# ID: svediakorp-per480
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,076
# sentences: 947
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm d e n 1 7 ~ e b r &amp; + r 1 i 9 1 0.
N: r 7.
~renumerstidns~ris:: h Hr.
kr.
4: 50 112 Pr.
.
kr.
2: 50 ' 14 ....,.
3: Mllh., 1: 25.
- 1 Redaktion: Mastersamuelsgatan 51, en ' tr. .... Losnummer 10 ore.
.
Prenumeration sker saval 1 landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- handel.
.
-- Telefoner: Allm.
63 53.
Riks- 122 85.
- - Utgifningstid hvarje ' torsdag.
.
I Redaktor o. ~ s v a r i g utgifvare: l.
.
E L,L E.
i K L E MA N. Mottagningstid: kl. 11-12.
Expedition och Annonskontor: ~astermmuelssat~n 511 en tr. - - Sthlm 1910, F. Englunds BoMr.
-.
Post- och telegrafadress:.
DAGNY, Stockholm.
.
I 3: e arg.
Annonspris: 15 ore per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
i+t- ' Iarginalannons under texten 15 mm: s hojd ' per gang 10: Rabatt: 5 ggr 5 010, 10 ggr IOolo.
20 ggr 20 010.
50 ggr 25 010., Annons bor vara inlamnad senas '!
mandag f m.
-.
.,.
A n n ' M a r g r e t.
H o l m g r e n ' B fodd Tersmeden.
&amp; r..
.. tala om en tro, som kan forsatta berg, M an men brukar vill nagon verkligen se en fullodig represen- tant for e n dylik tro, sa bor han soka upp fru A n n Margret Holmgren.
Hon fyller nu 60 ar den 17 febr.
; och visst ar .det ' sannf, att om man ser tillbaka.
pa det varf hon fyllt, .kan man forsta, att det bor ha atgatt ' 60 ar dartill, men tron ar lika ungdamlig an,, den varma ljusa tron att, trots allt hvad lifvet kan medfora af vald och oratt, rattvisan dock maste segra till sist.
Det ' ar i den tron hon besegrat sa manga svarigheter, da hon gick ut att vacka politiskt intreke och social aasvarskansla ' bland kvinnorna i ', hela Sveriges rike.
Men n a r hon borjade darmed, hade h&amp; redan ett stort lifsverk bakom sig.
Ann Margret Tersmeden foddes a fadernegarden f ess le i Uppland d. l7 febr.
1850.
Hennes foraldrar vor0 kammarherre Nils Tersmeden och.
Augusta Ceder- strom.
Hon vaxte upp pa ' herrgarden och fick den uppfostran, som h brukade komma en adelsfroken den tiden till del.
Den ' storsta friheten var val att prome- nera med guvernanten i allen.
Fadern var som po- litiker strangt konservativ, men intresserade sig i alla fall for dottrarnas undervisning och uppfostran: Om an minga af de ideal,, som den unga Ann Margret larde sig- uppskatta - pa den tiden, upplosts eller andrats, sedan hon kommit.
i ' narmare kontakt med lifyet an man gor pa- ett.
gammalt herresate, s5 beholl hon dock ', ' '. '
Promenaddrakter.
.och Kappor VAr stora mellangenre rekommenderas.
Solidt arbete l PGrmBnliga priser l.
Elegant smak l OUSTAP HOLMBLOMS KAPPAFFAR, NORRpLMSTORO
alltid sina foraldrar i kart minne s h o m redbara och goda, och den finhet i kanslan och takt i upptradan- det, som atfoljer aristokratien i ordets basta bemarkel- se, ha alltid varit ett utmarkande drag for henne.
Re- dan vid 19 ars alder ' ingick hon aktenskap med den beromde fysiologen, professor Frithiof Holmgren i Uppsala.
Harmed tradde hon in i e n annan varld, rikare pa vetenskapliga och allmanna intressen.
Ehum barnen i hog grad togo hennes tid och krafter i an- sprak - hon har haft nio, af hvilka alla utom en lefva - hann hon dock att folja sin mans arbete med stort intresse.
Den strid mellan naturvetenskap och gammal dogmatism, som utmarkte sarskildt slutet af forra arhundradet, drog ocksa ofver Uppsala.
Hon sag da sin man sta som representant for den omutli- ga sanningskarleken och rattvisan gent emot fordomar och intriger.
Hennes hem blef en tillflyktsort for dem, som vagade tanka i tidens fragor.
Dar dryfta- des och ' diskuterades, dar radde tankens fria republik.
Fru Holmgren ingick sjalf som medlem i den bekanta studentforeningen Verdandi och deltog i dess arbete och vedermodor.
Sarskildt varmt intresserade hon sig afven for Nordiska Museet.
Hon forstod Artur Hazelius ' stora fosterlandska tanke redan pa en tid, da det eljes var brukligt att gora narr af " den tokiga doktorn, som gick omkring och samlade selpinnar ".
Ocksa torde hon nu vara en af de aldsta af Nordis- ka Museets hedersledamoter.
Fredssaken lag ock alltid fru Holmgren varmt om hjartat, och den sammansrnal- ter annu garna med hennes rostrattsintresse; nar kvin- riorna komma med i politiken, skall kriget komma ur bruk - det ar hennes forhoppning.
Ar 1897 dog professor Holmgren, och nagra ar darefter flyttade fru Holmgren till Stockholm.
Det var just vid denna tid, som den kvinnliga rosfattsrorel- sen borjade ah taga fast form.
Visserligen hade ju Fredrka-Bremer-Forbundet alltid haft kvinnans poli- tiska likstallighet med mannen pa sitt program och afven verkat harfor, men det myckna arbete denna for- ening haft att utfora.
for kvinnans ekonomiska frigo- relse hade gjort att det direkta arbetet eller atminsto- ne agitationen for rostratten icke kunnat bedrifvas sa starkt som onskligt vore.
Darfor beslot man ar 1902 att bilda en sarskild forening for kvinnans politiska rostratt.
Detta blef utgangspunkten for en kraftig ut- veckling.
Men att denna rorelse sa snart spreds ofver hela landet, ar sa godt som uteslutande fru Holm- grens fortjanst.
Visserligen hade efter Stockholms exempel foreningar afven bildats i Goteborg och Lund, men.
ingen trodde val vid den tiden, att det kunde ga for sig att fa fram foreningar afven i andra mind- re stader - ingen utom fru Holmgren.
Mannen kun- de ju beratta for henne, hur Iingsamt och svart ar- betet varit for dem, da de gingo att vacka till lif mannens rostrattsfraga, och de hade dock flera tid- ningar till sitt forfogande.
Och nar fru Holmgren skrif till ' personer i olika stader ' for att hora sig for, mottes hon sa godt som ofverallt af lifliga forsakringar, att intet intresse Fanns for saken och att det inte kun.
de finnas en tanke pa att bilda en forening.
Men det afskrackte henne icke.
Det ar detta, som framfor allt ar fm Holmgrens oerhorda fortjanst, att hon insag, att trots allt tiden nu maste vara kommen for hin-.
nans politiska frigorelse.
Hon forstod, att da kvin- nan nu genom omstandigheternas makt blifvit kastad ur hemmen och ut i det offentliga lifvet, sa maste hon dar upptiacka sa mycken orattvisa, sa mycken bristan- de omsorg, att bara man vackte henne for den tafiken, att hon har hade plikter att fylla, plikter, for hilka sarnhallet ej kunde undvara henne, sa skulle hon ock vara villig att pataga sig dem och strida for att f2 vara med om att minska orattvisorila i sarnhallet.
Fru Holmgren var sa ofvertygad om den heliga rattvisan af sitt varf, att inga afradande roster kunde halla henne tillbaka.
Hon forskade bland vanner och bekanta, till dess hon kunde fa reda pa nagon i hvar stzd hon ville besoka, som var villig att ta emot henne och iij&amp; pa henne med anordningarna for foredraget.
Xar.
hon kommit sa langt, beslot hon att hemsiika staden.
Och sa gaf hon .sig varen 1903 ivag pa sin under- bara vackelseresa, underbar, darfor att den lyckades.
Ofverallt dit hon kom, ryckte hon folk med sig, och pa det ena stallet efter det andra uppstodo foreningar for kvinnans politiska rostratt.
Kvinnorna vor0 visser- ligen ovana vid offentligt upptradande, forsagda och tveksamma, men fru Holmgren forstod att satta lif i dem.
Mer an en af dem, som nu sta i forsta ledet bland forkamparna for kvinnans politiska rostratt, har en gAng forgafves forklarat for fru Holmgren, att hon var alldeles oduglig att ens bli ordforande i en for- ening.
Fru Holmgren ofvertalade henne -- det var ju alltid battre att nagon blef an ingen, och nar den fors ta sjalfofvervinnelsen ofver blygheten var g jord, sa gick det bra sedan.
Fru Holmgrens forsta resa gallde mellersta och sodra Sverige, dar hon besokte ett stort antal stader och bildade foreningar i de flesta.
Dessa sammansloto sig sedan till Landsforeningen for Kvic- nans Politiska Rostratt, i hvars verkstal !ande utskatt fria Holmgren bld sekreterare.
Sedan tog hon Norr- land hosten 1903 och reste anda upp till Kiruna.
Det kan ju vara onodigt att ta en liten repetitionskurs i Sveriges geografi genom att rakna upp alla de stader, i hvilka hon talat.
Vare det nog sagdt, att k m !o-z- last om kvinnans politiska rostratt forsta gangen 4 7 % stader och i sammanhang darmed bildat mer 2n 5C foreningar.
P8 de stallen, dar det ej gick forsta gangen att fa en forening, uppmuntrade hon dem som visat intresse for saken med bref eiler forsokte hon fa dit en annan talarinna, till dess att SA smil- ningom en forening kom till stand.
Hon underholl liflig forbindelse med foreningarna och hjalpte d m att ofvervinna alla svarigheter.
