# ID: svediakorp-per481
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,190
# sentences: 1,083
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 8..
Prenumerationspris: l11 ar.
kr.
4: 50 112 Ar.
kr.
2: 50 %,, ..,, 3: 5011 / 4,, ..,, 1: 25.
.
' (lgoummer lo Prenumeration sker sival i landsorten som i Stockholm 8 narmaste postanstalt eller bok- handel.
Stockholm den 24 Februari 1910.
Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en tr. - E L L E N K L E M A N, Mottagningstid: kl. 11-12; Utgifningstid hvarje torsdag.
Sthlm 1910, F .. Englunds Boktr.
- arg.
.
.
- -.
v.
.
~ q e d i t i o n.
.
.
.
.
.
.
A+ns@is! ' '
l5 Ore per ' mm.
och Annonskontor: Enkel ' spaltbredd 50 mm.
Mastersamuelsgatan 51, en tr. Marginalannons under texten 15 mm: ' shOjd.pergang l o: -.
.
Rabatt: 5 ggr 5 010 10 ggi 10010,.
post- i c h teie&amp;afa&amp;Ps:.
- ' 20 gG 2OO. % ' 5d 010- Annons bor, vara inlamnad.
.
, DAGNY, ~tockho !m;.
.
.senast mandag f. m. Redaktor o .. ansvarig utgifvare: '.
Telefoner: iil ?m.
o3 53.
Riks- 112 85., 3: e '.
.
En banbryterska for svensk kvinnogymnastik.
.
.
.
.. F or ungefar ettp ar sedan firades .i Danmark en Det var vid Vallekilde folkhogskola.
Forestan-.
jubileumsfest - 25-arsminnet af den Lingska daren Ernst Trier, som tagit initiativet.
till att: fa i n *.
.-.
$d gymnastikens inforande.
vid de den ~ i n ~ s k gymnaitiken a folkhogskolorna, ville nu- ockiii ' danska folkhogskolorna, hvilket ha.
den * inford vid.
.. sommar: '.
.
ocksa i egentlig mening var skolan for de kvinnliga ekkerna.
den svenska gymnastikens in- Det kan ju tyekas,: - som '.
forande i Danmark, ty.
den om detta.
icke i och: - for.
sig -.
# svenskas gymnastik, som tidi- var nagot sa markvard.gt.
- Men + gare ofvats vid en del under- visningsanstalter, var endast till det visade sig, att .det var.
nigot mycket markvardigt vid namnet svensk och gick ej - denna tid i Danmark och att efter den Lingska metoden.
foretaget sakerligen icke lyckats, - Det var de danska folkhog- om icke Ernst Trier rakat att t.ill skolorna, som brot vag for dess realiserandc fa.
hjalp af.
en den Lingska gymnastiken i Danmark, och forst bland dem svensk .gymnastiklararinna; som.
Vallekilde hogskola.
Den dag- med .sitt friska .och hurtiga lynne forstod .att inpassa .sig liga pressen ' atergaf pa sin tid referat af detta 25-arsjubileum, efter de ovanliga forhallandena och med sallsynt, energi visste hvarvid den ' svenska gymna- stiken.
.och dess markesman, att,.
ofvervinna motstand och,.
framst Pehr Henrik Ling, och, sa de nu lefvande,.
svJrigheter.
.Det var froken.
Sally ~ f i ~ s t r o m utexa-,.
Gymnastiska Centralinstitutets i Stockholm forestin- minerad lararinna fran Gymnastiska Centralinstitutet dare och larare, hedrades och firades p % allt satt.
i Stockholm, da 20-arig, som pa hr Triers begaran Hvad som daremot passerade jamforels,evis obemarkt, begaf sig till Vallekilde folkhogskola sommaren 1884 och som fortjanar, om an post festum, att framdragas, ar.
# for att ofva.
darvarande kvinnliga elever i - svensk den insats s o m gjorts af en svensk kvinna vid detta gymnastik och som darmed blef banbryterska for den svenska gymnastikens genombrott- i Danmark.
den Lingska kvinnogymnastiken i Danmark. '
'.
- Promenaddrakter.
.
.
.
I.
-, och Kappor VHr stora mellangenre rekommenderas.
Elegant smak l Solidt arbete l P6rmBnliga priser l OUSTAF HOLMBLOMS KAPPAPFAR, NORRMALMSTORO
- ...
Sakeri ' &amp; k ej sa latt och var ej sa enkel som den kan svenska kvinnogymnastiken.
Froken Hogstrsm ghdrle synas:.
, val hade nagon sorts flickgymnastik praktise- sig mycket at detta, men forslaget foll p2 argurnetitet, rats vid enskilda flickskolor, men i den allmanna upp- att det var o k v i n n l i g t. Daremot holl frokx fattningen hade icke dess berattigande slagit rot, och Hogstrom vid ett tillfalle en uppvisning for den strid- ute:.
pa ' landet,, .bland db breda lagren, fann man den bare, p i sin tid sa omtalade danske politikern C. rent af ' opassande.
Nar .det blef kandt, att Ernst Trier Berg, som gjorde ett besok vid skolan.
Detta gaf ville infora deri vid Vallekilde, blef han ofverhopad i f Berg anledning ytlra, att efter hans mening " skulle dei anonyma bref, och man sokte foresfalla honom vid- icke droja lange, tills kvinnorna fingo allman rostratt, om den af.
det forskrackliga han stod i begrepp att taga den svenska gymnastiken trangde igenom ".
- ja, om sig i6rl .Hans vanner radde honom att for skolans d e t vore vilkoret, kunna vi endast suckande utropa.
skull afsta fran sin foresats, och de manliga eleverna- A t t den svenska kvinnogymnastiken trangt igenom hotade.med att lamna, om kvinnogymnastik skulle inforas.
si3 soni den gjort i Danmark ar Sally Hogstroins for- Fragan - om gymnastikdrakten var dock kanske det tjiinst.
Hennes starka energi, hennes ofortr6ttadc ar- som man mest hangde upp sig pa.
Man var pa det betskraft och icke minst hennes friska, hurtig2 persoil- klara med att den skulle besta af blus och gymnastik- lighet ar det, som formadde att ofvervinnu dm mur byxor, ' men huru langa skulle dessa fil vara?
Skulle af svarigheter och fordomar, hvilken motte henne.
A.: de sluta vid fotknolen eller knaet?
Detta var d&amp; om- man i Danmark forstar att uppskatta det verk hoii ge- nomfort, visade sig vid jubileumsfesten forlidet Ar, d5 tvistade, svarafgorliga fragan.
Saken dryftades inne i Triers rum, medan froken hon blef foremal for en liflig hyllning, och i c i a vid Hogstrom hanvisades till sin egen kammare; vid dis- detta tillfalle utgiha festskriften talas i starkt beror: .. kussionen angaende en sa delikat sak passade det sig mande orda.lag om Sally Hogstroms insats f6r Itvinn9 ej att hon var narvarande.
Det andade med en kom- gymnastikens inforande i Danmark.
promiss, byxorna skulle racka ned pa halfva smalbenet.
Det ar detta froken Hogstroms arbete p i utliindsk Och sa borjade froken Hogstrom sitt arbete.
Det botten, som vi framst onskat framhalla, mer: hartill f5 fanns 182 kvinnliga elever den sommaren vid Valle- vi foga nagra uppgifter om det myckna hon medhun- kilde och pa en dag undersokte hon 182 ryggar; nit afven har hemma och som ger henne en frarnskjz- " de vor0 mycket smutsiga pa kroppen ", skrifver hon ten stallning bland vara kvinnliga gymnaster.
Fodd i ett bref om denna anstrangande dag.
Som det icke 1863, utexaminerades hon 20-arig fran Gymnastiska fanns tillrackligt med gymnastikdrakter, var hon Centralinstitutet.
Hennes forsta verksamhet blef da, tvungen att dela upp gymnastiken pa fyra afdelningar, som redan omtalats, Danmark, 1895 forordnades hoii och det behofdes allt hennes friska humor for att inte till lararinna vid Kungl.
Gymnastiska Centraliristitu- tappa modet infor dessa alldeles oofvade och omojli- tet samt utnamndes till ordinarie 1901.
Vjd IfUgrc ga objekt.
" Jag kan ryta som ett lejon eller brumma Lararinneseminariet och Statens Normalskola for flic-a som en bjorn - .de sta dar i alla fall som stockar ", kor har hon ahen tjanstgjort under en lang foljd i f ar som gymnastiklararinna, som ordinarie sedan ?.92:).
skrifver hon vid ett tillfalle under denna forsta tid.
Det var icke endast svarigheten med det ohandterli- Vid flera af vara kvinnliga folkhogskolor, s %so; n Lin- ga materialet, som skulle ofvervinnas, det var afven tievad, Grebbestad, Katrineberg, Asa, har frjkeii Eog.
att finna ' sig i de nya och mycket enkla forhallandena strom infort var gymnastik.
Som sekreterare i Stockholms Kvinnliga Gyrn~zstik- vid Vallekilde.
Ilet maste icke varit sa latt.
for den unga stadshickan att vaiija sig att ata ur ett gemen- forening har froken Mogstrom fungerat under tio ars samt fat, men afven om hon pa begaran kunnat fa tid, och tillsammans, med Major Silow har hon stiftat en sarskild tallrik, sa ville hon icke be om en sadan.
Klrinnliga e&gt;ymnastiksallskapet for Arbetande Kvinnor Man maste ta seden dit man kommer, tankte hon, och ar 18S8; srkreterarebefattningen inom detta sallskap har Trier hade ju, nar han vande sig till froken Lilly hon skott i alla dessa ar.
En gymmstikafdelning for Engstrom i Stockholm for att fa en lamplig lararinna, arbeterskor har hon under tolf hr ledf utzn riigori begart att fa nagon, som kunde " passe i forholdene ", ersattning, endast af intresse for saken.
och det var hvad froken Hogstrom ville visa att hon gjorde.
Vid olika tillfallen har froken Hogstranr f&amp;-etagit Ocksa vann hon alla genom sitt hurtiga och okonstlade studieresor till England och Tyskland, en med iinder- vasen, och nar hon afslutade den forsta sommaren med en stod af stiftelsen " Lars Hiertas minne ".
val lyckad uppvisning, holl Trier ett tal till henne och Froken Hogstrom har dessutom genom itskilliga tackade henne af hjartat for det goda arbete hon gjort.
uppsatser i gymnastiska och pedagogiska fragor i d i - Annu en sommar kom hon tillbaka till Vallekilde, ka tidskrifter gjort sig kand for sina goda inligg odi och 1886 var hon gymnastiklararinna vid Askov.
Den vardefulla afhandlingar.
