# ID: svediakorp-per495
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,306
# sentences: 957
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
...
N: r 20 ...
.. Stockholm d e r i .l8 Maj 1Q11 ...
.
- - 111 81.
Prenumerationspris: im.
4: 50 118 nr.
kr.
2: 50,, ...
.
,, MOI: ~I~ är.
Redaktion: Mästersamuelsgatan 51, en 41..
,, ..,, I: = Lllsnrrmmer.10öte; ' '.
E L L EN K L E MA N.. '
Allm.
63 53.
Riks- ' 122,8J.
- Prenumeration sker &amp; viil, l landsorten som I Stockholm 8 niirmaste postanstalt eller bok- hindel.
Redaktör o. ansvarig utifvare:.
.
Mottagningstid:.
.
...
.
., kl. 11-12.
-.
.. ~x~edition ' Annonspris: och Annonskontor: 15 Öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 .mm.
.
51,.
en tt- ' Marginalannons under textal 15 Mssterwmuelsgatan mm: s höjd per g h g 10: ~ a b g t: t 5 ggr 5 010; 10 ggr i 0 ilo, 20 ggr 20 ' 010 50 gr 25 010..
Post- och tel~graf ' adras: Annons bör .DAGNY, Stockholm.
senast minlndag f. m.
-; mqn, .. mnrd, Utglfningstld hvarje torsdag.
Sthlm 1011, P. Englunds Boktr.
4: e h g.
.
- - - - p.
.
.
Var röstrattsfraga i riksdagen.
.
.
. '
Debatten i.
Första kammaren.
K onstitutionsutsk.ottets utlåtande angående de inom riksdagen vackta motionerna om införandet af po- litisk rösträtt och valbarhet- för kvinnor kom förliden vecka.
Det utgjorde ett afstyrkande af samtliga mo- tioner, motiveradt med att det icke vore riktigt att fö; regripa resultatet af röstrattsutredningen; hvilken ännu icke i sin helhet föreligger, och att det icke vore val- betänkt att så omedelbart efter genomförandet af 1909 års genomgripande röstrattsreform vidtaga ytterligare en så vidtgående, att antalet valberättigade åter p5 en gång skulle mer- an fördubblas '. '
Dessa förut hör- da skäl kompletterades med det afven förut hörda på- ståendet, att röstrZiffskrafvet ej b1an.d kvinnorna själfva i större utsträckning omfattas, hvarföre en reform ej vore af behofvet påkallad.
Utskottet ansåg sig ej ha anledning att för narva- rande ingå p % några p r i n ' c i p i e l l a .invandningar.
Reservationer mot olika ddar af motiveringen .ha- de afgifvits af hrr Trygger, Uppström, Berger och Gustafsson i Mjölby, af hr af Callerholm m.
fl., som tillstyrkte de liberala motionerna i ämnet, samt af hr Larsson i västerås, som tillstyrkte den socialdemokra- tiska.
motionen.
Den af hr Bergström i Första kammaren ' väckta motionen om politisk rösträtt för svensk gift moder och kommunalt röstberättigad kvinna hade utskottet enhälligt afstyrkt. '
' ' ' '.
Och: så kom lördagen den 13 maj,: då - riksdagenss kamrar hade koiistitutionsutskottets utlåtande angående .röstrattsmotioneri~a på s h föredragningslista.
Det bkf emellertid endast örst ta kanmaren, som.
då.
hank upp-.
.
som hade taga det till behandling; Andra.
kammaren, andra stora frågor uppe före d~nna, måste uppskjuta.
sin röstrattsdebatt till annan dag, hvarföreYi på grund ' af tidhiiigens psesslaggningsförhållanden nu blott kun- ' ria redogöra för sakens förlopp i m örs: ^.
kammaren.
.
.
.
Utgången dar var ju p2 förhand gifven- majori- tet för utskottsbetänkandet - men att debatten i frå- gan kunde dra ut i nara tre timmar, visar att Först2 kammaren känner vikten af att debattera: denna.
: fråga, af att söka gifva skäl för sin afvisande ståndpunkt samt att försvaret af kvinnornas sak börjar bi ' ifva så starkt afven i denna kammare, att skalen - $ 6 r hvarken äro fort eller lätt afvisade.
En daglig Stockholmstidning har ' kallat .dagen för " professorernas dag ", och det var också tre af dessa lärda herrar, som efter hvarandra trädde fram och med statsvetenskap och annan kunskap till .hjälp sökte ' bevisa, att kvinnorna ej borde ha rösträtt.
Men ve- tenskapens representanter i vårt öfverhus vor0 ej.
alla eniga; mot professorerna Clason, Fahlbeck ' och Kjel- lén .uppträdde den fronderande professor Steffen, som.
var nog " statsovetenskaplig " att tala om likstal ' lighet och medborgarrätt .afven för kvinnorna och som an-: a ' '
230 D A G N Y.
P - -.
såg, att kvinnans arbete i det offenaga skulle verka höjande och utvecklande på henne sjalf och att den mest lyckliga växelverkan skulle uppsta mellan hennes sociala uppgifter och hennes deltagande i det politiska lifvet.
Detta skulle höja hennes andliga nivå, det blef- ve en uppfostringsfråga, och ett litet land som vårt hade icke råd att lämna öfver hälften af sina innevå- nare utanför det stimulerande och utvecklande som ligger i meddelaktigheten i arbetet för det offentliga.
Men då hade professor Clason redan hunnit fastslå, alt vår röstrattsrörelse var i tillbakagång, att det icke fanns något intresse hos kvinnorna sjalfva för saken, att " den har " Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt ej tillväxte i medlemsantal tillnärmelsevis så hastigt som under de första organisationsåren (högst anmarkningsvardt!)
samt att en k v i n n a sagt, art det hade varit " humbug med röstrattspetitionen ".
Och professor Fahlbeck hade hunnit aflifva de " all- männa skalen " för att kvinnorna skulle erhålla röst- rätt, läran om de mänskliga rättigheterna och likstal- lighetsprincipen, och framhållit faran af att ge kvin- norna rösträtt innan försvaret blifvit ordnadt, då kvin- nan, såsom ej värnpliktig, skulle vara emot försvars- drafvandena (!
).
Och dessutom ej förstod utrikespoli- tiska frågor.
Efter professor Steffen var det som professor Kjel- lin talade om, att det historiska ögonblicket för erhål- lande af rösträtt åt kvinnorna var försuttet.
l906,Aret efter 1905, då allt var i upplösning och man var i färd med att kasta sig in i hvilka afverityrligheter som helst, då kunde det möjligen gått, men inte nu - och troligen ej heller längre fram, menade professorn -, iiu hade eftertanken kommit fram, nu skulle man akta sig för att taga kvinnan med i det splittrande politis- ka lifvet, " till statens, samhällets och hennes egen ska- da " .. Och kärnan i kvinnogruppen, det var bondhust- rurna, dem måste man .bevara från att springa på po- litiska möten; detta kunde rent .af gå till samma öfver- drift som springet på konventiklar och bönemöten i. vissa trakter, befarade talaren, f a s t, som han sjalf påpekade, riksdagsval endast inträffar hvart tred- je år.
Men den verkliga ' faran, den som måste afvärjas, sade professor Kjellén, vore att, nar man nu genom emigrationen har fått ett s i öfvervagande antal gubbar maii till dessa skulle slappa fram den stora massan kvinnor till deltagande i det politiska lifvet.
De kvinn- liga dragen .i statsliivet ha vi haft nog af, de m a n- l i g a måste framför allt få göra sig starkare gallan- de, det ar dit sträfvandena böra gå.
Mannen ha ej förtjänt ett sådant misstroendevotum, som att kvinnor- na skulle få politisk rösträtt, tyckte hr Kjellén.
Intet vore sa farligt, icke ens könshat - hvilket professorn för öfrigt icke trodde på - som att statslifvet Öfver- lämnades at p9feininismen ".
M a n d o m fordrades.
i vårt statslif.
Mot de tre herrarne professorer uppträdde hr Mauritz Hellberg, som redan i början af debat- tcii i ett längre anförande med varme talat den kvinn- liga rösträttens sak, sarskildt därunder uppehållande sig vid uthalligheten i det kvinnliga röstrattsarbetet, i det han påpekade huru svårt det öfverhufvudtaget ar att uppehalla numerären inom ett politiskt parti, huru icke desto mindre L.
K.
P.
R: s medlemsantal icke sjunkit, fast kvinnorna barken haft press- eller penningemedel till sitt förfogande för att agitera, huru allt arbete kcstnadsfrift utföres och huru olika allt det- ta vore emot de betydligt fördelaktigare forhällanden, under hvilka mannen arbetat för sin rösträtt.
Repli- ken till professorerna höll hr Hellberg i en skämtsamt kiserande ton med ett Frödingskt " gud ske 1of att professorer finnas, för hvilka sanningen är ganska klar ".
Hr Hellberg var ej så saker på värdet af hr Kjelléns " manlighet ", hvilken han befarade vara lik- tydig med knytnafsstyrka, ansåg för öfrigt att maii- lighetsidealet förändrades med tiderna.
Han slutadc med ett iangre citat ur ett tal af mrs Chapman Catt, som på deffa satt fick göra sig hörd afven i Sveriges riksdag.
F ö r vår sak talade vidare hr Ernst Beckmail, som varmt framhöll det rättvisa i kvinnans kraf pä politisk rösträtt samt nyttan för stat och samfundslif af att tillgodogöra sig kvinnornas insats i arbetet för det offentliga.
Han slutade med att afvenledes citera mrs Chapman Catt samt slutorden i dr Gulli Pctrinis tal vid L.
K.
P.
R: s opinionsmöte den 8: de maj i Stockholm, dar hon yttrade, att kvinnorna icke vilja en kamp m o t manneri utan arbete m e d horiorii iii,!
det allmännas bästa.