Det ar karakteristiskt for den Kansla, som dref henne, att nar en forening pa en liten ort en gang ville upplosas, emedan dess odf6rande flyttat bort, shef fru Holmgren dit och fragade, om de kunde lata en rostrattsforening do, J uvel- Guld- 8r Emal jarbeten Svea Handskmagasin, ' DAVID A N D E R S E N 4 Hoauveleram.
Fredsgatan Camp.
4. '
Norrlandsgatan 5- Kulorta glace fran 1,75, getskinn 2,75.
Yllefodrade tiimhand- skar 2,75.
Langa balhandskar 15 %, langa silkesvantar 20. z, pals- fordade herrhandskar 20 % under de vanliga priserna.
v
?s DAGN,Y \ nar man annu auktionerade bort fattiga manniskor i Sverige.
ofvertygelsen om kvinnans nodvandighet for samhallets val var jamte rattskanslan den fornamsta driffjadern till hennes rostrattsstrafvan.
Lika ifrigt arbetade hon for kvinnornas masspe- tition i rostrattsfr5gan, nar den 1906 sattes i gang.
Pa hostsidan, nar hon tyckte.
att man maste.
ta ' ett riktigt tag den lilla tid som aterstod, skref hon 1,000 bref for att uppmuntra till lifligare agitation.
Alltid var hon redobogen att stalla sina krafter i rostratts- arbetets tjanst.
I den internationella rorelsen har hon locksa atagit liflig del.
Hon bevistade kongresserna i Berlin, Kopenhamn, dar hon sarskildt utmarkte sig genom ett med storsta bifall mottaget foredrag * pa engelska, och Amsterdam.
.
.
Emellertid hade hon nog ofverskattat sina krafter, och varen ' 1907 angreps hon af en svar magsjukdom.
En operation raddade hennes lif,.
men hennes halsa har annu ej tillatit henne att lika verksamt som forut deltaga i arbetet.
Hon afgick 1907 som sekreterare, men valdes sedkmera till standig ledamot af central-.
styrelsen.
Fran alla landets delar skola tankarna ga - till Ann Margret Holmgren pa hennes hogtidsdag, ty alla veta vi, att det ar hon, som tande flamman ofver hela landet, och de som nu, hvar i sin stad, Iortsatta.
hen- nes verk,, kanna att det var hon, som gaf dem den forsta stoten, som vackte dem ' till tron pa mojlighe- ten att segra.
.Hur langt vi ' .annu ha till mal&amp; veta vi icke, men vi vaga hoppas att segern anda inte .kan vara.
sa langt aflagsen.
Motstandarnas argument klinga allt ihaligare.
Nar man hor en.
del ' godt folk tala om, att det endast ar " misslyckade " ' kvinnor, sadana som en man aldrig alskat eller.
som ej sjalfva ha alskat som maka och moder, hvilka intressera sig for kvinnornas rostratt, da maste man med ett leende tanka pa Ann Margret Holmgren.
Lat vara att dy- lika argument val komma mest fran dem, hvilka be- handla politiska, sociala och religiosa fragor hufvud- sakligen for att fa saga kafekvickheter o m dem - och da naturligtvis finna kvinnornas rostrattsfraga sarde- les ' tacksam, - s5 finns det naturligtvis alltid folk, som kanna sig imponerade eller nedslagna darofver.
Men det ar .ej mycket att fasta sig vid.
Det a r en oerhord brist pa psykologiskt forstand att tro, att en rorelse, som omspanner hela varlden, kan ha sin grund i nagra enskilda " misslyckade " kvinnors missnoje med lifvet.
Att mer an en kvinna slutit sig till rostratts- rorelsen, darfor att hon kant - sig orattvist behandlad i det samhalle, dar mannen skrifva lagarna, ar nog sant.
Men for att tanda och leda en hel folkrorelse behofs nagot annat och mera an enskildt agg.
Det behofs tvartom en kansla att lifvet verkligen kan vara lyckligt, en vidhjartad onskan att lyckan skall komma alla till del och en varm ofvertygelse att hvad man arbetar for ar till hela samhallets nytta.
Blott i den ofvertygelsen kan man ofvervinna svarigheter och rycka andra med sig, och det ar sa, som Ann Margret ' ' n ' Holmgren segrat.
Med stolthet kan hon se.
tillbaka pa sitt verk.
Ty om nagon forutspatt for 10 ar * se- dan,.
att kvinnornas rostrattsfraga skulle ha kommit sa langt,, som den nu har,.
skulle man .skrattat och sagt att.
det var.
omojligt.
.
Vi ha dock ett och ett halft hundratal rostrattsforeningar, spridda ofver hela landet, vi ha fatt kommunal likstallighet med hannen (utom i fraga om landstingsval), vi ha segrat i And- ra kammaren, och den Forsta vet nog redan, att den maste folja efter sa smaningom.
Det ar Ann .Mar- gret Holmgren, mer an nsgon annan, som gjort det omojliga mojligt.
Det vore lyckligt ' for landet, om vara dagars reformvanliga politici hade nagot af .hen- nes bergfasta tro.
Mycket som nu anses " omojligt " skulle da kunna genomforas.
.
.
Nar Ann Margret Holmgren nu fyller sina 60 ar, sa sta ' val hennes atta barn och aderton barnbarn narmast att gifva henne sitt tack, men bakom .dem sta alla tankande ' kvinnor i hela Sverige.
och bringa med beundran sin hyllning at den unga sextioaringen. '
e ' ' '.
- G U U ~ PetrinL: Det forsta - kvinnliga kommunala vaimotet i Helsingborg och.
.
.
dess efterspel. '
.
, S veriges forsta kvinnliga stadsfullmaktigekandidat, froken Leonie Deshayes, som.
af kvinnorna i Helsingborg uppstallts vid det nyligen forrattade ' fyllnadsvalet, men som af orsaker, som har nedan ' omtalas,.
atertog sin kan- .didatur, ar fodd i Lund den 4 januari., 1871.
Forald- rarna vor0 Thora Mencke, dansk till borden, och Pierre Amand Deshayes, hvilken ' fran, Normandiet inflyttat till Sverige, dar han p2 olika ' oi-ter bedref kvar.nindustri.
Froken Deshayes fick sin uppfostran delvis i Sverige och delvis - just under de for karaktarsdaningen grundlag- gande Aren - i Danmark.
Redan vid sitt femtonde ' ar deltog hon i hemmet i kontorsarbetet, hvilket da hon natt nitton ar nara nog helt hvilade p i hennes: skuldror.
Hon hade sAlunda ' de basta forutsattningar for att val fylla ' den plats vid Helsingborgs gummifabrik ' hon som kassorska tilltradde 1892, och dar hon nu sedan flera ar innehar en kontorschefs .ansvarsfulla stallning.
Nar froken Deshayes pa sitt lugna ansprakslosa ' satt.
delgifvit dessa upplysningar om sig sjalf, hejdar hon sig med ett lifligt: " men jag forstar egentligen icke hvad dessa torra fakta kunna ha ' for betydelse for allmanheten, liksom ofverhufvud icke hvarfor det n u skall talas ' om min ringa person; sen jag frantradt min kandidatur? "
PA den senare frAgan skall svaret lamnas i det fol- jande.
Hvad den forsta invandningen angar, sa stod det genast klart for den, som med stilla aktning suttit och lyssnat till talet om dessa 24 Ar af traget arbete allt- ifrin ungdomstiden och som i tysthet noterat deaderton Aren pA en och samma plats, att just dessa alldagliga fakta hade.
den stofita betydelse for uppfattningen af .. den per-.
son, som Helsingborgs kvinnor sa enha1: igt hadekorat till sin kandidat vid stadsfullmaktigevalen den 11 februari.
Sa ' manga ars energiskt, samvetsgrannt, taligt arbete af det slag, som allmanheten har alltfor ringa begrepp om, emedan det later sa foga tala om sig, har satt sin pra- gel af samlad kraft och palitlighet pil detla intelligenta ansikte.
Alla dessa sjalfstandiga arbetsar ar det utan tvifvel, som bidragit att utveckla den for henne utmar- kande tankeklarhet, som gor henne i stand att p2 ett sa praktigt utredande satt halla ett anforande.
Det var denna sista, I ' or kvinnorna hittills sallsynta, egenskap, som faste uppmarksamheten pa henne och som i forening med hennes nykterhetsvanliga och - val narmast - " mo- derat-liberala " Asikter gjorde hennes namn acceptabelt for alla sasom kandidat till Helsingborgs forsta kvinn- liga representant vid stadsfullrnaktigebordet.
Som vantas kunde.
ansag hon sig med kvinnans kanda blygsamhet och pliktkansla icke kompetent till detta fortroendeuppdrag, och det kostade icke liten strid att ofvertyga henne om mo !satsen.
Om hon till sist bragte det verkliga personliga offret att lata upps !alla sig, sa skedde det uteslutande af det skalet.
att de forestaende fyllnadsvalen skulle ske enligt d- gamia pi inriperna utan den for henne forhatliga etiketteringen af hennes Asikter samt emedan att stadens kvinnor, enligt sin uppfattning, hade storre forutsattningar att na ett godt resultat nu an vid hostens proportionella val.
Kom sa det med spanning motsedda forsta kvinnliga valmotet den 31 januari.
Skulle intresset visa sig nog stort for att ' sam !a ett nagot sa nar beaktansvardt antal rostberattigade kvinnor?
Lokalen var ofver forvantan godt - fylld.
Sedan ordforanden i Fredrika-Bremer-Forbundets Helsingborgskrets p&amp; ett utmarkt sait redogjort for situa- tionen, framholl hon, att styrelserna for de fyra kvinn- liga foreningarna, Fr.-Br.-Forb: s Helsingborgskrets, Hel- singborgsafdelningarna af F. K.
P.
R., K. F. U.
K. och Hvita Bandet, som utlyst motet, ansett den rattighet kvinnorna erhallit genom riksdagsbeslutet den 10 februari 1909 som en f o r p l i k t e l s e att uppstalla egen kandi- dat.
Man gjorde det sil mycket hellre, som man hade ett utmarkt namn att namna, om hvilket alla skulle kunna ena sig, och som utsikterna for kvinnorna ehuru sma, dock i handelse Helsingborgs Allmanna Valmans- forbund kunde formas att samarbeta med dem, ickevoro sa alldeles hopplosa.
