# ID: svediakorp-per489
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,416
# sentences: 895
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- p N: r 15,.
Prenumerationsprii:; r. kr.
2: 50.
.
,, ..,, 3: 50111~,, ..,, i: 25 ' 11 Ar.
kr.
4: 50 Lösnummer 10 &amp; e.
Prenumeration sker sikil i landsorten som i Stockholm H närmaste postanstalt eller bok- handel.
etockholm den.
I 3 April 1911.
I - Redaktion: Mästersamuelsgatan 51. en tr. Telefoner:.
Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
S - Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktör o. ' ansvarig utgifvare: I E L L EN K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12.
- Sthlm 1911, F. ~ n ~ l u n d Boktr.
s 4: e Arg,.
I.
Expedition.
Annonspris: 15 Öre per mm.
.
och ~nnonskont0.r: Enkel spaltbredd 50 mm.
~ ~ s t e r k m u e l s g a b 511 n en fr- Marginalannons under texten 15 mm: s höjd per gtlng 10: Rabatt: 5 ggr 5 Ola, 10 ggr 10 010, 20 ggr 2 0 3, 50 ggr- 25 Ola.
Post- och.
telegraedress: Annons bor vara inlamnad.
senast mhdag f. m.
.DAGNY, Stockholm. '
-.
a, Vara grannländer, röstrattsutredningen och kongressen.
A f en artikel i ' det-danska Kvindestemmerets-Bladet se vi, att några uttalanden i dr Lydia Wahlströms för- sta uppsats angående prof. Reuterskiölds rösträttsutred- niny väckt en del misstämning i våra grannländer.
Dr Wahlström instämmer med prof. Reuterskiöld däri, att vi här i landet i konstitutionellt hänseende just ingenting ha att lära af dessa grannländer, ej heller i kvinnorösträttsväg, och säger att " det gör ett storsvenskt hjärta godt " att höra detta rent u t, sägas .. A ena sidan miste vi nu oförbehillsamt häfda dr Wahlströms7 ratt att som människa, medborgare och historiker ' hysa hvilken ärlig.
öfvertygelse som helst, afven en " storsvensk "; å andra sidan medge vi emel- lertid lika oforbehållsamt, att det för L .. K.
P.
R: s ord- förande var ett synnerligen olämpligt tillfälle att fram- föra dessa synpunkter just några månader innan kon- gressen, d i hon skall halsa dessa grannländers repre- sentanter välkomna som vara kara och värderade gäs- ter, I detta sammanhang förklara vi oss naturligtvis stå för den del v&lt; såsom Dagnys redaktion, ha i att dessa synpunkter i Dagny framkommit.
Att vi ej till fullo för oss klargjorde huru framfsrandet af desamma i vissa hänseenden skulle komma att träffa, beklaga vi djupt, si mycket mera som vi för egen del ha en helt annan uppfattning af dessa ting an dr Wahlström.
Att det förlvira grannländer stötande, som kunde ligga i de gjorda!
uttalandena, undgick vår uppmärksamhet, beror emellertid på att denna uppmärksamhet vid ar- tikelns genomläsande ' var fingslad af en helt annan synpunkt.
Prof. Reuterskiöld och dr Wahlström höra båda till samma " skola ", till den lilla, men energiska skara af historici och statsvetenskapare, som utgått från Upp-.
sala med; Alins och Hjärnes anda lefvande inom sig.
Denna statsvetenskapliga skola har i allmänhet ingen plats för kvinnorna i sin stat; de äro nödvändiga för staten, men icke delägare i staten, alldeles som slafvar- na vor0 det för antikens stat eller som i våra dagar arbetarna gent emot de stora industriella företagen.
Af.
denna skolas lärjungar är nu dr Wahlström säkerlfgen den enda; som på denna p n k t hyser kätterska åsikter; prof. Reuterskiölds egen ställning kan nog, fast den icke ar direkt och absolut afvisande, p3 sin höjd ' be- tecknas såsom afvaktande.
Det som nu upptog vår uppmärksamhet, s % att äfven vi glömde bort våra plik- ter som blifvande vardar, var just konstellationen mel- lan dessa två förkunnare af samma lära och dock mot- standare.
Vi ha sa länge sett denna skola bekämpad utifrån, från liberal eller socialdemokratisk grundåskåd- ning, så det intresserar oss icke ' längre så mycket; här skulle läran på den för oss väsentliga punkten skar- skidas.
af en som hörde till samma riktning som ut- redaren.
Är det så underligt om vår uppmärksamhet fängslades af själfva skådespelet, hur värjstötarna skulle riktas, hvar och hur pass djupt de skulle träffa mot- standaren, och att vi glö,mde bort att titta efter, om ' '
- de någon gang händelsevis rakade drabba en utom- det säkerligen före författningsbrottet många man, som stående?
Men vi första fullt väl, att de utomstående, vid tal om kvinnans rösträtt förklarade den omöjlig - - som icke ha vårt intresse för sjalfva drabbningen, rea- kvinnorna vore alldeles omogna för denna ratt.
Men gera ' mot sina rispor; vi medge emellertid oförbehåll- då nöden kom, då var det ingen som talade om omo-.
samt, att vi borde ha förhindrat dessa utfall eller, om genhet, d i behöfdes alla som arbetare i vingården, och d5 vi mot förmodan icke skulle kunnat detta, samtidigt var icke längre fråga om jude eller grek, om man el- - uttryckligen borde ha förklarat vår egen afvikande- ler kvinna.
Vi undra om det finns någon röstrattsin- stallning till frågan.
.
tresserad svensk kvinna, som icke vid tanken p9 de finska kvinnornas förvarfvande af full medborgarriitt I sjalfva verket torde det ha varit något af samma upptagenhet, som gjort att dr Wahlström sjalf icke med en viss bitterhet har frågat sig: skall det bchöf- tankt ' på att hennes värja icke bort göra några mera vas yttre olyckor jämväl för Sveriges rike, innan vara vidlyftiga rundstötar.
Hon har skrifvit som historiker makthafvande män förstå, att nar vi kämpa för röst- och statsvetenskapsidkare och afven naturligtvis såsom rätt, så är det därför att vi känna ansvar inför sam- ordförande för L.
K.
P.
R.; men hon glömde för till- hället?
Och alla ha vi val fortsatt tankegången så har: fället, att denna ordförande också skulle vara värd för vi miste lära af de finska kvinnorna att göra viht land kongressen.
Hon har skrifvit för sina egna lands- alla de tjanster vi kunna, afven under den gråa livar- maninnor, för att klargöra för dem hur hon kunde i dagen; i lugna tider s y n a s dessa tjanster icke s2 sin person förena två sådana eljest oförenliga motsatser mycket, men göra vi godt arbete, så komma nog ock- som att vara Hjarnes troende lärjunge och den kvinn- så vi fram på den vägen, fast det kan dra längre om.
liga rösträttsrörelsens lika troende ledare, och hon har Vi för vår del veta intet, som så lyst upp vägen fiir icke tankt p8 hur hennes ord skulle uppfattas af grann- oss som de finska kvinnornas exempel.
Rörande den kommunala rösträtten torde nog m !&lt;- ländernas kvinnor, som vi sjalfva bjudit till gäster.
- Hvad som nu ytterligare återstår att förklara för så fIertalet af L.
K.
P.
R: s medlemmar till trots fiir dr dessa våra blifvande gäster ar att dr Wahlströms åsik- Wahlström med en viss afund betrakta den oandligt ter härvidlag icke delas af flertalet af hennes lands- starkare maktställning, som både de danska och tic män, icke heller af flertalet inom L.
K.
P.
R.
Vi an- norska kvinnorna vunnit på det kommunala omsidet, dra ha kärtom en mycket intensiv uppfattning af den fast deras rösträtt dar ar af så mycket yngre datum kvinnliga röstrattsrörelsens internationalism, just i den an vår; och vi undra nog, om icke afven vår inhemska meningen att vi alla ha att lära af hvarandra och att statsrätt snart skall finna det förenligt med sina " I; ': un .. hvad rörelsen i ett land uppnår eller tillkämpar sig, der " att göra den kommunala rösträtten personlig lika det uppnår den också för alla de andra.
Och speciellt val som den politiska.
Afven vi här i Sverige, det våga vi nog sega, ha hvad grannländerna angår och frågan om hvad vi kunna lära.
af dem, så väger för oss " det geografiska den internationella syn, som Kvindestemmerets-Bladet grannelaget, stamfrändskapen mellan folken och deras så vackert gör sig till tolk för, enhetskanslan för alla kulturella samhörighet ", för att begagna prof. Reuter- kvinnor; äfven vi glädja oss öfver de andras segrar skiölds uttryck, oändligt mycket tyngre i viktskålen än och dra lärdomar af de andras erfarenheter.
Och in- den omständigheten) " att vår statsrätt hvilar på helt nerst inne i sitt " storsvenska " hjärta gör nog afveii v9r andra grunder " an deras.
Vi första utmärkt - och ordförande det samma.
Hon, som vi alla, känner och denna uppfattning delas säkert af dr Wahlström - accepterar Alliansens mål och ledande princip: (' to se -- att om den svenska rösträttsrörelsen kunnat ta en så cure enfranchisement for the women of all nations, snabb fart som den faktiskt gjort, detta visst icke ar and to unite the friends of Women Suffrage throilgli oberoende af, utan tvärtom direkt stöder sig på att out the world in organised cooperation and fratrrii: d Och i denna Alliansens egen anda onska ett medvetet och mödosamt arbete för denna fråga har helpf~lness~~.
vi våra kara systrar från Finland, Norge och Tlantiiarl~ drifvits i England och Amerika under omkring ett afvensom från alla andra länder, bide de soin h: irwit halft århundrade och i Norge under mera än ett fjiir- fram och de som ännu kampa liksom vi sjSlfv: i, ett dedels.
Hvad Finland angår, ar det så I h g t ifrån att dess hjärtligt och tacksamt välkommen.