För en begränsad rösträtt talade justitierådet Tryg- ges, uttryckande sin misstro mot utredningar och huad daraf kunde komma.
Sedan ännu några talare i kor- tare anföranden yttrat sig för och emot frågan, skreds till votering, hvarvid utskottets förslag bifölls med 105 röster mot 23.
Minoriteten yrkade bifall till dei~ ' liberala reservationen; den socialdemokratiska niotio- nen afslogs utan votering.
Utan votering bifölls afven den af utskottet formderade motiveringen.
Från Ahörarelaktaren hade mrs Chapman Catt och miss Hay, beledsagade af flera af de ledande inom de11 kvinnliga röstrattsrörelsen, fröknarna Signe Bergman och Axianne Thorstenson, friherrinnan Ebba Palrn- stierna, fru Ezaline Boheman, dr Wester-Hallberg, följt den tre timmar långa debatten.
Om intresset hos mrs Catt, trots oförmågan att första anförandena p i det främmande språket, var lifligt, så visade sig kamma- rens intresse för den " okrönta drottningen öfver 22 länders röstrattskvinnor ", som intog sin framskjutria plats på läktaren, särdeles stort, därom vitttiade de många blickar som riktades ditupp, och den tidning, som kallat dagen för " professorernas dag ", miste fin- na sig i att med ett visst fog bli slagen af påståendet, att dagen i Första kammaren var mrs Chapman Catts.
De kloka och lärda professorsanförandena kanske icke lefva kvar så länge i minnet som bilden af den vack- ra bleka kvinnan, hvilken satt dar så stilla p&amp; Ahöra- - - - - - - - - - - -- -.
.
- - - - -.
.
-.
-.
- d.
J uvel- .Guld- 8r Emaljarbeten, DAVID ANDERSEN Camp.
HofJuveleram.
4 F r e d s e s a t a n 4..
.
. --- -.
p -.
.
p.
.
.
.
Dans- och Calisthenics ~ r i; a t underuisning Elsa BjörBman, Kungsholmsgatan 6, 3 tr, A l l m.
tel. Kungsh.
2666.
Rfks Kungsh.
28s.
relaktaren i sveriges riksdag och utan att forstå.anföran- dena så intensivt följde med i afgorandet af de svenska kvinnornas viktiga fråga.
Hon var dock den lefvande på- minnelsen om den organiserade, kraftiga rörelse, som pågår bland kvinnorna så godt som öfver hela jor- den, hon jafvade - i sin person och i egenskap af, sin.
ledarestallning inom.
ett stort internationellt kvin- noröstrattsförbund - påståendena om ' att kvinnorna icke sjalfva vilja sin.
ratt.
T v i gånger under.
den pågående debatten citerades hon i kammaren.
Det tor- de knappast vara en öfverdrift att saga att hon - trots allt - representerar en " maktfaktor ", som det torde t vara nödvändigt att rakna med.
SA länge kvinnorna ha blott p r i v i l e g i e r och icke r a t t i g h e t e r, så länge staten behandlar dem som parasitväxter, hvilka ha endast den nian, med hvilken ödet parade dem, att tacka för sin borgerliga tillvaro och sitt värde - måste icke kvinnan dA all- tid mycket ofullkomligt, och ju liingre det ricker, desto ' ofullkomligare, fylla.
naturens stora kall: att vara sin inans hustru, sina barns moder och, i kraft af dessa adla bestanimelser, en medlem.
en borgar- inna och icke blott e n utböling i staten?
Men Iiit henne fA sina rättigheter tillbaka, och nian skall få se hvad hon a r och hvad hon kan varda!
7 h.
G. von Hippel ber die biirgerli~he Verbesserung der Weiber,,, 1792).
Kongressnotiser.
Lapplandsresan.
Som förut meddelats anordnas i sam- manliang med röstrattskongressen en sällskapsresa till Lappland af en föir detta andarna1 sarskildt tillsatt sub- kommitté.
Resan ar sarskildt afsedd f&amp;-.
de utländska deltagarna i kongsessen, som ocksa visat ett lifligt intres- se för densamma, men afven svenskor komma att deltaga.
Den 19 juni, dagen efter kongressens afslutning, göres starten kl. 10 f. m. med Uppsala som1 första mål.
.
Nästa dag går färden till Gefle, och dagen tillbringas dar och i onigifningarna.
Sedan bär det uppåt.
Lappland, och sjalha midsommar tillbringas i Abisko med kortare fjäll- vandringar och blfarder på Tornetrask.
En dag agnas å,t Narvik.
På återvageri ar det meningen att besölka Ki- runa och från LuleA bar det .neråt igen med ångbåt till Ornskiildsvik och vidare med tåg till Bispgardenc En färd nerat Indalsalfven till Sundsvall ingår ocksa i res- planen) men skulle Indalsalfven vara stängd for turister genmm flottning, beses Angemanalfven i stallet.
Till Stockholm tas sedan ångbåt frAn Sundsvall, resp. Hernö- sand, och man beräknar att vara tillbaka omkring d g 1 juli.
Priset inkl. alla omkostnader utom drycker till maltiderna blir 350 kr.
De resande komma att använda 2 kl. med sobvang pa tag och 1 kl. båt.
Som ledare af färden medfdjer en rese- och språkkunnig svenska. '
Konstutställningen.
Kongresset~s central kommitté har ut- färdat inbjudan till svenska konstnärinnor att i samband med kongressen öppna en utställning och har ölfverlatit sjalfva ' anordnandet till en komnlitté, bestående af fru E. Pegklow, olrdf6rande, fröken L. Klingbom, sekreterare, samt konstnärinnorna Eva Bagge, Sigrid Blomberg och Olga Nyblom.
utställningen öppnas den 1 juni i Konst- närshuset.
Ett 30-tal af våra kvinnliga konstnärer Ikonma att deltaga.
Under en af kongressdagarna visas utställ- ningen för kongressen.
Miss Isabel Cleghorn. '
Konferensen i Aberystwyth.
I det undersköna Aberystwyth i Wales ägde under pas- ken den stora engelska larareföreningens årskonferens rum.
Denna blef en märklig händelse i flera afseenden och en märkesdag för Englands lärarinnor, Det var som hade de först nii; fått sin jamnstalldhet och jambb-dighet med männen inom uppfostrans gebit fullt erkänd och upp- skattad.
.
I 42 Ar har lararefö !i-eningen verkat för folk- skolans och lararekårens höjande, och den har raknat n h g a offervilliga och dugande krafter bland saval man som kvinnor.
De senare ha tagit liflig del i föreningens verksamhet: men ofta fatt nöja.
sig med soldatens i ledet stallning. '
De utgöra nu 38,000 af fölreningens 70,000 medlernrnar.
Det gick i fjol ett jubel öfver landet, när miss Isabel Ckghorn fran Sheffield valdes ' till föreningens vice ord- förande - hvilket jag på sin tid hade nöjet meddela i ' Dagny och då hennes porträtt också presesenterades för Dagnys läsare -, men det var ej att förlikna vid den han- forelse, som mötte henne nar hon nu i år ryckte upp till ordftirantie (President of the Union).
Alla äro ense om att en värdigare.
och bättre reprk- senitant 6ör det kvinnliga arbetet inom skolvärlden8 kunde lärarinnorna ej fatt, och denna åsikt delas af saval manli- ga som kvinnliga kolleger.
Att Englands fd@kollararinnm betrakta henne som en pioniar for dem och deras elevers val, det blef man genast oivertygad om genom de enastiiende samfällda hyll- ningar, som från deras sida öfverallt mötte henne.
Hen- nes energi och henna arbetsförmåga äro och ha varit rent af fenomenala.
Hon har haft m h g a förtroendepos- ter, hon har alltid skött dem utomoidentligt taktfuillt, merr på samma gång energiskt, och hon har framtradt så li- tet som möjligt sjalf.
Hoa har latit sina gäimingar tala, och de kia burit hennes namn kring landet och henne sjalf fram till ord- förandevardigheten.
Hon tog emot denna utmärkelse med den vackra blygsamhet, som ar henne egen, och med en adress till föreningen och ett budskap till F a r a r i n m a landet rmdt, hvilka bådadera vunnit genklang öfverallt i England och gjort henne aniu mera skattad och afhal-.
len af alla dem,.
som arbeta inom .folkskolan .. Maren af Aberystwyth halsade konferensen valko~mmen till sin stad.
Det blef genast klart att,deltagarantalet var ovanligt stort, och han.
visste nog ej ratt om det var sta- den eller den nye ordföranden eller programmet, scyn u t öfvat största dragningskraften.
Han ville nu gärna tro att den stad, son1 kallats ' Wales ' Neapel, drottningen bland \ Vales ' badorter och Wales ' Athén, hade någon andel i den stola tillslutningen, hur högt han an skattade de tvA andra samverkande dragningskrafterna.
Rektorn för Aberystwyth University Cdlegie yttrade i sitt tal till konferense.n, att universitetet i Aberystwyth alltid.
hade visat det lifligaste intresse för kvinnornas ht@- re u n d e n h i n g och verkat främjande fölr denna.
Det var darför med synnerlig till£redsstallelse han såg konteren- ' '
sen ledas af en kvinna, och det var ingen ringa betydel- liga medlemmar af larareföreningen till miss Isabel Cleg- se, att lärarinnorna ryckt upp1 till den högsta värdighet, horn, föreningens första kvinnliga ordfö-rande.
Gard af den stora föreningen ägde att tilldela sina fönrtjänte.
Det- vördnad och af uppriktig och tacksam erkänsla för det ta vore af betydelse för- skolarbetet.
.Och den helgjuten- hangifna och värdefulla arbete hon nedlagt i uppfostrans het och klara syn p&amp; tingen, som vor0 karaktaristiska drag tjänst. "
hos de främsta bland de kvinnliga lärarna, kommo dar-.