Det syntes klart for alla, att det har gallde samling, .och sallan har val storre enhallighet visats an vid detta profval.
En kommitte erholl i upp- drag att underratta Helsingborgs Allmanna Valmansfor.
bund om valets utgang samt anhalla om det kvinnliga namnets upptagande p&amp; vallistan vid deras stundande val- mote ett par dagar senare.
Det ar denna skrifvelse, som af pressen namnts " kvinnornas u l t i m a t u m ", och de- ras kandidat, val att marka den vid detta tillfalle f o r s t af alla uppstallda, har fatt den obefogade beteckningen " sprangkandidat! "
Nu foljde det manliga valmotet af den " borgerliga " organisation, som satt p i sitt vackra program att - " uppnil k o n t a k t m e d a l l a s a m h a l l s l a g e r " - - - - - -- - - -.
for att astadkomma " verklig enighet dem emellan ".
R ' isn glomde blott att rakna med @ n sa betydande faktor af " a l l a samhallslager " som kvinnorna, man ansag sig icke skyldig att pil minsta vis beakta deras intressen, och man forsummade att soka den omtalade enigheten med d e m!
Af de narvarandes roster follo endast 3 p i froken Deshayes lott mot resp. 102 och 96 pA de fore slagna manliga kandidaternas.
Darjamte framholls med all onskvard tydlighet, att enhvar som icke rostade for forbundets kandidater i och med detsamma raknades s o n solidarisk med stadens starka socialistiska park Darmed var saken satt pa sin spets, och den kvinn- liga kandidaten befann sig bokstafligen mellan tvanne eldar.
A ena sidan det personligt forodmjukande och det for hela landets kvinnor nedsattande) som mojligen kunde ligga i hennes tillbakatradande.
A andra sidan faran for en af dessa nya, af samhallet bittert kanda socialistiska valtriumfer, som blifvit sa vanliga i Hekiiig- borg.
Att patryckningar icke uteblefvo frAn 5 % d a hallcn gjorde det annu mera pakostande att trada tillbala Det ar ju manskligt att icke vilja ge sig ens sken af att m2n later skramma sig!
Efter moget ofvervagande och med den mest beromvarda objektiva syn pa saken fann froken Deshayes det riktigast att denna gang afsaga sig sin kan- didatur, for att - som hennes motivering h2rfor lyder " icke genom en splittring af de borgerligas roster hc- reda socialisternas kandidater okade utsikter och darigc- nom framkalla beskyllningen, att kvinnorna vid detta dc- ras forsta upptradande i det kommunal-politiska lihcl icke forstatt visa solidaritet och ansvarskinsla ".
Detta var hennes andra af alla hennes vdvanner ickc mindre smartsamt kanda personliga offer.
Deltagandet i det social-politiska lifvet innebar for visso s2 m b g a sadana for kvinnorna, att mannen inga !ur.da behoha frukta nagon ohervaldigande kvinnlig rusning iz pil detta omride.
Och nu, da froken Deshayes trad ' i 5 !152!
(2, dP hon a 11 4 s % lidit nederlag, skola dinga saga. -- hit: .. for nu langre sysselsatta sig med he-iine?
Jo, just nu skall det sagas ifran sa det hors cfver a l t Sveriges land, att hon i detta skenbara nederlag vttm nit den storsta af alla segrar for kvinnosaken.
Hou har forstatt att se bort fran det egna partiets intresse for att se i stort pa samhallets basta.
Genom uppstallandet af tvA s&amp; pass neutrala manliga kandidater, att dessa skulle kunna ena alla ickesocialisti- ska element, hade situationen SA vasentligt f6ranchts, de lokala forhallandena till den grad tillspetsats, att ddfisr henne icke fanns annat val.
F o r s t a gangen kvinnorna skulle rosta for egen representant, fingo de ickc vcrka som en sprangkil.
Har var det deras tydliga plikt att visa sin mycket betviflade politiska mognad genom att klokt och lojalt trada tillbaka, nar deras utsikter voro sk hopplosa som i detta fall.
For den i arhundraden politiskt tranade manliga in- telligensen borde det daremot varit alltfor patagligt, hur opolitiskt de " borgerliga " handlade genom at!
icke taga sig an kvinnornas intressen forsta gangen dessa fortro- endefullt narmat sig for ett lojalt samarbete med dem.
-- - - - - - - - - - - - - - - -.
-- - - - - -- - - --- -- - -- -.
- - -.
- - - Kop Oskummad mjolk direkt H.
G. Soderbergs Import A.-Be hemsand i plomberade kar1 till 17 Ore pr liter.
Skeppsbron 26, Stockholm.
AKT1 EBOLAGET MEJERI ET VICTORIA Prima Antracit, ~ u.
s h a i ~ s k Cokes o ~, o. ~oley- rikett ter.
Riks 770.
- Kungl.
Wofleverantor - Allm.
6937.
Rlkstel.
5 75, 59 14, 118 12.
Allm.
tel. 1282, 25 82, 431.
Kan saken darmed sagas ha fallit, sa har; den val beraknadt supe, som egentligen utgores af tva ratter mid- snarast fallit f r a m a t.
Det forsta kvinnliga valmotet dagsmat.
Undervisning medelas afven i bakning.
Kom- ledde icke till .nag.ot positivt i-esultat, meg, det1 blef .i: alla: petens - hos k \ iirpav i hemm$s.
skoi,sel j oct: ma@&amp; tillred-.
handelser ett " vackelsemote ", som latit tala om sig, en ning befordrar losningen af en del iamhallsfrigor, ej valbehoflig demonstration for kvinnans kommunala.
skyl- minst nykierhetsfragan och undernaringsproblemet.
.
En sektion har besokt sabbatsbergs.
ai.derdomsh&amp;.
.
digheter och.
rattigheter.
3 a 4 &amp; ng&amp;- i manaden .samt ' kurhusef ' 2 @ iige?
och .. -.
St..
Gr..
.
dar ' sokt sprida litet ljus, och ' tiefnad.
.
nykt&amp;hefs- Barnforeningen har samlats ' 31 gange *.
till.
.
lektioner, sang, arbetsaftnar, sagoaftnar m. m. ungdoms- afdelr&amp;g&amp;- (bestakde ' .af flickor i skolaldern 14-15 at, ha?
sammankom&amp;t 32 ganger under aret, och taga de unga medlemmarna ' sjalfva till stor ' del ledning&amp; af sina ...
moten om hand.
~stermalnisforenin~en torde vara ' en af de fa kvinno-.
stermalmsforeningen af.
Hvita Bandet i Stockholm hade foreningar har ' i landet, som har egen lokal, denna be-.
sondagen den 30 jan.
sitt tionde arsmote a sin lokal, star af en synnerligen hemtreflig samlingssal.
hallen .i sol- Smalandsgatan 20.
Foreningen bedriiver en omfattande so- ljusa, varma och smakfulla farger.
samt lasrum med cia1 verksamhet, och soker vacka och fostra sina med- tidningar och bibliotek, dar foreningen ' samlar i synner- lemmar till ' forstaelse och ansvarskansla • ’ or sina medbor- het social- och kvinnosakslitt~ratur.
I denna tedtralt belag- gerliga och politiska forpliktelser samt fora dem in i ar- na lokal, Smalandsgatan 20, snedt emot Nor-rmalmstaqj; betet ' for det allmannas basta.
Genom de manga.
olika samlas kvinnor ur de.
mest skilda samhahskla~sser till.
arhetsgrenar, som foreningen upptaglit, soker den i sin mot&amp; och trefliga, gemytliga teaftnar; dar las&amp; och dis; man medverka till de olika samhallsfragornas losning.
kuteras.
dagens brannande fragor, dar - uppgores falttigs-.
Af.
arsberattelsen frarngar .att 13 styrelsesammantraden, planer for arbetets bedrifvande bAde inom foreningen och 17 medlemsrnoten och 11 .offentliga moten.
hallits un- utanfor densamma.
der 1909.
En tidning ' &gt;Kvinnan och Samhallet ' &gt;, utgilv&amp; af for- Bland de .manga: fordasningar, som hallits, ma sar-.
.
eningen.
skildt foljande omnamnas: " Kvinnan i kommunalt och Medlemsantalet ar nara 400..
-.
....
: politiskt afseende " af - d: r Lydia Wahlstrom, " .Anders Till styrelse for kommande ar omvaldes: .ordf; .., frod Fryxel ?~ personlighet och lifsgarning " af d: r Johan Berg- ken Emilie Rathou, sekr. froken Hedvig Rinander, kasa.
man, " Kvinnans stallning och forpliktelser vid valen " af sor fru Arla Wallis, v. ordf. froken Syrnonds 0hlin.samf kand. Aug.
Ljunggren, " Om biograferna " af froken Math.
nyvaldes v. sekr. fru Marianne ~ i l l n e r s och .v.
kassor Widegren, " De viktigaste motionerna inom rusdryckslag- fru Hilda Cedergren; ofriga styrelsemedlemmar .blefv.o stiftningen ?vid.
1909 ars riksdag ", af froken Emilie Rathou, fru Christina Nilsson.
och froken Maria Sandstrom.
fomi " Savonarola " af fil.
kand. Wilhelma Amos, " Vand ater val) samt fru Olga Nilsson (nyval).
till naturen ".
af - fru Louise Lombard, " Om stadsfulhak- B Socialt intressiorah.
tigevalen. ".
.af froken Symonds Ohlin m. fl.
.
Foreningen .har sokt bidraga till hojandet .af falkhal- san och.
minskning af spritkonsumtionen g.enom upprat- tandet af nykterhetsrestauranter, dar god.
och narande mat erhalles mot .skalig ersattning.
Foreningen .ager ej Nar Sk+ kvinnorna inse, att.
om de vilja mindre.
an tre sadana.
En mindre vid Karlbergsvagen.
-.
.
samt tv&amp; vid .Vartan.
Den storsta af, dessa, V a r t a- digt fylla platsen p&amp; forum,.
