# ID: svediakorp-per496
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,650
# sentences: 851
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 2 1.
-- - - Prenumerationspris:. '
h h.
kr; 4: 50 ' 1s Hr.
.
kr.
2: 50 V4.
.. 1: 5Ol ' k,,.
.
,,.
.
,, 1: 25 1.
-- - Stockholm -.
- - Redaklion: Mastersamuelsgatan 51, M ir.
den 25 M a j 1811.
I Redaktör o. ansvarig utgifvare: I E L L EN K L E MA N..
.
Telefoner: Lösnummer I0 öre.
Mottagnlngstld: Allm.
63 53.
Riks- 122 85. kl. 11-12..
.
.
Prenumeratlon sker sival I landsorten som i Stockholm A narmaste postanstalt eller bok- handrl.
Utgifnlngstid hvarje torsdag.
Sthlm 1911, P. Englunds B o k.
- 4: e arg.
p - Expedition och Annonskontor: Maltmumuelsgatan 511 - I Annonsprle: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
b- Marginalannons under texten II mm: s h6jd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 @ / a, Post- och telegrafadress: DAGNY,.
Stockholm.
-.
20 ggr 20°10 50 gr- 25 Ola.
Annons bor bara qnlamnad senast mindag f. m.
Var röstrattsfråga i riksdagen.
Andra ' k a m m a r e n s beslut.
N ar Andra kammaren onsdagen den 17 maj upp- tog den kvinnliga röstrattsfriigan till behandling, var den genom Första kammarens beslut af den 13: e en redan fallen sak.
För Andra kammaren återstod blott att ännu en gång häfda sin ståndpunkt till frå- gan, att ännu en gång fastslå det beslut om beviljan- de af politisk rösträtt åt kvinnorna, som kammaren 1909 utan debatt och utan votering fattat.
De uttalanden, som i år före&amp;ngo samma besluts fattande, kunna knappast heller få namn af debatt; in- ga meningsskiljaktigheter bröto sig mot hvarandra, samtliga talare yttrade sig- f ö r saken; den enda ' mot- standarens, hr Jansson i Djursätra, korta yrkande af bifall till utskottets hemstallan beledsagades af hgen som helst motivering.
Hr Callerholms varma anfö- rande för saken.
fick stå oernotsagdt, likaså hr Lars- sons ' i Vasteris uttalande af att kvinnorösträtten ar ett rattfardighetskraf, som icke fordrar någon vidare ut- redning, och friherre Bondes slutanförande, dari han så kraftigt förfäktade kvinnornas.
sak, dari han vande sig mot de teorier som vilja göra denna sak till en blott maktfråga, uppkallade inga svarande.
Kammaren skred till, votering, som resulterade i bifall a f, den libe- rala motionen om röstrtitt och valbarhet f ö r kvinnor med 120 röster mot 92.
Den socialdemokratiska motionen, som i sitt yrkan- de om allmän rösträtt utan alla streck upptog afven politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor, afslogs af kammaren.
Andra kammaren hade således.
för a n d r a gån- gen beslutit att gifva politisk rösträtt.
åt kvinnorna.
Första kammaren hade i förväg omintetgjort detta be- sluts genomförande genom att bifalla utskottets hem- ställan om afslag p i motionerna.
Den sista riksdagen i den innevarande treårsperio- den går nu till anda utan att ha antagit förslaget om rösträtt för kvinnor.
Det betyder ett långt framskju- tande af en fråga, hvars afgörande man haft skal att anse vara närmare förhanden.
Att bakom de, .upp- skofsskäl som föreburits .- invantandet af utredningens afslutande och inhämtad kännedom om verkningarna af den för man införda rösträtten - döljer sig ett principiellt motstand, som man ansett öfvervunnet, nar riksdagen en gang gått .SA långt att den begärt.
en ut- redning i frågan, kan näppeligen frånkommas.
Man frågar sig med friherre Bonde: Hvad har då handt sedan 1906?
Och man känner.
sig fullt böjd att.
gå med på hans bikt om att en utredning tyckes.
vara ett bra sätt att skjuta undan en fråga på ' obestämd ' tid; Men därvid kanner man sig ocksi biitert gäckad.
För oss kvarstår att ' arbeta vidare för vår sak.
Vara motståndare ha velat hålla före, att röstrattsrö- relsen gar tillbaka, att kvinnornas eget ' intresse har slappats.
Detta ' har varit ett, af d e skal, som i For-
' 4 !a kammaren framförts mot rösträttens beviljande.
Vi.
kunna tillbakavisa det.
H r Mauritz Hellberg fram- höll också i sitt första stora anförande under röst- raksdebatten, livilket i föregående nummer af Dagny refererades, uthålligheten i det kvinnliga röstrattsarbe- tet, som gör att icke endast föreningens medlemsantal icke förminskats, trots de svårigheter under hvilka ar- betet bedrifvek, utan alltjämt ökas, om det än ej är i ' proportioner, som tillfredsställa prof. Clason, hvil- ken icke tyckes betänka, att .när föreningar faktiskt äro bildade i de flesta af rikets " städer och i många de mest betydande samhällena p2 landsbygden, .inga mass- ökningar längre kunna uppkonima.
Vi vilja äfven peka på att.
i enstaka fall personer kunna utträda ur en förening utan att detta.
utgör be- vis för en tillbakagång i det allmänna intresset för saken, enskilda skäl kunna härvid spela in och verka afgörande; kanske i somliga fall direkta påtrycknin- gar från maktägande m ä n mot af - dem beroende kvinnor.
Man har sett bevis på detta.
Men dessa anfall på en rörelse, som med så små resurser, med endast frivillig arbetskraft förts fram till att blifva en stark organisation, omfattande hela vårt långa land från dess nordligaste till dess sydligaste landsända och alltjämt fungerande med samma beund- ransvärda kraftinsats, studsa tillbaka på sin tydliga obefogenhet.
Agitations- och upplysningsarbetet inom vara F. K.
P.
R. talar för sig själft.
Bara under för- lidet Ar utgAfvos t. ex. ej mindre än 73,850 exemplar broschyrer, rapporter och cirkulär för att sprida upp- lysning och väcka intresse.
Genom föreningsmeddelan- dena i denna tidning kan man följa verksamheten inom de skilda föreningarna hela landet öfver, och dessa meddelanden berätta om ständiga möten och samman- kornsler, med nya ' arbetsuppslag och förnyadt arbets- intresse.
Rapporterna växa - därför att arbetet växer.
Men - man gör hvad man kan för .att pröfva in- tresset - och uthå-lligheten inom ' var röstrattsrörelse!
Ännu i flera år skola vi nu arbeta vidare för att hal- la det hela samman, för att väcka och lifva.
Det ar stora krafter, som tagas i anspråk för detta, ett oer- hördt arbete, som därvid presteras.
Vi fråga oss: skulle ej vårt land kunna ha bättre och direkt bruk för all denna kraft, som nu förrinner under strafvan efter en rättighet, som förvägras oss?
' Har vårt land råd till detta slöseri med energi och arbetsförmåga?
Första kammaren har därtill svarat sitt ja.
Och detta kallas: a n s v a r s m e d v e t e n p o- litik.
ta Postsparbankens omorga- nisation och kvinnors befordringsutsikter.
åsom af dagspressen redan framgatt, förelag minda- gen den 15 maj till behandling af riksdagens bida kamrar den kungliga propositionen om postsparbalikens uppförande pA ordinarie stat.
Det har nötts många pennor och spillts mycket bläck inom kommittéer, genom remisser, utredningar och under-.
daniga skrifvelser, innan detta förslag nått till riksdagens: bord.
I det skick det slutligen framkom tillstyrktes det i hufvudsak af sammansatta stats- och.
bankoutskottet n r 2 och antogs af riksdagen oförandradt, utom i afseende: pA ~RrergAngsbestammelserna angaende bokhållares (man .. liga tjänsteman) ratt att räkna föregamde tjänstear.
Kungl.
maj: t hade föreslagit att siväl bokhallare soiri: kvinnliga kontorsskrifvare skulle aga ratt att vid beh~xri- san till ordinarie befattning fA rakna sig till godo Ar af dm tid de varit anställda i postsparbanken.
Harige- nom skulle emellertid bokhållarne vid tillträdande af de~i ordinarie tjänsten f&amp; sina inkomster reducerade.
I anled- ning haraf väcktes af herr J. F. Nyström en motion, ut-.
@ ende darpa, att bokhållare måtte fil tillgogoräkna sig: den tid af sin tjänstgöring som extra ordinarie, hvilken- öfverstiger 5 år, samt erhalla en begynnelselön af 2,200, kr.
i stallet fös af kungl.
mlaj: t föreslagna 1,800 kr.
1 ' ilE förmån för denna motion reserverade sig inom utskottet friherre J.
G. Beck-Friis samt herrar J.
T. Larsson a&amp; G.
S. Neiglick.
Denna reservation bifölls af riksdagcm inom F6rsta kammaren med 82 röster mot 32 och inom Andra kammaren med 98 röster mot 95.
Men de kvinnliga tjänstemännen?
Hvarför gjordes in- tet fiir att skaffa äfven dem en förmånligare tjänsteårs- beräkning?
I den underdaniga skrifvelse, som i november fförra året afläk af Föreningen af kvinnor P statens tjänst (se Dagny nr 48 1910), framhölls inträngande det orättvisa i att postsparbankens kvinnliga befattningshaiiare, i fall kungl.
maj: t biträddde löneregleringskommitténs förslag, skulle ställas p i sidan om en princip, som af riksdagen lämnats utan anmärkning med afseende pA kvinnliga biträ- den hos andra statens myndigheter, d. v. s. förmånen att fa tillgodoräkna sig hela sin föregaende tjänstetid.
