 1 E L L EN K L E M A N, ' Lösnammer 10 öre.
Prenumeration sker sAvä1 i landsorten som 1 Stockholm H niirmaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
S t o c k h o l m den 22 J u n i 1911.
Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
Utglfningstid hvarje torsdag.
.
Mottagningstld: kl. 11-12.
Sthlm 1911, P. Englunds Boktr.
4: e Expedition och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 511 m tr- - Post- och telegrafadrem: .DAGNY, Stockholm.
I Arg.
Annonapris: 15 Ore k r mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under texten IS mm: s höjd per gAng 10: Rabatt: 5 %gr 5 010, l 0 ggr IO~lo, 20 ggr 20_010 50 gr. 25 010.
Annons bor ~ara %lamnnd senast mfindag f. m.
-.
Den internationella kvinnorösträttskongressen i Stockholm.
K: onigr~svecka~, den sedan länge förberedda och med sa stor spänning motsedda, är öfver.
I vå.rt land och vår h~~fvudstad ha vi haft glädjen att mottaga repre- sentanter fran de flesta till Alliansen anslutna länderna, siiledes fran så godt som alla delar af jorden, framstaen- de kvinnor, bland hvilka vi fi.nna namn, som icke endast gjort sig kända inom den internationella rösträttsrörelsen utan som försvara sin plats bland de förnämsta pA litte- raturens, vältalighetens, shdiei-nas och det sociala arbetets område.
Det är icke för mycket att säga, att det varit en lysande och representativ samling - inom hvilken vi med stolthet och tacksamhet ha sett Selma Lagerlöf intaga den första platsen som kongressens hedersgäst.
De gångna dagarna, entusiasmerande och impulsgifvande sox-n.de varit för ett fortsatt arbete, äro den stora händelsen i denn sven- ska rösträttsrörelsens historia, endast att öfverträffas af den s t ö r s t a, den, da vi vinna vikt mål; då Sveriges riksdag tillerkänner Sveriges kvinnor plats vid männens sida, med samma rättigheter och samma forpliktelser.
med fanor, blommorr.
och grönt dkkorerade estraden i Grand Hôkls stora sal var Alliansens styrelse ' placerad, Mrs Chapman Catt i midten med Miss Mac Millan (Mrs Fawcetts suppleant), Mrs Coit och fröken Signe Berg- man till höger om sig, Mevroulw Kramers, Frau Linde- man och frölken Furuhjelm .till vänster.
Bakom styrelsen syntes hedergästen dr Selma Lagerlöf, norska regeringens officiella representant dr Christine Bonnevie,.
Miss Anna Shaw, frölken Helena Westermarck, Finland, samt L.
K.
P.
R: s tillförordnade ordförande froken Anna Whitlock, ersättande dr Lydia Wahlström, som beklagligtvis geniolm sjukdom hindrats närvara.
I den langa salen nedanför sutto de delegerade natiomvis, mied sitt lands flagga vid ordBrandens för delegationen plats.
I främsta ledet syn- tes Ungern, Osterrike, Island och Ryssland.
Kongressens första åtgörande var att till tolk utse Frau Lindeman (engelska-tyska) och Mwr.ouw Kramers (engelska-franska) samt till biträdande sekreterare Miss Mac Millan.
Det konstituerande mötet på Grand H6tel.
Sedan Mrs Catt därefter lämnat några korta och di- stinkta anvisningar angående föirhandlingarnas gång, sär- skildt betonande vikten af höga, tydliga och koncentrerade: anfölranden, trädde Miss Janet Richards, Amerika, upp på estraden och öfverlamnade en ordförandeklubba till Alli- ansen i i r h kvinnorna i staten Washington, den sista af Det var mandagen den 12 juni kl. 10 på f. m., som Alliansens ordftirande, Mrs Chapman Catt, lyfte ordföran- deklubban och förklarade kongressen öppnad.
PA den '
de fem nordamerikanska stater, dar kvinnorna erhållit röstraft.
Den vackha klubban, förtardigad af järnek och försedd med silfverbeslag, bär som inskription datum af den dag, då Washingtons kvinnor erhöllo polithk röst- ratt: den 8: de november 1910.
Efter detta följde namnupprop af de delegerade, hvar- vid en särdeles vacker episod ar att anteckna - den ova- tion, som kom Rev.
Arma Shaw till del, nar hennes namn nämndes.
Under ihållande applåder halsade de narvaran- de, i det de reste sig, Miss Shaw, darrned säkerligen tac- kande henne icke blott för hvad hon, prästen-valtalarin- nan, varit f&amp;- och gifvit åt röstrattsarbetet under långa Ar utan sarskildt för den högtidsstund af oförglömmeliligt varde, som hon f6regAende dag beredt de närvarande ge- nom sin predikan i Gustaf Vasa-kyrkan.
Det vackra hvita hufvudet biijdes gång på gång till tack för den varma hyllningen.
Fru Anna Wicksell trader upp i talarestolen och ger en kort redogöielse för Islands och Serbiiens nybildade landsföreningar, hvilka beviljas anslutning till Alliansen, likasom Danmarks sist bildade röstrattsförening: Lands- forbundet for Kvinders Valgret, samt Finlands två for- eninga.r för kvinnors politiska uppfostran: Svenska kvin- nofiirbuindet i inland och Suomalainen Naisliitto.
I Ga- licien, Rumänien och Portugal hade s. k. komrnieer bil- dats, hvillka endast kunde anslutas såsom enskilda, då er- forderlig organisation saknas.
Ett telegram afsandes till dr Catharina Anzeio, spm ge- nom sitt bestämda yrkande pa att imegistreras bland val- männen - formen för att vinna politisk rösträtt i Portu- - ar den första och e d a - kvinna, som i Portu- gal är röstberättigad, men som.
därmed skapat ett prejiu~ dikat, hvilket måste medföra rösträtt för alla kvinnor, hvilka siisom hon uppfylla villkoren för dess utöfvande.
Härmed var det förberedande mötet afslutadt.
- Bland åhörarna sitter, midt p&amp; främsta banken, utri- kesministern, excellensen grefve Taube.
Det ar fröken Anna Whitlock, som i de svenska::: öst- rattsfö-reningarnas namn i stallet för den fr&amp;nvararide dr Lydia Wahlström halsar kongressen välkommen och ut- trycker de svenska kvinnornas stora glädje öfver att deras land denna gång blifvit valdt till motesplats.
I vxma ord tolkar hon inn&amp;örden af denna kvinnornas stora in- ternationella sammanslutning, de önskningar och kraf som ligga bakom densamma.
Hon pekar ut öfver det direkta målet, rösträtten, hvilken endast ar medlet till att vidga leden af dem, som arbeta för ett allmänt godt.
Och hon slutar med att uttrycka en önskan att kongressen skall blifva en stark sporre i arbetet för lösningen af kvinno-i- nas rösträttsfråga, den största sociala frågan i vårt sccis- la århundrade.
Hr Ernst Beckman talar darefter - som represeritarit för svenska man som vilja ge svenska kvinnor r&amp;tra; t -.
kraftigt och varmt för kvinnornas rättvisa kraf, vändande sig direkt till Mrs Catt, som i sig personifierar hela den internationella röstrattsrö.re1sen.
A Alliansens vagnar ta- lar därpå i stallet för Mrs Fawcett, Alliansens: sk vice ordf. som kvarhållits i England på grund af töst- rattsbillens behandling och daraf fiiljande forhållanden, Miss Chrystal Mac Millan, s a n betonar kvinnornas af- verallt vaknande förstående af det rattfardighetsltraf, som ligger i yrkandet på politisk rösträtt, samt deras utvcckli~ig till stärre sjalfstandighet.
Och så kommer det stora ögonblicket, då det inier- ' nationella baneret f6res in i salen.
Buret och osngifvet af en vakt af kvinnliga studenter föres det hvih g ~ l d ~ s stickade baneret fram till estradens front, de mariga flag-.
gorna pA läktarna - scm för att lämna en friare blick öfver salen rullats samman kring stängerna - vecklas trt och sankas till halsning, de närvarande resa sig sani- falldt, och s i tonar Alfvéns röktrattsmarsch med k x t af Kongressens högtidliga öppnande i Ossian-Nilsson, sjungen af Elsa Stenhammars kör, ut i Musikaliska Akademien.
salen.
Nar sången förklingat, trader Stockholmsf6renin- Sällan har val Musikaliska Akademien tett sig så ståt- gens ordfö.rande, fröken Anna Kleman, fram och öfver- lig som den dag kvinnornas internationella röstrattskon- lämnar baneret, i det hon med några korta ord frarnh3- gress dar htjgtidligen 6ppnades.
Pahner, blommande ler betydelsen af denna solidaritetskänsla, som samnanför växter och fanor prydde estraden, ned från laktarne på kvinnor från olika delar af jorden i arbete för en gemen- salens båda långsidor hängde tjugutvå nationers flaggor.
sam sak, och att denna samh6rigihetskansla ej endast erier Unga, hvitkladda studentskor med sina hvita mössor och i rummet utan afven genom tiderna, att gångna dagars blagula marskalksband anvisade snabbt och säkert plats kvinnor, från Fredrika Bremer och de som följt i hennes At de inträdande.
Efter hand fylles sal och läktare af en fotspar, ned till de n.u lefvande, höra samman i samma förväntansfull, festklädd publik, bland hvilka man upptac- strafvanden.
Gifvarinnan af baneret, Lotten von Idraerner, ker den ena efter den andra, af framstående utländska gäster, som lefvat nog länge att vara med, nar den första pionl- har en skymt af Anna Shaws mäktiga panna und@ det hvih aren trädde fram, och som dock ar ung nog att först2 håret, dar Anita Augspurgs monumentala hufvud, Kathe den nya tidens tankar, var exemplet på detta.
S o n sym- Schirmachers intelligenta drag, mrs Philip Snowdens lif- bol af kvinnornas solidaritet, det tecken i hvilltet de skola fulla ansikte, Rosika Schwimmers svarta @ on och ener- segra, öfverlamnade tal.
