# ID: svediakorp-per493
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,658
# sentences: 830
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


~ t o c k h o l r n d e n 11 M a j I Q i l.
~ ': 1 r 9.
I Prenumerationspris,: IhBr .. kr.
4: 50 l / s &amp; r.
.
kr.2: 50 ' 14 ..,,,, 3: 50Il,.
, # .. 1 Lösnummer 10 öre.
:.
.
Redaktion: iis st ers am it els gatan 51, en tr. ~ Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.,.
.
- Prenumeration sker saväl i landsorten som 1 Stockholm A närmaste postanstalt eller bok- handel.
Utglfningstid hvarje torsdag.
I.
Redaktör o. anscarig utiifvare: ELLEN KLEMAN.
Mottagningstld: kl. 11-12.
Sthlm 1911, F. Englunds Boktr.
en 30 mars 1881 lästes i den polska tidningen .Eko " Paulina Kuczalskas förcfa a rtiket T TtvTniiofrZgän~ 30 år ha gått sen dess, 30 Ar, som - för Pau !ina Kuczalska varit fyllda af hangifvet ar- bete för den sak, i.
hvars tjänst hon redan som ung flicka ställde sig.
På initiativ af Polens kvinnliga röstrattsföreningar firades fru Kuczalska-Reinschmits jubileum i Varschau den 6-7 maj, och inbjudan har anlandt till Sveriges och förmodligen till alla andia länders röstrattsförenin- gar att deltaga i jubileet genom delegerade elle&lt; ge- nom att skicka bidrag till .det festiiummer af Ster, Po- lens Dagny, som utgifves: till jubileet.
Den stora hådagarsfesten, som nar detta läses re- dan gått af stapeln och som att döma af det utsända meddelandet närmast haft karaktär af en kongress, var bestämd till de sista dagarna ' i mars, men måste uppskjutas, emedan stadsrnyndiglieterna dröjde med att ge sitt tillstånd.
.
. '
Flera af kvinnorörelsens viktigaste frågor skulle behandlas vid kongressen: kvinnan och kornmunalsty- reken, ' kvinnan i kontorsarbetet, lagfrågor: som röra kvinnan, moderskapet och kvinnans ' frigörelse, straf- D ' ' ' ' 1 4: e Expedition och Annonskontor: Mästersamiielsgatan 51, en b. '
1 - årp; Annonspris: 15.
Öre p a mm.
.
.
.
Enkel spaltbredd 50 mm.
Marginalannons under text ' IS mm: s höjd per g h g 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 @ lo, 20 g@ 20 %, 50 ggr .. 25 Ola.
Annons bor vara inlamnad.
senast måndag f. m.
-.
Post- och telegrafadress: .DAGNY, ~to&amp;holm.
vanden hos landsbygdens kvinnor, arbeterskornas stall- ning in.
m.
Man hinner diskutera mycket på två dar iPolen!
.
.
,.
- - - P - - - 1 Difny 1907,. haflena 1 8 - + J, finnes en artikel af E .. Weer om kvinn ?rörelsen i Polen, clar intresseracle kunna få upplysningar.
.Författarinnan framhåller clar, att kvii~norörelsen .i Polen anda till 1905 haft ett an- nat utseende, än i andra länder.
Kvinnan har dar ic- ke haft anlcdnirig att kgmpa för lil~stiilligl~et med man- nen, dar ha män och Iwinnor haft det lika illa stalldt, sedan Nikolaus I beröfvade mannen alla politiska rättigheter.
Så.
mycket större anledning ha de polska kviiii~orna haft att kampa för förbättrad ~ t ä l l ~ i n åt g sig i andra afseenden.
Konventionella fördomar, un- derstödda af katolskt bigotteri, ha i ovanligt hög grad hindrat kvinnorna i Polen från att förskaffa sig upp- lysning.
Att arbeta för betalning har ända in i sena tider.
ansetts som högst opassande - så väckte .det verkligt uppseende, nar.
en ung adlig dam.
tog.
plats på Allmänna telefonbolagets nyinrät-tade kontor i Var- schau - och den betalning, som lämnats för kvinn- ligt arbete, har.
på grund af landek dåliga ekonomis- ka stallning varit synnerligen klen.
.De kvinnor, som velat arbeta för sitt kön, ha således haft rikt arbets- falt.
Vid.
den tid, då Paulina Kuczalska med sin ar- tikel i .Eko framträdde för offentligheten, ' rådde e11 ovanligt tryckt stamning i det polska samhällslifvet.
- - - - - - - ' - P - - - - '
Censuren kvafde hvarje försök till opposition - om den också icke gick fullt så langt som på 1830-talet, då den systematiskt undertryckte ordet " wolno ", som b e d e r " långsamt ", men afven " fritt ".
Inga som helst sammanslutningar vor0 tillåtna.
Att få människor att entusiasmeras, att samlas kring gemensamma uppgif- ter, att arbeta för att förverkliga uppgjorda planer är alltid svårt, hvad skall det inte vara, nar man inte får skrifva offentligt och inte samlas utan tillstand!
Men Paulina Kuczalskas intelligens och energi .vor0 stora nog att öfvervinna svåra hinder.
Man häpnar, när man hör hvad hon uträttat.
Omkring år 1885 grundade hon en anstalt för flick- uppfostran.
De polska flickornas uppfostran hade dit- tills skett efter receptet: fransk bonne, klosterpension.
Fru Kuczalska kom med moderna idéer och omsatte dem med seg energi i praktiken.
Många, många pol- ska kvinnor ha henne att tacka för en uppfostran, som sätter dem i stånd att förstå lifvet sadant det verkligen ar.
Fru K: s andra stora verk var grundandet af en välgörenhetsinrättning, som alltjämt existerar.
På den som grund ha uppväxt en mängd nyttiga institutioner: Förmedlingen för kvinnligt arbete, som förmedlar och befordrar kvinnligt yrkesarbete, kvinnliga kooperations- föreningar, anstalter för utbildande af kindergartenla- rarinnor.
En sammanslutning af kvinnor på lands- bygden, en förening af kvinnliga kontorsbiträden ar också fru Kuczalskas verk.
För polska kvinnliga studerande har hon varit oumbärlig, alltid till hands med uppmuntran, råd, sti- pendier och lån för dem som behöft det.
Vid kon- gresser i kvinno- och uppfostringsfrågor ar hon alltid med, och hvad mera ar, hon lockar skaror af kvin- nor med sig till dem.
Hvilket kraftprof betecknar icke det i denna tröghetens värld!
Ar 1905, då det märkliga oktobermanifestet kom ut, om hvars betydelse för millioner och åter millio- ner människor vi val aldrig gjort oss en föreställning, ar 1905 blef den polska kvinnans stallning gentemot mannen en ny.
Då fick mannen rösträtt - om an en begränsad och riskabel sådan -, då först kunde kvin- rian komma med sitt likstallighetskraf.
Då stod Paulina Kuczalska som den sjalfskrifna anförerskan för den nya röstrattsrörelsen.
Samma år, 1905, redigerade hon ett memorial, hvari kräfdes po- litisk och social likställighet, och inom kort hade 30,000 kvinnor undertecknat det.
I juni- samma.
åi sammanträdde i Varschau den första stora kvinnokongressen, föranstaltad af fru Kuczdska och delvis anordnad som en hyllning %t Eliza Orzeszko, Polens adlaste kvinnogestalt i senare tider, om ock icke dess främsta rösträttskvinna.
- Ar 1906 fann regeringen ándtligen for godt att sanktionera Polens första kvinnliga röstrattsförening.
Den har nu filialer på många håll i landsorten.
Se- dan 1907 utger den en tidskrift, " Ster " (Styret), där fru Kuczalska ar redaktör.
Det ar ocksi hon, som håller kontakten uppe med kvinnorörelseii i deii öf- riga världen.
Vid ett besök i Varschau 1903 blef jag kallad till fru Kuczalska för att ge några upplysningar om hem för arbeterskor; man hade för afsikt att allordna si- dana i Varschau.
Jag fann henne då i ett litet mörkt lånbibliotek vid en bakgata.
Hon hade biblioteket dels för sin utkomsts skull, dels som skylt för sin verk- samhet - det var före 1905.
1 ett litet rum bakom expeditionen med de många böckerna satt hon vid ett stort, med papper belamradt skrifbord, blek och fard, med pincenez och kortklippt hår.
Hon kom mig att med en viss olust tanka på skämttidningarnas dumma kvinnosakstyper Men nar hon började tala, intog hon genast genom den entitsiasm, som värmde hennes tal, och nar jag gick därifrån, var jag fylld af respekt för det jättearbete, som jag anade utf0rdes af den bleka kvinnan dar i det otacka mörka lilla rummet, dar hon satt som gömd undan en niisslank- sam regerings spioneri.
- Vi kunna nog - tycka, att röstrattsarbetet i Svc- rige ar svårt och besvärligt ibland.
Men hvad St. det mot i Polen!
Man kunde fylla volymer med skild- ringar af svårigheterna dar.
Jag skall ta bara ett exempel, alldeles färskt.
Till denna hyllningsfest för fru Kuczalska behöfdes tillstånd från myndigheterna.
Det begärdes i god tid, anordningar vidtogos for fes- ten-kongressens hållande i slutet af mars, som jag redan nämnt, men tillståndet kom först i april.
Maxi iiriska-.
de göra en insamling till en jubileumsfond Bt fri!
K.
Det förbjöds, och insamlingen får nu göras i smyg.
Det vackraste hos kvinnorörelsen är i min tmkc det, att den lär oss se ut till och kanna samhörighet ii: erl alla världens kvinnor.
Tänk i dessa dagar nigra viiii- liga tankar om de polska arbetande kvinnorna, solii vandra en sannskyldig törnestig - och tänk dii fiirst och främst på fru Kuczalska-Reirischmit!
Vi kuxina icke på annat satt fira hennes jubileum.
A. h t j.
-.
.
- -.
- -- -.
.
N y förlikningsbill i engelska, underhuset.
underhuset har förslag inlamnats om att husct skiiltc!
bifalla vid första behandlingen förslagct om utsitigiiin:: af rösträtten till alla kvinnor som ha eget hushiill.