Det ar en verksamhetsfylld tillvaro, haraf vi hiis sommaren var det en skyttefest i Ribe och det blef tal om att det borde hallas en uppvisning med fro- uppdragit de yttre konturerna.
Att froken Hogstronr ken Hogstroms kvinnliga elever vid detta tillfalle pa gjort den svenska kvinnogymnastiken kand och upp- torget i Ribe, d2 manga tusen manniskor kunde nar- skattad i utlandet ar det, hvarfor vi nu framst: till Elpis, vara och man skulle kunna sla ett stort slag for den henne uttala var tacksamhet.
- - -.
-.
-- - - - - -- .. _.
-.
-.
-.
- - - -.
.
- - -- _ .. -- -- - - - - _____._ -- --.
p -.
.
.
.
J uvel- GUM- b Emaljarbeten.
D A V I D A N D E R S E N Gh Coma.
.
.
-.
.
- -.
.
-.
- p. Svea.
-.
.
andsh hma gas in, Morrlandsgatan 5.
Kulorta glaci fran 1,75, getskinn 2,75.
Yllefodrade tuinhanii- skar 2,75.
Langa balhandskar 15 %, langa silkesvantar 20 %, pals- fordade herrhandskar 20 % under de vanliga priserna.
.
.. Praktiska - upplysningar rorande gifta kvinnors sjalfdeklaration.
.
- -.
.ua nderteckiad far i dessa dagar fran gifta k " innor.tjog- tals forfragningar af ungefar foljande innehall: Jag liar en inkomst af den och den beskaffenheten; kan jag deklarera for den och fa min egen debetsedel?
.
' ibland aro ' .dessa forfragningar omojliga att besvara, darfor att.
.brefskrifvarna ej gifva alla de upplysningar, som aro for fragan relevanta; ofta ar det i ?ch for sig svart att besvara dem, emedan den juridiska .teorien an- tingen forbigar dem i tysthet eller ger osakra svar, och nagon praxis annu ej hunnit utbilda sig.
Emellertid har jag trott att.
det kunde ha ett visst intresse att forsoka satta upp en lista, sa uttommande som mojligt, p8 de olika inkomstkategorier, som numera kunna ge en gift kvinna ratt att erhalla egen debetsedel.
Kunna andra sedan fullstandiga denna.
lisfa eller korrigera densamma, sa ar det sa mycket, battre.
I Bev.-forordn. '
5 7 inom.
" 2 star: " Gift man taxeras f o r.
all makarnas inkomst, i den man inkomsten icke varit af beskaffenhet, att hustrun enligt lag agt att en- sam darofver rada.
For inkomst af dylik - beskaffenh$ taxeras hustrun. ')
.
.
Denna paragraf i Bev.-forordn.
galler ernglertid en- dast inkomst af kapital och arbete; fast egendom faller alldeles utanfor dess rackvidd, och i paragraferna 1-6, hvilka behandla bevillning af fast egendom, star ej direkt - ett enda ord om, alt gift kvinna kan eller skall taxeras for sadan egendom.
Ga vi daremot till Inkomst- skatteforordningen, sa finna vi dar (• ˜ 5) oi-dagrannt sam- ma bestammelse som i Bev.-forordn., och h a.r g a l l e r.
d e n j a m v a l f a ' s t e g e n d o m.
Om dltsa en gift kvinna har i enskild fastighet, som pa grund af be- stiimmelse i aktenskapsforord) gaflobref eller tesiamen- .te stallts under hennes egen forvaltning, sa skall hon forutsatt att egendomen ar stor nog att k~tnna ' inkomst-.
beskattas, - enligt Ink.-forordn.
taxeras for den harpa berak- nade ' inkomsten.
Inkomstskatten bildar emellertid sasom sa- dan icke grundval for kommunal rostratt; detta gor endast allmanna bevillningen.
.
Ar det da sa, att om en gift kvinna har en enskild- fast egendom under egen forvalt- ning, inkomsiskatten for denna skall foras p2 hennes egen debetsdel, under det att bevillningen (och darmed rostratten) for d e n n a s a m m a e g e n d o m skall fo- ras pa mannen '?
Det orimliga hari springer en ' hvar i.
ogonen; och jag tror ' ej heller,.
att det ar sa.
Visserli- ' ' ' - - ' ' gen star det i Bev.-forordn: ~ forsta paragrafer icke ett ord om de gifta kvinnorna - uttryckligen, men sedan.
det nu ge- nom 1908. ars.
lagandring fastslggits, att, gift kvinna under vissa omstandigheter skall sarskildt for sig taxeras, kom- ma nog ' - viira iaxerinrnyndigheter att Anyo uppmark- samma ett annat uttryck, som faktiskt star dar, men som,.
fore 1902 i en del af landets kommuner, efter 1902 (det ar Ink.-f. tradde i kraft).
ofver.
hela linjen, for.
de gifta 2).
: kvinnornas d. varit.
en dod bokstaf, namligen (i bevillning for fast egendom erlagges af den som for nast foregaende &amp; r forfattningsenligt mantalskiifvits.
eller bort mantalskrifvas sasom a g a r. e eller innehafvare af fastighetai.
Det lider nu intG tvifvel; att en gift kvinna, som har fast.
egendom under egen forvaltning, ocksa ar den enda som kan och.
bor I ' llantalskrifvas sasom.
agare af densamma: man kunde till och med tvcka.
att s5 borde vari fallet afven med den hennes ekskiida fasta som under mannens fGrvalhhg, ty afven har ar det hon, som a g e r fastigheten, och det ar pA --.
-.
.
b l a n d n k rekommenderas som ett utmarkt godt.
.
delikaf essk) lffe.
.
- ..,.
- ...
.
.
.
.henhk lagfart meddelas *). '
' Som emellertid stad- gandet .om gift kvinnas taxering uteslutande galer in-.
komst af beskaffenhet,.
att hon enligt lag agt att ensam .darofver rada, torde det nog vara sakrast att vid hennes sjalfdeklaration endast medtaga 1) sadan hennes e n s k i l d a f a s t a e g.
e n d o ' m, som genom aktenskapsforord, gafvobref eller testamente stallts under hennes egen forvaltning.
2) Hustrus e n s k i l d a l o s a e g e n d.
o m (rante-.
barande vardepapper sasom obligalioner eller inteck- ningar, inkomstbringande rattigheter sasom exempelvis en genom testamente eller gafva bekommen patentratt el.
dyl.) maste orksa, for att inkomsten daraf skall kunna uppforas p i hennes debetsedel, vara stalld under henges egen forvaltning.
genom bestammelse i aktenskapsforord,.
gafvohandling eller testamente.
Sarskildt att observera vid denna katego; i af inkomst ar, att .inkorpst af a k t i e r ofverhufvud icke taxeras till, bevillning och alltsa ej heller kan grundlagga ko ' mmunal rostratt.
Denna inkomst taxeras hos bolaget., som afven rostar for densamma.
.
Den.
skall dock medtagas vid sjalfdeklarationen, ty den beskattas enligt Ink.-iorordm.
3) E n s p a r b a n k s b o k, som .ar utfardad till en.
gift kvinna pa hennes eget namn, star; fast den i regel torde vara samfalld egendom, dock alltid under hennes egen forvaltning, detta icke endast om den ar gifven eller testamenterad till henne med villkor att sa skall vara forhallandet, utan afven da hon sjalf satt.
in.
pengarna af nagon sin arbetsfortjanst, eller- till och med da mannen gifvit henne pengarna ' ur.
det samfallda boet.
.
Detta beror pa sarskilda bestammelser i sparbankslagen €j 26, ' dar det uttryckligen faststallts, att) ' medel, som for gift kvinnas rakning innestil i sparbank, ma at hen- ne afven utan mannens samtycke uppsagas.
och lyftas, " medan a. andra sidan sadana ' medel ej ma " utbetalas till mannen .utan hustruns samtycke ".
For den r a n t a, som hvarje Ar i denna sparbanksbok tillgodoskrifves henne, kan hon alltsa sjalfdeklarera.
- 4) E n p e r s o n l i g l i f r a n t a ar jag for &amp; n del bojd att rakna till sadan.
inkomst, som en hustru ager att ensam rada ofver.
Star det ' uttryckligen utsatt i .rantepolisen, att rantan endast far lyftas och utkvit- teras af hustrun.
sjalf, ar saken antagligen klar; men af- ven om sa icke skul.le vara fallet, blir nog resultatet i ' verkligheten detsamma.
Ar lifrantan kopt for samfallda medel, uppstir1 daraf namligen vid skifte makarne emellan en vederlagsfordran mot hustruns giftoratt.
och enskilda egendom (G.
B.
11.
8); hon anses allts5 ha " njutit enskild fordel ') af samfallda boet.
Och hvad for- valtningen angar ar ju sjalfva fordringsratten mot bola- get knuten till henne personligen; en ofverlatelse af .den- na fordringsriitt till tredjeman kan efter all .sannolikhet endast foretagas af henne sjalf, men icke af mannen utan hennes samtycke.
Lifrantean~t~lternas praxis lar ocksa vara, att .endast hon sjalf-.
far utkvittera beloppen t *). '
' *) Nar mannen mantalskrifves for denna hustruns enskilda fasta egendom, sker det nog med stod afmantalskrifningsforordn.
5.
4 mom 3, dar sasom uppgiftskyldig for fast egendom namnes n, allmanhet dem som (arda och forvalta annans * *) Lifforsakringsbolagen ha alldeles samma praksis, nar det galler utkvitterande af 3rlig bonus-utdelning pa en vanlig liffor- sakring.
Kanske ' det kunde lona sig att forsoka deklarera afven for &amp; dan.
Humlegardsgatan 20 - Stockholnz.
s Rikst.
36 68. '
.
-.
Allrn.
5441. '
' - ' '.
5) A r l i g t u n d e r h A l l, giivet till en gift kvin- st.-h.-ambetet) i betaldt bref med allmanna posten, bara na, exempelvis af hennes far, ar att betrakta sasom gifva det sker i god tid.
och maste alltsi, for att hon sjalf skall kunna ensam Afven sjalfdeklarationen har man ratt att skicka med darofver rada, vara gifvet med uttryckligt villkor harom.
posten; deklarerar mannen ocksa, och det bor han alltid Sadant villkor kan af gifvaren nar som helst stipuleras gora, alven om han ej ar sky: dig dartill, sa lagger man och galler da ull dess han annorlunda forordnar.
Ar- de bada papperen i samma kuvert.
Det ar dock att tillrada, att en gift kvinna under sin namnunderskrift ligt underhall beskattas numera afven hos mottagaren.
6) P e r s o n l i g a r b e t s f o r t j a n s t ar samfalld satter i parentes (gift med (titel) N.