" delvis revolutionära ställning " skulle utgöra ett hinder för att vi i röstrattsafseende kunde lära af detta land, att det snarare ar omvandt: då det gjordes vild på Finlands författning - som den tiden hvilade på sam- Prenumeration å D A G N Y slrer såväl i ma " grunder " som var egen - d i Finland alltsa tving- ades in i en delvis revolutionär stallning, då stodo landsorten som i Stoctlholm närmaste dess kvinnor i samma ögonblick fullt rustade, fullt mogna, fullt beredda att vid mannens sida och på postanstalt eller bokhandel.
samma linje som de göra en stor fosterländsk garning, Lösnummer 10 öre.
och denna garning inbringade dem sedan rösträtten som en sjalfklar gard af rättvisa Äfven i Finland fanns Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten,.
DAVID A N D E R S E N aD Comp.
Hofjuvelerare.
4 Fredsaaean 4. g i DAGNYS LASARE böra gynna DAGNYS ANNONSORER 0 e i
DAGNY Sjuksköterskornas arbets- förhållanden.
171 - Rösträttsmotionerna.
iberala.
samlingspartiets motion oam valrätt och val- L b a r h e t för kvinnor till riksdagens båda kamrar samt id årets riksdag har borgmastare Carl Lindhagen den socialde.mokratiska motionen om röstratt utan alla väckt förslag wi " und~ersö~kning af sjuksköterskors, stfieck, hvilken således i sig afven innebar att könsstrecket ej sjuksköterskeelewrs och öfrig kvinnlig å sjukhusen i riket må utesluta kvinnorna från politisk rösträtt, omnämndes eller i privatvård anställd personals arbetsförhållanden ' ' i föregå,ende veckas nummer af vår tidning.
Af intresse I motionen hemställes afven, att Kungl.
Maj: ' t måtte vid- är att närmare redolg6ra för motionernas motivering.
taga de åtgärder till sjukvårdspersonalens basta, hvartill Liberala samlingspartiets motion börjar med en1 ut- undersökningen kan gifva anledning, samt öfvervaga er- förlig historik öfver den kvinnliga.
rösträttsfrågan i riks- f orderliga åtgärder f&amp;- att bereda understöd åt medlem- dagen: hr F. T. Borgs motion vid 1884 års riksdag; hr mar af sju.ksköterskekåren, hvilka genom smitta eller ?öf- A. '
~ e d i n s år 1886 och hr O. .V.
Vahlins år 1895 för- veransträngning i sitt arbote erhållit obotlig sjuikdom.
ordande af.
valrätt för ' kvinnor i - reservation till konstitu- För att i sin man.
stödja dessa förslag har Fredrika- ~rerner- örb bundets styrelse, under åberopande af " att trots ti~~nsutskottets betänkande; hr Lindlhagens.
motion vid 1902 års riksdag; hrr Sjöcronas och Lindhagens motio- den storartade ~tveckling, som på de senaste decennierna ägt rUm på sjukvårdens omraden, en del reformer äro ner &amp; -.
1904 och deras förnyande vid 1905 års lagtima 6nskvärda ", till Andra kammarens tillfälliga utskott iiar riksdag; hrr Lithanders och Sjöcroaas, C. Lindhagens med ' flere, P. Hörnsténs m. fl,.
år 1906; hrr Albert Berg- 2, som har att behandla motionen i fråga, ingått med strölms, K.
J. Warburgs, P. Hörnsténs, A.
T. Adelswards, hemställan att utskottet genom sitt tillstyrkande ville bidra- C.
~indhagens m.
fl., H. Brantings m. fl.
år 1907; hrr ga till att de i motionen gjorda yrkandena måtte vinna Sjöcronas, Staaffs m.
fl., Brantings m.
fl., Lindhagens m. riksdagens gillande.
Till denna skfifvelse äro bilagda ut- fl.
nlotioner vid 1908 års riksdag; hrr Sfaaffs mg.
fl.
och talanden af styrelserna för Co ' phialiemmet, Roda Korset, A. Bergströms motioner 1909 samt hr Lindhagens inter- Diakonissanstalten, Södra Sveriges sjuksköterskehem, Svensk pellation vid 1910 års riksdag áng ' ående omfattningau af sjuksköterskeförening.
samt skrifvelse frh F.-B.-F: s sjuk- denl anordnade utredningen, om kvinnans politiska röst- vårdskmmiité.
Samtliga dessa irisiitutioner, hvilka såsom rätt samt utsikterna att inom den närmaste framtiden fåo ut- speciellt sakkunniga anmodats af Fredrika-Bremer-Fö~i-bun- redning; en bragt till afslutning.
Därpi öfvergå motionä- det att yttra sig om motionens syften, ha uttalat sin an- rerna till en kortare öfversikt af.
prof. Reuterskiölds fram- slutning till de af hr Lindhagen framställda yrkaildeila.
lagda utredning samt komma slutligen med följande ut-.
.
talande: v ' Tyska Kvinnornas y hi on al förbund och.
dess förra ord- förande.
Fru Marie Stritt, som i elfva år varit ordförande fö,r Tyska Kvinnornas Natiohalförbund, afgick i fjol från denna post.
Såsom en gärd af tacksamhet för fru Stritts förtjan6tfulla verksamhet har insamlats en fond, hvilken: enligt hvad som tillkän~gafs på tyska Nationalförbundkts Arsmöite i Heidelberg i mars, uppgir till 28,000 mark och som skall bara namnet " Marie Stritt Stiftung ".
Den skall förvaltas af Nationalförbundet, men fru Stritt har att be- stämma om dess användning.
Själf äger hoa att under sin lifstid uppbära ränntorna af densamma.
Tyska Kvinnornas Nationalförbund, hvilket liksom det svenska är ett led af International Council of Wolmen, saknar f.
.
ni.
34 lokalförbund i olika delar af Tyskland och 241 enskilda föreningar.
Kvinnorna och " yrkesinspektionen.
O m den kvinnliga yrkesinspektören, den äfven i Sverige kända fr; u Betzy Kjelsberg, .skrifver det norska arbetarbladet " Fremtiden ": " Vi ha funnit att hon på flera ställen vid inspektionen gjort pibud, som haft till följd bättre fölrhållanden i fa- brilkerna - hon har tagit kraftigt i tu med renligheten, hvilket naturligtvis ar af största betydelse f&amp; arbetarna; bittida och sent är hon tillstädes och uppträder med en bestämdhet som inger respekt ".
Fru Kjelsberg har, i .föredrag framhållit nödvändighe- ten af att anställa kvinnliga ' förman vid fabriker som sys- selsätta arbeterskor.
. '
.
" Genom framläggande af de sakliga uppgifter, .son1 ni!
omföri.malda utredning innehaller, samt h. statistiska centralbyrAns år 1908 afgifna ' redogörelse f ö r kvirhornas fördelning i .sarskilda å.ldersklasser, civilstå~id, yrken m. m. synas äfven.
de längst gående kraf på utredning af nu omhandlade fråga vara uppfyiida.
Att under.
sådant för- hållande fortfarande låta anstå med afgörandet af d e ~ ~ ~ i a frAgd, kan ej vara riktigt, .i synnerhet som Riksdagay i densamma ' redan intagit en bestamd pr inri piell ståndpunkt.
genom sin skrifvelse till Kungl.
Maj: t den 1.7 maj 1906,.
däri det yttras bland annat: ' Att från direkt politiskt.
inflytande utestanga .heme (kvinnan,) kan näppeligen sagas vara väl förenligt med inföiran \ de af en s % vidsträckt valrätt för man, s m nu ifsilgasattes.
Hoii har nämligen lika stora intressen att tillvarataga som mannen och bör ya1 därför afven sattas i tillfälle att g e n m deltagande .i de politiska.
valen g6ra dem tillbörligen beaktade '.
Med dessa ord synes; Riksdagen hafva träffat frågans kirn ' punlkt; och genom att sedermera tillerkänna kommu~ nalt röstberättigade kvinnor valbarhet samt i principfast- SIA kvinnas ratt att innehafva vissa ämbeten har Riksch- gen ytterligare häfdat grundsatsen om1 svensk kvinnas med- borgarrätt.
Att tillerkanna henne jämväl valrätt och.
val- barhet till Riksdagens bägge kamrar ar end.ast ett följd- riktigt genomfirande af denna grundsats. "
' I den social-demokratiska röstrattsmdionen.
är frågan om borttagandet af det streck, som nu utesluter kvinnor- na från .politisk rasträtt, tagen så för sig från öfriga yr- kanden, att detta moment i motionen kan i riksdagen be- handlas tillsammans med ofriga motioner om rösträtt åt
kvinnor.
- I förbigående kan~ har namnas, att aiinu en motion med detta syfte väntas inom den närmaste fram- tiden i Första kammaren, framstiilld från högerhåll.
Social-demokratiska motionen börjar sitt yrkande om sikträtt åt kvinnorna med ett påpekande af att %ar hä- gem 1907 ' löste rösträttsfrågan ', lämnade deii halfva na- tionen, kvinnorna, utanför reformen, i fortsatt rättslöshet. "
Därpå framhålles huru kvintiornas röstrattsrö-relse vunnit i omfattning och intensitet, men att regeringen ej gör något f6r att tillm6tesgA kvinnornas kraf utanl skyddar sig bakom en " allsidig " utredning, och att nuvarande statsminis-.
tern nu1 till sist i januari yttrat, att man fbrst bor- de afvakta verkningarna af den beslutade röstrattsuhidg- niingen, innan man toge något ytterligare steg att öka väljarmassma.
narom heter det i motionen: " Från vår synpunkt äro detta slags spekulationer på en gång logiskt meningslösa och en kränkning: af kvinnor- nas goda ratt att omsider rycka upp som jämlika med- borgare i detta samhälle, dar de utgöra halfva antalet och dar de fylla så manga och viktiga samhälleliga uppgif- ter.
Vi ti: llåta oss att vädja till riksdagen att uttryckligt under- känna sadana förevändningar fölr uppskof pil obestämd tid med en fråga, som nog afven niotståndarna i sjalf- va verket erkänna blir allt mera brännande.
Att fördröja afven sadana reformer, som snart sagdt alla inse vara oundvikliga, ar en ytterst dillig politik; den vacker harm utan att skanka annat an en galgenfrist mot hvad man fruktar.