D&amp; -- igenom skulle omkring 1 miljon kvinnor fii rustratt.
T: öi -- slaget bifölls med 255 röster mot 88.
Detta nya förlikningsförslag, som skulle förskaffa c11 mindre del af Englands kvinnor rösträtt, har burits frain af medlemmar ur alla partier, motionärerna iippgii till ctt 60-tal.
Det ar således icke n %gon partimotion, iitan t3tt försök af rösträttsvanner ur alla lager att skjuta eii br2srrtr i motstandet mot beviljandet af politisk rostratt iii h i i l - nor.
Huruvida billen medgifves tid för slutlig bcliaridlittg I -- Juvel- Guld- &amp; Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N Q1 Comp.
eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeea e e I t l DAGNYS .LASARE bora gynna:
Barnavårdsmötet i Stockholm.
A nordliandet af det barnavårdsmöte, som för en tid sedan hölls i Stockholm, det första i sitt slag: var ett helt naturligt uttryck för d b stora intresse för den alliii5iina barnadirden, den som samhiillet bar ansvaret för, hvilket vaknat o,ch spridt s i g mer och mer.
Att detta möte koni till stånd ä r därför på intet sätt anmärknings- värdt.
Ej heller det faktum att det var så talrikt besökt.
Ty nar det galler en fråga som denna, så finnes det väl knappast någon, som ej i ' ett eller annat afseende eller vid ett eller annat tillfälle berörts af densamma.
Den ligger därför.
tiil.
en viss grad inom den stora allmänlie- tens intressesfär.
De frågor s o m diskuteras vid ett sådant möte kunna alltid påräkna ett tämligen vidstrkkt intresse.
Men hvad som kanske ar mera anmärkningsvärdt ar att så många af dem, som sjalfva ha arbetet p i detta område till sin lifsuppgift, hade kommit, att så m %nga af mötesdeltagarna hade en djup och mångårig praktisk erfarenhet.
Vid första.
ögonkastet kan det jul tyckas som något helt naturligt, att just de skulle vara med.
Men det ar bestamdt inte sa naturligt.
Är det inte i stallet ofta så, att den som sysslar med det praktiska arbetet förlorar intresse för den mera teoretiska sidan af saken?
Det ligger så nära till hands att de, som ha en praktisk verksamhet, hvilken krafver ett djupgående, individuellt, man skudle nästan frestas att saga detaljeradt arbete, alt de ha föga tid - och kanske också föga sinne - fö ' ~ att 6fverblicka det stora hela, sjalfva principfrågorna.
Dock ar det val just från den synvinakel, som deras erfarenhet lägger på principfrågorna, som dessa skola ses, och att dessa, de praktiskt erfarna, i så1 stor utst~ickning som här var fallet infunnit sig var ett glädjande faktum, som redan från början lofvade godt.
Genom inläggen frå-n det praktiska barnavardsarbetets representanter fii~gol dis- kussionerna vid detta möte en viss vederhäftig prägel och utmarkte sig för en saklighet, så stor att den ibland gick nästan för långt.
Mötets abdydeilse förefaller mig att vara åhminstoner trefaldig.
För det första tjawde det att uppmuntra och under- blasa det intresse, som människor i allmänhet hysa för dessa frågor, att ge detta intresse vissa hållpunkter och söka leda det i rätta fåror.
För det andra att ge arbetarna p2 området en öfver- blick öfver hela den fråga, hvaraf deras verksamhet är en.
liten del, men en del, som det härigenom g2.r lätt att se i dess samband med det stora hela.
For dem måste ett sadant tillfälle att se sin verksamhet mera i stort, så att saga utifrån, verka som en vederkvickelse.
De som i tal och skrift syssla med dessa fr5giori-s all- männa sidor hafva nog mycket att taga vara på af hvad det praktiska arbetets, män och kvinnor hade ait saga.
- Det var med ett ord ett tillfälle, dtär det teoretiska och praktiska arbetet för ett och samma syfte.
kom i beröring nied hvart annat.
För det tredje gaf mötet ett ganska klart intryck af hvar man står och hvart man ohiskar komma.
Splittring pit så godt som alla områden och en stor ojämnhet och olikhet i utöfvandet af den offentliga barnavården; det var hvad som klart framgick af ' hvad som sades.
Men att denna splittring och ojämnhet framhölls så starkt som den gjorde, ar bara det ett glädjande faktum.
Man har kominit ett långt steg framåt om det medvatandet klart foririulerat, att splittringen kames som en olagen- het, att stbrre enhetlighet behtifves, afven om meningar- na kunna vara både oklara och delade om hur långt en centralisation b6r sträcka sig eller hvari den bör besti ..
Men för alt ett ö,nskvardt samarbete skall komina till stånd, är en af de ' nödvändiga förutsättningarna nog alt de, som ' handha en gren af den allmänna barnavk-den, på satt som har skedde få kännedom om det .arbetesom " af andra bedrifves inom andra ' grenar af samma barna- v h d.
Under diskussionerna inom de olika frågorna fram- hölls i &amp; par fall - rent förvånande enstämmigt - icke endast att man ouiskar reformer utan också i hvilken riktning de borde gå.
Detta gäller i all synnerhet om fosterbarnsvården, att inspektionen bör utsträckas till att om- fatta afven andra fosterbarn an dem, son1 nu komma under dess hägn; och att koncessionstvång b&amp; införas, därom syntes meningame ej vara delade, liksom ej hel- ' ler därom, att gränserna for barnavå.rdsnamnldens befo- genhet äro för snaft dragna.
- En sådan uttalad opini- on för ändring i en viss riktning af de nu gällande bar- navårdslagarna torde val få tillmätas en större betydelse an eljest just vid en tidpunkt, då dessa lagar äro under revision.
Hvad de olika föredragen och diskussionerna beträf- far, ar ju ej här platsen att ingå p i någon närmare redo- gönelse.
Utförliga referat i de dagliga tidningarna ha lämnats, och förhandlingarna i sin helhet komma att tryc- kas och därigenom bli tillgtingliga för intresserade. '
Det föredrag, hvarmed landshö~fding Widén inledde förhandlingarna, var på en ' gång ett helt program för omläggningen af den offentliga barnavården som ocksi en ram kring de följande dagarnas f6redrag.
Han ge- nomgick de olika grupper af barn, som.
samhällets vird omfattar, och skisserade de reformer, som.
på de olika omradena voro Önskvärda; så t. ex. ' framh6lls vikten af att f y s i s k vanvård bör kunna beifras, af utsträckt in- spektion öfver barnavården, af moderskapsförsakring och andra åtgärder i syfte att stärka sambandft mellan m~or och barn, af skärpning af faderns försö: rjningsplikt m. m.
Dessa två sistnämnda frågor vmo helt naturligt före- mål för mötets starka initresse, och ett par af dess lifli- gaste diskussioner uppstodo just eftex doktor JundelRs föredrag om " Spada barn och deras möldrar " och borg- mästare Petterssons om " De, u t m äktenskapet födda bar- nens rättsliga ställning ".
De önskemåd, som i det sist nämnda föredraget pilyrkades, voro synnerligien långt gå- ende, som t. ex. bland annat att utom äktenskapet födt barn iinder vissa villkor bor tillerkännas rätt till faderns.
namn samt ratt till arf efter fadern och hans slakt.
De ganska farliga konsekvenser en sidan bestamnielse kunde '.
.
.
.
.
rörde sig hufvudsakligast kring den förvisso mycket svar- lösta frågan h u r sambandet mellan mor och barn skafl bibehållas; a t t det som regel bör bibehållas fastjlogs som ett gifvet faktum.
Doktor Jundell ar som bekant en ifrig föresprakare för de så kallade smabarnshemmen, ' där mor och barn tillsammans intagas.
Att dessa hem ha uträttat mycket gQdt samt till e n hel del unga mödrar bringat den basta hjälpen i den basta formen kan ej af nagon förmkas.
Men de passa ej för alla.
De passa ' för dem, som haft tjiinst på restauranter eller i familjer, som ej kunna na- got yrke och som1 ej varit vana vid så stor personlig frihet som t. ex. fabriksarbeterskor.
For dem, som inom ett eller annat yrke kunna förtjäna sitt uppehälle, äro de kanske ej så lämpliga, liksom dessa ocksa .sällan söka dit.
Detta framhölls synnerligen kraftigt under diskussic- nen.
En Sida af frågan, som egendomligt nog lämnades ganska obeaktad, är fragan om hur sambandet mellan mor och barn i l ä n g d e n skall kunna bibehallas på småbarnshemmet.
Det var vid detta tillfälle främst sambandet mellan modern och det s p ä d a barnet, som man tankie på.
De spada barnen upptogo afven i öfrigt en afsevärd del af mökts program, och de tyckas vara föremål för ett mycket stort intresse, något som ar helt naturligt, d&amp; deras sak getmm att sa liinge varit försummad nu i stället så mycket star- kare trängt sig fram och en hel del institutioner till de- ras vård just på de senare åren sett dagen.
Nar Barnavårdsmötet efter fyra för deltagarna helt säkert ganska ansträngande dagar upplöstes och deltsgar- na begåfvo sig tillbaka till sitt arbete, vill man så gär- na tro, att de gjorde det med en starkt tillförsikt om det ljusa och hoppfulla i detta sitt arbete.
De arbeta Fcr barnen, och barnen, det ar framtiden.
Ellen Afielins.
--.
O _ - _ - Röstrattskåseri.
kamp för sin rättvisa sak fiires icke mot K vinnornas samhället och icke mot något eller några vissa par- tier utan mot alla den kvinnliga r.östrättens !fiender, hvad och hvilka de än äro.
Denna kvinnornas strid liknar det stora kriget däruti, att perioder af intensiv verksamhrt oinvän- la med lugnare perioder, och liksom trupperna begagna dessa lugnare perioder till att andas lit och starka sig och afven att roa sig, så visa kvinnorna mångsidigheten i sin rörelse genom att mellan drabbningarna komma tillsainmans och ' idka vanskapligt umgänge med vänner och fiender.
