# ID: svediakorp-per472
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1910
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,133
# sentences: 954
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ntr 47.
1 Prenumerattons~ris: I Losnummer 10 ore.
Prenumeration.
sker saval i landsorten som i toc ck ho lm narmaste postanstalt eller bok- handel.
a l Stockholm den 24 Nqvember 1 8 1 0.
-- Redaktion 1 Reclnktiir n- rncvarim a ritaifvarp.
1 -. -- - - - - - i - - Punertittnn -- a.-. ---- -.
" mr- " ... " .. Mastersamuelsgatan 51, en tr. I Telefoner: AIlm.
63 53.
Riks- 122 1- - ' Mottagningstid: kl. 11-12. och Annonskontor: Mastersamuelsgatan 51, en tr. - Ut~lfninectid hvarie torsdaa.
Sthlm 1010- F- Englunds BoMr.
Post- och telegrafadress: DAGNY, stockhoim.
Annonspris:.
.
15 Ore per mm.
Enkel.
spaltbrdd 50 mm.
Marginalannon$ under texten 15 mm: s ' liojd per garig 10: -; Rabatt.
: 5 ' g@ 5 015, 4 0 ggr 10 010, 20: ggr 20 O, 50 gr 25 %.
- A n n m bor-Varallnlamb.
i - senast mindag f. m..
Banbryterskor Froken Hulda, Lundin. '
. '
.
.
.
A --. '
.
.
.
.
- '.
.
-.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
-.
.
i et ar ganska underligit, att det har behofts en ban- bryterska pa somnadens omiide, SA specifikt kvinn- ligt som just detta verksamhetsfalt sedan urminnes .lider va- rit.
Men a t t det behbfts, det visar Hulda Lu,ndins lifsarbete.
' Hulda Lundin stammar frAn en begafvad, praktiskt an- lagd skansk slakt och foddes 1847 " i Kristianstad.
!
Efter att ha innehaft olika lararinneplatser kom hon 1877 till Katarina folkskola, dar lim ' laste ' med barnen OCh ski3.4 te sitt kall med lif och lust.
Brorslotten ' af sitt intresse gaf hon de storre flickorna, som snart skulle emna skol- banken och sjalfva folatjana sitt brod.
Flera af dem- hade genom hennes undervisning fatt sadan lust fiir lararinn.
yrket, att de ville agna sig dariit.
N5gra kommo ock&amp; in pa folkskolel5rarinn.eseminariet, men en hel del fingo ink plals, det fanns for manga aspiianter.
- Ni fAr forsoka er pa annat!
- uppmuntrade fro- km Lundin dem, - det finns val andra &amp; betsfalt.
- Men hvilka?
- svarade flickorna, - vi kunna ju i n g e n t i n g a n n a t a n lasa.
Det var ' detta svar, ' att dessa fattiga flickor ' undkr he- la sin ' skoltid aldrig iart sig niagot p r a t t i s k l Soni de sedan kunde anvanda i kampen- for brodet, hviW slog henne som nagot oriktigt och i hogsta.
grad ab- surdt,, och hvilket kom att lanka hennes lararinneverksarn- -.
.
het ' i en helt ny ' riktning.
:.
.
.
.
.
.
D, i.
538 DAGNY --- o.
Nagot maste ju goras, och nar hon nu en gang fatt upp oga- far missforhallandet, gaf hon sig ingen ro, forran hon fann nagra utvagar for att afhjalpa detsam- ma.
Forst vande hon sig till slojdinspektor Meijerberg, som till fullo insag att nagot fattades men som klokt nog hanskot losningen af denna fragouppgift till froken Lun- din sjalf.
. '
.
Hulda Lundin fann snart, att en s y s t e m a t i s k t o r d n a-d s l o j d skulle behofvas som motvikt till det ensidiga intellektuella skolarbetet.
Visst larde sig folksko- leflickorna.
handarbete i de hogre klasserna, men denna undervisning bedrefs helt planlost och var pa intet satt tillfredsstallande.
I skla land daremot hade man anda sedan 1847 haft en planmassigt .-ordnad sommadsundervisning i folkskolan, dar den.
s. k. Schallendorfska metoden var inford.
Ge- nom Lars Hiertas Minne erhdl Hulda Lundin ett sti- pendium och reste 1881 ofver till Tyskland for att satta sig in i metoden och se, om den lampade sig for oss.
Och varen 1882 holl hon sin forsta slojdkurs for Stock- holms folkskolors 9 sl6jdlararinnor, och redan nasta las- ar kunde man pa prof forsoka den nya metoden i Kata- rina folkskola.
Smaningom infordes det nya systemet i samtliga folkskolor, men icke langre helt efter den.
tyska modermetoden, - ty, - sager froken Lundin afvarjande, - det ar bara tyskma, som kunna sta ut med att vara s a metodiska, det passade inte for oss, - utan p % ett modifieradt, efter svenska forhallanden lampadt satt.
De ledande principerna i denna hennes metod kunna i korthet sammanfattas salunda: Malet.
for undervisningen i kvinnlig sl6jd ar att ofva handen och ogat, skarpa tanken, starka ordningssinnet, utveckla sjalfverksamheten, framkalla karlek till ett nog- grannt och omsorgsfullt utfordt arbete samt att sattaflic- korna i stand att fullgora husliga plikter.
Detta mal vinnes bast genom tillampande af foljande grundsatser: Undervisningen bor goras i mojligaste man askadlig.
.
Ofningarna bora intrada och fortga i strangt progires- siv ordningsfoljd, p i det att larjungarna m&amp; k u k val utfora det arbete som af dem fordras.
Undervisningen bor ock, da nagot nytt moment in- trader, samtidigt taga hela skolafdelningens uppmarksam+ het i ansprak, emedan.
i motsatt fall den tid lararinnan kan agna at hvarje enskildt barn blir otillracklig for en grundlig.
undervisning.
De forsta aren efter aterkomsten fran Tyskland fick Hulda Lundin dela sig mellan slojden och sin gamla be- fattning som lararinna, men sedan hon 1886 blifvit ut- nimnd till slojdinspektris, kunde hon agna sig uteslu- tande %t slojden.
Dock ej med helt gladt hjarta, ty hon har stundom kannt det hardt nog att ej f&amp; fortsat- ta i sin forsta egenskap af lararinna.
Men det gick ej, somnaden krafde helt sin man.
S o m s l o j d i n s p e k t r i s anordnade hon nu kur- ser, dels for klasslararinnorna, som skulle skota handar- betsundervisningen till och med.
l0: de kursen, och dels for slojdlararinnorna, som i de hogre kurserna hufvudsak- DAVID A N D E R S E N 4 HofJuvelerare.
Fredsgatan (BI - --.
- - - - -.
.
- -.
.
--.
.
.
* * ~ * * * + + * + 4 * 4.
* 4 + 9 9 ~ ~ 4 ~ 6 4 ~ 6 + ~ O * * ~ ~ + ~ e ~ ~ + ~ ~ ~ + 4 + + ~ @ 4 4 *.
~ a i Comp.
4.
-- ligen hade kladsomnaden om hand.
Men dessutom har Hulda Lundin som p r i v a t p e r s o n utfort ett jattearbe- te.
Hon har namligen arligen hallit isra sarskilda kur- ser for utbildande af slojdlararinnor, som sedari skulle utbreda den nya metoden Sverige rundt.
Fran dessa kur- ser ha under tjugo ar utgatt 1,485 elever.
Och dartill har hon utgifvit tv&amp; bocker, " Kladsomnad " ar 1888 och " Kvinnlig slojd " 1892, som gingo ut i respektive 20,000 och 15,000 ex. En icke-fackman kan naturligtvis ej till fullo inse vik- ten af hvad denna slojd utfattat, men en bemarkt skol- mans, rektor Arcadius, ord, som jag har vill citera, tor- de tillrackligt vittna om huru sltijden i lararekretsar rent af anses ha gjort revolution i skolundervisningen.
- Om det svenska skolvasendet, - sager han - hal nigot karakteristiskt och ager nagon betydelse for peda- gogikens allmanna utveckling, sa ar det framfor allt deii svenska sloljdens fiirtjanst.
SI6jdens betydelse for upp- fostran bestar vasentligen just i den forbindelse mellan skolan och lifvet utanfor skolan, som den astadkommer, och det tillfalle till sjalfstandig kraftutveckling, som den bereder barnen.
- Och om nu en utomstaende till afventyrs skulle fin- na, med sin egen barndoms blarutiga lappbit och smut- siga, sneda, masktappade grytlapp i sorgligt minne, att dessa planmassiga arbeten: stoppning, lagning, fHlning, lappning, stickning, med den forst i de senare kurserna mera lockande skjort- och kladningssomnaden, ej nog ro- ande for barnen, s2 lugnas hon genom det vittkb6rd de flesta skolbarn sjalfva ge: " att handarb&amp;timmamz aro roliga. "
Och flickornas mammor, d e satta varde ga a3 barnen lara sig detta och inte prydnadsarbeten.
It3ei-r %r att fA timmarna roande, fordras det nog ocksa, som fro- ken Lundin framholl, att lararinnorna aro intresserade - och det ar just det de aro - tillagger hon.
Nu har froken Lundin slagit sig till ro och njuter sitt valfortjanta otium i en ljus, vacker vaning; ned fri utsikt ofver Ladugardsgardet.
Egendomligt nog, 6 xot- sats till de flesta, som efter ett verksamt Iif d m ga sig tillbaka, finner hon ej tiden lang, trots &amp; n xla- tiva overksamheten.
- Jag har ju mina bocker.
- Mest intresserar hon sig for den sociala och pditiska littcra- turen: - Jag laser alltid ledaren forst, - sager hon skrut- tande, - ty jag ar v e r k l i g t pditiskt intresserad.
Det kommer sig kanske delvis daraf, att jag under mina s h - dieresor bAde i Europa och Amerika kommit ti: lsarnmaiis med SA manga intressanta och bemarkta politici.
Ilvad jag ifrar for ar ett godt samarbete mellan man o&amp; kvirr- na; att det k a n existera, det vet jag af personlig crfa- renhet.
Och sa den sista fragan, foranledd af vaningens konst- saker.
