# ID: svediakorp-per484
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1911
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,092
# sentences: 972
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 10.
Prenumerationspris:.
' / e Hr.
kr.
2: 50,, 3: 501114,,.
,, l: 25.
111 ar.
kr.
4: 50 ' 14 Stockholm den,, ...
.
Lösnummer 10 öre.
~reniime; arion sker siväl i landsorten som i Stockholm a närmaste postanstalt eller bok- handel.
1 Redaktion: Miistersainiielsgatan 51, en tr. Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85., Utgifningstid hvarje torsdag.
4: e Arg.
M a r s, 1911.
1 Redaktör o. ansvarig - iitgifvare: 1 - E L L E N KLEMAN.
Mottagningstid: kl. 11-12 .. Sthlm 1911, F. Englunds Boktr.
.
Expedition och Annonskontor: Mästersamuelsgatan 51, en tr. - Post- och telegrafadress: .DAGNY, Stockholm.
1 Annonspris: 15 öre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
T arg in al annons under texten 15 mm-s höjd per gan 10: Flabat (: 5 ggr 5 Olo, ggr l0 i (.
20 ggr 20-010, 50 ggr- 25 010.
Annons bor vara inlamnad senast mandag f. m.
11 - Professor Reuterskiölds röstrattsutredning.
D e 39 sidor af utredningen, som behandla skälen för och ' emot, utgöra en synnerligen sammanträngd och.ab, srrakt framställning.
FI6rf.
beklagar i slutanmärkningarna, att han icke haft längre tid.
till sitt förfogande, och det beklap- unidertecknad också, eftersom han troligen skullk blifvit vida lättfattligare,.
om han haft mera tid p % sig.
Som det nu är, maste man nästan ha tillgång både till hans tryckta föreläsningar och till en hans artikel om " Politiska uppgifter " I tidskriften " Det nya Sverige " för 1908 för att fullt kunna förstå den filosofiska åskadriing, hvarpå hans rösträtblii~a.
hvilar.
Frånvaron af .marginalL rubriker gör ocksa sitt till att försvara ÖfverskAdlighe- ten.
Efber ett utförligt referat af de båda filosoferna Con- dorcets och Mills argumenter för kvinnosaken, hvilka upp- repats i Buissons .fönit nämnda rapport till franska ' de- puterade kammaren, frågar förf.
efter skälet till att kvin~ norösträtten.
ännu haft så ringa framgång trots all agi- tation.
Han svarar härpå, att de teoretiska skälen för saken icke varit de praktiskt afgörande utan helt +kelt i politiken ingenting betydt.
Hvad man i praktiken disku- terat har endast varit den allmänna rösträtten, och kvinnorösträttsfragan måste därför helt enkelt betraktas som en del af denna.
Argumenterna för den allmänna rösträtten ha nu p&amp; kvinnorösträtten Gfverfiyttats, och förf.
nämner då bide det s. k. liberala, grundadt på samhälls- kontraktet och jämnlikheten, och det s. k. konservativa, -.
.
gruildadt på statens behof af ny kraft.
Det föna affär- dar han ungefär På samma sätt som und&amp;ttecknad själf gjort det i den lilla skriften 99Principerna för kvinnans rösträtt ", men ~fven värdet af det sista underkänner han.
både som motiv f6r allmän och kvinnoröetratt.
Till och med där man trott sig godtaga dess?
skäl, har man i sjalfva verket icke reformerat röstratten p&amp; @ und daraf utan helt, enkelt af praktiska lämplighetsskäl.
Och " staten är till sin natur ' ett maktsamhälle, hvars upp ' gift är bevarandet af egen makthöghet och begagnandet af denna till reglering och utjämning af den sociala makt- spänning, som alltid finnes inom folket.
För &amp; s d a l a grupper, hvilkas intressen af den regleringen bero, ä r det af vikt att därvid sjalfva kunna sasom verkliga maktfak- torer medverka, men hu,ruvida.så kommer att ske eller ej, det beror af de individer, som höra till gruppen och shsom väljare representera densamma. "
- Rösträtten har sålunda blifvit utvidgad till nya individe!
endast i den m h, dessa redan kunnat anses bilda en 9 ' själfständigi maktfaktor ", hvars inorganiserande varit nödvändigt for att den ej skulle verka oansvarigt.
Ty för en modern vetenskaplig uppfattning består staten icke af individer utan af mass- grupper, antingen nu dessa utgiiras af sociala grupper t eller af politiska partier.
Det som nu utg6r svårigheten med kvin~nmÖ6trätkn, enligt föaf: s mening, är.
att det stora flertalet kvinnor, d. v. s. familjens och hemrn&amp; kvinnor, icke kunna bil-
da någon dylik social.
grupp eller politiskt part % utan en- dast klhöra andra grupper, och därför icke kunna be- traktas.
sasom en " sjalfstandig maktfaktor " i samhället.
Ty " deras gemensanma intresse att erhålla formell dler juridisk lik~ta~~igbet med mannen ar uppenbarligen icke nagot r e a l t intresse ".
En k l a s s af kvi.nnor eller ett p a r t i af kvinnor låter nämligen egentligen icke tänka sig annat an möjligen bland de kvinnliga löntagame, som aga en.
verklig intressegemenskap, som skulle kunna få politisk betydelse, d. v. s. om dessa kvinnor verkli- gen blifvit sa manga och sa allmänt använda, att de verkligen utgöra en sociat makifaktor att rakna med ..
Ty " att skapa väljarmassor, som icke kunna förvantas regel- mässigt funktionera utan bldt ojämnt och tillfalligt rycka in, ar.
uppenbarligen intet statsintresse. "
Men a andra si- dan lian det lika litet vara med statsintresset förenligt, att.
ett stadigt vaxaiide antal individer finnas, som genom sin sociala verksamhet och sina reala intressen faktiskt höra samman med viss väljargrupp utan att likväl haf- va rihtratt.
- Problemet om kvinnans politiska rösträtt synes därför bero af den ultveckling kvinnoemancipationen i de respektive länderna natt och ar egentligen ett mo- ment i problemet om den politiska rösträttens organisa- tion i allmänhet pa sådant satt, att inga individer, till- höriga olika sociala grupper, uteslutas blott pa grund af sitt kön eller andra saken icke vidkommande omstandiii- heter.
- I betet utanför familjen och hemmet, blir " naturlighettni af hennes politiska rösirätt lika stor som i nybyggarlander ' &gt;.
- Har frågar man ovillkorligen om det icke i stallet är just genom rösträtten, som hon fått denna " rättsliga möjlighet.
" - Problemet skulle alltså " ej oväsentligt förenklas, da- rest fråga allenast vore om rösträtts afvande At vissa so- cialt sjalfverksamma kvinnor. ' '
Om d e m torde nämligen kunna antagas, att deras deltagande i valen blefve vasent- ligen lika med mannens, men beträffande de andra, d. v. s. hemmets kvinnor, beror det bade pa sociala förhallanden och på kvinnornas eget intresse f6r offentliga ting, om de komma att rösta i s t h e eller mindre antal, från alla eller f6retradesvis vissa klasser.
Ju större kvinnornas del- tagande i det offentliga lifvet eller deras " sociala sjalfverk- samhet " ar, 9 9 d &amp; ~ lättare ar det att beräkna följderna och att göra rnedgifvandet. "
af rösträttens mdgifvande Enligt prof. Reuterskiölds statslara skulle saluncia möj- ligheten för kvinnorna att ernå rösträtt egentligen kom- ma att stalla sig pa följande satt.
F ö r s t de sjalfförsör- jande kvinnorna, gifta eller ogifta, i den man nämligen som deras " reala ", d. v. s. politiska, ekonomiska ock so- ciala intresseganenskap kunnat bringa dem till sammanv3 slutning i partier eller fackföreningar, d. v. s. göra dem till redan förhandenvarande maktfaktorer, som de förut- varande måste rakna med.
Möjligen i a n cl r a rummet och endast pa vissa villkor de mera oberäkneliga familjekvin- norna, som knappast ens inom sina respektive samhallsklas- Som vi se, är det icke sa obetingadt lätt att ur des- ser kunna tankas sammansluta sig till maktgrupper, efter sa orakelspråk sluta sig till prof. Reitterski: dds egenställ- som de visserligen kunna vara eniga i kvinnofragor men ning till kvinnoröstratten i detalj.
Att han emellertid icke eljest i trots daraf, när det galler politik och " realitc ?s- ar nagon principiell motståndare, det inser man snart, frAgorw, dragas At olika pariier.
Farsök bara att bilda afven om man icke haft svart p % hvitt darpa bade i ar- " fackfölreningar " af medelklassfruar eller arbetarhustriir, tikeln i " Det nya Sverige ' ' och i en intervju.
mdi en Stock- endast på grund af deras gemensamma intressen som gif- holmstidning nu nyss.
Man maste verkligen halla honom ta kvinnor!
Skulle dylika kvinnor tunna få rösträtt, ehuru rakning för att hans konservativa skaplynne och hans de icke bilda nagon maktgrupp f6r sig utan endast dito samhalls1,ara icke fatt stalla sig mera hindrandei va- äro att betrakta som icke röstberättigade individer inom gen f6r en opartisk uppskattning af röstrattskrafvet an farutvarande, af deras man sammansatta maktgrupper, livad de faktiskt gjort.
Men om man, som prof. R., ut- så skulle detta bero pA om de i allmänhet äro tillräck- går frin uppfattningen akt staten bestar af individer, en- ligt " emanciperade ", d. v. s. visat större intresse för det dast försåvidt individerna samverka med hvarandra i skil- offentliga lifvet, och därför kunna antagas konstant böra da partier, och att därför individema kunna krafva med- inverka pil de redan röstberättigade maktfaktorernas styrs borgarrätt, endast i den man de tillhöra skilda massgrup- ka och stallning, Sa l h g t prof. R: s mening, så vidt jag fattat hononi per, sa ligger naturligtvis svårigheten egentligen i de icke lbntagande kvinnornas rösträtt, eftersom de icke gama kunna ratt.
Och enligt denna statslara behöfver alltsi icke ens tankas bilda dylika sammanslutningar.
P&amp; flera ställen den gifta kvinnnans rösträtt bli en sådan sällsynthet som kommer denna tankegång tillbaka, s5so.m nar förfi.
talar man kanske vid första piseendet är benägen att tro.
Först om f.orhallanden, san, kunna tänkas göra kvinnoröstrat- och främst har ju en obönhörlig ekonomisk utveckling haft till följd att en massa gifta kvinnor redan äro nvati ten naturlig eller fullt fiirklarlig, t. ex. vid bildandet a kolonialstater eller fullständig ombildning af representa- förf.
kallar " socialt sjalfverksarnma9 ', d. v. s. själffärsör- tioner (amerikanska västern och Finland).