En glädjande iakttagelse, som riistrattsarbetet har gif- vit oss tillfälle att göra, är att kvinnorna disponera en stor proportion humor, och det iir en härlig sak.
Ty hu- mor behöfs i det dagliga lifvet - hvad vore hemmet och sallskapslifvet utan humor - ach ' i det offentliga, hur - odrägligt ar icke ett tal, som saknar humor!
Men fram- för allt behöfva kvinnorna en fond af humor att ta af, nar de följa den nutida diskussionen i kvinnofrågorna.
Den kvinnliga rösträtten handteras af vissa frenetiska Den patentirade är clelvis tillverkad af stf11 samt ytterst stark.
Den her darjiimto ett ~ r ~ d l i g t utseende.
och passar for alla hem både i stnd ocli p&amp; londet.
Begär priskurant.
P E q F R O M S MEK.
VERKSTADS A.- B., Mäster-Samuelsgataii 34, STOCKHOLM.
n P C Q A l l a c tifwn I n / / möbelaffGrer.
~ maren slår rösträtten i &amp; - vägg.
En annan egendomlig företeelse är att samma argument, som A. begagiiar fik alt bevisa, att hon icke skall ha rösträtt n u, aiivindrr B. för att bevisa, att hon skall ha den.
g e ii n s t, C. Iör att ställa frågan på framtiden, och D. för at$ skjilt: i upp den till evigheten.
Diskussionen om röstratten ger henne ocksi tillfiilli * att betrakta sig själ1 i en mångfald af egenskaper.
S: iiiiiii; i dygder och sanima laster, som föranleda den eiie ati aii- se henne oduglig för sanihallsarbetet, föranleda den; 111ci.
re att anse henne särdeles skickad, kanske ournliirlig i statens tjänst.
Van som fiende bruka betrakta henne från fysidogis!
(, social, intellektuell och politisk synpunkt.
I alla tider ha vissa fysiologiska egenskaper viickt sto- ra betänkligheter.
Det ar nästan som om man förestall- de sig, att hvar gång en kvinna sätter på sig hatt ocli kappa för att g2 h t a d och lagga sin valsedel i orilaii, s2 möter hon storken i tamburdörren med ett litet ro- senrödt bylte i näbbet, och han klapprar: " V a n d Ii e i » i g e n o c h f u l l g ö r d i n f o r s t a o c h dy ' rbaras- t e s a m h ä 1 1 s p l i k P ', men tyvärr för dessa motst2iida- re infinner sig icke storken på så regelbundna tider, ztt man kan befara att han särskildt kommer att i framtiden göra valdagen till sin dag.
Samma bekymmer föranleder i vårt kyrkomöte med anledning af gift kvinnas anstall- ning i folkskolan uttalandet att hon vore mindre liimp- lig, emedan detta hinder för hennes tjänstgöring inträffa- de " oupphörligt, en gång om Aret, kanske icke fullt s&amp; ofta ".
Detta resonnemang äro kvinnorna i stånd att I &gt; c möta med atminstone e n statistik, namligen från Stock- holms folks kolor, dar gifta kvinnor tjänstgjort en allseii- lig tid, och det visar sig, att behofvet af tjänstledighet sträcker sig till eir månad hvart 7: de 3s för gift lararin- ria.
Statistiken blir m g ändå fördelaktigare för framtidens röstande och valbara kvinnor.
Kvinnans stora förmåga af sockal verksamhet prisas cfta och varmt.
Hennes insatser i nykterhetsarbetet, sed- lighetsfrAgan, barnavården, folkbildningen, skolväsendet etc. lofordas varmt, men till vår stora forvåning upplyser oss professor Reuterskitld i sin mingointalade utredning m att denna verksamhet icke meriterar för förtroendepostcr pli det politiska omr&amp;det, emedan den måste kallas endast välghnhet, s h o m inriktad på a n d r a s intressen, icke pa e g n a.
Kvirinoriias sjal måste varit i stark växt under dc sista århundradena att döma däraf, att man under riiedct- tiden ifrågasatte om hon öfverhufvud taget hade en sjiil, men deniia supposition under tidernas lopp försvunriit och man nu till och med gar s2 långt, att man iillcr- kanner henne en viss, ja ganska betydande intelligens, s5 namligen, att den främsta kvinnaii visserligen icke anses kiinna tafla med den främste mannen men dock stii öfvci den näst främste, alltså sattes deii högsta kvinnointelligcii- sen i rang mellan första och andra graden af manlig iii- telligens.
Kvinnan får ofta höra, att hon saknar snille, sjilfstän- dighet, forskarande, förmåga af objektivitet samt att h m ar medelmättig, osjalfstandig, g i r i ledband, pladdrar d- ter hvad andra saga, blindt auktoritetsbunden.
Enligt professor Reuterskiöld galler det emellxtid " för indivi- den mindre att sjalf pröfva an att i sin måii tillse, all den ledning, som pröfvar, ar därtill så politiskt viil kva- lificerad som möjligt och att sedermera lita p2 dennas ledning ".
Man skulle di % tycka, att kvinnan enligt anförda uppfattning skulle lämpa sig utmärkt b r a för nutida p o
litisk verksamhet, men vi.
få veta, att hon ar olämplig gettmetoder, strejk o. dyl.
Det krafves en viss humor för för densamma, ty hon kan ej sjalfständigt pröfva.
frågorna, att följa professorn i detta resonnemang.
Ty humor ar ej uppge egna synpunkter, ej inordna sig under partiled- ju " ett leende i tirar ", " en sorg i rosenrödt ".
ningen, ej se saker och ting objektivt, ej vara det lydiga Humor behcfs också inför erfarenheterna af huru al- kreaturet i valboskapen - d d ar nu1 det viktigaste.
Hon la möjliga frågor och förhållanden, som förefalla röst- har alltså den oturen att icke passa under några förhål- rattsfienderna obehagliga, sammankopplas med rösträtten landen, ty sona hennes grundegenskaper framdragas ' re- iiltan att ha d: et ringaste med rösträtten ' att göra.
: Så t. gelbundet de, som äro de för tillfallet minst önskliga.
ex. hittade jag i Skara Tidning en insändare af " En ef-.
Historien har fullt upp med exempel på .att kvinnor terblifven. "
skött sig förträffligt som regenter och diplomater, och llDet är med bekymmer a l h sant fosterliindska valuran vi ha afven bevis på att kvinnor varit politiskt likställda SE framtide~t an.
Mörka moln uppstiga vid horisonten, bå- med man, om de bestridt samma samhallsfunktimer, t. dande irztel godt.
ex. s6.m ägare af jordagods, utöfvare af vissa borgerliga En rörelse, sorn man icke ' kan följa med oblandade yrken, och att samhället stundom mot dleras vilja kraft kanslov, lir den kvinnliga rösträttsrörelsen.
Jag vill ej Itar deras fullgörande af deras medbosgarplikt.
Ett dylikt fall uppta tiden med att anföra aiia de.skäl, sorn tala mot anföres i ett bre !- af den 20 december 1859 skrifvet af kvinnans röstratt) utan nqer mig med att namna ett enda: Etilgenia Wallqvist till hennes " A l l r a k a r a s t e v a n den den kvindiga naturen inneboende modegalenskapen.
A n DC h a r l o t t ".
Hon skrifver bland anlnat: Kan Inan verkligen sätta @ - ågaa, att.
ge rösträtt åt varelser, Men den nya tiden har sa " m&amp;ga nya funder, och det sol~z kläda sig sa " oförnuftigt?
I@i~znorna bära ju hattar ar darfar med desto större giädje man ibland ser bevis på sa " stora, att de inte komma in genom en ' vanlig dörr, och att fruntirnren isynnerhet vilja .behålla allt v ' id det hederliga så snayva kjolar, att de inte kunna ta ett ordentligt.
steg, gamla.
Som nu hvad som händer i Uppsala stad.
Där ra " - för att nu inte alls nämna de djurfallar, fågelkroppar samt der en förryckt paragraf i en garnmal förordning, som kun- glas- och metallbitar de älska att hänga på sig.
En nutida gör, att de borgaränkor, som fortfara att bedrifva mannens kvinna kornmer en ofrivilligt att tanka på en vilde f d n nå- yrke, äro berättigade att deltaga i riksdags- och andra val.
gon af Stilla oceaneps öar.
Det ar bast att vänta med rösträtten, tills alla kvinnor Nå, det berättigandet skulle val för alltid ligga begrafvet, om icke det följdes af ett tvång för änkorna att deltaga i kunna skr~ra ett golf, steka en sill, rnjöika en ko.
Då kan.
val.
N u har en nyvorden borgaränka, sorn naturligt ar, hon återkornma.
Mottagandet skall då ock helt säkert bli på det krafiigaste motsatt sig denna paragraf och viii par- ett annat an nu1 (.
tout ej afgifva sin röst.
I sanning ett gladjande tidens tec-.
Nar en rktrattskvinna kom upp med-.
idén att för- ken, att hon s ' tred emot, ty hvart skulle det bara han, om enkla de kvinnliga titlarna, hette det genast, att nu skuil- fruntirnren skulle vilja vara ined om något så opassande le rösträtten bli impopulär, d6 man fick klart far sig, att som att väga riksdagsman?
Då ändrade sig val också na- titelvasendet var pudelns karm.
Och dessa exempel kunna turen och gaf det manliga könet aiia det kv&amp;zligas fitnk- mangfaldigas.
Diremot ar ' dlet bra svårt för de närsynta tioner.
Ty annars blefie ju ingen jämvikt.
Men jag skall att finna sammanhanget mellan röstrattsrörelsen och en tacka Gud, om jag slipper upplefva den dag, då mannen hel del godt, s ' om den uträttat har i varldem runkar vaggan och rör om i grytan.
Nej, goda Anne-Char- Ja inför alla dessa orimligheter, som möta .oss i den lotte, vi få vara verkligt tacksamma för så son2 vi hafva allmänna diskussionen, galler det att tanka lugnt och 1å-.
.
det.