För rninga af postsparbankens kvinnliga biträden represente- ra dessa tjänsteår en tidrymd af 20-27 år.
Men - post- sparbankens tillvaro beror af dess egen ekonomiska bar .. - kraft, och den del af dess kvinnliga peisonal, som nu iif- vergar på ordinarie stat far, trots sina utstrukna arbets- år, en bättre ställning an förut.
Det hade sålundz ganska Till Dagnys lasekrets i landsorten.
Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan säkert varit resultatlöst att härvidlag söka framkalla ni- Sveriges ' kvinnor samt har till sitt maj att tillva- gon ändring i k. maj&amp; förslag.
Härtill kommer att stats- rataga allas intressen p4 skilda platser, fil v i har verket öfvertagit pensioneringen af verkets personal.
La- med uppmana vara läsarinnor i landsorten att de, gen af den 11 oktober 1907 angående civila tjansteinriehaf- fdr att underlatta denna var uppgift ville till fid- vares rätt till pension blir sålunda tiliämpad afven har, ningens redaktion insanda sadana notiser, som d. v. s. postsparbankens ordinarie tjänstemän hafva er- utöfver lokalintresset innehryla saker af vikt för hallit rätt att sasom underlag för sin pension räkna alla sina föregknde tjänsteår som extra ordinarie.
kvinnorörelsen i dess helhet.
Af bankens till öfver 70 personer uppgAende kvinnli- .- - - - - S ' - - - - - - p - Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten.
Dans- o c h Calisthenic~~ D A V I D A N D E R S E N 4D Camp.
Privat undervisning Hofjuvelerare.
Elsa BförKman, Kungsholmsgatan 6, 3 tr.
ga biträden hafva endast 35 iippförts på ordinarie stat med en daglig arbetstid ' af 7 ummar samt: ' en begynnelse- lön af 1,500 kr., som.
efter tre ålders,tillagg af 200 kr.
hvart kedje år slutar på 2,100 kr .. Härtill kommer orts- tillägg af 225 kr.
och f6r högst 7 kontomskrifvare, som forordnas att utöfva förmanskap, öfver, de öfriga, ett sar- skildt arfvock ' af 15 kr.
i manaden.
ma ör .dessa sju blir slutanöningen sålunda 2,505 k&lt; ' DA orktillagget och sist- ~iämnda arvode ej räknas som ' pensi~.nsunderlag, blir pensionen för alla kontmsskrifvare enligt den antagna uppdeliilingen af lön och tjänstgwngspengar 1,575 kr.
efter 60 lefnads- och 30 .tjansteAr ..
Man.
hade hogpats, att den kungliga propositionen skulle omfatta.
äfven postsparbankens kvinnliga.
skrifbitra- dens uppförande på ordinarie stat.
Därom.
innehöll den emellertid .intet.
Såsom skal härför anger herr statsrådet och chefen för finansdepartpentet, att aflöhningen för post- sparbankens personal bör genomffiras efter en,ahanda grunder som hos postverket, hvadan intet förslag angående skrifbii.radena för närvarande kunde framläggas, enar fragan om fast anstallning .f6r .postverkets skrifbitraden är föremål för.
utredning af 1ön.eregleringskommitt~n.
Blefvo förhoppningarna om ordinarie anställning af- ven för postsparbankens skrifbitraden denna gång besvik- na, s2 ersattes de åtminstone af ett l6fte om bättre tider.
Däremot hafva regering och riksdag fullstäridigt tillintet- gjort hvarje utsikt till befordran för postsparbankens kvim- liga tjänsteman.
Såsom alka högsta beloning har stipt- lerats de, 180 kr.
om året, som skola tilldelas 7 kontms- skrihare, hvilka utöfva förmanskap öfver sina kamrater.
Det .ar underligt och, minst.
sagdt, nedslående att åter och åter, gång pa gang konstatera hur omöjligt det ar och tyckes förbli för statsmlakterna att första, att kvinnor lika val som man, förubm dagligt bröd och vissheten om en.
tryggad ålderdom, behöfva u p p m u n t r a n f ö r e t t d u g l i g t a r b e t e.
Äfven när, som fallet ar för ifragavaraiide befattningshafvare.
i postsparbanken, samma utbildning fordras af kvinnliga och manliga tjänsteman, delas tjänsterna upp i olika kategorier för kvinlnor och män.
Det lilla teoretiska strecket i en instrukltion reser sig i praktiken till en olöfverkom1ig barriär, dar tjansbe- år, duglighet, rutin, - allt halkar undan den kvinnliga fot, som dristar sig.
att vilja .stiga öfver.
Ilet.
förefaller som om statsverkets fiirdel.
hade blifvilt bat.tre tillgodosedd om t&gt; ex. de 7 bokhållaretjiinster, som nu med en slutaflöning af 3,800 kr., plus ortstillägg.
450 kr.
eller sammanlagdt 4,250 kr.
inrättats i postsparban- ken endast för manliga innehafvare, gjmts tillgängliga af- ven för kvinnliga sökande och verket sslunda beredts möjlighet att åt sig uhälja den mest dugande arbetskraf- ten.
Denna synpunkt gjorde sig äfven gällande inom riks- dagen, i .det att af.
herr Pettersson i Södertälje afgafs en mo- tion, hvari hemställdes, att riksdagen viilile b d u t a att kvinna skulle vara berättigad att på enahada grunder som man innehafva bokhålllarebefattning.
vid postsparban- ken.
Vid utskottets betankande hade till förmin f * denna iiiotion fogats reservation af herrar J.
T.
.Larsson, A.,: ' ' e C.
J. Christi.ernson och .G.
S. Neiglick.
I Fmsta kam- rnareii talade hr Larsson med varme för reservatiotieii, som emellertid i denna kammare afslogs utan debatt.
1 Andra kammaren togs den i ifrigt försvar af herrar Pet- terson i Södertälje och Christiernsson, medan herrar Od- quist och Persson i stallerhult talade för utsk,ottets hem- ställan.
~ e r r Petren varnade för ' kons; kv&amp;sen af att.
slappa fram kvinnor på samma platser som man, utan att göka restiiktion i deraslón och trodde att konsekven- serna af ett sådant experiment skulle blifva fariigh.
Ef- ter repliker af herrar Christiernsson och Neiglick afslogs reservationen med 120 röster mot 76 för u4skotte.t~ för- slag.
Så länge kvinnliga befattningshahares pensiionsålder anses behöfva inträda efter färre tjänstear äii malinens, är.
det naturligtvis rättvist att på ett eller annat satt en mot- svarande minskning göres i.
hennes aflöning.
.
Med eo.
smula god vilja och förutseende hade säkerligen till föi- slaget om postsparbankens stat kunnat fogas en paragraf- som löst frågan om aflöningen i händelse af kvinnas innehafvande af en bokhållaretjanst.
Statsverket hade däri- genom, utan afseende å köhn, kunnat tillföra sig sjalf den dugligaste arbetskraften och ulldanskaffa från sin för- valhing anledningen till ett icke oberiittigadt missmod.
.
G. T-ll. '
Valfrihet i fråga o m arbete och likställighet i upp- fostran, SA val intellektuell som fysisk, ä r o af vikt, så framt ett köns eller ' klass ' organiska anlag skola kunna bestämmas.
Och hvad vi i d a g begära ä r a t t naturliga villkor och icke konstlade.
inskrärrknjngar skola normera hvarje individs arbete.
.
Olive Schreiner.
(» Kvinnan och arbetet))).
Sjukskoterskornas $tällning.
Första kammarens första tillfälliga utskott hade föreslagit, att F&amp;ta kammaren mat- te biträda Andra kammarens beslut om umler$kn$ng angaende sjuksköterskors arbetsföghallanden men afstyrkt Andra kammarens beslut med begäran om Atgärder föl.
att bereda understöd at sjuksköterskor, hvilka gen?
smit-.
ta eller öfveransträngning erhallit obotlig sjukdom.
Bort- eliminerandet af denna senare punkt lär ha skett p&amp; den grund., att de däri ifragasatta Atgärderna jämväl omfattas af skrifvelseförslagets förra del.
Första kammarens ut: skott, framhåller, att det anser att t. o. m., mera omfattan- de åtgärder an de af motionären föreslagna kunna ifråga- sattas.
I motiveringen .uttalas det ocksi, att det d t a .ar otillräckligt sörjdt .för sjukv ' ardspersonalens underhall.
och v i + under sjukdomsfall och på ålde~domen, och utskottet anser såsom bade önskvardt .och gimomförbart att efter skedd utredning i åtskilliga afseenden reglera och förbätt- ra sjukvårdspersonalens stallning och arbetsförhallanden.
Utan debatt har nu Första kammaren bifallit utskottets förslag.
244 D A C N Y -.
Ur Elsa Eschelssons eftermäle.
I ' ' det sist utkomna numret af " Tidskrift for Retsviden- skab " har justitierådet W. Sj6gren tecknat Elsa Eschels- sons dödsruna.
Det kan vara af intresse att har citera hvad en.
framstående auktoritet på juridikens område och en f. d. Uppsalaprofessor yttrar om docenten Elsa Es- chelsson, Den 10 mars 1911 afled docenten i civilrätt vid Upp- sala universitet, juris doktorn Elsa Eschelsson, den första kvinna, som i vårt land verkat sasom universitetslärare inom den juridiska fakulteten.
Genom hennes bortgång har den svenska rättsvetenskapen drabbats af en kännbar förlust.