A Sveriges vagnar det internatio- giska mun, Mrs Nathans ståtliga gestalt, Frau Marie Stritts nella röstrattsbaneret åt Alliansen.
vackra profil, många andra ej att namna.
PA estraden tar Mrs Catt framför harpa Alliansens tack för de sven- Alliansens styrelse sin plats tillsammans med Selma La- ska kvinnornas gåfva.
Freken Agnes Branting, narva- gerlöf, Miss Shaw, dr Bonnevie, fru Betzy Kjelsberg, m. rrande på estraden, mottar Mrs Catts erkannaride af det fl.
I fonden står Elsa Stenhammars kör af hvitkladda artistiskt smakfulla arbetet, som utförts pA hennes ateljé; fröken Eivor Hedvall, som utfört kompositionen af bane- flickor.
-.
- -.
-- - - -.
.
- - ' - - p -;.
p.
.
-.
.
.
J uvel- Guld- 8r Emaljarbeten, M a s k i n m a r k n i n g, DAVID A N D E R S E N 8b Comp.
utföras val uti Hofyuvelerare.
4 F r e d s r r a t a n 4, ' ~ &amp; l s 6 r n n a och d Stoppning af Duktyger Elin Madens Miirkningsateljé, P2 Lilla Vattugatan, hörnet af Brunkebergstorg.
A h.
Tel. 11905,
ret, ar ej närvarande och kan således ej personligen taga del af det berom, som agnas henne därför af Alli- ansens ordförande.
Sedan dr Christine Bonnevie, sorn sandts af norska regeringen s o m representant för sitt land i stället för frö-.
ken Anna Rogstad; hvilken genonil sitt mandat i stolrhget hindrats närvara vid .kongressen, i ett intressant anföran- de redogjort för de norska kvinnornas ställning och kvin- nor0relsen i Norge under d e sista tio åren, bestiger Mrs Catt talarstden och h@ler sitt stora kongresstal.
Dess början ar en nog så skarp v2dra.kning med ytt- randen, som nyss fällts under debatten om kvinnans r6st- ratt i Första .kammaren.
Därifrån @ r hoa öfver till en skildring af den stora rölrelse, hvilken s0.m e n.
mäktig flod nu väller fram öfver jorden men hvilken den nar- synte,, som sitter vid stranden, icke kan öfverblicka och om hvilken han icke vet, hvarifrån den kommler eller hvart den går - och dock tror han sig kunna stanna den i dess lopp.
Från land till land tar hon exempel efter exempel på allvaret och styrkan af kvinnornas kamp för sina ra~gheter, hon håller fram de ljusnande utsiktema, hon berättar om gjorda ' landvinningar.
Till sist kommer hon tillbaka till Sverige.
Hon talar om denheliga Birgitta, sorn kampade s i n .kamp ffa kvinnornas frihet, hon talar om Fredrika Bremer o,ch hur hon offrade berölm och po- pularitet för kvinnornas sak, hon går tillbaka till bildan- det af Fredrika-Bremer-Förbundet, till det första organi- serandet af vår röstrattsrörelse, hon pekar på huru snabbt och säkert rörelsen utvidgat sig, h.on frågar om deitta ar en bölja, sorn drar sig tillbaka, och hon svarar sjalf dar- på, att de svenska kvilnnorna alltifrån Birgittas dagar sta- digt gått framåt och att de vandra fram mot en saker se- ger.
Från de svenska kvinnornas strid ser hon åter ut öf- ver de mångas, hon säger, att det ar vissheteii om, att det ar allt det bästa som vi ha i arf ifter våra mödrar, o m att det ar hela samhällets välfärd som det ggller, som spor- rar oss fram, som gör hvirje uppoffring lätt, som gör en annars kanske tung pli ' kt till en glädje.
Och vissheten om seger föder den inspiration, som bar fram genom- hvardagens slit.
" Vi lefva i en n y tid ", slutar hon, " hvilk.en har med sig nya och invecklade problem.
De gamla ha äfveii fått en ny innebörd.
Vid tillämpningen af den nya tidens ord- ning begära vi kvinnor en röst; vi noja oss icke med mindre.
Det ar ' To the wrong that needs resistance To the right that needs assistance, To the future in the distance ' som vi gifva oss. "
Festen på Royal.
Förr en gång ha kvinnorna haft fest.
på Royal.
Det var när vi firade Selma Lagerlöf.
Ater ha vi haft fest i den rnohriska garden.
; i gallerier och på balkonger har d,et vimlat af festklädda kvinnor, från balustradeni ofvallp för de gröna gräsmattorna och de praktfulla * bladgrupper- ila, ha talen ljudit ut, och nu - som förr ' m gång - har härlig sång därifrån i välljud smekt våra öronl.
Men.
.
nu är det icke en utan många kvinnor vi fra, och hon, som furra gången var den enda, har sjalf varit med om att fira de många, sorn arbeta tillsammans for en stor gemensam sak.
Uppe på terassen satt åter Selma Lagerlöf - som hedersgäst - men som sadan också gifvande sin hyllning åt de många Iandemas kv ' inmr, hvilka samlats 11.0s oss till arbete, till vederkvickelse, till!
glädje.
.
Främmande tungomål surra i öronen, engelska, fran- natu: rligtvis -, men ocksa holländska, ryska ska, tyska chechiska, bulgariska, för att.
icke tala om norska och danska, och kanske isländska med för öIfrigt, två unga blonda representanjer för Islands Kvenrettindajelag, den ena i sin klädsamma, nationaldrakt, möta oss i vimlet.
På terrasseni, kring Mrs Catt, som p r e s i d e ~ r i en gyllene stol, är trängseln och språkförbistringen störst.
En och annan.
svart frack bryter af mot damemas .ljusa toaletter.
Det är de utländska manliga delegerade: dr Patay, Un- gern, clr Drysdale och dr Bather, England, mr Mansfeldt, Hcllalid, mr Nailian, U.
S.
A., samt en och annan mo- dig svensk.
Ordförande vid festen ar fröken Bertha Hob- ner.
'.
.
.
ar fru Ann.
Margret Holmgren, som med sin vanliga behagfulla värdighet halsar främlingarna valkom: na,, hvarvid hon med största ledighet öhrergår från1 en- ' gelskan, hvarmed hon böirjat, till franska, tyska och slut- ligen svenska.
Miss Hodge, Australien, ar den af de ut- liinldska gästerna, s a n först tar ordet, Frau Daisy Minor bringar en hälsning från Österrikes kvinnor,.
frölken Helen Petersen talar för Danmark, dr Jenny.
af Forselles för Finland, Gabriella Danzerova för Böhmen,.
M: me de Schlumberger för Frankrike.
Anita Augspurg.
framhåller i ett glänsande tal de germanska kvinnornas stamfrand- skap,.
Mrs Philip Snowden entusiasmerar i ett elektrice- rande anförande kvinnlorna för deras sak, hvilken skall stå för dem som den pdlare - af eld och moln!, som visa- de Israels folk vägen till det förlofvade lanidet.
S l u t l i p talar Frau Ungar å den ungerska delegationens vägnar; Buffet.
är dukad pa långa bord nere ii gallerierna, och medan man förfriskar sig med te och san~dwiches, Iglace, frukter och bakelser, samlas uppe p3 terrassen Elsa Sten- hammars kör, med Elfrida Andrée som anförare.
Ut öfver sorlet ljuder de forsta tonerna af festkanta- ten, de härliga orden: l Det hade varit andaktsfullt tyst i den stora - försam- " Birgitta, den ädlaste blomma.
lingen medan den vackra, skolade stämman ' @ d därup- af gammal höfdingestarn " - - pe frAn estraden, det var dånande bifallsyttringar, som Det blir tyst.
Tonerna stiga och falla, musikens och bröto lösa nar den tystnade; åter sänktes fanorna uppe diktens trollmakt griper sinnena - - - fran Iaktarm till hälsning, det var en hyllning, som icke E n klar, ensam stamma talar.
Det är Fredrika - Bre- tycktes vilja taga slut.
Den " okrönta drottnin1gen9 ' tog.
emot den, värdig och stilla, representant for en stor.
sak.
mers - - - '
Så svallar dct upp i oro, i ständig stegring, till ett manande mäktigt rop: " Brinn högre och lifva och ena du v&amp;reld pa bergets topp!
Brinn högre i vakter sena tills dag går opp! "
- - - - - 7 - - Bland ihörarna brister jublet löst, man applåiderar, och om och om igen miste Elfrida Andrée fram till balu- straden och visa sig; till sist far man afven sin vilja fram att bringa diktarinnan sin hyllning.
Hand i hand halsa Sigrid Leijonhufvud och Elfrida Andrée de applii- derande skarorna.
Den statliga festen ar slut.
En stämningsfull inled- ning var den till det arbete, som bökjade.
Ellen Yleman.
Finska nattarbeterskor.
En intressant enquet e. r l909 inlämnades till finska landtdagen ett regerings.
I detta upptogs bl.
a. den i senare åren litet hvarstädes brännande frå- gan om kvinnors nattarbete inom industrien.
Jamiördt med den &amp; akoniska bestämmelsen, hvilken i anslutning till Bernkonventionen antogs i vart land, måste det finska förslaget dock betraktas som ganska mildt.
Det £&amp;-utsatte nämligen m ö j l i g h e t e n af en anordning, enligt hvil- ken kvinnas kvarstaende inorn nattarbetet icke var uteslu- tet.
Paragrafen i fråga lyder salunda: Kvinna m&amp; icke i arbete sysselsattas före kl. .6 om morgonen eller efter kl. 9 om aftonen, utom dar arbetet ar indeladt i skiften om 8 timmar, sålunda att skiftena regelbundet aflika hvarandra och ombytas hvar vecka.
Yrkesinspektionen ar dock berättigad att i enskilda fall på darom gjord anhallan och dar sadant i stöd af laka- reintyg profvas kunna med afseende p i sökandens alder och halsotillstand medgifvas, bevilja anka eller ogift kvin- na rättighet att i arbete användas jamval under ofvan angifna tid, oaktadt arbetet icke på omf6rmaldt satt in- delats.