Bättre kunna fruntimren ej fåll.
ta detta vara detta.
Emct professor, Reuterskiö4ds hypo- Staten bör gifvdvis fordra fullgörandet af medbor- tes att en grupp individer icke kan upptagas i staten gerliga plikter men det ar obegripligt hvad staten ar ef- utan att den utgör en för egna intressen mot statens tcrgifvande och föga krafvande, nar det galler kvinnliga ordning kampande maktfaktor, måste kvinlnlolrna stalila sin öfvertygelse, att detta galler i n a f r a t t s s a m h a 1.1 e t, sainhallsfunktionärer.
Ett märkligt resonnemang, som förekommer i prof. men !- att dagligen och stundligen utvecklas p&amp; dess be- Reuterskiölds utredning, ar följande.
Han menar, att om kostnad r a t t s s a m h a l l e t, det vill saga det samhälle, individer, som äro socialt verksamma och aga reala in- som bygger på principen att r a t t g A r f 6 r e m a k t. tressen gemensamma med en väljargrupp, sakna rösträtt, I maktsamhallet må det nog vara så att den maktfaktor, blir detta en orättvisa mot denna väljargrupp, ty den ' får som sätter staten ' i oro genom irregiuljart och oansvarigt ej sin hela numerär och därmed ej sin behöriga makt- handlande, måst?
intamjas i staten för att tvingas till re- ställning.
Man skulle då förmoda, att konsekvenserna daraf guljärt ' och ansvarigt handlande, men i rättssamhället gäl- blefve, att hvarje väljargrupp skulk skynda att inkalla al- ler det främst att inkalla i samhallsarbetet alla de krafter, la kvinnliga .väljare, som tilh ' Gr den, men professor Reu- som bevisa sig vara i stand att starkt hafda principen att terskibld kommer i stället till den oförmoldade.
slutsatsen, r a t t g ä r f ö l r e m a k t.
att den numeriska principen, hvarpå!
hela den nuvarande J e m y Velander.
.
representationen bygger, utförd.
i sina yttersta koasekven- ser mahanda g ö ~ sig sjalfi ur .statlig synpunkt omöjlig.
Det förefaller, som om betinkligheter för denna princip och dess yttxsta konsekvenser skulle ha sitt upphof just Riksdagen.
i förskräckelsen för den kvinnliga val.jarmassans inmarsch.
ui Den viktigaste konklusion, som professor Re~~terskiöltl kommer till, ar att kvinnorna icke äro i stånd att utgöra Äkta makars beskattning.
Med anledning - af motioner en politisk inaktfaktor.
Därtill skulle n,amligen .fordras att aga reala gemensamma intressen och organisera si2 fOr af hr Clason och frih.
Palmstierna har bevillnlingsutskolt- att arbeta fram dem pA ett sadant satt, att samhället miste tet föreslagit en skrifvdsle till K.
M: t angående sådgn and- upptaga i sig denna maktfakbr för ztt den icke skall .ring i skattelagstiftn,inigen, att akta makars inkomster icke verka irreguljär och oansvarig.
Professorn misströstar om måtte sammarifaknas vid beraknandet af bevillningsfritt af- att något intresse - ens det ekonomiska.- skall kunna för- drag.
rna kvinnorna att organisera sig till en sådan maktfak- tor, men denna riktlinje matte val föra direkt till suffra- ' ' fl ' '
L.
K.
P.
R: s opinionsmöte i Stockholm.
ed anledning af rösträttsfrågans f 6restAaide behand- ling i riksdagen hade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt utlyst ett möte i Stockholm mandagen den 8: de maj.
M6teslokalen, Norra Latinläroverkets hög- tidssal, var på utsatt tid fylld till sista plats af en lif- ligt intresserad publik.
Att bland densamma endast ett fåtal riksdagsman kunde upptäckas berodde troligen till en stor del på att Andra kammaren samma kväll hade straffplenum; den inbjudan, som af Landsföreningen ut- färdats till riksdagens ledamöter, hade troligen annars samlat ett stort antal af dessa.
Tillfallet att höra direkta uttalanden i saken af kvinnorna sjalfva strax före frå- gans behandling i riksdagen torde val ha varit af verk- ligt intresse och ej mindre tillfället ztt fa höra mrs Chap- man Catt, som då för första gången adresserade sig till ett större svenskt publikum och därvid regogjorde för förhållandena i Amerika.
Möltd öppnades af dr Lydia WahlstrCim, som gaf en orienterande öfversikt af rösträttsfrågans läge, hvaref- ter mrs Chapman Catt, halsad af ihållande handklappain- gar, besteg estraden.
Den redogörelse hon lämnade af förhållandena i de amerikanska stater, dar kvinnorna redan äga rösträtt, följdes under.
ljudlös tystnad af det talrika auditoriet, och nar hon slutade si3 fö ' redrag med den1 se- gervisst uttalade åsikten cm att kvinnorna fa sin ratt, så visst som att solen gAr upp, och att den svenska kvin- nans seger skall blifva en seger afvm för de andra lan- dernas kvinnor, då vittnade de bedöfvande handklappnin- garna om att mrs Catt ännu en gång, i ännu ett land, genom sin vältalighet, sin värme och sin personlighets makt väckt ny entusiasm och hangifvenhet för sin sak.
Dr Petrinis briljanta nagelfarande af den gjorda röst- rattsutredningen och föu-eliggaade utlatanden om kvinnors anställande i statstjänst, samrnanbdt med reflexioner öf- ver verkningarna af en förlängd kamp från kvinnornas sida f6r rättigheter, som ur ren rattfardighetssynpunht borde beviljas dem, framkallade likaledes de lifligaste bi- fallsyttringar.
Sedan fru Amanda Horney med någral gripande exempel pekat på de offer, som folkets arbetande kvinnor bringa samhället, och att de till gengäld borde ha sin medborgarrätt såväl som mannen, upplöstes mötet efter att ordföranden för aftonen, fröken Anna Kleman, med iiag- ra ord tackat mrs Chapman Catt och de öfriga talarna och följande resolution föreslagits och af motet enhal !igt an tagits: M L Då riksdagen Ar 1906 i sin skrifvelse till kungl.
maj: t uttalade, att det icke kunde anses förenligt med den all- männa rösträttens princip att utestänga kvinnorna från politiskt inflytande, d.å denna princip hos oss nu vunnit tillämpning, i hvad den afser mannens politiska rösträtt, då kvinnornas inflytande sarskildt på den sociala lag- stiftningens område, såsom i sagda skrifvelse pApekats, skulle vara gagneligt, och I då flera viktiga i privatlifvet och i de sociala forhiil- landena djupt ingripande frigor nu stå på dagordniiigen, uttala man och kvinnor, samlade till m6te i Frxk- holm den 8 maj 1911, sin lifliga anslutning till dc i riks- dagen nu framlagda motionerna om politisk rcsträtt cch valbarhet för Sveriges kvinnor p % samma villkor som för dess man och sin förhoppning att riksdagen gencm att redan detta år antaga ett sådant fii ' rslag ville bchjäita dct för samhället onskvarda i att kvinnorna så snart soni möjligt få vid ordnandd af de samhalleli.ga angelägenhc- terna göra jämväl silt inflytande gällande och taga si: i del af ansvaret.
- - - Litteratur.
Våld och vald.
Af Carl G. bw-in, P.
A. Norstedt 8r Söners förlag, Stockliolm 1910.
Nar en konst- och teaterkritiker kastar sig in p5 pc- litisk historia, ar det naturligt om allmänhctm b !ir lik förvånad och undrar om han skall reda sig lika behan- digt med det senare som med det förra.
Uttrycket " be- händigt " faller sig naturligt att använda för den som blifvit van vid Laurins lattlcgande kåseristil, cch i frk- gan ligger kanske ocksa en undran cm han son1 historie- slcrifvare skall drapera sig i samma maritel som kisören eller om förf.
har lika många stilar till sitt förfogancic som han har roller.
Mig f5refaller det, isom on1 haii hade det, därest han gitter använda dcm, m m vid dc många scenförändringar dar historieskrifvarens roll ingir, nödgas han ibland iiilgripa afven andra stilar an de rc .. gelratt episka.
För dem.
som till s2 kallad " hafciateek- ning: ännu fordra romersk toga eller rättare sagdt akadc- misk peruk, kommer denna bok säkerligen mångeiistades att f6refalla förargelsevackande enkel och raitfram, men jag maste saga, att jag njuter af att alldeles slippa laro- böckernas historiesvenska, som årligen går igen i student- krior, och det känns helt befriande att läsa t. ex. om hur " man slogs vildt " p2 Paris gator.
Jag hade kanske väntat mig stilen en smula galliskt preciös, - nämligen pzverkad z£ den franska prosa som legat till gruiid, sidan den så ofta förefaller oss afven i moder!
: frarisk historieskrifning med dess utmejslade satsfcgningar och dess rikedom på stegringar och antiteser.
Men man blir angenämt öfverraskad sf att finna den vara enkel s \ rciisk talprosa, har och dar, nar iniiehållct så krafver, giftdry pande af sarkasm eller ljungande af moraliskt patos.
(Fcrf.
har sjalf uppfunnit d d drå~liga ordct " mora1- skräck ", s2 jag har anledning förmcda, att kan inte tar det sista ärligt menade bercmmet som en fcrolinipnirig .j Man har rik användning för både sarkasm cch patos i denna skildring af " fem decenniers hätska strider m ~ l; a ~ i falsk auktoritet och falsk frihet, mellan nationalism cdi revoluticnisrn ".
Fransmannen ha ju bestal t åsk5dr i.: igsCf.
ningarna till samtidens lektioner i statsrätt, och dcssa dramatiska ofningar, som kostat dem själfvz s5 myckct blod och tårar, ha för de andra länderna endast utgjorf en massa af bevis på den satsen, att folk ickc ostraft ' actt afbryter en konstitutionell utveckling cch lägger sig att sofva i enväldets hägn.
Frankrike har bast vis$ ztt eii
D A C N Y 223 dylik utveckling, en gång afklippt,.
icke kan rekonstrueras genom ens ett århundrades experimenberande med stals- III.
rättsliga teorier från franmande håll.