Riksdagen börs sannerligen nu 1911 kunna anse tiden vara inne att ta det första steget f6r att godtgöra den orättvisa som skedde, nar kvinnorna l907 lämnades kvar i sin röst ratts löshet.^ ' Med könsstreckets bo,rttagande, framhålla motionarer- na till sist, bör som en naturlig konsekvens afvm följa v a l b a r h e t f6r kvinnor som man till riksdagens bada kamrar, möjligen dock med den olikheten; att afsagelse- ratten gölres vidsträcktare för kvinnorna, sasorn skett ifrå- ga om kviniias valbarhet till.
kommunala uppdrag. '
' Kvinnorna i finska landtdagen 1911.
Af 37 kvinnliga kandidater, uppställda af följande partier: svenska folk- pattiet 3, ungfinska padet 7, gammalfinska g, landtman- hapartiet 1, socialdemokratiska - partiet 13, kristliga arbe- tare 5. ha 14 blifvit valda, nämligen: ~v&amp;ska folkpartiet: ~ &amp; a ~ j e f i, yrkesinspektör; Hed- vig Sohlberg, seminariefolrest.
; dr.
Jenny af Forselles, 1a- rarima och redaktör.
Ungfinska partiet: dr Tekla Hultin, aktuarie vid statistiska centralbyrh.
Gammalfinska: Ida YriöcKoskinen.
friherinna.
Socialdemokraterna: Ida Alle, frik&amp;j ~ i l d á Herrala, sömmerska; Anni Huotari, fm; Alma Jokinen, fru., Mimmi Kanervo, tunnbindarehustni; Hilja Pärssinen, lärarinna och redaktör; Hulda Salmi, lärarinna; Anni Savolainen, sömmerska; Helena Vatanen, fru.
Alla mannens generella omdömen om kvinnan ha i främsta rummet betydelse som symptom för hans egen psyko-sexuella laggning.
De ha mer ett biogra- fiskt a n ett norrngifvande varde.
Hvad han hoppas och fruktar af kvinnan, hvad han önskar och förut- sätter, hans Asikt om hvad kvinnan » bör » vara, allt detta ger oss tämligen ofelbart klaven till hans egen vasensbeskaffenhet.
Rosa Mayreder (" Kvinnlighet, manlighet och mänsklighet ").
Blad ur " den svaga kvh- m&amp; ' historia v. B lod ar sanning .. En elida minuts återblick pk &amp; ii sorgligaste af all statistik, tabellerna ' öfver dödsdöm- da, ar tillfyllest för att bota en människa för förälskelsen i det flydda.
Har kan endast bli fråga om aflifvade kvin- nor.
Sällan förekomma ' andra brott af kvinnor an b a r- n a m o r d.
Någon gång mord å make eller husbonde.
Ju längre bakat i tiden ju högre bli siffrorna för de hopp- lösa.
Under ett enda tiotal år: 1760-1770 miiste icke mindre an 125 barnamöderskor - m h g a mycket unga efter olika grader af grym behandling låta sitt lif pä schavotten.
Sveriges fängelsevasen före konung, Oscar 1: s adla im gripande stod icke framf~r andra länders.
Behandlingen af fångär kan öfverallt betraktas som ohygglig.
Från 1760-1802 äro inalles 387 kvinnor aflifvade, af ' dessa öfver 300 för barnamord.
Antalet skulle ökats med ännu flera olyckliga, om icke ett par aflidit i fangelset och en eller mqligen flera be-.
nådats på satt, som har skall visas.
Ar 1794 pröfvade häradsrätten skligt att döma en piga, 22 år gammal, som vid strand?
af en sjö under det hon vallade kreatur födt ett barn ' och graft ned det i kärret bredvid, att " halshuggas och a bile brinnas ".
Professor Calonius utverkade i underdanighet att förbemalda piga, som aldrig tillförne varit känd för lastbart lefverne och som genom vanvardad uppfostran var SA okunnig E sin kristendom, att hon ej tillåtits kommunicera, blef af " gunst och niid " från dödsstraffet förskonad och i stal- let straffad med 24 par ris, uppenbar kyrkoplikt och 10 års allmänt arbete ' och tukthus.
Bevisligen.
vanvardad uppfostran räddade denna stac- kars flicka fran stupstocken.
Hon fick dock med tio rys.
liga.
t d d h ~ s å r gälda hvad stunden, kanske ovetenheteii, brutit.
Mannen, fadern till den d a a d e lilla varelsen, förblef naturligtvis fri och i okvald besittning ' af dm medborger- liga ställning han kunde inneha.
Det är ju sant, att det icke var han, som med egna händer stramat åt o n den spada halsen tills det nytända lifvet slocknat eller som kastat det lilla byltet i sjön.
Det var modern som gjort den gärningen.
Men skulle hon ha uttör- &amp; n, om han statt vid hennes sida och om han sagt: bekymra dig icke sil hårdt för barnet, fatta blott mod!
Det lilla lifvct ar val icke svirare att uppehalla, an att vi h å orka nied det?
Hur många barnamörderskor skulle under flydda sektsl gått till döden, om fäderna till de mördade barnen endast bjudit till att göra sin plikt?
Sannolikt högst f % Kanske ingen.
Hvad man an undanhallit kvinnan å rättigheternas si- da - straffsatser har man icke låtit fattas i nigot tidc- hvarfs lagstiftning hvad henne vidkommer.
Hos oss har ju straffet för barnamord under det se- -.
a nast flydda seklet afkortats mer och mer, och nedsättnin- gen innebär ett erkannande af fö ' rmildrande omständighr- ter.
Men lika oantastad som fadern gick 1794, lika skuld- fri g i r fadern 1911.
Aldrig har hans ansvarskänsla gent e m d kvinnan väckts af lagens skarpaste röst.
Och så länge delta blir fallet, saknar den mänskliga rattvisanden allomfattande blick, som skulle göra den värdig sitt sto- ra nhmn.
Arhundradets straffsystem gick ju ut p&amp; att afskräcka.
fran brott.
' Att systemet icke medförde önskade piiföljder var det en mera ' upplyst n~onark förbeh&amp;llet att inse.
Det ar Tjusarkonungen, som sökt göra upphöjdare åsikter gälland e i vår kriminella lagstiftning.
Vid första riksdag efter statshvalfningen framlägger Gustaf I I I denu 31 ok- tober 1778 bl.
a. proposition angående " inskränkning af dödsstraff för barnamord ' ' och uttalar sig allra först i denna fråga.
" Nästan aldrig fAFangt söltes botemedlet uti ~jalfva upp- hofvet till en ond garning: uti detta brott visar det sig uti ett falskt begrepp om heder och en illa förstådd fruk- tan för vanära ".
Vidare säger konungen dodsstraffet vara " af en sådan moder onskadt såsoin d,en enda utväg att f2 sin flackade heder - i evighetens glömska bortgömd ".
~ o m i n ~ e visar n sig behjärta en fattig ogift moders " fruk- tansvarda tillstånd " och uttalar framsynt, att det vore mänskligheten mera värdigt att sbka - förekomma an straf-.
.
fa barnamorden.
Sa vidt jag förstatt, föreslax- han icke uppsparandk af fadern för att 2 dennes axlar lagga vissa skyldigheter, han anbefaller icke omsorger från det allmännas sida om den blottställda kvinnan eller anvisar någon utväg för barnets utkomst eller dylikt.
Da~emot talar han om1 ett manniskolifs förökning i staten, so.
en gafva, gå mycket svarare att mista so ' m detta folkfattiga land hvarje stund paminner om dess behof.
Hufvudsak är emellertid, att dödsstiaffet far &amp; dant brott åtminstone diskuteras soni olimpligt.
Riksråden fi,nna afven en bedröflig erfarenhet ha visat hiiru dödsstraffet icke förmått.
hindra brottet och fram- hålla somliga folks mildare bedömande ' af moderskap utandör ' äktenskapet, " hvarigenom många oskyldiga, barns lif räddats ".
Icke heller här yttras tankar på den1 olyckli- ga k v i n n a n s fbrhjälpande till en.
mänskligare loit.
Dessa excellenser och grefyar och store - i allmän- het från vaggan orngifha af bordens och penningens sjalf- fallna tryggande förmåner och därtill alltid på oöfver- stigligt afstånd från ett folklager, dar nöld och missakt- ning ingingo i de dagliga erfarenheterna - äro jul också de i hela landet mest främmande personer f6r denr fraga de .skola afgöra.
Främmande, emedan de aldrig kant föraktets, värnlöshetens och hungerns brottsjöar slå igen öfver egna hufvuden.
Någon fattas i detta lag af hög- förnäma man.
Kvinnan!
fattas.
En, molder skulle battre förstatt, hvarom det hela handlade.
Deputerade af prastestandet vagade ick,e tillstyrka, att det i lagen stadgade straff för barnamord borttogs eller förändrades.
Först genom den kungl.
förordningen 29 januari 1861, ' upphafdes i lagen dödsstraff för barnamord.
Kungl.
Maj: t hade dock under en f6ljd af 30 år reguljärt till !if- vet benådat barnamörderskor.
Sedan 1830 har ' ingen kvinna har i landet lidit dödsstraff fiir sådant brct !.
Detta ar nu enkla rubriker till delar af " den svaga kvinnans ' ' historia.
Rubriker saga ju; mycket, men belysan- de kapitel, sakna icke varde.
Ar 1845 hade man lyckats att få principerna för den nya strafflagen godkända.
Med.
genomförandet af refor- merna dröjde det ä m u en god tid, som man vet.
Den 18 dec.
1847 uppträder har förut nämnde Rääf å Riddar- huset med ett drygt amf6rande för att s 8 vidt möjligt pre- parera &amp; a stindsbr6der till rnotstånld.
Han kastar.
sak- nadens blickar på det oinskränkta fadersvaldet i det gam- la f om; då fäder straffade sina barn till lifvet, och han visar han p3 detta folks a r a och glans utan att snudda vid dess föifall.
Så utvecklar han klagande huru vårt li- berala tidehvárf inskränkt godtycket.
för fider, husbönder och lärare, som likväl alla måste äga den närmaste kän- nedom on1 sina underordnade jämte den största ömhet för deras sanna val.
- HIUT pass stor " Ömheten " i mån- ga fall var &amp; öherordnades sida, ar det kanske bast att icke inlåta sig pa.
~ n n a r i saknas icke exempel på granit- hårda fader, torterande lärare och bestialiska husbönder.
Rääfs egen ömhet torde t. o. m. kunna stallas under de- batt, efter han.
med osläcklig grämelse mottog den nya arfsl ' agen och eftersom han personligen icke ställde sig.