- Intresserar sig froken Lundin for konst?
- Ja, f6r konst, for konsthandtverk, med ett ord fiir allt skont, - svarar hon .med en varm ungdomlig blick i de intelligenta Ogonen och racker handen Cill ett kraf- tigt handslag.
Mary T. NathlzorsL ' J uvel- Guld- &amp; Emaljarbeten - I e.
:.
Aberopa alltid annonserna.
.
.
.
.
.
.
.
e.
.
e * .. e.
.
*. *.
. *.
e. e.
...
e.
.
i r i.
.
.
.
.
.
.
.
.
@
Kampen mot hvit slafhandel. '
.
.
Fran kongressen i adri rid.
I.
1 Ministerio de Gracia y. Justicia (Justitiedepartemen- tet)) bar kongressens sammantraden hollos, hade arbetats for hogitryck anda sedan tidigt pa morgonenl.
Hogtidssa- len,.
at hvilken de med sod sammet stoppade bankarna gaf en pragel af fomam elegans, stralade i rik elektrisk belysning.
Darute radde visserligen det klaraste solsken, som lifligt erinrade om var- och sommardagar och kom en att alldeles forgata, att man befann sig i slutet af ok- tober.
Men atminstone da det galler ' de aldre byggnader- na i Madrid har hvad byggnadssattet betraffar medeltida tendenser varit forharskande.
Det forefaller som vore man radd for att slapp2 in sol och ljus; genom de ofta helt smii fonstren tranger dagern endast sparsamt fran de ej sallan ganska smala och morka gatorna, och stundom forekonimer det (sa var fallet med kongresslokalen), att rummen endast ha sekundar dager, i det fonstren vetta ut at en korridor.
- Som sagdt, det hade arbetats flitigt sedan tidigt pa morgonenl.
Kongressens sista dag var inne, och annu var det en de1 viktiga fragor som skulle diskuteras f6re kl. 5, da afslutnin.gsceremonien var bestamd att aga rum.
Manga a m n af stor betydelse hade under de foiyegaen- de dagarna varit foremal for ofverlaggning, och trots festligheter af alla slag, som pa aftnarna afloste dagens .allivarliga fiirhandlingar och ofta drogo ut anda till langt ofver midnatt, hade man ej intryck af att hos kongress- deltagarna nagon som helst trotthet gjorde sig gallande.
En mangd lagfragor hade med stor ifver och grundli ' ghet behandlats, fast diskussionen Crfver dessa fragor, hvilka ju i och for sig aro invecklade nog, ytterligare forsvara- des genom sprakforbistringen, som har i annu h6gre grad an vid folregaende kongresser gjorde sig kannbar.
Hvad som mer an vid andra liknande tillfallen gjorde det arbetsamt att folja forhandlingarna .var afven den osaker- het soni formarktes, sa snart n8gon af vara spanska var- dar skotte ordforandeskapet.
Ack, dessa spanjorer med den stora alskvardheten, den glansande valtaligheten, hur litet aro de dock skickade att intaga nagon slags ledarsfill- ning!
Allt som stoter pa organisation, allt som har att gora med reda och ordning ar for dem en styggelse, fria fran formsinne som de aro.
Ej under da, att det haller p i att ga omkull med diskussionen, nar den alsk- varde grefve Torre de Diaz eller den om mojligt annu ' alskvardare.
Don Octavio Quartero, sekreterare i justitie departementet, &amp; tt i uppdrag att skota klubban.
Ordf6ran- den formar ej bringa reda i detta kaos, han maktar ej gora sig hord i det sorl af roster; s6m ofvaallt i den stoi-a salen fornimmes, och efter nagra fortviflade knack- ningar i bordet ger han upp gardet och later det hela ga vind for vag.
Ett ogonblick rader fullstandig anarki, tiil dess nagon af de utlandska delegerade raddar situatb nen genom att hjalpa ordforanden att i hast gora en re- sume af det som under diskussionen varit fore och ge- ' nom att vacka forslag till resdution, hvarvid den stackars ledaren befrias fran det uppdrag han sa foga synes vuxen.
S ' asom synes ar det ej alltid sa latt att under sadana forhallanden fasthalla traden i forhandlingarna.
Men - nu dras allmant en suck af lattnad.
Daruppe .p&amp; .&amp;a- den synes en hogrest man med sympatiskt yttre,tned klar, ' oppen blick och med nAgot af det lugna vasenl so.
ej forfe- lar att inge fortroende.
Det ar M. Alfred de Meurou, ledamot i det schweiziska forbundsradet.
Enligt bvad al- la veta ar det han, som skall fungera, som ordfoqnde under diskuterandet af en, af de sista fragor, som.
fore komma pa programmet: friigan om, ' Den hvita slafhan- delns kallor. "
Den har lange vant .vantad och efterlangtad d m stund, da denna fraga skall pa en internationell kongress for bekampandet af den hvita slafhandeln fa bli forein51 for offentlig diskussion.
Segt och langvarigt har motstandet mot ett dylikt offeniligt meningwtbyte varit.
Sarskildk - eller man skulle nastan kunna saga uteslutande - i Fan,krike, reglementeringens hemland, har man gjort allt for att f&amp;= hindra ett offentligt framdragande pa kongresser.
af den- na sak .. Bland dem som deltaga i arbetet ' mot den hvita slafhandeln har namligen mer och mer en pa praktisk erfarenhet grundad asikt gjort sig gallande, som kommit dem att sasom kallor till den hvita sl&amp;handeln aigifva de offedliga husen (les maisons de folerance), och den reglementerade prostitutionen.
Det ar da ej, att ulndra pa, att man forst och framst i Frankrike, dar detta sy- stem haft sitt upphof, rest sig till kamp mot deabgitio.
nistiska asikter som hos nationalkommitteerna for bekam- pande af den hvita slafhandeln, alltmer b6rjat frambada.
Bland dem som i Frankrike p&amp; det mest energiska-satt inder.
Aratal uppt.t-iadt till f6rsvar for bordellsystemet ma namnas se- nator Berenger, den skicklige juristen och store valtalaren, en af initiativtagarna till ett officiellt organiserande.
af ar-, betet mot handel med mansklig vara.
Det var senator Berenger, som genom sitt inflytande formadde regeringar- na ' i olika lander att skicka ombud till .den dficiella kolil ferensen i Paris 1902, hvilken konferens sedan gaf upp- hof till det ar 1904. slutna internationella fordraget, hvar- igenom de makter som deltagit i Pariskonferensen ena- des om vidtagande af vissa 2tgarder i hvad kampen mot den hvita slafhandeln angar.
Till foljd af den stora for- tjanst M. Birenger inlagt just i denna sak har man; um der Aratal respekterat, om an ej gillat, hans bestamdt ut- talade iisikt, att friigan om den hvita slafhandelns sam- band med de offentliga husen och den s. k. sedlighets- polisen ej borde offentligen diskuteras utan att pa kon- gresser nationalkommitteerna for bekampande af den hvi- ta slafhandeln i denna fraga borde intaga en neutral stiind- punkt.
Det har dock varit ytterst intressant at?
iakttaga hur fragan alltjamt " fallit framat,,.
P&lt; kongress&amp; och konferenser har fragan om denna saks framdragande eller,,
540 D A G N Y.
ej infor ' offentligheten varit foremal for den lifligaste of- valaggning.
Sarskildt har striden statt mellan M. Beren- ger och hans framsta kvinnliga motstandare.
' M: me Avril de W e Croix, som i sitt valtaliga fiksvar af abolitionis- mens standpunkt tydligen haft flertalet kongmsdeltagare pa Sin ' sida.
Vid den forlidet ar hallna konferensen i Wien led senator Berenger ett fijrkrosande nederlag, dA konferensen med ofvervaldigande majoritet bestamde, att d&amp; forntnamda frAgan skulle offentligen komma att dis- kuteras pa kongressen i Madrid.
Helt visst var det p i grund af detta nederlag som M. Birenger, ehuru han visserligen med allt skal afven.
kunde forebara sin alder - han har nu ingatt i sitt attionde ar - i borjan af inne varande ar nedlade ordiorandeskapet i den franska natio- nalkommitten for bekampande af den hvita slafhandelii:, hvarigenom abolitionisterna kunna sagas ha folrlorat en af sina mest frenetiska .och mest framstaende motstandare.
En och annan af dem, som mojligen ej haft tillfalle att satta sig in i hitherande fragor, undrar kanske pa att man sasom grundorsaken till handeln med unga hin- nor just anger har ofvan berorda system.
Ma det dar- for tillatas mig att, ii sa f&amp; ord som mojligt, soka p&amp;- visa sambandet mellan dessa bada SA fruktansvardt sorg- liga foreteelser i vart sociala lif.
Den hvita slafhandeln bestar ju, som bekant, daruti att unga kvinnor under forespegling om goda platser i utiandet lockas fran hem och fosterbygd for att i fram- mande land saljas till bordeller, dar kvinnorna interneras och stallas under lakare och polisuppsikt.
En person spanar upp1 rofvet och ofverlamnar det mot betalning At en annan - innehafvaren af det offentliga huset - och d a n a andra fortjanar i sin tur oerhorda summor pa sitt offer, hvarfor uttrycket h a n d e l ar fullt berattigadi.
Be- greppet den hvita slafhandeln innebar dock i de flesta fall att den unga kvinnan mot sin vilja och vetskap ' fo- res till dylika lastens nasten; samtycker hon, under fullt medvetande om att hon beger sig dit, kommer saken hvad henne sjalf betraffar i ett annat lage.
Nu har emellertid erfarenheten adagalagt, att det ojamf6rligt storsta antalet af dem som falla offer fur den hvita slafhandeln tillhora den kategori af unga flickor, som aro fullkomligt ofordarfvade och som med list un- der forespegling om en god plats lockats till ett offent- ligt hus.
Det ar latt nog att forsta orsaken: i dylika hus " af folrsta eller andra klass ", som termen lyder, Tagger man i synnerhet an p&amp; att fA " farsk ", d. v. s. ofhrbrukad vara, darfor krafves standig omsattning af ny kvinnlig personal, och det ar p&amp; detta sakforhallande systemet huf- vudsakligast ar byggdt.