Det organiska sam- mmhangiet mrllan, Frankrikes många fölrfattningar efter &amp; t ar ju iilgen srnisak för Sophia Brahe att ensam farii 1791 och dess föaeghende historia har en betänklig likhet anda till Schweiz, men hiin: vill kosta p % sig det fiöcrnimsta med det orgaciska sammanhanget mellan julgransappkia varma bad som Paracelsus har rekommenderat för att fA och julgranen, och till följd haraf ha också Frankrikes bct f3r sitt onda i sidan.
Hon beskrifver nu hvad hon författnirigar liksom.
julgransäpplen o~upp ' hö~rligt mast för- hiltills gjort för det utan att bli hjälpt.
Do-ktmn tror nyas.
.Ombytena kallas revolutimr eller statskupper, och kommer af all hennes giräme1~e ' ~och melankoli.
Emellertid det af dessa har Carl Laurin valt alt skildra dem af 1840, 1852 och 1870 jämte de mer eller mindre revolutionära ville hoa visst alltför gärna fara tifl sin " gode brolders " - eller nationalistiska - kriser som kallas Boulanger- barn) om de kunde ha någon nytta daraf, ty Gud vet att och Dreyfusdramerna.
Han har harvid godt tillfälle att hol1 aldrig skall öfverge dem.
Men hon har inte.
ens göra front åt.
tuå håll, och han gör det också i en dråp- kuimat läsa deras bref med underrättelsen om broderns lig attityd: " visande tänderna At.
deii nya skclan och.
vaa- död.
Jag hafver icke kunnat tåla det onda och har icke dande ryggen .åt den.
gamla. "
orkat höra det namnas eller skrifva därom.
Medan han Sällan far man val till lifs en bohk, som så skonings-.
lag sjusk lät han skrifva mig ett bref och ' lat mig veta löst och duktigt, afhåiiar all slags dogmatistii, både kon- allt som rörde honom.
G.uld vare honom nådig.
i sitt servativ och liberal, utan att predika, endast gencm att eviga rike för allt det goda han äf hjärtat gjort mig, lugnt sk,ildra händelserna i den ratta bdysningen.
Han, för all hans omsorg och bekymmer öfver allt som gick ser det goda i, Napoleon 1 ' 1: s sa ofta häcklade regering, mig emot.
FFörra sommaren skref han mig till och iri- bjöd mig att konirna till honom med alla mina tjänare, han rycker utan pardon af Pariskommunen de lånta fjad- s i ville han bekosta min resa och ge mig fritt underhåll rar, hvarmed socialistisk sentimentalitet bekladt den, c.ch i Prag så länge jag hade lust att stanna hos honomoch han genompryglar gladeligen så godt scm hela det mo- ' skref, att kunde han i.ntet annet godt göra, så kunde han derna Frankrike i den ingående och fullkomligt " span- val latta mina tankar och afstyra att jag alltid fick höra naiide " skildringen af Dreyfusalfiren.
För liberala stock- dct myckna onda man gjorde mig.
Jag förmår ej skrif- va mera härom.
- - - holmare har baken kanske mera lgrdcmar an för någka Detta ar Tyge Brahes eftermäle ur hennes tunga hjar- andra kategorier af vårt folk, f8rklarligt nog g e h m förf: s.
tas djup.
Hur lifligt hon förut deltagit i d,en älskade speciella klarsynthet för felen inom sin egen miljö.
Sar- broderns onad och landsflykt samt slutliga upiprättelse vid skildt i freds- och försvarsfr~gorna har boken1 råkat fA en1 kejsarens ' hcf, därom lämna .flera ulttalandenl; f henne aktuaitet, hvarorn, &amp; f. ' säkert icke d r h d e, nar han skref anriorstides.
vittnesbcrd.
De närrnare omstandi.rrhe2icr-na den?
vid hennes bröllop skildrar hon på fdjande sätt: Vi ha alla skal aht vara tlcksarnnia för Laurins " Våld hjärtans kära I skrifven att i hafven, och väldl ", inte XIlillst för att förf.
inte Gragit sig för det,, tt Eric jag hafva hal1i.t breflop o&amp; önskar oss lyc- veteiiskapligt sedt, otacksamma ämnet.
Alla historici, som ka, livarför jag- gärna tackar er.
v i gjorde här etb litet behandla något af nyaste tidens historia, bruka be on, ursäkt, @ tabud fjorton dagar före påsk och hade blott 7 her- rems " och ' i f r ~ l a r hos OSS.
Gud g i f ~ e det må Vara s4kedt för sin djärfhet syssla med en tid, dar de i en god och lycklig tid, css till glädje!
Jag hade då i, kallwna ännu floda så sparsamt och dar man mest har akt aa resa till Pfelfersbad, men jag hörde det tid~iingslitteratur att tillgå, hvarfor man all5d riskerar att var sa lång väg dit, ville jag ha Eric med mig tar- snart få sin framställning förildrad.
Att på sådana vill- des icke resa ensam dit.
S6 det var sannerligen orsaken hvarför vi gjorde det (broillopet), annars hade jag val kor ändå inte dra sig för att söka gifva någon ledni&amp; allI ' l~- låtit det dröja, som det iili har gjort i t0df år, till åt de famlande försöken att tyda samtidells pslitiska ga- dess Eric hade gjort en resa i Tyskland; ty fjorton dar tor, d.et måste i viss man ha varit eit o k -, äiven, om den f6rut visste vi det.
icke sjalf, nien fingo den tanken,, för skaparglädje, som lyser geiiom arbctet, kan ha varit en, tt han följa mjg på den rGan till Basel, sa skulle stor.
belpning.
han sen rest annorstädes till Tyskland.
och uträttat det Lydia Wahlström.
ärende som ar s$ viktigt för honom, medan jag var dar.
Jag fölrrnodar det behögdes någon orsak för att föra oss därtill, men nu ångrar jag blctt ati vi icke gjorde det f&amp;- tio A r sedan, innan han for till Tyskland, då.
hade vår sak val stått så, att vi icke hadelidit så mycket som vi nu ha gjort, dock hoppas jag, vill Gud, att ällt skall bli Insand litteratur.
godt.
Jag såg nlu val att jag fick vara hos honmn både för att skilja honom från det myckna folk Albert Boniiiers förlag, Stockholm: Ödevägar.
Af Anna E / z P / ~ i.bland, ~ - Djäfvulens~blandverk.
Noveller af Cfzristiarz Giintlzer.
- han .hade och för att råda honom.
Ju längre han var Famiijefckor.
N g profiler af Axel Ahhran.
härute, ju sämre staidt blef det för .honom, och jag viss- Hugo Gebers fÖrlagjStockholrn: H an d b O k f Ö r ni e ii ig e n1 n ii.
te svårli.gen väl, att aldrig ville jag öfvergifva honom, det VAr nya röstratt i stat och kommun.
Af O W Palm, jag blef hos ho,- fil.
lic. Tredje väsentligt tiilökade och omarbetade upplagan.
var så långt ifrani därför, var det m m och hjälpte honom med hvad jag kunde.
Hade jag Ii.
A. Norstedt 8r ' Föners förlag, Stockhol~~i: Färöarna.
Bland hvalfån~are och folkvisedansare.
Af Estcr Akessorz.
blott ikrr gjort det!
Något dessförinnan komino inina kusiner och karas-.
.
te ungdomsvänner, Anna Bille och Lise och Birgitte hit.
Fragment e t t kvinnoöde.
V * I Y
224 D A C N Y Då bleE jag så glad att dar var nagoil i Dan- mark som kom ihåg mig och ville göra så mycket för min: skull att resa ti !l mig, ändock de visste alldeles intet om att det då var SA knappt föx mig med pengar, att vi i: ke visste hvad vi skulle taga oss till.- Jag hade med förld att saga icke ett helt par strumpor p2 mi.na ben, båda mina halar stack ut, som de ock nu göka.
DA gaf Lise och Birgitte mig sina linneklader och Anna Bille lat om natten sprätta lifvet af sin kjol och satta till min, ty mitt kunde icke hänga samman läiigre.
S&amp; hade Eric pantsatt sina kläder, och Lise och Birgitte ville ju tvun; get att han sku1l.e hafva dem att g&amp; med den dagen, dar- för pantsatte de sin guldsked och.
sitt urverk för klader- na, och sedan dA de kommo hem sände de sjalfva pengar: hitut och inlöste det igen.
Och Lise sände mig därtill ett stycke lärft och något annat tyg, sa de hafva gjort mer an skal för sig, ehuru det icke var lätt för dem att göra det, och jag ar ledsen att de gjorde det.
Jag liar haft * en så b e d d i g vinter, och jag har gratit mera i denna vinter an jag gjort tillförene i alla mina dagar, unb dantaganda en gAng, SA att jag varit fcjrsvagad daraf både i hufvud och hjarta.
S I många vedervärdigheter hade jag att tänka p&amp;, s i att jag fick ingen sömn, och var SA melankolisk, att jag aldrig visste hvad jag ville; och just på den.
tiden sande Vår Herre hit de goda man- niskorna.
DA sade jag dem att deras kedjor och hufvan och allt det andra var borta (en piirlhufva och pärlsticka- de handskar m. m. som Lise fönit n6dgat henne att ta- ga emot i hopp att därmed kunna lösa henne fri för skuld), och då icke allenast ångrade de det icke med rin- gaste tanke, men då de fingcr h b ~ att a jag hade gratiit darfär, blefvo de ledsna darofver och sade de ville hellre brant det, och det ar sannerligen deras allvar. "
(Hon uppehal- ler sig.
härvid, emedan systern förebrått henrue, att hon tagit emot dessa saker och pantsatt dem.)
SA har jag sa godt af att de äro s&amp; hulda m d mig och mena SH.
tro- fast med mig i denna tid, som världen har gatt mig emot.
Ingen kan tro hur det känns därvid i mitt hjärta.
Sai haf- va de icke öfvergifvit mig som andra, och jag har i all sanning tackat Vår Herre därför med vita Ögon att han har unnat mig detta goda.