Om man hos janide genom arbete utanför hemmet.
Tänk på deq kropps- gamla kulturfolk uteslutit kvinnorna fran rösträtt, så me- arbetande klassens hustrur, som herrar lagstiftare bland iif- - nar förf., att detta berott på att kvinnan där varit och verklassen ha så svart att rakna med, nar de vilja " be.
velat vara " väsentligen verksam inom hemmets och famil- vara kvinnan för hemmet " - j trots af att desse kvinnor jens varld ", men detta skal till hennes uteslutande kan utgöra det öfvervaldigande flertalet!
1908 års statistiska icke finnas i nybyggarstater, " med de faktiskt likartade utredning visar ju helt enkelt 400,000 svenska kvinnor öi- insatser ", som män och kvinnor dar mhte göra.
I ett ver 25 A n ålder såsom sjalfförsörjande redan ar 1900, land som Finiand Ater, dar kvinnan1 har samma rattsliga ehuru den erkänner, att rubriken " kvinnor utan upp@- möjlighet som mannen att deltaga i det samhälleliga ar- vet yrke " säkerligen innehåller mariga sjalfförsörjande, som - - -.
Juvel- Guld- 8r Emaljarbeten.
DAVID A N D E R S E N (B Hoauvelerare.
&amp; F r e d s e a t a n 4.
Comp.
-- - -.
C L A R A SMITT-DRYSELIUS, BADLAKARE.
ELEKTRISKA LJ USINSTITUTET, 24 B Grefturegatan 24 B, STOCKHOLM.
A.
T.
42 %.
Inre, nervösa och reumatiska lidanden, ägghvita, sockersjuka, sömnlösh.et m.: il, Specialitet: Kvinnosjukdomar.
iclie kunnat nås af statistik.
~ e s s a själfförs~jande; ifta kvinnor kunna således utan vidare tankas tillhöra föirhan- denvarande sociala maktgrupper och alltså böra vara be- rattigade att erhålla rösträtt.
Än de gifta kvinnor då, som icke ha något annat kall an husmoderns?
Ja, det är viil ej f&amp; mycket sagdt, att afven de, genom själfva sitt hemarbete kunna sagas vara fullt sjalfförsörjande, om man1 indast bortser frAn ett i v&amp;rt land säkerligen försvinnande fåtal societetsda- mer, ' som hvarken fostra barn, sköta hushall eller utöfva familjens representationsplikter.
Och i så ' fall utgöra af- ven de i samliallslifvet en faktor, som inom de kroppsarbe- tande klasserna, i vissa kategorier, sarskildt i landkbruket, betyder lika mycket för familjens ekonomi som mannen- " familieförsörjaren ".
Om nu också denna hustrurnas eko. '
norniska betydelse icke kan för dem utgöra e&amp; " realt ge- niensarnhetsintressc!
", tillräckligt för gruppbildning, gör!
den1 dem dock till individer, så pass samhöriga med och betydande inom redan befintliga manliga väljargrupper, att det icke kan vara med statsinatresset förenligt att ute- sluta dem från rösträtt.
Eller ligger dit icke något ba- rockt.
i den~ tanken, att en ' aflönad hushallerska skulle kun- na fa rösträtt, ' därför att hon tillhör en " löintagar-grupp ", som kan tänkas bilda samlrnanslu: tning, men en hustru med fullkomligt samma arbete uteslutas frAn rösträtt, dar- för att hon endast utgör ' en individ i en manlig makt-.
.
grupp?
I sjalfva verket visar fölreliggande utredning i h6g grad svå.righeten att inrangera en irrationell storhet unger reglerna itjr ett raoonellt system, svårigheten att af r d a n tfllryggalagda utvecklingar, sluta sig till framtidens.
visse; - cligen ar det ju inte omlöjligt att under vissa villkor för- ena afven kvinnoröstratten med förf: s statslara, och olm jag i alla fall bekänner, att den~ia statslara delvis ar mig osympatisk, så har detta alltså egentligen icke med1 kvinno- frågan att göia.
et kan förefalla oegentligt att tala om sym- pati .och antipati i sammanha&amp; med en ' filosofisk disci- plin, som endast har till uppgift att konstatera de förhan- denvarande statliga förhålland&amp;a och ur dessa sluta sig till de allmänna lagarna för statsfifvet. '
Men statsläran kan lika litet som nagon anniin filosofisk vetenskap, hur gärna den än vill; det, alldeles undandraga sig inflytan- det af tidsst; örnningarna.
Den: har ju också ' under hika tider ' ställt upp olika system, af hvilka naturligtvis intet kunnat ha ' anspråk på någon full ' allmängiltighet för alla tida.
Att ' den företrädesvis fran det modérna Tyskland - bl.
a. Jellinek - hämtade, men afven af boströrnianism starkt påverkade statslära, som prof. R; nu bekänner sig till, måste innefatta en reaktion mot den.
medelklassliberah in- dividualismens politiska orgier pA 1800-talet ' ar fullt f&amp;: klarligt ..
Det växelvisa ' framhiifvandet af än statens och an personlighetens ratt kommer val alltid att utspela sig inom de .politiska vetenskaperna, stundom inom o1i.ka perioder.
af s a m m e vetenskapsmans utveckling, si- som vi finna det hos Geijer, solm mot.
slutet af sitt lif.
betonade .personlighetsprincipen niistan lika ensidigt som.
.
.
.
han f~ruit ' betonat statsprincipen.
Det ar nu icke läran om " maktspänning " n ~ d l a a " makt- ' ' ' ', ' '.
.
.
.
faktorer " i fM: s statslära, som, berör mig osym@atiikt., Han har ' själf reserverat sig mot tolkningen, af, m+t .SA- som lika med &gt;; den råa styrkan9 '.
etc., ?ch den reseryatip- varit bchöflig.
lien borde för bildad;.
personer '.
knappast.
.
Men en statslara, som till den grad förbiser person- liga faktorer i statslifvet, att den endast betonar det eko- nomiska sasom d&amp; väsentliga grupden för.
bildningen af maktgrupperna och späryingec mellan dessa, utan.
t.
tillägga ntcgot mera, den smakar egentligen for mycket af socialismens niaterialistiska historieuppfattning för att kun- na vara slutgiltig och uttönynafide.
Är detta " h; @ xns " statslara, så undrar ' jag inte pA om den liberala i all sin vetenskapliga naihtet i alla tider far behåila sin1 makt öfver sinnena.
Vi skulle har med skal kunnat ' vänta.
ock-.
...
så ett ord oni statens uppgift att vid regleringen, af makt- förhållandena verka fridstiftande ' och alltsa triida, ' i.
de.
ide- ella intressenas tjänst.
Och fai.
denna synpunkt rum.
.
i statsläran, då bör, heiler icke betydelsen af ' " kvinnans för- idlande inverkan9, kunna anses vara utesluten som en " pri~atpersonlig ' ~ synpun.kt.
sanningen förefaller mig emellertid har, som p i så må.nga andra hAll ligga .. ungefär midt emellan b " ada stånd- punkterna.
.Prof.
R. må ha aldrig så rätt i att %taten: alls icke ar en summa af individer, utan en invecklad vaf- nad af en.
massa organisationer och forband af indivi- dery ', dels kommunala och dels kooperativa, med olika be- ' tydelse alltefter sin ekonomiska stallning, och att vid: r$: tandet väljarn&amp; individuella karaktärer spela en myiket obetidlig roll - så kim han dock icke helt f&amp;rnek?, att individernas moraliska beskaffenhct.
kan.
ha betydelse f@ staten.
Indirekt har han ' ekkänt det i sina ord (s.
30): ', politiken .behöfver tyv&amp;r såsom historien, lär, alltfor ta ' enl hänsynslösa kraften långt bättre än något annat9 '.
Ty ' att tiiil$fventyrs betona, ' ati detta yttraide endast afsh- ge det SA att saga s t a t s p e r s o n l i g a, i mdsättning mot det p&amp;atp4ersonliga, skulle innebära ett mekaniskt tu- delande af de ' politiska @ ersonlighetenia, sbm lifvet sjalft helt enkelt icke vill veta af.
Men har han erkänt person- ' lighetens betydelse for politiken i e n riktning, den som smakar af renissansen.
och ~ i e t s c.
h, e .., sa måste han ' också erkänna den i en annan rikhing - den ' som sina- ' kar af exempelvis uth her och ' ~ u s t a f Vasa, för att nu ba- ra framhålla ett par af de historiens man, som vi kunna k&amp; h a n s y n s l ö s a pA det &amp; da.
sätt, som jag er ' - känner såsom för politiken nödvändigt, nämligen h a n- s y n s l ö s a i d e t g o d a.
Huru som halst - harsta- ten till uppgift att reglera och utjamna d&amp; sociála niakti spänningen mellan d e s dika maktgrupper, sa inverkar det ' icke så litet ' på arten och fösloppet både af ' denna spänning och denna reg1erin.g hur de personligheter mo; raliskt äro beskaffade, som bilda aktvi viljan^ ' inmi dessa maktgrupper.
Ett exempel må har vara nog.
!Maiii mA stalla sig aldrig s5 tveksam till ' fördelen f&amp; staten af att slappa in massor af alkoholiserade man blanii den val- jarkår, som skall bilda var x+naMviija99; men nar de - nu en .gång finnas dar, ' säger sunda förnuftet, att massan ' af.
icke alkoholiserade kvinnor borde ' på - ett för maktviljan förmånligt satt kunna spada ut all daina val buteljei-ade ' ' -. '
', ' ' ' '.
1 1.2.
.
D A G N Y och - korkade " esprit " i v&amp;rt statslif.
Detta icke s ' åmyc- ket kvinnornas faktiska.
inverkan på lagstiftningen medelst röstgifning som p&amp; grund af röstrattim f6maga att liksom höja det sociala anseendet af kvinnans opinion1 och därigenom bidraga till omdaningen af det allmänna.
fiire~taiin~ssättet.
Om prbf.
R. nu svarar, att partilifvet i gamla kultur- stater som Sverige icke sasom möjligen partilifvet i ko- lonistater ar g m d a d t dylika privatpersonliga synpunk- ter, s&amp; svarar jag med hänvisning till spritinli.n ?ssenMas starka partillallning i de senaste- sociala striderna i ett så gammalt kulturland som just England.
- Vore det för öfrigt s&amp; barockt att med det moderna po- litiska lifvek snabba utveckling på alla omraden få tän- ka sig bildningen af nya maktgrupper, fotade pA andra grunder an de hittillsvarande ekonomiska?