N. samma adress), egendom, meh ar anda underkastad hustruns egen for- eller ocksi bora b a d a makarna nedanfor under " upp- valtning p i grund af sarskild bestammelse harom i G. lysningar " satta respektive: B.
9.
1.
Nara personlig arbetsfortjanst kommer ocksi Min man (titel) N.
N. lamnar egen deklaration - inkomst af och min hustru N.
N. lamnar egen deklaration.
7) r o r e l s e e l l e r y r k e, som af hustrun drifves Detta underlattar besvaret fos taxeringsnamnden, soni i eget namn och for egen .rakning.
Att dessa tva in- nog far det ratt modosamt anda.
komstarter berattiga till egen debetsedel ar intet som halst Lund i februari.
tvifvel underkastadt.
Anna Wicksell.
8) P e n s i o n anses i likhet med lifranta vara den berattigades enskilda personliga tillgang; d i den dess- utom ju ar att betrakta som ett slags efterbetald lon, kommer den med all sakerhet att i beskattningshanseende likstallas med sadan.
I vara sjalfdeklarationsblanketter star ocksa " inkomst af tjanst eller pension " upplagen under ' ett, som nagot alldeles likartadt.
9) Gift kvinna, som fatt b o s k i l l n a d, rader ofver all egendom och inkomst, som hon fait efter boskillnads- vila!
Hvilken ljuflig innebord det ordet har for den ut- domen, och ofver all egendom som vid skiftet tillagts trottade, uppslilne arbetaren.
Och s i ar det dock for henne.
Hon skall alltsa sjalfdeklarera for a l l sin in- rnanga blott en orealiserbar drom, det behofs pengar -- komst, af hvad art den vara ma.
i vara dyra tider - for att ha rad att hvila sig, och dct.
I allmanhet galler, ait.
ifall en gift kvinna har n&amp;- behofs en ' lugn plats att komma till.
Huru kunna for- gon inkomst, som hon icke ar saker p i att hon sjalf skaffa sig dessa tva villkor for hvilan, nar tillvaron ar ager rada ofver, det basta hon kan gora ar att pa for- ett oupphorligt slit for att fA de sma medlen att g2 sok sjalfdeklarera for den, och ifall.
taxeringsnamnden ihop; den arbetande kvinnan, pa hvilken vi har narmast anser den icke vara af " dylik beskaffenhet ", ofverklaga syfta, erhaller i vanliga fall ej den lon f&amp; sitt arbek, .dess beslut harom hos profningsnamnden och, ifall afven att den tillilter henne att gora nagra storre besparingar den har samma uppfattning, hos kammarratten.
Man far .- da ett prejudikat, som sedan bade man sjalf och andra for en valbehoflig rekreation.
Det enda sattet for henne vore att kulna Pi ro och hvila kunna ratta sig efter.
Ingen ma.
forestalla sig, att man harigenom till af- for en ringa penning.
Och det ar detta, som det statt klart ventyrs skulle gora sig skyldig till nagot slags oredligt for nagra for den sjalfforsorjande bildade kvinnsas villkot- forsok att tillskansa sig en rattighet, som icke tillkom- mer en; detta ar tvartom det enda lagliga sattet att varmt intreserade personer att det ar nodvandigt s&amp; t i l l f r 2 g a myndigheterna om, hvad de i en tvifvelak- mojliggora.
Det forsta, varmhjartade initiativet till att uppratta ett tig fraga anse vara ratt, och genom att forfara pa detta satt gor man icke endast sig sjalf utan jamval andra hvilo- och rekreationshem, dar arbetande kvinnor m&amp; G manniskor och samhallet i allmanhet en verklig tjanst.
lag.
inackorderingsafgift kunde f&amp; hvila ut fran sitt an- Icke heller g i stat eller kommun harigenom miste om n&amp; gon inkomst; ty om taxeringsmyndigheterna.
finna, att strangande arbete, togs, sasom tidigare omtalats i Dag den anforda arten af inkomst icke berattigar hustrun.
ny, for nagot mindre an tva ar sedan af froken Valborg att erhalla egen debetsedel, ofverfora de helt enkelt den- Lagerwall i Stockholm, och foreningen S.
B.
K. bilda- na inkomst p i mannen och beskatta den hos honom.
Som forc- des for att arbeta p % realiserandet af id&amp;.
Till slut nigra ord om forfaringssattet.
Ifall en gift taget ifrAn borjan diske pa niigot satt begransas best5m kvinna alltsa har sjalfdeklarerat, men taxeringsnamnden des, att medlem .af foreningen med ratt att vistas g2 finner, att hon ej ar berattigad till egen debetsedel, ar den skyldig att medelst rekommenderadt bref pa posten tillamnade hvilohmmet kunde i Stockholm arbetmde h i n - underratta henne harom.
Hon har da att besvara sig nor blifva.
ofver beslutet hos l a n e t s p r o f n i n g s n a m n d och Foretaget vackte genast fran borjan en valv2iig upp.
insanda .besvaren till K. Befh.
(i Stockholm till.
Ofver- marksamhet; &amp; amed afse vi icke den mycket lifliga till- stlithallarambetet) innan 15 juli (i Stockholm 31 aug.).
slutningen fran de arbetande kvinnornas egen sida, utan Vinnes icke rattelse hos profningsnamnden, far man af- ven harom underrat$else, och besvar harofver skola d i fastmer det redobogna mecenatskap, som fran vissn hiil1 stallas till kam marr at te n och insandas anyo till understodde rekreationshemmets startande.
I all tysthet K. Befh.
i lanet (resp. Ofverst.-h.-ambetet) innan sista har under icke fullt tv&amp; Ar ett kapital fardigbildats, som decembei-.
Skulle taxeringsnamnden forsumma att i lag- endast med en jamforelsevis obetydlig summa untiersti- lig ordning underratta om, att en sjalfdeklarationsupp- ger det belopp, som gjord kostnadsberakning visar varit gift icke af namnden foljts, h a r man ratt att, utan hin- der darutaf att man forsuttit besvarstiden till profnings- erforderligt for starten.
Mojligheten att kunna iippiia namnden, besvara sig direkt hos kammarratten.
Alla detta hem, som skulle kunna bereda sa rnhnga af hufvud- clessa besvar kunna skickas till lansstyrelsen, (resp. Ofver- stadens arbetande kvinnor en efterlangtad och viilbeliof- Ett rekreations- och hvilohem.
H s r -.
.
, Kop Oskummad mjiilk direkt hemsand i plomberade kar1 till 17 ore pr liter.
AKT1 EBOLAGET MEJERIET VICTORIA Riks 770.
- Kungl.
Hofleverantor - Allm.
6981.
1 H.
G. Soderbergs Import A.-B.
I Skeppsbron 26, Stockholm.
Prima Antracit, Hushdllskol, Cokes o. ~oley- rik efter.
Rlkstel.
575, 59 14, 118 12.
Allm.
tel. 2 8 2, 25 82, 4 51.
o c h sa har den svenska riistrattsrorelsens pionjarar- bete genom Ann Margret.
Holmgren fatt sin saga, berat- tad af ingen bindre an .var stora: sagob&amp;atterska - selma Lagerlof.
Och den sagan fortalj ' &amp; '.
om en liten kvinna, som kom in i kvinnosakens lpstgard och dar,gan: ska oformarkt borjade pyssla.
och iibeta, tills, det: borjade) ' bli .vaxt och forkofran omkring henne ?.
f el ar en vac- ker saga, och den .prisar med ratta henne, - m den hand- lar om, men det ar ocksa en saga, hvilken maste foljas af ett tillagg.
Det har handt, som .det sa latt kan handa i en saga, fantasien har nagot.
sprungit bort med verkligheten.
Det var nog icke en ' sadan tork; i ludgarden vid den har tiden, och det fanns nog ocksa ' en tradgards- -- I I.
mastare,.
som sk&amp;e arbetet, sedan den forsta hade gatt bort.
' Och hqn, om hvilken sagan talar, bom kom in och arbetade med sin.
rafsa och s i n vattenkanna, hon ar- betade i sitf bectamdt afgransade tradgardsland - .stort som det var - men i arbetet i dess helhet, de manga.
skilda goromalen i den stora lustgarden; tog hon pa Ann Margret Holmgrens 60-arsdag.
ej.
del.
Huru skulle hon ocksa d&amp; kunnat, sa intensivt som, h on arbetade i sitt eget tradgardsland.
Det mangskiftande kvinnosaksarbete, som ledts af Esselde, a omslagsparmen det internationella rostrattsrnarke: ~ det ater hade tagits upp af .andra hander, och i den de- allvarliga lilla vignett ofver Ann Margret Holm- len af lustgarflen mognade afven frukter, ansade och var -- grens namn i; blaa, klara typer.
Inuti hennes egeii nob- dade af en god, tradgardsmastare.
Det ar i hansyftningen la,.
1just.vackra bild samt de nios hyllning - de nio den- pa det arbetet, som den vackra sagan.
ej blifvit sannsagaa.
.na.
gang * representerade ' af namnen Anna Whitlock, Men sanna, och vackra .aro de ord,.
hvarmed S e h a Ellen Key, Gertrud Adelborg, Johanne Munther, Selma Lagerlof, slutar sin saga om Ann klargret ' Hohgren och Lagerlof, Gina Krog, Frigga Carlberg, Annie Furuhjeh-n hvilka kunnat sta som motto for festskriften: " Hon h&amp; och G.
H.
Det ar; s o m synes, fran de fyra nordiska landerna, tankt stort om OSS, .och dirfor har var sak blifvit henne som skilda ' representanter bara fram .hyllningen till Ann sa kelig, att hon sjalf har .kunnat offra sig .for den och.
Margret Holmgren pa hennes 60-arsdag.
Och den varma afven formatt andra att gora det ".
.
Det ar ju afven ' mottot f6r hela hennes verk.
ton af.
personlig tillgifvenhet; som klingar tillsammans med den beundrande uppskattningen af hennes energiska, af entusiasm burna arbete, visar, att det icke endast ar.
beundrarna utan ocksa v a n n e r n a, som gripa tillfallet att offentligt saga henne ett tack for hennes verk.
Hvad hon har gjort som banbryterska for rostratts- sorelsen ute i Sveriges bygder och hur framgangsrikt Fast Jag skul1.e sakna allt intresse for mig sjalf, hennes arbete varit, darom.
vittna de alla, fran .Anna o m, jag icke trodde mig ii~nerligt associerad med Whitlock, ' - som skildrar hennes anstrangande rese- och mansklighetens intressen i det storsta som i det arbetslif som L.
K.