Ty jag skattar huldhet hiigre än all släkt och b6rd och högre an alla pengar.
Gud ' bevare och löne dem darfölr!
Jag skall aldrig glömma det goda de hafva gjort mig, och jag hafver alls intet gjort dem.
Och nar de hade rest harifrh, da langtade j ~ g så efter dem och for strax till dem; dA gaf de mig pen- gar att resa tillbaka hit igen.
- - - Jag hafver nu gjort reda för eder om mina " legen.
der ',, hvilka äro bAde l h g a och underliga - - Jag hafver lidit mer an nog i detta land - - Men jag vet val att man till allt det jag har skrifvit kunde svara och saga, att jag val kunde haft det baltie.
Detta ar nu ett långt snack och ar dock svar nog härtill: det hafver SA varit beskardt af Gud, och allting kommer dock Guds barn till godo.
- - - I sa enkla och r ~ r a n d e ord m4lar Sophia Brahe nag- ra af de vidriga omständigheter, som föranledde henne ' att med fullt öppna ögon taga det afgorande steg hon endast önskade sig ha tagit l h g t förut.
Hett hade hon älskat.
Eric Lange, och länge hade hon atrått lyckan af en förening med honom.
Men först vid den ålder, da människan lärt sig se p i lifvet utan alla illusioner, för- krossad af sorg efter broderns död, hade hon natt sina drömmars mål.
Och hvad hon i sjalfva verket därmed vann var endast rattigheten ätt som Eric Langes hustni f$ dela och lida samma vedervärdigheter som han.
- - ' O) Tyge Brahe dog i okt.
1601.
Dagnr!
.
Afven efter giftermålet ser hon Eric alltfur sällan.
Ifan ar ofta borta hela sju eller åtta veckor, kommer sa hrni för en dag, stundom blott fijr en half.
Sjalf ar hon som alltid sa rastlöst sysselsatt, att, hon " icke har tid att föl- ja honom ".
Kanske sn ' arare icke råd, ehuru hon icke vill erkänna det fö; r systern.
Och hennes dagar gli i eii- samheten nu som fordam pA Erichsholm med stddier, skrifning och " destillering af allehanda hvad jag kan skra- pa samman ".
- - Hennes sammanlefnad med Eric bkf salunda hvarkeii ostördt lycklig, ej heller ' lang.
Hvar eller när Eric Lange dog har icke med säkerhet kunnat fastställas, dock har det inträffat efter ett f6ga mer an QioArigt äktenskap.
Knappast hunno de nigonsin så långt som till Prag, ehuru en sagen vill, veta, att det var dar hon, s b o m " Eric Langes efterlefverska ' ~, blef nödsakad alt sitta pi torget och sälja kram fur att lifnara sig.
Hennes son skulle dar ha passerat " torgmadamen " och i~enkant sin moder på den ring hon bar samt ha fört henne: hcin.
Ehuru denna sagen saknar allt stöd, visar den dock il huru djupt armod hon enligt allmänna meningen rakat, eftersom den länge gallt för att vara sann.
Thage Thott, som aktade sin morbroder Tyge syn- nerligen högt, har äfven enligt Sophias vittnesbörd varit Eric Lange " god ", enar han skref " ett vackert brcf p3 franska " till honom.
Mellan modern och sonen rådde all- tid det basta förhallande, och kanske var det verkligen till slut han, som förde henne hem till den gård i IIel- singör, dar hon erhöll en hennes b6rd i: lrealltf,ör ovärdig bostad.
Dar fick hon under sil.
återstaende lifstid i ro syssla med de omfattande slaktforskningar, hon sedan manga a r.
bedrifvit och scm val nu togo henne helt i ansprak, d i hon har rat kopiera sin vidlyftiga släktbok.
Har den gamla ntigo&amp;in velat &amp; ter beträda sin forna lycksalighets ö, som Tåg där sat.
lockande nara i aftonso- lens betagande glad?
Har hon suttit än ec ging vid Uranienborgs berämda brunn, hvilken tillika med n@ra grundmurar och svaga spar cf vallar numera ar allt som minner om stallets glansdagar, och har hon dar " med vsta Cgon tackat Var Herre " för lyckliga minnen?
Ellcr har hon icke " gittat " utsatta sig för smärtan att iterse den redan då SA förändrade nejden?
Dar fanns ju nu ic- ke sten pA sten af det statliga slottet att döma af ctt bi-ef, däri hennes brorson Jörgen Brahe 1645 erhiller kung- ligt tillst !ind &gt;&gt;att f&amp; bortföra hvarthan honom lysta- alia dc med inskrifter eller uthuggna figurer sirade stenar, som ä.
nr n u k u n n a f i n n a s k v a r p &amp; Hven ".
Med all sakerhet har hoii dock ofta sandt en lang t2rskyrnd blick bort mot den höga östranden därute.
Och nar l~ennt-s fjärrskadande 6ga spanande vandes uppat mot rymdeiis tusen världar, har mahanda hennes f&amp; mystiken anlagda hjar- ta, trotsande all vdznskaplighet, undrande sport, om hon i nAgon af dem skulle förunnas en aterförening med Tyge och Eric.
SA ha Sophia Brahes sista lefnadsdagar förruiinit, w- dast förgyllda af sonen Thages välgång cch lycka.
Och nar hon nigon gång visat sig p2 Helsingors gator, hiir hon för främlingen utpekats som den store Tyge Brah1.s PROMENADDRAKTER - KAPPOR -- KJOLAR SIGRID Största HANSEN, utval - Alla prisliigen.
Kappaffär.
29 Vasterlånggatan 29
D A G N Y.
för sin lärdon!
berömliga syster - " en kvinna som i mer an ett hänseende f8rtjänar kallas en ära ' för sitt stånd,.,.
.
sitt kön och sitt fä$ern,esland. "
Ar l643 slocknade hennes lif.
Ofver det lyser allt- jamt nied mild glans, som en stjirna af fölrsta oc-clpin- gen1, historien om ett icke blott i lust men in i den bittra nöden trofast älskande kvinriohjirta.
Skrid Platetz.
-- - - - - - p Notiser, Mrs Chapman Catt i Kristiania.
Om den fest, son1 ef- ter mrs Catts f6redrag i Kristiania hade anordnats p % Grand Hôtel, berättas " Kvindestemmerets-Bladet ", att bland gasterna marktes bl.
a. statsminister Konow, utrikesrni- nister Irgens och amerikanske ministern mr Pierce ined fru.
Statsministern, som1 satt på mrs Catts högra sida, l~öll ett välkomsttal till hedersgästen, framförande sina bästa önskningar.
om framgång för de amerikanska hvin- norna i deras kamp för rättfärdighet.
Under aftonen ankommo telegrafiska hälsningar från f. statsministern Sigurd Ibsen med fru sanit borgriiasta- re H. E. Berner med fru.
Foreningsmeddelanden.
Uppsala F. K.
P.
R. har till allt sitt öfriga ' lifliga och framgangsrika arbete detta år utvecklat en större förlags- verksamhet gen?
att fatt efter hvarann utge icke mind- re an tre olika " flygblad ", som genast rönt en strykande åtgång.
Flygblad nr 2 " Uppåt!
", dikt af Terecia .Eurén; upplästes vid f ö r ~ i n g e n s årsmöte helt ny !igcn, af f ö d, som genom sitt vackra och känsliga framferande fick.
fullt uttryck åt den vackra dikten.
Nr 3 utgör prof. Hjalmar Ohrvalls anförande i stora aka- demiska konsistoriet vid behandlingen af frågan ' om.
" Kvinnors anställande i statstjänst)).
Den som.
i denna för.
den studerande.
kvinnliga ungdomen så ytterst vikti- ga - och ' så misshandlade - fråga vill få glädjas åt en fullkomligt.
rättvis och opartisk syn på saken skall .ej un- derkåta att ta del af prof. 0: s anförande.
Flygblad nr 9 består af en serie brefkort med autografer och porträtt af bl.
a. Frigga Carlberg, Lydia Wahlström, Signe Berg- inan, Gulli Petrini, Selma Lagerlöf m. fl.
Pris: Nr 2 pr ex. 2 öce, 100 ex. kr.
1: 50.
- Ni- 3 pr ex. 5 öre, 100 ex. kr.
4: -.
Nr 4 pr ex. 10 öre, pr serie om 12 st. 1 kr.
Rekvireras hos fru Ellen Hagen, Uppsala.
225 - - --- gotant ", frut Elsa Blomgren, tjusade alla, barn som vux- r ' na, med sin konstnarliga tolkning, vare sig han f&amp;drde;.
:, .. i, åhöraren med sig på " den ståndaktige tenns&amp;klatens&gt; " i f -. '
i veniyrliga resa eller de fingo följa den, no; t ' ske .bondens.
;: Gudbrand på hans bytesfärd. '
I l.
.
b hora I b al mö F. K.
P.
R. höll f r i Knudsen, Borger- qqmsei~tant (stadsfuknä ktigeledamd) från Köpenhamn,.
tisdagen.
den 25 april på före,ningens inbjudan .f6redrag.
öfver ämnet " Kvinden, Hjemmet og Samfundsopgaverne ".
Föredraget hade lockat.
en .talrik fdh.örareskara och Odd-Fello~wordens sal var fylld till.
sista.
plats.
Det allf- igenom gedigna föredraget, som med allvar och varme framhöll kvinnornas plikter i. hem och samhälle samt nöd- vän !digheten för dem att uppnå politisk valrätt och val- barhet, mottogs med entusiasm.
Efter föredragets slut behandlades förpingsangelägenheter.
Med anledning af de i riksdagen väckta mot ' ioinerna om lösning af kvinn,o~rnas rösträttsffåg ' a fattade möiiet .. en resolution, till ordalydelsen sammanfallande med Ronne- byföreningens, hvilken återfinnes i föregående veckas numr mer under f 8renlingsmeddelanden.
l.
.
En ny F. K.
P.
R. har bildats i .Sölvesborg efter före- drag af fru Ella Billing.
42 medlemmar ingingo genast i föreningen och efter mötet valdes styrelse- och central- styrelsemedlemmar.