I hus af - " tredje eller fjarde klass " nojer man sig daremot med samre vara, d. v. s. med flickor, som aro medvetna om det lif de dar komma att fora.
Funnes nu inga dylika under p ' ulisuppsikt staende hus, dar agenterna med storsta latthet kunna leverera si- na varor, skulle den hvita slafhandeln forlora sitt vikti- gaste- faste.
Detta ar bevisadt af den praktiska erfarenhe- ten.
I Amsterdam t. ex., dar man afskaffat tillstandshu- sen, har den hvita slafhandeln betydligt minskats, for att ej saga upphort.
Enahanda ar forhAllandet med Ziirich,, ---- -.
.
.
- - -.
som fore afskaffandet af " les maisons de tolerancell, tja- nade som upplagsort for mansklig vara.
Det zr diirfor man pa fullt goda grunder kan namna hela detta system sasom kallan till den hvita slafhand *.
Men vi atervanda till Ministerio de Cracia y Justicia.
M. de Meurou har intagit ordforandeplatsen, och nar hans sakra hand fattar klubban, blir det reda f oredan; i salen harskar med ens tystnad, nar han utropar riam- net pA dagens forsta kvinnliga talare: M: me Avril de S: tc Croix.
Men blott ett ogonblick, i nasta sekund halsas detta nanm med en aska af applader; abolitionismens val.- taliga forkampe ar nu en gang for alla publikens forkb- rade gunstling.
Redan en gang forut har jag haft tillfalle att for Dag- nys lasare presentera M: me Avril de •˜: te Croix.
Det var p3 federationskongressen i Geneve, dar hennes praktiga anforande vackte sa stor och berattigad uppmarksamhet.
Sedan d,ess har hon en gang forlidet %r p&amp; en interna- tionell konferens varit i elden just betraffande denna frii- ga; det var i Wien, dar som vanligt en kraftmatning -.
den sista - agde rum mellan henne och M. Erenger, reglementeringens forsvarare.
' Manne hon rent af saknar sin gamle motstandare?
Ar det, nar allt kommer omkring, detta, som lagt sordin ofver hela hennes vasen och kom- mer den mjuka stamman att ljuda mer dampad a11 vaii- ligt?
Nej, det maste vara nagot annat, d a djupa corg- drakt hon bar talar om en sv&amp;- och kannbar forlust; Er kort tid sedan har hon forlorat sin make, och hcnnes bleka, tarda utseende vittnar om genomvakade natter och utstandna sjalslidanden.
- M: me Avrils anforande ar ej langt.
Hon snedddar i sammandrag de utiatanden, som pa hennes initiativ af- gifvits af en del kvinnliga representanter for olika natio- ner, utlatanden betraffande den hvita slafhandelns forhal- lande till den reglementerade prostitutionen.
Af 22 lan- ders representanter, till hvilka hon vandt sig, hade svar afgifvits fran 17, daribland afven frAn Sverige.
" Jag har ", sager talarinnan, " ej vandt mig till nagra BmreticE ctm till kvinnor, som aga praktisk erfarenhet, som.
mtkgez.
arbeta p5 forebyggandet af sociala skeppsbrott 61e: ock pA att uppratta dem som fallit.
Och alla dessa ha m- stammigt afgifvit ett p i praktisk erfarenhet grundadi arn- dome: de ha gjort gallande den &amp; sikten, att ett rattsvid- rigt system sadant som detta ar agnadt att i hog grad framja den hvita slafhandeln, som endast ar den prak- tiska konsekvensen af de principer pA samhaHlsmoralens omrade, som fatt sitt uttryck i de offentliga husen och den reglementerade prostitutionen. "
&gt; ' Vi aro ", f ortsattcr M: me Avril de •˜: te Croix, " inga utopister, vi som ar- beta p&amp; att fA bort detta system; vi forstu mycket val, att det aldrig skall lyckas att fullt och helt utrota pros- titutionen, men det ar mot reglementeringen af prostitu- tionen vi vanda oss, emedan vi inse, att just regleineiitc- ringen ar det balverk, som forst maste nedbrytas, si vi.
da vart arbete mot den hvita slafhandeln skall blifva fruktbarande?
De anforanden som dar@ folja ga i all.manhet i samma riktning som inledningsforedraget, ehuru det visst
ej sak,nas forsvarare af tillstandshusen och sedlighetspo- lisen.
Forsvaret kommer - sasom ju var att vanta - ratt ofta fran lakarehall.
men afven, nagot som man kanske ej egentligen formodat, fran prasterligt hall.
Men nar diskussionen forklaras afslutad, har man anda en liflig fornimmelse af den isikt.
som hos majoriteten af kon- gressdeltagare ar den forharskande.
Nagon resolution i fragan fattas ej, detta ar p6 forhand OfverenskommeQ, men den stamning, som hos flertalet af de narvarande gor sig gallande, innebar liksom ett .varsel om att i de flesta lander systemets dodsdom ar skrifven.
Att i Spanien abolitionismens ideer fatt djupa rot- ter, darom vittnar ' en omstandigheten, att ett par dagar efter kongressens afslutande en afdelning af federationen grundats i Madrid.
Sammantradet .ar slut.
Fran salen med den straJande elektriska belysningen stromma kongressens .medlemmar ut i det fria, dar en den gladaste sol.
ler fran den blaaste himmel man garna kan tanka sig.
Men strax utanfor porten motes man af nagra af de motsatser, som lifvet sa ofta foreter:.
moisatsen mellan valstand och folrfining 5 ena sidan samt .n0d och umbaranden a den andra.
En mangd tiggare ha soni vanligt samlat sig darutanfor, man- niskor af olika aldrar, bleka utmerglade gestalter, som under ideligt upprepande af en begiran om br6d eller penningar stracka fram handerna niot de fina framlingar- na.
Man kan ej varja sig for de11 tanken, att det ar dm verkliga, noden, som har i de flesta fall moter en; tonfallet i den utanliixa, genom hvilken de .framstalla sin bon om hjalp, rojer oftast nagm af lifvets mest skarande missljud.
En helt ung kvinna, hvars blick forrader att hon redan tagit det fbrsta steget pa lastens bana, racker afven fram handen och upprepar nastan mekaniskt samma ord som de andra: " No tengo pan ni trabajo. "
(jag har hvarken brod eller arbete).
Man star: stum infor denna bild af det .manskliga elandet;.
helt.
plotsligt finner man sig stalld infor nagra af de samhallsproblem dem den civiliserade varlden und- arhundraden f6rgafves sokt att losa.
Och det ar med tungt hjarta man sager sig, att har visserligen erfordras nagot mera an den mer eller mindre tillfalliga hjalp, som kan komma i form af ekonomiskt understod.
Ja, det vill saga, hjalp af dylik beskaffen.het miste ju gifvas, nien darjamte galler det fra- gor .af annan och annu mera djupgaende art sasom: ho- jandet af kvinnans sociala stallning i allmanhet och fo,rst och sist htijandet af rattfardighetsbegreppet hos saval kvinna som man.
Clara Wahlstrom.
, Oih iii&amp; djupt l+innt en enda smarta, s5 fforstii En ny dufvopost.
E landvinning at rostrattsrorelsen ha vi i d a g glad- jen ' anteckna under var fran den amerikanska tid- ningen " Woman ' s Journal " linade rubrik for seger- budskap af denna art.
Enligt meddelande i sista num- ret af rostrattsrorelsens internationella tidningsorgan ' " Jus Suffragii " har staten Washington genom ett till- ligg till sina g r ~ m d l a g a r antagit forslag om rostratt for kvinnor.
For att det antagna forslaget skall vinna slutlig giltighet fordras likval dess antagande afven af den amerikanska forbundskongressen.
ii Ido.
ekreteraren for ') Det internationale Hj~lpesprogs vii- de-Forbttndtf, Gunvor Monster, Kopenhamn, publicerar i den danska tidskriften Kvinden og Samfundet en artikel, hvari hon pa det varmaste up.prnanar kvinnorna att arbe- ta for inforandet af ett varldssprak.
Vid den.
internatio- nella socialdemokratiska kvinnokongressen i Kopenhamn detta ar hade en massa anmalda talare aldrig.
fatt yttra sig pa grund af att forhandlingarna fordes pa tre olika sprak, tyska, engelska och danska, och darigenom myt-.
.
ken tid upptogs af ofversattningar och forklaringar.
Det ar for att afhjalpa dylika olagenheter, som " Det internationale Hjaelpesprogs Kvindae-Forbund " arbetar pa inforandet af valdssprak,et " Ido ".
Forbundet stiftades ar 1907 och anslot sig 1909 till Wniono di I ' Amiki di la Linguo interirdciona ') (Varldsspraks-Vannernas Fiirbund), hvilken organisation ledes af en direktionskonimitti, hvars ordforande ar professor Pfaundler i Graz, och en s. k. akademi, hvari bl.
a. professor Ostwald ar verksam.
Froken Monster citerar ett af en engelsman nyligen falldt yttrande: " Tankens inter~iationalisering ar det tju- gonde arhundradets faltrop, inskriften pa framtidens fana ', och utvecklas.
sin asikt att om kvinnorna jorden rundt vil- ja sta i korrespondens med hvarandras tankar och sam- Mallsarbete, s a.
maste de inom sina arbetsomraden ha en stab af medhjalpare, hvilkas sarskilda ' uppgift vore att inom kvinnorganisationerna meddela upplysni&amp;- om det tmiversalsprAk, som sA smaningorn enligt hennes Asikt.
kommer att erofra varlden.
Det as.
narmast till sitt eget lands kvinnor froken Monster vander sig sin ar- tikel i den danska tidriingeii, men det ar oss bekant, att 11011 har starka planer pa att i samband med rostratts- kongressen i stockLolm slA ett slag.
for sin ide.
i vidare kretsar.
Och vid denna stora internationella lgngress, med.
representanter fran sa manga oliktalande nationer, finnes det ju om nagonsin skal for att pladera lar&amp;lig- heten af ett gemensamt hjalpsprlik.
S Sprid Vecho tidningen D AGNY!
l.
, .. .-.