Miss Cleghorn ar öfverlararinna i Sheifield och har med, till sin ratt och kunde göra sig gällande.
i denna stad nedlagt en väsentlig del af sitt lifs arbete, The Archdeacon of Cardigan drog i sitt halsnings- och därom ville gåfvan tacksamt minna.
tal upp en tafia af järnförelse mellan förr och.
n u inom Vid Arskonferensen haller den nyblifne " presidenten " den waleska skolvärlden, och han gladdes k %, att taflan ett programtal, som närmast klargör hvad han anser be- med hvarje år ljusnat, ehuru mycket ännu återstode att höfligt för föreningens fromma ut- önska.
Han hoppades, att larama måtte vinna annulstJr- veckling, en del af hvad han framlägger blir vanligen re frmgang i sitt a r b e, och påstod, att det stora brit- föremal hans r&amp;omstfih&gt;anden under &gt; &gt; p r ~ i &amp; n ~ r &amp; ~ ~ tiska riket helt ofh.
ifallet låge i deras händer; genom och hans tal emct; es därför med spänn,iw af hela lära- barnen och ungdomen behärskade de nationen.
Han gra-.
rekaren och i viss mån afven af landet, tulerade dem som kår tili deras lyckosamma och pliktupp- Miss Cleghorn började med att tillkännage, att hon fyllda strafvan, och han instämde till alla delar i hvad ingalunda komme att be om för att h e n n e s rektorn för Univer~iteG yttrat Om de kvinnliga lärarna.
tal &amp; fve Det kan vara msi Fordom, mente han, togo kvinnorna mycket liten del i räkning för dem, hvilkas sinnen äro upptagna af r e undervisningen, men nu äro de vid fronten 0th utgöra formsträfvanden, som angå lärarekara professionellt, eka- Illajoriteten af den stora k a r e p e r ~ ~ n a l e n och, han var nomiskt &amp; er pclitiskt, Men för den kvinnliga rarara är alldeles saker pi, att de voro den bästa majoritet att an- skolan ej d mycket en instituiion, en del af ett stort, na- förtro barnens omvårdnad at.
De skulle till, att bar- tionellt system - det är en flock barn, en trädgård, i neil uppfostrades efter sunda och goda grundsatser, så att hvilken hon kan vaka öfver o&amp; hjälpa mänskoplantan de kunde möta lifvets kamp, och de skulle ej glömma att att växa, det är intelligensens träning, sjalms odling, krop fostra dem för hemlifvet, och därpå berodde i hög grad pens nationens styrka och rikets valfard.
SA kom hon in på hvad skolan borde vara: en för- Efter halsningscemmbnierna följde aftackning till den beredelse för - för det lifvet, för män- afgaende " presidenten " och installation af den nya " pre- niskans inre lif.
Med ungdomsarens inträde upphör folk- sidenten ".
skolans valde öfver barnet, det träder ut i Kfvet.
Mycket Det går inom föreningen alltid ~ e r m ~ n i e l l till t vid af tidens so&amp;la onda tillskrifves folkskolan.
~ i ~ ~ ~ ~ de misslyckade existenserna dylika tillfallen, odi högtidligheten blef ej mindre därför dagdrifvaren, den att d e n installerade nya ordforanden var kvinna.
När den de äro folkskolans afgaende, om föreningen utomordentligt .förtjante mr.
Vi tro det icke, yttrade miss cleghom, finnas till Marshall Jackman till henne öfverlamnade " presidentvar- ej t i l l f l j d a f utan t r o t s blikval dighetens " insignier och yttrade: " Jag vet, att föreningen allt inom,, art undervisningsva- vi erkänna, att genom att anförtro dessa åt miss Cleghorn skall bli tro- sen är, som det borde Vårt saende hämmas af get och val tjänad af den första kvinnliga ordforanden st; indigt aterkommande, tvister om skolan, af ftir vår stora organisation ", brast ett jubel löst som va- standigt lagbestammelser, af standigt ofvm oss rade länge.
kommande omogna förslag och fantasier från öfverordria- Och så .tog miss Cleghorn ordförandeplatsen.
de - administratörer eller inspektörer.
Vi möta ofta en En lång tid förut hade Londons lärarinnor för sig inur af fördom och motstånd.
Vi stå dar bundna af jarn- och landsortens för sig haft hemliga och viktiga öfver- hårda förordnanden, som hindra oss från att utföra de läggningar och radslag om huru de lämpligast borde idéer, scm arbetat sig in i vart medvetande och i vart tacka miss Cleghorn för hennes mångåriga, strafsamma uppsab.
Det stränga schemat, de faststallda langa laro- arbete och goda kamratlighet.
De öfverraskade nu kon- kurserna, de m b g a ämnena, den orubbliga läroplanen, ferensen med att till .henne efter installeringen öfverlam- de stora klasserna, de f&amp; lararekrafterna, men framför &amp;!
: t na från Londons lärarinnor hennes porträtt i olja,.
de financiella svarighetema, som ta modet ur bröstet p1 ndadt af den framstående kvinnliga artisten mrs Beres- lärarna, allt detta skapar en oro, som minskar frarngan- ford.
Miss Williams, som aftackte porträttet, sade att gen och hämmar initiativet.
Huru många af viira elever eftersom det var en gafva.
fran kvinnor till en kvinna, sa!
ha dock ej trots alla hinder och svårigheter nått fram till borde det - &amp; las af en kvinna.
Och nar tackelset föll, lysande och ärofulla stallningar i lifvet, men hvem näm- brast återigen jublet löst.
Porträttet var vackert och sla- ner dem?
Huru många trogna medborgare ha vi ej fost- ende .likt, och mrs Beresford miste fram och mottaga rat?
Hvem minnes det?
Det synes mig, att det soin fram- för allt tarfvas ar likt mera förstående af vårt arbete med konferensens.
tack och erkännande.
Landsortslararinnorna öfverbringade ett diamantmyc- alla dess svirigheter.
Hvad vi behöfva, ar mindre an- ke,.
ett skrin med en samling finaste Sheffieldsmiden och tal goda råd, mindre kritik, litet mera v e r k l i g syiii- ett toaletkkrin.
På Sheffieldskrinet ' .lästes: " Gifvet af kvinn- parti och uppmuntran.
Hvenl skall ge oss det?
Inspektö- -.
- - -- - - - ---- - - - - -.
- -.
- - tör.
.
.
--- v- V R T A S E S T A U R A N T @ N A, T.
952 (Inneh.
H v i b Bandets Restaunntförening.)
m.
vägen, Värtan, Restauranten.
Gula A.
T.
972 Spirvagnen.
.
p -.
Annonsera i Dagny!
KAFFEI=RUKOS7AR, MIUDA GAK, S U P ~ ~ E R, .Enskild sal till samkväm m. m. p I 4444444444444444444444444444444444444444 till Ropstens- 1 444444444404440040404444440404440004000000
rerna borde, och många.
af dem göra det, meii allt för ofta ödslas tiden under inspektorsbesöket på småsaka, så att ddta blir bara ett fullgjordt ambetsåliggande af en, som vet litet on1 det oafbrutna sträfvandet ' och om det uppslitande i arbetet, om de dåliga ' hemmen och de- ras nedrifvande inflytande, man vantar att finna vaken in- telligens, fyndighet, mottaglighet, utan att veta sättet till att entusiasmera och vinna det.
Efter dessa uttalanden öfvergick lion till sina egna ön- skemål vis-&amp;vis skolan.
minskas mellan småbaridkidan h; den ~ l ~ f t a borde n egentliga folkskolan.
Arbetssättet inom de båda skolty- perna vore alltför olika, och därför blefve öfvergånP för barnen fysiskt och intellektuellt störande.
Undervis-.
.
- föi.
bar- n,ingeni borde så anpassas, att öfvergången bleke nen nästan omärklig.
Det kan den blifva, ansåg hon, genom att - den mera anpassas.
efter barnen än efter mer eller mindre lämpliga läroplaner.
Så korn hon åter till inspektionen och uttryckte som sin mening, att många lärare voro alltför villiga att öfverge hvad de för sin del funnit godt för metoder, som stå upp i dag och försvin- na i morgon.
Många inspektörer mena- väl, men första intet.
De ha aldrig mdervisat inom folkskolan.
De äro inmängda .ej med erfarenhetens fakta, utan med teorier, som de tilläg- nat sig, darfölr att de sakna erfarenheten.
Halftidslasnlingkn, det norra Englands kräftsår, ville hon snart se utplånad från skolrapporterna, och s % viKe hon att skolliden skulle f&amp;rlängas, så att inga barn tilla- tos lämna folkskolan före fyllda fjorton år.
I England liksom hos oss lämna d,e flesta barnen skolan vid 12 ' 5 13 års ålder.
För den ungdom, som lämnat skolan, ansag hon att fortsattningsku~rser.
borde ordnas, som tillgodose .fackut- utbildning i yrken, husliga göramil, handelskumkaper rn.
m.
- - - Detta ar endast en del af det myckna sakrika miss Clegholn hade att framlägga och som jag tänkt mig vara a6 intresse att taga del af.
afven hos oss, dar det delvis kan vara tillämpligt.
Talet mottogs med mycken varme och förståelse och har vunnit genklang landet rundt.
Världen är sig bra lik, och spörsmålen inom skolvarl- den variera efter de olilka landens förhållanden, men det ar egendomligt att se, huru refoam$rafvandena inom de, olika landen i stor sedt rölra sig om samma ting.
För närvarande äro undervisningsministeriet och dess tjänstemän allt annat än populara i Englan&amp; lärarehem.
- Mr H,ol- nedsättande för Ett hemligt mes - och i mångt och o ' rättvist gent cm0t dem, har tillställts statens inspektörer odi - har näs- tan öfverallt väckt ond blod.
Pressen har nastan enhal- ligt tillbakavisat och fördömt det, likaså allmänna opini-.
onien.