Prof. R. snud- dar sjalf ofta vid denna fråga, om också i regel på ett afvisande si$, t: ex. då han (s. 32) betonar, att intresse- gemenskapen i afseende p&amp; sociala frågor mellan kvinnor ur skilda sociala lager ar en helt annan än den intresse gemenskap, som bildar utgångspunkten fös den olika s e ciala grupperingen och den verkligt politiska partibild- ningen.
Han har nämiligen härvid gjort den synnerligen Manande iakttagelsen, att den senare innebar en gemen- skap i e g n.a (s. k. reala) intressen, den förra åter " blott " en gemenskap i intressen för a n d r a, en gemenskap så- lgnda af samnia art som den, hvilken framkallar frivilliga fören !h@r. för välgörande andamal etc., utan att deras medlanmar på den grund fA ansprak p5 politisk rösträtt.
Men han nämner detta emellertid endast för att varna för någon ö1Evertro vare sig p i.
röstrattens betydelse för dm sociala .lagstiftningen eller på betydelsen af denna lag- stiftning öfver hufvud taget.
, 1 dessa bida varningar instammer jag fullkomligt.
Jag vill här närmare precissera hvari jag ser kvinno- röstrattens egentliga betydelse.
Den ligger, såsom nyss blifvit sagdt, däri att den kommer att höja anseendet af kvinnans opinion såväl i hemmet som i samhallslifvet.
Eller för.
att begagna prok R: s egna ord: " den stegrar kvininbnas politiska bildning och ilkar därmed möjlighe- terna f&amp; dem, sarskildt sasom mödrar, att in.verka på det uppväxande slaktet, till en bättre allmänandas utveckling ".
Har ar jag, såsom ocksa torde vara förklarligt, fullt ut.
" troende "; trodde jag icke detta, skulle jag icke arbeta en dag Iingre för &gt; ' saken9 '.
&amp; t R. ställer sig me- ra tveksam, så lan * man ännu har så föga edaren ' het, är ju lika förklarligt, äfven om h a i medger, att piståen- det " i enstaka och kanske mdnga fall " torde vara riktigt.
Sjalf tycker jag nästan, att hans egen skrift p2 olika stallen sa pass bestamdt bekräftat gissningen, att han knappast hade behöft vara sa försiktig.
S. 19 talar hal om, att dar kvinnoröstratt införts, har detta vanligenisketi " i hopp att därigenom vinna begränsning af massvaldet genom de individualistiska krafternas fölnitarkning ", hvil- ka man alltsa haft skal att tro p % hos kvinnan.
S. 23 säger han, att.
kvinnan i nybyggarelanderna stadse tar parti till förmån för dem, som representera ordningen och lagbundenheten, och s. 29 not 2 säger han, att fler- -.
- - - talet vittnesbörd peka i den riktning, att kvinnan i de sta-.
ter, dar hon fatt rösträtt, verkat som " en höjande och renande faktor i det politiska lifvet. "
Ofver hufvud taget slår prof. Reuterskiölds utredning på ett synnerligen välgörande satt ihjäl åtskilliga seglif- vade godtkijpsargumenter och slagord i kvinnofrågan, d a n kvinnorna sjalfva under många års kamp nastan börjat misströsta om att få död p&amp;.
Dråpligen geniytligt verkar det, nar han (s. 18) lugnt talar om, att rösträtts- utvidgningar i olika länder vanligen i hufvudsak s&amp; an- ordnats, att " blott de kategorier af människor, hvilka t; ilsammans bildat en ny maktfaktor i samhället ", kommit i atnjutande af rösträtt - allt under det man " sökt öfver- tyga sig sjalf om riktigheten af f i k t i o n e si a t t u t .. v i d g n i n g e n.
g e n o m f ö r t s, e n a r o c h ernti- dan de nya väljarklassernas individer m o g n a t f ö r r ö s t r a t t.
S. 30 affardas pistiien.det, att kvinnans natur skulle hindra henne från att som man- nen öfverblicka en politisk frågas följder eller se deg ob- jektivt: " påstiiendet ar för visso alldeles falskt af det skil, att ej heller flertalet röstberättigade man äger eller nh- gonsin ägt dentia förniga ".
Betydelsefullast ar dock %ör£: s iittalande (s. 34) att erfarenheten synes t i l 8 f u: 1 c Q 5. s a t g r u n d l ö s h e t e n af motståndarnes argument, att kvinnornas politiska intresse skulle verka Ödeläggande pk dem sjalfva och deras hem., Att suf %rageftrörelsen 9 ' a l i s i c k e f % r i d e n t i f i e r a s m e d k v i n n o r u s t r a t t s - r ö r e l s e n i a l l m a n h e t ',, iir också &amp; faktum, i som högerpressen och allmänheten gjorde val i att taga ad notam. ')
Och kanske de andtligen göra det, n&amp;- det iir en juris professor, som uttalar det i kungliga utredni:: - V gen!
Att valbarhet ar en logiskt n6dvandig följd af val- rätt, ar också ett faktum, som det ar godt att har fä " fastslagetp '.
Hvad jag slutligen skulle vilja anteckna ar, att prof. Reuterskiöld under sina studier af kvinnoröstratten tyd., l i g a icke blifvit osympatiskt stamd mot sjalfva rörelsens satt att skata sig.
Han talar om dess 9 ' trosvisshet ' 3 och dess " alltid lika ljusa optimism ", som stundon: fcrarile- der till &amp; erskattande af framgiingar, men crkaniitii ocksa " utan förbehåll den stora och i detalj giiendc oni- sorg, hvarmed man samlar och offentliggör alla fakta, som höra till dess historia, " och den saklighet, som i all- mänhet utmarker kvinnornas redogörelser inföl xspekti- ve representationer.
Alice Zimmerns och Kathc Scliir- machers historiska öfversikter öfver rörelsen fixitler 11an sarskildt förtraffliga.
Och resultatet af hela utredningen?
Ja9 det blir.
tiir- gefar hvad man kunnat vänta sig af en v d i i g t vete~~skap- lig undersökning som denna, egentligen. --- (P.
Det giiï alldeles som vid Kants söndersmulande af de spelwlativli bevisen för Guds tillvaro: vid hvarje s. k. bevis f ö r kan han satta ett bevis e m o t, och man blir till.
SM hiir lika- som i fråga om det religiösa hänvisad till " det i in r c vittnesb ' ärdet ".
Efter manga grundliga " å ena sidaii " ocli " å andra sidan ", star det ändå alltjämnt fast, att " l i k n l i t e t s o m d e t kan, f r a n r i k t i g a l a t g i ~ i g s -.
- ") Alla dessa kursiveringar af L. W.
D A C ' N Y.
.
.
.l 13 .. Stadsfullmäktigevalen i Stockholm.
punkter, a n f ö r a s något-sam h e l s t printi-.
p i e l l t s k a l f ö r k v i n n t a n s p o l i t i s k a rölst- r a t t, l i k a l i t e t k a n n å g o t s å d a n t sk.al an-.
.
f ö r a s daremot.
* *) ör andra gången såsom sjalfva valbara sta i. år kvin- Man blir kanske d2 benägen att fråga sig hvad det norna i ' Stockholm inför valet af kommunalrepresen- skulle tjäna till att lagga ned så stor apparat på hela tanter.
Det ar med spianning man följt valfikberedelserna, utredningen, men då skulle jag vilja framhålla, att.
re- namnandet och placeringen af de kvinnliga kandidaterna dan detta resultat i och föl sig har icke s&amp; litet varde inqm de olika partierna.
Att göra nAgra uttalanden har- för frågans sakliga behandling i den!
praktiska politiken.
öfver torde val ännu vara för tidigt, listorna äro, nar.
Det ar verkligen pengar värdt att frAn vetenskapligt håll detta skrifves, ännu icke ens inom alla kretsar fastställda.
andtligen ha svart på hvitt pi, att det på d&amp; hela tag&amp; A t t så befogade önskningar p.A vissa håll icke tyc- är en m a k t f r å g a det gäller, när man opploner&amp; sig kas komma att förverkligas, kan emellertid tyvärr fönhes.
: mot kvinnans rösträtt, och inte tillafventyrs nAgra ide- Så ar bl.
a. fallet med valet i andra kretsen, ' hvilket, nar det- ella Id&amp;r om kvinnans bevarande At hemmet eller ta läses, redan skett.
Liberalerna hade f6r sitt .vidkommande " kvinnlighetens ljufvaste bouquet " m. m. m. m., som dar insatt fil.
kand. Axianne Thorstenson i tredje rummet, man dock kanske tror sig kampa för med nabbar och en plats som.
var långt ifrån säkerställd.
Det ar ' djupt klor.
Och SA ar det slutligen af icke ringa historiskt var- att beklaga.
om utgången., sisom är att befara, ' blir att de att äga frhgans utveckling ordentligt bokförd och var- fri5ken Tholrstenson ej blefve vald.
Man., kan emellertid desatt de massor af godt kallmateri ' al tilll belysning.
ännu s % länge h o p p a s, att slaget icke ar förloradt.
Röstrattskvinnorna ha alla.
skal a?
vara prof.: Reuterski ' öld I samma krets, den 2: dra, har socialdemakraterna in- tacksamma och att vara glada At att de lyckats B5rmA sa (t Anna Jolhansson, kontorsbitrade i l if för sak rings aktie- den svenska staten - att agna deras frAga Atminstone en bdaget De FöPenade, pA fjärde rummet, en som ej större teoretisk uppmärksamhet an någon annan stat hit- heller kan anses tili£ö,rsakra ' henne att blifva vald.
tills gjort.
.
.
.
I denna krets ha de moderata.
icke uppställt någon LYDIA WAHLSTROM.
kvinnlig kandidat.
.
* *) Kurs.
af prof. R. Ofriga kvinnliga namn, SA långt listorna nus äro fast- stallda, äro: fröken A n n a L i n dl h a g e n; barnavårds- inspektör, .uppsatt af socialdemokraterna på andra rummet i: tredje kretsen; fru E m i l i a B r o o m é, C.
S.
' A: s byrAf&amp;estån.daririna., uppställd af liberalerna på f6rsta rummet i fjarde kretsen; fröken A l m a H e d.i n, upp- Ur Woman ' s Journal 18 februari 191 1. satt af de moderata på femte rummet i femte kretsen.
agstiftande kåren i K a n s a s har antagit ett för- Hvad denna krets beträffar är liberalernas lista .ännu L s l a g om ändring af konstitutionen.
för att bereda icke klar.