Fadd den l1 november 1861 blef Elsa Eschelsson student i Uppsala 1882 och agnade sig efter aflagd fil.
kand.-examen åt juridiska studier, som afslötos med den hos oss endast sällan absolverade juris doktorsgraden.
SAsom specimen harför utgaf E. sin första juridiska af- handling: " Om begreppet gAfva enligt svensk ratt ".
Ge- nom denna skrift, som utgjorde frukten af mycket om- sorgsfulla studier, Adagalades tydligen E: s juridiska begaf- ning, skarpsinne och sjalfstandiga blick pA de rattweten- skapliga problemen.
Ar 1906 utgaf doc. E. ett nytt omfattande arbete: " Om fullbordandet af gåfva af lös egendom enligt svensk rättspraxis ".
Äfven detta arbete ar af intresse i metodiskt afseende, d3 en sa intensiv bearbetning af ett dylikt ma- terial veterligen saknar motstycke.
Det ifrågavarande spörs- mAlets egen natur har jämte materialets beskaffenhet lagt oerhökda - stundom oöfvervinnerliga - svårigheter för uppnående af enkla och säkra resultat, men hvad i denna riktning k u n n a t vinnas, torde genom doc. E: s arbete i huifvudsak vara vunnet.
Härjämte bör erilnras om doc. E: s insats sasom medarbetare för svensk ratt i den af Ernest Lehr utgiifna Ohrersikten af skandinavisk civilrätt, " Elements de droit civil scandinave ", Paris 1901.
Den svåra och ganska otacksamma uppgiften att p i franska språket gifva en öfversiktlig framstallning af svensk civil- rätt hade säkerligen icke kunnat anf6ritros At en mera skicklig och uppoffrande hand.
I doc. E: s författarskap Aterfinnas de egenskaper, som känneteckna en bestämd riktning inom rättsvetenskapen-.
Den logiska begafningen - hvilken kan fA sitt uttryck såväl i rent abstrakta undersökningar som i ett inträn- gande analytiskt detaljstudium - var hos doc. E. förhar- skande.
' Resultatet blir, om man sa vill, " begreppsjuris- prudens ": Men begreppsbildningen hvilar i detta fall pA en omfattande analys af det allmänna föreställning.ssattets psykologiska fakta.
Häri ligger den metodiska själfstän- dighet, som kännetecknar doc. E: s mest betydande arbe- ten.
Och doc. E. har i detta hänseende gifvit uppslag och föredömen, som äro förtjänta att fullföljas.
Det ar gifvet, att doc. E. som rättsvetenskaplig författare också hade sin begränsning.
SA skulle hennes skrifter otvifvel- akt@ vunnit i styrka genom historiska undersökningar.
Men det erkännandet skall icke förvägras Sveriges första kvinnliga jurist, att hon inom den riktning, som hennes juridiska författarska p hufvudsakligen representerar, gjort en verkligt betydande insats i den samtida svenska ra&amp;- vetenskapen. '
' Sprid Dagny!
Den patenterade PU ' FFSANGEN iir d o l r i s iillrerkad af sthl samt ytterst stark.
Den har diirjarnto ett prydligt utseeride.
och passar for alia hem bide i stad och p&amp; landet.
R ~ y i i r ptiskurant.
PER F-0-MS MEK.
VERKSTADS .A.- B., Master-Samuelsgatan 34, STOCKHOLM.
OBS.!
Söljes Uven i alla möbelafiater.
.
- - Modern religiös litteratur.
.
.
Paulus.
Af Gusfuv Adolf Deissmann En kultur- och religionshistorisk skiss.
Hugo Gebers förlag, Sthlm, 1910.
Edna Lyalls Pnyprotestantiska ' ' roman " WC two " finns en liten betecknande historia om hur hjltin nan en g h g tillsammans med sin far, fritänkaraposteln och tidningsredakturen under en vistelse i Park ar ute pA razzia efter gamla kulturhistoriskt betydande biicker.
I ett af de gamla ruckliga .bokstanden vid Seine frAga de efter en Thomas i Kempis, men fA till svar, att den är " quite oldfashioned, you know. "
Jag antar det finns gbdt om folk, s m tänker sh om Paulus ocksa och helst, med eller utan en anstandig bugning, gA förbi en bok sadan som ofvanstående.
Men dem skulle jag bra gär- na vilja ta i armen och leda dem tillbaka och B dem att sparra upp ögonen bade infijr denna märkliga bok och dess föremal.
Ty efter den behandling aposteln har far, finns ingenting " oldfashioned " i bernärkelscn W e - gadt kvar hos honom: han blir en fullständigt ny up- penbarelse för oss.
Ett utländskt arbete i svensk originalupplaga är in- gen vanlig företeelse, och förklaringen därtill sitter i O- laus Petri-Sliftelsens röda marke med dess inskrift " San- ningen skall göra Eder fria ", hvilket inte, som maii kali- ske skulle kunna tro, härrör från något af Haeckds ellcï Nietzsche5 arbeten utan helt enkelt ar ett ord af Jesus och star till finnandes i Johannesevangeliet.
Jag vet intz hur pass mycket folk i dessa Orebro$eoPogiens tipp .. rörda tider har lagt marke till Olaus Petri-stiftelsen, och därför vill jag namna, att den ar en donationsfonii, cn- ligt hvad ryktet förmäler harrö-rande fran okänd gifva- rinna och afsedd att bekosta f5reläsningar af utlandska teologer i Uppsala och svenska teologers resor Pil !.
friim mande land.
Syftemålet ar alltså en uppryckning af &amp; E svenska teologien i modernare riktning, och det kali viii intressera Dagnys Basare, att var första kvinnliga teolog, fil.
och teol. kand. Emilia Fogelklou, fur närvarande ar.
stadd p&amp; en längre studiefärd, för&amp;adesvis till de ro- manska landerna, bekostad af stiftelsens medel.
En air- nan dylik teolog, Samuel Gabrielson, har nyss i~tgifvit en liten saftig bok med den torra titeh " Kyrkostudier ", hufvudsakligen hämtad frAn England.
En annan frukt af stiftekens verksamhet ha vi haft i Herrmanns och Deiss- manns f~reläsningar vid Uppsala universitet underdc b %da sista aren.
Hermann, professor i Marburg, ers.
al- dre, genom sjukdom tärd man, är den moderna teolo- giens kanske främste dogmatiker, som p&amp; uppfattninge~i af kristendomens centralpunkt, GudsföfiAllandets förrned- ling genom ris tus, haft större inflytande an nQon an- nan.
Deismann, som ännu star i sin fulla kraft, reprc- senterar däremot den moderna språkvetenskapens tillämp- ning p % den nytestamentliga kritiken.
Genom sin epok- görande tolkning af vidsträckta samlingar varciefulfa bref och urkunder från Jesu tid, funna i egyptisk och sy- risk mark och upptecknade än @ lerskärhror, än p&amp; pa- I
pyrusmllar, har han s å godt.
som nyupp@&amp; det &amp; @ da grekiska hvardagsspidket och därigenom.
gjort ett raskt slut pil den.
gamla dogmen m Nya Testamentets s p r a som " fWIfvad9 ' grekiska.
Den ar icke mer fördärfvad an hvad Selma Lagerlöfs svenska ar fördärivad i jamfö- relse med Geijers.
En ny, utveckling ' a f.
spdket helt enkelt, ar det vi har ha att gQra med.
Mm Deiss- mann ger ' oss mer an ' denna.
filologiska finger$snirg; hans undersökningars tillämpning pil studiet af Nya Tes- tamentel betyder helt enkelt b o k e n s i n p 1, a c e r i a g i s i n e g. e n t i d s s t i l i s t i s k a o m g i f n i n g.
D. v. s. uttryck, sidana som frik *, rättfärdiggöra etc., som för oss genom hafcivunnen kristendomsundervisnh~g fait en1 viss dogmatisk vdör - hvilkrt för de flesta.
af oss ar detsamma som att de äro termer, som inte saga n&amp;m- ting alis - dylika uttryck Aterfinnas i datidais aramei- ska gåfvobref och domstdshandlingar som termer med f ullkomligt konkret och realistisk klang, fijrklarliga ge- noni förhAllanden i det datida hvardagslifvet.
Pauli d kallade " dogmatiska terminologi ' ' var för hans samtid lika konkret och begripligt ' hvardags~~rak som " höhits- manv var - det allmänt gängse ordet för kapten p i Olaus Petris tid.
Mm försök att satta in " kaptenen i Kapma- um " i v a r bibelöiversättning, få vi se hvad man ger för.
en min!
.
Jag medger gärna, ' att htaligheten för and- ringar darvidlag kan bero pA både verklig pietet och estetisk.smak.
Men månne den icke lika ofta beror pA h=- 1i.g rädsla.
att Pil de religiösa realiteterna al %tfiir mycket in '.
på ' lifvet?
Jag vet en liten flicka, som i ' den gamla goda tiden hade last sin bibliska historia utan ' karta och senare blef ytterst häpen, nar hon fann a t t Jerusalem och Betlehem lago @ jorden.
och inte i den mera g e grafiskt obestämbara lokaliteten himmelen,.
Om hon al- drig fått s e.
Palestinas karta, så hade hon kanske lätt utvecklats till den gamla tant, som dekreterade, att man val far tala om Jerusalem och Betlehem i predikningar men inet .om Stockholm och Vesteras.
En uppfattning, sorn onekligen k a n ha sin farliga släktskap med ' pros- tens i " Brand ": ' &gt; ' Men liv er et og et andet; .. det skader begge, blir de blandet.
