# ID: svediakorp-per482
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,540
# sentences: 1,235
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
p N:?
9.
Stockholm den 3 M a r s 1 9 1 0.
Pienumerationsprlai i %-ar.
kr.
4: 50 Ils 3..
kr.
2: 50 Sh,,.
l, 3: 50 l14,,,, l: 25 1.
.
.
Losnummei 10 ore.
Prenumeration sket sivP1 1 landsorten som i Stockholm ' i narmaste, postanktalt e !ler - bok- " handel.
.
ed aktion: Telefoner: Allm.
63 53. '
Riks- 122 85..
-.
. '
-. '
.
Annonspris: ~x~edition ' '. '
' ' 15 .Cire: per mm.
: och ~ ~ n n o n s k o ~ r:.
Enkel spaltbredd .50 mm. '
: -.
Mastersamuelsgatan.
511 en tr..
Marginalannons under text&amp; 15 ' M~~~~~~~~~~~~~ mm: s hojd per gang 10: kl. 11-12.
Rabatt: 5 ggr 5 010,.
l 0 ggr.10 010, 20 ggr 20~10, 50 ggr-25 010.
Post- och telegrafadress: .Annons bor vara inlamnad '.
DAGNY, S-hol.
senast mandag f. m. Sthlm 1910, F. Englunds ~ o k t r.
Redaktor o. ansvarig utgifvare: ' Mastersamuelsgatan 51, en tr..
, -.
-.
Utgifningstid ' hvarje torsdag.
,.
.
.
.
.
.
.
.
. '
E L L E N K L E MA N..
.
.
A n.
n a W a !.-l e n b e r g..
-.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
0. '
'.
.
.
.
.
:,.
.
.
.
d.
minna.
.
.
- o h.
.&amp;.
.
kraft- fulla och .myndiga fruarna fran '; var stot-.
hetstid.
.Men.
hennes intresseifar ', var ej be- gransad till familj,.
slakt och vanner: och un- derhafvande.
de or ' henne tillkomma drag som nar det galler e n kvinna aro absolut moderna och resuliat ' af.
en ny tids utveckling; ntprag- lade allmanna intressen och en rik allmannyttig verksam het.
a edan.
i barndoms- hemmet - fru Wal- lenberg var dotter till den - framstbende sjo- officeren ami31 J.
G. von Sydow och ' hajs konstintresserade och fint bildade maka Eleo- nore Wiggman - fingo hennes intressen en be- stamd pragel och .hen- s,.
.
.
. '
.
.
m. det alltid maste vara en vansklig uppgift att inom den tranga ramen af en tidningsartikel.
teckna dragen af en person- lighet, sa fordubblas svarigheterna infor en sa rik och p5 sa manga omraden ingripande personlighet som, fru ~ n n wallenberg.
a Hen- nes vasen och den in- sats hon gjort lata ej passa in sig i de van- liga formlerna.
Fru- Wallenberg un- der de senaste decen- nierna af sitt- lif som mor och uppfostrarinna for.
' fjorton barn och fyra styfbarn, ' som var- dinna i ett stort.
och gastfritt hus och med ledningen af stora affarer i sin hand har ej s&amp; fa drag som pa- '. '
'.
Promenadd.,rakter.
o c h.
Kappor +.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
I Vir stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solldt arbete l Pdrmhliga prhbr l OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRMALMSTORO
' - .. c- ' - - .-.
.
.
.
C.
$&amp;.
: .a@tnhg &amp; r- sjafstandigt arbete sin forsta vackelse.
; kle~~iiV~.
' - k~,nstn~rliga anlag, forst utbildade under modems %&amp;ingj .. fingo sin.
vidare skolning och: af ' - sadana.
storheter ' som profess~rna Qvarn- ~ ~ o m l ': - &amp; oklun h lund, och det var hennes afsikt att b&amp; - .hatarin6 da hennes giftermal vid 23 ars alder f lf86 %) me&amp; den framstaende bankmannen och poli- $i: k&amp;n.,.
; &amp;, - 0; Wallenberg gaf hennes lif en annan a.
w,.
,:: ~,&amp;i$g.
-.
-.
, -.
Mu.
oppnade sig for fru Wallenberg en ny och an-! '
.
, sv; va~sfull~~verkriirigskrets, ej blott i och med omsorgen siprt hus och en vaxande barnskara - upp- som skplli kraft.
en mindre rikt utrustad kvin- iias: ' krafter odeladji - utan afven i och med den ditmer- vidgade inblick.
i allmanna fragor, kommunala,, .och - ~ ~ ~ i t i s som- k a; samiifvet med en make, hvars rika och.
mangsidiga intressen hon.
delade, bragte henne;.
Pa ett storartadt satt visste hon att mot- svara de kraf som stalldes pa henne; och ett bevis: p 2 den .. ' akt.~pg -- fir.-.kv.inna.nr-s~rnm hennes ofverlagsna personlighet .formidde ingifva, har man helt sakert r@t ' att finna i. de bida motioner, om gift kvinnas ' %kanderatt.
och.
ogift ' kvinnas myndighet vid 21 ars alder, som hennes make vackte vid riksdagen 1884.
- Fru- Wallenbergs mangsidiga och rikt utvecklade ' - bei~ffiing- gaf henne- forutsattningar att forsta vardet af de nya initiativ pa olika omraden, som utgingo frfin hennes aldre samtid ' s, friherrinnan S..
L- d Adlersparre.
Karakteristiskt ar det satt, hvarpfi deras - som det vill synas - forsta beroring gestaltade:: - sig.
Det var strax i borjan af ar 1867, d5 Stock-: holms~~lasecalong for damer.
p i Esseldes initiativ och: .efter.
.
: hennes energiska forberedande verksamhet skulle Oppnas.
Fru Wallenberg hade ej kant sig tilltalad.
af planen och afbojt ett forsta- forslag till medverkan, blef !helt och hallet omstamd, ' sedan hon last, men.
Esseldes .artikel i fragan i arets forsta hafte af Tid-.
- rift, for ' hemmet.
Hon satte sig da genast ned och skref .for att .. anmala sig ' hos Esselde; som abonnent:.
: _.
.
?da.
: jag anser mig till en viss grad hafva gjort en: af.
.,edra ' id,6er oratt, har jag ingen annan utvag att i.
godtgora mitt fel an att, gifva mig.p % niid och onid&gt;.
.
- Efter denna storsinta kapitulation kunde Esselde: rakna pa resonans for sina ideer hos fru Anna Wal- lenberg; och de varma och hogstamda ord, rnedhvilka.
.
hon hira trkttio ' ar- senare vid friherrinnan Adlerspar- res: graf frambar d e svenska kvinnornas tack, vittna tillfulio, om hennes.
blick for betydelsen af en per-.
sonlighet sadan som Esseldes.
Pa minga satt visste.
- hon .att stodja Esseldes foretag, och for tv2 af dem, ' ~andarhetets Vanner och Fredrika-Bremer-Forbundets ' ~ti~endieinstitution, har hon under en Iing foljd af; - ilr g j ~ r t.
.
e n ovarderlig insats af personligt arbete och .-.
intresk I andarb betets.
Vanners styrelse eftertradde h@.
ar 1887 stiftarinnan.
som ordforande och kvar- - - stad.
.
.
.
i, denna egenskap till 1894, och i styrelsen for - _._ stipendiefonderna .. .. har h o n @ n forsta borjan varit.
verksam som ' ordforande.
Andamalet med denna in- I &amp; m t&amp;, ' L ' ' V I.
.
I ' _ C ":; - - .. Juvelf.
Guld-.
&amp; Emal jarbeten D4VI.D; A N D E R S E N -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
e ' f.
.
.
.
,.
' ~oauaetee.
Comp.
- 4 F r r e d s g a t a n ' 4.
stitution, att for obemedlad, kvinnlig ungdom latta vagen till utbildning och darmed till sjiilfstandig verk- samhet, tilltalade henne i hog .grad, och hon ut- tryckte ofta sin.
tillfredstallelse ofver att deltaga i ar- betet for en sadan sak ..
Hvad som utom fru Wallenbergs al !tid lefvande konstintresse starkast faste henne vid Handarbetets Vanner var foreningens fosterlandska strafvan att till- varataga och utveckla gammal svensk slejd.
Det var samma lefvande kansla for svenskheten, som gjorde hennes sympati vaken och varm, da det gallde Artur Hazelius ' stora skapelser.
Minnesklockorna uppe fran Skansen skola vittna om hennes fosterlandskarlek i lika hog grad, som den insats hon gjort som ord- forande i Kvinnoforbundet for Sveriges sjoforsvar.
Att upprakna alla de omraden, inom hvilka fru Wallenberg varit verksam, alla de filantropiska eller allmannyttiga foretag, som haft henne att tacka for ledning eller stod, alla de fortroendeuppdrag, som lagts i hennes hand, alla de utmarkelser som kom- mit henne till del, skulle fora for langt.
Hemes formaga att i allt se just det vasentliga och snabbt bilda sig ett omdome gjorde det mojligt for henne att racka till p i alla hall.
Hon horde ej till de i stort sedt initiativtagande, men till dem, som ha blick for det akta p i alla omriden och med makten af sin personlighet kunna bereda vag for nya idder.
Allt smasinne, all halfhet var henne frammande.
Hennes sympati gafs fullt och helt, dar den gafs.
Det storslagna i hela hennes vasen praglade afven hennes uppfattning af rikedomens forpliktelser, gul- dets sival som den rika intelligensens och det rika hjartelagets.
Ocksa lamnar hon ett tomrum, som sent skall kunna fyllas.
En pensionsfriiga for dagen.
S asom i denna tidning redan varit omnamndt, fore- ligger for narvarande hos K.
Maj: t ett forslag till bestammelser angliende pensionering af larzriniiorna vid de statsunderstcdda enskilda laroanstalterna; detfa ar.
lit- arbetadt af ofverstyrelsen for rikets allmanna koverk med bitrade af professor E. Phragmen och ofverdirektfir P.
G.
Laurin.
I och med framlaggandet af detta forslag ha utsik- terna andtligen ljusnat att erni en valbehoilig och lange efterstrafvad forbattring af namnda lararinnors pensions- f arhallanden, Forslaget har under senas: e tiden varit remiteradt till de tvA pensionsanstalter som hittills narmast handhaft la-.
rarinnornas pensionering, och har af dem ront stort er- kannande.
Saval styrelser som delagare ha i sina utla- tanden till K.
Maj: t gifvit uttryck At sin tillfrctdsstiillelse med forslaget och sina lifliga onskningar, att det matte Svea Handskmagasin, - Norrlandsgatan 5.
Kulorta gIace frin 1,75, etskinn 2,75.
Yllefodrade tuml~and- skar 2,E.
Unga balhandsfar 15 %, l h g a silkesvantar 20 96, pas- fordade herrhandskar 20 % under de .vanliga priserna.
.
.
ra sa stora arliga insattningar, att: ~&amp;mman a f de.
p&amp;- ' ..,:,.