Det starka kvinnliga namn, man har raknat politisk rösträtt at kvinnor.
p&amp;, ' fröken Kerstin Hesselgrens, har bortfallit, då - frö- I Senaten afgAfvos 27 röster f ö r och 12 röster e m on t ken Hesselgren på grund: af sjuklighet afsagt sig karidida- förslaget och i Underhuset 94 röster f i5 r och 28 e m o t. tur.
Vid möte in0.m kretsen har styrelsen föreslagit frö- Under de 60 Ar röstrattsrörelsen existerat, hafva enL ken Anna Abergsson, ett fö.rslag, som kraftigt under- dast 10 af de 48 Förenta staterna antagit och till.
folk- stöddes från kvinnligt håll.
Dr1 Inez Laurell, som af- omröstning utstillt dylika förslag, och af dessa 10 var ven af kretsstyrelsen föreslagits, har undanbedt.
sig att.
det under förra året 4 stycken.
Det nya Aret är ännu ifrågakomma; vidare fijreslogs på mötet ännu1 kvinnlig icke t v å månader gammalt och andringsförslag hafva re- kan,didat, fr6ken Gerda Meyerson.
Om den1 eventuella pla- dan antagits af t v ä n n e stater.
och bida fiolkets af- ceringen af den eller de kvinnliga kandidaterna ar för ti- görande.
digt att har yttra sig.
Segern i W a s h i n g t o n och omslaget i allmanhe- För att Aterga till de fastställda listorna,.
ha social- tens stamning visar sig också i det okade antalet röster, demokraterna i sjätte kretsen uppställt fru A m a n d a som numera tillfalla förslag om rösträtt åt kvinnor.
F r 6 s e l l;.
de öfriga partiernas listor i denna krets I icke mindre än 5 andra stater.
hafva d e l s vunnits äro, nar detta skrifves, icke klara, hvilket afvenledes ar enkel majoritet, d e l s ett st6rre antal röster an: förut, fallet med första kretsens; socialdemokraterna ha i f6r- d e l s som i I n d i a n a ett enhälligt uttalande af val- sta kretsen ingen.
kvi,nnlig kandidat utskottet såväl för infölrande af kommunal rösträtt &amp; t kvin- Valdagarna bli fölljande: t r e d j e v a l k r e t s e n tors- nor som för antagande af ändringsförslag i syfte att be- dagen den 9 mars, f j a r d e v a l k r e t s e o ' 16rdagen reda dem politisk rösträtt.
den 11 mars, f e m t e v a l k r e.
t s e n onsdagen den1 15 F '. '
O ' ' ' Förnya ofördröjligen Eder prenumeration p å DHGNY!
mars, s j a t t e v a l k r e t s e n torsdagen de; 16 mars och f ö r s t a ' v a l k r e t s e n måndagen den 20 mars.
Femte valkretsen väljer 10 stadsfullmiiktige, de öfriga 8 hvardera.
.
.
Svenska.
konstnärinnors utstä.llning:.
.
.
ELLEN JOLIN Moderna afdelningens kommissarie. '
' M -.
.. v. '
.
.
IDA von SCHULZENHEIM Ordf. i bestyrelsin.
-.
er än en gång torde kvinnliga konstnärer vid dtt ' ut- staUningar: som anordnats af skilda konstniirsasso- .- ha kant i luften en viss obenägenhet m d kvinn- xiatione?
lig konst, en förecats ' att åtminstone ta emot sa litet som .möjligt daraf,.
Den uppfattningen, att alster af kvinnlig.
pensel.
eller mejsel icke .k u n p a.
iiga nagot konstnarligt: varde, torde väl.
numera vara sällsynt, men m !nnen!
h.a,: nar det galler kvinnligt a-bete, svid att: höja sig öfver.
konkurrenskänslor.
Visserligen kan.
ju hvarje manlig .kamrat ock&amp; bli en medtaflare på vädjobanan, men: - d m manliga rivalen; ar i alla fall i sin goda ratt, anser maq.
Det kvinnliga.
: " intrånget " daremot betraktas alt- jämt såsom ett slags illojal konkurrens.
Ogh om de kvinrp liga konstnärerna skulle komma .medm en blyg invand- ning: " ' Men vi maste ju ocksa, lefva " - är det att befara att svaret från somliga håll blefve den franske domarens barska: ') Je n ' en vois pas la.
nécessité. "
.
H u q mycket känsla af .att vara ovälkommen^, sedd med e n, viss ovilja af sina manliga kamrater, kan ha verkat hämmande på arbetsglädjen hos kvinnliga, konst- närer - i synnerhet uqder tiden före allra: sgaste decennierna - det kan icke beräknas.
Men sakert är, att det icke var en dag för tidigt solm de svenska konstnar- innorna sammanslöto sig till en egen fijrening.
För den undanknuffade askungen måste det ju ha vare en allde- les speciell njutning att f&amp; det egna hemmet, ochför kvinn- liga konstnärer, som varit vana att kanna det .som om .de togos med halft p % nåder, bor det kännas synnerligen hugnesamt att kunna sanda sina arbeten till en utställ- ningsjury, som inte betraktar,, det som, ett " aber " att man ar kvinna.
Det ar, som bekant, fröken Ida von Schulzenheim, som.
har hedern af att h a tagit initiativet ull denna för- ening.
Och bland d m, som jämte h y p e arbetat: fgr den- simma, b6ra här först och främst nämnas fk Mina Carls- son, född u red berg, som haft det ansvarsfulla varfvet att samla ihop och ordina den retrospektiva afdelningen å ', O DRAMATISKA O Kökselever E R N S n - n U - TA T E AT URANT H u 60 JAGARE O O STOCKHOLM.
O B R O L L OPJ- och a n d r a f e s t l i g a h e t e r arranseras bdst d " D PEXTV~NING Fullstandita förslat lämnas bberedvilliPt.
.
.
- -.
emottagas under vintermdnaderna * Erkiindt godt kok under ledning i f framstAende fransk kökschef.
.
. '
.
.
MINA CARLSSON Retrospektiva afdelningens kommissarie.
den hyss Bppna; le utställning&amp;, - samt fröken Ellen Jolin, som ordnat den moderna afdelningen.
Alla dessa tre konshiiirinnor utstilla ju sjalfva: freken v. schulzen- heim har en samling präktiga djurbilder, fru Carlsson ett par porträtt, af hvilka ett sjalfportratt, nar det för en del H sedan först exponerades, väckte en berättigad upp- märksamhet - om man an då,.
liksom nu, kände sig fres- tad anmärka, att konstnärinnan ingalunda gjort ful1 ratt- visa.
åt sin modell -; och fröken jQlin visar.
' oss .- några vackra akvareller, med motiv dels från Sverige, dels fran.
södern - ' af hvilk-a senare interiören ' från Santa Maria Novella i Florens är ett godt prof på hennes förmiiga att återgifva stämningsrika arkitekturmotiv.
Men det ar icke främst för dessa artistiska predanda, som ' Dagny ve- lat i dag återgifva de tre ifrågavarande konstnärinnornas porträtt, det är närmast för att uttala ett tack för ali d&amp; osparda moda, ' all den oförtröttade energi de nedlagt i och för denna utställnings.
Avägabringande o c h orddnan,de.
Ty det ar icke blott de exponerande konstnärinnorna, som äro dem tack skyldiga, utan 6fver h u h d hvarje kvinna, som har tillräckligt af samhörigh~tskansla med sina arbetande systrar f&amp; att glädjas öfver- ' den seger.
föl.
kvinnlig konst, som denna utställning innebar.
Denna den nybildade föreningens första utstallning ar nämligen både rikhaltig och vacker.
Och detta oaktadt man ' där saknar flera af vara framståehde- konstnärinnor.
Sa i b l a d ~kul~trisenia~ ' Sigrid Blomberg, Martha Améen och Alice k ord in ' (i fråga o m den.
sistnamnda är emellertid uteblifvandet lätt .förklarligt, därigenom att hon just för närvarande har en separatubtallning i konsih ?ar~- huset).
Af målarinniorna fattas bl.
a. fru Anna Boberg med sina europeiskt kända Lofobbilder, ' fru Gerda Wallander, som nyss haft en uppmärksammad utställning, och Hedvig Björkman, på hvars målade bonader med deras fantastiska stimning och utsökta färger man.
@ ma .skulle velat se nagra prof. DA emellertid utställningen - trots antydda luckor - ter s i g.
både rik och gedigen!, vittnar ' ' eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee: e DAGNYS LASARE i e e i: bora gynna DAGNYS ANNONSORER e, i e ee@eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee
Kvirnnoia .och.
fullmakts- tjänsterna.
detta ju - om att den.
kvinnliga konsten i Sverige i nar-:.
.
.varande stund ar en faktor att rakna med.
: Till det behagliga intryck, - som utstallningen strak.
.
-.
.
.,.
.
.vid inträdet framkallar, bidrager i sin mån de smakfulla ' F&amp;kulteternas i Lund och öfwa ?blhtanden.
anordningarna med draperier - lånade ' fraln ' Handarbe- id enl jämförelse qellay upps&amp; o&amp;: ~ u n d s fakbl- tets vänner - antika möbler, grönskande.
evonimus och teters utlåtanden ang&amp;ende - löneregldn$ommitt&amp;, farglysande blomm .. Sjalfva den bistre Moses .ute i förslag med a f i m d e p&amp; kvinnas - rätt att ' inneha ' profes-,.
_.
.
af.
.-blidhet.
öfver sig, orngifven.
sorsbes&amp;llning; syries det .bom om u,niversit&amp;t i &amp; r ' syd- vestibden - får ett skimmer .. som han * ar af vårglada tylpaner och påskliljor .. ' liga- landsända bestod sig med en något.
fördomsfriare 1 ett par följande artiklar skall jag framhålla hvad .. uppfattning i saken an hvad fallet f denla mellansvenska ...
-.
som .tyckes.
inig vara det mest miirkliga inom såväl den lärdomsstaden.
.
,.
.
retrospektiva som den.
modemta afdelningen.
For .dagen '.
l ed afseende juiidiika ' professurerna har.
juri- antecknar jag blott etf yttrande, som inför CharloltteaWahrl- diska fakulteten i Lund enhälligt uttalat: so&amp; sin bikt, att ' ströms .ifvedägset målade landskap lär ha ' fällts ' i f e n en inkonsekvens förelåg ' i kobmitténs - bitänkand&amp;.gimorn ' fram$ående ~tockholmsteol~~: &gt; ' Om kvinnor kunna måla den ' dar ' gjorda atskillnaden mellan ' 21 ena ' - sidan ' profes- så dar bra, så böra de sanmrligeni ha rösträtt! "
surerna i uvil-, straff- och processrätt: och.