.
den till efterrättelse.
I strafflagsfrågan föreslår han: " uppfinnande af nya kropps- och skamstraff jämte bibehållande af de gamla ' '.
T fraga om aktenskaps- och sedlighetsbrotten äro de nya lagfbrslagen i Rääfs ögon f~~llkomligt~ absurda.
" Klokast ha de folk handlat, ' som afskilt och utmärkt en prostitu- erad klass af kvinnor, hvarigenom sederna hos alla de öfriga blifvit ' oantastade och i helgd hallna ".
Sådana ut- talanden vågar en adels- och riddersman, en riksdagsman;, götisk förbundsbroder, medlem af Vitterhetsakademien och utländska samfund m. m., komma.
med i kretsen af sina sam1ad: e ståndshrölder.
Ser man.
icke hur han slar ut med armarna, höjer blicken och vädjar till alla dessa .skuld- fria sedernas vaktar ' e i vårt dyra fosterland!
- Dtt ar ju synd, att man inte kan låta dupera sig.
De store män- nen ha inte varit nog betänkta ' på att halla oss i tillrack- lig okunnifiet.
Deras publicerade anteckningar förråda icke så sällan hur de små Karlberg~kjjtnanter~a under permissimstimmarna p&amp; sina hästar funno väg&amp; till den eller den världshusflickan och längre fram i tid., di kassan det medgaf, till pretentiösare väninnor, okända af hustrurna.
Vidare beklagar Raäf, att den reglementerade prostitu- tionen aldrig hos vår nation vunnit och troligen aldrig skall vinna hafdens starka inflytande.
.
Och han begaj därför, att åtminstone l a g e n skall hålla i med sin stränghet och kvafva fräckheten hos de brottsliga (kvinnor naturligtvis!
), som göra afsteg från dygdens vag.
I hans barndomsår, innan Gustaf 111: s mildringar hunnit verka på folklynnet, blef - säger Raaf - " en ogift kvinsnla, som i * omständigheter befanns, strängeligen ban-, - - Glöm et att använda kongressbrefkort!
Asatt Edra postförsändelser kongressmärhen!
.
D A G N Y 174 -- nad af husbonde, föräldrar och släkt ".
(A ' r det nagon af oss som tviflar på bannornas strang ' het och den armas utkastande fran hus och hem?
Bland psykologiska fakta i ett stort juridiskt arbete synes hur pigan den och .pigan den, bortstctta af alla, vandrat omkring med sina barn tills de öfvervaldigade af f3rtviflan dränkt daem.)
" Då grät hon och skydde visa sig för f d k.
Några decennier senare grät hon ännu,.
när förhallandet upptäcktes, men i d ' - fortsätter Raaf emfatiskt - " omtalar hon sjalf sitt tillstånd som en naturlig verkan af l a f o r c e d e s c h o- s e s ".
Detta äro de milda lagarna skuld till.
" Det ar de som istadkomma kommunism i kiinsförhållandet och " - nu måste han riktigt t a sina ståndskamrater - " de skola nog drilva samma lära i egei~domsrattm ".
Dubbel- moralens gudomliga privilegiim ar hotadt.
Nu kom- mer det till ekonomiska rubbningar.
Raai fijrvånar sig öfver de namn han last under lag- - förslaget.
Men han förstår val, att produkten tillkommit " f6r e n viljas skull ".
Räafska synpunkterna väckte gud ske lof kraftig o p position.
från några håll.
Det ar emellertid den ofvan åsyftade - " ena .viljan9 ', ut- tryckt.
i de ädlaste ord, som lyser likt en vårdkas fran berget ned i det allmänna mörkret.
Låt oss lyssna til Johan Gabriel Richerts stämma (1 844): " Jag tror pá statens plikt att verka för sin1 höga bestämmelse till slak- tets förädling, icke med uppfostran för några fil, som kal- la sig bildade, och med bilor far de andra, som kallas den råa massan, utan med en lefvande, oskrymtad och fran mannamån frigjord.
människokärlek för a l l a.
Jag tror på en i det tysta oafbrutet framskridande seger, icke af det ~ n d a, utan af det goda, i trots af alla reaktionära krafters motstand .. ' Jag tror daremct icke p ' å skriket om vådorna af den närvarande tidens sa kallade filantropiska syftning, emedan jag marker i denna syftning en fläkt af den anda, som arbetar på mänsklighetens förlossning ur egoismens bojor ".
Är ' det ej som om man från en smutsig maskinverk- stads slammer k0.m direkt ut imder himlens ljufliga bl&amp; och möttes af mänskligt omma tonfall?
Och de rnänsk- ligt djupa tonfallen höras efter detta allt oftare.
For kvinnan träda nu också balde riddersman upp men med ädlare vapen an stålets.
SA småningom star dar på hen- nes sida en skara tappra ädlingar i ny bemärkelse.
Men de höra knappast till i d e n gamla goda tiden, de äro egentligen söner af den nya.
Kvinnan har alldeles påtagligt blifvit en.
smula stark, sedan.
minga af de svagheter, som pAdyflats henne af f&amp; rest ' illningen, fallit bort.
Starkare blir hon, ner den tid kommer, da hon icke längre underkastas lagar dem en- dast man stiftat.
Är hon d&amp; fri fran egoismens bojor och älskar rättfärdighet, skymtar hon kanske den monu- mentala bilden af en mansklighet i jämvikt på rättvisans sockel.
Metta Greger.
,, Gynna Dagnys annonsörer!
Litteratur.
Medan gräset gror.
En bok om det vaxande af Emilia Fogelklou.
Albert Bonniers förlag, Sthlm.
19 1 I.
E n samling uppsatser af olika datum och växlande in- nehåll äro sammanfattade under titeln e edan gräset gror, en bok om det vaxande ".
De ge trots olikheten ett rätt enhetligt intryck.
Det enhetliga ar personligheten, som star bakom, lifssynen, som den ena gången betraktas en diktskapelse eller ett konstverk, den andra gången den religiösa uppfostrans problem eller den religiösa utveck .. lingen hos Israels folk.
Brist på estetisk och intellektuell.
smidighet har man nu för tiden just ej att klaga öfver så ofta, men smidigheten gör vanligen.
ett ledlöst, person- lighetslöst intryck.
Där åter individualiteten omisskann .. ligt finnes, dar ar den gärna starkt begränsad och en- sidig.
Emilia Fogelklous uppsatser i denna bok ge lik- som hvad man på andra hg11 last af henne intrycket af en människa, som vågar vara sig sjalf utan att därför bli begränsad i sitt förstiende och sina sympatier.
Med klara ägon och vaket intresse ser förf.
på " Män-.
niskorna i Sophokles ' Antigone ".
Flärdlöst enkdt, med minsta möjliga apparat, framkommer i denna studie en personlig uppfattning af det mångomhandlade dramat och dess personer, särskildt den främsta, Antigone.
Näst intill tolkningen af idealitetens tragik i Suphok- .les9 drama kommer en liten uppsats om Walt Whitmart, den amerikanske optimisten, hvars diktning uttrycker der, allomfattande positiva lifddnsla, som man brukat ha så mycket att saga om i populära reflexioner om 9 ' antikens99 lifsglädje.
Flertalet.
af dem, som man i tidskriftslitteratu- ren möter som Walt Whitmans beundrare, st1 i sin hyll- ning af hans optimism i afsedd motsats till kristen åskåd- ning.
Har stalles han fram af en, som inte utan vidare följer d m vedertagna fackindelning af lifsiskådningar, som de moderna andarna B regeln äro så angelägna om ock så säkra pi.
Det ar en sympatisk och diskret presenta- tion, icke en ingående studie.
Knappast lär den ijfverty- ga dem, som ställa sig tviflande till Whitmans konstnars- skap, dem, som.
af konsten fordra form och koncentra- tion.
Emilia Fogelklou erkänner sjalf, att " för hvarenih tanke Whitrnan bjuder krafver han en mycket stor, man kan saga orimligt stor plats ".
H6gheten och hhllbarhc- ten af hans lifsfilosofi att rakna med blott positiva står afven den efter hennes presentation lika tvifvelaktig för den i detta fall skeptiske som förut.
BAde de kortare och de längre styckena i Emilia Fo- gelklous bok äro Arsdaterade.
Detta ger tillfälle att kon- statera ett framåtgående, ty de i sin helhet afgjordt bästa ha sena årtal (1 908, 191 0).
Förträffliga enskildheter fin- nas dock afven i de tidigare, och den själfulla tolkningen af " Slatteiis " naturstamningar (1904) star afven som h d h d nara dem, som har kallats de basta.
" Hosea och Gomer " kallar fiirf.
" en biblisk fantasi9 ', en novellistiskt hållen berättelse om Hoseas lifserfarenhel: och profetskap, dar den exotiska miljiin, som i de van- liga färgstarka skönlitterära orientberattelsema ar allt, m-
dast ar antydd och huivudsaken ar den skildrade sjalsut- Nye ' og gamle Digte och dikter.
.
~ Hejena f vecklingen.
Nyblom.
Albert Bonniers förlag, Stockholm 19 10.
" Två sagor " måste liksom den nyssnämnda och i Helena Nyblom, hur har ej detta mjuka namn sjun- ännu högre grad göra olika intryck på olika läsare, allt- git.
sig in i vå.ra hjärtan och, gjort det.
' anska språket .efter hvars och ens stallning till det valda moltivet.
Fös svenskt för oss,, ly jag vet knappt nAgot som ' mera på- Hoseas utveckling och i synnerhet f6r dess historiska bak- minner om en solvarm, sommardag än Hele- grund kan man vara .mer eller mindre inb-esserad.
I na Nybloms diktarskap; icke en af de kvalmiga, utan en.
" Två sagor " beröras på ett lekande satt problem och af de ' friska, ljusa i v5ra skärgårdsskogar, där skuggan rnissf ' 6rhållanden, som ' fölr många människor icke finnas faller mjuk och mänger sig med doft af barr och linnéa, till, för andra äro alltför bittert allvarliga för att någon- medan hafsvågmna slå mot stranden och naturens alla sin vidsoras pa lek.
De forra bli ointresserade.