P:, R: s resetalare, Ellen Key, som minsta af mitt lif, i min bon som i mitt arbete; och klarlagger hennes enastaende frarngiing genom att peka icke kande mig bland arbetarna i.
manskoslaktets pA de personliga egenskaper, som hjalpt henne genom stora falangstar, ' sa ar min natur alldeles motsatt och ofver svarigheter, Gertrud Adelborg, som i sitt varma association pa nara hall, eller i det yttre lifvet: Och tack lagger uppskattningen af den goda arbetskamraten, hellre ville jag lefva i en backstuga p5 Sveriges ka-.
.
rosterna fran Norge, Danmark och Finland, - som beratta laste grastensberg, ensam med mig sjalf, pa vatten om huru hon varit, en bindande lank de nordiska, Iander- och brod (och potatis, som jag sjiiif skulle koka) an na emellan i arbetet for den gemensamma saken, till G. i en falangstar i fetaste jordman och midt ibland H.+ h a r s ' ' pessimistiska jag " valsignar den " brinnande medborgare o ' ch kedborgarinrior - afven sa hygg- vilja i .hagloshetens morker ", som Ann ' Margret Holm- liga som dessa har.
Men detta hor till min indivi- gren varit.
I " Rostandets etik ') har Frigga Carlberg dualitet.
Jag kan ej lefva fullt utom i enslighet.
gatt.
utanfor det direkta hanvandandet till festskriftens fo- Och for storre mangden inanskor torde val associa-.
semal och gifvit en samhallsrevy, das de sociala missfur- tionslifvet vara det lyckligaste och basta.
.
hallandefia bjart framtrada och dar den rostandes - Fredrika Bremar ()) Hemmen i.
den nya viidden))).
: mannens som det ju annu ensamt ar - stora ansvar be- tonas.
lig hvila, vinkar ej langre pa oberakneligt afstand, redan till varen skulle allt .kunna ordnas.
Men det sista utfyl- lande tusentalet fattas i den, erforderliga.
bumman: - Det ar i tro pa att det finnes lyckligt lottade kvinnor, som.
med gladje skulle vilja bidraga till att realisera den vackra planen att bereda hvila och ro at trotta ' och utar- betade medsystrar, som vi med dessa rader sokt fasta upPm&amp;ksarnhet pa det behjartansvarda foretaget.
.
.
Narmare upplysningar lamnas af froken Valborg.
La- gerwall, Birger Jarlsgatan 5, Stockholm, samt froken Lou- ise Palander, Langa raden ' 2,.
Stockholm, hviyka ocksa tacksamt mottaga de bidrag, som man vagar hoppas kom- ma att inflyta for .det goda andamalets rakning.
.
,, A ' - ' L.
K.
P.
R: s festskrift.
, P '.
, ' ',.
90 - D A C N Y - -- - .- Nhgra ogonblicksintryck fran valen i Helsingfors.
ar dessa rader natt sin bestaknelse och bli synliga i tryck, har sa pass lang tid forflutit sedan den finska hufvudstadens befolkning gick till valurnorna, att amnet naturligtvis icke langre far ses ur dagsintressets synpunkt, men det finnes intryck, som icke lamna en nagon ro, forran man fast dem p&amp; papperet och sa ar det med dessa.
.
.
Gifvetvis ville en framling, som agde begrepp om sa- kens betydelse, icke garna ga miste om nagot tillfalle att narvara vid ett mote af valberattigade kvinnor, och tack vare en anvisning fran mindre val underrattadt hall ra- kade mitt sallskap och jag kasta en blick i den statliga byggnad, som utgor Folkets hus, en ' 18rdagskvall d2 det skulle bli bal och ingen tankte pa politiken.
Festligheterna borjade ratt tidigt och den rymliga trappuppgangen fylldes af finsktalande skaror - ynglin- gar i sondagsklader och bluskladda froknar, hvilka vor0 lika glada och danslystna, om ocksa icke sa fulla af ung- domlig lust att behaga som arbeterskorna i en varldsstad.
En af aftonens unga drottningar, som icke velat neka sig lyxen att upptrada i krusadt har och med halfkorta armar, forbarmade sig ' ofver oss, d8 hon horde a 3 ingen be- grep hvad vi sade, och underrattade oss - pa en for ofrigt mycket napen svenska - att kvallen skulle agnas at noje och alls icke at tal.
Som hon emellertid sjalf sag varlden i rosenrodt och tydligen icke ville gora oss ledsna, trostade hon oss i samma andedrag nied att vi kunde ta igen var skada dagen darpa.
Folk, som vor0 ofver den lyckliga alder, d3 man satter en forforisk boston ofver allt annat, skulle namligen ha mote vid middagstiden och halla tal p5 svenska for svensktalande damer, hvilka foreslagits till medlemmar af landtdagen.
Allts2 kunde vi kanna oss bel5tna och gjorde det mycket riktigt ocksa - hvilket icke hindrade att det seder- mera kom ett streck i rakningen.
Ty denna ovanligt blida vinter, d&amp; gradvisaren knappt nog hinner fryspunk- ten, gaf oss en sondag af idel blast och regn, som gjor- de att jag holl mig hemma och satt och laste " Hjartats oro ".
Jag vet icke hvilket inflytande den boken har pa - andra.
Mig gor den icke glad.
Den forlamande tomhet jag minns fran stunder, da jag laste en del sidor hos Anatole France, foll %: erigen ofver mig, men mera tryckande, fylld af en forodelsens beklamning, for hvilken jag ej kan fbna &amp; d.
Och som det val ofta hander med manniskor, hvilka emottaga myc- ket starka intryck, af hvad slag dessa nu minde vara, befolkade eftermiddagens fornimmelser mina nattliga drom- mar, dar jag tyckte mig vandra genom nejder af skugga och tala med langesedan doda vanner, som icke visste mera om likets vasen an jag sjalf.
Jag vaknade som jag somnat - med en Kansla af att allt detla trostlost negativa, hvilket dock ej ar varld af min varlki, ville hamma andedrakten pa mina lappar, och den som ar fortrogen med dylika stamningar vet nog, hur lanige man kan ga och gomma p&amp; d m - ofia un-a der en leende yta.
.
.
Nar mitt sallskap och jag gingo till det valmote, som skulle aga rum i Nylands nationshus p&amp; mandagskvallen, tankte jag mera pa vara dagars flacka lilla pessimism --- sa olik det hogtidligt varldsfamnande svarmod man moter hos Schopenhauer och Buddha - an pa nagot annat.
Men da vi val natt malet for var vandring, blef de!
emellertid hastigt och lustigt slut pa alla ledsamma fur^ deringar.
For det forsta kandes det sa innerligt godt att vara hemma igen och se inskriften ofver dorrarna.
" Stark strom med egna vagor gar genom hafvet ', star det 2tt lasa i stenen - icke i nagon frammande munart utan p i mitt eget modersmal.
Och for det andra var det ro!
@ att se en valmotespublik af sa godt som idel kvinnor.
(Ingen kunde val pa allvar ta de: ta som en upprorsytt- ring mot makten af det evigt manliga hos den som skri ' ves dessa rader liksom sa ofta, da nagot dylikt hores frAn hvad som en g2ng var " De stummes Eeir. ")
Aftonens skara af ahorare satt mycket stilla, och alla dessa damer forefollo sa allvarliga som om de vantat sig en fastlagspredikan, yttrade mitt sallskap, men de t gjorde ett egendomligt och fortjusande intryck, nar den forsla af talarinnorna betradde plattformen och holl oss fkngna i sin vackra ofvertygelses fortrollning.
Det var en annu helt ung kvinna, f. d. med1emmen af landtdagen, fil.
doktor Jenny af Forselles, och ingen.
ting kunde vara enklare, tryggare, mera buret af veder.
haftighet an hennes satt att vanda sig till sini publik.
Huru hennes ord follo sig, minnes jag knappast nu, a l t hvad jag kan saga ar att jag satt och tog emot positiva varden och fick ge mig han &amp; t det obeskrifliga nagot man kanner, da man befinner sig infor m personlighet.
Kan- ske verkade detta sa mycket mer upplifvande mot bak- grunden af de intryck jag haft att kampa mot kviik3 forut.
Jag kande mig sa uppfriskad som om jag hort sorlet af en bergskalla efter en vandring ofver torra he- dar och lyddes med gladje till det vackra foredrag, som sedan holls af Annie Furuhjelm och frambars med deii enklaste, vardigaste sjalfkansla.
Hela sammankomsten slutade med en sang till mo.
dersmalet - mitt eget, som jag aterigen fatt hora om- kring mig - och de foljande dagarna fick jag se hin-.
norna ga till val.
Ty det var framforallt dem jag bc- traktade; det var s5 nytt och enastaende det hela, och de valjandes ojamforligt storsta antal utgjordes af mitt eget kon.
Intet af dessa ansikten var mig bekant, men jag kande det sjalfmedvetna allvar, som praglade dragen, i mitt eget hjarta och gick hem och bad min kokerska r6sta pa en kvinna, hvilket kon ocksa gjorde.
Som hcw ar finska, gallde hennes rost hvarken Vera Hjelt, Hedvig Sohlberg eller nagon annan af det svenska partiet; dal gick till Miina Sillanpaa.
Min husa hor till de likgiltiga och ' ville inte rosta alls.
Dylika saknas val icke i nagot land, men det kom- mer likval kvinnbr in i. landtdagen, och jag glader mig at att fil sitta och lyssna pa dem.
.
I detta sammanhang kan jag dock ej undga namna, att kvknornas valbarhet, enligt de asikter som hysas af flera bland deras landsman, skulle f8 ojamforligt storre betydelse, om de agde vetenskap- liga.
kunskaper i ekonomi och juridik, hvilka tillate dem taga verksam del i utskotten.
Ty det ar dar och icke i landb dagshuset de faktiskt kunde inverka pa bildandet af de lagar, som skapa fosterlandets framtid.
.
Jane Gernandt- Claine.
Ebba Sjogren och en for til4fallet sammansatt kor, hor- des, och de och foreviserskan kommo hastigt pa dorren, nar de inya kvinnorna9) kommo i n med rostrattsbaperet.
Kon-.
struktoren " af vaxkabinettet,) fru Frigga Carlberg, var upp- rest fran Goteborg for att hylla.fru Holmgren och ofver- vara prenkaren af sina dockors forevisning.
Sang utfordes under aftonens .lopp ytterligare af fru Lemon samt af ' 9Djursholrnskoren ", som bland annat sjong Viktor Rydbergs harliga jubelfestkantat.
Vid Supen holls altonens stora tal for .fru Holmgren af d: r Lydia Wahlstrom; froken Whitlock ofverlamnade med ett stamningsfullt anforande den af L.
K.
P.