å: äridra; sidan Det vågade väl k n a p p t ens den mest enbiastiska professuren i speciell privaträtt;: Civil-; ' straff: ' .och ' pro- ' F. K.
P. R-ist hoppas på: att konstens heliga makt skuld cessrätten, framhåller fakulteten, ' stå .ickea 3 näfniarc!
iela- le kunna åstadkomma en så ögonblicklig omvändelse!
tion till domareverksamhet an speciell ' privaträtt.
Därtill Anna Maria Roos.
fogar.
fakulteten det utialandet, att om ' ank.
erfarenhet3, e ' v., ' g I ' ' '.
.
domarevarf måste anses ' aga.
stor betydelse för under&amp; ningen i nämnda fyra.
laroimrim., kan dock ' denna.
o&amp; standigh6t icke motivera en sådan.
painciFiei1.
; iiiskillimii mellan särskilda professurer ' inomi fakulteten, som betan-.
.
.
.
.
.
.
kan det innehåller.
.
.
-.
.
Medicinska fakulteten att visserfik&amp;.
gtt.
vidsträeltt aniändande af kvinnor i ' shtens tjan~t: .kan .. n i e d ' visa af den kvinnliga naturen ' betingade vanikliglieter, h ' i3ka kunna ogynnsamt.
inverka både $i- livinnbrna sj ' älfvi och på det af dem presterade ' arbekres&amp;atet m&amp; att, då grundiatsen.
o,m kvinoGs r; ttighd till sta ' fstjän~t:: aredc !AA;, erkänd och delvis genomförd, det '.
vbre '.
omojligt att.
på endast tepretiska grunder uppdraga dai: grans, h i ~ m hvil- ken dessa rättigheter skola ' hålla: sig: Endast: .. erfarRih&amp; .ten, syn=.
d&amp; fakulteten, kin häi ifgira; ~ f ut&amp;ä&amp;- i af grunderna kvinnans anställande i:.
statstjanst anser den.
darför endast skola medföra ' en ökad.
möjlig-.
het för de verkligen kompetenta bland kvinnliga ' Sökanden att komma i itanke, hedan 2 andra sidati:.
.skärpt kciri- kurrens och okade kompetensfordringarmd sk&amp; utministra dem, som visa sig icke fylla båfiet.?
,.
Utgående fran dessa synpunkter hade .darf6r kke hel- ler fakulteten n3got att invända - mot de.
forslag \ SO^ a£ kommitterade gjo&amp; angående sarskildt.
vissa ' lararetjänster.
Betr-ffande den af kommitterade föreslagna skyldighe .tt, för hinna att vid.
ingående af aMenskap iråntrada sin befattning; framhållir fakulteten, att.
kommittera; des för- slag endast träffat dem, som äro .lagligen gifta, men icke dem, som utan ingaehde af lagligt äktenskap, l&amp;a under äktenskapliga förhåilanden.
Fakulteten anser nöd- till ändras, i en- irandi&amp; att paragrafm kger lighet med dessa synpunkter A r tydligen rädd att para- grafen skall linda ' till " premiering " af utomäktenskapliga.
.
.
,.
förbind&amp;&amp;.
...
.
Professorerna ' EsSm-Möller, Petrén; Thunberg och Bang dessutom att kvinna skulle.
eihalla rättigh.et att söka professur i de teoretiska ämnena inom: medicin- ska fakulteten. '
I.
o Småk.
som ka * f&amp;dsrnedel.
* F I ragan: om ett internat ' icinellt h jalpspråks betydelse f ör kvinnorna, hilka i sina stora internationella samman-.
slutningar för kvinnosaksarbetet ständigt s ~ l a s ' inför språkoli~heternas besvär och hinder, .har f m t en gång ' upptagits i Dagny, då ett kort plipekande gjordes af den danska föreningen " Det - internationale Hjielpesprogs Kvh- ~de-Forb,und ' ~.
Nu har den kände filologen dr H. Buer-.
gel Goodw.in i Stockholm hållit.
ett intressant föredrag om,,, sprak .som: hvilket, ur.
den.
ofvan berörda synpunkten, torde särskildt kunna intressera Dag- ' nys läsekrets, Talaren.
framhöll språkvetenskapens vaxande intresse för språkens betydelse som rationella samfärdsmedel.
Ef- ter en kort redogörelse för hjalpspr2ksfrAgans utveckling1 i senare tid och dess läge för betonade tal.
n&amp;ändieheten af en allsidie kritik o&amp; demokratisk or- ganisatio; för ernående $ absoht nationell.
neutralitet och den systemenhet, med hvilken hela frågan star eller .faller.
Utan att vilja beteckna Ido såsom en definitiv l ' ös- ning af hjalpsprålksfrågan, framhöll tal.
att man p2 språk- vetenskapligt håll tror sig i Ido kunna sköInja s t.0 m- m e n t i l l e n d e f i n i t i v / n t e r n a t i o n e l l h j ä l p spriikskoldex.
u w Till sist påpekade dr ' ~ u e r ~ e Goodwin, l att Schweiz gatt i spetsen för bildande af ebt hjälpspråksambete och att Sverige borde pröiva hjälpspraket s2s08m s a m f a r d s- m e d e l genom att regeringen tilläte det sasom valfritt ämne i skolorna och genom att post, telegraf, järnväg och ' polis m. fl.
verk Gppmuntrade hjalpspråkss-hdier h 6 .sina tjanstkIIlan.
Detta kan, framhöll tal., ske L l h Lltgif- ter för staten.
Först nar hjälpspraks p r a k t i k e n bös- Yjar, kan den riktiga frågan, som sedermera skylie medföra en oerhörd arbetsbesparing.
p i alla håll, visa sin.
lifsdug- liehet.
Tack vare de kedan för Ido i n b s e r a d e s a k-; k n n i g a, till hvilka regeringeri.
borde hänskjuta den aktuella frågan,.
' behölfver man icke befara.
att experimen- tet med ett provisoriskt lösningsförslag som t. ex. Ido (som redan ar valfritt ämne vid Lunds pnvakymnasium) - skulle anses såsom föirhastadt. '
' ' ' ',, ' _
6- D A G N Y 116 Filmofiska fakultetens sektioner kunde ' ickeil komma till enighet om ett gemensamt uttalande i fragan, utan fa- kultetens professorer ha till protokollet hvar för sig dik- terat särskilda uttafianden.
Fölr kommitterades förslag i fraga om de befattningar, som skulle sta kvinna öppna, ha uttalat sig professorerna Walberg och C.
A. Moberg, som anse att samtliga akad.
Tararebefattningar med un- dantag af de teologiska böra vara för kvinnan tillgängli- ga, Ekvall, Liljeqvist, Hans Larsson, Wrangel, (dock be- roende på K. m: ts särskilda pHning), Lindskog, Ekman, Wallengren och Charlier.
Not förslaget ha uttalat sig professorerna Brodén, Le vin och Rydberg beträffande de till matematisk-natumeten- skapliga sektionen hölrande befattningarna.
Professorerna Stille, Kock och H. von Schwerin ha uttalat sig för att K. m: t matte kunna bevilja sarskildt kvalificeraide kvinnor ratt att vid professurs tillsättning ifrågakomma, en kunglig dispensratt alltså.
Som redan i föregaende nummer af Dagny nämm des har Lunds stórre akademiska konsistorium afstyrkt löineregleringskommitt~ns betänkande.
Dock - tyckes detta .endast rent formellt kunna nämnas afstyrkande, da 8 rös- ter afgafvos f ö r kommitténs förslag, 13 e m ut, men af dessa 13 voro 7 föir kgl.
dispens öfver hela linjen, utan nagon som helst inskränkning af platserna, samt med p5 hr Callerholms reservation gent emot uteslutning p&amp; grund af äktenskaps ingaende; 1 rö&amp; gafs för full princi- piell likstallighet pa alla punkter.
.
Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium har afven inkommit med sia utlatande och ar detta af tillstyrkande natur.
I anslutning till den af kommittéleda- moten hr af Callerholm afgifna reservationen, anser lära- rekollegiet, att med afseende a rättighet att - söka och er- h5lla professurer och laboratorsbefattningar med fast an- ställning vid Karolinska institutet kvinnor böra vara lik- ställda med män.
Därest kvindig innehafvare af nagon af ifrågavaran-.
de befattningar ingar äktenskap, anser lärarekollegiet ' det böra p&amp; hMnes ansökning i hvarje sarskildt fall ank0.m- ma pil konungens prófning, huruvida hon ma ändock bibehalla befattningen.
Bedutet om ratten att söka och erhalla peofessu~er och laboratorsbefattningar fattades med 13 röster mot 4.
- Detta beslut afviker emellertid betydligt fran denstånd- punkt som intagits af lärarekollegiets nämnd, hvilken i sitt uttalande instämmer i kommitténs mening, att profes- sorsbefattningar vid Karolinska institutet icke borde f&amp; innehafvas af kvinnor.
Hvad betraffar laboratlorsbefatt- Nngarna i fysiologi och bakteriologi, till hvilka kommitten ansett tilltrade böra iippnas föl.
kvinnliga sökande, af- styrker nämnden kommittens fiirslag.
Medicinalstyrelsen yttrar sig i en Iangre motivering mot kvinnas lamplighet som provinsiallakare, framhaller däremot att sjukvarden a sjukhus " utan olagenhet ' * synes.
kunna anförtros At skickliga hinnliga rakare men anser att kvinnan ej i samma man som mannen ar skickad till de praktiska administrativa värfven, sa att hon lämpar sig ' ' ' -- - till chef p&amp; en större komplicerad sjukvArdsanstalt.
Utlatandet utmynnar i ett yrkande pa att kvinna m&amp; kunna blifva " läkare vid lasarett och därmed likstallda sjukhus, dock endast under förutsättning att vederböran- de lasarettsdirektion eller sjukhusstyrelse gifvit henne sitt förord till utnämningen. "
Mot kommittébetänkandet i öfrigt - allts&amp; janval.
de föreslagna grunderna för kvinnlig tjänctinnehafvares löns förmaner och pensionering - har medicinalstyrelsen in- tet att erinra.
P fraga om kvinnas anställning som bibliotekarie har riksbibliotekarien Dahlgren tillstyrkt förslaget om att in- född svensk kvinna, som är ogift eller anka, rna Itunna utnämnas och befordras till a n d r e bibliotekarie vid k, biblioteket.
Riksarkivarien framhaller i sitt utiatande angående kvinnliga arkivariers.
anställning, att riksarkivet har en starkt administrativ karaktar och att de historiskt-veten- skapliga intressena ha trädt tillbaka för arkiv- och för- vallningstekniska.