Deissman~l ar emellertid uppfriskande orädd, nar.
det g5llcr den sortehs blavdniniar; och diidöl: vakar han; bok p$ .s ' a ' amya .gång hansynslös mot gammal slentrian och uppbyggande f ör .verklig fromhet.
Undertiteln1 pA harps Pauim-f !ö~~läsningar fråg .Uppsala, " en kyitur- o$ re; ligionshisbri&amp; skjssss&gt; ', hailler.
.. allt hvad.
.
,, .. lofv9r och ger &amp; s mei; därtill.
.
K a p i m - " Pa$i .yarld ':; .oCh " ' Människan " och.
" Jtiden Paulus " forsätta oss t+skt.,och: liffullt in i Pauii miljö, sorn föithiren inte bara g q o m filologiska studier utan .o$- så genom tvti: längre re&amp;r till ~ ~ &amp; t i a g a r n i ~ ~ a h r q n b a a s k -.
tir sa godt .sgm.
går.
sedap $1.
gjort till sin ege-n.
.
.Han.
en religionspsykclogisk undersökning af den ' kristna man- niskan P 4 u s och lyckas dar med endast Nya T e s t a k tet il.
h@en lätt öfvertyga oss om,.
att, ock$ vi läst-bib- lick historia utan karta, när vi latit de tyska y-; fesorer- ' nia inbilla .oss finna .ett utveckladt teologiskt system.
i den judiske handtverkarens, .privatb.ref till.
sina nyomvanda van-, ' ner, i st. för att i dessa privatbref - obs.
sarskildt Ga- laterna och Filemon - lyssna till hjarteslagen af m~ ge- nialisk och religiöst hänsynslös människa, som l ef v a t r e l i g i o n men aldrig spekulerat ut en dogmatik.
Hvarken Deissmann sjalf eller Pa~lusforskn~ingen i dl- mänhet har väl med denna lilla psykologiska studie sagt sitt sista ord, liksom D: s uppfattning visst inte ar den radikalaste i denna vag.
'.
Jämför W r e d e s nästan p a.
sonligt irriterade negationer i serien Religionshistoriska folkböcker med D: s starka pietet och ba.ns.
bekglenhet att åt Paulus återbörda alla de skrifter kritiken.
fömt ve- lat f r å n t a k hmoml, utam Timoteus- och ~i ' tusbrefven!
Men med Deissmann har dock den profana ' sp ' raIkvetenska- pen och det moderna själsstudiet g.
fullstandigt trängt igenom i Padus-kritiken, att denna val aldrig mera fullt .kan förirra sig in pil de t&amp;1ogiska kammarteoriernas ökenmar- ker.
Och pa dem, somaf 1878 %~ katekesutveck1in~; sorglig i Amimelse, fitt sin bibenësning först6rd genoIh ' k be Pau- lus-kapitlen s&amp;derstyckade till &gt; ' bevis&gt; ' för &gt; ' wang&amp;kt- ~ bm rättfär- l~terck ' ~ dogmatik - en vers som bevis f ö läran diggörelsen, en för nattvaidsläran o. s. v. - verkar det oandligt befriande att träffa en första rangens vetaiskaps- .man, som lugnt vagar upptrada som den lille gossen i sagan om kejsarens nya kläder.
Det ar helt enkelt det moderna historiskt-psykologiska betraktelsesättet, Som här I&amp; triumferar öfver.,gammal skdastik.
Och resdt&amp;t?
ke ett " bort fran P a u i u ~ utan ~ ~ närmare honi (~m.
Sam- manfattningen af sin .uppfattning uttalar prof. DeissmenA .i: fölljande ord: " Hvarhelst i århundradena efter Kristris &amp; n t r o d e forsamlingen i bmsande psalmsang hyllat frälsaren eller hvarhelst en bortglömd sjal funnit frid in- för den korsfäste, där har den ' paulinska kristusuppiefvel- sms lefvande kraft an4nu varit verksam i mänskligh&amp;m inre lif, intill den dag som i dag är. ' '
Lydia w a h l s t ~.
: Stockholms.
stadsfullm&amp;ktiges anslag till r6str&amp;ttskongressen.
Stockholms stadsfullmäktige hade som * bekant be- viljat ett anslag af 3,000 kr.
till den1 internationella röst- rättskongressen i sommar, hvilk.et beslut öfverklagats och af öfverståth~llareärnbetct upphafts, under skal af att an- slaget gällde nytt anidamal och att salunda två tredjedhs majoritet skulle erfordrats föl.
beslutets fattaride.
Ärendet, som f.ullföljts till regeringsrätten., har.
där så afgjorts,.
att regeringsrätten, ehuru ej gillande öfverståthållareambetiets motivering, upphafde stadsful~lmaktiges beslut p.&amp; d a g r u n d att ' ingen1 uppgift förelag angiende huru meäkn.
för an- slaget skuile bestridas.
Till .undanl-öidjan ' de af denna fel-.
aktighet har nu hr Borgström vid stadsfu~lmiiktigesam- mantrade förliden vecka vackt motion om anslagets be- stridande af uttaxerade fler ' tillgängliga medeL - ' Sedan1 sa- ken på SA satt ordnats - säkerligen kommer sta.dsfullmak- lige att bifalla motionen - kvarstar saledes ej det ' hinder som: kom regeringsrätten att upphafva beslutet, hvarföre röstrattskongressen torde kunna med ganska stor .. saker- het, rakna pli a.tt erhalla anslaget. '
' d.
_-.
.m:.
----.
.
.
.
- ' r
246 D A C N Y Johanna Brunsson och hennes Konst- och Vafnadsskola.
, '.
,.
.
var och .en som intresserar sig f6r svensk vafkoast penningepris och sitt första hedersdiplom.
sedan hon känner.
utan, tvifvel till Johanna Brunssons Praktiska nu ytterligare p-aktiserat några ålr och därunder sett att Konstvafnadsskola i Stockholm - om också.
int,e.
direkt, arbetet bar frukt, öppnade hon egen .vafskola vid TAnge- sa genom de.
hundratals d ' uktiga lararinnor och yafver- landa tingsstalle.
i t als land, då hon under ferierna afven skor, som, utbildade i.
hennes laroanstalt, arbeta.
lite passade på a# vid Borås tekniska vafskola studera Jacquard- hvarstädes har.
. '
i landet.
vafning *) för att ej stå främmande inför något inom sitt Någonting, .som- däremot inte så många aga kanne- fack.
Denna J.ohanna Brunssons f ~ r s t a läroanstalt kom d.ock dom om, är att Johanna.
Brunsson, - hvilken ännu ehuvw ett godt stycke ', in ' på 60-talet, med oförminskad inte att bli mycket långtifvad; Landshöadingen- i Älfcboags lan, den för all hernslöid så varmt kraft förestar sin sko1.a - afveii kan intresserade gref ve Erik.
Josias Spar- namnas sisom .en af de mest be- re,, hade.
nämligen fått uppmark- tydande banbryterskorna inom det slöjdområde, som numera kallas samheten fast vid fröken Brunssons verksamhet.
Och redan två år ef- svensk textilkonst.
Och det ar val ter det hon öppnat sin egen skola, endast ett fatal af alla dem, hvilka taga del af våra industri- och liein- erbjöds hon 1875 lärarinneplatsen vid länets slöjdskola - en befatt- slöjdsutställningar - dar afven den Brunssonska Väfskolans arbeten all-.
ning, som hon, trots fördelaktiga anbud från olika håll, bibehöll till tid göra sig gällande - soin ha grefve Sparres död 1886, da läns- reda på att länge innan sådana tex- tilanstalter som Handarbetets vänner, skolan upphörde af brist på anslag.
Giöbels, Svensk Herilslöjd, Tyra Under denna tid, hvilken väl ' tack vare det kraftiga stöd, som da gafs Grafström m. fl.
ens vor0 påtänkta, henne, kan betecknas som ' den lät.
hade Johanna Brunsson måln~edve- taste och ljusaste af fröken Bruns- tet och med.
seg energi börjat verka sons många och vaxlande arbetsår, för den gamla svenska handvaf- begagnzde hon sig också af alla till- nadskonstens återupplifvande.
Uppfostrad som hon var i ett fallen för att rikta sin kunskap och praktiskt laildthem - fadern var sitt förrad medTgamla svenska mön- possessionat i Valbo-Ryri Dalsland - ster af olika stilarter.
Och hennes vackra och gedigna väfnader för- hade han redan tidigt fatt göra sig Johanna Brunsson.
förtrogen med de hemslöjdsgöromål, ska.ffade henne då liksom under se- som p&amp; den tiden ännu fingo komma till heders pil yara nare år gång efter annan utställningspriser och heders- herrgårdar.
Men under det att hon själf, med lif.
och diplom.
lust lärde sig att (ivafva randigt och väfva rutig Efter att ännu ett par år ha agnat.
sina krafter åt och låta skottspolen ga, går&lt;, var hon äfven i till landsortens barn, hvarunder hon h0111 privat vafskola,.
dels falle att se huru detta slags arbete öfverallt i allmogehem- i Bohuslän och dels i Uppsala, beslöt fröken Brunsson men ringaktades och utträngdes af den onyttiga och smak- emellertid att förlägga sin verksamhet till hufvudstaden.
lösa stramaljsömmen eller virkningenl, i samma mån som Dit flyttade hon också 1889 och öppnade dar sinl bekan.
utländska fabriksvaror kommo i marknaden och lands- ta praktiska konstvafnadsskola samma Ar i Birgerjfirlsghtati bygdens kvinnor kommo i en1 lifligare beröring med sta- 27 - en lokal, som bibeh&amp;lliik.
i tjuga Ar, d i det gamla derna eller drogos in i det lockande fabriksarbetet har huset fick skatta åt- förgängelsen under det att vafskdan hemma.