De se- röster sjunga oss i stamning, solmättad, sommarvarm, iiare mena, att det vore ovärdigt att afgöra allvarliga kanske för ' ett tigomblick vek, men alltid stark, aldrig strider genom florettfäktning, fransedt att det är omöj- pjunkig och falskt känslosam stamning.
De äro så fulla ligt.
För bfrigt är det i hög grad vanskligt att så som af lefvande lif, dessa dikter, af glädje och smiirta, af har i den första " sagan?
framstalla Gud som skapande.
mänskligt förstaende och af den resignation, som blir alla, Därtill fordras en obeskrifligt lätt hand och en verklig känslors sluthamn, men icke en resignation af det mo- naivitet, för att icke både estetiskt och religiöst väcka anstöt.
derna tvinsjuka slaget, utan en.
ljus och .modig resigna- Oklart och afverr i ' andra afseenden icke fuilt i jämnhöjd tion, s o n om svunnen1 lycka ännu sjunger: med afsikten ar det stycke, som fått titeln " Människany '.
" Jeg gemmer på et Minde, Uppsatsen " Vjlja vi? "
antydes genom årtalsbetecknin- det.
lyseste af alle.
Jeg ser det endnu skinne gen 1905-1 903 vara tillkommen - u1ride.r dika tider:: SA medens Bladene falde.
' tolkar man åltminstone årtalsbeteckningen,, d&amp; mani finner Naar tavs jeg .Kransen bind- en viss brist p3 öfverskådlighet ocli enhetlighet i uppsat- -.
.
af alle tabte Mindw sen sådan.
den f0religger.
Till innehållet är den f ö i, of- det lyser som det lyseste .rigt präktig, rik på tankar och.
uppslag, rik p i psykolo- af alt hvad Livet gav. ' '
' gisk ikikt och pedagogisk erfarenhet.
Därtill har.
den en ' Och hur modigt klingar ej ropet " Med Svanerne ": varm p&amp;-sonlig klang.
För sin hoppfulla öfvertygklse om " Vi vi1 flyve og leve og ikke dö.
.
-.
" trons " och " vetandets " förening har förf.
' funnit de mest under Is og.
Mörke begravet ",.
träffande och pregnanta uttryck. "
' Den fria tanken ' och.
.
eller slutorden:.
.
.
.
' den rätta tron9 - de komma att taga h v a r a d r a s.
&gt;&gt;Jeg vi1 ikke knuses af Sorgens Hael; namn.-Då den r ä t t a t a n k e n och den f r i a t r a n ikke nskue mit Håb " begravet.
stamma möte i personlighetserfarenheternas värld, måste Jeg vi1 spaende Vingerne pA min ' Sjael .lifvet få rikare och starkare belysning.
än n&amp;onsia förr. "
og redde mig hinsides Havet. "
Bevingade ord ar01 de, dessa a n utbytet af de skiljande.
Eller den lilla betagande dikten " Fremad ",: som jag ej, lösenorden " den fria tanken " och " den ratta tron " mot .kan lata bli att i sin helhet citera: det samlande i den r ä t t a t a n k e n och den f r i a " Det at söge - ikke det at finde tron.
holder Pulsen i dit Hjerte varm.
.
Flärdfritt sakrik är uppsatsen " ~rofeternas folk " (1908) Det at kaempe,.
ikke det.
at vinde gyder Kraftens Sundhed i din Arm.
.
-.
.
Stilen ar Askadlig.
!Man glömmer icke uttryck som det- ta: " Profeternas.
historiesyn ar ej vunnen genom arkiv- Det at laenges, ikke det at eje.
studier.
Den kommer oss ej att ' tanka p % den dar bok-: spaende ud til Flugt ' dit Vingepar,.
.
rutlen, som, vi symbolisera som hafdens blad, och där og du föses genmem alle Veje en del af pappersytan ar blank och oskrifven, en annan mod det Mal; som er og altid var ".
del fulltecknad.
Den ar ej en öfverblick utan en inblick. ' '
Om det icke vore sa förtjusande polesi,, skulle man vilja Lika innehållsfyldt som " Vilja vi? "
och " Profeternas .kalla sadana ord en modern bergspredikan - och en af folk ", fast på annat satt, verkar det lilla stycket " Nike " (1910).
behöfligaste slag.
Den i Louvren förvarade, skadade antika ko; lossalstatyn af Men man blir alltför frestad att citera infölr denna dikt- Nike, segergudinnan, har i fökf.
fatt en tolk med det fi- samling, som m a n SA ogärna 15gger ifran sig och.
soxn naste konstnärliga försthende rnen också en tolk med en man vet, att man så ofta skall taga i sin hand igen.
Det hänförelse, som är mer an bl&amp; estetisk.
Stycket ar sjalft ar ju jämförelsevis s i sällan man rakar på ett kvinnligt ett litet konstverk, ädelt till form som innehiill .. diktarnamn af verkligt akta .klang, men ett skall vA.r tids Större förnämhet i, den personliga klangen eller bätt- litteraturhistoria en g h g ha .att visa fram, och det nam- re behärskning aE språkuttrycket - läsaren kan ej skilja net ar - el ena Nyblom.
.
.
bada, ty det ar genom språkuttrycket, som han förnim- - s. E-d.
.mer.
den1 personliga klangen - ar det som gör en rang- ' skilkad mellan de mera " Subjektiva " uttalandena i dika stycken.
~8ma ~bielius.
, '. '
' ' ' ' i n ' ' ' ' ' Sprid Dagny!
,
En utbildningsanstalt.
Sökandes ålder bor ej understiga 17 år och ej ö f ~ e r - stiga 30 Ar.
1 40 år har Skolan för sinnesslöa barn innehaft tain- ten nr 16 vid Norrtullsgatan i Stockholm, och länge har det varit dess önskemal att fA utbyta denna triinga och otidsenliga bostad mot en större och tidsenligare.
I som- mar blir detta önskemål en verklighet, i det att skolan då lämnar staden för att taga i besittning den nya och präktiga skolbyggnad, som Föreningen för sinnesslöa barns vård IAtd uppföra vid egmdcmen Slagsia i grann- skapet af Stockholm.
D en nyligen afslutade barnaviirdskongressen i Stock- holm och den stora tillslutningen till denna ha varit glädjande tecken till det lifliga intresse, som i vara da- gar k6mmer denna sida af det sociala arbetet till del.
E t t viktigt led i barnavardsarbetet ar - det inses numera allmgnt - tillvaratagandet och uppfostrandet af sinnesslöa barn.
Att vi i vårt land aga ett stort antal sinnesslöanstal- ter, som i sitt hägn mottaga dessa själsligt abnorma, det ar nog för de flesta bekant.
--.
E -- - Elo - .-.
Däremot torde det vara mindre kandi, att vi sedan snart 40 Ar tillbaka i Stockholm äga en statsunderstödd insiitution, som ar afsedd att utbilda uiga kvinnor till uppfodrarinnor för alumnerna vid dessa sinnesslöanstalter.
Notiser, Sa ar emellertid förhallandet.
Denna institution, S e- m i n a r i e t f ö r u t b i l d a n d e af s i n n e s s l i j l ä - Mot försumliga familjeförsörjare.
Göteborgspetitioneii r a r i n n o r, ar jämte Skolan för sinnesslöa barn, vid hvilken skola den ar knuten, bildad af Föreningen för om åtgärder mot försumliga familjeförsörjare har nu öf- verlämnak till justitieministern af dr Rurik ho lm och fru sinness1ö.a barns vård.
.
Vid detta seminarium fA de unga, som önska ägna sig Frigga Carlberg.
Den hade undertecknats med 434 namn åt arbetet bland de sinnessl ' öa, under två 51s tid en prak- frAn Göteborg med omnejd.
Justitieministern uttryckte siii ölifredsställelse &amp; er att ha afven från västra Sverige fAtt tisk-teoretisk utbildning för sitt framtida kall.
En sinnesslölararinnas plikter på anstalten begränsa sig mottaga en petition i detta ämne.
Han dolde icke, att dci: sällan till blott de dagliga lektionerna i skolan, utan hon var en svarlöst fraga, men framhäll att SA goda krafter i delar i allmänhet med föreståndarinnan och sköterskorna vart land samverka för lösningen, att man nog kan hop- omsorgen om barnens sk3.tsel och ' vård.
Till lärarinnans pas på det fijr vara förhallanden basta mwliga.
Peti4; o nen plikter pläga sålunda räknas afven öfvervakning af barnen gir nu i. likhet med Stockholmspetionen till fattigvirds- .vid måltiderna, pa ' fristunderna, under söndagarna o. s. kommittia, hvilken jämte lagberedningen fatt k. m: ts upp- v. Under föreståndarinnans ferier ar det vanligen p&amp; 1a- drag att undersöka, om m lagstiftning rörande försumli- ga familjef6rsörjare kan Astadkommas sarskildt för sig rarinnan, som ansvaret fijr anstalten hvilar.
Under sådana förhallanden ar det ju gifvet, att den före fattigvårdsreformen i öfrigt, och i s % fall.
utarbeta.
utbildning som lararinneeleverna erhålla under seminarie förslag.
tiden, afven bör sträcka sig till sadant, som egentliga kvinnliga kon toristenr semesterfond.
Kvinnlig kontorist faller inom f6reshdarinnas eller sköterskors omrade.
Under det f&amp; !a serninariearet f2 alltsa eleverna delta- med anställning i Stockholm kan denna sommar, tack va- ga i husli~llsgö.rCimål, sömnad af barnens kläder m. m. re en under förvaltning af Fredrika-Bremer-Förbundets samt öifvervakning af barnen i sofrummen vid deras mor- styrelse stalld donation, komma i Atnjutande af ett under- stöd A 90 kr.
att användas till hälsans vardande under gon- .och aftontoalett, vid måltiderna o. s. v. Eleverna få under detta Ar också undervisning i sa- semestern.
Berättigad att erhalla detta understöd är kon- dana praktiska.
ämnen, som fölrekomma i sinnesslöskolor- torist med fast anstallning och lön ej öfverstigande: OQ na, såsom vafnad, söimnad, stickning, knyppling, papp- kr.
i manaden.
slöjd, lerslöjd; träslöjd, borstbinderi.
Därjämte tjänstma Hvem löser bojan?