Sadant tillstand kan likväl p i fiirekmnmande skal i,; I Aterkallas.
Att förslaget, trots sin begränsning, dock hotade att djupt ingripa i den arbetande kvinnans ekonomiska lif blef genast klart f ~ r det synnerligen vakna finska kvinno- saksförbundet U n i o n e n, likaledes att en grundlig ut- redning af hithörande frågor vore af nöden, innan en slutgiltig mening för eller emot kunde fattas.
Förbundet ingick därför till kejserliga senaten med ansökan om ett anslag p i 5,000 mark i andamal att utföra en undersök- ning af kvinnors nattarbete inom industrien, sarskildt med hänsyn till den verkan ett nattförbud kunde hafva.
Senaten afslog val förbundets anhallan, men uppdrog sam- tidigt At industristyrdsen att genom sin statistiska byra lita - utföra.
en sådan undersökning.
Ledningen af denna uppdrogs åt en kvinna, fil.
doktorn och folkrepresentan- ten T e k l a H u l t i n.
Det ar denna statistiska utredning, hvilken nu förelig- ger i tryck, som N: o X1 - i serien A r b e t s s t a t i s t i k och under titeln: U n d e r s - ö l k n i n g r ö l r a n d e n a t t - -- H fikslag till skyddslag för arbetare.
I Den pateiitcrade äx delris tillverkad af stal samt yttorst stark.
Den har d ' brjgmto ett prydligt utseende.
och possai.
for alla hem bSdo i s h d och p&amp; landet.
Begër priskuraiit.
PER F R O M S M E K.
V E R K S T A D S A.- Master-Sarnuelsgatan 34, STOCKHOLM.
OBS.!
Säljes afven i alla möbelaffurer.
8.
9 a r b e t e r s k o r n a i F i n l a n d s i n d u s t r i e r.
PA u p p d r a g a f k e j s e r l i g a s e n a t e n o c h un- der Industristyrelsens öfverimseende v e r k s t ä l l d af T e k l a H u l t i n.
Enqueten ar synnerligen bredt anlagd och i hög grad lärorik.
Det var icke endast antalet af nattarbeterskor inom de olika industrierna, (med hvilken upplysning maii i andra länder vid denna frågas utredning låtit sig nöja), som man afsig att utreda.
Undersökningen skulle tillika ge en så allsidig bild som möjligt af resp. arbeterskors lefnads- och arbetsförhållanden.
Endast p&amp; detta satt kun- de en tillförlitlig mening om ett eventuellt förbuds verk- ningar och därigenom om dess berattigelse - eller mot- satsen - vinnas.
Z enqueten indrogos sival arbeterskor som deras resp. arbhgifvare.
De mycket utfijrliga frigeformularen äro därför af två slag.
Vid insamlandet af materialet gick man till vaga p&amp; ett satt, som visserligen stallde sig re- lativt dyrt, men ocksa gaf största möjliga effektivitet -.
genom utsända ombud.
Jag vet ej, om det är denna om- standighet, som giir att denna statistiska utredning, i mot- sats till så manga andra, inger läsaren en varm fornim- melse af att det ar l e i v a n d e människor detta sifferma- terial representerar.
Mycken besparing af tid vanns genom den beredvillighet, hvarmed de olika arbetsgifvarne med- gafvo fragornas besvarande på sjalfva arbetsplatsen.
IJn- dersökningen korn att omfatta 142 arbetsställen inom oli- ka delar af landet med tillsammans 3,258 nattarbeterskor, .Till jämförelse.
meddelas, att det totala antalet nattarbeter- skor, säsongarbeterskor inberäknade, uppskattas till 4,800.
De industrier, inom hvilka det största antalet piträf- fades, voro s a g v e r k e n (1,475), p a p p e r s b r u k e n (933) och t e x t i l-fabrikerna (593).
Inom alla dessa ar- betades i t v a - eller P r e skift.
1 förra fallet hade skif- tesarbetame nattarbete hvarannan vecka, i senare fall hvar tredje.
Vid treskiftsfördelningen arbetades i 8 tim. utan rast; i tvåskiftet var arbetstiden afbruten af en ellcr tvi raster, i enskilda fall af ingen.
Som nattarbeterskor i tryc- kerierna pAtraffades tillsammans endast 21, sysselsatta med sättning eller expedition.
Såsom vi hafva sett, ar det de g i f t a arbeterskortia, som lagförslagets udd vänder sig mot.
Det höga procent- talet af sådana ar öfverraskande - icke mindre an cn fem- tedel af hela antalet.
Än mer öfverraskande synes det, att det relativt största antalet faller på sagindustrien, en bransch, som val .narmast tillhör de manliga arbetsomr % -- dena.
Hade undersökningen stannat vid att konstatera des- sa fakta utan att tillika stalla dem sh att saga i lifsbe- lysning, s i hade lämpligheten af ett förbud, riktadt II^- mast mot hemlifvets upplösning, val knappast kunnat bc- stridas.
Men nu I i vi del af bade förmildrande omstaii- digheter och nö ' dvandighetens tvingande lag.
Nattarbetet inorn sagarna förekommer endast en kort tid af aret, un- der sommaren, och arbetet ar sådant, att hustrun, riat hemmet sarskildt behöfver henne, kan skicka en stallfiire- tradare.
Det ar endast hvar tredje vecka nattarbetet före- kommer, och - last but not kast - flertalet sigar g2 endast en del af året, hvarför man och hustru äro n ö d-
e s a ' k a d e att tillsammans förvärlva, s2 länge arbete stir tiJl att få.
Inom textilindustrien har nattarbete förr varit allmänt, men förekommer nu endast i spinnerierna, däremot ar det regel i pappersfabrikerna. '
* Det.
är i relati.vt hög grad landets jordbruksnäring.
som får leverera arbetskraften till ifragavarande industrier.
Nära en.
tredjedel af samtliga nattarbeterskor tillhör från fädernet den åkerbrukande klassen, medan1 endast.
ungefär en tiondel stammar från industriarbetare.
Sakerligen bi- drar denna omständighet till den goda hälsa flertalet af de tillfrigade förklarade sig äga.
Det var tydligen ännu friska, obrutna krafter, ett material, just ej ägnadt - att starka antagandet om nattarbetets särskilda skadlighet för hälsan).
Aldersklassen 20-30 år ar bland nattarbeterskor- na talrikast företrädd, och i denna hade fyra femtedelar, enligt egen uppgift, tillfredsstallande hälsa, medan en fem- tedel uppgaf sig icke äga tillfredsställande.
sadan.
I ' se- nare Aldersklasser visar sig hälsotillstandet vara stadt i progressivt sjunkande, men ännu mder W-talet äga 71 % af nattarbeterskorna tillfredsställande halsa.
Bäst höllo sig arbeterskorna inom sågverken, därnäst inom pappers- .industrien och sämst inom spinnerierna, detta senare tro- ligen .p5 grund af att arbetet förrättas i starkt uppvärmd, delvis fuktig l ~ f t.
Vid jämfönlse med för&amp; foretagna statistiska under- sökningar framkommer det intressanta resultatet, abt om .nattarbekerskorna visserligen ej höra till de bast gynnade på hälsans vagnar, så stå de sig dock nästan lika bra som tobaksarbeterskorna, hvilka alls icke ha nattarbete, och bättre än sömmerskorna, som ju endast undantagsvis arbeta om natten.
De sj~kdo~mar, som allmännast före komma bland nattarbeterskorna, äro allmän svaghet och nervositet, mag- och tarmsjulkdomar samt reumatism.
Of- vemaskande i sanning är den ringa frekvensen af lungsot och annan tuberkulos, hvilken enligt denna ' såväl som föregamde arbetsstatistiska undersökningar kunnat konsta- teras bland finska industriarbeterskor.
I hvilken grad halsans f6rsämring under de olika aildersklasserna far tillskrifvas nattarbetet i och för sig kan svårligen utraias.
Att de ohygieniska lefn~ds %rhål- landena draga en god del af skdden synes framgå daraf, att de sarskildt väl betalade nattarbrterskorna, de inom tryckerier anställda, trots att yrket i sig sjalf ej ar halso- samt, genom olika aldersklasser lyckas bevara en tillfreds- stäfllande hälsa.
Sarskildt bostads~föörållandena visade sig i vid utsträckning vara sadana, att icke den kraf,tigaste fysik i längden skulle kmna motstå deras nedbrytande verkningar.
Undersiökningen kommer i detta fall till rent af har- resande resultat.
Något mer än 41 % af ' arbeterskorna bodde i rum med m e r ä n 4 p e r s o n e r, således i rum, hvilka med stöd af fölregiende bostadsunders6knin- gar maste .anses sasom mer eller ' mindre öfverbefdkade.
I många fall uppgick antalet sammanboende i ett rum till 9, 10, l l, ja, t. o. m. långt öfver 12 personer.
Sa- lunda funnos fall, da 15, 16, 17, 19, 20 samt 22 per- ' soner .delade .. sofrummet och följaktligen - de.
flesta fingo n6ja sig med en tillfällig badd p3 golfvet.
Trångbodd- hetens olagenheter förvärras ytterligare däraf, &amp; t män och kvinnor, ej tillhtkande samma familj, okontrolleradt sam- manbo.
.
Huruvida dag- och nattskift aflösa hvarann också hvad bostaden beträffar, så att " sängarna aldrig hinna att kallna: ', såsom det berättas fran England, innan skyddsla$tiftningens uppkomst, därom upplyser enqusten icke.
Troligen har detta varit enda möjligheten för att i vanliga bondstugor, .ty om sadana är här fråga, kun- na proppa in ett så stort antal sofgäster.
En fråga af allra största vikt är denna: hur ställer det sig med daghv * lan för arbeterskor, hvilka haft.
natt- skift?
Svaren gifya vid handen, att de i medeltal sofva 5 tim. om dagen.
~ ö j l i ~ h e t e att n kunna hvila på dagen beror dock i första hand på bostadsförhållandena, hvar- f6r uppgifterna variera från I till I0 timmar.