... p&amp;sionsans+- ' siohei-, hon kan parakna frin de olikao fatt, " &amp; &amp;, terna, ' skall motsvara den pension, Kon gkdl&amp;, ':; ....
., hon ingatt endast i den nya incattninien.
... - s i n '.
hufvudsakr Hvad de Iiraruincji- betraffar ' som liga tjanstgoring i de forberedande klassenia, for.es [as, att ' de hiidanefter skola iqga i svenska iar~innornas pen- Grundtanken.
i forslaget ar att genom bidrag af stat, sionsforening och dar fa uppba.
!i,.
sbtsbidrag + laroverk och lararinnor bereda dessa senare en pension om aret, med villkor att de; jma och sakfaldt af 1,200 kr.
vid 60 Alder.
Detta pensionsbelopp ar inbetala lika mycket.
.De erh$l,la alltsa, af, staten.
, lika stort dock Uppnaeligt endast under vissa forutsattningar) sa- som lararinnorna i elementarklasserna, men.
atnju- som framgar af det foljande.
ta.
idet .bidrag ' af kommunen. '
Under for ofrigte-lika for- SS&gt;ldiga att inga i den nya pensionsinrattning aro utsattfiingar bor deras- pension.
.
komma att appe2.
.till.
dels forestandarinnor och amneslararinnor med full tjanst- 2 /,: af elernentarlararinnornas.
-.
.Enligt forshget .ar det .. for goring, dels 6fningslararinnor med minst 6 (gymn.- dem icke o,.,ligatori~kt.
att.
inga i pensiohsfo~en ' rngen::.
.
lar.
4) och ofriga lararinnor med minst 12 veckotimmars ~6rslaget,.
sorh bar vittni om att dess ' ' b ' pphofskn tjanstgoring i klasserna ofver de forberedande.
Pensionsafgiften for lamrinna af &amp;, forstnamnda varit bade val fortrogna med lararinnor ?as stallning och ' fullt.
.
ut.
.
.
.
gruppen utgor, om hon intrader i pensionsinrattningen varmt intresserade for deras basta, motivaraf.
.
.
senast vid 25: ars ilder, 1.80 kr.
om aret.
For den som forvantningar man " gat gora sig.
Da emellertid en .och annan detalj af f6rslaght.
vari (vid irrtradet a.r mer an 2 5 ar, ar, afggten hogre och ut- foremal f o r delade meningar, vilja vi har taga nagra gor ifor en 34 lararin,na, 300. kro-.
.
-.
.
nog.
For den som undantagsvis ingar annu senare, punkter i narmare PensiofisAldenis upps~ut&amp;de fran 5 ' 5 h, 60. ar hiii stannar pensionsafgiften vid 300 kr., men pensionen blir mindre i samma man som lara- pa Atskilliga hall mottagits med blandade * kanslor.
Om mindre an 1,200 det an icke ar sallsyht.
att bland lararinnor p~traffa pei- rinnan.
under kortare tid.
tillhort pensionsinrattningen.
.
soner s5 intresserade.
for sitt kall och SA spanstiga $l1 For lararinna med mindre an 20 veckotimmars tjanst- kiopp och sjal, att de endast med saknad .skulle: .lamna goring utgar pensionsafgif: en i forhallande till timantalet, sin verksamket " id 55 ar, sa torde dock de fl * lafa- ' sa att t .. ex. den, som har 14 timmars undervisningq er-.
lagger 14 / m af ofvannamnda pension safgifter; beloppet af rinnor ha svart .att tanka sig halla ' ut i arbetet intill 60 .. pensionen sth i pro~ortion, till det sammanlagda belop- ar.
A1: lvarIigast ter sig den for&amp;agna bestanihelsen.
, ur densamma skolornas synpunkt, ty dessa lopa fara att pet .af de erlagda afgifterna.
, Till.
pensionsafgif terna stat kommun *) nodgas behalla gamla utslitna lararinnor i ' sin ' tjanst langre.
.
' e&amp;llertid.
.
.
.
.
I ...
hvardera bidraga Il3 af den lagsta pensionsaf- an onskligt vore.
Af tvi onda ting .mkte man ' valja det minst onda.
Da det ' icke ansetts mojligt att giften.
(180 kr.
), d. v. s. for lararinna, som har full tjanst- satta pensionsafgifterna hogre an som Skei ' t, fanns * ingen goring, med 60 kr .. och.
for timlararinna med 3 kr.
pr vqckotimme; skolan ar .skyldig att lamna halften mot sta- annan utvag for ' att erna ett nojaktigt pensionsbelopp tens.
bidrag; aterstoden af .pensionsafgiften aligger lara- (60 % af hogsta lararinnelonen) an att hoja.
pen$onsill-.
.
r i k a n sja.lf.
att galda,.
for sa yidt icke skolan af fri vilja dern *) .. Dock finn&amp; ju alltjamt mojlighet for.
lara&amp;&amp; att, i handelse hon sjalf s&amp; onskar kller skolan 2 % fordrar, bistar.
henne med.
nagon del daraf.
afgA fran och med 55 Ars alder ' med afkort ' ad ' pension; '.
: Lararinna) som onskar komma.
i atnjutande af pension Forslaget erbjuder for ofrigt ett sak ait betydligt redu- tidigare an .vid 60 ar, kan .under vissa forutsattningar f2 xera olagenheterna af den sena ' pens ' ionsaldern: En.
gam-.
detia, dock tidigast fran och med 55 ar.
Ett dylikt fram- mal lararinna, som ej langre orkar med b11 tjanstgoring, skjotande.
af, pensionsaldern medfor emellertid bet,,dlig afkortning af pensionen, Iivilken vid 55 ar icke uppgar kan namligen,.
- om h ' on: .bibehaller minst.
l 2 veckotimmarsb undervisning, sasom timlararinna .fortsatta - .att .gora - inT till mer an c: a af hvad den ar vid 60 ar.
fomlaggas redan for innevarande ' Ars ' riksdag och af den- s a m a blifva godkandt.
' Det har under sadana forhallanden ansetts vara af ett.
; isst intresse.
.
for Dagnys.
lasare att.
fa en ofversikt af de ' fordelar, som genom den foreslagna pensions~eformen skulle beredas de ifragavarande lararinnorna.
I:. '
.
I ' t G.
I i. a ' 6, I, '.
. '
omkrhg I.
ar gammal.
, lk, ' I ' ' ' ' ' ' ' For de fall, d a lararinna for sjuklighets skull eller af.
betalningar for pensionen och atnjuta bidrag till densamma af.
annan orsak .nodgas afbryta.
sin skolverksamhet fore 55 stat, kommun och skola.
Under sadana forhallanden mim.
skas visserli.gen pensioneri nagot, dock.
icke ' i.
' afsevardare Ar, finnas specialbestammelser.
.
.
, I .,, Forslaget innehitllet sarskilda ofvergangsbestammelser grad.
I samband harmed ma ock papekas, att Jararinna, hed afseende pa de Iarai-innor, soni, da de nya stad- garna.
trada i.
kraft, redan aro delagare i nigon af de som ingar i ' pensionsanstalten tidigare an 3i.d 25 ' ar och bada gamla pensionsanstalterna.
Sadaii lararinna ager att utan afbrott erlagger .fulla pensionsafgifter, kan.uppn8 ho&amp; sta pensionen redan fore 60 ars alder.
- *.
kvarsta i den gamla pensionsanstalten med bibehallande af Alla pensi,onsregleringar forete gifvetvis d e &amp; %-sta sta-; sina gamla rat ' tigheter och skyldigheter, men ar darjamte skyl- righeterna under ofvergangstiden.
Sa ock.
i.
detta dig a# inga i den, nya inrattningen och att i denna go-.
.
.
.
.
.
*) Folkskolelararinnorna.
erhalla.
ej pension.
forran .efter 60 *) Vid vissa 1aro; erk trida enskilda donatorer eller laro- lefnads- och 35 tjanstear; lararne vid de allmanna 1arovcrken.eft~r verket i konimunens stalle.
65 lefnads- och 35 tjariste&amp;-.
.
. '
' i I .-a.
t I.
.
fall.
Den fraga, hvarom meningarna varit mest delade, har varit den, som af pensionsanstalternas styrelser fram- stallts i deras cirkular till delagarna, huruvida icke moj- ligen bestammelsen om skyldighet att erlagga intill 120 kronors tillaggsafgift kunde bli alltfor betungande for mangen nu i tjanst varande aldre lararinna, isynnerhet om den laroanstalt, vid hvilken hon ar anstalld, icke ar villig eller icke ar i stand att hjalpa henne med nagm storre del af namnda afgift.
Flertalet lararinnor erhalla till foljd af den nya lone- regleringen hojda loner och bora kunna iklada sig hojda pensionsafgifter.
Undantag kunna dock finnas.
I ofvan- namnda cirkular ifragasattes for den skull, att lararinna, som, da de nya bestammelserna trada i kraft, ar 45 Ar eller darutofver, icke borde ha skyldighet utan endast rat- tighet.
att erlagga den foreslagna tillaggsafgiiten.
.
Denna mening har vid de nyligen hallna bolagsstammorna om- fattats och pladerats af ett mindretal bland pensionsan- stalternas delagare.
Af majoriteten har daremot kraftigt framhallits,.
att just de aldre lararinnorna ha det illa sqlldt for sin Alderdom och att just for dem allt behof- ver goras for att forbattra stallningen.
Det har sagts, att det just for dessa.
aldre vore af storsta betyddse, att intradet i den nya pensionsinrattningen blefve obligato- riskt, da darigenom icke endast de sjarva utan afven de skolor, vid hvilka de aro anstallda, skulle uppfordras att gora det mesta mojliga for deras pensionering.
Det ar ett erkandt faktum, att man i allmanhet kan astadkomma markvardigt mycket mera, nar man ar tvungen dartill, an om saken ar frivillig, och detta i all synnerhet da det galler att afsaita penningar for en oviss framtid.
Ocksa var.
det med mycket stor rostdvervikt som vid bada stammor- na beslutet fattades att i denna punkt godkanna ofver- styrelsens forslag oforandradt.
For .var personliga del skulle vi med afseende pa den ifragasatta valfriheteri: for de aldre lararinnorna anse, att en sadan mojligen kunde vara onsklig, men att den i sa fall borde begransas till lararinnor ofver 50 ar, samt att den ' borde galla i c k e e n d a s t tillaggsafgiften u t a n h e l a intradet i den nya pensionsinrattningen, sa att den som icke " ville iklada sig tillaggsafgiften, ej heller skulle f % .uppbara kommunbidraget.
.:?
: Vid sidan, af de lararinnor, for hvilka ofverstyrelsen egeritligen haft i uppdrag att utarbeta pensionsforslag, star en ' grupp af lararinnor, som ha sin hufvudsakliga tjanstgoring i skolans forberedande klasser.
Att ofver- styrelsen icke for dessa lararinnor kunnat foresla battre pens: onsforhAllanden an som skett, beror tydligen icke p5 bristande god vilja utan helt enkelt pa radande om- standigheter.