Sarskildt ar - det orättvist mot de inspektörer, kom- munala myndigheter tillsatt, och detta närmast därför, att så minga bland dem v a r i t folkskollärare.
Vagen till in- spekbratet bör gå genolm Oxford och Cambridge, menar ', ' mr Holmes, och andra uiiiversitet och colleges aktas för r d att med dem jämlika varda.
Lärarna anse detta för snobberi, skråanda och klassfördom, ocli de fiSrsuimmade ej heller att på konferensen ge dtryck åt denna sin upp- fattning.
Det ar mot denna bakgrund, som miss Cleg- horns indignerade uttalande i bölrjan af hennes beröamda tal bör ses.
Inspektören, f. d. folkskolemanneri med i ledet, ar irïL om Englands skolor högt skattad.
Det a r så mycket han förstår, som den graduerade nykomlingen från Oxford el- ler Cambridge ej begriper, och dennes laroar inom folk- skolan bli ofta prö %voair f ör lararepersmalen, därom vitf- na alla sarnfal.ldt, som ha ' att ratta sig ' efter deras råd och föreskrifter, och icke minst vittna därom de ' nyutnäm- ".
.
das egna rapporter.
.
.
Konferensen.
bevistades af ' deputationer från Irland, Skottland, Belgien, Schweiz m. fl.
länder.
Sveriges All- männa Folkskdlarareförening repmederades vid konfe- rensen af frbken Anna L k l från okb borg, fdkskol- lärarinnornas representant inom centralstyrelsen.
Genom att ' sanda henne till denna konferem har val.
centralsty- relsen för den svenska larareföreningen velat visa miss Cleghorn, att den också skattar kvinnans arbete inom ' sko- lans område, och det torde p i samma g h g vara en ar- ' tighet från dess sida mot Svenges folkskollärarinnor.
Mycken strid rådde under konferensen om h u m i d a denna ägde ratt att uttala sig för kvinnans politiska röst- ratt.
En hel del nej hördes till ' en början, och lugnet och ordningen syntes hotade, men miss legh horn grep in.
Mr ' Croft fick hålla sitt tal för kvinnans politiska rösträtt, och kongressen anslöt sig till hans uttalande f6r.
.
del ekment ' densamma.
Det skedde do&amp; ej utan att.
en sökte ställa till demonstratio&amp;; emot frågans upptagande.
Politik i egentlig mening ar ju bannlyst från föreningens det är skolpolitik och ej annan, den anses b&amp; ra befatta sig med, meni när föreningen raknar mera än hälften kvinnliga medlemmar, ville dessa ha ratt att utta- la sig i en f6r dem så viktig fråga, och de lyckades f5 sin onskan uppfylld.
H. J-n. '
Riksdagen.
Kvinnas valbarhet till landstingsman.
Riksdagens båda kamrar ha nu behandlat den socialdemokratiska motionen om lika och direkt kommninal rösträtt för man s~val~sorn för kvinnor, hvilken i sig äfven innehöll förslag om val- barhet för kvinnor till landsting.
Mdionen hade afstyrkts af ko,ns~tu~ionsutsko~et, men om kvinnans v&amp;&amp;h het som 1andsti.ngsman hade i en reservation accepterats af hr Callerholm m. fl.
%ival Första som Andra kam- maren afslog motionen i dess helhet, men .Andra kam- maren biföll med 105 röster mot 85 förslaget om kvin-.
nors valbarhet till lan,dsting, För denna punkt, i Första kammaren, ehuru förgäfves, hrr M .. Hellberg och Jacob Larsson.
Normal-, Skrif- och Kopie-Bläck, af Kungl.
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Bllck, tillverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter lätt, kopierar utmärkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an- '
F r a m for Parlamentshuset den 5 maj 1911.
- Ögonblicksbild fi8n den stora debatten, d&amp; engelska Underhuset för sjunde gången gaf kvinnorna politisk r ö s t r ä t t med; 255 röster m o t 88 vid andra läsningen.
Fritt från engelskan af Ellen Wester efter Evelyn Sharp.
" K vinnor vilja icke ha rösträtt! "
Rundt och rundt omkring Parliament Square trampade sandwichsman- nen, hyrda till att bara lögner på ryggen.
Men man; be- höfver ej betala människor för att bara fram sanningen, ch ibland de trötta legohjonens leder trädde våra kvin- nor in med sina gredelin-hvit-gröna skyltar och gjorde det modiirna samhällets mest typiska slafgöra till ett.
hjal.
temodigt företag.
De kvinnor, som vilja ha röebratt, vi- sade detta utan att bedja- folk tro dem genom; tt förhy- r a.
svältande man till att bara omkring pktiendet!
Vi ha sett Parliament Square många gånger alltifrån den tiden då kvinnor ej ingåfvo någon farhåga, emedan de placerades bakom fruntimmerslaktarens galler wh sen gl6mdes.
Men sedan dess har Parliament Square blifvit den plats, dar kvinnan vatker fruktan, därför att hon ic- ke längre kan sattas bakom galler och glömmas.
Och jag tror, att det nu finns rnQnga män och kvinnor, som aldrig mera skola kunna komma till den platsen ': utBri att mininas hvad de om och omigen sett dar under de sista fem åren.
Och polisen, som i fredags försvarade Folkets Mus mot Folket, erinrade sig ocksa de sista feni årens han- delser.
" Hon bar märket ", sade e11 civilklädd detektiv, .och lagens arm höjdes hindrande, därvid man trots det odrag- liga tvånget dock var glad att ha satt att bara märket.
I underhusets förhall, dit man omsider kom, möttes man af samma misstänksamhet, parad med €tt visst löje.
Misstänksamhet parad.
med löje!
Och det var vår egen motion de diskuterade därinne, var motion, smn h å l 4 parlamentsmedlemmarna kvar i staden den soliga hajda- gen.
.
Rundt omkring i förhallen sutto kvinnor, som varit i fangelse och lidit obeskriflig smälek för den motionens skull.
Men med en nästan grotesk brist på uppfattning kunde polistjiinstemannenl ömsom misstanka, ömsom upp- träda nedlåtande mot de kvinnor, som väntade på att få höra hur det skulle gA med motionen.
Endast tjugo kvinnor At gången insläpptes, och det var ratt intressant att se, hurusom Englands Underhus gentemot ett större antal kvinnliga inkrakterskor i-ke kan- de sig säkert på att vara herre i eget hus.
Och hur nöd- vindigt det var att vänta i förhallen, var det dock .en lätt- nad att an.
en gång komma ut bland de kvinnor, som icke kunde komma f6&amp;i dhrrvaktarna, emedan de.
buro frihetens märke, men som icke skulle ' behcfva knacka .. %an- .. ge p&amp; dörren, när deras motion en gång blef lag.
Utanlför och senare vid aftonens triumfmöte var den lugna intensiteten i känslorna mest märkbar.
Till och med nar resultatet utropades och nyheten flög torget rundt, visade ingen iiiigoii öfverdrifven glädje.
Jag &amp; g en äld- re kvinna grata; hon hade v a r i t bland de stillsamma arbeterskorna, sade man mig, nu bar hoafangelsebrosch- " ' en; Jag h6rde en medlem af nationalpartiet försöka redogöra för omröstniniens utgång, men hans röst skiiif- de, så att han knappast kunde få fram orden.
Och då mr Brailsford *) kom utför underhusets trappa, hlöjdes ett hurrarop.
V1 ville ha haf,t det h ~ g r e, men våra röster sveko oss.
Jag tror, att här man agnat sig åt en stor sak, kan man &amp; j bli vildt entusiastisk, då fienden andt- ligen visar att han vill sluta fred.
Man ' haller andan och undrar hvad som skall ' komma härnäst.
Hvad som skall komma härnäst, ja!
Det var det al- la undrade öfver ett par timmar senare i Kemington Hall.
Där Eui~nos kvinnor, solml seit att intrt resultat blifvit ef- ter m h g a andra läsningars majoaritet, där funnos libera- la kvinnor, som rnåhanda tviilade på allvaret af premiär- ministerns löfte, där funnos kvinnor, som längtade efter en hederlig fred men som dock vor0 beredda till aktion.
Och h,ela tiden, under jubel och &amp; dje, under beslut- samhet och tsl om fasta fölresatser, satt vår stola ledarin- na med.
orörligt ansikte och såg ut öfveï oss alla.
I hen.
nes sinne furmos tankar på det pris, som betalts fök den- na stund, på det pris, som måhända skulle få betalas, in-.
.
naii segern hemfördes.
För fem år sedan var det en li- ten handfull kvinnor mot hela världen; nu var det rob- sor, segerns rosor öfverallt.
Men de fem åren vor0 cför- gatliga, och s i var de fyrtio årens arbete darförut.
Hen.
nes önskan att rösträtten .dock mått: meddelas, medan de äldre kvinriorna, som arbetat så linge ' därför, ännu voro ibland oss, kom en att fatta hvarför det varit så omcjligt att jubla i lätt och tanklös glädje afver det steg friimit, so111 tagits i dag.
- ',, *) Förlikni~~gskon~mitténs sekreterare.
Är det inte påfallande, a t t mannen, genom sin intellektuella utveckling böjda för kritik på alla om- raden, langst förbli okritiska inför manlighetens be- grepp?
- - - Att v,ara manlig, så manlig som möjligt, obetingadt, oblandadt m.anlig, det galler f &amp; - dem som utmarkelse; de ä r o okänsliga for det bru- tala eller lumpna eller bakvända i en handling, o m den öfverensstammer med nianlighetens traditionella kanon ..
Denna riidsla att synas omanlig, att röja brist, på det primitiva könsidealets dygder uppehaller alla, itii- vistiskt orimliga fördomar, alla meningslöst olimpliga inrättningar, pA livilka den moderne maiinerk.
.lif ar s i rikt.