Uppgifter- nas insamlare ha gjort den allrniinna iakttagelsen!, att de arbeterskoi, hvilka uppgifvit sig ha för vana att sofva re- gelbundet flera timmar efter arbetets.
afslutning, i regeln haft god hälsa och föirklarat sig val fordra nattvakandet.
Frågan om nattarbeterskornas barn och den1 vård - de kunna erhalla undersöker enqutten med en grundlighet, soni röjer en riktig uppskattning af sakens oerhörda vikt.
Som allmän regel gäller, att gifta mödrar ej under bar- nens spädare k antaga nattarbete, och att de ogifta på ett eller annat satt fö1rstA att behålla barnen hos sig.
De ogifta mödrarnas antal är oroväckande stort - niistan en fjärdedel af hela antalet ogifta.
Mot bakgrunden af de ruskiga bostadsförh~llandena kan detta dock knappast öfverraska.
Någon bevislig grund för att speciellt nattar- betet skulle bidra till sedlighetsnivåns saiikande anses ej föreligga.
Lika litet ha de angifna talen af barn, hvilka doat medan modern hade nattarbete, sammanställda med deras, sonil aflidit tidigare, kunnat, bevisa, såsom det blif- vit påstådt, att mödrarnas sysselsättninlg i nattarbete ' skul.
le bidra till att öka $ödligheten hos deras barn.
Af 100 oäkta födda hade 38 % dött medan modem1 gick i natt- arbete, 62 % däremot tidigare, då modern väl i allmän- het ej hade regelbunden sysselsättning och sålunda var pekuniärt sämre lottad.
.
För att f&amp; nigon föreställninig om arteni af, dm ~ 3 r d barnen erhalla under moderns franvaro ha vissa fragor framställts.
De erhåiilna svaren gåfvo vid handen, att af 54 barn (akta och oiikta) under det första svkastelef- nadsåret, 31 under moderns frånvaro vårdades af syster, äldre ä n 12 ar, 20 af främmande personer och 3 af syster eller bror, som ännu ej fyllt 12 ar.
F6r detta föissta år var det shlunda jämförelsevis väl sörjdt.
Inid ' ustribamens egentliga lidandes historia börjar först senare, d3 de anta- gas böra kunna sköta sig själfva.
Undersökningen upp- visas fall, då t. ex. en Bilring, då modern hade dagar- bete, hela tiden måste reda sig själf; vi få höra m en 3- och en G-åring en 3- och en Caring, en 5- och en 6-åring, som hela dagarna lämnades allena.
Då modern var på nattskift sofvo de däremot hos grannarna.
Möd- rarna vor0 i resp. fall antingen öfvergifna hustrur eller ogifta.
Kan man af dessa fall .draga någon.
slutsats, så!
298 D A G N Y.
vore det för barnen tydliieh fördelaktigare, att modem hade n a t t- an dagarbete.
Af denna orsak hade ocksa 44 arbeterskor vid ett linnespinneri föredragit att utf6ra e n b a r t nattarbete .. I alla händelser måste det ur barnavardens synpunkt anses i hög grad önskligt, att mödrarna kunde stanna i hemmet.
Af denna har encpeten sökt att utreda, hvarp8 det faktiskt beror, att de gifta kvinnorna söka ar- betsförtjänst utom hemmet.
Svaret lyder, att af 551 gifta 52 % hade arbetsföra och ordentliga man, de tifriga ha- de intet eller ringa ekmmiskt stöd af; ina män.
Mm äfven af den f örsh, battre ställda kategorien hustrur, maste jam for el- sevis många vara medförsörjaide,: dh endast 36 % af män- nen hade arbete året om.
Häraf framgir med all öinsk-, lig tydlighet, att det ar behofvet, nöden, som i de flesta fall tvingar den1 gifta kvinnan in p&amp; arbetsmarknaden.
Anniur iitastå ett par frågor af vikt att utsölna.
HUT stalla sig nattarbeterskorna sjalfva till ett evenb tuellt förbud af nattarbetet?
Af 2,386, som besvarat Frågan, krafde 474 absolut fiirbud, antingen ensamt fiir kvinnan eller ock f % bägge könen; 44 önskade förbud, men1 p5 villkor att kvinnor erhöll0 dagarbete; 363 förordrade ett förbud, sa vida detta ocksa utsträcktes till mannen, i motsatt fall öinskade de nattarbetets bibehållkmde; 326 godkande nattarbetet men änskade införandet af treskift i arbetet.
Daremot uttalade sig nara h a l f t ~ eller 1,179, ovillkorligen m o t ett förbud.
Efter den inblick under- sökningen gifvit i de gifta kvinnornas ekonomiska ställ- ning, fönånar det mindre att erfara, det dessa genomgh- ende stailila sig mera afvisande mot ett förbud an de ogif- ta, som dels ha färre att draga fö ' rsorg om, dels ha lättare att söka annan arbetsplats.
Förvånande ar, att åsikten om nattarbete anstrangan- de beskaffenhet icke delas af alla nattarbeterskor.
Mhga forklarade, att de ej kände sig mera ansträngda af natt: än dagakbetet, förutsatt att de sofvo ordentligt efterst.
Det bör dock anmärkas, att de, som uttalade denna mening, i allmänhet hade den så val förordade treskiftsindelnin- gen af dygnet.
Fiir undersökningen var det slutligen af vikt att erfa- ra a r b e t s g i f v a r n e s mening om lagförslaget och dess föiljdar för arbeterskorna.
Pa fragan om rniijligheten att afskaffa allt nattarbete inom resp. industrier ha af 96 arbetsgifvare 9 uttalat sig för, 87 e m o t.
Pa den direkta frågan huruvida tillfälle till dagarbete kunde beredas at de kvinnor, som träffades af förbud, erhölls till svar, att detta var möjligt pa 6 arbetsställen (p5 3 af dessa dock endast tillfalligt), men förklarades omöjligt p&amp; 84 arbetsplatser med inalles 2,678 nattarbe- terskor.
1 handelse af ett föirbud skulle mani ytterligare på sina stallen se sig nödsakad att af bekvämlighetsskäl afskeda a l l a kvinnliga arbeterskor, afven dem som hade enbart dagarbete.
Mö; jl@eten att p2 siidana stallen; dar man arbetade i tv5 skift, förändra detta till tre, ansags af de flesta arbetsgifvare utesluten.
- Det ar endast de allmännaste dragen af den i hög grad intressanta undersökningen som har kunnat gifvas.
.
- 0 -- Ett närmare studium af enqueten själ£ bör vara af stör- sta nytta for hvar och en, som f6rstår vikten af den där SA allsidigt och rikt belysta frigan.
Och hvilken ställning man an intar till saken, kan m m icke utan behilllning -- taga - del af de så val genomtänkta och uppställda fr&amp;efor- mularm, den klara utredningen samt den praktiska upp- ställningen och sammanfattningen af de olika fragorna.
UndersiSkningar af detta slag, berorande olika kvinnliga arbetsomriiden, vore ocks5 for oss af största vikt att I ' i gång icke mlinst darföáe att ytterligare försök till in- skränkning af kvinnans arbetsfrihet inom industrien väl icke länge skola låta vänta p5 sig.
Hvad beträffar det finska lagförslaget i fråga, sa blef det antaget i den form, att nattarbetsförbudet fiir arbete, som ej ar indeladt i 8-timman skift, utsträcktes jamviil till manliga arbetare, med rätt fiir industristyrelsen att bevilja undantag från regeln, där sadant pA grund af ar- betets tekniska beskaffenhet, årstiden och naturfö; rhiUlande- na A orten påkallades.
M. Anholrn.
--- - --- - Kvinnorörelsen i var tid ar icke nagon sporadisk eller abnorm utväxt, som lik en kräfta saknar allt organiskt sammanhang med den ofriga samhiillsord- ningen, den ar till sitt vasen blott en viktig sida af den allmänna omdaning, som hela det nutida lifvct haller på att undergå.
Ett ingående studium af denna rörelse kommer tillika att uppenbara, att h g t i f r h att den skulle vara en rörelse 3 kvinnans sida ledan- de till splittring och skilsmässa mellan kvinna och nian ar den innerst en rörelse af kvinnan i rikt.
ning till mannen, af könen filt närmare förening.
dPhe Schreiner (» Kvinnan och arbetets).
I samband med sin sjunde konferens har Kristliga För- eningen af Unga Kvinnor i dagarna i Stockholm fi- rat föreningens 25-arsjubileum.
Lärdagen den 17 jurii var ett samkväm anordnadt, hvarvid hälsningstalet hölls ut prinsessan Bernadotte och afslutningsanförandel.
af för- eningens ordförande, fröken Anna Roos.
P&amp; söndagen, den 18 juni, ägde öppnandet af konferensen och Central- föreningtns 25-årsfest rulm, med föredrag af bland andra frök- narna Anna Roos och Sigrid Netzel.
Kanfermsen, som afslubs den 22 dennes, har bjudit pil ett flertal föredrag af inom föreningen val kända talare, diskussioner, niiiten för delegerade m. m.
Deltagarna ha aflagt besiik ii dia- konissanstalten Ersta, hvarvid hofpredikanten j. Norrby höll föredrag om?
' Den kvinnliga diakonien ", samt 5 Szrh- batsbergs alderdomshem, hvarjämte det under tisdagen anordnats en utfärd med b&amp;t till Stäket.
Med anledning af jubileet har en illustrerad festskrift utgifvits, hvari af flera kända föreningsrnedlemmur skild- ras olika sidor a£ föreningens omfattande verksamhet.
.
- -.
.
--.
Rev.
Anna Shaw i Gustaf re: Mötet resulterade i bildandet af e n s v e n s k F; K.
P.
R. f ö r m a n.
Som tillfallig ordförande valdes di- rekt&amp; Beckman.
F6reningen räknar redan omkring ett 40-tal medlemmar.
Vasakyrkan i Stockholm.
Den stora kyrkan ar till trängsel fylld.
Bakom ett al- tare (man vill kalla det sa) af blommor står Rev.
Asina Shaw.
.
Det hvita hufvudet, den, mäktiga pannan äro sank- ta i bön, ögonen äro slutna, rösten låg och stilla.