.
b, ',,
Litteratur.
Kvinnor och klader.
En kronika om 1800-talet.
som nagot artionde seiiare skulle mogna och taga form Af Else yleen (Given).
Aktiebolaget Ljus, Stockholm.
i hennes beromda bok " Amtmandens dottre ".
Det al- Adertonhundratalet passerande revy i kvinnodraktens gryningen af en ny tid, och fast ett kvickt hufvud i v a r ~ fantastiska vaxlingar, i empirens raffineradt enkla linjer, dagas yttrat, att ingen " kvinnororelse " var mojlig for 20- och 30-talets allt veckrikare drakter, 40-talets sjalar ' krinolinens bararinnor, si har man ratt att utropa: Och och handbroderade casawecker, 50-talets krin&amp;inutsvafnin- anda rorde de sig!
Else Kleen forrader en hemlighet, gar, 60- och 70-talets osmakligheter till de tre sista arti- som kanske forklarar saken.
I n i den stora fjaderbureri, ondenas annu i den lefvande generationens hagkomst kvar- krinolinen, som forde undan de hindersamma kjolarna, drojande modenycker, se dar Else Kleens bok.
Och sa kunde den tidens kvinnor rora sig lattare och mera obe- dartill - ur virrvarret af dyrbara och billiga stoffer och svaradt an nagonsin forr.
tyger, mellan engageanter och fiskbensstall, krinolinfjadrar Nar fransmannens och modets kejsarinna, Euge: iie, p2 och tarlatansvolanger, arhundradets kvinnor som stiga hosten 1859 befallde de till cOmpiigne inbjudna damerna fram, lefvandegjorda bakom - eller hvarfor icke genom - att icke medtaga krinoliner, var darmed den omattliga, modets rorliga skiftningar.
I raskt skisserande drag teck- och dock graciosa fjaderkjolens dodsdom skrifven.
Nyii, nas den inre konturen, som drakten mera otydligt latit stillosa och oskona men mera praktiska moder togo vid skymta.
- och kvinnoriia togo ut stegen utan att krinolinen lang- Det ar en icke ovasentlig bit kulturhistoria forfattar- re skymde huru.
sakra och fasta de blifvit.
110s o s star- innan pa detta roande satt serverar.
Och man bringas ta Sophie Leijonhufvud-Adlersparre och Rosalie Olivecro- att fundera iifver sammanhanget mellan modeforeteelserna na Tidskrift for Hemmet, och hela tidsepoken ' ar en oni- och manskotyperna, hvad tidsandan framskapar och hvad daningens for kvinnortia.
Bland skiftande moder skyni- som Ater satt sin pragel pa densamma.
tar s2 notisen om den forsta svenska kvinnliga studai Som inledning till den forsta perioden, empiren, har tens examen pa varen 1871, och vi kunna i fantasien se forfahtarinnan placerat Isabeys portratt af Napoleon Bona- henne framfor oss med en liten modest ansats til!
tur- parte, harskaren som gaf tiden namn.
Hon ger oss nyr, ett vidunderligt hvitt rysch kring halsen och hari- ocksa med sin penna bilden af kejsarhofvet gande axelsonimar, samtidigt som vi se dec moderxia pa- med dess fabulosa prakt, drifven till ytterlighet genom risiskan, tyngd af belagringens och krigets fasor, kladd uppkomlingarnas lyxbegar, som.
dock adlades af en ge- i " gris d ' exil ", " bleus pleurs de la patrie " eller " roiigt nom gammal kultur nedarfd skonhetsdyrkan.
Fran kejsa- bataiille ", men allddes sakert med ett afgjordt mera vo- rens hof, med kejsarinnan och de kejserliga prinsessorna, lyrninost turnyrarrangemang an hennes larda svenska sys- som tratte med sin hoge broder, nar han pabjod ter.
att de skulle " uppbara " Josephines slap vid krortingshog- Den ensamma kvinnliga studenten far enidlertir: stlart tidligheten i Notre Dame - .den finurlige Talleyrand fann kamrater, de sy sina klanningar efter recepten I Dci.
pa att kalla det for att slapet " stoddes, men icke bars ", Bazar och Die Modenwelt.
Men Augusta Lundin g&amp; hvilken omskrifning tillfredsstallde prinsessorna -, later sin forsta modellresa till Paris, och den degankre forfattarinnan skildringen, liksom moderna darifran sprid- damvarlden bringas darmed i tillfalle att, allddes som dc de sig, breda ut sig till de vidare kretsarnes seder och kungliga damerna, komma i kontakt med den franska Ix: ?- bruk.
Och efter hastiga glimtar af skilda lander aro vi vudstadens moder.
till sist midt uppe i Karl Johansstilen har hemma, det Nar i " blastrumpornas och emancipationsdamernas ar- typiska, burgna svenska landthemmet, tungt och morkt hundrade ", jag citerar forfattarinnan, den forsta svensk-.
mobleradt, med sparsam dager genom sma grona fon- kvinnan ar 1888 aflade sin medicine licenciatcxameii, van- - sterrutor.
Som en ljusare och gladare interior se vi Mal- drade hon med all sannolikhet till sitt viktiga foreha ' I f van- la Montgomery i sin mormors trefna stockholmsvaning de kladd i en pyramidformigt utdragen kapotthatt af eri med som tredje nian den lilla hunden Charmant, hvilken ansenlig hojd.
ur mormors gustavianska pocher, moderna vaxlade ej sa Ja, detta ar glimtar af de klader och Itvi~inari i deni.
fort hos oss, stjal bort nystanet till sticksommen.
som Eke Kleeli gjort en kronika om.
De m %nga vack- 1820-talet, med hvars borjan forfattarinnan forklarar ra, val valda illustrationerna, uppgaende till ett ' LOO-tai empiren definitivt afslutad, kommer med nya moder; kjolar- - modeplanscher, interiorer, portratt, karrikatyres - n a vaxa i vidd, hvilken blir allt kolossalare under 30- och som pryda den, gor den roliga kronikan ~ ~ I I L iri- I 40-talet filr att na sin kulmen i krinolinens segertag pa tressantare och i direkt mening askadligare.
Eri grarisk- 50-talet.
Men i den gungande och omfangsrika fjaderkjo- ning af materialet och huru det anvandts skulle moj- len skrifver Fredrika Bremer sin Hertha, Emelie Carlen ligen kunna foranleda till niigra anmarkningar angaericle sina romaner och Camilla Collett gommer pa de tankar, en mera strangt genomford plan.
Som det ar, ar det c- - -- .- -.
.
- -.
.
- - - e ENGELS K A M A G Sangar och Sangklader i storsta urual.
Lada bestamda priser Ottomaner och O g Sanitarsangar o. soffor i fullt med stalniitbotten Hr.
12 och o 18.
O o monterade med kuddar och ofverkast frdn Kr.
10s.
l00000000000000000000000000000a 100000000000000000000000000000a
mellertid samladt med blick for det karakteristiska och det ger en nog sa ofversiktlig bild af arhundradet.
Den arliga och sanna feminism, hvilken loper som en rod trad genom.
skildringen af alla mod,ets nycker, af tidehvaifvets sma som betydande foreteelses skanker boken sitt sar- skilda varde.
Den ger reliefens skuggor och dagrar at kronikan om 1800-talet, drar upp den skarpa konturen .af den i sa mangt bundna.
och ofria kvinnan vid seklets borjan och af kvinnan vid sekelslutet, for hvilken en varld oppnar sig och.
" ett lif, svarare men starkare och mera sjalfbestamdt an.
fors ' ' tar vid, som1 forfattarinnan med ett citat formulerar det pa sista raderna i sin bok.
En skada pa den vackra boken ar att korrekturlas- iiingen ej utforts med mera omsorg.
Men antagligen ar forfattarinnan vid det har laget s2 intensivt plagad dar- af, som endast en forfattare sjalf kan vara det, hvarfor det ar att antaga att i de kommande upplagor, som ' vi naturligtvis vanta oss af denna bok, erforderliga korrige- ringar goras.
E. y-n.
Kvinnorna och stadsfull- maktigevalet i Malmo.
en 7, 14 och 20 december ager stadsfullmaktigeval rum i Malmo stads tre kretsar.
Med sarskildt stort intresse komma stadens kommunalt och socialt intresserade livinnos att fdja detta val, da man har anledning anta- ga, att darmed kvinnor .for forsta gangen skolla fa plats i. Malmo kommunala representation.
I allmanhet har man ocksa inom de olika lagren stallt sig valvillig infor en kvinnlig kandidatur.
En af stadens utpraglade unghoger- gallande, att " det vore lyckli- tidningar gor &amp; erligen gast, om vi sa lange som mojligt kunde slippa kvinnor i kommutialreplresentationen ", men de moderata och libe- rala organen uttala sig daremot synnerligen sympatiskt om de kvinndiga kandidaturerna.
Inom det moderata partiet, som samlat sig i All- manna Valmansforeningen och kommer att rosta under beteckningen " borgerliga partiet ", tycktes man vara gan- ska enig om, att uppstalla en kvinna bland kandidaterna.
For nominering af kandidat sammankallades de moderata kvinnorna den 31 oktober till ett m ~ t e, hvarvid fr6ken Insand litteratur, A n n a H e r s l o w som sadan uppstalldes.
P2 Allman- na Valmansforeningens mote den 15 november godkan- A.-B.
Franitidens Forlag, Malmo: Bocker och vandringar.
Afo- des afven hennes af styrelsen forordade kandidatur, och rismer.
Dikter.
Essays.
Af Vilhelm Ekelund.
- Antikt ideal.
Af Vilheln~ Ekelund.
- Erik Berger.
Roman af Elsa Ek.
finns det salunda anledning hoppas, att froken Her~lo~w C.
E. Fritzes bokforlagsaktiebolag, Stockholm: En moders bref som gjort sig kand som en socialt intresserad, klok och till sin son.
Bern.
ofvers.
fran engelska originalets 7: de duglig kvinna, far, plats bland vara kommunalrepresentaii- upplaga.
Hugo Gebers Forlag, Stockholm: Vagsvall.
Roinan af Ulla ter.
Linder.
- Den gackande nejlikan.