-, Rosa Mayreder («Kvinnlighet, manlighet och miinsklighet »). '
Till Dagnys lssekrefs i landsorten., Som Dagny dnskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mil1 att tillva- rataga allas intressen pil skilda platser, f4 vi har- med uppmana vdra läsarhnor i landsorten att de, fdr,att underlätta denne vilr uppgift ville till tid- ningens redaktion insända sddana notiser, som utöfver lokalintresset innehdlla saker af vikt för kvinnorörelsen i dess helhet.
Glöm ej: att använda kongressbrefkort!
Åsätt Edra postförsändelser hiongressmärken!
.
.
Litteratur.
Barnet.
Af Hihiur Brettner.
~ l b i r t Bonniers förlag Stockholm 191.0.
...
Ater eii debuterande författarinna!
och ' åter en skapshistoria, där mannen o: ch hustru^ * äro.
omaka u d e r är det att vännen i huset befinnes vara den rätte!
ju utslitet i den moderna litteraturen.
Men icke desto mindre väcker det här ganska.
mycket- intnsse mest kanske emedan den variation!, &amp; m il dur Brett&amp;- be- gagnat sig af, inte är så alldeles vanlig.
I " B a r nie t " återfinna vi visserligen en gammal bekant - de?
unga hustrun, som trädt in i ' äktenskapet utan akt veta om sig själf mer än att hon är skapad till den., hemmets sol- stråle, som mannen först o c h sist vill aga i henne.
Och vi återfinna äfvm den äkta mannen, som inte alls lyckas fylla måttet, när kvinnan i.
" husti~rb~rnet ' ~ börjar vakna till medvetande om att h8n äger,.
ännu flera m.6jligiheter.
.
inom sig änl endast och allenast att vara solstråle, me- dan d m a n !d r e mannen just är i besittning af alla de egenskapur, som kunde göra ett äktenskapligt samlif ut- vecklande och harmoniskt .. NAgonting, som hl a n också 3 sin sida känner sig 6fvertxgad om i !ika hög.
.grad som vännens hustru.
Så till ' vidab ii.
allt; tämligen i i r a besláktadt med äkten~ka~s~mflikt ' eriia i ' andra nutidsrbnia- ner.
Men i denna finnes det ' ytfedigare en personly en mycket liten och mycket fangslande $&amp;son,, sbm.
f.å * 1t; Sig hufvudrollen tilldelad.
Det är de båda makarnas barn, 9 ' Lillaii9 '.
Och denna lilla " irelsb äger en s % starkt bin- dande kraft, att ' modern inte helt ger sig ' i känslornas våld.
Sedan " Li.11in ' är dbd, har minnet af " hen- och hennes yttre likhet med fadern e n ännu mäktigare vetkan, i, det att modern härigenom får klart för sig, ' ' att ' hon inåste stanna kvar hos honom i det hem, där deras barn lefvat.
m en om ' detta ' barnets ingripande har författarinnan på ett alldeles särski: ldt sätt visat sig st&amp; i kontakt med lifvet.
Liksom moderskärleken i alla tider intar d e, c m trala platsen i en icke degenererad kvinnas kanslolif, så finnes.
.
där städse - äfven när kärleken sökt ' sig nya h-e- mål - en fördold.
plats.
för h.onom,.
som hcn E gång ilskat som sitt barns far - helst när denne inte gjort sig skyldig ' till någon större förseelse ' än ' ' att fortfarahde tillbedja henne, sasom. '
häpdelsen.
- i r ked den ä k t a h a i- nen i " Barnet ".
Karl Wranil älskar sin hustru och har ingen aning om, att mellan hans vän och husläkare PLro Brant &amp; h " lilla fgu Gretay9 denna själsfrändskap ' råder, som ' i sitt sköte bär den s. k.
&gt; ' stxa kärleken ". '
Lika .litet ' kanner han - till, hvilken stark bundsförv~nt han ager i " Lillad9.
Hela denna konflikt, rhed kärleken och lyekobegäret å enla sidan och å den andra minnet ' af barhet, som stid- se ehuru omedvetd frammanas af mafinen-, är af p i k o - logiskt intresse och har af håde ' stark känsla ' ocli verklighetsfärg.
Att boken.
emellertid .som helhtt inle är fullt tillfredsställande, berbr väl narmasi på att författar- innan inte är så säker i kombositiorien och ej tillräckligt klart lyckats utforma den äkta marinens karaktär.
Han.
.
är alllfbr- ytlligt tecknad för att vara en ' af hu&amp;vudpersoner- rat at - '.
na.
Att han jämt och ständigt kallar Greta sin " lilla sol- stråle " och har likadana ögon som " Lillan " ar inte nog.
för att man skall känna sig öf " ertygad om vare sig hans tt hustrun vid den otillräkklighet eller ' dragningsk; aft.
slutliga uppgörelsen med doktor Brant dukar i n d e r.
af si; nnesrölrelse och faller ned död i det ögonblick hon läm- nar honom för att åter " ända till hemmet är inte hella.
ctt lyckligt greppi Det " erkar teitereffekt och ger, ' dess: utom iniryck af att ha kokmit till so&amp; ett slagsn- sgker- hctdtgärd, ifall hjältinnan tillafventyrs skulle te.
': sig ailt-.
-,: &amp; h ' - for&amp;&amp; för gammaldags med sin barlast af.
pJiktkän3la ii till själf6fvervinnelse.
För öfrigt finnes det i denna bok nbgra fristående skildringir, som kanske mer än själfva äktenkkapshis~rien - vittna om att Hildur Brettners begåfning är äkta och.
rik.
på möjligheter.
Sådana äro de inflikade: historierna o: m Lax-Malena, Björken och hans gulmrna, ' den ljollige gross- fiandlareni och om uppfinnaren Ostberg, " s&amp; med fjor- ton barn s v h e i socknens darstuga för ' att en gång få iijuta uppfinnarglädjen - som ständigt lät vänta på sig.
Dessa skildringar äro horda med koncentrerad styrka och äga lifvets färger och saft. '
, Kapten Bengts pojkar.
~f Anna Lisa Andersson.
Hugo Gebers förlag, Stockholm 19 1.0.
Den debuterande författarinna, s&amp;n vi här få göra bekantskap med, - är att lyckö ' nska till sitt förstlingsarbete.
Vill j n komma med nå ' gra anmärkningar, så kan det ju sagas så godt först, som sist, att hennes bok ingalun- da är något litterärt mästemerk och att hoi själf - ännu har Atskilligt att lära af det slags tekniska färdigheter, som utmärker flertalet af våra yngre författare.
I stället äger hon en betagande friskhet, som de alldeles sakna, och hon sitter inne med en färdighet, som inte är så all- deles vadig - den namligen att kunna skrifva på ett sätt så att man vid läsni@en af hennes bok ~löImmer tid och rum och erfar nagonting likiande den " t j u i ~ i g odi sin- nesförelse, som gAngna tiders barn kunna besta sig i ' sällskap med sina böcker.
Egentligen har Anna Lisa ~ n d e r s s o n begått ett miss- som visar att hon ä m u inte iärt sig de vanligaste författareknepen, i det att hon.
@ r sin lilla fullbladsro- man den så skolpojksenkelt ljudande titeln " Kapten Bengts pojkar ".
Tänk pA Hjalmar Sbderbergs " Hjärtats oro " och alla de andra lockande boknamGen.
- ingen ' kan ju gissa sig till att dessa ' &gt;pojkar9&gt; egentligen äro förtjusan- de unga flickor och att bakom den lustigt klingande ti- teln gömmer sig den vackraste historia om en gammal familjs Gden, där aldrig äfventyrets spänning saknas och där vi än få känna en -- fläkt af lifvets djupaste tragik, än doften af den poetiska ljufhet, som lifvet under dessa för- gångna tider kunde bjuda på.
För öbrigt bör så litet som möjligt redogöras för in- nehållet.
i en, bok som denna.
Den skall läsas.
Och hvar och en som.
läser den - skall säkerligen inte - trots ofu6l- komligheterna - lägga den från sig förrän den sista si- dan ar humen, och då med en känsla af tacksamhet öfver dess sällsynta och fängslande behag.
...
.
.
b l.
:.
i.
....
:.
II.
I i.
d.
.
1.
-.
.
.
, .- - ...
1.
. '
Rösträttskongressen.
Tre berättelser.
~f Ellen Lundberg-Nyblom.
Hugo.
Gebers förlag, Stockholm 191 1.
Fru Ellen Lundberg-Nyblom har hittills gjort sig kand som farfattarinna af atskilliga saker i bunden form.
Och jag skulle tro, att hon p2 detta område känner sig mest hemmastadd.
I alla fall.
tyder den nyligen utgifna berat- telsesamlingen p i att hennes begafning som prosaist knap- past kani fiira henne öfver medelmåttans nivå.
Har finnas visserligen ratt manga enskildhrter, som aga poetisk klang och färg.
Men detta ar inte tillrack- ligt fiir att en nov * eller skiss skall fylla måttet.
Och dessa tre berättelser - som helt igeno,m g&amp; i moll - ha alla det felet att de saga litet med alltför många ord.
De sakna ' koncentration och klam.
Och nar man last igeqom: dem, ar det svart att finna ut hvad som skall vara det väsentliga, sjalfva meningen.
Den sista och kortaste af dem, " Vake triste ", ar val både i form och stämning debl starkaste .och bast utförda.
Men afven har fattas den lef- vande kärnan, förutan hvilken afven de mest konstfardigt fogade ord te sig som ett tomt holje.
Det ar, för att anvan- da ett Georg Brandeskt uttryck, " p~icken öfver iset som saknas ".
E tt preliminärt program för den internationella röst- rattskongressen har tidigare meddelats i Dagny, iiu förti ligger programmet i detalj utarbetadt och fastställdt.
Soni bekant börja förhandlingarna mandagen den.
12 juni, men.