S8 tar.
honupp sitt testamente och läser upp ingangs- språket öfver hvilket hon vill tala.
Hon höjer hufvudet, de djupa 6gonen skåda ut öfver mängden och hoa talar till den, med hela intensiteten af sitt vasen, med hela öf- vertygelsen af sin tro. '
Hon talar till kvinnorna, dem, som Frälsaren i de bdydelsefulh stunderna af sitt lif först meddelade sig med, dem, som kyrkan varit med om att hålla nere och ute- stanga.
Hon ger dem syn ut öfver det närmaste och lil- la, hon tror pA dem, hon vet att de skolla höja sig mot ljuset, om blott bojan blir löst so8m binder dem, hmlik- nar.
dem vid den främmande kgelungen, som Olive Schreiner berättar om i sin nyligen till svenskan öfversatta bok.
Mannen, som h611 den fången, var rädd att slappa den lös, den kunde nog inte flyga; men under tvisterna om ifall den kunde eller ej, blickade figeln standigt upp mot den fria rym- den, mct ljuset, ty den~ v,ar en örnunge och om man ha- de slappt den lös, skulle den stigit mot höjden i ju,blan- de flykt.
Kvinnorna skulle stiga mot det höga, det goda, det kände och visste hon, nar de ej längre höiles nere cch utanför.
De ha redan varit med om afi taga sin an- svarsfulIa plats i strid mot uselhet och dålighet, de ar- beta vidare som sanningssökare, i Kristi lära till mansk- lighetens basta, - och höja sig sjalfva i det de höjla mänsk- ligheten.
I den evige Gudens namn skall det ske.
- Det var Som om templet växte och vidgade sig om- kring och öfver den lilla hvithariga kvinnan, som stod dar och talade med hela sin sjal.
Det var något soan föll bort, n,ågot af tryck och tyngd; det var något som lyfte, befriande.
Det var en stark glödande sjal, som väck- te och hjälpte icke seende och trötta.
Det var en liten hvitharig kvinna, s a n talade, - och en - brinnande ande, som gaf lif.
-, E K-n.
Det gyldne baeger.
En ny bok af Helene Diokmar. '
En ny bolk af den norska författarinnan He- lene Dickmar!
En litte- rar tilldragelse som en högt uppskattande lase- krets - afven har i Sve- rige - halsar med upp- riktig tillfredsstallelse.
Re- dan i julas bereddes oss denna sällsynta glädje, " Det gildne beger ", kom bokens titel lyder, har således för längesedan Heletie Dickmar.
slagit igenom i sitt fa- dernesland; men da arbetet, som, alla Helene Dickmars böcker, mindre an andra ar beroende af hvad mankal- lar " säsong " och siidana tillfälligheter, som ha med tids- matt att skaffa, ar sommaren en lika lämplig ' tid som vin- tern att uppmärksamma verket och att bringa ' " Det gyld- ne bzger " med dess rika, konstnärligt val afvagda inne- håll till en större svensk ' allmänhets kannedom. '
Först en liten rekapitulation af Helene Dickmars före- gående författarskap.
Kandt ' ar att fölrfattarenamnet ar en pseudonym f6r fru Hanna Butensch ' ön, det senare namnet tillhörande en af den norska hufvudstaderis socialt och finansiellt högt stående familjer.
Vi fA gA så långt tillbaka i tiden.
som till " problernk diktningens " dagar, tiiil den.
tid, då Ibseni och- Björnson slungade ut sina sociala och etiska stridsäpplen åt Höger och vänster så att det susade om örmen p&amp; det ur sin sakerhetssö~mn väckta samhället.
Nar striden stod som hetast, utkommo i Kristiania ett par anonyma b r o s c h ~ e r i ' det dfi s&amp; aktuella " sedlighetsspörsm&amp;let ", Mhnnens internationella förbund för d e r den pagiiende internationella röstrattskongressen i Stockholm bildades vid ett möte af representanter fölr de manliga rösträtkfölreningarna i Fikenta Staterna, Storbrittanien, Holland, Frankrike, Tyskland och Ungern Mannens internationella fareniing f ö r k v i ni n o r ö s t r a t t.
En interimistisk styrelse, med öf- versteliöjtnant Mansfeldt och hr F. W. ' Kehrer i spetsen, leder de ' internationella fiirhandlingarna.
Ju6 Suffragii blir det officiella organet för föreningen.
Vid ett senare hNet offentligt möte under direktör Ernst Beckmans ordttirandeskap .dryftades fragan ytterliga- U.
hvilka väckte utornoirdkntligt uppseende, icke minst emedan man ana- de att förf.
var en kvinna, därtill en ung gift societets- dam, som endast en oafvisligt bjudande rättfärdighets- kansla måste ha tvingat att från sitt fölrfinade och val skyddade hem kasta sig ut i stridstumultet.
Detta blef uppslaget till Helene.
Dickmars diktargär- ning, hvilken, ehuru mied ojämna mellanrum, fullföljts un- ' der årens lopp, med alltjämt stegrad målmedvetenhet och ett allt säkrare behärskande af uttrycksmedlen.
Helene Dickmars litterära bagage ar icke vidlyftigt.
Det inskränker sig till ett halft dussin volymer.
Mellan hennes första roman " Ud i livet ", som utkom 1890, och " Det gyldne b~ger ", synlig i bokhandeln till j+ 1910, ha vi berättelsen 9 ' Ellent9, de tvenne dramatiska styckena " Korsvei " (wppfösdt p % N ' ationalka.tem) och " Sepkem- ' Genom den enaståendo upptlickt, som gjorts vid don viilkiinda hydropatiska anstalten 13romley i England, &amp; L ' nu enhvar i stånd att pi kort tid h r - och urbekt hår dess rika, naturliga färg utan bruk al firgningslmne.
En intressant illustrerad bok; innehållande don officiella beskrifningen @ fva hntf,, denna nya och underbara upptackt, sändes diskret gratis till enhvar mot dubbelt pot-to från RELIXIR-DEPOTEN, 27 ROSLAGSGATAN, ~ ~ ~ ~ ~ I ~ O L &lt;&lt;Till Relixir-Depoten, Stockholm Jag får således instammai det omdömet, att detta k ett underbart medel och jag kan med till- Rekommendation: försikt reko-endera det åt dem, som önska befria sig från g&amp;t hår o. utbyta det mot dess naturliga &amp; ' g.
Stockh.
18 Jan.
1911.
Vict.
Frodell, v. H&amp;radshöfdinggg.
- -
300 D A C N Y -- ber9 ' - samt romanen " Psyche9 ' *).
Ett halft dusiin bkker inom 20 år kan ej.
anses för mycket i vår massproduce- rande tid!
Va1 befogadt saledes att en ny bok af Helene Dickmar af de många som älska hennes författarskap halsas som en sällsynt och gradjefull händelse inom1 den skandinaviska bokvärlden.
Strängt taget ar det en och samma idé, den som först satte pennan i författarinnans hand och besjälade hennes indignationsskrifter, som genomgår hela hennes diktning: problemet angående det inre etiska krafvets och samhalls- moralens sammanjämkande.
I växlande former, med stan- digt nya ' anslag, i olika tonarter varierar hon i sina verk detta oiuiti; jimliga tema, hvilket genom dissoinanser och skärande missljud alltid upplöses i ett harmoniskt slut ac- kord, uttrycket för författarinnans egen starka, uppåt bä- rande och humana lifstro.
Helene Dickmars böcker äro af en mer kosmopolitisk laggning än flertalet af de ' nyare norska författarnas.
Det ar mer eller mindre u r n a r s k a motiv, som går igen i deras novellistik, hembygdsbilder och folklifsskildringar med hafsfjords- och fjällviddsstamningar och människor präglade af dessa stamningar, i ett visst stereotypt maner, som ofta verkar schablon.
Helene Dickmar hämtar däremot ' sina motiv ur det moderna kultursamhället, från den nutid som omger hen- ne och af hvilken hvar och en af oss utgör ett integre- rande led.
Hon tecknar den sjalsanalyserande, öfver liis- gatan reflekterande nutidsmänniskan med hennes kompli- cerade sjalslif, den människotyp som man träffar lika val i Kristiania som i Paris, i Stockholm som.
i Newyork.
Det ar endast en viss skiftning i lokalfärg eller national- drag som utgör olikhetm.
En bok af har antydda slag är ' &gt;Det gyldne baeger ".
Hur långt kan och bör en kvinna g2 i offrande af sig sjalf för den hon älskar?
- Finns det en girans som hon ej kan öfverskrida utan att hennes dyrbaraste egen- dom, kvinnlighetens finaste blomma, går förlorad?
Detta ar fragor, som i " Det gyldne bzger " uppställas till be- svarande; och det ar.
konflikten inom en kvinnosjal, som står mellan valet: brytande af det sedebud, hvilket hon f6rr ansett heligt, och födusteii af den älskade, som ut- gör bokens hufvudtema.
Ater har förf.
i sin hjältinna skänkt oss en af dessa plastiskt utmejslade kvinnogestalter, som sa dta förr mött oss i hennes böcker, pli en gång ren, ja nästan Iiljehvit i sin ofördunklade kvinnlighet, och anda s i stark, så varmblodig, så lefvande, så helt och hallet mansk- lig.
Att den manliga medspelaren i lifstragedien ej äger samma trovärdighet i karaktarsanalyseringen och lin- jefasthet i teckningen ar blott naturligt.
Förf .. sjalf lef- ver i en andligen och socialt alltför hög atmosfar för att hon annat an på afstånd har kunnat skönja intelligens- bohemens värld, den ur hvilken hon framför en repre- sentant på scenen.
För konfliktens astadkomrnande var det emellertid n6dvandigt att ställa tva principer, den upp- åtsträfvandt och den neddragande, mot hvarandra.
Och hvem undrar p i att ett konstnärstemperament som Helene ' *) Alla dessa arbeten äro recenserade i tidskriften Dagny.
-- - - p Dickmars offrar sin paletts varmaste och skönaste färger åt den förstnämnda och blir osäkrare i penselfäringen nar det gäller att teckna lifvets nedbrytande makter?