Det ar Sindings bekanta grupp eleverna under hela seminarietiden som biträdande lärar- " Den faiigslade modern ", som gifvit uppslaget till deii innor i såväl manlig som kvinnlig s l ~ j d.
Under det andra året deltaga eleverna i den teoretis- varmhjärtade, indignationsfyllda artikel at fru Frigga Carl ka undervisningen i öfningsskolan samt aflagga undervis- berg, hvilken af Föreningen för kvinnans politiska riist- ratt i Göteborg utgifvits såsom nämnda Pörenings flyg- ningsprof.
De teoretiska ämnen, i hvilka seminarieeleverna erhal- blad nr 9.
Kunde man lyckas sprida detta flygblad till la undervisning, äro kristendomskunskap, modersmalet, alla som sta fientliga eller likgiltiga gent emot r5strätts- halswArdslara, pedagogik, sinnesslövårdens historia jämte saken, skulle man helt säkert f % glädja sig 2f 111m 211 läran om sinnesslöa barns vård, undervisning och upp- en omvändelse.
Ty det som kommer fran Iijirtat miistti ovillkorligen nå atminstone några hjärtan.
Och fru Carl- fostran, vidare bokhalleri, gymnastik och musik.
De farmaner serninarieeleverna åtnjuta under genom- bergs broschyr bar tydligt vittne om hvilken lifst ' riga dendet af kursen äro sällsynt goda.
Kusen ar nämligen detta bliivit för henne - orättvisan i nuvarande fcrhallaridcii afgiftsfri, d. v. s .. elwerna ha fri bostad och fritt vivre p$ att kvinnan ej ar med om att stifta de lagar hor- skall lyda.
eller dem, efter hvilka hon skall dömas -, att tilsentals hai-n, anstalten samt fri undervisning.
.
Hvarjje år intagas minst fyra seminarieelever.
Sökan- fortare eller langsamrnare, svältas ihjäl, att modem, sant de till - elevplats .. vid den kurs, som tager sin början d.
1 i föriviflan, kanske af barmhartighetskansla for bariict, tai- sept.
d. å., har att före d.
1 maj insända egenhändigt dess lif, dömes som mtkderska, under det att fadr ' rn gar skrifven ans6kan, åtföljd af präst-, läkare och skolbetyg, fri, ztt de händer, som vrida sig och knytas i 121igt; in under adr.
S e m i n a r i e t f ö r u t b i l d a n d e a ' f s i n - efter friheten t i l l a t t f å g 6 r a g o d f, alltjiht %-o nesslölararinnor, Norrtullsgatan 16, bundna.
Detta saval som samtliga af Göteborgs F. K.
I '.
R.
S t o c k h o l m Va.
Med afseende å skolbetyg märkes, att sökande bör ha utgifna flygblad rekvireras genom sekreterarai, fröken genomgått elementarskola eller smiskollararinn~eminarium, H i l d u r O i j e r, G ö t e b o r g; priset är 5 örc pr tagit realskoleexamen eller .ock med betyg kunna sbrka exemplar med 20 % rabatt vid rekvisition af minst 100 ex. sig ha motsvarande kunskaper.
.
.
tL, ' A.
T.
9 72 (lnneh.
Hvita Bandets ~estaunntförening.)
A.
T.
9 72 KA FFEFRUKOS7A R, M / DDA GAK, SUPEER.
Enskild sal till samkväm m. m. vägen, Värtan, Restauranten.
Gula spiirvagnen till Ropstens- I Annonsera i 1 Dagny!
0000000000040000040000000000000000000000
177 D A G N Y F. K- P- R * i Stockholm anordnar onsdagen den 19 april kl. 8 e. m. ett möte i Viktoriasalen, hvartill afveii kvinnor som icke aró medlemmar af föreningen äga till- träde.
A .detta möte kommer fru Ellen Hagen från1 Upp- sala att hålla föredrag med ljusbilder öfver deix interna- tionella röstrattsr6relsen.
F. K.
P.
R. '
i Stockholm valde å. styrelsesammanträde den 3 1 mars till föreningens ordförande froken A~iiia Kleman, till vice ordförande fröken Anna Lindhageil,.
till sekreterare fru Karin ~Holmgren och fru Lilly Hell- ström, till biträdande sekreterare grefvinnan Louise .Sten- bock och fru Alma Faustman samt till kassaförvaltare frösken .Stina Qu-int. '
Socialdemokratisk kvinnokongress kommer att hållas i Stockhdm den 16 och 17 april.
Representatioilisrätt till konigressen aga alla kvinnokl~~bbar, som tillhöra socialde- mokratiska arbetarepartiet, samt alla kvinnliga och s. k. blandade fackföreningar som tillhöra landsorganisationen.
.
Malmö F. K.
P.
4. hade måndagen den 3 april till förmån föl .. kongresskassan anordnat ' eii soaré, hvilken gjorde de koinmitterade all heder och beredde den ghiiska talrika publiken en angenäm afton.
.
Efter pmlogen, skrifven - af en rösträttskviu-iaa om " iöst-.
riittskvinnan ", följide auktion på en hel mängd vackra och vardefulla saker, alla skänkta af rösträttsintresserade.
Ett trefligt afbrott åstadkom fröken ' Herbst, som gladde pub- liken med några vackra, friska och kacka ~ångn~uminer.
Så följde ett litet dramatiskt skämt: " I deklarationstider ", skrifvet af en rösträttsmedlem, hvilket spelades utmärkt och slog limiigt an.
Därefter fortsattes åter auik ' tionen, tills det mesta blifvit slutsåldt.
Under hela kvillen var det frisk åtgång vid buffeten, till hvilken st6rre delen af det ser- verade också blifvit skänkt.
I fiskdammen erhöllos prakti ga napp, vackra blomster- och k~nfektfölrsalj~erskr i fargrika nationaldräkter lockade slantarna fram för delil " goda saken? '.
hkolmsten uppgick till olmkring 700 kronor. '
Öf~erbefolknin~ på småskollärarinnebanan.
~ i i l i ~ eii t undersökning, som verkställts af Tidning för lärarinnor, råder f. n. en så stor öfverbefolkiling på småskolelararin- itebananl, att eii petition till k. m: t förberedes bland dessa lärarinnor med begäran o h åtgirdei-s vidtagande för fö- rekommande att flera lärarinnor an nu är fallet gå ultan anställning. '
Ett kvinnomöte i Köpenhamn.
Kvinnliga läseförening- ens diskussionsklubb i Köpenhamn höll den 31 mars ett m6te, bes6kt af omkring 300, kvinnor, hvarvid frölkm Ebba Lindencrona från Malmö inledde en diskussiolni om samlarbete mellan danska och svenska kvhnoe.
Hon fram- höll kvinnoiorganisationernas stora betydelse i fråga om kvinnans utbildning för deltagande i samhallsarbetet.
Det gällde att kvinnorna finge ögonen öppna för de gemen?
samma inkessma, och ddtta skedde lättast mellan ' karaktärs- besraktade nationer.
Efter diskussionen beslöts uppgöra bestämd plan för arbetet, hvilket borde gå L I ~ på estetisk och social upplysning. '
' Föreningens för kvinnans politiska rösträtt afdelaing i Örnsköldsvik, som på grund af en del omständigheter ~ t n - der ett par ar legat nere, har efter föredrag af fru Ella Billing den il9 jan.
detta år återupplifvats och räknar nu ett 60-tal medlemmar.
Styrelsen består af 5 ledamöter: fröken Helga Frånberg, ordf.; freken Elsa Jernshr@n, sekr.; frijken Astrid Holm, kassafölrvaltare; fru H. Bodin, vice ordf.; fru .S.
Dahlberg, vice sekr. Till centralstyrel- seledamot har utsetts fröken M.
L. Akerblom, hvilken af- ven.
valts till kongressombud.
Intresset för föreningens verksamuhet ar vaket, och det finm godt hopp om att medlems&amp;talet ytterligare skall ökas.
Föreningsmeddelanden.
Karlstads F. K.
P.
R. drog den 11 mars sitt strå till kongress-stacken genom en soaré med dans å stadens Grand Hôtel.
Festen inleddes af en liten fin och treflig aftonu-nderh ' ållning efter följande program: " En trasslig härfva " af Helena Nyblonz - konsertafdeining - lands- n~åE - folkvisedanser.
Tillslutningen var mycket stor och maiii hade tydligen riktigt roligt under röstrattsflaggans vingskugga.
Nettot blef 342 kr.
Den 30 mars höll föreningen sitt årsmöte; 35 öre pr medlem till landsföreningen beviljades utan knot.
Omvald blef den gamla styrelsen, fru1 Gerda Hellberg, fru Greta Gullström, fr6ken Anna Widmark, fröken Raguiihildl Dyh- libertys.
Shan tung Silk till s o m m a r - kladningar a Kr.
Z60 lén och fru Helfrid Severin.
Till suppleanter i styrelsen nyvaldes stadsfullmäktigen fröken Anna Ljungkvist och fru Kristina Bandelin.
Efter sammanträdet intogs gemen- sam tesupé och därefter h6lls samkväm med sang, musik, uppläsning o. s. v. F.: iK.
P.
R. i Norrköping höll den 27 mars sitt ordi- narie marsmöte i kvinnliga kontoristf6reningens tokal.
Ef- ter förhandlingarna höll fröken Esther Linldströin före- drag om Frodings diktning, hvarefter följde åtskilliga musiknummer.
Under e11 paus i programmet serverades te.
Nya medlemmar ingingo i föreningen.
Den 4 mars h611 fru Greta Holmgren en vis- och sa- goaftan ' å Allmänna läroverkets högtidssal,, som var till trängsel fylld af en tacksam publik, till.
största delen be- stalende af småttingar, som oförställdt lade i dagen1 sin föx-tiiusning öfver allt det rdiga " Sagotanten " hade att biu- da pa.
et to be hall ni ng en bltf nog - 285 kronor, sorn- sedan uppsändes till kong&amp;skassan.
.
i 4 - i Lättast att intaga af stora och barn Sr Vasens (f. d. r Nordstjernans) LaxCrmarmelad, med anledning af dess behag- i: liga smak.
4 Pris l kr.
pr ask.
På alla apotek.
.
Alla färger.
AKTIEBOLAGET Nordiska Kompanie t STUREPLAN.
immmmmiimmmmmmmmimi.mmmmmmmm.mmmmmm.mmmm i: i i I i 4 - Mjölk dagligen till afhämtning.