.
redan föiregaende fredag väntas alla delegerade ha anlintit och programmets första punkt upptar samling af delege- rade pil Grand Hôtel fredagen den 9: de.
PAföljande kväll har internationella verkstallande utskottet sammanträde li- kaledes på Grand Hôtel, dit kongressens hufvudkvarter för- lagts.
Pa siindagen predikar rev., Anna Shaw i Gustaf Vasa- kyrkan, dar sång kommer att utföras af Göteborgs kvin- nokör med domkyrkoorganisten fröken Elfrida ' Andrée som ledare.
Pa kvällen ger doktorinnan Bertha Nardenson, född Kleman, en fest i Restaurang Rosenbads nya festva- ning, till hvilken den internationella styrelsen och de oli- ka landernas ordförande komma att inbjudas tillsammans.
med den svenska kongresskommittéen.
Mandagen den 12 öppnas kongressförhandlingarna kl. 10 i Grand Hôtels stora sal, hvarvid de delegerade pla- ceras, öfversattare och kommittéer tillsattas o. s. v. P2 eftermiddagen mellan 1 / 23 till 5 anordnas ett stort offent- ligt möte ' i Musikaliska Akademiens ' sal, hvarvid svenska talare komma att hålla valkornstanföranden och det p % Kokbok.
Licium utfölrda och af fröken Lctten von Kramer skänkta Enligt förordet till de recept, som af Ingeborg Walin röstr ' attsbaneret öfverlarnnas till Internationella Alliansen.
och Ingeborg Schager samlats och utarbetats vid Högre Möjligen kommer Idahos guvernör, mr Frady, att tala lararinneseminariets hushållsskola till ledning för skolans och mrs Catt halla ett längre anförande.
elever, gör boken ej ansprak pa att anses fylla krafven Pa aftonen halles en välkomstfest pa Grand Hôtd på en kokbok och har kallats kokbok blott emedan in- Royal, vid hvilken tal hållas af de olika ländernas repre.
gen annan, mera motsvarande beniimning finnes.
Afsikten sentanter och Giiteborgskören sjunger fröken Elfrida An- med dess utgifvande har varit, papekas det, dels att be- drées festkantat med ord af fröken Sigrid Leijonhufvud.
spara hushållsskolans elever uppskrifvandet af recept, dels Till denna fest komma särskilda biljetter att försäljas, och att gifva dem ett kart repititorium af det matlagningsarbe- såväl herrar som utom föreningen staende damer aga till- te de under sin kurs utfört.
träde.
Emellertid bör boken kunna bli till nytta afven utan.
Tisdagens finniddagsforhandlingar börja med behatid- för den krets, f&amp; hvilken den ursprungligen ar skrifven.
ling af flera administrativa ärenden.
Darpå fcljer dis- Sasom hjälpreda för husmödrar och tjänarinnor, hvilka kussion om fragan " Hyru kunna de länder, som tiller- ännu ej ha d m ölning som mangårig kokonst ger, tor- kant kvinnan politisk röstratt, bäst och effektivast laniita de den bli till god hjälp.
Recepten tyckas vara noggrant material till agitation, gendrifva oriktiga påstileiiden och utarbetade och äro i allmänhet beräknade f6r 4 personer.
understödja det internationella röstrattsarbetet? "
Efterrnid- Att bedöma hvart och ett recepts tillförlitlighet ar ju dagsförhandlingarna upptaga två frågor: " Hvad kvinno- omi&gt;jligt, men att skinkomeletten och den persiljespäckade rösträttea gjort för att fölrbattra kvinnans ekonomiska stall- farsteken äro utmärkta kan jag intyga.
Det anseende för ning " och " Har den kommunala rösträtten förbattrah kvin- god undervisning, som Högre lararinneseminarick hus- nornas ekonomiska ställning, har den hindrat eller fratri- hållsskola äger, ar ju för resten garanti nog far att de kallat tillerkannandet af politisk rösträtt och hvad ha dess matrecept, som har sattas oss husmödrar i händerna, fördelar varit? "
P2 aftonen halles offentligt möte på Dramatiska tea- tryggt kunna användas utan att man skall kanna sig be- tern.
Talare vid detta möte blifva rev.
Anna Shaw, Vida sviken.
A.
H. Goldstein, dr Augspurg, Rosika Schwimmer, Selma La- gerlöf och Annie Furuhielm.
morgonsammantrade ar agnadt i t diskus- Prenumeration H DHGN Y &amp; er såväl i sion Onsdagens om de basta agitationsmetoderna och andra arhets- landsorten som i Stocliholm å närmaste fragor och kommer säkerligen att erbjuda mycket af in- postanstalt eller bokhandel.
tresse.
P i eftermiddagen besöka kongressdeltagarna Nor- Lösnummer 10 öre.
diska Musiet och Skansen, dar t2g af kvinnor i natioricl- För hemmet.
- .p- Nyheter för Varen.
PROMENADDRAKTER - KAPPOR - KJOLAR Största urval - Alla prislägen.
SIGRID HANSEN, Kappaffar.
29 Vasterlånggatan 29.
I M-A L A R BA-DET I l r I h d t verkaregatan f f.
£M) - TVATT- och STRYKINRATTNING 1: a klass i alla afseenden.
OBS.!
Simundervisning f. damer och herrar R.
T.
3814 - 3s 15 A.
T.
93 43 - 93 44
D A G N Y.
- la och histbriska kostvmer kommer att defilera.
Därefter halles sto * offentligt med en eller flera talar- stolar och huhudsakligen nordiska talare.
På torsdagen börjar arbetsdagen med korta redo@- r e k a fr$n respektive anslutna länder, hvilket väntas skola upptaga hela förmiddagen.
Efter liilicheh äger den af kö- ken Lottm &amp; =mer bekostade au~omobilf~rdml till inluftsmöte Droihiingholm rum ' och J? '
ar P ' Folkets hus med uteslutande nordiska talare.
Fredagens fCM1niddagsföirhan.dlingar komma att erbju- da det allra största intresse.
Kvinnor frin Australien, Nya Zeeland, Amerika, Norge och Fin4an.d komma att tala om hvad kvinnor i röstberättigade länder .redan ut- rättat, on1 deras ställning till de olika partierna, hur des- sa behandla khnnorna samt de slutledningar som däraf kunna dragas till nytta fölr andra länder.
Det andra am- net blir " Hur kunna riksdag och regering starkast poli- tiskt piverkas? "
Talare äro anmälda frhl Storbritannien, Tyskland,, Sverige och Amerika.
Tredje ämnet blir " Hur skall röatrattsrörelsen förhiilla sig till de poilitiska partier- na ' i länder, som ännu icke tillerkänt kvinnorna politisk röst-.
ratt? "
På eftermiddagen halllas anföranden frin ett stort an- tal ' länder .och beslut kommer då att fattas om nasta kon- gress.
Dagen afslutas med stor bankett p&amp; Hasselbac- ken, i hvilken allmaniheten kan deltaga.
Tal komma att hillas af delegerade frAn ~verige, Tyskland, Storbrittanien, Ungern, ~tali ' en, Nederländerna, Norge, Osterrike och Bulgarien.
Lördagsmorgonen ar anslagen till försenade armden.
PA eftermiddagen ' hålles ett kristligt möte i K. F. U.
K. och p i kvällen har.
&amp; ockholmsfoleningen inbjudit.
de ut- 16niidska gästerna till.
afskedsmiddag p i Saltsj6badm.
Sven- ska deltagare betala själfva sina biljetter.
Med denna mid- d a g ar kongressens officiella del slut.
De första dagarna af den piföljande veckan anordnas ett flertal ukflykter till fru Benedicks B r u m inbjudan Gripsholm, ' Uppsala, &amp; i till Visby, o. s: v., ' hvarförutom ett stor antal kongress- deltagare komma i t göra.
en.
gemensam Lapplandsresa, planlagd och ordnad af.
kongresskommiftéen. '
'.
--.
.
.
.
.
.
.
-.
.... - .. - ...
.
2 3.7 -.
.
- - ...
- Talare " oro landstikiinannen hr ~ l b e r t Jaharisson .samt fröken Signe wolirer och följande resÖhuiion antolgs: " ' Män och kvinnor i stort ' antal samlade till ett offentligt-: möte i.
Vänersborg den 5 maj, - 191 ' 1 ' uttala med anled-,: af rö6trättslnotionerfi,as föresaefi,d&amp; i - riks-, dagen en bestämd yrkan, att denna riksdag - den sista i valperioden.
- inAtk besluta om politisk rösträtt och '.
.
valbarhet för kvinnor på samma villkor som f3 män, då ett ytterligare fördröjande af en: oundviklig ' och rattvis ' '; .l reform endast är ägnadt att alstra en bitterhet, soni kan.
: bli hindrande för en l w n utveckling .. ".
, I.
*.
.
Resoh.1ti8nen tii~stäiides ~ l f i b o r i.
s lans.
rikitlagsmin -.
i Första kammaren samt Vänersborgs och Oxnereds i Andra kammaren.
Styrelsen for Södermanlands Länsförbund ' af.
L.
K ... P.
R. har.
afsiindt föiljande skrifvelse till.
samtliga riks- dagsmän för Södernianl ' aqds län: " S6dermanlands Länsförbund af Landsfölren-ingen1 fölr Kvinnans Politiska Rösträtt anhåller vördsamt,, i. rättvisans och humani.tetens namn, att Ni, hr riksdagsman, ville begag- na Edert inflytande i syfte att den svenska ' kvinnan redan, under nu pågående riksdag m i tillförsäkras ' fulla medbor- gerliga r a t t i g h.
e t e r.
Hennes s k y l d i g h e t e r har samhället.
från uimin- nes tid, och till den dag i dag är,.
utkraft ' ?. '
' *,.,: l a '.
b. '
Fröken Gertrud Bergström frin Stockholm har ' under piskveckani hållit föredrag i en del orter, mest i Skåne, öfvm ämnet.