Af Baronessan Orczy.
Naturligtvis ha inom harvarande politiskt och socialt Bem.
ofversattning fran engelslm af .E.
Liljebjortz.
- Britt- Marie.
En familjehistor ia fran forra seklets borjan.
Af Jenny intresserade kvinnoforeningar afven stadsfullinakt~gevalen.
Engelke.
- Kapten Bengts pojkar.
Af Anna Lisa Anderssort.
varit foremal for diskussion.
Redan i juni manad tillstall- E. V. Hellstronis Forlagsexpedition.
Stockholm: Litet till.
Af N. de F. K.
P.
R., harvarande Fredrika-Bremer-Forbundskrets P. Odman.
och afdelning af Hvita Bandet en uppmaning att deltaga.
Bjorck &amp; Borjesson, Stockliolm: Svensk Vitterhet for skola och hem.
Tionde haftet: Kvinnliga forfattare kring 1850.
Utgifvet i anordnaiidet af ett allmant kvinnomote for uppstallan- af Ernst Lagus.
det af kvinnliga kandidater till valen.
Efter atskilliga of- Albert Bonniers Forlag, Stockholm: I solnedgingen.
Minnen och bilder fran Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsar.
Sa~i~lade verlaggningar forklarade sig Fredrika-Bremer-Folrbundet i och ineddelade af Anna Hamilton-Geete.
1840-1845.
- anseende till sin politiska neutralitet ej kunna deltaga i an- Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer.
Utgifna af Malla Grandinson.
Tredje delen.
1819-1825 (sept.).
Drommar och ordnandet af ett dylikt mote men val af ett u p p l y s- stridslinjer.
Nagra synpiinkter i politiken.
II oc) III.
Af Carl n i n g s m o t e utan bestamd politisk farg, hvilket afvm Lindhagen.
- Barnet.
Af Hildur Brettner.
- Ofver land till Indien.
Af Sven Hedin.
Haft.
5 &amp; 6.
- Inkrakterska.
Af sannolikt kommer att hallas n2gon af de sista dagarna i Gabrielle Ringertz.
- Undret och andra berattelser.
Af Birger denna manad.
Sjodin.
Ea drang.
Berattelse af Frans Andersson.
(De tre se- F. K.
P.
R., utlyste emellertid pa egen hand ett mo- naste tillhora en nystartad serie, Albert Bonniers romanbiblio- tek A 2 kr., afsedd for (, den talangfulla debutanten, den mindre te den 7 november, .hvartill afven andra an foreningsmed- uppmarksammade forfattaren och den verkligt goda ofver- lemmar inbjudits.
Harvid namndes kandidater ur de olika sattningen ".)
partierna, namligen for det moderata froken Anna Hers- Fr. Skoglunds Forlag, Stockholm: Morfars Bok.
Minnen och Bilder fra11 Tegnerslta Tiden.
Af Cecilia Ba " 6tlz-Holmberg.
low och for det liberala folkskolararinnan, ordforanden i Froleen t 3 Coinp., Stockholm: Blodets roster.
Af Ingegerd F. ' K.
P.
R. froken S t i n a H e l l g r e n och handels- Lagerstrom.
idkerskan freken K r i s t i n a F r a n k. Frtiknarna E b- b a S k o g h och N a e m i U d d e n b e r g afsade sig kandidatur.
De tva ii tre medlemmar af socialdemokratis^ ka partiet, som voro narvarande vid motet, forklarade sig vilja hanskjuta fragan till arbetarekommunen; man .vagar med sakerhet antaga, att denna insatter fru A n n a uppmanas vordsamt att ifrigt verka for S t e n b e r g i stadsfullmaktige.
Som folrut namnts hade.
Allmanna Valmansforeningen DAGNYS spridning genom varfvande af.
.
redan uppsatt froken Anna Herslow p2 .sin lista och som nya prenumeranter .. froknarna Hellgren och Frank.
aro - medlerngar- af bet D,,, Vara arade lasare
liberala partiets arbetsutskott, m. m., har man all anled- ning antaga, att man afven ger dem sakra platser pa par- tilistan.
Vi kunna darfor hoppas, att det lifliga intresse h~innorna pa alla hall lagt i dagen for det stundande stadsfullmaktigevalet-, icke skall blifva fruktlost.
E. T / L.
Ett litet bref ' &amp; an Flen.
blygdes ofver mina egna tafatta motrorelser.
Ute i byii sades det om min valvillige ciceron, att han inte precis hade nagot emot att kvinnorna annu nagon tid fingo vanta pa sin medborgarratt, men han sag sa genomhygg- lig ut, att jag antog att detta maste bero pa n&amp;on miss- tippfattning.
En blick pa Stenhammar med dess gamla slott ock sa vantar ll-kaffet pa Salsta.
F. K.
P.
R: s ordforande.
som ar lararinna vid Salsta skola, har iiamiigen bjudit pa kaffe.
Den lilla skolan ligger utmed vagen mellan Stenham- mar och Flens station, och har regerar froken ' rhorkr1 alldeles som pa egen gard.
Skogen vid stugan -.
ty det ar en stuga - har hon utfyllt med smii blomplanteringar, ofver stenarna har kastats jord, och hari ha sedan blom- fron och plantor satts.
Vi sla oss ned pa et1 mossbink.
hvilken har fatt namnet " Fantasi- och Det Allvarliga Re- grundandets bank ", och nu berattar froken Th. om allt mojligt, om Stenhamniar och prinsessan Maria, on1 flvattenpantoniiniernafi i Gardsjon och oni Flens gamla kyrka med de underliga rniilningarna, och nar kaffet ii: - drucket och jag gar darifran, ser jag de11 ystra Roriiariov- Hollstein-Gottorp komma dansande utfiir hojden vid Sten- hammar, fast hon langesedan flyttat darifriin, och hiir Neckens forradiska sang i Gardsjoii borta vid Flens gam- la kyrka, fast det ar midt pa blanka formiddagen, saker som kunde gora en akta Sormlandspatriot vild at ' fol -- tjusning.
Men tiden hastar.
Hemkonimen till Flen ser jag eri skymt af postmastaren, hvilken i sin uppfattning oni kviw nans rostratt sages hysa rent antidiluvianska asikter.
Men han har skrifvit en bok med sa vackert innehall, att rost- rattskvinnorna, trots sin lilla aversion mot f6rfattarens po- litiska personlighet, i stilla stunder smyga sig till att ostorda fa njuta af sin motstandares litterara alster.
SA- dan ar varlden.
Nu ger stationsinspektoren signal, och taget giir.
Ett stycke fran Flen sta Salsta skolbarn med sin liirarima och vinka farval, och jag hade hunnit ett godt stycke soderut fran Mjolby, innan jag p&amp; allvar varsnade att jag inte langre var i Flen.
- 1.
sondagseftermiddag hamnade u.ndertecknad E en solig smula darrande i knavecken i det idylliska sormland- ii ska stationssamhallet Flen.
Att jag kom dit berodde mest pa, telegrafkgmrnisarien och vice ordforanden i Flens F. F. K.
R., Emy Myrtin, hvars oemotstandliga inbjudan pr telefon att komma dit upp och .tala sa dar halft ofri- villigt ledde min vag ditat.
Med tunga steg och ansats tiil verklig ruelse vandrade jag vid ordfbrandens sida upp mot goodtemplarhuset, dar motet skulle hallas.
Flen ar ju mninicipalsamhalle med omkring 1,600 in- nevanare- och stadt i god utveckling.
Dar, som i alla andra samhallen af nagon betydenhet, trangas foreningar- na med hvarandra och aflas om1 intresset fran allmanhe- tens sida, och F. K.
P.
R. har naturligtvis i detta fall - det ligger i sakens natur - de flesta stotestenarna att un- danrodja.
Men styrelsen inom denna lilla forening arbe- tar ofortrutet, och en vacker dag fa vi kanske se storre delen af Flens.
kvinnor med, eller hur?
Naval, i den ganska rymliga goodtemplarsalen sam- lades halles 48 personer - det tyckte arrangererna var ett godt resultat - och sa skulle jag borja.
Visserligen hade jag statt ansikte mot ansikte med publiken forr, fast inte denna, men af den glansande retorik jag utveck- lade hemma i enrum med mig sjalf fanns inte ett spar, och en smygande rampfeber ofvertygade mig snart om att jag gjorde bast uti a# hiilla mig pa ett lagre plan i tal- konsten.
Nar jag slutat, skulle jag helst velat forsvinna genom golfvet.
Emellertid stod mig inte denna utvag oppen.
Styrelsen var ocksa genast till hands att intala mig fortroende, och sekreteraren pavisade energiskt huru farligt det kan bli, nar en karl mister sjalffortroendet.
P2 kvallen skulle vi naturligtvis ha en liten pratstund och sa samlades vi, en fyrvappling, inne i forestandar- innans for jarnvagshotellet enskilda rum, dar en god su- ~e vantade.
Agarne till hotellet ar ett herrskap, som bor i Upp- sala, och frun, som ar anhangare af kvinnans rostratt, har lofvat rostrattens talare i Flen att fa gratis bo och spisa a deras propra hotell.
Vi voro som sagdt fyra: hotellets forestandarinna, ord- foranden i Flens F. K.
P.
R. samt kassiiren i samma forening - en kack och liflig liten fru, som har en stor maniifaktur- och kappaffar i Flen med filial i Oxelosund och statar med egen debetsedel alldeles som sin man - samt undertecknad.
Det var just inga farliga planer som smiddes mot mannen vid denna supe, ehuru - det mhte erkannas - en och annan portnyckelshistoria kryddade anrattningarna.
Morgonen darpa var anslagen till en liten " rundskue " Flen med omgifningar.
Borjan gjordes i nya skolan, dar bl.
a. rostrattsforeningens sekreterare residerar.
Som ci- ceron fick jag en af lararna, en bror till ordforanden i foreningen, hvilken visade mig genom alla salarna under pagaende lektioner.
Skolsalarna aro ljusa och rymliga, barnen val fostrade och artiga; flickorna pa skolgarden neg0 sa vackert mot framlaingen och pojkarna lyfte m6s- san fran hufvudet med en sadan elegans, att jag smatt _ _ _ __- _ _ _ _.