Da ifragavarande lararinnor icke genom den af forlidet ars riksdag beslutade ' loneregleringen blif- vit berattigade till lonebidrag af kommtinerna, kunde man ej heller nu for dem ' vid riksdagen ifragasatta kommun- bidrag till deras pensionering.
Mycket kunde annu vara att orda om olika punkter af forslaget, men det, begransade utrymmet bjuder oss att stanna vid det som redan blifvit sagdt.
Kop Oskummad mjolk direkt hemsand i plomberade karl till 17 Ore pr liter.
AKT1 EBOLAGET MEJ ER1 ET VICTORIA Riks 770.
- Kungl.
iiofleverantor - Allrn.
6931.
Som slutord vilja vi framhalla, att det foreliggande forslaget synes oss innebara en rent af epokgorande, lycklig reform inom de enskilda laroanstalterna.
Det stannar namligen icke vid att endast hoja lararhnornas pensioner genom okade bidrag af allmanna medel, utan det infor vid laroverken ett ordnadt pensionsvasende, n&amp; got som hittills helt och hallet saknats.
For ofrigt ar den foreslagna hojningen af pensionen ganska betydande, da pensionsbeloppet, fran att nu i b a s t a f a l l utgora 532 kr., ined ens stiger till 1,200 kr., utan att den pen- sionsafgift hojes, som lararinna i regel har att sjalf er- lagga.
Ocksa har man inom lararinnekaren forsport all- man gladje och tacksamhet ofver forslagets framlaggande samt lifliga forhoppningar om dess snara forverkligande.
Anna Wijkander.
Kvinnorna och stadsfull- maktigevalen i Stockholm.
F orberedelserna till stadsfullmaktigevalen i Siockhoim pC g2 under hallandet af en mangd valmoten i de olika kretsarna, dar kandidater namnas och uppstallas.
Som kvinnliga kandidater ha flera namn uppkommit och dis- kuterats; med full visshet kan man emellertid namna fru Emilia Broome och froken Kerstin Hesselgren, uppstall- da af liberalerna, samt froken Gertrud Mansson, social- demokrat.
Som Allmanna Valmansforbundets eventuella kandidat namnes fil.
d: r Valfrid Palmgren.
Som supp- leanter komma antagligen flera kvinnonamn pa sakra plat- ser pA valsedlarna, dock kunna dessa annu cj med viss- het namnas.
Styrelserna for Fredrika-Bremer-Forbundet cch Stock- holms rostrattsforening lata, utsanda tryckta upprnaaingar till rostberattigade kvinnor att deltaga i valen, .och p5 dessa foreningars byrAer komma att lamnas erforderlig2 upplysningar om formerna, for valen.
Fran och med den 8 till och med den 21 mars star saledes Fredrik-Bre- mer-Forbundets byra oppen for forfragningar mellan kl. 11 fm.
och kl. 4 e.m., RostraitsbyrSn mellan kl. 6449 Oenom dessa foreningars forsorg publiceras under rubriken R a d t i l l k v i n n o r n a v i d s t a d s f u l f - m a k t i g e v a l e n foljande uppmaning: D A de respektive partierna upplatit platser inom siria styrelser till kvinnor och namnen pa partilistorna aro frukten af ett samarbete mellan kvinnorna och manncri inom dessa styrelser, aro partilistorna att betrakta sisoni resultat af en ofverenskomrnelse, hvilken l o j a l t b o r hallas.
D A roster frin olika partier ej sammanraknas, ar det ful !komligt lonlijlst att uppfora ett nam, uppsatt af e t t parti under a n n a n partibeteckning.
D t!
det dessutom visat sig att en p i egen hand fore- tagen andring af partilistan vare sig med afseende pii n a m n eller o r d n i n g s f o l j d - vid der, invecklade proportionella valmetoden - leder till ett ovantadt och alls icke afsedt resultat, uppmanas kvinnorna. -- vare sig I I H.
G. Soderbergs Import A.-B.
Skeppsbron 26, Stockholm.
Prim a Antracit, H a s l i t i ~ ~ s I, k o co kes o. ~o~ey- rikett ter.
Rlkstel.
575, 59 14, 118 12.
ANm. tel. 12 82, 2s 82, 4 51.
101 D A G N Y -.
.
de aro inskrifna i partiorganisationerna eller icke det bestamdaste - pil att rosta med partilistan oforandrad.
D a en rost utanfor partierna - allts2 pa listor utan partibeteckning i i regel ar alldeles bortkastad,.
.
.
.
ar det biis t att rosta med partibe fecknad lista.
D a ' det knappast ar mojligt att, sedan listorna en gang blifvit faststallda, gora sina personliga asikter gal- laiide, uppmanas kvinnorna for att astadkomma basta mojliga sammansattning af listorna att inga ' i partiorga- nisationerna och deltaga i valmotena.
Valen komma att aga rum for, Forsta valkretsen (~ i k o l a i och.
Maria forsamlingar) onsdagen den 9 mars; Andra valkretsen (Klara och Kungsholmen) torsdagen den I0 hars; Tredje valkretsen (Adolf Fredrik, Jakob och Johannes) lordagen den I2 mars; Fjarde valkret- sen (Gustaf Wasa och Matteus) ' onsdagen den 16 mars; Femte valkretsen (Engelbrekt, Hedvig Eleonora och Oscar) torsdagen den I7 mars; samt for Sjatte: val- kretsen (Katarina) mandagen den 21 mars.
.
.
.
.
ningar och arbetsverktyg i hemmet forbattras .. Med h i n - norna ater som bundsforvanter.
skulle bostadsinspektionen genomgripande kunna omdana ' de nu existerande, brist- falliga forhallandena.
.
TiII Sveriges kommunalt rostberattigade kvinnor!
Upprop.
- till Landstingsvalen 1810..
.
.
.
.
sv&amp;iges folk star.
infor ett af de viktigaste val, som nagonsin forekommit i vart land.
Pa den .forsta ordinarie kommunalstamman i mars manad komma val af samtliga landstingsman att aga rum i alla landt- kommuner och i maj manad i alla stader med un- dantag af.
rikets fem storsta.
Vid dessa val, som skola forrattas efter den proportionella valmetoden, komma de nya kommunala .rostrattsbestammelserna att for forsta gangen tillampas.
Skattebetalande kvinnor aga numera ratt att.
valja landstingsman och kunna darigenom ofva ett ej obe- tydligt inflytande pa Forsta.
kammarens blifvande sam- En forbisedd kvinnlig rhttighet och mansattning.
Genom den kommunala rostskalans sankning okas kvinnornas liksom ofriga sma.
skatte- en kvinnlig uppgift.
ed anledning af den af hr Wallin vackta motionen bdalares inflytande pa valens utgang.
Vid 1909 ars riksdag bifoll Andra kammaren pa om allmin bostad&amp;spektion for hela riket skrif- konstitutionsutskottets tillstyrkande utan de.batt och ver Ellen Key i tidningen " Svenska folket " under den.
votering Liberala samlingspartiets motion om utan rubrik vi har.
ofvan atergifvit tankbara ord om hvad kvinnorna kunna utratta inom det dem d nara liggande rostratt och valbarhet for kvinnor pa samma villkor arbetsomradet, hemmets inredning och skotsel.
Efter som for man.
Forsta kammaren ater afslog likaledes att ha uttalat den forhoppningen, att icke endast motio- utan debatt och utan votering samma motion.
Hvar nen bifalles utan att afven.
inspektionen kommer att ut- motstandet mot kvinnornas rostrattskraf ' ar.
att soka ofvas af sakkunniga k v i n n o r saval som af sakkunni- ar harmed for alla uppenbart.
Kvinnornas ogonmarke ga man " med den hansynslosh,et, - som nu behofs for att vid de stundande landstingsvalen bor darfor vara en de manniskoovardiga kyffena i staden som pa landet Forsta kammare med forandrad uppfattning aT, kvin- matte forsvinna ", framhaller Ellen Key, att jamte de him- nornas stora fraga: den politiska rostratten.
Vi uppmana darfor rostberattigade kvinnor inom alla melskriande missforhallanden, dem inspektionen kan och partier, att med.
sina roster stodja de landstingsmanna- redan ' borjat afhjalpa, finnes andra, .dem ' endast kvinnor- kandidater, som vilja forbinda sig att upptaga .den na ' sjalfva kunna reformera.
Med citerande af den kan- .da tyska forfattarinnan fru Marie Lang pekar hon p2 att omedelbara losningen af kvinnornas rostrattsfraga sa- detta endast kan ske genom att kvinnorna bli ' f o r s t- som programpunkt.
vid blifvande b ors ta.
kammarval.
.
Stockholm i februari 1910. k l a s s i g a a r b e t a r e inom hemmen, bli produktiva,.
.
,, M '. '
uppfinna och fullkomna saval arbetsverktyg som arbets- metoder.
" Kvinnorna ha icke ' ", sager Ellen Key, " varit produktiva inom sitt egentliga arbetsomrade; de ha sjalfva foljt slentrianen och darfor nojt sig med denna i de bo- stader, .mannen danat at dem.
Ma de nu borja att upp- finna, ' att ingripa; ma de ' pa arkitektbyraer utbilda sig till sakkunniga bostadsinspektriser; ma de som sjalfstan- diga eller assisterande arkitekter f2 ett ord med i losah-, det af byggnadsproblemen; m2 de borja verka for det andam2lsenliga.
och vackra i stallet for att gripa efter det granna och obekvama! "
Genom kvinnornas malmedvetna kritik och deras vaxande insikt skulle sa kunna nas, hvad ingen ' bostads- iaspektion.
ensam kan astadkomma: att hvarj.e hem.
fyller de hygieniska kraiven pa .en bostad och att arbetsanord- ' Centralstyrelsens i Landsforeningen for kvinnans.
politiska rostratt verkstallande utskott.
.
.
v ck!
,.
, det har kostat pa mig att ofvergif; a &amp; n skona drom, som lyste n i g da jag reste vasterut och sag, den gyllene solen gfi framfor mig ned i det for- lofvade vasterlandet och tyckte mig.
fara rakt in i.
.
dess rike.
Jag tror ej pa den drommen mer: Det $r forbi.
vaste&amp;md skall icke gifva nagot vasentligen biittre an dess osterland.
Intetdera skall gifva jorden det nya paradiset.
D e t vinnes troligen aldrig i denna varld, pa denna ' jord ..
Allt hvad vi kunna hoppas pfi ar ett njirmande dartill.- - vi me rikas ' Fredrika .Bremer (nHernriien i den nya varlden•â). '
Ellen Keys bok om kvinnororelsen.
D et har ofta sagts, att Ellen Keys bocker p&amp; sista ti- den haft mindre spridning i hennes hemland an i utlandet.
Detta har nog flera orsaker, men redan det nagot ensidiga amnesvalet och bockernas langd kan har-.
vicllag ha haft stor inverkan.
Har kommer hon emellertid med ett arbete, som inte ar storre an att man bade kan ha rad att kopa ' det och tid att lasa det och som trots att amnet ar kvinnosak dock behandlar det sa korffattadt, SA enkelt och med sa praktiska synpunkter, att man laser.