Någon erfarenhet af att kvinnor med framghg kunna behandla sadana administrativa ämnen, som för arkiwäsenciet fil allt större betydelse, skulIe =an, atminstone f. n., icke aga.
PA dama grund hemställer riksarkivarien, att riksarki- vet icke f. n. matte upptagas bland de verk, i hvilka hin- nor skulle kunna befordras till ordinarie tjänst.
Skulle emellertid K. m: t finna att detta ändock bor ske, henistäl- ler riksarkivarien att f. n. kvinna endast må kunna be- fordras till a n d r e arkivarie.
Afven anser han det var2 lämpligast, att registratorsplatsen, med hänsyn %ii dm, Irrafvande och ansfangande tjänstgöringen, fortfarande besattes med manlig i ~ e h a f ~ a r e Likasom.
han anser att för kvinnor skulle undantagas f6rste arkivarieplatsma, som i viss d n äro jämförliga med byråch$ernas i and- ra verk, böra, menar riksarkivarien, landsarkivanetjanster- na ej göras tillgängliga för kvinnor.
Kommittens förslag om att kvinna, som ingår äkten- skap, skulle vara skyldig att franträda sin befattning, har vid arkivariesarnmanträdaöfverläggningama viillat be ' kym mer.
Att ogift kvinna afven skulle kunna bilda familj har framhfillits, hon skulle ju i sidant fall icke drabbas ai uteslutningsbestämmelsen.
Huru därmed förfara?
Nigon bestämmelse borde göras, men huru en eventuell föreskrift i detta hänseende skuIle formuleras, har man icke tilltrott sig kunna föreslå.
Statistiska centralbyran har i sitt utlAtande utgatt ifrin att byrån icke kan hanf6ras till " inrättningar för seten- skap ", utan är att anse sasom ett förvaltande verk i lik- het med alla öfriga sadana, som utarbeta officiell statistik, i främsta rummet kommerskollegii statistiska afdelninyar, hvadan kvinnas utnämnande till tjänster i statistiska ceri- tralbyran skulle strida mot regeringsformens ordalydelse.
Den stängda dörrens politik!
Det synes oss, att man med detta uttryck i stort taget kan karakterisera dc fwre- liggande utlaitandena a n g b d e kvinnas sätt att fiekliida statstjänst.
117 D A C N Y Notiser.
Valbyrier för kommunalt röstberättigade kvinnor i Stock- holm.
För att arbeta för kvinnornas deltagande i stads- fullmaktigevalen anordna röstrattsföreningeii och Fredri- ka-Bremer-Förbundet i år, såsom afven förut skett, valby- råer för röstberättigade kvinnor.
A byråerna.
läm11.a~ upp- lysningar angående valen och tillhandahållas samtliga val- partiers valsedlar.
.
.
Kvinnligt yrkesregister 19 1 1.
Den välkända, af fröken Berta Wiman utgifna publikationen " Kvinnligt yrkesre- gister " har nu ubandt sin1 7: de årgång.
Utom sin, om- fattande hufvutdafdelning, sjalfva yrkesregistret, som afser att sprida kännedo,m om v b t lands på olika områden arbetande sjalfständiga kvinnliga yrkesutöhare, bjuder in- nehållet afven p&amp; meddelanden om olika kvi~moföreningar såväl i Stockholm som i landsorten samt noggranna upp gifter om inträdesfordriingar, utbildning^, kompetensvillkor, arbetsförhållanden och eventuella inkomstm ' 6jlig ' heter för olika yrken, afseende att vägleda kvinnor vid valet af lef- nadskall och hvartill materialet lämnats.
fran institiitio- ner och af sakkunniga på respektive områden.
Ofver de under 191 0 valda kvhnliga stadsfullmaktiga finnes en förteckning !.
I tvenne artiklar redogöres far den Iniifer11.a- timella Kvinnoröstrattsalliansen och dess sjatte kongiress hvilken som bekant hailles i Stockholm.
den 12-17 juni, samt det Internationella Kvinnoförbundet och dess möte i.
Stockholm i september 191 1.
Såsom bilaga medföljer ett litet häfte innehållande en artikel ont lifförsakring af ' Kvinnligt pkesregisters utgifvarin- na och utgörande nr 6 af Kvinnligt yrkesregisters serie " Uppsatser i frågor för kvinnan och hemmet ".
Fru Greta Holmgrens vis- och sagoaftnar.
Under sin turné till förmån f6r internationella kvinnokongressens kassa beökte fru Greta Holmgren.
söndagen den 26 febr.
Eskilstuna - och gaf då å därvarande goodtemplarsalong en med stort Intresse omfattad vis- och sagostund.
P&amp; lördag, föregknde dag, höll fru Hdmgrm en liknande vis- och sagostund i det närbelägna Torshalla inf&amp; en publik som till trängsel fyllde stora salen i.
Folkets hus.
Som synes alltså en glad och lyckad tiiistaiinihgbå- de i Eskilstuna och Torshalla.
Behållningen steg ensamt i Eskilstuna till något öfver: l20 kr.
Föreningsmeddelanden.
. '
Strängnäskretsen af Fredrika-Bremer-b ör bundet höll den 10 febr.
sitt å.rsmöte.
Af årsberättelsen framgick bland an- nat, att kretseni under året tillsammans med F. K.
P.
R. anordnat tvenne studiecirklar, behandlande " De proportio.
nella valen " samt " Kvinnlig yrkesutbildning ", hvaraf den förra ledts af fröken Ninni Huldt och den senare af frö.
ken Eva Sack.
Mötet beslöt att i förening med.
F. K.
P.
R. fortfarande ordna studiecirklar efter samma plan som hittills.
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse hade framkommit med begäran att f&amp; hålla förbundets årsmöte i Strangnas den 18 april, och motet beslöt att genon % ordföranden halsa förbundet välkommet samt att vidtaga nödiga an- ordningar för dess mottagande.
Den afgående styrelsen återvaldes o&amp; består '.
af fru H. Kantzow, ordförande, fru Philipson, frtiknarna Eva Sack och Emilie Rydberg samt fru U. Queckfeldt, hvil- kgm sistnämnda invaldes efter fru C. Rundeberg, som un- danbedt sig återval.
Revisorer blefvo fruarna E ' IMan- nerstråle och E. Hallström samt revismssupplean~ter fru.
a r m M. Bergstedt och Ch.
Fehr.
Eftw mötets slut höll doktor Alexandra ' Skogluiid.
flJån Stockholm - ett intressant och sakrikt folredrag om1 gift kvinnas rättsliga stallning f&amp; och nu.
\ Strängnäs F. K.
P.
R. har i dagarna hållit sitt årsmöte hvarvid årsberättelse föredrogs och ansvarsfrihet bevil- jades styrelsen.
Under det gångna Aret hade lansförbuadets möte hål- lits i Strangnas.
Vid höstens stadsfullmaktigeval hade tack vare färeningens arbete en kvinna, fröken Ninni ' Huldt, blifvit invald i stadsfullmäktige ..
Äfven vid tiden fbr skat- tedeklarationen hade föreningen varit verksam och sar- skildt agiterat bland de gifta kvinnorna att tillvarataga, sina rättigheter.
Den afgaende styrelsen återvaldes med undantag af fru S. Nordström, som undanbedt sig återval; i hennes ställe valdes fru Giesecke.
De atervalda styrelsefunktio- narerna äro: fru A. Widebeck, ordförande, fru Giesecke, v. ordfijrande, fröken M. Rydbeck, sekreterare, frtiken N. Huldt, kassaftirvaltare, samt fru M.
Lindblom.
Till om- bud vid länsförbundets ' årsmöte, som skall aga rum i Nyk6ping 24-25 mars, utsågs fru A. Widebeck.
Mötet beslöt att på ett ai L.
K.
P.
R: s centralstyrel- se framstalldt förslag bevilja Landsf6reningens kassa en årlig ' tilläggsafgift af 10 öre pr medlem.
I sammanhang härmed kan omtalas att Strangnas F. K.
P.
R. fått en valbehöflig förstarkning i sin kassa ge- nom digra föreningsmedlemmars energiska ingripande.
I den vallofliga afsikten att förena nytta och n6je, hade de nämligen, med värdefull hjälp af de basta förmågor inom samhället, lyckats åstadkhma ett s. k.
" societet- spektakel ", och delta med ypperlig framgång.
Biljetterna hade sålts under hand och det hela fick en helt och hål- let familjär anstrykning.
Supé intogs efter fölrestallningens slut, anordnad af hush~llsskolan vid Berininge under led- ning a€ skolans innehafva~inlna frolken Eva Sack .i egen hög person.
Medvetandet m att flera af de medverkande icke äro vidare ifriga vänner af kvinnliga röstrattsr6rdsen; men dock varit nobla nog att stalla sina gafvor till förfo- gande, gjorde endast sitt till, att starka det alltigenom be- hagliga.
intrycket af det hela.
En del af aftonens pro.
gram utfylldes af stadens sångförening, daraf visst icke alla, åtminstone ej herrarne, äro några F. K.
P. R-are.
,:, Statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförenings årsmöte ' ägde rum A Frejarestauranten i Stockholm lördagen d.
25 febr.
Sedan års- och revisionsberättelse upplästs och ansvarsfrihet beviljats, valdes till styrelse: freknarna V. Wikström ordf., A. Zimmerman v. ordf., H. Menidel sekr., G. Hedenstierna v. sekr., M.
' Waller kassör, E. Martinoch E. Kvarnström suppleanter, A. Knudsen och E. Ekelund revisorer, A. Gilljam v. revisor.
Efter förhandlingarnas slut vidtog ett angenä&amp; sam- kväm med supé, teaterfö.restallning, sång och musik.
. '
Södermanlands länsförbund af F. K.
P.
R. kommer att hillla sitt årsmöte i Nyköping .den 24-25 mars.
.
Sprid Dagny!
j 444444444444444444 * 4 * * 44444444 * 44444 * 44444444444444 * 4444 i &amp; a o&amp; blodfattiga, barn och iildre, böra an- Vasens (f. d. Nordstjernans) " Ferrol ", h d &amp; järnpreparat hastigt ökar kroplxvikten.
För- drages lätt af alla.
P i alla apotek till 2 kr.
fl.
: Mnda: 4 4444.44 * 4~44444444444444444444444444 * 44444444444444444 * 4 * 444 4 44.444444.44444~4 * 4444 * 4444 * 4 * 44444444 * * 44444 * 444444444 * 4444 4 i oskl~mmad i::.
: i dagligen till afhämtning * f ~ 15 r ure:: 4 f " lit.
Tjock grädde för 90 öre lit.
I: ma smör kr.