.maste söika sig en tidsenligare och rymligare bostad.
Den- Det var inte under nQon gynnsam period, som den na fanns ocksa till hands, 2 tr. upp Kungsgatan 30, i unga vaflarariman började resa omkring i sitt län för hvars väldiga salar Stockholms H.ögskola varit hyresgäst, att söka väcka till lif det döende intresset f6r gammal tills den1 nu flyttade in i eget hus.
Dessa salar lämpade sig afven ypperligt för det nya ändamålet, då konstväf- hedervärd svensk väfkonst.
Efter att ytterligare ha &amp; at sina kumkaper med en lärokurs efter den på sin tid be- nadsskolan under sin 20-åriga verksamhet i hufvudstaden römda Ekenmarkska metoden, hvihken hon på egen hand också till det yttre växt ut i betydande grad.
I den nya lokalen, som utom vafsalar, varpPlhgsmm, betydligt fölrenklade och praktiskt förbättrade, tog hon 4 galörrads-, försäljnings- och utstäl~ningsrum afvh inne- emellertid itu med sitt lifsarbete, begynte hålla vafkurser H '. '
. '
, rundt om i bygderna och deltog sommaren 1869 islqd- utstalhingen i Vanersborg, dar h011 ocksa erhöll både, * * Jacquardmaskinen ar en sinnrik vafinrattning, uppfunnen af fransmannen Jacquard, född i Lyon 1752, död 1834..
- f- Glöm ei att använda kongressprefkort!
Åsätt Edra postförsändelser hongz! !ekmärken!
-
Vafsalen i Johanna Brunssons Konst- och Vafnadsskola ...
fattar fröken Brunssons priirata våning samt de fasta vaf- verskornas ru.m, arbeta nu ' sa godt ' som Aret om ett fem tiotal vafstolar af dika storlekar: Vafkurserna, hvilkau ge lararinnekompetens, .äro tYa om året och ha besökts af elever, inte blott frAn Skandinavien, utan afven från Fin- land, Ryssland, Pden, Tyskland och Holland !.
Och .bland de uhga väflararinnor, som här utbil,dats, har en under senaste år slagit sig ned i Amerika, dar nu svenskameri- kanskorna ha tillfälle att lära sig hembygdens glömda.
.
konsff ardighet.
.
.
Men utom dessa elher tar fröken Bmsson afven Ar- ligen emot ett 10-tal frielever, af hvilka m h g a sedmera stannat kvar som skolans fast anställda.
vafverskor; .Dessa upp@ nu till ett 20-tal.
Och nar man vet, att de oftast frAn landet komna ynga kvinnorna inte endast.
utföra sitt arbete- vid skolan1 utan har dessutom få kost, hem och moderlig omvardnad, da b6r man afven första,: hvilken enastående farmaga Johanna Brunsson matte besitta.
Att komma till hufvuklstaden och dar ensam upprat- ta en läroanstalt och sedan kunna hAlla d m gaende under en tid, da liknande. '
företag med stark ekonomisk bärkraft vaxa upp.
rundt omkring,.
det vittnar om mer än vanlig energi, arbetskraft och ej minst om entusiasm f&amp; sin sak.
Att härunder såsom fröken Brunsson kunna racka till som styrande matmor för eit huhall p&amp; 30 permner, d 4 ' Varpningsrun~met i Johanna Brunssons Konst- och Vafnadsskola.
hör till det slags kraftprof, som borde kunna tvinga af- vm: de skummaste ögon att se hvad kvinnor duga till. '
So,m ett bevis p5 ' huru snart allmänheten lärde sig satta varde på .den Brunssonska skolans arbeten kan1 af- ven namnas, att .redan efter ett par ar såg fröken1 Bruns- son sig tvungen att öppna en särskild försäljningsaffär iör sina eftersökta väfnader - Klarabergsgatan 21 - dar den allt fortfarande har sin hemvist.
En såidan, affar be- @ der emellertid en tiifökning af arbete och omtanke.
Och den som har en aning om hvad en s&amp; vidtmfattan.de verksam ' l&amp; krafver m b t e beundrande böja sig inför den kvinna, som här trotssin Alder arbetar i spetsen för sitt före- tag .och leder det in i minsta detalj med ungdomlig uthållighet.
Att Johanna Brunssons lifsarbete, hvilket ju k m räk- nas soni.
en lank i vAr tids foderlandska kultu~sträfvan:,.
.
inte har blifvit uppsk; ttadt och erkandt, skulle vara orätt att.
saga.
Hennes skola har bland annat under flera Ar åtnjutit statsanslag, ' och hennes vackra och gedigma vaf- iiader ha vunnit ryktbarhet.
IMen det.
kan ju dock.
tanka sig, att ett sadant företag som hennes, hvilket aldrig haft nA@t amat kapital an det.
egna arbetet att, lita sig till, sk~~lle bade behiifva och framför allt vara förtjänt af att fA ett ännu verksammare stöd - SA att det finge bli det för framtiden bestiiende verk som dess skaparinoa inner: M. R-M.
ligast önskar.
, Ett rösträttsmöte i Paris.
Reseminne.
D.
.
.
.
Redan kl i /, 9 var den ' stora möteslokalen med sina etvar en gång, förliden höst, dii bland alla de and- läktare fullsatt; till min förvaning vor0 de flesta narva- ra otaliga affischerna $ plank i och vaggar i Quar- tier Latin digra langa gröna shrimlm döko uppl, p&amp;.
hvil- rande icke kvinnor utan man.
Jag kände igen det fin- ka det stod tryckt: ' %rtugal har nyss beviljat kvinnqna skurna vackra ansiktet piA en af Frankrikes f % kvinnliga rösträtt: Hvad gör Frankrike ?,, 99Strimlorna99 ledde i rikt- advokater, och af de kvinnliga deltagarna i allmänhet VO.
ning mot en stor affisch, dar allminheten inbjöds till en ro nog de flesta studentskor.
Jag tror att ocksA manssi- " riunion " en aftonstund kl 9.
Bland de annonserade dan var hufvudsakligen representerad af " des Sohon- talarna märktes, utom Doktor Madeleine Pelletier, en hel nards ".
Bland de många försäljare, som gA och bedrif- rad deputerade, men framför allt en portugis, som varit va sitt geschäft mellan bankraderna,.
finns verkligen en närvarande vid den cia helt färska revolutionein i Portu- dam, som delar ut röstrattsskrifter; men det öhervagancie antalet är karlar, som komma in och sälja skärnttidnin- gal med ty htföljande reformer. '
248 D A C N Y -.
- - - p - gar, karrikatyrer, flygblad med elaka verser om Briand, skrifter i sexuell etik etc.
Det kan sannerligen ocksa!
b e höfvas att man far nagot att roa sig med, ty klockan är snart 9 utan att så mycket som en tillstymmelse till por- tugis börjat bekläda estradens langa stolrad.
Fram och åter mellan bankarna trippar en utklädd student, åt hvilken man far sig ett hjärtligt skratt.
Han bär på sitt kort- stubbade har en liten svart stråhatt med @ mrniband, nedan- för sic finhylta, gamin-lifliga ansikte har han högstärk- krage, hvit väst och svart jacka.
Men i stallet för ben- kläder har han under jackan en kort lustig kjol, under hvilken de breda känuigorna komma till synes.
När pub- liken kcirt efter slaget nio börjar storstampa i besviken väntan pA portugisen och hela härligheten, ar det denna lilla student som klifver fram inför publiken och fragar huru någon som är parisisk inföding kunnat komma p&amp; den besynnerliga idén, att ett möte, som är utsatt till $49, skall kunna b6rja förrän tidigast kl. 9.
Den talande ar komplett lik vara 80-talskarrikatyrer af den emncipe- rade kvinnan, och det korta anförandet, beledsagadt af en.
ofötrliknelig grimas, resulterar i en liflig applAd och en lugnad publik.
Ändtligen far det berja utan portugis.
Det är nam- ligen hans totala uteblifvande, som .förorsakat dröjsma- let.
Stolarna däruppe bli besatta; en af dem upptages till min förvåning af den utklädde studenten, som seder- mera befinnes icke vara nagon uitklädd alls, utan en kvin~ na, nämligen sjalfvaste doktor Madeleine Pelletier.
~ e ~ u t e r a d e Monsieur n Thalamas börjar raden af an- föranden.
Han har knappt hunnit framföra nagra satser om kvinqans ekonomiska och administrativa duglighet, förrän han afbrytes af en stamma från läktaren., som vill frankanna honom ratten att orera £ör kvinnan, han, som velat förkl ' ara bort Jeanne d9Arc.
Jeanne d9Arcs namn tycks i det närvarande Frankri- ke verka som dynamit: alla filrklara henne sin och en- dast sin; les Camelots du.
roi ville t. o. m. slåss med Sillonisterna till jungfruns ara.
" Tyst ni ", bjuder fran estraden en h w d l i g stämma, M: me Kauffman: " J e a n n e d 9 A r c v a r e n f e m i n i s t och l i b r e penseuse s o m kleri.kalerna b r ä n d e. Jeanne d ' Arc ar vår! "
Appliider.
Ordet åter åt Thalamas, som bland annat säger.
un- gefär följande: " Man visar p&amp; den stora faran för oss frisinnade i att ge kvinnorna rosträtt; de skola fångas af ki ' erikalerna, säger man.
Detta vore i och f&amp; sig inte underligt, då prästerna egentligen varit de enda, som i stora och allmängiltiga fragor vädjat till kvinnan som till en människa på samma nivå som mannen.