.
det.
med noje.
.
.Detta afven.
hvad hnehallet angar.
Ty sedan den vackra studien ofver makarna Browning utkommit, vet jag intet arbete af Ellen Key, som en moderat kvinno- saksvan kan lasa med sa mycket inre samtycke som denna lilla bok.
Icke sa som man ej afven har nagon gang stotte p&amp; den Ellen Key, " som man ej.
kan ga med p % ".
utbrott af polemik mot kristendomens asketiska uppfatt- ning, ofverskattandet af det fysiska moderskapets religiosa och.
for kvinnan redan i och for sig uppfostrande be- tydelse och afven den langt gaende toleransen gent emot erotiska undantagsfall i de " geniala ", manniskornas lif.
Men: sadant framtrader har.
endast i forbigaende, och det sistnamnda torde hora till de for Ellen Key helt, enkelt oundvikliga inkonsekvenserna, beroende pa den stundom anda till sjalfutplanande gaende smidigheten och langtan att " ' forsta " och folja med tiden, afven nar denna ving- lar pa spand lina " jenseits ' .vom Gut und Bose ".
Ratsidan af denna smidighet heter b a r m h a r t i g h e t m o t d e m a n g a u n d a n t a g s f a l l e n i l i f v e t, och endast den, som, i alla kinkiga fragor vet hvad ratt ar och sjalf infor Gud kan saga sig alltid handla 0th tanka ' d,arefter, kan med godt samvete kasta forsta stenen pa a denna barmhartighet!
De som ha oron till att hora, dem hanvisar jag till fornyad genomlasning af Vikners " ' Kulturens .offervasen ", som en gang Adrog afven ho- nom, den renhetstorstande kristne tankaren.
sa mycket be- skyllning for " en loslig moral ".
Afvigsidan af denna Ellen Keys smidighet heter dar- emot b r i s t a n d e b l i c k f o r b e g r e p p e t s y n d.
Endast den, som i sitt lifs ensamma stunder k a n t det gamla angestskriet: " all min rattfardighet ar sasom ett orent klade ' ' - alltsa inte de enstaka, uppraknade " syn- derna ", som aro sa lampliga att kokettera med i moderna: biktromaner, utan s y n d e n s j a l f i dess svarta djup - endast den skall fullt fatta hvad jag har menar, men ocksa endast den har ratt att tala om faran af att gent emot undantagsfallen predika en tolerans, som kan for- leda hvilken sjallos liten njutningslystnad som helst att vilja proklamera sig som " ett genialt undantag ".
Att det i grunden icke ar detta, utan sedlighet i dess allra dju- paste .bemarkelse, som Ellen Key i denna bok Asyftar, det maste hvern som helst se, som icke protesterar mot att lasa en bok, endast darfor att den ar skrifven af Ellen Key.
Vi kunna vara den tyske forlaggaren tacksamma, att den begransade planen for arbetet icke tillatit nagra ut- svafningar i sidantalet, och vi hoppas endast, att det be- rom for moderation, som forf.
sakert p % flera hall far, inte matte forleda henne att genom en ny bok i den gamla ortodoxt shockerande stilen soka ofvertyga " hjord- manni~korna ' ~, att hon, trots allt, anda forblifvit den gamla Ellen Key.
Ty den saken betviflar jag ej; jag en- dast betviflar, att den gamla Ellen Key nagonsin menat det sa illa som " hjordmanniskorna " stundom velat tro henne om.
Och jag finner, att det klar Ellen Key att ha blifvit hvad hon sakerligen sist af allt vill vara, narriligen g a m m a l - ordet har dock taget i en bemarkelse, som hvarje 60-aring borde vara stolt .ofver, sasom innebarande stegrad ansvarskansla och vardigt uppbarande af den stal !- ning hon med aren fatt.
Efter en mycket valgjord och lasbar ofversikt ofver kvinnans historia fram till sjalfva kvinnororelsens borjan i midten af 1800-talet, behandlar hon denna rorelses land- vinningar, ' betonar darvid de starka forbattringar, som ge nomforts i den ogifta kvinnans stallning och varnar i likhet med Stuart Mill for ofverilade slutsatser rorande kvinnans sjalslif.
Och efter ett kapitel om rorelsens rikt- linjer kommer en skildring af dess inre psykologiska verk- ningar pa olika personer och Aldrar, vare sig det gal- ler teckningen af den nutida med affaren eller ambets- verket infarlifvade kvinnan i hennes " ordentliga estetikfria .arbetsdrakt " eller af den forna " laserskan ", som af sin ofvertygelse drefs att ga sin egen vag, trots farni !- jens klander, och just darigenom sig ovetande blef en brygga till emancipation.
Skildringen af den annu mangen- stades som bast pigaende, mer eller mindre .oppna stri- den inom hemmen mellan de unga och de gamla, mel- lan man och kvinnor ar sa.
gripen ur verkligheten, att man .ovillkorligen borjar langta efter en sjalfbiografi af E l l ~ Key: hvad skulle icke en person med hennes blick och erfarenhet af manniskorna kunna ge darvidlag!
Hon ser afarterna hos den modernaste ungdomen, kafelifvet och det ideliga diskuterandet af sexuella fragor, och hon skra- der icke heller ord, nar hon skildrar den kvinnosaks- fientliga mannens svaga logik och bristande blick for hvad kvinnlighet ar och " de manliga odagornas arghet ofver kvinnornas vaxande duglighet ".
Hon glader sig at rostfattsrorelsen och konstaterar, att s a m h a l l s- g a g n e t s argument darvidlag besegrat de ofriga, och hon fruktar inte kvinnlighetens forsvinnande genoni en lagreform, ty icke hvad kvinnan talar om, icke h v a d hon verkar for, bestammer mannens kanslor och uppfo- rande, men, h u r u hon gor det; " hon kan tjusa honom genom ett politiskt tal, och jaga honom pa dorren genom sitt bordsprat. "
Trots att hon anser, att kvinnorordsen stundom riktat kvinnans anlag in pA oratt spar, att m- tidskvinnan maste te sig mindre enhetlig, mer osaker alo: det gamla kvinnoidealet gjorde, tyckes hon, atminstone mot slutet af boken (jfr s. 122 f. med s. 54 f.!)
komma till den slutsatsen, att kvinnororelsen ofvervagande gjort nytta, d. v. s. gjort kvinnan mera individuellt utvecklad och mera socialt gagnande an for femtio ar sedan.
Men just nu befinner den sig i ett ofvergangsskede: de ogifta kvinnornas strafvanden aro snart nara malet.
Och nu komma vi till karnpunkten i forf: s frarnstiill- ning, erotikens kvinnofraga.
Med ratta ler hon at den manliga naivitet, som tror sig kunna inskranka kvinno- fragan till en platsanskaffningsfraga for medelklassens ogifta dottrar i storstaderna; hon vet tvartom, att den mest svarlosta kvinnofragan begynner med de erotiska problemen.
Det kommer en rytm af jubel ofver Ellen Keys stil som aldrig eljest, och jag forstar hennes makt ofver de unga, nar hon skildrar den hogst staende kvinnotyp pigon tid danat, nutidskvinnan, som ar stolt och glad ofver sitt sjalfforvarfvade oberoende och vet, att hennes lif skulle varit vackert och vardigt, afven om mannen ej kommit in dari, men som just dar• ’ or har sa mycket mer att skanka honom an den forna tidens .kvinna, som inte
1 03 DAGNY.
hade andra resurser an aktenskapet.
Men just detta slags kvinna staller sig tveksam infor erotiken, darfor att hon vet hvilket problem den ar for alla utvecklade naturer, inte minst for de kvinnor, som kant det sjalfstandiga ar- betets lycka och forsta, att aktenskapet i manga fall for- drar forsakelse afven af detta som af sa mycket annat.
Har, om nagonsin, kan.
man tala om ett kulturens of- fervasen, och ytterst sallan blir det en kvinna forunnadt att fullt harmoniskt utveckla alla sina mojligheter sasom mannen kan, for hvilken aktenskap och offentligt arbete inte innebara tvA motsatser och som darfor inte behofver valja och forsaka.
For den moderna, utat arbetande.
kvinnan s: al ' ler sig valet egentligen mellan tva mojligheter: " den ensamma kvinnans .harmoni inom en fattigare till- varo och familjekvinnans disharmoni inom en rikare till- varo "; for den senare kan problemet " Ehe und Beruf " i regel losas endast genom att knuten afhugges.
" Hem- mets omsorger krafva vakenhet for de alskades behof, och.
dartill far den utat arbetande kvinnan foga tid. "
Hvilket val Ellen Key tillrider kvinnan, behofver jag irite saga: Hon gor det under skarp och traffande po- lemik mot bade den askadning, som anser, att kvinnan kar!
forena alla uppgifter, och mot den askadning, som ' rader henne ' att offra det personliga och privata lifvet for det offentliga och allmanmanskliga.
Hon pavisar hurusom personlighetens utveckling mer an allt.
' annat krafver personliga kontakter med andra personligheter ge- ' nom omedelbara manskliga forhallanaen af innerlig art, att foreningslif aldrig kan ersatta familjelif och att familjelif ger den hogsta tillfredsstallese af omh&amp;behofvet.
Och innerst gor det detta genom att det mer an alla andra forhallanden i lifvet for kvinnan forenar lycka och plikt.
Nar.
Ellen " Key i denna bok talar om erotisk lycka, ' gor hon det under standig hanvisning till det enda andamal, .,som na- turen afsett darmed, barnet och dess uppfostran inom hemmet, och jag haller henne rakning for att hon vagar ga vissa ultramoderna tidsstromningar sa starkt emot och s2 bestamdt stalla sig pa de foraktade kalkborgarnes sida som hon gor i de axiomatiska orden om kvinnans hogsta uppgift: att foda och fostra det nya slaktet.
For de ordens skull kan man.
forlata henne mycken oivertra- delse, .eller rattare sagdt ofverdrift, ty dit raknar jag nimligen den slags madonnadyrkan som tror p2 det fy- siska moderskapets uppfostrande inverkan pa modern i och for sig.
Lyckligtvis finns det tillrackligt med skarp- synta modrar, som erkanna, att detta liksom andra na- furfunktioner blir hvad de sjalfva gora det till.
Men er- kannas miste, att denna ofverdrifna naturdyrkan pa ett oforvilladt omdome verkar vida mer sympatiskt an dess motsats, foraktet for hemlifvets uppgifter och krafvet pli erotik utan ansvar for det kommande slaktet, pa njut- ning utan forsakelse, pa raltigheter utan skyldigheter.
Lyckligtvis ' ar dock vadan.
af foraktet for moderskapets uppgifter icke sa stor som Ellen Key tycks frukta.
" Drif ut naturen med hotjuga - hon kommer anda alltid till- baka ", sade den vise romaren, och han hade ratt.
Visser- ligen inte sa till forstiiendes som om behofvet af ett lindebarn vore nigot for alla kvinnor karakteristiskt, men desto starkare framtrader forr eller senare langtan efter det a n d l i g a .moderskapet, och dar ligger ocksi ratta forkla- ringen till de vanskapeforhallanden mellan aldre och yngre kvinnor, som forf.
sjal!
betecknat som de vackraste af alla.