D y r, o c h b i 1 1 i g f: ö d a.
Utom.
röst ratts föl ren in^ garna i L a n d s k r o n a och H.
ö r b y.
h a d e äfven.före- läsningsföreningarna ' i H e s s 1.e h o 1 m och H a l rh s t a d begagnat sig af fröken Bergströms erkända kapacitet i omr&amp;det.
Föredraget behandlar frågan om födohmenas näringsvärde och fattsmälthet, särskildt med.
afseende.
på det uppväxande släktet.
Den ekonomiska sidan af saken samt husmoderns duglighet ' i hushållsgöromAl ' beröras afven.
Det alltid aktuella ämnet har öfveralil ' t visat sig kunna samla en synnerligen talrik och uppmärksam pub- lik. '
-.
en1.
kliche af .prima linne, i hvi t t och.
-:.
beige Kr; 26,50 Notiser.
'. ".
o o o.
.
Resolutioner med anledning a f rö~t; ättsfr8~ans behand- ling i riksdagen.
Till redan i Dagny omnämnda resolutio-.
.
ner angaende rösträttsfrågan foga vi annu:.
d g r a.
För- eningen för Kvinnans Politiska Rösträtt i Krokstrand: har af prima linne till .riksdagen genom sina riksdagsmän inlämnat fölljande resdudion: Kr.
9,50 " P&amp; grund af att kvinnorna.
hafva lika stora intres- o O O sen ' att tillvarataga i samhället som mannen oih det berat- tigade i kvinnornas kraf p i politiska rättigheter vunnit riksdagens principiella erkännande och det ej heller skulk vara fölrenligt med införandet af enl mera vidsträckt val- rätt för miin att utestänga kvinnan frin direkt politiskt från Kr.
13,50 inflytande,.
s i anhålla vi, samlade till opinionsmöte i Krokstrand den 22 april 1911, om rösträttsfrigans lös- - AKTIEBOLAGET.
ning af denna rikdag i enlighet med var fordran om.
rösträtt och valbarhet för kvinnor pA samma villkor som för .män. "
Stureplan Vanersborgs: och Oxnereds F. K.
P.
R. hade freda- - gen den 5 maj anordnat ett opinionsmöte i Vanersborg.
i ~ i i i i i i i i i i i i i i i ~ i ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m.
m nf J O L .H R. "
LINNEROCKAR: NORDISKA KOMPANIET '.
.........
i..
.
.
.
.
.
.
.
e.
*.
.
e.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
i ..........................................................: I:
238 D A G N Y Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera B dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklildar?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l / 1, 2: 50 för- $1, och 1: 25 för 1 ', år.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare il Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fMara far denna arovislons er- hilllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga pa ett af följande satt: 1) Äntingen: insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an-.
talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Elkr: Man prenumererar a närmaste postkontor (e ' annor- städes) för de samlade prenumeranterna.
detta under hvars och eri ' s adress, begär kvitto A samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis lasa Dagny I Stockholms tidtiingskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
eno om I Apotek.
Ung flicka som under snait tv år tjastgjort som tekniskt biträd / P&amp;zfssökande fd sina annonser inflrda r å apotek och har utmärkta bcty; .- Dagny för hlfLa priset elkr Pin 6re pr mm.l från denna verksamhet, önskar an stallning .. Svar med löneuppgif t !ll " Praktisk och fortfärdigu, dennr Skolor l tidnings expedition, Stockhol III.
~praklararinna, som länge vistats utrikes och besitter mfingiirig un- dervisningsvana, samt höga vitsord U n g flicka.
om kompetens, önskar till hösten anställning eller vikariat, helst i van att sköta sjuka, önskar med samskola i Stockholm, att under- Följa dam eller äldre herre till bad visa i franska och engelska.
Svar ort.
Svar till ~ 1 9 1 P, 1 P.
R., E-Ii~f- till " Skicklig lärarinna ", S. Gumae- vudpostkontoret, Göteborg.
lius Annonsbyrå, afvaktas till den 15 juni.
Obs.!
.
Sjukvikrdarinna.
Medelalders änkefru önskar under sommaren plats hos aldre dam eller herre som sallskap och hjälp.
Svar till " Sjukvard ", Gäfle p. r.
Folkskolans Barn tidning dgifven och redkerad af STINA QUINT L kommer 1911 i s h tjugonde årgång * Ett rikt illusreradt nummer hvatje vecka, 3 veckor under året.
I Bästa och Iampl&amp;asfe läsning för barn af aL I I I å nErmaste postkontor. '
I helt år Prenumerera Kronor 1: 65, ha@ år 90 öre.
Pris f&lt; I GYNNA DAGNYS A N N O N S 0 RER!
- - Att sköta hemmet För ensam god aldrc herre cllel dam eller ock att som hjälp f; ' medfölja till badort, önskas af still; och allvarlig flicka.
Svar t.
Still: hem^, Bollnäs.
Tyska och svenska talande bildad fiicka önskar antingen plats som sallskap eller i fin familj att se efter större kunnig i kläd- och linnesörnnar barn.
Svar till fröken G. Larsson, samt alla slags finare handarbeten Sanda, Olme.
villig att hjiilpa till i hvarjehand: husliga sysslor utom tvatt och sI&lt;iir- ning, önskar plats till 1: sta juni betyg finnas, lön önskas undervisningsvan, önskar plats som Vackra lärarinna under sommaren.
Svar till Svar t.
E.
A., Vasby, p. r.
(# A. N.11, Lund, p. r.
En stillsam, bit tre flicka; Kvinnlig filosofie kandida t, Kvinnlig filosofie kandidat (ämnen: Svenska, lefvande sprak) önskar öfversättningar eller liknande arbete under sommaren.
Svar till UP, " Lund, p. r.
Alla skrif ' velser rarande expeditionen adresseras: DAONYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
- bildad, med goda rekommendatio.
ner, önskar anställning friin börjar af juni.
Vidare upplysningar genon Fredrika Bremerförbundcts RyrA Stockholm.
önskas plats i godt heni, dar hus- moder saknas, helst för några små barn, af bittre 34-årig flicka med eget hem.
Svar till godsint o. plikttrogen landsflicka ", Strängnäs, p. r.
5nskar anställning som sallskay: rller för större barn.
Vidare upp- .ysningar genom Fredrika Rrcmcr Förbundets Byrå, Stockholm.
Ung flicka, Bildad, allvarlig flicka, som genomgått 8-kl. läroverk, ön- skar under sommaren konima p i landet för att läsa och spela med mindeririga barn.
Svar till " Som-.
maren 1911 " p. r. Nyköping.
exam.
i sjukvård, önskar plats som.
vardarinna at sjukl.
äldre Ilani cllei Herre eller %t nigot kleiit barii Svar t.
DE K u l Kalmar p. r. Skolkokslärarinna, som under vintern innehar annan plats, önskar under sommaren plats vid skolkök eller i större landthus- hall.
Svar t. " Maj-Okt.
", Gäfle, p. r.
Som växdirina hos fin och intelligent aldre herre önskar en medelalders bildad änke- fru med mångårig vistelse i Tysk- land och Danmark plats.
Svar inom 8 dagar till " Värdinna " p. r. Häl- singborg.
En snall, vanlig äldre dam af god familj, som händelsevis för- lorat ett godt hem, önskar komma i ett litet bildadt hem i Svealand.
Vidare med " Den basta husmoder ", Linköping.
Bildad tysk dam Q Ung, kvinnlig gymnasist, joiii nästa vår aflagger studctitesa.
men 2 latinlinjen, önskar som- markondition, Svar till ~lhltisikalisk~ p. r. Alingsäs.
Husföreståndarinna, [rnedel&amp;lders) söker plats till 1 jul i godt och trefligt hem.
Fiillt koni petent, fina rekommendatioiier.
Sv t. t~Ensamstaende#f, Skara p. r.
Ung flicka, som genomgått 8 min.
kurs i Iiati.
delsskola,.önskar plats i kontor 15 juni.
Kunnig i maskinskrifiiiiig Goda betyg.
Sm2 pretentioner Svar emotses tacksamt markt " E V.
J. "
pr.
Sk. Katrineliolln.
D A C N Y Medelalders, bildad flicka: &gt;om uuder många år haft barns ~ å r d och ledning om hand och; om ar van vid alla husliga bestyr; öker plats nu .genast.
Utmärkta ~ e t y g och referenser finnas.
Sval il1 kamrer Bexell, Hornsgatan 24 3ockholm.
Vid Dalarnes Sinnesslöanstalt ar lararinnebefattningen ledig till ansökan.
Begynnelselön 500 kronor, bostad och vivre.
- .Tilltradestid: 1 juli 191 1.
Ansökningdr.
insändas till ordförandeh i styrelsen för Da- larnes Sinnesslöanstalt, Falun,.senasl.
_. den 24 maj 1911.
DAGNY, KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING S t enogr af, manlig eller kvinnlig, fullt kom.
petent att stenografera svensk; och tyska språken, samt snabt maskinskrifvare, erhaller genas plats.
Svar till 1lNu genast1 undei far plats i härvarande större adress S. Gumzlii Annonsbyra försäkringsbolag.
Sökande bör Stockholm, f. v. b. hafva genomgatt högre flickskola och vara hemma i tyska.
Den, som dessutom ' ar kunnig i en-.
.
gelska och franska, har företräde, Svar, med betygsafskrifter och uppgift å Alder, familjeförhal- landen och referenser, till ((Per- och maskinskrifverska erhaller plat!
fekt ", Dagens Nyheter, Gustaf 1 juni i maskinfirma.
Svar til fullt kompetent ", Sv.
Telegram.
Adolfs torg.
Stockholm.
Duglig Stenograf Vid Nora Samskola o. Maskinskrifverska ~usförest~ndarinneplats i ö k e ~ af 28 ars batfre flicka hos ngh herre eller änkeman.