Ingen kan val mi~tänka m i g fxjr att vara klerikal, men.
jag måste säga, att jag under sadana förhallanden ej förvånar mig öfver oni kvinnorna, trots vidskepelsen, hänga fast vid kyrkan.
Men denna vida - jag vill visst icke saga reli- giösa - men filosofiska och allmängiltiga uppskattning af de etiska problemen maste föras in i staten.
; da först kan dar bli rum för kvinnans alla möjligheter att bli tagna i tjänst .för det helas skull. "
- När Monsieur Tha- lamas vill afsluta sitt anfikande med en " helgonåkallan ", kan han inte välja Jeanne d9Arc, i trots af att hon nu ar vorden libre penseuse och feminist, därför att det just ar hans speciella, " ivetenskapligt grundade " trosartikel, att Jeanne d ' Arc aldrig har funnits till.
Han pamiriiier i stallet - med verklig varme och rörelse förresten.
- om martyren Ferrer, som för några år tillbaka just från deri- na samma estrad talade vid Etienne Dolets miiiiiesfcst.
Nästa talare star upp.
En underlig kubisk, kraftig panna, med besynnerligt tunga ögonlock och ett ' f.
ö. or6rligt ansikte, inramadt i blankt svart hår och skagg.
Ansiktets ägare ar M. Myrrens, också deputerad och rc- presentant f6r arbetarna.
Efter att ha hållit fram nöd- vändigheten af kvinnornas politiska.
makt för att f&amp; bort alkoholismen och annat elände, som förfärligast hemsö- ker arbetarefamiljerna, vänder också han sig mct den dir märkliga punkten: faran f i k klerikalernas framsteg.
Af- veri i hans yttrande i denna fraga märkes en ny sjalfbe- sinning, som jämte mycket annat siar om att materialis- men inte langre trifves med att sitta i högsätet, hur niyc- ket den an pastår sig sjalf fortfarande vara materialism.
" Hvad angår de klerikala ", säger han, " sa ar felet nicd dem inte deras i d e a l, utan att de äro siidana fega och falska efterföljare af detsamma.
Om mig v d ju alla att jag ar libre penseur, men jag vill bara fråga om alla li- bre penseurer äro a k t a?
Det finns mlinga klerikaler bland oss ocksa; jag vill bara fråga om det finns en enda idé, som hindrar o s s fritankare fran att ge kvirrnortia röst- ratt.
Genom att icke vilja ge dem det, visa vi oss just vara - kl er i kal er ".
Doktor Madeleine Pelletier kommer därniist.
l !-iorx ar sa kvick och slagfärdig, får ständiga appladm och stan.
diga skrattsalfvor till belöning.
Men jag kan jrrst ink fil ut nagot allvar ur hennes underhållande och ostyriga kaseri.
Jag sitter och önskar, att hon B stallet varit de11 dar utklädda studenten, som först roade mig s i hjärtligt.
H m verkar pa nagot underligt sätt som 991Cshäst ' P med ett ifrigt förfaktadt, men i mitt tycke negativt frihetside.
al.
" Kvinnorna ", säger hon bl.
a., " komma ej att g: i med klerikalerna, ty d e hålla pii familjen.
Och fanailjeii har varit bra f6r mannen och barnen, men ingalimiii För kvinnan.
Mm när familjen försvinner i socialiststsiatc~i, da blir inte kvinnorna langre en exploaterbar niassa - da fil de i!
r i h e t m11 individualitet.
- - Det finns inga kvinnliga genier, sägs det, nhal, låt oss da utesluta kviri- norna frhi de platser, f6r hvilka geni ar.
ett oundgaiig- ligt villkor. "
(Det lär ju i medeltal gifvas 2 geriier 11 % ett arhundrade!)
" Må de andra ' platserna ' stA .öppna för.
, tanan9 '.
En oerhilrdt patetisk ' spratt med blonda niuatascltrr och IjusblA sidenhalsduk, ' som halsas af hejdlösa skratt- salvor u t a n applåder, förklarar å socialisternas vagnar: " Jag fruktar i c k e de kvinnor, som intrgsserô sig föi- politik.
M e n - jag fruktar de lata - och s k 6 II it -.
bourgeoiskvinnor, som ingen rösträtt vilja ha. "
M: me Kauffman, som vid réunionens början gjordc inpasset om Jeanne d9Arc, kommer åter mcd ett allvar- ligt anförande.
- " Ack, de frisinnade.
", säger hoii, " nar niigon arbetsgifvare förtrycker en arbetare, d l iiro
249 D A C N Y vi alltid tillreds med harmfulla ord, med tidningsnotiser och insamlingar.
Men dessa samma man, som äro verk- samma pa detta satt - föcrsta de då ' aldrig, att få " pa- trons " förtrycka sina underlydande s a, som hela skaror af hustrur fA lida genom sina man. "
&amp; t börjar bli sent och människorna röra ' på sig för att g&amp; hem, hvarföre jag ej kan höra hela hennes an- förande, som halles nagot lagmäfdt.
Men ' en underlig ängslande framtidsfraga för Frankri- ke, kanske ännu mera an hos oss, ar denna kvinnotråga.
M: me Kauffman gick ut från Jeanne d ' Arc och andra franska kvinnor - - Panthéons väggmalningar tala ju mest och starkast om k v i n n o r i Frankrikes historia, underbara, maktiga, heroiska kvinlnor, s i underligt olika de " framka " romanernas och de parisiska boukvarder- nas.
Och när man ser somligas dockkläder - då fär- står man ~adelein ' e Pelletiers reaktbn.
Mm det är anda aldrig kvinnan af henlies typ, som s kali göra ' t!
E. F..
.
.
.
-.
tjänstemännen ställt sig synnerligen valvillika och.
samar- betet med dem har varit godt.
Ekonomien, som huivud- sakligen ar baserad pa gafvor, ar pa det hela taget gan- ska god.
Bland större poster på inkomstlistan för ar 1910 må namnas ytterligare 1,000 kr.
från den Casselska fonden och 500 kr.
af fru Therese Andersson.
Anke- drottningen och fiireningens.
hedersordförande, kronprin- sessan, ha folbundit sig att för en.
tid af tre år betala en större årsafgift.
Förfrågningarnas antal ha ocksil ökats.
Under 1910 vor0 dessa 202 mot 177 aret förut.
Medlems- antalet har vuxit till 430, i Göteborgskretsen raknar man 350.
Till styrelseledam6ter atervaldes justitierådet Bergman, fröken Gedrud Adelborg, notarie A. Boalt, fröken Anna Falk, fru Anna Höjer, grefvinnan Maria von Rosen, f. Tamm, redaktör Karl Hildebrand, fil.
dr Torvald Hejer och frfiken, Clara Wahlströkn.
Äfven förutvarande revi- sorer och dessas " suppleanter återvaldes.
Stockholms F. K.
P.
R: s språkkurser afslutades förliden vecka med en tilltalande fest p5 Skansens Hög- loft.
De till öfver ett 100-tal uppgamde deltagarna i kurserna voro samtliga närvarande.
" God save the ' King9 ', Marseljäsen, och " Du.
gamla, du fria " tonade genom sa- len.
Darpa följde ett föredrag om kunskaper och röst- Notiser.
ritt af fröken Heltme Philipsm, lifligt applåderadt.
M: lle Bimbenet samt tv8 af hennes elever uppcadde med fransk Riistrattskongressens inkvarteringskommitté är i till- recitation; vidare utfördes vacker sang.
Till sist kom af- fälle att under kongressveckan erbjuda fri bostad afven för ett antal svenska kongressbestikare.
Omkring 40 ' af tonens " c10u19 ', Beatrice Harradens röstrattspjäs " Lady dessa f6r svenskor afsedda inkvarteringar äro annuej Geraldine ' s speech ", spelad af Uppsalastudentskor och tagna i ansprak.
De medlemmar af F. K.
P.
R., som mottagen med de lifligaste bifallsyttringar.
Vid sup6en önska begagna sig af denna möjlighet till fri bostad un- h.6110~ tal på engelska af frölken Anna Abergsson, kur- der kcmgressen, böra s n a.r a s t m ö j l i g t o c h s e- sernias anordnare, och mr Erskine Kidd, den ende nar- n a s t f ö r e d e n 1.
j u n i anmäla sig till inkvarterings- varande herrn, samt p ' å franska af m: lle Bimbenet.
Ef- kommitténs sekreterare, fru Fanny Petterson, l 5 Schéele- ter kaffet upplästes en hälsning p i tyska till de enqelska kvinnorna af dr Kathe Schirmacher och fröken Abenhs gatan, Stockholm K. sjöng några engelska singer, hvarmed den vällyckade, fes- Uppmärksamhet mot kongresserna.
Stockholms stads- ten afslutades.
fullmäktige ha beslutit att exemplar af minnesboken.
öf- ver Stockholm må stallas till förfogande för utdelning bland deltagarna i de i sommar har sammaniradande in- ternationella kongresserna och konferenserna.
.
Till fröken Valborg Olander öfverlämnades på hen- nes 50-arsdag sistl. söndag af folrna och nuvarande sty-, relseledamöter i Falu F. K.
P.
R. en minnlesgafva i sfifver enl. kliché af prima jämte taxtad adress af föllfande innehall: linne, i hvitt och Till Va1.borg Olander den 14 maj 1911.
Styrelsen för F. K.
P.
R. i Falun bringar sin hjirt.
beige Kr.
2 G, 5 0 liga hyllning p %.
50-arsdagea.
Varmaste tack för all upp- offrande oegenyttig sträf n.
för kvinnoröstrattens seger.
0 0 0 - '.
.
.