2,00 pr kilo.
lit.
Stocllholms Mejerialltiebolag.
Klarabergsgatan 68.
Allm.
Tel. Br.
5241; 4 4 4 4 4 4 4 4 * 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4: i i 4. '
'
.
.
118 D A G N Y 1 I Dam Frågor och svar.
Il I I I Hvar ' kan man prenumerera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru m %nga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera.
il dessa stHllen?
Ja, ifall man Önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid göra det.
.
Hvad kos far ~ a i postanstalter ~ n ~ och boklildor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris är kr.
4: 50 för l / i, 2: 50 för l /, och 1: 25 för l /, år.
H vilka villkor erhillla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfars- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fiirfara fiir denna provisions er- hdllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g %r man tillväga p % ett af följande sätt: 1) Antingen: Genom insändandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur mariga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sänder a h beställda ex. Samlaren har då att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.
2) ELler: Man prenumererar a närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begär kvitto % samtliga erlagda afgifter, tillställer oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sända samlaren den stadgade provisionen.
Hvar, och till hvllket pris kan man nummervis Iiisa Dagny?
I Stockholms tidningskontor och cigarraffärer samt hos Dag- nys kommissionärer i landsorten.
Pris 10 öre pr nummer.
Alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras:.
DAGNIIS EXPEDITION, STOCKHOLM.
O god familj, elementarbildad, van- / Plafssökande j2 sina annonser innjsrda i ig och pålitlig, som med utmärkta Dagnyfir ha @ a priset eller 711s Sre pr mm.)
ritsord genomgatt gymnastiskt iii-, litut, önskar medfölja en person, joiii ar i behof af massage ellei lättare sjukvård till badort eller annan rekreationsort.
Goda ref. al Flera läkare.
Svar snarast möjlig!
joiii genomgått 8-kl. högre larov., till 1lMassös 190711, Orebro p. r.
Önskar plats i familj att undervisa barn.
Goda betyg och rek.
Svar till 1118 W, Ystads Annonsbyrå, Ystad.
if Bildad I; licka Ordentlig o. proper flicka väl kunnig i matlagning och inom hemmet förekommande görornill, plats 1 maj, i barnlös, fin önskar plats nu genast.
Svar till önskar Familj, som ensamjungfru.
Vid godt postbox 1211, Örebro.
bemötande fästes sirskildt: afseende.
Svar till " K. L-g ", Allm.
tidnings kontoret, Gefle.
Kvinnlig gymnas tikdir ek tik l i Ung flicka Som genomgått 8 kl. läroverk samt kortare hushålls- och klädsömnads- kurser, önskar plats som hjalp och sallskap.
Villig, barnkär, något musikalisk.
Svar till " 20 ar " Jön- köping p. r.
I godt hem på landet, antingen i närheten af Stockholm eller i stad i landsorten sökes plats att tillträda 1 april som husti ?ills- Fröken eller husmoderns hjiilp af bildad 28 års musikal~sIi, htishllls- van flicka, kunnig i matlagning, Sjalfstandig plats bakning, sömnad, Goda betyg fran önskas af medelilders, bildad, in- platser.
Vidare Nya hack.-Hyran, telligent dam, med god insikt och Brunkebergsg.
3 B, Stockholm.
vana att sköta ett stort hush~lls ekonomi och praktiska göromål Fotografer!
såsom husmoder vid pensionat, skola eller liknande, event.
arrende En duglig kopist med goda bc.
af pensionat.
Svar bedes till Wå- tyg öilskar platsombyte från mar!
ren 1911, und.
adr.
S. Gumzlii eller senare.
Svar afuaktas tack- Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. samt till sign. " Kopist 222 ", adr Annonsbyrån Hermes, Ilelsingfors.
Finland.
I I I I BHttre, ansprHkslös P i Y - flicka önskar till våren plats i mindre familj att som familjemedlem der- taga i förekommande husliga gö- önskar plats som sallskap och hjälp romål.
Lön önskvärd.
Svar till i ett hem.
Den sökande ar villig att leda och tala engelska nied 1120 årll, Ostersund p. r. barn.
Svar till C h å pretentioncr~, Allm.
Tidningskontoret, Gustaf Ad.
Ung lärarinna torg, Stockholm.
med högre kompetens och tv&amp; års undervisning önskar nästa IHsår plats i bildad familj, helst bosatt i utlandet.
Svar till l ~ M ~ ~ i k a l i ~ Uppsala kli, i godt hem hos bildad iinglicrrr- p. r. före den 8 mars.
eller änkeman sökes af bildad, me- delålders, friSk, gladlynt person.
hushållsvan, fullt kunnig i matlag ning, bakning, alla hiisliga bestyr.
MedelaIders änkefru i besittning van att med ordning och sparsam.
af ett fullständigt och komfortabelt het sköta ett hem.
Kan på egen 4-rumshem, allt komplett, önskar hand med hjalp till tvatt, skrirniiig nu eller till hösten hushalla för o. s. v. sköta hemmet.
Helst 1 äldre herre (eller Hnnu hellre om Stockholm eller dess narhet p i lan tv3 bekanta herrar sloge sig till- det.
Goda betyg.
Vid.
Nya In sammans) i god ekonomisk och ack.-Byrh, Brun kebergsg.
3 F3.
, social ställning, gärna i landsorten.
Den sökande vet sig kunna ordna l ett hem trefligt och fylla sin plats!
som värdinna.
Svar till " Lämplig sysselsättning önskas " under adress!
S. Gumzlii Annonsbyra, Stock- holm, f. v. b. hos ungherre eller änkemaii önska^ if bättre, anspräkslös, medelälder~ ' licka; är villig att pa egen hand mbesörja alla inom hemmet före.
finskas af bildad och språkkunnig {ommande göromil; ' ar skickiig ung dam .med goda rekommenda- ' inare och enklare matlagning; ägc 1 tioner.
Ostermalms Inack.-Byrå, god halsa och godt humör; förstkh 33 Brahegatan.
Riks 97 54.
Allm.
.ek.
Svar tiI1 Wilitlig ",.
y a Tid.
ningskontoret, Uppsala.
98 95.
- Folkskolans Barn tidning utgifven och redkerad a f S TIMA Q LIINT at- I kommer 1911 i sin @ gode årgång.
Ett rhit illtlstreradt nummer hvarje vecka, 36 I veckor under &amp; et. '
I Bästa och Iampl&amp;ask läsning för barn af alla samhälkkhser.
Prenumerera å närmaste postkontor.
PPrrS f&amp; helt år &amp; vnor 1: 65,. halft år 90 öre.
I Plats som husfores tåndarinna - Värdinna.
I I I.
!
'.
.
GYNNA DAGNYS ANNONSORER!
.
.
.
.
.
Plats att förestii hemmet iPla ts son ressällskap a i - --
Ung flicka ' LEDIGA PLATSER.
DAO-NY, KVINNORNAS BASTA PLATSANNONSTIDNING i f god familj, van vid alla inom - .tt hem förekommande göromil, wnnig i finare handarbete, väfnad x h sömnad, önskar plats som hus- noders sällskap och hjalp, dar jung- ' ru finnes.
Svar till ~Familjemed- vid Gefle fattigvårds Barnasyl kun- em 239, Nordiska Annonsbyrån, göres härmed ledig att sökas före 3öteborg.
den 20 niistinsturidande mars ge- nom till Gefle stads Fattigvårds- - Ung tliclta önsltok plats styrelse ställd, egenhändigt skrifven vid privata samskolan i Ahus kö- los äldre dam som sällskap och ansökan, åtföljd af sökandens foto- ping sökes hos direktionens orc- ektris.
Svar inom 8 dagar till ((H. grafi, ålders- och frejdbetyg, Iäka- förande, kyrkoherde F. G. Nordell, rebetyg samt de intyg, hllst i vi- inom 30. dagar efter första kungö- Z, P.11, Kakmar p. r. dimerade afskrifter, sökanden vill randet haraf i vederbörande tid- åberopa till styrkande af sin kom- ning.
: Sökande bör hafva aflagt Ung, bildad flicka.
studentexamen eller annorledes4da- petens.
: f god tamilj önskar plats i godt Sökanden skall.vara ogift, ej yng- galagt sig innehafva erforderliga lem att vara husmodern behjälplig re än 25 och ej äldre än 35 ar, insikter och fardigheter och förrnå- 4 e r om barn finnes läsa med dem.
vara för barnavård intresserad och ga att.
meddela undervisning hti &lt;unnig i finare handarbeten samt utbildad samt hafva genomgått väl de .läro- och öfningsamnen, som lenomgått en kurs i klädsömnad.
vitsordad utbildningskurs för sjuk.
förekomma i de tre första kurserna - ön önskas.
Svar till llRosa ", Häl- sköterskekallet och om- möjligt ej vid de allmänna läroverken samt ingborg p. r. vara främmande för kindergartenA förete vitsord om ett mycket godt uppförande.
Behörigen examinerad lärarinnans uppgift.
Plats som undersltöterslta.
Platsen, som tillsattes med 3 m&amp; lärarinna må ock göra ansökan.
h sjukhem, sanatorium ' eller privat- naders önsesidig uppsägningsrätt, Befattningpn tillsättes med ömse- .&amp;d sökes af troende flicka som skall tillträdas en manad efter an- sidig rätt till 6 mån.
uppsägning.
Lönen .utgår irligen för 38 veckors ger vana i sanatorievård.
Goda tagandet.
Löneförmånerna l r o bestämda undervisning f. v. med 1,400 kr.
jetyg finnas.
Adr.
Hilda Fransson, till 600 kronor kontant pr år jämte i ett för allt och utbetalas kvartals- lrsjö, Kumla.
ett möbleradt bostadsrum och fritt Vis.
TilltrHde sker den 15 augusti.
Undervisningsprof afläg- vivre m. m. inom anstalten.
.
Som vårarinna Närmare upplysningar lämnas af ges på kall ' else.
.t nervös eller annars sjuklig per- AIIUS den 2 febr.
1911. on önskar battre flicka plats.
Goda Fattigvardsbyran, Gefle.
Direktionen.
Gefle den.
24 Februari 191 1. letyg af Iakare från flerårig plats.
Fattigvårdsstyrelsen.
Ivar med uppgift o m löneförmåner, ch fordringar .till ~lKarinll,.
Böge- Forestandarinna up, Stockamöllan.
sökes för Föreningen Varmlanils Hemslöjds försäljningsmagasin i.
Ung fransysha önskar under Karlstad.
Tillträde den 1 nasta april.
omniande sommar vistas i god Kompetent person hänvände sig milj i Sthlm eller dess närhet för snarast möjligt till föreningens ord- tt undervisa i franska samt som från och med nasta läsår plats förande Kapten.