R. ut- gifna festskriften, och fru Ellen Ha.gen.ofverrackte en ked- ja, sammanfogad af foreningsmarken, ett fran hvarje af.
fru H. bildad forening, for hvilket allt fru Holmgren tac- kade i ett forrnfullandadt, af varm kansla ' o&amp; entusiasm genomandadt tal.
.
Friherre C. Cson Bonde talade darpa a Fredsforeningens vagnar, och professor Ohhall fra&amp;l- lade minnet af.
Frithiof / Holmgrens person och garning.
G-rand Hotell, Stockholm, 18 febr.
1910.
Vid balarna, som Sedan supen afsl !tats framkokmo, bringade fru Emilia, Broome fru Holmgren sin h&amp;ing, ar Ann Margret Holmgren, den ofortrottade ban- hvarpA en ung .student, en ung flicka och fredens genius bryterskan for den kvinnliga rostrattsrorelsen &amp; er framtradde och framsade af rektor O .. Drtenblad forfat: all Sveriges bygd och den varma, entusiastiska fredsvan-.
tade versar.
.
nen, fyllde - otroligt att.
saga for den som ser och kan- Tjocka buntar med telegram,, hade aniandt, af hvilka ner henne - 60 ar, da var det ju blott helt naturligt,.
att ledarne .for de tva rorelser i vart land, at hvilka hon endast nagra stycken kunde.
upplasas af rektor Oitenblad.
p2 grund af den framskridna tiden.
- Det sista talet va-.
agnat .tid, krafter och intresse, onskade hylla henne.
Det nagra korta, varma ord af d: r Gulli Petrini, som, uttala- var ocksa pa initiativ af Landsforeningen for kvinnans po- de de forna kvinnliga studenternas tack for hvad Ann litiska rostratt och Sveriges kvinnliga fredsforening, som Margret Holmgren.
varit for dem i Uppsala, nar det ' den vackra festen pA Grand Hotell i Stockholm kom till annu var mycket nytt och bra nog.
" farligt " att vara s t h d den 18 februari, dar en anslaende och varm hyll- studentska.
ning .bragtes fru Holmgren, dar tack uttalades till henne Darmed var den vackra festen till anda.
.
for hvad hon verkat och for hvad hon ar.
- 17..
Talrika, festkladda gaster fyllde den vackra festva- ningen, bland hvilka igenkandes) forutom " spetsarna " inom rostratts- och fredsrorelsen, festforemalets narmaste anforvandter och vanner samt en del riksdagsman.
Sedan tonerna af Ulfisamarschen forklingat och de.
.
.
forsamlade intagit sina platser, fru Holmgren framst i en En svensk ' herrgardsslakt.
Familjepapper ur Bal- guldkarmad stol, ofverracktes till henne, med ett varmt .dersnas arkiv.
Under medverkan af Maria Wmrn sam- tack.
for att.
hon gatt p i de nya vagarna, de " forbjudna manforda och utgifna af Lotten Dahlgren., Albert ' Bon- viigama ", och darmed banat vag for kvinnorna, af fro-.
.
.
.
niers forlag, Stockholm.
ken Anna Kleman a Stockholms F .. K.
P.
R: s vagnar En ' slakthistoria - kan ett sadant arbete Vara af in- en blombukett samt en adress fran forutvarande och nu- varande medlemmar alf foreningens styrelse.
Nagra ut- tresse for andra an for ' attlingarna af de personer det omordentligt vackra sangnummer utfordes darpii af fru skildrar eller ' for genealogerna af facket?
Blott en eller Lemon, Djursholm, hvareiter ridan drogs at sidan for annan representant for ett slakiled kan ju sagas i lyck- den lilla scenen, dar nu i rask foljd ur en lar framploc- ligaste fall .,verkligen lefva i det som finnes bevaradt af kades figurerna till ett vaxkabinett, som af en mycket eller .om honom; maste da ej apparaten af data och fakta konservativ agarinna fores omkring i Sveriges rike och angaende alla verka trottande pa den stora .allmanhet, forevisas.
Det var mycket sinnrika vaxf.igurer, de kunde som alskar att.
fordjupa sig i gangna.
tiders lif?
Om nagon skeptiker oppnar Lotten Dahlgrens nya automatiskt, allihopa, ge besked om sina asikter om den kvinnliga rostratten, och da hande det markliga, att afven bok med siidana farhagor.
som de ofvan ankdda, sa bora o h man ej kannt igen figurerna, portrattlikheten var ej de dock vara bortblasta bloit han hunnit ofver de inle- sa slaende, sa nog kande .man pa argumenten ' igen de dande kapitlen.
Forfattarinnans fina och sakra hand ro- politiska forebilderna och aken de tre damerna.
De vor0 jer sig .genast vid grupperingen af det stoff som det morska nog, men.
borjade darra och krypa ihop, nar Waernska.
slaktarkviet erbjuder, och intresset samlar sig tonerna af " Kvinnornas Medborgarsang)) sjungen af fru ' osokt kring bokens tva dominerande gestalter, .mor och I ' Festen for Ann Margret Holmgren.
N ', ' Litteratur.
:.
.dottei, fangslande pA samma ging som personligheter Dokument ur familjearkivet lita oss folja Stina WZI-ii, b&amp; som tideper.
Deras omgifning ' tecknas i lattare, om " slaktens krona9 ', genom ett langt lifs alla skiften, i ett an fast2 och lefvande drag; de aro bifigurerna i romanen.
' forsta olyckligt aktenskap, upplost genom narstiiende vin- Orienterad i miljon, den vackra bruksegendomen ners ingripande, langre fram som fru Hiilphers, vid si- Billingsfors vid Dalslandssjon och det idoga lifvet dar, dan af en make, som delade hennes intressen, siutllge~i genom skildringen af Maja Ugglas foraldrar och syskon, under anketiden som " patronessan p&amp; Gyltungabyn ".
moter ' lasaren hennes ungdomsfriska och af rokoko- Fru Maja hade, for att lamna bruket at s n son, p i tidens hela charm omstralade gestalt.
De ska1makt: ga.
gamla dagar flyttat upp till Stockholm, men vantrifdes eller kansliga utgjutelser, som forvaras inom dar, fastad som hon var vid hembygden med dr six- hennes versboks ljusgrona sidenparmir, vittna om en sjal, kaste rottradar.
Hennes dotter var lyckligare.
Pii garden hvars stringar kunnat sattas i dallring likafullt af Dalins med det fornaldriga namnet, blott nagra mil f r h Bal- graciosa tillfallighetsdiktning som af fru Nordenflychts dersnas, i samma.
trakter dar hon vuxit upp, tillbragte elegiska natursvarmeri Hennes far hade helt visst haft hon en ljus och glad alderdom, uppsokt af frander och med sig annat an torra protokoll, da han kom hem frin vanner, som fardades pa Dalslandsvagarna, efterlanglaci af gamla och unga, nar hon kom pil sina besok till bro- stockholm efter frihetstidens stormiga riksdagar.
En representant for rokokons sorglost n6jeslystna derns hem.
I hennes portratt fr %n senare ar moter;: ss Stockholm, - Bellmans Stockholm - blef hjalten i, Maja en fin gammal dam med liffulla ogon ' och ett sltalkaktigt Ugglas ungdomsroman.
Denna ' episod i hennes lif, som leende, medveten om sin makt ofver manniskor - deil gifvit Geijerstam uppslaget till " Karin Brandts drom " rika personl ' ghetens och det varma hjartats makt.
Talande vittnesbord om denna makt under olika ske- tecknas af Lotten Dahlgren i sina verkliga, genom de gamla dokiimenten bevarade konturer, med en kanske val den af Stina Hulphers lif ger det af kotten Czhlgrrn IAngt drifven samvetsgrannhet i betonandet al den unge meddelade urvalet ur hennes korrespondens.
1 &amp; ta lyckoriddarens mindre tilltalande egenskaper till motvikt spela hennes manliga vanner en stor roll: Knut Lilljc- mot det, poetiska och romantiska skimmer, som omger bjorn, Geijers svarfar, som hjalpt henne att bemedla iipp- honom.
Den position, som Bellmans f. d. kamrat i ban- 1Osn: ngen af hennes forsta aktenskap, anf~rlror heiiiic ken visste att skapa sig i &amp; et for utlanningar s % svar- sina hjarteangelagenheter, och den kvicke rniingirestat-en tillgangliga ~ n ~ l a n d vittnar, dokk o h.
nagot mer an blott Gustaf Abraham Silfverstolpe, en af dem som banade vig ett lysande yttre, och hans annu p&amp;.
.gamla dagar, d i for den nya tiden har hemma, skildrar i bref fran bor- han glomt t. o. m. sitt modersmal, bevarade ungdoms- jan af 1800-talet sina intryck af romantikens Tyskland kar:.
till %oken Maja " besannar hans ord vid under- p i ett satt som tydligt talar om hans korrespondents lit- rattelsen om hennes giftermal: " det gor mig icke lika terara intressen.
.
Ahen J.
A. Hazelius, den lAifv-iiidc mycket ' hvem jag alskar ' '.
Att den Wzernska slaktens stam- generalen, Almqvists ungdornskamrat, delger henne silla moder efter ett verksamt lif som ' glad &amp; h driftig hus- intryck af tysk romantik och forblir hela sitt lif hcnrics mor for bruket och huld mor for en stor skara barn, vordsamme beundrare.
Bland de kvinnliga korrespon- hvilka hon efter sin makes tidiga dod ensam uppfostrade, denterna framtrader sarskildt Geijers hustru, som delade pa sin sista sjukbadd, med den vackra bilden af sin sin fars vanskap for Stina Hiilphers.
Hennes brd Iiiiina ungdoms alskade infor sina ogon, anfortrodde sin dotter, goda bidrag till hennes karakteristik.
Bland alla de talrika bifigurerno och episoderna i att hon haft svart att glomha honom, finner lasaren dar- ?En svensk herrgArdsslakt9 ', vill jag sarskildt frmili2l a for forklarligt nog.
tvi: Stina ~ i i l ~ h e r syster s Sofia, dod vid unga &amp; r, m&amp; Den vackra, begafvade och frisprikiga fru Majas sin intagande bild omfluten af ett sorgligt karleksodes dotter, Stina Maern, i mycket hennes afbild, ar bokens ljusdunkel och Hiilphers ' .van, den unge franske sprak- andra hufvudperson.
Uppvuxen vid ett gladt och gast- lararen och emigrant&amp; Marion Bresillac, hvars af pas- fritt herrgardslif, i hvilket, sasom ' naturligt var p % Gustaf sion och svartsjuka skalfvande bref fran 1800-talets forsta 111: s tid, dramatiska nojen spelade - en stor roll - fru ar berattiga honom till namnet " en Werthcrfigur x Maja lat anlagga en friluftsteater i parken vid Billings- verkligheten ".