Sakerligen vet forf: lika val som jag, att den ensamma p i detta satt kan haha " flera barn an den som man hafver ", for att nu anvanda ett kandt bibelsprak.
I .kapitlet kvinnororelsens riktlir~jer,~ sager forf.
' bl.
a.: " Emancipationens ideer ligga nu i luften som smitto- amnen.
Och s i uppstir samma fara som for kristen- domen, nar den blef statsreligion.
Det slafsinne, den ' ranklust, som kvinnororelsens stora andar hoppades " eman- cipera " kvinnan.
fran, detta kunde ej med ens .undan: skaffas.
Och Meisom allt detta nagonstades maste taga vagen, fann det At sig en bred plats - inom kvinnoro-.
relsen sjalf!
- - Alla som endast kunna verka i flock, forbise den individuella frigorelsen, men nu galler det aj mera att endast genomfora befrielsen for kvinnorna i. '.
massa utan for hvar: enskild kvinna ".
Afven en kvinna af mitt kynne kan skrifva under de orden, om de ocksa inte ha aMdeles samma innebord for mig som for Ellen Key.
Ty att kvinnororelsen verkli- gen innerst inne Asyftar nigonting djupare.
an rat- * ten till utbildning, arbete, lika lon och politisk rostratt och att krafvet pa detta .n A g o t kommer att gora sig allt starkare gallande, i samma min som kvinnorna natt allt det andra ' och darfor mera ostorda kunna folja hem- lifvets kallelse, det blir allt mera medvetet for hvar och en, som p2 sitt lifs hojdpunkt star midt inne i kvinno- saksarbetet.
Om Ellen Key har bidragit till att i detta afseende lara oss bejaka var egen lifserfarenhet, lara oss vordnad for naturen, sa tacka vi henne med gladje darfor, icke minst de af .oss yngre som tro, att san- ningen ar densamma inom naturens och.
nidens riken - " g r a t i ae v e r i t a s n a t u r ae ", som det - heter p&amp; Upp- sala universitets sigill. '
' '.
.
.
Nagra intryck fran en van Eedenforelasning.
D en kande hollandske - skalden och sociale reformatorn Frederik van Eedens nyligen hillna forelasning i Stockholm - om hollandsk litteratur - lar ha varit en- dast fataligt besokt.
Den andra, den sociala forelasningen,.
fick han halla infor fullsatt salong.
Ar det ett tidens tec- ken, som visar att ' ett uttryck som forekom i pressen for en tid sedan ej var of~erdr~het: " att vai-a utan det soci- ala intresset i var tid tyder rent af pa efterblifvenhet? '?
Den narmaste orsaken till det synbart stegrade intresset for van Eden som forelasare var val snarast,, att ryktet om hans utmarkta, sympatiska foredragskonst hunnit spri- da sig ofver Stockholm p i de 24 timmarna mellan hans bada upptradanden.
Bland ahorarne igenkande man en hel del frarnstiende personligheter fran det sociala verk- samhetsomradet och representanter for den politiska och sociala kvinnororelsen, liksom fran forfattarvarlden.
Dar syntes professorer och universitetsungdom och forelasa- rens landsman,.
kanske mest landsmanninor - unga hol- landskor, som studera vid de gymnastiska inSt.ituten i Stockholm.
I Berlin hade jag sett reklamblad frin tyska bokhand- lare med utdrag ur recensioner af van Eedens romaner.
Den som ej kanner det tyska recensionssprakets ofverlas- ' tade, ofversvallande stil skulle blifvit misstanksam infor sa mycket lofsjungande af hans diktarkonst och person- lighet, om ej hans portratt ocksi funnits ofverst pA reklam- bladet.
Detta ansikte hade nagot SA akta, litet knotigt och kargt som det var, med djupa faror ofver panna och kinder; liksom torkadt af en inre hetta.
Jag gick pa forelasningen till stor del for att fA se ett ansikte, som sjalen haft kraft a t t d karakteristiskt mejsla ut.
Van Eeden i verkligheten ar mycket yngre och fris- kare an pa portrattet, hvilket hufvudsakligen atergett in-.
telligensen och kansligheten hos honom.
Han kom in och borjade genast tala utan den dar- stela katederipan-, '.
104 DAGNY - ningen, som ofta forekommer vid borjan af ett foredrag, han var helt enkelt tillsammans med oss fran forsta ogon- blicket.
Det omedelbara intrycket af van Eedens person- lighet - det man vid forsta sammantraffande med en manniska tar emot sa att saga med hela sjalen, u !an de- taljerade hvarfor och darfor - det intrycket var g o d- .h e t, en sund, gladjefylld, lugn godhet.
Den lag ofver ansiktets friska farg, i leendet, i de djupt inneliggande ogonen, hvilka af ogonbrynens snedt uppat dragna lin- jer fingo ett sareget vaket, rorligt uttryck.
Det var ni- got godt i sjalfva handrorelserna och i stamman, som gjorde tyska spraket mera musikaliskt och mjukt an an- nars.
Anslagstonen till hela forelasningen " Die Umwandlung der Menschheit, " ett sa oandligt mycket innefattande be- grepp, angaf tydligt, att monstren i den stora manskli- ga samhallsvafnaden denna gang, skulle tecknas for oss i enkla, stora konturer, det kunde ej bli Eraga om en granskning af detaljernas fina tradar.
Det ar en inre nodvandighet, att ett temperament som van Eedens skulle revoltera mot det gamla skeptiska " det finnes intet nytt under solen ".
Af instinkt och natur tror han pa nydaning, utveckling, hojande och att detta ar mojligt genom manniskornas i n r e naturs gradvis skeende forvandling.
Den moderna vetenskapens muta- tionslara, som ledt i bevis att arternas forandring be- fordras genom en inifran verkande kraft till omvandling ger honom visshet i hans tro pi.
mansklighetens oand- liga utvecklingsmojligheter.
En utom var planet varande varelse, som studerade lifvet har, skulle sakert pasta om nutidens manniskor, jamforda med forna tiders, att en ny art hade uppkom- mit, sa forandradt ar det yttre, sa mycket finare, sa skarpta aro de psykiska egenskaperna.
Fornuftsmanniskan har kommit i stallet for viildsmanniskan.
Den enskilde har forandrats.
Sa hatler ocksa samhallet pa att omda- nas.
Begreppet samhalle blir ett annat.
Numera faller det ej p&amp; samma satt som forr i hop med det politiska statsbegreppet.
Forntidens stater sago sa godt som sin hufvuduppgift i att skada hvarandra, bekampa hvarandra, Pa manga punkter aro dock numera granserna utpla- nade och bryggor i stallet slagna.
De olika staterna be- hofva hvarandra, de tjana hvarandra med.
varor, med va- gar, uppfinningar, ideer.
Det manskliga samhallet om- danas i riktning mot enighet och omsesidig hjilp.
S5 ar var tid pa alla omraden utvecklingens, v a x a n- d e t s tid.
Men vaxandet har ocksa sina vaxtsjukdomar.
En sadan ar fattigdomen, och den ar en forfarlig sjuk- dom.
Fattigdomen hammar kroppens utveckling genom otillracklig foda, fattigdomen hammar de psykiska anla- gens vaxtmojlighet genom att satta intelligensen pa svalt- kost och lamna torsten efter skonhet ostillad.
Fattigdo- men fordarfvar arbetet genom att tvinga till ofverarbete.
Arbetet!
som skulle vara ett utslag af naturlig verksam- hetsdrift och en gladje, blir genom ofveranstrangningen en hatad borda och ett gift, som dag ' for dag tar bort nervkapitalet.
Kanske finnes det bland jordens alla miljoner manni- skor 1 procent, som ej ar fattig i denna mening.
Hvad skulle vi saga om en djurras, dar endast 1 procent vore i stand att lata sina formogenheter komma till full ut- veckling?
Jo, att den ar sjuk, p % vag till undergang.
Vi se veta om miss.~rh511andena, men vi det pa ett vagt, forstrodt satt.
Var fantasi ar inte stark nog.
Vore var fantasi lifligare, skulle elandets bilder sta kla- rare och ' varaktigare for var inre syn och inte lamna oss nagon ro,.
forran vi gjort allt att hjalpa.
vore Men afven om var insikt i an sa djup, skulle- det finnas resurser till att bota den?
--.
Ja det finns oerhordt stora resurser, det finns vilja och kraft och reformstrahanden ofver allt, men ofta korsa kraftstrommarna hvarandra och upphafva hvarandra, det ena reformforetaget liksom neutraliserar ett annat.
Det behofves ledare, som ha organisationsforniaga i stort och leda la-aftstrommarna i e n riktning.
Materiella rikedomar finnas, men manga ligga ofrukt- bara, hopade i doda massor.
Att f o r v a r f v a ar cri sund drift.
Men som alla drifter kan den urarta.
Bi&amp; har ocksa samlardrift, men det tar ej at sig mer ah det behofver, det samlar for det gemensamma forradet.
Det invandes kanske: men det ar nu en gang manniskans natur att samla for sig.
Afven om sa vore, ar forandring i detta afseende dock mojlig.
I ett sallskap bildade manniskor vid ett dukadt bord ropar ingen enda: " Ge mig forst, jag vill ha mest, jag vill ha bast! "
och rycker fatet fran sin granne.
Lika ouppfostradt som detta skulle vara, lika ouppfostradt egoistiskt gar det dock i stor skala till i samhal !et.
" Vi maste bekanna, att vi lefva af bedrageri pa ett eller annat satt, af oskaligt hog vinst eller af oskaligt liten vinst.
Mellanhanders och forsaljares vinst ar godtycklig och okontrollerad.
Det maste regleras ".
Och sa berattadc van Eeden, enkelt och ansprakslost, om hur han gjort ett forsok till en sadan reglering genom en stor koope- rativ anlaggning.
Han, lakaren, diktaren insag snart, att han vid sitt foretag behofde en affarsledares sakkunniga hjalp for den ekonomiskt praktiska sidan, men arbetarna- delagarna hade misstro till en utifran kommande och ville nodvandigt hjalpa sig sjalfva.
Det gick inte.
Fore- taget gick omkull och van Eeden forlorade sin formogen- het.
De smakloka ryckte pa axlarna och sade: Var det inte det vi trodde, man far inte vara sa dar opraktiskt idealistisk och tro pa varldens fullkomning!
Men fast hans verk den gangen foll, sta hans ideal lika lifslefvande for honom.
Och han borjar om igen med sin insats till forandring af manskligheten.
Iian ar r i u rikare pa erfarenhet och har darfor okadt hopp om batt- re lycka for ett nytt foretag.
Han grundar en koopera- tiv jordbrukskoloni i Nord-Amerika, U.
S.
A. Hari hop- pas att kunna vacka manniskors intresse Tor sitt verk, sa att de stodja det andligt och materiellt.
Som diktar?
vill han bruka diktarens makt att kunna stalla I klar belysning hvad som doljer brist och smuts i morkrei och diktarens kraft att elda till medkansla och handiings- lust.