-.
_ - - - -- - - 1 .. p Till Som bekant har af ett 50-tal ledamoter af Atidra kaiii- maren utiardats ett upprop om iiisamiing till ai heders.
gafva at dir. P.
J. Rosio A Hagaberg pa hans 30-arsdag den 5 jan.
1911.
En vadjan kan ocksa stallas till intresserade k Y i II n o r att deltaga i denna hedersbevisniiig at c11 man, h \ .il- ken i tal och skrift aldrig glomt utan stiitidigt hojt sir!
stamma och lagt sina varma ord fGr sveriska kviririatis ratt och intressen.
Sarskildt ha Sveriges lararitinek2r och husriiodnistia i de tusen sma jordbrukarehemnieii orsal&lt; uti iiicd i a d - samhet och sympati tanka pa undervisareii, ijusbiingaru I, nykterhetsvannen Rosio.
Han har meddelat sim clevrr och lasare af lians skrifter praktiska irisikter, nieii ocksa hos dem alla vackt nya tankar och karlek tiil liein och ljus och jord.
Kvinnorna behofva vid detta tillfille icke riiarkcru siit deltagande i hyllningen genom att franitrada soiii eii grupp for sig, utan kunna forena sig om det for iiisalii-.
_ Kop Oskummad mjolk direkt i Arbeta for Dagny hemsand i plomberade karl till 11 ore pr liter.
1 AKTIEBOLAGET MEJERIET VICTORIA i i w s 7 70. kvinnor!
- Kungl * H o f l e v e r a n t o r - A ' 1m * 37-.
genom att gynna dess annonsorer: * * .,, *,,, * 4 * * *, e *.
.
.
.
.
.
.
.
.
, e *.
* I). * *.
* e * .. *.
* * * * * * ..: i 4 i
, 545 DACNY - lingen uppsatta malet: att at Rosio4amlljen inkopa ett e- get hem, deras kara Hagaberg, dar Rosio-skolan ar for- lagd.
Det blir darvid icke heller de tecknade penningbelbp pens storlek i och for sig, utan de tusende k v i n n o- n a m n e n pa listorna, som skola gifva betydelse och farg &amp; t hyllningen af hemmets van och kvinnornas adle forkampe.
Listor erhalias fran Rosi.orkommitt6~ns sekreterare Re- daktor Alfred Starner, K 6 p i n g. Serninariefore~ta~darinnan froken Marie-Louise Lund- strom h611 ett med stort intresse foljdt foredrag: " Hur social kunskap bast bibringas den kvinnliga ungdomen? "
Deltagarna i den ciarpa foljande diskussionen betona- de, i likhet med foredragshaiilaren, nodvandigheten af en fordjupad social kunskap.
.
Ny lokalforening for kvinnans politiska r6stratt har bildats i Tranas.
F&amp;-eningen, som anslutit sig till Lands- forenlingen, har tillkommit pa initiativ af i samh ' allet bo- ende.
intresserade damer och efter ' foredrag af fil.
kand. Gertrud Strandberg.
, En nyhet af intresse ar ett elegant och fint utfordt vy- kort med portratt af forfattarinnan Elin Wagner och: ci- Fran allmltnheten.
tat tir hennes sa omtyckta bok " Pennskaftet ".
Kortet, som kostar 10 ore pr styck och 50 ore pr 6stycken, rekvi- Tionde flickskolemotet.
reras fran och forsaljes pa R o s t r a t t s b y r A n, L a s t- Trollhattans krets af Flick- och Samskoleforeningen m a k ' a r e g a t a n 6, S t o c k h o l m, oppen 3-4.
In- beslot vid sammantrade den 14 nov.
for Beredningskom- komsten tulfaller Landsforeningens for kvinnans politiska mitten for Tionde Elickskolemotet phpeka det oliimpliga rostratt kassa.
uti att detta mote halles den 13, 14 och 15 juni 1911, F. K.
P.
R. i Uddevalla hade onsdagen den 2 Nov.
- hvilka dagar sammanfalla med de for Varldskongressen anordnat ett talrikt bes6kt samkvam, det ftirsta f6r hosten for kvinnans politiska rostratt faststallda dagarna.
i Uddevalla Hotells nyinredda hemtrefliga festvaning.
.
.
Trollhattans Kretsforening vill harmed ocksa fasta 6f- Hufvudintresset samlade sig kring aftonens talariinna, fru riga kretsars uppmarksamhet pA namnda forhallande.
Ellen Hagen, som holl.
sitt foredrag om " Sverige och.
den internationella rostrattsr6relsen ".
I anslutning till foredraget omtalade ordforanden, att foreningen, for att i sin man bidraga till tackandet af Notiser.
de stora omkostnaderna for sommarens rostrattskongress, hade uppgjort med doktofinnan Ida Gavell~Blumenthal.
(Delsbostintani) att ge en vis- och berattelseafton.
darsta- Kvinnliga stadsfullmiktigekandidater.
Frisinnade Lands- des, hvaraf inkomsten skulle tillfalla kongresskassan, och foreningens lokalafdelning i Gefle har som andra namn uppmanade till talrikt besok.
i forsta valkretsen uppsatt froken Anna Sundbom och fru Den 15: de dennes agde denna soare rum under gan- Klara Lindh som forsta suppleant i andra valkretseni So- ska stor tillslutning., och kan foreningen saledes med sin cialdemo,kraternas lista upptar for andra valkretsen fro- skarf bidraga till kongressens vardiga hallande.
ken Maria Kvists .och fru Josefina Tjernbergs namn.
I Vasteras har af Borgerliga forbundet som kandi- Skara F. K.
P.
R. hade mandagen d.
7 ~ov .. sitt forsta dat uppsatts f. d. affarsidkerskan froken Amalia Hellberg.
sammantrade for hosten med dar@ foljande samkvam^.
Socialdeinokratiska padiet i Huskvarna har som t r d - Sedan kaffe intagits och en del foreningsarenden undan- je namn uppfort fru Hillvy Loven.
stokats, vidtog ett omvaxlande program af sang, musik I Karlskrona ha de frisinnade uppsatt froken Sigrid samt upplasning ur Elin Wagners " Pennskaftet. "
Kruse.
I medio af okt.
holls i foreningen foredrag af fru Siri Forsell om: " Sparsamhet i hemmet och modern mat- Stockholms F. K.
P.
R. sammantrader torsdagen den 24 lagning. "
En talrik publik hade infunnit sig och de i K. F. U.
K: s lokal, Brunnsgatan 3, hvarvid val af tryckta matrecepten som saldes hade strykanide Atgang.
centralstyreisemedlernrnar foretages.
Dr Karolina Wider- Ofverskottet af bada tillstallningarna har lagts till, k m strom inleder darefter en diskussion i fragan: Varnplikt gresskassan.
for kvinnor.
I Foreningarna for K.
P.
R. i Skurup och Trelleborg C.
S.
A: s forelasningsserie i Stockholm.
.
Froken Anna talade fru Ella Billing fran Kristianstad den 11 och 12 Whitlock forelaser fredagen d.
25 nov.
kl. 8 e. m. om nov.
ofver amnena " Kvinnan och samhallsfriigolna " och " Arnold Toynbee och den engelska settlementsrorelsen ".
" Kvinnan och medborgarrattenm.
PA bada platser vunnos Foredraget, som ingar i C.
S.
A: s forelasningsserie om flera nya medlemmar for foreningen.
Sociala banbrytare och deras verk, halles A K. F. U. Stenstorps F. K.
P.
R. hade ondagen den 16 d: s sitt K: s lilla sal.
Biljetter i 50 ore vid ingangen.
sjunde sammantrade for aret.
Styrelseval forrattades, hvar- vid den afgaende styrelsen atervaldes utom sekreteraren, som icke ar bosatt pa platsen.
Istallet invaldes pfostexpedi- toren fr. Evy M6ller.
Darefter uppmanade ordf. alla kvinnor att skaffa sig beskattningsbar inkomst och darige ' nom kommunal rost- Fredrika Bremer-Forbundskretsen Lund med omnejd ratt och valbarhet.
Sarskildt papekades hur gynnsamt de hade den 8 dennes ett af omkring 75 personer b.esokt gifta kvinnorna blifvit stallda genom den nya lagen.
mote A Wieselgrens minne i Lund.
Man beslot att mera allmant bevista kyrko- och kom- Forbundskretsen valde darvid 3 delegerade med u p p rnunalstammorna.
Sedan musik utforts holl f6reningen drag att hos stadens olika valkorplorationer hemstalla att en fingerad kommunalstamma, som blef sardeles anime- dessa matte pa sina valsedlar upptaga afven kvinnliga kan- rad.
didater.
, ' ' b Glom ei att anvanda kongressbrefkort!
Asatt Edra postforsandelser kongressmarhen!
546 D A G N Y I Frag~or och svar.
I Nvar kan man prenumerera pil Dagny?
I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.
Skall man alltid prenumerera il dessa stallen?
Ja, ifall man okkar endast - 1, 2,-3 eller 4 ex. skall man aiitid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys postprenumerations- och bokladspris ar kr.
4: 50 for III, 2: 50 for l /, och 1: 25 for ' 1, ar.
Hvilka villkor erhalla prenumerantsamlare il Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr.
1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man farfara far denna nrovisionst er- hilllande?
Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, g %r man tillvaga pil ett af foljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren - i har da att ombesorja utdelningen till de samlade prenume- ranterna.
2) Eller: Man prenumererar a narmaste postkontor (ej annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och.
ens adress, begar kvitto a samtliga erlagda afgifter, i tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.
.
Wvar.
och fil1 hvilket mis kan man nummervis losa Dagny?
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skritvelser rarande expeditionen adresseras: Sex praktim Mvenfyrsbocker for barn sch ungdom.
Berattelse for barn och ungdom.
fiitt efter, les k n e af AH, Smedberg.
352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelin.
Kar- tonnerad.
Pris 75 ore.
En riddarsaga frin medeltiden.
Bearbetning af Hugo, yllander.
259 sidor.