Att referera en psykologisk roman faller sig för öf- rigt icke lätt.
Det ar icke handlingen, " äf~entyret ' ~, som däri ar det centrala, händelsef6rloppet blir sekundärt, utan hvad man känner och lefver med ar det " undemedvftna ", och detta låter sig svårligen beskrifvas.
Och likväl ar Helene Dickmars nya bok afven rik pH en hel del konkret stoff, verklighetsbilder som omot- ståndligt etsa sig in i minnet.
Landskapstaflor, natur- stämningar, rörande episoder, som den med det lilla sju- ka barnet, Kristianiainteriiirer, helt visst af äkta norskt kynne, ty i vart konventionella Stockholm torde den art af sallskapslif som idkas i.
Astas ateljé näppeligen före komma.
Men först och sist minns man nagra scener af stark dramatisk effekt sasom den, då Asta i storm och regn och mörker flyr liksom jagad af furier från sin trolofvades bostad, lämnande efter sig sin lifstro, sin kar- lek, sina illusioner, allt i spillror, allt föirloradt - " utom.
aran ".
Att hon sedan vid en fin och nobel mans sida Ater- vinner tron på sig sjalf och lifvet ar en skyldig tribut Af den poetiska rättvisan.
Det skulle också stå alltför mycket i strid mot hvad som händer och sker i världen, oril ett förflutet inte kunde glömmas, allra helst när det ar ett förflutet hvilande på ett stort misstags vacklande grurrd.
Ty som bokens slutord lyda: - - - Et rnenneske kan lzere at slukke sin törst v d livets kilde - selv om den styrkende drik ikke rakkes etr i l y k k e n s " gyldne bzeger. "
L. D-t2.
.
KonserverBPPgsbo&amp;.
Handledning vid 9aadgiirrQs- produkternas och skogsbärens ändamålsenliga tillvaratagan- de för de svenska hemmen.
Utarbetad af Gutaf Lind och Johan Gre ' en.
Wahlström 8r Widstrand, Stockholm.
Pris kr.
3,50.
PA svenska veckans princip är ofvannämnda bok ba- serad.
Utgifvarna, resp. föreståndare och lärare vid Kurigl.
Landtbruksakademim trädgårdsskola, vanda sig har- med till Sveriges kvinnor med en kraftig maning att upp- ta konkurrensen med utländska konservfabrikanter.
Siviil genom studier utomlands som experiment hemma ha ut- gifvarna vunnit de vardefulla resultat, som de har fran- lagga.
Upptagande af olika konserveringsmetoder (tork- ning, sterilisering och vanlig inkokning) samt receptens mångsidighet skiljer denna bok fran alla liknande hittills utgifna.
I beskrifningarna äro kostnadsberäkningarna sariit proportioner för ingredienser och tid noggrant angifna, afvenså de varieteter aE trädgårdsalster som visat sig liimp- ligast.
Denna del föregas af en klar och lättfattlig fram ställning af den enkla princip, efter hvilken steriliseringen arbetar, något hvarigenom misslyckade resultat afven lat- tare förebyggas.
Till sist utvecklas bokens grundprincip
i n ytterligare.
I korta drag g&amp; niimligen ett uppdag: il1 försa1iDing af tradgårdskonserver, d i r e k t från produ- center till ' konsumenter.
Ett uppslag af ej ringa social- ekonomisk betydelse!
Genom energiskt arbete har det därtill lyckats direk- t6r Liind att för såväl torkning som sterilisering få sven-.
ska apparater i marknaden, som äro öfverlagsna de tyska.
- Tyskland ar dckk konservlandet framför andra - och vida billigare.
Sarskildt ar den svenska steriliserings- apparaten af Rextyp (fran platslagare Karl Larsson i Sö- dertälje) till det ytterst bialiga priset af sju kronor samt Kosta konservglas, hvilka visat sig öfverlagsna de Weck- ska, en verklig gåfva till svenska hem.
Om apparater och priser lämnar boken fullständiga upplysningar.
Den solm ar van vid konservering af frukt och grön- saker skulle kanske kunna göra en och annan befogad anmärkning.
SA t. ex. är sockerhalten i allmänhet owan- ligt högt tilltagen.
Trots detta till synes ar en smaksak, isynnerhet vid sterilisering, som gör hög sockerprocent obehöflig för hAllbarheten, blir det praktiskt omsatt en ekonomisk fråga af ej obetydlig vikt.
Det galler ju har att för, minsta möjliga utgift få största möjliga gagn.
Äf- ven torde kostnadsbe&amp;kningarna vara djarft oparnisticka och strida mot erfarenheten, åtminstone i de större sta- derna och deras närhet, dar inga sydeuropeiska fölrh %llan- den rada.
Vidare borde p l o m m o n e t s användbarhet mera betonats och flera varieteter upptagits, halst denna frukt just för vårt land visat sig l h g t mera Iamplig \ och värdefull an hvad förut antagits.
Dock detta ar detaljer.
Hufvudsak kvarstar.
I våra dagar, d&amp; gastronomiska och pekuniära förhalllanden lik- som arbete och tid ofta äro omvandt proportionella och vegetabilier blifvit ' ett lika estetiskt som dietiskt kraf, blir en larobok af denna - äfven tidsbesparande art - en var- defull hjälp i både hemmens och nationens hushiillning.
E. N-g.
.
C&gt; " Stockholms F. K.
P.
R: s möte i Musi- kaliska Akademien.
I an.slutning till den internationella röstrattskongressen och för att bereda en större allmänhet tillfalle att få hö- ra nigra af de mera framstående utländska Yalarinnbr,.
som upptradt vid kongressen, saval som en af vara egna allra främsta, hade Siockhdms F. K.
P.
R. anordnat eit of- fentligt möte i Musikaliska Akademiens stora sal tisdagen den 20 dennes.
Ordf. för aftonen var fröken Anna Kle- man, som halsade de närvarande välkomna.
Dr Christine Bonnevi,e, Kristiania,.
besteg forst den vackert blomster- smyckade talarestolen, i ett intressant, klart och sakrikt föredrag bemötande de vanligaste invändningarna mot be- viljandet af rösträtt åt kvinnor.
Den öfverblick hon ciarpa gaf af de norska kvinnornas deltagande i det offentliga lifvet blef ett goldt exempel p.2 att befarade olyckor ej darigenan behöfva inträffa.
Den svenska talaren, fru Gerda Hellberg, gjo,ide eii kort resumé af hvad den internationella kongressen gifvit oss.
Stillsamt humoristiskt, klar t logiskt, blef fru Hell- bergs föredrag mottaget af upprepade och ljudliga bifalls- i: Rnvand intet annat afffiringsmedel än Vasens (t d. Nord- i sjernans) Lax&amp;rn~arn~elad, s5 undvikes till fil$ af dess be- i hrgliga smak allt.br3k vid intagandet.
1 ' 3 alla apotek.
.
yttrinlgar.
Hennes papekande af att kongressen k&amp;mit oss att få syo på den nya.
Adam, hvaraf icke mindre än 40 exemplar (medlemrnar i Mannens kvinnoröstrattsför- ening) nu lära finnas hos oss, applåderades demonstra- tivt.
Turen kom därefter till Mrs Ethel Snowden, som med sin kända elektricerande verve talade om Englands tjugo olika röstrattsföreningar samt f ö r k l a r a d e - sjalf ' icke en af " the militants " e j. f ö r s v a r a d e - wffragetternas ipptradande.
Rosika Schwimmer talade om den " nye Adam ", hvil- ken fru Hellberg i silt tal nämnt, och hoppades,.
då hon just ej kett så mycket af honom hos oss, att han satt hemma och arbetade på fijrvarfvandet af rösträtt åt kvin- norna.
Den stora salen var fylld till sista plats, och de en- tusiastiska applådernla vittnade om det största intresse och den varmaste sympati hos den stora åhölrareskaran för den sak, som har fördes fram och talades för.
.
,. '
: Kvinnliga adjunkter vid allmänna läroverk.
Frågan om kvinnas anställande såsom adjunkt vid allmänt läroverk har nu varit föremal f&amp; omröstning inom Svenska lara- resallskapet.
Vid omröstningen, som rönt ' relativt ringa deltagande, ha afven samsko~elararinnor varit i tillfälle att afgifva sin röst.
Majoriteten af de röstande ansåg, att kvinna icke ens med begränsning till realskolans för- sta och andra klass skulle kunna vinna rabt till anstall- ning sasom laroverksadjunkt.
En tämligen afsevärd minok ritet röstade dock för anställning med bl.
a. niimnda in- skränkning.
Nar skall den kinesiska muren, som utestänger kvin- norna, falla?
Fvinnliga statstjänsteman medaljörer.
I samband med Gustafsdagens ordensutnamningar ha tvenne kvinnliga le- legraftjansteman,, telegrafkornmissarien i Köping Alma Na- thdalia Malmström och telegrafkornmissarien i S.unne Maria Elisabeth Andersson, erhallit medaljer.
, Stockholms stadsfullmäktiges anslag till rösträttskon- gressen.
Det länge ointvistade anslaget af.
3,000 kr.
frin Stockholms stad till röstrattskongressen blef mandagen.den 12 definitivt beviljadt, då stadsfullmäktige med 53 röster mot 21 biföllo hr Bogströms motion om peningarnas uttagande af skattemedel eller eljest tillgangliga medel.
L.
K.
P.
R: s centralstyrelsemöte.
Det extra centralsty- relsemöte, som utlysts till tisdagen den 20 juni, ägde rum i Kvinlnlolkliibbens lolkal i Stockholm.
Taktikfrågan var därvid föremal f6r behandling samt ordnandet af fr ' u Bergman-Osterbergs sociala kurser för hösten.
Vi åter- komma i nästa nummer till mötets fölrhandliingar och be- slut.
P G L O M E J ATT FORNYA PRENUMERTIONEN e e FOR ATERSTAENDE HALFARET.
Dröjsrniil därmed förorsakar afbrott i er- hallandet af tidningen.
.
i:.
i.
.
*.