.sa.
miiste .de .upptr$-da r e s t a u r a n t e n, som byggts for andamalet samt do- &amp; r med vadigheten - och makten af vasen.
som verk- nerats till Ostermalmsforeningen, ar den enda byggnad i ligen ha nya och hoga sanningar att uttala och re- Europa, som ages af Hvita Bandet.
Den har bilde l: sta och 2ldra klass jamte .en enskild sal lamplig for slutna presenteka.
De d a s t e tanka och tala u; ' k ~ i n ~ o - sallskap.
: Uti arbetareafdelningen bespisas i medeltal 300 sfarens centrum.
All mannernas valvilja och ' cour- gaster pr dag under bradaste liden.
, toisie skall.
ej p i laigdee forsla att ' bevara a t dem D e n s. k. k. r o g k o m m i t t e n har utdelat cirka den offentliga taflingsbanan, om.
de e j intaga.
den.
4; 000 ex .. nyk.terhetsflygblad a krogar, vardshus, m. fl.
genom egendomligt innehall.
Detta felas icke i sjalfva platser och har Zfven.
ordnat flera moten samt kaffe- om verket; det ligger kvinnorna nara; ar uti dem; .om- grotbjudningar for samhallets .olycksbarn.
216 maste S e k t i o n e n.
f o r v e r.
k s a m h e t b l a n d f a - kring.
.
dem, ' om de blott vilja se det.
- Men - -.
.
.
.
.
8ch lifvet djupare.
b r i k s u n g d .o m. har ' - ordnat .tre matlagningskurser om- annu fatta sig sjalfva.
.. - .-.
fattande.
25 lektioner hvar och som beiistats af tillsam- Fredrika &amp; erner.
(" Hemmen i den nya varlden))).
mans 39 unga kvinnor anstallda i industriens tjanst.
Ele- verna ' betila 5, kr.
.
(=20 ore gg.)
for kursen, dari in-, -, ' o kvinnornas insats- i samhallsarbetet. '
' * ' ' ' ' S ' I.
. '
, '.
I ' ' GAHNS Normal-, Skrif- och Kopie-Black, af Ung].
Kontroll- och Justeringsstyrelsen godkandt som Svenskt Normal-Black, ti.llverkadt af Henrik Gahns Aseptin-Amykos-Aktiebolag Upsala.
Flyter latt, kopierar utmarkt, bildar ej bottensats, ar mycket hallbart och an- griper ej pennan.
,
78 s D A G N Y Kvinnorna och de kommunala valen.
- T iden for de kommunala valen narmar sig, lands- tingsmannavalen a landsbygden skola aga m &amp; kommunalstamma i mars och i samma manad valjas afven stadsfulhaktige i Stockholm.
For forsta gangen skola vi g2 tiH val enligt bestammelserna i de nya kommu- nallagarna, for forsta gangen ha vi mojlighet att valja kvinnor i kommunalrepresentationen.
De viktigaste.
forandringarna i vara kommunalla- gar aro,-som vi veta,.
sankningen af rostskalorna samt inforandet af det proportionella valsattet med direkta.
.
fandstingsmannaval.
.
~andstin~svalin ha ' hittills ej tilldragit sig mycken.
uppmarksamhet, oaktadt de aro viktiga politiska val,.
och om kvinnomas deltagande dari har ej mycket talats.
orsaken ' hartill torde ha varit att de skett medelbart - de olika valkretsarna ha blott haft att utse elektorer for de slutliga valen - samt att de for- n a rostskalorna, isynnerhet pa landsbygden, omojlig- gjort verkligt inflytande af de mindre rosfagarna.
I och med.
de nya lagarna ha dessa orsaker bortfallit.
Landstingsvalen aro i forsta hand politiska val.
Val handha landstingen en del angelagenheter gemen- samma for linet, ' men sin storsta betydelse ha de sa- som valkorporationer for Forsta kammaren, och an- tagligen ar .det pa denna grund, som kvinnor ej an- setts bora vara valbara till landstingen.
Da kvinnor emel- lertid aro valbara till stadsfullmabtige, afven i de stader, som ha att utse forstakammarledamoter, ar det en in- kmsekvens, att de ej aro valbara afven till lands- tingen, en inkonsekvens, som vi bora arbeta pa att f&amp; haf d.
Om kvinnor saledes ej kunna uppstallas som kan- didater vid dessa val, ha de dock, for s&amp; vidt de aro kommunalt rostberattigade, rostratt vid utseende af forstaka.mmarvalmannen.
De ha pa samma villkor som mannen indirekt politisk rostratt vid val till Forsta kammaren.
Det behofver val knappast papekas hur siora - intressen kvinnorna har ha att bevaka.
Valjas kvinnorostravanliga landstingsman, finnas utsikter att dessa afven vilja valja rostrattsvanliga.
forstakamrnarle- damoter.
Kvinnoma ha ju i regel.
blott sma rostetal, men samlade .betyda de styrka, kanske afgorande.
varje kommunalt rostberattigad kvinna bor il mars lioinmunalstamma mota vid valurnan.
De kunna &amp; ar- igenom bidraga till den - reform af Forsta kammaren, som ar absolut nodvandig for ett snart uppfyllande af vara kraf a politisk rostratt.
Dessa, val skola ' aga rum enligt den proportionella valmetoden, och denna fordrar organisation.
' vi se ock huru de olika partierna for narvarande bedrifva ett energiskt organisationsarbete ofver bela landet.
Det ar for sent om kvinnorna forst infinna sig vid valen.
De maste vara med afven i det forberedande valarbetet och dar verka .for att ingen kandidat, af hvad parti ' ' ' han vara ma, uppstalles, som ej uttryckligen forklarar sig genom val af rostrattsvanliga forstakammarleda- moter vilja bidraga till snar losning af kvinnornas stora fraga.
I Stockholm samt fyra andra stader, Goteborg, Malmo, Norrkoping och Gefie, aga ej landstingsval rum.
Kvinnornas politiska intresse ofverflyttas harvid- lag pa stadsfullmaktigevalen, da dessa korporationer i dessa stader ha att utse forstakamrnarmannen.
iMen dessa val ha ej i samma grad som de ofvan omta- lade hufvudsakligen politisk innebord.
Sa lange fri- gan om kvinnans politiska rostratt ar olost, maste - denna for kvinnorna trada i forgrunden, men har.
galler det afven att utse representanter, villiga att fora fram alla de kommunala fragor, hvilka maste losas, om samhallet skall kunna utvecklas i ratt rikhing.
Det ar har ej fraga om nagra speciella kvinnoinQresseri; det galler framforallt for kvinnorna att representera hemmens intressen och att stalla sin speciella sakkun- skap till samhallets forfogande.
Allt flera sociala fra- gor krafva sin losning genom kommunerna.
Vi beli~fva blott tanka pa bostadsfragan, lifsmedelsfragan, renhail- ningen, fattigvarden, skolorna, folkbiblioteken, allt fr&amp;- gor af den storsta innebord for oss alla.
Den nar- varande tiden krafver alla medborgares kraftiga mecl- verkan i det kommunala arbetet.
Kvinnorna aro ej langre utestangda.
Samhallet begar deras medverkan och har ratt fordra den.
Vi se hur medvetandet om kvinnans okade riittig- heter redan astadkommit ett okadt kommunalt intresse ..
Hur kvinnorna skyndat att soka tillagna sig erforder- liga kunskaper och hur de pa annat sitt an fortlt del- taga i det forberedande valarbetet.
Mannen ha ock visat, att.
hinnornas valbarhet f6r dem ej ar ett tomt ord.
De socialdemohatiskzi h&amp; norna ha redan lange haft samarbete med sitt pa * s man och utan tvifvel komma dessa att uppsWBa him- liga stadsfiillmaMigekandidater.
Afven i de olika kom- munalforeningarna ha kvinnorna pa de senare irw deltagit i arbetet, och nar &amp; sa nu pA grund af den genom det pi-oportionella valsattet n~dvandiga parii- bildningen uppgiltt i dika partiorganisationer, har det frisinnade partiets kommunala afdelningar beredvilligt lamnat kvinnoma plats i sina styrelser, och man torde med besramdhet kunna saga, att liberala kvinnonrimri ej komma att ' saknas pa rostsedlarna.
Sa vidt hittills ar bekant sitta inga kvinnor i hogerorganisationcni,is styrelser.
Hogerkvinnorna torde darigenom ha svirare att f81 fram sina onskem51, men enligt upplysning som vi inhamtat fran Allmanria Valmansforbundets valkd- ning i Stockholm, staller afven detta parti sig valvilligt mot kvinnornas deltagande i det kommunala lifvet.
Kvinnorna aro numera valkomna i deras parti, en kvinnlig kom- mitte lar arbeta for valen, och kvinnliga kandidater
&amp;!
, l 79 - D A C N Y - kunna, enligt hvad det upplystes, med sakerhet komma.
alt uppstalias afven af hogern.
h n u sta kvinnorna blot?
vid borjan af arhetek,, Med det ofvan sagda ha vi velat kasta ut ett manin-.
gens ord till kvinnorna, ' en uppmaning till de hiltills likgiltiga att komma med i arbetet eller atminstone skanka det sin uppmarksamhet och sitt intresse.
Det a r annu en manad till valen.
Minga behofva vackas for att komma till insikt om att medborgerliga rattigheter ' a r o skyldigheter, att det a r hvars och ens plikt.
att anvanda sin kommunala rostratt.
En intervju med - Leo Mechelin.
; s .. v anskligheten af atf reda nu tala om verk ni garnau af kvinnorostratte inforande i Finland.
ligger oppen dag.
Hvad bety nagra ar i folkens lif?
Oc alldeles sarskildt varsam i dett hanseende borde man var.
.. har i Sverige, i grannlan.
.
.
.
dar man ser de saregna.
.
mationerna af Finlands politi- ska nutid icke.
i. ett forto- nande fjarrdis utan i .skarpa konturer afteckna sig mot den LEO M E C H E L I N.
ostliga synranden.