Men som sagdt, det ar fra Msja ocli holm, skref sjalf pjaser och lat en och annan af sina hennes dotter, som dominera, och hufvudintryckct af bo- smeder sondagseftermiddagen forsoka sig som skide- ken drojer kvar i en stamning lik den, som Selma La- spelare - var froken Stina ej heller frammande for sall- gerlof en ging koncentrerade i utropet: " Q forna tiders skapslifvet i Stockholm och Goteborg.
Hennes journal kvlncor! "
fran en Stockholmsresa 1795, da fru Maja forde sina .bada vackra dot ' rar ut i varlden, skvallrar ej blott om hur firade och uppvaktade de vor0 titan ocksa om deras intresse fiir musik och teater.
Till och med for politiken svarmade froken Stina, men sa lefde hon ocksa midt uppe i den franska revolutionens tid; hon och Cilla Tran- &amp; dl, en rik goteborgsk arftagerska, hennes brors fastmo, uppmanas vordsamt att ifrigt verka for pjdde- i ungdomlig opposi ions !uit sina lockiga flickhuf- DAGNYS spridning genom varfvande af viideh med roda jakobinmossor - nar ' ingen sAg dem.
h y a prenumeranter. '
,. '
Vara arade lasare
Bref f ran R ' ysslan d, K.
vinnororelsen i ~ ~ s s l a n kan d nappeligen sagas ha gjort nagra storre framsteg under 1909.
Och huru skulle det kunnat vara annorlunda, sa som reaktionen for narvarande triumferar i vart land.
Icke desto mindre ar kvinnofragan icke glomd i Ryssland.
I borjan af .l909 bildades i St. Petersburg en ny forening for kvin- nans rattigheter, och flera lokalafdelningar af densamma aro under bildning i Moskwa och andra stader.
For- delen med denna forening ar att den stadfastes af myn- digheterna, da daremot den aldre,) ' Foreningen af ryska kvinnor '), aldrig agt auktoriseradt erkannande.
De bada foreningarnas mal ar emellertid detsamma, kvinnors .och mans sociala och politiska jamstalldhet.
Pii senare tid ha pressen och den offentliga opinionen i Ryssland sarskildt sysselsatt sig med friigan om kvinnornas rattigheter som jurister.
Det ar handelsen med fro ' ken ~leischiti,.
s o m ar orsaken dar- till.
Froken F., en ung.
kvinnlig advokat, utsags efter afslutade juridiska studier att vid domstol i S,t.
PeLersburg fora tvanne personers talan,.
hvilka anklagats for stold.
Rattegangen var i och for sig af intet intresse.
Icke dess mindre var .domstolssalen i St. Petersburg den 6 nov.
ofverfylld af en publik, som med .storsta intresse foljde debuten af den forsta kvinnliga juristen.
Ingen kunde forutse hvad som skulle komma att handa, de ryska lagarna uttala ' sig barken for eller emot kvinnors utofvasde af juristyrket.
Man kunde darfor vanta att mojligen allmanna aklagaren icke skulle erkanna giltig- heten af rattegangen ' i fall froken F. vann sin sak.
For- loppet kom att ofvertraffa de varsta ' farhagoma.
domstolspresidenten efter en del preliminara formaliteter.
uppmanade allmanna aklagaren att uttala sig om kvinnors ratt att utofva advokatyrket, holl denne ett langre an&amp; feministiskt tal.
Han forklarade froken F: s certifikat som jurymedlem af ingen giltighet och sokte bevisa a t t.
efter- som kvinnan ej af lagen formelt tilldelas ratt att vara jurist, s2 ar hon darifran utesluten.
Denna bevisforing fann icke anklang hos domstolens ' .ofriga ledamoter, s.om enhal- ligt uttalade sig ' till fordel for froken F., hvilket hade till foljd att allmanna aklagaren, mot alla regler, demonstrativt Izinnade domssalen.
Rattegangen uppskots, och sessionen maste afbrytas.
Handelsen framkallade det storsta upp- seende i juridiska kretsar ..
Man var i hog grad in- dignerad, protester hojdes och det forklarades, att all- minne Aklagarens tillvagagangssatt varit olag1ig.t och for- tjiinade - .strangt straff.
Slutligen upptogs Fleischitz-affaren till behandling ' i senaten, som uttalade sig till allmanna aklagarens fordel och m o t.
lagen.
Det kan vara af intresse att omtala, att ett., liknande fall .agde rum 1875 och att senaten da gjorde ett allde- les motsatt uttalande, i det att man da ansag, att lagen erkanner dem, som icke aro genom densamma - direkt ute- slutna.
Med anledning af senatens beslut i Fleischitz-saken publicerades nyligen i en tidning ett.
bref, hvari bref- '. '
' ' skrifverskan, det var en kvinna, framholl, att om konse- ' .kvenserna at d&amp; uppfattningen, att alla som ej i lagen namnas som berattigade till ett stand eller yrke skulle frAn desamma vara uteslutna, utdroges, skulle kvinnorna forbjudas att vara koksor, tvatterskor) ammor, m. m.
Minnen, som aro mera dristiga och mindre ' noggranna an kvinnorna komme val da att utofva.
dessa.
f u n k t i e r - med undantag af den sista.
. '.
.
Brefskrifverskan slutar med att .anbefalla senaten att stifta nya lagar, som bestam- ma att Rysslands innevanare ha.
ratt att andas luften, att sofva ett visst antal timmar, att ata, att dricka, o. s. v. Oaktadt det tillfalliga fiasko, som den forsta ryska kvinnliga advokaten kom att lida, har fallet Fleischitz haft det goda med sig att fragan om kvinnornas rattig- lieter gjorts aktuell och tilldragit sig alla framstegsvan- ligas sympatier.
Vara motstandare aterigen ha .nog ' fatt klart for sig att den allmanna meningen icke ar pa de- ras sida.
Medlemmarna i ep reaktionar och '.
envaldig senat skola forgafves soka hindra rattvisans giing, och kvinnorna skola fortsatta att fora fram sin sak till en slutlig seger.
.
.
Moskwa i december 1909.
Zh2ide.
M ivo witch.
o.
Insand litteratur. '
.
.
Albert Bonniers forlag, Stockholm: Final.
Skidespel ' i tre akter af Ernst Ahlgren och Axel Lundegard.
Andra omarbetade, upplagan.
- R~~~~~ Julia.
Dramatisk, interior af, ~ Ahlgren.
Andra upplagan.
- Master.verk ur varldslitje- r a t u r e 11.
12.
Fyra prosastycken af Heinrich, Heine.
Of- versatta och forsedda med en inledning af Ellen Wester.
- Omkring Afrodite.
Noveller af Harald Wagner.
- Stu-.
dentforeningen Verdandis smaskrifter.
167.
Kyck- lingens utveckling i agget.
Af J.
Aug.
Hammar.
168, 169.
Flygkonsten.
Af C.
H. Hermodsson.
170.
Mran.
~ -.
om befolkningen.
Af Knut Wickse&amp;. '
' Notiser.
Fredflka-Bremer-Forbundets ~ansstl~kndier, 24 till an- talet, i poster pa 200, 225, 260, 300, 325, 400 ' och .500 kr., hade vid ansokningstidens utgiing sokts alf.
85 per-.
.
soner.
Som tillforordnad lektor vid Hogre lararinneseminariet tjanstgor under innevarande termin teol. och fil.
kandi- daten froken Emilia Fogelklou.
Sveriges forsta kvinnliga fiskerielev.
~ i l.
genomga- l ende af en fyra ' manaders kurs vid fiskeriskolan.
i Angds- berg har i dagarna anmalt sig .en ung studentska, fro- ken Tekla ' Holme fran Jarnboas.
Froken H., som ar den forsta kvinnliga fiskerieleven.
i Sverige, har for af- sikt Att gora ' sina insikter i fiske och fiskevard fruktba- rande som lararinna vid smabrukarekurser.
.
Festskriften till fru Ann Margret Holmgr ' ens 60-Arsdag har utkommit pa Aktiebolaget Ljus forlag och.
tillhanda- halles hos alla bokhandlare, i riket.
Storre antal exem- plar.
kunna af rostrattsforeningarna rekvireras friin Rost- ratt.s,byrh, Lastmakaregatan 6, Sto; ckholm, da .rabatt er- halles. '
s.
.
. '
.
.
,, ~
Fredrika-Bremer-Forbundets Arvikakrets har afhallit tisd.
5 febr.
A K. F. U.
K: s lokal.
Af arsberattelsen framgick att kretsens verksamhet under det gAngna aret uteslutande agnats At uppehallan- det af en barnkrubba.
Den centrala ledningen .af denna har ' skotts af fruarna Norback, Wallgren och C. Lothner, till hvilka ordf. a kretsens vagnar framforde dess lack for allt deras outtrottliga arbete.
Aiven froken Hermans- son, forestandarinnan for barnkrubban ' ar kretsen tack skyldig for hennes ' arbete och moda.
Krubban har under det gangna Aret besokts af i medel- ' tal 10 barn pr dag och dragit en kostnad af 51 ore pr barn och dag.
At minnet af fru Anna Wretman-Lindstrom, som un- der ' aret aflidit, agnade ordf. nagra varma, tacksamhetens ord for hvad - hon varit och verkat till kretsens basta.
- Revisorerna hade tillstyrkt full och tacksam ansvars- frihet, hvilket afven beviljades.
Till styrelse omvaldes fru N. Norback och fru S. Wallgren samt nyvaldes froken A. Indebetou, ordf., fru I. Walknstrom, v. ordf., och froken Elin Collin; sekr. Till styrelsesuppleanter valdes fruarna Clara Lothner, E. Lund- kvist och M. Hallqvist (omvalda).
Till revisorer ' fru A. Rennerfdt och froken 0.
Segerbetg samt till revisors- suppleanter fruarna H. Indebetou och H. Winblad.
Till kretsombud fru S. Wallgren med froken A. Indebetou som suppleant.
Darefter redogjorde froken A .. Borgstrom i korta drag for " Arbetsstugor for barn, i Sverige, dess uppkomst, an- damal och verksamhet ".
Talaren forordade varmt upp- rattandet af en arbetsstuga i Arvika.
I den pA foredra- get foljande ' diskussionen yrkade en del t a b e pa att fra- gan skulle uppskjutas som for narvarande.
omojlig att realisera pa grurid af ekonomiska skal.
En ensam ansag att fragan skulle hanskjutas till K. F. U.
M., som kanske hade battre ekonomiska forutsattningar att i en snar fram- tid forverkliga iden. '
Diskussionen fick utgora svar- pa fragan.
- Till den afgaende ordf., froken Nordstrom och sekr. froken Borgstrom framforde fru N. Norback kretsens tack for den tid de tillhort styrelsen och skott kretsens ange- lagenheter. '
.
arsmote.