, Till förmån for k ' ongresskassan och på föranstal,tande af fru Alma Vik gafs sistlidne lordag en sällskapsafto~n.
på Grand Hôtel i Stockholm, till hvilkeri mrs Chapman Catt mottagit inbjudning.
NAgra välkomstord riktad&amp; " till mrs Catt af dr Buergel Goodwin, hvilka besvarideiär ' nirs Catt, hvarefter fru Buergel Goodwin, höll ett föredrag öfver Thomas Hardy. '
Vidare upptog programmet några sangnummer samt plastisk dans.
.
.
- - LINNEDRAKTER e r i l.
kliché af.
prima linne, 1 hvitt och beige ~ r 2 6.
5 0 0 0 0 a f prima linne Kr.
9.50 0 0 0 LINNEROCKAR, F. K.
P.
R. i Vanersborg hade tisdagen den 1 1 april anordnat en talrikt besökt sago- och visafton.
Vår " sa- i I .I:; .- ' .l '!
, .3 i: e Qrenna F. K.
P.
R. höll den 28 april sitt ordinarie mote; .hvarvid förekom redogörelse för föreningens verk- samhet under 1910, revisionsberättelsen upplästes och an- svarsfrihet beviljades styrelsen.
Mötet beslöt insända skrifvelse till ortens riksdagsmän med begäran om deras understa af motionerna vid pågående riksdag om poii- tisk röstratt f ö r.
svensk kvinna på samma villkor som f8; r svensk man, Till ' föreningens representant vid världskon- gressen i Stockholm 12-17 juni utså,gs .dess ordförande, fru Berta.
Bergin.
Nyutkommen röstriittslitteratur uppläs- tes och utdelades.
5 nya medlen~mar ha i år redan in- trädt i föreningen.
.
,.
AKTIEBOLAGET N ORDISKA KOMPANIET.
Stureplan.
226 D A C N Y h ' rägor O svar.
C ~ Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan iiiaii beställa huni manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa ställen?
Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.
- Hvad kostar ~ a i postanstalter ~ n ~ och boklddor?
Dagnys postprenumerati.ons- och bokladspris är kr.
4: 50 för ' / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, %r.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst, 5 prenumeranter, erlialler eii pro- vision af kr.
1: för hvarje helars-, 50 öre för hvarje - halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man förfara for denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gir man tillväga p % ett af följande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur m h g a som helst, men alltin ' minst 5) direkt frin Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar 8 närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto 4 samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och t i l l hvilket pris kan man nummervis / &amp; sa Dagny?
I Stockholn~s tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- II 11 nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skriivelser rörande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Apotek.
Ung flicka som iinder snart tvi år l !jiicstgjort som tckii iskt bitriid; Platssökande fd sina annonser inprda 3 apotqk ocli har utmärkta \) etyl for imlfva prrset elkr 7lh &amp; irepr mm.
ilngny från denna verksarnliet, iiiisknr aii.
-- - -- stalliiing.
Svar med liiiierippgif till " Praktisk ocli fortfirdig ", dcnn tidnings expedition, Stocl&lt;holiii.
Ung musikalisk flicka af familj, som geiiomgått 8-klassig Iaroverk samt 3-årig kurs vid Gö teborgs Slöjdförenings Skola, öns kar till hösten (el.
sommaren) plat i god familj i stad el.
p i landet at deltaga i vafning, sömnad m. m samt teckna och spela med barnei i huset.
Kan äfven om så önskas IZsa med sina barn.
Svar med upp gift om lön m. m. snarast möjlig till " S.
R.
M.
(#, poste restante, Gö, teborg.
Bildad Husförestandarinna J och redkerad a f S TINA Q UINT ut, I kommer utgifven 1911 i s k tjugonde argang.
l Ett rikt illustreradi nummer hvarje vecka, 331 I veckor under året.
I I Bästa och Iämplrgask läsning f6r barn af a&amp; Prenumerera D närmaste postkontor.
Pris helt år Kronor 1: 65, hahalft år 90 öre.
föl I I GYNNA DAGbNYS A N N O N S 0 RER!
vaii att sköta sjuka, iiriskar iiiei4 följa dam eller iildrc hcrrtb till hat: ort.
Svar till a191 1 z, 1 '.
l&lt;., l iiif vudpostkontoret, Ciiitehor:, r.
Att sköta hemmet För ensam god äldre Iierrr i4t- dam eller ock att som lijiilp f medfölja till badort, öiiskns af still och allvarlig flicka.
Svar t.: Still hem 2, Bollniis.
önskar plats hos bättre ungherri eller änkeman.
Kunnig i allt son hör till ett hems skötande.
Betyg finnas.
Tacksam för svar undel kunnig i kläd- och liiiriesörnnn adr.
?Ordningsfullli, Hernösand p. r samt alla slags finare hutidiirbetc.~ villig att hjalpa till i hvarjehaii~ husliga sysslor utom tu9tt och s h ning, önskar plats till 1: sta juli Vackra betyg finnas, 1611 önskg önskar under niåiiaderna juli ocl Svar t.
E.
A., Viisby, p. r. augusti plats i familj att mot frit vivre läsa med barn i folkskolan!
ämnen samt undervisa nybörjare pianospeliiing.
Svar till ~Virer bildad, med goda rekornineirdati 191 1 2, Malmberget.
ner, önskar anställning f r h biirj: if juni.
Vidare upplysningar gcno Fredrika Bremerförbundets I3yr 5tockholm.
önskas plats i godt hem, där hus- moder saknas, helst för några cm8 barn, af bittre 34drig flicka med Bildad tysk dam eget hem.
Svar till godsint o, inskar soin siillsk: plikttrogen landsflicka ", Strängnäs, Aler för anställning större barn.
Vidare up p. r. ysningar genom Fredrika Brenie =örbundets Byra, Stockholnii.
En stillsam, bättre flick; Lärarinna Ung flicka, Folkskolans Barn tidninu Ung f l i c k a.
- C Bildad, allvarlilig flicka, som genomgått 8-kl. Iaroverk, ön- skar under sommaren konima pi landet för att läsa och spela med mindeririga barn.
Svar till " Som- maren 1911 " p. r. Nyköping.
Ixam.
i sjukvärd, iinskar pliits sc rardarinna at sjukl.
äldre Duiii el ierre eller åt iilgot klent ba; h a r t.
DE K.:), I (alniar p. r. Skol ko kslärarinna, Ung, k~innlig gyanasisi som under vintern innehar annan; om nästa vår afliggel.
stiidriite: plats, önskar under sommaren plat: nen A latinlinjeii, iiriskar so vid skolkök eller i större landthus- narkondition, Svar till.
~~Iviiisikalic håll.
Svar t.
" Maj-Okt.
", Gafle, p. r.
I. r. Alingsis.
Ung flicka Hus föreståndarinn medelilders) söker plats till!
j Snskar under sommarmånaderna godt och trefligt hem.
i ' ullt ko H n 1: sta juni plats, helst uppige- betent, fina rekomnicndatioiiw.
i aom Sverige, s som hjälp och sall-.
s ensams tå end el^, Skara p. r. skap i familj dar ungdom finnes.
Ar kunnig i all slags sömnad och ~nklare matlagning, samt kan afven litrada med skrifgöromfil om så f god familj sökes plats 3. lie jnskas.
Obs.!
Vid lön fastes mindre; ård eller i prSst&amp;d fik att i ~fseende, men önskar i stallet anses aga och Iara sig alla inoiiihiis sasom familjemedlem.
Svar till .efallande göromal.
Helst cliir jiin liTjanstemannadotter&lt; ', Kiosken, irig ungdom finnes, o. god ledn.
Vasaplatsen, Göteborg.
rhalles.
Sv.
t. IlFritt vivre, 5 p i i i För 17-ars flick: I
D A C N Y -- Herrar Tandläkare!
Flicka med nagon kunskap i ka- dschiiksarbeten önskar plats sna- iast.
Betyg finnes f r h förut inne- hafd plats.
Svar till " Tekniker ", p. r. Sollefteå.
23-årig f l i c k a Vid Dalarnes Sinnessloanstalt iir lararinnebefattningen ledig till ansökan.
Begynnelselön 500 kronor, bostad och vivre.
Tilltradestid: 1 juli 1911.
Ansökningar insändas till ordföranden i styrelsen för Da- larnes Sinnesslöanstalt, Falun, senast den 24 maj 1911. af god familj, något van vid sjuk- vård, önskar under sommaren med- C, o - 1- ja till badort som barnfröken Sjuksköterskeplatseri vid Ströms eller som hjälp och sällskap i t äldre dam.
Svar torde godhets- Bruk är ledig att genast tillträdas fullt sandas före 10 maj till 110-il1, och torde ansökningar åtföljda af betyg och referenser insändas till Linköping p. r. Ströms Bruks Aktiebolag, Ströms- bruk.
Sjuksköterska Bat tre anspråkslös flicka önskar komma i vanligt hem som husmoderns hjälp.
Helst i ' Stock- holni eller dess närhet.
Vill anses som familjemedlem.
Svar till Lans- tidningens Platsredaktion, Katrine- holm.
f. v. b.
LEDIGA PL A TSER.
Vid Nässjo Samskola, som sttir under öfverstyrelsens in- spektion, blir till nästkommande hösttermin en lärarinneplats ledig med undervisningsskyldighet i tyska och engelska (klass IV-VI).
Ut bildning: ämbetsexamen, filo- sofie kandidat eller högre lärarinne- seminarium.
Lön 1,500.
Ansökningar ställda till skolans styrelse torde insändas före den 1: a juni under adress:.
Rektor Filip J: son Carlström, Nassjö.
lararinnebefa t tningen i handarbete vid Katrinehoims Ele- mentarläroverk för flickor är till m ii sök an ledig före den 15 Maj.
Ansökningshandlingar med intyg om genomgångna kurser (däribland H. Lundins slöjdkurs) jainte flick- skolebetyg och friskbetyg insändas till styrelsens ordförande under adr, Kristinehamn.