Han vill tala till de manga rika i Amerika, darr det jamsides med den materiella kulturen finns s5 nyckk ideella strafvanden.
Sakert skall hans tro, hans n=s&amp; och entusiasm forma under midt i verklighetens vag d&amp; borta pa andra sidan hafvet.
Vi alla, som fatt tillfalle att hora Frederik van Eeden tala, vi ha kant det varmande, harmoniska inflytandet af en stor och sann och hel manniska, en sidan, som icke soker sitt, utan nagot battre och hogre, vi Iia under er; afton varit tillsammans med e n g o d m Z n n i s k a.
Ma Buergel G o o d s h Insand litteratur.
F. C. Askerbergs bokforlagsaktiebolag, Stockholm: Carl X Gu- staf.
.
: Den forste pfalzaren:) p i Sveriges tror:.
1: t: 2 30- Hr s m i n n e. Tecknadt af Paul Me~~r -- Cit- {zizy1~ist.
-- Froken Sprakfale.
En modern kvinnas historia nt ' V m Skeeberg.
Bokforlagsaktiebolaget Eos, Stockholm: Social ekmorni.
C ' rrui ?r !- Satser och riktlinjer af Jakob E- Lange.
--
Kvinnornas stadsfuiirniLktigekandi- dat ' i Helsingborg.
.
Med anledning af St.
~r.
' &lt;skrifvelse angaende Helsingborgs kvinnliga valmotes kandidat till stadsfullmaktige i Helsingborg anhalla undertecknade vordsamt om plats for foljande: Alfsborgsforbundets arsmote.
, Den 13 februari sammantradde p2 restaurant Phcenix i Goteborg ombud fran Alfsborgsforbungets af F. K.
P.
R.
R.
.
lokalforeningar till sitt forsta arshote.
Af forbundets.
%a foreningar vor0 sex representerade med tillsammans Till Gr. fjorton ombud, nimligen foreningarna i Trollhattaii, Bo- Ehuru Eder artikel fran borjan till slut synes afse en ras, Ulricehamn, Vanersborg, Lilla Edet och Oxnered.
Forbundets .ordforande, froken Signe Wollter oppna- glorifiering.
af froken Deshayesp person och garning, fo- de ' motet med.
att halsa de narvarande valkomna samt re- refaller det likval som onskade St.
Gr. samtidigt gora dogjorde darpa .for arets arbete.
Forbundet har under en slags ursakt for froken Deshayes ' tillbakatriidande fran Aret - anordnat en forelasningsturn6, hvarvid d: r Lydia den kandidatur hon af det kvinnliga valmotet mottagit.
Wahlstrom forelaste i Ulricehamn, Lilla Edet, Trollhattan b a k t e n yore kanske icke ur vagen, ehuruval onskvardt och Vanersborg.
Vidare har forbundet afsandt skrifvelser varit, att motiveringen blifvit en annan an fruktan for All- till lanets nykterhetsorganisationer med begaran, att dessa manna Valmansforbundets onad for ' henne och kvinno- vid nagot af sina offentliga moten ville bereda.
' tillfalle for, en kvinna att framhalla kvinnororelsens betydelse ' for saken.
. '
Den " personliga forodmjukelsen och det for hela nykterhetssaken, samt till lanets foielasnings %reningar med: landets kvinnor nedsattande uti hennes tillbakatradandeu (anhallan, att dessa matte hvarje termin anordna minst en tycktes hon bara med.
j h n m o d i medvetande om att ha forelasning af socialpolitisk art i synnerhet med amnen af gjort Allmanna Valmansforbundet en stor tjanst.
Huru pass intresse for kvinnor.
Nykterhetsforeningarna ha i allman- stor denna tjanst varit, frarngar af St. Gr: s artikel, dari hon het visat sig synnerligen tillmotesgaende, da daremot for- bundets vadjan till forelasningsforeningarna icke ledt till sager, att * de tva af Valmansforbundet uppstallda kandida- hagot resultat.
&amp; a ' vorp; if sa neutral laggning ' att de kunde, ' ena alla ~oibundet har under sistlidne riksdagsperiod tillstillt icke socialistiska element ", hvilket for ofrigt tyckes fast- Alfsborgs lans riksdagsman i bada kamrarna en.
.vadjan slas af ' valets uigang.
V. F: s ' kandidat,er fingo namligen om att de vid kommande votering ville med sin rost 25,620 och 25,y l. da socialisternas kandidater endast er- bidraga till rostratkfragans lyckliga losning., Vidare har i Alfsborgs lans tidningar.
inforts upprop hollo 18,542 o ' ch 17,685 roster.
Af det foregaende vill till lanets gifta kvinnor, att deklarera for den inkomst de det alltsa med all onskvard tydlighet synas, som om.ris- mojligen haft 1909 och salunda fortast mojligt skaffa sig ken aff fororsaka sprangning varit ringa; och icke tro vi kommunal rostratt och valbarhet.
att froken Deshayes genom att bortse ' " fran det egna par- Froken Wollter har under aret bildat en F. K.
P..
tiets- intresse ", till hvilkets disposition hon stallt sig, i, R. i Fargelanda; Foreningen har anslutit sig till Alfs- c.
- detta fall ' gagnat det samhalle, som likt manga andra borgsforbundet.
Till arbetsutskott on~valde~ * h.oken Signe Wollter, ord- garna ser kvinnan utestangd.
Helsingborgs kvinnliga val- forande, froken Ingrid Bergius, sekreterare, och froken motes kandidatur afsag val narmast att f&amp; utront, huru- Ida Larsson, kassaforvaltare, till revisorer froknarna Beda vida kvinnornas solidaritet o&amp; intresse vore nog stor Nilsson och Ruth Bergius samt till revisorssuppleanter for att till ett kommande val genonidrifva egen kandidat.
froknarna Josefina Bjorklund och Selma Wennermark.
Och vilja vi minnas, att det, var just denna synpunkt.
Tid och plats .. for nasta arsmote diskuterades, hvar- ordforanden vid motet ville franihalla.
Dess mera ofor- vid beslots att motet skall aga rum nastkommande feb- klarligt ar det da, aaft froken Deshayes.
s ~ kunnat ' .lata ruari i Boras.
Froken Wollter redogjorde for det stadgeandrings: sig skrammas af ~hnansforbundet och dess organs ho- fcjrslag, hvilket varit uppe pa centralstyrelsemotet i Jon- telser A ena sidan samt a andra sidan duperas af deras koping.
Med anledning.
haraf foreslog froken Hanna fagra loften om saniarbete vid hostens val, .ty vi aro for- Gerdtszon fran Lilla Edet att V. U: s ' cirkular skulle san-.
vtkade ' om att nar den tiden ar inne skola just dessa das till ' alla ' lokalforeningar, men.
besvaras af lansforbun- dens styrelser.
Motet beslot, att fragan om stadgeandring loftesgffvare, d.
.v.
s. valmans forbundets organ, med sam- skulle iramlaggas for de respektive lokalforeningarna, som.
ma varme fororda foregaende taktik eller - den kviiin- skulle darom afge utlatande till arbetsutskottet cich even- liga kandidatens tillbakatradande.
tuellt framlagga forslag.
I samband harmed dryftades Alfsborgsforbundets egen For var del t r i vi, att det enda ratta " varit att sta kvar, och lata kvinnorna visa h u r u enigt de kunnat fylka stadgefraga, men beslots.
att annu ej utarbeta nagra stad-.
sig kring sin kandidat.
Skulle mot formodan en sprang- gar, da Landsforeningens even !uellt komme att revideras och detta da kunde medfora en forandring ahkn af for- ning darigenom Astadkoniiilifs, hade samhallet ' med all ' bundets.
sakerhet ej darmed tagit namnvard skada.
Vid proportio- Froken Signe Wollter inledde dar@ fragan: " ~ u r u nella valmetodens inforande till hosten maste ju atmin- kunna kvinnorna bast .gora sina kraf gallande vid de.
.
f&amp; blifvande ' landstingsvalen? "
Talarinnan riktade en varm stone.
iiagon af det soc ' ialistiska partiets kand ' dater vadjan till de narvarande a !t ej lata detta ehastaende till- plats i stadsfullmaktige.
falle att inverka pa Forsta kammarens sammansattning ga.
Deltagare uti kvinnornas valmote sig ur handerna samt redogjorde for hvad Trollhattefor- eningen gjort f o r ' a !t fa kvinnorna intresserade af valen.
' i Helsingborg.
.
.
.
Motet beslot att med ledning af rostlangden soka pa- -.
verka de rostberattigade.
kvinnorna och bedrifva en liraf.
, si. '
. '
' ' ',, ' " ' '.
.
- tig valagitation, samt soka utverka att valen forrattas p !~ en sondag.
Nasta fraga: " Hvad ' kan goras.
for att forbattra F. K.
P. RSs ekonomiska stallning? "
inleddes af froken Ida Larsson, som riktade en varm vadjan till medlemmarnas offervillighet och hanvisade till nykterhetsvannernas ekono- miska uppoffringar som ett efterfoljansvardt exempel.
Slutligen beslot .motet att under juni manad soka an- ordna ett friluftsmote vid Brinkebergs kulle, samt vidare att valja en studiekommitte, bestaende af tre personer, som skulle ordna inrattandet af ett social-politiskt vand- ringsbibliotek.
Till medlemmar i denna kommitte.
valdes froknarna Hanna Gerdtszon, Ruth Bergius och Hilma Jakobson.
En borjan till ett biliotek finnes redan, da Trollhattans F. K.
P.
R. lofvat stalla sin boksamling till forbundets disposition.
' Fragan: " Om instruktionskurser pa landsbygden " in- leddes af froken Wollter och vackte forslaget darom lif- lig arislutning.
Froken Ida Larsson meddelade, att om en instruktionskurs blefve forlagd till Oxnered, ville or- tens F. K.
P.
R. erbjuda fri lokal.
Motet mottog med tacksamhet erbjudandet och beslot att soka f5 till stand en instruktionskurs under april manad, for hvars ordnande en kommitte valdes.
.Harrned vor0 motesforhandlingarne afslutade, och om- buden intogo gemensam middag.
Det hade varit ett an- strangande mote, men ett mote, som vi kunna se till- baka pa med tacksamhet och tillfredsstallelse.
.
Det var en kraftig sporre till arbete att sahmantraffa med med- lemmar- fran olika grenar af vart forbund, alla besjalade, af det lifligaste intresse for var sak.
Nar vi skildes, kande vi.
hur samvaron fort oss narmare hvarandra och gifvit oss nya imp,ulser till kraftig verksamhet under det " kommande arbetsaret.
Ingrid Bergius.
Notiser.
Ett stort kommunalt valmote i Stockholm anordnas pa initiativ af F. K.
P.
R. tillsammans med ett storre antal af hufvudstadens kvinnoforeningar sondagen den 6 mars.
Man har tankt sig att vid motet fa anforande af de kvin- nor, hvilka inom olika partier namnts sasom stadsfull- maktigekandidater. '
.