Emellertid Under februari manad skall deklaration af har erfarenheten visat, att for en hel del af kvinnorostrattens vedersakare gifves det knap- inhornst afgifvas till leaning vid taxering for past digra sociala - eller politiska.
missforhallanden i de innevarande ' ar.
Uppgiftsp &amp; tig a r hvar och en ' lander, dar kvinnornas medborgarratt ar ett fullbordadt som.
under foregaende ar atnjutit mhst 1,000 faktum, som icke kunna utnyttjas som argument m o t saken.
Da exempelvis ena gangen en tabli ofver nati- kro&amp;ys inkook.&amp; men.
om o&amp;sa ij pa denna ' vitetens sjunkande i de australiska kolonierna under &amp; und - uppgifsplikt@ bor h varje kvinna afven nagra decennier i n n a n (!)
kvinnorna dar erhallit rost-.
med Bgre inkomst, om den ar stor nog att of- ratt kan foretes.
som argument mot det.
kvinnliga rost- rattskrafvet, SA kan man ' knappt forundra sig ofver att verstiga &amp; t bevillnings fria a f draget, som regel.
.
ar en annan ' gang menliga " verkningar " af reiormens ge- 450. kronor, sjaIfdeklare~a for att pa sa satt nomforande i Finland framdragas.
Under sadana for- eihalla egen debekedel.
Damed, ar villkoret hallanden .torde ett uttalande i arimet fran omdomesgillt finskt hall vara af det storsta intresse.
Och; da, det kom f&amp; att hon skall fa.
&amp; f u a i; Ut kommun&amp; till redaktionens kannedom, att i hufvudstadens narhet b vistades en Finlands markesman, senator Leo Mechelin, rostratfl: och alla kvinnor.
bora begagna a7 dtnfid sin rattighet.
.
.
De ' gifCa kvinnorna erholl: jag i uppdrag att soka erhalla en stunds: samtal med honom i namnda syfte.
En onskan, som alskvardt som be&amp;&amp;.
.
.
.
.
f&amp;.
och med de&amp; ar.
en nog bifolls, ehuru vistelsen p i svensk .botten.
just afsag iitaga.
.
privilegierad.
ktallning i detta kan ?eendg; tilkarn- valbehoflig och ostord halsovard.
Och en mulen dag, mans ' med marine&amp; .. ' sanimanrakhade ihkomst da, den grha skymningen.
svepte sig kring Saltsjobadens snoholjda furor, och granar, hade jag.
nojet hora senator A&amp;na de er&amp;alle eg&amp;.
$eb&amp;idel for e~&amp;&amp;his.
.
Mechelin framlagga sina synp.unher.
.
Ur vart samtal sasom belysande for herr Mechelins d&amp; IojlIgt laga ~ t ~ b m &amp; af n fran.
l o.
ned.
I: aterger .jag fiilj.de bikter ..
Efter att ha phpekat obehofligheten af att nar: Eiana.
.
.
Sa godt soni ', alla gifta.
Rvihor Runna " mare inga pA fragah om.
den finska kvinnans politiska saledes,.
e&amp;Wa egen.
debetsedei om.
de, sjag stallning,.
da.
ju den finska representationsreformen, som diklareta, o&amp;: al&amp;, bora ' @ ra: detta.
.Till.
led-.
tillforsakrade kvknan lika valratt och valbarhet som man- nen, - torde i, Sverige vara allmant kand, yttrade hr Me- f@ - de.
g *.
.
kvinnorna har pa initiatv a f chelin:,.
.
!l;.
Lands foreningin for.
kvihans ~olitisk.a, .roi ' stratt,, Ni - onskar veta, huruvida .jag anser kvinnorr&amp; del-, f ~ a n Husse.
W. Tullbergs forlag a&amp;ifviIls et / - tagande - i landtdagsarbetet ha varit fil1 nytta - eller moj- ligen ter sig .som en missrakning.
Verkningarna af ett ..:.
.
.
.
for&amp;&amp; &amp; ed uppslalldt exempel ' j % stort framsteg eller en stor forandring kunna icke orne- dklarati&amp;s ~ hpru.
deklaratio,n.
bor .a fgifvas .. ~ e k v i r e r delbart gora sig fullt gallande.
Annu ha icke tre ar for- gatt, sedan.
kvinnliga representanter intradde i lakdtda- formularet fran Rostrattsby~dn, Lastma- gen.
Redan af detta skal ar det for tidigt att falla ett.
.. 6,..
Sfockholm, sam f deklarer ' a.
... h %regatan: -,:.
,.
afgorande omdome om betydelsen - af denna reform., Har- till .kommer,.
att Finlands landtdag under.
denna tid ar-. '
, 1, i a l till &amp; hg. '
I, ' '.
betat under synnerligen ogynnsamma forhallanden.
Den ryska regeringens lagstridiga inblandning ' i finska ange- Iigenheter har verkat haminande och storande pa fram- laggandet af propositioner till landtdagen och likasa pil den slutliga profningen af de fran landtdagen utgangna forslagen.
Ej mindre an tre ganger har landtdagen blif- vit upplost; nyss har det fjarde valet agt rum.
: Men man kan likval bilda sig en forestallning om den anda, i hvilken de kvinnliga representanternas upp- (radande foretradesvis gor sig gallande.
En mangd ini- fiativ utgangna frqn dem bara vittne darom att kvinnan lid landtdagen sarskildt soker framja humanitira refor- mer.
Harvid ha obestridligen vissa .sociala rnissforh51- lenden blifvit belysta med en sakkunnighet, hvilken ej -- i szimma grad skulle funnits hos mannen, ' t .. Den oinst ' andighet, att kvinnorna minst lika talrikt som ' mannen infunnit sig vid .lurnorna, bev-isar jam- val i sin man att lagstiftaren ej tog miste i antagandet, att kvinnorna i landet skulle med intrese omfatta och anvanda sin nya politiska rattighet.
Jag antydde redan, att en.
langre tid maste forga, innan den praktiska gagndigheten foir landet af kvinnor- nas delaktighet i folkrepresentationens uppgifter kan be- domas med stod ataf vunnen erfarenhet ..
Jag tillater mig emellertid.
att i korthet angifva nagra af de synpunkter, som foranledt mig att med varme omfatta den ifragava- rande reformen.
- Den .oro och de stridiga riktningar, som kanneteckna nutidens sociala lif, lata behofvet af hvad man kallar den sociala harmoniens betryggande starkt framtrada; Anta- gonismen mellan ofverklass och underklass, tillspetsad genom den socialistiska laran om klasshatets nodvandig- het, ar enligt min tanke ett sjukdomssymtom, som bor botas, och ar darjamte en konstlad, en onaturlig fora tedse, som bor kunna ofvervinnas.
Jag tror, att kvin- norna i allmanhet aga en ' kansligare uppfattning af de etiska problem, genom hvilkas losning den sociala harmo- riien skall frainjas.
Af synnerlig vikt ar jamval, att en stark kansla af sdidaritet rna sammanbinda.
medborgarna i ett land, sa- val hot yttre faror, som i arbetet for den inre utveck- lingen; Jag tanker att om halften af folket, kvinnorna, forblefve ' uteslutna fran deltagandet i de allmanna ange lagenheterna, sa kan den solidaritet jag namnde ej vaxa lika stark, ' som om man och kvinna i politiska rattiglie ter och politiskt ansvar sta p&amp; samma grund och motas i gemensamma radslag.
Kort sagdt: om man erkanner de etiska principernas stora betydelse for stats- och samhallslifvet bor mim ej fran detsamma utesluta dem, hvilka genom varden om hemmets hard och barnens tippfostran.
i .minst lika hog grad som mannen lart sig beakta de etiska faktorerna i manskligt samfundslif. "
Milt samtal med senator ~echelin var slut.
Jag skil- des fran deri finske ' patrioten tillfredsstalld ofver hans klart uttryckta standpunkt i den [raga, som fort mig till honom.
Och med en djup ' kanda af d&amp;, som vi icke taiat om - den ' morka molnvagg, som p&amp; alla omraden s - '.
.
.
af finskt samfundslif och kultur skymmer vagen t il1 f ram- tida utveckling, men som bidragit till att f o r i j q a med- vetandet om nodvandigheten af att soka sammanbinda a l l a landets medborgare " saval mot yttre fzror som i arbetet for den inre utvecklingen ".
A.
K.
Hvar ar hon?
Diskussionen fofklaras med detta inlagg, hvilket pa p i i n f af utrymrnesskal blifvit ofverstaende, for afslutad.
A ntagande, att froken Hellberg sjalf kommer att be- svara den mot henne riktade insandaren i 11: r 2 af Dagny, ber dock undertecknad att f2 yttra niigra ord Z fragan.
Afven jag har det felet att vara ung, huruvida rnyc- ket ung kan tvistas om, .Q.
dar varierar uppfattiiingcn, alltefter som man utgar fran alder dler mogenhet.
Och jag har det felet att vara kack, jag ocksa, och jag t. c. m. ar sa litet blyg, att jag piistar ungdom och kackhet vara fortjanster och glades at, att de finnas, afvm om de nagon gang ga till ofverdrift.
Jag medger, att tonen i froken Hellbergs artikel kunnat vara lugnare, men jag finner tonen i insandarinnans ar- tikel med dess forsok till kvickheter och sarkasm vara samre - o ovardig en kristen kvinna.
Och i eri s&amp; viktig diskussion som denna bor val tonen framfor allt vara lugn och forstaende, bjudande till att erkanna det som ar ratt och oratt A omse hall.
Froken Hellbergs maning till den kristna kvinnan att vakna upp - till intresse for rostrattsfriigan D. n. kunde ju tagit sig uttryck i en annan form an efterlysning, ty sa forsvunnen ar hon val anda ej, att icke mindre offent- liga kallelser n i henne.
Hennes yttrande, att man pA det sociala lifvcts om- rade ej traffar den kristna kvinnan, var ju ett direkt miss- grepp, men det fil vi val antaga vara sagdt i hastigheteim.
I [sak inaste vi dock ge henne ratt.
Ocla detta " i sak " ar den kristna kvinnan och rostrattsrorelsen, eller hur?