~ Mjölk dagligen till ' afhämtning.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ n ~ ~ Tjock griidde för 90 öre lit.
~ ~ smör r kr.
~ 2.00 ö pr kilo.
~ ~ 1: nia Stocl&lt;holms Mejerialltiebolag.
Marabergsgatan 68.
Allm.
Tel. Br.
5241. i:: i e, i
~ ' r a ~ och o r svar.
15 Karl Gustafsgatan, Göteborg.
Dagskola och aftonskola.
Yrkesarbete i SKOLVERKSTADER: för linne-, kläd- och dräkt söm (dam och barnkläder) och för konstnärliga handarbeten.
Fullstän diga TILLSKARERSKE- och DIREKTRIS-KURSER.
Skolan förmedlai utnämning af gesäll inom dessa yrken.
- HEMSOMNADSKURSER samma ämnen.
- - - Lägsta inträdesålder 15 år.
Nasta hösttermin börja.
den 1: sta September.
- Narmare upplysningar Iamnas af förestin darinnan Fröken M. NORDENFELT.
Skriftlig adr.
intill I Augusti,: Viktoriagatan, Göteborg.
HOGRE HANDARBETSL#RARINNESEMINARIUM VID M. NORDEN.
FELTS KVINNLIGA YRKESSKOLA, Karl Gustafsgatan 1 5, Göteborg En LAGRE I-irig kurs för utbildande af handarbetslärarinnpr Inträdesålder 19 år.
- En HOGRE I-terminskurs (A- och B-linje) till.
lagd på grund af ökade fordringar för handarbetslararinnors kompe tens.
Inträdesfordringar tillsuidare: Afgingsbetyg frin lägre kurser eller från nigon motsuarande, såsom fröknarne Lundins och Eneroths Stockholm, eller Fackskolan i Uppsala.
För A-Iinien dessutom: real skoleexamen eller 8- el.
7-kl. högre flickskola.
- SPECIALKURS fö yrkesskolelararinnor i beklädnadsyrken.
Inträdesfodringar: Afgings betyg frdn den högre kursens B-linje Prospekt N: r 5 galler.
Nasta hösttermin börjar den!
: sta September.
Anmälningar bör; uara insända före 1: sta Augusti, adr.
3 Viktoriagatan.
Narmare upplysningar Iamnas af föreståndarinnan Frök.
M. Nordenfelt Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklidor kan man beställa huru minga ex. som helst.
SkaM man alltid prenumerera d dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och boklidspris är kr.
4: 50 för l / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, Ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helirs-, 50 öre för hvarje haifårs- och 20 öre för hvarje kvar !alsprenumerant.
Huru skall man förfara f6r denna lorovislons er- Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g3r man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur minga som helst, men alltid minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under.
samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har d i att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) EUa: Man i närmaste (q annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto !i samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, d i vi omgiende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar.
och till hvilket loris kan man nummervis / &amp; sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
HUSMODERSSKOLAM I KARLSTAD börjar sin nionde termin den 24 augusti 194 1.
Undervisning matlagning, bakning, garnering och uppläggning, konseruering samt linne- och klädsömnad m. m. Helinackordering erhålle: inom skolan.
Tidsenliga lokaler i för ändamålet nyinredd uilla- byggnad med härligt läge.
Prospekt på begäran.
Telefon 81 2 NANCY ENWALL.
OBS.!
En konserueringskurs börjar den 16 Rugusti OBS.
och pikgår under 8 dagar.
For1 ofvad Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras:.
.
/ PlatssGRande DAGNYS EXPEDITION,.
.
STOCKHOLM, Studentska I Folkskolans Barn tidning dgifven och redgerad af STINA QUINT ui kommer 1911 i sin tjllgonde årgång.
Ett rikt illustreradt nummer hvarje vecka, 33i veckor under året.
Bästa och fimpl&amp;asfe lasning för barn af alh samhalkklasser.
Prenumerera a " n h a s t e postkonlor.
Pris f0 helt år monor 1: 65, ha&amp;!
år 90 öre.
I GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
fd sina annonser i n.
a Dngnyfnr Wnlfva prset eller Fl- are pr mm., folkskollärarinna, med sttidentexa men, önskar under 5 veckor, l ' juni-22 jiili, komma i familj föi att läsa med barn och deltaxa.
hushållet.
Svar märkt 11H.
13.11 Uppsala p. r. HANDARBETSLARARINNA önskar till hösten plats i skola eller hem att undervisa företrädesvis i sprik.
Idkat sprakstudier i utlan- det.
Svar till llFil.
stud. Og ", Falun med utni.
bet.
och kiinnig i kliitl- och linnesöm söker genast plats skola eller hem.
Svar mirkt 1liCun niga, Sv.
Telegrarnhyrliiis I; ilial Orebro.
småskolelärarinna önskar under somniaren plats i .. familj att läsa med ett i tv2 barn.
Ar1 afven villig del- taga i hushållsgöromil.
Svar till uUndervisningsvan,l, Kirsta p. r, för sommaren sökes af nyblifvcr student, som har vana att iiridervis: gossar.
Svar ombedes tinder adr Halvar Högfors, Orbylius.
16-ars flicka, InformaAorsplats Plats att som husförest3tidariiiiia förest: brukshushill eller bildad iiriglicrrcs som genomgatt 7 klasser i läroverk, hem, sökes af därtill erfaren pi-ak önskar plnts under sommaren at1 tisk, medelälders i$ittre flicl (a. Sva läsa med ett eller flera barn i vanl.
till " Juni 191111, Alfsj6 p. r. skolämnen.
Ev. musik o. simning.
svar emotses tacksamt, märkt " Nyt- MUSIKLARARINNA ta och Söje ", Allmänna tidnings- önskar under juli vistas i bildad kontoret, Stockholm.
hem, helst p i landet.
Fritt vivri mot ackompanjemang eller nigr; Underwisningsvan, timmars undervisning i piano.
Svai nusikalisk lärarinna söker plats för till fiJuliil, Vexiö p. r. asket.
Goda betyg.
Svar 11Glad- Musikalisk, enkel flicka ynt - Enkelll, Sv.
Telegramby- önskar plats att föresti mindre hiis- - ans Annonsafd., Sthlni, f. v. b. hilll, dar jungfru finties (gärna däi barn finnes).
Ar kunriig i vanlig, Gymnasist iilatlagning, musik och Iiandarhct~ ned rek.
frin klassföreståndare ön- samt för öfrigt van att nied ord.
; kar under sommaren läsa med ning föresta mindre stadshushill !osse i klass 1-111.
Svar till " N "., Svar emotses taclisamt till 1136; " irla, Jasby p. r. p. r. Vinninga.
p - P P -
.
Hus for est åndarinneplats.
Platsen som sköterska 2 sjukvårdsafdelningen vid Fellirigs- å större herregård i Sverige önskas bro Fattiggard ar ledig att tillträ- till 1 nov.
af 25-årig svenska som genomgått hiishållsskolam Cordon Bleull i Paris.
Talar franska och något tyska samt kunnig i sömnad.
Svar till uA.
E.
", Allée des Gen&amp; 3.
Le Vesinet, France, S st. O. ' bildad, duglig, söker verl&lt;sanihet (ej grofsysslor).
Gladt lynne, rask, sparsam, stort ordningssinne.
Fa- miljeniedlem.
Bet.
o. rek.
Sv.
till 11Nu snart A. H.11, Kalmar p. r. Kontorsdam med flerårig vana vid böckers och kassas skötande önskar ombyte af plats till den 1 Juli eller senare.
Svar till " 15 ii 180011, under adr.
S. Gumzelius ' Annonsbyrå, Stock- holm, f. v. b.
Informator.
Gymnasist önskar inforinators- plats under sonimarer.
mot fritt vivre och resa.
Svar till Göstall, Svenska Dagbladets Hufvudkoritor.
LEDIGA PLATSER.
Vid Aves ta Kommunala Mellanskola gro för nästa läsår följande lärare- 3ch lärarinnebefattningar lediga: 1) i niatematik och naturlära för nianlig (event.
kvinnlig) lärare; 2) i modersmålet, geografi qch historia (det seriare event.
' utbytt ?mot annat Iäroänine) för en lära- rinna; 3) i teckning tillika nied timun- dervisiiing i något läroämne (helst naturlära eller språk), sammanlagt c: a 14 tim. i vecl&lt;an, för en lära- rinna.
Löner enligt lag.
Vederbörliga ansökiiirigsliand- iingar, stallda till Styrelsen.
skola vara insända före den 20 jtini d.
9. till skolans föreståndare.
Avesta den 5. maj 191 1.
Styrelsens sekreterare.
Lanssjuksko t er skeplatsta i Bergsjö i ~ e f i e b o r ~ lan, s ar le- dig.
Lön 600 kr.
pr år jainte 50 öre om dagen och allt fritt vid vård af vanliga sjukdomsfall; vid cpidemisjukvård dareniot intet dag- arvode.
Fordringar: genomgången fiillständig sjuksköterskekurs och vana vid epideniisjukvård.
Ansök- ning, åtföljd af meritförteckning, frejd och läkarebetyg iiisändes till förste provinsialläkaren A.
J, Larson, Gefle.
DAGNY, KVINNORNAS BASTA PLATSAN NONSTI DNI NG Kvinnlig Korrespondent.
Eli i tysk och engelsk korrespon- dens sanit stenografi och maskin- skrifning å dessa språk fullkomligt hemmastadd dam erhåller genast anställning å vårt Sekretariat.
Ansökningar, atföljda af betygs- afskrifter jam te uppgift a lönean- språk, torde sändas till » Olympiska seminarist, erh.
till hösten plats i Spelen, Stockholm D. familj.
Vidare genon !.
TJADERS Organisationskommittén för BY^, Brunkebergstorg 12.
Olympiska Spelen i Stockholm 1912. da den 1: a nästkommande augusti.
Förutom vanlig kompetens.
fordras särskild insikt i siiinessjukvård.
Någon vana vid kloroforniesing önskvärd.
Lönen har förut utgått med 600 kronor pr ar janite en del natura- förmåner och bostad, nien är sö- kande oförhindrad att själv fram- ställa sina löneanspråk.