LINNEDRAKTER.
Moderata kvinnoförbundets, Stockholm, interimstyrelse har nu utarbetat ett fö,rslag till stadgar att föreläggas föy- bundet vid nästkommande sammanträde.
D3 det erneller- tid ej ansetts lämpligt att redan i var anordna ett dylikt h21- k l 4 f i t t ~ t s ?tt uppkjuita sammanträdet till i höst.
Föreningen Vaksamhet iT~tockholm.
höll den 18 maj sitt Arsm6te.
Under 1910 ha 420 kvinnor, hvaraf 27 ut- " ländskor, härbärgerats i hmmet vid Mosebacketorg.
Man planerar nu en utvidgning för att få det att bara sig.
En ny @ en d benin.gens verksamhet har förra aret pröf- vats.
Vid alla ankommande tåg vid Centralstationen har ett kvinnligt ombud posterat för att hjälpa anländande unga kvinnor med rad och anvisningar, ofta också med penningmedel.
Detta arbete har visat sig i h8g grad val- behöfligt och omkring 160 kvinnor ha pa så sätt blifvit hjälpta.
Glädjande nog ha bade polisen; och.
järnvägs- a f prima linne Kr.
9,50.
.
o 0 0 LINNEROCKAR från Kr.
13,50 AKTIEBOLAGET N ORDISKA KOMPANIET Stureplan, "
250 D A G N Y Apotek.
Fragor och svar.
- Hvar kan man prenumerera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera H dessa ställen?
Ja, ifall masi önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man aUtut göra det.
tivad kostar Dagny i postanstalter och boklaidar?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' 11, 2: 50 för l /, och 1: 25 för ' 1, ar.
H vilka villkor erhHlla prenumerantsamlare H Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara Par denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga pa ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto ii samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgilende pr postanvis- ning sanda samlaren ' den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis I8sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
I Ung flicka som under snart t är tjä~stgjort som tekniskt bitra / Platss&amp;ikande fd sea annonser injörda i ä apotek och har utniarkta bet; D a g n y e r hizhnlfa pr # set eller 7 % lire pr mm.)
frin denna verksamhet, öitskrir a ställning.
Svar med liinei~ppg till " Praktisk och fortfärdigu, den Obs.!
Skolor O tidnings expedition, Stockltoli~i.
Språkliirarinna, som länge vistats utrikes och besitter mångárig un- dervisningsvana, samt höga vitsord U ng, p å l i t l i g flick; om kompetens, önskar till hösten anställning eller vikariat, helst i med vana i enlcel ntatla iiing, ii samskola i Stockholm, att under- skar plats i familj alt $ijiillra i visa i franska och engelska.
Svar med hvarjehanda.
Onskar an: till " Skicklig lärarinna ", S. Gumae-; om familjemedlem.
Lön öilsk; lius Annonsbyrä, afvaktas till den racksam för svar till juni 1911 Kalmar p. r.
15 iuni.
Sjukvhrdaririria.
Sjukgpnast, Medelalders änkefru önskar under sommaren plats hos äldre dam eller rngre, kvinnlig, söker anstalltiii herre som sallskap och hjälp.
Svar; enast ä kurort eller privat.
(jon till " SjukvArd ", Gafle p. r.
.ekommendationer.
Svar till siit it yymnastll, Lyckorna p. r.
T y s k s och s v e n s k a t a l a n d e biidad ficka önskar antingen plats som sällskap Bättre f l i c k r eller i fin familj att se efter större barn.
Svar till fröken G. Larsson, inskar erhälla plats snarast i örestä ungkarls eller änklings hts Sanda, Olme.
: Iler som hushHllsfrökcri i fal11 i 3enomg.
husmodersskola.
Kunn linnesömnad.
Utmärkta rekor undervisningsvan, önskar plats som nendationer fran förerdende p!
; iirarinna under sommaren.
Svar till; er.
Svar markt " Skänskall, A RA.
N.B, Lund, p. r.; elholm p. r.
Kvinnlig filosofie kandidat ' ämnen: Svenska, lefvande sprak) En 30 års flicka hskar öfversättningar eller liknande irbete under sommaren.
Svar till inskar plats i Jrani hos niigoii batt ~ X 2 Lund,, ~ ~ p. r. amilj eller att sköta hushåll h Kvinnlig filosofie kandida t, Alla skrifvelser rorande expeditionen adresseras: I I DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM. '
Sommarkondi t ion &gt;attre dam eller ungherre.
Är k11 iig i allt hvad till - ett hem hört ivar till P Juni 191 I 3.
Djursholm p. mot fritt vivre önskas af kvinnlig läroverkslärare.
20-Arig bättre flicka önsk Svar till ~~Matematik och språk ",; od plats nu eller 1 Juni i iite ildad familj att tillsammans rnt Realskolan, Uddevalla.
lusmoder sköta hemmet - - el1 innat.
Gärna p % landet.
Svar m g.
markt:) klvad som hels ivetlanda p. r. jam under vintern innehar annan plats, önskar under sommaren plats vid skolkök eller i större landthus- Iiill.
Svar t.
" Maj-Okt.
", Gafle, p. r.
Ung, bildad flick ~orn genomgått hustiillsskola sar Tv&amp; u n g a, t r e f i g a, for hushhl1; urs i sömnad, söker plats i fam lifligt intresserade lärarinnor iller hos nägon ensam dam hc: 5nska under sommarferierna (15 närheten af Sthlm.
Sm5 prc iuni - 15 aug.)
mot fritt vivreplats [oda rek.
Svar till Postfack 14, Visb i familj att deltaga i alla husliga; ysslor eller läsa med nybörjare.
Svar till " Angelika " och " Linnea ", För 15-brig flick.
Borgholm p. r., om genomgatt klass 8 i Ateiien amt skolkökskurs önskas under f Som valrdilniia ierna mot fritt vivre nigra timiiia IOS fin och intelligent äldre herre laglig sysselsättning i godt he jnskar en medelalders bildad änke-) å landet.
Något mttsikatisk.
Sv ' ru med mangårig vistelse i Tysk- il1 [IL.
L.1, denna tidnings espcc and och Danmark plats.
Svar inom ion, Stockholm.
I dagar till " Värdinna " p. r. Häl- iingborg.
Skolkokslårarinna, Folkskolans Barntidning ulgifvea och redkerad a f S TINA QUINT u kommer 1911 i sin qugonde årgång.
Ett rikt ilhtremit nummer hvarje vecka, 3, I I veckor under året.
Bästa och Iamplkas fe läsniag för barn af all i I I I Prenumerera å nErrnasfe postkonior.
I helt år Kronor 1: 65, havt år 90 öre.
Pris f0 1 GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
-- p - En snäll, vänlig äldre dam god familj, som händelsevis för- orat ett godt hem, önskar komma.
ett litet bildadt hem i Svealand.
Vidare med " Den basta husmoder ", Linköping.
if Ung nicka, Dm genomgatt t3 man.
kurs i ha el~kola, önskar plats å koritor.
m.
Kunnig i maskinskrifnin, joda betyg.
Små pretentionr ivar emotses tacksamt märkt ï.
J. "
pr.
Sk. Katrineholm.
ledelilders, bildad flicka, Vid Drottning Sofias Stiftelse ni uuder manga år haft barns åi-d och ledning om hand och 3m ar van vid alla husliga bestyr, Sker plats nu genast.
Utmarkta etyg och referenser finnas.
Svar II kamrer Bexell, Hornsgatan 24, tockholm.
iusförestindarinneplats i Vanersborg behöfs en lärarinna Fr. o. m. nästk.
termin.
Löneför- månerna - allt efter kompetens - 1,200 h 1,800 kr., hvaruti ingår var- det af naturaförmåner: möblerad bostad, .varme, lyse, fri kost berak- nade till 600 kr.
Ansökaii före l: a juni.
Föreståndarinn an.
Vid Nora Samskola Skes af 28 ars batfre flicka hos ngherre eller änkeman.
Har ett Iadt sätt samt ar något musikalisk.
ar en ämneslararinnebefattning med var till!
' Varmländska ", Kristine- undervisningsskyldighet hufvudsak- amn, p .. r. ligen i matematik, fysik .och kemi ledig fr. o. m. h. t.
1911.
Kompe- tens: Högre lararinneseminarium ' lats som husfore- eller däremot svarande utbildning.
Lön och pensionsbidrag enligt lag.
Ansökningshandlingar torde före bättre hem där husmoder saknas, den 30 maj insändas till pastor Th. akes af därtill erfaren, prak- Bergström, Nora (stad).
sk, medelålders flicka.
Svar till 3enastU, Munktorp.
Lärarinneplats ledig vid Maltestorps Helpension for flickor fr. början af h. t.
191 1.
Amnen: modersmalet, kristendom, geografi och historia.
Sökande bör tala franska.
Lön 700 kr.
och allt fritt.
Ansökningar insändas till im star under öfverstyrelsens in- föreståndarinnan under adr.
Vinslöf.
jektion, blir till nastkommande 5sttermin en lärarinneplats ledig ed undervisningsskyldighet i tyska Vid Norbergs Samskolas: h engelska (klass IV-VI).
förberedande afdelning Utbildning: ämbetsexamen, filo- ~fie kandidat eller högre Iararinne- (3 klasser) ar lärarinnebefattningen - minarhm.
Lön 1,500. ledig att söka hos Styrelsen före 1 Ansökningar ställda till skolans juni 191 1 under adr.
Norberg.
Lön yrelse torde insändas före den 1: a 800 kr.
per ar.
ni under adress: Rektor Filip: on Carlström, Nässjö.