Den kristna kvinnan intager p&amp; det kvinnliga sociala arbetsfaltet framsta rummet, och alla hennes verkningsom- raden dar aro val kanda och uppskattade, sa den saken kan alldeles lamnas Asido, och insandarinnarrs upprakning f orefaller omotiverad.
Insandarinnans " vagade lilla tro ", att hon andii till sist forstar f r ~ k a i Hellbergs mening med, sin artikel, kom- mer fram som nagot sarskildt intelligensfynd.
" Det ar forstas den kristna rostrattskvinnan hon menar. ' '
Att inte " En af dem med bomullen ' ' begrep det utan den langa inledningen.
Fast jag ocksa varit en af.
de i oronen igen- stoppade, begrep jag det genast och kande, atit jag imitt uppvaknande annu var sa somnig, att en ruskning be- hofdes, om ' den ock kunde kommit mera lugn och for- staende.
" En af dem med bomullen " medger, att de kristliga kvinnorna aro i mhoritet i rosWattsrorelsen, men kan ej ge detta erkannande oppet cch arligt och lita det vara,
81 D A G N Y I punkt dar, utan kommer med) ' funderingarn om hur starkt rostrattskvinnorna a r o representerade pa det kristna ar- betsfaltet och stall&amp; till en ny efterlysning.
Det ar en sak, som ej hor till amnet, och ar det manne en ursakt tor en syndare, att det finns andra, som synda?
Jag tror inte, att rostrattskvinnorna " ofverfalla " en dia- konissa, om hon inte g&amp; pa rostrattsforeningens moten.
Jag tror inte, att de ofverfalla henne, om hon kger, att hon ogillar ' rostrattsrorelsen.
Men jag tror, att de ge ut- tryck at en stilla forvaning ofver att hon ej har intresse for deras rorelse, som ju ocksa ar hennes, ett intresse sa litet bara, som att hon ar medlem i foreningen och ger 1 krona i .arsafgift.
Det behofver ej ta pa krafterna,.
men ar betydelsefullt nog ur synpunkten: manga backii sma etc.
Det ar sannt, att undantag finnas,.
men annu aldrig ha undantag bwisat annat, an att de och resp. regel aro motsatser.
Hvad bevisa da de kristna kvinnornas undantag i rostrattsrorelsens tjanst?
Jo, att de som regel lysa med sin franvaro.
Detta ar nagot, som ej skall framkalla an- klagelser och partiska forsvar, utan en opartisk utredning af orsaken.
Kan inte en orsak vara den, att ' det finns kristna kvinnor, som ej haha fatt fullt klart for sig, om kristendomen kan forenas med rostrattsrorelsen.
De sta oklara om ratt eller oratt harvidlag.
Andra aro sa upp- tagna af sitt religiosa.
karleksarbete: pa de olika omraden, dar ' de verka, och ha sa koncentrerat sig pa sitt arbete, att de endast ytligt fankt pa kvinnororelsen.
Andra aro mannens) ' idealiska hemkvinnor " och vilja ej riskera de- ras dyrkan for sina medsystrars basta, isynnerhet om de sjalfva ha det ombonadt och bra.
Andra ater - och jag tror de aro de flesta - ha ej satt sig in i saken, dels af likgiltighet, dels darfor, att de ej insett vikten .af att ' alla aro med.
Felet for det sistnamnda faller till stor del pa de kristna kvinnornas " undantag ".
Ty ehuru de sjalfva gett tid och arbete At rostrattsrorelsen, ha.
de forsummat att intressera de sina inom resp. omraden.
Och dock vor0 de genom innehafvandet af ledare-, fortroende-, fore- standarinneposter o. d. sarskildt lampliga dartill.
.Rostrattsforeningen kunde ju ha inbjudit de kristna kvinnorna alltemellanat till upplysande o&amp; vackande fore- drag, helst halha af nagon bland " undantagen ", men denna forebraelse mister sin udd, da i dagarna detta skett genom den kurs, som anordnas Zi K. F. U.
K: s lokal, och dar afven de kristna kvinnorna aro med som in- bjudare och deltagare.
.
.
Insandaiinnans barnsliga (det narmar sig mer det barnsliga an det ungdomliga) utfall: " Hvarfor gA ni inte med i vart arbete, da vi ga ' med i ert? "
ar val inte kristna kvinnors ord.
Oga for oga och tand for tand var aldrig var losen, och tror jag insandarinnan star ganska ensam om det utropet.
Det ar dock af sa olika art och kan ej jamforas: detta att ga med i en rostrattsrorelse och efter tid och krafter ge den af mitt ofverflod, dar jag ej kan ge mera, eller ej ar sa besjalad, att jag vill ge mera, en rorelse, som atminstone i dess nuvarande form forsvinner, da vi om nagra ar ha fatt var rait, och detta att ga med pa, ' e3 kristet arbetsfalt, som krafver ej bara en afgift eller bevistande af kurser och moten, utan.
en personligheten genomgripande forandring.
Lat saken vara, hvad den ar, och latom oss hiilla oss till den och ej ge fragor till svar pA fragor, ty s5 kunna vi hal.la pa i oandlighet.
Till sist e; t par ord om " den praktiska arbetsfordel- ningen ".
Sa praktiskt fordelade arbeta val lite hvar och.
ha val alltid gjort.
Eller hvad menar .ni?
Tror ni, att kristna kvinnors ingaende i rostrattsrorelsen skall rubba ' denna sunda fordelning?
Da har ni inte forstatt Lenin- gen med det hela och torde narmare satta er in i fragan.
Sa ' plocka vi da bomullen ur oronen och hora och forsta, att, om de kristna kvinnorna ga med i rostratts- rorelsen, rubbar det ej deras karleksarbete det ringaste - annat an mojligen vidgar det - samt att de afven inom rostrattsrorelsens marken fa lagga sin kraft pa det omrade, dar de passa.
Det begares ' ej mer.
intresse, an de kunna gifva, men atminstone den nytta kunna de gora, att de aro lankar i en kedja.
Och pa grund af det for- inne- troende, de kristna kvinnorna pa shia sociala po-r ha hos mannen, ar det af vikt for rostrattsrorelsen att fa dem med.
Alltsa: vi kristna kvinnor skola komma med i majo- ritet, ej undantagsvis, sa att det blir uppenbart for alla, att.
vi gilla rorelsen och medverka i den.
Ar det ej sa vi a omse hall vilja?
Och tror ni ej, att: vi i detta ha Gud med oss? '
.
Thora Holm.
.
Riksdagen.
Motioner af.
hr Lindhage ' n.
Hr Lindhagen har ater genom ett par motioner i Andra kammaren visat .. sig sarskildt bevaka kvinnornas, intressen.
Efter.
att ha fram- hallit det inkonsekventa och oriktiga i att kvinnor, som obehindradt kunna soka organisl- och kyrkosangarbefatt- ningar och som ha aflagt ' de for desammas sokande stadgade examina, ej aga rattighet att inneha klockare- befattning, hvilken dock ofta ar forenad med forstnamn- da .sysslor, yrkar hr Lindhagen pa att riksdagen .matte anhalla, att Kungl.
Maj: t ville lata for riksdagen fram- lagga forslag till bestammelse, att kvinna ma lika med.
nian soka och innehafva klockarebefattning.
Lampligheten af denna andring understrykes genom att plivisa, att \ Kungl.
Maj: t, genom att pa ansokan meddela dispens for kvinnor att i viss .forsamling soka klockartjanst,.
har.
lampat bevis pa att kyrkolagens foreskrift anses foraldrad.
I motion af hrr Lindhagen, ~ e r n h.
Eriksson och Hj.
Rissen yrkas ' .p&amp; forbud mot oppethallande af badinratt- ning och ' rakstugor samt herr- och damfriskrsalonger utofver viss tid, hvarvid i motiveringen sarskildt fram- halles baderskornas och de kvinnliga bitradenas i dam- frisersalongerna otillfredsstallande langa arbetstid.
Notiser.
Kvinnorna och de kommunala valen.
Frisinnade val- mansforeningen i Stockholm har, utofver de i foregaende nummer omnamnda invalen af kvinnor i Stockholms kom- munala kretsstyrelser invalt i sjatte kretsens styrelse folk- sko lararinnorna froknarna Ida Johansson och Alma Westerberg.
Flickskolelararinnornas pensionsfraga.
I forlidet ars riksdagsbeslut rorande lonereglering for larariniiorna vid flickskolorna knot man samman fragan om lonereglering med den om pensionering sa nara, att pensioneringen sattes som ett villkor for hela fragans ordnande.
Riks- dagens mening ar, att kommunerna i vissa fall skola for- binda sig att ej blott bidraga till understodet at skolorna samt loner och alderstillagg at lararinnorna utan ocksa till dessas pensionering enligt de grunder, som K.
M: t.
skulle faststalla.
K.
M: t Alade pa grund af riksdagens beslut ofverstyrelsen for rikets allmanna laroverk att ut- arbeta forslag till de allmanna grunderna for pensioneringen, och detia forslag inkom den 5 nov.
till K.
M: t.
I for- slaget forordas bl.
a. bildandet.
af en sarskild pensions- anstalt, i hvilken den nuvarande pensionsinrattningen for lararinnor vid Sveriges hogre skolor for kvinnlig ung- dom tanktes.
skola uppga.
Laroverksofverstyrelsen har nu till k. m: t ofverlamnadt ett af de i arendet tillkallade sakkunnige professorn L.
E. Phragmen och ofverdirek- toren P.
G. Laurin uppgjordt forslag till bestammelser for den foreslagna nya pensionsinrattningen.
Festen for fru Ann Margret Holmgren.
Vi erinra om den a Grand Hotel i Stockholm pa initiativ af L.
K.
P.
R. och Sveriges Kvinnliga .Fredsforening till firande af fru Holmgrens 60-arsdag anordnade festen fredagen den 18 dennes.
Gustaf Holmbloms Kappaffar, Norrmalmstorg, Stock- holm, bjuder pa ett standigt valsorteradt lager af prome- naddrakter och kappor, som kan p i det allra basta rekom- menderas, p i grund af pa en gang elegans och ' soliditet.