Har et1; laat sätt samt är något musikalisk, ar en ämneslararinnebefattning med ivar till!
' Värmländskau, Kristine- undervisningsskyldighet hufvudsak- iamn, p. r .. ligen i matematik, fysik och kemi ledig fr. o. m. h. t.
1911.
Kotnpe-: Högre lararinneseminarium ?lats som husföre- tens eller däremot svarande utbildning.
Lön och pensionsbidrag eiiligt lag.
s.f&amp;ndarinna Ansökningshandlingar torde före bättre ' hdih där husmoder saknas, den 30 maj insändas till pastor Th. ökes af ' ' därtill erfaren, prak- Bergström, Nbra (stad).
isk, medelålders flicka.
Svar till ' Genast ", Munktorp.
Lärarinneplats - L EDJGA.
PL A TSER.
Duglig, svensk Stenograf t byrans Annonsafd.
olms ensk.
mellanskola.
Hufvud- mnen r matematik, fysik och kemi.
Jndervisning i teckning önskvärd.
ön 12 i 1400 kronor, efter kom- etens.
Till Styrelseq för Tidaholms nsk.
mellanskola stallda ansökniii- ar skola vara insända före maj lånads utgång till Förestandaren !r me !lanskolan, Tidaholm, som ven lämnar upplysningar.
ledig vid Maltestorps Helpension for flickor fr. början af h; t.
1911.
Amnen: modersmålet, kristendom, geografi och historia.
Sökande bör tala franska.
Lön 700 kr.
och allt Vid Linköpings Elernenlariäro- fritt.
Ansökningar insändas till verk för flickor finns instundande föreståndariiiilaii under adr.
Vinslöf.
läsir plats för skolkökslararinna med tillträde omkr. den 1 septem- ber.
Lön 1,300 kr.
och delvis fritt Vid Norbergs Samskolas vivre.
Kompetensvillkor: aflagd ex- amen såsom skolkökslararii~na eller förberedande afdelning dareniot svarande kunskaper.
Ansökan ställd till Styrelsen och (3 klasser) är liirarinnebefattnitigeii ledig att söka hos Styrelsen före 1 åtföljd af afgångsbetyg från skol- juni 191 1 under adr.
Norberg.
Lön kökslärarinnek~irs, läkarebetyg och helst betyg öfver föregående tjänst- S00 kr.
per år.
göring iiisändes f ö r e d e n 2 0 m a j till imdertecknad Ada Arrvedson.
Förestandarinna erliåller plats den 1-15 juni att adress Linköping.
mot fritt vivre läsa vanliga skol- aninen och tyska med ung flicka.
Svar till &amp; Enkelt landthemll iindcr adr.
S.
" Gumaelii Annonsbyra, Stock- holm, f. v. b. ålder ej öfver 20 ar, friskoch sund samt med nödig skoliind rbyggnad, erhHller genast plats å Itörre här- varande kontor.
Svar med betygs- Yngre dam, som är känd nied afskrifter, fotografi och uppgift om all ritning för broderi och själf- lönepretentioner till oDiiglig 8r standig mönsterkomposition kan Energisk ' under adress S. Gumaelii till hösten ' få plats hos utländsk Annonsbyrå, Stockholni, f. v. b. firma.
Utbildning från tekniska Ansökningar, ej åtföljda af foto- högcl&lt;olati fordras.
Biljett ii~arkt: grafi, beaktas icke.
textilri riterska " torde genast sandas till Allni.
Tidn.-kont., Gust.Ad.
torg.
isk och bestämd och med intresse ir skötsel och uppfostran af en S * s gosse erhåller genast plats.
Svar .ed rekommendationer ' till " Gosse " der adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, lockholm, f. v. b. frisk och med godt lynne, fullt kunnig i bakning och enklare mat- lagning samt om möjligt något förfaren i sömnad, får genast plats i prästhem på landet med tvenne personers hushall.
Svar före 23 maj till ~ P r a ~ t h e m p.
~ r., Växjö.
rid Nässjo Samskola, om star under öfverstyrelsens in- pektion, blir till nästkommande östtermin en lärarinneplats ledig led undervisningsskyldighet i tyska ch engelska (klass IV-VI).
Utbildning: ätnbetsexanjen; filo- 3fie kandidat.el: er högre lararinne- ~minariuni.
Lön 1,500.
Ansökningar ställda till skolatis: yrelse torde insindas före den 1: a mi under adress: Rektor Filip son Carlströni, Nässjö.
Lärarinneplats ledig.
- jr nästkommande läsår vid Tida- Skolkökslärarinna.
, ' Frisk, bildad flicka om 25 A 30 år, kunnig i matlag- ning, bakning m. m. och villig at1 sköta hemsysslorna i litet hushål ' (jungfru finnes ej), får plats i Björn.
lunda prästgård fr. den S inst.
juni Svar med referenser o. löneanspråk till Doktorinnan J. Wendell, Björn- lunda.
Enkel, ung lärarinna arbetsom riden.
Ungdam, Utbildningskurser m. m. Textilriterska.
Muntliga och skriftliga upplysningar .genom Fred,ri ka-tfremer-.
u ör bundets Byrå, 54 Drottninggatan.
FOR KONTORSVAN FLICKA, kunnig i bokföring samt med nå- gorlunda språkkunskaper, finnes ge- nast plats å större kontor.
Svar med fullständiga uppgifter å inne- hafda platser till märke llExport- bokföringll under adress S. Gumaelii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. Sprid Veckotidningen DAGNY!
I; D.ep,osition Sju prsktiga Mventyrsbdicker far barn och ungdom.
S Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter verne af Alfred Smedberg.
352. sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- f tonnerad.
Pris 7?
öre.
1 En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Hugo Oyllinder.
259 sidor.
Med 45 illu- m strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
e &amp; Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
g m l i ", f ' - Kartonnerad.
Pris ' K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, 8, Harald htenson.
303 sid., 50 illustrationer.
., Siidermalmstorg STOCKHOLM.
75 öre.
E Berättelse för barn och ungdom.
.Fritt efter Julee Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr6m.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
skildrade fdr barn och ungdom af Charles G. Gordons lif och stordäd, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 Öre.
Berattelse för barn och mgdom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Oastafsson.
296 sidor.
39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
a Den hemlighetsfulla Ön.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
, Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f r h ' A.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
ICgl.
Hoflev Stockholm.
21 Lilla ' Vattogatan 21 - - - - Nybyggarna i Kanada.
Skandinavisk KonstslÖjdsf~rsaljnin~, STOCKHOLM, 27 ~laraber~siat.
27. blusar, barnkläder m.
m.)
I (älven I ' Praktisk metod, utan tråckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EGNER, Sibylleg.
36.
Hörnet af K~rlavagen.
A.
T.
21004.
A L m &amp; a k m 1 Guldslot tets Rosengardar.
TräslGjd, stort lager National- och Garne-: ringsband, egen till- verkning.
Kungl.
Hoffotograf.
Biblioteksg.
11, Stockholm.
1 dussin kabinettsfotografier, matt 3apper, 12 kronor.
: I Manicurc, P e d i c u.
~, H~wienisk ansikbsbrhantMnq.
u BRAHEGATAN 6, 2 tr. X.
G '.
123 59.
A.
197 4 (1 Liirarinnekurs i matlagning och ' handarbete börjar 30 auq.
Anmälan göres-före 1 juli.
Lararinnekurs i matlagning ock landt- hushAl1,.
ny kurs med tvi term.
i Fackskolan och 1 år i Skolans landt- - gård, börjar den 30 aug.
Anmälan före den .l5 juli.
Husmoderskurs med undervisning i matlagning, sömnad, hälsolära och barnavard, nar- mast afsedd för flickor med högre skolbildning, börjar den 30 ai !g.
Anmälan göres helst före 1 aug.
Specialkurs (högre husmoderskurs) i finare matlagniiig, klädsömnad och barnavård, börjar den 21 aug., Anmälan helst före 1 aug.
Praktisk Yrkeskurs för utbildning af kokerskor och hushållerskor, börjar 21 aug.
Anrnalan göres helst före l aug.
Anrnalan till den Lararinnekurs (endast för skolkök), som.
börjar.i januari 1912, insandeseföre 1 nov.
Barnavard teoretiskt-praktiskt i Fackskolans barnhem 1-3 mån.
Tryckt program på begäran gratis och franko.
Program 17 och 18 galla.
Inspektor: Professor O. Hammarsten.
Förestandarinna:.
Fröken Ida Norrby.
Annonsera i GNY!
k InnehMsf Örteckning.
Dagens nummer InnehHller: Vair rösträttsfråga i riksdagen.
Kongressnotiser.
Miss lsabel Cleghorn.
Konferensen i Aberystwyth.
Af H.J-n.
Riksdagen.
Framför Parlamentshuset den 5 maj 1911.
Af Evelyn Sharp.
Hildur Brettner: Barnet.
Bengts pojkar.
- Ellen - Anna Lisa Andersson: Kapten Lundberg-Nyblom: Tre berittelser.
~ e c af.
Maria ?+kk-MulleP= I I Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2762.
Förbundets byri öppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-FCirbundets SjukskCiterskebyrå: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11..
- .. - a ~~;;, iel~ af Harald Östenson.
151 sid., 39 il].
Kartonnerad.
Pris 75 öre e Erhålles i hvarje bokhandel eller direkt frHn Handarbeten, rikt urval Nationaldräkter, tyger och tillbehör I Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,,,,,, Hjälten bland hjältar Wiréns utsökta PARFYMER, eleganta damers förtjusning.
R.
T.
35 30. a Tsarens kurir.
Sparkassa.
I För hemmet.
Rösträttskongressen.
Notiser.
Prenumeration h Dagny sker $ narmaste postanstalt eiier bokhandel, -.
I