~ j o c k ' &amp; i d d e för 90 öre lit.
l: ma smör kr.
2.00 pr kilo.
Oskiiinm ?d för 15 öre lit.
Handskummad för 6 iire lit.
Stochholms Mejeriahtiebolag.
Klarabergsgatan 68.
Allm.
Tel. Br.
5241. i: i 4
Apotek.
Frågor och svar.
Hvar kan man prenumerera p4 Dagny? '
.
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru m h g a e&gt;;.
som helst.
Skall man alltid prenumerera d dessa stallen?
Ja, ifall man önskar endast l, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltu2 göra det.
Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l / ~, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minsi 5 prenumeranter, går man tillväga p i ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) Eller: Man prenumererar a närmaste postkontor (e j annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto a samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi ornggende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis 16sa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skritvelser rorande expeditionen adresseras: D A G N Y S EXPEDITION, STOCKHOLM * Ung flicka som under snart / P&amp;fsssRande fd s h annonser injsrda i år tjastgjort som tekniskt bit å apotek och har utmärkta 11 Dagny p r halalfva priset eller 7 % öre pr mm.)
Från denna verksamhet, önskar stallning.
Svar med löiieup!
till " Praktisk och fortfärdig ", dt Sjukgymnast.
tidnings expedition, Stockholrr Ex. kvinnl.
sjukgymn.
önskar plats i svenskt institut i Tyskland.
Förut Ung flicha, n nehaft assistentplats darstädes.
genomgatt 8-kl. läroverk, E ut märkta betyg.
Svar till " Intresse-; om u mna mad ", Sv.
Dagbladets annonskontor, mrs i massage och sjuk-y jnskar plats i familj; villig att 3öteborg.
?a barn med Iaxllsning otr Svar med uppgift o111 Plats som sbrifbitrade, ordras.
il1 (118 årn, p. r. Göteborg.
jnskar elementarbildad flicka.
3l /, irs kontorsvana.
Villig hjalpa till Som husföreståndarin med husli a göromål, kunnigi hand- irbete o&amp; enklare sömnad.
Svar; öker 27-årig, bättre, hiishäll: ' licka plats i trcfligt, hclst mir till " 21 ar1 ', Kalmar p. r. lem.
Svar till " April- A ' IajU, V 1. r. p - Kartritning.
L ' ng flicka, som genomgått kart- Fint bildad anka ritningskurs, önskar plats.
Ben.
svar 34 ar, önskar plats som liiisi till " R.
S. 8 " und.
adr.
S. Gumaelii itändarinna.
Kan, om det be: Annonsbyrå, Stockholm, f. v. b. agga hand vid matlagningcii, s!
ig med all kliidsömnad odi Ung barnlös enkefru irbeten.
Lön ringa, mot ut önskar förest % hemmet hos bildad medtaga en fyraririg tds.
Sva ungherre eller änkeman, ar kunnig " Gladt lynne ", Linköping p. i i hushållsgöromål och handarbeten Barnfröben.
samt musikalisk.
Svar till " hus- föreståndarinna ", p. r., Vikmans- Ung flicka, som genomgi hyttan.
klasser i elementarskola, öiis kar i Stockholm i god familj f&lt; hjälpa till med barneris Iii@: Medelålders hushållerska och att g i frun tillharida.
Ar, önskar plats 24 april, utm.
rek.
fin.
att gifva pianolekiioner om si nas.
Kompetent att på egen hanc skas.
Svar till " Frisk och sl sköta ett hem.
Svar till " A.
M. "
Postkontoret, Vasagataii, Caött Kneippbaden, p. r. p. r.
- - p WB$, bättre f l i c h kunnig i sömnad önskar nnstal i medio af april för ej mer 3 barn.
Vidare upplysiiingar R drika Bremer Förbui~dets Stockholm.
Examinepad sjulrsköterska Ung, anspråkslös f lic, Folkskolans Barn tidning utgifven och redigead a f STINA QUINT ut, kommer 1911 i s h Qugonde årgång.
Ett rikt ilhstreradt nummer hvarje vecka, 33t veckor under året Basta och Iamplkaste läsning för barn af alhi samhälkklasser.
.
Prenumerera 6 närmaste postkonlor.
Pris föl helt år Kronor 1: 65, ha@ år 90 ore.
I GYNNA DAGNYS Schweizisk Bonne önskar plats i familj under sommar- ininaderna att undervisa barn musik, afven i vanliga skolamner om s i önskas.
Tacksam för sval till " Villig ", Jönköping p. r. med goda betyg och flerärig van; i sjukvård önskar anställning vic badort eller kuranstalt.
Gifver garn: massage och assistens at gymnas om s i fordras.
Svar till " Glad ocl Arbetsam ", S. Gumalii Annonsbyrå Stockholm.
Kartriterska önskar plats i familj; ar villi; taga i förekoniirrnixic giironi: skar anses som mcdlem nf fan Betyg finnas.
Svar l.iI1.
llS: (Tingsryd.
Om kring 304rig 7ju~z.strr~itrtznt1t~~~f t med fint betyg önskar arbete ho: att riiresta hiishållc landtmatare.
Svar till " K1 ', Karlsro kompetent tillhjaln af jungfru önskar 1 Bondsjöstaden, Härnösand.
Stockholm ellcr i dess ~drlict.
rekoinmendationer fiiinas.
S \ r EIorrekturlaserska, " U.
U.
191Iu, t: ppsd: i p. r. bildad, språkkunnig, önskar plats snarast möjligt, i Stockholm, lands- orten eller utrikes.
Svar emotses med största tacksamhet till " Daily önskar komma i familj sorti 11 Mail ", Allmänna Tidningskontoret, hushållet, vill anses som Tninil jc Orebro.
Svar till " 21 h d ', p. r.
I (; iti-iiic Bä t tre Land tbru kared Ung flicka, som genomgätt Fr. Schartaus han- delsinstitut, kunnig i maskinskrif- ning, önskar plats på kontor eller bank.
Svar till " 20 ård1 under adr.
S. Gumaelii Annonsbyrå, Stock- holm.
f. v. b.
Hushållerska,; kicklig och van att föresta nem, söker plats till l kl. p; lat eller förcst; Iiiisli !illrt för iorspersonal eller ett sl.örrc nem.
Svar till 4 !ctrg&amp;-do, - um D. r.
U n g dam i 7 år innehaft plats 8 större itor i ' Göteborg önskar tilI höstei tsombyte.
Svar t.
" Göteborgs itorist ", Sv.
Dagbladets Annon: itor, Göteborg.
7 Från och med nasta Iåsår ar en lärarinneplats~i Förberedandl skolan vid härvarande Elementarlä roverk f8r flickor ledig, till hvilkei ansökningshandlingar, atföljda a läkarebetyg, böra under underteck nads adress inlämnas till skolsty relsen senast den 20 nästk.
april Kompetensfordringarna äro elemen n genorngårt 8 kl. Iaroverk, ön tarskole- och seminarieutbildning r nu genast eller i sommar plat undervisningsskyldighet förutom amilj att undervisa barn elle förberedande afdelningen äfven a behjälplig med läxläsning.
A något ämne såsom svenska språke en villig deltaga i husliga syss eller historia-i de lagre elementar Tacksam för svar till " Greta E. "
skoleklasserna.
Lön 900 kronor Gumalie Annonsb.
Göteborg Vidare upplysningar erhallas a läroverkets föreståndarinna, froker Signe Cedreqvist, Borås den 3 (' otografer l mars 1911.
Jng flicka med goda rekom A s kostyrel sens vägnar: idationer och vana vid stor ko August Charles.
ting söker plats som .. kopist r emotses tacksamt till " Ostling!
Ett.
vikariat vid; Elementarlaroverket lier, Gafleu.
ng, battie flicka!
EDIGA - PL A TSER.
i Soderhamns Elemen- Earläroverk for flickor ittas till nasta Iasår, med an.
+ng af skolans litvidgning til klassig, en ny lärarinneplat!
i undervisningskyldighet i na.
tuiinighet, matematik och sven.
Högre kompetens önskvarc: sökanden.
Lön enligt lag.
An.
ningar insändas tiI1 StyreIser den 10 april 191 1.
Eslöfs högre samskola les instundande läsår plas för .rinna i biologi (företrädesvis] matematik i realskolan.
Lön 10 kr.
Ansöknirigar torde sna- möjligt insändas till under- mad; läroverkets föreståndare.
T. Nyström.
iarnfröken, ej under 25 år, bil- och f r h godt hem, erhåller .s instundande 1 maj för att e och vårda 4 barn.
Barnjungfru tes.
Den, som ar kunnig i söm- äger företräde.
Endast fullt k och med goda rekommenda- ler försedd person torde söka.
m. foto.
t.
" Fru E.
N ", Orebro.
.språkslös, frisk flicka,, ot musikalisk och med god dstil samt kompetent att läsa n- med en gosse i 3 klass, äfven ik, dessuton1 kunnig och villig, ' aga i inomhus lättare göromål.
r om alder, lönepretentioner, fg och foto.
till Fru Apotekare ilenberg, Rollnas:.
.
DAGNY, KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING vid Uddevalla Elementar- lärover k for f lickor blifva vid nästa läsårs början två lärarinneplatser lediga.
Amnen: för den ena: ' matematik (på högre stadiet) geografi (äfven på högsta stadiet) och modersmålet (på lagre eller mellanstadiet) samt franska eller välskrifning: för den andra: modersmålet (på lagre och mellan- stadiet), kristendom (på lagre sta- diet) och franska eller välskrifning (något ulbyte af biämnen möjligf för båda platserna).
Desstitom vore det önskvärdt att eventuella sö- kande kunde åtaga sig undervis- ning i sång.
for flickor härstädes med uiidervisningsskyl~ Utbildning: högre kompetens.
Lön: i första lönegraden 1 500 dighet i kristendom, svenska ocl historia är under nasta läsår til kr., i öfriga lönegrader enligt lag; ansökan ledigt.
Sökande med hög dessutom bidrag till sjukkasseafgift.
Ansökningshandlingar atföljda af re kompeteiis äga företräde.