Hj.
Nisbeth.
illskap.
Bästa ref. och betyg från ar jregående platser.
Benäget svar ledig för lärarinna med Iiögre kom- petens.
Undervisningsskyldighet ' i motses ' tacksiqnt under- " Francaisell, historia, geografi samt tyska eller Anspråkslös battre flicka,, lim.
Tidningskont., Gust.
Ad.
torg, franska.
Eventuellt utbyte af äm- ej allt för nng, önskas till hem p3.
.
.
.. tockholm.
nen.
Begynnelselön 1500 kr.
Sär- lindet för att sköta tvenne barn i skilda pensionsförmåner.
Ansök- ålder 11-8 Ar.
Sökanden bör vara R allvarlig, stadgad, 26 års flicka ningshandlingar insändas till.
styrel- barn kär,.
stadgad och omtänksam samt vara van vid läxläsning och nskar plats den 24 april som en- sen före den 15 mars.
Göteborg i februari 1911. äfven vara kompetent att undervisa mjungfru i mindre familj.
Väl Styrelsen 8-åringen i de första grunderna.
unnig i enklare matlagning och Svar med foto., ålder, lönepref.
och akning.
Goda rek.
finnas, saväl (Nord.
A.
B.
47828) rek.
sändes snarast till " S.
S. (I!
{riftliga som muntliga.
Svar emot- Strömsnäs bruk p. r.
%s tacksam t under adress " Maria 3 år ", Djursholm, p. r. erhiller plats vid Östergötlands Folkhögskola under sommarkursen 191 1 (Maj-Juli) med undervisnins- skyldighet i naturlära med halso- Vid Vasternorrlands lans folk- battre, äldre familj önskas af or- lära, svenska spraket, räkning, gym- högskola i Alda (Medelpad) finnes mtlig flicka den 1 april, är kun- nastik och sång.
Vidare meddelar plats ledig for Iararinna med un- - g i enkel matlagning och allt rektor H. Odhner, Lunnevad, Sjö- dervisningsskyldighet i väfnad (en- lad till ett hem hör: Fleråriga gestad.
kel väfnad och konstväfnad) samt Ayg; - Svar ' till " 26 år " Eskilstuna.
Vid Umeå elementarläroverk i nAgra bokliga ämnen (helst ana- tomi samt enkel bokföring, val- för flickor skrifning samt om möjligt unison blir till nasta Iäsir plats ledig för sang).
Tjänstgöringstid maj - au- en Iararinna med högre kompetens.
gusti (4 min.).
Lön 400 kr.
.Till ler annan battre familj önskar en Amnen: svenska och tyska på det skolans styrelse ställda ansökningar ig boh.uskindska plats, som hus- högsta stadiet, samt engelska eller atföljda af betyg insändas före den oders hjalp.
Lön önskas.
Svar franska i en klass.
Lön enligt lag.
1 april till rektor A. Nordgren .l 1~Farniljernedlem 2211, Fjiillbacka Ansökningar insändas före mars (adr.
Fränsta); som afven meddelar r. månads utgång till Styrelsen.
upplysningar.
Föres tåndarinnepla t sen Lärare-.
och Foreståndare- befattningen ... '
.
Affä,rsduglig, .bildad k~inna,,.
socialt intresserad, med vana &amp; f leda en större personal; .sökes som chef för ett större handelsföretag i Siockholm.
Svar med ref. o. upp- gifter om föregående, verksamhet till 11A.
G.
", under adr.
S. Gumzelii Annonsb., Stockholm, f, v. b., vinklig trgdgårdsmh&amp;re önskas % pensionat vid Södertälje: Sökande bör vara frisk.
och .stark samt kompetent att ' på egen hand sköta en tradgard.
Hjälp med de tyngsta sysslorna kan påräknas af gardskarl; Person som äfven vill ataga sig svara för liten hönsgard, har företräde.
Lön 30 A 35 kr.
i månaden och allt fritt.
Svar med betygsafskrifter och gärna foto till frk.
A. Köhler, Post-, riks- ocli allm.
- telefonadr: Karlsvi k, Söder- telje. '
' - Ensamjungfru får tjänst hos .ogift.
läkare.
Före- träde har den som också har in- tresse och, fallenhet för sjukvård.
Svar till.
ogon on lakar el^, und.
adr.
S. Gumalii ' Atin.-b.
; Sthlni.
f. v. b;.
~jellbeirka flickskolan i Göteborg lats som ensamjungfru I prästgård Lärarinna.
Kuinnliga arbetsom riden .. Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Förbundets Byrå, 54 Drottninggatan.
, .Obs!
De .billiga priserna: Till 12 öre mtr säljes ett parti Kulörta extra prima Congressgardiner 100 cm.
breda, Allmogegardiner fr. 30 öre mtr.
Filt och Schaggdukar,.
Bordva,xduk, Tråd 95 .ör€ duss.
Foderdomestik 18 öre mir.
Ett.
parti battre tradgardiner i vackra mönster.
Bom- ullstyger fr. 30 öre mtr.
Ohgmattor fr; 45 öre mtr.
Filtar, Gardinstufvar, Helylle- Cheviot, god kval.
i olika färger.
.
Allt säljes billigt.
o Slumplagret MASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm, GYNNA ALLTID DAGNYS Sprid Veckotidningen DA GNY1
D A C N Y -.
Depo ' sition Berättelse för barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustratioder af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 öre.
En riddarsaga fr %n medeltiden.
Bearbetning af o y l a d e.
259 sido:.
Med 45 ilh- strationer af Ingeborg Uddén.
Kartonnerad.4 Pris 75 Öre. '
Tsarens kurir.
&amp; 1 Sparkassa: Parzival.
I Sagogrottan i Sagoskogen.
KOPMANNABANKEN, Arsenabgatan 9, Sadermalmstorg 8, STOCKHOLM ..
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Sprid Dagny!
I Wirens China poaada, välgörande för h3rväxten.
Erhalles i hvarje välförsedd parfymhandel samt direkt fran 8.
G. Wirens Tvål- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
&amp; l.
21 Lilla Vattugatan 21.
DbsJ Fredrika Bremer- Forbundet.
Obs!
-.
- - Hoflev, Stockholm.
HERM.
HAMNQVIST Kungl.
Hoffotograf.
Biblioteksg.
11, Stockholm.
1 dussin kabinettsfotografier, matt papper, 12 kronor.
A Fredrika Rremer-Förbundet k n a s anmälda lektionsgifvare, in-) ch utländska, hush !lllsbiträden af Skandinavisk KonstslÖjdsforsaIjning,, lika slag, barn fröknar, kontors- e?
Klarabergsgatan, STOCKHOLM.
~iträden, gymnaster, m. m. Allm.
Tel. 7 43.
Mottagningstid kl. 12-4.
Fr, o. m. den 30 jan.
realiseras Adr.
Drottninggatan 54, Stock- ritade brickdukar, lysdukar, natt.
olm.
Allm.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62. pasar, dukar, kuddar m. m. i äldre mönster, stufvar af kläde, boj, stra- maljer och band, rester af garner och silke samt malad och omalad träslöjd Lektioner i Linnesömnad m. m., allt till mycket låga priser.
(afven blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, utan tråckling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
KARIN EONER, Sibylleg, 36.
Hörnet af Karlavägen.
R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04.
KOSTYM-ATELIER MASKINBRODERING 53 Drottninggatan 53, - 2 tr, SyStrarna Johansson.
Riks och Allm.
telefon.
Hjålten bland hjiiltar; ", i d; $; ph$gg Charles G. Gordons lif och stordåd, ' A.
ise Gagner?
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
I illustr.
af Nils Larsson, Kartonrierad.
Pris 75 öre.
EihPlles i hvarje bokhandel eller direkt f r h 5 Folkskolans Barntidnings Förlag, Stockholm.
(Stina Quiiit.)
f Berattelse för barn Nybyggarna i Kanada.
och ungdom.
Dem- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor.
39 Prenumerera pa posten eller tel. Ö.
32 75 p i Mönstertidningen Kons tslOjden i Hemmet.
I Astrid Wittbor~ Manicure, Pcdicurc, Hygienisk ansiktsbehandling BRAHEGATAX 6.
2 tr. R. r '.
1 2 ' 3 59.
.- \.
14; Effektivaste liolr- och v8-meapanTlt.
P a s i s h 4 rum som kök.
Utmr irrmurr~ing.
Fl?
bar medan den brinner.
EriustCenJc p r k t i ~ prydlig och Ettskiitt.
Fordmr yttvmt rir briinrle: ved, kol eller briketter.
Mot f k s k eller efterkraf 12: 30 frin 5lttlilirun; /, “ fura Centralpalatset, Stoch: ~olm.
A.
T.
3Y4.
t;; iia t e n s belätenhet.
Griiddugu p ' .&gt;: .it&gt;Ui&lt; * Agenter och förs8ljore antagas.
B e g Z: bt mpr K Nording, 11 Biblioteksgatan 11.
63 Drottninggatan 63. iEm my dunffcrspsd.
i Arbeta for Dagn o Den hemlighetsfulla ön.
Pris 3.50 pr ar, 12 häften.
Lös- nnmmer 30 öre.
Innehaller mön- ster till broderier, vafnader, läder- plastik, gyllenläder, drifning i me- tall, malning p i porslin, tra, m. m.
Prenumeranter få begära mönster.
Äldre dagimgazr realiseraas.
Red.
: Valhallavägen 19, n. b., Stockholm.
Stort och rikhaltigt lager af Filial: Haparanda.
d e utsökt finaste parfymer fran de förnämsta utländska firmor, finare och enklare tvalar, kam- mar, borstar samt finare toalett- artiklar.
Order till landsorten mot efterkraf.
i i I I &amp; m f;: i l Harald Ostenson.
303 sid., 50 iilustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
Berättelse för barn,, dorn.
F,tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstrgm.
Kartonnerad.
Pris 75 öre.
genom att gynna dess annons6rer ~6ads %uPlml&amp;tigsvaIefn I Stockholm.
Svenska konstnärinnors utställning.
o Fredrika-Bremer-Farbandet: Drottninggratsaa M. Allm.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-F8rbrindets SjakskSterskebyrB: Tuanpaeig.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Rikstel.
27 62.
Förbundets byr % öppen 11-4.
I.
Af Amin Maria Roos.
S p i k som ssamfiirdsmedel.
Kvirmanostaa och fullmaktstjänsterna.
Notiser.
IF 6maaHngsmeddelanden.
Prenumeration I % Dagny sker å, narrnaste postrtnstalt eller bokhandel,