.
Statsbanornas kvinnliga tjanstemannaforening hade sitt Arsmote A Vartarestauranten, Stockholm, onsdagen den l 6 febr.
1910.
Till styrelse valdes Valborg Wikstrom, ordf. Agnes Zimmerman, v. ordf., Hanna Mendel, sekr., Gotha Hedenstierna, v. sekr., ' Maria Waller, kassor, Ellen Martin och Agnes Svensson, suppleanter; Anna Knudsen och Marta Lindner, revisorer, samt Amy Giljarn revisorssupp- leant.
Fru F. Tranberg, froknarna M. Tisell och K.
&amp; haurnan .hade.
' undanbedt sig aterval.
-.
Efter sammantradet intogs gemensam suppe.
Strhstads F. K.
P.
R, hade tisdagen den 1 februari ett talrikt besokt samkvam .A Stadshotellet.
Ordforanden, froken Ingrid Nilsson, redogjorde for centralstyrelsens arsmote i Jonkoping.
Hon papekade nodvandigheten af att kvinnorna fatta position och stodja det parti som fort kvinnornas sak framat, det enda parti, .af hvilket man kan vanta nAgot, namligen det frisinnade partiet.
Fro- ken.
Nilsson lonades med lifliga applader.
Under entusiastiskt bifall .sjong fru Magda Retzius " Saf, saf susa ", af Sibelius samt " Irmelin Rose " af.Pe- terson-Berger.
Fru Anna Schjoler foredrog A violin niigra nummer af Grieg m. fl.
Till sist utfordes nagra svenska folkdanser i quatre mains a!
fru Retzius och fru Norin.
Fyra nya mcdlem- mar ingingo i foreningen, sa att medlemsantalet nu ar 74.
Malmo F. K, P.
R. holl sitt forsta sammantrade for aret fredagen den 4 dennes.
Vid motet, som var {alrikt besokt, redogjorde fru Eva Hanzen Pos forhand- lingarna vid Centralstyrelsemotet i Jonkoping.
Sedan en del foreningsarenden behandlats, vidtog ett angenamt sani- kvam, hvarunder bl.
a. forekom upplasning af froken Na- emi Uddenberg.
Halmstads F. K.
P.
R. hade den 7 febr.
ett talrikt besokt samkvam A hotell Svea.
Stamningen var hela kval- len den allra basta, framst tack vare den musikaliska un- derhAlhingen.
Utom sang och musik forekom upplas- ning af ett prosastycke af Heidenstam samt landssekrete- rare Schottes artikel om " Kvinnans kommunala rattig- heter ".
Samkvamet afslutades med servering af te och smorgasar.
Uddevalla F. K.
P.
R. afholl den 10 febr.
ett storre mote, som inleddes med att foreningens ordforande, fria Gcrtrud Zachau, lamnade en ofversikt af foreningens verk- samhet under de gangna fem aren.
Foreningen, som afven upptar manliga medlemmar, har visat sig sardeles utvecklingskraftig.
Foredrag af goda forelasare ha flitg-t anordnats, skrifvelser till lanets riksdagsman med anhal- lan om att de matte verka for kvinnans politiska rostratt ha flera ganger aflAtits, flygblad och skrifter ha utdelats i tusentals exemplar.
For namninsamlingen fil1 masspe- titionen om politisk rostratt for kvinnor inrattade for- eningen pA sin tid en egen byra, dar ett ganska stort antal namn insamlades.
En Kasecirkel, som nu phgait i tre vintrar, I-T startats, dar bocker, broschyrer och ar- tiklar i sociala och politiska fragor lasas och diskuteras.
For att fA kvinnorna att deltaga i de kornnunala valen har foreningen bedrifvit en liflig agitation, som krorits med pataglig frarngang, de kommunalt rostberattigade kvin- nornas deltagande i valen har varit i betydligt stigacde.
Efter denna redogorelse for foreningens verksamhet holl fru E. Waern-Bugge ett medryckande och med stort intresse ahordt foredrag ofver " Kvinnans stallning I kam- pen for tillvaron ".
Till styrelsemedlemmar Atervaldes fruarna GerGud Zachau, Tyra Berghman och Sigrid Koch samt froknar- na b l d a Hofvendahl och Mimmi Jacobsson samt nyval- des fru Hilma Kullgren och fru Maria Magnusson (efter fru Zorn, som afflyttat fran staden, och direktor V. Kull- gren som afsagt sig uppdraget).
Kyrka herde Hall bergs flygblad " Kvinnan och sam- hallet " samt n: r 3 af Dagny med fru Wicksells artikel om " Gift kvinnas kommunala rostratt9 ' utdelades vid motet.
Till Dagnys Issekrets I landsorten.
Som Dagny onskar vara ett enande band mellan Sveriges kvinnor samt har till sitt mal att tillva- rataga allas intressen pil skilda platser, fd vi har- med uppmana valra lasarinnor i landsorten a f t de, for at t underlat ta denna var uppgift, ville till tid- ningens redaktion Inshda saldana notiser, som utbfver lokalr ' ntresset innehalla saker af vikt far kvinnor6relsen I dess helhet.
, Kvinnlig plats.
h mnk eiier koiit; or L EbldA ' PLA TSER. '
Platssokande fa sina annonser injitcia i asom bokforare eller kassor eller lada delarna onskas!
Sokanden ar i 10 ar sjalfstandigt saval fort samt gjort alla bokslut En frisk * och stark ~ockerna om omhanderhaft kassan i. affar !m cirka 400,000 kr: s omsattning.
19 ars flicka ii-.
kunnig i tysk handelskorr~spon-,) m med - .goda betyg for fyra ar lens.
Prima betyg och referenser.
dan utgick fran 8-klassigt laro-; var till D.
2,0001 under adr.
: rk, oriskar en passande anstallning i. Gumcelii Annonsbyr&amp; Stockholm ed lon, sa att hon ekonomiskt.
v. b.: n. reda, sig.
Basta referenser fran mtors- och guvernantsplats kunna mnas.
Svar till 11191011, Jonko-.
ng- inskar plats som sallskap och hjalp fin familj.
Har genomgatt 1 ars Fotografer!
: urs i handelsskola.
Nagot kunnig somnad och handarbete.
Ar vil- En ung flicka med fem ars vana ig bitrada i affar och skrifning.
om fotografiyrket onskar ombyte ivar till SA-r&gt;; Eskilstuna p ... r; plats nu till 1 mars.
NegatiY o; xitiv retusch samt skota mottag- ng.
Svar, markt (IM.
N.
", Foto- Husf orestandarinneplats - af S. Almquist, Helsingborg.
Iokes till 1 April af stilla, allvarlig, dikttrogen 25-arig flicka af, bergs-, JUKSKOTERSKA, sprakkunnig med ordningssinne, ' .och musikalisk onskar plats.
nannafamilj elst till landet.
Utmarkta rekom- kicklighet och formiga att skota endationer.
Svar till s plikttrogen^,: tt hem.
Goda betyg och rek.
; var markt samvetsgrann 1910 ", orrtelje p. r. ivenska Tele rambyrans Annoris- ifdelning.
sthm, f. v. b. ARARINNA, undervisar i skol- amnen, sprak, musik, soker plats USHALLSFROKEN, sallskap aast, Sv.
fiBarnvanll, Sv.
.Tele- eller som verkligt duglig hjalp- ambyran, Sthlm.
, eda, soker bildad, palitlig smaland-; ka snarast plats i god familj dar .LO JDLARARINNA so ker anstall- ungfru finnes.
(helst stockholms- ning nu eller framdeles i skola rakten).
Ar frisk, gladt lynne, prak- ' er.
hem; Vana att med omtanke isk, utprigladt ordningssinne.
Bet.
ota ett hem.
Goda rek.
Svar ran hushallssk., goda rek.
Sv.
till .. .3illan (l, Tingsryd p. r.
' Verksamhet 1910 " Kalmar p. r.
&gt;abyjZr halfvo prset eller 711s ore pr mm3, 19 ars flicka ' ' +, H LANDET onskar duglig, bil ~ - A R I G FLICKA, som genom dad dam, fullkomligt van vic gatt Qndergartenkurs, ' mec st och formaga att handleda ocl landthushall plats som husforestan !selsatta mindre barn onskar plati darinna eller hjalp.
Vidare genorr: a.milj.
Svar (1Barnavanll, Annons Tjaders Byra, Brunkebergstorg 12 mtoret Svea, Norrkoping.
USHALLSVAN bildad flicka kunnig i matlagning, bakning: NKEL.
OCH ANSPRAKSLO!
husli a bestyr, soker plats.
God; FLICKA, 23 ar, onskar plats rek.
k a r .Ej radd for arbete ", Sv ttre ' familj som hushallsfroken Tel&amp;grambyran, Sthlm.
ada betyg fran hushallsskola fin .s.
Svar markt norrla land ska^ godt hem som husmoders hjall lm.
Tidningskontoret Gust.
Ad sokes plats.
af bildad barnka rg; Stockholm.
flicka, kunnig i matlagning, bakning husli a bestyr, deltager med som va hushallskunniga flickor nad.
boda rek.
Svar .Frisk - villig.
in goda hem onska plats hva Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
sig3 battre familj att yara hu: 3r till hjalp och nytta.
Aro kun UNG, bildad flicka onskar, mo gam i enklare somnad Samt mat fritt vivre vistas - i god familj fo jning .. .. att ofva sig i hushall afvensom fo Svar till llA.
((och " B.
((, Soder att vara tillsallskap och hjalp.
Sva mn p. r..
.
till 16.
1.11 Tomelilla.
H I lan i Goteborg inne ' s plats att tillti-ada.
hosten .l910 Sr lararinna med hogre kompete ' ns.
.
Undervisningsamnen: Frans ' ka; Ivenska och Historia (ett eller tvil f dessa armen helst afven i 1: sta fdelningen.
af .det med skolan for- nade se-minariet).
Begynnelselon, 500 kr.
.
sarskilda pensionsformfi- .,er.
.
Arkokning~hhdlingania o r a pandas.
fore mars 191.0 till.
dyrelsen for qeii&amp;ergska flickskoh.
Goteborg.
(Nord; A: - B 43484): i platsen sasom l: a skoterska och Ft2.estandarin.rig ji sinnessjukpavil- jongen $3: ~ ~ d i k s lsai-ett ~ d k ar le@g till ansokan., Lon 450 kr.
pr &amp; I; eget riim, allt ' frittGfvensom tjiestedrakt.
Paviljongen har 16 sangar for; sinnessjuka:.
.
:; S % ?o; fi bi- traden a$ anstallda l manlig var- dare OG^ ett .kvinnligt: bit !ade;.