Observera annonsen pa forsta sidan.
Foreningsmeddelanden.
Fredrika-Bremer-FBrbundets Helsingborgskrets hade sitt arsmote torsdagen .den 10 febr., hvarvid ars- och revisions- berattelsen upplastes och godkandes.
Den afgaende sty- relsen omvaldes.
Sedan foreningsarendena afslutats, holls ett foredrag af professor M. Pfannenstill med amne: Den sociala fragans forhallande till fosterland och religion.
Fredrika-Bremer-Forbundet i Stockholm hade den 15 denne anordnat en samkvamsafton, hvarvid foredrag holls af froken Gerda Meyerson ofver " Kvinnliga yrkesinspek- torers verksamhet ".
bild ur lifvet hanvisande p&amp; vissa samhallsrnissforhA1- landen; i den andra afdelningen framtradde karlekens f4 beklagande sig ofver den radande karlekslosheten.
Vagen till ljusare forhallanden visade hon pa i orden: " Jag ville att manniskorna larde h v a r m 9 att samhallet fordrar bad ' kvinna och man, dar bagge till batnad kan rada.
Jag ville gora ett lyckligt folk ".
Dagny, som sakta tradde in, infoll da: " Ack lit mig fa blifva din trogna tolk, Vi passa ju samman bada.
Du, karlek, skall hviska de vackraste ord, och jag skall dem fora kring bygden i Nord., att de eka skola bland fjallen och oppna hjartan for andras nod att morgonrodnaden lyser rod en gang kring de svenska tjallen ".
Behallningen af festen anvandes till prenumeration p % tjdningen Dagny.
Orebro lansfarbnnd af F. K.
P.
R. afholl den 7 dennes mote med lanets olika rostrattsforeningar.
Motet oppnades af ' ordf.
fru Forsell, som halsade ombuden fran de respektive forwingarna valkomna.
Foljande repre sentanter hade infunnit sig: for Kumla fruarna Elman och Astrom; for Linde froken Lindell; for Nora tele- grafforestand.
froken Brandell och froken Lindahl.
Motet beslot, att forbundets gemensamma angelagen- heter skulle skotas af ett arbetsutskott, (A.
U.)
bestha ende af tre ledamoter, till hvilka valdes froken Ella Lowe- gren, ordf., fru Siri Forsell, sekreterare och fru Anna Ekman,; kattmastare.
A.
U. skulle " for all framtid " vara forlagdt till Orebro och en korresponderande ledamot fran hvar och en af de anslutna lokalforeningarna skulle tillhora utskottet.
Motet beslot att, for att latta Verk- stallande Utskottets i Stockholm arbetsborda, erbjuda, att A.
U. ofvertoge distribueringen af alla cirkular och srria- skrifter inom lanet.
Aftonens diskussionsfriiga, " Huru skall de gifta hin- nornas intresse vackas for tillvaratagandet af deras kom munala rattigheterM, inleddes genom ett sakrikt anforande af ordf. Talarinnan redogjorde for fru Wicksells tolk- ning af €j 11 bev.
forordningen och pavisade, att det praktiskt taget ytterst komme att bero p i de gifta kvin- norna sjalfva, om de hadanefter skaffa sig inflytande p i samhallsforhhllandena.
1 den darpa foljande diskussio- nen framkom forslag om att Orebro F. K.
P. W. skulle sprida ett upplysande cirkular i fragan.
Afvm iippkom forslag om bildandet af en studiecirkel.
Genon frivil- liga ghfvor har grunden lagts till ett foreningsbiliotek, som omhanderhafves af Rostrattsbyran.
Ti !l ist beslot motet enhalligt att till standig heders- ledamot i lansforbundet kalla froken Vienna Mestertoii, som under flera ar som foreningens ordforande och dess representat i Centralstyrelsen nedlagt ett ihardigt o&amp; oegenyttigt arbete for rostrattssaken.
Sedan froken Lindell, Linde, hemburit foreningen och dess styrelse ett hjartligt tack for ett vanligt mottagande, afslots motet.
Ett storre ofientligt mote kommer att andrdnas islutet af manaden, da d: r Gulli Petrini talar ofver propo por tio- nella valmetoden.
F. K.
P.
R. i Ronneby hade i forra veckan an- ordnat en fest for Dagny.
Fru Tonning sokte i nag- ra inledande ord piivisa betydelsen af att Dagny blefve spridd om mojligt till hvarje hem.
" Genom de varde- rika, upplysande uppsatser, som Dagny i hvarje nummer medfor, " yttrade talarinnan, " sprides allsidigt ljus ofver kvinnofragan, det blir tydligt for hvar och en hvad hin- nan v i l l och m h s t e fordra som sin samhalls r a t t och hvarfor hon begar denna ratt.
- Gemensamhetsban- det i vart arbete skall Dagny vara, hon knyter vara straf- vanden samman, och fran bygd till bygd sander hon halsning, uppmuntrande, varmande, starkande och lif- vande.
.
Hon skall hindra var bansla att kallna, var tanke att domna, var handlingskraft att svika ".
Riittelse.
I n: r 6, artikeln om (~f (.
F. U. f (: ~ hem- Fru Billing fran Kristianstad holl ett med intresse ahordt foredrag om " kvenan och medborgarratten ".
verksamhet ", har ett tryckfel insmugit sig, som Ilarmed Med entusiasm mottogs saval detta som de darpa foljan- rattas; p i sid 66, forsta spalten, 1l: te raden nedifrin star de sing- och deklamationsnumren.
Festen afslutades substituklokaler, skall vara instituteslokaler.
med en tabl&amp;, hvilken i forsta afdelningen framstallde en
D A G N Y Ung, ansprakslos.
flicka LEDIGA PLATSER#.
som genomgatt hogre flickskola, miisikalisk, fPlatssokande fa sina annonser inflrda Dagnyfor.hn&amp;a priset eller 7 ' 18 ore pr rnm., onskar plats som hjalp och sallskap for aldre dam.
Svar till ~ S m a pre- tentioner~, under adr.
A.-B.
S. Gu- mzlii Annonsbyra, Sthlm.
f. v. b, LATS som barnskoterska onskas NDERVISNINGSVAN musika- till 1: sta maj af 20-arig myckel lisk lararinna soker plats, goda Sv.
barnkar flicka som ar van vid smi rek.
Svar D Barnkar-enkel!, och afven spada barns vard.
Svar Telegrani byran, Sthlm.
med uppgift om lonevillkor och emotses tacksamt af &gt;Palitlig U N G FLICKA som genomgatt dylikt 8-kl. laroverk onskar plats i Barnavan,, Koping p. r. fin familj att undervisa mindre barn.
Svar till 1117 arll, Smal.
Hellinge.
P U Vid Karlskrona Hogre Laroverk for flickor kommer nasta lasar annu en ordi- narie lararinnebefattning att inrattas.
Tjanstgoringen kommer att om- fatta kristendom, engelska samt helst nagon svenska.
Kompetens: Hogre Lararinneseminarium eller daremot svarande.
Ansokningar, stallda till Styrelsen, torde.
inlam- onskar plats som sallskap och hjalp nas fore den l mars till forestan- i fin familj.
Har genomgatt 1 ars darinnan.
kurs i handelsskola.
Nagot kunnig i somnad och handarbete.
Ar vil- lig bitrada i affar och skrifning.
Svar till SA-rr, Eskilstuna p. r.
Vid Tranas 4-kl. hogre folkskola NG, BILDAD, MUSIKALISK ar till foljd af nuvarande inneh.
FLICKA onskar mot fritt vivre sjukdom plats ledig for lararinna plats p8 storre herregard for at1 med tjanstgoringsskyldighet i tyska, lara matlagning och afven vara engelska och franska.
Lon efter husets fru till sallskap och hjalp, kompetens, minst 125 kr.
pr las- Svar snarast mojligt till " Viren manad.
Ansokningar t. o. m.
5 febr.
" Tilltrades snarast mojligt.
191011, Borlange p. r., Dalarna.
Forestandaren.
19 ars flicka Vaflararinneplats onskas i elementarskola eller vaf- skola af skicklig van lararinna, som genomgatt Handarbetets Vanners vaf- och syskola och for ofrigt ar kunnig i all slags konstslojd.
Sirar till a arbetsam^, Goteborg p. r.
- S JUKSKOTERSKA, sprakkunnig och musikalisk onskar plats.
Helst till landet.
Utmarka rekom- mendationer.
Svar till plikttrogen^, Norrtelje p. r. '
Spraklararinna.
U LARARINNA, undervisar i skol- 22-arig s y m p a t i s k flicka amnen, sprak, musik, soker plats genast, Sv.
~~Barnvanll, Sv.
Tele- onskar mot fritt vivre plats i battre Familj eller hos ensam dam (helst grambyran, Sthlm.
uppat landet) som hjalp och sall- skap.
Kunnig i husliga goromal SLO JDLARARINNA soker anstall- samt handarbeten.
Svar till maj all, ning nu eller ' framdeles i skola Svenska Telegram byran, Malmo.
eller hem.
Vana att med omtanke skota ett hem.
Goda rek.
Svar " Millanll, Tingsryd p. r. eller annat godt landthem, onskar ~ ~ J R I FLICKA, G som genom- battre, forlofvad flicka hjalpa till gatt Kindergartenkurs, med med Iiusliga goromal, helst mot lust och formaga att handleda och Fritt vivre eller na on mindre af- sysselsatta mindre barn onskar plats gift.
Svar till .H.
&amp; &gt;, Nya Vaxjo- Annons- bladet, Vaxjo.
i familj.
Svar ~~Barnavanll, kontoret Svea, Norr,koping.
.
.
USHALLSVAN bildad flicka, kunnig i matlagning, bakning, KVINNLIG kontorist, frisk och husliga bestyr, soker plats.
Goda hurtig, onskar lamna kontors- rek.
Svar •‹Ej radd for arbetefl, Sv.
banan och soker plats som hus- Telegrambyran, Sthlm.
moders hjalp i hem pa.
landet.