Laadtdagsvalen i Finlaad.
En betydligt storre procent kvinnor an nagot foregaende ar visar sig ha blifvit in- valda, i finska landtdagen, da namligen vid de nu afslu- tade valen 50 kvinnor enligt uppgift i den norska tid- ningen Nylaende kommit in som landtdagsrepresentanter.
Antalet medlemmar i landtdagen ar i sin helhet tva- hundra.
Foreningsmeddeland&amp;.
, Kurs i samhallslara p5gAr for narvarande inom Vasteris F. K.
P. '
R. med forelasning i veckan - inalles 10 st. .Kursen raknar ofver 200 deltagare, som med lifligt intresse f6lja forelasningarna, Mandagen den 21 febr.
foretogs riksdagsmannaval till Andra kammaren efter pro- portionella valmetoden.
Valet leddes af fil.
lic.
Sven Tunberg fran ' Uppsala och utfoll sa, att af 6 platser fill- satte liberala vanstern 4 och hogern 2.
Kursen afslutas med samkvam.
Foreningen har ocksa lyckats anordna kurser i mat- lagning for husmodrar och arbeterskor.
Stadsfullmaktige har pa foreningens begaran iordningstallt lokal, som gratis upplatits for andamalet.
Ett 40-tal kvinnor deltaga for narvarande i undervisningen.
.64 st. anrn3lde sig, men alla kunde ej medtagas.
.
Nog lycks det bland kvin- norna finnas intresse for hemmet och dess sysslor, blott de sattas i tillfalle att forskaffa sig kunskap.
Utan sidan forefaller ocksa det husliga arbetet besvarligt och ned- tryckande.
Foredragsverksamheten inom F. K.
P.
R.
Fru Augusta Tonning inledde forliden vecka en ' agitationsresa for rost- rattssaken med ett foredrag i Sund, Medelpad.
Ett 103- tal personer Ahorde det intressanta foredraget, som mot- togs med lifliga applider.
Efter foredraget bildades den forsta kvinnliga rost- rattsforeningen i sagverksdistriktet.
Den nya foreningen, i hvilken antecknade sig 15 medlemmar, valde till sty- relse fru Hulda Fromell och skolkokslararinnan Jenny Bunsow a Skonvik, folkskollararinnorna Sofia Nordlander A Sund och Ingrid Anagrius a Skonvik samt froken Lina Froberg a Sund.
Till ordforande utsiigs fru Fromell.
Fru Tonning skulle dagarna darpa tala a Alnon och i Sundsvall.
Enligt senare underrattelser har nu fru Torning bil- dat rostrattsforeningar afven vid Vifsta varf och Svart- vik.
Eskilstuna F, K.
P.
R, hade sitt irsmote den 2i febr., hvarvid ansvarsfrihet for 1909 beviljades.
Till styrelse valdes fru Alma Johansson, ordf. efter fru Emma Rob- bert, som undanbedt sig aterval; fru Laura Ekman, v. ordf. (omvald); kassaforvaltare froken Hilma Nordlund, i stallet for fru Augusta Landen, som undanbedt sig at erval; sekreterare blef froken Karin Melen efter froken Hilda Holm, som likaledes.
undanbedt sig iterval; v. sekr. fru Tea Hellqvist.
Suppleanter: fru Ida Adamsson, froken Hilda Holm och fru Emma Oberg.
Medlemsantalet den 31 december 1909 utgjorde 52.
9 styrelse- och 5 foreningsmoten ha hallits under Bret, tv&amp; offentliga foredrag och ett diskussionsmote.
Eksjo F. K.
P.
R. afholl ordinarie vintermote tisdagen den 22 Febr.
1910.
Ars- och revisionsberattelse upplas- tes och godkandes, hvarefter ansvarsfrihet beviljades sty- relsen.
Stadgeforandring skulle vidtagas och styrelseom- val framflyttas och forlaggas till det ordinarie november sammantradet.
Ordforanden foredrog darefter nastac punkt for punkt Jonkopingsmotets protokollsutdrag; flera af fragorna framkallade diskussion.
Foreningen beslot att ombedja fru Ellen Hageli, att darstades halla forelasning under varen, samt att vidtaga lampliga itgarder for att kunna anskaffa erforderliga me- del i och for bidragande till att vardigt ordna Internatio- nella rostrattskongressen i Stockholm sommaren 1911.
En del andra arenden forekommo mest berorande lo- kala forhallanden.
Esltifs F. K.
P.
R.
Professorskan Anna Wickseli holl onsdagen den 23 dennes A Jarnvagshotellets stora sal i Eslof foredrag ofver D e n y a k o m m u n a l l a g a r n a pa inbjudan af Eslofs F. K.
P.
R.
Efter att ha redo- gjort for de stora nyheterna i kommuriallagarne: den gra- derade skalans sankning, bestammelsen om tva tredjedels ' majoritet i anslagsfragor samt kvinnornas valbarhet till alla kommunala representationer och namnder, utom till landstingsman, uppeholl sig fru Wicksell nagot utforli- gare vid den bekanta " upptackten9 ', de gifta kvinnornas rostratt pa snart sagdt hur liten inkomst som helst.
De till narmare ett hundratal uppgaende ahorarna voro syn- nerligen intresserade och belonade det liffulla och med- ryckande foredraget med en pafallande varm applad.
.K.y,innlig pl+ts hl kink -.
euer kontor ' * Kungorelse .. '.
. * - l.
.
.
Plats: for examinerad .. epidenig.
.
.
.
sjukskoterska 3 nya epidemisjukh~ {~latssok~ndti * ja siha hiribnscr utfiiila r; asom bokforare eller kassor eller ~orestandarinnebefattnin- set harstades med tilltrade den 3 1910: kungores harigein-om le: Dagny for hlfva priset eller.7lls ore pr mm.]
bada.
delarna onskas!
Sokanden gen vid Kristinehamns april dig.
h i g lon 450 kronor utor$ har i 10 ar sjalfstandigt saval fort.
.
.
.
.
.
.
.
kost, fri, bostad,, lyse ckh: .vedbrandt bo ' ckerna samt gjort alla bokslut Elementarlaroverk Ansokningshandlingar stallas for6 omhanderhaft kassan i affar, En.
.frisk, &amp; h~ ' &amp; ark som den 15 mars 1910 tiR.
direktionen, om cirka 400,000 kr: s omsattning.
for flickor 19 * krs flicka Ar kunnig i tysk iiandelskorrespon-.
.
Enkoping i .. febr.
191 ' 0.
er till ansokning ledig fore nast- DIREKTIONEN, I s.0.m 8 med:.
god a .... bety:.
for .. f) t; a ar dens.
Prima, b.etyg och xeferenser.
Svar till &amp; G.-D.
2,000 " under adr.
kommande mars manads utgang, sedan utgick fran 8-flassigt Iaro- S .. Gu.mcelii Annonsbyra,,Stockholm Sju kskoterskeplats.
.. Sokande bor hafva genomgatt Hogre k r k, onskar en passande anstallriing f. v. b. Befattningsom skoterska vid Svegc med.
lon,.
sa att hon ekonomiskt lararinneseminariet i Stockholm eller kan, reda sig.
Basta referenser fran aga darmed jamforlig kompetens.
sjukstuga blir ledig den I ': sta nast: kom .. mars.
Skoterskan ar tillika hus: &amp; ntors- ' och guverQaritsj5Sats kunna Afloniiig enligt lag med husrum, hallerska (bor alltsa vai-a - kunnig: i Igrnnas.
Svar till 111910u, Jonko- onskar plats som sallskap och hjalp bestaende af tre rum och kok, lyse matlag,.)
och anstaller samt aflonhr w " '.
i fin familj.
Har genomgatt 1- ars och vedbrand.
Friskbetyg erfordras sjalf piga.
Arligt arsarvode, dari kurs i ' handelsskola.
Nagot ' e ~ n n i g Kristinehamn den 24 Febr.
1910. inbegripet lon at, pigan, ' ai 630 kr.,: .F; otograferE.
i * somnzid ' och handarbete.
Ar vil- med tillfalle till extra inkomster, STYRELSEN.
Ansokning insandes under adress ' j En ung flicka med ' fem ars vana lig bitrada i affar och skrifning.
kom fotogafiyrket onskar ombyte Svar till SA-r&gt;, Eskilstuna p. r ..; Vid Kristinehamins Sjuktugan, Sveg.
4;; plats nu till 1 mars.
; Negativ4 o. positiv.
retusch samt skota mottag- ning.
Svar, markt uM.
N.11, Foto- Hogre Elementarlaroverket for flickor.
sokes till 1 April af stilla, allvarlig, @ - af S. Almquist, Helsingborg.
- i ' Halmstad plikttrogen 25-arig flicka af bergs- finnas fyra ordinarie amneslararinne- mannafamilj med ordningssinne, befattningar.
till ansokning Iedigz for kvinnlig ungdom Sjukskoterska; skicklighet och formaga att skota ofex.
fran Akad.
sjukhuset i Upp- ett hem.
Goda betyg och rek.
fore nastkommande mars manad: aro fran och med nasta lasar slla, soker anstallning nu genast.
Svar markt samvetsgrann 1910i1, utgang; i foljande amnen.
:: tvanne lararinneplatser lediga Svenska Telegrambyrans Annons- Svar.
till l1A.
..
S.11.
Atrafors p. r .. En lararinna i kristendom, moders.
afdelningi ' Sthlm, f. v. b:.
malet och historia; en lararinna.
med.
ind der visnings skyldig hel den ena i Historh, Modersmalei; Som.
liwp och sallskap USHALLSFROKEN,.
sallskap matematik, naturkunnighet och ge.
ografi; en Iararinna.
i modersmalet och Engelska, den andra i eller som verkli t duglig hjall ?- k sjuklig dam eller her.r ' e onskar ix.
sjukskoterska plats.
Goda rek.
reda, soker bildad, p51itlig smaland- historia, geografi och matematik; Biologi,.
Geografi ooc,h .. M&amp;ema- Qnnes.
Svar till 11Systerl~, under ska- snarast plats i. god familj dir en lararinna i engelska,.
modersma- tik.
Hogre kompetens fordras.
jungfru fjnnes (helst stockholms- let och franska.
adr .. S .. Gumzlii Annonsbyra Stock-.
.
trakten): Ar frisk, gladt .lynnei pi-ak- hblm; * f:.
b. '
enligt lag .. ~ e k i o r k b i d r a g.
.-.
Utbyte af ett.
ellek annat.
amnc tisk, utpragladt ordningssinne.
Bet.
....... ... ~nsokninpar, atfoljda af lakare- fi %h lirishallsssli.,.
goda rek .. Sv.
ti.ll g$h ?~q frihk och Statli Tlikka, " Verksamhet 1910 " Kalmar n. r.: -; kan ske, allt efter.
omstandigheterna.
lon.
jamte pensions Lagstadgad betyg, insandas.
.
till Forestan- 1 ... kunnig,: .i:.
enklar?
och finare,.
.
.
.
bidrag .. Friskbetyg erfordras.