- An- sf$mingiir.
: %tf OlJih; af l+ikaribstyg, intyg.
fran foreg4end.e tjiinstgoring %.m t f o.tol, insandes till !as ?r.etts- ikaren ' fore deii .l inst.
.mars.
Tre ianaders uppsagning a omse sidor.
' latsen skall tilltradas omedelbart f t e ~ ansokningstidens.
.-.
utgang.++=.
.
p, -- r I Kvinnligt.
.. kontorsbitme.
.
.
ask och m e d snabo ufipf&amp;t&amp;g, kicklig maskinskrifverska, nagot .unnig i bokforing ' och van.
vid a Lararinneplats ledig frin och ontor forekommande expeditions- ned nasta termin.
' Amnen:, Svenska rbete erhaller plats den 1 april, hufviidsakl.)
historia och kristen- var med betygsafskrifter och upp- lom.
Kompetens: Hogre lararirine-: ift om loneansprik sandas fore eminarium eller motsvarande.
Be- rbruari manads utghtg.
till: llByra ynnelselon: 1,500 lir, samt bidrag 4.
M. E.11, under adr.
S: h m e l i i il1 pensions- och sjukkasse-afgifter.
innonsbyra, Stockolin, f: v. ' b.
Obs.!
Insokan insandes senast d.
20 mars insokningar a hvika ej reflekteras besvaras icke. '
il1 rektor Th. af Billbergh.
~ i i ~ t e r a hogre s &amp; lem&amp;tarlaro:.
verk Mr ' fiickor. '
Stenograf, utinerad saval betraffande svensk lugande, frisk, goda refer.
32-45 om tysk och engelsk korrespondens, r, sokes for Folkiirna Barnhem: ompetent att sjalf sorja for att bref- il1 1 maj.
Lon 400 kr.
Hem ' mel, en blifva fullt sprakenliga, erhaller iar 11 flickor 8-16 ar.
Ansokan nstallning med tilltrade sa fort skc il1 d: r Th. Winbladh, Krylbo.
: an.
Lon efter kompetens men lags.
00 kr.
pr m&amp;nad.
Egenhandigt svar med b6tyg; af- Elementarlaroverket krifter och referenser till ((Maskin.
i Stockholm~~ under adress for flickor i Falun, j. ffar Gumoelii Annonsbyra; ' Stockholm Plats finnes ' nasta lasar for lara .. v. b..
.
.
.
..: rinna med undervicningsskyldighe.
.
i Historia sasom hufvudarnne ocl l .. 3. jessutom i Svenska och Engelska -: s t&lt;ompetensvillkor: Hogre lararinne sattre flicka, musi kalisk, med: j: ain: n seminarium eller daremot svarandf 3ch gladt - lynne och.
som ej ar.radi Ansokan stalld till St reken ska: itt deltaga i och hjalpa frun ' niei jamte dithorande hand (ngar insan illa i hemmet forekommande gor0 das .t.
forestandarinnan fore den mal,.
far genast plats.
Svar til mars.
Teol. Kand. R. Baecklund, Aiand station.
.
.
, I - En vl] .iig, For sprhkkunnig Dan skicklig stenograf och maskinskril verska och helst med vana afve, vid utlandsk diktamen och me1 kannedom om bokforing, finne mycket f o r m h l i g plats ledig storre kontor i ' StockHolm.
.
.
Svar med uppgift om kunskaps matt; - foregaende sysselsattning sam nar platsen tidigast kan tilltrada under marke " Utlandsk Stenografi Allm.
tidningskontoret, Sthlm.
-- L p -.
P P: L,.
P - ~uinnliga, ', *.
arbetom @ den,, ~ t b i l d n i n ~ s k u r s e i " * h.
Muntliga och skriftlig; upplysningar genom p -.
Fredfika-Bremer-FBrbandet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
2 ' 7 62.
F (lrbundets byra oppen 11-4.
~ l l m.
tel. 48 16.
Fredrika-Bremer-Wrbmdets Sjukskoterskebyri: Tonneig.
25.
Rikstel.
68 98.
Allm.
.
tel. 82 1 1.
ILDAD, eRAKTISK FLICK, Fredri ka-Bremer- B. med vana vid Sjukvard erha ler plats .i familj.
Narmare a Sfockholms Uthyrningsbyrd.
12 Kungstradgardsgatan 12.
.Forbundets Byra.
.
.
.
.
.
52.
~rottnin~~atan.
Sprid Veck.otidningen D AGN; Y!
: '.
.
.
. '
. '
Q6 D A G N Y.
kvinnor De-position &amp; Sjungen Eder Sparkassa Medborgarsing Berattelse for barn och ungdom.
Tsarens kurir.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- Sprid Da&amp;.
tonnerad.
Pris 75 ore.
I En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning af Hugo 0yllA " der.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
.
Parzival.
ursen i Sjukgymnastik, Massage och Friskgymnastii vid Sydsvenska Gymnastikinstitutet sjar 10 Sept.
Medfor samma kompetens som Gymn.
Centralinstitu.
: s 2-ariga kurs for kvinnliga elever.
Prospekt genom.
Broderna Phhlmans Handelsinstitut.
Fem prakti ' l i f v e n t y r s b o c k e r for barn och u n g d o m.
Arsenalsgatan 9#.
.Sodermalmstorg 8# STOCKHOLM.
.
.
Stockholm, Stora Vattugatan 2, h, Z tr, Fullstandigt handelslaroverk.
C: a 1,000 elever arligen.
19 rum.
Riks-Tel. 56 06.
38 akad.
och.
prakt.
utbildade A h.
Tel. " 84. larare, OBS.!
Bankkars.
.
; lutningskurs till Realskoleexamen.
Prospekt p$.
I~egaran.
imalningar dagligen.
med text af Ellen Kleman oci satt i musik af Emil Sjogren.
Saljes genom bok- 8r musik, handeln samt genom Fru Mari: Dehn, Sodertelge Tidning.
K~PMANNABANKEN, Aktiekapital 3,000,000 kr.
.
Sagogrottan i Sagoskogen.
F, " g, ": ili a; Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Kapten J. Thulin, Lund.
Den ' hemlighetsfulla on Undertecknads sju kviirdskurs for husmodrar.
och unga aflickot hemmen borjar den 30 mars.
Narmare genom prospekt.
Tunnelgatan 25, ~to~khoint. '
~ i k fel.
s 68 98, Alim.
fel.
82 I l.
.
-.
. '
, L Hjalten bland hjaltar.
.
P-.
Kvinnliga Juridiska Byrbn, .Wallingatan 12. mtorstid kl. l /; 10-4. a t - t S t j I Utfor alla slags juridiska uppdrag.
A.
T.
18336, PRAKTISK.
.
NYHET Lektioner i ' ~innesoinad I (afven ' blusar, barnklader m.
m.)
Praktisk metod, utan tri~kling~ Hvarje elev disponerar en symaskin.
DRICKER N-l KAFFE?
KARIN E G N ~ R, Vangaf- vans toilett- Begar priskurant: for afkammadt har.
Pris kr: 2 ': - innan snorlif kopes, fran Franska 1 landsorten mot efterkraf.
Van- Norrmalmstorg ifvan, Vasagatan 15-17, II tr. Snorlifss~ommeriet, l, l tr..
.
~ckholnz, R.
T.
122 69, A.
T.
222 15.
STOCKHOLM.
Rekvirera Vangifvans katalog.
to rita fabrik - i.
&amp; andinavi&amp; for ' vin Bergs Forgyller iaf f ar - Etablerad 1891 - .ekommenderas vordsamt.
Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
IBS.
!
Gamla mobler renoveras .Herr o. Fru E.
Malmberg.
i forgyllas.
58 Klarabergsgatan 58.
45 Nybrogatan 45. indlakare Judit Tillman Kurs i Kliidsomnad och Linnesomnad.
Lotten Dahlstrom, Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Bre- ard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6-l i7 e. m. merforbundet.
Prospekt p i begaran.
Anc dra tider enl. ofverenskommelse.
Drol itningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92.
(4431).
7 meter mbrkblA Damehevlot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart grii brun eller rod farg till 4 20.
Blust g 2.9 het.
prima veloorflanell, h cm.
brec!
i 100-tals vackra monster, som vanli en kostar gatan 3.
A.
T.
306 11 (3 ~ ~ 4 0).
15 Ore m. erhPlles till 1 kr., LO %itar 99.0.
Mo ttag.
10-3.
Andra tider efter rillskrif Otto Oskarson, e m l a Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
erenskommelse.
Tandlakare GERDA ISBERG TILL SVERIGES KVINNOR.
I En onodig fraga menar Ni.
Di en annan fdga.
Dricker i " \ i Karlbergs Specialblandning ii 1,60 pr kg?
I annat fall bor Ni fran i dag borja med detta kaffe, ty p i samma g5ng det ar, billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsii !&lt;.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller postforskott.
DAMER.
Sibylleg.
36.
Hornet af Karlavagen.
R.
T.
35 30.
A.
T.
210 04.,; g; $; &amp; " " Charles G. Gordons Iif och stordad, ise Gagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
Pris 75 6re.
Erhalles ihvarje bokhandel eller direkt frin.
Folkskolans Barntidnings Forlag,.
.
Stockholm.
.
.
.. (Stina Quint.)
, ~ a j w Peterson.
I Berattelse f6r ~ U I I g och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedben.
312 sidor.
44 illnstratio- ner af Brita Ellstriim.
Kartonnerad.- Pris 75 ore.
c.
e i K. W. Karlberg9 Kontors- och Postadress Idiingatan S.
Butiker: MBstersamuelsg.
B 1, DBbelnsg.
44, Nsrrtullsg.
24,.
eToCKHoLM0 d KLIPP ANNONSEN!
* - f Dagens nummer innehiillers Ena banbryterska %ca svetask k v i n ~ o g y m ~ i s t i A1 k Elpis.
Praktiska upplysningar rorinde gifta k+nnors sjiilfdeklarci- tiorni.
Af Anna Wickseii.
Ett rekreations- och hvilohem.
L.
K.
P.
R: s festskrift - p&amp; Ann Margret Holmgrens 60-arsdag.
Nigra Ogonblicksintryck frin valen i Helsingfors.
Af Jmzc Gernandt-Claine.
Lotten Dahlgren: En svensk herrgardsslakt.
Rec.
af Sig- rid Leijonhufiud.
Festen for Ann hlargret Holmgren den 18 febr.
191 0.
Af Ek.
Bref fran Ryssland.
Af Z h i i d e Mirowifch Insand litteratur.
Notiser.
Foreningsrneddelanden.
Prenumeration a Dagny sker a narmaste postanstalt eller bokhandel.
I I I I I I) I