H ushAllsl4irarinna LEDIGA PLATSER.
id Nässjö Samskola, ' --- Lärarinneplats ledig r nastkommande läsar vid Tida- ~ l m s ensk.
mellanskola.
.
Hufvud- men: matematik, fysik och kemi.
ndervisning i teckning önskvärd.
in 12 ii 1400 kronor, efter kom- +ens.
Till Styrelsen för Tidaholms .sk.
mellanskola ställda ansökniii- .r skola vara insända före maj inads utgång till Föreståndaren r me !lanskolan, Tidaholm, som den lämnar upplysningar.
Textilriterska.
Yngre dam, som ar känd med all ritning för broderi nch sjalf- ständig mönsterkomposition kan till hösten få plats hos utländsk firma.
Utbildning från tekniska högskolan fordras.
Biljett markt: llTextilriterska " torde genast sändas till A h.
Tidn.-kont., Gust.
Ad.
torg.
För nista lasår plats ledig för S lärarinnor med h ö g ~ e kompe- frisk och med godt lynne, fullt kunnig i bakning och enklare mat- lagning samt om möjligt något förfaren i sömnad, får genast plats i prästhem på landet .med tvenne personers hushall.
Svar före 23 maj till ~Prasthems, p. r. Växjö.
En enkel, anspråkslös flicka, ej för ung, frisk o&amp; gfad, .kunnig i enkel matlagning, erhåller gbd plats i tjänstemannahem i stad, till den 1 juni.
Svar med rekom.
till " Plikttrogen 1911 ", Halsingb.
p. r: Barnfröken, micket anspråkslös, hurtig, med vanligt behagligt vasen ' och fram- för allt mycket barnkarsfår god för- delaktig plats 1 juni i fin familj i villastad l /, tim. resa fran Stockholm att sköta 3 barn 6, 5 och 3 år ganila.
Sökanden bör trifvas på landet och kunna med husmoders hjälp val vårda och sysselsatta barnen.
Svar inom 3 dagar markt " Framtidsplats ", Allm.
Tidningskontoret Gust.
Ad.
torg, Stockholm.
finnes ledig vid nybildad barnkrub- ba och skolbarnshem inom Vasa församling i Göteborg,.
att tillträda i oktober i år.
Sökanden bör haf- va genomgatt elementarlaroverk samt helst Kindergarten och barna- vård.
Alder c: a 30 år.
Vid allvarlig karaktär och intresse för barn fas- tes största afseende.
Lön 600. kr.
pr år jämte bostad i hemmet och fritt vivre af hemmets mathallniny.
Ansökningar med betygsafskrifter insändas snarast niöjligt till Pastors- ämbetet i Vasa, Göteborg.
.
CS.
A.
21465) frisk och stark, villig att deltaga ' i alla inom ett hem förekommande göromål, såväl gröfre som finare, far plats från 1 juni.
Svar till " X ", Stocksund, p. r. kunnig i tysk-korrespondens, ma- skinskrifning och stenografi, erhal- ler plats pa kontor.
Svar med upp-.
gift om föregaende verksamhet, Al- der samt lönepretentioner emotses on1 25 k 30 år, kunnig i matlag- till 11Rokoll, under adr.
S. Gumaelii ning, bakning m. m. och villig att Annorisbyrå, Stockholm, f. v. b: sköta hemsysslorna i litet hushåll (jungfru finnes ej), får plats i Björn- lunda prästgård fr. den 8 inst.
juni.
- Svar med referenser o. löneanspråk van vid böckers uppla gande och till Doktorinnan J. Wendell, Björn- bokslut, erhåller plats fastighets- lunda.
bolags kontor i Stockholm.
Svar jamte betygsafskrifter och referenser torde sandas till 11Fastighetsbolagll under adr.
S. Gumzlii Annonsby- ra, Stockholm.
f. V. b.
Bättre flicka, Ung dam, Frisk, bildad flicka Bokförerska, f sökes för större hushiillsskola till 1 augusti ..
Ansökan jämte betygs- afskrifter och uppgift 2 Iönepreten- Flicka som vill deltaga ' i alla inom ett hus å landtegendom före- tioner insändes markt " Hush~lls- skola " under adress S. Gumaelii kommande göromal erhåller plats vid Alby gard, Rundtuna.
Annonsbyrå, Stockholm f. v. b., ysekils Samskola.
is.
Lön enligt lag.
Amnen: 1) enska, tyska, engelska; 2) mate- 3tik och biologi; alternativt l: a mens läroämnen jämte matema- eller kristendom.
Till styrelseii: Ilda ansökningar skola vara in- nda före 1 juni.
DAGNY, KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING Ungdam, Kuinnliga arbetsom riden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom ålder ej öfver 20 år, frisk och sund -.
samt med nödig skolunderbyggnad, erhåller genast plats å större här- varande kontor.
Svar med betygs- afskriftrr, fotografi och uppgift om Förbundets lönepretentioner till " Duglig €3 Energiskm under adress S. Gumzlii 54 Drottninggatan.
Annonsbyra, Stockholm, f. v. b.
Ansökningar, ej åtföljda af foto- grafi, beaktas icke.
Fredrika-Bremer- Byrå, Kvinnlig Gymmast onskas under sommarferierna i fransk familj, i högfjällstrakt.
Svar med betygsafskrifter och helst fo- tografi till " Au pair Schweiz ", under adr.
S. Gumzlii Annonsbyra.
Stock- holm, f. v. b. GYNNA ALLTID DAGNY S ' - ANNONSORER!
Sprid Veckotidningen D.A GNY!
Deposition Sju präktiga äfventyrsb6cker f6r barn och ungdom.
Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo, yllander.
259 sidor.
Med 45 i h - strationer af Ingeborg Uddén .. Kartonnerad.
Pris 75 &amp; - e.
En samling &amp; Tsarens kurir.
Sparkassa Parzival.
bagogrottan i Sagoskogen.
,, KOPMANNABANKEN, I \ af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berittelse för barn och mgdom.
mtt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrdm.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Arsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
.
Den hemlighetsfulla ön.
/ / Sprid Dagny!
Hjälten bland hjältar;; g0$:; gg " WMns China pomada, välgörande för hårväxten, Charles G. Gordons lif och stordåd, ErhHlles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fr511 A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; Z.
21 Lllla Vattugatan 21 -.
Stockholm.
- - Prenumerera på posten eller tel. Ö.
3275 113 Mönstertidningen Hoflev S kandinavisk Konstslojdsforsaljning, STOCKHOLM, 27 Klarabergsgat.
27.
1 Guldslottets Rosengårdar.
HERM.
HAMNQVIST Kungl.
Hoffotograf.
Brocäeriaff4Lren 3 n.
B.
Filial: Haparanda.
G. o, A. MEUKO w. Koramendtirstlatan 3 n. b.
Rekommenderar sitt välsorterade la- Biblioteksg.
1 l, Stockholm.
1 dussin kabinettsfotografier, matt) apper, 12 kronor.
ger a f Scfzweizerbroderier ocfz Spetsar o Kvinnliga, Juridiska ByrSn, Wallingalan 1 2.
Kontorstid kl. l /, 10-4.
artonn ner ad.
- Pris Nybyggarna i Kanada * Konstslöjden i Hemmet.
Pris 3.50 pr år, 12 häften.
Lös- nummer 30 öre.
Innehåller mön- ster till broderier, viifnader, läder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, målning på porslin, tra, m. m.
Prenumeranter f3 begära mönster.
Äldre argangar realiseras.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., ise Ganner, 304sidar, 75 Öre.
Berattelse för barn och unpdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och bcratteiser af Harald astenson.
151 sid., 39 ill. Grtonnerad.
75 öre ' Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36 f Annonsera i DAGNY!
Privata Högre .Lärarinneseminarium 23 RIDDAREGATAN 23 En lägre, tvåirig, kurs, som utbildar lärarinnor för skolans lägre ?ch mellersta klasser samt för hemmen.
Afghgsexamen därifran med-: ör s. k. lagre kompetens.
En högre kurs, afsedd för fackutbildning.
Intradesfordningar: Af- gångsbetyg fran lagre kursen jämte vitsord om undervisningsverksam- het.
Afgångsexamen fran denna kurs medför s. k. högre kompetens.
Närmare upplysningar 18mnas af liiroverkets förestandarinna, Fröken Sofi Anderson; rnottagn.
Onsd.
och Lörd.
kl. 1-2.
Ansökningar till jeminarjet böra vara inlämnade före den 1 i Juni.
Styrelsen.
Fredrika-Bremer-FGrbiindet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-F8rbondets Sjukskbterskebyrå: Tunnelg.
25.
Rikstei.
68 98.
Allm.
tel. 82 i l.
för Dagny o O o ö b e genom att gynna dess annonserer $ 5 o e: oe+eeeeoeeeeoeeeoeoee-eeeeeeoeeeeoeeeoeeeeeoeeeee~oeeee+ee: InnehMsf örte ckning.
Dagens nummer inneh&amp;llerz Var rbsträttsfråga i riksdagen.
Postsparbankens omorganisation och kvinnors befordrings.
utsikter.
Af G.
T -- dl.
Ri ksdagea.
Ur Elsa Eschelssons eftermäle.
Riodera religiZis litteratur.
Gustav Adolf Deissrnann: Paulus Af Lydia Wahlström.
Stockholms stadsfullmäktiges anslag till kongressen.
Johanna Bransson och hennes Konst- och Viifnadsskole Af Maria Rieck-Mulhr.
Ett rÖsträttsmÖte i Paris.
Af E.
P;: Notiser.
F8reningsmeddelanden.
P - Prenumeration i -- - Dagny s1 er $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