Med 45 illu- strationer af Ingeborg Udden.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
En samling sagor af Harald htenson, 303 sid., 50 illustrationer.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Berattelse for barn och mgdom.
nitt efter Jules Verne af Alfred Smedberg.
312 sidor, 44 illustratio- ner af Brita Ellstr~m.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Tsarens kurir * Parzival.
Sagogrottan i Sagoskogen.
Den hemlighetsfulla on.
Hjalten bland hjaltar;;;: $,f;;;; g; Charles 6.
Gordons Iif och stordad, ise Ganner.
33 illustrationer af Edv.
Berggren.
artonn ner ad.
- pris 304sidor1 75 ore.
.
Beriittelse for barn och ungdom.
Dcar- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson.
296 sidor, 39 illustr.
af Nils Larsson.
Kartonnerad.
Pris 75 ore.
Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fran. -- - - - -.
- -.
-.
.
- Nybyggarna i Kanada.
Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm.
(Stina Quint.)
' DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
I&amp;&amp;rig flicka.
fPlafssokande fd sina annonser inflrda Dagny for hnlfva priscf eller 7x1s &amp; e pr mm., Smas kollararinna rttgifven och redkeraad af STINA Q U 1.
T ut- mmer 1910 i sin nittonde drgang.
Ett rikt iIlustreradt n m e r hvapje vecka, 36 ?ckor under aret.
B i s h och Iamplkaste lasning for barn af alh.
zmh&amp;llsk kasser- Prenumerera 6 mirmaste postkontor.
Pris for helt ar Kronor k 65, ha@ ar 90 ore.
afg.
f r h 8-kl. laroverk onskar 1a- rariiineplats i familj.
Svar till ((G.
T.
(#, Annonsb.
O. Larmg.
1, Gote- onskar plats, helst a klinik eller bitriida lakare.
Svar tacksamt till borg.
(Sjukskoterska M.
N.
", Postkonto- ret, Halsingborg.
Ung, hur tig lararinna onskar pa ' nyaret plats i familj att onskar under julferierna 15 dec.- undervisa nyborjare.
Svar till 1 febr.
plats i god familj, mot fritt vivre, att deltaga i alla inom ett " Varmlandska ", Danderyd p. r. hus forekommande sysslor.
Garna dar sma barn finnas.
Svar till .Ar- musikaliskt bildade flickor 19 betslust ((, Holmsveden p. r. och 20 ilr gamla, nied vinnande satt, husliga och mycket barnkara onska plats i angenamt hem.
Na- Handarbets- gon lon onskvard.
Svar till " Flitig familjemedlem 19 eller 20 ar ", Post- lararinneplats oiiskas till vi % -- eller hosttermin i Elementar- eller Folk- kont.
l&lt;opmansg., Goteborg.
skola.
Fina betyg och rekonimen- dationer.
Svar till 4.
J.
X.
", Ore- LARARINNA onskar under vinter- bro Dagblad, Orebro.
ferierna plats i familj aft mot fr.tt vivre deltaga i husliga syss- lor.
Svar till llLararinnall, Ostansje.
Ung flicka onskar plats att skota 1 i 2 niin- derariga bal n. Narmare upplysn.
Tomtebo barn hem, Vasby.
Riks.
Annonsera f DAGNY!
Vasby 41.
2 Folkskolans Barn tidning USFORESTANDA~~INN.~, 27 ar, bildad, barnkar, med godt och gladt siitt, huslig och varmt intresserad af ett hems skotsel so- ker plats.
Svar till " Duglig 2511, Nord.
Annonsbyran, Goteborg.
P - 20 FLICKA med vana i sjukvard och ARS FLICKA, som nyss gtb- som genomgatt l-arig praktisk nomgltt en fem ininaclers sjukvardskiirs pa lasarett, onskar nu hushallskurs, onskar n u plats i fa- eller pa nyaret plats som privat- el- milj. Svar emotses tacl&lt;sumt till (.Ya- ler barnskoterska.
Rek.
finnas.
Svar miljemedlemll, Lund, Hedeniora till " C.
", Getinge p. r.
Sjukgymnast RISK, bildad, husi.iillslnirxnig {lic- F ka onskar p5 riytirei plats i f:, - milj att tills.
med husmodern skota med utmarkta betyg (2-arigt inst.)
onskar atistallning for vintern.
Svar hushallet.
Nigon hjalp till de @ f- till " November 1910 ", Helsingborg sia sysslorna otislia~.
Svar till (~Itn kella, Oskarshamn p. r. p. r.
I vegetarisk familj onskar en nagra och tjugu irs flicka Fran bildadt hem plats att vara be- hjalplig med matlagningen och of- riga husliga sysslor.
Har c: a tva ar Forestatt mindre veget.
hushall.
Svar till " Ina P.
", Sthlm 1, p. r.
ENKEL, anspriksl.
21-k-iy f1i.-ha.
som genomgitt Hydda Croiiiii~ liushallsskola i Sthlm och Tarni1 Folkhogskola, onskar plats helst ef- ter jul, villig deltaga i alla irioiriltii~ forekommande garoni3l.
Nllgoti liit onskas.
Svar till ~~Fnmiljernccilen~~~ Sala Allehanda, Sala.
U N G, elementarbildad flicka, till- lika barnkar, onskar plats att i ett ordningsfullt hem vara till verk- lig nytta for husmodern.
Lon on- Halsing- skas.
Svar till ~~Skaiiskal~, borg p. r. Engelsh Dam, bildad, musikalisk, sysselsatt nagra timmar dagligen, soker ett hem i Stockholm for nagra manader mol att gifva lektioner etc.
Basta refe- renser.
Svar till 110.
M.n under adr.
S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b, Barnskoterska for spada barn onskar anstallning i Stockholm genast.
Vidare upp- lysning genoni Fredrika-Bremer- Forbundets Byra.
Som husfru och vardinna i bildadt och aktadt hem, garna dar barn finnas, onskar bildad, musika- lisk dam anstallning.
Flerarig erfa- renhet och vana att representera.
Ref. gifvas och onskas.
Svar till Wie de famille ", p. r. Linkoping.
Kvinnlig Plats pa kontor, helst pa landet, onskas nu eller pa nyaret af ung dam, kunnig i ste- nografi och maskinskrifning, tysk och engelsk korrespondens sand bokforing och med foregaende kon- torsvana.
Svar emotses tacksamt till " Ener- gisk, 25 W, denna tidnings kontor.
LEDIGA PL A TSER.
Lans- (epederni-) s juk- skotersketjansteii i Lidkopings distrikt ar till anso- kan ledig.
Afloning arligen 600 kr.
eventuellt 25 kr.
i pensionsbi- drag samt en kr.
om dagen, fria resor och fritt vivre vid tjanstefor- rattning.
Da sa ske kan, ledighet 14 dagar ar].
utan Ioneafdrag.
An- sokii.
stallas till Skaraborgs lans sjukskoterskenamnd och insandas till Forste provinsiallakaren i Ma- riestad fore den l dec.
1910.
Prast- betyg, lakarebetyg.
intyg om kom- petens samt meritfort.
i ofrigt bora medfolja ansokan.
Tjansten skall tilltradas den 1 jan.
1911.
Instruk- tion och ofriga underrattelser er- hallas genom Forsta provinsialla- karen i Skaraborgs Ian.
- P P P - P P P Lararinneplatser.
P LARARINNA.
Ung, ansprdkslos, musikalisk flicka med elernen- tarskolebildning, kompetent att un- dervisa i skolamnen for intrade i 4 kl. flickskola, jamte handarbete och pianospelning, sokes nasta 15 januari for Il-arig flicka.
Ref. med foto.
o. lonepret.
i svar till Ingenior Carl Carlsson, Eldforsen, fir Tre- karn (Vesterdalarne).
LARARINNA med kompetens for 3: dje kl. elem.-laroverk sokes for 4 barn 6-9 ar gamla.
Svar med betyg och uppgift om loneansprak till # # Fru E.11 Ljungby p. r. Fores tandarinna vid arbetarehem nara Goteborg so- kes.
Lon 500 kr.
och vivre.
So- kande maste inneha godt satt, bild- ning samt kunskap i matlagning.
Vidare meddelas efter svar till " Ar- beterskehem ", Sv.
Telegrambyrans Annonsafdelning.
Goteborg.
Pa grund af sjukdom finnes plats genast for barnskoter.
ska eller barnfroken att bitrada vic skotseln af fyra barn i alder mellar 1 och 11 ar.
Narmare meddelar Fru S. Fritsch, Landskrona.
Skicklig massos onskas nu genast till landet nars Goteborg for behandling af led.
gangsreumatisn~ samt garna Ifver for tillsyn af 2 flickor - 5 och f ar.
Svar med fotografi och Ione.
pretentioner till " Postbox 14 ", Gtbg Plats i landsortsstad Finnes for battre flicka, kunnig i matlagning, hvilken ar villig ataga sig kokerskeplats.
Ensamt rum Husa fin11es.i i Svar med betyg till " M.
D. "
under adress S. Gumzlii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b. "
Fores tandarinne- Maskinskri fy er ska, platsen i asylen for smil barn i Landskrona ar till ansokan ledig att tilltrada 15 jan.
1911 ..
Lon 600 kronor, bostad, bransle sam t liten tradgardstappa.
Ansokningar jamte betyg torde in- sandas fore 1: sta dec.
till styrelsens ordforande, fru Ulla von ' Steyern, Landskrona, som afven lamnar vi- dare upplysningar.
van att skrifva engelska och tyska efter koncept och som pa egen hand med allvar och ordning kan skota en skrifbyra, erhaller genasi formanlig plats genom Remington: Platsanskaffningsbyra.
Vid Kungalfs ' femklassiga sam- skola aro tvenne lararinneplatser lediga att tilltrada vid inst.
varter- mins borjan, omfattande: den ena laroamnena matematik, fysik och kemi och den andra laroamnena historia samt tyska och engelska.
Ung, bildad flicka, Kungalf den 18 oktober 1910.
Styrelsen.
kunnig i inomhus forefallande go- romal samt barnkar, far genast plats liten tjanstemannafamilj (3 perso- En frisk, stark, intelligent kvinna, i ner) for att tillsamman med fru som jamte en kokerska kan skota skota hemmet utan jungfru.