Lagstadgad lön och pensionsbidrag från sko !an.
SrY RELSEN.
Lärarinneplats ledig vid Mora Samskola för bör- jan af h. t.
1911.
Ämnen: niate- matik, fysik och kemi, något mo- dersmålet samt helst äfven teck- ning.
Lön 1400 kr.
jämte bidrag t111 pensionsafgift.
Ansökningar insändas före den 20 maj till Förestindaren, under adr.
Mora.
Platsen som Lärarinneplats ledig för nästkommande Iasår vid Tida- holms ensk.
inellanskola.
Hufvud- amnen: matematik, fysik och kemi.
Undervisning i teckning önskvärd.
Lön l2 A 1400 kronor, efter kom- petens.
Till Styrelsen för Tidaholms ensk.
mellanskola ställda ansökniii- gar skola vara insända före maj manads utghig till Förestandaren för me !lanskolan, Tidaholm, som afven lämnar upplysningar.
Sköterska, fri.
och bestämd och med intresse för skötsel och uppfostran af en 8 års gosse erhåller genast plats.
Svar med rekommendationer till " Gosse " under adr.
S. Gumxlii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. Arbetsforestånderska i Norrköpings Arbets- 8r Försörj- ningsanstalt är ledig 1 Juni för stadgad kvinna med ordningssinne och ledareförmåga samt fullt hem- mastadd i sömnad, väfning ocli större modern tvättanstalts skötsel.
Löneförmåner: 500 kr.
och fritt vivre: Till Fattigvårdsstyrelsen ställd an- sökan åtföljd af kompetens-, frejd- och Iakarebetyg bör vara styrelsen tillhanda före den 15 maj, under adress Norrköping.
Norrköping den 22 April 19.11.
Fattigvårdsstyrelsen.
Bildad, anspråksl8s och barn- kär ung flicka, joni tillsammans med dylik, under husmoders ledning, vill åtaga sig aIla inom hemmet förekommande 2jirornål dar ej jungfru finnes, er- hiller plats.
Lön 10 kr.
pr mån.
samt anses som familjemedlem.
Svar med fotagrafi till " X " Mö1- backa p. r. DAGNY, KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING manlig eller kvinnlig, fullt kom- petent att stenografera svenska och tyska språken, samt snabb maskinskrifvare, erhåller genast plats.
Svar till (INU genasttt under får plats i härvarande större adress S. Gumrelii Annonsbyrå, försäkringsbolag.
Sökande bör Stockholm, f. v. b. hafva genomgått högre flickskola och vara hemma i tyska.
Den, som dessutom ar kunnig i en- gelska och franska, har företräde.
Svar, med betygsafskrifter och uppgift ii ålder, farniljeförhal- landen och referenser, till ({Per- och maskinskrifverska erhåller plats fekt ", Dagens Nyheter, Gustaf 1 .juni i maskinfirma.
Svar till .llFullt.
kompetentll, Sv.
Telegrani- Adolfs .torg.
Stockholm.
Duglig Stenograf o. Maskinskrifvers ka ' Duglig, svensk Stenograf byråns Annonsafd.
Skolkokslärarinna.
Vid Linköpings Elernedarlaro- verk for flickor finns instundande Iasår plats för skolkökslärarinna med tillträde omkr. den 1 septem- ber.
Lön 1,300 kr.
och delvis fritt vivre.
I&lt;ompetensvillkor: aflagd ex- amen såsoni skolkökslärarinna eller däreniot svarande kunskaper.
Ansökan ställd till Styrelsen ocli åtföljd af afgångsbetyg från skol- kökslararinnekurs, läkarebetyg och helst betyg öfver föregående tjänst- göring insändes f ö r e d e n 2 0 m a j till undertecknad Ada Anvedson.
Föreståndarinna adress Linköping.
Föres tånderska fi~llt kompetent att förestå finare hvitvaru- och trikiaffär i större landsortsstad önskas 1: sta juui.
Vana vid inköp önskas.
Svar med fotografi och Iöneansprak till (lABEA (1, under adress S. Oumaelii Annonsbyrå, Sthlm, f. v. b. '
Kuinnliga arbetsom riden.
.
, ' En verkligt skicklig Utbildningskurser m. m. Hushållslärarinna, Muntliga och ' skriftliga helst troende, med värdigt sätt, undervisningsvan .i alla till en hög- re hu~hills~kola hörande amnen, särskildt finare matlagning, erhål- ler förmanlig anställning.
Svar m. betyg och referenser till Box 46, Katrineholm.
- upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
FOR KONTORSVAN FLICKA, kunnig i bokföring sanit med nå- gorlunda sprilkkunskaper, finnes ge- nast plats 2 större kontor.
Svar med - fullständiga uppgifter å inne- hafda platser till märke " Export- bokföring " utider adress S. Gumzlii Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. GYNNA ALLTID DAGNYS Sprid Veckotidningen D A GNY!
t D.
e.
p o s i t i o n &amp;, -, Berättelse för barn och rtngdonr.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af ifred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelln.
Kar- &lt; .Sparkassa: 1 o 4 2 tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga frän medeltiden.
Bearbetning af Hugo Gyllander.
259 sidor.
Med 45 iIlil- stra tioner af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.
Pris ' 15 Öre.
En samling, a,o, af Harald Ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn (Ön.
och t efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 ill~istratio- ner af Brita Eïlström.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Arsenalsgatan 9, '.
S6dermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Wir6ns öfverfeta.
I LANOLINTVAL,, fina virldens favorittvål.
I Hjälten bland hjältar; i;; $; Charles G. Gordons lif och stordåd, ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
' Pris 75 öre.
Berättelse för basii och undom.
Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
3 !l illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Sagor och berittclser.
af Harald Östenson.
151 sid., 39 ill. Kartonnerad.
Pris 75 öre Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frar.
- - - Prenumerera på posten eller tel. Ö.
3275 på Skandinavisk Konstslojdsforsaljning, Mönstertidningen i STOCKHOLM, 27 Klarabergsgat.
27, I ...
Mimmi Franzéns Frukt- 8r Blomsterhandel Handarbeten, rikt.
- urval Nationaldräkter, tyger och tillbehör Träslöjd, stort lager National- och Garne- ringsband, egen till- verkning.
(- HERMo HAMNQVIST.
Kungl.
Hoffotograf.
Blblloteksg.
l l, Stockholm.
1 dussin kabinettsfotografier, mat1 papper, P2 kronor.
Nybyggarna i - Kanada.
I Guldslottets Rosengardar.
Högre Lararinneseminariet oi d Stiftelsen KjellbergsHa Flickskolan imfattar 3 ettåriga afdelningar.
De tv5 senare ären iigrtas ut slwcinl- tudier.
Afghgsbetyg från seminariet medför Id högre Iarari~inc.kornpci ctisi~.
För inträde i afdelning I fordras fullständigt afgängsbctyg fr51 S- lassig flickskola eller genom inträdesexamen styrkta motsv: inindc kuli- kaper.
Ansökningar, atföljda af betygsafskrifter, frejde- och Iäknrebe- yg, torde före den l- juni insändas till seminariets P6resti11daliri11a, iödra Vägen 23 Göteborg.
Prospekt på begaaan.
Göteborg i Mars 191 1.
STYRELSIX (Nord.
AB.
48137) - Annonsera i DA (; NY!
A T.
15599 (hörn.
af ~ r a h e ~ A..)
T.15599 Lektioner I Linnesömnad!
Beställningar af Buketter och (äfven blusar, barnkläder m.
m.)
Kommendörsgatan 3 n. b Innehållsförteckning.
KARIN EGNER, ~ekonzmerzderar.
sitt vfilsorfera- Si bylleg.
36.
Hörnet af Karlavägen A.
T.
21004 de lager af Schzuei.zerhm ?erier R.
T.
3530. och Spetsnr (- I e.
.
e.
.
.
4.1.4.44.4.4 4 f e.
.
.
* .44. * 4 * ...
* * ..... e. i r Arbeta för Dagny i.
g genom att gynna.
dess an,nonsörer i l.
b .rrrerer .. +r+rrefrr~e+-e~eeaee~eee~eeeeoeeee~eeeieeeeee~eee: I 0 O Praktisk metod, utan tråckling, Hvarje elev disponerar ' en symaskin Broderiaffaren 3 n. b. ä O 6 KARLAVAGEN 6 Kransar smakfullt och billig.
t 6 A.
G. Wir6ns Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hoflev.
.
.
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
I Konstslöjden I Hemmet.
&lt; Den hemlighetsfulla Erhilles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt frän .Pris 3.50 pr ar, 12 häft.en.
Lös- nummer 30 öre.
Innehåller rnön- ster till broderier, vafnader, Iäder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, malping på porslin, trä, m.
111.
Prenumeranter fa begära mönster.
Äldre årgångar realiseras.
Red.
: Valhallavägen 19. n. b., Stockholm.
Filial: Hapa.nda.
G. o. A. MEUKOW.
t Sagogrottan i Sagoskogen.
d s p r i d Dagny!
I t Parzival.
0 KOPMANNABANKEN, afvenfyrsböcker för barn och ungdom.
a Sju prdkti- Fredrika-Bremer-Förbandet: Drottninggatan 14.
Rikstel.
2762.
Förbundets byra öppen 11-4.
Allrn.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Förbnndets Sjuksköterskebyrå: Tannelg.
25.
Rikstel.
68 98.
Dagens nummer innehAllerr Paulina Kuczalska-Reinschrnit.
Af A.
M.
J. BarnavtidsmiTtet i Stochholm.
Af ElIetz Afzdius.
Rösträttskåseri.
Af Jenny Velander.
Ny förlikningsbill i engelska underhuset.
Riksdagen.
.
L.
K o P.
R: s opirnionsmöte i Stockholm.
Carl G. Laurin: Våld och väld.
Rec.
af Lydia Waklsk.iit~~.
Fragment ur ett kvinnoöde.
III.
AfSipid Plutsrr.
Notiser.
Föreningsrneddelanden.
A h.
tel. 82 11.
L w Prenumeration $ Dagny sker h narmaste postanstalt enler bokhandel.