Ager fallenhet och lust for alla i godt hem som husmoders hjalp ett hem forekommande goromal.
sokes plats af bildad barnkar Kan undervisa nyborjare i tyska och engebka.
Svar till 111881- 191011, licka, kunnig i matlagning, bakning, under adr.
S. Gumzli Annonsbyra, husliga bestyr, deltager med som- lad.
Goda rek.
Svar fiFrisk - villigll, Stockholm f. v. b.
Sv.
Telegrambyran, Sthlm.
K V I N N L I G SJUKGYMNAST.
(Varmlandska) onskar helst ge- UNG, bildad flicka onskar, mot nast plats i familj eller i var med- ' ritt vivre, vistas i od familj for folja aldre herre eller dam till itt ofva sig i hus~~aik afvensom for badort eller p3 resa.
Svar till * G. tt vara till sallskap och hjalp.
Svar E.
S.11, Karlstad p. r.: il1 16.
1.11, Tomelilla.
Rikstel.
68 98.
Elementarlaroverket for flickor i .Falun. '
1 For sprakkunnig Dam Fredrika-Bremer-Forbandets Sjaksk6terskebyra: Tannelg.
25.
Allm.
te].
82 11.
Hushlillerskeplatsen Forestandarinna.
H Fredrika-Bremer-Forbandet: Drottninggatan 54.
- Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4.
Allm.
tel. 48 16.
Platsen sasom 1: a skoterska och Foresthdarinna a sinnessjukpavil- jongen vid Hiidi ksvalls, lasarett ar ledig till ansokan.
Lon 450 kr.
pr ar, eget rum, allt fritt afverisom tjanstedrakt.
Paviljongen har 1t sangar for sinnessjuka.
Sasom bi- traden aro anstallda 1 ' manlig var- dare och ett kvinnligt bitrade.
An- sokningar atfoljda af lakarebetyg, intyg fran foregiende tjanstgoring samt foto.
insandes till lasaretts- lakaren fore den 1 inst.
mars.
Tre manaders uppsagning a omse sidor, Platsen skall tilltradas omedelbar1 efter ansokningstidens utgang.
vid Hessleby sanatorium ar till an- sokan ledig.
Lonen utgir med 50C kr.
om aret, bostad.
om.
tva rum samt fritt vivre.
Till styrelsen for sanatoriet stallda ansokningar at- dugande, frisk, goda refer.
32-45 Foljda af bevittnade betygsafskrif- ar, sokes for Folkarna Barnhem ter och frejdebetyg torde fore den till 1 maj.
Lon 400 kr.
Hemmet 1 april insandas till sysslomannen har 11 flickor 8-16 ar.
Ansokan under postadress Mariannelund.
till d: r Th. Winbladh, Krylbo.
Platsen skall tilltradas den 1 juni detta ar.
Plats finnes nasta lasar for lara- rinna med undervisningsskyldighet i Historia sasom hufvudamne och dessutom i Svenska och Engelska.
Kompetensvillkor: Hogre lararinne- seminarium eller daremot svarande.
Ansokan stalld till Styrelsen skall jamte dithorande handlingar insan- das t. forestandarinnan fore den 1 mars.
, van att leda barn bestamd och energisk samt nagot kunnig i handarbeten far platc &amp; m barnfroken i Goteborg.
Svar med foto., up gift p3 Alder samt lonepret.
till noje DC {arbetes.
Sv.
Telegrambyrans Annons- afdelning, Goteborg.
.
skicklig stenograf och maskinskrif- verska och helst med vana afven vid utlandsk diktamen och med kannedom ' om bokforing, finnes mycket form&amp;nlig plats ledig a storre kontor i Stockholm.
Svar med uppgift om kunskaps- matt, foregaende sysselsattning samt nar.
platsen tidigast kan tilltradas under marke flUtlandsk Stenograffl, Allm.
tidningskontoret, Sthlm.
.
BILDAD, PRAKTISK.
FLICKA med vana vid sjukvard erhal- ler plats i familj.
Narmare a Stocklzolms Uthyrnings~yi-A.
12 Kungstradgardsgatan 12.
Husforestlinderska.
Glad, treflig och i skotandet al mindre husliall fiillt kompetenl kvinna, sokes af medelalders anke- man.
.
Svar med uppgift om Ionepre- tentioner och alder, jamte fotografi (hvilket atersandes) insandes under adr.
" Trefnad ", Krylbo, p, r. e ' Kuinnliga arbetsomraden.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, 54 Drottninggatan.
Sprid Veckotidningen D AGNY!
84 D A G N Y Deposition m &amp; Sparkassa KOPMANNABANKEN, Arsenalagatan g9 Sodermalmsta~g 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Broderna Phhlmans IXzdelsinstitut.
: varde Pa grund af sin uppfris- k a n d e inverkan a hudsystemet vinner Salubrin en stadse okad anvandning vid hudens varda Sarskildt har frottering af krop- pen med ett af sa1ubr.n fuktadl tygstycke befunnits verksam till forekommande af forkylning efter s v e t t n i n g och till mot- verkande af o m h e t och vark efter ofveranstrangning.
Stockholm, Stora Vattugatan 2, b, 2 tr. Fullstandigt handelslaroverk?
C: a 1,000 eleverh-ligen.
19 rurri.
Riks-Tel. 5606.
38 akad.
och prakt.
utbildade Allrn.
Tel. * 84. larare.
OBS.
!
Bankkurs.
Afslutningskurs till PLealekoleexamen.
Prospekt p8 begran.
Anmalningar dagligen.
Fem praktiga afventyrsbocker for barn och ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
&amp; r- tonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens kurir, fym-, Speceri- 8r Fargaffarer.
I parti hos Geijer 8r C: o, Stockholm.
En riddarsaga fran medeltiden.
Bearbetning Parzivale af Hugo Gyllander.
259 sidop Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 Ore.
Kursen i Sjokgymnastik, Massage och Friskgymnastik,; plinf Harald ostenson.
303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Sprid Dagny?
vid Sydsvenska Gymnastikinstitutet borjar 10 Sept.
Medfor samma kompetens som.
Gyrnn.
Centralinstitu- tets 2-iriga kurs for kvinnliga elever.
Prospekt genom Kapten J. Thulin, Lund.
= Folkskolans Barn tidning tttgifven och redkerrad a f S TINA QUINT ut- kommer 1910 i sin nittunde argang.
Ett rikt ilhtreradt nummer hvarje vecka, 36 veckor under aret.
Basta och kimpligaste Irisning for barn af alla samhallsklasser.
Prenumerera a narmaste pustkunlo~.
Prk fot helt dr Kronor 1: 65, ha&amp; ar 90 ore.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Den hemlighetsfulla on.
Berattelse for barn och F,tt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illil.stratio-, ner af Brita Ellstrom.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
bland h j altar H j Charles G, Gordons Iif och stordad, skildrade for barn och ungdom af hlarie Lou- ise Gagner.
304 sidor, 33 illustrationer af Edv.
Berggren.
Kartonnerad.
- Pris 75 Ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt frafi Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
1 TILL SVERIGES KVINNOR.
I DRICKER N I - KAFFE?
onodig fraga menar Ni.
Da en annan friiga.
I2rickr.r hi I&lt;aribergs Specialblandning i 1,6O pr kg?
I annst f211 bo; - Xi fran i dag borja med detta kaffe, ty pa samma g h g det 3- billigt ar det af synnerligen god kvalite.
Gor ett forsok.
Ni blir nojd.
Kaffet sandes till landsorten mot efterkraf eller j~ostforslioit.
Eli K * W., Ksirlberg9 Kontors- och Postadress idungatan 5. de fornamsta utlandska firmor, Butiker: Misteasamuelsa (.
BP, Bbbelnsg.
44, Norrtrtlfsg.
24, finare och enklare tvilar, kam- E3TOGKHOLMo mar, borstar samt finare toalett- = p b KLIPP ANNONSEN!
1 - isk for afkamrnadt har.
Pris kr.
2: - artiklar.
Order ti !l landsorten Fil1 landsorten mot efterkraf.
Van- mot efterkraf.
Innehallsf arteckning.
gafvan, Vasagatan 15-17, II tr. A.
K No~ding, Dagens naummer hnehailler: itockholm, R.
T.
122 69, A.
T.
222 15. l l Biblioteksgatan 11 Rekvirera Vangifvans katalog.
63 Drottninggatan 6 3 A m Margred Holmgren B. Tersmeden.
Af GuK &amp; tri12 Det f8rsta kvinnliga kommunda valdtest i Helsingborg och dess efterspel.
Af St.
Gr. och Linnesomnad.
Lotten Dahlstrom, - Etablerad 1891 - En kvinnornas insats i samhallsarbetet.
Af " SociaN iii -- Artillerig.
24.
Medlem af Fredr.
Bre- rekommenderas vordsamt.
rnerforbundet.
Prospekt pa begaran.
tvesserad ".
OBS.
!
Gamla mobler renoveras Kvinnorna och de kommunala valen.
Gynna) ch forgyllas.
- - p - Edvin Bergs Forgylleriaffar Kurs i Kladsomnad Dagnys annonsorer l 45 Nybrogatan 45.
7 meter m6rkb18 Damcheviot tjock stark vintervara 70 cm bred finnes afven i svart, randlakare Indit Tiilman gr8 brun eller rod farg till 4 20.
Blust $ httningg.
58.
Allm.
Tel. 44 92. het.
prima v$ourfIanell, 10 cm.
breJ (a31).
2,.
100-tals vackra monster, som vanligen kostar ivard.
: 1 /, 12-2 och 1 /, 6-197 e. m. indra tider enl. ofverenskomrnelse.
i 75 ore m. erhalles till 1 kr., 10 bitar 9,80.
Tillskrif Otto Oskarson, Oamla Kungs- holmsbrogatan 23 A., Stockholm.
En intervju med Leo Mechelin.
Af A.
Hvar ar hon?
Riksdagen.
Notiser.
Foreningsmeddelanden.
K.
Prenumeration i % Dagny sker h narmaste postanstalt eller bokhandel.