Skriftliga svar jämte fotografi torde insändas före 25 juiii till Fel- lingsbro Fattigvårdsstyrelses ordfö- Fredrika Bremer- rande, adr.
Fellingsbro.
Afven extra Provinsialläkaren Förbundet Adolf Ekblom, Fellingsbro, läninar finnas anmälda flera goda lärarin- upplysningar.
neplatser till hösten för personer med undervisnirigsvana och förmå- ga att ge musiklektioner.
Mottag- k~innig i maskinskrifnitig och fullt ningstid kl. 12- 3. heniniastadd i bokföring, erhåller anställning nn genast.
Svar med uppgift om alder, löneanspråk, re- ferenser m. m. ställes till styrelsen fök Aktieb.
Radioaktiva Vatten och sökes för större hushållskola till 1 inlämiias å Svenska Telegr.-byråns augttsti.
Ansökan jämte betygsaf- Annonsafdelning, Klara V. Kyrko- skrifter och uppgift å Iönepreten- tioner insändas märkt gö hushålls- gata 12. skolall under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b.
Yngre lärarinna, A Kassörska, Hushållslararinna Lediga platser.
Vid Stockholnis Stads Nya Sin- nessjukhus kungöres härnied ett antal öfversköterskeplatser till an- sökan lediga.
Sökanden skall vara examinerad sjuksköterska samt ha genomgått kurs i sinnessjukvård.
Lön 500 kr.
med fem ålderstillägg å 100 kr., att ' utgå med 3 års .. mel- lanri !m samt allting fritt.
Afven öfversköterskeelever mottagas.
Ansökningar atföljda af läkare- betyg, frejdebetyg samt tjänstgö- ringsbetyg insändas till öfverläka- ren, Längbro sjukhus, Elfsjö.
När- mare iipplysningar meddelas af fö- restandarinnan, kvinnopaviljongen.
Hushållerska.
Medelålders landtbrukare söker en frisk, huslig, arbetsam och or- dentlig flicka eller anka, kunnig i alla göromål som förekommer i ett niindre landthushåll.
Svar med alla nödiga upplysningar emotses till " W ", Norrköping p. r. Skolkökslärarinnebefattningen vid Sunderby Folkhögskola, Norrbotten, kungöres härmed ledig att tillträda fr. o. m. inst.
läsår.
Lön: 700 kr.
jämte fri möblerad, upplyst och uppvärmd bostad.
Lastid: 25 veckor.
Ansökningar, ställda till skolans styrelse.
skola vara insända senast den 25 juni.
Närmare upp-.
I ETT GODT, STILLA.
HEM, lysningar lämnas af skolans före- beläget i vacker trakt af Skåne, ståndare, direktör J. Hallbäck, adr.
finnes plats för en bättre flicka, Södra Sunderbyn.
onikrlng 25 år, frisk, van vid ar- bete och ' villig att sköta en jung- frus åligganden i ett 4 personers hushåll.
Ett godt bemötande ut- lofvas.
Komnier att betraktas som medlem af farriil jen ..
Lön 200 kr.
pr år.
Svar nied foto.
jamte ' öf- riga upplysningar till G o d t hem i Skånell, Höör p. r. arbetsom riden.
Hushtillslararinna nied praktisk skicklighet uti att handleda undervisning i enklare och finare matlagning.
syltning, saft- ning, konservering etc. erhåller för- vid det nya tuberkulossjukhuset vid månlig anställning nu genast vid Västeras kungöres härmed ledig att Katrineholms Praktiska Skola, Ka- tillträdas den 1 nästkommande juli.
trineholm.
Lönen utgör 600 kr.
pr år, hvar- efter från och med den 1 nästkorn- niande okt.
kommer fri bostad och vivre.
Ansökningar, åtföljda af präst o. (kunnig i kännsystemet), helst med läkarebetyg sani t styrkt merit förteck- flerårig vana vid skrifbyri, erhåller ning insändas före den 20 innev.
genast anställning- Remingtons juni till direktionens ordf. borg- Plat sanskaffnings byra, Hamngat.
10. mästare John Karlsson.
VästerLis den 2 juni 1911.
Stenograf Direktionen.
och maskinskrifverska med någon Barnfröken.
kontorsvana, arbetsam och pålitlig Flicka från godt hem med goda samt kunnig i tyska och bokföring, rekommendationer och insikter i får plats i försäkringsbolag.
Svar barnavird erhåller plats som skö- nied betygsafskrift samt uppgift 2 terska för ett 8 månaders barn samt ålder och lönepretentioner till 11Dug- tillsyn öfver 3 äldre barn.
Svar t. lig stenograf N, Dagens Nyheter, Gustaf Adolfs torg.
barnavård^^ Visby p. r. F8renade husmoders och öfverskoterskeplatsen Skicklig maskinskrifverska Utbildningskurser m: m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Sprid Veckotidningen DAGNY!
.
Deposition 1 &amp; ifventyrsböcker f6r barn o. ungdom.
Berättelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 illii- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
En samling Sju prakt; @ ' Tsarens kurir.
Sparkassa I: Par~ivale: Sagogrottan i KOPMANNABANKEN, Arsemalsgatan 9, S6dermalmstorg 8, STOCKHOLM. '
, Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
, Wiréns C h i n a p o m a d a, välgörande för harväxten.
' - Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel sa.mt direkt f r h - - - Hoflev.
I Kardaansmakaregatan 8 B, 1 tr., Stockholm.
Allm.
Tel. Brunkeb.
4536.
Ettårig lärarinnekars, omfattande fyra afdelniiigar.
Terminskurser i konstsömnad, linnesömnad och klädsömnad.
Utför- ligt prospekt sändes.
Anmälningar mottagas nu alla dagar, utom mandagar, l /, 12- ' /, 1 och skriftligen till nästa termin, som börjar i september.
- - Vid - - Professor Unmans I n s t i t u t bland h j ält ar; ", i;; $; / g; g~ ", '.
Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner, 304 sidor,, 33 il1ustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Stockholm.
Andrea Eneroths Handarbetsskola, f Den hemlighetsfulla Ön.
: H j alten I A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; I.
21 Lilla Vattugatan 21, Sagoskogen.
,, Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn O, mgdom.
Fritt efter Julea Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellström.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
I Berittelse för barn Nybyggarna i Kanada.
och ungdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna (iustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och I Guldslottets Rosengardar.
berättelser af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frin Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Qirint.)
P - skandinavisk Konstslöjdsförsäljning, börjar 2 Okt.
ny (ett-8rig) kurs i Massage och Sjukgymnnstik.
Begär prospekt.
Brunkebergsgatan 9, Stockholm.
STOCKHOLM, 27 Klarabergsgat.
27.
Prenumerera på posten eller tel. Mönstertidningen i Hemmet.
I I KVINNOR I - DET SOCIALA ARBETET - ' Pris 3.50 pr ar, 12 häften.
Lös- nummer 30 öre.
Innehåller mön- I ster till broderier, vafnader, läder- i plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, målning på porslin, trä, m. m. Kungl.
Hoffotograf.
Prenumeranter få begäramönster.
Biblloteksg.
I I, Stockholm.
Äldre årgångar realiseras.
.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., 1 dussin kabinettsfotografier, matt Stockholnz.
1 papper, 12 kronor.
Filial: iiaparanda.
G. o. A. MEUKOW.
I - Handarbeten, rikt urval Nationaldräkter, tyger CENTR~~LFÖRBUNDETS FOR SOCIALT IIRBETE UTBILD NINGSKURS för praktiskt socialt arbete, exempeluis bostads.
och tillbehör nspektion, fosterbarnsinspektion ell.
annat barnauardsarbete, Träslöjd, stort lager iice uardskap i arbetarebostadshus m. m. börjar nytt arbetsår National- och Garne- 1 oktober-l juli.
ringsband, egen till- verkning.
PRRKTISK OCH TEORETISK SOCIRLHYGIENISK UTBILD- NING.
Ettårig kurs.
Pris 250 kr.
Prospekt rekvireras hos C.
S.
R: s byra, Lastmakaregatan 6, Stockholm.
HERM.
HAMNQVIST Ö.
32 75 på 1 Konstslöjden P I I Im Annonsera i DAGNY.
ANNONSERA.
I DAGNY.
- I Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala 1 Lirarinnekurs i matlagning och handarbete börjar 30 aug.
Anmälan göres före 1 juli.
Lararinnekurs i matlagning och landt- hushall, ny kurs med tv2 term.
i Fackskolan och 1 är å Skolans landt- gard, börjar den 30 aug.
Anmälan före den 1 juli.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och barnavard, när- mast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den 30 ai !g.
Anmälan göres helst före 1 aug.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagning, klädsömnad och barnavard, börjar den 21 aug.
Anmälan hel.
före 1 aug.
Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushallerskor, börjar 21 aug.
Anmälan göres helst före 1 aug.
Anmälan till den Lirarinnekurs (endast för skolkök) som börjar i januari 1912, insändes före 1 nov.
Barnavard teoretiskt-praktiskt i Fackskolans barnhem 1-3 man.
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 17 och 18 galla.
Inspektor: Professor O. Hammarsten.
Föreståndarinna: Fröken I d a Norrby.
Innehdllsf Örteokning.
Dagens nummer innehillerr Den internationella kvinnorBstrattskongressen i Stockholm.
Af Ellen K h a n.
Finska nattarbeterskor.
En intressant enquete.
Af M. Anholm.
K. F. U.
#: s 25-årsjubileum.
Rev.
Anna Shaw i Gustaf Vasakyrkan i Stockholm.
Af EK -- tt.
Männens internationella förbund far kvinnorösträtten.
Det gyldne baeger.
En ny bok af iielene Dickmar.
&amp; c. af Lotten Dahlgren.
Gustaf Lind och Johan Gréen: Konserveringsbok.
Anmäld af E. M-g.
Stockholms F. K.
P.
R: s möte i Musikaliska Akademlen.
Notiser.
- - Prenumeration $ Dagny s1; er $ närmaste postanstalt eller bokhandel.