~atlagniig,-.nZgbt ' hhdarbete, ons: darinnan f o ~ e den - 22: mars, NG; bildad flicka, som genom-.
k b plats som husforestandarinna i..
.
STYRELSEN.
gatt ' kurser ' i tradgardskotsef i Styrelsen; ' .. -. '. '
&amp; klare hem,.
eller som.
hushal !s- Sverige och utomlands, onskar prak- iftokeri ' i, storre herii.
.Muritliga: rek.
tiskt ' arbete ofver sommaren.
Villig !kan erhiillas ...
Svar emotses tack- undervisa.
Talar tyska flytande.
.
En villig,.
.
.
*.
verk for flickor., !amt " E .. P.# (,, Villa, Hult, Kneipp- att Svar till april 1910 ", under adr .. $aden.
.
Eararinneplats ledig fran och battre flicka, qiusikalisk, n1ed: jamnI S.
G u m ~ l i Annonsbyra, i Stockholm, med nasta ' termin., Arnnen:.
Svenska och gladt lynne och som ej ar radd.
.
f. v. b.
(hufviidsakl.)
historia .och ' kristen- att deltaga i och hjalpa frun ' med: ENKEL OCH- ANSPRAUSLOS .. FLICKA,.
23 air, onskar plats i BATTRE ansprakslos flicka som dom.
Konipetens:: Hogre lararinne- alla i hemmet forekomminde goro- genomgatt.
slojd- och hushalls- seminarium eller motsvarande.
Be- mal, far genast plats.
Svar till gattre faqilj.
so,m hushallsfroken.
.
God ' s.
Betyg f r h ' hushallsskola fin- skolan i Vindof, varit betalandk gynnelselon:.
l j500 kr.
samt bidrag Teol. Kand. R. Bzcklund, Aiands das.
Svar inarkt - " Norflandska ", hushi !illsele~ i prastgard, onskar plats till pensions- ocl!
sjukkasse-afgifter station.
!&amp;lm.
Tidningskontoret Gast: Ad.
' i mindre familj den 1 maj som hus: Ansokan insandes senast d.
20 mars Q t;.
.
.
.
Stoykholm .. moders hjalp.
; ar villig deltag2 i till rektor Th. af Billbergh.
.
.
.
.
.
... ........ alla forekommande goromal. '
Vill.
som ' faniiljemedlem; lon ons- Ledig lararinneplats.
T v a hushallskunniga flickor anses kas.
Svar till Postfack 33, Markaryd.
Vid.
~ s t &amp; ~ o t l a n d Folkhogskola s ' fran goda hem onska plats hvar ARIG flicka, musikalisk och intrecse- i Lunnevad onskas ' for sommarkur- for sig i battre ' familj att yara hus- rad for.husliga bestyr, onskar Atfolja sen (maj-juli) i a r.
undervisnings- Utbildningskurser. '
m .. m. mor till hjalp ~ciihytta .. ~ Aro liun-, ensam dam eller familj till utlandet.
niga i enklare somnad samt mat- Kunnig i ma4lagning1 bakning, somnad och van lararinna i naturlara, rakning, alla i ett hem forekommande gorom&amp;l, af- svenska spraket, gymnastik, och om Muntli,ga .och skriftliga lagning.
ven vana med barn.
Finaste ref. Svar mojligt sang.
Vidare meddelar rek- Svar till IIA.
(I och. !lB ..
' ll Soder- emotses tacksamt.
till svaren 1910s, Falun upplysningar genoin tor H. Odhner, adr.
Sjogestad.
hamn p. r..
.
.
!.,.
D.
.r.
FORESTANDARINNA, dugande, ~ t &amp; t n i.
n ~ g a t a .,54.
n ' frisk, goda refer.
32-45 ar, so- kes, for, Polkarn ' a Barnhem.
till 1 Rikstel: ' % 62 .. ' ForEundets.
; byra ', oppen 11 - 4.
~ l l m; tel. 48 16. maj.
Lon 400: kr.
Hemmet har l l,.
~ ~ ~ d r i k * - ~ ~ e k ~ r - ' ~ 6 ~jaksk6t&amp;keb~&amp; rb&amp;ets ~ a n n ~ l ~. '
2 5 flickor.
8 - 16 ari Ansokan till d: ~.
.
54 Drottninggatan.
Th. Winbladh, Krylbo.
.
'.
: Rikstel .. 68.98.:.
.
Allm.
.
tel .. 82 1 1..
.
I.
.
-.
. '
' flicka ':, ',, &amp; H '.
on. '
... - .a.
' b ' a, u e., I Kvinnliga *.
arbetsomraden.
: 23.-.
~re.drilia-~rerne: - ~orbtlndet: m ' " ' Fredri k,a-Bremer-.
Forbundets.
Byra,
_ 108 D A C N Y ~.
.
e p o s i t i o n &amp; Sparkassa - KOPMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, Sodermalmstorg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,006) kr.
Parfymer.
.
TV&amp; ilya. '
Stort och rikhaltigt lager af de utsokt finaste parfymer fran de fornamsta utlandska firmor, finare och enklare tvalar, kam- mar, borsfar samt finare toalett- artiklar.
Order.
till landsorten mot efterkraf.
A. V. Nording, -.
flgdatorps Tradgardsskola for kvinnor.
11 Biblioteksgatan 11 63 Drottninggatan 63 I bokhandeln har utkommit:.
Undertecknads sjukvardskurs for husmodrar och unga flickor i hemmen.
borjar ' den 30 mars.
Narmare genom prospekt.
Tunnelgatan 25, Stockholni ...
Riks tel. 68 98, dl&amp; fel. '
82 11.
Sally Peterson.
Kvinnliga Juridieka ByrlLn; ~ i l l i n ~ i t a 12 .. n.
- Utfor alla slags juridi; k! ' uppdipg.
NYHET - FOR DAMER.
A.
T: 18336.
Sprid Dagny!
.
FRU E. HOLNIN, iastmakarigatan 8, n. b.
Hygienisk.
a n s i k t ~ b e h n s d l i n ~ Vibntionsmas-.
sage &amp; Elektricitet.
Manicure.
Fotbehandling.
Handbod fiir kylda hander.
Tel. Brqnk 31 93,. '
- Etablerad 1891 - rekommenderas vordsamt.
OBS.
!
Gamla mobler renoveras 3ch forgyllas.
45 Nybrogatan 45.
Tandlikare Judit Tiiiman Drottoiogg.
58.
Ailm.
Tel. U 92.
(44 W.
Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l i 7 e. m.
Andra tider enl. ofverenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG Gotgatan 3.
A.
T.
306 11 (304 40).
Nottag.
10-3.
Andra tider efter iifverenskommelse.
- t R H j alten bland h j a1 t ar ~; $o$ L:;; " ', Charles G. Gordons Iif och stordad.
ise Ganner- 304 sidor, = 33 illustrationer af ~ d v.
Berggren.
Kartonnerad.
- P&amp; 75 Ore.
.
5 C Erhalles i hvarje .bokhandel.
eller dGekt ' fran m Folkskolans Barntidnings b or la^, Stockholm (Stinn Quint.)
- - - 5 TILL SVERIGES KVINNOR.
DRICKER NI KAFFE?
.
Vangaf- vans.
toilett-.
Beg !~ priskyrant.
ask for afkammadt I i k.
Pris kr; 2: - innan snorlif ko~es.
- fran Franska Till landsortenmot efterkraf.
Van- ~norlifssomrneriet ', ~orrnialmstorg gafvan, vasagatan 15-17, II tr. 1, 1 tr .. STOCKHOLM.
Stockholm, R.
T. I22 69, A.
T.
222 15.
Rekvirera Vangifvans katalog.
Edvin Bergs Forgylleriaf f ar a Berattelse for barn g och Fritt, efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
- 312 sidor, 44 illustratio- (ner af Brita Ellstrfim.
Kartonnerad.
Pris 75 ore .. C.
S j u k v a r d i hemmet.
.
PRAKT IS^ - tonnerad.
Pris 75 ore.
.
Den hemlighetsfulla on.
En modarn lararinnas historia.
Pris 1: 50.
F. C. Askerbergs Bokforlagsaktiebolag, Stockholm.
p - Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred a Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- Sagogrottan i Sagoskogen.
F r o k e n Sprakfale.-, Kontorstid kl. l /, 10-4.
m a s Historisk ' roman f r h Sveriges storhetstid.
Pris 4 kr.
Vera Skeeberg:.
.
Fem praktiga 3fvenfyrsbocker for barn och ungdom.
En samling.
, agor af a Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.
.
I Carl Gustafs Iifknekt.
- Prospekt och narmare upplysningar lamnas af Froken I. SCHMIDT, K ' arlshamn En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning a Parzival.
af Hugo o l m d e r.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
sveiska original!
Paul Meijer-Granqvist:.
borjar 1l: te sommarkursen den?
April.
Statsanslag for en frielex Eii onodig frgga menar Ni.
Da en annan fraga.
Dricker Ni I&lt;arlbergs Specialblandning A 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja, med detta kaffe, ty pa samma @ ng det ar billigt ar ' det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forso !~.
Ni blir nojd.
Kaffet ' sandes till landsorten mot efterkraf eller postf5rAott.
K. W. ~ a r i b e r g Kontors-, och Postadress Idaagatsa 5.
Butiker: Mastersamuelsg.
11, Dobelnsg.
44, Nsrrtu! !sg.
24, STOGKHOLMo KLIPP ANNONSEN!
- - -, P - - - ar ett absolut siikert niedel mot riid niisr.
Bruksmnvisning m e d.
End+ .hos +u.
.
HOLMIN.
LZstmek ?reg ?tnn 8.
i p ...
STOCKHOLAI. '
.
Gynna ' Dagens.
Piiaimmer m ' nneh8ller: Arnnsi Wallenberg.
Af Sigd Leijonhufvud.
En pensionsfraga for dagen; Af Anna Wijkarzder.
Kvinnorna och stadsfullmaktigevalen i Stockholm.
En fbrbisedd kvinnlig rattighet och en kvinnlig uppgift.
Upprop till Sveriges kommunalt rostberattigade kvinnor.
) ch Linnesomnad.
Lotten ~ahlstrom, Ellen Key s bok om kvinnororelsen.
Af Lydia Walzlsfronz.
Niigra intryck fran en van Eedenforelasning.
Af Ida Htt- Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Brer nerforbundet.
Prospekt p i begaran.
ergel Goodwin.
Insand litteratur.
7 meter morkblil Damcheviot tjock stark Kvinnornas stadsfullmaktigekandidat i Helsingborg.
vintervara 70 cm bred finnes afven i svart, grAl brun eller rod farg till 4,20.
Blust g ~lfsbor~sforbundets arsmote.
2,. met.
prima velourflanell, 10 cm.
brec!
i 100-tals vackra monster, som vanligen kostar Notiser.
75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
F8reningsmeddelanden.
Tillskrif Otto Oskarson, Gamla Kungs- Dagnys annonsorer!
urs i Kladsomnad holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
Prenumeration Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokhandel.