Arfvo.
de enligt 1ag.Ansökningshandlingar lakarebetyg och ställda till styrel- åtföljda af lakarebetyg, inllmna!
sen, torde före den 25.April insan- senast den 20 instund.
april til das till läroverkets föreståndarrinna.
skolstyrelsen under undertecknad!
idress.
Vidare npplysningar erhål, las af läroverkets föreståndarinna Fröken.
Signe Cederqvist.
Borås den 30 mars 191 1.
A skolstyrelsens vägnar: August Charles.
vid länslasaretfet i Hudiksvall ar ledig till ansökan.
Sömmerskan har skyldlghet att sy all linnesöm, verk- Vid Karlstads högre Elementar- ställa lagningar för lasarettets be- hof, förestå linnefarrådet och ut- ' läroverk för flickor öfva tillsyn öfver tvätten.
Lön 27.5 illsättes från och med nästa läsårs kr., eget rum, allt fritt.
Aiisökning- ~örjan en ny lärarinnebefattning sr atföljda af ålders- och lakarebe- ned hufvudsaklig undervisning in- tyg samt fotografi insändas till lar) m de förberedande klasserna.
Lön sarettsexpeditionen före den 20 in- 000 kr.
stund.
april.
Platsen får genast till- Arisökningshandlingar jarnte frisi-: rädas.
letyg, ställda till Styrelsen, torde öre den 15 april insändas till 1a-, overkets föreståndarinna.
: irka 30 ar, med ordningssinne och från större, hushåll, väl Vid Ebba Lundbergs Iaroverk ~rfarenhet cunnig i matlagning och upplagg- iing, får plats till 15 april att skö- for flickor, Hälsingborg: a niatlagningen å sjukhem.
Hon di nasta Iasår följande platser ' le-) ör afven äga förmaga att ordna liga:) ch handleda tjanarnes arbete.
God) En lärarinnebefattning med un- ön, deladt rum.
Rekommenda !.ioner lervisningsskyldighet i latin, mo- ' ordras.
Svar till Fröken Ohrns lersmål och geografi.
Kompetens: Sjukhem, 6 Jungfrugatan.
: il.
kand. nied profar.
Lön 1,500: ronor.
I) En lararinnebefattning ined indervisningsskyldighet i materna- ik, fysik.
biologi och kemi.
Kom- sjukstugan i Leufsta bruk blir jetens: Betyg från Högre lärarinne- rid edig att tillträdas den 1 inst.
maj; eminariurn.
Lön 1.400 kr.
300 kr.
och allting fritt.
An- Event.
utbyte innom dessa äm- - ön; ökan åtföljd af betygsafskrifter iesgrupper, orde senast den 15 april insändas Ansökningar jarnte Iakarebetyg: il1 e. prov.-läkaren B. Egerström, kola insändas före den 15 april Leufsta bruk.
il1 föreståndarinnan.
Sommerske- platsen Guvernant musikalisk och med utgångsbetyg fran Högre Lärarinneseminariet ' Stockholm sökes till två barn on 8 och 11 år af norsk familj bo, satt i Värmland.
Stilla men natur skönt ställe.
Ansökningar ' med be tygsafskrifter stallas till Fru Ma- rie Blakstad, Varmlands-Sälboda.
Husföreståndarinna i medelåldern, kunnig i matlagning och van att med ordning och om.
tanke sköta bättre hushåll, kan ge.
nast erhålla fördelaktig anstalhing om goda betyg kunna företes.
Närmare meddelar Klädesfabriken, Karlskrona.
Bildad, anspråkslös flicka, kunnig i matlagn., öfriga huslig2 sysslor samt sömnad.
erhåller l maj plats i 2 pers. hushåll (som.
marm.
4 pers.) vid stationssam- hälle i Norrland, att utan ju ng fr^ med husmoderns hjälp sköta hem- met.
Vatten- och slaskl.
finnes Svar med rek foto och lönepre- tentioner till " ~] a l ~ r e d Alfta a ' ~ p. r Ressällskap till London i slutet a.f April, söker en ' ung, bildad d a m Svar till " Resa " Tidnings- kontoret Engelbrektsgat.
' 41., Stockholm.
. '
Kokerskeplatsen arbetsområden.
utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
GYNNA ALLTID DAGNYS ANNONSORER I Sprid Veckotidningen DAGNY!
~eposition ' &amp; NY HETER I BOKHANDELN!
.
Sparkassa BONEN KOPMANNABANKEN, Apsenalsgatan 9, Södermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
.
Wiréns.
China pomada,.
valgörande för hårvaxten.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt f r h Wirens Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l. Hoflv.
.21 Lilla Vattugatan 21 = Stockholm.
L.
(3.
- 1 JESU NAMN.
Predikan pH Nyarsdagen 1911, hallen af ilofpredikan- ten Fr. Hammarsten i .Jakobs kyrka.
Upptecknad mcd sn; ihhsktift och ' pi ahörares begiiran befordrad till trycket.
Säljes til: föriiiin for Sveii ska Kyrkans mission i Rhodesia.
Iii#.
15 fire.
TRO OCH GARNING eller ' livad var-sjömansrnission behöfvw.
Ar ' Pastor E., G. Wolfbrandt.
Häfi.
15 &amp; e.
E V A N G E L I U M ~ % R TRÖSTLÖSA af: Kyrkoherde D. ' A.
Ärnstriim.
Angra iipli-: lagan.
Häfi.
30 &amp; e. VACKANDE ORD TILL DET SVENSKAYFOLKET.
; Af A.
G.
~ i l s s w i.
H&amp;t.
1: 50, h r t.
1: 75, klotb.
2: 25.
BERATTELSEBIBLIOTEK IV.
* L e k och allvar.
Skildringar frin olika.1in- der och folk af Pastor B. Wadström.
Nä#.
l kr., hart.
k 5 0, Blotb.
, 2 kr.
P Y G M ~ E R N A S LAND.
Af Ruth B. is her. '
~ntress&amp; %ssionsskildringar från det inom Uganda liggande Torolandet.
Med talrika illustratiorirr.
H@.
I: 50, kart.
1: 75, klotb.
2: 25.
PRAN ÖSTER OCH VASTER.
Miisionsbertttelser .för barn och ungdom, Med förord af Missionär E. Baierlein.
HEP.
1: 50, kart.
1: 75, klotil.
2: 25. '
HVAD POLJER DARPR?
sing af L.
S.
Musik för solo och unison kör till piano af Gerda Wennerberg- Pris ' 75 &amp; e. Evangeliska Eosterlandsstiftelsens Forlagsexp., Stockholm 3.
L Kvinnliga Juridiska Byrbln, Wallingatan 12.: ontorstid kl. l /, 10-4.
Utför alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
183 36 Föreningen far Kvinnans politiska ikandinavisk Konstslojdsforsaljning, EBstriLtt i Stockholm Fiirbunde t. Obs!
A Fredrika Rremer-Förbundet innas anmälda lektionsgifvare, in- ch utländska, hushillsbiträden af dika slag, barnfröknar, kontors- iträden, gymnaster m. m. Mottagningstid kl. 12-4.
Adr .. Drottninggatan 54, Stock-; TOCKHOLM, 27 Klarabergsgat.
27, Handarbeten, rikt urval Nationaldräkter, tyger och tillbehör Träslöjd, stort lager National- och Garne- ringsband, egen till.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62..
Mnnicure, Pedicure, Hygiensk nnsikfsbehandling.
1RAHEGATAN 6, 2 t r.
R.
T.
l23 59.
A.
19; 16 KOSTYM-ATELIER MASKINBRODERINO 53 Drottninggatan 53, 2 tr, Systrarna Johansson.
Riks och Allm.
telefon.
Sorgsaher.
Ständi pA lager, förstklassigt ar- ' bete, bl&amp;a prlser Astrid Ahlström 8r C: o. 18 Smålandsgatan 18, HERM.
HAMNQVISI Kungl.
Hoffotograf.
Biblioteksg.
11, Stockholm.
l dussin kabinettsfotografier, mat papper, 12 kronor.
Xommendörsdatan Praktisk metod, utan tråckling Hvarje elev disponerar en symaskin KARIN EGNER, Sibytleg.
36.
Hörnet af Karlavagen A.
T.
21004 R.
T.
35 30.
Ängelsbergs Hiriloliei!
3 n. b Fredrika-Bremer-F8rbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byri öppen 11 - 4.
Allm.
te].
48 16.
Fredrika-Bremer-Förbundets Sjuksköterskebyrå: Tunnelg.
25.
Rikstel.
68 98.
&lt;allas till ordinarie sammanträde fredage len 28 april kl. 7.30 e. m. ii Fredrika-Brc ner-förbundets lokal, Drottninggatan 57 Stockholm.
STYRELSEN.
(afven blusar, barnkläder m.
m.)
i barrskog med högt, soligt lag och utsikt öfver Amänningen.
OF året om.
Ref. lämnas.
Närmar ~ekontrnendernr s i f f viilsortera.
pet upplysningar ' genom Fröken .Berth de la-ger n f SchweizerbrodcriEl Andersson, Hvilohemmet, Angel: berg.
Rikstel.
20. och Sbcfsnr 3 n, b. Andelsagare i Foreningen Dagny Lektioner i Linnesomnad vid Norrmalmstorg.
Broderiaffaren Inledningsanförande af fröken Anna Lindhagen.
Föredrag med ljusbilder öfver liden internationellt röstriittsr~relse F fru Ellen Hagen.
Afven kvinnor, som icke äro föreningsmedlemmar, irrbjudas.
Fri entré.
verkning.
iolm.
Astrid Wittborn lordnar möte onsdagen den 19 april kl. 8-e.
m. i Viktoriasalen, Tir elgatan 19.
Dagens nummer inneh8llert Våra grannländer, riisträttsutredningen och kongressen.
Sjuksköterskornas arbetsförhållanden.
RBstrBtQsmotionem.
Blad ur " den svaga kvinnans " historia.
V. Af Mcfta Greger Emilia Fogelkloii: Medan gräset .gror.
Rec.
af H i h a RCiw lim.
- Helena Nyblom: Nye og gamle Digte och dikter.
12ec af Sigrid Elmblad.
En utbildningsanstalt.
Af E-ll.
Notiser.
~örenin~smedddanden.
Alim.
tel. 82 11.
Prenumeration h Dagny sker ti narmaste postanstalt eller bokhandel.