Mu- Utbildningskurser m. m. en ainbetsnians hem med liteii fa- sikalisk har foretrade.
Lon en !.
Muntliga och skriftliga E N snall och palitlig Varmlands- milj utan husmoder sokes.
Hon ofverenskommelse.
Svar jamte fo- tografi: llPraktisk ", Forshaga.
skall skota en husjungfrus goromal flicka onskar plats a kontor, upplysningar genom lekt i Stockholm.
Utmarkt real- utom det allra grofsta, men pa samma gang foresta och vara an- ikolebetyg finnes.
SLOS, battre flicka, ni- Svar till 1117 ar,ll Kahlhyttan, Fi- svarig for varden af den del af ANSPRAK got kunnig i matlagning och husvasendet, som kokerskan ej an- ipstad.
svarar for.
Hon bor vara kunnig andra inomhus forefallande goro- i somnad och kvinnlig slojd samt mal, far plats genast i liten prast- ej hafva beliof af nojen och utelif.
Familj.
Narmare genom bref.
Svar 54 Drottninggatan.
God lon och eget rum.
Hon in- till I1-a.ll Garsnas.
tager sina maltider med kokerskan.
ned afgangsbetyg fran Handels- Fotografi med betyg och upplys- Obs!
De billiga priserna.
kola onskar elevplats a kontor.
ningar sandes unlier beteckning; var markt nEIevll torde godhets- (IM.
Framtidsplats " Under adress Till $2 ore mtr saljes ett parti Kulorta extra prima Congressgardiner 100 cm.
breda, ullt insandas till Allm.
Tidn.-kont., S. Gumaelii Annonsbyra, Stockholm, Frisk, stark och ' vanlig, med godt Allmogegardiner fr. 30 ore mtr.
Filt och iiifle.
; att emot barn, ej under 21 ar, far khaggdiikar, Bordvaxdiik, Trad 95 Ore F. v. b. Foderdomestik 18 ore mir.
Ett parti qod plats 1 dec.
att skota 3 barn duss.
tradgardiner i vackra monster.
Bom- i alder 6 * /, - 11 /, samt dessutom del- battre ullstyger fr. 30 ore mir.
Gangrnattor fr. 4:.
Fredrika-Bremer-Farbundet: Drottninggatan 54. taga i forefallande goromal inom F e rntr. '
Filtar, Gardin ' stiifvar, Helylle- Allrn.
tel. 48 16.
Rikstel.
27 62.
Forbundets byra oppen 11-4. hemmet.
Kokerska finnes.
Goda, heviot, god kval.
i olika farger.
rek.
fordras.
Hog lon.
Svar med Allt saljes-billigt.
Fredrika-Bremer-Forbundets Sjukskoterskebyra: Tunnelg.
25.
Slumplagret ' etografi till ~~Direktorsfamiljll, Landskrona p. r. Rikstel.
6898.
Allm.
tel. 82 11.
HASTERSAMUELSGATAN 51, II.
Stockholm som genomgatt tradgardsskola samt dessutom under 5 ar praktiserat pa olika platser, onskar plats helst dar vaxthus finnes.
Prima referenser och betyg.
Eventuellt arrendera dler kopa inbringande tradgard, sarna kompanjonskap med verkligt: ntresserad och duktig bildad flic- ka.
Jordbrukare och tradgardsmas-: are.
Svar markt flIntresseradll, Ak- iebolaget S. Gumzlii Annonsbyra, 3oteborg.
Kvinnliga arbetsomraden.
Fredri ka-Bremer- Forbundets Byra, I7 ars flicka Barnskoterska, ' Sprid Veckotidningen D AGNY!
Parfymer.
~ e ~ o a s i t i o n ' [Sparkassa 5 Gardin- 8r Mattlagrets Stort och rikhaltigt lager a. de utsokt finaste parfymer frar de fornamsta utlandska firmor finare och enklare tvalar, kam.
mar, borstar samt finare toalett.
artiklar.
Order till landsorter mot efterkraf.
A. V. Nording, " 0 K~PMANNABANKEN, Arsenalsgatan 9, S5dermalmstarg 8, STOCKHOLM.
Aktiekapital 3,000,000 kr.
Degar, Stockholm, Soder, I nyutkomna katalog N.o 7.
Storsta sortering, billigaste priser.
Sandcs gratis och franko.
Agenter antagas.
Kaffet stiger fortfarande.
11 Biblioteksgatan 1 1 63 Drottninggatan 61 w Passa dirfar pa och kap al mitt inneliggande lager, som Bnnu saljes till fotjande laga priser: Fin Lavadosblandning ......................................................... 1.
15 I DALA-NATIONAL-MAGASINET (1 Extra 1: ma Guatemala, Fin-Fin smak .................................... 1 25 BIRGER-JARLSGATAN 25 INGANG PRAN BRUNNSGATAN.
lnnehafvare: Fru Anna L6nttberg f r h Rattvik.
Alla slags Nationaldrakter och Konstvafnader, passande till vaggbonader m. m. Konstsmiden, Smycken, Tra- och Nafverarbeten, allt fullkomligt akta.
Lek- sandslufvor, vacker, praktisk hufvudbonad for damer.
- - - - - - - - - - - Prisbelont pr9 Norrkopings utstaUning.
- Kappor och Pronzionaddrak- ter forfardigas efter bestallning, valgjordt arbete, billr ' ga priser.
ALLIM.,.
TEL. 168 30.
GOR ETT-.BES&amp;!
I I I I / g - - - - Wir6ns CHINA POMADA, valgorande for harvaxten.
ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt fran A.
G. Wir6ns Tval- och parfymfabrik.
(Grundad 1860.)
21 Lilla Vattugatan 21 Stockholm.
I - - - Blus N: r 1103 af hvit yllebattist med rik o. smakfullspets- garnering endast 4.25.
Dessutom fora vi ett rikhaltigt lager af ny- silfver, dam-, herr- o. barnunder- klader, mossor, alla slags tyger o. vafnader, mattor, filtar, sangtacken etc. Vill Ni inbespara mycket pen- gar, sa begar genast priskurant o. gor Edra inkop hos oss!
Ni far da genast bevis pa sanningen af vara affarsprinciper: en bart extra prima varor, noterade till lagsta tankbara priser!
VANOAFVAN, Vasagatan 15-17, Stockholm.
Lektioner i Linnesomnad / DAMER!
1 1 I - Etablerad 1891 - KARIN EGNER, I Herr o. Fru E.
Malmberg.
I 58 Klarabergsgatan 58.
Dagens maammer innehaller: ROSABRIW Pa6ketm Hulda Lundin.
- Af Mary T. IVat / zkors.sl.
Kampen mot hvit slafhandel.
Kongressen i Madrid.
X.
Af Clara Wahlstrom.
En ny dufvogost.
Ido.
Else Kleen (Gwen): Kvinnor och klader.
Ers kronika om 1800- talet.
Rec.
af E K-n.
Insand litteratur.
Kvinnorna och stadsfullmaktigevalet B Maimh Ett litedl bre % fran Flen.
Af Lennart.
Till svenska kvinnor!
Friim allonianheten: Tionde Plickskolem6tet.
Notisere Fbreningsmeddelaaden. '
ar ett absolut sakert medel mot rod nasa.
Bruksanvisning medf.
Pris 1: W. Endast hos fru HOLMIN.
Lastnubregatan 8. i p.
STOCKHOLM.
Begar priskurant Tandlakare Indit Tillman l I I Ett Dagny!
Utfiirr alla slags jwrII11ska uppc !r~g, A.
T.
1M36 Fardiga arbeten i tusental, prima svenska har i akta naturfarger.
i innan snorlif kopes, fran Franska Snorlifssommeriet, Norrmalmstorg Dra ttnhgg.
58.
Aiim.
Tel. 44 98.
(44 34 1. '
l, l tr. STOCKHOLNI.
Hvard.
: 1 /, 12-2 och l /, 6- ' /, 7 e. m..
Andra tider enl. ofverenskommelse.
I Sprid Fredrika-Bremer-Forbundets byra, Stockholm.
(ontorstid kl. ' /, 10-4.
45 Nybrogatan 45.
I Tidskriften Dagny Storsta fabrik i Skandinavien for och forgyllas.
I K. W. KARLBERG, Idungatan 5, StocBholm.
Sibylleg, 36.
Hornet af Karlavagen.
R.
T.
35 30.
A.
T.
21004.
I rekommenderas v6rdsamt.
I OBS.
!
Gamla mobler renoveras I I Forvaxla ej mina Kaffesorter med dem som af nndrn firmor utbjudas under samma namn.
Profenlig vara.
Redbar behantlliiig.
Kaffet siindes till landsorten mot efterkraf eller forskottslikvid ' minsta parti 10 kg.).
- Skynda rekv.
Vid kop af 60 kg.
fraktfritt.
Prof af samtliga sorter mot ins.
af 20 ore i frimarken.
Klipp Jr annonsen!
(afven blusar, barn klader m.
m.)
Hela arganger (1887, f 889, 1892-93, 1895, 1900, 1W Praktisk metod, utan trackling.
Hvarje elev disponerar en symaskin.
- 05) till kr.
2: 50 och losa haften till 30 or (: 2 I Edvin Bergs Fikgylleriaffar l I 1: 20.
1: 25 Extra 1: ma Bla Java, synnerligt omtyckt .............................. f: 28 Utsokt Javablandning (flera goda sorter) .............................. 1: 30 Extra I: ma Central Amerik.
Kaffe ....................................... 1: 35 DBS.!
Akta Arabisk Mocca-blandning ................................. 1: 38 lava Libena, hogfinaste kvalite .......................................... 1: 45 i i Extra 1: ma Ljus Java, mild och god ................................. svad kl&amp;Mnigsfyg, 5 mtr.
helylle satinklade, 90 cm.
bredd, tjock, mjuk kvalit&amp; djup svart farg med ovanligt vacker glans, varar i m h g a &amp; r, I ' saljes till endast 10.50 st. Otto Oskarsson, Kl. N. Kyrkog, 22, Stockholm.
Prenumeration $ Dagny sker $ narmaste postanstalt eller bokhandel.
